Regeringens proposition 2005/06:134

Anpassningar av studiestödet till vissa EG-direktiv, Prop.
m.m. 2005/06:134

Regeringen överlÀmnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 9 mars 2006

Göran Persson

Lena Hallengren

(Utbildnings- och kulturdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehÄll

I denna proposition föreslÄs vissa Àndringar i bl.a. studiestödslagen (1999:1395) sÄ att reglerna om utlÀndska medborgares rÀtt till svenskt studiestöd anpassas till förÀndringarna inom EG-rÀtten. Utvecklingen av EG-rÀtten innebÀr bland annat att den fria rörligheten för personer underlÀttas och att principen om likabehandling av sociala förmÄner, inklusive studiestöd, utvidgas till vissa nya grupper. Förslagen till lagÀndringar innebÀr bland annat att utlÀndska medborgare med permanent uppehÄllsrÀtt i Sverige och utlÀndska medborgare med stÀllning som varaktigt bosatta i Sverige eller i annan EU-stat under vissa förutsÀttningar skall jÀmstÀllas med svenska medborgare nÀr det gÀller rÀtt till studiestöd och rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.

Samtidigt lÀmnas förslag till vissa följdÀndringar med anledning av att bidrag vid korttidsstudier Àven kommer att administreras av Sametinget.

Lagförslagen föreslÄs trÀda i kraft den 1 juli 2006.

1

InnehÄllsförteckning Prop. 2005/06:134
1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................. 4
2 Lagtext ............................................................................................... 5
  2.1 Förslag till lag om Àndring i studiestödslagen  
    (1999:1395)......................................................................... 5

2.2Förslag till lag om Àndring i lagen (2006:000) om Àndring

i studiestödslagen (1999:1395) ......................................... 10

2.3Förslag till lag om Àndring i lagen (2002:624) om

rekryteringsbidrag till vuxenstuderande ........................... 12

2.4Förslag till lag om Àndring i mervÀrdesskattelagen

(1994:200)......................................................................... 15

2.5Förslag till lag om Àndring i inkomstskattelagen

    (1999:1229)....................................................................... 16
3 Ärendet och dess beredning............................................................. 17
4 Inledning..........................................................................................   18
5 Likabehandling av unionsmedborgare ............................................ 20
  5.1 Direktivets innehÄll........................................................... 20
  5.2 GÀllande rÀtt...................................................................... 21
  5.3 ÖvervĂ€ganden och förslag ................................................ 21
6 Likabehandling av varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare.......... 25
  6.1 Direktivets innehÄll........................................................... 25
  6.2 GÀllande rÀtt...................................................................... 25
  6.3 ÖvervĂ€ganden och förslag ................................................ 25
7 Övriga utlĂ€ndska medborgare.......................................................... 29
  7.1 GÀllande rÀtt...................................................................... 29
  7.2 ÖvervĂ€ganden och förslag ................................................ 29
8 Bidrag vid korttidsstudier................................................................ 31
  8.1 Bakgrund...........................................................................   31
  8.2 ÖvervĂ€ganden och förslag ................................................ 32
9 Förslagens konsekvenser................................................................. 33
  9.1 Anpassningar till EG-direktiven ....................................... 33
    9.1.1 Effekter för olika mÄlgrupper ......................... 33
    9.1.2 Konsekvenser för statsbudgeten ..................... 35
    9.1.3 Administrativa konsekvenser.......................... 36
  9.2 Bidrag vid korttidsstudier ................................................. 36
10 Författningsreglering och ikrafttrÀdande......................................... 36
11 Författningskommentarer ................................................................ 37

11.1Förslaget till om lag om Àndring i studiestödslagen

(1999:1395)....................................................................... 37

11.2Förslaget till lag om Àndring i lagen (2002:624) om

  rekryteringsbidrag till vuxenstuderande ........................... 40
11.3 Övriga lagĂ€ndringar .......................................................... 41
Bilaga 1 Promemorians lagförslag....................................................... 42
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser.......................................... 47
2    
Bilaga 3 Rörlighetsdirektivet ............................................................... 48 Prop. 2005/06:134
Bilaga 4 Direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares    
  stÀllning ................................................................................. 77  
Utdrag ur protokoll vid regeringssammantrÀde den 9 mars 2006 ........... 97  
RÀttsdatablad............................................................................................ 98  

3

1 Förslag till riksdagsbeslut Prop. 2005/06:134

Regeringen föreslÄr att riksdagen antar regeringens förslag till

1.lag om Àndring i studiestödslagen (1999:1395),

2.lag om Àndring i lagen (2006:000) om Àndring i studiestödslagen (1999:1395),

3.lag om Àndring i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande,

4.lag om Àndring i mervÀrdesskattelagen (1994:200), och

5.lag om Àndring i inkomstskattelagen (1999:1229).

4

Prop. 2005/06:134

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om Àndring i studiestödslagen (1999:1395)

HÀrigenom föreskrivs1 i frÄga om studiestödslagen (1999:1395)

dels att 1 kap. 4 §, 2 kap. 4 § och 3 kap. 4 och 25 §§ samt rubriken nÀrmast före 1 kap. 4 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas tvÄ nya paragrafer, 1 kap. 5 och 6 §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse     Föreslagen lydelse    
Medborgare i annat EU/EES- UtlÀndska medborgare som  
land eller Schweiz     jÀmstÀlls med svenska  
          medborgare2    
        1 kap.      
          4 §3      
UtlÀndska medborgare som pÄ UtlÀndska medborgare skall, nÀr
grund av anstÀllning eller det gÀller rÀtt till studiestöd enligt
etablering som egenföretagare hÀr denna lag, jÀmstÀllas med svenska
i landet kan hÀrleda rÀttigheter i medborgare om de pÄ grund av
frÄga om sociala förmÄner frÄn anstÀllning eller etablering som
1. EG-rÀtten,     egenföretagare hÀr i landet kan
2. avtalet om Europeiska hÀrleda rÀttigheter i frÄga om
ekonomiska samarbetsomrÄdet sociala förmÄner frÄn  
(EES), eller       1. EG-rÀtten,    
3. avtalet mellan Europeiska 2. avtalet om Europeiska
gemenskapen och dess ekonomiska samarbetsomrÄdet
medlemsstater Ä ena sidan, och (EES), eller      
Schweiz Ă„ andra sidan om fri 3. avtalet mellan Europeiska
rörlighet för personer,     gemenskapen och dess
skall nÀr det gÀller rÀtt till medlemsstater Ä ena sidan, och
studiestöd enligt denna lag Schweiz Ä andra sidan om fri

1Jfr Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rÀtt att fritt röra sig och uppehÄlla sig inom medlemsstaternas territorier och om Àndring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphÀvande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77, Celex 32004L0038) samt rÄdets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares stÀllning (EUT L 16, 23.01.2004, s 44, Celex 32003L0109).

2Senaste lydelse 2001:67.

3Senaste lydelse 2001:67.

5

jÀmstÀllas med svenska medborgare under de förutsÀttningar som anges i föreskrifter av regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer. Detsamma gÀller make, sambo och barn samt andra familjemedlemmar till sÄdana utlÀndska medborgare.

rörlighet för personer.   Prop. 2005/06:134
Första stycket gÀller Àven
familjemedlemmar som avses i
3 a kap. 2 § utlÀnningslagen
(2005:716) till sÄdana utlÀndska
medborgare.      
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestÀmmer
meddelar föreskrifter i anslutning
till bestÀmmelserna i denna
paragraf.        

5 §

UtlÀndska medborgare med permanent uppehÄllsrÀtt i Sverige och som kan hÀrleda rÀttigheter i frÄga om sociala förmÄner frÄn EG-rÀtten skall, nÀr det gÀller rÀtt till studiestöd enligt denna lag, jÀmstÀllas med svenska medborgare.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer meddelar föreskrifter i anslutning till bestÀmmelserna i första stycket.

I 2 kap. 4 § andra–fjĂ€rde styckena och 3 kap. 4 § andra– fjĂ€rde styckena finns ytterligare bestĂ€mmelser om rĂ€tt till studiestöd för utlĂ€ndska medborgare.

6 §

UtlÀndska medborgare som kan hÀrleda rÀttigheter i frÄga om sociala förmÄner frÄn EG-rÀtten skall, nÀr det gÀller rÀtt till studiestöd enligt denna lag, jÀmstÀllas med svenska medborgare vid studier i Sverige

1. om de har stÀllning som varaktigt bosatta i Sverige, eller

2. om de har stÀllning som varaktigt bosatta i en annan EU- stat men har uppehÄllstillstÄnd i Sverige.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer meddelar föreskrifter i anslutning till bestÀmmelserna i första stycket.

I 2 kap. 4 § andra–fjĂ€rde

6

styckena och 3 kap. 4 § andra– Prop. 2005/06:134
fjÀrde styckena finns ytterligare
bestÀmmelser om rÀtt till
studiestöd för utlÀndska
medborgare.      

2kap.

4 §

StudiehjÀlp fÄr lÀmnas till studerande som Àr svensk medborgare. StudiehjÀlp fÄr lÀmnas ocksÄ till studerande som inte Àr svensk

medborgare, om den studerande

1. Àr bosatt i Sverige, och 1. Àr bosatt i Sverige och har permanent uppehÄllstillstÄnd hÀr, samt

2. har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte Àn att genomgÄ utbildning hÀr.

Av 1 kap. 4 § framgÄr att vissa utlÀndska medborgare skall jÀmstÀllas med svenska medborgare.

Kravet pÄ permanent uppehÄllstillstÄnd i andra stycket 1 gÀller inte för medborgare med uppehÄllsrÀtt enligt 3 a kap. 3 § utlÀnningslagen (2005:716) som fÄtt en varaktig anknytning till Sverige.

StudiehjÀlp fÄr lÀmnas Àven om kravet pÄ permanent uppehÄllstillstÄnd i andra stycket 1 inte Àr uppfyllt, om det finns sÀrskilda skÀl för det.

Av 1 kap. 4 § första och andra styckena, 5 § första stycket och 6 § första stycket framgÄr att vissa utlÀndska medborgare skall jÀmstÀllas med svenska medborgare.

3kap.

4 §

Studiemedel fÄr lÀmnas till studerande som Àr svensk medborgare. Studiemedel fÄr lÀmnas ocksÄ till studerande som inte Àr svensk

medborgare, om den studerande

1. Àr bosatt i Sverige, och 1. Àr bosatt i Sverige och har permanent uppehÄllstillstÄnd hÀr, samt

2. har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte Àn att genomgÄ utbildning hÀr.

Kravet pÄ permanent

7

Av 1 kap. 4 § framgÄr att vissa utlÀndska medborgare skall jÀmstÀllas med svenska medborgare.

uppehÄllstillstÄnd i andra stycket 1 Prop. 2005/06:134
gÀller inte för medborgare med  

uppehÄllsrÀtt enligt 3 a kap. 3 § utlÀnningslagen (2005:716) som fÄtt en varaktig anknytning till Sverige.

Studiemedel fÄr lÀmnas Àven om kravet pÄ permanent uppehÄllstillstÄnd i andra stycket 1 inte Àr uppfyllt, om det finns sÀrskilda skÀl för det.

Av 1 kap. 4 § första och andra styckena, 5 § första stycket och 6 § första stycket framgÄr att vissa utlÀndska medborgare skall jÀmstÀllas med svenska medborgare.

      25 §4          
Om inte nÄgot annat följer av Studiemedel fÄr inte lÀmnas
föreskrifter som regeringen eller tas emot för den tid för vilken
meddelar fÄr studiemedel inte det lÀmnas          
lÀmnas eller tas emot för den tid 1. studiehjÀlp enligt 2 kap.,  
för vilken det lÀmnas   2. aktivitetsstöd för att delta i ett
– studiehjĂ€lp enligt 2 kap., arbetsmarknadspolitiskt program,
– aktivitetsstöd för att delta i ett 3. utbildningsbidrag   för
arbetsmarknadspolitiskt program, doktorander,        
– utbildningsbidrag för 4. rekryteringsbidrag enligt
doktorander,     lagen (2002:624)   om
– rekryteringsbidrag enligt lagen rekryteringsbidrag     till
(2002:624) om rekryteringsbidrag vuxenstuderande,      
till vuxenstuderande, eller 5. rehabiliteringsersÀttning  
– rehabiliteringsersĂ€ttning enligt enligt lagen (1962:381) om allmĂ€n
lagen (1962:381) om allmÀn försÀkring, eller        
försÀkring.     6. bidrag till studerande vid
      korttidsstudier som fÄr fördelas av
      a) Landsorganisationen   i
      Sverige eller TjÀnstemÀnnens
      Centralorganisation med stöd av
      lagen (1976:1046)   om
      överlÀmnande       av
      förvaltningsuppgifter inom Utbild-
      ningsdepartementets verksamhets-
      omrÄde,          
      b) Socialstyrelsens institut för
      sÀrskilt utbildningsstöd, eller  
      c) Sametinget.        

Studiemedel fÄr inte lÀmnas för den tid dÄ den studerande tjÀnstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fullgör utbildning till

4 Senaste lydelse 2005:613.

8

reserv- eller yrkesofficer. Prop. 2005/06:134
Studiemedel fÄr inte lÀmnas för forskarutbildning om den studerande  
Àr eller har varit anstÀlld som doktorand eller har eller har haft  
utbildningsbidrag för doktorander.  
Studiemedel fÄr inte lÀmnas för den tid dÄ den studerande beviljats  
studiestöd eller motsvarande studiefinansiering frÄn ett annat land.  
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer fÄr meddela  
föreskrifter om vilken utlÀndsk studiefinansiering som skall omfattas av  
detta stycke.  

Regeringen fÄr meddela föreskrifter om avvikelser frÄn bestÀmmelserna i första stycket.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2006.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller fortfarande för studiestöd som avser tid före ikrafttrĂ€dandet.

9

Prop. 2005/06:134

2.2Förslag till lag om Àndring i lagen (2006:000) om Àndring i studiestödslagen (1999:1395)

HÀrigenom föreskrivs att 3 kap. 25 § studiestödslagen (1999:1395) i stÀllet för dess lydelse enligt lagen (2006:000) om Àndring i nÀmnda lag skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt bet. 2005/06:UbU3 Föreslagen lydelse  
(rskr. 2005/06:160)          
    3 kap.      
      25 §      
Om inte nÄgot annat följer av Studiemedel fÄr inte lÀmnas
föreskrifter som regeringen eller tas emot för den tid för vilken
meddelar fÄr studiemedel inte det lÀmnas      
lÀmnas eller tas emot för den tid 1. studiehjÀlp enligt 2 kap.,
för vilken det lÀmnas   2. aktivitetsstöd för att delta i ett
– studiehjĂ€lp enligt 2 kap., arbetsmarknadspolitiskt program,
– aktivitetsstöd för att delta i ett 3. utbildningsbidrag för
arbetsmarknadspolitiskt program, doktorander,      
– utbildningsbidrag för 4. rekryteringsbidrag enligt
doktorander,     lagen (2002:624) om
– rekryteringsbidrag enligt lagen rekryteringsbidrag till
(2002:624) om rekryteringsbidrag vuxenstuderande,  
till vuxenstuderande, eller 5. rehabiliteringsersÀttning
– rehabiliteringsersĂ€ttning enligt enligt lagen (1962:381) om allmĂ€n
lagen (1962:381) om allmÀn försÀkring, eller    
försÀkring.     6. bidrag till studerande vid
      korttidsstudier som fÄr fördelas av

a)Landsorganisationen i Sverige eller TjÀnstemÀnnens Centralorganisation med stöd av lagen (1976:1046) om överlÀmnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsomrÄde,

b)Socialstyrelsens institut för sÀrskilt utbildningsstöd, eller

c)Sametinget.

Studiemedel fÄr inte lÀmnas för den tid dÄ den studerande tjÀnstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fullgör utbildning till reserv- eller yrkesofficer.

Studiemedel fÄr inte lÀmnas för högskoleutbildning pÄ forskarnivÄ om den studerande Àr eller har varit anstÀlld som doktorand eller har eller har haft utbildningsbidrag för doktorander.

10

Studiemedel fÄr inte lÀmnas för den tid dÄ den studerande beviljats Prop. 2005/06:134 studiestöd eller motsvarande studiefinansiering frÄn ett annat land.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer fÄr meddela föreskrifter om vilken utlÀndsk studiefinansiering som skall omfattas av detta stycke.

Regeringen fÄr meddela föreskrifter om avvikelser frÄn bestÀmmelserna i första stycket.

11

Prop. 2005/06:134

2.3Förslag till lag om Àndring i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande

HÀrigenom föreskrivs1 i frÄga om lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande

dels att 7 och 14 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 7 a–7 c §§, av

följande lydelse.  
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

Rekryteringsbidrag fÄr lÀmnas till studerande som Àr utlÀndsk medborgare om han eller hon pÄ grund av anstÀllning eller etablering som egenföretagare hÀr i landet kan hÀrleda rÀttigheter i frÄga om sociala förmÄner frÄn

1.EG-rÀtten,

2.avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsomrÄdet (EES), eller

3.avtalet om fri rörlighet för personer mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater Ä ena sidan, och Schweiz Ä andra sidan.

Detsamma gÀller make, sambo Detsamma gÀller familje-
och barn samt   andra medlemmar som avses i 3 a kap.
familjemedlemmar till sÄdana 2 § utlÀnningslagen (2005:716) till
utlÀndska medborgare.     sÄdana utlÀndska medborgare.
Utöver vad som följer av första      
stycket fÄr rekryteringsbidrag      
lÀmnas till studerande som inte Àr      
svensk medborgare, om den      
studerande              

1.Ă€r bosatt i Sverige, och

2.har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte Àn att genomgÄ utbildning hÀr.

7 a §

Rekryteringsbidrag fÄr lÀmnas till studerande som Àr utlÀndsk medborgare med permanent

1Jfr Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rÀtt att fritt röra sig och uppehÄlla sig inom medlemsstaternas territorier och om Àndring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphÀvande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77, Celex 32004L0038) samt rÄdets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares stÀllning (EUT L 16, 23.01.2004, s. 44, Celex 32003L0109).

12

uppehÄllsrÀtt i Sverige, om han Prop. 2005/06:134 eller hon kan hÀrleda rÀttigheter i

frÄga om sociala förmÄner frÄn EG-rÀtten.

7 b §

Rekryteringsbidrag fÄr lÀmnas till studerande som Àr utlÀndsk medborgare och som kan hÀrleda rÀttigheter i frÄga om sociala förmÄner frÄn EG-rÀtten om den utlÀndske medborgaren

1.har stÀllning som varaktigt bosatt i Sverige, eller

2.har stÀllning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat men har uppehÄllstillstÄnd i Sverige.

7 c §    
Utöver vad som följer av 7–
7 b §§ fÄr rekryteringsbidrag

lÀmnas till studerande som Àr utlÀndsk medborgare, om den studerande

1.Àr bosatt i Sverige och har permanent uppehÄllstillstÄnd hÀr, samt

2.har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte Àn att genomgÄ utbildning hÀr.

Kravet pÄ permanent

uppehÄllstillstÄnd i första stycket 1 gÀller inte för medborgare med uppehÄllsrÀtt enligt 3 a kap. 3 § utlÀnningslagen (2005:716) som fÄtt en varaktig anknytning till Sverige.

Rekryteringsbidrag fÄr lÀmnas Àven om kravet pÄ permanent uppehÄllstillstÄnd i första stycket 1 inte Àr uppfyllt, om det finns sÀrskilda skÀl för det.

14 §5

Om inte nÄgot annat följer av föreskrifter som regeringen meddelar, fÄr rekryteringsbidrag inte lÀmnas eller tas emot för den tid för vilken det lÀmnas

Rekryteringsbidrag fÄr inte lÀmnas eller tas emot för den tid för vilken det lÀmnas

5 Senaste lydelse 2006:53.

13

1. studiemedel enligt 3 kap. studiestödslagen (1999:1395), Prop. 2005/06:134

2.aktivitetsstöd för att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program,

3.rehabiliteringsersÀttning enligt lagen (1962:381) om allmÀn försÀkring, eller

4. bidrag till studerande vid 4. bidrag till studerande vid
korttidsstudier som fÄr fördelas av korttidsstudier som fÄr fördelas av
Landsorganisationen i Sverige a) Landsorganisationen i Sve-
eller TjÀnstemÀnnens Central- rige eller TjÀnstemÀnnens Central-
organisation med stöd av lagen organisation med stöd av lagen
(1976:1046) om överlÀmnande av (1976:1046) om överlÀmnande av
förvaltningsuppgifter inom Utbild- förvaltningsuppgifter inom Utbild-
ningsdepartementets verksamhets- ningsdepartementets verksamhets-
omrÄde eller av Socialstyrelsens omrÄde,    
institut för sÀrskilt utbildningsstöd. b) Socialstyrelsens institut för
        sÀrskilt utbildningsstöd, eller  
        c) Sametinget.    

Rekryteringsbidrag fÄr inte lÀmnas för den tid dÄ den studerande tjÀnstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fullgör utbildning till reserv- eller yrkesofficer.

Regeringen fÄr meddela föreskrifter om avvikelser frÄn bestÀmmelserna i första stycket.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2006.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller fortfarande för rekryteringsbidrag till vuxenstuderande som avser tid före ikrafttrĂ€dandet.

14

Prop. 2005/06:134

2.4Förslag till lag om Àndring i mervÀrdesskattelagen (1994:200)

HÀrigenom föreskrivs att 3 kap. 8 § mervÀrdesskattelagen (1994:200)1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
  3 kap.
  8 §2
FrÄn skatteplikt undantas omsÀttning av tjÀnster som utgör
1. grundskole-, gymnasieskole- eller högskoleutbildning, om

utbildningen anordnas av det allmÀnna eller en av det allmÀnna för

utbildningen erkÀnd utbildningsanordnare, och        
2. utbildning som berÀttigar 2. utbildning som berÀttigar
studerande till studiestöd enligt studerande till studiestöd enligt
studiestödslagen (1999:1395) eller studiestödslagen (1999:1395) eller
till sÄdant bidrag för korttids- till sÄdant bidrag för korttids-
studier som fÄr fördelas av studier som fÄr fördelas av    
Landsorganisationen i Sverige a) Landsorganisationen i Sve-
eller TjÀnstemÀnnens Central- rige eller TjÀnstemÀnnens Central-
organisation med stöd av lagen organisation med stöd av lagen
(1976:1046) om överlÀmnande av (1976:1046) om överlÀmnande av
förvaltningsuppgifter inom Utbild- förvaltningsuppgifter inom Utbild-
ningsdepartementets verksamhets- ningsdepartementets verksamhets-
omrÄde eller av Socialstyrelsens omrÄde,        
institut för sÀrskilt utbildningsstöd. b) Socialstyrelsens institut för
        sÀrskilt utbildningsstöd, eller  
        c) Sametinget.        

Undantaget frÄn skatteplikt enligt första stycket omfattar Àven omsÀttning av varor och tjÀnster som omsÀtts som ett led i utbildningen.

Utbildning som tillhandahÄlls av utbildare mot ersÀttning frÄn en uppdragsgivare som sjÀlv utser de personer som skall utbildas (uppdragsutbildning) omfattas av undantaget endast om utbildningen ingÄr i en av uppdragsgivaren bedriven egen utbildning enligt första stycket.

Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2006.

1Lagen omtryckt 2000:500.

2Senaste lydelse 2006:51.

15

Prop. 2005/06:134

2.5Förslag till lag om Àndring i inkomstskattelagen (1999:1229)

HÀrigenom föreskrivs att 11 kap. 34 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

34 §1

Följande ersÀttningar i samband med studier skall tas upp:

1.utbildningsbidrag för doktorander, och

2.ersÀttning till deltagare i teckensprÄksutbildning för vissa förÀldrar (TUFF).

Studiestöd enligt studiestöds- Studiestöd enligt studiestöds-
lagen (1999:1395) och rekryte- lagen (1999:1395) och rekryte-
ringsbidrag enligt lagen ringsbidrag enligt lagen
(2002:624) om rekryteringsbidrag (2002:624) om rekryteringsbidrag
till vuxenstuderande skall inte tas till vuxenstuderande skall inte tas
upp. Detta gÀller ocksÄ bidrag till upp. Detta gÀller ocksÄ bidrag till
studerande vid korttidsstudier som studerande vid korttidsstudier som
fÄr fördelas av Landsorganisatio- fÄr fördelas av      
nen i Sverige eller TjÀnstemÀnnens 1. Landsorganisationen i Sve-
Centralorganisation med stöd av rige eller TjÀnstemÀnnens
lagen (1976:1046) om överlÀm- Centralorganisation med stöd av
nande av förvaltningsuppgifter lagen (1976:1046) om överlÀm-
inom Utbildningsdepartementets nande av förvaltningsuppgifter
verksamhetsomrÄde eller av Soci- inom Utbildningsdepartementets
alstyrelsens institut för sÀrskilt verksamhetsomrÄde,      
utbildningsstöd.     2. Socialstyrelsens institut för
          sÀrskilt utbildningsstöd, eller  
          3. Sametinget.      

Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2006.

1 Senaste lydelse 2006:52.

16

Prop. 2005/06:134

3 Ärendet och dess beredning

Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rÀtt att fritt röra sig och uppehÄlla sig inom medlemsstaternas territorier och om Àndring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphÀvande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s 77, Celex 32004L0038) och rÄdets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares stÀllning (EUT L 16, 23.01.2004, s 44, Celex 32003L0109) innehÄller bestÀmmelser som berör studiestödslagstiftningen. Hur direktiven skall genomföras i Sverige har varit föremÄl för tvÄ skilda utredningar dels utredningen om den fria rörligheten för unionsmedborgare, dels utredningen om uppehÄllstillstÄnd för familjeÄterförening och för varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare, som avgett betÀnkandet Unionsmedborgares rörlighet inom EU (SOU 2005:49) respektive delbetÀnkandet FamiljeÄterförening och fri rörlighet för tredjelandsmedborgare (SOU 2005:15). I bÄda betÀnkandena lÀmnas förslag till lagÀndringar som enligt utredningarna behövs för att genomföra direktiven i svensk rÀtt. BetÀnkandena har varit föremÄl för remissbehandling under vÄren 2005. Regeringen har i propositionen Genomförande av EG-direktiven om unionsmedborgares rörlighet inom EU och om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares stÀllning (prop. 2005/06:77) lÀmnat förslag till riksdagen hur de aktuella EG-direktiven skall genomföras i svensk rÀtt, huvudsakligen genom Àndringar i den nya utlÀnningslagen (2005:716).

Behovet av anpassningar pÄ studiestödsomrÄdet till gemenskapsrÀtten behandlades inte i ovan nÀmnda proposition. Regeringen har dock framhÄllit att det Àven kan bli aktuellt med författningsÀndringar vad gÀller studiestödet (prop. 2005/06:77, sid. 127 och 160).

Inom Regeringskansliet (Utbildnings- och kulturdepartementet) har det under hösten 2005 utarbetats en promemoria om vissa studiestödsfrÄgor i anslutning till ovanstÄende betÀnkanden. För att Ästadkomma en enhetlig lagstiftning pÄ studiestödsomrÄdet föreslÄs i promemorian att det i lag preciseras vilka utlÀndska medborgare som skall fÄ rÀtt till svenskt studiestöd och under vilka nÀrmare omstÀndigheter stöd skall kunna lÀmnas. Förslagen i promemorian ansluter till betÀnkandena. Lagförslagen finns i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanstÀllning av remissyttrandena finns tillgÀnglig i Utbildnings- och kulturdepartementet (dnr U2005/8790/SV).

I denna proposition lÀmnas ocksÄ vissa andra förslag pÄ studiestödsomrÄdet. Med anledning av att bidraget vid korttidsstudier kommer att administreras av ytterligare en myndighet, Sametinget, behövs vissa följdÀndringar i annan lagstiftning. Sametinget, Socialstyrelsens institut för sÀrskilt utbildningsstöd (Sisus), TjÀnstemÀnnens Centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i

17

Sverige (LO) och Centrala studiestödsnÀmnden (CSN) har beretts tillfÀlle Prop. 2005/06:134 att lÀmna synpunkter pÄ författningsförslagen i denna del.

LagrÄdet

Regeringen bedömer att lagförslagen i denna proposition som avser Ă€ndringar i studiestödslagen (1999:1395) och i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande inte innehĂ„ller nĂ„gon sĂ„dan reglering som krĂ€ver LagrĂ„dets hörande. Övriga lagförslag Ă€r endast följdĂ€ndringar med anledning av att bidrag vid korttidsstudier Ă€ven kommer att administreras av Sametinget. Regeringen bedömer att inte heller dessa lagförslag innehĂ„ller sĂ„dan reglering som krĂ€ver lagrĂ„dets hörande.

4 Inledning

Genomförande av vissa EG-direktiv

Syftet med de bÄda hÀr aktuella EG-direktiven Àr att underlÀtta rörligheten mellan medlemsstaterna för unionsmedborgarna och vissa tredjelandsmedborgare. Direktiven innehÄller bl.a. bestÀmmelser som innebÀr att vissa förpliktelser för den enskilde av administrativ eller rÀttslig natur skall begrÀnsas till vad som Àr absolut nödvÀndigt.

GĂ€llande EG-rĂ€ttsakter skall införlivas i svensk rĂ€tt. Även EG- domstolens praxis skall beaktas vid utformningen av lagstiftningen. Regeringen har nyligen i en proposition till riksdagen föreslagit hur EG- direktiven om unionsmedborgares rörlighet inom EU och om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares stĂ€llning skall genomföras i Sverige (prop. 2005/06:77). DĂ€r föreslĂ„s att genomförandet huvudsakligen bör ske genom Ă€ndringar i den nya utlĂ€nningslagen (2005:716).

Ändringarna nĂ€r det gĂ€ller unionsmedborgare medför enligt den nyss nĂ€mnda propositionen bl.a. att begreppet uppehĂ„llsrĂ€tt införs i svensk lag. Termen innebĂ€r en sjĂ€lvstĂ€ndig rĂ€tt att uppehĂ„lla sig i Sverige. Unionsmedborgare skall enligt huvudregeln ha permanent uppehĂ„llsrĂ€tt om han eller hon vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem Ă„r. Kravet pĂ„ uppehĂ„llstillstĂ„nd tas bort för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar. Efter tre mĂ„naders vistelse i Sverige införs i stĂ€llet registrering för unionsmedborgare och uppehĂ„llskort för familjemedlemmar som inte Ă€r unionsmedborgare. Samtliga EES- medborgare skall omfattas av de föreslagna bestĂ€mmelserna. Ändringarna som avser det andra direktivet innebĂ€r att ett nytt rĂ€ttsligt begrepp, stĂ€llning som varaktigt bosatt tredjelandsmedborgare, införs i svensk rĂ€tt. Enligt huvudregeln skall en tredjelandsmedborgare som har permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd i Sverige och som har varit bosatt hĂ€r i minst fem Ă„r beviljas denna sĂ€rskilda stĂ€llning. Av utlĂ€nningslagstiftningen skall det framgĂ„ vilka personer som har uppehĂ„llsrĂ€tt respektive stĂ€llning som varaktigt bosatt.

18

Likabehandling Prop. 2005/06:134

Inom gemenskapsrÀtten gÀller en allmÀn likabehandlingsprincip. Principen finns exempelvis uttryckt i diskrimineringsförbudet i artikel 12 i EG-fördraget. Den finns Àven intagen i andra rÀttsakter och har Äterkommande behandlats av EG-domstolen. Principen innebÀr i huvudsak att medborgare frÄn andra medlemslÀnder skall behandlas pÄ samma sÀtt som svenska medborgare nÀr det gÀller t.ex. rÀtt till sociala förmÄner. I de nya EG-direktiven, om unionsmedborgares rörlighet inom EU och om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares stÀllning, Äterfinns ocksÄ bestÀmmelser om likabehandling.

StudiestödsomrÄdet

Av EG-domstolens praxis följer att studiestöd utgör en social förmĂ„n i gemenskapsrĂ€ttsligt sammanhang (mĂ„l C-293/83 Gravier, C-39/86 Lair och C-209/03 Bidar). Den viktigaste finansieringsformen för flertalet studerande Ă€r studiemedel i form av bidrag och lĂ„n. Studiemedel betraktas sĂ„ledes som en social förmĂ„n. Även en del av studiehjĂ€lpen, som lĂ€mnas till unga studerande i gymnasieskolan, betraktas i EG- rĂ€ttsligt perspektiv som en social förmĂ„n och omfattas av likabehandlingsprincipen. Rekryteringsbidrag till vuxenstuderande, som uteslutande Ă€r ett bidrag, betraktas enligt gemenskapsrĂ€tten ocksĂ„ som ett studiestöd som omfattas av likabehandlingsprincipen.

I studiestödslagstiftningen görs en skillnad mellan svenska och utlÀndska medborgare. Reglerna bygger pÄ principen att studiestöd kan lÀmnas till svenska medborgare bÄde för studier i Sverige och utomlands. UtlÀndska medborgare kan bara fÄ svenskt studiestöd för studier i Sverige om de dels Àr bosatta hÀr, dels bosatt sig hÀr i annat syfte Àn att studera (s.k. gÀststuderande omfattas alltsÄ inte). Det innebÀr att utlÀndska medborgare kan fÄ svenskt studiestöd först nÀr de fÄtt en stark anknytning till landet, dvs. normalt efter tvÄ Är. Ett viktigt undantag gÀller s.k. migrerande arbetstagare inom EU/EES och deras familjemedlemmar som enligt dagens regelverk under vissa förutsÀttningar skall behandlas lika med svenska medborgare.

Utvecklingen av EG-rÀtten innebÀr bl.a. att den fria rörligheten för personer underlÀttas och att principen om likabehandling utvidgas till vissa nya grupper. BÄda de nu aktuella direktiven rör frÄgan om utlÀndska medborgares rÀtt till studiestöd men avser olika grupper av personer. FörÀndringarna aktualiserar alltsÄ anpassningar i det svenska regelverket pÄ studiestödsomrÄdet. För att Ästadkomma en enhetlig lagstiftning pÄ studiestödsomrÄdet föreslÄs i denna proposition att det i lag preciseras vilka utlÀndska medborgare som skall fÄ rÀtt till svenskt studiestöd och under vilka nÀrmare omstÀndigheter stöd skall kunna lÀmnas. Kravet pÄ likabehandling av dessa personkategorier med svenska medborgare i studiestödshÀnseende Àr obligatoriskt. För att direktiven skall anses genomförda, i hÀr aktuella delar, behöver berörda studiestödsbestÀmmelser om likabehandling modifieras nÄgot. I vissa avseenden tillÄter direktiven att likabehandlingen begrÀnsas.

19

GÀllande rÀtt Prop. 2005/06:134

GrundlÀggande bestÀmmelser om rÀtt till studiestöd finns i studiestödslagen (1999:1395) och i studiestödsförordningen (2000:655) samt i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande och i förordningen (2002:744) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. Med stöd av bemyndiganden i dessa författningar har Centrala studiestödsnÀmnden (CSN) utfÀrdat detaljerade föreskrifter och allmÀnna rÄd om vad som krÀvs för att en person skall ha rÀtt till studiestöd (CSNFS 2001:8 och CSNFS 2001:9).

Prövning enligt det svenska regelverket

Enligt 2 kap. 4 § andra stycket och 3 kap. 4 § andra stycket studiestödslagen och enligt 7 § lagen om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande fÄr studiestöd respektive bidrag lÀmnas till studerande som inte Àr svensk medborgare om denne Àr bosatt i Sverige och har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte Àn att genomgÄ utbildning. Stöd kan lÀmnas i form av studiehjÀlp, studiemedel eller rekryteringsbidrag. Syftet bakom bestÀmmelserna Àr att rÀtten till svenskt studiestöd skall vara beroende av den studerandes anknytning till Sverige. UtgÄngspunkten i regleringen Àr alltsÄ ett krav pÄ svenskt medborgarskap. Den utlÀndske medborgaren kan fÄ studiefinansiering endast om han eller hon Àr inlemmad i det svenska samhÀllet och avser att stanna hÀr. Lagarna innehÄller ocksÄ bestÀmmelser om att vissa utlÀndska medborgare skall jÀmstÀllas med svenska medborgare.

För studier utomlands gÀller vissa sÀrskilda regler. Möjligheten att studera utomlands med studiehjÀlp Àr förhÄllandevis begrÀnsad, vilket framgÄr av 2 kap. 9 § studiestödslagen. Studiemedel för studier pÄ eftergymnasial nivÄ kan dÀremot lÀmnas i betydande utstrÀckning. SÀrskilda regler gÀller för utbytesstudier. Reglerna för rÀtt till svenskt studiestöd för studier utomlands har nyligen anpassats till utvecklingen av EG-rÀttens bestÀmmelser och EG-domstolens praxis (prop. 2004/05:111, bet. 2004/05:UbU14, rskr. 2004/05: 309). För att fÄ studiemedel vid studier utomlands krÀvs det enligt 3 kap. 23 § studiestödslagen att den studerande har varit bosatt i landet i minst tvÄ Är under de senaste fem Ären. Rekryteringsbidrag till vuxenstuderande kan endast lÀmnas för studier i Sverige.

5 Likabehandling av unionsmedborgare

5.1Direktivets innehÄll

Europeiska unionens rÄd antog den 29 april 2004 direktivet 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rÀtt att fritt röra sig och uppehÄlla sig inom medlemsstaternas territorier. Direktivet (rörlighetsdirektivet) skall vara genomfört i nationell rÀtt senast den 30 april 2006.

Grundprincipen i direktivet Àr att unionsmedborgare och deras familjemedlemmar skall kunna röra sig fritt mellan medlemsstaterna pÄ ungefÀr samma villkor som nÀr medlemsstaters medborgare förflyttar sig 20

och byter bostad eller arbetsplats i de egna lÀnderna. Rörlighetsdirektivet Prop. 2005/06:134 bestÄr huvudsakligen av tvingande miniminormer, dvs. bestÀmmelser

som föreskriver att medlemsstaterna skall se till att nationell lagstiftning har visst innehÄll. Direktivet innehÄller dock nÄgra fakultativa regler, dvs. bestÀmmelser som anger att medlemsstaterna fÄr utfÀrda eller behÄlla lagstiftning med viss innebörd.

Av rörlighetsdirektivet framgÄr bl.a. följande: Familjebegreppet har utvidgats nÄgot i den nya rÀttsakten (artikel 3). Unionsmedborgare som uppehÄller sig i en annan medlemsstat med huvudsyfte att bedriva studier eller genomgÄ yrkesutbildning behöver bl.a. en heltÀckande sjukförsÀkring och tillrÀckliga tillgÄngar för att inte bli en belastning för det mottagande landet (artikel 7). Unionsmedborgare och deras familjemedlemmar som under en fortlöpande period av fem Är lagligen har uppehÄllit sig i den mottagande medlemsstaten skall ha rÀtt till permanent uppehÄllsrÀtt dÀr (artikel 16). I undantagsfall kan permanent uppehÄllsrÀtt lÀmnas dessförinnan (artikel 17). Reglerna om likabehandling Àr obligatoriska och kommer alltsÄ att gÀlla alla unionsmedborgare som uppehÄller sig i den mottagande medlemsstaten (artikel 24.1). Rörlighetsdirektivet medger dock att medlemsstaterna begrÀnsar likabehandlingen betrÀffande rÀtten till studiebidrag och studielÄn till att omfatta endast migrerande arbetstagare, egenföretagare, personer som behÄller sÄdan stÀllning och deras familjemedlemmar till dess att permanent uppehÄllsrÀtt erhÄlls (artikel 24.2).

5.2GÀllande rÀtt

Av 1 kap. 4 § studiestödslagen (1999:1395) framgÄr att vissa utlÀndska medborgare skall jÀmstÀllas med svenska medborgare nÀr det gÀller rÀtt till studiefinansiering. Detta gÀller personer som pÄ grund av anstÀllning eller etablering som egenföretagare hÀr i landet kan hÀrleda rÀttigheter i frÄga om sociala förmÄner frÄn

–EG-rĂ€tten,

–avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsomrĂ„det (EES), eller

–avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater Ă„ ena sidan, och Schweiz Ă„ andra sidan. Detsamma gĂ€ller make, sambo och barn samt andra familjemedlemmar till sĂ„dana utlĂ€ndska medborgare.

Av 7 § lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande framgÄr pÄ liknande sÀtt att rekryteringsbidrag fÄr lÀmnas till vissa utlÀndska medborgare under sÀrskilt angivna förutsÀttningar.

I dag likabehandlas alltsÄ endast migrerande arbetstagare och deras familjemedlemmar med svenska medborgare.

5.3ÖvervĂ€ganden och förslag

Regeringens förslag: UtlÀndska medborgare som har permanent uppehÄllsrÀtt i Sverige och som kan hÀrleda rÀttigheter i frÄga om sociala förmÄner frÄn EG-rÀtten skall, nÀr det gÀller rÀtt till studiestöd, jÀmstÀllas med svenska medborgare.

21

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer meddelar Prop. 2005/06:134 föreskrifter i anslutning till bestÀmmelserna.

Innan permanent uppehÄllsrÀtt erhÄllits kan studiestöd lÀmnas enligt de bestÀmmelser som gÀller för alla utlÀndska medborgare.

BestÀmmelserna i studiestödslagen (1999:1395) och i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande skall Àndras i enlighet med detta.

Promemorians förslag: ÖverensstĂ€mmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har kommenterat

förslagen instÀmmer i promemorians tolkning av direktiven om en ökad rörlighet för unionsmedborgare. Centrala studiestödsnÀmnden (CSN) tillstyrker förslagen och lÀmnar vissa synpunkter av lagteknisk karaktÀr.

ÖverklagandenĂ€mnden för studiestöd (ÖKS) menar att de föreslagna författningsĂ€ndringarna innebĂ€r att de i EG-rĂ€tten uppstĂ€llda sĂ€rskilda kraven pĂ„ likabehandling av unionsmedborgare med svenska medborgare uppfylls. Statens skolverk instĂ€mmer i nĂ€mndens yttrande. Flera instanser stödjer ocksĂ„ principiellt nyttjandet av direktivens möjlighet till begrĂ€nsning av rĂ€ttigheterna till stöd. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) vĂ€lkomnar att en generös studiestödslagstiftning uppmuntrar till studerandemobilitet och pĂ„ lĂ€ngre sikt en ökning av arbetskraftsmobiliteten. Samtidigt pĂ„pekar AMS att det Ă€r rimligt med de begrĂ€nsningar som föreslĂ„s för att den svenska, i internationell jĂ€mförelse, generösa studiestödslagstiftningen inte ska missbrukas.

Ombudsmannen för etnisk diskriminering och Sveriges förenade studentkÄrer Àr positiva till att hinder för den fria rörligheten avskaffas och att en ökad mobilitet möjliggörs.

SkÀlen för regeringens förslag: De svenska studiestödsförfattningarna bygger i stor utstrÀckning pÄ bestÀmmelser om medborgarskap och att det finns en Ätskillnad mellan svenska och utlÀndska medborgare. Arbetstagare frÄn ett annat EU/EES-land eller Schweiz och som arbetar i Sverige utgör ett viktigt undantag. Likabehandlingsprincipen i rörlighetsdirektivet omfattar delvis fler personkategorier Àn vad tidigare bestÀmmelser har gjort. Hittills har den fria rörligheten och rÀtten till likabehandling vad gÀller studiestöd frÀmst berört arbetstagare och deras familj. Genom artikel 24 i rörlighetsdirektivet blir det tydligt att alla unionsmedborgare skall likabehandlas nÀr de fÄtt permanent uppehÄllsrÀtt, vilket normalt kan ske tidigast efter fem Är. Regeringen har nyligen föreslagit att det skall framgÄ av utlÀnningslagen (2005:716) vilka personer som har sÄdan status (prop. 2005/06:77).

Enligt nuvarande studiestödsbestÀmmelser likabehandlas under vissa förutsÀttningar endast migrerande arbetstagare och deras familjemedlemmar med svenska medborgare. I promemorian föreslogs dÀrför att unionsmedborgare som har permanent uppehÄllsrÀtt i Sverige och som kan hÀrleda rÀttigheter i frÄga om sociala förmÄner frÄn EG- rÀtten skall, nÀr det gÀller rÀtt till studiestöd, jÀmstÀllas med svenska medborgare. Detsamma föreslogs gÀlla familjemedlemmar till sÄdana unionsmedborgare som sjÀlva fÄtt permanent uppehÄllsrÀtt. Remissinstanserna har instÀmt i denna tolkning av rörelsedirektivet. I gemenskapsrÀttlig hÀnseende knyts rÀtten till skilda förmÄner till om personen har permanent uppehÄllsrÀtt, vilket bör komma till uttryck i

22

lagstiftningen. Familjemedlemmar definieras i utlÀnningslagstiftningen Prop. 2005/06:134
och de skall Ätnjuta samma rÀtt till likabehandling nÀr permanent  

uppehÄllsrÀtt erhÄllits. Vem som skall betraktas som familjemedlem följer av gemenskapsrÀtten och skall alltsÄ inte sÀrskilt regleras i studiestödsförfattningarna.

CSN lÀmnar vissa lagtekniska synpunkter pÄ promemorians författningsförslag. Inledningsvis förordar nÀmnden att samtliga bestÀmmelser om likabehandling av utlÀndska medborgare med svenska medborgare skall integreras i de materiella kapitel i studiestödslagen (1999:1395) som handlar om tilldelning av studiehjÀlp och studiemedel. Regeringen anser dock att bestÀmmelser av detta slag Àven i fortsÀttningen skall Äterfinnas i de inledande bestÀmmelserna i studiestödslagen. HÀrigenom skapas klarhet i att bestÀmmelserna om likabehandling av sociala förmÄner avser EG-rÀtten. BestÀmmelserna om likabehandling Àr inte begrÀnsade till tilldelning av stöd utan gÀller hela lagen och omfattar sÄledes Àven t.ex. regler om Äterkrav och överklagande.

CSN menar vidare att det saknas anledning att i lagtexten krÀva att den enskilde mÄste kunna hÀrleda rÀtt till sociala förmÄner enligt EG-rÀtten. Principen om likabehandling av unionsmedborgare, som ju senast skall intrÀda dÄ permanent uppehÄllsrÀtt beviljats, blir emellertid bara aktuell under förutsÀttning att den enskilde kan Äberopa sociala förmÄner enligt EG-rÀtten. Studiemedel, som Àr den viktigaste finansieringsformen för flertalet studerande, betraktas enligt EG-rÀtten som en social förmÄn. StudiehjÀlpen, som lÀmnas till ungdomar i gymnasieskolan, bestÄr av olika delar. Vissa delar betraktas som familjeförmÄner vilka regleras i samordningsreglerna för socialförsÀkringsförmÄner för yrkesverksamma personer och deras familjemedlemmar som flyttar inom EES-omrÄdet, rÄdets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillÀmpningen av systemen för social trygghet inom gemenskapen. BetrÀffande de delar av studiehjÀlpen som betraktas som familjeförmÄner enligt förordning 1408/71 blir rörlighetsdirektivets bestÀmmelser om likabehandling sÄledes bara tillÀmpliga under förutsÀttning att det finns en koppling till den fria rörligheten för arbetskraften. Denna förordning har moderniserats genom rÄdets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och omfattar en vidare personkrets d.v.s. Àven icke förvÀrvsverksamma. Den nya förordningen fordrar en tillÀmpningsöverenskommelse, som Ànnu inte beslutats, för att kunna tillÀmpas i Sverige. Vad som avses med sociala förmÄner som EG-rÀttsligt begrepp framgÄr av olika rÀttsakter och Äterspeglas i EG-domstolens rÀttspraxis. Det fÄr anses viktigt att det i lagtexten förtydligas att likabehandlingen i studiestödshÀnseende endast avser personer som kan hÀrleda rÀttigheter i frÄga om sociala förmÄner frÄn EG-rÀtten. Denna utgÄngspunkt har tidigare kommit till uttryck i studiestödsförfattningarna betrÀffande migrerande arbetstagare inom unionen och det finns ingen anledning att nu frÄngÄ denna lagtekniska konstruktion.

Mot denna bakgrund bör en ny bestÀmmelse, 1 kap. 5 §, införas i studiestödslagen som innebÀr att studiestöd fÄr lÀmnas till utlÀndska medborgare som har permanent uppehÄllsrÀtt i Sverige. Med studiestöd avses studiemedel men Àven studiehjÀlp i tillÀmpliga delar. BetrÀffande

23

familjemedlemmar till unionsmedborgare föreslÄr CSN ett förtydligande Prop. 2005/06:134 sÄ att det klart framgÄr att Àven dessa behöver permanent uppehÄllsrÀtt

för rÀtt till stöd. Regeringen instÀmmer i att lagstiftningen skall utformas sÄ att det klart framgÄr att varje familjemedlem sjÀlv mÄste ha permanent uppehÄllsrÀtt för att jÀmstÀllas med svenska medborgare. Detta gÀller oavsett om familjemedlemmen sjÀlv Àr unionsmedborgare eller tredjelandsmedborgare. Motsvarande skall gÀlla rekryteringsbidrag och framgÄ av en ny bestÀmmelse i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande (7 a §). Samtliga EES-medborgare samt deras familjemedlemmar skall omfattas av de föreslagna bestÀmmelserna.

Den allmÀnna bestÀmmelsen om likabehandling enligt rörlighetsdirektivet Àr fakultativ pÄ sÄ sÀtt att medlemsstaterna fÄr göra vissa inskrÀnkningar i studiestödshÀnseende. Det innebÀr att medlemsstaterna inte behöver likabehandla alla unionsmedborgare förrÀn de efter fem Är fÄr permanent uppehÄllsrÀtt. Detta förutsÀtter dock att det uttryckligen framgÄr av den nationella lagstiftningen.

Enligt CSN:s föreskrifter och praxis krÀvs i dag tvÄ Ärs arbete eller tvÄ Ärs sammanboende för rÀtt till stöd för alla utlÀndska medborgare. Det fÄr anses förenligt med EG-rÀtten att hÄlla fast vid den i den praktiska tillÀmpningen sedan lÄng tid inarbetade tvÄÄrsregeln för samtliga utlÀndska medborgare. Kraven för unionsmedborgare skall naturligtvis inte vara strÀngare Àn för andra medborgare. I promemorian föreslogs ocksÄ att Sverige utnyttjar direktivets möjlighet att i vissa avseenden begrÀnsa likabehandlingen i studiestödshÀnseende till andra unionsmedborgare Àn arbetstagare m.fl. SkÀlet Àr att det svenska studiestödssystemet internationellt sett Àr generöst utformat. EG- domstolens praxis tillÄter att medlemsstaterna nÀrmare reglerar ett anknytningskrav till landet, t.ex. genom viss tids bosÀttning, som anger nÀr unionsmedborgare skall anses ha samma rÀtt som landets egna medborgare (mÄl C-209/03 Bidar). Flera instanser stödjer principiellt att direktivens möjlighet till begrÀnsning av rÀttigheterna till stöd utnyttjas.

PÄ studiestödsomrÄdet utgÄr rÀtten till stöd frÄn medborgarskapet. Ett förtydligande i lagstiftningen om kvalificeringskrav för unionsmedborgare Àr dÀrför nödvÀndigt Àven om tillÀmpningen redan i dag i praktiken Àr mer generös Àn vad direktivet föreskriver, dvs. fem Ärs bosÀttning i landet. Regeringen föreslÄr dÀrför att det uttryckligen skall framgÄ av bestÀmmelserna att innan en unionsmedborgare eller EES- medborgare fÄtt permanent uppehÄllsrÀtt kan studiestöd lÀmnas enligt de bestÀmmelser som gÀller för alla utlÀndska medborgare. Regeringen Äterkommer i avsnitt 7 till frÄgan om regleringen av stöd till övriga utlÀndska medborgare.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer meddelar föreskrifter i anslutning till bestÀmmelserna.

I anslutning till detta föreslÄs Àven en mindre justering av 1 kap. 4 § studiestödslagen. Begreppet familjemedlem definieras i utlÀnningslagen (2005:716) och baseras pÄ gemenskapsrÀtten. Begreppet skall ha samma betydelse i studiestödshÀnseende. Med hÀnsyn hÀrtill skall studiestödslagen Àndras ocksÄ i detta avseende. I anslutning till detta företas vissa redaktionella Àndringar i samma lagrum.

24

BestÀmmelserna i studiestödslagen (1999:1395) och i lagen (2002:624) Prop. 2005/06:134 om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande bör Àndras i enlighet med

detta.

6Likabehandling av varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare

6.1Direktivets innehÄll

Europeiska unionens rÄd antog den 25 november 2003 direktivet 2003/109/EG om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares stÀllning. Direktivet skall vara genomfört i nationell rÀtt senast den 23 januari 2006.

Syftet med direktivet Àr att tredjelandsmedborgare som lagligen och oavbrutet bott i en medlemsstat i fem Är, skall kunna beviljas stÀllning som varaktigt bosatt och dÀrmed kunna röra sig över unionens inre grÀnser pÄ ett enklare sÀtt Àn vad som tidigare varit möjligt. Tredjelandsmedborgare som beviljats stÀllning som varaktigt bosatt skall tillerkÀnnas vissa sÀrskilda rÀttigheter som liknar de rÀttigheter som tillkommer unionsmedborgare.

Av direktivet framgÄr bl.a. följande: Tredjelandsmedborgaren skall styrka att han eller hon för sig och sin familj förfogar över stabila och regelbundna försörjningsmedel samt en sjukförsÀkring (artikel 5). Alla med stÀllning som varaktigt bosatta (i Sverige eller i annan EU-stat) skall behandlas pÄ samma sÀtt som svenska medborgare nÀr det gÀller rÀtt till bidrag och stipendier för studier (artikel 11.1 b). Kravet att likabehandla dessa personkategorier med svenska medborgare i studiestödshÀnseende Àr obligatoriskt. Direktivet medger dock att medlemsstaterna begrÀnsar likabehandlingen till att gÀlla varaktigt bosatta personer som befinner sig inom den berörda medlemsstatens territorium (artikel 11.2). En varaktigt bosatt i annan EU-stat med uppehÄllstillstÄnd i Sverige skall likabehandlas med personer med stÀllning som varaktigt bosatt i Sverige (artikel 21).

6.2GÀllande rÀtt

Av 1 kap. 4 § studiestödslagen (1999:1395) och 7 § lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande framgÄr att migrerande arbetstagare och egenföretagare samt deras familjemedlemmar likabehandlas med svenska medborgare. BestÀmmelser om likabehandling av andra utlÀndska medborgare saknas.

6.3ÖvervĂ€ganden och förslag

Regeringens förslag: UtlÀndska medborgare med stÀllning som varaktigt bosatta i Sverige, eller med stÀllning som varaktigt bosatta i en annan EU-stat men med uppehÄllstillstÄnd i Sverige, och som kan

25

hÀrleda rÀttigheter i frÄga om sociala förmÄner frÄn EG-rÀtten skall, nÀr Prop. 2005/06:134 det gÀller rÀtt till studiestöd, jÀmstÀllas med svenska medborgare.

Likabehandlingen gÀller endast för studier i Sverige.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer meddelar föreskrifter i anslutning till bestÀmmelserna.

Innan en person fÄtt stÀllning som varaktigt bosatt med uppehÄllstillstÄnd i Sverige kan studiestöd lÀmnas enligt de bestÀmmelser som gÀller för alla utlÀndska medborgare.

BestÀmmelserna i studiestödslagen (1999:1395) och i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande skall Àndras i enlighet med detta.

Promemorians förslag: ÖverensstĂ€mmer med regeringens. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har kommenterat

förslagen i promemorian instĂ€mmer i promemorians tolkning av direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares stĂ€llning och anser att de i EG-rĂ€tten uppstĂ€llda kraven pĂ„ likabehandling uppfylls genom förslagen till författningsĂ€ndringar. Centrala studiestödsnĂ€mnden (CSN), ÖverklagandenĂ€mnden för studiestöd (ÖKS), och Statens skolverk tillstyrker förslagen men uppmĂ€rksammar att vissa tredjelandsmedborgare med de föreslagna reglerna kan fĂ„ en mer förmĂ„nlig behandling vad gĂ€ller rĂ€tt till studiestöd Ă€n unionsmedborgare. CSN lĂ€mnar ocksĂ„ vissa synpunkter frĂ€mst av lagteknisk karaktĂ€r. Flera instanser stödjer ocksĂ„ principiellt nyttjandet av direktivens möjlighet till begrĂ€nsning av rĂ€ttigheterna till stöd. TjĂ€nstemĂ€nnens Centralorganisation (TCO) anser att det av ekonomiska och praktiska skĂ€l mĂ„ste göras avgrĂ€nsningar i rĂ€tten till studiestöd Även

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) menar att det Àr rimligt med de föreslagna begrÀnsningarna.

SkÀlen för regeringens förslag: Av direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare följer att vissa personer i studiestödshÀnseende skall behandlas i likhet med svenska medborgare i Sverige. Det gÀller personer som beviljats en stÀllning som varaktigt bosatt i Sverige eller i en annan EU-stat. SÄdan stÀllning kan en tredjelandsmedborgare fÄ som vistats lagligt i en EU-stat i fem Är utan lÀngre avbrott. Regeringen har nyligen föreslagit att det skall framgÄ av utlÀnningslagen (2005:716) vilka personer som kan beviljas sÄdan status (prop. 2005/06:77).

Tredjelandsmedborgare jÀmstÀlls i dag inte i studiestödshÀnseende med svenska medborgare, sÄvida det inte t.ex. rör sig om en anhörig till en migrerande arbetstagare som kan hÀrleda rÀtt frÄn EG/EES-rÀtten. Huvudregeln Àr i stÀllet att utlÀndska medborgare som avser att stanna i landet kan fÄ rÀtt till svenskt studiestöd först nÀr deras anknytning till Sverige Àr tillrÀckligt stark och under förutsÀttning att de kommit till Sverige i annat syfte Àn att studera. Personer med stÀllning som varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare i Sverige, dvs. personer som bott i Sverige i fem Är och har permanent uppehÄllstillstÄnd kan normalt sett redan i dag fÄ rÀtt till studiestöd eftersom de uppfyller de anknytningskrav som följer av tillÀmpningsföreskrifter och praxis. DÀremot har personer som varaktigt bott i en annan EU-stat i fem Är inte denna möjlighet. I remisspromemorian föreslogs dÀrför vissa författningsÀndringar betrÀffande studiestödet för att genomföra direktivets bestÀmmelser om

26

likabehandling. Medborgarskapskraven i studiestödsbestÀmmelserna Prop. 2005/06:134 föreslogs justeras sÄ att en tydlig Ätskillnad görs mellan tredjelandsmedborgare med denna sÀrskilda stÀllning och andra

utlÀndska medborgare. Remissinstanserna har instÀmt i denna tolkning av direktivet. Regeringen stannar ocksÄ vid denna uppfattning.

NĂ„gra remissinstanser, bl.a. CSN, ÖKS och Statens skolverk, noterar att det vid en jĂ€mförelse mellan olika kategorier av utlĂ€ndska medborgares rĂ€ttigheter ter sig konstigt att direktivet innebĂ€r att det kan uppstĂ„ situationer dĂ€r en tredjelandsmedborgare med stĂ€llning som varaktigt bosatta i annan EU-stat fĂ„r en mer förmĂ„nlig behandling i studiestödshĂ€nseende Ă€n en unionsmedborgare som Ă€nnu inte fĂ„tt permanent uppehĂ„llsrĂ€tt. Utredningen om uppehĂ„llstillstĂ„nd för familjeĂ„terförening och för varaktigt bosatt tredjelandsmedborgare noterade ocksĂ„ denna inkonsekvens till följd av EG-rĂ€tten (SOU 2005:15, s. 213). Regeringen kan emellertid inte tolka direktivet pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n som ovan beskrivits. Syftet med gemenskapsrĂ€tten i denna del Ă€r att underlĂ€tta rörlighet och undvika onödiga hinder bl.a. sĂ„ att tredjelandsmedborgare som Ă€r etablerade i en medlemsstat skall kunna röra sig enklare över de inre grĂ€nserna. Att skilda grupper av utlĂ€ndska medborgare sinsemellan har nĂ„got olika rĂ€ttigheter i vissa avseenden Ă€r oundvikligt. I utlĂ€nningslagstiftningen uppstĂ€lls dĂ€rför, i enlighet med direktiven, skilda krav pĂ„ förutsĂ€ttningar för att förvĂ€rva en viss status t.ex. bosĂ€ttningskrav och försörjningskrav. Som villkor för att bevilja uppehĂ„llstillstĂ„nd för en tredjelandsmedborgare med stĂ€llning som varaktigt bosatt i en annan medlemsstat finns det enligt gemenskapsrĂ€tten bl.a. möjlighet att krĂ€va att tredjelandsmedborgaren skall visa upp bevis pĂ„ stabila och regelbundna försörjningsmedel som Ă€r tillrĂ€ckliga för att han eller hon skall kunna försörja sig sjĂ€lv och sina familjemedlemmar utan hjĂ€lp frĂ„n systemet för socialt bistĂ„nd. Troligen Ă€r den differens som uppmĂ€rksammats vid beredningen av direktivets genomförande frĂ€mst av teoretisk natur. Precis som CSN framhĂ„ller kommer tillĂ€mpningen i praktiken sannolikt att föra de olika utlĂ€ndska persongrupperna nĂ€rmare varandra. MĂ„nga som uppfyller kraven för att fĂ„ stĂ€llning som varaktigt bosatta uppfyller ocksĂ„ sannolikt kraven för att bli svenska medborgare.

Tredjelandsmedborgare med stÀllning som varaktigt bosatta skall alltsÄ i vissa avseenden, t.ex. betrÀffande bidrag för studier, tillförsÀkras lika rÀttigheter som landets egna medborgare sÄ lÀnge de befinner sig i det medlemslandet. För denna personkategori Àr det emellertid förenligt med EG-rÀtten att begrÀnsa likabehandlingen betrÀffande rÀtt till studiestöd till att endast gÀlla inom territoriet dvs. till stöd vid studier i Sverige. I remisspromemorian föreslogs att likabehandlingen nÀr det gÀller dessa tredjelandsmedborgares rÀtt till studiestöd begrÀnsas till studier i Sverige. Personer med stÀllning som varaktigt bosatta i Sverige som vÀljer att lÀmna Sverige för att bosÀtta sig i ett annat land inom unionen, bibehÄller sin stÀllning och kan dÀrmed Äberopa EG-rÀtten för rÀtt till stöd vid studier frÄn det nya landet.

Remissinstanserna har instÀmt i förslaget. TCO anser att det av ekonomiska och praktiska skÀl mÄste göras avgrÀnsningar i rÀtten till studiestöd. AMS menar ocksÄ att begrÀnsningarna Àr motiverade för att den svenska, i internationell jÀmförelse, generösa studiestödslagsstiftningen inte skall missbrukas. Regeringen anser dÀrför att det Àr

27

rimligt att den hÀr aktuella persongruppen inte ges samma rÀtt till Prop. 2005/06:134
studiemedel vid studier utomlands som svenska medborgare. CSN har i  

sammanhanget erinrat om den begrÀnsade möjligheten vissa utlÀndska medborgare har att under ett utbytesÄr studera med svenskt studiemedel utomlands. Regeringen konstaterar att personer med stÀllning som varaktigt bosatta fÄr samma möjlighet till svenskt studiestöd som alla utlÀndska medborgare redan har i dag i detta avseende. SÄdan utbildning betraktas som en del av den svenska utbildningen. RÀtt till studiestöd under ett utbytesÄr gÀller naturligtvis bara under förutsÀttning att sedvanliga villkor Àr uppfyllda.

Mot denna bakgrund bör en ny bestÀmmelse, 1 kap. 6 §, införas i studiestödslagen. BestÀmmelsen innebÀr att utlÀndska medborgare med stÀllning som varaktigt bosatta i Sverige, eller med stÀllning som varaktigt bosatta i annan EU-stat med uppehÄllstillstÄnd i Sverige, och som kan hÀrleda rÀttigheter i frÄga om sociala förmÄner frÄn EG-rÀtten skall jÀmstÀllas med svenska medborgare betrÀffande rÀtt till studiestöd. Likabehandlingen med svenska medborgare gÀller endast vid studier i Sverige. Innan personer fÄtt stÀllning som varaktigt bosatta i Sverige kan dock studiestöd lÀmnas till sÄdan medborgare enligt de bestÀmmelser som gÀller för alla utlÀndska medborgare. Till skillnad frÄn rörlighetsdirektivet följer det inte av direktivet för varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare att Àven anhöriga till varaktigt bosatta skall likstÀllas med svenska medborgare nÀr det gÀller studiestöd. NÄgra sÀrskilda regler för anhöriga i denna del föreslÄs dÀrför inte.

Normalt gÀller att en utlÀndsk medborgare som har permanent uppehÄllstillstÄnd och som har bott och arbetat i Sverige pÄ minst halvtid under en sammanhÀngande period av minst tvÄ Är i regel har en s.k. principiell rÀtt till studiestöd. En hÀnvisning till att dessa bestÀmmelser Àven gÀller för tredjelandsmedborgare innan de beviljats stÀllning som varaktigt bosatta skall dÀrför göras. Regeringen Äterkommer i avsnitt 7 till frÄgan om regleringen av stöd till övriga utlÀndska medborgare.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer meddelar föreskrifter i anslutning till bestÀmmelserna.

Motsvarande författningsÀndringar skall, i tillÀmpliga delar, gÀlla rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. Det skall noteras att detta stöd överhuvudtaget bara kan lÀmnas vid studier i Sverige. Nuvarande bestÀmmelser i 7 § lagen om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande behöver dÀrför Àndras sÄ att det klart framgÄr vilka nya grupper av utlÀndska medborgare som skall jÀmstÀllas med svenska medborgare. Samma paragraf föreslÄs Àven justeras sÄ att det framgÄr att utlÀndska medborgare som bosatt sig i landet i annat syfte Àn att studera har rÀtt till stöd nÀr han eller hon fÄtt permanent uppehÄllstillstÄnd pÄ motsvarande sÀtt som föreslagits betrÀffande studiemedel.

BestÀmmelserna i studiestödslagen (1999:1395) och i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande bör Àndras i enlighet med detta. För att lagstiftningen pÄ studiestödsomrÄdet skall bli enhetlig föreslÄs att samtliga bestÀmmelser om likabehandling av utlÀndska medborgare regleras i de inledande bestÀmmelserna av studiestödsförfattningarna.

28

7 Övriga utlĂ€ndska medborgare Prop. 2005/06:134

7.1GÀllande rÀtt

Enligt 2 kap. 4 § andra stycket och 3 kap. 4 § andra stycket studiestödslagen (1999:1395) och enligt 7 § lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande fÄr studiestöd respektive bidrag lÀmnas till studerande som inte Àr svensk medborgare om denne Àr bosatt i Sverige och har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte Àn att genomgÄ utbildning. Stöd kan lÀmnas i form av studiehjÀlp, studiemedel eller rekryteringsbidrag. Syftet bakom bestÀmmelserna Àr att rÀtten till svenskt studiestöd skall vara beroende av den studerandes anknytning till Sverige. UtgÄngspunkten i regleringen Àr alltsÄ ett krav pÄ svenskt medborgarskap. UtlÀndska medborgare kan fÄ studiefinansiering endast om de Àr inlemmade i det svenska samhÀllet och avser att stanna hÀr. Lagarna innehÄller ocksÄ bestÀmmelser om att vissa utlÀndska medborgare skall jÀmstÀllas med svenska medborgare.

7.2ÖvervĂ€ganden och förslag

Regeringens förslag: Studiemedel fÄr lÀmnas till en studerande som Àr utlÀndsk medborgare om den studerande Àr bosatt i Sverige och har permanent uppehÄllstillstÄnd hÀr och om bosÀttningen hÀr huvudsakligen skett i annat syfte Àn att studera. Kravet pÄ permanent uppehÄllstillstÄnd gÀller inte för EU- och EES-medborgare som fÄtt en varaktig anknytning till Sverige. Om det finns sÀrskilda skÀl kan stöd lÀmnas till en utlÀndsk medborgare som Ànnu inte har beviljats permanent uppehÄllstillstÄnd.

En hÀnvisning skall göras till de nya bestÀmmelserna om likabehandling av ytterligare utlÀndska medborgare nÀr det gÀller rÀtt till studiemedel. Motsvarande skall gÀlla rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.

BestÀmmelserna i studiestödslagen (1999:1395) och i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande skall Àndras i enlighet med detta.

Promemorians förslag: ÖverensstĂ€mmer i sak med regeringens.

Remissinstanserna: Migrationsverket och Centrala studiestödsnÀmnden (CSN) tillstyrker förslagen i promemorian men pÄpekar att införandet av kravet pÄ permanent uppehÄllstillstÄnd enligt en strikt tolkning kan innebÀra att kraven de facto blir strÀngare Àn i dag.

Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) menar att de tillÀgg som införs med anledning av EG-direktiven inte tycks fÄ sÀrskilt stor betydelse i praktiken eftersom unionsmedborgare och tredjelandsmedborgare sannolikt redan i dag Àr berÀttigade till studiestöd.

SkÀlen för regeringens förslag: I anslutning till att rörlighetsdirektivet och direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare genomförs i svensk rÀtt Àr det lÀmpligt att Àven förtydliga lagstiftningen betrÀffande alla utlÀndska medborgares rÀtt till studiestöd.

29

UtlÀndska medborgare som Àr stadigvarande bosatta i landet kan redan Prop. 2005/06:134 i dag fÄ studiestöd för studier i Sverige nÀr de fÄtt en tillrÀckligt stark

anknytning till landet och under förutsÀttning att de bosatt sig hÀr i annat syfte Àn att studera. Normalt gÀller att en utlÀndsk medborgare som har permanent uppehÄllstillstÄnd och som har bott och arbetat i Sverige pÄ minst halvtid under en sammanhÀngande period av minst tvÄ Är i regel har en s.k. principiell rÀtt till studiestöd. Som exempel kan nÀmnas att CSN ger flyktingar och skyddsbehövande i övrigt en s.k. principiell rÀtt till studiestöd nÀr de har beviljats permanent uppehÄllstillstÄnd.

I remisspromemorian föreslogs att bestÀmmelserna skulle kompletteras med en koppling till att permanent uppehÄllstillstÄnd i Sverige hade lÀmnats. Det borde sÄledes framgÄ av lag att det inte rÀcker med bosÀttning i Sverige och att bosÀttningen skett i annat syfte Àn att studera, utan det skulle ocksÄ finnas en tydlig förankring till det svenska samhÀllet. För nÀrvarande kommer kravet pÄ förankring endast till uttryck i tillÀmpningsföreskrifter och i den praktiska tillÀmpningen. BosÀttningsbegreppet kan ocksÄ leda till viss osÀkerhet vid tillÀmpningen. NÄgra nÀrmare bestÀmmelser om tidsperiod eller skÀl till anknytning finns inte i författning utan bestÀmmelser om detta Àr överlÀmnade till CSN att besluta om. GemenskapsrÀtten bygger emellertid pÄ att en persons rÀtt till skilda förmÄner knyts till om personen har vederbörliga tillstÄnd eller permanent uppehÄllsrÀtt att bo och vistas i landet. DÀrför bedömdes det i remisspromemorian som lÀmpligt att skapa en generell knytning just till dessa tillstÄnd.

Regeringens avsikt Àr att kodifiera gÀllande regelverk och förtydliga anknytningskravet till landet. NÄgon skÀrpning av nuvarande tillÀmpning Àr inte aktuell. DÀremot Àr det angelÀget att förtydliga att det krÀvs en faktisk anknytning till Sverige för rÀtt till stöd. Regeringen anser vidare att tilldelning av studiestöd Àven i fortsÀttningen skall följa Migrationsverkets prövning av rÀtt till permanent uppehÄllstillstÄnd för de utlÀndska medborgare, t.ex. mÄnga tredjelandsmedborgare, som fortfarande omfattas av sÄdan tillstÄndsgivning. Det Àr inte rimligt att lÀmna stöd i form av studielÄn till personer som inte kommer att fÄ tillstÄnd att stanna permanent i landet. En sÄdan investering Àr varken försvarbar för det allmÀnna eller för den enskilde. För mÄnga utlÀndska grupper kommer, som vissa remissinstanser framhÄller, permanent uppehÄllstillstÄnd emellertid inte lÀngre att behövas. Det gÀller bland annat redan i dag för nordiska medborgare men Àven unionsmedborgare kommer till följd av det nya EG-direktivet inte lÀngre att behöva sÄdant uppehÄllstillstÄnd. CSN har dÀrför föreslagit en justering av bestÀmmelsen. Avsikten Àr naturligtvis att Àven unionsmedborgare skall ha möjlighet att fÄ tillgÄng till svenskt studiestöd pÄ lika villkor som övriga utlÀndska medborgare innan de fÄtt permanent uppehÄllsrÀtt. DÀrför behöver ett förtydligande göras sÄ att det framgÄr att kravet pÄ permanent uppehÄllstillstÄnd inte gÀller för EES-medborgare som fÄtt en varaktig anknytning till Sverige.

Tidsfaktorn Àr av intresse vid bedömning av anknytningen till Sverige. Permanent uppehÄllstillstÄnd kan enligt dagens praxis normalt beviljas efter tvÄ Ärs bosÀttning i landet. I normalfallet bör alltsÄ en utlÀndsk medborgare som bott i Sverige i tvÄ Är ha fÄtt en sÄ varaktig anknytning till landet att studiestöd bör kunna beviljas. Men tiden för nÀr anknytning

30

uppnÄs kan variera. Den utlÀndska medborgaren kan ocksÄ pÄ grund av Prop. 2005/06:134 familjeskÀl eller liknande anses ha fÄtt en tillrÀckligt stark anknytning till

landet innan tiden för bosÀttningen uppgÄtt till tvÄ Är. Gemensamma barn kan t.ex. vara en sÄdan faktor som ger en stark grad av anknytning. Det kan dÀrför vara rimligt att i en del fall lÀmna studiestöd innan permanent uppehÄllstillstÄnd har beviljats. Det föreslÄs ocksÄ i remisspromemorian. Detta skall dock bara gÀlla under förutsÀttning att det finns sÀrskilda skÀl. Remissinstanserna har inte haft nÄgot att invÀnda mot en sÄdan konstruktion. Flyktingar och alternativt skyddsbehövande eller deras familjemedlemmar kan t.ex. anses ha sÄdana sÀrskilda skÀl som gör att studiemedel rimligen bör lÀmnas trots att permanent uppehÄllstillstÄnd Ànnu inte hunnit beviljats och en varaktig anknytning till det nya landet inte hunnit uppnÄs.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts föreslÄr regeringen att bestÀmmelserna i 2 kap. 4 § och 3 kap. 4 § studiestödslagen (1999:1395) och i 7 § lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande utformas i enlighet hÀrmed.

8 Bidrag vid korttidsstudier

8.1Bakgrund

GÀllande rÀtt

Bidrag vid korttidsstudier kan lÀmnas till studerande i bl.a. kommunal vuxenutbildning, folkhögskolor och studiecirklar samt vid Samernas utbildningscentrum enligt förordningen (2001:362) om bidrag vid korttidsstudier. Syftet med bidraget Àr att rekrytera personer med kort tidigare utbildning till studier och att stimulera till fortsatta studier. Bidraget kan lÀmnas för studier i svenska, engelska, matematik eller samhÀllsorienterande Àmnen pÄ grundskole- och gymnasienivÄ. Stödet Àr skattefritt och utgÄr med 80 kronor per timme (2006). Bidraget administreras i dag av Socialstyrelsens institut för sÀrskilt utbildningsstöd (Sisus), Landsorganisationen i Sverige (LO) och TjÀnstemÀnnens Centralorganisation (TCO).

I regeringens proposition BĂ€sta sprĂ„ket – en samlad svensk sprĂ„kpolitik (prop. 2005/06:2) framhölls att det finns samer som aldrig fĂ„tt möjlighet att lĂ€ra sig att lĂ€sa och skriva pĂ„ sitt modersmĂ„l. DĂ€rför ansĂ„g regeringen att samerna bör fĂ„ förbĂ€ttrade ekonomiska möjligheter att delta i sĂ„dan undervisning dvs. i alfabetisering i det samiska sprĂ„ket. Vidare aviserades i budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1, utg. omr. 15) att Ă€ndamĂ„let för bidrag vid korttidsstudier skall utvidgas till att Ă€ven omfatta alfabetisering i samiska. Utbildningsutskottet instĂ€mde vid sin behandling av propositionen i regeringens bedömning vad avser Ă€ndamĂ„let för anslaget (bet. 2005/06:UbU2).

31

Prop. 2005/06:134

Hantering av bidrag vid korttidsstudier

I dag hanteras bidrag vid korttidsstudier av myndigheter och organisationer som finns nÀra mÄlgrupperna. Sametinget Àr en naturlig myndighet för administration av bidraget för det nya ÀndamÄlet. Regeringen anser dÀrför att Sametinget skall administrera bidrag vid korttidsstudier för ÀndamÄlet alfabetisering i samiska. BestÀmmelser hÀrom kommer att föreskrivas pÄ förordningsnivÄ. I övrigt skall anslaget vara pÄ oförÀndrad nivÄ och regelverket för bidraget skall ligga fast.

8.2ÖvervĂ€ganden och förslag

FöljdÀndringar

Regeringens förslag: Vissa följdÀndringar krÀvs i mervÀrdesskattelagen (1994:200), inkomstskattelagen (1999:1229) samt i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande eftersom ytterligare en myndighet, Sametinget, kommer att fördela bidrag vid korttidsstudier.

SkÀlen för regeringens förslag: Med anledning av att bidrag vid korttidsstudier Àven kommer att administreras av Sametinget krÀvs vissa följdÀndringar i andra författningar eftersom det av dessa framgÄr vilka myndigheter och organisationer som handhar stödet. De författningar som berörs Àr mervÀrdesskattelagen (1994:200), inkomstskattelagen (1999:1229) samt lagen om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande (2002:624). Justeringarna innebÀr endast att författningarna kompletteras med Sametinget som administrativ myndighet och medför sÄledes ingen förÀndring i sak.

Samordning av studiestöd

Regeringens förslag: Studiemedel fÄr inte lÀmnas eller tas emot för den tid för vilken det lÀmnas bidrag vid korttidsstudier. Regeringen fÄr meddela föreskrifter om avvikelser frÄn denna samordningsbestÀmmelse. BestÀmmelserna skall införas i studiestödslagen (1999:1395).

SkÀlen för regeringens förslag: För att undvika att studerande uppbÀr flera stöd frÄn olika system för samma tid finns sÀrskilda samordningsbestÀmmelser reglerade i lag. Av förbiseende saknas i studiestödslagen en samordningsbestÀmmelse mellan bidrag för korttidsstudier och studiemedelssystemet. Samordningsregler finns emellertid redan i förordningen (2001:362) om bidrag vid korttidsstudier och i lagen om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande (2002:624). I anslutning till den förÀndrade administrationen av korttidsstödet föreslÄr regeringen Àven en justering i studiestödslagen som innebÀr att bidrag vid korttidsstudier i lag samordnas med andra bidrag och förmÄner.

Studiestödslagen (1999:1395) skall Àndras i enlighet hÀrmed.

32

9 Förslagens konsekvenser Prop. 2005/06:134

9.1Anpassningar till EG-direktiven

9.1.1Effekter för olika mÄlgrupper

Ur ett internationellt perspektiv har Sverige ett generöst studiestödssystem, som möjliggör studier med studiemedel bÄde i och utanför landet. Stödet Àr emellertid i första hand avsett för svenska medborgare. RÀtten till svenskt studiestöd grundas pÄ en princip om att förmÄnstagaren skall ha en viss anknytning till Sverige. Det innebÀr exempelvis att gÀststuderande, dvs. personer som kommer till landet i syfte att studera inte har rÀtt till stöd. Denna anknytningsprincip frÄngÄs inte i och med implementeringen av de hÀr aktuella EG-direktiven.

UtlĂ€ndska medborgare har sĂ„ledes olika rĂ€tt till stöd beroende pĂ„ vilken anknytning till Sverige de har och vilken personkategori de tillhör. I de tvĂ„ EG-direktiven anges vilka kategorier eller mĂ„lgrupper som medges rĂ€ttigheter enligt gemenskapsrĂ€tten och i vilken omfattning. Det Ă€r vĂ€rt att notera att svenska medborgare i svensk rĂ€tt inte omfattas av direktiven. Tidpunkten nĂ€r rĂ€tt till stöd intrĂ€der skiljer sig Ă„t för olika kategorier. Även rĂ€ttens omfattning varierar, sĂ€rskilt vad gĂ€ller stöd vid utlandsstudier. En persons status kan ocksĂ„ förĂ€ndras, vilket antingen kan medföra att rĂ€tten till stöd intrĂ€der, förĂ€ndras eller gĂ„r förlorad.

Nuvarande bestÀmmelser och praxis om rÀtt till studiestöd för utlÀndska medborgare Àr generöst utformade och författningsÀndringarna som föreslÄs avser frÀmst att reglera den bortre grÀnsen för likabehandlingen av vissa utlÀndska medborgare. I praktiken kommer utlÀndska medborgare, som önskar studera, att dessförinnan kunna fÄ tillgÄng till svenskt studiestöd med stöd av det regelverk som gÀllt i Sverige under förhÄllandevis lÄng tid. I och med direktivens genomförande kommer dock vissa ytterligare personer, som inte tidigare haft rÀtt till studiestöd eller rekryteringsbidrag till vuxenstuderande, att fÄ denna rÀtt. Detta gÀller bÄde för studier i Sverige och utomlands. Ingen grupp fÄr alltsÄ sÀmre villkor med de förslag som förs fram.

UtlÀndska medborgare, olika personkategorier

Vissa utlÀndska medborgare jÀmstÀlls i dag med svenska medborgare. Det gÀller migrerande arbetstagare, egenföretagare och deras familjemedlemmar som kan hÀrleda rÀtt till likabehandling frÄn EG/EES- rÀtten. Av EG-rÀtten följer att arbetstagaren endast kan anses behÄlla sin status som arbetstagare om personen inleder en yrkesutbildning som har samband med den tidigare sysselsÀttningen. Direktivet innebÀr inte nÄgon förÀndring i detta avseende. Familjemedlemmar till migrerande arbetstagare och egenföretagare jÀmstÀlls utan begrÀnsningar med svenska medborgare. Detta förÀndras inte heller i och med direktiven, dÀremot utvidgas begreppet familjemedlem (se nedan).

Implementeringen av rörlighetsdirektivet innebÀr att en unionsmedborgare som har förvÀrvat permanent uppehÄllsrÀtt kommer att fÄ rÀtt till studiemedel pÄ samma villkor som svenska medborgare. Denna likabehandling gÀller Àven EES-medborgare.

33

Implementeringen av direktivet om varaktigt bosatta Prop. 2005/06:134 tredjelandsmedborgares stÀllning innebÀr att personer som har fÄtt en

sÄdan stÀllning i Sverige kommer att fÄ rÀtt till stöd för studier i Sverige. Personer som har fÄtt en sÄdan stÀllning i ett annat EES-land med uppehÄllstillstÄnd i Sverige kommer ocksÄ att fÄ rÀtt till stöd för studier i Sverige.

Alla utlÀndska medborgare som Àr stadigvarande bosatta i landet kan i dag fÄ studiestöd för studier i Sverige nÀr de fÄtt en tillrÀckligt stark anknytning till landet och under förutsÀttning att de bosatt sig hÀr i annat syfte Àn att studera. Detta sker normalt efter cirka tvÄ Är. Denna praxis föreslÄs lagfÀstas vilket innebÀr ett mer förutsÀgbart och rÀttssÀkert system för den enskilde.

Anhöriga

De lagÀndringar som föreslÄs med anledning av direktiven innebÀr att nÄgot olika regler för anhöriga kommer att gÀlla beroende pÄ vilket medborgarskap dels den s.k. referenspersonen dvs. den person som den Äberopade rÀtten grundar sig pÄ, dels den anhörige har.

Redan i dag har anhöriga till migrerande arbetstagare i viss mÄn bÀttre rÀtt till stöd Àn arbetstagaren sjÀlv. Anhöriga Àr fria att vÀlja utbildning till skillnad frÄn arbetstagaren som endast har rÀtt till studiestöd för vidareutbildning inom eget yrkesomrÄde. Denna rÀtt tillkommer familjemedlemmar oavsett om de Àr unionsmedborgare eller tredjelandsmedborgare. NÄgon förÀndring i detta avseende Àr inte aktuellt. Enligt rörlighetsdirektivet har emellertid begreppet familjemedlemmar blivit mer enhetligt och utvidgat, bl.a. omfattas familjemedlemmar i bÄde rakt nedstigande och rakt uppstigande led som Àr beroende av unionsmedborgaren för sin försörjning.

Rörlighetsdirektivet innebÀr att Àven anhöriga till unionsmedborgare med permanent uppehÄllsrÀtt skall ha rÀtt att likabehandlas med svenska medborgare. RÀtten intrÀder först nÀr den anhörige sjÀlv har fÄtt permanent uppehÄllsrÀtt i landet. I dag likabehandlas i studiestödshÀnseende endast anhöriga till migrerande arbetstagare och egenföretagare.

Av direktivet om varaktigt bosatta följer inte nÄgon rÀtt för anhöriga till varaktigt bosatta i Sverige att likstÀllas med svenska medborgare nÀr det gÀller studiestöd. Det innebÀr att den anhörige sjÀlv mÄste uppfylla villkoren för stÀllning som varaktigt bosatt innan nÄgon rÀtt till sociala förmÄner kan hÀrledas. Detsamma gÀller anhöriga till varaktigt bosatta i EU med uppehÄllstillstÄnd i Sverige.

Sammantaget innebÀr direktiven för kategorin anhöriga att möjligheten att fÄ svenskt studiestöd i viss mÄn förstÀrks; dels vidgas anhöriggruppen, dels fÄr anhöriga till EU-medborgare och EES-medborgare en utvidgad rÀtt till likabehandling.

34

9.1.2 Konsekvenser för statsbudgeten Prop. 2005/06:134

Studiemedlet och studiehjÀlpen Àr rÀttighetsstyrda. Det innebÀr att utgifterna till stor del Àr beroende av antalet studerande i utbildningar som berÀttigar till dessa stöd och de studerandes benÀgenhet att utnyttja dessa stöd. För rekryteringsbidraget till vuxenstuderande avsÀtter riksdagen varje Är en resursram som inte fÄr överskridas. Bidrag lÀmnas endast i mÄn av tillgÄng pÄ medel. Detta stöd Àr dÀrför inte lika kÀnsligt för volymförÀndringar Àven om undantrÀngningar, dvs. förÀndring av sammansÀttningen av de studerande, kan bli aktuella.

BetrÀffande studier i Sverige har staten kontroll över antalet utbildningsplatser och sÄledes kan ocksÄ utflödet av studiestöd uppskattas. NÀr det gÀller studiestöd för studier utomlands Àr det dÀremot svÄrare att berÀkna efterfrÄgan pÄ stöd. Med en stigande efterfrÄgan för utlandsstudier med studiemedel ökar utgifterna och Àven risken för att lÄnet inte kommer att Äterbetalas. Antalet utlandsstuderande vÀntas emellertid endast stiga med ett fÄtal personer till följd av de nya reglerna. CSN instÀmmer i promemorians uppfattning att kostnaderna pÄ kort sikt Àr förhÄllandevis marginella men att de i takt med en bÀttre kÀnnedom om det svenska studiestödssystemet och de nya reglerna kan ske en successiv ökning av antalet personer som fÄr rÀtt till svenskt studiestöd. Myndigheten menar att det Àr bara i följande fall som utflödet av studiemedel kan öka:

‱personen har redan en studieplats och skulle ha studerat Ă€ven utan studiestöd,

‱personen besĂ€tter en studieplats som annars skulle stĂ„tt tom, eller

‱personen vĂ€ljer att studera utomlands.

I promemorian gjordes bedömningen att ökningen av antalet utlĂ€ndska medborgare som kan antas fĂ„ rĂ€tt till svenskt studiestöd inledningsvis kommer att vara begrĂ€nsad till följd av förĂ€ndringarna pĂ„ det EG- rĂ€ttsliga omrĂ„det. De remissinstanser som kommenterat de ekonomiska konsekvenserna, bl.a. CSN, delar denna bedömning. Regeringen kan sĂ„ledes inte förutse nĂ„gon större pĂ„verkan pĂ„ samhĂ€llets kostnader initialt utan dessa bedöms bli mycket marginella. Motsvarande bedömning har regeringen fört fram i propositionen om genomförande av EG-direktiven om unionsmedborgares rörlighet inom EU och om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares stĂ€llning (prop. 2005/06:77). DĂ€remot ökar riskerna för att det svenska studiestödsystemet kommer att utnyttjas mer i framtiden. Detta gĂ€ller sĂ€rskilt det faktum att fler unionsmedborgare, dvs. utöver migrerande arbetstagare m.fl., kommer att kunna studera utomlands med svenskt studiemedel nĂ€r direktivet Ă€r genomfört. Ökade utgifter för studiemedel, och sĂ€rskilt för studier utomlands kan alltsĂ„ inte uteslutas. Uppskattningar av dessa utgifter Ă€r dock i dag osĂ€kra. Ett viktigt arbete för regeringen blir dĂ€rför att noga följa utvecklingen av utlĂ€ndska medborgares rörlighet och efterfrĂ„gan pĂ„ svenskt studiestöd. I promemorian gjordes bedömningen att lagförslagets ekonomiska konsekvenser för staten Ă€r sĂ„ begrĂ€nsade att nĂ„gon sĂ€rskild finansiering inte behövs. Regeringen kommer dĂ€rför, vilket bl.a. Ekonomistyrningsverket understryker, att noga följa de ekonomiska konsekvenserna av införandet av de nya direktiven.

35

9.1.3 Administrativa konsekvenser Prop. 2005/06:134

Lagförslagen vĂ€ntas ge upphov till ett mycket begrĂ€nsat antal nya Ă€renden. LikvĂ€l innebĂ€r förĂ€ndringen en viss ökning i arbetsbördan och dĂ€rmed kostnader för administrationen av studiestöd. ÖvergĂ„ngen till ett nytt registrerings- och tillstĂ„ndsförfarande betrĂ€ffande unionsmedborgare pĂ„verkar CSN:s prövning av rĂ€tt till studiestöd eftersom myndigheten Ă€r i behov av tillgĂ„ng till vissa uppgifter frĂ„n bl.a. Migrationsverket. Regeringen avser att noga följa studiestödsmyndigheternas behov av informationsutbyte och vidta nödvĂ€ndiga förĂ€ndringar i bestĂ€mmelserna pĂ„ förordningsnivĂ„. Regeringen gör sammantaget den bedömningen att de merkostnader som kan förvĂ€ntas uppkomma Ă€r sĂ„ begrĂ€nsade att det inte Ă€r motiverat att nu anvisa nĂ„gon sĂ€rskild finansiering för genomförandet. Berörda myndigheter bör kunna hantera eventuella merkostnader inom ramen för sina befintliga resurser.

9.2Bidrag vid korttidsstudier

Den omstÀndigheten att bidrag vid korttidsstudier Àven skall hanteras av Sametinget bedöms inte fÄ nÄgra ekonomiska konsekvenser. Anslaget skall vara pÄ oförÀndrad nivÄ och hanteringen av stödet skall ske inom ramen för myndighetens befintliga resurser.

10 Författningsreglering och ikrafttrÀdande

Regeringens förslag: FörfattningsÀndringarna skall trÀda i kraft den 1 juli 2006.

Promemorians förslag: BestÀmmelserna skall trÀda i kraft sÄ snart som möjligt.

Remissinstanserna: CSN bedömer att de nya bestÀmmelserna kan trÀda i kraft tidigast den 1 januari 2007.

SkĂ€len för regeringens förslag: Regeringen har föreslagit att de lagĂ€ndringar som behövs i utlĂ€nningslagstiftningen för att genomföra hĂ€r aktuella EG-direktiv skall trĂ€da i kraft den 30 april 2006 (prop. 2005/06:77). Dessutom behöver vissa författningsĂ€ndringar om utlĂ€ndska medborgares rĂ€tt till svenskt studiestöd göras i studiestödslagen (1999:1395) och i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. Av administrativa och tekniska skĂ€l föreslĂ„s dessa författningsĂ€ndringar trĂ€da i kraft den 1 juli 2006. Äldre bestĂ€mmelser skall fortfarande gĂ€lla för studiestöd och rekryteringsbidrag som avser tid före ikrafttrĂ€dandet.

Regeringen har den 2 mars 2006 utfÀrdat lag (2006:000) om Àndring i studiestödslagen (1999:1395) vilken trÀder i kraft den 1 juli 2007 (se prop. 2004/05:162, bet. 2005/06:UbU3, rskr. 2005/06:160). DÄ förslagen i denna proposition delvis rör samma lagrum som den utfÀrdade författningen behövs det Àven en Àndring i nÀmnda Àndringsförfattning.

36

FörfattningsÀndringarna i mervÀrdesskattelagen (1994:200), Prop. 2005/06:134 inkomstskattelagen (1999:1229) samt i lagen om rekryteringsbidrag till

vuxenstuderande (2002:624) som behövs till följd av att bidraget vid korttidsstudier Àven skall administreras av Sametinget skall ocksÄ trÀda i kraft den 1 juli 2006.

11 Författningskommentarer

11.1Förslaget till om lag om Àndring i studiestödslagen (1999:1395)

1 kap.

UtlÀndska medborgare som jÀmstÀlls med svenska medborgare

Rubriken nÀrmast före 1 kap. 4 § har Àndrats för att överensstÀmma med innehÄllet i de efterföljande bestÀmmelserna.

4 §

BestÀmmelsen innebÀr inte nÄgon förÀndring jÀmfört med vad som gÀller i dag för migrerande arbetstagare, egenföretagare och deras familjemedlemmar samt för personer som behÄller sÄdan status. BestÀmmelsen har dock genomgÄtt vissa förÀndringar av frÀmst redaktionell karaktÀr.

Begreppet familjemedlem definieras i detta avseende i utlÀnningslagen (2005:716) och baseras pÄ gemenskapsrÀtten. Begreppet avses ha samma betydelse i studiestödslagen. Mot denna bakgrund finns det inte nÄgot behov av en sÀrskild definition av begreppet i studiestödslagen och den definition som tidigare Äterfanns i aktuell bestÀmmelse har följaktligen tagits bort. I stÀllet görs i andra stycket som Àr nytt en hÀnvisning till aktuell bestÀmmelse i utlÀnningslagen.

I tredje stycket som Àr nytt anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer meddelar föreskrifter i anslutning till bestÀmmelserna i paragrafen.

5 §

Paragrafen Àr ny.

Av första stycket framgÄr att utlÀndska medborgare med permanent uppehÄllsrÀtt i Sverige skall jÀmstÀllas med svenska medborgare nÀr det gÀller rÀtt till studiestöd för studier sÄvÀl i Sverige som utomlands. Samma sak gÀller för sÄdana personers familjemedlemmar under förutsÀttning att Àven de har permanent uppehÄllsrÀtt i Sverige. Vilka personer som har permanent uppehÄllsrÀtt framgÄr av 3 a kap. 6 § utlÀnningslagen (2005:716). Varje familjemedlem mÄste sjÀlv ha permanent uppehÄllsrÀtt för att jÀmstÀllas med svensk medborgare. Genom hÀnvisningen till EG-rÀtten tydliggörs att kravet pÄ likabehandling endast omfattar studiestöd som utgör sociala förmÄner.

37

I andra stycket anges att regeringen eller den myndighet som Prop. 2005/06:134 regeringen bestÀmmer meddelar föreskrifter i anslutning till

bestÀmmelserna i paragrafens första stycke.

I tredje stycket görs en hÀnvisning till bestÀmmelserna i 2 kap. 4 § och 3 kap. 4 § studiestödslagen som innehÄller ytterligare bestÀmmelser om rÀtt till studiestöd för utlÀndska medborgare.

BestÀmmelsen har behandlats i avsnitt 5.3.

6 §

Paragrafen Àr ny.

Av första stycket framgÄr att Àven utlÀndska medborgare med stÀllning som varaktigt bosatta i Sverige eller med stÀllning som varaktigt bosatta i annan EU-stat och med uppehÄllstillstÄnd i Sverige i vissa fall skall jÀmstÀllas med svenska medborgare vid studier i Sverige. Familjemedlemmar till sÄdana utlÀndska medborgare omfattas inte. RÀtten till likabehandling omfattar sÄledes inte studier utanför Sverige. Genom hÀnvisningen till EG-rÀtten tydliggörs att kravet pÄ likabehandling endast omfattar studiestöd som utgör sociala förmÄner.

I andra stycket anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer meddelar föreskrifter i anslutning till bestÀmmelserna i paragrafens första stycke.

I tredje stycket görs en hĂ€nvisning till att de utlĂ€ndska medborgare som inte omfattas av bestĂ€mmelserna i 1 kap. 4–6 §§ Ă€ndĂ„ kan vara berĂ€ttigade till studiestöd pĂ„ de villkor som anges i 2 kap. 4 § och 3 kap. 4 § studiestödslagen.

BestÀmmelsen har behandlats i avsnitt 6.3.

2 kap.

4 §

Första stycket innebÀr ingen Àndring jÀmfört med dagens reglering. BetrÀffande utlÀndska medborgares rÀtt till studiehjÀlp har i andra

stycket förutom tidigare gÀllande villkor ocksÄ angetts att den studerande skall ha permanent uppehÄllstillstÄnd i Sverige. Syftet Àr att pÄ sÄ sÀtt lagfÀsta att den utlÀndske medborgaren skall ha en varaktig anknytning till landet. BestÀmmelsen innebÀr en kodifiering av nuvarande principer i föreskrifter och dagens praxis och avser inte att skÀrpa tillÀmpningen.

Av tredje stycket framgÄr att kravet pÄ permanent uppehÄllstillstÄnd inte gÀller för utlÀndska medborgare som enligt utlÀnningslagen (2005:716) har uppehÄllsrÀtt i och fÄtt en varaktig anknytning till Sverige. Med varaktig anknytning avses bland annat fall dÀr den utlÀndske medborgaren bott och arbetat i Sverige pÄ minst halvtid under en sammanhÀngande period av minst tvÄ Är. Denna tidsperiod motsvarar dagens praxis.

I fjÀrde stycket som Àr nytt anges att studiehjÀlp kan lÀmnas till personer som saknar permanent uppehÄllstillstÄnd i Sverige om det föreligger sÀrskilda skÀl. SÄdana sÀrskilda skÀl kan till exempel flyktingar och alternativt skyddsbehövande eller deras familjemedlemmar bedömas ha Àven om de Ànnu inte beviljats permanent uppehÄllstillstÄnd eller hunnit fÄ en varaktig anknytning till Sverige.

38

Slutligen görs i femte stycket som Ă€r nytt en hĂ€nvisning till de Prop. 2005/06:134 utlĂ€ndska medborgare som enligt 1 kap. 4–6 §§ skall jĂ€mstĂ€llas med

svenska medborgare. Motsvarande reglering Ă„terfanns tidigare i paragrafens tredje stycke.

BestÀmmelsen har behandlats i avsnitt 7.2.

3kap.

4§

Första stycket innebÀr ingen Àndring jÀmfört med dagens reglering. BetrÀffande utlÀndska medborgares rÀtt till studiemedel har i andra

stycket förutom tidigare gÀllande villkor ocksÄ angetts att den studerande skall ha permanent uppehÄllstillstÄnd i Sverige. Syftet Àr att pÄ sÄ sÀtt tydliggöra att den utlÀndske medborgaren skall ha en varaktig anknytning hit. BestÀmmelsen innebÀr en kodifiering av vad som tidigare gÀllt pÄ omrÄdet och avser inte att skÀrpa tillÀmpningen.

Av tredje stycket framgÄr att kravet pÄ permanent uppehÄllstillstÄnd inte gÀller för utlÀndska medborgare som enligt utlÀnningslagen (2005:716) har uppehÄllsrÀtt i och fÄtt en varaktig anknytning till Sverige. Med varaktig anknytning avses bland annat fall dÀr den utlÀndske medborgaren bott och arbetat i Sverige pÄ minst halvtid under en sammanhÀngande period av minst tvÄ Är. Denna tidsperiod motsvarar dagens praxis.

I fjÀrde stycket som Àr nytt ges en möjlighet att lÀmna studiemedel till personer som saknar permanent uppehÄllstillstÄnd i Sverige om det föreligger sÀrskilda skÀl. SÄdana sÀrskilda skÀl kan till exempel flyktingar och alternativt skyddsbehövande eller deras familjemedlemmar bedömas ha Àven om de Ànnu inte beviljats permanent uppehÄllstillstÄnd eller hunnit fÄ en varaktig anknytning till Sverige. SÀrskilda skÀl kan Àven anses föreligga för personer som har en nÀra familjeanknytning till Sverige, till exempel utlÀndska medborgare som har ett gemensamt barn med en svensk medborgare.

Slutligen görs i femte stycket som Ă€r nytt en hĂ€nvisning till de utlĂ€ndska medborgare som enligt 1 kap. 4–6 §§ skall jĂ€mstĂ€llas med svenska medborgare. Motsvarande reglering Ă„terfanns tidigare i paragrafens tredje stycke.

BestÀmmelsen har behandlats i avsnitt 7.2.

25 §

I paragrafen införs en ny bestÀmmelse med innebörden att studiemedel inte fÄr lÀmnas eller tas emot för den tid för vilken det lÀmnas bidrag enligt förordningen (2001:362) om bidrag vid korttidsstudier. Regeringen fÄr dock med stöd av bestÀmmelsen meddela föreskrifter innebÀrande att samordning inte skall ske. DÀrutöver har paragrafen genomgÄtt vissa förÀndringar av redaktionell karaktÀr.

BestÀmmelsen har kommenterats i avsnitt 8.2.

39

11.2 Förslaget till lag om Àndring i lagen (2002:624) om Prop. 2005/06:134
  rekryteringsbidrag till vuxenstuderande  

7 §

Begreppet familjemedlem definieras i detta avseende i utlÀnningslagen (2005:716) och baseras pÄ gemenskapsrÀtten. Begreppet avses ha samma betydelse i lagen om rekryteringsbidrag. Det finns mot bakgrund av detta inte nÄgot behov av en sÀrskild definition av begreppet i denna lag och den definition som tidigare Äterfanns i tredje stycket har följaktligen tagits bort. I stÀllet görs i andra stycket en hÀnvisning till aktuell bestÀmmelse i utlÀnningslagen.

BestÀmmelsen har behandlats i avsnitt 5.3.

7 a §

Paragrafen Àr ny.

Av första stycket framgÄr att rekryteringsbidrag under vissa förutsÀttningar fÄr lÀmnas till utlÀndska medborgare med permanent uppehÄllsrÀtt i Sverige. Vilka personer som har permanent uppehÄllsrÀtt framgÄr av 3 a kap. 6 § utlÀnningslagen (2005:716). Till skillnad frÄn vad som gÀller enligt 7 § mÄste varje familjemedlem sjÀlv ha permanent uppehÄllsrÀtt för att jÀmstÀllas med svensk medborgare. Genom hÀnvisningen till EG-rÀtten tydliggörs att kravet pÄ likabehandling endast omfattar studiestöd som utgör sociala förmÄner.

BestÀmmelsen har behandlats i avsnitt 5.3.

7 b §

Paragrafen Àr ny.

BestÀmmelsen innebÀr att rekryteringsbidrag under vissa förutsÀttningar fÄr lÀmnas Àven till utlÀndska medborgare med stÀllning som varaktigt bosatta i Sverige eller med stÀllning som varaktigt bosatta i annan EU-stat med uppehÄllstillstÄnd i Sverige. Genom hÀnvisningen till EG-rÀtten tydliggörs att kravet pÄ likabehandling endast omfattar studiestöd som utgör sociala förmÄner. Varje familjemedlem mÄste pÄ egen hand uppfylla kraven i bestÀmmelsen för att jÀmstÀllas med svensk medborgare.

BestÀmmelsen har behandlats i avsnitt 6.3.

7 c §

Paragrafen Ă€r ny men en motsvarande bestĂ€mmelse Ă„terfanns tidigare i 7 § tredje stycket. BestĂ€mmelsen anger under vilka villkor rekryteringsbidrag fĂ„r lĂ€mnas till utlĂ€ndska medborgare som inte omfattas av 7–7 b §§.

I första stycket anges förutom de villkor som gÀllt tidigare att rekryteringsbidrag i normalfallet endast fÄr lÀmnas till den som har permanent uppehÄllstillstÄnd i Sverige. Syftet Àr att pÄ sÄ sÀtt lagfÀsta att den utlÀndske medborgaren skall ha en varaktig anknytning till Sverige.

Av andra stycket framgÄr att kravet pÄ permanent uppehÄllstillstÄnd inte omfattar medborgare med uppehÄllsrÀtt enligt 3 a kap. 3 § utlÀnningslagen (2005:716) som fÄtt en varaktig anknytning till Sverige. Med varaktig anknytning avses bland annat fall dÀr den utlÀndske medborgaren bott och arbetat i Sverige pÄ minst halvtid under en

40

sammanhÀngande period av minst tvÄ Är. Denna tidsperiod motsvarar Prop. 2005/06:134 dagens praxis.

Slutligen anges i tredje stycket att rekryteringsbidrag fÄr lÀmnas Àven om kravet pÄ permanent uppehÄllstillstÄnd inte Àr uppfyllt om det föreligger sÀrskilda skÀl. SÄdana sÀrskilda skÀl kan till exempel flyktingar och alternativt skyddsbehövande eller deras familjemedlemmar bedömas ha Àven om de Ànnu inte beviljats permanent uppehÄllstillstÄnd eller hunnit fÄ en varaktig anknytning till Sverige.

BestÀmmelsen har kommenterats i avsnitt 7.2.

14 §

I paragrafen införs en ny bestÀmmelse med innebörden att rekryteringsbidrag inte fÄr lÀmnas eller tas emot för den tid för vilken det lÀmnas bidrag enligt förordningen (2001:362) om bidrag vid korttidsstudier. Regeringen fÄr dock i likhet med vad som gÀller pÄ studiestödsomrÄdet med stöd av bestÀmmelsen meddela föreskrifter innebÀrande att samordning inte skall ske. DÀrutöver har paragrafen genomgÄtt vissa förÀndringar av redaktionell karaktÀr.

BestÀmmelsen har kommenterats i avsnitt 8.2.

11.3Övriga lagĂ€ndringar

Med anledning av att Sametinget skall anförtros uppgiften att administrera bidrag vid korttidsstudier krÀvs ytterligare följdÀndringar i annan lagstiftning.

I 3 kap. 8 § första stycket 2 mervÀrdesskattelagen (1994:200) anges att bidrag enligt förordningen (2001:362) om bidrag vid korttidsstudier som administreras av Sametinget skall undantas frÄn skatteplikt. Samtidigt görs vissa förÀndringar av redaktionell karaktÀr i bestÀmmelsen.

I 11 kap. 34 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) anges att bidrag enligt förordningen (2001:362) om bidrag vid korttidsstudier som administreras av Sametinget skall undantas frÄn skatteplikt. Samtidigt görs vissa förÀndringar av redaktionell karaktÀr i bestÀmmelsen.

41

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om Àndring i studiestödslagen (1999:1395)

HÀrigenom föreskrivs i frÄga om studiestödslagen (1999:1395)

dels att 1 kap. 4 §, 2 kap. 4 § och 3 kap. 4 § samt rubriken nÀrmast före 1 kap. 4 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas tvÄ nya paragrafer 1 kap. 5 och 6 §§ av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse  
Medborgare i annat EU/EES-land UtlÀndska medborgare som
eller Schweiz jÀmstÀlls med svenska medborgare

1 kap.

4 §6

UtlÀndska medborgare som pÄ grund av anstÀllning eller etablering som egenföretagare hÀr i landet kan hÀrleda rÀttigheter i frÄga om sociala förmÄner frÄn

1.EG-rÀtten,

2.avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsomrÄdet (EES), eller

3.avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater Ä ena sidan, och Schweiz Ä andra sidan om fri rörlighet för personer,

skall nÀr det gÀller rÀtt till studiestöd enligt denna lag jÀmstÀllas med svenska medborgare under de förutsÀttningar som anges i föreskrifter av regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer. Detsamma gÀller make, sambo och barn samt andra familjemedlemmar till sÄdana utlÀndska medborgare.

skall nÀr det gÀller rÀtt till studiestöd enligt denna lag jÀmstÀllas med svenska medborgare. Detsamma gÀller familjemedlemmar till sÄdana utlÀndska medborgare.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer meddelar föreskrifter i anslutning till bestÀmmelserna i första stycket.

5 §

UtlÀndska medborgare med permanent uppehÄllsrÀtt i Sverige och som kan hÀrleda rÀttigheter i frÄga om sociala förmÄner frÄn EG-rÀtten skall nÀr det gÀller rÀtt till studiestöd enligt denna lag jÀmstÀllas med svenska

6 Senaste lydelse 2001:67.

Prop. 2005/06:134

Bilaga 1

42

medborgare. Detsamma gÀller familjemedlemmar med permanent uppehÄllsrÀtt i Sverige till sÄdana utlÀndska medborgare.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer meddelar föreskrifter i anslutning till bestÀmmelserna i första stycket.

I 2 kap. 4 § andra stycket och 3 kap. 4 § andra stycket finns bestÀmmelser om rÀtt till studiestöd för utlÀndska medborgare som Àr bosatta i Sverige och har permanent uppehÄllstillstÄnd hÀr.

6 §

UtlÀndska medborgare med stÀllning som varaktigt bosatt i Sverige, eller med stÀllning som varaktigt bosatt i annan EU-stat med uppehÄllstillstÄnd i Sverige, och som kan hÀrleda rÀttigheter i frÄga om sociala förmÄner frÄn EG-rÀtten skall nÀr det gÀller rÀtt till studiestöd enligt denna lag jÀmstÀllas med svenska medborgare vid studier i Sverige.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer meddelar föreskrifter i anslutning till bestÀmmelserna i första stycket.

I 2 kap. 4 § andra stycket och 3 kap. 4 § andra stycket finns bestÀmmelser om rÀtt till studiestöd för utlÀndska medborgare som Àr bosatta i Sverige och har permanent uppehÄllstillstÄnd hÀr.

2kap.

4 §

StudiehjÀlp fÄr lÀmnas till studerande som Àr svensk medborgare. StudiehjÀlp fÄr lÀmnas ocksÄ till studerande som inte Àr svensk

medborgare, om den studerande

1. Àr bosatt i Sverige, och 1. Àr bosatt i Sverige och har permanent uppehÄllstillstÄnd hÀr, samt

2. har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte Àn att genomgÄ utbildning hÀr.

Kravet pÄ permanent

Prop. 2005/06:134

Bilaga 1

43

Av 1 kap. 4 § framgÄr att vissa utlÀndska medborgare skall jÀmstÀllas med svenska medborgare.

uppehÄllstillstÄnd i andra stycket 1 Prop. 2005/06:134
gÀller inte för medborgare i Bilaga 1
Danmark, Finland, Island eller  
Norge.        
StudiehjÀlp fÄr lÀmnas Àven om  
kravet pÄ permanent  
uppehÄllstillstÄnd i andra stycket 1  
inte Àr uppfyllt, om det föreligger  
sÀrskilda skÀl.      
Av 1 kap. 4 § första stycket, 5 §  
första stycket och 6 § första stycket  
framgÄr att vissa utlÀndska  
medborgare skall jÀmstÀllas med  
svenska medborgare.      

3kap.

4 §

Studiemedel fÄr lÀmnas till studerande som Àr svensk medborgare. Studiemedel fÄr lÀmnas ocksÄ till studerande som inte Àr svensk

medborgare, om den studerande

1. Àr bosatt i Sverige, och 1. Àr bosatt i Sverige och har permanent uppehÄllstillstÄnd hÀr, samt

2. har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte Àn att genomgÄ utbildning hÀr.

Av 1 kap. 4 § framgÄr att vissa utlÀndska medborgare skall jÀmstÀllas med svenska medborgare.

Kravet pÄ permanent uppehÄllstillstÄnd i andra stycket 1 gÀller inte för medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge.

Studiemedel fÄr lÀmnas Àven om kravet pÄ permanent uppehÄllstillstÄnd i andra stycket 1 inte Àr uppfyllt, om det föreligger sÀrskilda skÀl.

Av 1 kap. 4 § första stycket, 5 § första stycket och 6 § första stycket framgÄr att vissa utlÀndska medborgare skall jÀmstÀllas med svenska medborgare.

Denna lag trÀder i kraft den xx yy.

44

Prop. 2005/06:134 Bilaga 1

1.2 Förslag till lag om Àndring i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande

HÀrigenom föreskrivs i frÄga om lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande

dels att 7 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 7 a – 7 c §§, av

följande lydelse.  
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

Rekryteringsbidrag fÄr lÀmnas till studerande som Àr utlÀndsk medborgare om han eller hon pÄ grund av anstÀllning eller etablering som egenföretagare hÀr i landet kan hÀrleda rÀttigheter i frÄga om sociala förmÄner frÄn

1.EG-rÀtten,

2.avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsomrÄdet (EES), eller

3.avtalet om fri rörlighet för personer mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater Ä ena sidan, och Schweiz Ä andra sidan.

Detsamma gÀller make, sambo Detsamma gÀller familje-
och barn samt   andra medlemmar till sÄdana utlÀndska
familjemedlemmar till sÄdana medborgare.    
utlÀndska medborgare.          
Utöver vad som följer av första      
stycket fÄr rekryteringsbidrag      
lÀmnas till studerande som inte Àr      
svensk medborgare, om den      
studerande              

1.Ă€r bosatt i Sverige, och

2.har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte Àn att genomgÄ utbildning hÀr.

7 a §

Rekryteringsbidrag fÄr lÀmnas till studerande som Àr utlÀndsk medborgare med permanent uppehÄllsrÀtt i Sverige, om han eller hon kan hÀrleda rÀttigheter i frÄga om sociala förmÄner frÄn EG-rÀtten.

Detsamma gÀller familjemedlemmar till sÄdana utlÀndska medborgare.

7 b §

Rekryteringsbidrag fÄr lÀmnas

45

till studerande som Àr utlÀndsk Prop. 2005/06:134 medborgare med stÀllning som Bilaga 1

varaktig bosatt i Sverige, eller med stÀllning som varaktigt bosatt i annan EU-stat med uppehÄllstillstÄnd i Sverige, och som kan hÀrleda rÀttigheter i frÄga om sociala förmÄner frÄn EG-rÀtten.

7 c §    
Utöver vad som följer av 7 –
7 b §§ fÄr rekryteringsbidrag

lÀmnas till studerande som inte Àr svensk medborgare, om den studerande

1.Àr bosatt i Sverige och har permanent uppehÄllstillstÄnd hÀr, samt

2.har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte Àn att genomgÄ utbildning hÀr.

Kravet pÄ permanent

uppehÄllstillstÄnd i första stycket 1 gÀller inte för medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge.

Rekryteringsbidrag fÄr lÀmnas Àven om kravet pÄ permanent uppehÄllstillstÄnd i första stycket 1 inte Àr uppfyllt, om det föreligger sÀrskilda skÀl.

Denna lag trÀder i kraft den xx yy.

46

Förteckning över remissinstanser

Prop. 2005/06:134

Bilaga 2

Följande remissinstanser har yttrat sig över promemorian:

Svenska institutet för europapolitiska studier, Integrationsverket, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Migrationsverket, FörsĂ€kringskassan, Barnombudsmannen, Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Statens skolverk, Högskoleverket, Centrala studiestödsnĂ€mnden, ÖverklagandenĂ€mnden för studiestöd, Stockholms universitet, Juridiska fakultetsnĂ€mnden, Arbetsmarknadsstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, TjĂ€nstemĂ€nnens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Sveriges förenade studentkĂ„rer

Utanför remisslistan har dessutom följande instanser yttrat sig: LÀrarnas Riksförbund

Följande remissinstanser har beretts tillfÀlle att avge yttrande, men har avstÄtt: Svenskt NÀringsliv och Landsorganisationen i Sverige.

47

  Prop. 2005/06:134
Rörlighetsdirektivet Bilaga 3
 

RÄdets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rÀtt att fritt röra sig och uppehÄlla sig inom medlemsstaternas territorier och om Àndring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphÀvande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG

(lydelse efter rÀttelse, se EUT L 197, 28.7.2005, s. 34, Celex 304L0038R[2])

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD

HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprÀttandet av Europeiska gemenskapen, sÀrskilt artiklarna 12, 18, 40, 44 och 52 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag7,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande8,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande9,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget10, och

av följande skÀl:

(1)Unionsmedborgarskapet ger varje unionsmedborgare en primÀr, individuell rÀtt att fritt röra sig och uppehÄlla sig inom medlemsstaternas territorium, med förbehÄll för de begrÀnsningar och villkor som faststÀlls i fördraget och genom de ÄtgÀrder som antas för att genomföra detta.

(2)Fri rörlighet för personer Àr en av de grundlÀggande friheterna pÄ den inre marknaden, som omfattar ett omrÄde utan inre grÀnser, dÀr denna frihet sÀkerstÀlls i enlighet med bestÀmmelserna i fördraget.

(3)Unionsmedborgarskap bör vara grundlÀggande status för medborgarna i medlemsstaterna nÀr de utövar sin rÀtt att fritt röra sig och uppehÄlla sig. Det Àr dÀrför nödvÀndigt att kodifiera och se över existerande gemenskapsinstrument som var för sig behandlar sÄvÀl

7EGT C 270 E, 25.9.2001, s. 150.

8EGT C 149, 21.6.2002, s. 46.

9EGT C 192, 12.8.2002, s. 17.

10Europaparlamentets yttrande av den 11 februari 2003 (EUT C 43 E, 19.2.2004, s. 42), rÄdets gemensamma stÄndpunkt av den (EUT C

54 E, 2.3.2004, s. 12) och Europaparlamentets stÄndpunkt av den  
10 mars 2004 (Ă€nnu ej offentliggjort i EUT). 48

arbetstagare, egenanstÀllda som studenter och andra inaktiva Prop. 2005/06:134 personer för att förenkla och stÀrka rÀtten att fritt röra sig och Bilaga 3 uppehÄlla sig för alla unionsmedborgare.

(4)För att avhjÀlpa sektorsuppdelningen och den planlösa hanteringen av rÀtten att fritt röra sig och uppehÄlla sig och för att göra det lÀttare att utöva denna rÀtt krÀvs en gemensam rÀttsakt för att

delvis Àndra rÄdets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen11 och för att upphÀva följande rÀttsakter: RÄdets direktiv 68/360/EEG av den 15 oktober 1968 om avskaffande av restriktioner för rörlighet och

bosÀttning inom gemenskapen för medlemsstaternas arbetstagare och deras familjer, 12 rÄdets direktiv 73/148/EEG av den 21 maj 1973 om avskaffande av restriktioner för rörlighet och bosÀttning

inom gemenskapen för medborgare i medlemsstaterna i frÄga om etablering och tillhandahÄllande av tjÀnster, 13 rÄdets direktiv 90/364/EEG av den 28 juni 1990 om rÀtt till bosÀttning, 14 rÄdets

direktiv 90/365/EEG av den 28 juni 1990 om rÀtt till bosÀttning för anstÀllda och egna företagare som inte lÀngre Àr yrkesverksamma 15

och rÄdets direktiv 93/96/EEG av den 29 oktober 1993 om rÀtt till bosÀttning för studerande 16.

(5)För att varje unionsmedborgare skall kunna utöva sin rĂ€tt att fritt röra sig och uppehĂ„lla sig inom medlemsstaternas territorier pĂ„ villkor som sĂ€kerstĂ€ller de objektiva villkoren frihet och vĂ€rdighet bör Ă€ven familjemedlemmar beviljas denna rĂ€tt, oavsett medborgarskap. För tillĂ€mpningen av detta direktiv bör definitionen av ”familjemedlem” utvidgas, sĂ„ att den Ă€ven omfattar registrerade partner om den mottagande medlemsstaten behandlar registrerade partnerskap som likvĂ€rdiga med Ă€ktenskap.

(6)För att bevara familjens enhet i vidare mening och med förbehÄll för förbudet mot diskriminering pÄ grundval av nationalitet, bör situationen för de personer som inte omfattas av definitionen av familjemedlem enligt detta direktiv och som dÀrför inte har nÄgon automatisk rÀtt till inresa och uppehÄll i den mottagande medlemsstaten behandlas av den mottagande medlemsstaten pÄ grundval av dess nationella lagstiftning, sÄ att den kan besluta huruvida inresa och uppehÄll ÀndÄ kan beviljas sÄdana personer, varvid hÀnsyn skall tas till deras anknytning till unionsmedborgaren och andra omstÀndigheter, t.ex. deras ekonomiska eller fysiska beroendeförhÄllande till unionsmedborgaren.

11EGT L 257, 19.10.1968, s. 2. Förordningen senast Àndrad genom förordning (EEG) nr 2434/92 (EGT L 245, 26.8.1992, s. 1).

12EGT L 257, 19.10.1968, s. 13. Direktivet senast Àndrat genom 2003 Ärs anslutningsakt.

13EGT L 172, 28.6.1973, s. 14.

14EGT L 180, 13.7.1990, s. 26.

15EGT L 180, 13.7.1990, s. 28.

16 EGT L 317, 18.12.1993, s. 59. 49

(7)De formaliteter som Àr förenade med unionsmedborgares fria Prop. 2005/06:134

rörlighet inom medlemsstaternas territorier bör faststÀllas tydligt, Bilaga 3 utan att det pÄverkar tillÀmpningen av de bestÀmmelser som gÀller

för nationella grÀnskontroller.

(8)För att underlÀtta den fria rörligheten för familjemedlemmar som inte Àr medborgare i en medlemsstat, bör de som redan har fÄtt ett uppehÄllsdokument undantas frÄn kravet pÄ att erhÄlla inresevisering i den mening som avses i rÄdets förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om faststÀllande av förteckningen över tredje lÀnder vars medborgare Àr skyldiga att inneha visering

nÀr de passerar de yttre grÀnserna och av förteckningen över de tredje lÀnder vars medborgare Àr undantagna frÄn detta krav 17 eller, i förekommande fall, tillÀmplig nationell lagstiftning.

(9)Unionsmedborgare bör ha rÀtt att uppehÄlla sig i den mottagande medlemsstaten i upp till tre mÄnader utan andra villkor eller formaliteter Àn att de innehar ett giltigt identitetskort eller pass, med förbehÄll för en mer gynnsam behandling som tillÀmpas pÄ arbetssökande i enlighet med vad som erkÀnns av domstolens rÀttspraxis.

(10)Personer som utövar sin rÀtt till fri rörlighet bör emellertid inte bli en orimlig belastning för den mottagande medlemsstatens sociala bistÄndssystem under den första tiden av vistelsen. DÀrför bör unionsmedborgarnas och deras familjemedlemmars uppehÄllsrÀtt under lÀngre tid Àn tre mÄnader vara underkastad villkor.

(11)Unionsmedborgarnas grundlÀggande och personliga rÀtt att uppehÄlla sig i en annan medlemsstat följer direkt av fördraget och Àr inte beroende av att ett uppehÄllstillstÄnd utfÀrdas.

(12)För uppehÄllsperioder som överstiger tre mÄnader bör medlemsstaterna kunna krÀva att unionsmedborgaren registrerar sig hos behöriga myndigheter pÄ bosÀttningsorten, vilket skall styrkas med ett bevis om registrering som utfÀrdas i detta syfte.

(13)Kravet pÄ uppehÄllskort bör begrÀnsas till unionsmedborgares familjemedlemmar som inte Àr medborgare i en medlemsstat för uppehÄllsperioder som Àr lÀngre Àn tre mÄnader.

(14)De bevishandlingar som de behöriga myndigheterna begÀr för att utfÀrda ett bevis om registrering eller ett uppehÄllskort bör specificeras uttömmande för att undvika olikheter i administrativ praxis eller skilda tolkningar som blir till ett alltför stort hinder nÀr unionsmedborgarna och deras familjemedlemmar skall utöva sin uppehÄllsrÀtt.

17 EGT L 81, 21.3.2001, s. 1. Förordningen senast Àndrad genom  
förordning (EG) nr 453/2003 (EUT L 69, 13.3.2003, s. 10). 50
(15) Familjemedlemmarna bör omfattas av ett rÀttsligt skydd för det fall Prop. 2005/06:134
att unionsmedborgaren avlider, skiljer sig, gifter sig eller nÀr ett Bilaga 3
registrerat partnerskap upplöses. Med respekt för familjelivet och  
den mÀnskliga vÀrdigheten samt för att under vissa förhÄllanden  
undvika missbruk, bör ÄtgÀrder vidtas för att sÀkerstÀlla att  
familjemedlemmar som redan uppehÄller sig inom den mottagande  
medlemsstatens territorium fÄr behÄlla uppehÄllsrÀtten uteslutande  
pÄ personlig grund.  

(16)SÄ lÀnge de personer som omfattas av rÀtten till bosÀttning inte utgör en orimlig börda för den mottagande medlemsstatens sociala bistÄndssystem bör de inte utvisas. DÀrför fÄr en utvisningsÄtgÀrd inte vara en automatisk följd av anlitandet av det sociala bistÄndssystemet. Den mottagande medlemsstaten bör bedöma om det Àr frÄga om tillfÀlliga svÄrigheter och beakta bosÀttningens lÀngd, personens personliga omstÀndigheter och storleken pÄ det bidrag som har beviljats, nÀr de bedömer huruvida personen ifrÄga blivit en orimlig börda för den mottagande medlemsstatens sociala bistÄndssystem och bör utvisas. Under inga omstÀndigheter fÄr arbetstagare, egenföretagare eller arbetssökande enligt domstolens definition bli föremÄl för utvisning, utom av hÀnsyn till allmÀn ordning eller sÀkerhet.

(17)Permanent uppehÄllsrÀtt för unionsmedborgare som har valt att bosÀtta sig varaktigt i en annan medlemsstat skulle stÀrka kÀnslan av ett gemensamt unionsmedborgarskap och Àr en nyckelfaktor för att frÀmja social sammanhÄllning, som Àr ett av gemenskapens grundlÀggande mÄl. En permanent uppehÄllsrÀtt bör dÀrför föreskrivas för alla unionsmedborgare och deras familjemedlemmar som har varit stadigvarande bosatta i den mottagande medlemsstaten i enlighet med villkoren i detta direktiv under fem Ärs tid utan att bli utvisade.

(18)För att utgöra ett verkligt instrument för integration i den mottagande medlemsstat dÀr unionsmedborgaren Àr bosatt, bör den permanenta uppehÄllsrÀtten nÀr den en gÄng erhÄllits inte omfattas av villkor.

(19)Vissa sÀrskilda förmÄner för unionsmedborgare som Àr arbetstagare eller egenföretagare och deras familjemedlemmar, vilka kan möjliggöra för dem att erhÄlla en permanent uppehÄllsrÀtt innan de har varit bosatta i fem Är i den mottagande medlemsstaten, bör behÄllas, eftersom de utgör förvÀrvade rÀttigheter enligt kommissionens förordning (EEG) nr 1251/70 av den 29 juni 1970

om arbetstagares rÀtt att stanna kvar inom en medlemsstats territorium efter att ha varit anstÀllda dÀr 18 och rÄdets direktiv 75/34/EEG av den 17 december 1974 om rÀtten för medborgare i

18 EGT L 142, 30.6.1970, s. 24. 51
en medlemsstat att stanna kvar inom en medlemsstats territorium Prop. 2005/06:134
efter att dÀr ha drivit egen rörelse 19. Bilaga 3

(20)Förbudet mot diskriminering pÄ grundval av nationalitet innebÀr att alla unionsmedborgare och deras familjemedlemmar som med stöd av detta direktiv uppehÄller sig i en medlemsstat av den medlemsstaten bör behandlas pÄ samma sÀtt som dennas medborgare inom omrÄden som omfattas av fördraget, med förbehÄll för sÄdana sÀrskilda bestÀmmelser som uttryckligen anges i fördraget eller i sekundÀrlagstiftningen.

(21)Det bör emellertid lÀmnas Ät den mottagande medlemsstaten att bestÀmma om den skall bevilja socialt bistÄnd under de tre första mÄnaderna av uppehÄllet, eller för en lÀngre tid nÀr det gÀller arbetssökande, för andra unionsmedborgare Àn de som Àr arbetstagare eller egenföretagare eller som bibehÄller denna status eller deras familjemedlemmar, eller bistÄnd till uppehÀlle för studier, inklusive yrkesutbildning, innan rÀtten till permanent uppehÄll erhÄllits till dessa personer.

(22)Enligt fördraget kan rÀtten att fritt röra sig och uppehÄlla sig begrÀnsas av hÀnsyn till allmÀn ordning, sÀkerhet och hÀlsa. För att sÀkerstÀlla en snÀvare definition av de omstÀndigheter och rÀttssÀkerhetsgarantier som avgör om unionsmedborgare eller familjemedlemmar kan nekas inresa eller utvisas, bör detta direktiv ersÀtta rÄdets direktiv 64/221/EEG av den 25 februari 1964 om samordningen av sÀrskilda ÄtgÀrder som gÀller utlÀndska medborg-

ares rörlighet och bosÀttning och som Àr berÀttigade med hÀnsyn till allmÀn ordning, sÀkerhet eller hÀlsa 20.

(23)Utvisning av unionsmedborgare och deras familjemedlemmar av hÀnsyn till allmÀn ordning eller sÀkerhet Àr en lÄngtgÄende ÄtgÀrd, som allvarligt kan skada personer som, efter att ha utnyttjat de rÀttigheter och friheter som de erhÄller genom fördraget, verkligen har integrerats i den mottagande medlemsstaten. RÀckvidden för sÄdana ÄtgÀrder bör dÀrför begrÀnsas i enlighet med proportionalitetsprincipen, för att ta hÀnsyn till i vilken grad de berörda personerna har integrerats, hur lÀnge de har vistats i den mottagande medlemsstaten, till deras Älder och hÀlsotillstÄnd, deras familjesituation och ekonomiska situation och deras anknytning till ursprungslandet.

(24)Ju högre graden av unionsmedborgarnas och deras familjemedlemmars integrering i den mottagande medlemsstaten Àr, desto högre bör följaktligen graden av skydd mot utvisning vara. Endast i undantagsfall, av tvingande hÀnsyn till den allmÀnna sÀkerheten, bör utvisning anvÀndas mot personer som har varit bosatta under

19EGT L 14, 20.1.1975, s. 10.

20EGT 56, 4.4.1964, s. 850. Direktivet senast Àndrat genom direktiv

75/35/EEG (EGT L 14, 20.1.1975, s. 14). 52
flera Är i den mottagande medlemsstaten, i synnerhet om de Àr Prop. 2005/06:134
födda dÀr och har bott dÀr hela sitt liv. LikasÄ bör det endast i Bilaga 3
undantagsfall vara tillÄtet att utvisa underÄriga, eftersom förbindel-  
sen med familjen bör skyddas, i enlighet med FN:s konvention om  
barnets rÀttigheter av den 20 november 1989.  

(25)RÀttssÀkerhetsgarantierna bör ocksÄ specificeras i detalj för att trygga en hög skyddsnivÄ för unionsmedborgarnas och deras familjemedlemmars rÀttigheter vid vÀgrad inresa eller uppehÄll i en annan medlemsstat, samt för att upprÀtthÄlla principen om att myndighetsÄtgÀrder vederbörligen mÄste motiveras.

(26)Under alla omstÀndigheter bör unionsmedborgare och deras familjemedlemmar som vÀgras rÀtt till inresa eller uppehÄll i en annan medlemsstat ha möjlighet till domstolsprövning av beslutet.

(27)I överensstÀmmelse med domstolens rÀttspraxis, för att förbjuda att medlemsstaterna fattar beslut om förbud pÄ livstid att ÄtervÀnda till deras territorium för personer som omfattas av detta direktiv, bör det bekrÀftas att unionsmedborgare och deras familjemedlemmar som har förbjudits att ÄtervÀnda till en medlemsstats territorium har rÀtt att lÀmna in en ny ansökan efter en rimlig tid och under alla omstÀndigheter tre Är efter det att det slutgiltiga Äterreseförbudet verkstÀllts.

(28)För att skydda mot missbruk av rÀttigheter eller bedrÀgeri, sÀrskilt skenÀktenskap eller andra former av förhÄllanden som ingÄtts endast i syfte att Ätnjuta rÀtt att fritt röra sig och uppehÄlla sig, bör medlemsstaterna ha rÀtt att anta nödvÀndiga ÄtgÀrder.

(29)Detta direktiv bör inte pÄverka mer gynnsamma nationella bestÀmmelser.

(30)I syfte att undersöka hur utövandet av rÀtten att fritt röra sig och uppehÄlla sig skall kunna underlÀttas ytterligare, bör kommissionen utarbeta en rapport för att utvÀrdera möjligheten att lÀgga fram nödvÀndiga förslag i detta syfte, sÀrskilt avseende förlÀngning av uppehÄllsperioden utan villkor.

(31)Detta direktiv stÄr i överensstÀmmelse med de grundlÀggande rÀttigheterna och friheterna och med de principer som erkÀnns sÀrskilt i Europeiska unionens stadga om de grundlÀggande rÀttigheterna. I enlighet med stadgans förbud mot diskriminering bör medlemsstaterna genomföra bestÀmmelserna i detta direktiv utan diskriminering mellan förmÄnstagarna till detta direktiv, pÄ sÄdana grunder sÄsom kön, ras, hudfÀrg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska sÀrdrag, sprÄk, religion eller övertygelse, politisk eller annan ÄskÄdning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, Älder eller sexuell lÀggning.

53

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Prop. 2005/06:134
  Bilaga 3
KAPITEL I  
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER  
Artikel 1  
Syfte  
I detta direktiv faststÀlls  

a)villkor för unionsmedborgares och deras familjemedlemmars utövande av rÀtten att fritt röra sig och uppehÄlla sig inom medlemsstaternas territorium,

b)rÀtten att permanent uppehÄlla sig inom medlemsstaternas territorium för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar,

c)begrÀnsningar i rÀttigheterna i a och b av hÀnsyn till allmÀn ordning, sÀkerhet och hÀlsa.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv anvÀnds följande beteckningar med de betydelser som hÀr anges:

1. unionsmedborgare: varje person som Àr medborgare i en  
medlemsstat.  
2. familjemedlem:  
a) make eller maka,  
b) den partner med vilken unionsmedborgaren har ingÄtt ett  
  registrerat partnerskap pÄ grundval av lagstiftningen i en  
  medlemsstat, om den mottagande medlemsstatens lagstiftning  
  behandlar registrerade partnerskap som likvÀrdiga med Àktenskap  
  och i enlighet med villkoren i relevant lagstiftning i den mottag-  
  ande medlemsstaten,  
c) slÀktingar i rakt nedstigande led som Àr under 21 Är eller Àr  
  beroende för sin försörjning, Àven till maken eller makan eller till  
  sÄdan partner som avses i b,  
d) de underhÄllsberÀttigade slÀktingar i rakt uppstigande led,  
  Àven till maken eller makan eller till sÄdan partner som avses i b. 54
   

Prop. 2005/06:134 3. mottagande medlemsstat: den medlemsstat dit unionsmedborg- Bilaga 3

aren reser för att utöva sin rÀtt att fritt röra sig eller uppehÄlla sig.

Artikel 3

FörmÄnstagare

1.Detta direktiv skall tillÀmpas pÄ alla unionsmedborgare som reser till eller uppehÄller sig i en annan medlemsstat Àn den de sjÀlva Àr medborgare i samt pÄ de familjemedlemmar enligt definitionen i artikel 2.2 som följer med eller ansluter sig till unionsmedborgaren.

2.Utan att det pÄverkar de berördas personliga rÀtt att fritt röra sig eller uppehÄlla sig, och i överensstÀmmelse med nationell lagstiftning, skall den mottagande medlemsstaten underlÀtta inresa och uppehÄll för följande personer:

a)Alla andra familjemedlemmar, oavsett medborgarskap, som inte omfattas av definitionen i artikel 2.2, om de i det land frÄn vilket de har kommit Àr beroende av eller bor hos den unionsmedborgare som har primÀr uppehÄllsrÀtt eller om det av allvarliga hÀlsoskÀl absolut krÀvs att unionsmedborgaren personligen tar hand om familjemedlemmen.

b)Den partner med vilken unionsmedborgaren har ett varaktigt vederbörligen bestyrkt förhÄllande. Den mottagande medlemsstaten skall företa en noggrann undersökning av de personliga förhÄllandena och motivera ett eventuellt beslut att neka dessa personer inresa till eller att uppehÄlla sig i den medlemsstaten.

KAPITEL II

RÄTT TILL UT- OCH INRESA

Artikel 4

RĂ€tt till utresa

1. Utan att det pÄverkar tillÀmpningen av bestÀmmelserna för kontroll av resehandlingar vid de nationella grÀnserna skall alla unionsmedborgare med giltigt identitetskort eller pass och deras familjemedlemmar, som inte Àr medborgare i en medlemsstat, och som har giltigt pass, ha rÀtt att lÀmna en medlemsstats territorium för att resa till en annan medlemsstat.

55

2. Personer som avses i punkt 1 fÄr inte ÄlÀggas skyldighet att inneha Prop. 2005/06:134
utresevisering eller nÄgon motsvarande formalitet. Bilaga 3

3.Medlemsstaterna skall i enlighet med sina lagar för sina egna medborgares rÀkning utfÀrda och förnya ett identitetskort eller pass som anger deras medborgarskap.

4.Passet skall vara giltigt Ätminstone i alla medlemsstater och i lÀnder som innehavaren mÄste fara igenom nÀr denne reser mellan medlemsstaterna. Om det i en medlemsstats lag saknas bestÀmmelser om utfÀrdande av identitetskort, skall passet gÀlla i minst fem Är frÄn utfÀrdandet eller förnyelsen.

Artikel 5

RĂ€tt till inresa

1. Utan att det pÄverkar tillÀmpningen av bestÀmmelserna för kontroll av resehandlingar vid de nationella grÀnserna skall medlemsstaterna tillÄta unionsmedborgare att resa in pÄ deras territorium med ett giltigt identitetskort eller pass och tillÄta familjemedlemmar som inte Àr medborgare i en medlemsstat att resa in pÄ deras territorium med ett giltigt pass. Unionsmedborgare fÄr inte ÄlÀggas skyldighet att inneha inresevisering eller nÄgon motsvarande formalitet.

2. Familjemedlemmar som inte Àr medborgare i en medlemsstat skall endast ÄlÀggas skyldighet att ha visering i enlighet med förordning (EG) nr 539/2001 eller i förekommande fall med nationell lag. Enligt detta direktiv skall innehav av giltigt uppehÄllskort enligt artikel 10 medföra undantag för dessa familjemedlemmar frÄn kravet pÄ visering. Medlemsstaterna skall ge dessa personer all den hjÀlp de behöver för att fÄ nödvÀndiga viseringar. Viseringarna skall utfÀrdas gratis sÄ snart som möjligt pÄ grundval av ett pÄskyndat förfarande.

3. Den mottagande medlemsstaten fÄr inte införa inrese- eller utresestÀmpel i passen för familjemedlemmar som inte Àr medborgare i en medlemsstat om de uppvisar det uppehÄllskort som föreskrivs i artikel 10.

4. Om en unionsmedborgare eller en familjemedlem till denne, som inte Àr medborgare i en medlemsstat, inte har de resehandlingar som krÀvs eller, i förekommande fall, nödvÀndiga viseringar, skall den berörda medlemsstaten, innan utvisning fÄr komma i frÄga, ge dessa personer all rimlig möjlighet att fÄ eller fÄ tillgÄng till de nödvÀndiga handlingarna inom rimlig tid eller fÄ bekrÀftat eller pÄ annat sÀtt bevisat att de omfattas av rÀtten att fritt röra sig och uppehÄlla sig.

5. Medlemsstaten fÄr begÀra att den berörda personen rapporterar sin

nÀrvaro inom dess territorium inom rimlig och icke-diskriminerande

56

tid. Om den berörda personen underlÄter att uppfylla detta krav fÄr Prop. 2005/06:134
denne ÄlÀggas proportionerliga och icke-diskriminerande sanktioner. Bilaga 3

KAPITEL III

UPPEHÅLLSRÄTT

Artikel 6

UppehÄllsrÀtt i högst tre mÄnader

1.Unionsmedborgare skall ha rÀtt att uppehÄlla sig pÄ en annan medlemsstats territorium i högst tre mÄnader utan nÄgra andra villkor eller formaliteter Àn kravet pÄ att inneha ett giltigt identitetskort eller pass.

2.BestÀmmelserna i punkt 1 skall ocksÄ tillÀmpas pÄ familjemedlemmar som inte Àr medborgare i en medlemsstat, som följer med eller ansluter sig till unionsmedborgaren och som innehar ett giltigt pass.

Artikel 7

UppehÄllsrÀtt för lÀngre tid Àn tre mÄnader

1. Varje unionsmedborgare skall ha rÀtt att uppehÄlla sig inom en annan medlemsstats territorium under lÀngre tid Àn tre mÄnader om den berörda personen

a) Àr anstÀlld eller egenföretagare i den mottagande medlems-  
staten, eller  
b) för egen och sina familjemedlemmars rÀkning har  
tillrÀckliga tillgÄngar för att inte bli en belastning för den  
mottagande medlemsstatens sociala bistÄndssystem under  
vistelsen, samt har en heltÀckande sjukförsÀkring som gÀller i  
den mottagande medlemsstaten, eller  
c) — Ă€r inskriven vid en privat eller statlig institution, som Ă€r  
erkÀnd eller finansierad av den mottagande medlemsstaten pÄ  
grundval av dess lagstiftning eller administrativa praxis, med  
huvudsyftet att bedriva studier eller genomgÄ en  
yrkesutbildning  
— samt har en heltĂ€ckande sjukförsĂ€kring som gĂ€ller i den  
mottagande medlemsstaten samt avger en försÀkran till den  
behöriga nationella myndigheten, i form av en förklaring eller  
pÄ nÄgot annat valfritt likvÀrdigt sÀtt, om att han har 57
   
tillrÀckliga tillgÄngar för att kunna försörja sig sjÀlv och Prop. 2005/06:134
familjen, sÄ att de inte blir en belastning för den mottagande Bilaga 3
medlemsstatens sociala bistÄndssystem under deras  

vistelseperiod, eller

d)Àr familjemedlem som följer med eller ansluter sig till en unionsmedborgare som uppfyller kraven i a, b eller c.

2.UppehÄllsrÀtten enligt punkt 1 skall Àven omfatta familjemedlemmar som inte Àr medborgare i en medlemsstat nÀr de följer med eller ansluter sig till unionsmedborgaren i den mottagande medlemsstaten, förutsatt att unionsmedborgaren uppfyller villkoren i punkt 1 a, 1 b eller 1 c.

3.Vid tillÀmpningen av punkt 1 a skall en unionsmedborgare som inte lÀngre Àr arbetstagare eller egenföretagare behÄlla sin stÀllning som arbetstagare eller egenföretagare i följande fall:

e)Om personen har drabbats av tillfÀllig arbetsoförmÄga pÄ grund av sjukdom eller olycksfall.

f)Om personen har drabbats av vederbörligen konstaterad ofrivillig arbetslöshet efter mer Àn ett Ärs anstÀllning och har anmÀlt sig som arbetssökande vid en behörig arbetsförmedling.

g)Om personen har drabbats av vederbörligen registrerad ofrivillig arbetslöshet efter att ha fullgjort en anstÀllning som varit tidsbegrÀnsad till mindre Àn ett Är eller efter att ha blivit ofrivilligt arbetslös under de första tolv mÄnaderna samt har anmÀlt sig som arbetssökande till en behörig arbetsförmedling. I detta fall skall stÀllningen som arbetstagare kvarstÄ under minst sex mÄnader.

h)Om personen inleder en yrkesutbildning. Om han eller hon inte Àr ofrivilligt arbetslös skall stÀllningen som arbetstagare kvarstÄ endast om yrkesutbildningen har ett samband med den tidigare sysselsÀttningen.

4.Med avvikelse frÄn punkt 1 d och punkt 2 ovan skall endast maken eller makan, den registrerade partner som avses i artikel 2.2 b och underhÄllsberÀttigade barn ha uppehÄllsrÀtt som familjemedlemmar till en unionsmedborgare som uppfyller villkoren i 1 c. Artikel 3.2 skall tillÀmpas pÄ hans eller hennes slÀktingar i rakt uppstigande led samt pÄ makes/makas eller registrerade partners/underhÄllsberÀttigade slÀktingar i rakt uppstigande led.

58

Artikel 8 Prop. 2005/06:134
  Bilaga 3

Administrativa formaliteter för unionsmedborgare

1.Utan att det pÄverkar tillÀmpningen av artikel 5.5 fÄr den mottagande medlemsstaten ÄlÀgga unionsmedborgare att registrera sig hos behöriga myndigheter vid uppehÄll som överstiger tre mÄnader.

2.Fristen för registrering fÄr aldrig understiga tre mÄnader rÀknat frÄn ankomstdagen. Ett bevis om registrering skall utfÀrdas omedelbart, med uppgift om den registrerade personens namn och adress samt registreringsdatum. Om den berörda personen underlÄter att uppfylla registreringskravet fÄr denne ÄlÀggas proportionerliga och icke-diskriminerande sanktioner.

3.Det enda krav medlemsstaterna fÄr stÀlla för att utfÀrda bevis om registrering Àr att

—de unionsmedborgare som avses i artikel 7.1 a skall kunna visa upp ett giltigt identitetskort eller pass, en bekrĂ€ftelse frĂ„n arbetsgivaren om anstĂ€llning eller ett anstĂ€llningsintyg eller bevis pĂ„ att de Ă€r egenföretagare.

—de unionsmedborgare som avses i artikel 7.1 b skall kunna visa upp ett giltigt identitetskort eller pass och bevis pĂ„ att de uppfyller villkoren i den punkten.

—de unionsmedborgare som avses i artikel 7.1 c skall kunna visa upp ett giltigt identitetskort eller pass, ett bevis pĂ„ registrering vid en erkĂ€nd institution och pĂ„ att de omfattas av en heltĂ€ckande sjukförsĂ€kring samt den förklaring eller dess motsvarighet som avses i artikel 7.1 c. Medlemsstaterna fĂ„r inte krĂ€va att ett sĂ€rskilt belopp anges i förklaringen.

4. Medlemsstaterna fĂ„r inte faststĂ€lla nĂ„got fast belopp som de anser vara ”tillrĂ€ckliga tillgĂ„ngar”, utan de mĂ„ste ta hĂ€nsyn till den berörda personens personliga omstĂ€ndigheter. Detta belopp fĂ„r i varje fall inte överstiga den beloppsgrĂ€ns under vilket medborgare i den mottagande medlemsstaten Ă€r berĂ€ttigade till socialt bistĂ„nd, eller, om detta kriterium inte kan tillĂ€mpas, minimipensionen i den mottagande medlemsstaten.

5. För att utfÀrda ett bevis om registrering till en unionsmedborgares familjemedlemmar som sjÀlva Àr unionsmedborgare fÄr medlemsstaterna begÀra att följande handlingar visas upp:

a) Ett giltigt identitetskort eller pass.

b) En handling som bestyrker familjeanknytning eller ett

registrerat partnerskap.

59

Prop. 2005/06:134

c)Vid behov, beviset om registrering för den Bilaga 3 unionsmedborgare som de följer med eller ansluter sig till.

d)I de fall som avses i artikel 2.2 c och d, handlingar som

styrker att villkoren i den bestÀmmelsen Àr uppfyllda.

e) I de fall som avses i artikel 3.2 a, en handling som utfÀrdats av den behöriga myndigheten i ursprungslandet eller i det land frÄn vilket personerna anlÀnder och som styrker att de Àr ekonomiskt beroende av unionsmedborgaren eller Àr medlemmar av unionsmedborgarens hushÄll, eller bevis pÄ att allvarliga hÀlsoskÀl föreligger som absolut krÀver att unionsmedborgaren ger familjemedlemmen personlig omvÄrdnad.

f)I de fall som avses i artikel 3.2 b, bevis pÄ att ett varaktigt förhÄllande med unionsmedborgaren föreligger.

Artikel 9

Administrativa formaliteter för familjemedlemmar som inte Àr medborgare i en medlemsstat

1.Medlemsstaterna skall utfÀrda ett uppehÄllskort till unionsmedborgares familjemedlemmar som inte Àr medborgare i en medlemsstat, om det planerade uppehÄllet överstiger tre mÄnader.

2.Fristen för att ansöka om uppehÄllskort fÄr inte understiga tre mÄnader rÀknat frÄn ankomstdagen.

3.Om den berörde personen underlÄter att ansöka om uppehÄllskort fÄr denne ÄlÀggas proportionerliga och ickediskriminerande sanktioner.

Artikel 10

UtfÀrdande av uppehÄllskort

1. UppehĂ„llsrĂ€tten för unionsmedborgares familjemedlemmar som inte Ă€r medborgare i en medlemsstat skall intygas genom att en handling som kallas ”uppehĂ„llskort för en unionsmedborgares familjemedlem” utfĂ€rdas senast sex mĂ„nader efter det att ansökan lĂ€mnades in. Ett intyg om inlĂ€mnad ansökan om uppehĂ„llskort skall utfĂ€rdas omedelbart.

2. För utfÀrdande av ett uppehÄllskort skall medlemsstaterna begÀra att följande handlingar visas upp.

a) Ett giltigt pass.

60

Prop. 2005/06:134

b)En handling som styrker familjeanknytning eller ett Bilaga 3 registrerat partnerskap.

c)Beviset om registrering eller i avsaknad av ett registreringssystem, ett annat bevis pÄ att den unionsmedborgare som de följer med eller ansluter sig till har hemvist i den mottagande medlemsstaten.

d)I de fall som avses i artikel 2.2 c och d, handlingar som

styrker att villkoren i de bestÀmmelserna Àr uppfyllda.

e)I de fall som avses i artikel 3.2 a, en handling som utfÀrdats av den behöriga myndigheten i ursprungslandet eller i det land frÄn vilket personerna anlÀnder som styrker att de Àr ekonomiskt beroende av unionsmedborgaren eller ingÄr i unionsmedborgarens hushÄll, eller bevis pÄ att allvarliga hÀlsoskÀl föreligger som absolut krÀver att unionsmedborgaren ger familjemedlemmen personlig omvÄrdnad.

f)I de fall som avses under artikel 3.2 b, bevis pÄ att det föreligger en varaktigt förhÄllande med unionsmedborgaren.

Artikel 11

UppehÄllskortets giltighet

1.Det uppehÄllskort som avses i artikel 10.1 skall gÀlla i fem Är frÄn dagen för utfÀrdandet eller under den berÀknade tiden för unionsmedborgarens vistelse om denna inte överstiger fem Är.

2.UppehÄllskortets giltighet skall inte pÄverkas av tillfÀllig frÄnvaro som inte överstiger sex mÄnader per Är eller av lÀngre frÄnvaro pÄ grund av obligatorisk militÀrtjÀnst eller av en frÄnvaro pÄ högst tolv pÄ varandra följande mÄnader av viktiga skÀl, t.ex. graviditet och förlossning, allvarlig sjukdom, studier eller yrkesutbildning eller utstationering pÄ grund av arbete i en annan medlemsstat eller i tredje land.

Artikel 12

BibehÄllen uppehÄllsrÀtt för familjemedlemmar om unionsmedborgaren avlider eller lÀmnar landet

1. Utan att det pÄverkar tillÀmpningen av andra stycket skall unionsmedborgarens död eller avresa frÄn den mottagande medlemsstaten inte pÄverka uppehÄllsrÀtten för unionsmedborgarens familjemedlemmar som Àr medborgare i en medlemsstat. Innan

61

personerna i frÄga kan fÄ permanent uppehÄllsrÀtt skall de uppfylla Prop. 2005/06:134
villkoren i artikel 7.1 a, 7.1 b, 7.1 c eller 7.1 d. Bilaga 3
2. Utan att det pÄverkar tillÀmpningen av andra stycket skall unions-  
medborgarens död inte leda till förlust av uppehÄllsrÀtten för  
unionsmedborgarens familjemedlemmar som inte Àr medborgare i en  
medlemsstat och som har varit bosatta i den mottagande  
medlemsstaten som familjemedlemmar i minst ett Är före unions-  
medborgarens frÄnfÀlle.  
Innan personerna i frÄga förvÀrvar permanent uppehÄllsrÀtt skall det  
fortfarande vara ett krav för uppehÄllsrÀtt att de kan visa att de Àr  
anstÀllda eller egenföretagare eller att de har tillrÀckliga tillgÄngar för  
sig sjÀlva och sina familjemedlemmar för att inte bli en belastning för  
den mottagande medlemsstatens sociala bistÄndssystem under sin  
uppehÄllsperiod samt har en heltÀckande sjukförsÀkring som gÀller i  
den mottagande medlemsstaten, eller Àr medlemmar i en familj som  
redan Àr bildad i den mottagande medlemsstaten av en person som  
uppfyller dessa villkor. ”TillrĂ€ckliga tillgĂ„ngar” skall vara sĂ„dana  
som anges i artikel 8.4.  
Den uppehÄllsrÀtt som sÄdana familjemedlemmar har Àr uteslutande  
pÄ personlig grund.  
3. Unionsmedborgarens avresa frÄn den mottagande medlemsstaten  
eller unionsmedborgarens död skall inte medföra förlust av  
uppehÄllsrÀtt för unionsmedborgarens barn eller för den förÀlder som  
har den faktiska vÄrdnaden om barnen, oavsett nationalitet, om  
barnen Àr bosatta i den mottagande medlemsstaten och inskrivna vid  
en utbildningsanstalt för att bedriva studier dÀr, förrÀn deras studier  
avslutats.  

Artikel 13

BibehÄllen uppehÄllsrÀtt för familjemedlemmar vid Àktenskapsskillnad, ogiltigförklaring av Àktenskap eller upplösning av registrerat partnerskap

1. Utan att det pÄverkar tillÀmpningen av andra stycket skall unionsmedborgarens Àktenskapsskillnad, ogiltigförklaring av Àktenskap eller upplösning av registrerat partnerskap som avses i artikel 2.b inte pÄverka uppehÄllsrÀtten för unionsmedborgares familjemedlemmar som Àr medborgare i en medlemsstat.

Innan personerna i frÄga kan fÄ permanent uppehÄllsrÀtt skall de uppfylla kraven i artikel 7.1 a, 7.1 b, 7.1 c eller 7.1 d.

2. Utan att det pÄverkar tillÀmpningen av andra stycket skall Àktenskapsskillnad, ogiltigförklaring av Àktenskap eller upplösning av

registrerat partnerskap som avses i artikel 2.b inte leda till förlust av

62

uppehÄllsrÀtten för unionsmedborgarens familjemedlemmar som inte Prop. 2005/06:134
Ă€r medborgare i en medlemsstat Bilaga 3

a)om Àktenskapet eller det registrerade partnerskap som avses i artikel 2 b, nÀr förfarandet för Àktenskapsskillnad eller ogiltigförklaring av Àktenskapet eller upplösning av det registrerade partnerskapet inleds, har varat i minst tre Är, varav minst ett Är i den mottagande medlemsstaten, eller

b)om vÄrdnaden av unionsmedborgarens barn genom överenskommelse mellan makarna eller partnerna som avses i artikel 2.b eller genom ett domstolsbeslut har överlÄtits pÄ den make, maka eller partner som inte Àr medborgare i en medlemsstat, eller

c)om detta Àr befogat med hÀnsyn till sÀrskilt svÄra omstÀndligheter t.ex. att ha varit utsatt för vÄld i hemmet medan Àktenskapet eller det registrerade partnerskapet bestod, eller

d)om den make, maka eller partner som avses i artikel 2.b, som inte Àr medborgare i en medlemsstat, genom överenskommelse mellan makarna eller partnerna eller genom ett domstolsbeslut har rÀtt till umgÀnge med ett underÄrigt barn, förutsatt att domstolen har faststÀllt att denna umgÀngesrÀtt mÄste ske i den mottagande medlemsstaten och under sÄ lÄng tid som krÀvs.

Innan personerna i frĂ„ga förvĂ€rvar permanent uppehĂ„llsrĂ€tt skall det fortfarande vara ett krav för uppehĂ„llsrĂ€tten att de kan visa att de Ă€r anstĂ€llda eller egenföretagare eller har tillrĂ€ckliga tillgĂ„ngar för sig sjĂ€lva och sina familjemedlemmar för att inte bli en belastning för den mottagande medlemsstatens sociala bistĂ„ndssystem under sin uppehĂ„llsperiod, samt har en heltĂ€ckande sjukförsĂ€kring som gĂ€ller i den mottagande medlemsstaten, eller att de Ă€r medlemmar i en familj som redan Ă€r bildad i den mottagande medlemsstaten av en person som uppfyller dessa krav. ”TillrĂ€ckliga tillgĂ„ngar” skall vara sĂ„dana som anges i artikel 8.4.

Den uppehÄllsrÀtt som sÄdana familjemedlemmar har Àr uteslutande pÄ personlig grund.

Artikel 14

BibehÄllen uppehÄllsrÀtt

1. Unionsmedborgare och deras familjemedlemmar skall ha uppehÄllsrÀtt enligt artikel 6 sÄ lÀnge de inte blir en belastning för den mottagande medlemsstatens sociala bistÄndssystem.

63

2. Unionsmedborgare och deras familjemedlemmar skall ha uppehÄlls- Prop. 2005/06:134
rÀtt enligt artiklarna 7, 12 och 13 sÄ lÀnge de uppfyller villkoren i dessa Bilaga 3
artiklar.  
I sÀrskilda fall dÄ det finns rimliga tvivel pÄ huruvida en unionsmedborg-  
are eller dennes familjemedlemmar uppfyller kraven i artiklarna 7, 12  
och 13 fÄr medlemsstaterna kontrollera att dessa krav Àr uppfyllda.  
Denna kontroll skall inte genomföras systematiskt.  

3.En utvisningsÄtgÀrd skall inte vara den automatiska följden av att unionsmedborgare eller deras familjemedlemmar har anlitat det sociala bistÄndssystemet i den mottagande medlemsstaten.

4.Genom undantag frÄn punkterna 1 och 2 och utan att det pÄverkar tillÀmpningen av bestÀmmelserna i kapitel VI fÄr en utvisningsÄtgÀrd under inga förhÄllanden vidtas mot unionsmedborgare eller deras familjemedlemmar

a)om unionsmedborgarna Àr anstÀllda eller egenföretagare, eller

b)om unionsmedborgarna har kommit till den mottagande medlemsstatens territorium för att söka arbete. I detta fall kan unionsmedborgarna och deras familjemedlemmar inte utvisas sÄ lÀnge unionsmedborgarna kan styrka att de fortfarande söker arbete och att de verkligen har möjlighet att fÄ anstÀllning.

Artikel 15

RÀttssÀkerhetsgarantier

1.Förfarandena i artiklarna 30 och 31 skall pÄ motsvarande sÀtt tillÀmpas pÄ alla beslut som pÄ andra grunder Àn allmÀn ordning, sÀkerhet eller hÀlsa begrÀnsar unionsmedborgares och deras familjemedlemmars fria rörlighet.

2.Att det pass eller identitetskort som anvÀndes för att resa in i den mottagande medlemsstaten och som legat till grund för utfÀrdande av bevis om registrering eller uppehÄllskort, har upphört att gÀlla, fÄr inte ligga till grund för utvisning frÄn den mottagande medlemsstaten.

3.Den mottagande medlemsstaten fÄr inte kombinera ett beslut om utvisning enligt punkt 1 med ett Äterreseförbud.

64

KAPITEL IV Prop. 2005/06:134
  Bilaga 3
PERMANENT UPPEHÅLLSRÄTT  
Avsnitt I  
BerÀttigande  

Artikel 16

AllmÀn regel för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar

1.Unionsmedborgare som har uppehÄllit sig lagligt under en fortlöpande period av fem Är i den mottagande medlemsstaten skall ha permanent uppehÄllsrÀtt dÀr. Denna rÀtt skall inte vara underkastad villkoren i kapitel III.

2.BestÀmmelserna i punkt 1 skall ocksÄ tillÀmpas pÄ familjemedlemmar som inte Àr medborgare i en medlemsstat, men som lagligt har uppehÄllit sig tillsammans med unionsmedborgaren i den mottagande medlemsstaten under en period av fem pÄ varandra följande Är.

3.Stadigvarande uppehÄll skall inte pÄverkas av tillfÀllig frÄnvaro som inte överstiger sammanlagt sex mÄnader per Är eller av lÀngre frÄnvaro pÄ grund av obligatorisk militÀrtjÀnst eller av en frÄnvaro pÄ högst tolv pÄ varandra följande mÄnader av viktiga skÀl, t.ex. graviditet och förlossning, allvarlig sjukdom, studier eller yrkesutbildning, eller utstationering pÄ grund av arbete i en annan medlemsstat eller i tredje land.

4.NÀr uppehÄllsrÀtt vÀl har förvÀrvats skall den endast kunna gÄ förlorad genom bortovaro frÄn den mottagande medlemsstaten i mer Àn tvÄ pÄ varandra följande Är.

Artikel 17  
Undantag för personer som inte lÀngre arbetar i den mottagande  
medlemsstaten och deras familjemedlemmar  
1. Genom undantag frÄn artikel 16 skall följande personer ges  
permanent uppehÄllsrÀtt i den mottagande medlemsstaten, Àven om de  
inte har varit bosatta dÀr under en fortlöpande period av fem Är:  
a) AnstÀllda eller egenföretagare som, nÀr de upphör att arbeta,  
har uppnÄtt den Älder som enligt den mottagande  
medlemsstatens lag krÀvs för rÀtt till Älderspension eller  
anstÀllda som upphör att vara anstÀllda i samband med 65
 
förtidspensionering, om de har arbetat och uppehÄllit sig i den Prop. 2005/06:134
medlemsstaten Ätminstone under de tolv föregÄende Bilaga 3
mÄnaderna och fortlöpande har uppehÄllit sig i landet i minst  
tre Är.  
Om lagen i den mottagande medlemsstaten inte tillerkÀnner  
vissa kategorier av egenföretagare rÀtt till Älderspension, skall  
Äldersvillkoret anses uppfyllt nÀr personen i frÄga har uppnÄtt  
en Älder av 60 Är.  

b)AnstÀllda eller egenföretagare som fortlöpande har uppehÄllit sig i den mottagande medlemsstaten i mer Àn tvÄ Är och slutar arbeta dÀr som följd av permanent arbetsoförmÄga.

Om denna oförmÄga beror pÄ en arbetsolycka eller yrkessjukdom som berÀttigar personen i frÄga till en förmÄn som helt eller delvis utbetalas av en institution i den mottagande medlemsstaten, skall inga krav stÀllas pÄ uppehÄllets lÀngd.

c)AnstÀllda eller egenföretagare som efter tre Ärs fortlöpande anstÀllning och uppehÄll i den mottagande medlemsstaten arbetar som anstÀllda eller egenföretagare i en annan medlemsstat men behÄller sin bostad i den mottagande medlemsstaten och ÄtervÀnder dit i regel varje dag eller Ätminstone en gÄng i veckan.

För förvÀrv av de rÀttigheter som avses i a och b skall anstÀllningsperioder i den medlemsstat dÀr den berörda personen arbetar betraktas som om de tillbringats i den mottagande medlemsstaten.

Perioder av ofrivillig arbetslöshet som vederbörligen registrerats av en behörig arbetsförmedling eller perioder av ofrivilliga avbrott i arbetet och frÄnvaro frÄn eller upphörande av verksamheten som beror pÄ sjukdom eller olycksfall, skall anses som yrkesverksamma perioder.

2.Villkoren avseende uppehÄllets och anstÀllningens lÀngd i punkt 1a och villkoret avseende uppehÄllets lÀngd i punkt 1b skall inte tillÀmpas om den anstÀlldes eller egenföretagarens make eller partner enligt artikel 2.2 b Àr medborgare i den mottagande medlemsstaten eller har förlorat sitt medborgarskap i den medlemsstaten som en följd av Àktenskapet med den anstÀllde eller egenföretagaren i frÄga.

3.Oavsett medborgarskap skall familjemedlemmar till en anstÀlld eller egenföretagare som uppehÄller sig tillsammans med denne i den mottagande medlemsstaten ha permanent uppehÄllsrÀtt i den medlemsstaten om den anstÀllde eller egenföretagaren sjÀlv har förvÀrvat permanent uppehÄllsrÀtt i den medlemsstaten med stöd av punkt 1.

66

4. Om emellertid den anstÀllde eller egenföretagaren avlider medan han Prop. 2005/06:134
fortfarande Àr yrkesverksam, men innan han förvÀrvat permanent Bilaga 3
uppehÄllsrÀtt i den mottagande medlemsstaten med stöd av punkt 1, skall  
dennes familjemedlemmar som uppehÄller sig tillsammans med denne i  
den mottagande medlemsstaten dock ha permanent uppehÄllsrÀtt dÀr, om  
a) den anstÀllde eller egenföretagaren vid sin död fortlöpande  
uppehÄllit sig i den medlemsstaten i tvÄ Är,  
b) dödsfallet beror pÄ en arbetsolycka eller en yrkessjukdom,  
eller  
c) den efterlevande maken har förlorat sitt medborgarskap i den  
medlemsstaten som en följd av Àktenskapet med den anstÀllde  
eller egenföretagaren i frÄga.  

Artikel 18

FörvÀrv av permanent uppehÄllsrÀtt för vissa familjemedlemmar som inte Àr medborgare i en medlemsstat

Utan att det pÄverkar tillÀmpningen av artikel 17 skall unionsmedborgares familjemedlemmar som avses i artikel 12.2 och artikel 13.2 som uppfyller villkoren dÀri förvÀrva permanent uppehÄllsrÀtt efter lagligt uppehÄll under fem pÄ varandra följande Är i den mottagande medlemsstaten.

Avsnitt II

Administrativa formaliteter

Artikel 19

Intyg om permanent uppehÄllsrÀtt för unionsmedborgare

1.Medlemsstaterna skall, efter att ha kontrollerat uppehÄllets varaktighet, efter ansökan utfÀrda ett intyg om permanent uppehÄllsrÀtt för unionsmedborgare som uppfyller villkoren för permanent uppehÄllsrÀtt.

2.Intyget om permanent uppehÄllsrÀtt skall utfÀrdas snarast möjligt.

67

Artikel 20 Prop. 2005/06:134
  Bilaga 3

Permanent uppehÄllskort för familjemedlemmar som inte Àr medborgare i en medlemsstat

1.Medlemsstaterna skall för familjemedlemmar som inte Àr medborgare i en medlemsstat men som uppfyller villkoren för permanent uppehÄllsrÀtt utfÀrda ett permanent uppehÄllskort senast sex mÄnader efter det att ansökan lÀmnades in. Det permanenta uppehÄllskortet skall förnyas automatiskt vart tionde Är.

2.Ansökan om permanent uppehÄllskort skall lÀmnas in innan det uppehÄllskortet löper ut. Om den berörde personen underlÄter att ansöka om permanent uppehÄllskort fÄr denne ÄlÀggas proportionerliga och ickediskriminerande sanktioner.

3.Avbrott i uppehÄllet som inte överstiger tvÄ pÄ varandra följande Är skall inte pÄverka uppehÄllskortets giltighet.

Artikel 21

Stadigvarande uppehÄll

Vid tillÀmpningen av detta direktiv fÄr stadigvarande uppehÄll styrkas med varje bevismedel som godtas i den mottagande medlemsstaten. Varje verkstÀllt utvisningsbeslut mot den berörda personen som verkstÀllts i vederbörlig ordning skall medföra att det stadigvarande uppehÄllet anses avbrutet.

KAPITEL V

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER OM UPPEHÅLLSRÄTT

OCHPERMANENT UPPEHÅLLSRÄTT

Artikel 22

Territoriell rÀckvidd

UppehÄllsrÀtt och permanent uppehÄllsrÀtt skall gÀlla inom den mottagande medlemsstatens hela territorium. Medlemsstaterna fÄr begrÀnsa den territoriella giltigheten för uppehÄllsrÀtt och permanent uppehÄllsrÀtt endast om sÄdana begrÀnsningar Àven gÀller medlemsstatens egna medborgare.

68

Artikel 23 Prop. 2005/06:134
  Bilaga 3
NÀrstÄende rÀttigheter  
Unionsmedborgares familjemedlemmar som har uppehÄllsrÀtt eller  
permanent uppehÄllsrÀtt i en medlemsstat skall, oavsett medborgarskap,  
ha rÀtt att ta anstÀllning eller inleda verksamhet som egenföretagare.  
Artikel 24  
Likabehandling  

1.Om inte annat följer av sĂ„dana specifika bestĂ€mmelser som uttryckligen anges i fördraget och sekundĂ€rlagstiftningen skall alla unionsmedborgare som enligt detta direktiv uppehĂ„ller sig i den mottagande medlemsstaten Ă„tnjuta samma behandling som den medlemsstatens egna medborgare inom de omrĂ„den som omfattas av fördraget. Även familjemedlemmar som inte Ă€r medborgare i en medlemsstat, men som har uppehĂ„llsrĂ€tt eller permanent uppehĂ„llsrĂ€tt, skall Ă„tnjuta denna rĂ€ttighet.

2.Genom undantag frÄn punkt 1 skall den mottagande medlemsstaten inte vara skyldig att bevilja socialt bistÄnd under uppehÄllets första tre mÄnader, eller i förekommande fall den lÀngre period som anges i artikel 14.4 b, och heller inte innan permanent uppehÄllsrÀtt beviljats vara skyldig att bevilja bistÄnd till uppehÀlle för studier inklusive yrkesutbildning i form av studiebidrag eller studielÄn till andra personer Àn anstÀllda eller egenföretagare, personer som behÄller sÄdan stÀllning eller deras familjemedlemmar.

Artikel 25

AllmÀnna bestÀmmelser om uppehÄllsdokument

1.Innehav av sÄdant bevis om registrering som avses i artikel 8, av ett intyg om permanent uppehÄllsrÀtt, av ett intyg om att ansökan om uppehÄllskort för familjemedlemmar har lÀmnats in, av ett uppehÄllskort eller av ett permanent uppehÄllskort, fÄr under inga förhÄllanden göras till ett villkor för att utöva en rÀttighet eller för att administrativa formaliteter skall utföras, dÄ innehav av rÀttigheter kan styrkas genom andra bevismedel.

2.De handlingar som anges i punkt 1 skall utfÀrdas gratis eller mot betalning av ett belopp som inte överstiger de avgifter som landets egna medborgare betalar för liknande handlingar.

69

Artikel 26 Prop. 2005/06:134
  Bilaga 3
Kontroller  
Medlemsstaterna fÄr kontrollera att eventuella krav i nationell  
lagstiftning pÄ att utlÀndska medborgare alltid skall medföra bevis om  
registrering eller uppehÄllskort följs, förutsatt att de stÀller samma krav  
pÄ sina egna medborgare i frÄga om dessas identitetskort.  
Medlemsstaterna fÄr tillÀmpa samma sanktioner för övertrÀdelse av detta  
krav som de tillÀmpar pÄ sina egna medborgare för underlÄtelse att  
medföra identitetskort.  
KAPITEL VI  
BEGRÄNSNINGAR I RÄTTEN TILL INRESA OCH UPPEHÅLL  
AV HÄNSYN TILL ALLMÄN ORDNING, SÄKERHET ELLER  
HÄLSA  
Artikel 27  
AllmÀnna principer  

1.Med förbehÄll för bestÀmmelserna i detta kapitel fÄr medlemsstaterna begrÀnsa den fria rörligheten för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar, oavsett medborgarskap, av hÀnsyn till allmÀn ordning, sÀkerhet eller hÀlsa. SÄdana hÀnsyn fÄr inte Äberopas för att tjÀna ekonomiska syften.

2.ÅtgĂ€rder som vidtas med hĂ€nsyn till allmĂ€n ordning eller sĂ€kerhet skall överensstĂ€mma med proportionalitetsprincipen och uteslutande vara grundade pĂ„ vederbörandes personliga beteende. Tidigare straffdomar skall inte i sig utgöra skĂ€l för sĂ„dana Ă„tgĂ€rder.

Den berörda personens personliga beteende mÄste utgöra ett verkligt, faktiskt och tillrÀckligt allvarligt hot mot ett grundlÀggande samhÀllsintresse. Motiveringar som inte beaktar omstÀndigheterna i det enskilda fallet eller som tar allmÀnpreventiva hÀnsyn skall inte accepteras.

3. För att bedöma huruvida den berörda personen Àr en fara för allmÀn ordning eller allmÀn sÀkerhet fÄr den mottagande medlemsstaten vid utfÀrdandet av beviset om registrering, eller, om registreringssystem saknas, senast tre mÄnader efter den berörda personens inresa pÄ dess territorium eller frÄn den tidpunkt dÄ personen rapporterar sin nÀrvaro inom dess territorium i enlighet med artikel 5.5 eller nÀr uppehÄllskortet utfÀrdas, om den bedömer det som absolut nödvÀndigt, anmoda ursprungsmedlemsstaten och eventuellt andra medlemsstater att lÀmna upplysningar om huruvida den berörda personen tidigare har förekommit

70

i polisens register. SÄdana förfrÄgningar fÄr inte göras rutinmÀssigt. Den Prop. 2005/06:134
tillfrÄgade medlemsstaten skall svara inom tvÄ mÄnader. Bilaga 3
4. Den medlemsstat som har utfÀrdat passet eller identitetskortet skall  
utan formaliteter Äter ta emot dess innehavare pÄ sitt territorium om  
denne av hÀnsyn till allmÀn ordning, sÀkerhet eller hÀlsa har utvisats frÄn  
en annan medlemsstat, Àven om handlingen inte lÀngre Àr giltig eller  
innehavarens medborgarskap Àr ifrÄgasatt.  

Artikel 28

Skydd mot utvisning

1.Innan den fattar ett beslut om utvisning av hÀnsyn till allmÀn ordning eller sÀkerhet skall den mottagande medlemsstaten beakta sÄdana faktorer som lÀngden av personens uppehÄll inom dess territorium, personens Älder, hÀlsotillstÄnd, familjesituation, ekonomiska situation, sociala och kulturella integrering i den mottagande medlemsstaten och banden till ursprungslandet.

2.Den mottagande medlemsstaten fÄr inte fatta beslut om utvisning av unionsmedborgare eller deras familjemedlemmar, oavsett medborgarskap, som har permanent uppehÄllsrÀtt pÄ dess territorium, utom i de fall det föreligger ett allvarligt hot mot allmÀn ordning eller sÀkerhet.

3.Beslut om utvisning av unionsmedborgare fÄr inte fattas, utom om beslutet grundar sig pÄ tvingande hÀnsyn till allmÀn sÀkerhet sÄsom de definieras av medlemsstaterna, om de

a)har uppehÄllit sig i den mottagande medlemsstaten under de tio föregÄende Ären, eller

b)Àr underÄriga, utom i de fall utvisningen Àr nödvÀndig för barnets bÀsta enligt Förenta nationernas konvention om barnets rÀttigheter av den 20 november 1989.

Artikel 29

FolkhÀlsa

1. De enda sjukdomar som kan motivera ÄtgÀrder som begrÀnsar den fria rörligheten skall vara sjukdomar som kan vara epidemiska enligt VÀrldshÀlsoorganisationens gÀllande bestÀmmelser samt andra smittsamma infektions- eller parasitsjukdomar om de i den mottagande medlemsstaten omfattas av skyddsbestÀmmelser som gÀller för de egna medborgarna.

2. Sjukdomar som uppstÄr senare Àn tre mÄnader efter inresan fÄr inte

ligga till grund för utvisning.

71

Prop. 2005/06:134 3. Om det finns starkt grundade skÀl fÄr en medlemsstat, inom tre Bilaga 3

mÄnader efter inresan, krÀva att personer som uppfyller villkoren för uppehÄllsrÀtt genomgÄr en kostnadsfri hÀlsoundersökning för att faststÀlla att de inte lider av nÄgon av de sjukdomar som avses i punkt 1. SÄdana hÀlsoundersökningar fÄr inte göras rutinmÀssigt.

Artikel 30

Delgivning av beslut

1.Varje beslut som fattas i enlighet med artikel 27.1 skall skriftligen delges de berörda pÄ sÄdant sÀtt att de kan förstÄ beslutets innehÄll och följder.

2.De berörda skall ges exakt och fullstÀndig information om de hÀnsyn till allmÀn ordning, sÀkerhet eller hÀlsa som ligger till grund för ett beslut som gÀller dem, sÄvida detta inte strider mot statens sÀkerhetsintressen.

3.Delgivningen skall innehÄlla uppgifter om till vilken domstol eller administrativ myndighet den berörda personen kan lÀmna in ett överklagande, tidsfristen för överklagande och, i förekommande fall, hur lÄng tid som stÄr till dennes förfogande för att lÀmna medlemsstatens territorium. Utom i vÀl bestyrkta brÄdskande fall, skall tidsfristen för att lÀmna territoriet vara minst en mÄnad frÄn datum för delgivningen.

Artikel 31

RÀttssÀkerhetsgarantier

1.De berörda personerna skall ha tillgÄng till domstolsprövning och, i förekommande fall, till prövning av administrativ myndighet, i den mottagande medlemsstaten för att överklaga eller begÀra omprövning av beslut mot dem av hÀnsyn till allmÀn ordning, sÀkerhet eller hÀlsa.

2.Om överklagandet eller begÀran om omprövning av beslutet om utvisning Ätföljs av en ansökan om ett interimistiskt beslut om att verkstÀlligheten av utvisningen skall skjutas upp, fÄr den faktiska utvisningen frÄn territoriet inte ske förrÀn det interimistiska beslutet har fattats, utom i de fall

—beslutet om utvisning grundas pĂ„ ett tidigare rĂ€ttsligt avgörande, eller

—de berörda personerna tidigare har beviljats rĂ€ttslig prövning, eller

—beslutet om utvisning grundas pĂ„ tvingande hĂ€nsyn till allmĂ€n sĂ€kerhet enligt artikel 28.3.

72

3. Domstolsprövningen skall göra det möjligt att granska beslutets Prop. 2005/06:134
laglighet samt de fakta och omstÀndigheter som ligger till grund för den Bilaga 3
föreslagna ÄtgÀrden. Den skall Àven garantera att beslutet inte Àr  
oproportionerligt, sÀrskilt med hÀnsyn till kraven i artikel 28.  
4. Medlemsstaterna fÄr vÀgra den berörda personen tilltrÀde till sitt  
territorium fram till domstolsprövningen, men de fÄr inte hindra denne  
frÄn att personligen försvara sig vid rÀttegÄngen, utom om dennes  
nÀrvaro kan orsaka allvarligt hot mot allmÀn ordning eller sÀkerhet eller  
nÀr överklagandet eller omprövningen gÀller Äterreseförbud.  

Artikel 32

Varaktigheten av ett Äterreseförbud

1.Personer som belÀggs med Äterreseförbud av hÀnsyn till allmÀn ordning eller sÀkerhet fÄr lÀmna in en ansökan om upphÀvande av Äterreseförbudet efter en med hÀnsyn till omstÀndigheterna skÀlig frist, och i vart fall efter tre Är frÄn och med verkstÀlligheten av beslutet om det slutgiltiga Äterreseförbudet, som lagligen fattats enligt gemenskapsrÀtten, genom att Äberopa bevisning som kan styrka att de faktiska omstÀndigheter som lÄg till grund för beslutet om Äterreseförbud har Àndrats. Den berörda medlemsstaten skall fatta ett beslut om denna ansökan inom sex mÄnader efter det att den lÀmnades in.

2.De personer som avses i punkt 1 skall inte ha rÀtt till inresa pÄ den berörda medlemsstatens territorium under prövningen av deras ansökan.

Artikel 33

Utvisning som pÄföljd eller sÀrskild rÀttsverkan

1.Den mottagande medlemsstaten fÄr besluta om utvisning som sanktion eller som sÀrskild rÀttsverkan till ett frihetsberövande endast om kraven i artiklarna 27, 28 och 29 Àr uppfyllda.

2.Om ett utvisningsbeslut i enlighet med punkt 1 verkstÀlls mer Àn tvÄ Är efter det att beslutet fattades, skall medlemsstaten kontrollera om den berörda personen fortfarande utgör ett verkligt hot mot den allmÀnna ordningen eller sÀkerheten, och bedöma om omstÀndigheterna har Àndrats sedan utvisningsbeslutet utfÀrdades.

73

KAPITEL VII Prop. 2005/06:134
  Bilaga 3
SLUTBESTÄMMELSER  
Artikel 34  
TillhandahÄllande av information  
Medlemsstaterna skall sprida information om unionsmedborgarnas och  
deras familjemedlemmars rÀttigheter och skyldigheter inom det omrÄde  
som omfattas av detta direktiv, i synnerhet genom informations-  
kampanjer via nationella och lokala medier och andra kommunikations-  
medel.  
Artikel 35  
Missbruk av rÀttigheter  
Medlemsstaterna fÄr vidta nödvÀndiga ÄtgÀrder för att neka, avbryta eller  
dra tillbaka en rÀttighet enligt detta direktiv i hÀndelse av missbruk av  
rÀttigheter eller bedrÀgeri, till exempel skenÀktenskap. En sÄdan ÄtgÀrd  
skall vara proportionerlig och i enlighet med de rÀttssÀkerhetsgarantier  
som föreskrivs i artiklarna 30 och 31.  
Artikel 36  
Sanktioner  
Medlemsstaterna skall faststÀlla bestÀmmelser om sanktioner för över-  
trÀdelser av nationella bestÀmmelser som antas i enlighet med detta  
direktiv och vidta de ÄtgÀrder som krÀvs för att de skall tillÀmpas.  
Sanktionerna skall vara effektiva och proportionerliga. Medlemsstaterna  
skall anmÀla dessa bestÀmmelser till kommissionen senast den 30 april  
2006, och eventuella senare Àndringar sÄ snart som möjligt.  
Artikel 37  
Mer förmÄnliga nationella bestÀmmelser  
BestÀmmelserna i detta direktiv skall inte pÄverka lagar eller andra  
författningar i medlemsstaterna som Àr mer förmÄnliga för de personer  
som omfattas av detta direktiv.  

74

Artikel 38 Prop. 2005/06:134
  Bilaga 3
UpphÀvande  

1.Artiklarna 10 och 11 i förordning (EEG) nr 1612/68 skall upphöra att gÀlla med verkan frÄn och med den 30 april 2006.

2.Direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG skall upphöra att gÀlla med verkan frÄn och med 30 april 2006.

3.HÀnvisningar till de upphÀvda bestÀmmelserna och direktiven skall anses som hÀnvisningar till detta direktiv.

Artikel 39

Rapportering

Kommissionen skall senast den 30 april 2008 till Europaparlamentet och rÄdet överlÀmna en rapport om tillÀmpningen av detta direktiv tillsammans med eventuella förslag sÀrskilt om behovet av att förlÀnga den tidsperiod dÄ unionsmedborgare och deras familjemedlemmar fÄr vistas inom den mottagande medlemsstatens territorium utan villkor. Medlemsstaterna skall lÀmna kommissionen de uppgifter som behövs för att utarbeta denna rapport.

Artikel 40

Införlivande

1.Medlemsstaterna skall sÀtta i kraft de bestÀmmelser i lagar och andra författningar som Àr nödvÀndiga för att följa detta direktiv senast den 30 april 2006. De skall genast underrÀtta kommissionen om detta. NÀr en medlemsstat antar dessa bestÀmmelser skall de innehÄlla en hÀnvisning till detta direktiv eller Ätföljas av en sÄdan hÀnvisning nÀr de offentliggörs. NÀrmare föreskrifter om hur hÀnvisningen skall göras skall varje medlemsstat sjÀlv utfÀrda.

2.Medlemsstaterna skall till kommissionen överlÀmna texten till de bestÀmmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det omrÄde som omfattas av detta direktiv tillsammans med en tabell som visar hur bestÀmmelserna i detta direktiv motsvarar de nationella bestÀmmelser som antagits.

75

Artikel 41 Prop. 2005/06:134
  Bilaga 3
IkrafttrÀdande  
Detta direktiv trÀder i kraft samma dag som det offentliggörs i  
Europeiska unionens officiella tidning.  
Artikel 42  
Adressater  
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.  

UtfÀrdat i Strasbourg den 29 april 2004.

PÄ Europaparlamentets vÀgnar PÄ rÄdets vÀgnar
P. Cox M. McDOWELL
Ordförande Ordförande

76

Direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares stÀllning

Prop. 2005/06:134

Bilaga 4

RÄdets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares stÀllning

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA

DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprÀttandet av Europeiska gemenskapen, sÀrskilt artikel 63.3 och 63.4 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,21

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,22

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,23

med beaktande av Regionkommitténs yttrande,24 och av följande skÀl:

(1)För att gradvis upprÀtta ett omrÄde med frihet, sÀkerhet och rÀttvisa föreskrivs i Fördraget om upprÀttandet av Europeiska gemenskapen dels att det skall vidtas ÄtgÀrder som syftar till att sÀkerstÀlla den fria rörligheten för personer, och i samband dÀrmed direkt relaterade stödÄtgÀrder avseende kontroller vid yttre grÀnser, asyl och invandring, dels att det skall vidtas ÄtgÀrder som rör asyl, invandring och skydd av rÀttigheter för tredjelandsmedborgare.

(2)Vid sitt extra möte i Tammerfors den 15–16 oktober 1999 konstaterade rĂ„det att den rĂ€ttsliga stĂ€llningen för tredjelandsmedborgare bör tillnĂ€rmas den som medlemsstaternas medborgare Ă„tnjuter och att en person som har vistats lagligen i en medlemsstat under en tid som skall faststĂ€llas och som har uppehĂ„llstillstĂ„nd för lĂ€ngre tid bör i den medlemsstaten beviljas en uppsĂ€ttning enhetliga rĂ€ttigheter som ligger sĂ„ nĂ€ra EU-medborgarnas rĂ€ttigheter som möjligt.

(3)Detta direktiv respekterar de grundlÀggande rÀttigheter och iakttar de principer som erkÀnns sÀrskilt i Europeiska konventionen om skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande

21EGT C 240 E, 28.8.2001, s. 79.

22EGT C 284 E, 21.11.2002, s. 102.

23EGT C 36, 8.2.2002, s. 59.

24 EGT C 19, 22.1.2002, s. 18. 77
friheterna och i Europeiska unionens stadga om grundlÀggande Prop. 2005/06:134
rÀttigheter. Bilaga 4

(4)Varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares integration i medlemsstaterna Àr en nyckelfaktor för att stÀrka den ekonomiska och sociala sammanhÄllningen, vilket Àr ett av gemenskapens grundlÀggande mÄl enligt fördraget.

(5)Medlemsstaterna bör sÀtta i kraft bestÀmmelserna i detta direktiv utan diskriminering med avseende pÄ kön, ras, hudfÀrg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska egenskaper, sprÄk, religion eller övertygelse, politiska eller andra Äsikter, tillhörighet till en nationell minoritet, förmögenhet, födelseort, funktionshinder, Älder eller sexuell lÀggning.

(6)Det viktigaste kriteriet för att kunna förvÀrva stÀllning som varaktigt bosatt bör vara bosÀttningstiden inom en medlemsstats territorium. BosÀttningen bör ha varit laglig och oavbruten för att vittna om personens förankring i landet. En viss flexibilitet bör dock finnas med tanke pÄ omstÀndigheter som kan tvinga en person att tillfÀlligt lÀmna territoriet.

(7)För att förvÀrva stÀllning som varaktigt bosatt bör tredjelandsmedborgare kunna visa att de förfogar över tillrÀckliga medel för sin försörjning och en sjukförsÀkring, sÄ att de inte blir en belastning för medlemsstaten. NÀr medlemsstaterna bedömer innehav av stabila och regelbundna försörjningsmedel fÄr de beakta faktorer sÄsom avgifter till pensionssystemet och fullgörande av skattskyldighet.

(8)Tredjelandsmedborgare som önskar förvÀrva och bevara stÀllning som varaktigt bosatta bör inte utgöra ett hot mot allmÀn ordning och sÀkerhet. Begreppet allmÀn ordning fÄr inbegripa fÀllande dom för allvarligt brott.

(9)Ekonomiska övervÀganden bör inte utgöra skÀl för vÀgran att bevilja stÀllning som varaktigt bosatt och skall inte anses inverka pÄ de relevanta villkoren.

(10)Det bör inrÀttas ett system med förfaranderegler för prövning av ansökningar om stÀllning som varaktigt bosatt. Dessa förfaranden bör vara effektiva och genomförbara i förhÄllande till den normala arbetsbelastningen vid medlemsstaternas myndigheter, samt tillÄta insyn och vara rÀttvisa för att ge de berörda personerna adekvat rÀttssÀkerhet.

(11)StÀllningen som varaktigt bosatt bör komma till konkret uttryck genom ett uppehÄllstillstÄnd, sÄ att personen i frÄga snabbt och lÀtt kan styrka sin rÀttsliga stÀllning. Detta uppehÄllstillstÄnd bör ocksÄ uppfylla höga tekniska krav, sÀrskilt nÀr det gÀller garantier mot förfalskning och efterbildning, för att undvika missbruk i den medlemsstat dÀr stÀllningen förvÀrvats och i de medlemsstater dÀr rÀtten till bosÀttning utövas.

(12)För att kunna fungera praktiskt som ett instrument för integration av varaktigt bosatta i det samhÀlle dÀr de Àr bosatta, bör stÀllningen

78

som varaktigt bosatt garantera innehavaren samma behandling som medlemsstatens medborgare i en rad ekonomiska och sociala sammanhang, i enlighet med relevanta villkor i detta direktiv.

(13)I frÄga om socialt bistÄnd skall möjligheten att begrÀnsa förmÄnerna för varaktigt bosatta till att gÀlla endast grundlÀggande förmÄner förstÄs sÄ att detta begrepp omfattar Ätminstone minimiinkomst, bistÄnd vid sjukdom, graviditet, förÀldrabistÄnd och lÄngtidsvÄrd. Villkoren för att bevilja dessa förmÄner bör faststÀllas i nationell lagstiftning.

(14)Medlemsstaterna bör vara skyldiga att ge underÄriga barn tillgÄng till utbildningsvÀsendet pÄ liknande villkor som för egna medborgare.

(15)Begreppet bidrag och stipendier för studier inom yrkesutbildningsomrÄdet omfattar inte ÄtgÀrder som finansieras som socialt bistÄnd. DÀrtill kommer att tilltrÀde till bidrag och stipendier för studier kan vara avhÀngigt av det faktum att den person som ansöker om sÄdana bidrag eller stipendier i sig uppfyller villkoren för erhÄllande av stÀllning som varaktigt bosatt. I frÄga om att bevilja bidrag och stipendier för studier fÄr medlemsstaterna beakta det faktum att unionsmedborgarna kan utnyttja denna förmÄn i hemlandet.

(16)Varaktigt bosatta bör Ätnjuta förstÀrkt skydd mot utvisning. Detta skydd Àr baserat pÄ kriterier som faststÀllts i praxis frÄn Europadomstolen för de mÀnskliga rÀttigheterna. För att sÀkerstÀlla skyddet mot utvisning bör medlemsstaterna erbjuda effektiva rÀttsmedel.

(17)En harmonisering av villkoren för förvÀrv av stÀllning som varaktigt bosatt frÀmjar ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna. Vissa medlemsstater utfÀrdar uppehÄllstillstÄnd som gÀller permanent eller tills vidare pÄ förmÄnligare villkor Àn de som följer av detta direktiv. Fördraget utesluter inte att medlemsstaterna tillÀmpar förmÄnligare bestÀmmelser. I detta direktiv bör det dock föreskrivas att tillstÄnd som utfÀrdas pÄ förmÄnligare villkor inte skall grunda rÀtt till bosÀttning i andra medlemsstater.

(18)Att det stÀlls upp villkor för varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares rÀtt att bosÀtta sig i en annan medlemsstat bör bidra till att förverkliga den inre marknaden som ett omrÄde med fri rörlighet för personer. Det skulle ocksÄ i betydande grad kunna medverka till ökad rörlighet, sÀrskilt pÄ arbetsmarknaden inom unionen.

(19)Det bör faststÀllas att rÀtten till bosÀttning i en annan medlemsstat fÄr gÀlla sÄvÀl för anstÀllda som för egenföretagare, liksom för att studera eller etablera sig utan att bedriva ekonomisk verksamhet.

(20)Familjemedlemmar bör Àven kunna bosÀtta sig tillsammans med den varaktigt bosatte i en annan medlemsstat för fortsatt familjesammanhÄllning och för att den varaktigt bosatte inte skall hindras frÄn att utnyttja sin rÀtt till bosÀttning. NÀr det gÀller familjemedlemmar som kan tillÄtas medfölja eller förena sig med

varaktigt bosatta, bör medlemsstaterna sÀrskilt beakta situationen

Prop. 2005/06:134

Bilaga 4

79

för vuxna barn med funktionshinder samt slÀktingar i rakt Prop. 2005/06:134
uppstigande led av första graden som Àr beroende av dem för sin Bilaga 4
försörjning.  

(21)Den medlemsstat dÀr den varaktigt bosatte avser att utöva sin rÀtt till bosÀttning bör kunna kontrollera om personen i frÄga uppfyller villkoren för bosÀttning pÄ dess territorium. Den bör ocksÄ kunna kontrollera att personen inte utgör ett hot mot allmÀn ordning, sÀkerhet och hÀlsa.

(22)För att inte göra det omöjligt att i praktiken utöva rÀtten till bosÀttning, bör den varaktigt bosatte Ätnjuta samma behandling i den andra medlemsstaten, i enlighet med villkoren i detta direktiv, som i den medlemsstat dÀr han förvÀrvat stÀllning som varaktigt bosatt. Beviljandet av förmÄner inom ramen för det sociala bistÄndet skall inte pÄverka medlemsstaternas möjligheter att Äterkalla uppehÄllstillstÄndet om den berörda personen inte lÀngre uppfyller kraven i detta direktiv.

(23)Tredjelandsmedborgare bör beviljas möjligheten att förvÀrva stÀllning som varaktigt bosatt i den medlemsstat dit de flyttat och beslutat sig för att slÄ sig ned i, i enlighet med villkor som Àr jÀmförbara med dem som gÀller för förvÀrvande av stÀllning som varaktigt bosatt i den första medlemsstaten.

(24)Eftersom mÄlen för den föreslagna ÄtgÀrden, nÀmligen att införa villkor för beviljande och Äterkallelse av stÀllning som varaktigt bosatt, rÀttigheter förbundna med denna stÀllning samt införande av villkor för utövande av rÀtt till bosÀttning i andra medlemsstater, inte i tillrÀcklig utstrÀckning kan uppnÄs av medlemsstaterna och de dÀrför, pÄ grund av ÄtgÀrdens omfattning eller verkningar, bÀttre kan uppnÄs pÄ gemenskapsnivÄ, kan gemenskapen vidta ÄtgÀrder i enlighet med proportionalitetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel gÄr detta direktiv inte utöver vad som Àr nödvÀndigt för att uppnÄ dessa mÄl.

(25)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprÀttandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om Förenade kungarikets och Irlands stÀllning, och utan att det pÄverkar tillÀmpningen av artikel 4 i nÀmnda protokoll, deltar dessa medlemsstater inte i antagandet av detta direktiv, som inte Àr bindande för eller tillÀmpligt i dem.

(26)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprÀttandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om Danmarks stÀllning deltar Danmark inte i antagandet av detta direktiv, som inte Àr bindande för eller tillÀmpligt i Danmark.

80

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Prop. 2005/06:134
  Bilaga 4
KAPITEL I  
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER  

Artikel 1

InnehÄll

I detta direktiv faststÀlls

a)villkoren för en medlemsstats beviljande och Äterkallande av stÀllning som varaktigt bosatt för tredjelandsmedborgare som Àr lagligen bosatta pÄ dess territorium, inklusive de rÀttigheter som Àr förbundna med denna stÀllning, och

b)villkoren för bosÀttning i andra medlemsstater Àn den som beviljat dem varaktig bosÀttning för tredjelandsmedborgare som har beviljats denna stÀllning.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv avses med

a)tredjelandsmedborgare: personer som inte Àr unionsmedborgare enligt artikel 17.1 i fördraget,

b)varaktigt bosatt: tredjelandsmedborgare som har stĂ€llning som varaktigt bosatt i enlighet med artiklarna 4–7,

c)första medlemsstat: den medlemsstat som först beviljade tredjelandsmedborgaren stÀllning som varaktigt bosatt,

d)andra medlemsstat: andra medlemsstater Àn den som först beviljade tredjelandsmedborgaren stÀllning som varaktigt bosatt och dÀr den varaktigt bosatte utövar sin rÀtt till bosÀttning,

e)familjemedlemmar: de tredjelandsmedborgare som vistas i den berörda

medlemsstaten i enlighet med rÄdets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rÀtt till familjeÄterförening,25

f)flykting: tredjelandsmedborgare som beviljats flyktingstatus enligt GenÚvekonventionen av den 28 juli 1951 angÄende flyktingars rÀttsliga stÀllning, Àndrad genom New York-protokollet av den 31 januari 1967,

g)EG-uppehÄllstillstÄnd för varaktigt bosatta: uppehÄllstillstÄnd som utfÀrdas av den berörda medlemsstaten nÀr en sökande förvÀrvat stÀllning som varaktigt bosatt.

25 EUT L 251, 3.10.2003, s. 12. 81

Artikel 3

RĂ€ckvidd

1.Detta direktiv skall tillÀmpas pÄ tredjelandsmedborgare som Àr lagligen bosatta pÄ en medlemsstats territorium.

2.Detta direktiv skall inte tillÀmpas pÄ tredjelandsmedborgare som

a)Àr bosatta för att Àgna sig Ät studier eller genomgÄ yrkesutbildning,

b)har rÀtt till bosÀttning i en medlemsstat pÄ grundval av tillfÀlligt skydd eller som har ansökt om rÀtt till bosÀttning pÄ den grunden och vÀntar pÄ beslut om sin stÀllning,

c)har rÀtt till bosÀttning i en medlemsstat pÄ grundval av alternativa skyddsformer, i enlighet med internationella Ätaganden, nationell lagstiftning eller praxis i medlemsstaterna eller som har ansökt om rÀtt till bosÀttning pÄ den grunden och vÀntar pÄ ett beslut om sin stÀllning,

d)Àr flyktingar eller har ansökt om flyktingstatus men Ànnu inte fÄtt slutligt besked,

e)Àr bosatta uteslutande av tillfÀlliga skÀl som "au pair" eller sÀsongsarbetare, eller som arbetstagare som utstationerats av en tjÀnsteleverantör för att tillhandahÄlla grÀnsöverskridande tjÀnster, eller som leverantör av grÀnsöverskridande tjÀnster eller i de fall dÄ deras uppehÄllstillstÄnd formellt begrÀnsats,

f)har en rÀttslig stÀllning som omfattas av bestÀmmelserna i 1961 Ärs Wienkonvention om diplomatiska förbindelser, 1963 Ärs Wienkonvention om konsulÀra förbindelser, 1969 Ärs konvention om sÀrskilda delegationer eller 1975 Ärs Wienkonvention om staters representation i deras förbindelser med internationella organisationer av universell karaktÀr.

3. Detta direktiv skall inte pÄverka tillÀmpningen av förmÄnligare bestÀmmelser i

a)bilaterala och multilaterala avtal mellan gemenskapen eller gemenskapen och dess medlemsstater, Ă„ ena sidan, och tredje land, Ă„ den andra,

b)bilaterala avtal som redan ingÄtts mellan en medlemsstat och ett tredje land före den dag dÄ detta direktiv trÀder i kraft,

c)Europeiska bosÀttningskonventionen av den 13 december 1955, Europeiska sociala stadgan av den 18 oktober 1961, den reviderade Europeiska sociala stadgan av den 3 maj 1987, och Europeiska konventionen om migrerande arbetstagares rÀttsstÀllning av den 24 november 1977.

Prop. 2005/06:134

Bilaga 4

82

KAPITEL II Prop. 2005/06:134
STÄLLNING SOM VARAKTIGT BOSATT I EN MEDLEMSSTAT Bilaga 4
Artikel 4  
BosÀttningstid  

1.En medlemsstat skall bevilja stÀllning som varaktigt bosatt till tredjelandsmedborgare som varit lagligen och oavbrutet bosatta inom dess territorium i fem Är omedelbart före inlÀmnandet av den relevanta ansökningen.

2.BosÀttningsperioder som grundar sig pÄ de skÀl som anges i artikel 3.2 e och f, skall inte beaktas vid berÀkningen av den period som avses i punkt 1.

I de fall som omfattas av artikel 3.2 a, dÀr den berörda tredjelandsmedborgaren har erhÄllit ett uppehÄllstillstÄnd som gör det möjligt för honom/henne att beviljas stÀllning som varaktigt bosatt, fÄr bosÀttningsperioderna för studieÀndamÄl eller yrkesutbildning rÀknas till endast hÀlften vid berÀkningen av den period som avses i punkt 1.

3. Perioder av frÄnvaro frÄn den berörda medlemsstatens territorium skall inte utgöra nÄgot avbrott i den period som avses i punkt 1 och skall beaktas vid berÀkningen av denna förutsatt att de Àr kortare Àn sex mÄnader i följd och inte överstiger tio mÄnader totalt inom den period som avses i punkt 1.

Om det finns sÀrskilda och exceptionella orsaker av tillfÀllig karaktÀr fÄr medlemsstaterna i överensstÀmmelse med sin nationella lagstiftning godta att en lÀngre period av frÄnvaro Àn den som avses i första stycket inte skall utgöra nÄgot avbrott i den period som avses i punkt 1. I sÄdana fall skall medlemsstaterna inte beakta de relevanta perioderna av frÄnvaro vid berÀkningen av den period som avses i punkt 1.

Med avvikelse frÄn det andra stycket fÄr medlemsstaterna vid berÀkningen av den totala period som avses i punkt 1 beakta perioder av frÄnvaro nÀr det gÀller utstationering pÄ grund av arbete, inklusive tillhandahÄllande av grÀnsöverskridande tjÀnster.

Artikel 5

Villkor för att förvÀrva stÀllning som varaktigt bosatt

1. Medlemsstaterna skall krÀva att tredjelandsmedborgarna styrker att de för egen rÀkning och för de familjemedlemmar gentemot vilka de har försörjningsansvar förfogar över följande:

a)Stabila och regelbundna försörjningsmedel som Àr tillrÀckliga för att de skall kunna försörja sig sjÀlva och sina familjemedlemmar utan hjÀlp frÄn systemet för socialt bistÄnd i den berörda medlemsstaten. Medlemsstaterna skall bedöma dessa försörjningsmedel med hÀnsyn till vilken typ av medel det rör sig om och inkomsternas

83

regelbundenhet, och fÄr beakta nivÄn för minimilöner och -pensioner, innan ansökan om stÀllning som varaktigt bosatt lÀmnades in.

b)En sjukförsÀkring avseende alla risker som de egna medborgarna i den berörda medlemsstaten normalt omfattas av.

2. Medlemsstaterna fÄr krÀva att tredjelandsmedborgare följer villkoren för integrering i enlighet med nationell lagstiftning.

Artikel 6

AllmÀn ordning och sÀkerhet

1. Medlemsstaterna fÄr vÀgra att bevilja stÀllning som varaktigt bosatt av skÀl som rör allmÀn ordning eller sÀkerhet.

NÀr medlemsstaten fattar beslutet i frÄga skall den beakta allvaret i eller typen av brott mot allmÀn ordning eller sÀkerhet, eller den fara som den berörda person utgör, och samtidigt ta vederbörlig hÀnsyn till bosÀttningstiden och befintliga band med bosÀttningslandet.

2. Den vÀgran som avses i punkt 1 fÄr inte grundas pÄ ekonomiska övervÀganden.

Artikel 7

FörvÀrv av stÀllning som varaktigt bosatt

1. För att förvÀrva stÀllning som varaktigt bosatt skall tredjelandsmedborgaren lÀmna in en ansökan till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat dÀr han/hon Àr bosatt. Ansökan skall Ätföljas av dokumentation i enlighet med nationell lagstiftning som styrker att han/hon uppfyller villkoren i artiklarna 4 och 5 samt, i förekommande fall, av en giltig resehandling eller en bestyrkt kopia av denna.

Den dokumentation som avses i det första stycket fÄr Àven inbegripa dokumentation i frÄga om lÀmplig bostad.

2. De behöriga nationella myndigheterna skall skriftligen underrÀtta den sökande om beslutet sÄ snart som möjligt och under alla omstÀndigheter senast sex mÄnader frÄn det att ansökan lÀmnades in. Ett sÄdant beslut skall meddelas den berörda tredjelandsmedborgaren enligt förfarandena för detta i den nationella lagstiftningen.

Om prövningen av ansökan Àr av komplicerad natur, fÄr tidsfristen i första stycket i undantagsfall förlÀngas.

Den berörda personen skall dessutom underrÀttas om sina rÀttigheter och skyldigheter enligt detta direktiv.

Följderna av att ett beslut inte har fattats nÀr tidsfristen i denna bestÀmmelse löper ut skall regleras av den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning.

Prop. 2005/06:134

Bilaga 4

84

3. Om villkoren i artiklarna 4 och 5 Àr uppfyllda och om personen inte Prop. 2005/06:134
utgör ett hot i den mening som avses i artikel 6, skall den berörda Bilaga 4
medlemsstaten bevilja tredjelandsmedborgaren i frÄga stÀllning som  
varaktigt bosatt.  

Artikel 8

EG-uppehÄllstillstÄnd för varaktigt bosatta

1.StÀllning som varaktigt bosatt skall vara permanent om inte annat följer av artikel 9.

2.Medlemsstaterna skall till en varaktigt bosatt utfÀrda ett EG-uppe- hÄllstillstÄnd för varaktigt bosatta. TillstÄndet skall gÀlla i minst fem Är. Det skall, i förekommande fall pÄ ansökan, förnyas automatiskt nÀr det löper ut.

3.EG-uppehÄllstillstÄnd för varaktigt bosatta kan utfÀrdas i form av ett klistermÀrke eller en separat handling. Det skall utfÀrdas i enlighet med reglerna och standardmodellen i rÄdets förordning (EG) nr 1030/2002 av

den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehÄllstillstÄnd för medborgare i tredje land.26 Under rubriken "typ av tillstÄnd" skall medlemsstaterna ange "varaktigt bosatt inom EG".

Artikel 9

Återkallande eller förlust av stĂ€llning som varaktigt bosatt

1. Varaktigt bosatta skall inte lÀngre ha rÀtt att behÄlla stÀllning som varaktigt bosatta i följande fall:

a)Om det har upptÀckts att stÀllningen som varaktigt bosatt har förvÀrvats genom bedrÀgeri.

b)Om ett utvisningsbeslut har fattats enligt villkoren i artikel 12.

c)Vid bortovaro frÄn gemenskapens territorium under en period om tolv mÄnader i följd.

2.Med avvikelse frÄn punkt 1 c fÄr medlemsstaterna föreskriva att bortovaro som överstiger tolv mÄnader i följd eller som motiveras av sÀrskilda eller exceptionella orsaker inte skall medföra Äterkallande eller förlust av stÀllning som varaktigt bosatt.

3.Medlemsstaterna fÄr föreskriva att en varaktigt bosatt person inte lÀngre skall ha rÀtt att behÄlla sin stÀllning som varaktigt bosatt om han/hon utgör ett hot mot den allmÀnna ordningen, med beaktande av hur allvarliga de

26 EGT L 157, 15.6.2002, s. 1. 85
brott Àr som han/hon har begÄtt, men detta inte Àr ett skÀl för utvisning Prop. 2005/06:134
enligt artikel 12. Bilaga 4

4. En varaktigt bosatt person som varit bosatt i en annan medlemsstat i enlighet med kapitel III skall inte lÀngre ha rÀtt att behÄlla sin stÀllning som varaktigt bosatt som förvÀrvats i den första medlemsstaten om en sÄdan stÀllning beviljats i en annan medlemsstat i enlighet med artikel 23.

Efter sex Ärs bortovaro frÄn territoriet för den medlemsstat som beviljade stÀllning som varaktigt bosatt, skall den berörda personen under inga omstÀndigheter lÀngre ha rÀtt att behÄlla sin stÀllning som varaktigt bosatt i den medlemsstaten.

Med avvikelse frÄn det andra stycket fÄr den berörda medlemsstaten faststÀlla att den varaktigt bosatta personen av sÀrskilda skÀl fÄr behÄlla sin stÀllning i den medlemsstaten vid bortovaro under en period som överstiger sex Är.

5. NÀr det gÀller de fall som avses i punkt 1 c och i punkt 4 fÄr de medlemsstater som har beviljat stÀllning som varaktigt bosatt föreskriva ett förenklat förfarande för att ÄterfÄ denna stÀllning.

Detta förfarande skall sÀrskilt tillÀmpas pÄ personer som har varit bosatta i en annan medlemsstat pÄ grund av studier.

Villkoren och förfarandet för att ÄterfÄ stÀllning som varaktigt bosatt skall faststÀllas i den nationella lagstiftningen.

6.Återkallande eller förlust av stĂ€llning som varaktigt bosatt fĂ„r aldrig grunda sig pĂ„ att ett EG-uppehĂ„llstillstĂ„nd för varaktigt bosatta har löpt ut.

7.Om Äterkallandet eller förlusten av stÀllning som varaktigt bosatt inte leder till ÄtersÀndande skall medlemsstaten tillÄta den berörda personen att stanna pÄ dess territorium om han/hon uppfyller villkoren enligt den nationella lagstiftningen och/eller inte utgör ett hot mot allmÀn ordning eller sÀkerhet.

Artikel 10

Förfarandegarantier

1.Varje beslut om avslag pÄ en ansökan om stÀllning som varaktigt bosatt eller om Äterkallande av sÄdan stÀllning skall vara vederbörligen motiverat. Ett sÄdant beslut skall meddelas den berörda tredjelandsmedborgaren enligt förfarandena för detta i den nationella lagstiftningen. Av underrÀttelsen skall framgÄ vilka möjligheter den berörda personen har att överklaga och inom vilken tid överklagande kan ske.

2.Om en ansökan om stÀllning som varaktigt bosatt avslÄs, eller om denna stÀllning Äterkallas eller förloras eller uppehÄllstillstÄndet inte förnyas, skall den berörda personen ha rÀtt att ansöka om rÀttslig prövning i den berörda medlemsstaten.

86

Artikel 11 Prop. 2005/06:134
Likabehandling Bilaga 4
 

1. Varaktigt bosatta skall Ätnjuta den behandling som en medlemsstats egna medborgare fÄr i frÄga om följande:

a)TilltrÀde till arbetsmarknaden och verksamhet som egenföretagare, under förutsÀttning att dessa verksamheter inte medför nÄgon som helst offentlig myndighetsutövning, liksom anstÀllnings- och arbetsvillkor, inklusive uppsÀgnings- och lönevillkor.

b)Utbildning och yrkesutbildning, inklusive möjligheterna att fÄ bidrag och stipendier för studier i enlighet med nationell lagstiftning.

c)ErkÀnnande av yrkesutbildningsbevis, utbildningsbevis för teoretiska utbildningar och andra kvalifikationer i enlighet med relevanta nationella förfaranden.

d)Social trygghet, socialt bistÄnd och socialt skydd sÄsom dessa definierats i nationell lagstiftning.

e)SkatteförmÄner.

f)TillgÄng till varor och tjÀnster och leveranser av allmÀnt tillgÀngliga varor och tjÀnster samt förfaranden för att erhÄlla bostad.

g)Föreningsfrihet och frihet att tillhöra en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation eller nÄgon annan organisation vars medlemmar utövar ett visst yrke, inklusive de förmÄner som dessa typer av organisationer tillhandahÄller, utan att ÄsidosÀtta nationella bestÀmmelser om allmÀn ordning och sÀkerhet.

h)Fritt tilltrÀde till hela den berörda medlemsstatens territorium, inom de grÀnser som faststÀlls i nationell lagstiftning av sÀkerhetsskÀl.

2.NÀr det gÀller bestÀmmelserna i punkt 1 b, 1 d, 1 e, 1 f och 1 g fÄr de berörda medlemsstaterna begrÀnsa likabehandling till att gÀlla fall dÀr den registrerade eller stadigvarande hemvisten för den varaktigt bosatta personen eller familjemedlemmar för vilka han/hon söker bidrag befinner sig inom den berörda medlemsstatens territorium.

3.Medlemsstaterna fÄr begrÀnsa likabehandling i förhÄllande till egna medborgare i följande fall:

a)Medlemsstaterna fÄr upprÀtthÄlla begrÀnsat tilltrÀde till anstÀllning och verksamhet som egenföretagare i de fall dÀr denna verksamhet i enlighet med befintlig nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning förbehÄlls egna medborgare, EU- eller EES-medborgare.

b)Medlemsstaterna fÄr begÀra bevis pÄ lÀmpliga sprÄkkunskaper för tilltrÀde till utbildning och yrkesutbildning. TilltrÀde till universitet fÄr underkastas uppfyllande av sÀrskilda utbildningskrav.

87

4. Medlemsstaterna fÄr begrÀnsa likabehandlingen i frÄga om socialt Prop. 2005/06:134
bistÄnd och social trygghet till grundlÀggande förmÄner. Bilaga 4

5. Medlemsstaterna fÄr besluta att bevilja kompletterande förmÄner pÄ de omrÄden som avses i punkt 1.

Medlemsstaterna fÄr Àven besluta att bevilja likabehandling pÄ omrÄden som inte omfattas av punkt 1.

Artikel 12

Skydd mot utvisning

1.Medlemsstaterna fÄr fatta beslut om utvisning av en varaktigt bosatt tredjelandsmedborgare endast om han/hon utgör ett reellt och tillrÀckligt allvarligt hot mot allmÀn ordning eller sÀkerhet.

2.Beslutet i punkt 1 fÄr inte grundas pÄ ekonomiska övervÀganden.

3.Innan beslut om utvisning av en varaktigt bosatt fattas skall medlemsstaterna beakta

a)hur lÀnge bosÀttningen i medlemsstaten har varat,

b)den berörda personens Älder,

c)följderna för vederbörande och dennes familjemedlemmar,

d)banden med bosÀttningslandet eller avsaknaden av band med ursprungslandet.

4.Om ett beslut om utvisning har fattats skall den varaktigt bosatte ha möjlighet att överklaga beslutet i den aktuella medlemsstaten.

5.RÀttshjÀlp skall ges till varaktigt bosatta som saknar tillrÀckliga medel pÄ samma villkor som till medborgare i den stat dÀr de Àr bosatta.

Artikel 13

FörmÄnligare nationella bestÀmmelser

Medlemsstaterna fÄr utfÀrda uppehÄllstillstÄnd som gÀller permanent eller tills vidare pÄ förmÄnligare villkor Àn de som anges i detta direktiv. SÄdana uppehÄllstillstÄnd skall inte ge rÀtt till bosÀttning i andra medlemsstater enligt kapitel III i detta direktiv.

88

KAPITEL III Prop. 2005/06:134
BOSÄTTNING I ANDRA MEDLEMSSTATER Bilaga 4
 
Artikel 14  
Huvudregel  

1.Varaktigt bosatta skall ha rÀtt att bosÀtta sig i andra medlemsstater Àn den som beviljade stÀllning som varaktigt bosatt under lÀngre tid Àn tre mÄnader förutsatt att villkoren i detta kapitel Àr uppfyllda.

2.Varaktigt bosatta fÄr bosÀtta sig i en annan medlemsstat pÄ följande grunder:

a)För att bedriva ekonomisk verksamhet som anstÀlld eller egenföretagare.

b)För att studera eller följa en yrkesutbildning.

c)För andra syften.

3. NÀr det rör sig om ekonomisk verksamhet som anstÀlld eller egenföretagare i enlighet med punkt 2 a fÄr medlemsstaterna granska situationen pÄ sina respektive arbetsmarknader och tillÀmpa sina nationella förfaranden nÀr det gÀller kraven för att tilltrÀda en ledig plats respektive bedriva sÄdan verksamhet.

Av arbetsmarknadspolitiska skÀl fÄr medlemsstaterna ge företrÀde Ät unionsmedborgare, tredjelandsmedborgare om detta föreskrivs i gemenskapslagstiftningen, samt till tredjelandsmedborgare som Àr lagligt bosatta och som fÄr arbetslöshetsunderstöd i den berörda staten.

4.Genom undantag frÄn bestÀmmelserna i punkt 1 fÄr medlemsstaterna begrÀnsa det totala antalet personer som skall ha rÀtt till bosÀttning, under förutsÀttning att sÄdana begrÀnsningar redan faststÀllts för tredjelandsmedborgarnas tilltrÀde i den befintliga lagstiftningen vid tidpunkten för antagandet av detta direktiv.

5.Detta kapitel gÀller inte varaktigt bosatta personers bosÀttning i medlemsstaterna

a)i egenskap av anstÀllda som utstationerats av en tjÀnsteleverantör inom ramen för tillhandahÄllande av tjÀnster över grÀnserna,

b)i egenskap av leverantörer av tjÀnster över grÀnserna.

Medlemsstaterna fÄr i enlighet med nationell lagstiftning besluta pÄ vilka villkor varaktigt bosatta som önskar flytta till en andra medlemsstat och vara ekonomiskt verksamma som sÀsongsanstÀllda, fÄr vistas i den medlemsstaten. GrÀnsarbetare fÄr ocksÄ omfattas av sÀrskilda bestÀmmelser i den nationella lagstiftningen.

89

6. Detta kapitel pÄverkar inte tillÀmpningen av relevant gemen- Prop. 2005/06:134
skapslagstiftning om social trygghet för tredjelandsmedborgare. Bilaga 4

Artikel 15

Villkor för bosÀttning i en annan medlemsstat

1. SÄ snart som möjligt och senast tre mÄnader efter inresan i den andra medlemsstaten skall varaktigt bosatta lÀmna in en ansökan om uppehÄllstillstÄnd hos den berörda medlemsstatens behöriga myndigheter.

Medlemsstaterna fÄr godta att varaktigt bosatta lÀmnar in ansökan om uppehÄllstillstÄnd till de behöriga myndigheterna i den andra medlemsstaten medan personen fortfarande Àr bosatt i den första medlemsstaten.

2. Medlemsstaterna fÄr anmoda de berörda personerna att visa upp bevis

a)pÄ stabila och regelbundna försörjningsmedel som Àr tillrÀckliga för att de skall kunna försörja sig sjÀlva och sina familjemedlemmar utan hjÀlp frÄn systemet för socialt bistÄnd i den berörda medlemsstaten. För var och en av de kategorier som anges i artikel 14.2 skall medlemsstaterna bedöma dessa försörjningsmedel med hÀnsyn till vilken typ av medel det rör sig om och inkomsternas regelbundenhet, och fÄr beakta nivÄn för minimilöner och -pensioner,

b)pÄ en sjukförsÀkring avseende alla risker i den andra medlemsstaten som de egna medborgarna i den berörda medlemsstaten normalt omfattas av.

3. Medlemsstaterna fÄr krÀva att tredjelandsmedborgare följer villkoren för integrering i enlighet med nationell lagstiftning.

Detta villkor skall inte gÀlla nÀr de berörda tredjelandsmedborgarna har anmodats att följa integreringsvillkor för att fÄ stÀllning som varaktigt bosatt, i enlighet med bestÀmmelserna i artikel 5.2.

Om inte annat föreskrivs i det andra stycket fÄr de berörda personerna anmodas att följa sprÄkkurser.

4. Ansökan skall Ätföljas av dokumentation, som skall faststÀllas i den nationella lagstiftningen, som visar att de berörda personerna uppfyller villkoren i frÄga samt av uppehÄllstillstÄndet som varaktigt bosatt och giltig resehandling eller bestyrkta kopior av resehandling.

Den dokumentation som avses i det första stycket fÄr Àven inbegripa dokumentation som rör lÀmplig bostad.

I synnerhet gÀller följande:

a)Om personen bedriver ekonomisk verksamhet fÄr den andra medlemsstaten anmoda de berörda personerna att visa upp bevis om följande:

i.) Om de Àr anstÀllda, att de har ett anstÀllningskontrakt, ett intyg

frÄn arbetsgivaren om anstÀllning eller ett erbjudande om

90

anstÀllningskontrakt enligt villkoren i den nationella Prop. 2005/06:134
lagstiftningen. Medlemsstaterna skall faststÀlla vilket av de Bilaga 4
ovannÀmnda bevisen som krÀvs.  
ii.) Om de Àr egenföretagare, att de har tillrÀckliga medel, i  
enlighet med nationell lagstiftning, för att kunna bedriva  
verksamhet som egenföretagare, tillsammans med nödvÀndiga  
handlingar och tillstÄnd.  
b) Om personerna studerar eller följer en yrkesutbildning fÄr den andra  
medlemsstaten anmoda de berörda personerna att visa upp bevis för att  
de har skrivit in sig vid en godkÀnd utbildningsanstalt för att studera dÀr  
eller följa en yrkesutbildning.  

Artikel 16

Familjemedlemmar

1.Om varaktigt bosatta utövar sin rÀtt till bosÀttning i en andra medlemsstat och om familjen redan var bildad i den första medlemsstaten, skall sÄdana familjemedlemmar som uppfyller villkoren i artikel 4.1 i direktiv 2003/86/EG tillÄtas medfölja eller förena sig med varaktigt bosatta.

2.Om varaktigt bosatta utövar sin rÀtt till bosÀttning i en andra medlemsstat och om familjen redan var bildad i den första medlemsstaten, fÄr sÄdana familjemedlemmar som ej omfattas av artikel 4.1 i direktiv 2003/86/EG tillÄtas medfölja eller förena sig med varaktigt bosatta.

3.Med beaktande av ansökan om uppehÄllstillstÄnd skall bestÀmmelserna i artikel 15.1 gÀlla.

4.Den andra medlemsstaten fÄr anmoda familjemedlemmar till varaktigt bosatta att samtidigt med ansökan om uppehÄllstillstÄnd visa upp

a)sitt EG-uppehÄllstillstÄnd som varaktigt bosatt eller annat uppehÄllstillstÄnd och giltig resehandling eller bestyrkta kopior av resehandling,

b)bevis för att de har varit bosatta i den första medlemsstaten i egenskap av familjemedlemmar till varaktigt bosatta,

c)bevis för att de har stabila och regelbundna försörjningsmedel som Àr tillrÀckliga för att de skall kunna försörja sig sjÀlva och sina familjemedlemmar utan hjÀlp frÄn systemet för socialt bistÄnd i den berörda medlemsstaten, eller att de varaktigt bosatta har sÄdana tillgÄngar och försÀkringar för dem, samt en sjukförsÀkring som omfattar alla risker i den andra medlemsstaten. Medlemsstaterna skall bedöma dessa tillgÄngar med hÀnsyn till vilken typ av medel det rör

91

sig om och inkomsternas regelbundenhet, och fÄr beakta nivÄn för Prop. 2005/06:134
minimilöner och -pensioner. Bilaga 4
5. Om familjen inte redan var bildad i den första medlemsstaten skall  
bestÀmmelserna i direktiv 2003/86/EG gÀlla.  

Artikel 17

AllmÀn ordning och sÀkerhet

1. Medlemsstaterna fÄr vÀgra ansökningar om uppehÄllstillstÄnd frÄn varaktigt bosatta eller deras familjemedlemmar om personen utgör ett hot mot allmÀn ordning eller sÀkerhet.

NÀr beslutet fattas skall medlemsstaten beakta hur grovt brottet Àr eller vilken typ av brott mot allmÀn ordning och allmÀn sÀkerhet som har begÄtts av den varaktigt bosatta personen, eller personens familjemedlem eller familjemedlemmar, eller den fara som personen utgör.

2. Det beslut som avses i punkt 1 fÄr inte grundas pÄ ekonomiska övervÀganden.

Artikel 18

FolkhÀlsa

1.Medlemsstaterna fÄr vÀgra ansökningar om uppehÄllstillstÄnd frÄn varaktigt bosatta eller deras familjemedlemmar om personen utgör ett hot mot folkhÀlsan.

2.De enda sjukdomar som fÄr motivera vÀgrad inresa och vÀgrad rÀtt till bosÀttning i den andra medlemsstaten skall vara de sjukdomar som definieras av VÀrldshÀlsoorganisationens relevanta och tillÀmpliga instrument samt andra smittsamma infektions- och parasitsjukdomar om dessa i mottagarlandet omfattas av bestÀmmelser till skydd för medborgarna. Medlemsstaterna fÄr inte införa nya bestÀmmelser och ny praxis som Àr mer lÄngtgÄende.

3.Sjukdomar som uppstÄr efter det att det första uppehÄllstillstÄndet har utfÀrdats i den andra medlemsstaten fÄr inte ligga till grund för en vÀgran att förnya tillstÄndet eller för utvisning.

4.En medlemsstat fÄr krÀva att personer som avses i detta direktiv undergÄr en hÀlsoundersökning, för att faststÀlla att de inte lider av nÄgon av de sjukdomar som anges i punkt 2. Dessa hÀlsoundersökningar, som fÄr vara avgiftsfria, fÄr inte genomföras systematiskt.

92

Artikel 19

Prövning av ansökan om och utfÀrdande av uppehÄllstillstÄnd

1. De behöriga nationella myndigheterna skall handlÀgga en ansökan inom fyra mÄnader efter inlÀmnandet.

Om en ansökan inte Ätföljs av de bevishandlingar som rÀknas upp i artiklarna 15 och 16, eller i undantagsfall om behandlingen av ansökan Àr komplicerad, fÄr den tidsfrist som anges i första stycket förlÀngas med högst tre mÄnader. I sÄdana fall skall de behöriga nationella myndigheterna underrÀtta den sökande om detta.

2.Om villkoren i artiklarna 14, 15 och 16 Àr uppfyllda skall den andra medlemsstaten, om inget annat föreskrivs i bestÀmmelserna om allmÀn ordning, sÀkerhet och hÀlsa i artiklarna 17 och 18, utfÀrda ett förnybart uppehÄllstillstÄnd Ät den varaktigt bosatte. Detta uppehÄllstillstÄnd skall, efter ansökan om sÄ erfordras, förnyas nÀr det gÄr ut. Den andra medlemsstaten skall underrÀtta den första medlemsstaten om sitt beslut.

3.Den andra medlemsstaten skall för den varaktigt bosattes familjemedlemmar utfÀrda uppehÄllstillstÄnd som kan förnyas med samma giltighetstid som det som utfÀrdades till den varaktigt bosatte.

Artikel 20

Förfarandegarantier

1. Beslut om avslag pÄ en ansökan om uppehÄllstillstÄnd skall vara vederbörligen motiverat. Den berörda tredjelandsmedborgaren skall underrÀttas om beslutet enligt förfarandena för detta i den nationella lagstiftningen. Av beslutet skall framgÄ vilka möjligheter som finns att överklaga och inom vilken tid överklagande kan göras.

Följderna av att ett beslut inte har fattats vid utgÄngen av den tidsfrist som anges i artikel 19.1 skall regleras i den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning.

2. Om ansökan om uppehÄllstillstÄnd avslÄs eller om uppehÄllstillstÄndet Äterkallas eller inte förnyas, skall den berörda personen ha rÀtt att ansöka om rÀttslig prövning i den berörda medlemsstaten.

Artikel 21

Garanterad behandling i den andra medlemsstaten

1. SÄ snart som varaktigt bosatta har fÄtt uppehÄllstillstÄnd i den andra medlemsstaten i enlighet med artikel 19 skall de i den medlemsstaten Ätnjuta likabehandling pÄ de omrÄden, och i enlighet med de villkor, som anges i artikel 11.

Prop. 2005/06:134

Bilaga 4

93

2. Varaktigt bosatta skall ha tilltrÀde till arbetsmarknaden i enlighet med bestÀmmelserna i punkt 1.

Medlemsstaterna fÄr fastslÄ att de personer som avses i artikel 14.2 a skall ha begrÀnsad tillgÄng till andra anstÀllningar Àn de anstÀllningar som de har beviljats uppehÄllstillstÄnd för enligt villkoren i nationell lagstiftning för en period som inte överstiger tolv mÄnader.

Medlemsstaterna fÄr, i enlighet med nationell lagstiftning, bestÀmma pÄ vilka villkor de personer som avses i artikel 14.2 b och 14.2 c fÄr tilltrÀde till verksamhet som anstÀllda eller egenföretagare.

3. SÄ snart som varaktigt bosatta har fÄtt uppehÄllstillstÄnd i den andra medlemsstaten i enlighet med artikel 19 skall deras familjemedlemmar Ätnjuta de rÀttigheter som rÀknas upp i artikel 14 i direktiv 2003/86/EG i den medlemsstaten.

Artikel 22

Återkallande av uppehĂ„llstillstĂ„ndet och Ă„tertagandeskyldighet

1. Till dess att tredjelandsmedborgare har uppnÄtt stÀllning som varaktigt bosatta fÄr den andra medlemsstaten vÀgra förnya eller Äterkalla uppehÄllstillstÄndet samt, i enlighet med förfarandena i den nationella lagstiftningen, inklusive förfaranden för utvisning, ÄlÀgga varaktigt bosatta och familjemedlemmar att lÀmna dess territorium i följande fall:

a)Av hÀnsyn till allmÀn ordning och sÀkerhet i enlighet med artikel 17.

b)Om villkoren i artiklarna 14, 15 och 16 inte lÀngre uppfylls.

c)NÀr tredjelandsmedborgaren inte lagligen Àr bosatt i den medlemsstaten.

Prop. 2005/06:134

Bilaga 4

2.Om den andra medlemsstaten antar nÄgon av de ÄtgÀrder som anges i punkt 1 skall den första medlemsstaten omedelbart och utan formaliteter Äterta den varaktigt bosatte och dennes familjemedlemmar. Den andra medlemsstaten skall underrÀtta den första medlemsstaten om sitt beslut.

3.Till dess att en tredjelandsmedborgare uppnÄtt stÀllning som varaktigt bosatt och oavsett den skyldighet till Ätertagande som föreskrivs i punkt 2, fÄr den andra medlemsstaten fatta beslut om att utvisa tredjelandsmedborgaren frÄn unionens territorium, i enlighet med artikel 12 och enligt garantierna i den artikeln, pÄ grund av allvarligt hot mot allmÀn ordning eller sÀkerhet.

Den andra medlemsstaten skall samrÄda med den första medlemsstaten nÀr ett sÄdant beslut fattas.

Om den andra medlemsstaten antar ett beslut om att utvisa den berörda tredjelandsmedborgaren, skall den vidta alla ÄtgÀrder som Àr lÀmpliga för att effektivt kunna genomföra detta. Den andra medlemsstaten skall

94

tillhandahÄlla relevant information till första medlemsstaten för genomförandet av utvisningsbeslutet.

4.Beslut om utvisning fÄr inte kombineras med permanent bosÀttningsförbud i de fall som anges i punkterna 1 b och 1 c.

5.Återtagandeskyldigheten enligt punkt 2 skall gĂ€lla oavsett möjligheten för varaktigt bosatta och familjemedlemmar att flytta till en tredje medlemsstat.

Artikel 23

FörvÀrv av stÀllning som varaktigt bosatt i den andra medlemsstaten

1.Efter ansökan skall den andra medlemsstaten bevilja varaktigt bosatta den stÀllning som anges i artikel 7, under förutsÀttning att bestÀmmelserna i artiklarna 3, 4, 5 och 6 Àr uppfyllda. Den andra medlemsstaten skall underrÀtta den första medlemsstaten om sitt beslut.

2.Förfarandet i artikel 7 skall tillÀmpas vid inlÀmnande och prövning av ansökan om stÀllning som varaktigt bosatt i den andra medlemsstaten. För utfÀrdande av uppehÄllstillstÄnd skall bestÀmmelserna i artikel 8 gÀlla. Om ansökan avslÄs, skall förfarandegarantierna i artikel 10 gÀlla.

Prop. 2005/06:134

Bilaga 4

KAPITEL IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 24

Rapporteringsskyldighet och "rendez-vous"-klausul

Kommissionen skall med jÀmna mellanrum, och första gÄngen senast den 23 januari 2011 rapportera till Europaparlamentet och rÄdet om tillÀmpningen av detta direktiv i medlemsstaterna, och vid behov föreslÄ nödvÀndiga Àndringar. Dessa Àndringsförslag skall vara prioriterade enligt artiklarna 4, 5, 9, 11 och kapitel III.

Artikel 25

Kontaktpunkter

Medlemsstaterna skall upprÀtta kontaktpunkter med ansvar för att ta emot och överföra den information som anges i artiklarna 19.2, 22.2 och 23.1.

Medlemsstaterna skall upprÀtta ett lÀmpligt samarbete om det informations- och dokumentationsutbyte som anges i det första stycket.

95

Artikel 26

Införlivande

Medlemsstaterna skall sÀtta i kraft de bestÀmmelser i lagar och andra författningar som Àr nödvÀndiga för att följa detta direktiv senast den 23 januari 2006. De skall genast underrÀtta kommissionen om detta.

NÀr en medlemsstat antar dessa bestÀmmelser skall de innehÄlla en hÀnvisning till detta direktiv eller Ätföljas av en sÄdan hÀnvisning nÀr de offentliggörs. NÀrmare föreskrifter om hur hÀnvisningen skall göras skall varje medlemsstat sjÀlv utfÀrda.

Prop. 2005/06:134

Bilaga 4

Artikel 27

IkrafttrÀdande

Detta direktiv trÀder i kraft samma dag som det offentliggörs i

Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 28

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna i enlighet med Fördraget om upprÀttandet av Europeiska gemenskapen.

UtfÀrdat i Bryssel den 25 november 2003.

PÄ rÄdets vÀgnar

G. Tremonti

Ordförande

96

Utbildnings- och kulturdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammantrÀde den 9 mars 2006

NĂ€rvarande: Statsministern Persson, statsrĂ„den Ringholm, Freivalds, Sahlin, Östros, Messing, Y. Johansson, Bodström, Karlsson, Nykvist, Andnor, Nuder, M. Johansson, Hallengren, Björklund, Holmberg, JĂ€mtin, Österberg, Orback, Baylan

Föredragande: Lena Hallengren

Regeringen beslutar proposition 2005/06:134 Anpassningar av studiestödet till vissa EG-direktiv, m.m.

Prop. 2005/06:134

97

RÀttsdatablad     Prop. 2005/06:134
     
       
Författningsrubrik BestÀmmelser som Celexnummer för
  inför, Àndrar, upp- bakomliggande EG-
  hÀver eller upprepar regler
  ett normgivnings-    
  bemyndigande    
       
Studiestödslagen 3 kap. 25 § femte 32003L0109,
(1999:1395) stycket 32004L0038
Lag (2002:624) om 14 § tredje stycket 32003L0109,
rekryteringsbidrag till   32004L0038
vuxenstuderande      

98