Regeringens proposition 2005/06:150

Europakooperativ

Prop.

 

2005/06:150

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Harpsund den 16 mars 2006

Göran Persson

Thomas Bodström

(Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I augusti 2006 skall EG:s förordning om europeiska kooperativa före- ningar (europakooperativ) börja tillämpas. Ett europakooperativ skall vara en europeisk associationsform för gränsöverskridande samverkan i form av vad som närmast kan liknas vid en ekonomisk förening. För- ordningen om europakooperativ innehåller bestämmelser om bl.a. hur ett europakooperativ skall bildas och hur det skall vara organiserat. På flera punkter överlåter förordningen den närmare regleringen till medlems- staterna.

I propositionen lämnas förslag till en lag om europakooperativ. Försla- get innehåller bestämmelser som kompletterar EG-förordningen i frågor där denna delegerar normgivningsrätten till medlemsstaterna eller där det annars har bedömts lämpligt att införa svenska regler vid sidan av förordningens regler. För europakooperativ som driver bankrörelse eller försäkringsrörelse föreslås att motsvarande bestämmelser i stället tas in i lagen om medlemsbanker respektive lagen om understödsföreningar.

I propositionen föreslås bl.a. att Bolagsverket skall föra ett särskilt register över europakooperativ med säte i Sverige och att sådana europa- kooperativ, i enlighet med vad som gäller för svenska ekonomiska före- ningar, skall ha en verkställande direktör med uppgift att svara för europakooperativets löpande förvaltning. Vidare föreslås bestämmelser för europakooperativ som tillämpar en s.k. dualistisk organisationsstruk- tur. I propositionen föreslås också att Skatteverket och Finansinspek- tionen under vissa förhållanden skall ha rätt att motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte från Sverige till en annan medlemsstat eller att en svensk ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europa- kooperativ genom fusion. Om ett europakooperativ flyttar sitt säte från

1

Sverige, skall enligt förslaget, ett särskilt bokslut upprättas för den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats.

Det föreslås vidare att lagen om europabolag ändras så att Skatteverket och Finansinspektionen ges rätt att, under motsvarande förhållanden som föreslås beträffande europakooperativ, motsätta sig att ett europabolag flyttar sitt säte från Sverige eller att ett aktiebolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion. Det föreslås även bestämmelser med krav på särskilt bokslut i samband med att ett europabolag flyttar sitt säte från Sverige.

Propositionen innehåller också vissa förslag till ändringar i bl.a. lagen om ekonomiska föreningar, årsredovisningslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse och försäkringsrörelselagen.

Frågor om beskattning av europakooperativ och om arbetstagarinfly- tande i europakooperativ behandlas inte i denna proposition.

Lagen om europakooperativ, liksom övriga lagändringar, föreslås träda i kraft den 18 augusti 2006, vilket är samma dag som EG-förordningen om europakooperativ skall börja tillämpas.

Prop. 2005/06:150

2

Innehållsförteckning

Prop. 2005/06:150

1

Förslag till riksdagsbeslut..................................................................

7

2

Lagtext

...............................................................................................

8

 

2.1 ..................................

Förslag till lag om europakooperativ

8

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om

understödsföreningar.........................................................

18

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (1974:174) om

identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. ..............

32

2.4Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen

(1982:713).........................................................................

33

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (1986:436) om

näringsförbud ....................................................................

35

2.6Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om

ekonomiska föreningar......................................................

37

2.7Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om

värdepappersrörelse ..........................................................

38

2.8Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om

utländska filialer m.m. ......................................................

39

2.9Förslag till lag om ändring i lagen (1992:543) om

börs- och clearingverksamhet ...........................................

41

2.10Förslag till lag om ändring i lagen (1993:768) om

åtgärder mot penningtvätt .................................................

43

2.11Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om

 

kapitaltäckning och stora exponeringar för kredit-

 

 

institut och värdepappersbolag .........................................

45

2.12

Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen

 

 

(1995:1554).......................................................................

47

2.13Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om

 

årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag .....

48

2.14

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om

 

 

årsredovisning i försäkringsföretag...................................

49

2.15Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om

medlemsbanker .................................................................

50

2.16Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om

kontoföring av finansiella instrument ...............................

66

2.17Förslag till lag om ändring i lagen (2002:149) om

utgivning av elektroniska pengar ......................................

68

2.18Förslag till lag om ändring i lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet

i vissa fall, m.m.................................................................

70

2.19Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om

investeringsfonder.............................................................

71

2.20Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om

bank- och finansieringsrörelse ..........................................

72

2.21Förslag till lag om ändring i lagen (2004:575) om

europabolag.......................................................................

77

2.22Förslag till lag om ändring i lagen (2006:000) om

särskild tillsyn över finansiella konglomerat ....................

82

3

3

Ärendet och dess beredning.............................................................

83

Prop. 2005/06:150

4

Bakgrund .........................................................................................

 

84

 

 

4.1

Allmänt .............................................................................

 

84

 

 

4.2

Tillämpliga svenska regler................................................

85

 

 

4.3

SCE-förordningens innehåll..............................................

86

 

 

 

4.3.1

Allmänt ...........................................................

86

 

 

 

4.3.2

Bildandet av ett europakooperativ ..................

86

 

 

 

4.3.3

Registrering.....................................................

87

 

 

 

4.3.4

Förvärv och förlust av medlemskap ...............

87

 

 

 

4.3.5

Europakooperativets organisation ..................

87

 

 

 

4.3.6

Redovisning och revision ...............................

88

 

 

 

4.3.7

Likvidation och konkurs .................................

89

 

 

 

4.3.8

Ombildning av ett europakooperativ till ett

 

 

 

 

 

nationellt kooperativ .......................................

89

 

 

 

4.3.9

Övrigt..............................................................

89

 

5

Sveriges beslutanderätt i vissa frågor..............................................

89

 

 

5.1

Allmänt .............................................................................

 

89

 

 

5.2

Lagtekniska frågor ............................................................

92

 

5.3Bör en juridisk person med huvudkontor utanför EES

tillåtas att delta i bildandet av ett europakooperativ?........

95

5.4Bör ett europakooperativ som är registrerat i Sverige vara skyldigt att ha sitt huvudkontor och sitt säte på

samma ort? ........................................................................

97

5.5Skyddet för europakooperativets borgenärer i sam-

band med flyttning av föreningens säte ............................

98

5.6Skyddet för borgenärer i samband med flyttning av

ett finansiellt europakooperativs säte..............................

102

5.7Förfarandet vid flyttning av ett finansiellt

europakooperativs säte....................................................

105

5.8Möjligheten för en myndighet att motsätta sig att ett

europakooperativ flyttar sitt säte.....................................

109

5.9Möjligheten för lednings- eller förvaltningsorganet

att i visst fall ändra stadgarna utan beslut från

 

föreningsstämman ...........................................................

119

5.10En understödsförenings deltagande i bildandet av ett

europakooperativ genom fusion......................................

120

5.11Redovisningsvaluta i en förening som deltar i bildan-

det av ett europakooperativ genom fusion......................

122

5.12Möjligheten för en myndighet att motsätta sig att en nationell ekonomisk förening deltar i bildandet av ett

europakooperativ genom fusion......................................

123

5.13Skyddet för medlemmar som motsatt sig bildandet av

ett europakooperativ genom fusion.................................

124

5.14Offentliggörande av förslag till ombildning av en

nationell kooperativ förening till ett europakooperativ ..126

5.15Majoritetskrav för beslut om ombildning av en

 

nationell kooperativ förening till ett europakooperativ ..

127

5.16

Verkställande direktör.....................................................

128

5.17

Val av ledamöterna i ledningsorganet.............................

130

5.18

Tidsbegränsning av uppdrag som ledamot i vissa fall....

131

4

5.19

Antalet ledamöter i europakooperativets organ ..............

132

5.20

Monistiskt organiserade europakooperativ.....................

133

5.21

Dualistiskt organiserade europakooperativ.....................

134

5.22

Enskilda ledamöters rätt till information ........................

143

5.23Skall en juridisk person få vara ledamot i europa-

kooperativets organ? .......................................................

144

5.24Behörighet att företräda och binda ett europa-

 

kooperativ .......................................................................

145

5.25

När skall den första föreningsstämman hållas? ..............

148

5.26

Investerande medlemmar och villkor för beslutförhet....

149

5.27

Sanktioner vid överträdelse av kravet på att

 

 

europakooperativets säte skall vara beläget i samma

 

 

medlemsstat som huvudkontoret.....................................

151

5.28Offentliggörande av förslag till ombildning av ett

 

 

europakooperativ till en nationell kooperativ förening...

153

 

5.29

Registrerings- och tillsynsfrågor.....................................

153

 

5.30

Filiallagen .......................................................................

156

 

5.31

Firma ...............................................................................

158

 

5.32

Bokföringsskyldighet m.m..............................................

160

 

5.33

Föreningskapitals- och redovisningsvaluta.....................

164

 

5.34

Skadestånd ......................................................................

166

 

5.35

Straff och vite..................................................................

166

6

Frågor om europabolag..................................................................

168

7

Ikraftträdande ................................................................................

170

8

Konsekvenser av förslagen............................................................

170

9

Författningskommentar .................................................................

171

 

9.1

Förslaget till lag om europakooperativ ...........................

171

9.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:262) om

understödsföreningar.......................................................

202

9.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:174) om

identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. ............

217

9.4Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen

(1982:713).......................................................................

218

9.5Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:436) om

näringsförbud ..................................................................

219

9.6Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om

ekonomiska föreningar....................................................

221

9.7Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:981) om

värdepappersrörelse ........................................................

221

9.8Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:160) om

utländska filialer m.m. ....................................................

222

9.9Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:543) om

börs- och clearingverksamhet .........................................

224

9.10Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:768) om

åtgärder mot penningtvätt ...............................................

225

9.11Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kredit-

institut och värdepappersbolag .......................................

225

Prop. 2005/06:150

5

9.12

Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen

Prop. 2005/06:150

 

(1995:1554).....................................................................

226

9.13Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om

årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag ...227

9.14Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1560) om

årsredovisning i försäkringsföretag.................................

228

9.15Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1570) om

medlemsbanker ...............................................................

229

9.16Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1479) om

kontoföring av finansiella instrument .............................

245

9.17Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:149) om

utgivning av elektroniska pengar ....................................

246

9.18Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:444) om

 

straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet

 

 

i vissa fall, m.m...............................................................

247

9.19

Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:46) om

 

 

investeringsfonder...........................................................

248

9.20Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om

bank- och finansieringsrörelse ........................................

248

9.21Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:575) om

 

 

europabolag.....................................................................

254

9.22

Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:000) om

 

 

 

särskild tillsyn över finansiella konglomerat ..................

258

Bilaga 1 Rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003

 

 

om stadga för europeiska kooperativa föreningar

 

 

(SCE-föreningar) .................................................................

259

Bilaga 2

Sammanfattning av promemorians förslag (Ds 2005:45) ...

283

Bilaga 3

Promemorians lagförslag.....................................................

284

Bilaga 4

Förteckning över remissinstanser........................................

354

Bilaga 5

Lagrådsremissens lagförslag ...............................................

355

Bilaga 6

Lagrådets yttrande ...............................................................

434

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2006 .......

442

Rättsdatablad

..........................................................................................

443

6

1

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 2005/06:150

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.lag om europakooperativ,

2.lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,

3.lag om ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juri- diska personer m.fl.,

4.lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

5.lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud,

6.lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

7.lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,

8.lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.,

9.lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet,

10.lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt,

11.lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag,

12.lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),

13.lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kredit- institut och värdepappersbolag,

14.lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäk- ringsföretag,

15.lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,

16.lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument,

17.lag om ändring i lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar,

18.lag om ändring i lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.,

19.lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder,

20.lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansierings- rörelse,

21.lag om ändring i lagen (2004:575) om europabolag,

22.lag om ändring i lagen (2006:000) om särskild tillsyn över finan- siella konglomerat.

7

2

Lagtext

Prop. 2005/06:150

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om europakooperativ

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

Tillämpningsområde

1 § I denna lag finns bestämmelser som kompletterar rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska koope- rativa föreningar (SCE-föreningar)1 (SCE-förordningen). En europeisk kooperativ förening benämns i denna lag ett europakooperativ.

Vad som sägs i denna lag om europakooperativ gäller, om annat inte anges, endast europakooperativ med säte i Sverige.

För europakooperativ som driver bankrörelse eller försäkringsrörelse gäller i stället särskilda bestämmelser i lagen (1995:1570) om medlems- banker och lagen (1972:262) om understödsföreningar.

Arbetstagarinflytandet i europakooperativ

2 § Regler om arbetstagarinflytande i europakooperativ finns i lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ.

Firma

3 § Ett europakooperativs firma skall innehålla beteckningen SCE. Firman skall tydligt skilja sig från andra ännu bestående firmor som är införda i det register som avses i 10 §.

Bildandet av ett europakooperativ

Deltagande i bildandet av ett europakooperativ

4 § En ekonomisk förening eller motsvarande utländsk förening som har sitt huvudkontor i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbets- området får delta i bildandet av ett europakooperativ, om föreningen

1.är bildad i överensstämmelse med lagstiftningen i en stat inom Euro- peiska ekonomiska samarbetsområdet,

2.har sitt säte i den stat som avses i 1, samt

3.har faktisk och fortlöpande anknytning till ekonomin i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Vid bildandet av ett europakooperativ på annat sätt än genom fusion eller ombildning skall vad som sägs om en ekonomisk förening eller motsvarande utländsk föreningsform i första stycket gälla även annan

1 EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

8

sådan juridisk person som avses i artikel 48 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Redovisningsvaluta vid bildandet av ett europakooperativ genom fusion

5 § Om en ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, skall bestämmelserna om redovisningsvaluta i 12 kap. 1 § tredje stycket och 3 § andra stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar inte tillämpas på den ekonomiska föreningen.

Första stycket gäller också när europakooperativet skall ha sitt säte i en annan stat än Sverige.

Skatteverkets och Finansinspektionens rätt att motsätta sig att en ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion

6 § Skatteverket får motsätta sig att en ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, om

1.europakooperativet enligt fusionsförslaget skall ha sitt säte i en annan stat än Sverige,

2.motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

3.verket har beslutat om revision hos föreningen, och

4.det finns skäl att anta att revisionen skulle försvåras avsevärt av fusionen.

Finansinspektionen får, i fråga om en ekonomisk förening som står under Finansinspektionens tillsyn, motsätta sig att föreningen deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, om de förutsättningar som anges i första stycket 1 och 2 föreligger.

Skatteverket och Finansinspektionen skall meddela ett sådant beslut som avses i första och andra styckena inom två månader från den dag då fusionsförslaget offentliggjordes enligt artikel 24 i SCE-förordningen. Myndigheterna får inte meddela ett beslut om att föreningen inte får delta

ifusionen utan att föreningen först har fått tillfälle att yttra sig.

Skyddet för borgenärer i samband med bildandet av ett europakooperativ genom fusion

7 § I fråga om skyddet för en fusionerande förenings borgenärer skall bestämmelserna i 23 kap. 20 och 22–24 §§ aktiebolagslagen (2005:551) om tillstånd att verkställa en fusionsplan tillämpas. När det gäller före- ningar som driver finansieringsrörelse tillämpas i stället 12 kap. 21 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Utfärdande av intyg vid bildandet av ett europakooperativ genom fusion

8 § Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 29.2 i SCE-förordningen, när beslut om tillstånd har meddelats enligt 23 kap. 23 eller 24 § aktiebolagslagen (2005:551) och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finans- inspektionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 6 §. När det

Prop. 2005/06:150

9

gäller föreningar som driver finansieringsrörelse tillämpas i stället 12 kap. 22 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Rätt till utträde ur en övertagande förening vid bildandet av ett europa- kooperativ genom fusion

9 § En medlem i en övertagande förening, som har motsatt sig bildandet av ett europakooperativ genom fusion, får säga upp sig till utträde ur föreningen om fusionen innebär att europakooperativet kommer att ha sitt säte i en annan stat än Sverige. En sådan uppsägning skall ske inom den tid och på de villkor som anges i artikel 7.5 i SCE-förordningen.

Register över europakooperativ m.m.

Registreringsmyndighet

10 § Bolagsverket skall föra ett register över europakooperativ (europa- kooperativsregistret). I fråga om registrering i europakooperativsregistret tillämpas bestämmelserna i aktiebolagslagen (2005:551) och andra för- fattningar om registrering i aktiebolagsregistret. Om en arbetstagar- representant har utsetts enligt lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ, skall även detta registreras.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.avgifter i ärenden om registrering enligt denna lag, och

2.handläggningen av registreringsärenden.

Offentliggörande av förslag till beslut i vissa fall

11 § Föreningens styrelse eller europakooperativets lednings- eller för- valtningsorgan skall ge in sådana förslag till beslut eller sådana uppgifter som avses i artiklarna 7.2, 35.3 och 76.3 i SCE-förordningen till Bolagsverket för registrering. Verket skall genast kungöra uppgift om registreringen i Post- och Inrikes Tidningar. Om förslaget inte kungörs i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var det hålls till- gängligt.

Flyttning av ett europakooperativs säte

Tillämpliga bestämmelser

12 § Vid flyttning av ett europakooperativs säte från Sverige till en annan stat, tillämpas bestämmelserna i 13–20 §§. När det gäller europakoope- rativ som driver finansieringsrörelse tillämpas 12 kap. 24–26 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse i stället för 14–20 §§.

Skatteverkets och Finansinspektionens rätt att motsätta sig flyttning av säte

13 § Skatteverket får motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte till en annan stat, om

Prop. 2005/06:150

10

1. motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

Prop. 2005/06:150

2.verket har beslutat om revision hos europakooperativet, och

3.det finns skäl att anta att revisionen skulle försvåras avsevärt av en flyttning av europakooperativets säte.

Finansinspektionen får, i fråga om ett europakooperativ som står under Finansinspektionens tillsyn, motsätta sig att europakooperativet flyttar sitt säte till en annan stat, om motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

Skatteverket och Finansinspektionen skall meddela ett sådant beslut som avses i första och andra styckena inom två månader från den dag då förslaget om flyttningen offentliggjordes enligt artikel 7.2 i SCE- förordningen. Myndigheterna får inte meddela ett beslut om att motsätta sig flyttning utan att europakooperativet först har fått tillfälle att yttra sig.

Underrättelse till europakooperativets borgenärer

14 § Om föreningsstämman med stöd av artikel 7 i SCE-förordningen har beslutat att europakooperativets säte skall flyttas till en annan stat, skall europakooperativet skriftligen underrätta sina kända borgenärer om be- slutet.

Underrättelsen skall innehålla uppgift om borgenärernas rätt att enligt artikel 7.4 i SCE-förordningen ta del av förslaget om flyttning och av en sådan redogörelse som avses i artikel 7.3. Vidare skall underrättelsen innehålla uppgift om borgenärernas rätt att enligt 17 § motsätta sig flytt- ningen.

En underrättelse behöver inte sändas till de borgenärer, vilkas anspråk avser en fordran på lön eller annan ersättning som omfattas av löne- garanti enligt lönegarantilagen (1992:497).

Skyddet för borgenärer i samband med flyttning av ett europakooperativs säte

15 § I fråga om skyddet för europakooperativets borgenärer i samband med en flyttning av europakooperativets säte, skall bestämmelserna i 16– 19 §§ tillämpas.

16 § Europakooperativet skall hos Bolagsverket ansöka om tillstånd till flyttning av säte enligt artikel 7 i SCE-förordningen. Ansökan skall ges in inom en månad från föreningsstämmans beslut om flyttning.

Till ansökan skall fogas

1.en kopia av protokollet från den föreningsstämma där beslut om flyttning fattades,

2.en kopia av förslaget om flyttning,

3.en kopia av den redogörelse som avses i artikel 7.3 i SCE-förord- ningen, och

4.intyg från europakooperativets lednings- eller förvaltningsorgan eller verkställande direktör om att europakooperativets kända borgenärer har underrättats enligt 14 §.

Om europakooperativet inte har fogat de handlingar som anges i andra stycket till ansökan eller om det finns något annat hinder mot att ta upp

11

ansökan till prövning, skall Bolagsverket förelägga europakooperativet att inom viss tid yttra sig eller avhjälpa bristen. Om europakooperativet inte gör detta, skall ansökan avvisas.

Handläggning hos Bolagsverket

17 § Om Bolagsverket finner att det inte finns något hinder mot en an- sökan enligt 16 §, skall verket kalla europakooperativets borgenärer. Kallelsen skall innehålla ett föreläggande för den som motsätter sig flyttningen av säte att senast viss dag skriftligen anmäla detta till verket. Bolagsverket skall dock inte kalla de borgenärer, vilkas anspråk avser en fordran på lön eller annan ersättning som omfattas av lönegarantilagen (1992:497).

Kallelsen skall ske genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar. Bolagsverket skall skicka en särskild underrättelse om kallelsen till Skatteverket och till kronofogdemyndigheten i den region där europa- kooperativet har sitt säte.

18 § Om en borgenär som har blivit kallad enligt 17 § motsätter sig flyttningen av säte inom föreskriven tid, skall Bolagsverket överlämna ärendet till allmän domstol i den ort där europakooperativets lednings- eller förvaltningsorgan har sitt säte. Om ingen borgenär motsätter sig flyttningen, skall verket meddela europakooperativet det begärda till- ståndet.

Handläggning hos allmän domstol

19 § Om ett ärende om flyttning av europakooperativets säte till en annan stat har överlämnats till allmän domstol, skall tillstånd till flyttningen lämnas, om det visas att de borgenärer som har motsatt sig ansökan har fått full betalning eller har betryggande säkerhet för fordringar som har uppkommit före den dag som har angetts i föreläggandet enligt 17 § första stycket. I annat fall skall ansökan avslås.

Utfärdande av intyg

20 § Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 7.8 i SCE-förordningen när ett beslut om tillstånd enligt 18 eller 19 § har meddelats och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finansinspektionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 13 § eller om det föreligger ett sådant förhållande som avses i artikel 7.15 i SCE-förordningen.

Europakooperativets organisation

Dualistiskt organiserade europakooperativ

21 § I fråga om europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 37–41 i SCE-förordningen (dualistiskt organisera- de europakooperativ) gäller följande.

Prop. 2005/06:150

12

Om inte annat följer av annan författning eller av SCE-förordningen, Prop. 2005/06:150 skall bestämmelserna i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar och

andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter tillämpas på ledningsorganet eller dess ledamöter.

Vad som sägs om styrelsen eller dess ledamöter i följande bestämmel- ser i lagen om ekonomiska föreningar skall tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

6 kap. 1 § fjärde stycket om suppleanter,

6 kap. 2 § om förtida avgång,

6 kap. 4 § första och fjärde styckena om bosättningskrav och obehörig- hetsgrunder,

6 kap. 4 § andra stycket om krav på medlemskap, 6 kap. 5 § om anmälan av aktieinnehav,

6 kap. 8 § tredje stycket om protokoll,

6 kap. 9 § första stycket om beslutsunderlag och inträde av suppleant, 6 kap. 10 § om jäv,

6 kap. 15 § om registrering,

7 kap. 11 § om upplysningsplikt mot föreningsstämman,

7 kap. 17 § första stycket om klander av föreningsstämmans beslut, 7 kap. 18 § om talan mot föreningen och skiljeförfarande,

8 kap. 7 § om revisorsjäv,

8 kap. 11 § om tillhandahållande av upplysningar till revisorn, 8 kap. 13 § första stycket om revisionsberättelsen,

11 kap. 4 a § om tvångslikvidation,

11 kap. 17 § andra och tredje styckena om styrelseval i samband med upphörande av likvidation,

11 kap. 17 § fjärde stycket om styrelseval efter upphävande av likvida- tionsbeslut,

13 kap. 1 och 4–6 §§ om skadestånd, och

15 kap. 4 a § om avregistrering av ledamot.

När 6 kap. 4 § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på europa- kooperativ, skall bestämmelserna i den paragrafens andra stycke inte gälla arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ.

22 § Tillsynsorganet får besluta att dess medgivande krävs för vissa kate- gorier av beslut som ledningsorganet eller den verkställande direktören fattar. Tillsynsorganet skall ge in ett sådant beslut till Bolagsverket för registrering. Beslutet gäller från tidpunkten för registreringen.

Tillsynsorganet skall till varje föreningsstämma som skall pröva frågan om fastställelse av europakooperativets resultat- och balansräkningar avge ett yttrande över årsredovisningen samt ledningsorganets och den verkställande direktörens förvaltning. I fråga om tillhandahållande av detta yttrande skall 7 kap. 8 § fjärde stycket lagen (1987:667) om ekono- miska föreningar tillämpas.

23 § Om en ledamot i tillsynsorganet med stöd av artikel 37.3 i SCE- förordningen utses till ledamot i ledningsorganet, får tiden för det senare uppdraget inte överstiga två månader.

13

24 § Varje ledamot i tillsynsorganet har rätt att från ledningsorganet få all den information som krävs för att tillsynsorganet skall kunna utöva sin kontroll enligt artikel 39.1 i SCE-förordningen.

25 § Revisorn skall underrätta tillsynsorganet om erinringar som revisorn framställer till ledningsorganet och den verkställande direktören enligt 8 kap. 14 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

Monistiskt organiserade europakooperativ

26 § I fråga om europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 42–44 i SCE-förordningen (monistiskt organise- rade europakooperativ) skall, om inte annat följer av annan författning eller av SCE-förordningen, bestämmelserna i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar och andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter tillämpas på förvaltningsorganet eller dess ledamöter.

Antalet ledamöter i europakooperativets organ

27 § Ledningsorganet i ett dualistiskt organiserat europakooperativ skall ha minst tre ledamöter och tillsynsorganet minst fem ledamöter.

Förvaltningsorganet i ett monistiskt organiserat europakooperativ skall ha minst tre ledamöter.

När det gäller europakooperativ som ger ut elektroniska pengar tillämpas 2 kap. 9 § femte stycket lagen (2002:149) om elektroniska pengar i stället för första och andra styckena.

Den verkställande direktören

28 § Ett europakooperativ skall ha en verkställande direktör, om antalet anställda i europakooperativet under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200. Ett europakooperativ som har bildats genom fusion eller ombildning skall under de första två räkenskapsåren från det att europakooperativet bildades ha en verk- ställande direktör, om antalet anställda hos någon av de juridiska perso- ner som har deltagit i bildandet under vart och ett av de två räkenskapsår som föregick bildandet i medeltal översteg 200. I ett europakooperativs stadgar kan det anges att det även i andra fall skall utses en verkställande direktör. I ett europakooperativ som står under tillsyn av Finansinspek- tionen skall det alltid finnas en verkställande direktör.

I ett dualistiskt organiserat europakooperativ skall den verkställande direktören utses av ledningsorganet. Den verkställande direktören får i ett sådant fall inte vara ledamot i tillsynsorganet.

I ett monistiskt organiserat europakooperativ skall den verkställande direktören utses av förvaltningsorganet.

29 § I ett dualistiskt organiserat europakooperativ skall såväl tillsyns- organet som ledningsorganet utöva kontroll över den verkställande direktörens förvaltning. Vad som sägs i artikel 40 i SCE-förordningen och i 24 § om tillsynsorganets kontroll över ledningsorganet och om rätt

Prop. 2005/06:150

14

till information skall tillämpas även vid tillsynsorganets och lednings- Prop. 2005/06:150 organets kontroll över den verkställande direktörens förvaltning.

30 § I ett monistiskt organiserat europakooperativ skall förvaltnings- organet utöva kontroll över den verkställande direktörens förvaltning. Vad som sägs i artikel 40 i SCE-förordningen och i 24 § om tillsyns- organets kontroll över ledningsorganet och om rätt till information skall tillämpas även vid förvaltningsorganets kontroll över den verkställande direktörens förvaltning.

Europakooperativets årsredovisning m.m.

Upprättande av årsredovisning

31 § Ett europakooperativ skall upprätta årsredovisning och, i förekom- mande fall, koncernredovisning i enlighet med de bestämmelser i års- redovisningslagen (1995:1554) som är tillämpliga på ekonomiska före- ningar.

När det gäller europakooperativ som ger ut elektroniska pengar eller driver finansieringsrörelse tillämpas 2 kap. 9 § sjätte stycket lagen (2002:149) om elektroniska pengar respektive 12 kap. 28 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse i stället för första stycket.

Särskilt bokslut

32 § Om ett europakooperativ flyttar sitt säte, skall lednings- eller för- valtningsorganet upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då flyttningen av säte har fått verkan enligt artikel 7.10 i SCE-förordningen.

Om en ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion enligt artikel 19 i SCE-förordningen och europakoopera- tivet får säte i en annan stat än Sverige, skall styrelsen för den ekono- miska föreningen upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då europakooperativet registreras enligt artikel 11.1 i SCE-förordningen.

För det särskilda bokslutet enligt första och andra styckena gäller bestämmelserna om årsbokslut i 6 kap. 4–9 och 11 §§ bokföringslagen (1999:1078). Bokslutet skall ges in till Bolagsverket inom en månad från utgången av den period som bokslutet omfattar.

Valutan för ett europakooperativs kapital

33 § Ett europakooperativ skall uttrycka sitt kapital i antingen svenska kronor eller euro. Kapitalet skall dock alltid vara uttryckt i samma valuta som europakooperativets redovisningsvaluta.

15

Övriga bestämmelser

Prop. 2005/06:150

Behörighet att företräda ett europakooperativ

34 § Ett europakooperativ får i stadgarna ange att lednings- eller förvalt- ningsorganet kan bemyndiga en person ensam eller flera personer i förening att företräda europakooperativet.

När det gäller europakooperativ som driver finansieringsrörelse tillämpas 12 kap. 29 § lagen (2004:297) om bank- och finansierings- rörelse i stället för första stycket.

Lednings- eller förvaltningsorganets rätt att i visst fall ändra stadgarna

35 § Om stadgarna för ett europakooperativ strider mot de ordningar för arbetstagarinflytande som har fastställts i enlighet med lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ, skall lednings- eller för- valtningsorganet ha rätt att ändra stadgarna.

Sammankallande av föreningsstämma genom länsstyrelsens försorg

36 § Om en föreningsstämma som skall hållas enligt SCE-förordningen, lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, stadgarna eller ett stämmo- beslut inte sammankallas på angivet sätt, skall länsstyrelsen i det län där lednings- eller förvaltningsorganet har sitt säte på anmälan av en ledamot i förvaltningsorganet, ledningsorganet eller tillsynsorganet, den verk- ställande direktören, en revisor eller en föreningsmedlem genast på europakooperativets bekostnad sammankalla stämman.

Sanktioner mot europakooperativ med säte och huvudkontor i olika stater

37 § Om ett europakooperativ inte uppfyller skyldigheten i artikel 6 i SCE-förordningen att ha sitt säte och sitt huvudkontor i samma stat, skall Bolagsverket genom ett särskilt beslut fastställa att europakooperativet inte uppfyller den skyldigheten. När beslutet har vunnit laga kraft, skall verket förelägga europakooperativet att inom viss tid göra rättelse. Därvid skall 11 kap. 6 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar tillämpas. Föreläggandet skall innehålla en erinran om att europakoope- rativet kommer att förpliktas att gå i likvidation om europakooperativet inte gör rättelse.

Om europakooperativet inte följer föreläggandet, skall Bolagsverket besluta att europakooperativet skall gå i likvidation. Beslut om likvi- dation skall dock inte meddelas, om likvidationsgrunden har upphört under ärendets handläggning hos verket.

Ett beslut om likvidation enligt andra stycket får inte verkställas förrän det har vunnit laga kraft.

16

Straff och vite

Prop. 2005/06:150

38 § Bestämmelserna om straff i 16 kap. 1 § första stycket och andra stycket 1 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar skall tillämpas på europakooperativ.

39 § Bestämmelserna om vite i 30 kap. 3 § aktiebolagslagen (2005:551) skall tillämpas på europakooperativ. Vad som sägs där om styrelsen eller dess ledamöter skall tillämpas på europakooperativets lednings- eller förvaltningsorgan eller ledamöterna i dessa organ.

Överklagande

40 § Bolagsverkets beslut att avskriva en anmälan om registrering eller att vägra registrering får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol inom två månader från dagen för beslutet. Detsamma gäller verkets beslut i ett tillståndsärende enligt 16 §, verkets beslut om att vägra utfär- da intyg enligt 8 eller 20 § samt verkets beslut enligt 39 §. Prövnings- tillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Skatteverkets och Finansinspektionens beslut i ett ärende enligt 6 eller 13 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Länsstyrelsens beslut i ett ärende enligt 36 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Bolagsverkets beslut i ett ärende enligt 37 § får överklagas hos allmän domstol i den ort där lednings- eller förvaltningsorganet har sitt säte. Ett beslut enligt 37 § första stycket får överklagas inom tre veckor från den dag då europakooperativet fick del av beslutet. Ett beslut enligt 37 § andra stycket får överklagas inom tre veckor från dagen för beslutet.

Vid överklagande enligt fjärde stycket gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

17

2.2

Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om

Prop. 2005/06:150

 

understödsföreningar

 

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:262) om understöds- föreningar

dels att 1 och 27 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas 33 nya paragrafer, 83–115 §§, samt närmast före 83, 85, 86, 92, 94, 99, 104, 105, 106 och 109 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

Med understödsförening förstås enligt denna lag sådan förening för inbördes bistånd som har till ändamål att, utan affärsmässigt drivande av försäkringsrörelse, meddela annan personförsäkring än arbetslöshets- försäkring och som är på sådant sätt sluten att den huvudsakligen är avsedd för anställda i visst eller vissa företag, personer tillhörande viss yrkesgrupp eller medlemmar i sammanslutning med sådan intresse- gemenskap att en samverkan även för personförsäkring är naturlig.

Också förening som ej är sluten på sätt som anges i första stycket anses som understödsförening, om den är registrerad såsom understödsförening enligt äldre lag.

Avser verksamheten huvudsakligen pensionsförsäkring på grund av anställning, anses föreningen som understödsförening, även om med- lemsavgifterna erlägges av arbetsgivaren.

I 83–115 §§ finns särskilda bestämmelser om sådana europa- kooperativ enligt rådets förord- ning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE- föreningar)1 (SCE-förordningen) som driver försäkringsrörelse.

27 §2

Bestämmelserna i 21–23 §§, 25–30 §§ och 32–37 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om under- stödsförening med följande avvikelser, nämligen

1.att minst hälften av styrelsens ledamöter skall väljas på förenings- stämma eller av organisation som kan anses företräda medlemmarna,

2.att styrelseledamot får utses för tid till och med den ordinarie föreningsstämma som skall äga rum under fjärde räkenskapsåret efter det han utsetts, om Finansinspektionen medgett det,

3.att anställd hos föreningen ej får vara styrelseordförande.

Vid tillämpningen av 37 § skall iakttagas att hänvisningen till 9 § skall avse 14 § denna lag.

1

EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

 

2

Senaste lydelse 1992:1624.

18

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

En juridisk person kan inte vara styrelseledamot.

Särskilda bestämmelser för europakooperativ som driver försäkringsrörelse

Inledande bestämmelser

83 §

Bestämmelserna i denna lag om understödsföreningar skall tilläm- pas även på europakooperativ som driver försäkringsrörelse när det gäller frågor som inte regleras i SCE-förordningen. I 84–115 §§ finns bestämmelser som komplet- terar SCE-förordningen när det gäller sådana europakooperativ.

Vad som sägs om europakoope- rativ som driver försäkringsrö- relse gäller, om annat inte anges, endast sådana europakooperativ med säte i Sverige.

84 §

Regler om arbetstagarinflytande i europakooperativ finns i lagen (2006:000) om arbetstagarinfly- tande i europakooperativ.

Firma

85 §

Ett europakooperativs firma skall innehålla beteckningen SCE. Firman skall tydligt skilja sig från andra ännu bestående firmor som är införda i det register som avses i 92 §.

Bildandet av ett europakooperativ

86 §

Om inte annat följer av SCE- förordningen, skall bestämmelser- na om fusion av publika försäk- ringsaktiebolag i 15 a kap. försäk- ringsrörelselagen (1982:713)

Prop. 2005/06:150

19

tillämpas på en understödsföre- ning som deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion.

87 §

En ekonomisk förening eller motsvarande utländsk förening som har sitt huvudkontor i en stat utanför EES får delta i bildandet av ett europakooperativ, om före- ningen

1.är bildad i överensstämmelse med lagstiftningen i en stat inom EES,

2.har sitt säte i den stat som avses i 1, samt

3.har faktisk och fortlöpande anknytning till ekonomin i en stat inom EES.

Vid bildandet av ett europa- kooperativ på annat sätt än genom fusion eller ombildning skall vad som sägs om en ekonomisk före- ning eller motsvarande utländsk föreningsform i första stycket gälla även annan sådan juridisk person som avses i artikel 48 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

88 §

Om en understödsförening del- tar i bildandet av ett europa- kooperativ genom fusion, skall bestämmelsen om redovisnings- valuta i 15 a kap. 1 § tredje stycket försäkringsrörelselagen (1982:713) inte tillämpas på understödsföreningen.

Första stycket gäller också när europakooperativet skall ha sitt säte i en annan stat än Sverige.

89 §

Skatteverket får motsätta sig att en understödsförening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, om

1. europakooperativet enligt fusionsförslaget skall ha sitt säte i en annan stat än Sverige,

Prop. 2005/06:150

20

2.motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

3.verket har beslutat om revi- sion hos föreningen, och

4.det finns skäl att anta att revisionen skulle försvåras avse- värt av fusionen.

Finansinspektionen får motsätta sig att understödsföreningen del- tar i bildandet av ett europa- kooperativ genom fusion, om de förutsättningar som anges i första stycket 1 och 2 föreligger.

90 §

Skatteverket och Finansinspek- tionen skall meddela ett sådant beslut som avses i 89 § inom två månader från den dag då fusions- förslaget offentliggjordes enligt artikel 24 i SCE-förordningen. Myndigheterna får inte meddela ett beslut om att understöds- föreningen inte får delta i fusionen utan att föreningen först har fått tillfälle att yttra sig.

91 §

Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 29.2 i SCE-förordningen, när beslut om tillstånd har meddelats enligt 15 a kap. 13 § försäkrings- rörelselagen (1982:713) och be- slutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finansinspek- tionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 89 §.

Registrering av europakooperativ m.m.

92 §

Europakooperativ som driver försäkringsrörelse registreras i europakooperativsregistret som förs av Bolagsverket enligt 10 § lagen (2006:000) om europa- kooperativ. I fråga om registrering av sådana europakooperativ

Prop. 2005/06:150

21

tillämpas bestämmelserna i för- säkringsrörelselagen (1982:713) och andra författningar om regi- strering i försäkringsregistret. Om en arbetstagarrepresentant har utsetts enligt lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europa- kooperativ, skall även detta regi- streras.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.avgifter i ärenden om regi- strering enligt denna lag, och

2.handläggningen av registre- ringsärenden.

93 §

Understödsföreningens styrelse eller europakooperativets led- nings- eller förvaltningsorgan skall ge in sådana förslag till beslut eller sådana uppgifter som avses i artiklarna 7.2, 35.3 och 76.3 i SCE-förordningen till Bolagsverket för registrering. Verket skall genast kungöra upp- gift om registreringen i Post- och Inrikes Tidningar. Om förslaget inte kungörs i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var det hålls tillgängligt.

Flyttning av ett europakooperativs säte

94 §

Skatteverket får motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte till en annan stat, om

1.motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

2.verket har beslutat om revi- sion hos europakooperativet, och

3.det finns skäl att anta att revisionen skulle försvåras avse- värt av en flyttning av europa- kooperativets säte.

Finansinspektionen får motsätta sig att europakooperativet flyttar sitt säte till en annan stat, om

Prop. 2005/06:150

22

motsättandet är motiverat av hän- syn till allmänintresset.

Skatteverket och Finansinspek- tionen skall meddela ett sådant beslut som avses i första och andra styckena inom två månader från den dag då förslaget om flytt- ningen offentliggjordes enligt artikel 7.2 i SCE-förordningen. Myndigheterna får inte meddela ett beslut om att motsätta sig flyttning utan att europakoope- rativet först har fått tillfälle att yttra sig.

95 §

I fråga om skyddet för europa- kooperativets borgenärer i sam- band med en flyttning av europa- kooperativets säte, skall bestäm- melserna i 96 och 97 §§ tillämpas.

96 §

Om föreningsstämman med stöd av artikel 7 i SCE-förordningen har beslutat att europakoopera- tivets säte skall flyttas till en annan stat, skall europakoopera- tivet ansöka om tillstånd till flytt- ningen. Frågan om sådant till- stånd prövas av Finansinspek- tionen.

Ansökan skall ges in inom en månad från föreningsstämmans beslut om flyttning.

Till ansökan skall fogas

1.en kopia av protokollet från den föreningsstämma där beslut om flyttning fattades,

2.en kopia av förslaget om flyttning, och

3.en kopia av den redogörelse som avses i artikel 7.3 i SCE- förordningen.

Om europakooperativet inte har fogat de handlingar som anges i tredje stycket till ansökan eller om det finns något annat hinder mot att ta upp ansökan till prövning, skall europakooperativet före- läggas att inom viss tid yttra sig

Prop. 2005/06:150

23

eller avhjälpa bristen. Om europa- kooperativet inte gör detta, skall ansökan avvisas.

Finansinspektionen skall under- rätta Bolagsverket om ansökning- ar enligt första stycket och om lagakraftvunna beslut som medde- lats med anledning av sådana ansökningar.

97 §

Tillstånd till flyttningen av säte skall meddelas om

1.europakooperativets borgenä- rer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd be- hövs med hänsyn till europakoope- rativets ekonomiska förhållanden och borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet,

2.europakooperativets ekono- miska förhållanden i övrigt är sådana att flyttningen kan anses förenlig med försäkringstagares eller andra fordringsägares in- tressen, och

3.det inte finns hinder mot flytt- ningen enligt artikel 7.15 i SCE- förordningen.

98 §

Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 7.8 i SCE-förordningen när ett beslut har meddelats enligt 97 § och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finansinspek- tionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 94 §.

Dualistiskt organiserade europa- kooperativ

99 §

I fråga om europakooperativ som har ett sådant förvaltnings- system som avses i artiklarna 37– 41 i SCE-förordningen (dualistiskt organiserade europakooperativ) gäller följande.

Prop. 2005/06:150

24

Om inte annat följer av annan författning eller av SCE-förord- ningen, skall bestämmelserna i denna lag och andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter tillämpas på ledningsorganet eller dess ledamöter.

Vad som sägs om styrelsen eller dess ledamöter i följande bestäm- melser i lagen (1951:308) om eko- nomiska föreningar skall tillämpas på tillsynsorganet eller dess leda- möter:

21 § tredje och fjärde styckena om förtida avgång,

22 § första stycket om bosätt- ningskrav och obehörighetsgrun- der,

22 § andra stycket om krav på medlemskap,

23 § första stycket om supplean- ter,

25 § tredje stycket om protokoll,

26 § första stycket om besluts- underlag och inträde av suppleant,

27 § om jäv,

36 § om talan mot föreningen,

37 § om registrering,

46 § första momentet tredje och fjärde styckena om revisorsjäv,

50 § tredje stycket om tillhanda- hållande av upplysningar till revi- sorn,

51 § första stycket om revisions- berättelsen,

57 § andra momentet om upp- lysningsplikt mot föreningsstäm- man,

69 § första momentet första– tredje styckena om klander av föreningsstämmans beslut,

106 och 107 §§, 108 § första stycket samt 109 § om skadestånd, och

116 § om skiljeförfarande.

Vad som sägs om styrelsen eller dess ledamöter i följande bestäm- melser i denna lag skall tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

26 § om lämnande av kredit,

Prop. 2005/06:150

25

26 h § om tystnadsplikt,

27 § fjärde stycket om hinder

mot att vara styrelseledamot,

 

27 a §

första

stycket

om

ledningsprövning,

 

 

27 a §

andra

stycket

om

obehörighetsgrund,

45 § första stycket om tvångs- likvidation, och

70 § om rätt för Finansinspek- tionen att sammankalla styrelsen och närvara vid sådant samman- träde och delta i överlägg- ningarna.

När 22 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar tillämpas på europakooperativ, skall be- stämmelserna i den paragrafens andra stycke inte gälla arbets- tagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europa- kooperativ.

100 §

Tillsynsorganet får besluta att dess medgivande krävs för vissa kategorier av beslut som lednings- organet eller den verkställande direktören fattar. Tillsynsorganet skall ge in ett sådant beslut till Bolagsverket för registrering. Beslutet gäller från tidpunkten för registreringen.

Tillsynsorganet skall till varje föreningsstämma som skall pröva frågan om fastställelse av europa- kooperativets resultat- och balans- räkningar avge ett yttrande över årsredovisningen samt lednings- organets förvaltning. I fråga om tillhandahållande av detta yttran- de skall 7 kap. 8 § fjärde stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar tillämpas.

101 §

Om en ledamot i tillsynsorganet med stöd av artikel 37.3 i SCE- förordningen utses till ledamot i ledningsorganet, får tiden för det

Prop. 2005/06:150

26

senare uppdraget inte överstiga Prop. 2005/06:150 två månader.

102 §

Varje ledamot i tillsynsorganet har rätt att från ledningsorganet få all den information som krävs för att tillsynsorganet skall kunna utöva sin kontroll enligt artikel 39.1 i SCE-förordningen.

103 §

Revisorn skall underrätta till- synsorganet om erinringar som re- visorn framställer till lednings- organet enligt 50 § femte stycket lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar.

Monistiskt organiserade europa- kooperativ

104 §

I fråga om europakooperativ som har ett sådant förvaltnings- system som avses i artiklarna 42– 44 i SCE-förordningen (monistiskt organiserade europakooperativ) skall, om inte annat följer av annan författning eller av SCE- förordningen, bestämmelserna i denna lag och andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter tillämpas på förvaltningsorganet eller dess ledamöter.

Antalet ledamöter i europakoopera- tivets organ

105 §

Ledningsorganet i ett dualistiskt organiserat europakooperativ skall ha minst tre ledamöter och tillsynsorganet minst fem leda- möter.

Förvaltningsorganet i ett monis- tiskt organiserat europakooperativ skall ha minst tre ledamöter.

27

Europakooperativets årsredovisning m.m.

106 §

Ett europakooperativ skall upp- rätta årsredovisning och, i före- kommande fall, koncernredovis- ning i enlighet med de bestämmel- ser i lagen (1995:1560) om årsre- dovisning i försäkringsföretag som är tillämpliga på understöds- föreningar.

107 §

Om ett europakooperativ flyttar sitt säte, skall lednings- eller för- valtningsorganet upprätta ett sär- skilt bokslut. Det särskilda bok- slutet skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då flyttningen av säte har fått verkan enligt artikel 7.10 i SCE-förord- ningen.

Om en understödsförening del- tar i bildandet av ett europakoope- rativ genom fusion enligt artikel 19 i SCE-förordningen och europakooperativet får säte i en annan stat än Sverige, skall sty- relsen för understödsföreningen upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då europakooperativet registreras enligt artikel 11.1 i SCE-förordningen.

För det särskilda bokslutet en- ligt första och andra styckena gäller bestämmelserna om årsbok- slut i 6 kap. 4–9 och 11 §§ bok- föringslagen (1999:1078). Bok- slutet skall ges in till Bolagsverket inom en månad från utgången av den period som bokslutet omfattar.

108 §

Ett europakooperativ skall ut- trycka sitt kapital i antingen svenska kronor eller euro.

Prop. 2005/06:150

28

Kapitalet skall dock alltid vara uttryckt i samma valuta som europakooperativets redovisnings- valuta.

Övriga bestämmelser

109 §

Ett europakooperativ får i stad- garna ange att lednings- eller förvaltningsorganet kan bemyn- diga en person ensam eller flera personer i förening att företräda europakooperativet.

110 §

Om stadgarna för ett europa- kooperativ strider mot de ordning- ar för arbetstagarinflytande som har fastställts i enlighet med lagen (2006:000) om arbetstagarin- flytande i europakooperativ, skall lednings- eller förvaltningsorganet ha rätt att ändra stadgarna.

111 §

Om en föreningsstämma som skall hållas enligt SCE-förord- ningen, denna lag, lagen (1951:308) om ekonomiska före- ningar, stadgarna eller ett stämmobeslut inte sammankallas på angivet sätt, skall länsstyrelsen i det län där lednings- eller för- valtningsorganet har sitt säte på anmälan av en ledamot i förvalt- ningsorganet, ledningsorganet eller tillsynsorganet, en revisor eller en föreningsmedlem genast på europakooperativets bekostnad sammankalla stämman.

112 §

Om ett europakooperativ inte uppfyller skyldigheten i artikel 6 i SCE-förordningen att ha sitt säte och sitt huvudkontor i samma stat, skall Bolagsverket genom ett sär- skilt beslut fastställa att europa- kooperativet inte uppfyller den skyldigheten. När beslutet har

Prop. 2005/06:150

29

vunnit laga kraft, skall verket före- lägga europakooperativet att inom viss tid göra rättelse. Därvid skall 11 kap. 6 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar tillämpas. Föreläggandet skall innehålla en erinran om att europakooperativet kommer att förpliktas att gå i likvi- dation om europakooperativet inte gör rättelse.

Om europakooperativet inte följer föreläggandet, skall Bolags- verket besluta att europakoopera- tivet skall gå i likvidation. Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om likvidationsgrunden har upphört under ärendets hand- läggning hos verket.

Ett beslut om likvidation enligt andra stycket får inte verkställas förrän det har vunnit laga kraft.

113 §

Bestämmelserna om straff i 77– 80 §§ denna lag skall tillämpas på europakooperativ.

114 §

Bestämmelserna om vite i 21 kap. 2 § första–tredje och femte styckena försäkringsrörelselagen (1982:713) skall tillämpas på europakooperativ. Vad som sägs där om styrelsen eller dess leda- möter skall tillämpas på europa- kooperativets lednings- eller för- valtningsorgan eller ledamöterna i dessa organ.

115 §

Bolagsverkets beslut att avskri- va en anmälan om registrering eller att vägra registrering får överklagas hos allmän förvalt- ningsdomstol inom två månader från dagen för beslutet. Detsamma gäller Finansinspektionens beslut i ett tillståndsärende enligt 97 §, Bolagsverkets beslut om att vägra utfärda intyg enligt 91 eller 98 § samt verkets beslut enligt 114 §.

Prop. 2005/06:150

30

Prövningstillstånd krävs vid över- klagande till kammarrätten.

Skatteverkets och Finansinspek- tionens beslut i ett ärende enligt 89 eller 94 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Pröv- ningstillstånd krävs vid överkla- gande till kammarrätten.

Länsstyrelsens beslut i ett ärende enligt 111 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid över- klagande till kammarrätten.

Bolagsverkets beslut i ett ärende enligt 112 § får överklagas hos allmän domstol i den ort där led- nings- eller förvaltningsorganet har sitt säte. Ett beslut enligt 112 § första stycket får överklagas inom tre veckor från den dag då europa- kooperativet fick del av beslutet. Ett beslut enligt 112 § andra stycket får överklagas inom tre veckor från dagen för beslutet.

Vid överklagande enligt fjärde stycket gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

Prop. 2005/06:150

31

1. aktiebolag, europabolag och europakooperativ med säte i Sverige, handelsbolag, ekonomisk förening och samfällighetsföre- ning,

2.3

Förslag till lag om ändring i lagen (1974:174) om

Prop. 2005/06:150

 

identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.

 

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §1

Identitetsbeteckning i numerisk form (organisationsnummer) skall fastställas för

1. aktiebolag, europabolag med säte i Sverige, handelsbolag, eko- nomisk förening och samfällig- hetsförening,

2.erkänd arbetslöshetskassa, understödsförening och annan allmän in- rättning som enligt lag eller annan författning står under offentlig tillsyn,

3.kommun, landsting, kommunalförbund och annat organ för sam- verkan mellan kommuner, och

4.registrerat trossamfund och dess organisatoriska delar.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

1 Senaste lydelse 2004:1253.

32

2.4Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § samt 1 a kap. 1 och 3 §§ försäkringsrörelselagen (1982:713)1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

1 kap.

 

1 §2

Försäkringsrörelse får drivas endast av försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som fått tillstånd (koncession) till detta enligt denna lag, om inte annat följer av 2 § eller 10 § tredje stycket.

Av rådets förordning (EG) nr

I 1 a kap. denna lag finns

2157/2001 av den 8 oktober 2001

särskilda bestämmelser om sådana

om stadga för europabolag (SE-

europabolag enligt rådets förord-

förordningen) följer att bestäm-

ning (EG) nr 2157/2001 av den 8

melserna i denna lag om publika

oktober 2001 om stadga för

försäkringsaktiebolag

skall

europabolag3 (SE-förordningen)

tillämpas på europabolag som har

som har beviljats koncession att

beviljats koncession att driva för-

driva försäkringsrörelse.

säkringsrörelse

när det

gäller

 

frågor som inte regleras i SE-

 

förordningen.

Särskilda

bestäm-

 

melser om europabolag

finns i

 

1 a kap. denna lag.

 

 

Finansinspektionen skall efter ansökan lämna förhandsbesked om huruvida koncession enligt första stycket krävs för en planerad verk- samhet.

Försäkringsbolagen skall stå under tillsyn av Finansinspektionen. Registreringsmyndighet för försäkringsbolag är Bolagsverket. För varje försäkringsbolag skall finnas ett huvudkontor i Sverige.

1 a kap.

1 §4

För europabolag med säte i Sverige som har beviljats kon- cession att driva försäkringsrörelse gäller 2–5, 7 och 8 §§, 16 § första och andra styckena, 17–29 och 32 §§ i lagen (2004:575) om europabolag samt bestämmelserna i detta kapitel.

Bestämmelserna i denna lag om publika försäkringsaktiebolag skall tillämpas även på europa- bolag som har säte i Sverige och har beviljats koncession att driva försäkringsrörelse när det gäller frågor som inte regleras i SE- förordningen. För sådana europa- bolag gäller också 2–5 a, 7, 8 och

1Lagen omtryckt 1995:1567.

2Senaste lydelse 2004:578.

3EUT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

4Senaste lydelse 2005:905.

Prop. 2005/06:150

33

9 a §§, 16 § första och andra styckena, 17–29 och 32 §§ i lagen (2004:575) om europabolag samt bestämmelserna i detta kapitel.

För ett sådant europabolag skall vad som sägs i

1. 5 § första stycket lagen om europabolag om tillämpningen av 23 kap. 3 § aktiebolagslagen (2005:551), i stället avse 15 a kap. 1 § tredje stycket denna lag,

2. 7 § första stycket lagen om europabolag om registreringsbestäm- melser, i stället avse bestämmelser i denna lag och andra författningar om registrering i försäkringsregistret,

3. 17 § andra stycket lagen om europabolag om tillämpningen av 7 kap. 25 § aktiebolagslagen, i stället avse 9 kap. 9 § fjärde stycket denna lag,

4. 21 § lagen om europabolag om tillämpningen av 9 kap. 6 § aktie- bolagslagen, i stället avse 10 kap. 12 § denna lag,

5. 27 § andra stycket lagen om europabolag om tillämpningen av 7 kap. 18–20 §§ aktiebolagslagen, i stället avse 9 kap. 9 § första stycket denna lag,

6.28 § lagen om europabolag om aktiebolagslagen, i stället avse denna lag, och

7.32 § första stycket lagen om europabolag om 11 §, i stället avse 4 § i detta kapitel.

3 §5

Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 25.2 i SE-förordningen, när beslut om tillstånd har meddelats enligt 15 a kap. 13 § och beslutet har vunnit laga kraft.

Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 25.2 i SE-förordningen, när beslut om tillstånd har meddelats enligt 15 a kap. 13 § och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finansinspektionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 5 a § lagen (2004:575) om europabolag.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006. Om en ansökan har kommit in före detta datum tillämpas äldre bestämmelser i fråga om

1.tillstånd till verkställande av ett fusionsförslag vid bildande av ett europabolag genom fusion enligt artikel 2.1 SE-förordningen, och

2.tillstånd till flyttning av säte enligt artikel 8 i SE-förordningen.

5 Senaste lydelse 2004:578.

Prop. 2005/06:150

34

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud

Härigenom föreskrivs att 4 och 6 §§ lagen (1986:436) om närings- förbud skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

4 §1

Har näringsverksamhet bedrivits av en juridisk person får, under de förutsättningar som anges i 1–3 §§, näringsförbud meddelas, i fråga om

kommanditbolag: komplementär, annat handelsbolag: bolagsman,

aktiebolag och försäkringsbolag: ledamot och suppleant i styrelsen samt verkställande direktör och vice verkställande direktör,

bankaktiebolag, sparbank och ekonomisk förening: ledamot och suppleant i styrelsen,

europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige: företags-

ledare,

 

 

europabolag med säte i Sverige:

europabolag

och europakoope-

ledamot och suppleant i förvalt-

rativ med säte i Sverige: ledamot

nings-, lednings- eller tillsyns-

och suppleant i förvaltnings-,

organ samt verkställande direktör

lednings- eller tillsynsorgan samt

och vice verkställande direktör,

verkställande

direktör och vice

 

verkställande direktör,

om denne begått brottet i näringsverksamheten eller innehade sin ställning när betalningen av skatt, tull eller avgift underläts eller den juridiska personen försattes i konkurs.

Första stycket gäller också den som i annan egenskap än där sägs faktiskt har utövat ledningen av en näringsverksamhet eller utåt har fram- trätt som ansvarig för en enskild näringsverksamhet.

Under de förutsättningar som anges i 2 § får näringsförbud även meddelas den som innehade sin ställning enligt första stycket senare än ett år innan konkursansökan kom in till tingsrätten.

6 §2

Den som är underkastad näringsförbud får inte

1.driva näringsverksamhet,

2.vara bolagsman i ett annat handelsbolag än kommanditbolag eller komplementär i ett kommanditbolag eller medlem i en europeisk ekono- misk intressegruppering med säte i Sverige,

3.vara stiftare av ett aktiebolag, en sparbank eller ett försäkringsbolag,

4. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för ett aktiebolag, en sparbank, ett försäkringsbolag, en sådan understödsförening som avses i 7 § tredje stycket lagen

1Senaste lydelse 2004:579.

2Senaste lydelse 2005:1125.

4. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för ett aktiebolag, en sparbank, ett försäkringsbolag, en sådan understödsförening som avses i 7 § tredje stycket lagen

Prop. 2005/06:150

35

(1972:262) om understödsföre- ningar, ett handelsbolag, en euro- peisk ekonomisk intressegruppe- ring med säte i Sverige eller en ekonomisk förening, en pensions- stiftelse eller en sådan ideell förening eller stiftelse som driver näringsverksamhet eller ledamot eller suppleant i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet för ett europabolag med säte i Sverige,

5. vara verkställande direktör eller vice verkställande direktör i ett aktiebolag, ett försäkringsbolag eller ett europabolag med säte i Sverige eller företagsledare i en europeisk ekonomisk intresse- gruppering med säte i Sverige,

(1972:262) om understödsföre- Prop. 2005/06:150 ningar, ett handelsbolag, en euro-

peisk ekonomisk intressegruppe- ring med säte i Sverige eller en ekonomisk förening, en pensions- stiftelse eller en sådan ideell förening eller stiftelse som driver näringsverksamhet eller ledamot eller suppleant i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet för ett europabolag eller ett europa- kooperativ med säte i Sverige,

5. vara verkställande direktör eller vice verkställande direktör i ett aktiebolag, ett försäkringsbo- lag, ett europabolag eller ett europakooperativ med säte i Sverige eller företagsledare i en europeisk ekonomisk intresse- gruppering med säte i Sverige,

6.vara firmatecknare eller i annan egenskap vara ställföreträdare för en sådan juridisk person som anges vid 4,

7.faktiskt utöva ledningen av en näringsverksamhet eller av en sådan juridisk person som är bokföringspliktig även om den inte driver näring,

8.äga så många aktier i ett aktiebolag, ett försäkringsaktiebolag eller ett europabolag med säte i Sverige att hans andel av röstetalet för samt- liga aktier i bolaget överstiger femtio procent, eller

9.inneha fullmakt att företräda en enskild näringsidkare i dennes näringsverksamhet eller en juridisk person som anges i 4.

Förbudet i första stycket 9 gäller inte i fråga om fullmakt som avses i 10 § andra stycket lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område.

Beträffande verkställande direktör och vice verkställande direktör för en filial enligt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. och förestån- dare för en verksamhet enligt samma lag finns bestämmelser om närings- förbud i den lagen.

Näringsförbud utgör inget hinder mot att sådan verksamhet bedrivs som innebär utövning av rättighet som avses i 2 kap. 1 § regeringsformen eller 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryckfrihetsförord- ningen eller 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 eller 8 § eller 10 kap. 1 § yttrande- frihetsgrundlagen.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

36

2.6

Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om

Prop. 2005/06:150

 

ekonomiska föreningar

 

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

4 §1

Verkställande direktören och minst halva antalet styrelseledamöter skall vara bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i sär- skilda fall tillåter annat. Den som är underårig eller i konkurs eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara styrelseledamot eller verkställande direktör. Att detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

Styrelseledamöterna skall vara medlemmar i föreningen, om inte stad- garna i särskilt angivna fall tillåter annat. Den som enligt lag är ställföre- trädare för en medlem eller, om en juridisk person är medlem, den som är ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare i denna får dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i föreningen, även om stadgarna saknar föreskrift om det.

Bestämmelserna i andra stycket gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

En juridisk person kan inte vara styrelseledamot.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

1 Senaste lydelse 1992:1242.

37

2.7

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om

Prop. 2005/06:150

 

värdepappersrörelse

 

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § lagen (1991:981) om värde- pappersrörelse skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

4 §1

Ett värdepappersbolag skall ha en styrelse med minst fem ledamöter. Bolaget skall ha en verkställande direktör.

I ett värdepappersbolag skall revisorerna vara auktoriserade eller god- kända revisorer. Minst en av de av stämman utsedda revisorerna skall vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor som avlagt revisorsexa- men. Till revisor kan även ett registrerat revisionsbolag utses. Bestäm- melser om vem som kan vara huvudansvarig för revisionen och om underrättelseskyldighet finns i 17 § revisorslagen (2001:883).

För varje värdepappersbolag skall finnas ett huvudkontor i Sverige.

I fråga om europabolag som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag2 skall vad som sägs i följande bestämmelser i denna lag om styrelsen eller dess ledamöter tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

1 kap. 8 § om tystnadsplikt,

1 kap. 8 b § om meddelande- förbud,

2 kap. 1 § första stycket 4 om ledningsprövning,

3 kap. 7 § andra stycket 1 och femte stycket om kredit m.m. till sty- relseledamot,

6 kap. 6 § om rätt för Finansinspektionen att sammankalla styrelsen och närvara vid sådant sammanträde och delta i överläggningarna, samt

6 kap. 9 § tredje stycket 2 och fjärde stycket om återkallelse av tillstånd.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag framgår att de i fjärde stycket angivna bestämmelserna om styrelsen eller dess ledamöter skall tillämpas också på ett europabolags lednings- eller förvaltningsorgan eller dess ledamöter.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

1Senaste lydelse 2004:580.

2EUT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

38

2.8

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om

Prop. 2005/06:150

 

utländska filialer m.m.

 

Härigenom föreskrivs att 13 och 14 §§ lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13 §1

Verkställande direktören skall varje år till registreringsmyndigheten ge in en bestyrkt kopia av

1.filialens redovisningshandlingar och revisionsberättelse för det se- naste räkenskapsåret,

2.motsvarande handlingar för företaget i dess helhet, om de gjorts offentliga i företagets hemland.

Första stycket 1 gäller inte, om företaget lyder under lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och

1.har en rättslig form som är jämförbar med aktiebolaget,

2. är

ett

kreditinstitut eller

2. är

ett

kreditinstitut eller

värdepappersbolag av motsvaran-

värdepappersbolag av motsvaran-

de slag som de företag som om-

de slag som de företag som om-

fattas av lagen (1995:1559) om

fattas av lagen (1995:1559) om

årsredovisning i kreditinstitut

och

årsredovisning

i kreditinstitut

och

värdepappersbolag, eller

 

värdepappersbolag,

 

3. är

ett

försäkringsföretag

av

3. är

ett försäkringsföretag

av

motsvarande slag som de företag

motsvarande slag som de företag

som omfattas av lagen (1995:1560)

som omfattas av lagen (1995:1560)

om årsredovisning i försäkrings-

om årsredovisning i försäkrings-

företag.

 

 

 

företag, eller

 

 

 

 

 

 

4. är ett europakooperativ.

 

Handlingar som avses i första stycket skall ges in inom tre månader efter det att det utländska företagets redovisningshandlingar och revi- sionsberättelse har lagts fram för företagets delägare, dock senast sju månader från det att filialens räkenskapsår har utgått. Handlingarna skall vara upprättade på eller översatta till svenska.

14 §2

För filialens bokföring och revision gäller, utöver vad som föreskrivits i 11–13 §§, i tillämpliga delar detsamma som för ett svenskt företag av motsvarande slag.

Skyldighet att upprätta årsredovisning gäller inte om företaget lyder

under lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbets-

området och

 

1. har en rättslig form som är jämförbar med aktiebolaget,

2. är ett kreditinstitut eller

2. är ett kreditinstitut eller

värdepappersbolag

av motsvaran-

värdepappersbolag

av motsvaran-

de slag som de

företag som

de slag som de

företag som

1

Senaste lydelse 1995:1558.

 

 

2

Senaste lydelse 2001:1187.

 

39

omfattas av lagen (1995:1559) om

omfattas av lagen (1995:1559) om Prop. 2005/06:150

årsredovisning i kreditinstitut

och

årsredovisning i kreditinstitut

och

värdepappersbolag, eller

 

värdepappersbolag,

 

3. är ett försäkringsföretag

av

3. är ett försäkringsföretag

av

motsvarande slag som de företag

motsvarande slag som de företag

som omfattas av lagen (1995:1560)

som omfattas av lagen (1995:1560)

om årsredovisning i försäkrings-

om årsredovisning i försäkrings-

företag.

 

företag, eller

 

 

 

4. är ett europakooperativ.

 

Om filialen är skyldig att avsluta den löpande bokföringen men till följd av bestämmelsen i andra stycket inte upprättar någon årsredovis- ning, skall den i stället upprätta ett årsbokslut. För årsbokslutet tillämpas

1. i filial till företag som avses i

1. i filial till företag som avses i

andra stycket 1 och som inte är att

andra stycket 1 eller 4 och som

hänföra till samma stycke 2 eller

inte är att hänföra till samma

3, bestämmelserna i 6 kap. 4–

stycke 2 eller 3, bestämmelserna i

11 §§ bokföringslagen (1999:1078),

6 kap. 4–11 §§ bokföringslagen

 

(1999:1078),

2.i filial till företag som avses i andra stycket 2, bestämmelserna i 2 kap. 2 § och 3–5 kap. lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, med undantag för hänvisningen till 3 kap. 5 § års- redovisningslagen (1995:1554), och

3.i filial till företag som avses i andra stycket 3, bestämmelserna i 2 kap. 2 § och 3–5 kap. lagen om årsredovisning i försäkringsföretag, med undantag för hänvisningen till 3 kap. 5 § årsredovisningslagen.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

40

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:000) om europa- kooperativ framgår att bestämmel- serna i andra stycket om styrelsen eller dess ledamöter skall tillämp- as också på ett europabolags eller ett europakooperativs lednings-

2.9

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:543) om

Prop. 2005/06:150

 

börs- och clearingverksamhet

 

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

1 kap.

 

2 §1

Auktorisation och tillstånd kan meddelas svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar och utländska företag.

I fråga om europabolag som har

I fråga om europabolag och

ett sådant förvaltningssystem som

europakooperativ som har ett så-

avses i artiklarna 39–42 i rådets

dant förvaltningssystem som avses

förordning (EG) nr 2157/2001 av

i artiklarna 39–42 i rådets förord-

den 8 oktober 2001 om stadga för

ning (EG) nr 2157/2001 av den 8

europabolag skall vad som sägs i

oktober 2001 om stadga för

följande bestämmelser i denna lag

europabolag2 eller artiklarna 37–

om styrelsen tillämpas på tillsyns-

41 i rådets förordning (EG) nr

organet:

1435/2003 av den 22 juli 2003 om

 

stadga för europeiska kooperativa

 

föreningar (SCE-föreningar)3 skall

 

vad som sägs om styrelsen eller

dess ledamöter i följande bestäm- melser i denna lag tillämpas på tillsynsorganet eller dess leda- möter:

2 kap. 2 § första stycket 4 om ledningsprövning,

2 kap. 10 § om meddelandeför- bud,

8 kap. 2 § första stycket 4 om ledningsprövning,

11 kap. 5 § om rätt för Finansinspektionen att sammankalla styrelsen och närvara vid sådant sammanträde och delta i överläggningarna, samt

11 kap. 7 § första stycket 4 och fjärde stycket om återkallelse av aukto- risation eller tillstånd.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag framgår att de i andra stycket an- givna bestämmelserna om styrel- sen skall tillämpas också på ett europabolags lednings- eller för- valtningsorgan.

1Senaste lydelse 2004:581.

2EUT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

3 EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

41

eller förvaltningsorgan eller dess Prop. 2005/06:150 ledamöter.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

42

2.10

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:768) om

Prop. 2005/06:150

 

åtgärder mot penningtvätt

 

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1993:768) om åtgärder mot

 

penningtvätt1 skall ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

10 §2

En fysisk eller juridisk person som lämnar uppgifter med stöd av 9 § får inte göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt, om den fysiska eller juridiska personen hade anledning att räkna med att uppgiften borde lämnas. Den som lämnar uppgifter med stöd av 9 c § får inte heller göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt. Detsamma gäller en styrelse- ledamot eller en anställd som lämnar uppgifter för den fysiska eller juridiska personens räkning.

I fråga om europabolag och europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som av- ses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag3 eller artiklarna 37– 41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar)4 tillämpas bestämmelsen om styrel- seledamot i första stycket på leda- mot i tillsynsorganet. Detsamma gäller bestämmelsen om styrelse- ledamöter i 11 § om meddelande- förbud.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:000) om europa- kooperativ framgår att bestämmel- serna i andra stycket skall tillämp- as också på ledamöter i ett europabolags eller ett europa- kooperativs lednings- eller förvalt- ningsorgan.

I 29 kap. 2 § aktiebolagslagen (2005:551), 13 kap. 2 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 5 kap. 2 § stiftelselagen (1994:1220) och 37 § revisionslagen (1999:1079) finns särskilda bestäm-

1Lagen omtryckt 1999:162.

2Senaste lydelse 2005:916.

3EUT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

4 EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

43

melser om ansvar för revisorer i aktiebolag, ekonomiska föreningar, stif- telser och vissa andra företag.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

Prop. 2005/06:150

44

I fråga om europabolag och europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som av- ses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag2 eller artiklarna 37– 41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar)3 tillämpas bestämmelsen om styrel- seledamot i första stycket på leda- mot i tillsynsorganet. Bestämmel- sen om styrelseledamöter i 13 b § om meddelandeförbud skall tilläm- pas på tillsynsorganets ledamöter.
Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:000) om europa- kooperativ framgår att bestämmel- serna i tredje stycket skall tillämp- as också på ledamöter i ett europa- bolags eller ett europakooperativs

2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om Prop. 2005/06:150 kapitaltäckning och stora exponeringar för kredit-

institut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 13 § lagen (1994:2004) om kapital- täckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.

13 §1

En styrelseledamot eller befattningshavare hos ett holdingföretag med finansiell verksamhet eller ett holdingföretag med blandad verksamhet som i den egenskapen får kunskap om affärsförhållanden i ett företag som enligt 7 § skall lämna uppgifter, får inte obehörigen röja vad han fått veta och inte heller utnyttja kunskapen i strid med det uppgiftslämnande företagets intresse.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekre- tesslagen (1980:100).

I fråga om europabolag som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag tillämpas vad som sägs om styrelseledamot i första stycket på ledamot i tillsyns- organet.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag framgår att den i tredje stycket angivna bestämmelsen skall tillämpas också på ledamöter i ett europabolags lednings- eller för- valtningsorgan.

1Senaste lydelse 2004:582.

2EUT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

3 EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

45

lednings- eller förvaltningsorgan.

Prop. 2005/06:150

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

46

2.12Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 27 § årsredovisningslagen (1995:1554) och rubriken närmast före 5 kap. 27 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

5 kap.

Särskilt om europabolag

Särskilt om europabolag och

 

europakooperativ

 

27 §1

I fråga om europabolag med ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag skall vad som sägs om styrelseledamöter i 12, 18 b, 20 och 22–25 §§ tillämpas på ledamöter eller suppleanter i bolagets tillsynsorgan.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag framgår att de i första stycket angivna bestämmelserna skall tillämpas också på ledamöter eller suppleanter i ett europabolags led- nings- eller förvaltningsorgan.

I fråga om europabolag och europakooperativ med ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förord- ning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag2 eller artiklarna 37– 41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar)3 skall bestämmelserna om styrelseleda- möter i 12, 18 b, 20 och 22–25 §§ tillämpas på ledamöter eller suppleanter i europabolagets eller europakooperativets tillsynsorgan.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:000) om europakoo- perativ framgår att bestämmelser- na i första stycket skall tillämpas också på ledamöter eller supple- anter i ett europabolags eller europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

1Senaste lydelse 2004:583.

2EUT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

3EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

Prop. 2005/06:150

47

2.13

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om

Prop. 2005/06:150

 

årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

 

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovis- ning i kreditinstitut och värdepappersbolag skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2005/06:186

Föreslagen lydelse

5kap.

1 §

Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall års- redovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3–6 §§ nedan. Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultaträkningen. Vidare skall, med beaktande av vad som före- skrivs i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:

1 § andra stycket om hänvisningar till noter,

2 § om värderings- och omräkningsprinciper,

3 § om anläggningstillgångar,

4 § om uppgifter om taxeringsvärden,

4 a §, 4 b § första–tredje styckena och 4 c § om finansiella instrument, 5 § om uppskrivningsfond och fond för verkligt värde,

8 och 9 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag, 12 § om lån till ledande befattningshavare,

13 § om konvertibla lån,

14 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m., 16 § första stycket och 17 § första stycket om upplysningar om skatt, 18 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

18 a § om sjukfrånvaro,

18 b § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, 19–21 §§ om löner, andra ersättningar och sociala kostnader, 22 § om pensioner och liknande förmåner,

23 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

24 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

25 § om avtal om avgångsvederlag,

26 § om uppgift om moderföretag, samt

27 § om europabolag. 27 § om europabolag och euro- pakooperativ.

Vid tillämpningen av 5 kap. 20 och 22 §§ årsredovisningslagen skall samtliga företag som omfattas av denna lag anses som publika aktie- bolag.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

Anmärkning: Ändring av 5 kap. 1 § har också föreslagits i propositionen Förenklade

 

redovisningsregler, m.m. (prop. 2005/06:116).

48

2.14

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om

Prop. 2005/06:150

 

årsredovisning i försäkringsföretag

 

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovis- ning i försäkringsföretag skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2005/06:186

Föreslagen lydelse

5kap.

1 §

Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall årsre- dovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3–6 §§ nedan. Upp- lysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultaträkningen. Vidare skall, med beaktande av vad som före- skrivs i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap. års- redovisningslagen (1995:1554) tillämpas:

1 § andra stycket om hänvisningar till noter,

2 § om värderings- och omräkningsprinciper,

3 § om anläggningstillgångar,

4 § om uppgifter om taxeringsvärden,

4 a §, 4 b § första–tredje styckena och 4 c § om finansiella instrument, 5 § om uppskrivningsfond och fond för verkligt värde,

7 § om inköp och försäljning mellan koncernföretag,

8 och 9 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag, 10 § andra stycket om kort- och långfristiga balansposter,

11 § om ställda säkerheter,

12 § om lån till ledande befattningshavare,

13 § om konvertibla lån,

14 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m., 16 § första stycket och 17 § första stycket om upplysningar om skatt, 18 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

18 a § om sjukfrånvaro,

18 b § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, 19–21 §§ om löner, andra ersättningar och sociala kostnader, 22 § om pensioner och liknande förmåner,

23 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

24 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

25 § om avtal om avgångsvederlag,

26 § om uppgift om moderföretag, samt

27 § om europabolag. 27 § om europabolag och europakooperativ.

Vid tillämpningen av 5 kap. 20 och 22 §§ årsredovisningslagen skall samtliga företag som omfattas av denna lag anses som publika aktie- bolag.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

Anmärkning: Ändring av 5 kap. 1 § har också föreslagits i propositionen Förenklade redo-

 

visningsregler, m.m. (prop. 2005/06:116).

49

2.15

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om

Prop. 2005/06:150

 

medlemsbanker

 

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1570) om medlemsban- ker

dels att 1 kap. 1 § och 6 kap. 3 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas ett nytt kapitel, 1 a kap., av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §1

Denna lag innehåller bestämmelser om hur en medlemsbank bildas och om dess organisation m.m. Bestämmelser om tillstånd att driva bankrö- relse, den rörelse som en medlemsbank får driva samt andra bestäm- melser som är gemensamma för bankaktiebolag, sparbanker och med- lemsbanker finns i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

I 1 a kap. denna lag finns särskilda bestämmelser om sådana europakooperativ enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar)2 (SCE-förord- ningen) som har beviljats tillstånd att driva bankrörelse.

1 a kap. Särskilda bestämmelser för europakooperativ som driver bankrörelse

Inledande bestämmelser

Tillämpningsområde

1 §

Bestämmelserna i denna lag om medlemsbanker skall tillämpas även på europakooperativ som har beviljats tillstånd att driva bank- rörelse när det gäller frågor som inte regleras i SCE-förordningen. I detta kapitel finns bestämmelser som kompletterar SCE-förord- ningen när det gäller sådana europakooperativ.

1

Senaste lydelse 2004:318.

 

2

EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

50

Vad som sägs i detta kapitel om europakooperativ som driver bankrörelse gäller, om annat inte anges, endast sådana europa- kooperativ med säte i Sverige.

Arbetstagarinflytandet i europa- kooperativ

2 §

Regler om arbetstagarinflytande i europakooperativ finns i lagen (2006:000) om arbetstagarinflyt- ande i europakooperativ.

Firma

3 §

Ett europakooperativs firma skall innehålla beteckningen SCE. Firman skall tydligt skilja sig från andra ännu bestående firmor som är införda i det register som avses i 10 §.

Bildandet av ett europakooperativ

Deltagande i bildandet av ett europakooperativ

4 §

En ekonomisk förening eller motsvarande utländsk förening som har sitt huvudkontor i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får delta i bil- dandet av ett europakooperativ, om föreningen

1.är bildad i överensstämmelse med lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska sam- arbetsområdet,

2.har sitt säte i den stat som avses i 1, samt

3.har faktisk och fortlöpande anknytning till ekonomin i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Vid bildandet av ett europa- kooperativ på annat sätt än genom fusion eller ombildning skall vad

Prop. 2005/06:150

51

som sägs om en ekonomisk förening eller motsvarande ut- ländsk föreningsform i första stycket gälla även annan sådan juridisk person som avses i artikel 48 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Redovisningsvaluta vid bildandet av ett europakooperativ genom fusion

5 §

Om en medlemsbank deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, skall bestämmel- serna om redovisningsvaluta i 10 kap. 1 § andra stycket och 2 § andra stycket inte tillämpas på medlemsbanken.

Första stycket gäller också när europakooperativet skall ha sitt säte i en annan stat.

Skatteverkets och Finansinspek- tionens rätt att motsätta sig att en medlemsbank deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion

6 §

Skatteverket får motsätta sig att en medlemsbank deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, om

1.europakooperativet enligt fusionsförslaget skall ha sitt säte i en annan stat än Sverige,

2.motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

3.verket har beslutat om revi- sion hos medlemsbanken, och

4.det finns skäl att anta att revisionen skulle försvåras avse- värt av fusionen.

Finansinspektionen får motsätta sig att medlemsbanken deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, om de förutsättning- ar som anges i första stycket 1 och 2 föreligger.

Skatteverket och Finansinspek- tionen skall meddela ett sådant

Prop. 2005/06:150

52

beslut som avses i första och andra styckena inom två månader från den dag då fusionsförslaget offentliggjordes enligt artikel 24 i SCE-förordningen. Myndigheterna får inte meddela ett beslut om att medlemsbanken inte får delta i fusionen utan att banken först har fått tillfälle att yttra sig.

Skyddet för borgenärer i samband med bildandet av ett europakoope- rativ genom fusion

7 §

I fråga om skyddet för en fusio- nerande medlemsbanks borgenä- rer skall bestämmelserna i 10 kap. 20–22 §§ eller 25 § lagen (2004:297) om bank- och finan- sieringsrörelse om tillstånd att verkställa en fusionsplan tillämp- as.

Utfärdande av intyg vid bildandet av ett europakooperativ genom fusion

8 §

Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 29.2 i SCE-förordningen, när ett beslut har meddelats enligt 10 kap. 20–22 §§ eller 25 § lagen (2004:297) om bank- och finansie- ringsrörelse och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finansinspektionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 6 §.

Rätt till utträde ur en övertagande medlemsbank vid bildandet av ett europakooperativ genom fusion

9 §

En medlem i en övertagande medlemsbank, som har motsatt sig bildandet av ett europakooperativ

Prop. 2005/06:150

53

genom fusion, får säga upp sig till utträde ur banken om fusionen innebär att europakooperativet kommer att ha sitt säte i en annan stat än Sverige. En sådan upp- sägning skall ske inom den tid och på de villkor som anges i artikel 7.5 i SCE-förordningen.

Registrering av europakooperativ m.m.

Registreringsmyndighet

10 §

Europakooperativ som driver bankrörelse registreras i europa- kooperativsregistret som förs av Bolagsverket enligt 10 § lagen (2006:000) om europakooperativ. I fråga om registrering av sådana europakooperativ tillämpas be- stämmelserna i aktiebolagslagen (2005:551) och andra författning- ar om registrering i bankregistret. Om en arbetstagarrepresentant har utsetts enligt lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ, skall även detta registreras.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.avgifter i ärenden om re- gistrering enligt detta kapitel, och

2.handläggningen av registre- ringsärenden.

Offentliggörande av förslag till beslut i vissa fall

11 §

Medlemsbankens styrelse eller europakooperativets lednings- eller förvaltningsorgan skall ge in sådana förslag till beslut eller sådana uppgifter som avses i artiklarna 7.2, 35.3 och 76.3 i SCE-förordningen till Bolagsver- ket för registrering. Verket skall genast kungöra uppgift om

Prop. 2005/06:150

54

registreringen i Post- och Inrikes Tidningar. Om förslaget inte kun- görs i sin helhet, skall det i kun- görelsen lämnas uppgift om var det hålls tillgängligt.

Flyttning av ett europakooperativs säte

Skatteverkets och Finansinspek- tionens rätt att motsätta sig flyttning av säte

12 §

Skatteverket får motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte till en annan stat, om

1.motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

2.verket har beslutat om revi- sion hos europakooperativet, och

3.det finns skäl att anta att revisionen skulle försvåras avse- värt av en flyttning av europa- kooperativets säte.

Finansinspektionen får motsätta sig att europakooperativet flyttar sitt säte till en annan stat, om motsättandet är motiverat av hän- syn till allmänintresset.

Skatteverket och Finansinspek- tionen skall meddela ett sådant beslut som avses i första och andra styckena inom två månader från den dag då förslaget om flytt- ningen offentliggjordes enligt artikel 7.2 i SCE-förordningen. Myndigheterna får inte meddela ett beslut om att motsätta sig flyttning utan att europakoopera- tivet först har fått tillfälle att yttra sig.

Skyddet för borgenärer i samband med flyttning av ett europakoope- rativs säte

13 §

I fråga om skyddet för europa- kooperativets borgenärer i sam- band med en flyttning av europa-

Prop. 2005/06:150

55

kooperativets säte, skall bestäm- melserna i 14 och 15 §§ tillämpas.

14 §

Om föreningsstämman med stöd av artikel 7 i SCE-förordningen har beslutat att europakoopera- tivets säte skall flyttas till en annan stat, skall europakooperati- vet ansöka om tillstånd till flytt- ningen. Frågan om sådant till- stånd prövas av Finansinspek- tionen.

Ansökan skall ges in inom en månad från föreningsstämmans beslut om flyttning.

Till ansökan skall fogas

1.en kopia av protokollet från den föreningsstämma där beslut om flyttning fattades,

2.en kopia av förslaget om flytt- ning, och

3.en kopia av den redogörelse som avses i artikel 7.3 i SCE- förordningen.

Om europakooperativet inte har fogat de handlingar som anges i tredje stycket till ansökan eller om det finns något annat hinder mot att ta upp ansökan till prövning, skall europakooperativet före- läggas att inom viss tid yttra sig eller avhjälpa bristen. Om europa- kooperativet inte gör detta, skall ansökan avvisas.

Finansinspektionen skall under- rätta Bolagsverket om ansökning- ar enligt första stycket och om lagakraftvunna beslut som medde- lats med anledning av sådana an- sökningar.

15 §

Tillstånd till flyttningen av säte skall meddelas om

1. europakooperativets borge- närer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till europa- kooperativets ekonomiska för- hållanden och borgenärerna inte

Prop. 2005/06:150

56

redan har en sådan säkerhet,

2.europakooperativets ekonom- iska förhållanden i övrigt är så- dana att flyttningen kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen, och

3.det inte finns hinder mot flyttningen enligt artikel 7.15 i SCE-förordningen.

Utfärdande av intyg

16 §

Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 7.8 i SCE-förordningen när ett beslut har meddelats enligt 15 § och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finansinspek- tionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 12 §.

Europakooperativets organisation

Dualistiskt organiserade europa- kooperativ

17 §

I fråga om europakooperativ som har ett sådant förvaltnings- system som avses i artiklarna 37– 41 i SCE-förordningen (dualistiskt organiserade europakooperativ) gäller följande.

Om inte annat följer av annan författning eller av SCE-förord- ningen, skall bestämmelserna i denna lag och andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter tillämpas på ledningsorganet eller dess ledamöter.

Vad som sägs om styrelsen eller dess ledamöter i följande bestäm- melser i denna lag skall tillämpas på tillsynsorganet eller dess leda- möter:

6 kap. 1 § tredje stycket om sup- pleanter,

6 kap. 2 § om förtida avgång,

6 kap. 3 § första och femte

Prop. 2005/06:150

57

styckena om bosättningskrav och obehörighetsgrunder,

6 kap. 3 § andra stycket om krav på medlemskap,

6 kap. 3 § fjärde stycket om styrelsens sammansättning,

6 kap. 5 § om anmälan av aktie- innehav,

6 kap. 11 § andra stycket om protokoll,

6 kap. 12 § första stycket om beslutsunderlag och inträde av suppleant,

6 kap. 13 § om jäv,

6 kap. 17 § om registrering,

7 kap. 11 § om upplysningsplikt mot föreningsstämman,

7 kap. 18 § om klander av föreningsstämmans beslut,

7 kap. 19 § om talan mot före- ningen och skiljeförfarande,

7 a kap. 5 § om revisorsjäv,

7 a kap. 10 § om tillhandahål- lande av upplysningar till revi- sorn,

7 a kap. 12 § om revisionsberät- telsen,

7 b kap. 8 § om tillhandahållan- de av upplysningar till lekmanna- revisorn,

7 b kap. 11 § om jäv för lekman- narevisorer,

7 b kap. 14 § första stycket om lekmannarevisorns gransknings- rapport,

9 kap. 18 § andra och tredje styckena om styrelseval i samband med upphörande av likvidation,

9 kap. 18 § fjärde stycket om styrelseval efter upphävande av likvidationsbeslut, och

11 kap. 1 och 4–12 §§ om skadestånd.

Vad som sägs om styrelsen eller dess ledamöter i följande be- stämmelser i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse skall tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

1 kap. 12 § om meddelande- förbud,

Prop. 2005/06:150

58

3 kap. 2 § första stycket 4 om ledningsprövning,

8 kap. 5 § första stycket 1 om avtal om tjänster med eller till förmån för styrelseledamot,

13 kap. 12 § om rätt för Finans- inspektionen att sammankalla sty- relsen och närvara vid sådant sammanträde och delta i över- läggningarna, och

15 kap. 2 § om återkallelse av tillstånd.

När 6 kap. 3 § denna lag til- lämpas på europakooperativ skall bestämmelserna i den paragrafens andra stycke inte gälla arbets- tagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europa- kooperativ.

18 §

Tillsynsorganet får besluta att dess medgivande krävs för vissa kategorier av beslut som lednings- organet eller den verkställande direktören fattar. Tillsynsorganet skall ge in ett sådant beslut till Bolagsverket för registrering. Beslutet gäller från tidpunkten för registreringen.

Tillsynsorganet skall till varje föreningsstämma som skall pröva frågan om fastställelse av europa- kooperativets resultat- och balans- räkningar avge ett yttrande över årsredovisningen samt lednings- organets och den verkställande direktörens förvaltning. I fråga om tillhandahållande av detta yttran- de skall 7 kap. 8 § fjärde stycket tillämpas.

19 §

Om en ledamot i tillsynsorganet med stöd av artikel 37.3 i SCE- förordningen utses till ledamot i ledningsorganet, får tiden för det senare uppdraget inte överstiga två månader.

Prop. 2005/06:150

59

20 §

Varje ledamot i tillsynsorganet har rätt att från ledningsorganet få all den information som krävs för att tillsynsorganet skall kunna utöva sin kontroll enligt artikel 39.1 i SCE-förordningen.

21 §

Revisorn skall underrätta till- synsorganet om erinringar som revisorn framställer till lednings- organet och den verkställande direktören enligt 7 a kap. 18 §.

Monistiskt organiserade europa- kooperativ

22 §

I fråga om europakooperativ som har ett sådant förvaltnings- system som avses i artiklarna 42– 44 i SCE-förordningen (monistiskt organiserade europakooperativ) skall, om inte annat följer av annan författning eller av SCE- förordningen, bestämmelserna i denna lag och andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter tillämpas på förvaltningsorganet eller dess ledamöter.

Antalet ledamöter i europakoopera- tivets organ

23 §

Ledningsorganet och tillsyns- organet i ett dualistiskt organi- serat europakooperativ skall ha minst fem ledamöter.

Förvaltningsorganet i ett monis- tiskt organiserat europakooperativ skall ha minst fem ledamöter.

Den verkställande direktören

24 §

I ett europakooperativ skall det finnas en verkställande direktör.

I ett dualistiskt organiserat

Prop. 2005/06:150

60

europakooperativ skall den verk- ställande direktören utses av led- ningsorganet. Den verkställande direktören får i ett sådant fall inte vara ledamot i tillsynsorganet.

I ett monistiskt organiserat europakooperativ skall den verk- ställande direktören utses av för- valtningsorganet.

25 §

I ett dualistiskt organiserat europakooperativ skall såväl till- synsorganet som ledningsorganet utöva kontroll över den verk- ställande direktörens förvaltning. Vad som sägs i artikel 40 i SCE- förordningen och i 20 § om till- synsorganets kontroll över led- ningsorganet och om rätt till infor- mation skall tillämpas även vid tillsynsorganets och lednings- organets kontroll över den verk- ställande direktörens förvaltning.

26 §

I ett monistiskt organiserat europakooperativ skall förvalt- ningsorganet utöva kontroll över den verkställande direktörens för- valtning. Vad som sägs i artikel 40 i SCE-förordningen och i 20 § om tillsynsorganets kontroll över led- ningsorganet och om rätt till infor- mation skall tillämpas även vid förvaltningsorganets kontroll över den verkställande direktörens för- valtning.

Europakooperativets årsredovis- ning m.m.

Upprättande av årsredovisning

27 §

Ett europakooperativ skall upp- rätta årsredovisning och, i före- kommande fall, koncernredovis- ning i enlighet med de bestämmel- ser i lagen (1995:1559) om årsre- dovisning i kreditinstitut och vär-

Prop. 2005/06:150

61

depappersbolag som är tillämpli- ga på medlemsbanker.

Särskilt bokslut

28 §

Om ett europakooperativ flyttar sitt säte, skall lednings- eller för- valtningsorganet upprätta ett sär- skilt bokslut. Det särskilda bok- slutet skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då flyttningen av säte har fått verkan enligt artikel 7.10 i SCE-förord- ningen.

Om en medlemsbank deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion enligt artikel 19 i SCE-förordningen och europa- kooperativet får säte i en annan stat än Sverige, skall styrelsen för medlemsbanken upprätta ett sär- skilt bokslut. Det särskilda bok- slutet skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då europakooperativet registreras en- ligt artikel 11.1 i SCE-förord- ningen.

För det särskilda bokslutet enligt första och andra styckena gäller bestämmelserna om årsbok- slut i 6 kap. 4–9 och 11 §§ bokför- ingslagen (1999:1078). Bokslutet skall ges in till Bolagsverket inom en månad från utgången av den period som bokslutet omfattar.

Valutan för ett europakooperativs kapital

29 §

Ett europakooperativ skall ut- trycka sitt kapital i antingen svenska kronor eller euro. Kapita- let skall dock alltid vara uttryckt i samma valuta som europakoope- rativets redovisningsvaluta.

Prop. 2005/06:150

62

Övriga bestämmelser

Prop. 2005/06:150

Behörighet att företräda ett europa- kooperativ

30 §

Rätten att teckna firman för ett europakooperativ som driver bankrörelse får utövas bara av två eller flera personer i förening.

Lednings- eller förvaltningsorga- nets rätt att i visst fall ändra stad- garna

31 §

Om stadgarna för ett europa- kooperativ strider mot de ordning- ar för arbetstagarinflytande som har fastställts i enlighet med lagen (2006:000) om arbetstagarinfly- tande i europakooperativ, skall lednings- eller förvaltningsorganet ha rätt att ändra stadgarna.

Sammankallande av föreningsstäm- ma genom länsstyrelsens försorg

32 §

Om en föreningsstämma som skall hållas enligt SCE-förord- ningen, denna lag, stadgarna eller ett stämmobeslut inte sammankal- las på angivet sätt, skall länssty- relsen i det län där lednings- eller förvaltningsorganet har sitt säte på anmälan av en ledamot i för- valtningsorganet, ledningsorganet eller tillsynsorganet eller den verkställande direktören, en revi- sor eller en föreningsmedlem genast på europakooperativets be- kostnad sammankalla stämman.

Sanktioner mot europakooperativ med säte och huvudkontor i olika stater

33 §

Om ett europakooperativ inte uppfyller skyldigheten i artikel 6 i

63

SCE-förordningen att ha sitt säte och sitt huvudkontor i samma stat, skall Bolagsverket genom ett sär- skilt beslut fastställa att europa- kooperativet inte uppfyller den skyldigheten. När beslutet har vunnit laga kraft, skall verket före- lägga europakooperativet att inom viss tid göra rättelse. Därvid skall 11 kap. 6 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar tillämpas. Föreläggandet skall innehålla en erinran om att europakooperativet kommer att förpliktas att gå i likvi- dation om europakooperativet inte gör rättelse.

Om europakooperativet inte föl- jer föreläggandet, skall Bolagsver- ket besluta att europakooperativet skall gå i likvidation. Beslut om likvidation skall dock inte med- delas, om likvidationsgrunden har upphört under ärendets hand- läggning hos verket.

Ett beslut om likvidation enligt andra stycket får inte verkställas förrän det har vunnit laga kraft.

Överklagande

34 §

Bolagsverkets beslut att avskri- va en anmälan om registrering eller att vägra registrering får överklagas hos allmän förvalt- ningsdomstol inom två månader från dagen för beslutet. Detsamma gäller Finansinspektionens beslut i ett tillståndsärende enligt 15 § och Bolagsverkets beslut om att vägra utfärda intyg enligt 8 eller 16 §. Prövningstillstånd krävs vid över- klagande till kammarrätten.

Skatteverkets och Finansinspek- tionens beslut i ett ärende enligt 6 eller 12 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Pröv- ningstillstånd krävs vid överkla- gande till kammarrätten.

Länsstyrelsens beslut i ett ären- de enligt 32 § får överklagas hos

Prop. 2005/06:150

64

allmän förvaltningsdomstol. Pröv- Prop. 2005/06:150 ningstillstånd krävs vid överkla-

gande till kammarrätten. Bolagsverkets beslut i ett ärende

enligt 33 § får överklagas hos allmän domstol i den ort där led- nings- eller förvaltningsorganet har sitt säte. Ett beslut enligt 33 § första stycket får överklagas inom tre veckor från den dag då europa- kooperativet fick del av beslutet. Ett beslut enligt 33 § andra stycket får överklagas inom tre veckor från dagen för beslutet.

Vid överklagande enligt fjärde stycket gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden.

6 kap.

3 §3

Minst hälften av styrelseledamöterna skall vara bosatta inom Euro- peiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte något annat tillåts i sär- skilda fall. Frågor om sådant tillstånd prövas av Finansinspektionen. Ärenden som är av principiell betydelse eller av synnerlig vikt prövas dock av regeringen. Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara styrelseledamot. Att detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

Styrelseledamöterna skall vara medlemmar i medlemsbanken, om inte stadgarna i särskilt angivna fall tillåter annat. Den som enligt lag är ställ- företrädare för en medlem eller, om en juridisk person är medlem, den som är ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare i denna får dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i banken, även om stadgarna saknar föreskrift om det.

Bestämmelserna i andra stycket gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Av styrelseledamöterna får högst en för varje påbörjat femtal vara anställd i medlemsbanken. Vid denna beräkning skall hänsyn inte tas till arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen om styrelse- representation för de privatanställda.

En juridisk person kan inte vara styrelseledamot.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

3 Senaste lydelse 1999:224.

65

I fråga om europabolag och europakooperativ som har ett så- dant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förord- ning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för euro- pabolag2 eller artiklarna 37–41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar)3 skall bestämmelserna om styrelsen i 2 kap. 2 § första stycket 4 om led- ningsprövning samt i 9 kap. 3 § första stycket 4 och fjärde stycket om återkallelse av auktorisation tillämpas på tillsynsorganet. Vad som sägs om styrelseledamöter i 8 kap. 4 § om meddelandeförbud skall tillämpas på ledamöter i tillsynsorganet.
Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:000) om europa- kooperativ framgår att bestäm- melserna om styrelsen eller dess ledamöter i andra stycket skall tillämpas också på ett europa- bolags eller ett europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan

2.16

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om

Prop. 2005/06:150

 

kontoföring av finansiella instrument

 

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 § lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

5 §1

En central värdepappersförvarare skall ha en styrelse med minst fem ledamöter och en verkställande direktör.

I fråga om europabolag som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag skall vad som sägs om styrelsen i 2 kap. 2 § första stycket 4 om ledningsprövning samt i 9 kap. 3 § första stycket 4 och fjärde stycket om återkallelse av auktorisation tillämpas på tillsynsorganet.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag framgår att de i andra stycket an- givna bestämmelserna om sty- relsen skall tillämpas också på ett europabolags lednings- eller för- valtningsorgan.

1Senaste lydelse 2004:586.

2EUT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

3EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

66

eller dess ledamöter.

Prop. 2005/06:150

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

67

I fråga om europabolag och europakooperativ som har ett så- dant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förord- ning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag2 (SE-förordningen) eller artiklarna 37–41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar)3 (SCE-förord- ningen) skall bestämmelserna om styrelsen i 2 kap. 2 § första stycket 4 om ledningsprövning samt i 6 kap. 13 § första stycket 5 och andra stycket om återkallelse av tillstånd tillämpas på tillsynsorga- net. Vad som sägs om styrelseleda- möter i 4 kap. 6 § om meddelande- förbud skall tillämpas på ledamö- ter i tillsynsorganet.
Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:000) om europa- kooperativ framgår att bestäm- melserna om styrelsen eller dess ledamöter i tredje stycket skall tillämpas också på ett europa- bolags eller ett europakooperativs

2.17

Förslag till lag om ändring i lagen (2002:149) om ut- Prop. 2005/06:150

 

givning av elektroniska pengar

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 9 § lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

9 §1

Ett institut för elektroniska pengar skall ha en styrelse med minst fem ledamöter. Institutet skall ha en verkställande direktör.

För varje institut för elektroniska pengar skall det finnas ett huvud- kontor i Sverige.

I fråga om europabolag som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag skall vad som sägs om styrelsen i 2 kap. 2 § första stycket 4 om ledningsprövning samt i 6 kap. 13 § första stycket 5 och andra stycket om återkallelse av tillstånd tillämpas på tillsyns- organet.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag framgår att de i tredje stycket an- givna bestämmelserna om styrel- sen skall tillämpas också på ett europabolags lednings- eller för- valtningsorgan.

1Senaste lydelse 2004:589.

2EUT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

3 EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

68

lednings- eller förvaltningsorgan eller dess ledamöter.

I ett europabolag eller ett europakooperativ som har ett så- dant förvaltningssystem som avses i tredje stycket skall både led- ningsorganet och tillsynsorganet ha minst fem ledamöter. I ett europabolag eller ett europa- kooperativ som har ett sådant för- valtningssystem som avses i artik- larna 43–45 i SE-förordningen respektive artiklarna 42–44 i SCE- förordningen skall förvaltnings- organet ha minst fem ledamöter.

Ett europakooperativ skall upp- rätta årsredovisning och, i före- kommande fall, koncernredovis- ning i enlighet med de bestäm- melser i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag som är tilläm- pliga på institut för elektroniska pengar som drivs i ekonomisk förening.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

Prop. 2005/06:150

69

2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:444) om Prop. 2005/06:150 straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet

i vissa fall, m.m.

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (2002:444) om straff för finan- siering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 §1

En fysisk eller juridisk person som avses i 2 § första stycket 1–6 lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt, dess styrelseledamöter eller anställda får inte röja för kunden eller för någon utomstående att en granskning har genomförts eller att uppgifter har lämnats enligt 8 § eller att polisen genomför en undersökning.

I fråga om europabolag och europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag2 eller artiklarna 37– 41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar)3 tillämpas bestämmelsen om sty- relseledamöter i första stycket på ledamöter i tillsynsorganet.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:000) om europakoo- perativ framgår att bestämmelsen i tredje stycket skall tillämpas också på ledamöter i ett europabolags eller ett europakooperativs led- nings- eller förvaltningsorgan.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

1Senaste lydelse 2004:1190.

2EUT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

3EUT L 207, 18.8.2003 s. 1 (Celex 32003R1435).

70

2.19

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om in-

Prop. 2005/06:150

 

vesteringsfonder

 

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § lagen (2004:46) om investerings- fonder skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

2 kap.

 

3 §1

För fondbolag gäller vad som är föreskrivet om aktiebolag i allmänhet om inte annat följer av denna lag.

Ett fondbolag skall ha en styrelse med minst tre ledamöter samt en verkställande direktör.

I fråga om europabolag som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag2 skall vad som sägs om sty- relsen eller dess ledamöter i följande bestämmelser tillämpas på tillsyns-

organet eller dess ledamöter:

 

2 kap. 1 § 4 om ledningsprövning,

 

2 kap. 18 § första stycket 1 om

2 kap. 18 § första stycket 1 om

förbud mot att handla med en

förbud mot att handla med en

investeringsfond, och

investeringsfond,

 

2 kap. 20 a § om meddelande-

 

förbud, och

10 kap. 15 § om rätt för Finansinspektionen att sammankalla styrelsen samt närvara vid sådant sammanträde och delta i överläggningarna.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag framgår att de i tredje stycket angivna bestämmelserna om styrelsen eller dess ledamöter skall tillämpas också på ett europabolags lednings- eller förvaltningsorgan eller dess ledamöter.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

1Senaste lydelse 2004:590.

2EUT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

71

2.20Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

dels att 3 kap. 9 § samt 10 kap. 38 och 43 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas nio nya paragrafer, 12 kap. 21–29 §§,

samt närmast före 12 kap. 21 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

 

9 §1

Ett aktiebolag och en ekonomisk

Ett aktiebolag och en ekonomisk

förening får ansöka om tillstånd

förening får ansöka om tillstånd

innan företaget registrerats i aktie-

innan företaget registrerats i aktie-

bolags-, europabolags- eller före-

bolags-, europabolags-, förenings-

ningsregistret.

eller europakooperativsregistret.

Om ett aktiebolag har ansökt om tillstånd inom sex månader från stiftelseurkundens undertecknande, räknas den tid som anges i 2 kap. 22 § aktiebolagslagen (2005:551) från tillståndsbeslutet. Om en ekono- misk förening har ansökt om tillstånd inom sex månader från beslutet om att bilda föreningen, räknas den tid som anges i 2 kap. 3 § första stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar från tillståndsbeslutet.

10 kap.

38 §2

Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 25.2 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag (SE- förordningen), när ett beslut har meddelats enligt 20–22 §§ eller 25 § och beslutet har vunnit laga kraft.

Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 25.2 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag3 (SE- förordningen), när ett beslut har meddelats enligt 20–22 §§ eller 25 § och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finans- inspektionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 5 a § lagen (2004:575) om europabolag.

43 §4

I fråga om europabolag med ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i SE-förordningen (dualistiskt organiserade europa-

1Senaste lydelse 2005:932.

2Senaste lydelse 2005:932.

3EUT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

4Senaste lydelse 2005:932.

Prop. 2005/06:150

72

bolag) skall vad som sägs i följande bestämmelser i denna lag om ett bankaktiebolags styrelse eller dess ledamöter tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

1 kap. 12 § om meddelandeför- bud,

3 kap. 2 § första stycket 4 om ledningsprövning,

8 kap. 5 § första stycket 1 om avtal om tjänster med eller till förmån för styrelseledamot,

10 kap. 4 § andra stycket om upplysningsplikt mot stämman, 10 kap. 5 § andra meningen om styrelsens sammansättning, 10 kap. 8 § om uppdrag i andra företag,

13 kap. 12 § om rätt för Finansinspektionen att sammankalla styrelsen och närvara vid sådant sammanträde och delta i överläggningarna, samt

15 kap. 2 § om återkallelse av tillstånd.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag framgår att de i första stycket angivna bestämmelserna om styrelsen eller dess ledamöter skall tillämpas också på ett europabolags lednings- eller förvaltningsorgan eller dess ledamöter.

12 kap.

Särskilda bestämmelser för europa- kooperativ

21 §

I fråga om skyddet för borge- närer till en kreditmarknadsföre- ning, som deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, skall bestämmelserna i 10 kap. 20–22 §§ eller 25 § om tillstånd att verkställa en fusionsplan tillämpas.

22 §

Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 29.2 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar)5 (SCE-förordningen), när ett beslut har meddelats enligt 10 kap. 20– 22 §§ eller 25 § och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finansinspektionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 6 § lagen (2006:000) om europa-

5 EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

Prop. 2005/06:150

73

kooperativ.

23 §

När ett europakooperativ som har tillstånd att driva finansie- ringsrörelse avser att flytta sitt säte från Sverige till en annan stat tillämpas inte 14–20 §§ lagen (2006:000) om europakooperativ. I stället tillämpas 24–26 §§ i detta kapitel.

I fråga om skyddet för europa- kooperativets borgenärer i sam- band med en flyttning av europa- kooperativets säte, skall bestäm- melserna i 24 och 25 §§ tillämpas.

24 §

Om föreningsstämman med stöd av artikel 7 i SCE-förordningen har beslutat att europakoopera- tivets säte skall flyttas till en annan stat, skall europakoopera- tivet ansöka om tillstånd till flytt- ningen. Frågan om sådant till- stånd prövas av Finansinspek- tionen.

Ansökan skall ges in inom en månad från föreningsstämmans beslut om flyttning.

Till ansökan skall fogas

1.en kopia av protokollet från den föreningsstämma där beslut om flyttning fattades,

2.en kopia av förslaget om flyttning, och

3.en kopia av den redogörelse som avses i artikel 7.3 i SCE- förordningen.

Om europakooperativet inte har fogat de handlingar som anges i tredje stycket till ansökan eller om det finns något annat hinder mot att ta upp ansökan till prövning, skall europakooperativet före- läggas att inom viss tid yttra sig eller avhjälpa bristen. Om europa- kooperativet inte gör detta, skall ansökan avvisas.

Finansinspektionen skall under- rätta Bolagsverket om ansökning-

Prop. 2005/06:150

74

ar enligt första stycket och om lagakraftvunna beslut som medde- lats med anledning av sådana an- sökningar.

25 §

Tillstånd till flyttningen av säte skall meddelas om

1.europakooperativets borge- närer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd be- hövs med hänsyn till europakoope- rativets ekonomiska förhållanden och borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet,

2.europakooperativets ekono- miska förhållanden i övrigt är sådana att flyttningen kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen, och

3.det inte finns hinder mot flyttningen enligt artikel 7.15 i SCE-förordningen.

26 §

Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 7.8 i SCE-förordningen när beslut har meddelats enligt 25 § och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finansinspek- tionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 13 § lagen (2006:000) om europakooperativ.

27 §

I fråga om europakooperativ som har ett sådant förvaltnings- system som avses i artiklarna 37– 41 i SCE-förordningen (dualistiskt organiserade europakooperativ) skall vad som sägs om en kredit- marknadsförenings styrelse eller dess ledamöter i följande bestäm- melser i denna lag tillämpas på tillsynsorganet eller dess leda- möter:

1 kap. 12 § om meddelandeför- bud,

3 kap. 2 § första stycket 4 om

Prop. 2005/06:150

75

ledningsprövning,

8 kap. 5 § första stycket 1 om avtal om tjänster med eller till förmån för styrelseledamot,

12 kap. 3 § om styrelsens sam- mansättning,

12 kap. 6 § om uppdrag i andra företag,

12 kap. 7 § andra stycket om upplysningsplikt mot stämman,

13 kap. 12 § om rätt för Finans- inspektionen att sammankalla sty- relsen och närvara vid sådant sammanträde och delta i över- läggningarna, samt

15 kap. 2 § om återkallelse av tillstånd.

Av 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:000) om europakoo- perativ framgår att bestämmel- serna i första stycket om styrelsen eller dess ledamöter skall tilläm- pas också på ett europakoope- rativs lednings- eller förvaltnings- organ eller dess ledamöter.

28 §

Ett europakooperativ skall upp- rätta årsredovisning och, i före- kommande fall koncernredovis- ning, i enlighet med de bestämmel- ser i lagen (1995:1559) om års- redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag som är tillämpliga på kreditmarknads- föreningar.

29 §

Rätten att teckna firman för ett europakooperativ får utövas bara av två eller flera personer i före- ning, om inte annat följer av 6 kap. 12 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006. Om en ansökan har kommit in före detta datum tillämpas äldre bestämmelser i fråga om

1. tillstånd till verkställande av ett fusionsförslag vid bildande av ett europabolag genom fusion enligt artikel 2.1 SE-förordningen, och

2. tillstånd till flyttning av säte enligt artikel 8 i SE-förordningen.

Prop. 2005/06:150

76

2.21

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:575) om

Prop. 2005/06:150

 

europabolag

 

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:575) om europabolag dels att 6, 7, 8, 23 och 32 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 5 a, 9 a och 26 a §§, samt närmast före 5 a, 9 a och 26 a §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Skatteverkets och Finansinspek- tionens rätt att motsätta sig att ett svenskt aktiebolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion

5 a §

Skatteverket får motsätta sig att ett aktiebolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion, om

1.europabolaget enligt fusions- förslaget skall ha sitt säte i en annan stat än Sverige,

2.motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

3.verket har beslutat om revi- sion hos bolaget, och

4.det finns skäl att anta att revisionen skulle försvåras avse- värt av fusionen.

Finansinspektionen får, i fråga om ett aktiebolag som står under Finansinspektionens tillsyn, mot- sätta sig att bolaget deltar i bil- dandet av ett europabolag genom fusion, om de förutsättningar som anges i första stycket 1 och 2 föreligger.

Skatteverket och Finansinspek- tionen skall meddela ett sådant beslut som avses i första och andra styckena inom två månader från den dag då uppgifter om fusionen offentliggjordes enligt artikel 21 i SE-förordningen. Myndigheterna får inte meddela ett beslut om att bolaget inte får delta i fusionen utan att bolaget först har fått tillfälle att yttra sig.

77

6 §1

Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 25.2 i SE-förordningen, när beslut om tillstånd har meddelats enligt 23 kap. 23 eller 24 § aktiebolags- lagen (2005:551) och beslutet har vunnit laga kraft. När det gäller bolag som driver bank- eller finan- sieringsrörelse tillämpas i stället 10 kap. 38 § respektive 11 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 25.2 i SE-förordningen, när beslut om tillstånd har meddelats enligt 23 kap. 23 eller 24 § aktiebolags- lagen (2005:551) och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finansinspektionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 5 a §.

När det gäller bolag som driver bank- eller finansieringsrörelse tillämpas i stället 10 kap. 38 § respektive 11 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finan- sieringsrörelse.

 

 

 

7 §2

 

 

 

 

Bolagsverket skall föra ett re-

Bolagsverket skall föra ett re-

gister över europabolag (europa-

gister över europabolag (europa-

bolagsregistret). I fråga om re-

bolagsregistret). I fråga om re-

gistrering i europabolagsregistret

gistrering

i

europabolagsregistret

tillämpas vad som föreskrivs i

tillämpas bestämmelserna i aktie-

aktiebolagslagen (2005:551)

och

bolagslagen (2005:551) och andra

andra författningar om registrering

författningar

om

registrering i

i aktiebolagsregistret

eller,

om

aktiebolagsregistret

eller,

om

europabolaget driver

bankrörelse,

europabolaget driver bankrörelse,

bankregistret.

 

 

bankregistret. Om en arbetstagar-

 

 

 

representant

har

utsetts

enligt

 

 

 

lagen (2004:559) om arbetstagar-

 

 

 

inflytande

i

europabolag,

skall

 

 

 

även detta registreras.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medde- la föreskrifter om

1.avgifter i ärenden om registrering enligt denna lag, och

2.handläggningen av registreringsärenden.

8 §

Bolagets styrelse eller lednings- eller förvaltningsorgan skall ge in sådana förslag till beslut eller sådana uppgifter som avses i artiklarna 8.2, 32.2, 33.3, 37.4 och 66.3 i SE-förordningen till Bolags- verket för registrering. Verket skall utan dröjsmål kungöra upp- gift om registreringen i Post- och

1Senaste lydelse 2005:935.

2Senaste lydelse 2005:935.

Bolagets styrelse eller lednings- eller förvaltningsorgan skall ge in sådana förslag till beslut eller sådana uppgifter som avses i artiklarna 8.2, 32.2, 33.3, 37.4 och 66.3 i SE-förordningen till Bolags- verket för registrering. Verket skall genast kungöra uppgift om registreringen i Post- och Inrikes

Prop. 2005/06:150

78

Inrikes Tidningar. Om förslaget inte kungörs i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var det hålls tillängligt.

Tidningar. Om förslaget inte kun- görs i sin helhet, skall det i kun- görelsen lämnas uppgift om var det hålls tillgängligt.

Skatteverkets och Finansinspek- tionens rätt att motsätta sig flyttning av säte

9 a §

Skatteverket får motsätta sig att ett europabolag flyttar sitt säte till en annan stat, om

1.motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

2.verket har beslutat om revi- sion hos europabolaget, och

3.det finns skäl att anta att revisionen skulle försvåras avse- värt av en flyttning av europa- bolagets säte.

Finansinspektionen får, i fråga om ett europabolag som står under Finansinspektionens tillsyn, motsätta sig att europabolaget flyttar sitt säte till en annan stat, om motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

Skatteverket och Finansinspek- tionen skall meddela ett sådant beslut som avses i första och andra styckena inom två månader från den dag då förslaget om flytt- ningen offentliggjordes enligt artikel 8.2 i SE-förordningen. Myndigheterna får inte meddela ett beslut om att motsätta sig flyttning utan att europabolaget först har fått tillfälle att yttra sig.

23 §

Ledningsorganet i ett dualistiskt organiserat europabolag skall ha minst tre ledamöter och tillsynsorganet minst fem ledamöter.

Förvaltningsorganet i ett monistiskt organiserat europabolag skall ha minst tre ledamöter.

När det gäller europabolag som ger ut elektroniska pengar tilläm- pas 2 kap. 9 § femte stycket lagen (2002:149) om elektroniska peng- ar i stället för första och andra styckena.

Prop. 2005/06:150

79

Bolagsverkets beslut att avskri- va en anmälan om registrering eller att vägra registrering får överklagas hos allmän förvalt- ningsdomstol inom två månader från dagen för beslutet. Detsamma gäller verkets beslut i ett tillstånds- ärende enligt 11 §, verkets beslut om att vägra utfärda intyg enligt 15 § samt verkets beslut enligt 31 §. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Särskilt bokslut

26 a §

Om ett europabolag flyttar sitt säte, skall lednings- eller förvalt- ningsorganet upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då flyttningen av säte har blivit gällande enligt artikel 8.10 i SE- förordningen.

Om ett aktiebolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion enligt artikel 17 i SE-förordningen och europabo- laget får säte i en annan stat än Sverige, skall styrelsen för aktie- bolaget upprätta ett särskilt bok- slut. Det särskilda bokslutet skall omfatta den tid för vilken års- redovisning inte tidigare har upp- rättats fram till den dag då euro- pabolaget registreras enligt artikel 12 i SE-förordningen.

För det särskilda bokslutet en- ligt första och andra styckena gäller bestämmelserna om årsbok- slut i 6 kap. 4–9 och 11 §§ bok- föringslagen (1999:1078). Bok- slutet skall ges in till Bolagsverket inom en månad från utgången av den period som bokslutet omfattar.

32 §

Bolagsverkets beslut att avskri- va en anmälan om registrering eller att vägra registrering får överklagas hos allmän förvalt- ningsdomstol inom två månader från dagen för beslutet. Detsamma gäller verkets beslut i ett tillstånds- ärende enligt 11 §, verkets beslut om att vägra utfärda intyg enligt 6 eller 15 § samt verkets beslut enligt 31 §. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Skatteverkets och Finansinspek- tionens beslut enligt 5 a eller 9 a §

Prop. 2005/06:150

80

får överklagas hos allmän förvalt- ningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Länsstyrelsens beslut i ett ären- de enligt 28 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Pröv- ningstillstånd krävs vid överkla- gande till kammarrätten.

Bolagsverkets beslut i ett ärende enligt 29 § får överklagas hos allmän domstol i den ort där lednings- eller förvaltningsorganet har sitt säte. Ett beslut enligt 29 § första stycket får överklagas inom tre veckor från den dag då bolaget fick del av beslutet. Ett beslut enligt 29 § andra stycket får överklagas inom tre veckor från dagen för beslutet.

Vid överklagande enligt andra

Vid överklagande enligt fjärde

stycket gäller lagen (1996:242) om

stycket gäller lagen (1996:242) om

domstolsärenden.

domstolsärenden.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006. Om en ansökan har kommit in före detta datum tillämpas äldre bestämmelser i fråga om

1. tillstånd till verkställande av ett fusionsförslag vid bildande av ett europabolag genom fusion enligt artikel 2.1 SE-förordningen, och

2. tillstånd till flyttning av säte enligt artikel 8 i SE-förordningen.

Prop. 2005/06:150

81

2.22Förslag till lag om ändring i lagen (2006:000) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (2006:000) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2005/2006:45

Föreslagen lydelse

1kap.

2 §

I fråga om europabolag med ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag (dualistiskt organise- rade europabolag) tillämpas vad som i 6 kap. 7 § sägs om styrelseledamot på ledamot i tillsynsorganet.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag framgår att den i första stycket angivna bestämmelserna skall tillämpas också på ledamöter i ett europabolags lednings- eller för- valtningsorgan.

I fråga om europabolag och europakooperativ med ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag1 eller artiklarna 37– 41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar)2 tillämpas bestämmelserna i 6 kap. 7 och 9 §§ om styrelseledamöter på ledamöter i tillsynsorganet.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:000) om europa- kooperativ framgår att bestäm- melserna om styrelseledamöter i första stycket skall tillämpas också på ledamöter i ett europabolags eller ett europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

1EUT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

2EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

Prop. 2005/06:150

82

3

Ärendet och dess beredning

Prop. 2005/06:150

Den 22 juli 2003 antog EU:s ministerråd förordningen (EG) nr 1435/2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-före- ningar)1. Förordningen skall börja tillämpas från och med den 18 augusti 2006. Vid samma tidpunkt skall den kompletterande nationella lagstift- ning som förordningen förutsätter träda i kraft. Förordningen finns i bilaga 1.

Justitiedepartementet remitterade i oktober 2005 promemorian Europa- kooperativ (Ds 2005:45). Promemorian innehåller förslag till bestäm- melser som kompletterar EG-förordningen i frågor där denna delegerar normgivningsrätten till medlemsstaterna eller där det annars har bedömts lämpligt att införa svenska regler vid sidan av förordningens regler.

I proposition 2003/04:112 Europabolag utlovade regeringen att snarast möjligt återkomma med förslag i vissa avseenden. Den remitterade promemorian innehöll mot den bakgrunden förslag också till ändringar i lagen (2004:575) om europabolag.

Promemorians sammanfattning och lagförslag finns i bilagorna 2 och 3. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. Remiss- yttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Dnr Ju2005/8848/L1).

I denna proposition behandlar vi de frågor som har tagits upp i prome- morian.

I propositionen föreslås ändringar i bl.a. 5 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 5 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag med ikraft- trädande den 18 augusti 2006. Vi har även i propositionen Ersättning till ledande befattningshavare i näringslivet (prop. 2005/06:186), som beslutas i dag, och i propositionen Förenklade redovisningsregler, m.m. (prop. 2005/06:116), som beslutades den 23 februari 2006, föreslagit ändringar i dessa paragrafer. De ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2006 respektive den 1 januari 2007 (dnr Ju2004/39/L1 och Ju2003/10672/L1).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 9 februari 2006 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 5.5, 5.8. 5.21, 5.31, 6 samt i författningskommentaren. Vi har följt flertalet av Lagrådets förslag.

Regeringen föreslår i propositionen – utöver de förslag som fanns i

 

lagrådsremissen – att också den i propositionen Finansiella konglomerat

 

(prop. 2005/06:45) föreslagna lagen (2006:000) om särskild tillsyn över

 

finansiella konglomerat skall ändras. Ändringarna innebär att en viss

 

paragraf som anger vilka bestämmelser i lagen som skall tillämpas på

 

ledamöter i tillsynsorganet i ett dualistiskt organiserat europabolag

 

anpassas så att den blir tillämplig också på dualistiskt organiserade

 

europakooperativ. Motsvarande anpassningar framgick av ett antal andra

 

1 Rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska

 

kooperativa föreningar (SCE-föreningar) (EUT L 207, 18.8.2003, s. 1).

83

förslag i lagrådsremissen, exempelvis förslaget till lag om ändring i lagen Prop. 2005/06:150 (1992:543) om börs- och clearingverksamhet och förslaget till lag om

ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. Lagrådets hörande har därför inte bedömts vara nödvändigt.

4 Bakgrund

4.1Allmänt

En av EU:s grundpelare är upprättandet av en gemensam inre marknad. På denna marknad skall individer och företag kunna handla, byta tjänster, arbeta, investera och producera under lika konkurrensförhållanden. Vid sidan av det harmoniseringsarbete i form av direktiv som under lång tid har pågått på bolagsrättens område, har det inom EU även bedrivits ett arbete med att skapa särskilda europeiska associationsformer. Genom förordningen (2137/85/EEG) om europeiska ekonomiska intressegruppe- ringar (EEIG) sjösattes i mitten av 1980-talet den första av dessa former2. En europeisk ekonomisk intressegruppering kan närmast liknas vid ett handelsbolag som verkar över nationsgränserna. År 2001 antogs förord- ningen (EG) nr 2157/2001 om stadga för europabolag (SE-förordning- en)3. Härigenom har en motsvarande möjlighet öppnats för gränsöver- skridande samverkan i aktiebolagsform. Genom antagandet av SCE- förordningen har ytterligare ett steg tagits så att samverkan över nations- gränserna kan ske också i form av vad som kan liknas vid en ekonomisk förening. Förordningarna om europabolag respektive europakooperativ är i många avseenden avsedda att vara parallella.

Precis som var fallet när det gäller europabolag (jfr prop. 2003/04:112 Europabolag s. 43) var kommissionens ursprungliga tanke att ett europa- kooperativ uteslutande skulle falla under gemensamma EG-regler. På motsvarande sätt som för europabolagen, har emellertid även för europa- kooperativen många frågor överlåtits till den nationella lagstiftaren. Sålunda innehåller SCE-förordningen en rad hänvisningar till den natio- nella lagstiftning som gäller för kooperativa föreningar i den medlemsstat där europakooperativet har sitt säte (se bl.a. artiklarna 17 och 20). I några fall hänvisas till nationell lagstiftning för publika aktiebolag. I andra frågor anges att den nationella lagstiftaren får eller, i vissa fall, skall utfärda kompletterande föreskrifter som skall tillämpas på europakoope- rativ hemmahörande i den medlemsstaten (se bl.a. artiklarna 2.2, 6 och 28.2). I de delar där varken SCE-förordningen eller annan EG-lagstift- ning innehåller någon särskild reglering för europakooperativen skall dessa enligt en särskild bestämmelse i förordningen (artikel 8) falla under samma regler som en nationell kooperativ förening i den stat där europa- kooperativet har sitt säte. Därtill kommer att många frågor helt har läm- nats utanför förordningens reglering (se punkt 16 i SCE-förordningens

2I lagen (1994:1927) om europeiska ekonomiska intressegrupperingar finns kompletterande svenska regler för intressegrupperingar med säte i Sverige.

3I lagen (2004:575) om europabolag finns kompletterande svenska regler för europabolag

med säte i Sverige.

84

ingress). Så är fallet när det gäller t.ex. beskattning av europakoope- Prop. 2005/06:150 rativen.

Det sagda innebär att ett europakooperativ, precis som ett europabolag, kommer att falla under en blandning av EG-rättsliga och nationella be- stämmelser. De rättsliga förutsättningarna kommer alltså att skilja sig åt mellan europakooperativ hemmahörande i olika medlemsstater. Det kommer därför inte att finnas en enhetlig form för europakooperativ utan i princip lika många former som det finns medlemsstater. Samtidigt står det klart att det kommer att finnas vissa fördelar med att bedriva verk- samhet i ett europakooperativ jämfört med i en nationell kooperativ förening. Som exempel kan nämnas att SCE-förordningen tillhandahåller ett särskilt förfarande för flyttning av ett europakooperativs säte över nationsgränserna.

4.2Tillämpliga svenska regler

Såsom har konstaterats i det föregående avsnittet kommer ett europa- kooperativ med säte i Sverige i många avseenden att falla under de svenska bestämmelser som tillämpas på svenska kooperativ, dvs. svenska ekonomiska föreningar. Det innebär att många bestämmelser i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (föreningslagen) kommer att vara tillämpliga på europakooperativ hemmahörande i Sverige. Även när det gäller t.ex. skatterätt, konkurrensrätt, insolvensrätt och immaterialrätt kommer svenska regler att gälla för europakooperativ som är registrerade här (jfr punkt 16 i SCE-förordningens ingress).

Enligt artikel 8.2 i SCE-förordningen skall, om det finns särskilda bestämmelser och/eller begränsningar i nationell lagstiftning för den typ av verksamhet som ett europakooperativ bedriver och/eller om verksam- heten är underställd viss kontroll av en tillsynsmyndighet, dessa bestäm- melser gälla fullt ut för europakooperativet. I punkt 19 i ingressen påpekas särskilt att verksamhet i fråga om finansiella tjänster, särskilt vad beträffar kreditinstitut och försäkringsföretag, har varit föremål för lagstiftningsåtgärder genom särskilda direktiv. Nationella bestämmelser för genomförande av dessa direktiv och andra nationella regler för sådan verksamhet gäller således fullt ut för europakooperativ. Förordningen förutsätter alltså att de särskilda regler som gäller för bl.a. medlems- banker och kreditmarknadsföreningar samt börser, auktoriserade mark- nadsplatser, clearingorganisationer och centrala värdepappersförvarare, som driver verksamheten i ekonomisk förening, tillämpas även på europakooperativ. Det innebär bl.a. att bestämmelserna i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet kommer att vara tillämpliga på europa- kooperativ som bedriver finansiell verksamhet som omfattas av någon av dessa lagar.

SCE-förordningen kompletteras av särskilda bestämmelser om arbets- tagarinflytande i rådets direktiv 2003/72/EG av den 22 juli 2003 om komplettering av stadgan för europeiska kooperativa föreningar med avseende på arbetstagarinflytande (”SCE-direktivet”).

85

4.3SCE-förordningens innehåll

4.3.1Allmänt

SCE-förordningen innehåller till en början vissa allmänna bestämmelser om europakooperativen (artiklarna 1–16).

Ett europakooperativ skall kunna bildas var som helst inom EU4. Medlemmarnas ansvar för föreningens förpliktelser får men behöver inte vara begränsat (artikel 1.2). Ett europakooperativ skall ha ett kooperativt syfte, dvs. det huvudsakliga ändamålet med föreningens verksamhet skall vara att tillgodose medlemmarnas behov och/eller att främja deras ekonomiska och sociala verksamhet (artikel 1.3).

Europakooperativet skall vara en juridisk person och ha ett kapital uppdelat på andelar (artikel 1.2 och 1.5). Kapitalet skall vara uttryckt i den nationella valutan eller i euro och uppgå till minst 30 000 euro (artikel 3.1 och 3.2).

I artikel 5 finns bestämmelser om europakooperativets stadgar. Här anges bl.a. vilka uppgifter stadgarna alltid måste innehålla (artikel 5.4).

Ett europakooperativ skall ha sitt säte i en stat inom EU. Säte och huvudkontor skall finnas i en och samma medlemsstat (artikel 6). Sätet skall kunna flyttas från en medlemsstat till en annan utan att europa- kooperativet behöver avvecklas i det första landet och bildas på nytt i det andra (artikel 7.1). Europakooperativet skall kännetecknas av att firman föregås eller följs av förkortningen ”SCE” (artikel 10).

4.3.2Bildandet av ett europakooperativ

Ett europakooperativ skall kunna bildas var som helst inom EU på något av fem olika sätt (artikel 2). Sålunda kan ett europakooperativ bildas

av minst fem fysiska personer bosatta i minst två medlemsstater,

av minst fem fysiska personer och juridiska personer under förut- sättning att dessa har hemvist i eller omfattas av lagstiftningen i minst två olika medlemsstater,

av minst två juridiska personer under förutsättning att dessa omfattas av lagstiftningen i minst två olika medlemsstater,

genom fusion mellan kooperativa föreningar hemmahörande i minst två olika medlemsstater, eller

genom ombildning av en nationell kooperativ förening under förut- sättning att föreningen sedan minst två år har en driftsenhet eller ett dotterföretag som omfattas av lagstiftningen i en annan medlemsstat.

Förordningen innehåller närmare bestämmelser om några av de olika förfarandena för bildandet av europakooperativ. Bildande genom fusion kan ske antingen genom förvärv eller genom att en ny juridisk person bildas (artikel 19). Förordningen innehåller bestämmelser om bl.a. det fusionsförslag som skall upprättas inför fusionen och den myndighets- kontroll som skall utövas i samband med fusionen. Vidare finns bestäm- melser om fusionens rättsverkningar.

4 Till följd av ett beslut den 6 februari 2004 (nr 15/2004) av EEA Joint Committee blev förordningen en del av EES-avtalet. Det innebär att förordningen fr.o.m. den 18 augusti 2006 kommer att gälla även för de stater som är medlemmar i EES.

Prop. 2005/06:150

86

Ombildning av en nationell kooperativ förening till ett europakoope- rativ inleds med att det berörda kooperativets förvaltnings- eller ledningsorgan upprättar ett förslag till ombildning. Förslaget skall inne- hålla bl.a. en rapport där det anges vilka konsekvenser ombildningen får för medlemmarna och arbetstagarna (artikel 35.3). Sedan förslaget har offentliggjorts (artikel 35.4) och granskats av oberoende experter (artikel 35.5), skall föreningsstämman godkänna förslaget till ombildning och europakooperativets stadgar (artikel 35.6).

4.3.3Registrering

När ett europakooperativ har bildats, skall det enligt artikel 11.1 registre- ras i den medlemsstat där det har sitt säte. Detta skall ske i enlighet med i det landet tillämpliga bestämmelser för publika aktiebolag. Registrering- en skall också offentliggöras i enlighet med sådana bestämmelser (artikel 12.1 och 17.2). Vidare skall ett meddelande om registreringen offentlig- göras i Europeiska unionens officiella tidning (artikel 13.1). Av förord- ningen följer att ett europakooperativ skall uppfylla vissa särskilda registreringskrav, bl.a. när det gäller frågor som har med arbetstagarin- flytande att göra (se artikel 11.2–11.4). Därutöver skall europakoope- rativet uppfylla de allmänna registreringskrav som gäller för kooperativa föreningar i den medlemsstat där europakooperativet har sitt säte (jfr artikel 8).

4.3.4Förvärv och förlust av medlemskap

I artikel 14 finns bestämmelser om vilka krav som får eller skall upp- ställas för medlemskap i ett europakooperativ. Såväl fysiska personer som juridiska personer får vara medlemmar. Om lagstiftningen i den medlemsstat där europakooperativet har sitt säte tillåter det, får det i stad- garna anges att även personer som inte deltar i verksamheten annat än med investeringar, s.k. ej avnämare eller, med förordningens terminologi, stödmedlemmar (”non-user members”) får antas som medlemmar. I artikeln finns också bestämmelser om medlemsregister.

Förordningen innehåller vidare bestämmelser om i vilka fall ett med- lemskap kan upphöra och om förfarandet vid uteslutning (artikel 15) samt om medlemmars ekonomiska rättigheter vid utträde eller uteslut- ning (artikel 16).

4.3.5Europakooperativets organisation

Liksom i svenska ekonomiska föreningar utövas medlemmarnas beslu- tanderätt i europakooperativ vid föreningsstämma. När det gäller europa- kooperativets övriga organisation kan denna, i likhet med vad som gäller för europabolag, vara uppbyggd på två olika sätt, antingen enligt ett mo- nistiskt system eller enligt ett dualistiskt system. Det monistiska systemet

– som är det som ligger närmast det svenska systemet – innebär att det utöver föreningsstämman finns ett föreningsorgan, förvaltningsorganet. I

Prop. 2005/06:150

87

det dualistiska systemet finns det utöver föreningsstämman två före- Prop. 2005/06:150 ningsorgan, ett ledningsorgan och ett tillsynsorgan.

Enligt förordningen är det europakooperativet självt – och alltså inte medlemsstaten – som bestämmer vilken av organisationsmodellerna som kooperativet skall använda sig av. Det innebär att europakooperativ med säte i Sverige i vissa fall kan komma att tillämpa den för svensk föreningsrätt främmande dualistiska organisationsmodellen. I det dualis- tiska systemet svarar ledningsorganet för föreningens ledning och före- träder föreningen i kontakter gentemot tredje man (artikel 37.1). Tillsyns- organet har till uppgift att tillsätta och entlediga ledamöterna i led- ningsorganet (artikel 37.2) och att kontrollera hur ledningsorganet genomför sina uppgifter (artikel 39.1). Tillsynsorganet får inte för egen del ha några befogenheter att leda europakooperativet eller företräda kooperativet gentemot tredje man (artikel 39.1). Ledamöterna i tillsyns- organet väljs och entledigas av föreningsstämman (artikel 39.2).

I det monistiska systemet är det förvaltningsorganet som leder europa- kooperativet och företräder detta gentemot tredje man (artikel 42.1). Förvaltningsorganets ledamöter utses av föreningsstämman (artikel 42.3). Förvaltningsorganet kan sägas motsvara styrelsen i en svensk eko- nomisk förening.

Det är tillåtet att i nationell lagstiftning föreskriva att löpande förvalt- ningsåtgärder – på samma villkor som i nationell rätt – får vidtas av en verkställande direktör (artiklarna 37.1 och 42.1). Denna möjlighet gäller både monistiskt och dualistiskt organiserade europakooperativ.

Förordningen innehåller vidare regler om beslutförhets- och majoritets- krav i de olika föreningsorganen (artiklarna 50, 58–59 och 61) samt krav på mötesfrekvens (artiklarna 43 och 54). Vidare finns det regler om minoritetsmedlemmars rätt att begära sammankallande av förenings- stämman (artikel 55) och att få upp punkter på dagordningen för en stämma (artikel 57). När det gäller genomförandet av föreningsstämman samt omröstningsförfarandet skall nationella regler för kooperativa föreningar tillämpas på europakooperativen (artikel 53).

4.3.6Redovisning och revision

SCE-förordningen innehåller inte några detaljerade regler om hur redo- visningen i ett europakooperativ skall se ut. Enligt artikel 68 skall upp- rättande och offentliggörande av årsredovisning och, i förekommande fall, koncernredovisning i princip följa bestämmelserna i den medlems- stat där europakooperativet har sitt säte. Ett europakooperativ skall dock alltid ha rätt att upprätta sin årsredovisning i euro.

När det gäller europakooperativ som är kredit- eller finansinstitut eller försäkringsföretag anges i artikel 69 att dessa skall falla under de natio- nella redovisningsbestämmelser som har införts i enlighet med de sär- skilda direktiv som gäller för sådana företag5.

Revision av ett europakooperativs årsredovisning och, i förekommande fall, koncernredovisning skall ske i den medlemsstat där europakoopera-

5 Direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i

 

kreditinstitut och direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och

 

sammanställd redovisning för försäkringsföretag.

88

tivet har sitt säte och följa den medlemsstatens lagstiftning (artikel 70). I Prop. 2005/06:150 den mån nationell lagstiftning föreskriver att kooperativa föreningar skall

vara underkastade ett särskilt revisionssystem, skall sådana bestämmelser tillämpas även på europakooperativ med säte i den medlemsstaten (artikel 71).

4.3.7Likvidation och konkurs

I artikel 72 anges att frågor om avveckling, likvidation, insolvens och betalningsinställelse skall regleras av den nationella lagstiftning som i respektive land tillämpas på kooperativa föreningar i dylika frågor. I några avseenden innehåller emellertid förordningen särskilda bestämmel- ser om detta. Det gäller t.ex. i de fall då ett europakooperativ inte upp- fyller kravet på att ha sitt säte och huvudkontor i samma medlemsstat. Enligt artikel 73 skall i sådana fall lämpliga åtgärder vidtas för att bristen skall rättas till. Om detta visar sig vara otillräckligt, skall europakoope- rativet försättas i likvidation.

4.3.8Ombildning av ett europakooperativ till ett nationellt kooperativ

Ett europakooperativ får ombildas till en nationell kooperativ förening (artikel 76). En sådan ombildning får ske tidigast två år efter europa- kooperativets registrering eller när de två första årsredovisningarna har godkänts. I fråga om förfarandet vid ombildningen gäller i allt väsentligt samma bestämmelser som när en nationell kooperativ förening ombildas till ett europakooperativ (se ovan).

4.3.9Övrigt

I förordningen åläggs medlemsstaterna att vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa en effektiv tillämpning av förordningen samt att utse sådana behöriga myndigheter som förutsätts finnas för vissa uppgifter (artikel 78). Vidare föreskrivs att kommissionen senast fem år efter förordningens ikraftträdande skall avge en rapport om förordningens tillämpning. Kommissionen skall därvid också lämna förslag till sådana förändringar som bedöms erforderliga (artikel 79).

5 Sveriges beslutanderätt i vissa frågor

5.1Allmänt

Som redan har nämnts har reglerna om europakooperativ – bortsett från de som har med frågor om arbetstagarinflytande att göra – meddelats i förordningsform. En EG-förordning är bindande i sin helhet och direkt tillämplig i varje medlemsstat (se artikel 249 i EG-fördraget). EG-dom-

stolen har slagit fast att förordningar inte får införlivas i nationell rätt

89

eftersom detta skulle kunna skapa tvivel om deras ursprung och rättsliga effekt (jfr prop. 1994/95:19 del 1 s. 524 f.). Om en viss fråga regleras i förordningen, skall och får Sverige således inte utfärda några bestäm- melser om samma fråga. Några nationella regler skall i princip inte heller införas när det gäller frågor som inte regleras direkt i förordningen. Förordningen innehåller nämligen bestämmelser (artikel 8) om vad som skall gälla i sådana fall. I första hand skall man då tillämpa den lag- stiftning som har antagits för att genomföra gemenskapsåtgärder som specifikt avser europakooperativ. Härmed torde förordningen avse sådana nationella regler som medlemsstaterna enligt EG-rätten är skyl- diga att införa i fråga om europakooperativ. I andra hand hänvisar förord- ningen till den lagstiftning som skulle gälla för ett kooperativ bildat i överensstämmelse med lagstiftningen i den medlemsstat där europa- kooperativet har sitt säte. I vissa fall hänvisar förordningen till nationell lagstiftning för publika aktiebolag. I sista hand skall bestämmelserna i föreningens stadgar tillämpas.

Det sagda innebär att det inte är aktuellt att på något heltäckande sätt reglera frågor om europakooperativ i svensk lagstiftning. Förordningens regler gäller, utan omvandlingsåtgärder, såsom svensk rätt och i den mån någon fråga inte regleras direkt i SCE-förordningen eller i annan EG- lagstiftning följer det av förordningen att den svenska lagstiftning som är tillämplig på kooperativa föreningar eller – i vissa fall – publika aktie- bolag skall tillämpas på europakooperativ (jfr prop. 2003/04:112 s. 49).

Av artikel 9 följer vidare att ett europakooperativ i varje medlemsstat skall behandlas som en nationell kooperativ förening i den medlemsstat där det har sitt säte. Detta innebär att det inte är möjligt för en medlems- stat att – i andra fall än då detta följer av SCE-förordningen – sär- behandla europakooperativen i förhållande till nationella kooperativ. De rättigheter och skyldigheter som kooperativa föreningar har enligt en medlemsstats nationella rättsordning skall alltså som regel gälla även för europakooperativ med säte i den staten.

Trots vad som har anförts ovan finns det i vissa delar anledning att överväga om förordningen bör kompletteras med svensk lagstiftning. I förordningen föreskrivs nämligen att medlemsstaterna har rätt att själva besluta i vissa frågor som rör europakooperativen. I några avseenden är medlemsstaterna även skyldiga att införa lagregler eller vidta andra åtgärder vid sidan av förordningens reglering. Sålunda får eller skall Sverige komplettera förordningen med nationella bestämmelser när det gäller:

möjligheten för en juridisk person som inte har sitt huvudkontor i gemenskapen att i vissa fall delta i bildandet av ett europakooperativ (artikel 2.2),

skyldigheten för europakooperativ att förlägga sitt huvudkontor och sitt säte till samma plats (artikel 6),

skyddet för borgenärer i samband med att ett europakooperativ flyttar sitt säte från en medlemsstat till en annan (artikel 7.7),

möjligheten för en nationell myndighet att motsätta sig att ett europa- kooperativ flyttar sitt säte (artikel 7.14),

möjligheten för lednings- eller förvaltningsorganet att i visst fall ändra stadgarna utan beslut från föreningsstämman (artikel 11.4),

Prop. 2005/06:150

90

– möjligheten att i vissa fall göra undantag från nationella bestäm- Prop. 2005/06:150 melser om krav på offentlighet i filialer till europakooperativ (artikel

12.2),

möjligheten att tillåta investerande medlemmar (stödmedlemmar) och möjligheten att i så fall fastställa miniminivån för särskilda beslut- förhetsvillkor (artiklarna 14.1 och 61.3),

möjligheten för en nationell myndighet att motsätta sig att en förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion (artikel 21),

skyddet för medlemmar som motsätter sig bildandet av ett europa- kooperativ genom fusion (artikel 28.2),

offentliggörande av förslag till ombildning av en nationell ekono- misk förening till ett europakooperativ (artikel 35.4),

majoritetskraven för beslut om ombildning av en nationell ekono- misk förening till ett europakooperativ (artikel 35.7),

en verkställande direktörs ansvar för europakooperativets löpande förvaltning (artiklarna 37.1 och 42.1),

val av ledamöter i ledningsorganet (artikel 37.2),

tidsgräns för uppdrag som ledamot i ledningsorganet i vissa fall (artikel 37.3),

antalet ledamöter i föreningsorganen (artiklarna 37.4, 39.4 och 42.2),

dualistiskt organiserade europakooperativ med säte i Sverige (artikel 37.5),

tillsynsorganets rätt till information (artikel 40.3),

monistiskt organiserade europakooperativ med säte i Sverige (artikel 42.4),

befogenhet att företräda och binda ett europakooperativ (artiklarna 47.1, 47.2 och 47.4),

angivande i stadgarna av vissa kategorier av transaktioner som krä- ver särskilt tillstånd och vilket organ som i dessa fall skall vara tillstånds- givande (artikel 48.3),

beslutförhet och beslutsfattande för tillsynsorgan (artikel 50.3),

tidpunkten för ett europakooperativs första föreningsstämma (artikel 54.1),

möjligheten att fastställa miniminivån för särskilda beslutförhets- villkor när europakooperativ som deltar i finansiell verksamhet eller för- säkringsverksamhet tilldelat röster i förhållande till kapitalinsats (artikel 61.3),

upprättande av årsredovisning m.m. (artikel 68.1),

sanktioner för europakooperativ som inte uppfyller förordningens krav på sätets placering (artiklarna 73.2, 73.3 och 73.4),

offentliggörande av förslag till ombildning av ett europakooperativ till nationell ekonomisk förening (artikel 76.4), samt

föreningskapitals- och redovisningsvaluta (artikel 77).

Därutöver är Sverige enligt artikel 78 skyldigt att ”vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa en effektiv tillämpning av denna förordning” samt att utse de behöriga myndigheter som skall finnas enligt förord- ningen.

Utöver de frågor som anges i förordningen finns det anledning att överväga hur förordningen förhåller sig till lagen om utländska filialer

91

samt vad som skall gälla i fråga om firma, bokföringsskyldighet och reg- Prop. 2005/06:150 ler om straff och vite.

De nämnda frågorna kommer att behandlas i avsnitt 5.3–5.35.

5.2

Lagtekniska frågor

 

 

 

 

 

 

Regeringens förslag: De svenska regler som kompletterar förord-

 

 

 

ningen om europakooperativ tas in i en särskild lag om europakoope-

 

 

 

rativ. För europakooperativ som driver bankrörelse eller försäkrings-

 

 

 

rörelse placeras dock reglerna i lagen om medlemsbanker respektive

 

 

 

lagen om understödsföreningar.

 

 

 

 

 

 

 

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se

 

promemorian s. 132).

 

 

Remissinstanserna: Bolagsverket har tillstyrkt den i promemorian

 

valda lagstiftningstekniken för europakooperativ som driver bank- eller

 

försäkringsrörelse, dvs. att reglerna för sådana europakooperativ placeras

 

i lagen om medlemsbanker respektive lagen om understödsföreningar.

 

Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige har anfört att den föreslagna

 

lagstiftningstekniken uppvisar brister på tillgänglighet och ansett det

 

önskvärt att alla bestämmelser avseende europakooperativ samlas i en

 

sammanhållen text. Övriga remissinstanser har inte kommenterat saken.

 

 

Skälen för regeringens förslag: Som redan har konstaterats är det inte

 

möjligt att i den svenska lagstiftningen reglera europakooperativen på ett

 

heltäckande sätt. Förordningens bestämmelser är direkt tillämpliga i varje

 

medlemsstat och får i princip inte upprepas i medlemsstatens nationella

 

lagstiftning. Det är inte heller tillåtet att i nationella bestämmelser klar-

 

lägga innebörden av förordningens regler. Detta innebär att det inte är

 

möjligt att, såsom Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige har varit

 

inne på, samla alla bestämmelser avseende europakooperativ i en enda

 

sammanhållen lagtext.

 

 

När SE-förordningen hade antagits, hade regeringen att ta ställning till

 

vilken lagstiftningsteknik som skulle användas för de kompletterande

 

svenska reglerna om europabolag. Det konstaterades då att europabo-

 

lagen kommer att regleras av en blandning av EG-regler och kom-

 

pletterande nationella regler samt, på grund av hänvisningar i för-

 

ordningen, även av nationell lagstiftning om publika aktiebolag. För att

 

begränsa olägenheterna med detta förhållandevis svåröverskådliga

 

regelsystem samlades de svenska reglerna om europabolag i så stor

 

utsträckning som möjligt i en särskild lag om europabolag. I den lagen

 

togs också in ett antal hänvisningar till redan befintliga bestämmelser

 

som är tillämpliga också på europabolag med säte i Sverige (se prop.

 

2003/04:112 s. 50 f.).

 

 

Förordningarna om europabolag respektive europakooperativ är av-

 

sedda att vara parallella för två olika europeiska associationsformer.

 

Förordningarna är i stora delar utformade likadant. Den för europabola-

 

gen använda lagstiftningstekniken bör mot den bakgrunden lämpligen

 

användas även när det gäller europakooperativ. Vi föreslår således att de

 

svenska regler som kompletterar förordningen om europakooperativ tas

 

in i en särskild lag utformad med lagen om europabolag som förebild.

92

 

 

 

 

Liksom lagen om europabolag i åtskilliga avseenden hänvisar till aktiebolagslagen (2005:551) bör den nya lagen om europakooperativ an- knyta nära till föreningslagen.

Såsom har konstaterats ovan är förordningens bestämmelser direkt tillämpliga i varje medlemsstat. I det här sammanhanget bör noteras att det i flera av artiklarna hänvisas till den nationella lagstiftning som är tillämplig på publika aktiebolag (jfr vad som anförs i punkt 18 i in- gressen till SCE-förordningen). Som exempel kan nämnas artiklarna 11.5 och 12.1 om offentliggörande av dokument och uppgifter samt flera av artiklarna om bildande av europakooperativ genom fusion. Den valda tekniken skall ses mot bakgrund av att lagstiftningen för publika aktie- bolag inom EU delvis är harmoniserad genom ett antal EG-rättsliga direktiv medan någon motsvarande harmonisering inte förekommer på föreningsrättens område.

Det sagda innebär att det i viss utsträckning är de nationella bestäm- melser som gäller för publika aktiebolag som skall tillämpas på europa- kooperativ trots att det i och för sig finns nationella bestämmelser för ekonomiska föreningar. Denna ordning kan i vissa avseenden vara problematisk med hänsyn till att regelverket för publika aktiebolag inte är utformat utifrån de ekonomiska föreningarnas särskilda karakteristika. Eftersom SCE-förordningen inte erbjuder medlemsstaterna några valmöj- ligheter härvidlag, är detta emellertid en oundviklig konsekvens.

Finansiella företag

Såsom vi nyss har konstaterat bör den nya lagen om europakooperativ anknyta nära till föreningslagen. Flertalet typer av finansiella företag som kan driva verksamhet i föreningsform har att följa det associations- rättsliga regelverket i föreningslagen. Det gäller institut för elektroniska pengar, börser, auktoriserade marknadsplatser, clearingorganisationer, centrala värdepappersförvarare och kreditmarknadsföreningar. Det är därför naturligt att de bestämmelser som skall komplettera SCE-förord- ningen gäller också för europakooperativ som driver denna typ av verk- samhet genom att dessa tillämpar lagen om europakooperativ.

För medlemsbanker och understödsföreningar finns det emellertid särskilda associationsrättsliga regelverk. En medlemsbank är en ekono- misk förening som driver bankrörelse. För medlemsbanker tillämpas det associationsrättsliga regelverket i lagen (1995:1570) om medlemsbanker, som i mångt och mycket utgör ett parallellt regelverk till föreningslagen. Vissa försäkringsgivare på det privata försäkringsområdet utgörs av understödsföreningar. Det är sådana föreningar som, utan att affärs- mässigt driva försäkringsrörelse, har till uppgift att lämna inbördes bi- stånd i form av t.ex. sjukhjälp, begravningshjälp eller pension till sina medlemmar eller deras anhöriga. Understödsföreningar regleras i lagen (1972:262) om understödsföreningar. Lagen innehåller i huvudsak bestämmelser om försäkringsrörelsen men också vissa associationsrätts- liga bestämmelser. I övrigt tillämpar föreningarna fortfarande 1951 års lag om ekonomiska föreningar som associationsrättslig grund. Det är mot den bakgrunden inte självklart att europakooperativ som motsvarar de nu nämnda företagsformerna skall omfattas av den nya lagen om europa-

Prop. 2005/06:150

93

kooperativ med de hänvisningar till 1987 års föreningslag som den kommer att innehålla.

Bland de finansiella företagen finns det också bolag som regleras sär- skilt ur ett associationsrättsligt perspektiv. De associationsrättsliga bestämmelserna för försäkringsaktiebolag finns inte i aktiebolagslagen utan i försäkringsrörelselagen (1982:713). I konsekvens med den valda lagstiftningstekniken på försäkringsområdet placerades därför – som utgångspunkt – de grundläggande reglerna för europabolag som driver försäkringsrörelse i försäkringsrörelselagen (prop. 2003/04:112 s. 51). I det lagstiftningsärendet invände Lagrådet mot den lagstiftningstekniken. Särskilda bestämmelser om försäkringseuropabolag hade enligt lagråds- remissens förslag fogats till försäkringsrörelselagen i ett nytt kapitel. I kapitlets inledande paragraf hänvisades till ett tjugotal paragrafer i lagen om europabolag, vilka skulle gälla även för försäkringseuropabolag. I flera av dessa paragrafer fanns i sin tur hänvisningar till bestämmelser i aktiebolagslagen, vilka dock inte skulle gälla för försäkringseuropabolag. I försäkringsrörelselagen hade hänvisningarna till lagen om europabolag därför i ett flertal fall måst kompletteras med bestämmelser om att hänvisningarna i den lagen till vissa lagrum i aktiebolagslagen i stället skulle avse vissa angivna lagrum i försäkringsrörelselagen. Resultatet av den valda tekniken hade blivit en lagstiftning som, enligt Lagrådets mening, inte motsvarade rimliga krav på tillgänglighet och överskåd- lighet. Eftersom en översyn av försäkringsrörelselagen hade inletts ansåg sig Lagrådet dock kunna acceptera det remitterade förslaget som en temporär lösning (a.a. s. 262). Regeringen höll med om att den före- slagna regleringen i försäkringsrörelselagen i vissa avseenden var svår- tillgänglig men hänvisade till den pågående översynen av associations- rätten för försäkringsföretag. I propositionen föreslogs därför inte några förändringar i förhållande till lagrådsremissen i detta avseende (a.a.

s.51).

Frågan är då vilken lagstiftningsteknik som bör väljas för europa-

kooperativ som driver bank- respektive försäkringsrörelse. Utgångspunk- ten bör liksom för försäkringsbolagen – i konsekvens med vad som gäller associationsrättsligt för medlemsbanker och understödsföreningar – vara att bestämmelserna placeras i lagen om medlemsbanker respektive lagen om understödsföreningar.

När det gäller konstruktionen mera i detalj är en i och för sig enkel och naturlig lösning att använda samma teknik som för europabolag som driver försäkringsrörelse, dvs. en lösning som innebär att dessa lagar hänvisar till lagen om europakooperativ i tillämpliga delar. Det skulle ligga i linje med regeringens strävan att finansiella företag bör regleras på samma sätt som andra typer av företag. Ett annat alternativ är att låta lagen om europakooperativ i grunden vara tillämplig även på samtliga europakooperativ som driver finansiell verksamhet och att i lagen om medlemsbanker respektive lagen om understödsföreningar ta in sådana särbestämmelser som är motiverade för europakooperativ som driver bank- respektive försäkringsrörelse. Ytterligare en variant är att samtliga bestämmelser som rör europakooperativ som driver bankrörelse och försäkringsrörelse tas in i ett nytt särskilt kapitel i lagen om medlems- banker respektive läggs till övriga bestämmelser i lagen om understöds- föreningar. Vid en samlad bedömning och med hänsyn till vad Lagrådet

Prop. 2005/06:150

94

anförde i lagstiftningsärendet om europabolag bedömer vi att det sist- Prop. 2005/06:150 nämnda alternativet är mest lämpligt.

5.3Bör en juridisk person med huvudkontor utanför EES tillåtas att delta i bildandet av ett europakooperativ?

Regeringens förslag: En juridisk person med huvudkontor i en stat utanför EES skall få delta i bildandet av ett europakooperativ i Sverige, om den juridiska personen är bildad i överensstämmelse med lagstiftningen i en medlemsstat, har sitt säte i den medlemsstaten samt har en faktisk och fortlöpande anknytning till ekonomin i en medlemsstat. Vid bildandet av ett europakooperativ genom fusion eller ombildning skall dock denna möjlighet vara begränsad till sådana juridiska personer som utgör ekonomiska föreningar eller mot- svarande utländska föreningar.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 137).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt promemo- rians förslag eller inte haft några invändningar mot det. Kammarrätten i Jönköping har efterfrågat anledningen till att bestämmelsen i fråga hänvisar till EES och inte till gemenskapen inom EU.

Bakgrund: Artikel 2 i SCE-förordningen innehåller allmänna bestäm- melser om hur ett europakooperativ bildas. Som har framgått av avsnitt 4.3.2 kan detta ske bl.a. genom att minst två juridiska personer bildar ett europakooperativ, genom fusion mellan kooperativa föreningar eller genom ombildning av en nationell kooperativ förening. Gemensamt för dessa olika sätt är att de förutsätter att de juridiska personer som deltar i bildandet har sitt säte och huvudkontor i gemenskapen. I artikel 2.2 öppnas dock en möjlighet för medlemsstaterna att tillåta juridiska personer – eller ”rättsliga enheter”, vilket är den terminologi som an- vänds – som inte har sitt huvudkontor i gemenskapen att delta i bildandet av ett europakooperativ. I sådana fall skall det krävas att den juridiska personen

är bildad i överensstämmelse med lagstiftningen i en medlemsstat,

har sitt säte i den medlemsstaten, samt

har faktisk och fortlöpande anknytning till ekonomin i en medlems-

stat.

Förordningens huvudregel – att den juridiska personen skall ha sitt säte och huvudkontor i samma stat – är ett uttryck för principen om det faktiska hemvistet. Denna huvudregel, som även återfinns i SE-förord- ningen, innebär att föreningen skall falla under de regler som gäller där den rent faktiskt är verksam och inte där den formellt har registrerats. Enligt principen om det faktiska hemvistet skall det sålunda inte vara möjligt för en juridisk person att välja de rättsregler som passar företaget bäst genom att registrera sig i ett annat land än det där det bedriver sin verksamhet (s.k. forum shopping). Följaktligen skall, enligt detta synsätt, ett företag som flyttar sitt huvudkontor till ett annat land också vara underkastat det nya landets regler.

95

Principen om det faktiska hemvistet tillämpas i flera av EU:s med- lemsstater, t.ex. i Tyskland och Frankrike, medan det i Sverige råder ett annat synsätt (jfr prop. 2003/04:112 s. 52). Sålunda karakteriseras en svensk ekonomisk förening av att denna har bildats enligt svensk lag och har sitt registrerade säte inom Sverige. Enligt det svenska synsättet förblir föreningen svensk även om den flyttar sitt huvudkontor och hela sin verksamhet till ett annat land. Om en förening i samband med flytt- ning av huvudkontoret vill underkasta sig det nya landets lagstiftning, krävs att den svenska föreningen först upplöses genom likvidation varefter verksamheten överförs till en nybildad förening i det nya landet.

För medlemsbanker och flera andra finansiella företag är förhållandena något annorlunda. Till följd av särskilda regler om tillstånd för att driva olika slags finansiell verksamhet gäller för sådana företag att de måste ha säte och huvudkontor i samma medlemsstat. Syftet med detta är att underlätta för tillsynsmyndigheten i det land som har auktoriserat det finansiella företaget att driva en effektiv tillsyn (se prop. 1995/96:173

s.92 f.).

Skälen för regeringens förslag: Frågan om det bör vara möjligt för

företag med huvudkontor utanför EES att delta i bildandet av europa- bolag var föremål för överväganden i lagstiftningsärendet om europa- bolag. Där konstaterades dels att ett svenskt aktiebolag kan flytta sitt huvudkontor till ett annat land och ändå förbli svenskt, dels att det inte gör någon skillnad om huvudkontoret förläggs inom eller utanför EES. Regeringen fann inte anledning att i det sammanhanget behandla bolag olika beroende på var huvudkontoret är beläget, utan föreslog att ett bolag som har sitt registrerade säte inom EES bör kunna delta i bildandet av ett europabolag i Sverige även om det har sitt huvudkontor utanför EES (prop. 2003/04:112 s. 53).

Det saknas i nu aktuellt sammanhang anledning att bedöma den prin- cipiella frågan annorlunda. Vi anser således att en juridisk person som har sitt registrerade säte inom EES bör kunna delta i bildandet av europakooperativ i Sverige även om den har sitt huvudkontor utanför EES. För att detta skall vara möjligt krävs enligt artikel 2.2 i SCE- förordningen att särskilda bestämmelser tas in i svensk lag. Sådana särskilda bestämmelser bör därför införas. I enlighet med vad förord- ningen föreskriver måste det därvid uppställas krav på att den juridiska personen är bildad i överensstämmelse med lagstiftningen i en medlems- stat, har sitt säte i den medlemsstaten samt har faktisk och fortlöpande anknytning till ekonomin i en medlemsstat.

Den föreslagna bestämmelsen hänför sig således, i likhet med vad som föreslogs i promemorian, till länder inom och utanför EES och inte till länder inom eller utanför EU:s gemenskap. Kammarrätten i Jönköping har, mot bakgrund av att det i SCE-förordningen talas om EU:s gemenskap, efterfrågat en förklaring till varför bestämmelsen har avgränsats på det sättet. Vi kan konstatera att SCE-förordningen genom beslut den 6 februari 2004 (nr 15/2004) av EEA Joint Committee blev del av EES-avtalet. Det innebär att förordningen fr.o.m. den 18 augusti 2006 kommer att gälla även för de stater som är medlemmar i EES. Det är därför enligt vår mening naturligt att EES utgör den relevanta gräns- dragningen även i de kompletterande svenska bestämmelserna. Bestäm-

Prop. 2005/06:150

96

melserna i lagen om europabolag har, som redan nämnts, konstruerats på Prop. 2005/06:150 motsvarande sätt.

Nästa fråga är vilka associationsformer som bör omfattas av bestäm- melsen. I artikel 2.1 anges i fem strecksatser de sätt på vilka ett europakooperativ kan bildas. Den första strecksatsen tar sikte på fysiska personer och saknar därför intresse i detta sammanhang. När det gäller bildande genom fusion och ombildning, vilka behandlas i den fjärde respektive den femte strecksatsen, följer det av förordningen att endast kooperativa föreningar får delta i bildandet. I de delarna bör därför den svenska bestämmelsen avse endast ekonomiska föreningar och deras utländska motsvarigheter.

Bestämmelserna i andra och tredje strecksatserna i artikel 2.1 omfattar däremot alla typer av bolag som ryms inom EG-rättens bolagsbegrepp (se artikel 48 i EG-fördraget). När ett europakooperativ bildas av juri- diska personer enligt den definitionen eller av sådana juridiska personer tillsammans med fysiska personer, bör regleringen vara neutral i förhållande till olika associationsformer. Vi föreslår följaktligen att den kompletterande svenska bestämmelsen om vilka juridiska personer som kan delta i bildandet av ett europakooperativ med säte i Sverige – när det gäller dessa sätt att bilda kooperativet – omfattar alla juridiska personer som ryms inom bolagsbegreppet i artikel 48 i EG-fördraget. Den möjlighet som förordningen ger att låta även ”andra offentligrättsliga och privaträttsliga enheter” omfattas torde sakna praktisk betydelse och bör därför inte utnyttjas.

Som nyss har nämnts kan en svensk ekonomisk förening flytta sitt huvudkontor till ett annat land och ändå anses som en svensk förening. Det krav som rörelsereglerna ställer på medlemsbanker och flera andra finansiella företag att ha säte och huvudkontor i Sverige innebär dock att om ett sådant företag flyttar sitt huvudkontor till en annan stat, så torde Finansinspektionen (eller i förekommande fall regeringen) ingripa med sanktioner. Den ovan föreslagna associationsrättsliga regeln som tillåter en juridisk person med huvudkontor i en stat utanför EES att delta i bildandet av ett europakooperativ i Sverige, kommer alltså inte att få någon effekt för dessa finansiella företag. Någon uttrycklig undantags- bestämmelse för att framhålla detta behövs dock inte.

5.4Bör ett europakooperativ som är registrerat i Sverige vara skyldigt att ha sitt huvudkontor och sitt säte på samma ort?

Regeringens bedömning: Det bör inte krävas att ett europakooperativ som är registrerat i Sverige har sitt huvudkontor och sitt säte på samma ort.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens be- dömning (se promemorian s. 140).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd- ningar mot promemorians bedömning.

97

Skälen för regeringens bedömning: I artikel 6 i SCE-förordningen Prop. 2005/06:150 stadgas att ett europakooperativs säte skall vara beläget inom gemen-

skapen i samma medlemsstat som huvudkontoret. Bestämmelsen utgör inte något hinder mot att europakooperativet har säte och huvudkontor på olika orter inom medlemsstaten. I andra meningen av samma artikel ges dock medlemsstaterna en möjlighet att uppställa ett krav på att europa- kooperativ som är registrerade inom dess territorium skall vara skyldiga att förlägga sitt huvudkontor och sitt säte till samma plats. Motsvarande bestämmelse återfinns i SE-förordningen. I förarbetena till lagen om europabolag konstaterades att möjligheten främst torde vara avsedd för de medlemsstater som tillämpar principen om det faktiska hemvistet (se prop. 2003/04:112 s. 54 samt avsnitt 5.3 ovan). För Sverige, som inte tillämpar denna princip, framstår emellertid ett sådant krav som främ- mande. Ett europakooperativ som är registrerat i Sverige bör ha samma möjligheter som en svensk ekonomisk förening att ha sitt säte och sitt huvudkontor på skilda orter inom landet. Vi anser därför inte att det bör uppställas något sådant krav som avses i artikel 6 andra meningen i svensk lagstiftning.

5.5

Skyddet för europakooperativets borgenärer i

 

 

 

samband med flyttning av föreningens säte

 

 

 

 

 

 

Regeringens förslag: Ett europakooperativ som har beslutat att flytta

 

 

 

sitt säte till en annan medlemsstat skall hos Bolagsverket ansöka om

 

 

 

tillstånd att verkställa beslutet. Om en sådan ansökan tas upp till pröv-

 

 

 

ning, skall Bolagsverket kalla europakooperativets borgenärer att

 

 

 

inom viss tid anmäla om de motsätter sig flyttningen av säte. Kommer

 

 

 

det inte in någon sådan anmälan och är övriga förutsättningar

 

 

 

uppfyllda, skall verket bifalla ansökan. Om någon borgenär motsätter

 

 

 

sig flyttningen, skall ärendet överlämnas till allmän domstol. För att

 

 

 

domstolen skall bifalla europakooperativets ansökan skall det krävas

 

 

 

att europakooperativet visar att den eller de borgenärer som har mot-

 

 

 

satt sig ansökan har fått full betalning eller har betryggande säkerhet

 

 

 

för sina fordringar.

 

 

 

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se

 

promemorian s. 141).

 

 

Remissinstanserna: TCO har avstyrkt förslaget i den del det inte med-

 

ger att löneborgenärer kan motsätta sig att ett europakooperativ flyttar

 

sitt säte. Övriga remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller inte haft

 

några invändningar mot det.

 

 

Bakgrund: Ett europakooperativ skall enligt artikel 7 i SCE-förord-

 

ningen kunna flytta sitt säte från en medlemsstat till en annan utan att

 

behöva avveckla föreningen i det ursprungliga hemlandet och bilda en ny

 

juridisk person i det nya landet. Förordningen ställer härvid krav på att

 

vissa formaliteter iakttas. Sålunda krävs att ett förslag om flyttning upp-

 

rättas och offentliggörs av lednings- eller förvaltningsorganet. Vidare

 

skall lednings- eller förvaltningsorganet upprätta en redogörelse där flytt-

 

ningens juridiska och ekonomiska aspekter förklaras och motiveras samt

 

följderna för bl.a. medlemmarna och borgenärerna anges. Borgenärerna

98

 

 

 

 

skall ha rätt att kostnadsfritt få kopior på förslaget och redogörelsen senast en månad före den föreningsstämma vid vilken beslutet om flytt- ning skall fattas. Som ett sista led i detta förfarande skall en domstol, notarie eller annan behörig myndighet i den medlemsstat där europa- kooperativet har sitt säte utfärda ett intyg som slutgiltigt bekräftar att vad som krävs i fråga om handlingar och formaliteter före flyttningen har fullgjorts (artikel 7.8). Innan ett sådant intyg utfärdas, skall europakoope- rativet visa att borgenärer och andra rättighetsinnehavare är skyddade på ett betryggande sätt när det gäller sådana skulder som föreningen har ådragit sig före tidpunkten för offentliggörandet av förslaget om flyttning (artikel 7.7 första stycket). Medlemsstaterna skall fastställa vilka närmare krav som skall gälla i fråga om borgenärernas och andra rättighetsinne- havares skydd. En medlemsstat får utvidga skyddet till att avse även skulder som uppkommer, eller kan uppkomma, mellan tidpunkten för kungörelsen och flyttningen (artikel 7.7 andra stycket). Ett europakoope- rativ som är föremål för ett rättsligt förfarande rörande avveckling, likvi- dation, insolvens eller betalningsinställelse eller annat liknande förfa- rande får inte flytta sitt säte (artikel 7.15). Motsvarande bestämmelser om flyttning av ett europabolags säte återfinns i artikel 8 i SE-förord-ningen.

Skälen för regeringens förslag: Det förhållandet att ett europakoope- rativ flyttar sitt säte från ett land till ett annat innebär inte att föreningens borgenärer förlorar sin rätt att göra fordringar gällande mot föreningen. Däremot kan en sådan förändring i praktiken påverka borgenärens ställ- ning väsentligt, t.ex. på grund av skillnader mellan ländernas insolvens- rättsliga lagstiftning. Att europakooperativet byter hemvist kan också leda till olika praktiska svårigheter för en borgenär som önskar bevaka sin rätt (jfr prop. 2003/04:112 s. 57).

När kompletterande bestämmelser för europabolag infördes fann man, mot bakgrund av det anförda, att det var motiverat att införa särskilda skyddsregler för borgenärer i samband med flyttning av bolagets säte. Dessa skyddsregler utformades med den svenska aktiebolagslagens fu- sionsförfarande som förebild (se 9–15 §§ lagen om europabolag). Det är följdriktigt att frågan behandlas på samma sätt i nu aktuellt sammanhang. Av artikel 28.1 i SCE-förordningen följer att det, vid bildande av ett europakooperativ genom fusion, är den nationella lagstiftningen om fu- sion mellan publika aktiebolag som är tillämplig i fråga om skyddet av de fusionerande kooperativens borgenärer. Aktiebolagslagens bestäm- melser om fusionsförfarande bör därför lämpligen fungera som förebild även när skyddet för europakooperativets borgenärer i samband med flyttning av föreningens säte utformas (se 23 kap. 19–24 §§ aktiebolags- lagen).

Mot denna bakgrund föreslogs i lagrådsremissen följande. När lednings- eller förvaltningsorganet har upprättat ett förslag om flyttning av säte, skall detta anmälas för registrering. Uppgiften om registrering skall kungöras. Om förslaget sedermera antas av föreningsstämman, skall europakooperativet underrätta sina kända borgenärer om beslutet. Vidare skall europakooperativet ansöka om tillstånd att verkställa beslutet. Tas en sådan ansökan upp till prövning av den behöriga myndigheten, dvs. Bolagsverket (jfr avsnitt 5.29), skall verket kalla europakooperativets borgenärer att inom viss tid anmäla om de motsätter sig flyttningen av säte. Om någon borgenär motsätter sig flyttningen, skall ärendet över-

Prop. 2005/06:150

99

lämnas till rätten. För att rätten skall bifalla ansökan skall det krävas att europakooperativet visar att de borgenärer som har motsatt sig ansökan har fått full betalning eller har betryggande säkerhet för sina fordringar. Om någon anmälan om motsättande inte inkommer, skall verket bifalla ansökan och utfärda ett sådant intyg som anges i artikel 7.8 i SCE- förordningen. Innan intyg utfärdas, skall dock rätten först pröva om det föreligger sådana omständigheter som framgår av artikel 7.15 (likvi- dation m.m.). Om så är fallet skall rätten vägra att utfärda intyg.

Lagrådet har i sak inte haft några invändningar mot det föreslagna förfarandet, som alltså innebär bl.a. att europakooperativet skall ansöka om tillstånd till flyttning av säte. Enligt Lagrådet bör det emellertid, mot bakgrund av den underliggande regleringen i SCE-förordningen, i lagen klargöras att det är fråga om en tillståndsprövning som endast tar sikte på att tillgodose de intressen som borgenärer och innehavare av andra rättigheter har gentemot SCE-föreningen. Vi delar uppfattningen att det är lämpligt att detta kommer till tydligare uttryck i lagtexten. Vi föreslår därför att bestämmelserna i detta avseende formuleras något annorlunda än i lagrådsremissen.

I de svenska fusionsreglerna görs vissa undantag från skyldigheten att underrätta bolagets borgenärer (se 23 kap. 19 § andra stycket aktiebo- lagslagen). Sålunda krävs inte någon underrättelse till borgenärerna i det övertagande bolaget om revisorerna i ett yttrande över fusionsplanen har uttalat att de inte har funnit att fusionen medför någon fara för dessa borgenärer. Inte heller behöver underrättelse skickas till borgenärer, vilkas anspråk avser en fordran på lön, pension eller annan ersättning som omfattas av lönegaranti enligt lönegarantilagen (1992:497).

Det förstnämnda undantaget har motiverats med att skyddsbehovet är mindre för det övertagande bolagets borgenärer, eftersom en fusion inte innebär något gäldenärsbyte för deras del (se prop. 1993/94:196 s. 100). Den distinktion mellan överlåtande respektive övertagande bolags borgenärer som härvid har gjorts är emellertid inte relevant vid flyttning av ett europakooperativs säte. Att låta revisorsyttrandet helt ersätta underrättelseförfarandet framstår inte heller som någon lämplig lösning. Vi anser därför inte att det bör införas något undantag av detta slag när det gäller flyttning av ett europakooperativs säte. Motsvarande bedöm- ning gjordes i lagstiftningsärendet om europabolag (se prop. 2003/04:112

s.59).

Det undantag som enligt aktiebolagslagens fusionsbestämmelser gäller

för borgenärer med fordringar som omfattas av lönegarantilagen har sin grund i att sådana borgenärer anses ha betryggande säkerhet för sina fordringar redan genom lönegarantibestämmelserna (se prop. 1993/94:196 s. 101). I förarbetena till lagen om europabolag diskuterades om det fanns anledning att bedöma saken annorlunda när det gäller den situationen att ett europabolag flyttar sitt säte från Sverige till ett annat land. Med hänsyn till de ändringar som beslutades år 2002 om ändringar i lönegarantidirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/74/EG av den 23 september 2002 om ändring av rådets direktiv 80/987/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagarna vid arbetsgivarens insolvens) konstaterades att de risker för arbetstagare som kan anses råda i transnationella situationer var över- gående. I det nämnda direktivet stadgas att arbetstagare fr.o.m. den 7

Prop. 2005/06:150

100

oktober 2005 skall ha rätt att kräva ut sin lönegaranti i det land där arbe- tet utförts. Så länge direktivet inte var genomfört i svensk lagstiftning ansågs visserligen tiden inte mogen för att i lagen om europabolag undanta löneborgenärer från rätten att motsätta sig en flyttning av säte (se prop. 2003/04:112 s. 59 f.). Den 1 juni 2005 antog emellertid riksdagen regeringens proposition 2004/05:128 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer (bet. 2004/05:LU24; rskr. 2004/05:270). Därigenom infördes bestämmelser som ger en arbetstagare rätt att kräva ut sin lönegaranti i det land där arbetet utförts. Vidare gjordes ändringar i lagen om europa- bolag så att sådana borgenärer vilkas anspråk avser en fordran som om- fattas av lönegaranti enligt lönegarantilagen undantas från rätten att mot- sätta sig en flyttning av ett europabolags säte till en annan stat. Bestäm- melserna trädde i kraft den 7 oktober 2005.

I det nyss nämnda lagstiftningsärendet om lönegaranti vid gränsöver- skridande situationer avstyrkte TCO förslaget om att undanta löneborge- närer vilkas fordringar omfattas av lönegaranti enligt lönegarantilagen från rätten att motsätta sig att ett europabolag flyttar sitt säte. TCO pe- kade bl.a. på att löneborgenärerna inom vissa tidsfrister måste bevaka att ett insolvensförfarande har inletts mot europabolaget i en annan med- lemsstat för att kunna göra anspråk på ersättning enligt lönegarantin. Som regeringen då konstaterade skulle emellertid löneborgenärernas rätt att motsätta sig en flyttning kunna få stora praktiska och ekonomiska konsekvenser. Ett sådant skydd skulle i praktiken kunna innebära att flyttningar omöjliggörs trots det skydd som lönegarantin erbjuder. Rege- ringen fann att det mot den bakgrunden kunde ifrågasättas om det var förenligt med SE-förordningen att låta löneborgenärerna omfattas av borgenärsskyddet. Vidare underströks från regeringens sida att kravet på att ett insolvensförfarande skall ha inletts för att rätt till ersättning ur lönegarantin skall utgå gäller också i de situationer då arbetsgivaren är ett bolag med säte i Sverige. De praktiska olägenheter som TCO tog upp ansågs därför uteslutande hänförliga till den omständigheten att en löntagare kan behöva skaffa sig information om, och delta i, ett förfa- rande som pågår i ett annat land än Sverige. Regeringen poängterade att de svenska tillsynsmyndigheterna skall vara löneborgenärerna behjälp- liga med inhämtande av relevant information m.m. och fann att TCO:s synpunkter inte kunde anses ha sådan tyngd att löneborgenärer borde ha rätt att motsätta sig en flytt (se prop. 2004/05:128 s. 23 f.).

TCO har i nu aktuellt lagstiftningsärende upprepat sina synpunkter. Vi gör emellertid samma bedömning som i ärendet om lönegaranti vid gränsöverskridande situationer. Vi föreslår alltså att borgenärer, vilkas anspråk avser en fordran som omfattas av lönegaranti enligt lönegaranti- lagen, skall undantas från rätten att motsätta sig en flyttning av ett europakooperativs säte till en annan stat.

Som redan har nämnts får medlemsstaterna utvidga tillämpningen av borgenärsskyddsförfarandet till att avse även fordringar som uppkommer efter tidpunkten för kungörelsen fram till flyttningen. De ovan föreslagna borgenärsskyddsreglerna innebär att denna möjlighet i viss mån utnyttjas. Fordringar som har uppkommit efter tidpunkten för kungörelsen men innan anmälningstiden har löpt ut kommer nämligen att omfattas av för- farandet. Någon ytterligare utvidgning av tillämpningsområdet framstår enligt vår mening inte som motiverad (jfr prop. 2003/04:112 s. 60).

Prop. 2005/06:150

101

Det bör noteras att SCE-förordningen – liksom SE-förordningen – Prop. 2005/06:150 föreskriver att de regler och förfaranden som tillämpas vid flyttning av

ett europakooperativs säte inte skall påverka tillämpningen av medlems- staternas nationella lagstiftning om erläggande eller säkring av betalning- ar till offentliga organ. Det kommer alltså att vara möjligt för medlems- staten att från europakooperativet kräva in skatter och andra avgifter som har uppkommit först vid en senare tidpunkt än vad som har angetts i det föregående. I den delen krävs det inte några ytterligare regler.

Skyddet för borgenärerna i finansiella europakooperativ behandlas i avsnitt 5.6.

5.6Skyddet för borgenärer i samband med flyttning av ett finansiellt europakooperativs säte

Regeringens förslag: Europakooperativ som har tillstånd att driva bank-, finansierings- eller försäkringsrörelse skall ansöka om tillstånd att verkställa beslutet om flyttning av sätet. Ansökan skall prövas av Finansinspektionen. Någon kallelse på europakooperativets borgenä- rer skall inte ske. I stället skall Finansinspektionen pröva dels om europakooperativets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till europakooperativets eko- nomiska förhållanden, dels om europakooperativets ekonomiska för- hållanden i övrigt är sådana att flyttningen kan anses förenlig med in- sättares/försäkringstagares och andra fordringsägares intressen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 146).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd- ningar mot promemorians förslag.

Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 5.5 har vi behandlat vilka regler som bör uppställas till skydd för borgenärerna i samband med att ett vanligt europakooperativ flyttar sitt säte. I det följande behandlas frågan om borgenärsskyddet med avseende på europakooperativ som be- driver viss finansiell verksamhet.

De finansiella företagens verksamhet skiljer sig i flera avseenden från andra företags. Vissa av de finansiella verksamheterna präglas av att företagen har ett stort antal borgenärer och andra rättighetsinnehavare och att verksamheten kringgärdas av regler som avser att skydda dessa. Som exempel kan nämnas bankerna, vars tillgångar till stor del består av krediter och liknande och vars förpliktelser till stor del består av insätt- ningar och utfärdade obligationslån. En banks tillgångar och skulder är som regel inte helt löptidsmatchade. Om insättare och övriga borgenärer väljer att avsluta sina förbindelser med banken i förtid, kan banken därför få likviditetsproblem. Insättare i en medlemsbank kan som regel ta ut sina pengar med kort varsel. I villkoren för svenska företags obligations- lån ingår normalt en möjlighet till förtidsinlösen av lånet vid fusion. Det kan inte uteslutas att det på motsvarande sätt kommer att finnas möjlighet att säga upp sådana lån till förtidsinlösen i samband med flyttning av ett europakooperativs säte. Det finns emellertid också borgenärer som har

102

avtal med längre löptider med banken, avtal som kommer att fortsätta att löpa efter det att kooperativet har flyttat sitt säte.

För försäkringstagare innebär försäkringsavtalet att försäkringstagaren betalar i förskott för att försäkringsgivaren skall överta en risk för viss tid. Ibland är det fråga om komplicerade paketförsäkringar. En ersättning från försäkringen aktualiseras först vid ett försäkringsfall viss tid efter det att avtalet ingåtts. När det gäller livförsäkringar, t.ex. tjänstepensions- försäkring som understödsföreningar får meddela, är det ofta fråga om avtal över lång tid med ett stort moment av sparande och ersättningar som skall falla ut först efter flera decennier. För livförsäkringar är det normalt svårt för försäkringstagaren att byta försäkringsgivare under avtalsperioden. Försäkringstagaren kan alltså under lång tid vara beroen- de av försäkringsföretagets förmåga att förvalta sparandet och betala ut försäkringsbeloppen.

De skyddsregler som föreslås i föregående avsnitt för flyttning av ett europakooperativs säte har fusionsbestämmelserna i aktiebolagslagen som förebild. För vissa finansiella kooperativ, t.ex. börser, auktoriserade marknadsplatser och clearingorganisationer som driver verksamheten i ekonomisk förening, gäller i dag de associationsrättsliga bestämmelserna om fusion i lagen om ekonomiska föreningar, dvs. utan någon särregle- ring på grund av att verksamheten är finansiell. För sådana kooperativ bör de borgenärsskyddsbestämmelser för europakooperativ som vi har föreslagit i det föregående, och som har sin grund i aktiebolagslagen, tillämpas också när kooperativet flyttar sitt säte till ett annat land (se avsnitt 5.5).

Såsom konstaterades i lagstiftningsärendet om europabolag gäller emellertid särskilda bestämmelser om fusion för bankaktiebolag och för- säkringsaktiebolag. Dessa bestämmelser skiljer sig från motsvarande be- stämmelser i aktiebolagslagen genom att en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan inte prövas av Bolagsverket eller av domstol. Sådana ansökningar prövas i stället av Finansinspektionen eller, i fråga om ärenden som är av principiell betydelse eller av särskild vikt, av regeringen. Någon kallelse på bolagets borgenärer sker inte heller. I stället prövar Finansinspektionen eller, i förekommande fall, regeringen dels huruvida bolagens borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden och de inte redan har en sådan säkerhet, dels huruvida de fusionerade bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen kan anses förenlig med insättares/försäkringstagares och andra fordringsägares intressen. Vid tillståndsprövningen skall be- hörig myndighet alltså beakta följdverkningarna av fusionen för borge- närerna, främst insättarna i ett bankaktiebolag och försäkringstagarna i ett försäkringsaktiebolag. Tillstånd att verkställa fusionsplanen kan ges utan att varje enskild insättare eller annan borgenär har lämnat sitt med- givande till fusionen. Finansinspektionen (eller regeringen) fungerar sålunda som något av ställföreträdare för insättarna och övriga borge- närer och bevakar att deras intressen inte äventyras genom fusionen (se prop. 1994/95:70 s. 133 f. och 1997/98:166 s. 160).

Regeringen gjorde i lagstiftningsärendet rörande europabolag bedöm- ningen (prop. 2003/04:112 s. 63 f.) att dessa särskilda bestämmelser borde tas som förebild för de regler som skall gälla när ett europabolag

Prop. 2005/06:150

103

som driver bankrörelse eller försäkringsrörelse flyttar sitt säte från Prop. 2005/06:150 Sverige. Regeringen konstaterade visserligen att det till skillnad från vad

som gäller vid nationella fusioner inte uppkommer några frågor om beviljande av tillstånd eller ändring av bolagsordningen, när ett europa- bolag avser att flytta sitt säte från Sverige. Dessutom kommer europa- bolaget inte att fortsätta att driva sin verksamhet med stöd av svenska regler. För banker och försäkringsbolag, med deras stora antal insättare respektive försäkringstagare, ansåg regeringen emellertid att ett liknande förfarande, som det som föreslogs för europabolag i allmänhet, inte är praktiskt genomförbart. Regeringen konstaterade också att SE-förord- ningen i fråga om bildande av europabolag genom fusion förutsätter att prövningen av ett enskilt bolags deltagande i fusionen sker enligt mot- svarande nationella regler som en liknande inhemsk fusion mellan publi- ka aktiebolag. Regeringen ansåg att det har ett egenvärde att samma prövning görs vid bildande av ett europabolag genom fusion som när ett befintligt europabolag byter säte.

För medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar gäller också fusionsbestämmelser som skiljer sig från motsvarande bestämmelser i både aktiebolagslagen och föreningslagen. Därtill skiljer sig bestämmel- serna i vissa avseenden även från de särbestämmelser som gäller för bl.a. bankaktiebolag (se 10 kap. 3–7 §§ lagen om medlemsbanker och 12 kap. 14–16 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse). Även dessa särskilda bestämmelser bygger dock på tanken att Finansinspektionen tjänar som ställföreträdare för borgenärerna. Man kan emellertid ställa sig frågan vilka av dessa särbestämmelser som bör utgöra förebild för skyddet av borgenärer när ett europakooperativ som driver bank- eller finansierings- rörelse flyttar sitt säte från Sverige. SCE-förordningen, liksom SE- förordningen, föreskriver för det fallet att ett europakooperativ bildas genom fusion att den nationella lagstiftningen om fusion mellan publika aktiebolag skall tillämpas i fråga om skyddet av de fusionerande koope- rativens borgenärer. Mot bakgrund härav är det naturliga valet att de för publika bankaktiebolag tillämpliga fusionsbestämmelserna, vilka i huvudsak också gäller för kreditmarknadsbolag, bör utgöra förebild för de regler som skall gälla när ett europakooperativ som driver bank- eller finansieringsrörelse flyttar sitt säte från Sverige.

När det gäller understödsföreningar saknas det i dag bestämmelser om fusion. Det hindrar emellertid inte att sådana föreningar regleras med fusionsbestämmelser som förebild när det gäller att införa ett skydd för borgenärer om ett europakooperativ som driver försäkringsrörelse flyttar sitt säte. Av de skäl som anförs ovan för medlemsbanker och kreditmark- nadsföreningar bör även här regelverket för publika bankaktiebolag, vilket sammanfaller med regelverket för publika försäkringsaktiebolag, utgöra den aktuella förebilden.

Som framgått ovan prövas en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan vid fusion med ett bankaktiebolag av Finansinspektionen eller, i fråga om ärenden som är av principiell betydelse eller av särskild vikt, av regeringen. Här bedömer vi dock att det är tillräckligt att Finans- inspektionen prövar en ansökan om flyttning av säte för ett europakoope- rativ som driver bank-, finansierings- eller försäkringsrörelse, även om ärendet är av principiell betydelse eller av särskild vikt. Detta ligger i

104

linje med de fusionsförfaranden som gäller för kreditmarknadsbolag och Prop. 2005/06:150 kreditmarknadsföreningar.

Sammanfattningsvis föreslår vi därför att reglerna ges följande utform- ning. När lednings- eller förvaltningsorganet har upprättat ett förslag om flyttning av säte, skall detta anmälas för registrering. Uppgiften om registrering skall kungöras. Om förslaget sedermera antas av förenings- stämman, skall kooperativet ansöka om tillstånd att verkställa beslutet. En sådan ansökan skall prövas av Finansinspektionen. Någon kallelse på europakooperativets borgenärer skall inte ske. I stället skall Finans- inspektionen pröva om europakooperativets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till europakooperativets ekonomiska förhållanden, och om europakoope- rativets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att flyttningen kan anses förenlig med insättarnas/försäkringstagarnas och andra fordrings- ägares intressen. Liksom vid fusion fungerar Finansinspektionen som något av ställföreträdare för insättarna/försäkringstagarna och övriga borgenärer och kan meddela tillstånd utan att dessa har gett sitt med- givande till flyttningen.

5.7

Förfarandet vid flyttning av ett finansiellt

 

 

 

europakooperativs säte

 

 

 

 

 

 

Regeringens bedömning: Det krävs ingen särskild lagreglering för att

 

 

 

säkerställa att ett europakooperativ som driver vad som i Sverige be-

 

 

 

traktas som bank- eller finansieringsrörelse, försäkringsrörelse eller

 

 

 

liknande tillståndspliktig verksamhet måste ansöka om tillstånd eller

 

 

 

motsvarande för rörelsen innan kooperativet flyttar sitt säte till

 

 

 

Sverige.

 

 

 

 

Vid flyttning av ett finansiellt europakooperativs säte är det nöd-

 

 

 

vändigt att utbyte av information kan ske mellan de närmast berörda

 

 

 

tillsynsmyndigheterna. Någon ändring i svensk rätt är inte nödvändig

 

 

 

för att möjliggöra ett sådant informationsutbyte.

 

 

 

 

Om ett europakooperativ som driver bank-, finansierings- eller

 

 

 

värdepappersrörelse flyttar sitt säte till Sverige, kommer den svenska

 

 

 

insättningsgarantin respektive det svenska investerarskyddet att gälla

 

 

 

för rörelsen. Om ett europakooperativ flyttar sitt säte från Sverige,

 

 

 

kommer de svenska garantisystemen att upphöra att gälla. Några lag-

 

 

 

ändringar behövs inte för närvarande.

 

 

 

 

 

 

 

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens be-

 

dömning (se promemorian s. 151).

 

 

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd-

 

ningar mot bedömningen.

 

 

Skälen för regeringens bedömning: SCE-förordningen öppnar en

 

möjlighet för kooperativ av olika nationalitet att gå samman och bilda ett

 

europakooperativ. Dessutom ges ett europakooperativ möjlighet att flytta

 

sitt säte mellan olika medlemsstater. EG:s regelverk för de finansiella

 

företagen har dock inte ändrats med avseende på europakooperativen

 

utan det skall tillämpas även på dessa företag. I det följande diskuteras

 

vilka konsekvenser den nya associationsformen får i fråga om verksam-

105

 

 

 

 

hetstillstånd, informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheter och garanti- system.

Behöver ett kooperativ som flyttar sitt säte ett nytt verksamhetstillstånd?

När ett europakooperativ byter säte, kommer delvis nya regler att bli tillämpliga på verksamheten. För finansiella kooperativ kan det exem- pelvis förekomma att företaget driver verksamhet som är tillståndspliktig i en medlemsstat men inte i en annan och vice versa. Direktiven på om- rådet innehåller enbart vissa grundläggande regler, som skall göra det möjligt för medlemsstaterna att ömsesidigt erkänna varandras auktori- sationer. Medlemsstaterna får emellertid införa mer långtgående krav på vilka företag som skall omfattas av tillståndsplikt. Även rörelsereglerna kan skilja sig åt mellan medlemsstaterna. Detsamma gäller reglerna om insättningsgaranti och investerarskydd.

SCE-förordningen reglerar vilka formaliteter som skall vara uppfyllda i det land från vilket kooperativet avser att flytta. Den behandlar emeller- tid inte de krav som det nya hemlandet kan komma att ställa upp. Av svensk rätt följer exempelvis att bank- eller finansieringsrörelse får dri- vas endast efter tillstånd av Finansinspektionen. Tillstånd skall ges innan verksamheten påbörjas. Ett finansiellt europakooperativ som flyttar sitt säte till Sverige måste alltså ansöka om tillstånd för verksamheten dessförinnan. Detta bedöms också vara förenligt med direktiven på om- rådet, t.ex. kreditinstitutsdirektivet.

Understödsföreningarna är något annorlunda reglerade. Lagen om understödsföreningar ställer inte något formellt krav på tillstånd för verk- samheten. Lagen är tillämplig på alla understödsföreningar som uppfyller lagens krav. En understödsförening skall vara registrerad hos Finans- inspektionen och stå under tillsyn av denna. För att en understödsföre- ning skall få registreras krävs att verksamheten är behövlig och även i övrigt ägnad att främja en sund utveckling av försäkringsväsendet. Det är ett utflöde av den s.k. behovsprincipen som numera inte gäller för vare sig försäkringsbolag eller banker.

I vissa lagar sägs att tillstånd kan meddelas ekonomiska föreningar (se t.ex. 3 kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse). I artikel 9 i SCE-förordningen sägs att europakooperativ skall behandlas som ett kooperativ bildat i överensstämmelse med lagstiftningen i den medlems- stat där europakooperativet har sitt säte. Av detta följer att ett europa- kooperativ liksom en svensk ekonomisk förening skall kunna ges tillstånd att ägna sig åt exempelvis bank- eller finansieringsrörelse. De särskilda rörelseregler som gäller för medlemsbanker, kreditmarknads- föreningar, understödsföreningar, börser m.fl. finansiella ekonomiska föreningar under tillsyn kommer också automatiskt att bli tillämpliga på europakooperativ. När dessa företag nämns i den rörelselagstiftning som gäller för föreningarna avses alltså även europakooperativ som har fått tillstånd att driva rörelsen i fråga. Detsamma gäller när dessa företag nämns i samma betydelse i andra lagar. En ekonomisk förening som fått tillstånd att driva bankrörelse betecknas ”medlemsbank”. På motsvarande sätt betecknas en ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva finansieringsrörelse ”kreditmarknadsförening”. Enligt vår mening nöd- vändiggör den nya europakooperativformen inte någon ändring av de be-

Prop. 2005/06:150

106

greppen. En annan sak är att ett europakooperativs firma inte bör få inne- Prop. 2005/06:150 hålla ordet ekonomisk förening, se författningskommentaren till den

föreslagna 3 § lagen om europakooperativ.

De befintliga förutsättningarna för tillstånd kommer alltså att bli tillämpliga också på europakooperativ, även om vissa redaktionella ändringar blir nödvändiga. Det kan noteras att det för kreditmarknads- föreningar och flera andra finansiella föreningar är möjligt att pröva en ansökan om tillstånd innan föreningen registrerats. Dessa bestämmelser bör säkerställa att ett utländskt europakooperativ som vill driva tillstånds- pliktig finansiell verksamhet i Sverige har möjlighet att få sin ansökan bedömd innan kooperativet flyttar sitt säte hit. Det behöver alltså inte göras några ändringar i den befintliga rörelselagstiftningen. Det kan dock noteras att om Finansinspektionen förutsätter att ett kooperativ är re- gistrerat innan tillstånd kan ges (se t.ex. 2 kap. 3 § Finansinspektionens allmänna råd [FFFS 1996:16] om ansökan om att få auktorisation som börs eller marknadsplats eller tillstånd att bedriva clearingverksamhet enligt lagen [1992:543] om börs- och clearingverksamhet), är det nödvändigt att Finansinspektionen och Bolagsverket samarbetar så att registrering sker och tillstånd beviljas i nära anslutning till varandra.

Som har nämnts i det föregående behöver ett finansiellt europakoope- rativ som flyttar sitt säte från en medlemsstat till en annan ett nytt verksamhetstillstånd i det nya hemlandet. Om europakooperativet efter flyttningen till Sverige vill fortsätta att driva verksamhet i sitt tidigare hemland eller i något annat land inom EES, t.ex. via filial, måste Finans- inspektionen i egenskap av ny hemlandsmyndighet underrätta tillsyns- myndigheterna i de andra länderna om europakooperativets avsikt. Detta gäller även om den tidigare hemlandsmyndigheten har gjort detta. Frågan påkallar enligt vår mening inte någon särskild lagreglering.

Informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheter

När ett finansiellt kooperativ flyttar sitt säte mellan medlemsstaterna liksom vid bildande av europakooperativ genom fusion, är det viktigt att tillsynsmyndigheten i det nya hemlandet får tillräcklig information om kooperativet och dess verksamhet. Även om viss information kan fås direkt från kooperativet är det av stor betydelse att sådan information kan utväxlas mellan den befintliga och den blivande tillsynsmyndigheten.

Det får antas att det informationsutbyte som behöver ske kan komma till stånd med stöd av gällande EG-direktiv inom området finansiella tjänster. I tidigare lagstiftningsärenden har bedömts att svensk rätt med- ger det informationsutbyte som EG-rätten i dag föreskriver (se exempelvis prop. 1992/93:89 Ändrad lagstiftning för banker och andra kreditinstitut med anledning av EES-avtalet m.m. s. 135 f., prop. 1994/95:50 Nya kapitaltäckningsregler m.m. s. 134 f., prop. 1995/96:173 Förstärkt tillsyn över finansiella företag s. 93 ff. och prop. 1999/2000:94 Moderniserade kapitaltäckningsregler m.m. s. 54 ff.).

Det behövs alltså inte någon ändring för att svenska myndigheter skall kunna utbyta information med utländska myndigheter.

107

Insättningsgarantin och investerarskyddet

Prop. 2005/06:150

För insättningar i bl.a. medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar finns det en särskild insättningsgaranti. Ett liknande skydd finns för in- vesterares finansiella instrument och medel hos ett värdepappersinstitut.

Insättningsgarantin har sin grund i Europaparlamentets och rådets direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar. Investerar- skyddet faller tillbaka på Europaparlamentets och rådets direktiv 97/9/EG om system för ersättning till investerare. Ändamålet med direk- tivet om system för garanti av insättningar är bl.a. att skydda insättarnas medel vid finansiella kriser (se prop. 1995/96:60 s. 32). En grund- läggande tanke med investerarskyddet är att investerare, med förlitande på att skyddet finns, i större utsträckning skall våga köpa investerings- tjänster. Till skillnad från det skydd som föreskrivs i direktivet om insättningsgarantin torde det främst vara omfattande brottsliga förfa- randen eller hanteringsfel som kan aktualisera investerarskyddet (prop. 1998/99:30 s. 31). Både insättningsgarantin och investerarskyddet har dessutom till syfte att bevara förtroendet för det finansiella systemet.

Svenska kreditinstitut omfattas av de svenska garantisystemen (3 § lagen [1995:1571] om insättningsgaranti och 4 § [1999:158] lagen om investerarskydd). Direktiven förutsätter att det är garantisystemen i hemlandet, dvs. det land som auktoriserat institutet, som träder in vid be- hov och att det är hemlandsmyndigheten som ser till att direktivens bestämmelser följs (se t.ex. prop. 1995/96:60 s. 45 f. och 1998/99:30 s. 55 f.).

Om en medlemsbank eller en kreditmarknadsförening byter säte, kommer det garantisystem som gäller i det nya hemlandet att träda i stället för de svenska systemen. Detta gäller även för insättningar och investeringar som gjorts före flyttningen. Direktiven anger visserligen att när tillståndet för institutet har återkallats skall skyddet fortsätta att gälla för insättningar och investeringar som gjorts före återkallelsen (artikel 5 direktivet om system för garanti av insättningar och artikel 6 i direktivet om system för ersättning till investerare, motsvarande svenska bestäm- melser finns i 23 § lagen om insättningsgaranti och 28 § lagen om investerarskydd). Även om ett i Sverige meddelat tillstånd upphör vid utflyttningen är situationen inte jämförbar med den återkallelsesituation som behandlas i direktiven. Vid flyttning liksom vid fusion tillvaratas nämligen borgenärernas och andra rättighetsinnehavares intressen genom den prövning som sker inför flyttningen. Även om skyddet försämras eller upphör helt, kan detta beaktas inom ramen för den prövningen. Något behov av att låta insättningsgarantin eller investerarskyddet i Sverige fortsätta att gälla efter utflyttningen finns alltså inte. Det är också rimligt att det nya hemlandet tar över hela ansvaret för såväl tillsynen av det utflyttande bolagets stabilitet som kontrollen av garantisystemen.

På motsvarande sätt kommer de svenska garantisystemen att bli tillämpliga när ett kreditinstitut flyttar sitt säte till Sverige.

I lagstiftningsärendet om europabolag anförde ett antal remissinstanser att de nuvarande garantisystemen inte är anpassade till möjligheten att bilda eller flytta ett europabolag och att dessa brister bl.a. kan försvåra användandet av europabolagsformen. Problematiken har uppmärksam- mats också inom EU och torde vara giltig även för europakooperativ-

108

formen. Europeiska kommissionen har inlett en genomgripande översyn Prop. 2005/06:150 av frågor rörande insättningsgarantisystemens funktion inom EU och

EES. En dialog förs med medlemsstaterna om behovet av att ytterligare harmonisera de gemensamma bestämmelserna i insättningsgarantidirek- tivet. Argumenten för en ytterligare harmonisering vilar främst på önske- målet att undvika att olikheter i nationella garantisystem påverkar kon- kurrensförhållandena mellan institut inom EU och att dessa olikheter utgör incitament eller hinder för institutens rörlighet inom unionen.

Även den svenska regleringen har setts över. Insättningsgarantiutred- ningen avlämnade ett betänkande, Reformerat system för insättnings- garantin (SOU 2005:16), i februari 2005. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

I Sverige finns i dag för försäkringsföretag ingen motsvarighet till insättningsgarantin eller investerarskyddet (se prop. 1998/99:87 s. 353 f., jfr SOU 1995:87 s. 237 f. och SOU 1998:22). Vissa andra EU-stater har någon form av försäkringsgaranti. Ett arbete har påbörjats inom EU i syfte att harmonisera regleringen av försäkringsgarantier.

Sammanfattningsvis gör vi bedömningen att några lagstiftningsåt- gärder inte är påkallade för närvarande utan att vi i stället kan få anledning att återkomma till frågan, om en eventuell ytterligare harmoni- sering av insättningsgarantisystemen sker inom EES.

5.8

Möjligheten för en myndighet att motsätta sig att ett

 

 

 

europakooperativ flyttar sitt säte

 

 

 

 

 

 

Regeringens förslag: Skatteverket och, i fråga om europakooperativ

 

 

 

som står under Finansinspektionens tillsyn, Finansinspektionen skall

 

 

 

få motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte från Sverige till

 

 

 

en annan medlemsstat, om det är motiverat av hänsyn till allmän-

 

 

 

intresset. Som ytterligare förutsättning för att Skatteverket skall få

 

 

 

motsätta sig flyttning av säte skall gälla att verket har beslutat om

 

 

 

revision hos europakooperativet och det finns skäl att anta att

 

 

 

revisionen skulle avsevärt försvåras av en flyttning av europa-

 

 

 

kooperativets säte.

 

 

 

 

 

 

 

Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens

 

förslag (se promemorian s. 158). Av promemorians lagförslag framgick

 

emellertid inte uttryckligen att Skatteverket fick besluta om motsättande

 

endast om det var motiverat av hänsyn till allmänintresset. I prome-

 

morians lagförslag angavs vidare uttryckligen att Finansinspektionen fick

 

besluta om motsättande om det fanns ”skäl att anta att det skulle uppstå

 

allvarliga störningar i betalningssystemets eller kapitalmarknadens

 

funktion eller om det annars är motiverat av hänsyn till allmänintresset”.

 

 

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt prome-

 

morians förslag eller inte haft några invändningar mot det. En del remiss-

 

instanser har påtalat vikten av att myndigheterna tillämpar bestämmelsen

 

restriktivt. Några remissinstanser har begränsat sina yttranden till att avse

 

bara europabolag, medan någon har yttrat sig enbart om europa-

 

kooperativ. Vi har valt att redovisa samtliga dessa synpunkter i detta

 

avsnitt (jfr avsnitt 6).

109

 

 

 

 

Svenskt Näringsliv har invänt mot bedömningen att intresset av att förhindra skatteflykt är ett allmänintresse i EG-förordningens bemärkel- se. Svenskt Näringsliv har vidare, liksom Svenska Bankföreningen, menat att det under alla förhållanden bör vara Bolagsverket som ges rätten att motsätta sig flyttningen och att det bör krävas att ett beslut om revision har fattats före flyttningsförslagets offentliggörande. Dessa remissinstanser har också ansett att en revision som är begränsad till viss del av verksamheten inte skall kunna hindra en flyttning och att det bör åligga Skatteverket att visa att revisionen avsevärt försvåras av flytt- ningen. De har också föreslagit att det bör vara möjligt att vilande- förklara en ansökan om flyttning av säte när det finns ett beslut om motsättande av flyttningen. Bankföreningen har därtill anfört att det i lagtext eller förarbeten bör klargöras att det med revision i detta samman- hang endast avses revision som regleras i vissa angivna författningar. Svensk Handel har ansett att möjligheten till motsättande bör finnas bara om det finns ett beslut om revision och revisionen även har inletts före det att flyttningsförslaget har offentliggjorts. Sveriges advokatsamfund har ansett att kriterierna för att Skatteverket skall kunna motsätta sig en flyttning bör skärpas. Sveriges Försäkringsförbund har ansett att det bör föreligga en misstanke om skatteundandragande för att Skatteverket skall kunna motsätta sig en flyttning av säte.

När det gäller förslaget om Finansinspektionens möjlighet att motsätta sig att ett europakooperativ som står under dess tillsyn flyttar sitt säte har därtill följande synpunkter framförts. Riksbanken har påpekat att be- greppet allmänintresse är oklart, varför det är önskvärt med tydligare vägledning i förarbetena om hur ett så allmänt begrepp skall tolkas. Riksbanken har föreslagit ett antal preciseringar av begreppet. Riks- banken har vidare ansett att det bör framgå av förarbetena att Finans- inspektionen skall samråda med Riksbanken innan den tar ställning till om en flyttning av ett finansiellt europakooperativs säte riskerar att leda till allvarliga störningar i betalningssystemets eller kapitalmarknadens funktion. Svenskt Näringsliv och Svenska Bankföreningen har inte haft något att erinra mot förslaget att Finansinspektionen skall ha rätt att motsätta sig att ett europabolag flyttar sitt säte eller att ett svenskt aktie- bolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion. Svenskt Näringsliv har anfört att det allmännas intresse av att den finansiella sektorns funktion och säkerhet kan säkerställas får accepteras som förut- sättningar för när inspektionen kan motsätta sig flyttningen eller fusio- nen. Båda organisationerna har dock betonat vikten av att möjligheten tillämpas restriktivt.

Skälen för regeringens förslag

Bör Skatteverket ha en rätt att motsätta sig flyttning av säte?

Som framgått tidigare skall ett europakooperativ kunna flytta sitt säte från en medlemsstat till en annan. Detta sker enligt det särskilda för- farande som har beskrivits i avsnitt 5.5. I artikel 7.14 i SCE-förordningen ges medlemsstaterna en möjlighet att, i fråga om europakooperativ som är registrerade i den medlemsstaten, föreskriva att flyttning av en före- nings säte som skulle medföra en ändring av tillämplig lag inte skall få

Prop. 2005/06:150

110

verkan om någon behörig myndighet motsätter sig flyttningen. Mot- sättandet skall ske inom två månader från offentliggörandet av förslaget om flyttning. Det får grundas endast på hänsyn till allmänintresset.

Förordningen om europabolag ger medlemsstaterna en motsvarande möjlighet. I det lagstiftningsärendet bedömdes frågan på följande sätt (prop. 2003/04:112 s. 71 f., jfr bet. 2003/04 LU:26 s. 7 f.).

”Som redan har nämnts är ett viktigt syfte med reglerna om europa- bolag att skapa en attraktiv driftsform för gränsöverskridande verk- samhet. Nationella regler av det slag som diskuteras här skulle kunna motverka det syftet.

Frågan är om det trots detta finns skäl för Sverige att för vissa speciella situationer utnyttja den möjlighet som SE-förordningen erbjuder. Riksskatteverket har menat att så är fallet och pekat på att en flyttning av bolagets säte kan leda till att kontrollsvårigheterna för de svenska skattemyndigheterna förstärks och att utrednings- möjligheterna därmed starkt begränsas. Enligt verket finns det risk för att europabolagsformen kan komma att användas i syfte att för- svåra skattekontroll. Verket har därför föreslagit att skattemyndig- heterna skall ges en rätt att motsätta sig flyttning av ett europabolags säte under förutsättning att det pågår en skatteutredning beträffande bolaget.

Med anledning av vad Riksskatteverket har anfört vill vi först – för tydlighetens skull – framhålla att staten, liksom andra borgenärer, behåller sina fordringar mot ett europabolag även efter det att bo- laget har flyttat sitt säte. Även skattefordringar kan alltså i och för sig krävas in efter det att ett bolag har flyttat sitt säte. SE-förord- ningen (artikel 8.7 tredje stycket) anger t.o.m. uttryckligen att förordningens regler inte skall påverka tillämpningen på europa- bolag av medlemsstaternas lagstiftning om erläggande eller säkring av betalningar till offentliga organ.

En redan uppkommen skattefordran mot ett europabolag består således även sedan bolaget har flyttat sitt säte från Sverige. Det står emellertid klart att skattemyndighetens möjligheter att bedriva utredning för att bestämma en skattefordran, eller att framgångsrikt driva in sådana fordringar, minskar om den skattskyldige försvinner ur landet. Det kan inte uteslutas att ett bolag som har intresse av att undandra sig skatt kan använda sig av europabolagsformen i detta syfte. En flyttning av ett europabolags säte kan därmed komma att stå i strid med intresset av en effektiv skattetillsyn. Vi delar alltså de farhågor som Riksskatteverket har uttryckt.

Som redan har framgått är det svårt att på förhand fastställa vad som skall anses utgöra ett ”allmänintresse” i EG-rättslig mening. Varken EG-fördraget eller EG-domstolens rättspraxis ger några entydiga svar på den frågan. Vår bedömning är dock att en effektiv skattetillsyn – möjligheten att fastställa och driva in statens skatte- fordringar – kan vara ett sådant allmänintresse som avses i artikel 8.14.

Det allmännas intresse av att skattetillsynen är effektiv har enligt vår mening stor allmänpreventiv betydelse. Allmänintresset av en effektiv skattetillsyn har därmed större tyngd än de skäl som kan

Prop. 2005/06:150

111

tala mot ett införande av en regel av det nu diskuterade slaget. Vi anser mot denna bakgrund att det bör införas en regel av det slag som Riksskatteverket har förordat. När det gäller hur denna regel bör utformas krävs ytterligare beredningsåtgärder som inte hinns med inom de tidsramar som, med hänsyn till tidpunkten för SE- förordningens ikraftträdande, gäller för denna proposition. Vi läm- nar därför inte nu några sådana förslag. Vi avser dock att skyndsamt bereda frågan vidare och så snart som möjligt återkomma med förslag i denna del.”

Regeringen tog alltså i det ärendet principiellt ställning för att Skatte- verket, med hänsyn till intresset av en effektiv skattetillsyn, bör ha en möjlighet att motsätta sig att ett europabolag flyttar sitt säte från Sverige till ett annat land. Några lagförslag lades emellertid inte fram.

Vi har samma uppfattning i principfrågan i dag som i det tidigare lagstiftningsärendet. I motsats till Svenskt Näringsliv anser vi alltså att intresset av en effektiv skattetillsyn är ett sådant allmänintresse som avses i SE-förordningen respektive SCE-förordningen (jfr EG-dom- stolens domar av den 20 september 2003 i mål C-167/01 och av den 13 december 2005 i mål C-411/03.). För att detta allmänintresse skall kunna tillgodoses i en flyttningssituation föreslår vi att Skatteverket ges rätt att, under vissa förutsättningar, motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte. Vi föreslår att bestämmelser om detta tas in i lagen om europakooperativ. Vi återkommer i avsnitt 6 till motsvarande fråga såvitt gäller europabolagen.

Vad skall krävas för att Skatteverket skall få utnyttja sin möjlighet till motsättande?

Av SCE-förordningen följer att den myndighet som i den nationella lagstiftningen har getts möjligheten att hindra flyttning av säte bara får utnyttja denna möjlighet om det är motiverat av hänsyn till allmän- intresset (artikel 7.14). Eftersom detta får anses följa direkt av SCE- förordningen föreslogs i lagrådsremissen inte någon uttrycklig bestäm- melse om den saken i lagen om europakooperativ. Lagrådet har emellertid ansett att denna begränsning för Skatteverket att fatta ett för europakooperativet negativt besked bör komma till ett mer tydligt uttryck i den svenska lagtexten. Vi delar den uppfattningen och föreslår således att det, för tydlighetens skull, i lagen uttryckligen anges att Skatteverket får motsätta sig flyttning av säte endast om det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

Av EG-domstolens praxis följer att nationella åtgärder som med hän- visning till allmänintresset begränsar den fria rörligheten inom EU skall vara sakligt motiverade och proportionella i förhållande till det efter- strävade syftet (se t.ex. domstolens domar den 9 mars 1999 i mål C- 212/97 och den 13 december 2005 i mål C-411/03, jfr prop. 2003/04:112 s. 70 f.). Det är enligt vår mening också angeläget att de kriterier som gäller för att hindra en flyttning av säte om möjligt är tydliga och klart förutsebara för det europakooperativ som planerar att flytta.

Mot den bakgrunden gjordes i lagrådsremissen bedömningen att Skatteverkets möjligheter att motsätta sig flyttning av säte borde

Prop. 2005/06:150

112

begränsas och kvalificeras ytterligare utöver vad som följer av SCE- förordningen. Lagrådet har ansett att regleringen, om den utformas på det sättet, riskerar att bli i stort sett meningslös. Skatteverkets utrymme för att motsätta sig flyttning skulle, enligt Lagrådets uppfattning, bli mycket litet. Vi delar inte den uppfattningen. Som vi redan har nämnt framgår det av EG-domstolens praxis att intresset av en effektiv skattetillsyn är ett sådant allmänintresse som kan åberopas till grund för inskränkningar i etableringsfriheten och i kapitalets fria rörlighet (jfr även Werlauff, EU-Selskabsret, 3 udg., Köpenhamn 2002 s. 152). Visserligen måste en proportionalitetsprincip iakttas av Skatteverket vid utnyttjandet av möjligheten till motsättande. De fiskala intressena måste i varje enskilt fall vägas mot europakooperativets behov av rörlighet över gränserna. Likväl lämnar SCE-förordningen, enligt vår bedömning, ett inte obetydligt utrymme för att en sådan myndighet som har utsetts i den nationella lagstiftningen för att bevaka det allmänna intresset av en effektiv skattetillsyn använder sig av möjligheten till motsättande.

En motsättanderegel bör syfta till att hindra att flyttningsmöjligheten används av europakooperativ i syfte att undandra sig betalning av skatt. Det är då i första hand fråga om att säkerställa att de skattefordringar som inte är fastställda kan bli tillräckligt utredda innan europakooperativet lämnar landet. Med hänsyn till det starka intresset av att europakoope- rativets flyttningsmöjligheter inte onödigtvis försvåras bör dock en sådan möjlighet inte finnas i alla situationer då europakooperativet är föremål för utredningsåtgärder.

Skatteverkets utredningar kan fullgöras på olika sätt allt efter om- ständigheterna i det enskilda ärendet. Utgångspunkten är dock att varje ärende skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Normalt är det tillräckligt att den skattskyldige per telefon eller skriftligen tillfrågas om vissa sakförhållanden eller att han eller hon ombeds att inkomma med skriftligt material till styrkande av en i deklarationen lämnad uppgift. Ett alternativ är att utnyttja de före- läggandemöjligheter som bl.a. lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter och taxeringslagen (1990:324) ger utrymme för. Utredningen kan också bestå i att Skatteverket, efter överenskommelse med den skattskyldige, beslutar om taxeringsbesök. Det yttersta utred- ningsmedlet är revision. En revision kan bl.a. syfta till att kontrollera att deklarations- och annan uppgiftsskyldighet har fullgjorts riktigt och fullständigt. Vid en revision är Skatteverket beroende av tillgång till räkenskapsmaterial och kontakt med det reviderade företagets före- trädare.

Revision är således det mest ingripande kontrollinstrument som Skatte- verket kan tillgripa. Om det har gått så långt att verket har beslutat om revision, finns det som regel goda skäl för en fortsatt granskning. I sådana fall skulle det givetvis ofta innebära stora olägenheter för Skatte- verket om föremålet för revisionen lämnar landet och övergår till en annan jurisdiktion. I de fallen kan det enligt vår mening ibland vara rimligt och lämpligt att verket kan motsätta sig flyttningen. Är det däremot fråga om en pågående skatteutredning av mindre ingripande karaktär, framstår motsättandeinstrumentet som väl långtgående. Vi föreslår således att Skatteverket skall ha rätt att motsätta sig flyttning av

Prop. 2005/06:150

113

säte endast om verket har fattat ett beslut om revision av europa- kooperativet.

Svensk Handel, Svenskt Näringsliv och Svenska Bankföreningen har ansett att det vidare skall krävas att Skatteverkets beslut om revision har fattats före det att europakooperativet har offentliggjort förslaget om flyttning av säte. Vi delar inte den uppfattningen. Enligt vår mening finns det inte anledning att, såsom remissinstanserna har varit inne på, befara att verket mera rutinmässigt skulle besluta om revision – ”för säkerhets skull” – när en fråga om flyttning har aktualiserats. Det får förutsättas att verket tillämpar bestämmelserna med restriktivitet och att revision således inte inleds utan att det finns skäl för det. Till detta kommer att en sådan ordning som remissinstanserna har förordat skulle leda till orimliga konsekvenser i de fall då skälen för att inleda en revision faktiskt upp- kommer först efter tidpunkten då flyttningsförslaget har offentliggjorts.

Bestämmelser om revision finns i en mängd författningar, bl.a. taxe- ringslagen och skattebetalningslagen. I författningarna används be- greppen taxeringsrevision, skatterevision och revision utan att det finns någon klar distinktion mellan dessa. Svenska Bankföreningen har ansett att det i lagtexten bör klargöras vilka typer av revision som skall kunna ligga till grund för ett motsättandebeslut. För att undvika tolkningssvårig- heter och skapa förutsättningar för att möjligheten till motsättande blir verkningsfull, är det enligt vår mening lämpligt att Skatteverkets rätt att motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte skall gälla vid alla typer av revisioner. Vi anser mot den bakgrunden att det inte är nöd- vändigt eller lämpligt att i lagtexten ange alla de olika slag av revision som det kan vara fråga om. I motsats till Svenskt Näringsliv och Svenska Bankföreningen anser vi vidare att även revisioner som omfattar endast en del av ett företags verksamhet skall omfattas.

Det kan tänkas att en pågående revision är av mindre komplicerat slag, eller att revisionen befinner sig i ett slutskede. Det är möjligt att en flytt- ning i sådana fall inte kan sägas hota resultatet av utredningen på ett mera påtagligt sätt. Bestämmelsen om Skatteverkets rätt att motsätta sig flyttning bör därför kvalificeras ytterligare för att inte bli alltför ingri- pande mot kooperativet.

I promemorian föreslogs att det utöver kravet på beslutad och pågåen- de revision, också skall krävas att det finns skäl att anta att revisionen avsevärt försvåras av en flyttning av europakooperativets säte. Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen och Sveriges advokatsamfund har ansett att kriterierna bör skärpas för att få till stånd en rimlig avvägning mellan den fria omsättningens berättigade intresse och skattekontrollskäl. De har förordat att Skatteverket, för att kunna motsätta sig en flyttning av säte, skall visa att revisionen avsevärt försvåras av en sådan flytt. Sveriges Försäkringsförbund har ansett att det för motsättande av flytt- ning bör finnas en misstanke om skatteundandragande.

En sådan ordning som remissinstanserna har förordat skulle innebära att Skatteverket, för att kunna motsätta sig flyttning, måste kunna påvisa att det föreligger en förhållandevis hög misstankegrad avseende europa- kooperativet i fråga. Vid en revision tar det emellertid ofta lång tid innan det uppstår misstankar om skatteundandragande. Den begränsade tid om två månader som Skatteverket enligt förordningen har till sitt förfogande för att fatta ett beslut att motsätta sig en flyttning av säte är enligt vår

Prop. 2005/06:150

114

mening alldeles för kort för att det skall vara möjligt att bedöma och visa att det föreligger en sådan kvalificerad misstanke. Ett sådant krav skulle därmed riskera att leda till att möjligheten till motsättande inte blir effektiv och att det allmänintresse som möjligheten avser att tillgodose inte kan tas till vara. Vi har därför stannat för att rekvisiten för mot- sättande bör utformas på det sätt som föreslogs i promemorian. Det kan, menar vi, förutsättas att Skatteverket använder sina instrument restriktivt och att skälen för skattekontroll inte på ett onödigt ingripande sätt in- kräktar på intresset av en fri omsättning.

Svenskt Näringsliv och Svenska Bankföreningen har vidare menat att det bör krävas att en revision, när det finns ett beslut om motsättande av flyttning, skall avslutas inom en angiven kort tidsgräns.

Vi delar uppfattningen att det är angeläget att Skatteverket hanterar frågor av dessa slag så skyndsamt som möjligt. Såsom konstaterades i promemorian torde det också följa av EG-rättens krav på proportionalitet att verket inte under hur lång tid som helst kan hindra ett europakoope- rativ från att flytta med hänvisning till en pågående revision. Vilken tidsutdräkt som kan accepteras är emellertid beroende av förhållandena i det enskilda fallet. Vi är därför inte beredda att förorda någon bestämd tidsgräns i detta hänseende.

Förfarandet för prövning av frågor om motsättande

Enligt artikel 7.14 i SCE-förordningen skall, som redan nämnts, ett mot- sättande av flyttning ske senast inom två månader från offentliggörandet av lednings- eller förvaltningsorganets förslag om flyttning. I prome- morian och lagrådsremissen föreslogs följande ordning för prövningen. För att säkerställa att Skatteverket får kännedom om den planerade flyttningen skall europakooperativet vara skyldigt att ansöka om prövning hos verket. Ansökan skall göras i anslutning till offentlig- görandet. Europakooperativet skall beredas tillfälle att yttra sig innan Skatteverket meddelar ett beslut som innebär att verket motsätter sig flyttning. Konsekvensen av att Skatteverket motsätter sig flyttning skall vara att europakooperativet inte får flytta sitt säte. Frågan om tillstånd till flyttning skall avgöras av Bolagsverket. I sin tillståndsprövning skall Bolagsverket vara skyldigt att ta hänsyn också till Skatteverkets beslut. Europakooperativet skall vara skyldigt att till en ansökan om flyttning av säte foga en kopia av Skatteverkets beslut. Detsamma skall gälla när ansökan om tillstånd görs hos Finansinspektionen (se vidare nedan).

Lagrådet har ansett att ett ansökningsförfarande av det slag som föreslogs i lagrådsremissen framstår som en onödig och byråkratisk omgång, eftersom Skatteverket ändå på ett fullgott sätt bör ha möjlighet att kunna ta ställning till om det finns anledning att motsätta sig flyttningen genom att bevaka offentliggörandet av flyttningsförslaget. Lagrådet har också ansett att det är tveksamt om SCE-förordningen medger att ett sådant nationellt förfarande införs. Även Svenskt Närings- liv och Svenska Bankföreningen har haft invändningar mot det föreslagna förfarandet.

Vi delar uppfattningen att förfarandet kan och bör förenklas i förhållande till vad som föreslogs i lagrådsremissen. Sålunda anser vi att det inte bör krävas att det europakooperativ som avser att flytta ger in

Prop. 2005/06:150

115

någon särskild ansökan om prövning till Skatteverket. Det får i stället, såsom Lagrådet har förordat, ankomma på verket att självt bevaka frågan och, i förekommande fall, på eget initiativ besluta om motsättande. Såsom det föreslogs i lagrådsremissen bör ett sådant beslut dock inte få fattas utan att europakooperativet först har fått tillfälle att yttra sig. För att underlätta Skatteverkets bevakning avser vi att i förordning föreskriva att Bolagsverket lämnar en underrättelse till Skatteverket i samband med att flyttningsförslaget kungörs.

En logisk följd av den ordning som vi nu föreslår är att det inte heller bör krävas att europakooperativet ger in något särskilt beslut från Skatteverket i samband med ansökan till Bolagsverket om tillstånd till flyttning. Bolagsverkets prövning i ett sådant ärende bör över huvud taget inte inrymma frågan om ett eventuellt motsättande från Skatte- verkets sida. I den mån Skatteverket väljer att utnyttja sin möjlighet till motsättande bör detta i stället utgöra ett hinder mot att Bolagsverket utfärdar det intyg som enligt SCE-förordningen skall utfärdas när alla formaliteter inför flyttningen är uppfyllda. På så sätt säkerställs att Skatteverkets möjlighet till motsättande blir verkningsfull. Vi avser att i förordning ta in en bestämmelse om att Skatteverket i förekommande fall genast skall underrätta Bolagsverket om sitt motsättandebeslut.

De finansiella europakooperativen

Möjligheten för en behörig myndighet att motsätta sig att ett finansiellt företag flyttar sitt säte behandlades också i lagstiftningsärendet om europabolag. Frågan bedömdes på följande sätt (prop. 2003/04:112 s. 72 f.).

”När det gäller finansiella europabolag finns det anledning att be- röra de motiv som ligger bakom den tämligen omfattande regle- ringen av finansiella företag. Motiven skiljer sig visserligen något beroende på vilken verksamhet det är fråga om, men generellt kan sägas att motiven är att säkerställa stabila bolag som har allmän- hetens förtroende och ett gott kundskydd. För att begränsa risken för penningtvätt är de finansiella bolagen som står under tillsyn dessutom skyldiga att följa särskilda regler som finns i bl.a. lagen (1993:768) om penningtvätt.

I promemorian konstaterades att regleringen av de finansiella före- tagen präglas av att deras verksamhet är central för samhället och för bolagens kunder och att det är svårt att nu förutse vilka situatio- ner som kan uppkomma när ett finansiellt europabolag flyttar sitt säte eller om en sådan flytt i ett enskilt fall kan komma i konflikt med vad som i förordningen betecknas som allmänintresset. Mot bakgrund av det samhällsintresse som ligger bakom regleringen av de finansiella företagen ansågs det i promemorian rimligt att Finans- inspektionen gavs möjlighet att beträffande europabolag som in- spektionen auktoriserat och som står under inspektionens tillsyn motsätta sig flyttningen på grund av hänsynen till allmänintresset.

Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen har anfört att Finansinspektionen inte bör ges denna möjlighet.

Prop. 2005/06:150

116

I det föregående har regeringen gett sin syn på vad som avses med allmänintresset. Av vår redogörelse framgår att det kan vara svårt att på förhand ange i vilka fall ett allmänintresse kan ligga till grund för att en myndighet motsätter sig ett bolags flyttning av säte. Vi delar emellertid inte Svenska Bankföreningens och Svenska Fondhand- lareföreningens uppfattning att detta innebär att det inte är möjligt att åberopa allmänintresset som grund för att Finansinspektionen skall kunna motsätta sig att ett finansiellt bolag flyttar sitt säte.

Det behöver emellertid preciseras under vilka förutsättningar som Finansinspektionen bör ha möjlighet att motsätta sig en flyttning av säte. Som ett exempel på sådant som bör kunna betraktas som ett allmänintresse kan nämnas intresset av ett fungerande betalnings- system. Det EG-rättsliga regelverk som styr de enskilda företagens och tillsynsmyndigheternas ageranden hanterar inte hur ett sådant samhällsviktigt intresse skall tillgodoses. Vi anser att det i detta avseende finns ett behov av skydd i samband med att ett europa- bolag flyttar sitt säte. Den omständigheten att ett finansiellt bolag kan upphöra med verksamheten i Sverige på annat sätt än genom flyttning förändrar inte denna bedömning.

Vi delar alltså promemorians bedömning att det bör införas en bestämmelse som ger Finansinspektionen möjlighet att motsätta sig flyttningen med hänsyn till allmänintresset. Det är lämpligt att frågan om hur en sådan regel bör utformas behandlas samtidigt som frågan om en motsvarande regel för de företag som inte står under Finansinspektionens tillsyn. Vi lämnar därför nu inga förslag i denna del. Vi avser dock att återkomma med förslag i denna del samtidigt med att vi lämnar förslag i fråga om motsättande på grund av skattetillsynen. I det sammanhanget avser vi också att behandla frågan om en motsvarande regel vid bildande av europabolag genom fusion (se avsnitt 5.12).”

Liksom för europabolag som driver icke-finansiell verksamhet tog regeringen alltså ställning för en möjlighet för Finansinspektionen att motsätta sig flyttning av säte av hänsyn till allmänintresset samt anförde att det bör preciseras under vilka förutsättningar så skall kunna ske. De skäl som låg till grund för regeringens ställningstagande i fråga om de finansiella europabolagen är giltiga även i fråga om finansiella europa- kooperativ.

Med hänsyn till att möjligheten att flytta sätet över gränserna utgör ett kännetecknande drag och en rättighet för europakooperativ bör det inte komma i fråga att tillämpa den föreslagna motsättandemöjligheten annat än mycket restriktivt. Vidare talar EG-domstolens hittillsvarande praxis i fråga om möjligheten att inskränka den fria rörligheten för en restriktiv tolkning även i detta fall (jfr prop. 2003/04:112 s. 70 f.). För europa- kooperativ i allmänhet föreslår vi därför, som framgår ovan, att man på visst sätt, utöver vad som följer av SCE-förordningen, begränsar och kvalificerar Skatteverkets befogenhet att motsätta sig flyttning av sätet. Därigenom utesluts att bestämmelsen får en alltför vidsträckt tolkning.

Ett exempel på vad som bör kunna betraktas som ett allmänintresse, vilket också framfördes i lagstiftningsärendet om europabolag, torde vara intresset av ett väl fungerande betalningssystem. Som redan anförts

Prop. 2005/06:150

117

hanterar inte det EG-rättsliga regelverk som styr de enskilda företagens och tillsynsmyndigheternas ageranden hur ett sådant samhällsviktigt intresse tillgodoses. Hänsyn till kapitalmarknadens funktion bör också kunna åberopas. Danmark har beträffande finansiella europabolag infört en möjlighet för tillsynsmyndigheten att motsätta sig flyttning av säte. Därvid har i motiven angetts att de båda nyss nämnda intressena bör kunna utgöra skäl för tillsynsmyndigheten att av hänsyn till allmän- intresset vägra ett europabolags flyttning av säte (Lov om det europaeiske selskab, § 19 s. 55). Ett annat mer allmänt skäl bör kunna vara intresset av att förhindra olagliga aktiviteter i allmänhet och, för de finansiella företagen, penningtvätt i synnerhet. Som Riksbanken har anfört, bör Finansinspektionen kunna motsätta sig en flyttning av sätet om inspektionen har uppdagat eller håller på att utreda oegentligheter i ett företag, i syfte att undvika att europakooperativet flyttar sätet för att undvika en fördjupad utredning. Det faktum att ett företag står under utökad tillsyn av annan anledning än misstanke om olagliga aktiviteter eller oegentligheter i företaget bör däremot inte kunna förhindra en flytt- ning av sätet. Om ett företag exempelvis tar för stora risker i sin verk- samhet, som medför extra tillsyn, bör företaget ändå ha möjlighet att flytta sätet till en annan medlemsstat. Under alla förhållanden måste beslutet att motsätta sig flyttningen av ett europakooperativs säte vara sakligt motiverat och proportionellt i förhållande till det eftersträvade syftet.

Syftet med en möjlighet för Finansinspektionen att motsätta sig att ett finansiellt företag flyttar sitt säte bör således vara att förhindra vissa allvarliga effekter som skulle kunna bli resultatet av en flyttning. Sådana effekter eller resultat är svåra att på förhand ringa in. Allvarliga stör- ningar i betalningssystemets eller kapitalmarknadens funktion utgör exempel på omständigheter som kan ligga till grund för ett motsättande. I lagrådsremissen föreslogs att detta skulle framgå direkt av lagtexten. Lagrådet har invänt mot det förslaget och ansett att det är lämpligare att lagtexten endast hänvisar till att inspektionen, i enlighet med vad som anges i SCE-förordningen, får motsätta sig ett europakooperativs flyttning av säte om det är motiverat av hänsyn till allmänintresset. Vi ansluter oss till det förslaget.

Sammanfattningsvis bör det alltså införas en bestämmelse som ger Finansinspektionen möjlighet att motsätta sig flyttningen av ett finan- siellt europakooperativs säte om det är motiverat av hänsyn till allmän- intresset. Mot bakgrund av Riksbankens arbete kring finansiell stabilitet och dess lagstadgade uppgift att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende, bör Finansinspektionen i enlighet med vad Riks- banken anfört samråda med den senare i frågan om det finns skäl att anta att det skulle uppstå allvarliga störningar i betalningssystemets eller kapitalmarknadens funktion.

Av de skäl som vi tidigare har redogjort för när det gäller europa- kooperativ i allmänhet anser vi inte, vilket föreslogs i lagrådsremissen, att det finansiella europakooperativet bör vara skyldigt att till en ansökan om flyttning av säte som görs hos Bolagsverket eller Finansinspektionen foga en kopia av Finansinspektionens beslut. Det bör i stället ankomma på inspektionen att själv bevaka frågan. För att underlätta bevakningen bör, på motsvarande sätt som i fråga om Skatteverket, Bolagsverket

Prop. 2005/06:150

118

underrätta inspektionen om kungjorda flyttningsförslag. Vi avser att ta in Prop. 2005/06:150 bestämmelser om den saken i en förordning.

Finansinspektionens beslut att motsätta sig flyttning av hänsyn till allmänintresset torde – liksom Skatteverkets motsvarande beslut – i de flesta fall leda till att europakooperativet ställer in sina planer på flyttning och således inte låter föreningsstämman pröva frågan om flyttning. Det kan emellertid inte uteslutas att kooperativet går vidare med saken trots Finansinspektionens beslut. Det bör därför av lagen tydligt framgå att Bolagsverket i sådana fall inte får utfärda ett sådant intyg som enligt artikel 7.9 i SCE-förordningen utgör en förutsättning för att europa- kooperativet skal få registreras i sitt nya hemland.

5.9Möjligheten för lednings- eller förvaltningsorganet att i visst fall ändra stadgarna utan beslut från föreningsstämman

Regeringens förslag: Om det har fastställts ordningar för arbetstagar- inflytande i enlighet med lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ och europakooperativets stadgar strider mot dessa, skall lednings- eller förvaltningsorganet ha rätt att ändra stadgarna utan beslut från föreningsstämman.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 168).

Remissinstanserna: Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala univer- sitet har förordat att bestämmelsen antingen utgår eller formuleras om till en skyldighet för lednings- eller förvaltningsorganet att ändra stadgarna. Övriga remissinstanser har tillstyrkt eller inte haft några invändningar mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: I artikel 11.4 i SCE-förordningen föreskrivs att ett europakooperativs stadgar aldrig får strida mot de ord- ningar för arbetstagarinflytande som har fastställts i enlighet med SCE- direktivet. Om nya sådana ordningar strider mot gällande stadgar, skall stadgarna ändras i nödvändig omfattning. För detta fall ges medlems- staterna en rätt att föreskriva att europakooperativets lednings- eller för- valtningsorgan skall ha rätt att ändra stadgarna utan beslut om detta av föreningsstämman.

Även i SE-förordningen finns bestämmelser om att bolagsordningen skall ändras i den mån riktlinjer för arbetstagarinflytande fastställda enligt SE-direktivet strider mot denna (artikel 12.4 i SE-förordningen). En skillnad är emellertid att i det fallet skall europabolagets lednings- eller förvaltningsorgan ha rätt att vidta åtgärder för att ändra bolagsord- ningen utan ytterligare beslut från bolagsstämman.

Enligt 7 kap. 14 § föreningslagen fattas beslut att ändra stadgarna av föreningsstämman. Ett sådant beslut är giltigt om samtliga röstberätti- gade i föreningen har förenat sig om det eller om det har fattats på två på varandra följande stämmor och på den senare stämman biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. Föreningslagen medger över huvud taget inte att ett beslut om stadgeändring fattas av styrelsen. Det har ansetts att

119

beslut om stadgeändringar kan ha ingripande betydelse för medlemmarna

Prop. 2005/06:150

och att det är angeläget att sådana frågor noga övervägs och diskuteras av

 

medlemmarna. Motsvarande gäller för de särskilt reglerade medlems- bankerna och understödsföreningarna enligt 7 kap. 14 § lagen om med- lemsbanker och 37 § lagen om understödsföreningar.

I den nu aktuella situationen ställs det i förordningen ett uttryckligt krav på att stadgarna ändras så att de inte strider mot fastställda ord- ningar för arbetstagarinflytande. Föreningens medlemmar har således inget egentligt handlingsutrymme. I promemorian gjordes därför bedöm- ningen att det är motiverat att för detta särskilda fall förenkla beslutsför- farandet. Det föreslogs sålunda att lednings- eller förvaltningsorganet skall ha rätt att ändra stadgarna utan beslut från föreningsstämman, om det har fastställts ordningar för arbetstagarinflytande i enlighet med SCE- direktivet och dessa strider mot europakooperativets stadgar. Förslaget överensstämmer med vad som redan gäller för europabolagen i mot- svarande situation.

Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet har invänt mot den i promemorian föreslagna bestämmelsens formulering såtillvida att den ger en rätt men inte en skyldighet för lednings- eller förvaltningsorganet att ändra stadgarna. Enligt fakultetsnämnden uppkommer därmed en oklarhet angående vad som gäller om lednings- eller förvaltningsorganet väljer att inte göra sådana ändringar. Fakultetsnämnden har därför föror- dat att bestämmelsen antingen utgår eller utvidgas på det sättet att led- nings- eller förvaltningsorganet åläggs en skyldighet att, utan beslut om det av föreningsstämman, ändra stadgarna. Vi anser emellertid att det är lämpligare att, såsom i promemorian, utforma bestämmelsen i nära an- slutning till förordningens ordalydelse. I sak torde detta inte innebära någon större praktisk skillnad i förhållande till vad fakultetsnämnden har förordat. Det får nämligen anses följa av allmänna principer att lednings- eller förvaltningsorganet normalt är skyldigt att, när stadgarna strider mot fastställda ordningar för arbetstagarinflytande, antingen utnyttja sin beslutanderätt eller se till att föreningsstämman kan fatta motsvarande beslut.

Det saknas skäl att göra någon annan bedömning för de finansiella föreningarna. Även för dessa bör således gälla att lednings- eller för- valtningsorganet, utan ytterligare beslut från föreningsstämman, skall ha rätt att ändra stadgarna i aktuellt avseende. Det bör dock påpekas att den rättigheten inte kommer att utgöra någon inskränkning i skyldigheten att inhämta Finansinspektionens godkännande av stadgeändringen före registreringen av densamma (jfr 3 kap. 4 § lagen om bank- och finan- sieringsrörelse; 2 kap. 4 § lagen om utgivning av elektroniska pengar; 2 kap. 4 §, 7 kap. 2 § och 8 kap. 4 § lagen om börs- och clearing- verksamhet; 2 kap. 3 § lagen om kontoföring av finansiella instrument; 37 § fjärde stycket lagen om understödsföreningar).

5.10

En understödsförenings deltagande i bildandet av ett

 

 

 

europakooperativ genom fusion

 

 

 

 

 

Regeringens förslag: I den mån en fråga om bildande av ett europa-

 

 

kooperativ genom fusion inte regleras i SCE-förordningen, skall be-

120

 

 

 

 

stämmelserna om fusion av publika försäkringsaktiebolag i 15 a kap.

 

Prop. 2005/06:150

 

försäkringsrörelselagen tillämpas på en understödsförening som deltar

 

 

 

i bildandet av ett europakooperativ genom fusion.

 

 

 

 

 

 

 

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se

 

promemorian s. 170).

 

 

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd-

 

ningar mot promemorians förslag.

 

 

Skälen för regeringens förslag: Förfarandet vid bildandet av ett

 

europakooperativ genom fusion regleras i första hand av artiklarna 19–34

 

i SCE-förordningen. Om en fråga inte regleras uttryckligen av förord-

 

ningens bestämmelser, skall enligt artikel 20 varje kooperativ som deltar

 

i bildandet av ett europakooperativ genom fusion i den delen vara under-

 

ställt de nationella bestämmelser om fusion av kooperativ som gäller i

 

den medlemsstat där kooperativet hör hemma. Om sådan lagstiftning

 

saknas, skall de bestämmelser som enligt den statens lagstiftning tilläm-

 

pas på intern fusion av publika aktiebolag gälla också för det aktuella

 

kooperativet.

 

 

För understödsföreningar saknas i dag bestämmelser om fusion.

 

Genom SCE-förordningen skapas dock en möjlighet för understödsföre-

 

ningar att delta i bildandet av europakooperativ genom fusion. I det fallet

 

skall, enligt förordningen, således de nationella bestämmelser som gäller

 

vid intern fusion av publika aktiebolag tillämpas på en understöds-

 

förening som deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion.

 

 

Som framgår av avsnitt 5.6 finns det särskilda bestämmelser om fusion

 

för vissa finansiella aktiebolag, nämligen bankaktiebolag, kreditmark-

 

nadsbolag och försäkringsaktiebolag. Dessa bestämmelser finns i 10 och

 

11 kap. lagen om bank- och finansieringsrörelse respektive 15 a kap. för-

 

säkringsrörelselagen. De skiljer sig från bestämmelserna om fusion i

 

aktiebolagslagen, vilket hänger samman med att de finansiella företagens

 

verksamhet i flera avseenden skiljer sig från andra företags. Som framgår

 

av det nämnda avsnittet innebär vissa av dessa verksamheter att före-

 

tagen har ett stort antal borgenärer och andra rättighetshavare. Genom det

 

särskilda förfarandet vid fusion, som bl.a. innebär att Finansinspektionen

 

måste lämna tillstånd till att verkställa fusionsplanen, fungerar Finans-

 

inspektionen som något av ställföreträdare för borgenärerna och bevakar

 

deras intressen.

 

 

Frågan är då vilka associationsrättsliga bestämmelser om fusion som

 

bör tillämpas på understödsföreningar som deltar i bildandet av ett

 

europakooperativ genom fusion, aktiebolagslagens eller de särskilda be-

 

stämmelser som gäller för vissa finansiella företag. Eftersom under-

 

stödsföreningar driver försäkringsrörelse, liksom försäkringsaktiebolag,

 

anser vi att det är naturligt att låta de särskilda bestämmelserna om fusion

 

av publika försäkringsaktiebolag i försäkringsrörelselagen gälla för

 

understödsföreningar i den aktuella situationen. En bestämmelse om

 

detta bör tas in i lagen om understödsföreningar.

 

121

5.11Redovisningsvaluta i en förening som deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion

Regeringens förslag: Svenska bestämmelser om att företag med skilda redovisningsvalutor inte får gå samman genom fusion skall inte tillämpas vid bildandet av ett europakooperativ genom fusion.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 171).

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har antingen tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan invändningar.

Skälen för regeringens förslag: Som har framgått av föregående av- snitt regleras förfarandet vid bildandet av ett europakooperativ genom fusion i första hand av artiklarna 19–34 i SCE-förordningen. Om en fråga inte regleras uttryckligen av förordningens bestämmelser, skall – enligt artikel 20 – varje kooperativ som deltar i bildandet av ett europakoope- rativ genom fusion i den delen vara underställt de nationella bestämmel- ser om fusion av kooperativ som gäller i den medlemsstat där europa- kooperativet hör hemma. Det innebär för svenskt vidkommande att reglerna i 12 kap. föreningslagen blir tillämpliga, i den mån en viss fråga inte regleras i SCE-förordningen.

Enligt föreningslagen får fusion ske endast om de föreningar som skall fusioneras har samma redovisningsvaluta (se 12 kap. 1 § tredje stycket och 3 § andra stycket). Motsvarande bestämmelse finns i aktiebolagsla- gens bestämmelser om fusion (se 23 kap. 3 § aktiebolagslagen). Bestäm- melsen har motiverats med att det kan uppkomma svårigheter att bedöma om fusionsvederlaget har bestämts på ett riktigt sätt om de fusionerande företagen redovisar i olika valutor. I förarbetena har det också uttalats att behovet av att genomföra fusioner mellan företag som har olika redovis- ningsvalutor är begränsat (se prop. 1999/00:23 s. 95 f.).

I förarbetena till lagen om europabolag konstaterades att den nämnda bestämmelsen i aktiebolagslagen inte lämpar sig för en tillämpning på aktiebolag som ingår i bildandet av ett europabolag och att ett särskilt undantag i den svenska lagen om europabolag därför var motiverat i detta avseende (se prop. 2003/04:112 s. 75 f.). Det förhållandet att SE-förord- ningen inte specifikt delegerade någon normgivningsrätt till medlems- staterna i denna fråga ansågs inte utgöra hinder mot en särbestämmelse av detta slag.

Ovanstående resonemang kan direkt överföras på frågan om redovis- ningsvaluta i föreningar som deltar i bildandet av europakooperativ genom fusion. Inte heller i den situationen bör det ställas krav på att de fusionerande föreningarna skall ha samma redovisningsvaluta. Således föreslår vi att det i den svenska lagen om europakooperativ klargörs att bestämmelserna om redovisningsvaluta i 12 kap. 1 § tredje stycket och 3 § andra stycket föreningslagen inte skall tillämpas vid bildande av europakooperativ genom fusion.

På motsvarande sätt bör det av lagen om medlemsbanker framgå att bestämmelserna i 10 kap. 1 § andra stycket och 2 § andra stycket den lagen om redovisningsvaluta vid fusion inte skall tillämpas när en med- lemsbank deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion.

Prop. 2005/06:150

122

Något krav på samma redovisningsvaluta finns inte för understöds- Prop. 2005/06:150 föreningar, eftersom det i dag över huvud taget saknas bestämmelser om

fusion av understödsföreningar. Eftersom lagen om understödsföreningar saknar bestämmelser om fusion av sådana föreningar, skall i stället be- stämmelserna i försäkringsrörelselagen om fusion av publika försäk- ringsaktiebolag tillämpas beträffande frågor som inte regleras direkt av förordningen (se artikel 20 SCE-förordningen och föregående avsnitt). Även försäkringsrörelselagen uppställer i 15 a kap. 1 § tredje stycket krav på samma redovisningsvaluta i fusionerande bolag. Mot den bak- grunden föreslår vi att det införs en bestämmelse i lagen om understöds- föreningar om att det nämnda lagrummet i försäkringsrörelselagen inte skall tillämpas när en understödsförening deltar i bildandet av ett europa- kooperativ genom fusion.

5.12Möjligheten för en myndighet att motsätta sig att en nationell ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion

Regeringens förslag: Skatteverket och, i fråga om europakooperativ som står under Finansinspektionens tillsyn, Finansinspektionen skall få motsätta sig att en svensk ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, om det är motiverat av hänsyn till allmänintresset. Som ytterligare förutsättning för att Skatteverket skall få motsätta sig fusionen skall gälla att verket har beslutat om revision hos föreningen och det finns skäl att anta att revisionen skulle avsevärt försvåras av fusionen.

Skatteverket och Finansinspektionen skall ha rätt att motsätta sig fusionen endast i de fall då europakooperativet skall ha sitt säte utom- lands.

Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag (se promemorian s. 174). Av promemorians lagförslag framgick emellertid inte uttryckligen att Skatteverket fick motsätta sig fusionen endast om det var motiverat av hänsyn till allmänintresset. I prome- morians lagförslag angavs vidare uttryckligen att Finansinspektionen fick motsätta sig fusionen om det fanns ”skäl att anta att det skulle uppstå allvarliga störningar i betalningssystemets eller kapitalmarknadens funktion eller om det annars är motiverat av allmänintresset”.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt promemo- rians förslag eller inte haft några invändningar mot det. Svenskt Närings- liv, Svenska Bankföreningen, Sveriges advokatsamfund och Sveriges Försäkringsförbund har anfört samma synpunkter i detta avseende som beträffande förslaget att Skatteverket och Finansinspektionen skall ha möjlighet att motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte från Sverige. Dessa invändningar finns redovisade under avsnitt 5.8.

Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 5.8 har vi föreslagit att Sverige bör utnyttja möjligheten att ge en myndighet rätt att motsätta sig en flyttning av europakooperativets säte. Förslaget innebär att Skatte- verket och, i fråga om europakooperativ som står under Finansinspek-

123

tionens tillsyn, Finansinspektionen skall ha denna rätt i de fall ett sådant Prop. 2005/06:150 motsättande är motiverat av hänsyn till allmänintresset. Som ytterligare

förutsättning för att Skatteverket skall få motsätta sig flyttning av säte, skall enligt förslaget gälla att det ifrågavarande europakooperativet är föremål för revision och det finns skäl att anta att revisionen skulle avsevärt försvåras av en flyttning av europakooperativets säte. Medlems- staterna ges i artikel 21 i SCE-förordningen en motsvarande möjlighet när det gäller nationella kooperativ som deltar i bildandet av europa- kooperativ genom fusion. Sålunda får det i nationell lagstiftning föreskrivas att en myndighet kan motsätta sig att ett kooperativ deltar i en sådan fusion. Om europakooperativets säte förläggs till en annan medlemsstat än den där det ifrågavarande nationella kooperativet har sitt säte, är situationen mycket snarlik den som uppkommer vid flyttning av säte. Det är därför enligt vår mening naturligt att Skatteverket och Finansinspektionen även i den situationen ges en rätt att motsätta sig den planerade åtgärden. Bestämmelserna om detta bör utformas på motsva- rande sätt som de bestämmelser som har föreslagits i avsnitt 5.8.

5.13Skyddet för medlemmar som motsatt sig bildandet av ett europakooperativ genom fusion

Regeringens bedömning: Det bör inte införas några särskilda regler till skydd för medlemmar i en överlåtande förening som har motsatt sig bildandet av ett europakooperativ genom fusion.

Regeringens förslag: Medlemmar i en övertagande förening som har motsatt sig bildandet av ett europakooperativ genom fusion skall ha rätt att säga upp sig till utträde ur föreningen om fusionen innebär att europakooperativet kommer att ha sitt säte i en annan medlemsstat än den där den nationella föreningen hade sitt säte.

Promemorians bedömning och förslag: Överensstämmer med rege-

 

ringens bedömning och förslag (se promemorian s. 174).

 

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har antingen tillstyrkt

 

bedömningen och förslaget eller lämnat dessa utan invändningar.

 

Skälen för regeringens bedömning och förslag: I artiklarna 19–34 i

 

SCE-förordningen finns bestämmelser om förfarandet när ett europa-

 

kooperativ bildas genom fusion. Om en fråga inte regleras av förord-

 

ningens bestämmelser skall, som tidigare nämnts, varje kooperativ som

 

deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion vara underställt

 

de nationella bestämmelser om fusion av kooperativ som gäller i den

 

medlemsstat där europakooperativet hör hemma.

 

Enligt föreningslagens bestämmelser är ett beslut om fusion giltigt

 

endast om det har biträtts av nio tiondelar av de röstberättigade medlem-

 

marna eller har fattats på två på varandra följande föreningsstämmor och

 

på den senare stämman har biträtts av minst två tredjedelar av de röstan-

 

de (12 kap. 4 § första stycket). En förenings stadgar kan uppställa längre

 

gående majoritetskrav. Eftersom SCE-förordningen inte innehåller några

 

särskilda majoritetskrav för beslut om fusion, kommer vad som sägs i

 

föreningslagen att gälla för de svenska ekonomiska föreningar som deltar

 

i bildandet av ett europakooperativ genom fusion. Det innebär att med-

124

 

lemmar som tillsammans innehar mer än en tredjedel av rösterna i föreningen kan förhindra att föreningen ingår i en fusion av ifrågava- rande slag. Detta ger ett visst minoritetsskydd. Det mest betydelsefulla minoritetsskyddet vid fusion är dock att en medlem i en överlåtande förening som inte har samtyckt till fusionen har rätt att på vissa villkor säga upp sig till utträde ur föreningen (12 kap. 4 § andra stycket). Även denna bestämmelse kommer att gälla för medlemmar i en svensk ekono- misk förening som i egenskap av överlåtande förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion. I artikel 28.2 ges medlemsstaterna rätt att införa ytterligare regler till skydd för medlemmar som motsatt sig fusionen.

Fusion är en ingripande händelse för medlemmarna i en överlåtande ekonomisk förening. Den rätt som medlemmarna har i den övertagande föreningen kan nämligen vara mer begränsad än den rätt han eller hon har haft i den överlåtande föreningen. Medlemskapet i den övertagande föreningen kan även vara förknippat med nya eller ökade förpliktelser. När det gäller bildande av europakooperativ genom fusion tillkommer den aspekten att europakooperativet kommer att ha sitt säte i ett annat land än det där åtminstone en av de deltagande ekonomiska föreningarna hade sitt säte före fusionen (jfr vad som sägs i prop. 2003/04:112 s. 79 f. om effekterna för aktieägare av att ett bolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion).

Före den 1 januari 1998 fordrades enligt den svenska föreningslagen för att ett beslut om fusion mellan ekonomiska föreningar skulle kunna fattas, att samtliga röstberättigade medlemmar biträdde beslutet eller att beslut fattades på två på varandra följande föreningsstämmor. När nuva- rande majoritetsregel infördes beaktades bl.a. att föreningslagen i flera andra fall har en minoritetsskyddsnivå på en tiondel av samtliga röst- berättigade (prop. 1996/97:163 s. 24). Medlemmar i en övertagande förening som inte godkänner fusionen har, till skillnad från medlemmar i en överlåtande förening (se ovan), inte någon särskild utträdesrätt. En fusion har inte ansetts innebära lika genomgripande förändringar för dem som för den överlåtande föreningens medlemmar. För den övertagande föreningen anses fusionen vara en affärstransaktion som inte påverkar dess medlemmars rättigheter och status.

Det finns mot denna bakgrund anledning att, även när det gäller europakooperativ, bedöma frågan om minoritetsskyddets utformning olika när det gäller medlemmar i en övertagande förening respektive medlemmar i en överlåtande förening. För medlemmarna i en överlåtan- de förening får det skydd som finns i den svenska föreningslagen be- traktas som tillräckligt, särskilt med hänsyn till rätten till utträde. Det kan här noteras att det minoritetsskydd som enligt SCE-förordningen gäller i den delvis jämförbara situationen att ett europakooperativ flyttar sitt säte är utformat på ett liknande sätt (se särskilt artikel 7.5).

För medlemmarna i en övertagande förening är skälen för regler av detta slag, såsom har framgått ovan, inte lika starka. Någon generell ut- trädesrätt bör därför inte gälla för dessa medlemmar. I en särskild situ- ation framstår emellertid en rätt till utträde motiverad, nämligen när europakooperativet efter fusionen får sitt säte i en annan medlemsstat än den där den nationella föreningen hade sitt säte. I den situationen kan medlemmarnas rättigheter komma att påverkas och starka skäl talar

Prop. 2005/06:150

125

därför för att det även för dessa medlemmar bör finnas en rätt att säga Prop. 2005/06:150 upp sig till utträde ur föreningen. En sådan uppsägning bör ske inom den

tid (två månader efter föreningsstämmans beslut) och på de villkor som anges i artikel 7.5 i SCE-förordningen. Vi föreslår att en bestämmelse om detta tas in i den nya lagen om europakooperativ.

Bestämmelser om skydd för medlemmar som motsatt sig en fusion finns för medlemsbanker i 10 kap. 3 § lagen om medlemsbanker. Bestämmelserna motsvarar de som i dag finns i föreningslagen. Dessa bestämmelser kommer på samma sätt som enligt ovan att gälla för en medlemsbank som deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion. Även för medlemsbanker bör det därför vara tillräckligt att införa en rätt till utträde för medlemmar i en övertagande medlemsbank, när europakooperativet efter fusionen får sitt säte i en annan medlemsstat än den där den nationella medlemsbanken hade sitt säte. Vi föreslår därför att en bestämmelse om detta tas in även i lagen om medlemsbanker.

För understödsföreningar gäller att en medlem får utträda ur en sådan förening, om han eller hon inte på grund av sin anställning är skyldig att tillhöra föreningen (17 § lagen om understödsföreningar). Några ytter- ligare bestämmelser om rätt till utträde behöver inte införas.

5.14Offentliggörande av förslag till ombildning av en nationell kooperativ förening till ett europa- kooperativ

Regeringens förslag: Ett förslag till ombildning av en svensk koope- rativ förening till ett europakooperativ skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 177).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har antingen tillstyrkt försla- get eller lämnat det utan invändningar.

Skälen för regeringens förslag: I SCE-förordningen föreskrivs att en nationell kooperativ förening, under vissa förutsättningar, skall kunna ombildas till ett europakooperativ. Den berörda föreningens förvaltnings- eller ledningsorgan skall upprätta ett förslag till ombildning (artikel 35.3). Det ankommer på föreningsstämman att godkänna förslaget till ombildning (artikel 35.6). Senast en månad innan föreningsstämman sammankallas för att besluta om ombildningen skall förslaget till om- bildning offentliggöras på det sätt som föreskrivs i varje medlemsstats lagstiftning (artikel 35.4).

Svensk lagstiftning innehåller inte några bestämmelser om ombildning av en ekonomisk förening och följaktligen inte heller några bestämmelser om offentliggörande av förslag härom. Det krävs därför att det nu införs särskilda bestämmelser om på vilket sätt ett förslag till ombildning av en svensk ekonomisk förening till ett europakooperativ skall offentliggöras.

I ett stort antal svenska författningar finns bestämmelser om skyldig- heten att kungöra olika beslut och andra förhållanden i Post- och Inrikes Tidningar. Som exempel kan nämnas 15 kap. 2 § föreningslagen och

126

27 kap. 3 § aktiebolagslagen om kungörelse av sådana uppgifter som Prop. 2005/06:150 införs i föreningsregistret respektive aktiebolagsregistret. Det framstår

som naturligt att även förslag till ombildning av en ekonomisk förening till ett europakooperativ offentliggörs genom en kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar. Vi föreslår således att det införs särskilda bestäm- melser om detta i svensk lagstiftning.

I avsnitt 5.28 behandlas frågan om offentliggörande av förslag till om- bildning av ett europakooperativ till en nationell kooperativ förening.

5.15Majoritetskrav för beslut om ombildning av en nationell kooperativ förening till ett europa- kooperativ

Regeringens bedömning: Det bör inte införas regler om att beslut om ombildning av en nationell kooperativ förening till ett europakoope- rativ skall kräva kvalificerad röstmajoritet eller enhällighet i det organ inom vilket arbetstagarinflytandet organiseras.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning (se promemorian s. 178).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt promemorians bedömning eller inte haft några invändningar mot den.

Skälen för regeringens bedömning: Som har framgått av föregående avsnitt kan en nationell kooperativ förening, under vissa förutsättningar, ombildas till ett europakooperativ. Det ankommer på föreningsstämman att fatta beslut om en sådan ombildning. I SCE-förordningen ges med- lemsstaterna därutöver en möjlighet att göra ombildningen avhängig av kvalificerad röstmajoritet eller enhällighet i det organ i föreningen inom vilket arbetstagarinflytandet organiseras (artikel 35.7), dvs. – för svenskt vidkommande – styrelsen.

En ordning med ytterligare majoritetskrav framstår från svenska ut- gångspunkter som mindre lämplig. När motsvarande fråga var föremål för bedömning i förarbetena till lagen om europabolag, konstaterades att det skulle föra mycket långt att ge enskilda styrelseledamöter eller en minoritet av ledamöterna inom styrelsen en vetorätt och att någon mot- svarande rätt inte finns i andra situationer (se prop. 2003/04:112 s. 82 f.) Detsamma gäller för ekonomiska föreningar. Inte heller intresset av att stärka arbetstagarnas inflytande över beslut av detta slag kan motivera en sådan ordning. Arbetstagarnas inflytande får anses vara tillräckligt väl tillgodosett genom de lagregler som kommer att införas till följd av SCE- direktivet jämte befintliga nationella regler. Rätten att besluta om en ombildning bör vara förbehållen föreningsstämman utan vetorätt för sty- relsen eller delar av denna. Mot denna bakgrund instämmer vi i den bedömning som har gjorts i promemorian. Möjligheten i artikel 35.7 bör alltså inte utnyttjas.

127

5.16

Verkställande direktör

 

 

Prop. 2005/06:150

 

 

 

 

 

Regeringens förslag: Ett europakooperativ med säte i Sverige skall,

 

 

 

om antalet anställda i europakooperativet under vart och ett av de två

 

 

 

senaste räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200, ha en verk-

 

 

 

ställande direktör som ansvarar för föreningens löpande förvaltning.

 

 

 

Detsamma skall gälla för ett genom fusion eller ombildning nybildat

 

 

 

europakooperativ med säte i Sverige om någon av de juridiska

 

 

 

personer som deltar i bildandet vid tidpunkten för bildandet är skyldig

 

 

 

att enligt svenska bestämmelser ha en verkställande direktör. Ett

 

 

 

europakooperativ med säte i Sverige som driver finansiell verksamhet

 

 

 

skall, med undantag av sådana kooperativ som driver försäkrings-

 

 

 

rörelse, alltid ha en verkställande direktör. I dualistiskt organiserade

 

 

 

europakooperativ skall den verkställande direktören stå under tillsyn

 

 

 

av både ledningsorganet och tillsynsorganet.

 

 

 

 

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se

 

promemorian s. 179 f.).

 

 

 

 

Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser har tillstyrkt

 

promemorians förslag eller inte haft några invändningar mot det. Före-

 

ningen Kooperativ Utveckling i Sverige har dock ställt sig tveksam till

 

förslaget med hänvisning till att den kooperativa samverkan kan avse ett

 

begränsat behov. Samma förening har även avstyrkt förslaget att låta

 

tillsynsorganets uppdrag avse kontroll av den verkställande direktören.

 

Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet har efterfrågat en

 

hänvisning i förslaget till lag om europakooperativ till lagen om ekono-

 

miska föreningar beträffande den verkställande direktörens ställning.

 

 

 

 

Skälen för regeringens förslag: Ett europakooperativ skall kunna

 

vara organiserat antingen enligt ett s.k. dualistiskt system eller enligt ett

 

s.k. monistiskt system. Det monistiska systemet innebär att det utöver

 

föreningsstämman bara finns ett föreningsorgan, förvaltningsorganet. I

 

det dualistiska systemet finns det i stället utöver stämman två organ,

 

nämligen ett ledningsorgan och ett tillsynsorgan. I det dualistiska syste-

 

met skall föreningen förvaltas av ledningsorganet medan denna uppgift i

 

det monistiska systemet ankommer på förvaltningsorganet. Lednings-

 

organet och förvaltningsorganet kan sålunda närmast liknas vid styrelsen

 

i en svensk ekonomisk förening.

 

 

 

 

Både när det gäller monistiskt och dualistiskt organiserade europa-

 

kooperativ medger SCE-förordningen att medlemsstaterna föreskriver att

 

en verkställande direktör skall ansvara för den löpande förvaltningen på

 

samma villkor som gäller för kooperativ med säte på denna medlemsstats

 

territorium (artiklarna 37.1 och 42.1). I svenska ekonomiska föreningar

 

skall det finnas en verkställande direktör med ett sådant ansvar om anta-

 

let anställda i föreningen under vart och ett av de två senaste räkenskaps-

 

åren i medeltal har överstigit 200 (6 kap. 3 § första stycket förenings-

 

lagen). Det svenska systemet, där föreningar av särskilt stor betydelse

 

från ekonomisk och social synpunkt har en verkställande direktör, torde i

 

allmänhet uppfattas som ändamålsenligt. För svenskt vidkommande är

 

det därför naturligt att utnyttja möjligheten att kräva att det i europa-

 

kooperativ, under samma förutsättningar som gäller för en svensk ekono-

 

misk

förening, utses en verkställande direktör med ansvar för

den

128

 

 

 

 

 

löpande förvaltningen. Vi föreslår därför att en bestämmelse, motsva- rande den som finns i föreningslagen, tas in i den nya lagen om europa- kooperativ.

En komplikation med en sådan reglering är att den innebär att det aldrig skulle kunna krävas att europakooperativ med säte i Sverige utser en verkställande direktör förrän tidigast efter det att två räkenskapsår har förflutit. Ett europakooperativ kan bildas av en eller flera juridiska perso- ner som var för sig skulle vara skyldig att ha en verkställande direktör enligt svenska bestämmelser. I sådana situationer torde ledningsupp- gifterna vara så omfattande och komplicerade att det är påkallat med en verkställande direktör. En lämplig avvägning är därför att ett sådant krav finns även i de fall då ett europakooperativ med säte i Sverige har bildats genom fusion eller ombildning och minst en av de deltagande juridiska personerna uppfyller de kriterier som har beskrivits i det föregående. En bestämmelse med denna innebörd bör alltså tas in i den nya lagen. Det innebär visserligen att europakooperativ som bildas på annat sätt än genom fusion eller ombildning och redan från början har mer än 200 anställda inte kommer att behöva ha någon verkställande direktör under de två första räkenskapsåren. Detsamma gäller emellertid även för nybil- dade svenska ekonomiska föreningar.

I kreditmarknadsföreningar samt institut för elektroniska pengar, bör- ser, auktoriserade marknadsplatser, clearingorganisationer och centrala värdepappersförvarare, som driver verksamheten i ekonomisk förening, skall det alltid finnas en verkställande direktör. Precis som för icke- finansiella ekonomiska föreningar är det naturligt att utnyttja möjligheten att ge en verkställande direktör ansvaret för den löpande förvaltningen i finansiella europakooperativ under samma förutsättningar som gäller för motsvarande svenska finansiella föreningar. Sålunda bör det alltid finnas en verkställande direktör i ett europakooperativ med säte i Sverige som driver sådan finansiell verksamhet.

Ledningsreglerna för medlemsbanker skiljer sig något från de som gäller för nyss nämnda finansiella föreningar genom att de utgår från huvudprincipen att styrelsen är det centrala organet, som svarar för för- valtningen av bankens angelägenheter. Styrelsen kan emellertid delegera förvaltningsuppgifter till en eller flera verkställande direktörer, och lagen om medlemsbanker utgår också från att en verkställande direktör skall leda verksamheten. De legala skillnaderna torde i det praktiska arbetet vara små. Även för europakooperativ med säte i Sverige som driver bankrörelse bör det därför alltid finnas en verkställande direktör.

När det gäller understödsföreningar saknas bestämmelser om verk- ställande direktör i såväl lagen om understödsföreningar som 1951 års lag om ekonomiska föreningar. Den verksamhet som drivs i en sådan förening är dock finansiell. Man skulle därför kunna hävda att det finns skäl att, för europakooperativ med säte i Sverige som driver sådan verk- samhet, ställa samma krav som på europakooperativ som driver annan finansiell verksamhet. Vad SCE-förordningen medger är emellertid att medlemsstaterna föreskriver att en verkställande direktör ansvarar för den löpande förvaltningen på samma villkor som gäller för kooperativ med säte i Sverige. I de lagar som reglerar understödsföreningar uppställs inte något krav på att det skall finnas en verkställande direktör och det finns därmed inte heller några villkor för en sådan direktörs förvaltning.

Prop. 2005/06:150

129

Mot den bakgrunden bör det inte krävas att det skall finnas en verk- Prop. 2005/06:150 ställande direktör i ett svenskt europakooperativ som driver försäkrings-

rörelse.

Med anledning av vad Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala univer- sitet har anfört om behovet av en hänvisning i lagtexten beträffande den verkställande direktörens ställning, bör det framhållas att det av artikel 8 i SCE-förordningen följer att bestämmelserna i föreningslagen och lagen om medlemsbanker om den verkställande direktören kommer att vara tillämpliga på en verkställande direktör i ett europakooperativ. Det inne- bär bl.a. att en verkställande direktör i ett europakooperativ med säte i Sverige kommer att omfattas av bestämmelserna i föreningslagen och lagen om medlemsbanker om bl.a. bosättningskrav, obehörighetsgrunder, jäv och behörighet att företräda föreningen. När det gäller skadestånds- ansvar för en verkställande direktör kan vi konstatera – som vi åter- kommer till i avsnitt 5.34 – att föreningslagens regler om sådant ansvar, genom hänvisningen i artikel 8, kommer att bli gällande för europa- kooperativen och att någon särskild bestämmelse i det avseendet inte fordras.

Av artikel 8 i SCE-förordningen följer, som nämnts ovan, att bestäm- melserna i föreningslagen och lagen om medlemsbanker om den verk- ställande direktören kommer att vara tillämpliga på en verkställande direktör i ett europakooperativ. I avsnitt 5.20 föreslås att bestämmelserna i föreningslagen och lagen om medlemsbanker om styrelsen skall tillämpas på förvaltningsorganet i monistiskt organiserade europakoope- rativ. Det gäller också reglerna om tillsynen över den verkställande direktören. Den verkställande direktören i ett monistiskt organiserat europakooperativ kommer därför att stå under tillsyn av förvaltnings- organet. Motsvarande tillsynsförhållande kommer emellertid inte att gälla utan vidare mellan tillsynsorganet och den verkställande direktören i dualistiskt organiserade europakooperativ. Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige har avstyrkt promemorians förslag att låta tillsyns- organets tillsyn omfatta även den verkställande direktören. Enligt före- ningen kan ett sådant uppdrag leda till oklarhet ifråga om fördelningen av inflytande och ansvar mellan lednings- och tillsynsorganet. Bland annat med hänsyn till att arbetstagarinflytandet i dualistiskt organiserade europakooperativ kommer att utövas genom tillsynsorganet, anser vi dock att det finns starka skäl för att låta tillsynsorganets tillsyn omfatta också den verkställande direktören. En särskild regel om detta finns för övrigt vad avser dualistiskt organiserade europabolag (25 § lagen om europabolag; se även prop. 2003/04:112 s. 84). Mot denna bakgrund föreslår vi att en motsvarande regel införs såvitt gäller europakooperativ.

5.17

Val av ledamöterna i ledningsorganet

 

 

 

 

 

 

Regeringens bedömning: Det bör inte införas bestämmelser som av-

 

 

 

viker från SCE-förordningens regel om att ledamöterna i lednings-

 

 

 

organet utnämns av tillsynsorganet.

 

 

 

 

 

 

 

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens

 

bedömning (se promemorian s. 183).

130

 

 

 

 

Remissinstanserna: Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige har Prop. 2005/06:150 ifrågasatt promemorians bedömning och förordat att stämman ges rätt att

utnämna ledningsorganets ledamöter. Övriga remissinstanser har inte haft några invändningar mot promemorians bedömning.

Skälen för regeringens bedömning: Som har framgått tidigare skall det i ett europakooperativ som är organiserat enligt det dualistiska sys- temet finnas ett ledningsorgan och ett tillsynsorgan. I artikel 39.2 i SCE- förordningen anges att ledamöterna i tillsynsorganet skall utses av före- ningsstämman. Ledamöterna i ledningsorganet skall enligt huvudregeln utnämnas av tillsynsorganet (artikel 37.2). En medlemsstat får emellertid föreskriva, eller ge möjlighet att i stadgarna ange, att ledamöterna i led- ningsorganet skall utnämnas och entledigas av föreningsstämman på samma sätt som sker i de kooperativ som har sitt säte inom dess territo- rium. Möjligheten att meddela föreskrifter av detta slag gäller sålunda endast för de medlemsstater som har nationella bestämmelser om dualis- tiskt organiserade föreningar. I Sverige finns inte några sådana bestäm- melser. För svensk del saknas följaktligen förutsättningar att införa bestämmelser som avviker från SCE-förordningens regel om att ledamö- terna i ledningsorganet utnämns av tillsynsorganet. Samma bedömning har för europabolagens del gjorts i prop. 2003/04:112 s. 84 f.

5.18

Tidsbegränsning av uppdrag som ledamot i vissa fall

 

 

 

 

 

 

Regeringens förslag: Om en ledamot av tillsynsorganet utses till

 

 

 

ledamot i ledningsorganet, skall uppdraget som ledamot i lednings-

 

 

 

organet få sträcka sig längst två månader.

 

 

 

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se

 

promemorian s. 183).

 

 

Remissinstanserna: Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige har

 

förordat att ledamotens uppdrag i tillsynsorganet skall upphöra automa-

 

tiskt när denne har utsetts till ledamot i ledningsorganet. Övriga remiss-

 

instanser har lämnat förslaget utan erinran.

 

 

Skälen för regeringens förslag: I artikel 37.3 i SCE-förordningen

 

föreskrivs att ingen samtidigt får vara ledamot i europakooperativets led-

 

ningsorgan och dess tillsynsorgan. Dock får enligt samma bestämmelse

 

tillsynsorganet i händelse av vakans utse någon av sina ledamöter till

 

ledamot i ledningsorganet, varvid dennes uppdrag som ledamot i tillsyns-

 

organet tillfälligt upphävs. En medlemsstat får föreskriva att denna

 

period skall vara tidsbegränsad.

 

 

Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige har ansett att ett uppdrag

 

som ledamot i tillsynsorganet skall upphöra automatiskt om ledamoten

 

har utsetts till ledamot i ledningsorganet. Som framgått ovan är detta

 

också innebörden av SCE-förordningen. Några särskilda bestämmelser

 

om saken i svensk lagstiftning behövs således inte.

 

 

När det gäller frågan om tidsbegränsning av uppdrag som ledamot i

 

ledningsorganet i nu aktuellt fall kan det konstateras att motsvarande

 

fråga var föremål för bedömning i lagstiftningsärendet om europabolag

 

(prop. 2003/04:112 s. 85). Där konstaterades att den ovan beskrivna

 

situationen kan antas inträffa endast i undantagsfall och att de problem

131

 

 

 

 

som är förenade med att en ledamot i tillsynsorganet tillfälligt lämnar sin Prop. 2005/06:150 befattning för att i stället ingå i ledningsorganet som regel får anses vara

av begränsad omfattning. Trots detta ansågs det oförenligt med grun- derna för regleringen att låta ett sådant tillstånd bestå under någon längre tid. I lagen om europabolag infördes därför en gräns på två månader (se 19 § lagen om europabolag). Det saknas anledning att göra en annan bedömning i fråga om europakooperativen. Möjligheten att införa natio- nella bestämmelser som begränsar den period då en ledamot av tillsyns- organet får vara ledamot i ledningsorganet bör därför utnyttjas även i nu aktuellt sammanhang. I likhet med vad som gäller för europabolagen föreslår vi att gränsen sätts vid två månader.

5.19

Antalet ledamöter i europakooperativets organ

 

 

 

 

 

 

Regeringens förslag: För europakooperativ med säte i Sverige skall

 

 

 

det uppställas krav på ett minsta antal ledamöter i förvaltnings-, led-

 

 

 

nings- och tillsynsorganen. Förvaltnings- och ledningsorganen skall

 

 

 

bestå av minst tre ledamöter medan det i tillsynsorganet skall finnas

 

 

 

minst fem ledamöter. Förvaltnings- och ledningsorganen i europa-

 

 

 

kooperativ som driver bankrörelse eller ger ut elektroniska pengar

 

 

 

skall dock alltid bestå av minst fem ledamöter.

 

 

 

 

 

 

 

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se

 

promemorian s. 184).

 

 

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd-

 

ningar mot promemorians förslag.

 

 

Skälen för regeringens förslag: I artiklarna 37.4, 39.4 och 42.2 i

 

SCE-förordningen anges att antalet ledamöter i förvaltnings-, lednings-

 

och tillsynsorganen skall fastställas i europakooperativets stadgar. I

 

samtliga fall ger emellertid förordningen medlemsstaterna en möjlighet

 

att i nationell lagstiftning fastställa ett lägsta och/eller högsta antal

 

ledamöter i dessa organ. När det gäller tillsynsorganet är det även möjligt

 

att bestämma att det skall bestå av ett visst antal ledamöter.

 

 

Lednings- och förvaltningsorganen i ett europakooperativ motsvaras

 

närmast av styrelsen i en svensk ekonomisk förening. Det framstår då

 

som naturligt att ställa samma krav på dessa organs sammansättning som

 

de som gäller för en ekonomisk förening. Av 6 kap. 1 § första stycket

 

föreningslagen framgår att en ekonomisk förening skall ha en styrelse

 

med minst tre ledamöter. Detsamma bör enligt vår mening lämpligen

 

gälla för lednings- och förvaltningsorganen i ett europakooperativ med

 

säte i Sverige. Det finns inte någon övre gräns för antalet styrelseleda-

 

möter i svenska ekonomiska föreningar. Vi föreslår inte någon sådan

 

gräns heller när det gäller motsvarande organ i ett europakooperativ.

 

 

För medlemsbanker och institut för elektroniska pengar gäller att

 

sådana företag skall ha en styrelse med minst fem ledamöter (6 kap. 1 §

 

första stycket lagen om medlemsbanker och 2 kap. 9 § första stycket

 

lagen om utgivning av elektroniska pengar). Lednings- och förvaltnings-

 

organen i ett europakooperativ som driver bankrörelse eller ger ut

 

elektroniska pengar bör därför, i konsekvens med resonemanget ovan, ha

 

minst fem ledamöter.

132

 

 

 

 

Som tidigare har angetts förekommer inte den dualistiska organisa- Prop. 2005/06:150 tionsmodellen för ekonomiska föreningar i Sverige. Genom SE-förord-

ningen och lagen om europabolag har det emellertid införts bestämmelser om dualistiskt organiserade europabolag. Sådana europabolag skall ha ett tillsynsorgan bestående av minst fem ledamöter (23 § första stycket lagen om europabolag). Tillsynsorganet i dualistiskt organiserade europa- kooperativ skall fylla väsentligen samma funktion som dess motsvarighet i europabolagen. Ett motsvarande krav på minst fem ledamöter bör mot den bakgrunden lämpligen uppställas i svensk lag även när det gäller tillsynsorganet i europakooperativ med säte i Sverige.

5.20

Monistiskt organiserade europakooperativ

 

 

 

 

 

 

Regeringens förslag: Bestämmelserna i föreningslagen, lagen om

 

 

 

medlemsbanker och lagen om understödsföreningar samt i andra för-

 

 

 

fattningar om styrelsen eller dess ledamöter skall tillämpas på förvalt-

 

 

 

ningsorganet eller dess ledamöter, såvida inte annat följer av författ-

 

 

 

ningen i fråga eller av SCE-förordningen.

 

 

 

Regeringens bedömning: Det bör inte införas några bestämmelser

 

 

 

om att vissa kategorier av transaktioner alltid skall ingå i stadgarnas

 

 

 

förteckning över transaktioner som kräver beslut av ett tillstånds-

 

 

 

givande organ.

 

 

 

 

 

 

 

Promemorians förslag och bedömning: Överensstämmer med rege-

 

ringens förslag och bedömning (se promemorian s. 186).

 

 

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd-

 

ningar mot promemorians förslag och bedömning.

 

 

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Av artikel 8 i SCE-

 

förordningen följer, som tidigare har framgått, att svenska regler i före-

 

ningslagen och annan på kooperativa föreningar tillämplig lagstiftning

 

skall tillämpas på europakooperativ med säte i Sverige i frågor som inte

 

regleras i SCE-förordningen. När det gäller de olika organ som skall

 

finnas i ett europakooperativ, finns det anledning att klarlägga innebör-

 

den av denna generella utfyllnadsbestämmelse. Det är nämligen inte

 

självklart vilka regler i den svenska lagstiftningen som skall vara

 

tillämpliga på respektive organ och dess ledamöter. Särskilda regler om

 

detta bör därför tas in i den svenska lagen. När det gäller monistiskt

 

organiserade europakooperativ är det därvid, såsom tidigare har konsta-

 

terats, naturligt att jämställa förvaltningsorganet i ett europakooperativ

 

med styrelsen i en svensk ekonomisk förening. Vi föreslår därför att det i

 

den svenska lagen om europakooperativ tas in en bestämmelse av

 

innebörd att bestämmelserna i föreningslagen om styrelsen eller dess

 

ledamöter skall tillämpas på förvaltningsorganet i ett europakooperativ

 

eller dess ledamöter (jfr 22 § lagen om europabolag). I likhet med vad

 

som gäller enligt den motsvarande bestämmelsen i lagen om europa-

 

bolag, bör den generella hänvisningen inte gälla i de fall då annat följer

 

av SCE-förordningen. Vidare kan det förekomma särskilda bestämmelser

 

om saken i andra författningar (se förslaget till lag om ändring i lagen

 

[1987:1245] om styrelserepresentation för de privatanställda i prop.

 

2005/06:170 Arbetstagarinflytande i europakooperativ). I lagen om

133

 

 

 

 

europakooperativ bör därför undantag göras även för de fall då annat Prop. 2005/06:150 följer av författningen i fråga. Motsvarande bestämmelser bör tas in i

lagen om medlemsbanker och lagen om understödsföreningar.

Såsom konstaterades i lagstiftningsärendet om europabolag, medför en sådan generell hänvisning som har föreslagits ovan att det inte finns behov av att i den svenska lagstiftningen i detalj reglera vad som skall gälla för förvaltningsorganet och dess ledamöter (se prop. 2003/04:112 s. 87). I några avseenden anges emellertid i SCE-förordningen att med- lemsstaterna skall eller får utfärda särskilda regler om förvaltnings- organet. En sådan fråga gäller antalet ledamöter i organet. Den frågan har behandlats i avsnitt 5.19. I det följande tas en annan sådan fråga upp.

Enligt artikel 48.1 i SCE-förordningen skall ett europakooperativs stadgar innehålla en förteckning över de kategorier av transaktioner för vilka det krävs ett uttryckligt beslut av förvaltningsorganet eller med- givande från föreningsstämman. Svensk rätt innehåller inte någon direkt motsvarande regel. Det krävs alltså inte att stadgarna i en svensk eko- nomisk förening skall ange vilka slags frågor som kräver styrelsens eller stämmans beslut. Inget hindrar i och för sig att en svensk ekonomisk förening tar in en uppräkning av det angivna slaget i stadgarna, så länge som uppräkningen är förenlig med tvingande lagregler om vem som beslutar i särskilda frågor.

I artikel 48.3 anges att en medlemsstat får bestämma vilka kategorier av transaktioner samt vilket tillståndsgivande organ som under alla omständigheter skall finnas upptagna i den ovan nämnda förteckningen för de europakooperativ som är registrerade på medlemsstatens territo- rium. Ur svensk synvinkel framstår det emellertid som främmande att ställa upp några särskilda krav på vad stadgarna i ett europakooperativ skall innehålla i detta hänseende. Sverige bör således inte införa regler av detta slag.

Vi återkommer i avsnitt 5.21 till hur Sverige bör hantera den mot- svarande valmöjlighet som artikel 48 ger med avseende på dualistiskt organiserade europakooperativ.

5.21Dualistiskt organiserade europakooperativ

Regeringens förslag: Bestämmelserna i föreningslagen och i andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter skall tillämpas på led- ningsorganet eller dess ledamöter, såvida inte annat följer av författ- ningen i fråga eller av SCE-förordningen.

När det gäller tillsynsorganet och dess ledamöter skall vissa särskil- da bestämmelser i föreningslagen om styrelsen eller dess ledamöter tillämpas, bl.a. de som avser

bosättningskrav och obehörighetsgrunder för ledamöterna,

jäv för ledamot,

krav på medlemskap för ledamöterna,

protokollföring, och

ledamöternas skadeståndsansvar.

Tillsynsorganet skall, utöver vad som anges i SCE-förordningen, ut- öva tillsyn över den verkställande direktörens förvaltning samt inför

den föreningsstämma där årsredovisningen skall behandlas yttra sig

134

över redovisningen samt ledningsorganets och den verkställande direktörens förvaltning. Vidare skall tillsynsorganet kunna besluta att dess medgivande krävs för vissa kategorier av transaktioner i europa- kooperativet.

I fråga om europakooperativ som driver bank- eller försäkringsrö- relse skall, i stället för reglerna i 1987 års föreningslag, motsvarande associationsrättsliga regler i lagen om medlemsbanker eller lagen om understödsföreningar i kombination med 1951 års föreningslag om styrelsen eller dess ledamöter tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter. När det gäller europakooperativ som driver bankrörelse eller annan tillståndspliktig finansiell verksamhet skall vidare vissa verksamhetsspecifika regler avseende styrelsen eller dess ledamöter tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter. Dessa bestämmelser avser bl.a. ledningsprövning.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 188).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft några in- vändningar mot promemorians förslag. Sveriges advokatsamfund har framhållit att gränserna för skadeståndsansvaret för tillsynsorganets leda- möter framstår som oklara. Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige har avstyrkt förslagen att låta tillsynsorganet utöva tillsyn över verk- ställande direktörens förvaltning och att ge tillsynsorganet möjlighet att besluta att dess medgivande skall krävas för vissa kategorier av transaktioner. Riksbanken har framfört att det tydligt bör framgå av riks- bankslagen att en ledamot av Riksbankens fullmäktige eller direktion inte kan vara ledamot eller suppleant i tillsynsorganet för ett dualistiskt organiserat europakooperativ eller europabolag om detta står under tillsyn av Finansinspektionen.

Skälen för regeringens förslag

Allmänt

Föreningslagen innehåller, som tidigare har påpekats, inte några regler om föreningar som är organiserade enligt den dualistiska modellen. I artikel 37.5 i SCE-förordningen föreskrivs att en medlemsstat som saknar bestämmelser om ett dualistiskt system får ”vidta lämpliga åtgärder” rörande europakooperativ.

Det kan konstateras att förordningens reglering av de olika förenings- organen är av övergripande karaktär och att det finns åtskilliga frågor som inte behandlas i förordningen. När det gäller de dualistiskt organi- serade europakooperativen finns det i dessa frågor inte – i motsats till vad som gäller för monistiskt organiserade europakooperativ – några svenska regler att falla tillbaka på. Det finns därför behov av att utnyttja den möjlighet som förordningen ger att utfärda kompletterande svenska bestämmelser för dessa europakooperativ. Det kan för övrigt konstateras att det i lagen om europabolag har införts kompletterande bestämmelser vad gäller dualistiskt organiserade europabolag (jfr prop. 2003/04:112 s. 87 ff.).

Prop. 2005/06:150

135

Ledningsorganet har i allt väsentligt samma funktion som styrelsen i en svensk ekonomisk förening. Det är mot den bakgrunden naturligt att svenska bestämmelser om styrelsen tillämpas på ledningsorganet när en viss fråga inte regleras i förordningen. Vi föreslår att en särskild före- skrift om detta tas in i den nya lagen om europakooperativ. Föreskriften kan lämpligen ges den innebörden att bestämmelserna i föreningslagen och andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter skall tillämpas på ledningsorganet eller dess ledamöter, såvida inte annat följer av SCE- förordningen eller författningen i fråga. Detta överensstämmer med vad som har föreslagits i det föregående avsnittet beträffande förvaltnings- organet i ett monistiskt organiserat europakooperativ samt även med vad som gäller beträffande europabolag.

En sådan generell hänvisning till nationell rätt är inte ändamålsenlig när det gäller tillsynsorganet, eftersom svensk föreningsrätt saknar egentlig motsvarighet till detta organ. Vad som här bör komma i fråga är i stället att komplettera förordningens regler i vissa särskilda avseenden. I det följande diskuteras i vilka avseenden sådana kompletteringar behövs.

Tillsynsorganets befogenheter

Enligt SCE-förordningen skall tillsynsorganet utnämna och entlediga ledamöterna i ledningsorganet (artikel 37.2), kontrollera hur lednings- organet genomför sina uppgifter (artikel 39.1) samt i vissa fall samman- kalla föreningsstämma (artikel 54.2). Vid bedömningen av om tillsyns- organet bör ges några ytterligare uppgifter och befogenheter finns det anledning att se på hur dessa frågor har reglerats i lagen om europabolag. Jämförelser kan också göras med den finska föreningslagen (lag om andelslag), som innehåller bestämmelser om ett organ, förvaltningrådet, som kan liknas vid SCE-förordningens tillsynsorgan. Enligt båda dessa lagar har tillsynsorganet/förvaltningsrådet i uppgift att övervaka styrel- sens och den verkställande direktörens förvaltning av bolagets/före- ningens angelägenheter. Detta överensstämmer således i princip med vad som föreskrivs om tillsynsorganets uppgift i SCE-förordningen (artikel 39.1), låt vara att SCE-förordningen inte nämner den verkställande direktören i detta sammanhang. Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige har, såsom redogjorts för i avsnitt 5.16, avstyrkt förslaget att låta tillsynsorganets tillsyn omfatta även den verkställande direktören. Såsom vi konstaterade där finns det emellertid, bl.a. med hänsyn till att arbets- tagarinflytandet i dualistiskt organiserade europakooperativ kommer att utövas genom tillsynsorganet, starka skäl som talar för att tillsynen bör omfatta även den verkställande direktören. Vi föreslår därför att det, för svensk del, i nationell rätt tas in en kompletterande föreskrift om att tillsynsorganets kontroll skall omfatta även denna del av förvaltningen.

I den finska lagen föreskrivs vidare att förvaltningsrådet till ordinarie föreningsstämma skall avge ett yttrande med anledning av bokslutet. En motsvarande bestämmelse finns även i 17 § lagen om europabolag. Såsom anfördes i lagstiftningsärendet om europabolag får uppgiften att upprätta ett särskilt yttrande inför stämman anses vara av central bety- delse för att organet skall kunna fylla den avsedda funktionen (se prop. 2003/04:112 s. 89). Även en regel om detta bör således tas in i lagen om europakooperativ.

Prop. 2005/06:150

136

Vid bedömningen av vilka uppgifter och befogenheter som tillsyns- organet i övrigt bör ha finns det anledning att understryka att det enligt artikel 37.1 i SCE-förordningen är ledningsorganet som skall ansvara för europakooperativets ledning. Vid sidan av uppgiften att utnämna och entlediga ledamöterna i ledningsorganet har tillsynsorganet till uppgift att kontrollera – i betydelsen granska och övervaka – förvaltningen av europakooperativet. SCE-förordningen anger också uttryckligen i artikel 39.1 att tillsynsorganet för egen del inte får ha några befogenheter att leda europakooperativet eller företräda europakooperativet gentemot tredje man. Att ge tillsynsorganet en aktiv roll i europakooperativets förvaltning skulle således strida mot SCE-förordningen. Det kan därför inte komma i fråga att tilldela tillsynsorganet några rena förvaltnings- uppgifter. Däremot är det självfallet angeläget att tillsynsorganet ges goda förutsättningar att på ett effektivt sätt utöva sin kontrollfunktion, inte minst eftersom arbetstagarnas inflytande utövas i detta organ. Det kan därför finnas anledning att ytterligare utnyttja de möjligheter som förordningen ger i detta avseende.

I detta sammanhang är artikel 48 i SCE-förordningen av särskilt intresse. I artikel 48.1 föreskrivs att europakooperativets stadgar skall innehålla en förteckning över de kategorier av transaktioner för vilka det krävs att ledningsorganet inhämtar tillsynsorganets eller förenings- stämmans medgivande. Vidare ges i artikel 48.3 medlemsstaterna en möjlighet att föreskriva att tillsynsorganet självt får besluta att dess medgivande skall inhämtas för vissa kategorier av transaktioner. I promemorian föreslogs att Sverige skulle utnyttja den möjligheten.

Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige har avstyrkt promemorians förslag. Föreningen har bl.a. menat att en sådan befogenhet för tillsyns- organet skulle vara alltför vidlyftig med hänsyn till det begränsade inflytande som tillsynsorganet avses ha. Vi delar inte den uppfattningen. Genom att tilldela tillsynsorganet en sådan befogenhet blir det, såsom konstaterades i promemorian, möjligt för organet att utöva inflytande över beslut som medför större förändringar av europakooperativets verksamhet eller organisation och som därmed kan komma att påverka europakooperativets medlemmar eller anställda på ett påtagligt sätt. En sådan ordning står enligt vår uppfattning inte i strid med principen att tillsynsorganet inte skall ha några rena förvaltningsuppgifter. Att tillsyns- organet ges en sådan befogenhet innebär även att arbetstagarnas in- flytande i beslutsprocessen i europakooperativet stärks. Mot den bak- grunden delar vi den i promemorian redovisade uppfattningen att denna möjlighet bör utnyttjas. Samma bedömning gjordes för övrigt i lag- stiftningsärendet om europabolag. Där angavs som exempel på sådana beslut som kan kräva medgivande av tillsynsorganet beslut om försälj- ning av aktier i dotterföretag eller beslut om avskiljande eller nedlägg- ning av en verksamhetsgren (se prop. 2003/04:112 s. 90).

När tillsynsorganet fattar ett beslut om krav på medgivande för vissa kategorier av transaktioner innebär det att ledningsorganets eller den verkställande direktörens befogenhet att fatta beslut inskränks i motsva- rande mån. För en tredje man som rättshandlar gentemot europakoope- rativet är det betydelsefullt att känna till en sådan inskränkning. Tillsyns- organets beslut bör således synliggöras. Det sker lämpligen genom att beslutet – för att bli gällande – måste registreras i europakooperativs-

Prop. 2005/06:150

137

registret (se avsnitt 5.29). Det bör åvila tillsynsorganet att se till att beslutet ges in till Bolagsverket för registrering (jfr prop. 2003/04:112

s.90).

I artikel 48.3 ges medlemsstaterna vidare en möjlighet att bestämma

vilka kategorier av transaktioner samt vilket tillståndsgivande organ som under alla omständigheter skall finnas upptagna i stadgarna för europa- kooperativ med säte på dess territorium. Som konstaterades i förarbetena till lagen om europabolag skulle en lagreglering av det slaget på ett onödigt sätt lägga hinder i vägen för en sådan flexibilitet (se prop. 2003/04:112 s. 91). Några sådana regler bör således inte införas i den svenska lagstiftningen. Det bör i stället överlåtas till varje enskilt europa- kooperativ att, utifrån föreningens specifika förutsättningar och intressen, fritt avgöra hur stadgarna bör utformas i detta avseende. Detta överens- stämmer med den bedömning som har gjorts i det föregående avsnittet beträffande den motsvarande möjlighet som artikeln ger medlemsstaterna i fråga om monistiskt organiserade europakooperativ.

Andra utfyllande regler

Behovet av utfyllande regler för tillsynsorganet gör sig gällande även i andra frågor än de som gäller organets uppgifter. En sådan fråga är vilka bosättnings- och behörighetskrav som skall gälla för tillsynsorganets ledamöter. I artikel 46.2 i SCE-förordningen förutsätts att det finns nationella bestämmelser av detta slag som kan tillämpas på tillsynsorga- nets ledamöter. Det som ligger närmast till hands för svensk del är att låta relevanta bestämmelser i föreningslagen om styrelseledamöter om- fatta även tillsynsorganets ledamöter. En hänvisning till dessa bestäm- melser bör således tas in i den svenska lagen.

Också när det gäller tillsynsorganets ledamöters skadeståndsansvar utgår SCE-förordningen från att det finns nationella bestämmelser som kan fylla ut förordningens reglering (se artikel 51). Även i detta avseende synes det naturligt att hänvisa till relevanta bestämmelser i svensk föreningsrätt, nämligen 13 kap. föreningslagen. I 13 kap. 1 § stadgas att styrelseledamot i vissa fall kan bli skadeståndsskyldig vid överträdelser av ”denna lag”, alltså föreningslagen. Ordalydelsen av bestämmelsen gör att det skulle kunna ifrågasättas om en hänvisning till 13 kap. förenings- lagen verkligen leder till att överträdelser av bestämmelserna i SCE- förordningen eller i lagen om europakooperativ medför skadestånds- skyldighet på motsvarande sätt. I artikel 51 anges emellertid att leda- möterna i de olika föreningsorganen skall vara skadeståndsskyldiga i enlighet med de nationella bestämmelser som gäller för ekonomiska föreningar för förlust eller skada som tillfogas europakooperativet till följd av åsidosättande av skyldigheter enligt lagen eller stadgarna. I den engelska språkversionen av artikel 51 talas om ansvar för de skade- ståndsskyldiga ”following any breach on their part of the legal, statutory or other obligations inherent in their duties”. Det sagda får anses inne- bära att nationella skadeståndsbestämmelser som i enlighet med artikel 51 tillämpas på ekonomiska föreningar skall gälla också för överträdelser av SCE-förordningen, lagen om europakooperativ och andra bestäm- melser i lag. Det bör därför inte införas några utfyllande svenska skade- ståndsbestämmelser. Vid den bedömningen har vi även beaktat att det får

Prop. 2005/06:150

138

anses tveksamt om förordningen lämnar något utrymme för en sådan bestämmelse. Motsvarande fråga diskuterades i lagstiftningsärendet om europabolag. Där konstaterades att nationella skadeståndsbestämmelser skall gälla också för överträdelser av SE-förordningen etc. (se prop. 2003/04:112 s. 91). Vi föreslår således att det i den nya lagen om europa- kooperativ, såvitt gäller tillsynsorganets ledamöter, tas in en hänvisning till bestämmelserna i 13 kap. föreningslagen.

Sveriges advokatsamfund har ansett att gränserna för skadestånds- ansvaret för tillsynsorganets ledamöter blir oklara med den föreslagna ordningen. Vi delar inte den uppfattningen. Den föreslagna hänvisningen innebär att ledamöter i tillsynsorganet kommer att ingå i den krets av funktionärer som enligt 13 kap. 1 § kan åläggas ett skadeståndsansvar gentemot europakooperativet, kooperativets medlemmar och andra. I det enskilda fallet måste dock ansvaret bedömas utifrån de uppgifter och den insyn i europakooperativet som den ifrågavarande funktionären har. Det innebär att utgångspunkten för bedömningen av ansvaret för en ledamot i tillsynsorganet kommer att vara en annan än när det gäller exempelvis en styrelseledamot, precis som utgångspunkterna för ansvarsbedömningen i dag skiljer sig åt mellan de personer som omfattas av 13 kap. 1 §.

En genomgång av föreningslagens bestämmelser om styrelsen och dess ledamöter ger vid handen att det finns ytterligare ett antal bestämmelser som lämpligen bör gälla även för tillsynsorganet och dess ledamöter. Det gäller t.ex. bestämmelserna i 6 kap. föreningslagen om en styrelseleda- mots förtida avgång, om krav på medlemskap i föreningen, om jäv för styrelseledamöter samt om protokollföring vid styrelsesammanträden. Vi föreslår alltså att den nya lagen hänvisar även till dessa bestämmelser.

I lagrådsremissen föreslogs vidare, efter förebild i 18 § lagen om europabolag, en särskild bestämmelse om ordförandens ansvar för sammankallande av tillsynsorganet. Eftersom saken regleras i SCE- förordningen (artikel 41.2) är emellertid, såsom Lagrådet har påpekat, en sådan bestämmelse överflödig. Vi föreslår därför inte någon sådan bestämmelse.

Artikel 50.1 i SCE-förordningen innehåller bestämmelser om de olika föreningsorganens beslutförhet och majoritetsregler vid beslutsfattande. I artikel 50.2 föreskrivs att, såvida inte stadgarna innehåller någon be- stämmelse därom, varje organs ordförande skall ha utslagsröst. Om arbetstagarmedverkan föreskrivs i enlighet med SCE-direktivet, får med- lemsstaterna enligt artikel 50.3 föreskriva att tillsynsorganets beslutförhet och beslutsfattande i stället skall regleras av de föreskrifter som under samma förhållanden gäller för nationella kooperativa föreningar. Med hänsyn till att det i den svenska lagstiftningen inte finns någon motsva- righet till tillsynsorganet, blir det emellertid för svensk del inte aktuellt att avvika från förordningens bestämmelser i dessa avseenden.

Till tillsynsorganets uppgifter enligt SCE-förordningen hör som ovan har nämnts att kontrollera ledningsorganets och den verkställande direktörens förvaltning. Det är naturligt att reglerna om revision i 8 kap. föreningslagen skall tillämpas också på europakooperativets lednings- organ och verkställande direktör. Revisorn kommer därmed att utöva tillsyn över dessa. I enlighet med den bedömning som gjordes i lagstift- ningsärendet om europabolag anser vi däremot inte att revisorns tillsyn bör omfatta tillsynsorganet (se prop. 2003/04:112 s. 92 f.). En sådan

Prop. 2005/06:150

139

tillsyn skulle nämligen, med hänsyn till tillsynsorganets funktion och uppgift, vara en främmande uppgift för svenska revisorer. Det bör inte heller ankomma på föreningsstämman att besluta om ansvarsfrihet för tillsynsorganet.

Trots det sagda finns det några bestämmelser i 8 kap. föreningslagen som bör tillämpas också i förhållande till tillsynsorganet. Det gäller exempelvis bestämmelserna i 8 kap. 7 § föreningslagen om revisorsjäv; en ledamot i tillsynsorganet bör sålunda inte kunna fungera som revisor i europakooperativet. För att tillsynsorganets granskande verksamhet skall underlättas är det vidare, såsom konstaterades i lagstiftningsärendet om europabolag, lämpligt att organet får tillgång till samma information från revisorn som ledningsorganet och den verkställande direktören (se prop. 2003/04:112 s. 93). Det gäller exempelvis sådana erinringar som revisorn i samband med revisionen kan komma att framställa enligt 8 kap. 14 § föreningslagen. Vidare bör 8 kap. 11 § föreningslagen om föreningsorga- nens skyldighet att lämna revisorn upplysningar gälla även för tillsyns- organet.

Särskilt om finansiella föreningar

Europakooperativ med säte i Sverige som avser att driva finansiell verk- samhet kommer att omfattas av såväl de associationsrättsliga bestämmel- serna i föreningslagen som de särskilda rörelse- och associationsrättsliga regler som gäller för medlemsbanker, kreditmarknadsföreningar, under- stödsföreningar, börser m.fl.

Som ovan har framgått föreslår vi att bestämmelserna i föreningslagen och i andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter skall tillämpas på ledningsorganet eller dess ledamöter, om inte annat följer av författ- ningen i fråga eller av SCE-förordningen. Därigenom kommer lednings- organet i ett finansiellt kooperativ att omfattas av de bestämmelser om styrelsen som finns i de särskilda författningar som reglerar de finansiella kooperativens verksamhet.

När det gäller tillsynsorganet föreslås ovan att vissa bestämmelser i föreningslagen om styrelsen och dess ledamöter skall tillämpas på tillsynsorganet och dess ledamöter. Dessutom föreslås för tillsynsorganet vissa kompletterande bestämmelser i lagen om europakooperativ. Utöver dessa bestämmelser finns det behov av fler utfyllande regler för tillsyns- organ i finansiella kooperativ. För europakooperativ som har karaktär av medlemsbanker eller understödsföreningar är det exempelvis nödvändigt att införa särskilda bestämmelser, som hänvisar till de associations- rättsliga bestämmelser som finns i lagen om medlemsbanker respektive lagen om understödsföreningar.

I den finansiella lagstiftningen finns det dessutom ett antal särskilda bestämmelser om styrelsen. Dessa bestämmelser kan vara antingen sådana som inte har någon motsvarighet i de allmänna bestämmelserna i föreningslagen eller sådana som skall tillämpas i stället för bestäm- melserna i föreningslagen. Det är därför nödvändigt att göra en bedöm- ning av vilka bestämmelser i den finansiella lagstiftningen om styrelsen eller dess ledamöter som skall tillämpas också på tillsynsorganet eller dess ledamöter.

Prop. 2005/06:150

140

En förutsättning för att en svensk ekonomisk förening skall få tillstånd att driva finansiell verksamhet är – med viss variation i utformningen av bestämmelserna – att de personer som ingår i föreningens ledning har den insikt och den erfarenhet som måste krävas av dem samt även i övrigt är lämpade för en sådan uppgift. Lämplighetsprövningen omfattar styrelse, verkställande direktör och dennes ställföreträdare. Om någon som inte uppfyller lämplighetskraven ingår i föreningens ledning, utgör det grund för att återkalla ett meddelat tillstånd. Det nu redovisade gäller dock inte för understödsföreningar.

När det gäller dualistiskt organiserade europakooperativ som avser att driva tillståndspliktig finansiell verksamhet uppkommer frågan om tillsynsorganets ledamöter också bör omfattas av de bestämmelser om lämplighet som gäller för styrelseledamöterna i svenska ekonomiska föreningar som driver verksamhet av samma slag.

I förarbetena (prop. 1995/96:173 s. 84 f.) till reglerna om lämplighets- krav på ledningen i en bank – regler som numera finns i 3 kap. 2 § första stycket 4 lagen om bank- och finansieringsrörelse – uttalades bl.a. följande. Banker och andra kreditinstitut har en central uppgift i det finansiella systemet. Det är därför väsentligt att verksamheten bedrivs på ett sunt sätt. Vikten av detta har ansetts motivera att det ställs vissa krav på större ägare i en bank. Samma förhållanden utgör skäl att uppställa lämplighetskrav för en banks ledning. Med en banks ledning avses i första hand ledamöterna i bankens styrelse. Prövningen skall således omfatta styrelsen, verkställande direktören och dennes ställföreträdare, dvs. de personer som har det yttersta ansvaret för hur verksamheten bedrivs. Styrelse och verkställande direktör utövar den omedelbara led- ningen av banken och har det direkta ansvaret för verksamheten. Den som ingår i ledningen bör ha de kvalifikationer som fordras för att driva rörelsen på ett korrekt sätt. Det finns därför anledning att ställa strängare krav beträffande lämpligheten när det gäller den som ingår i ledningen för en bank än då fråga är om den som avser att förvärva eller redan äger ett kvalificerat innehav. Av dem som ingår i en banks ledning bör fordras ett tillräckligt kunnande på området eller i vart fall förmågan att skaffa sig sådan kunskap. Viss erfarenhet från näringsverksamhet eller något annat område av betydelse för uppgiften bör också förutsättas. Vidare bör den som ingår i ledningen ha de personliga egenskaper i fråga om om- dömesgillhet som uppgiften kräver.

I den nämnda propositionen föreslogs också att i huvudsak motsvaran- de regler skulle införas för bl.a. kreditmarknadsföretag och försäkrings- bolag. Sedan den 1 januari 2006 gäller också motsvarande regler för understödsföreningar som driver verksamhet avseende tjänstepensions- försäkring (se prop. 2004/05:165).

I dualistiskt organiserade europakooperativ är det ledningsorganet som skall ansvara för kooperativets ledning (se artikel 37.1 i SCE-förord- ningen). Tillsynsorganet får inte självt ha några befogenheter att leda europakooperativet (artikel 39.1). Genom att det är tillsynsorganet – och inte föreningsstämman – som utnämner och entledigar ledamöterna i ledningsorganet (artikel 37.2) kommer ledamöterna i tillsynsorganet emellertid att ha möjlighet att i vart fall indirekt påverka kooperativets löpande verksamhet. På tillsynsorganet ankommer också att kontrollera ledningsorganets och den verkställande direktörens förvaltning. Därtill

Prop. 2005/06:150

141

skall tillsynsorganet – som tidigare angetts – yttra sig över årsredovis- ningen samt ledningsorganets och den verkställande direktörens förvalt- ning inför den föreningsstämma där redovisningen skall behandlas. Det föreslås också att tillsynsorganet skall kunna besluta att dess medgivande krävs för vissa kategorier av transaktioner i kooperativet.

Tillsynsorganet och dess ledamöter kommer således att ha en viktig och framträdande roll i europakooperativ som är organiserade enligt det dualistiska systemet. Härtill bör man beakta att allmänhetens förtroende för de föreningar som driver finansiell verksamhet har stor betydelse för att finansmarknaden skall fungera väl samt det samband som finns mellan förtroendet för dessa föreningar och de personer som deltar i led- ningen av verksamheten.

Skälen för att uppställa lämplighetskrav för styrelseledamöter gör sig gällande också i fråga om ledamöterna i tillsynsorganet. Bestämmelserna om lämplighetsprövning bör således tillämpas också på ledamöterna i tillsynsorganet. När det gäller europakooperativ som driver försäkrings- rörelse bör de dock bara gälla för ledamöter i tillsynsorganet i europa- kooperativ som driver verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring, eftersom sådana lämplighetskrav för styrelseledamöter bara uppställs för understödsföreningar som driver motsvarande verksamhet.

I författningskommentaren kommer vissa ytterligare bestämmelser som bör gälla för tillsynsorganet eller dess ledamöter att tas upp.

Riksbankslagen

I lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank finns bestämmelser som anger förutsättningarna för valbarhet till fullmäktige och direktionen i Riks- banken. Till valbarhetskriterierna hör att ledamöter i fullmäktige eller direktionen inte får vara ledamot eller suppleant i styrelsen för en bank eller annat företag som står under Finansinspektionens tillsyn (2 kap. 1 § första stycket 3 och 3 kap. 1 § första stycket 5 riksbankslagen).

Vid tillämpningen av dessa bestämmelser kommer ledningsorganet att jämställas med styrelsen. Detta följer av den ovan föreslagna regeln som anger att bestämmelserna i föreningslagen och andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter skall tillämpas på ledningsorganet eller dess ledamöter.

För att bestämmelsen även uttryckligen skall utesluta att en ledamot ingår som ledamot i tillsynsorganet i ett dualistiskt organiserat europa- kooperativ, skulle bestämmelsen behöva ändras. Som framgår av vad som sagts i det föregående gäller nämligen samma bestämmelser för styrelse och tillsynsorgan endast i de fall som uttryckligen anges.

Utöver de valbarhetskriterier som specificeras får emellertid en leda- mot av fullmäktige eller direktionen inte inneha annan anställning eller annat uppdrag som gör personen olämplig att vara ledamot (se 2 kap. 1 § första stycket 4 och 3 kap. 1 § första stycket 6 riksbankslagen). Att en ledamot i fullmäktige eller i direktionen ingår i tillsynsorganet i ett europakooperativ torde vara en sådan omständighet som faller under den bestämmelsen. I motsats till vad Riksbanken har ansett bedömer vi därför att någon ändring i riksbankslagen inte är nödvändig.

Prop. 2005/06:150

142

5.22

Enskilda ledamöters rätt till information

Prop. 2005/06:150

Regeringens förslag: Varje ledamot i tillsynsorganet skall ha rätt att på begäran få del av den information som krävs för utövandet av kontrollen över ledningsorganets och den verkställande direktörens förvaltning. Ledamöter i ledningsorganet och förvaltningsorganet skall ha en motsvarande rätt i fråga om information som krävs för utövandet av kontrollen över den verkställande direktörens förvalt- ning.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 200).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt promemorians förslag eller lämnat det utan invändningar.

Skälen för regeringens förslag: Det ankommer på tillsynsorganet att kontrollera hur ledningsorganet genomför sina uppgifter (artikel 39.1 i SCE-förordningen). För att utöva denna kontroll är det angeläget att organet har rätt att få del av erforderlig information från ledningsorganet. I artikel 40.3 ges tillsynsorganet en sådan rätt. Enligt andra meningen i samma artikel får en medlemsstat föreskriva att även varje ledamot av tillsynsorganet skall ha möjlighet att begära in informationen.

Frågan om huruvida en sådan rätt borde införas för en enskild ledamot av tillsynsorganet i ett europabolag övervägdes i prop. 2003/04:112 (s. 96 f.). Där konstaterades att det finns skäl som talar såväl för som mot att sådana lagregler införs. Mot en reglering anfördes bl.a. att organet förutsätts fatta sina beslut och göra sina bedömningar kollegialt, varför det kan hävdas att alla ledamöter också bör ha tillgång till samma underlag för sina beslut. För en lagstadgad rätt till information för enskilda ledamöter i tillsynsorganet sades å andra sidan tala att en sådan möjlighet är ägnad att skapa bättre förutsättningar för ledamöterna att fullgöra sina uppgifter. Tillsynen kan därmed bli mer effektiv. Ett ytterligare skäl som framhölls för en sådan ordning var att en sådan regel skulle ge arbetstagarrepresentanterna en stärkt ställning, eftersom dessa i ett dualistiskt organiserat europabolag förekommer endast i tillsyns- organet. Sammanfattningsvis bedömdes övervägande skäl tala för in- förandet av en nationell bestämmelse som ger enskilda ledamöter av tillsynsorganet i ett europabolag rätt att få den information de begär. En sådan bestämmelse återfinns nu i 20 § lagen om europabolag.

Tillsynsorganet i europabolag kommer att få sin motsvarighet i till- synsorganet i dualistiskt organiserade europakooperativ. Det är därför lämpligt att bestämmelserna om tillsynsorganen, så långt det är möjligt, är utformade på samma sätt. De ovan redovisade skälen för enskilda ledamöters rätt att begära information gör sig gällande även beträffande europakooperativen. Sammanfattningsvis anser vi att övervägande skäl talar för att en nationell bestämmelse av det slag som avses i artikel 40.3 andra meningen bör införas. Bestämmelsen bör utformas med motsva- rande bestämmelse i lagen om europabolag som förebild. Sålunda bör det föreskrivas att varje ledamot i tillsynsorganet skall ha rätt att från led- ningsorganet begära in all den information som krävs för att tillsyns- organet skall kunna utöva sin kontroll.

143

I lagen om europabolag har varje ledamot i ledningsorganet, liksom Prop. 2005/06:150 varje ledamot i förvaltningsorganet i monistiskt organiserade europa-

bolag, givits motsvarande rätt till information från den verkställande direktören (25 och 26 §§; prop. 2003/04:112 s. 97). I konsekvens härmed bör bestämmelser om en sådan rätt införas även för ledamöterna i mot- svarande organ i ett europakooperativ.

5.23

Skall en juridisk person få vara ledamot i

 

 

 

europakooperativets organ?

 

 

 

 

 

 

Regeringens förslag: I lagen om ekonomiska föreningar, lagen om

 

 

 

medlemsbanker och lagen om understödsföreningar införs bestäm-

 

 

 

melser om att en juridisk person inte får vara styrelseledamot.

 

 

 

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se

 

promemorian s. 201).

 

 

Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller

 

lämnat det utan invändningar. Föreningen Kooperativ Utveckling i

 

Sverige har dock efterfrågat ett förtydligande om detta i lagen om

 

europakooperativ genom en hänvisning till föreningslagen.

 

 

Skälen för regeringens förslag: I artikel 46.1 i SCE-förordningen

 

anges att det i stadgarna för ett europakooperativ får bestämmas att ett

 

bolag i den mening som avses i artikel 48 i fördraget skall ha rätt att vara

 

ledamot i ett organ, såvida inte annat stadgas i den på kooperativ

 

tillämpliga lagen i den medlemsstat där europakooperativet har sitt säte.

 

 

Varken den svenska föreningslagen eller någon annan svensk författ-

 

ning innehåller något uttryckligt förbud mot att en juridisk person utses

 

till styrelseledamot i en ekonomisk förening, medlemsbank eller under-

 

stödsförening. En sedan länge gällande princip är emellertid att detta inte

 

är möjligt. Denna princip, som för övrigt gäller även för andra asso-

 

ciationsformer, är numera lagfäst i aktiebolagslagen (8 kap. 10 §).

 

Därigenom är det inte heller möjligt för ett europabolag med säte i

 

Sverige att ha en juridisk person som styrelseledamot (se prop.

 

2003/04:112 s. 98 f.).

 

 

I förarbetena till lagen om europabolag anfördes att det från ett syste-

 

matiskt perspektiv givetvis hade varit tilltalande att redan i det samman-

 

hanget införa motsvarande bestämmelser även för andra associations-

 

former, bl.a. ekonomiska föreningar. En sådan reform bedömdes emeller-

 

tid föra onödigt långt, med hänsyn till att det endast rörde sig om att

 

lagfästa en redan gällande princip.

 

 

Mot den angivna bakgrunden står det klart att det inte är lämpligt att en

 

juridisk person tillåts vara ledamot i något föreningsorgan i ett europa-

 

kooperativ med säte i Sverige. För att förhindra detta bör den princip som

 

redan anses gälla lagfästas. Det bör sålunda i föreningslagen, på motsva-

 

rande sätt som redan gjorts i aktiebolagslagen, tas in en bestämmelse om

 

att endast fysiska personer får utses till styrelseledamöter. En sådan

 

bestämmelse blir, till följd av hänvisningen till nationell rätt i SCE-

 

förordningen, tillämplig även på europakooperativ med säte i Sverige. Vi

 

anser därför inte att det är nödvändigt eller lämpligt att, såsom Före-

 

ningen Kooperativ Utveckling i Sverige har förordat, det tas in en sär-

144

 

 

 

 

skild bestämmelse om saken också i lagen om europakooperativ. Prop. 2005/06:150 Däremot bör motsvarande regler tas in i lagen om medlemsbanker och

lagen om understödsföreningar.

5.24

Behörighet att företräda och binda ett

 

 

 

europakooperativ

 

 

 

 

 

 

Regeringens förslag: Det skall vara möjligt att i stadgarna för ett

 

 

 

europakooperativ med säte i Sverige bestämma att lednings- eller

 

 

 

förvaltningsorganet kan bemyndiga en person ensam eller flera perso-

 

 

 

ner i förening att företräda europakooperativet.

 

 

 

För ett europakooperativ med säte i Sverige som driver bank- eller

 

 

 

finansieringsrörelse skall gälla att europakooperativets firma, med

 

 

 

undantag för verkställande direktör i vissa fall, får tecknas bara av två

 

 

 

eller flera personer i förening.

 

 

 

Regeringens bedömning: Möjligheten att införa bestämmelser om

 

 

 

att ett europakooperativ inte skall vara bundet av handlingar som

 

 

 

företas av dess organ om dessa handlingar går utöver ändamålet med

 

 

 

kooperativets verksamhet bör inte utnyttjas.

 

 

 

Promemorians förslag och bedömning: Överensstämmer med rege-

 

ringens förslag och bedömning (se promemorian s. 202).

 

 

Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser har lämnat för-

 

slaget och bedömningen utan invändningar. Föreningen Kooperativ

 

Utveckling i Sverige har emellertid ansett att Sverige bör utnyttja möjlig-

 

heten att införa bestämmelser som begränsar europakooperativets bun-

 

denhet av handlingar som går utöver ändamålet med kooperativets verk-

 

samhet. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet har före-

 

slagit ett förtydligande i den föreslagna lagen om europakooperativ så att

 

det uttryckligen framgår av denna att det är lednings- eller förvaltnings-

 

organet som normalt företräder europakooperativet.

 

 

Skälen för regeringens förslag och bedömning: SCE-förordningen

 

utgår från att om två eller flera ledamöter i ett lednings- eller förvalt-

 

ningsorgan har givits befogenhet att företräda ett europakooperativ,

 

denna befogenhet skall utövas kollektivt (artikel 47.1). Enligt samma

 

artikel kan emellertid lagstiftningen i den stat där europakooperativet har

 

sitt säte medge att annat föreskrivs i stadgarna. En sådan bestämmelse i

 

stadgarna skall kunna göras gällande mot tredje man när den har

 

offentliggjorts i enlighet med de bestämmelser om offentliggörande av

 

handlingar som är tillämpliga på publika aktiebolag. Enligt artikel 47.4

 

får en medlemsstat föreskriva att det i stadgarna kan medges att befogen-

 

het att företräda europakooperativet får ges en person ensam eller flera

 

personer i förening. Det får vidare föreskrivas att en sådan bestämmelse

 

skall kunna göras gällande mot tredje man under förutsättning att den

 

gäller den allmänna befogenheten. För detta skall dock krävas att stadge-

 

bestämmelsen har offentliggjorts i enlighet med vad som angetts ovan.

 

 

I 6 kap. 11 § föreningslagen regleras vilka som företräder en ekono-

 

misk förening och tecknar dess firma. Enligt första stycket är det styrel-

 

sen som företräder föreningen och som får teckna dess firma. Med styrel-

 

sen menas här den beslutande styrelsen. Enligt andra stycket kan styrel-

145

 

 

 

 

sen bemyndiga en styrelseledamot, verkställande direktören eller annan att företräda föreningen, om inte ett förbud mot sådant bemyndigande har tagits in i stadgarna. Vidare kan styrelsen bestämma att rätten att före- träda föreningen och teckna dess firma får utövas endast av två eller flera personer i förening. Detta är den enda inskränkning som får registreras.

Att styrelsen i en ekonomisk förening utser någon eller några ledamö- ter eller andra personer att företräda föreningen, t.ex. vid avtal med tredje man, torde snarare vara regel än undantag. Det skulle vara synnerligen opraktiskt om rätten att företräda föreningen endast skulle kunna till- komma hela styrelsen som kollektiv. Det är mot den bakgrunden lämpligt att utnyttja möjligheten som ges i förordningen att i svensk lagstiftning införa en bestämmelse om att det i stadgarna för ett europakooperativ med säte i Sverige får anges att lednings- eller förvaltningsorganet skall kunna bemyndiga en person ensam eller flera personer i förening att före- träda europakooperativet. Som har framgått ovan följer det av SCE- förordningen att en sådan stadgebestämmelse, för att kunna göras gällan- de mot tredje man, måste offentliggöras i enlighet med bestämmelserna i artikel 12, dvs. i enlighet med de nationella bestämmelser om offentlig- görande av handlingar som är tillämpliga på publika aktiebolag. För svensk del finns bestämmelser i detta avseende i 27 kap. aktiebolags- lagen.

Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet har ansett att den föreslagna bestämmelsen inte är fullständig såtillvida att den inte klargör att det normalt är lednings- eller förvaltningsorganet, eller inom ramen för den löpande förvaltningen, den verkställande direktören, som före- träder europakooperativet. Såsom fakultetsnämnden själv har påpekat anges emellertid detta i SCE-förordningen (se t.ex. artiklarna 37.1 och 42.1). Något ytterligare klargörande i det avseendet i den svenska lagen bör enligt vår uppfattning inte göras.

Bestämmelser motsvarande de i 6 kap. 11 § föreningslagen finns för understödsföreningar i 27 § lagen om understödsföreningar med hänvis- ning till 28–30 §§ i 1951 års föreningslag. Även för europakooperativ som driver försäkringsrörelse bör det därför införas en bestämmelse om att det i stadgarna för ett sådant kooperativ med säte i Sverige får be- stämmas att lednings- eller förvaltningsorganet skall kunna bemyndiga en person ensam eller flera personer i förening att företräda europa- kooperativet. För kreditmarknadsföreningar och medlemsbanker går dock den svenska regleringen längre. Det är för dessa företag – utom i vissa fall för verkställande direktör – inte tillåtet att firman tecknas bara av en person (se 12 kap. 5 § lagen om bank- och finansieringsrörelse och 6 kap. 14 § tredje stycket lagen om medlemsbanker). Det hänger samman med de särskilda skyddsintressena i sådana företag. Det saknas anledning att bedöma firmateckningsrätten i ett europakooperativ som driver motsvarande verksamhet på annat sätt. För ett europakooperativ med säte i Sverige som driver bank- eller finansieringsrörelse bör således gälla att europakooperativets firma, med undantag för verkställande direktör i vissa fall, får tecknas bara av två eller flera personer i förening.

I artikel 47.2 i SCE-förordningen anges att ett europakooperativ för- pliktigas gentemot tredje man genom handlingar som företas av dess organ, även om handlingarna inte faller inom ramen för ändamålet med europakooperativets verksamhet. Detta gäller dock inte om handlingarna

Prop. 2005/06:150

146

överskrider de befogenheter som lagstiftningen i den medlemsstat där europakooperativet har sitt säte ger dessa organ eller medger att organen ges. Medlemsstaterna får dock föreskriva att ett europakooperativ inte skall bli bundet av handlingar som går utöver ändamålet med koopera- tivets verksamhet, om tredje man visste eller med hänsyn till omständig- heterna inte kunde vara ovetande om att handlingen gick utöver detta ändamål.

Enligt föreningslagen skall föreningens ändamål alltid anges i stadgar- na (2 kap. 2 § första stycket 3). Föreningslagen innehåller inte någon särskild bestämmelse om att föreningsorganen inte får företa handlingar i strid med ändamålet. Detta har ansetts obehövligt eftersom redan stad- garna binder alla föreningens organ. I 6 kap. 14 § föreningslagen behand- las ställföreträdares överskridande av sin befogenhet och föreningens bundenhet gentemot tredje man m.m. Enligt bestämmelsen gäller en rättshandling inte mot föreningen om en ställföreträdare, när han eller hon företog rättshandlingen, överskred sin befogenhet och den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha insett att befogenhe- ten överskreds. Liknande bestämmelser finns för medlemsbanker i 6 kap. 16 § lagen om medlemsbanker och för understödsföreningar i 27 § lagen om understödsföreningar med hänvisning till 33 § i 1951 års före- ningslag. Om ett föreningsorgan eller dess ställföreträdare har företagit en handling i strid med ändamålet för föreningens verksamhet, innebär det ett överskridande av befogenheten och föreningen blir således inte bunden av handlingen om tredje man var i ond tro. I den situationen att ett föreningsorgan har överskridit sin behörighet i förhållande till ett annat föreningsorgan, dvs. om exempelvis styrelsen har vidtagit en åt- gärd som det enligt föreningslagen ankommer på stämman att vidta, medför åtgärden inga rättsverkningar mot föreningen. Detta gäller oav- sett om tredje man var i god tro eller inte.

Artikel 47.2 motsvarar till sin lydelse artikel 9.1 i det första bolags- rättsliga direktivet (68/151/EEG). Den sistnämnda direktivbestämmelsen har föranlett ändringar i aktiebolagslagens bestämmelser (prop. 1993/94:196 s. 126 f.; se numera 8 kap. 42 § aktiebolagslagen). I det nämnda lagstiftningsärendet gjordes bedömningen att den särskilda undantagsregeln i artikel 9.1 om överskridande av bolagets verksamhets- föremål inte borde utnyttjas. Enligt aktiebolagslagens bestämmelser – som i detta avseende är tillämpliga även på europabolag – är ett bolag sålunda alltid bundet vid befogenhetsöverskridande genom överträdelse av verksamhetsföremålet. Detta är alltså en skillnad i förhållande till föreningslagen, enligt vilken motsvarande befogenhetsöverskridande om- fattas av den ovan beskrivna bestämmelsen om ondtroende tredje man (6 kap. 14 §).

Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige har ansett att Sverige bör utnyttja möjligheten i artikel 47.2 att införa bestämmelser om att ett europakooperativ inte skall vara bundet av handlingar som går utöver ändamålet med kooperativets verksamhet. Föreningen har menat att de enskilda medlemmarnas möjligheter att övervaka föreningsorganens och deras företrädares handlingar i regel kommer att vara mer begränsade än vad de är i de flesta ekonomiska föreningar och att det bl.a. av det skälet är särskilt angeläget att inte frångå vad som i detta avseende gäller enligt föreningslagen.

Prop. 2005/06:150

147

Såsom konstaterades i promemorian kommer emellertid skillnaderna Prop. 2005/06:150 mellan 6 kap. 14 § föreningslagen och den reglering som skall gälla för

europakooperativ att vara betydande oavsett hur Sverige väljer att hante- ra den valmöjlighet som medlemsstaterna ges i artikel 47.2. Bl.a. följer direkt av SCE-förordningen att ett europakooperativ vid överträdelse av andra föreningsinterna föreskrifter kommer att vara bundet även mot en ondtroende motpart. Det kan även framhållas att i den mån ledamöter i föreningsorganen tillfogar europakooperativet förlust eller skada till följd av att de har åsidosatt sina skyldigheter, följer av artikel 51 i SCE- förordningen att de har ett skadeståndsansvar (jfr avsnitt 5.34).

Mot bakgrund av det anförda anser vi, i överensstämmelse med vad som sägs i promemorian, att det är lämpligast att här ansluta till de över- väganden som gjordes vid genomförandet av det första bolagsrättsliga direktivet. Möjligheten som ges i artikel 47.2 att införa en bestämmelse om att ett europakooperativ inte skall vara bundet vid befogenhets- överskridanden genom handlingar i strid med europakooperativets ända- mål bör således enligt vår uppfattning inte utnyttjas. Därigenom åstad- kommer man en ordning som väsentligen överensstämmer med den som gäller för publika aktiebolag och europabolag.

5.25

När skall den första föreningsstämman hållas?

 

 

 

 

 

 

Regeringens bedömning: Möjligheten att införa regler om att den

 

 

 

första föreningsstämman skall äga rum inom arton månader efter

 

 

 

europakooperativets bildande bör inte utnyttjas.

 

 

 

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens be-

 

dömning (se promemorian s. 207).

 

 

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd-

 

ningar mot promemorians bedömning.

 

 

Skälen för regeringens bedömning: Ett europakooperativ skall,

 

liksom en svensk ekonomisk förening, hålla föreningsstämma minst en

 

gång om året. Stämman skall hållas inom sex månader efter räkenskaps-

 

årets utgång. Även detta överensstämmer med svensk rätt (7 kap. 4 §

 

föreningslagen). För medlemsbanker gäller dock att stämman skall hållas

 

inom fyra månader efter utgången av räkenskapsåret (7 kap. 5 § lagen om

 

medlemsbanker) och för understödsföreningar kan kortare tid än sex

 

månader bestämmas i stadgarna (33 § lagen om understödsföreningar jfd

 

med 57 § 1 mom i 1951 års föreningslag). I SCE-förordningen ges med-

 

lemsstaterna en möjlighet att föreskriva att den första föreningsstämman i

 

europakooperativet skall äga rum inom arton månader efter europa-

 

kooperativets bildande (artikel 54.1). Något sådant krav finns inte i

 

svensk rätt. Enligt de svenska reglerna kan det inträffa att den första före-

 

ningsstämman inte hålls förrän närmare två år efter föreningens bildande.

 

En nybildad ekonomisk förening får nämligen utsträcka det första

 

räkenskapsåret att omfatta högst 18 månader från den tidpunkt då

 

bokföringsskyldigheten inträdde för föreningen (3 kap. 3 § bokförings-

 

lagen [1999:1078]).

 

 

En bestämmelse om att den första föreningsstämman i ett europa-

 

kooperativ måste hållas inom arton månader från föreningens bildande

148

 

 

 

 

skulle alltså innebära att det i detta avseende skulle ställas strängare krav Prop. 2005/06:150 på europakooperativ med säte i Sverige än på svenska ekonomiska före-

ningar. En sådan särbehandling av europakooperativ framstår inte som motiverad. Vi anser därför att Sverige inte bör utnyttja möjligheten att införa regler av detta slag. Samma bedömning har gjorts för europa- bolagens del (prop. 2003/04:112 s. 99).

5.26

Investerande medlemmar och villkor för beslutförhet

 

 

 

 

 

 

Regeringens bedömning: Det bör inte vara möjligt för europakoope-

 

 

 

rativ med säte i Sverige att anta sådana personer som inte avser att

 

 

 

använda eller producera europakooperativets varor eller tjänster som

 

 

 

investerande medlemmar (stödmedlemmar). Det bör därför inte heller

 

 

 

införas särskilda bestämmelser om villkor för beslutförhet när det

 

 

 

gäller sådana medlemmar.

 

 

 

Särskilda bestämmelser om villkor för beslutförhet, när det gäller

 

 

 

förhållandet mellan röster som tilldelats i relation till kapitalinsats och

 

 

 

andra medlemmar i europakooperativ som deltar i finansiell verk-

 

 

 

samhet eller försäkringsverksamhet, bör inte införas.

 

 

 

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens

 

bedömning (se promemorian s. 208).

 

 

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt prome-

 

morians bedömning eller lämnat den utan invändningar. Svensk Handel,

 

Kooperativa institutet och Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige

 

har dock ansett att det, av bl.a. konkurrensskäl, bör vara möjligt för

 

europakooperativ med säte i Sverige att anta investerande medlemmar.

 

 

Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 14.1 i SCE-förord-

 

ningen får det, om lagstiftningen i den medlemsstat där europakoope-

 

rativet har sitt säte medger det, i stadgarna bestämmas att personer som

 

inte räknar med att använda eller producera europakooperativets varor

 

och tjänster får antas som investerande medlemmar (stödmedlemmar). I

 

de fall sådana investerande medlemmar får antas, skall det enligt artikel

 

61.3 i stadgarna också anges vilka särskilda villkor för beslutförhet som

 

skall gälla i förhållande till övriga medlemmar. Medlemsstaterna skall ha

 

rätt att fastställa miniminivån för sådana särskilda beslutförhetsvillkor för

 

de europakooperativ som har sitt säte inom dess territorium.

 

 

Ett av grundkraven för att det skall vara fråga om en kooperativ före-

 

ning är enligt svensk rätt att medlemmarna skall delta i verksamheten

 

(”det kooperativa kravet”). I svensk föreningsrätt finns således inte

 

någon direkt motsvarighet till investerande medlemmar. Enligt 5 kap. 1 §

 

föreningslagen kan det visserligen i stadgarna för en ekonomisk förening

 

bestämmas att kapital, utöver medlemsinsatserna, får tillskjutas genom

 

särskilda insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser får tillskjutas

 

även av andra än medlemmar. Motsvarande gäller för medlemsbanker

 

(5 kap. 1 § lagen om medlemsbanker). Den som enbart är innehavare av

 

förlagsandelar är emellertid inte medlem i föreningen och har därför inte

 

heller rösträtt på föreningsstämman.

 

 

Som skäl för att Sverige bör utnyttja möjligheten att tillåta investe-

 

rande medlemmar i ”svenska” europakooperativ kan anföras att dessa bör

149

 

 

 

 

ha samma finansieringsmöjligheter som sina utländska motsvarigheter. I den mån europakooperativ med säte i andra länder kan använda sig av de finansieringsalternativ som möjligheten till investerande medlemmar ger, kan det tyckas att även europakooperativ med säte i Sverige bör ha den möjligheten. Om svensk lagstiftning inte skulle tillåta sådana medlemmar kan detta också utgöra ett hinder mot att utländska europakooperativ, där sådana medlemmar förekommer, flyttar till Sverige, något som kan te sig olyckligt ur ett konkurrens- och tillväxtperspektiv. Svensk Handel,

Kooperativa institutet och Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige har med hänvisning till dessa argument ansett att Sverige bör utnyttja möjligheten att göra det möjligt för europakooperativ med säte i Sverige att anta investerande medlemmar.

Mot det sagda skall dock vägas att kravet på deltagande i verksamhe- ten är en grundbult i den svenska lagstiftningen för ekonomiska förening- ar. Att göra avkall på detta krav såvitt gäller europakooperativ skulle således enligt vår uppfattning vara mindre väl förenligt med den svenska synen på kooperativ verksamhet. Det skulle också leda till en obalans mellan nationella svenska ekonomiska föreningar och europakooperativ med säte i Sverige. I sammanhanget bör vidare beaktas att de fördelar som en möjlighet till investerande medlemmar innebär i hög utsträckning kan tillgodoses genom det svenska systemet med förlagsinsatser. Detta system kommer att kunna användas också av europakooperativ med säte i Sverige.

Vid en samlad bedömning får skälen mot att tillåta investerande med- lemmar anses väga över. Vi anser alltså att Sverige inte bör utnyttja den möjlighet som SCE-förordningen ger i detta avseende. Vi är dock be- redda att, om det exempelvis skulle visa sig att europakooperativ med säte i Sverige i förhållande till andra europakooperativ får svårigheter med sin kapitalförsörjning, på nytt överväga frågan i annat sammanhang.

Mot bakgrund av det anförda finns det inte heller någon anledning att i svensk lag ta in några särskilda bestämmelser om skillnader i rösträtt eller villkor för beslutförhet med avseende på investerande medlemmar.

Villkor för beslutförhet i finansiella företag

Artikel 61.3 i SCE-förordningen föreskriver ytterligare en möjlighet för medlemsstaterna att fastställa miniminivån för särskilda beslutförhets- villkor för de europakooperativ som har sitt säte inom deras territorium. Det gäller när ett europakooperativ, som deltar i finansiell verksamhet eller försäkringsverksamhet, enligt stadgarna får tilldela röster i för- hållande till kapitalinsats. Då skall det, enligt SCE-förordningen, i stad- garna också finnas särskilda villkor för beslutförhet som skall gälla i förhållande till övriga medlemmar. Sådana särskilda beslutförhetsvillkor kan medlemsstaterna fastställa miniminivån för.

Enligt 7 kap. 1 § andra stycket föreningslagen har varje medlem i en ekonomisk förening en röst, om inte annat anges i stadgarna. Det finns således en möjlighet att i stadgarna tilldela medlemmarna röster i för- hållande till deras kapitalinsats. Om så skulle ha skett, föreskriver SCE- förordningen alltså en skyldighet att i stadgarna ange särskilda villkor för beslutförhet i förhållande till andra medlemmar. Den bestämmelsen, och över huvud taget kravet i artikel 61.3 att villkor för beslutförhet och

Prop. 2005/06:150

150

majoritet som skall gälla för föreningsstämmor skall fastställas i stad- Prop. 2005/06:150 garna, saknar motsvarighet i föreningslagen (jfr 2 kap. 2 §). När det

gäller beslutförhet uppställer lagen inget krav på att ett visst minsta antal medlemmar skall vara närvarande eller representerade på en förenings- stämma för att en sådan skall kunna hållas. En förenings stadgar kan dock uppställa minimikrav, vilket förekommer. Det kan t.ex. krävas att minst tre fjärdedelar av samtliga medlemmar skall vara närvarande. Motsvarande gäller för medlemsbanker och understödsföreningar.

Det är naturligt att det synsätt som ligger bakom bl.a. föreningslagens reglering tillämpas på europakooperativ med säte i Sverige. Eftersom föreningslagen, lagen om medlemsbanker och lagen om understödsföre- ningar inte uppställer någon miniminivå för särskilda beslutförhets- villkor, när stadgarna för en ekonomisk förening tilldelar medlemmarna röster i förhållande till deras kapitalinsats, finns det inte heller anledning att kräva det för europakooperativ som deltar i finansiell verksamhet eller försäkringsverksamhet och har sitt säte inom Sverige.

5.27Sanktioner vid överträdelse av kravet på att europakooperativets säte skall vara beläget i samma medlemsstat som huvudkontoret

Regeringens förslag: Om ett europakooperativ med säte i Sverige har sitt huvudkontor i en annan medlemsstat, skall Bolagsverket i ett beslut fastställa att det föreligger en överträdelse av artikel 6 i SCE- förordningen. När beslutet har vunnit laga kraft, skall verket förelägga europakooperativet att inom viss tid vidta rättelse genom att flytta antingen säte eller huvudkontor. Om rättelse inte vidtas, skall Bolags- verket besluta att europakooperativet skall gå i likvidation.

Bolagsverkets beslut i ett ärende av detta slag skall kunna över- klagas till allmän domstol. Likvidationsbeslutet skall inte få verk- ställas förrän det har vunnit laga kraft.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 211).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte invänt mot prome- morians förslag.

Bakgrund: Ett europakooperativ skall ha sitt säte och sitt huvudkontor i samma medlemsstat (artikel 6 i SCE-förordningen). Om ett europa- kooperativ inte uppfyller detta krav, skall den medlemsstat där europa- kooperativet har sitt säte vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att europakooperativet uppfyller kravet (artikel 73.2). Åtgärderna kan syfta antingen till att få europakooperativet att flytta tillbaka sitt huvudkontor till den medlemsstat där det har sitt säte eller till att få europakooperati- vet att flytta sätet till den stat där huvudkontoret är beläget. Om europa- kooperativet inte vidtar rättelse, skall det försättas i likvidation (artikel 73.3). Den medlemsstat där europakooperativet har sitt säte är skyldig att inleda ett rättsligt eller annat lämpligt förfarande vid varje konstaterad överträdelse av artikel 6 (artikel 73.4). Den medlemsstat där europa- kooperativet har sitt huvudkontor är skyldig att omgående underrätta den

151

medlemsstat där europakooperativet har sitt säte om det har blivit fast- ställt att europakooperativet bryter mot kraven i artikel 6.

I artikel 64 i SE-förordningen finns motsvarande bestämmelser om sanktioner om ett europabolag inte uppfyller kravet på att bolagets säte skall vara beläget i samma medlemsstat som huvudkontoret.

Skälen för regeringens förslag: Som framgått ovan uppställer SCE- förordningen krav på olika åtgärder som skall vidtas när ett europakoope- rativ bryter mot artikel 6. Det framstår som ändamålsenligt att utforma bestämmelserna härom efter mönster av vad som gäller för europabolag i motsvarande situation (se 29 och 32 §§ lagen om europabolag och prop. 2003/04:112 s. 103). Sålunda bör följande ordning gälla. Om det visar sig att ett europakooperativ som är registrerat i Sverige har sitt huvud- kontor i en annan stat, skall den svenska behöriga myndigheten, dvs. Bolagsverket (jfr avsnitt 5.29), i ett beslut fastställa att det föreligger en överträdelse av artikel 6 i SCE-förordningen. Verket skall därefter före- lägga europakooperativet att inom viss tid vidta rättelse. I föreläggandet skall europakooperativet, i enlighet med vad som anges i artikel 73.2, uppmanas att inom viss tid antingen flytta tillbaka sitt huvudkontor till den medlemsstat där det har sitt säte eller inleda ett förfarande för att flytta sätet till den stat där huvudkontoret är beläget. Om rättelse inte vidtas inom angiven tid, skall verket förordna att europakooperativet skall gå i likvidation. Verkets handläggning av ett sådant likvida- tionsärende bör lämpligen följa de regler som gäller vid likvidation av en svensk ekonomisk förening (jfr 11 kap. 6 § föreningslagen).

Enligt artikel 73.4 är Sverige vidare skyldigt att ”inleda ett rättsligt eller annat lämpligt förfarande” mot sådana europakooperativ med säte i Sverige som bryter mot artikel 6. Vad som rätteligen torde avses är att den behöriga myndighetens beslut i dylika frågor skall kunna bli föremål för rättslig överprövning. För att detta krav skall vara uppfyllt föreslår vi att talan skall kunna föras vid allmän domstol mot Bolagsverkets olika beslut i ett ärende av detta slag. Talan bör få föras både mot verkets fastställelse av överträdelsen och verkets beslut om att europakoopera- tivet skall gå i likvidation.

Enligt SCE-förordningen skall förfarandet i ärenden av detta slag ha ”suspensiv verkan”. Verket bör därför inte få vidta några ytterligare åtgärder förrän det beslut varigenom verket har fastställt att det föreligger en överträdelse av artikel 6 har vunnit laga kraft. Vidare bör det före- skrivas att likvidationsbeslutet inte får verkställas förrän det har vunnit laga kraft (jfr prop. 2003/04:112 s. 103).

Som nämnts i avsnitt 5.3 skall medlemsbanker och vissa andra finan- siella föreningar ha säte och huvudkontor i samma medlemsstat. Om en svensk medlemsbank brister i detta avseende, skall Finansinspektionen ingripa med sanktioner. Inspektionen kan förelägga företaget att vidta rättelse. Den mest ingripande sanktionen är återkallelse av verksamhets- tillståndet. Dessa bestämmelser bör vara tillämpliga parallellt med nyss nämnda bestämmelser i lagen om europakooperativ, vilka bör få motsva- righeter i lagen om medlemsbanker och lagen om understödsföreningar. För medlemsbanker gäller visserligen att en bank vars tillstånd återkallas skall gå i likvidation (se 9 kap. 4 § första stycket 2 lagen om medlems- banker). Om Finansinspektion redan har återkallat tillståndet, saknas det i och för sig anledning för Bolagsverket att använda sig av det tillväga-

Prop. 2005/06:150

152

gångssätt som, enligt de regler som nyss beskrivits, normalt skall Prop. 2005/06:150 tillämpas. Detta får emellertid anses följa av allmänna rättsgrundsatser

och någon särbestämmelse om detta behövs därför inte.

5.28Offentliggörande av förslag till ombildning av ett europakooperativ till en nationell kooperativ förening

Regeringens förslag: Ett förslag till ombildning av ett europakoope- rativ med säte i Sverige till en svensk kooperativ förening skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 213).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd- ningar mot promemorians förslag.

Skälen för regeringens förslag: I SCE-förordningen föreskrivs att ett europakooperativ, under vissa förutsättningar, får ombildas till en natio- nell kooperativ förening som omfattas av lagstiftningen i den medlems- stat där europakooperativet har sitt säte (artikel 76.1). Europakoope- rativets förvaltnings- eller ledningsorgan skall upprätta ett förslag till om- bildning (artikel 76.3). Det ankommer på europakooperativets förenings- stämma att godkänna förslaget till ombildning (artikel 76.6). Senast en månad före det att föreningsstämman skall besluta om ombildningen, skall förslaget till ombildning offentliggöras på det sätt som föreskrivs i varje medlemsstats lagstiftning (artikel 76.4).

I avsnitt 5.14 har den omvända situationen behandlats, nämligen offentliggörandet av ett förslag till ombildning av en svensk ekonomisk förening till ett europakooperativ. Där föreslog vi att ett sådant ombild- ningsförslag skall offentliggöras genom en kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar. Ett förslag till ombildning av ett europakooperativ med säte i Sverige till en svensk ekonomisk förening bör lämpligen offentliggöras i samma ordning. Vi föreslår att särskilda bestämmelser om detta införs i svensk lagstiftning.

5.29

Registrerings- och tillsynsfrågor

 

 

 

 

 

 

Regeringens förslag: Bolagsverket skall handha registreringen av

 

 

 

europakooperativ. Verket skall även utöva de funktioner som enligt

 

 

 

SCE-förordningen skall utövas av en ”behörig myndighet” i respek-

 

 

 

tive medlemsstat i samband med flyttning av ett europakooperativs

 

 

 

säte eller bildande av europakooperativ genom fusion eller vid över-

 

 

 

trädelse av artikel 6. Rätten att motsätta sig en sådan flyttning eller

 

 

 

fusion skall dock tillkomma Skatteverket och – för företag som står

 

 

 

under tillsyn av inspektionen – Finansinspektionen. Uppgiften att i

 

 

 

vissa fall sammankalla föreningsstämma i europakooperativ skall

 

 

 

utövas av länsstyrelsen.

 

 

 

 

 

 

 

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se

 

promemorian s. 214).

153

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt promemo- rians förslag eller inte haft några invändningar mot det. Länsstyrelsen i Stockholms län har efterfrågat föreskrifter om i vilken ordning läns- styrelsens beslut att sammankalla föreningsstämma skall överklagas.

Skälen för regeringens förslag: SCE-förordningen förutsätter att det i medlemsstaterna finns ”behöriga myndigheter” för utövande av vissa funktioner. I artikel 78.2 åläggs varje medlemsstat att utse

en myndighet som skall utfärda intyg i samband med flyttning av ett europakooperativs säte (artikel 7.8),

en myndighet som har rätt att motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte (artikel 7.14),

en myndighet som har rätt att motsätta sig att en nationell ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion (artikel 21),

en myndighet som skall utföra laglighetskontroll och utfärda intyg i samband med bildande av europakooperativ genom fusion (artiklarna 29 och 30),

en myndighet som skall sammankalla föreningsstämma i vissa fall (artikel 54),

en myndighet som skall ingripa mot europakooperativ som inte uppfyller kravet på att föreningens säte och huvudkontor skall vara belägna i samma medlemsstat (artikel 73).

När det gäller de uppgifter som avses i artiklarna 7.8, 29, 30 och 73 ligger det för svenskt vidkommande närmast till hands att låta Bolagsver- ket utgöra den ”behöriga myndigheten”. Bolagsverket har redan motsva- rande uppgifter beträffande europabolagen (se 6, 15 och 29 §§ lagen om europabolag).

Enligt artikel 11.1 skall varje europakooperativ registreras i den med- lemsstat där det har sitt säte ”i ett register som anges i lagstiftningen i den medlemsstaten i enlighet med tillämplig lagstiftning för publika aktiebolag”. Bolagsverket är registreringsmyndighet för såväl svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar som för europabolag med säte i Sverige. En skillnad mellan aktiebolagsregistret och europabolagsregis- tret å ena sidan och föreningsregistret å andra sidan är dock att de båda förstnämnda registren är centrala, medan det förs ett föreningsregister för varje län.

Det är mot denna bakgrund naturligt att Bolagsverket ges uppgiften att handha registrering även av europakooperativen samt därtill knutna upp- gifter. Registreringen bör lämpligen ske i ett särskilt register, europa- kooperativsregistret. Detta register bör, till skillnad från föreningsregis- tret men i likhet med europabolagsregistret, vara centralt. Som angetts ovan hänvisas det i artikel 11.1 till ett register i enlighet med tillämplig lagstiftning för publika aktiebolag. Följaktligen kommer aktiebolags- lagens registreringsbestämmelser att bli tillämpliga på europakoope- rativsregistret. Detta torde inte medföra några särskilda komplikationer trots att bestämmelserna är utformade med sikte på en annan asso- ciationsform än den ekonomiska föreningen. När det gäller de mer detaljerade registreringsföreskrifter som finns i aktiebolagsförordningen, är hänvisningen mer problematisk. De oklarheter som finns härvidlag bör dock kunna undanröjas genom utfyllande och klarläggande föreskrifter i

Prop. 2005/06:150

154

den förordning som kommer att knytas till den kommande lagen om europakooperativ (jfr förordningen [2004:703] om europabolag).

Föreskrifter om avgifter i ärenden om registrering i europakooperativs- registret bör meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigan- de, Bolagsverket. På samma sätt som gäller för t.ex. aktiebolag, ekono- miska föreningar och europabolag bör europakooperativ som registreras i Sverige också tilldelas organisationsnummer enligt en särskild nummer- serie. Detta bör komma till uttryck genom en ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. Som konstaterades i lagstiftningsarbetet om europabolag föreligger det inte någon harmoni- sering inom EU när det gäller organisationsnummer (prop. 2003/04:112 s. 105). Det innebär att ett europakooperativ som flyttar sitt säte från ett land till ett annat normalt kommer att tvingas byta organisationsnummer. Denna brist kan inte avhjälpas genom svenska lagstiftningsåtgärder.

Av artikel 8 i SCE-förordningen följer att den behöriga myndigheten, dvs. Bolagsverket, i ett ärende om registrering av ett europakooperativ skall pröva att europakooperativet uppfyller de krav som enligt svensk rätt gäller för ekonomiska föreningar. Därutöver skall verket kontrollera att de krav som uppställs i förordningen är uppfyllda. Som exempel kan nämnas bestämmelsen i artikel 11.2 om att ett europakooperativ inte får registreras om det inte har uppfyllt de krav som uppställs i SCE-direk- tivet beträffande överenskommelse om ordningar för arbetstagarinflytan- de m.m.

En särskild fråga när det gäller den nyss nämnda artikel 11.2 är om det bör införas bestämmelser om vad som skall gälla i de fall då enbart natio- nella bestämmelser om arbetstagarinflytande skall vara tillämpliga och det alltså inte skall vidtas några särskilda åtgärder för att fastställa vilket arbetstagarinflytande som skall gälla. Frågan behandlas i prop. 2005/06:170 Arbetstagarinflytande i europakooperativ. Såsom det sägs där får det anses uppenbart att avsikten med artikel 11.2 inte har varit att förhindra etablering av europakooperativ i de ifrågavarande fallen. Något förtydligande av den saken i den svenska lagstiftningen är emellertid knappast nödvändigt. Det kan däremot finnas anledning att återkomma till saken i den förordning om europakooperativ som kommer att införas som komplement till lagstiftningen. I en sådan förordning kan det även finnas anledning att behandla förutsättningarna för registrering i den snarlika situation som uppkommer i de fall då SCE-direktivet förutsätter en överenskommelse om arbetstagarinflytande men en sådan inte har nåtts inom den i direktivet angivna tiden.

I avsnitt 5.27 har redogjorts för de uppgifter som bör åvila Bolags- verket i de fall då ett europakooperativ i strid med artikel 6 har säte och huvudkontor i olika medlemsstater. Utöver vad som har redovisats i det avsnittet föreskrivs i artikel 73.5 att myndigheterna i den medlemsstat där ett europakooperativ i strid med artikel 6 har sitt huvudkontor skall underrätta den medlemsstat där europakooperativet har sitt säte. Denna underrättelseskyldighet regleras lämpligen på samma sätt som vid mot- svarande situation för europabolag. Sålunda bör underrättelseskyldig- heten ankomma på Bolagsverket. Om verket får kännedom om att ett europakooperativ har sitt huvudkontor i Sverige i strid med artikel 6, bör verket vara skyldigt att anmäla överträdelsen till den behöriga myndig- heten i den stat där europakooperativet har sitt säte. Det är lämpligt att

Prop. 2005/06:150

155

även detta regleras i den förordning om europakooperativ som kommer Prop. 2005/06:150 att införas som komplement till den lag som föreslås i denna proposition

(jfr 10 § förordningen [2004:703] om europabolag).

Behörig myndighet att motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte (artikel 7.14) eller att en nationell ekonomisk förening deltar i bil- dandet av ett europakooperativ genom fusion (artikel 21) bör, såsom har redogjorts för i avsnitt 5.8 och 5.12 vara Skatteverket och Finansinspek- tionen.

När det gäller uppgiften att i vissa fall sammankalla föreningsstämma (artikel 54) är det naturligt att till behörig myndighet utse länsstyrelsen. I Sverige ankommer redan enligt gällande bestämmelser motsvarande upp- gift på länsstyrelsen. Sålunda föreskrivs i 7 kap. 7 § föreningslagen att länsstyrelsen skall sammankalla föreningsstämma om en stämma som skall hållas enligt lag, stadgar eller stämmobeslut inte har sammankallats på angivet sätt. Motsvarande skyldighet har för övrigt länsstyrelsen när det gäller sammankallande av bolagsstämma i aktiebolag (7 kap. 17 § aktiebolagslagen) och i europabolag (28 § lagen om europabolag). Läns- styrelsens beslut i ett ärende om sammankallande av föreningsstämma bör kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Såsom Länssty- relsen i Stockholms län har påpekat, bör det komma till uttryck i lag- texten.

Även när det gäller de finansiella föreningarna är det rimligt att Bolagsverket respektive länsstyrelsen fullgör de uppgifter som har be- skrivits i det föregående. Det finns emellertid anledning att närmare be- röra registreringsfrågan.

Medan kreditmarknadsföreningar, institut för elektroniska pengar, bör- ser, auktoriserade marknadsplatser, clearingorganisationer och centrala värdepappersförvarare registreras i föreningsregistret, registreras med- lemsbanker i det särskilda bankregistret. Även det sistnämnda registret förs av Bolagsverket. Däremot registreras understödsföreningar i ett sär- skilt understödsföreningsregister som förs av Finansinspektionen. Bör på motsvarande sätt europakooperativ som driver bank- respektive försäk- ringsrörelse registreras i separata register? Den frågan bör, liksom för europabolag (se prop. 2003/04:112 s. 106), besvaras nekande. Samtliga europakooperativ bör sålunda registreras i ett enda register. Registrering skall enligt artikel 11.1 SCE-förordningen ske i enlighet med tillämplig lagstiftning för publika aktiebolag. Det innebär att aktiebolagslagen och andra författningar kommer att styra vilka uppgifter som skall föras in i registret. Detta bör gälla även för medlemsbanker. Däremot bör registre- ringen av understödsföreningar ske i enlighet med vad försäkringsrö- relselagen och andra författningar föreskriver om registrering av publika försäkringsaktiebolag i försäkringsregistret.

5.30Filiallagen

Regeringens bedömning: Europakooperativ bör inte undantas från filiallagens tillämpningsområde.

Regeringens förslag: Filialer till europakooperativ skall vara undantagna från filiallagens bestämmelser om skyldighet att till

156

registreringsmyndigheten ge in redovisningshandlingar och att upp- rätta årsredovisning.

Promemorians bedömning och förslag: Överensstämmer med rege- ringens bedömning och förslag (se promemorian s. 219).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt promemorians bedömning och förslag eller inte haft några invändningar mot dem.

Skälen för regeringens bedömning och förslag: Utländska företag som bedriver näringsverksamhet i Sverige omfattas av lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. (filiallagen). Ett europakooperativ med säte i ett annat land än Sverige torde vara att betrakta som ett utländskt företag i filiallagens bemärkelse och kommer således i princip att falla under den lagens tillämpningsområde. Det finns anledning att överväga om detta är en lämplig ordning eller om europakooperativen bör undantas från lagens tillämpningsområde.

Motsvarande fråga har när det gäller de två sedan tidigare existerande europeiska associationsformerna bedömts olika. När det gäller euro- peiska ekonomiska intressegrupperingar har ett sådant undantag gjorts. Detta undantag har sin grund i att många av de regler som finns i filialla- gen har sina motsvarigheter i förordningen om europeiska ekonomiska intressegrupperingar (se prop. 1994/95:68 s. 62 f.). Den förordningen innehåller t.ex. regler om att huvud- och avdelningskontor som finns i en annan stat än där grupperingen har sitt säte skall registreras. När det däremot gäller europabolag har det inte gjorts något undantag från filial- lagens tillämpningsområde. Detta har bl.a. motiverats med att det i SE- förordningen inte finns motsvarande regler om registrering av huvud- och avdelningskontor (se prop. 2003/04:112 s. 106 f.).

Frågan är då vad som bör gälla beträffande europakooperativen. Liksom SE-förordningen saknar SCE-förordningen regler om att huvud- och avdelningskontor som finns i en annan stat än den där europa- kooperativet har sitt säte skall registreras. Mot den bakgrunden ligger det närmast till hands att göra samma bedömning som har gjorts beträffande europabolag och konstatera att det inte finns några avgörande skäl för att undanta europakooperativ från filiallagens tillämpningsområde. Det är vidare lämpligt att de bestämmelser som finns i filiallagen om bl.a. firma, bokföringsskyldighet och registrering tillämpas också på europakoopera- tiv med säte utanför Sverige. Europakooperativ bör sålunda inte undantas från filiallagens tillämpningsområde. Ett europakooperativ med säte i ett annat land än Sverige bör, på samma sätt som andra utländska företag, vara skyldigt att etablera en filial i Sverige om det avser att bedriva verk- samhet här i landet.

Enligt artikel 12.2 i SCE-förordningen skall de nationella bestämmel- ser som har antagits i enlighet med direktiv 89/666/EEG tillämpas på filialer till ett europakooperativ som är grundat i en annan medlemsstat än den där det har sitt säte. Dock får medlemsstaterna föreskriva undan- tag från dessa bestämmelser av hänsyn till kooperativens särskilda karak- tär. EG:s elfte bolagsrättsliga direktiv (89/666/EEG) innehåller regler som innebär att medlemsländerna är skyldiga att ställa krav på viss offentlighet beträffande verksamheten vid filialer. I Sverige har dessa regler genomförts genom bestämmelser i filiallagen. Ur svensk synvinkel saknas det i princip anledning att behandla filialer till europakooperativ

Prop. 2005/06:150

157

grundade i en annan medlemsstat än den där det har sitt säte annorlunda Prop. 2005/06:150 än andra filialer. I ett avseende kan det emellertid finnas anledning till en

annan bedömning. Av 13 och 14 §§ filiallagen följer nämligen att filialer till europabolag inte är skyldiga att ge in redovisningshandlingar m.m. till registreringsmyndigheten eller att upprätta årsredovisning. Detta är en följd av det ovan nämnda direktivet. Det är rimligt att detsamma skall gälla för filialer till europakooperativ. Detta torde även vara den ordning som ligger bäst i linje med förordningen. För detta krävs att filiallagen ändras så att även filialer till europakooperativ omfattas av undantagen i de nämnda bestämmelserna.

5.31

Firma

 

 

 

 

 

 

Regeringens förslag: Ett europakooperativs firma skall innehålla

 

 

 

beteckningen ”SCE”. Firman skall tydligt skilja sig från andra ännu

 

 

 

bestående firmor som är införda i europakooperativsregistret.

 

 

 

 

 

 

 

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se

 

promemorian s. 221).

 

 

Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt promemorians

 

förslag eller inte haft några invändningar mot det.

 

 

Skälen för regeringens förslag: I artikel 10 i SCE-förordningen före-

 

skrivs att den lagstiftning om innehåll i brev och dokument avsedda för

 

tredje man som är tillämplig för publika aktiebolag i den medlemsstat där

 

SCE-föreningen har sitt säte skall gälla även för en SCE-förening. För

 

svensk del finns sådana bestämmelser i 28 kap. 5 § aktiebolagslagen.

 

Tillämpade på europakooperativ innebär bestämmelserna att ett europa-

 

kooperativs brev, fakturor och orderblanketter skall ange kooperativets

 

firma, den ort där styrelsen har sitt säte samt kooperativets organisations-

 

nummer.

 

 

 

 

I samma artikel i SCE-förordningen anges att europakooperativets

 

firma skall föregås eller följas av förkortningen ”SCE”. Vidare föreskrivs

 

att endast europakooperativ får ha firmor som innehåller förkortningen

 

”SCE” före eller efter namnet. Juridiska personer som har registrerats i

 

en medlemsstat före den dag då SCE-förordningen träder i kraft och

 

vilkas firmor innehåller förkortningen ”SCE” skall dock inte vara skyl-

 

diga att ändra sina firmor.

 

 

Det är inte alldeles klart huruvida SCE-förordningen kräver att beteck-

 

ningen ”SCE” skall ingå i firman eller om det räcker med att den anges i

 

anslutning till firman. Eftersom det sägs att firman skall föregås eller

 

följas av förkortningen ligger det nära till hands att tolka texten som att

 

beteckningen inte behöver ingå i firman om den anges före eller efter

 

denna. Bestämmelsens placering – i anslutning till en bestämmelse om

 

innehållet i europakooperativets brev m.m. och under rubriken ”Uppgif-

 

ter som skall finnas i dokumenten” – talar också närmast för att den inte

 

är avsedd att reglera själva firmans innehåll. En sådan tolkning vinner

 

också stöd i t.ex. den engelska språkversionen, där det föreskrivs: ”The

 

name of the SCE shall be preceded or followed by the abbreviation

 

’SCE’”. Samma ordalydelse finner man i den engelska språkversionen av

 

SE-förordningen, medan det i den svenska översättningen står att SE-

158

 

 

 

 

bolagets firma skall innehålla förkortningen ”SE” före eller efter firman (artikel 11.1). En liknande konstruktion finner man för övrigt även i förordningen om europeiska ekonomiska intressegrupperingar. Där föreskrivs att grupperingsavtalet skall ange grupperingens namn, före- gånget eller följt av antingen orden ”europeisk ekonomisk intresse- gruppering” eller förkortningen ”EEIG”, om inte dessa ord eller denna förkortning redan ingår i namnet (artikel 5a).

När det gäller svenska ekonomiska föreningar föreskrivs i 14 kap. 1 § föreningslagen att firman skall innehålla orden ”ekonomisk” och ”före- ning” eller förkortningen ”ek.för.”. Ett krav av detta slag har också upp- ställts i fråga om såväl europabolag som europeiska ekonomiska intresse- grupperingar. Sålunda skall ett europabolags firma innehålla beteck- ningen ”SE” (se 3 § lagen om europabolag) och orden ”europeisk ekono- misk intressegruppering” eller förkortningen ”EEIG” skall ingå i gruppe- ringens firma (se 8 § lagen om europeiska ekonomiska intressegruppe- ringar). Det faller sig naturligt att kräva att även ett europakooperativs firma skall innehålla ett särskiljande kännetecken. Lagrådet har ifrågasatt om ett sådant krav är förenligt med SCE-förordningens reglering. Vi anser emellertid inte att det finns anledning att i detta lagstiftningsärende avvika från de bedömningar som har gjorts i motsvarande frågor i lagstiftningsärendena om europeiska ekonomiska intressegrupperingar respektive europabolag. Således föreslår vi att det krävs att beteckningen ”SCE” ingår i ett europakooperativs firma. Enligt vår mening är en sådan bestämmelse – i likhet med vad som konstaterades i lagstiftningsärendet om europabolag – förenlig med förordningen, trots att denna inte i detta avseende innehåller någon uttrycklig delegering av beslutanderätten till medlemsstaterna (jfr prop. 2003/04:112 s. 107 f.).

I SCE-förordningen anges vidare att europakooperativets firma i förekommande fall skall föregås eller följas av orden ”förening med begränsat ansvar” (artikel 10). Det rör sig här om det fallet – som torde bli det normala – där medlemmarnas ansvar för föreningens förpliktelser är begränsat till den inbetalda insatsen (jfr artikel 1.2). Det finns enligt vår mening inte något behov av att komplettera förordningens bestäm- melser i denna del med några svenska bestämmelser.

Utöver de ovan berörda kraven innehåller SCE-förordningen inte några regler om europakooperativets firma. Det innebär att ett europakoope- rativ med säte i Sverige i övrigt faller under svenska nationella regler om firma. Det får i sin tur till följd att firmalagen (1974:156) kommer att gälla för sådana europakooperativ. Någon särskild erinran om detta i den svenska lagen fordras emellertid inte.

I lagrådsremissen föreslogs att det, efter förebild i bestämmelser i bl.a. föreningslagen (14 kap. 1 §) och aktiebolagslagen (28 kap. 1 §), skulle föreskrivas särskilt att ett europakooperativs firma skall skilja sig tydligt från andra ännu bestående firmor som är införda i europakooperativs- registret. Lagrådet har ansett att en sådan bestämmelse är onödig och missvisande eftersom det som sägs i bestämmelsen följer redan av firmalagen (1974:156). Vi delar inte den uppfattningen. För att en firma skall anses vara förväxlingsbar med en annan firma eller ett annat näringskännetecken enligt firmalagen, krävs normalt att kännetecknen avser verksamhet av samma eller liknande slag. Om två företag har olika verksamhet hindrar firmalagen alltså i regel inte att företagen kan ha

Prop. 2005/06:150

159

identiska eller i det närmaste identiska firmor. I den associationsrättsliga Prop. 2005/06:150 lagstiftningen finns det kompletterande bestämmelser som tar sikte på

registrering av identiska eller i det närmaste identiska firmor i det register som förs för den associationsform det är fråga om (jfr 14 kap. 1 § föreningslagen och 28 kap. 1 § aktiebolagslagen). Vid tillämpningen av dessa bestämmelser tillmäts emellertid inte frågan om vilken verksamhet en firma avser någon betydelse. För att säkerställa att det inte registreras firmor som inte tydligt skiljer sig från tidigare registrerade firmor för europakooperativ, krävs det alltså en sådan bestämmelse om firma som föreslogs i lagrådsremissen. Vi vidhåller därför det förslaget.

5.32Bokföringsskyldighet m.m.

Regeringens bedömning: Ett europakooperativ som har säte i Sverige kommer att vara bokföringsskyldigt enligt bokföringslagen, även om det inte utövar näringsverksamhet i Sverige. Ett europakooperativ som bedriver verksamhet i Sverige genom filial kommer att vara bokfö- ringsskyldigt för sin verksamhet här och kommer att vara skyldigt att hålla filialens bokföring skild från europakooperativts bokföring i övrigt. Någon ytterligare lagstiftning i dessa avseenden behövs inte.

Regeringens förslag: Ett europakooperativ som har säte i Sverige skall upprätta årsredovisning och, i förekommande fall, koncernre- dovisning, i enlighet med de bestämmelser i årsredovisningslagen, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen om årsredovisning i försäkringsföretag som är tillämpliga på svenska ekonomiska föreningar.

Om ett europakooperativ med säte i Sverige flyttar sitt säte, skall ett särskilt bokslut upprättas. Det särskilda bokslutet skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då flyttningen av säte har blivit gällande. Också i det fallet att en ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion och europakooperativet får säte i en annan medlemsstat än Sverige, skall ett särskilt bokslut upprättas för föreningen. Det sär- skilda bokslutet skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då europakooperativet re- gistreras. Bokslutet skall ges in till Bolagsverket inom en månad från utgången av den period som bokslutet omfattar.

Promemorians bedömning och förslag: Överensstämmer med rege- ringens bedömning och förslag (se promemorian s. 223 f.).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller lämnat promemorians bedömning och förslag utan invändning. Skatteverket har, med anledning av de komplikationer som kan uppkomma vid byte av jurisdiktion, framhållit att det är angeläget att Sverige på gemenskaps- nivå tar initiativ till nödvändiga förändringar om regleringen kommer att innebära problem i praktiken. Bokföringsnämnden har ifrågasatt lämplig- heten av att införa regler utan sanktionsmöjligheter. Bokföringsnämnden har också efterlyst regler om vad som skall gälla ifråga om öppnings- balansräkning för ett europakooperativ som flyttar sitt säte till Sverige

160

Skälen för regeringens bedömning och förslag:

Bokföring

Juridiska personer som bedriver näring i Sverige är som regel bok- föringsskyldiga (se 2 kap. 1 § bokföringslagen). Samma princip gäller för svenska företag som bedriver verksamhet utomlands. Det finns inte någon anledning att behandla europakooperativ på något annat sätt i detta avseende. Europakooperativ med säte i Sverige bör alltså vara bok- föringsskyldiga i Sverige även om verksamheten till stor del bedrivs i ett annat land. För att uppnå detta fordras inte några särskilda bestämmelser. Det följer redan av den ovan nämnda bestämmelsen i bokföringslagen.

När det gäller utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige genom filial finns ett krav på att bokföring för den verksamhet som bedrivs i Sverige skall hållas avskild från övrig bokföring (11 § filial- lagen). Detta bör rimligen gälla även ”utländska” europakooperativ som bedriver verksamhet i Sverige genom filial. Detta följer också av vad som föreslagits i avsnitt 5.30, nämligen att europakooperativ skall omfattas av filiallagen. Det behövs således inte heller i denna del några särskilda bestämmelser.

Års- och koncernredovisning

I artikel 68.1 i SCE-förordningen föreskrivs att när det gäller upprättan- det av årsredovisning och eventuell sammanställd redovisning skall ett europakooperativ följa bestämmelserna i den medlemsstat där det har sitt säte i enlighet med direktiven 78/660/EEG och 83/349/EEG (EG:s fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiv). Medlemsstaterna får dock fastställa ändringar av de nationella genomförandebestämmelserna för de direk- tiven för att ta hänsyn till kooperativens särdrag.

EG:s fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiv har genomförts i svensk lagstiftning genom årsredovisningslagen (1995:1554). Årsredovisnings- lagen trädde i kraft den 1 januari 1996. Den omfattade då inte ekonomis- ka föreningar, utan bestämmelser om redovisning i ekonomiska förening- ar fanns i numera upphävda 9 kap. föreningslagen. I regeringens propo- sition 1998/99:130 Ny bokföringslag m.m. gjordes bedömningen att regler om redovisning så långt möjligt bör vara desamma oavsett i vilken form en viss verksamhet drivs. Det föreslogs därför att tillämpnings- området för årsredovisningslagen skulle utsträckas till att omfatta samt- liga företag som är skyldiga att avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning. Bestämmelserna om redovisning har därefter utmönstrats från föreningslagen. De särregler som har ansetts motiverade med hänsyn till föreningsformens särart har tagits in i årsredovisningslagen (se t.ex. 5 kap. 15 §, 6 kap. 3 § och 8 kap. 3 §).

När det gäller europakooperativ med säte i Sverige bör de lämpligen vara skyldiga att upprätta redovisning i enlighet med de bestämmelser som gäller för svenska ekonomiska föreningar. Det bör därför införas bestämmelser om detta i den svenska lagstiftningen. Årsredovisnings- lagen tar, som nämnts ovan, hänsyn till föreningsformens särart i de av- seenden det har ansetts behövligt. Genom att när det gäller europakoope- rativen hänvisa till årsredovisningslagens bestämmelser tillämpliga på

Prop. 2005/06:150

161

ekonomiska föreningar, kommer motsvarande hänsyn att tas till koope- rativens särdrag.

Resonemanget ovan är i huvudsak giltigt även för de finansiella före- ningarna. Dock gäller inte årsredovisningslagen för medlemsbanker, kreditmarknadsföreningar, institut för elektroniska pengar och under- stödsföreningar. I stället tillämpas för medlemsbanker, kreditmarknads- föreningar och institut för elektroniska pengar lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt för understödsföreningar lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Dessa lagar hänvisar i före- kommande fall till årsredovisningslagen och innehåller i övrigt bestäm- melser anpassade till de nämnda finansiella föreningarnas särart. Mot denna bakgrund bör ett europakooperativ som har säte i Sverige och som driver bank- eller finansieringsrörelse, ger ut elektroniska pengar respek- tive driver försäkringsrörelse upprätta årsredovisning och, i förekomman- de fall, koncernredovisning i enlighet med de bestämmelser i lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen om års- redovisning i försäkringsföretag som är tillämpliga på svenska ekono- miska föreningar.

Särskilt bokslut vid flyttning

En särskild fråga är vad som skall gälla i redovisningshänseende när ett europakooperativ flyttar sitt säte till eller från Sverige. I propositionen 2003/04:112 behandlades frågan om ett särskilt bokslut i samband med att ett europabolag under ett löpande räkenskapsår flyttar sitt säte från Sverige till en annan medlemsstat. I propositionen (s. 109) konstaterades, med anledning av vad ett antal remissinstanser hade anfört, att det kan vara angeläget för bolagets olika intressenter att kunna bedöma europa- bolagets ekonomiska ställning vid denna tidpunkt. Ett krav på sådant bokslut skulle vidare, enligt den bedömning som gjordes i propositionen, kunna bidra till att motverka svårigheter när det gäller skattetillsyn samt vara av värde i det brottsbekämpande arbetet. Regeringens slutsats var att det fanns behov av ett särskilt bokslut som upprättas i samband med tidpunkten för flyttning av säte. Samma bedömning gjordes när det gäller den snarlika situation som uppkommer när ett svenskt aktiebolag ingår i bildandet av ett europabolag genom fusion och europabolagets säte förläggs till en annan medlemsstat än Sverige.

I avsaknad av beredningsunderlag valde regeringen att inte i propo- sitionen lägga fram några lagförslag i dessa delar.

De nämnda frågeställningarna aktualiseras även i fråga om europa- kooperativ. Det är naturligt att frågorna här bedöms på samma sätt som i lagstiftningsärendet om europabolag. Sålunda finns det även såvitt gäller europakooperativ behov av bestämmelser om ett särskilt bokslut i de ifrågavarande situationerna.

För att en bestämmelse om särskilt bokslut skall täcka samtliga fall där det kan finnas behov av ett sådant bokslut, bör den emellertid inte be- gränsas till flyttningar under löpande räkenskapsår. Om ett europakoope- rativ flyttar sitt säte vid räkenskapsårets utgång, skulle man kunna hävda att skyldigheten att upprätta årsredovisning inträder först vid en tidpunkt då årsredovisningslagen inte längre är tillämplig på europakooperativet. Samtidigt torde lagstiftningen i det nya landet inte kräva att årsredo-

Prop. 2005/06:150

162

visning upprättas för ett räkenskapsår då europakooperativet var svenskt. I ett sådant fall är situationen lika otillfredsställande som om flyttningen sker under löpande räkenskapsår. Detta talar för att kravet på särskilt bokslut inte bör gälla bara vid flyttning under löpande räkenskapsår utan omfatta all den tid som har förflutit sedan utgången av det räkenskapsår för vilket årsredovisning senast har upprättats.

En särskild fråga i sammanhanget är vilken typ av bokslut som skall upprättas. Bör det krävas en fullständig redovisning eller är det till- räckligt med en mer översiktlig sammanställning av föreningens ekono- miska förhållanden? Ett tänkbart alternativ är att kräva en sådan delårs- rapport som regleras i 9 kap. 3 § första stycket och 4 § årsredovis- ningslagen (1995:1554), avseende förhållandena inför beslutet om flytt- ning eller motsvarande. En sådan ordning skulle motsvara vad som gäller vid fusion enligt aktiebolagslagen (se 23 kap. 10 §). En sådan rapport skulle emellertid inte tillgodose de behov som det allmänna och före- ningens andra intressenter i de nu aktuella fallen har av att kunna följa föreningens ekonomiska ställning ända fram till flyttnings- respektive fusionsdagen. Det kan inte heller uteslutas att en sådan ordning skulle kunna missbrukas av den som har ett intresse av att undvika en ordentlig genomlysning av föreningens räkenskaper. Det framstår också som mest konsekvent i förhållande till regelverket i övrigt att föreningen, för den tid som den är bokföringsskyldig i Sverige, är skyldig att lämna en fullständig redovisning av sina ekonomiska förhållanden. Övervägande skäl talar därför för att bokslutet innehållsmässigt skall följa bokförings- lagens bestämmelser om årsbokslut (se 6 kap. 4–9 och 11 §§) och att detta skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upp- rättats fram till dess att bokföringsskyldigheten upphör, dvs. på flytt- nings- respektive fusionsdagen. Skyldigheten att upprätta bokslutet bör lämpligen ligga på europakooperativets förvaltningsorgan eller lednings- organ eller, i fusionsfallet, styrelsen i den ekonomiska föreningen.

En särskild komplikation vid utformningen av reglerna är att ett europakooperativ efter tidpunkten för flyttning av säte respektive fusio- nens ikraftträdande i princip kommer att falla under det nya hemvist- landets jurisdiktion. Det är därför problematiskt att uppställa krav som gäller tiden efter bytet av säte. Sålunda skulle exempelvis krav i den svenska lagstiftningen på revisorsgranskning eller stämmobehandling av bokslutet efter det att europakooperativet har flyttat sätet knappast vara verkningsfulla. Några sådana regler bör därför inte införas. För att bok- slutet skall tjäna sitt syfte är det dock nödvändigt att det ges in till den svenska registreringsmyndigheten. Regler om detta bör därför införas i den svenska lagstiftningen, trots att skyldigheten kommer att inträda efter det att föreningen har lämnat svensk jurisdiktion.

De komplikationer som har berörts i det föregående när det gäller juris- diktion m.m. får anses vara oundvikliga konsekvenser av det under- liggande regelverkets gränsöverskridande karaktär. De är således inte unika för Sverige. Det kan i sammanhanget nämnas att de bestämmelser om bokslut som har införts i den finska lagstiftningen om europabolag torde vara förenade med motsvarande komplikationer. I grunden är detta något som endast torde kunna lösas på gemenskapsnivå. För det fall att det skulle visa sig att regleringen i detta avseende innebär problem i praktiken bör Sverige därför, vilket även har framhållits av Skatteverket,

Prop. 2005/06:150

163

i lämpligt sammanhang ta initiativ till nödvändiga tillägg till regleringen Prop. 2005/06:150 i SCE-förordningen.

Bokföringsnämnden har påpekat att förslaget inte innehåller några reg- ler om vad som skall gälla när ett europakooperativ flyttar sitt säte till Sverige. I en sådan situation blir europakooperativet bokföringsskyldigt enligt svenska bestämmelser vid tidpunkten för registreringen i Sverige. Samma redovisningsregler, t.ex. om öppningsbalansräkning, kommer då att gälla för europakooperativet som för vilket annat i Sverige nystartat företag som helst (jfr 4 kap. 3 § bokföringslagen). Mot den bakgrunden anser vi att det inte finns något behov av särskilda bestämmelser i detta avseende.

5.33

Föreningskapitals- och redovisningsvaluta

 

 

 

 

 

 

Regeringens förslag: Ett europakooperativ med säte i Sverige skall

 

 

 

uttrycka sitt kapital i antingen svenska kronor eller euro. Kapitalet

 

 

 

skall dock vara uttryckt i samma valuta som europakooperativets

 

 

 

redovisningsvaluta.

 

 

 

Regeringens bedömning: Det bör inte införas bestämmelser om att

 

 

 

ett europakooperativ med säte i Sverige skall vara skyldigt att upprätta

 

 

 

sin redovisning i svenska kronor.

 

 

 

 

 

 

 

Promemorians förslag och bedömning: Överensstämmer med rege-

 

ringens förslag och bedömning (se promemorian s. 229).

 

 

Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft

 

några invändningar mot promemorians förslag och bedömning.

 

 

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Ett europakoopera-

 

tiv skall enligt artikel 3.1 i SCE-förordningen uttrycka sitt kapital i den

 

nationella valutan. Ett europakooperativ vars säte befinner sig utanför

 

euroområdet får också uttrycka sitt kapital i euro. Enligt en kompletteran-

 

de bestämmelse i artikel 77.1 får emellertid varje medlemsstat, om och så

 

länge som EMU:s tredje etapp inte är tillämplig på den staten, tillämpa

 

samma bestämmelser på de europakooperativ som har sitt säte inom dess

 

territorium som på de kooperativ eller publika aktiebolag som faller

 

under dess lagstiftning, vad beträffar den valuta som europakooperativets

 

kapital skall vara uttryckt i. Ett europakooperativ skall emellertid under

 

alla omständigheter också få uttrycka sitt kapital i euro, varvid om-

 

räkningskursen mellan den nationella valutan och euron skall vara den

 

som gäller den sista dagen i månaden före bildandet av europakoopera-

 

tivet.

 

 

 

 

Enligt artikel 68.3 skall ett europakooperativ upprätta årsredovisning

 

och eventuell koncernredovisning i den nationella valutan. Ett europa-

 

kooperativ som har sitt säte utanför euroområdet får, enligt samma be-

 

stämmelse, även upprätta sin årsredovisning och, i förekommande fall,

 

sin koncernredovisning i euro. Om och så länge som EMU:s tredje etapp

 

inte är tillämplig på den medlemsstat där ett europakooperativ har sitt

 

säte, får emellertid europakooperativet enligt en kompletterande bestäm-

 

melse i artikel 77.2 upprätta och offentliggöra sin årsredovisning och, om

 

så är lämpligt, sin koncernredovisning i euro. Medlemsstaten får dock

 

föreskriva att europakooperativets årsredovisning och, i förekommande

164

 

 

 

 

fall, koncernredovisning skall upprättas och offentliggöras i den natio- nella valutan på samma villkor som gäller för kooperativ eller publika aktiebolag som omfattas av denna stats lagstiftning.

När det gäller svenska ekonomiska föreningar och publika aktiebolag finns en valmöjlighet mellan redovisning i svenska kronor och euro (se 4 kap. 6 § bokföringslagen). Europakooperativ skall, såsom har före- slagits i avsnitt 5.30, omfattas av filiallagen. Av 14 § första stycket filial- lagen följer att även utländska företags filialer i Sverige – och följakt- ligen också filialer till europakooperativ med säte utanför Sverige – har denna valmöjlighet (se prop. 1999/2000:23 s. 218). Motsvarande val- möjlighet finns för aktiebolagens del när det gäller frågan om i vilken valuta aktiekapitalet skall anges (se 1 kap. 3 § aktiebolagslagen). Aktie- kapitalet skall emellertid alltid vara bestämt i samma valuta som redo- visningsvalutan. Och för svenska ekonomiska föreningar gäller, för det fall en förening har valt euro som redovisningsvaluta, att det i stadgarna också skall anges att den insats med vilken varje medlem skall delta i föreningen skall vara bestämd i euro (se 2 kap. 2 § tredje stycket före- ningslagen).

Som framgått ovan medger SCE-förordningen att europakooperativ med säte i Sverige kan välja att upprätta sin redovisning i antingen svenska kronor eller euro. Mot bakgrund av att svenska ekonomiska före- ningar har denna valmöjlighet saknas det för svenskt vidkommande anledning att införa bestämmelser som innebär inskränkningar härvidlag för europakooperativ. Ett europakooperativ med säte i Sverige bör såle- des, i enlighet med vad som följer av SCE-förordningen, kunna välja att upprätta sin redovisning i antingen svenska kronor eller euro.

När det gäller frågan om i vilken valuta ett europakooperativ med säte i Sverige skall uttrycka sitt kapital, torde de ovan redovisade artiklarna i SCE-förordningen inte medge samma valmöjlighet. SCE-förordningen utgår från att ett europakooperativ uttrycker sitt kapital i den nationella valutan. I medlemsstater som har en annan nationell valuta än euro får europakooperativen också uttrycka sitt kapital i euro, dvs. ha ett system med ”dubbla” valutor för föreningskapitalet. Ett sådant system torde bli komplicerat och är ägnat att skapa förvirring (jfr prop. 2003/04:112 s. 111). Sverige får dock välja att tillämpa samma bestämmelser på europakooperativen som på nationella kooperativ eller publika aktie- bolag. Det framstår som ändamålsenligt att utnyttja denna möjlighet. I normala fall torde man kunna utgå från att de som väljer att driva sin verksamhet i form av ett europakooperativ eftersträvar de fördelar som är förknippade med just en europeisk associationsform. För sådana föreningar torde det falla sig naturligt att ha sitt kapital och sin redo- visning i euro. Sammanfattningsvis anser vi alltså att övervägande skäl får anses tala för att Sverige inför bestämmelser som gör det möjligt för europakooperativ med säte i Sverige att uttrycka sitt kapital i antingen svenska kronor eller euro. Kapitalet skall emellertid alltid vara bestämt i samma valuta som europakooperativets redovisningsvaluta.

Prop. 2005/06:150

165

5.34

Skadestånd

Prop. 2005/06:150

Regeringens bedömning: Det bör inte införas några särskilda bestäm- melser om skadeståndsskyldighet för europakooperativets funktio- närer.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning (se promemorian s. 231).

Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser har lämnat promemorians bedömning utan invändningar. Sveriges advokatsamfund har dock ansett att gränserna för skadeståndsansvaret för tillsynsorganets ledamöter är oklara.

Skälen för regeringens bedömning: I 13 kap. föreningslagen finns bestämmelser om skadeståndsskyldighet för ekonomiska föreningars funktionärer i vissa fall. Av reglerna framgår bl.a. att styrelseledamot, verkställande direktör, revisor, föreningsmedlem och röstberättigad som inte är medlem under vissa förutsättningar kan bli skadeståndsskyldiga mot föreningen, föreningsmedlem eller annan. Liknande bestämmelser om skadeståndsskyldighet finns för medlemsbanker i 11 kap. lagen om medlemsbanker, för kreditmarknadsföreningar i 12 kap. 20 § lagen om bank- och finansieringsrörelse och för understödsföreningar i 76 och 76 a §§ lagen om understödsföreningar med hänvisningar till 1951 års föreningslag.

I artikel 51 i SCE-förordningen anges att ledamöterna i lednings-, tillsyns- och förvaltningsorgan skall vara ansvariga för förlust eller skada som tillfogas europakooperativet till följd av att de har åsidosatt sina skyldigheter. Enligt artikeln skall ansvaret regleras av de bestämmelser som gäller för kooperativ i den medlemsstat där europakooperativet har sitt säte. Det innebär att de regler som finns i bl.a. föreningslagen om sty- relseledamöters skadeståndsskyldighet blir tillämpliga. Ansvaret för tillsynsorganets ledamöter har diskuterats särskilt i avsnitt 5.21. För våra överväganden i den delen hänvisas till vad som har anförts där.

Kretsen av funktionärer som kan ådra sig skadeståndsskyldighet enligt artikel 51 är snävare än den krets som anges i föreningslagen. Uppräk- ningen i artikel 51 kan dock knappast uppfattas som uttömmande. Av artikel 8 i SCE-förordningen följer att frågor som inte regleras direkt av förordningen i stället skall regleras av de nationella regler som skulle gälla för en kooperativ förening. Detta torde innebära att de skadestånds- rättsliga regler i föreningslagen som omfattar andra personer – såsom verkställande direktör, revisor och föreningsmedlem – genom hänvis- ningen i artikel 8 också kommer att bli gällande för europakooperativen (jfr prop. 2003/04:112 s. 112). Någon särskild bestämmelse om dessa funktionärers skadeståndsskyldighet behövs därför enligt vår uppfattning inte.

5.35Straff och vite

Regeringens förslag: Genom särskilda bestämmelser i den nya lagen om europakooperativ och lagen om understödsföreningar görs straff-

166

rättsliga regler i föreningslagen och lagen om understödsföreningar tillämpliga också i fråga om europakooperativ.

Det införs vidare bestämmelser som gör bestämmelserna om vite i aktiebolagslagen och försäkringsrörelselagen tillämpliga i fråga om europakooperativ.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 232).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd- ningar mot promemorians förslag.

Bakgrund: I föreningslagens 16 kap. 1 § finns bestämmelser om straff för överträdelser av vissa bestämmelser i lagen. De förfaranden som straffbeläggs är bl.a. underlåtenhet att sammankalla styrelsen enligt 6 kap. 8 § andra stycket andra meningen och underlåtenhet att föra med- lemsförteckning enligt 3 kap. 6 §. Gärningar som begås inom en ekono- misk förening kan också falla under brottsbalkens regler. Det kan gälla t.ex. reglerna om osant intygande, svindleri, trolöshet mot huvudman och oredlighet mot borgenärer. Även brottsbalkens regler om företagsbot är tillämpliga på ekonomiska föreningar.

I 16 kap. 2 § föreningslagen finns vidare bestämmelser om vite. Enligt dessa bestämmelser kan registreringsmyndigheten förelägga verkställan- de direktör eller styrelseledamot i en ekonomisk förening att vid vite vid- ta vissa åtgärder, t.ex. ge in behörig registreringsanmälan. Föreningsla- gens bestämmelse om vite har sin motsvarighet i 30 kap. 2 § aktiebolags-

lagen (i prop. 2005/06:135 föreslås att

paragrafen ges beteckningen

30 kap. 3 §). Enligt den bestämmelsen

kan Bolagsverket vid vite

förelägga den verkställande direktören eller en styrelseledamot att göra en behörig anmälan för registrering samt att på bolagets brev, fakturor m.m. lämna vissa upplysningar om bolaget.

I lagen om understödsföreningar finns särskilda straffbestämmelser. I vissa delar hänvisar bestämmelserna till 1951 års lag om ekonomiska föreningar (se 77–80 §§). Till böter döms exempelvis den som uppsåt- ligen eller av grov oaktsamhet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i försäkringsteknisk utredning som getts in till Finansinspektionen. I 74 § finns också särskilda bestämmelser om vite.

Skälen för regeringens förslag: SCE-förordningen förutsätter att ett europakooperativ i varje medlemsstat skall jämställas med en kooperativ förening med säte i den medlemsstaten (se artikel 9). Det innebär att de straffbestämmelser som, i enlighet med det ovan anförda, gäller för för- faranden i svenska ekonomiska föreningar också bör gälla för motsva- rande förfaranden i ett europakooperativ med säte i Sverige. Frågan är om detta följer av förordningens regler eller om det behövs komplette- rande svenska regler om saken.

Några bestämmelser om straffrättsliga sanktioner eller vite finns inte i förordningen. Av artikel 8 framgår att europakooperativ skall – i de delar som förordningen lämnar en fråga helt eller delvis oreglerad – regleras av de lagbestämmelser som i respektive medlemsstat skall gälla för koope- rativa föreningar. Bestämmelsen skulle kunna tolkas så att den omfattar samtliga bestämmelser som i den nationella lagstiftningen är tillämpliga på ekonomiska föreningar, inklusive de straffrättsliga. Några särskilda

Prop. 2005/06:150

167

bestämmelser skulle i så fall inte behövas för att göra de nu aktuella Prop. 2005/06:150 straffrättsliga reglerna tillämpliga på europakooperativen.

I lagstiftningsärendet om europabolag diskuterades motsvarande fråge- ställning. Där konstaterades att frågor om straffrätt ligger utanför den gemenskapsrättsliga kompetensen. Det bedömdes därför att SE-förord- ningens motsvarighet till artikel 8 i SCE-förordningen inte kunde åbe- ropas som grund för tillämpning av nationella straffrättsliga bestäm- melser. Det ansågs således nödvändigt att i den nationella lagstiftningen ange det straffbelagda området (se prop. 2003/04:112 s. 113).

Frågan om straffrättsliga bestämmelser bör lämpligen lösas på samma sätt som i det ovan nämnda lagstiftningsärendet. Det bör således komma till uttryck i den svenska lagstiftningen att föreningslagens bestämmelser gäller också i fråga om europakooperativ. Detsamma bör gälla beträf- fande straffbestämmelserna i lagen om understödsföreningar. Detta bör ske genom att det i lagen om europakooperativ och lagen om understöds- föreningar införs särskilda regler om att de ovan nämnda straffrättsliga bestämmelserna i föreningslagen och lagen om understödsföreningar skall tillämpas också i fråga om europakooperativ (jfr 30 § lagen om europabolag). Såsom också konstaterades i förarbetena till lagen om europabolag krävs dock inte några motsvarande regler när det gäller brottsbalkens straffbestämmelser. Gärningar som är straffbelagda i brottsbalken och som begås inom ramen för verksamheten i ett europa- kooperativ kommer utan vidare att falla under brottsbalkens tillämpning (jfr 2 kap. 1 § brottsbalken). Detsamma gäller förfaranden som är straff- belagda i specialstraffrätten och andra författningar, som inte innehåller särskilda referenser till ekonomiska föreningar.

Vad som har anförts ovan bör gälla även beträffande bestämmelser om vite. Med hänsyn till att det i fråga om registrering av europakooperativ är aktiebolagslagens bestämmelser, och för europakooperativ som driver försäkringsrörelse försäkringsrörelselagens bestämmelser, som skall vara tillämpliga, är det lämpligt att dessa lagars bestämmelser om vite görs tillämpliga på europakooperativ. Det bör således, på motsvarande sätt som beträffande straffbestämmelserna, införas särskilda bestämmelser om att 30 kap. 3 § aktiebolagslagen och 21 kap. 2 § försäkringsrörelsela- gen skall tillämpas också i fråga om europakooperativ (jfr 31 § lagen om europabolag).

6 Frågor om europabolag

Regeringens förslag: I lagen om europabolag tas det in bestämmelser om att Skatteverket, och i fråga om företag som står under Finans- inspektionens tillsyn, Finansinspektionen skall ha rätt att under vissa förhållanden motsätta sig att ett europabolag flyttar sitt säte till ett annat land eller att ett aktiebolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion. Vidare tas det in bestämmelser om särskilt bokslut i samband med flyttning av säte respektive fusion. Bestämmelserna skall ha samma innebörd som de motsvarande bestämmelser som har föreslagits i fråga om europakooperativ.

168

Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon möjlighet för Prop. 2005/06:150 europabolag att uttrycka sitt aktiekapital i svenska kronor.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 237). Frågan om i vilken valuta ett europabolag skall uttrycka sitt aktiekapital har inte behandlats i promemorian.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt promemo- rians förslag eller inte haft några invändningar mot det. Svenskt Närings- liv, Svenska Bankföreningen, Sveriges advokatsamfund och Sveriges Försäkringsförbund har, beträffande Skatteverkets respektive Finans- inspektionens rätt att motsätta sig flyttning av säte och fusion, anfört samma synpunkter som beträffande motsvarande förslag när det gäller europakooperativ. Dessa invändningar finns redovisade i avsnitt 5.8 (jfr även avsnitt 5.12). Också Skatteverket och Bokföringsnämnden har, när det gäller frågan om särskilt bokslut i samband med flyttning av säte res- pektive fusion, anfört samma synpunkter som beträffande motsvarande förslag när det gäller europakooperativ. Dessa synpunkter finns redo- visade i avsnitt 5.32.

Skälen för regeringens förslag: I propositionen 2003/04:112 lovade regeringen att återkomma med förslag när det gäller vissa frågor om europabolag. Det gäller dels frågorna om en myndighets rätt att motsätta sig att ett europabolag flyttar sitt säte respektive att ett svenskt aktiebolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion, dels frågan om ett särskilt bokslut vid flyttning av säte respektive fusion. Motsvarande frågor har, såvitt gäller europakooperativ, behandlats i avsnitten 5.8, 5.12 och 5.32. Det är naturligt att frågorna behandlas på samma sätt när det gäller europabolagen. Sålunda bör det i lagen om europabolag tas in mot- svarande bestämmelser om Skatteverkets och – i förekommande fall – Finansinspektionens rätt att under vissa förhållanden motsätta sig att ett europabolag flyttar sitt säte eller att ett aktiebolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion och om särskilt bokslut i samband med flytt- ning av säte respektive fusion.

Som har redovisats i avsnitt 5.8 har Lagrådet haft vissa synpunkter på regleringen av Skatteverkets och Finansinspektionens rätt att motsätta sig flyttning av säte respektive fusion. För en närmare redogörelse av dessa synpunkter och hur vi har ställt oss till dessa, hänvisas till det avsnittet.

I avsnitt 5.33 har föreslagits att ett europakooperativ med säte i Sverige skall kunna uttrycka sitt kapital i antingen svenska kronor eller euro. I fråga om europabolag gäller i stället, i enlighet med SE-förordningens huvudregel, ett generellt krav på att aktiekapitalet skall uttryckas i euro. När lagen om europabolag infördes gjorde bedömningen att övervägande skäl talade för att Sverige inte borde utnyttja den möjlighet som förord- ningen ger att tillåta europabolag att uttrycka aktiekapitalet även i svenska kronor (se prop. 2003/04:112 s. 110 f.) Vi anser inte att det finns anledning att ändra det ställningstagandet.

169

7

Ikraftträdande

Prop. 2005/06:150

Regeringens förslag: Den nya lagen om europakooperativ liksom de i övrigt föreslagna lagändringarna skall träda i kraft den 18 augusti 2006.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 239).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan invändningar.

Skälen för regeringens förslag: SCE-förordningen skall börja tillämpas den 18 augusti 2006. SCE-direktivet skall vara införlivat i med- lemsstaternas lagstiftning samma dag. De frågor som förordningen har överlämnat till medlemsstaterna att besluta om bör vara lösta samtidigt som förordningens bestämmelser och de nationella bestämmelser som följer av direktivet skall börja tillämpas. Den nya lagen om europakoope- rativ och de ändringar i befintlig lagstiftning som nu föreslås bör därför också träda i kraft den 18 augusti 2006.

8

Konsekvenser av förslagen

 

Genom SCE-förordningen skapas en möjlighet att bedriva näringsverk-

 

samhet i en ny associationsform. Ett europakooperativ kommer att falla

 

under delvis andra regler än de som gäller för en svensk ekonomisk före-

 

ning. Förordningen innebär däremot inte några ändringar i regelverket

 

för de ekonomiska föreningar som inte utnyttjar denna möjlighet. Med

 

hänsyn till att minimikapitalet för europakooperativ har bestämts till

 

30 000 euro, kan det antas att det företrädesvis är bland de större och

 

medelstora företagen som europakooperativformen kommer att vara ett

 

intressant alternativ till befintliga nationella företagsformer. För de små

 

företagen kan SCE-förordningen och de kompletterande svenska lagbe-

 

stämmelserna väntas få liten betydelse. Det är dock, även i fråga om

 

något mindre företag, tänkbart att europakooperativet kommer till an-

 

vändning vid företagssammanslutningar över gränserna.

 

 

Ett europakooperativ med säte i Sverige kommer i stor utsträckning att

 

falla under samma regler som en svensk ekonomisk förening. Detta

 

gäller såväl i fråga om föreningsrättsliga regler som i fråga om exempel-

 

vis skatteregler. För företag med anknytning till olika EU-länder öppnas

 

visserligen vissa nya möjligheter genom SCE-förordningen, bl.a. när det

 

gäller flyttning av säte över gränserna. Sammantaget torde emellertid

 

introduktionen av europakooperativformen inte ändra villkoren för det

 

svenska näringslivet i någon betydande omfattning. Erfarenheterna från

 

introduktionen av tidigare europeiska associationsformer, europeiska

 

ekonomiska intressegrupperingar respektive europabolag, talar också för

 

att effekterna på svenska förhållanden blir begränsade. Det finns i

 

Sverige i dag endast ett fåtal registrerade företag av dessa slag.

 

 

Ikraftträdandet av SCE-förordningen och de nu föreslagna lagbestäm-

 

melserna kan inte antas få några kostnadseffekter för staten. Vissa

 

mindre kostnader – orsakade bl.a. av anpassningar av befintliga system

170

och framtagande av informationsmaterial – kommer initialt att uppstå hos Prop. 2005/06:150 Bolagsverket för att inrätta ett register över europakooperativ. Dessa

kostnader skall finansieras genom registeravgifter enligt principen om full kostnadstäckning. De nya uppgifter som verket får kan väntas få endast marginell betydelse i förhållande till verkets verksamhet i stort. Vad som nu har sagts gäller också länsstyrelsernas nya begränsade upp- gifter, dvs. att i vissa fall kalla till föreningsstämma. Dessa kommer såle- des inte att medföra några ökade kostnader för länsstyrelserna. Även Skatteverkets nya uppgifter kan antas få endast marginell betydelse i förhållande till verkets totala verksamhet. De ökade kostnader som kan uppstå är inte större än att de skall finansieras inom befintliga ramar.

För Finansinspektionen innebär ikraftträdandet av SCE-förordningen och de i denna promemoria föreslagna lagbestämmelserna nya uppgifter. Finansinspektionen skall dels utöva tillsyn över de företag som väljer att driva tillståndspliktig finansiell verksamhet i europakooperativform, dels pröva ärenden om tillstånd m.m. beträffande dessa företag. Den utökade tillsynen får emellertid antas komma att utgöra en obetydlig del av Finansinspektionens verksamhet och skall finansieras inom befintliga ramar. Tillståndsprövningen skall finansieras på sedvanligt sätt genom att Finansinspektionen bemyndigas att ta ut avgifter av dessa företag. Avgifterna skall bestämmas med syfte att nå full kostnadstäckning.

Reglerna om överlämnande och överklagande i den föreslagna lagen om europakooperativ medför att såväl allmänna domstolar som allmänna förvaltningsdomstolar tilldelas nya uppgifter. Kostnaderna för den be- gränsade mängd ärenden som det kan antas vara fråga om skall rymmas inom domstolsväsendets befintliga ekonomiska ramar.

9

Författningskommentar

9.1

Förslaget till lag om europakooperativ

Inledande bestämmelser

 

Tillämpningsområde