Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen

Regeringens proposition 2005/06:106

Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska	Prop.
unionen	2005/06:106

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den

Göran Persson

Laila Freivalds

(Utrikesdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner anslutningsfördraget av den 25 april 2005 om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen samt slutakten till fördraget. Anslutnings- fördraget träder i kraft den 1 januari 2007, förutsatt att samtliga ratifikationsinstrument då har deponerats. Enligt fördraget finns en möjlighet att under vissa förutsättningar genom rådsbeslut skjuta upp en eller båda staternas anslutning till den 1 januari 2008, varvid också ikraftträdandet av fördraget skjuts upp.

Ett tillträde till anslutningsfördraget föranleder en ändring av lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. I propositionen läggs fram förslag till en sådan lagändring. Lagändringen förslås träda i kraft den 1 januari 2007.

Innehållsförteckning			Prop. 2005/06:106
1	Förslag till riksdagsbeslut..................................................................		4
2	Lagtext	...............................................................................................	5
	2.1	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med
		anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen .5
3	Ärendet ...............................................................och dess beredning		7
4	Tillkomsten .................................................av anslutningsfördraget		7
	4.1 .........................................	Ett enat Europa som lever i fred	7
	4.2 .......................................................	Köpenhamnskriterierna	8
	4.3 ............................................	Förberedelser för medlemskap	9
	4.4 ......	Förmedlemskapsstrategi med anslutningspartnerskap	10
	4.5 ...............................	Hur förhandlingsarbetet varit upplagt	11
5	Anslutningsfördragets .................................................uppbyggnad		12
	5.1 ...........................................................................	Inledning	12
	5.2 ...........................................................................	Fördraget	12
	5.3 ...............................................................	Anslutningsakten	13
6	Sveriges .......................................tillträde till anslutningsfördraget		15
	6.1 ...................	Varför Sverige bör tillträda det nya fördraget	15

6.2Lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning

		till Europeiska unionen .....................................................		16
	6.3	Konsekvenser för EU:s budget .........................................		17
7	Politikområdena...............................................................................			18
	7.1	Fri rörlighet för varor ........................................................		18
	7.2	Fri rörlighet för personer...................................................		19
		7.2.1	Fri rörlighet för arbetstagare...........................	19
		7.2.2	Ömsesidigt erkännande av
			yrkeskvalifikationer ........................................	22
		7.2.3	Samordning av trygghetssystem .....................	23
	7.3	Etableringsfrihet och fri rörlighet för tjänster...................		24
	7.4	Fri rörlighet för kapital......................................................		26
	7.5	Bolagsrätt ..........................................................................		27
	7.6	Konkurrenspolitik .............................................................		28
	7.7	Jordbruk ............................................................................		29
		7.7.1	Horisontella frågor..........................................	30
		7.7.2	Marknadsreglerande mekanismer...................	31
		7.7.3	Livsmedelsfrågor ............................................	35
		7.7.4	Veterinära frågor och djurskydd.....................	35
		7.7.5	Landsbygdsutveckling ....................................	36
		7.7.6	Växtskydd och utsäde .....................................	37
	7.8	Fiske..................................................................................		38
	7.9	Transportpolitik.................................................................		40
	7.10	Beskattning .......................................................................		42
		7.10.1	Mervärdesskatt................................................	43
		7.10.2	Punktskatter ....................................................	44
		7.10.3	Företagsbeskattning ........................................	47
		7.10.4	Administrativt samarbete på skatteområdet....	47
	7.11	Ekonomiska och monetära unionen (EMU) .....................		48	2
					2

7.12	Statistik	.............................................................................	49
7.13	Socialpolitik ........................................och sysselsättning		50
	7.13.1 ........................................................	Arbetsrätt	50
	7.13.2 ......................	Hälsa och säkerhet i arbetslivet	50
	7.13.3 ..............................................	Sociala dialogen	51
	7.13.4 .............................................	Tobaksdirektivet	52
7.14	Energi................................................................................		53

7.15Industripolitik och åtgärder för att främja små och

	medelstora företag.............................................................		54
7.16	Vetenskap och forskning...................................................		55
7.17	Utbildning	.........................................................................	56
7.18	Telekommunikationer, ...informationsteknologi och post		57
	7.18.1	Telekommunikationer och
	.....................................	informationsteknologi	57
	7.18.2 ..................................................................	Post	58
7.19	Kultur och ........................................audiovisuella frågor		59

7.20Regionalpolitik och samordning av instrument i

	strukturpolitiken................................................................	59
7.21	Miljö..................................................................................	60
7.22	Konsument- och hälsoskyddsfrågor..................................	64
7.23	Rättsliga och inrikes frågor...............................................	65
7.24	Tullunion...........................................................................	68
7.25	Yttre förbindelser ..............................................................	69
7.26	Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik ..........................	70
7.27	Finansiell kontroll .............................................................	70
7.28	Finansiella och budgetmässiga frågor...............................	71
7.29	Institutionerna ...................................................................	73
7.30	Övrigt ................................................................................	74
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 februari 2006.. ..76
Bilaga 1 Promemorians förslag till lag om ändring i lagen
	(1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till
	Europeiska unionen ...............................................................	77
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser..........................................		79
Bilaga 3 Förteckning över förkortningar .............................................		80
DEL 2
Bilaga 4	Anslutningsfördrag med anslutningsakt
Bilaga 5	Slutakt

Prop. 2005/06:106

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 2005/06:106

Regeringen föreslår att riksdagen

1.godkänner Fördraget den 25 april 2005 om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen samt slutakten till fördraget (avsnitt 6.1),

2.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.

Lagtext

Prop. 2005/06:106

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §1

De fördrag och andra instrument som avses i 2 och 3 §§ är:

1.Fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen

2.Fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen

3.Konventionen den 13 november 1962 om ändring av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen i syfte att göra den särskilda ordningen för associering av utomeuropeiska länder och territorier som behandlas i fjärde delen av detta fördrag tillämplig med avseende på Nederländska Antillerna

4.Protokollet den 8 april 1965 om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier

5.Fördraget den 22 april 1970 om ändring av vissa budgetbestämmelser i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och i fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna

6.Fördraget den 22 januari 1972 om Konungariket Danmarks, Irlands, Konungariket Norges och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen

7.Fördraget den 10 juli 1975 om ändring av vissa bestämmelser i protokollet om Europeiska investeringsbankens stadga

8.Fördraget den 22 juli 1975 om ändring av vissa finansiella bestämmelser i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och i fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna

9.Akten den 20 september 1976 om allmänna direkta val av företrädare i församlingen (Europaparlamentet) samt beslutet av Europeiska unionens råd av den 25 juni och den 23 september 2002 om ändring av nämnda akt

10.Fördraget den 28 maj 1979 om Hellenska republikens anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen

1 Senaste lydelse 2003:1208.

11.Fördraget den 13 mars 1984 om ändring av fördragen om Prop. 2005/06:106 upprättandet av Europeiska gemenskaperna i fråga om Grönland

12.Fördraget den 12 juni 1985 om Konungariket Spaniens och

Portugisiska republikens anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen

13.Europeiska enhetsakten den 17 och 28 februari 1986

14.Fördraget den 7 februari 1992 om Europeiska unionen

15.Fördraget den 24 juni 1994 om Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till Europeiska unionen

16.Amsterdamfördraget den 2 oktober 1997 om ändring av Fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem, med förklaring av Sverige enligt artikel K 7.2 och K 7.3 b i Fördraget om Europeiska unionen i deras lydelse enligt Amsterdamfördraget

17.Nicefördraget den 26 februari 2001 om ändring av Fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem

18.Fördraget den 16 april 2003 om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen

19.Fördraget den 25 april 2005 om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen

19. Bilagor och protokoll som hör till de fördrag och andra instrument som anges i 1–18.

20. Bilagor och protokoll som hör till de fördrag och andra instrument som anges i 1–19.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

Ärendet och dess beredning

Prop. 2005/06:106

Anslutningsfördraget är ett mellanstatligt avtal mellan de nuvarande 25 medlemsstaterna i EU och de två nya medlemsstaterna Bulgarien och Rumänien.

I juli 2004 inleddes arbetet med att utforma den juridiska texten till anslutningsfördraget. Undertecknandet skedde den 25 april 2005 efter kommissionens formella yttrande och Europaparlamentets samtycke. För att avtalet skall bli gällande krävs att det ratificeras av EU:s medlemsstater och de nya medlemsstaterna. Anslutningsfördraget träder i kraft den 1 januari 2007 förutsatt att alla ratifikationsinstrument har deponerats före den dagen. Även om samtliga ratifikationsinstrument har deponerats får rådet emellertid under vissa förutsättningar besluta att den planerade tidpunkten för en eller båda staternas anslutning senareläggs med ett år till den 1 januari 2008.

Vid inträdet i unionen antar de nya medlemsstaterna EU:s regelverk i sin helhet, med de övergångslösningar och tekniska anpassningar som har överenskommits under förhandlingarna. Dessa återspeglas i fördraget.

Innebörden av anslutningsfördraget och behovet av lagändringar har redovisats i departementspromemorian Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen (Ds 2005:37). Promemorians lagförslag finns som bilaga 1 till propositionen. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En remissammanställning finns tillgänglig i Utrikesdepartementet (Dnr UD2005/55166/ERS). En lista över de i propositionen förekommande förkortningarna finns i bilaga 3.

Anslutningsfördrag med anslutningsakt finns som bilaga 4. Slutakten finns som bilaga 5.

4 Tillkomsten av anslutningsfördraget

4.1Ett enat Europa som lever i fred

Åren 1989–1990 föll det kommunistiska samhällssystemet ihop i Central- och Östeuropa och en reformvåg svepte över länderna. Inom sex år efter Berlinmurens fall hade tio nationer i Centraleuropa lämnat in sina ansökningar om medlemskap i EU, däribland Bulgarien och Rumänien. Dessa länder, samt Cypern och Malta som ansökte om medlemskap år 1990, blev de länder som skulle ingå i unionens femte utvidgningsprocess. Ansökarländerna såg EU-medlemskapet som en garanti för fred och som ett sätt att demokratisera och modernisera sina samhällen och öka sin välfärd i samverkan med övriga Europa. För de tidigare kommunistländerna var dock den säkerhetspolitiska vinsten med medlemskap den starkaste drivkraften. Även de ekonomiska motiven för att ansöka om medlemskap var starka liksom det förhållandet att ett medlemskap i EU skulle bli beviset på att man åter var en del av det demokratiska Europa.

EU av i dag ser utvidgningen som en möjlighet att uppnå målet om ett Prop. 2005/06:106 enat Europa som lever i fred. Utvidgningen innebär ökad säkerhet för

alla i Europa. Medlemskap i EU gör krig mellan medlemsstaterna otänkbart. Om länderna samarbetar intensivt och är politiskt och ekonomiskt sammansvetsade kommer eventuella konflikter att lösas i samförstånd och inte med våld.

Utvidgningen ger också medlemsstaterna möjlighet att angripa gemensamma problem, som gränsöverskridande miljöförstöring och organiserad brottslighet, mer effektivt. Dessutom får företag möjlighet att utvecklas på nya marknader med gemensamma spelregler. Större ekonomisk aktivitet och ökad konkurrens leder till bättre utbud för konsumenterna. Dessa faktorer bör på sikt leda till en högre tillväxt och därmed ökat välstånd för både gamla och nya medlemsstater.

Visserligen kommer unionens utgifter att öka något som en följd av utvidgningen, men dessa kostnader är begränsade i relation till de politiska, ekonomiska och andra vinster som utvidgningen innebär.

Vid fyra tillfällen tidigare har EU utvidgats med nya medlemsstater. Därtill innebar återföreningen av Tyskland att EU utvidgades geografiskt och befolkningsmässigt. Första gången nya länder anslöt sig till EU var år 1973 och det gällde då Storbritannien, Danmark och Irland. Härefter följde Grekland år 1981, Spanien och Portugal år 1986 samt Sverige, Finland och Österrike år 1995. Den 1 maj 2004 välkomnades tio nya medlemmar in i unionen som del av denna femte utvidgning. Bulgarien och Rumänien som är integrerade i samma utvidgningsprocess blir medlemmar den 1 januari 2007 under förutsättning att de är redo att träda in i unionen. Även Turkiet, Kroatien och Makedonien är kandidatländer och med Turkiet och Kroatien har förhandlingar inletts. Även om EU har fått viss vana av medlemskapsförhandlingar skiljer sig förhandlingarna under den femte utvidgningen, dvs. de tio senaste anslutna medlemsstaterna samt Bulgarien och Rumänien, från de tidigare fallen. För det första är det betydligt fler länder som har förhandlat med EU än vid något tidigare utvidgningstillfälle. För det andra är de blivande medlemsstaterna i Centraleuropa mindre ekonomiskt utvecklade än de tidigare anslutande länderna. Till detta kommer att EU:s gemensamma regelverk är mer omfattande i dag än vid de fyra tidigare utvidgningstillfällena.

4.2Köpenhamnskriterierna

Förutom själva omvälvningen i Centraleuropa kan det Europeiska rådets möte i Köpenhamn i juni 1993 ses som startpunkten för EU:s utvidgning österut. Vid mötet i Köpenhamn fastslogs villkoren för EU-medlemskap. Kriterierna är av politisk, ekonomisk respektive administrativ karaktär. De politiska kriterierna innebär att ett kandidatland, för att bli medlem, skall uppvisa stabila institutioner som garanterar demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter. De ekonomiska kriterierna innebär att landet skall vara en fungerande marknadsekonomi samt ha förmåga att hantera den konkurrens och de marknadskrafter som uppträder på unionens inre

marknad. De administrativa kriterierna innebär att landet skall ha

förmåga att ta på sig de skyldigheter som följer av ett medlemskap i EU. Prop. 2005/06:106 Kriterierna avser ländernas förmåga att överta och efterleva EU:s

regelverk, vilket till stor del är beroende av ländernas administrativa förmåga och nivån på deras rättsväsende. Kriterierna skall vara uppfyllda vid tidpunkten för inträdet.

4.3Förberedelser för medlemskap

Rumänien var det första landet i Öst- och Centraleuropa att etablera officiella relationer med Europeiska gemenskaperna (EG). Ett avtal att inkludera Rumänien i EG:s generella preferenssystem undertecknades år 1974 och ett avtal om industriprodukter undertecknades år 1980. Ett handels- och samarbetsavtal undertecknades år 1991 och ett associeringsavtal (s.k. Europaavtal) trädde i kraft i februari 1995. Bulgariens Europaavtal undertecknades år 1993 och även det trädde i kraft i februari 1995. Europaavtalen, som ingicks med kandidatländerna i Centraleuropa, fungerar som en övergångslösning fram till ett eventuellt medlemskap i EU. Avtalen syftar till att skapa ett ramverk för den politiska dialogen samt att integrera kandidatländerna i den inre marknaden och förbereda ett framtida medlemskap inom alla områden som omfattas av EU:s regelverk. Efterlevnaden av avtalen följs upp i olika kommittéer, där även ländernas framsteg vad gäller anpassning till EU:s regelverk behandlas.

Rumänien ansökte om medlemskap i juni 1995 och Bulgarien i december samma år. Frågan om de båda länderna kunde anses uppfylla de politiska köpenhamnskriterierna hamnade tidigt i fokus. Redan i kommissionens första bedömning av dessa ansökningar pekade kommissionen dock på att båda länderna var på god väg att uppfylla dessa kriterier. I kommissionens översynsrapporter som lades fram år 1998 bedömdes både Bulgarien och Rumänien uppfylla de politiska köpenhamnskriterierna samtidigt som kommissionen pekade på ett flertal områden som varje land behövde förbättra. Bulgarien behövde förbättra arbetet vad gällde korruptionsbekämpningen, reformer av rättsväsendet, statsstöd och den inre marknaden samt området för rättsliga och inrikes frågor. För Rumäniens del ansåg kommissionen att fortsatta ansträngningar krävdes vad gällde korruptionsbekämpning, domstols- väsendet och skyddet för medborgerliga rättigheter. Vid stats- och regeringschefsmötet i Helsingfors i december 1999 bedömdes att Bulgarien och Rumänien gjort stora framsteg i uppfyllandet av de politiska köpenhamnskriterierna. Man beslöt därför att anslutnings- förhandlingarna skulle inledas med Bulgarien och Rumänien tillsammans med Slovakien, Lettland, Litauen och Malta. Anslutningsförhandlingarna påbörjades i februari 2000.

Vid toppmötet i Laeken i december 2001 ansåg stats- och regeringscheferna att till skillnad från övriga kandidatländer skulle varken Bulgarien eller Rumänien hinna avsluta anslutnings- förhandlingarna under år 2002. Vid toppmötet i Köpenhamn i december 2002 antogs målsättningen att välkomna Bulgarien och Rumänien in i unionen den 1 januari 2007 under förutsättning att länderna är redo.

Detta mål bekräftades åter vid toppmötet i Thessaloniki i juni 2003.

Stats- och regeringscheferna uttryckte även sitt stöd för ländernas Prop. 2005/06:106 ambitioner att avsluta förhandlingarna under år 2004.

Föremålet för förhandlingarna har varit EU:s regelverk. Regelverket delades upp i 31 olika områden, s.k. förhandlingskapitel. Då EU:s medlemsstater enats om en gemensam ståndpunkt har förhandlingarna inletts genom att förhandlingskapitlet öppnats. När överenskommelse nåtts mellan EU och ett kandidatland har kapitlet kunnat stängas i förhållande till detta land. När det gäller Bulgarien stängdes alla utestående kapitel i juni 2004. Beträffande Rumänien stängdes alla utestående kapitel i december 2004. Anslutningsförhandlingarna med Bulgarien och Rumänien kunde avslutas vid en anslutningskonferens på ministernivå som hölls i anslutning till ett möte i rådet för allmänna frågor och yttre förbindelser (GAERC) i december 2004. Europeiska rådet välkomnade i december 2004 att länderna stängt alla utestående kapitel och avslutat anslutningsförhandlingarna. Stats- och regerings- cheferna ansåg att länderna kommer att kunna uppfylla alla skyldigheter som följer av ett medlemskap vid den planerade tidpunkten för anslutningen, förutsatt att de fortsätter sina ansträngningar i detta syfte och fullföljer alla nödvändiga reformer och åtaganden på regelverkets alla områden. Vad avsåg Bulgarien framhöll stats- och regeringscheferna att EU noga skulle övervaka förberedelser och framsteg, bland annat det faktiska genomförandet av åtaganden på alla områden och särskilt på området för rättsliga och inrikes frågor. Vad avsåg Rumänien skulle EU noga övervaka förberedelser och framsteg, och det faktiska genomförandet av åtaganden särskilt inom områdena för rättsliga och inrikes frågor, konkurrens och miljö. Stats- och regeringscheferna satte upp målet att underteckna anslutningsfördraget vid mötet i rådet för allmänna frågor och yttre förbindelser i april 2005 förutsatt att Europaparlamentet gett sitt samtycke.

Vid Europaparlamentets session den 13 april 2005 gav parlamentet sitt samtycke till Bulgariens och Rumäniens anslutning. Vid mötet i rådet för allmänna frågor och yttre förbindelser den 25 april 2005 kunde således det gemensamma anslutningsfördraget undertecknas.

4.4Förmedlemskapsstrategi med anslutningspartnerskap

Ett åtagande från EU:s sida att aktivt medverka till att förbereda kandidatländerna för medlemskap fastställdes 1993–1994. Den förmedlemskapsstrategi som utvecklades bestod av förstärkt samarbete i enlighet med Europaavtalen och en formaliserad dialog på olika policyområden. Dessutom lades ökad tonvikt på medlemskaps- förberedelser i EU:s biståndsprogram och en handbok, s.k. vitbok, utarbetades för att underlätta anpassningen till den inre marknaden.

På förslag av kommissionen antogs år 1997 en förstärkt förmedlemskapsstrategi. Strategin innefattar bl.a. en ny finansiell ram för perioden 2000–2006.

Den nya förmedlemskapsstrategin består av Europaavtalen, en ram för samverkan med varje kandidatland, s.k. anslutningspartnerskap samt för- medlemskapsstöd. Förmedlemskapsstödet består i sin tur av tre program

som bl.a. omfattar stöd till ekonomiska och institutionella reformer i

kandidatländerna. Medlen används för institutionsbyggande insatser och Prop. 2005/06:106 tillhörande investeringar i infrastruktur. Dessutom ingår stödinsatser för

infrastrukturprojekt på miljö- och transportområdet samt stöd till landsbygdsutveckling som syftar till att främja införlivandet av EU:s regelverk på jordbruksområdet.

Sammanfattningsvis kan sägas att den förstärkta förmedlemskaps- strategin koncentreras på dels att stärka den institutionella och administrativa kapaciteten i kandidatländerna, dels en anpassning av ländernas näringsliv till EU:s krav och normer samt utvecklandet av infrastrukturen.

4.5Hur förhandlingsarbetet varit upplagt

Bulgarien och Rumänien är del av den femte utvidgningsprocessen och anslutningsförhandlingarna har därmed följt samma process som för de tio senaste medlemsstaterna. Efter det att ett land lämnat in sin ansökan om medlemskap är det kommissionen som gör en första bedömning. Utgångspunkten för bedömningen är de s.k. köpenhamnskriterierna. Om kommissionen bedömer att kandidatlandet har förmågan att uppfylla dessa grundläggande kriterier för medlemskap, kan den föreslå att förhandlingar inleds.

Förhandlingarna om anslutning till EU har ägt rum i regeringskonferenser mellan medlemsstaterna och Bulgarien respektive Rumänien. Kommissionen har fortlöpande utarbetat förslag till EU:s gemensamma ståndpunkter.

Då EU:s medlemsstater enats om en gemensam ståndpunkt har förhandlingarna inletts genom att förhandlingskapitlet öppnats. När överenskommelse nåtts mellan EU och kandidatlandet har kapitlet kunnat stängas provisoriskt. Att kapitlen stängts enbart provisoriskt beror på att förhandlingsöverenskommelsen inte anses slutgiltig förrän alla kapitel förhandlats färdigt.

Grundläggande svenska ståndpunkter (s.k. baspositioner) togs på ett tidigt stadium fram inom Regeringskansliet. Dessa utarbetades i samråd med berörda myndigheter och intresseorganisationer och uppdaterades allteftersom förhandlingarna fortskred. Riksdagens EU-nämnd och utskott har löpande hållits underrättade om förhandlingsarbetet.

Det praktiska förarbetet till förhandlingarna har skötts av kommissionen. Varje generaldirektorat har haft i uppdrag att inom sitt politikområde följa kandidatländernas ansträngningar för att anpassa regelsystem och administration till EU:s krav. Vid genomgångar (s.k. screenings) mellan tjänstemän från kommissionen och tjänstemän från ministerier och myndigheter i Bulgarien respektive Rumänien har kommissionen försökt att få en uppfattning om i vilken utsträckning dessa länders regelverk och administration ligger i linje med EU:s krav och, om så inte är fallet, informerat dem om vilka krav som ställs. Kommissionen har även försökt göra en uppskattning av möjligheterna för dessa länder att till en preliminär anslutningsdag genomföra en tillfredsställande anpassning. Kommissionen har dessutom försökt att bilda sig en uppfattning om hur Bulgariens och Rumäniens regelverk

praktiskt fungerar när införlivandet av regelverket på ett visst område väl

har skett. En fråga som kommissionen bl.a. ställt sig är om dessa Prop. 2005/06:106 kandidatländer har fungerande behöriga myndigheter som kan verkställa

EU:s regelverk. Det är framför allt under den senare delen av utvidgningsprocessen som kommissionen har genomfört denna typ av kontroll, s.k. monitoring. Detta övervakningsarbete kommer att fortsätta och intensifieras fram till Bulgariens och Rumäniens anslutning. Ovan nämnda information har sedan legat till grund för ställningstagandet om ett förhandlingskapitel skall stängas provisoriskt eller om det skall förbli öppet. För att samordna hela denna process har vid kommissionen funnits ett särskilt generaldirektorat för utvidgningsfrågor.

5 Anslutningsfördragets uppbyggnad

5.1Inledning

Anslutningsfördraget mellan EU samt Bulgarien och Rumänien är i huvudsak uppbyggt på samma sätt som anslutningsfördragen vid de tidigare utvidgningarna, och särskilt den utvidgning som skedde den 1 maj 2004 då Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien blev medlemmar. I likhet med det senaste anslutningsfördraget består det nu aktuella anslutningsfördraget av två dokument, ett kort fördrag (nedan kallat fördraget) och en omfattande anslutningsakt. Det finns emellertid även ett anslutningsprotokoll. Detta blir tillämpligt om det vid tiden för de nya medlemsstaternas anslutning är så att fördraget om upprättande av en konstitution för Europa (konstitutionen) redan trätt i kraft. Anslutningsakten blir däremot tillämplig om konstitutionen inte är i kraft den 1 januari 2007.

Vid tidpunkten för författandet av denna proposition är den politiska situationen sådan att konstitutionens framtid är mycket osäker och det är högst osannolikt att den kommer att ha trätt i kraft den 1 januari 2007, varför anslutningsakten är det instrument som kommer att bli tillämpligt. Till anslutningsakten har fogats nio bilagor. Dessa innehåller tekniska anpassningar, övergångsbestämmelser och undantag för att möjliggöra de nya medlemsstaternas tillträde.

5.2Fördraget

Enligt artikel 1.1 i fördraget blir Bulgarien och Rumänien medlemmar i Europeiska unionen och parter till de fördrag som ligger till grund för unionen. Med hänsyn till osäkerheten kring ikraftträdandet av konstitutionen innehåller fördraget två alternativa modeller. Artikel 1.2– 1.4 behandlar den situationen att konstitutionen har trätt i kraft. Då blir de nya medlemsstaterna parter till konstitutionen och Euratomfördraget. Villkoren och de närmare bestämmelserna för anslutning i den situationen anges i anslutningsprotokollet.

Artikel 2.1 och 2.2 i fördraget behandlar den situationen att

konstitutionen inte har trätt i kraft dagen för anslutningen. Då blir

Bulgarien och Rumänien parter till de fördrag som ligger till grund för Prop. 2005/06:106 unionen enligt den lydelse de har efter ändringar och tillägg. De villkor

för anslutning och de anpassningar i unionens grundläggande fördrag som anslutningen medför i det läget anges i anslutningsakten.

Enligt artikel 2.3 skall anslutningsprotokollet ersätta anslutningsakten om konstitutionen träder i kraft efter anslutningen. Protokollet skall ersätta akten den dag då konstitutionen träder i kraft. Bestämmelserna i anslutningsprotokollet anses inte skapa någon ny rättsverkan av fördraget utan bevarar de rättsverkningar som redan införts genom artikel 2.2.

Enligt artikel 4.2 träder anslutningsfördraget i kraft den 1 januari 2007 förutsatt att alla ratifikationsinstrument har deponerats före den dagen. Om en av de nya medlemsstaterna uteblir, ansluts den andra staten till unionen på den bestämda dagen. Både Bulgarien och Rumänien har emellertid deponerat sina ratifikationsinstrument hos den italienska regeringen den 27 maj 2005. Även om samtliga nödvändiga ratifikations- instrument har deponerats senast den 31 december 2006 skall fördraget träda i kraft först den 1 januari 2008, om rådet fattar ett beslut gällande en eller båda de anslutande staterna enligt artikel 39 i anslutningsprotokollet respektive anslutningsakten. Ett sådant beslut kan fattas om det finns en allvarlig risk för att någon av dessa stater uppenbarligen är oförberedd att uppfylla kraven för medlemskap på ett antal viktiga områden. Dessutom kan denna artikel användas i förhållande till Rumänien, om vissa åtaganden som landet gjort vid förhandlingarna inte uppfylls.

5.3Anslutningsakten

Anslutningsakten med anslutningsvillkoren och anpassningarna av grundfördragen innehåller fem olika delar.

Den första delen av anslutningsakten (artiklarna 1–8) anger vissa allmänna principer. I korthet har artiklarna följande innehåll. I artikel 1 definieras vissa uttryck. Artikel 2 anger att från dagen för anslutningen skall bestämmelserna i de grundläggande fördragen och i rättsakter, som har antagits av institutionerna före anslutningen, vara bindande för de nya medlemsstaterna och skall tillämpas i dessa på de villkor som anges i fördragen och i anslutningsakten. Artikel 3 anger att de nya medlemsstaterna genom anslutningsakten ansluter sig till de beslut och avtal som företrädarna för de nuvarande medlemsstaternas regeringar har fattat eller ingått vid sammanträde i rådet. De förbinder sig att från dagen för ett enhälligt beslut av rådet efter anpassningar ansluta sig till förtecknade konventioner och protokoll som de nuvarande medlems- staterna har ingått. Artikel 4 handlar om Schengenregelverkets tillämpning. Artikel 5 anger att var och en av de nya medlemsstaterna skall delta i den ekonomiska och monetära unionen från och med anslutningen som medlemsstat med undantag enligt artikel 122 i EG- fördraget. Artikel 6 anger att de avtal och konventioner som gemenskapen har ingått med exempelvis tredjeland eller internationella organisationer skall vara bindande för de nya medlemsstaterna. Artiklarna 7 och 8 innehåller vissa bestämmelser om förhållandet mellan

rättsakter som har antagits av institutionerna och övergångsbestämmelserna i anslutningsakten.

Anslutningsaktens andra del (artiklarna 9–18) rör anpassningar av de institutionella bestämmelserna i fördragen. Här finns bl.a. bestämmelser om det antal företrädare i Europaparlamentet som de nya medlems- staterna har rätt att utse, hur rösterna skall vägas i rådet då beslut skall fattas med kvalificerad majoritet, antalet domare i EG-domstolen och förstainstansrätten, fördelningen av platser mellan medlemsstaterna i ett antal kommittéer samt bestämmelser rörande den Europeiska centralbanken.

Den tredje delen av anslutningsakten (artiklarna 19–22) upptar hänvisningar till de mycket omfattande bilagorna III–V som redovisar samtliga de rättsakter vilka har behövt anpassas tekniskt för att möjliggöra de nya medlemsstaternas tillträde.

I den fjärde delen av anslutningsakten (artiklarna 23–42) återfinns de tillfälliga bestämmelser som har blivit resultatet av förhandlingarna i en särskild konferens mellan EU och kandidatländerna (se avsnitt 4.3). De tillfälliga bestämmelserna upptar fyra avdelningar. Avdelning I, Övergångsbestämmelser, Avdelning II, Institutionella bestämmelser, Avdelning III, Finansiella bestämmelser och Avdelning IV, Andra bestämmelser. Avdelning I hänvisar till bilagorna VI och VII som närmare beskriver de övergångslösningar som har överenskommits. Under avdelning II återfinns institutionella bestämmelser som rör antalet ledamöter i Europaparlamentet för de nya medlemsstaterna och hur de skall utses. Avdelning III reglerar hur mycket de nya medlemsstaterna skall betala till Europeiska investeringsbanken och kol- och stål- forskningsfonden. Vidare finns det föreskrifter för att upprätta regler för genomförande efter anslutningen av de tre förmedlemskapsprogrammen Phare (institutionsbyggande i bred bemärkelse för att stärka och utveckla den administrativa kapaciteten att övervaka gemenskapslagstiftningens efterlevnad på vissa utpekade områden), ISPA (anpassning till strukturfonderna, avser transport och miljö), samt SAPARD (anpassning till den gemensamma jordbrukspolitiken). I avsnittet behandlas även Bulgariens förpliktelser att år 2006 definitivt stänga de sista enheterna vid kärnkraftverket Kozloduj med ekonomiskt stöd från gemenskapen efterföljande år. Därefter följer åtaganden från gemenskapen i form av tillfälligt finansiellt stöd till Bulgarien och Rumänien i form av bl.a. inrättandet av en likviditets- och Schengenfacilitet. Under Avdelning IV återfinns de fyra olika skyddsklausulerna.

Den femte delen av anslutningsakten (artiklarna 43–61) innehåller genomförandebestämmelser och omfattar tre avdelningar. Avdelning I rör upprättande av institutioner och organ och anger att Europaparlamentet skall besluta de ändringar i sin arbetsordning som behövs på grund av anslutningen, att varje stat som ansluter sig skall ha rätt att ha en av sina medborgare som ledamot i kommissionen, att två domare i EG-domstolen och förstainstansrätten skall utses samt att revisionsrätten skall utvidgas med ytterligare två ledamöter. Vidare skall ett antal kommittéer utökas med anledning av Bulgariens och Rumäniens anslutning. Avdelning II handlar om tillämpningen av institutionernas rättsakter och innehåller bl.a. en bestämmelse som anger att efter anslutningen skall direktiv enligt artikel 249 i EG-fördraget och artikel

Prop. 2005/06:106

161 i Euratomfördraget anses vara riktade till de nya medlemsstaterna, i Prop. 2005/06:106 den utsträckning dessa direktiv och beslut är riktade till alla de nuvarande

medlemsstaterna. Avdelning III innehåller slutbestämmelser som anger att Italiens regering skall överlämna en bestyrkt kopia av de gällande fördragen till de nya medlemsstaterna.

6 Sveriges tillträde till anslutningsfördraget

6.1Varför Sverige bör tillträda det nya fördraget

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner anslutningsfördraget samt slutakten till detta fördrag.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig har

tillstyrkt eller har inte haft något att erinra mot att Sverige ratificerar anslutningsfördraget. Bland remissinstanserna märks Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Brottsförebyggande rådet, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Integrationsverket, Migrationsverket, Kommers- kollegium, Försäkringskassan, Statens folkhälsoinstitut, Handikapp- ombudsmannen, Tullverket, Finansinspektionen, Ekonomi- styrningsverket, Skatteverket, Statistiska centralbyrån, Högskoleverket, Skolverket, Jordbruksverket, Livsmedelsekonomiska institutet, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Livsmedelsverket, Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden, Riksantikvarieämbetet, Radio- och TV- verket, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Statens strålskydds- institut, Statens kärnkraftsinspektion, Post- och telestyrelsen, Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket, Luftfartsstyrelsen och Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige.

Skälen för regeringens förslag: Att återknyta banden mellan de europeiska staterna måste anses vara en av de mest centrala uppgifterna i europeisk politik. Det gemensamma målet inom unionen, att säkra freden och säkerheten i Europa och att skapa garantier för fortsatt demokrati i de europeiska staterna, har skapat en stark vilja i stater, som ännu inte deltar i samarbetet, att ansluta sig till den politiska, ekonomiska och kulturella gemenskap som svetsar samman medlemsstaterna i unionen.

Ända sedan Sverige blev medlem i EU år 1995 har regeringen varit pådrivande i utvidgningsprocessen. Sverige förespråkade tidigt att alla länder som uppfyllt de politiska kriterierna skulle få möjlighet att inleda förhandlingar. Förhandlingarna skulle sedan föras enligt den s.k. differentieringsprincipen som innebär att varje land bedöms på basis av sina egna framsteg och att länderna därför kan gå fram i olika takt.

Nicefördragets antagande i februari 2001 innebar ett grundläggande framsteg för de av Sverige starkt prioriterade strävandena att genomföra en utvidgning av EU. Genom det fördraget genomfördes de institutionella förändringar som var nödvändiga för att EU-samarbetet skulle fungera i en utvidgad union.

Utvidgningsförhandlingarna hade högsta prioritet under det svenska

ordförandeskapet våren 2001. Ett genombrott i förhandlingarna

uppnåddes genom att de första uppgörelserna mellan EU och olika länder Prop. 2005/06:106 kunde träffas på flera politiskt svåra områden såsom miljö, arbetskraftens

fria rörlighet och förvärv av jordbruksmark. Europeiska rådet kunde i Göteborg i juni 2001 bekräfta att tidtabellen för förhandlingarna hade förverkligats och i vissa fall överträffats under vårt ordförandeskap.

Det ankommer på riksdagen att godkänna det nya fördraget. Enligt regeringens uppfattning finns, som framgår av det ovan anförda, goda skäl för att Sverige bör tillträda fördraget. Det kan i detta sammanhang också tilläggas att det genom hela utvidgningsprocessen funnits en bred politisk enighet om en positiv inställning till en utvidgad union. Remissinstanserna har också tillstyrkt eller har inte haft något att erinra mot att Sverige ratificerar fördraget. Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner anslutningsfördraget samt slutakten till detta fördrag.

Ett tillträde till anslutningsfördraget föranleder en ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.

6.2Lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen

Regeringens förslag: Anslutningsfördraget införs i förteckningen över de grundläggande fördragen m.m. i anslutningslagen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig har

tillstyrkt eller har inte haft något att erinra mot lagförslaget. Sålunda har t.ex. Sveriges Riksbank, SWEDAC, Kommerskollegium, Försäkrings- kassan, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut, Handikapp- ombudsmannen, Tullverket, Insättningsgarantinämnden, Centrala studiestödsnämnden, Ungdomsstyrelsen, Jordbruksverket, Livsmedels- ekonomiska institutet, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Livsmedelsverket, Fiskeriverket, Sametinget, Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden, Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet, Radio- och TV-verket, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Statens strålskyddsinstitut, Statens kärnkraftsinspektion, Post- och telestyrelsen, Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket, Luftfartsstyrelsen, Arbets- marknadsstyrelsen, Konkurrensverket, NUTEK, Glesbygdsverket, Statens energimyndighet, Uppsala universitet, Högskolan i Kalmar, Stockholms Handelskammare, Företagarna och Sveriges kommuner och landsting tillstyrkt lagändringen.

Skälen för regeringens förslag: I Sverige tillämpas principen att ett internationellt avtal som Sverige har tillträtt inte omedelbart blir en del av den svenska rätten, utan måste införlivas med svensk rätt för att bli gällande inför svenska domstolar och andra myndigheter. Med hänsyn härtill krävdes någon form av nationell lagstiftning för att 1994 års anslutningsfördrag, genom vilket Sverige blev medlem i EU, skulle kunna införlivas med svensk rätt (prop. 1994/95:19, del 1 s. 500). Övergripande bestämmelser om Sveriges anslutning till EU har därför

tagits in i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Prop. 2005/06:106 Europeiska unionen, den s.k. anslutningslagen.

I anslutningslagen föreskrivs att anslutningsfördraget och de grundläggande fördragen m.m. gäller här i landet med den verkan som följer av fördragen (2 §). Vidare föreskrivs i 3 § i anslutningslagen att gemenskapernas beslut gäller här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av bl.a. de fördrag som anges i 4 §. I 3 § kommer således överlåtelse av beslutanderätt till gemenskaperna till uttryck. I 4 § räknas de fördrag och andra instrument upp som avses i 2 och 3 §§. Sveriges tillträde till såväl Amsterdamfördraget som Nicefördraget föranledde ändringar i 4 § anslutningslagen på så sätt att dessa fördrag lades till förteckningen i 4 §.

Sveriges anslutning till det nu aktuella anslutningsfördraget kräver följaktligen också en ändring i 4 § anslutningslagen. Paragrafen bör ändras på det sättet att anslutningsfördraget läggs till förteckningen i denna paragraf. Detta innebär att anslutningsfördraget införlivas med den svenska nationella rätten och blir gällande här i landet med den verkan som följer av fördraget. Anslutningsfördraget förutsätter inte någon överlåtelse av beslutanderätt.

Enligt artikel 4.2 i fördraget träder detta i kraft den 1 januari 2007 förutsatt att alla ratifikationsinstrument har deponerats före den dagen. Om ett kandidatland uteblir, ansluts den andra staten till unionen på den bestämda dagen. Både Bulgarien och Rumänien har emellertid deponerat sina ratifikationsinstrument hos den italienska regeringen den 27 maj 2005. Även om samtliga nödvändiga ratifikationsinstrument har deponerats senast den 31 december 2006 kan anslutningen skjutas upp till den 1 januari 2008, om rådet fattar ett beslut gällande en eller båda de anslutande staterna enligt artikel 39 i anslutningsprotokollet respektive anslutningsakten (se avsnitt 7.30).

Mot denna bakgrund bör den nu föreslagna ändringen av anslutningslagen träda i kraft den 1 januari 2007.

6.3	Konsekvenser för EU:s budget

Regeringens bedömning: Utgifterna i EU:s budget för perioden 2007–
2009 med anledning av Bulgariens och Rumäniens anslutning till EU
uppskattas till 15 miljarder EUR. Sveriges nettobidrag till EU beräknas
dock inte öka.
Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.
Skälen för regeringens bedömning: Anslutningsfördragen för
Bulgarien och Rumänien har beaktats och respekterats i Europeiska
rådets beslut i december 2005 avseende det finansiella perspektivet för år
2007–2013. Utgifterna i EU:s budget med anledning av
anslutningsfördragen för perioden 2007–2009 uppskattas uppgå till 15
miljarder EUR (uppskattningsvis 135 miljarder SEK). Resultatet av
förhandlingarna om det finansiella perspektivet uppskattas inte innebära
någon nämnvärd ökning av den svenska avgiften till EU jämfört med
föregående period. Trots att unionen utvidgas till 27 medlemsstater
beräknas alltså inte vårt nettobidrag öka under perioden 2007–2013.		17

Politikområdena

Prop. 2005/06:106

Anslutningsfördraget är ett mellanstatligt avtal mellan de nuvarande medlemsstaterna och Bulgarien och Rumänien. Resultatet av anslutningsförhandlingarna reflekteras i fördraget i form av övergångs- lösningar och tekniska anpassningar till EU:s regelverk. Efter en redogörelse för fördragets allmänna delar nedan följer en närmare beskrivning av fördragets innehåll med utgångspunkt i de 31 förhandlingskapitlen. Dessa kapitel motsvarar i stora drag det som brukar benämnas EU:s politikområden.

7.1Fri rörlighet för varor

Sammanfattning: Bulgarien och Rumänien har accepterat att tillämpa regelverket utan undantag eller övergångsregler med tillämpning från anslutningsdagen.

Remissinstanserna: Kommerskollegium, vars uppgift är att värna om
de fyra friheterna på den inre marknaden, välkomnar att processen
fortskrider	mot	en	ännu	större	och	bredare	marknad.
Kemikalieinspektionen pekar på de höga krav som ställs på både
nuvarande och blivande medlemsstater och myndigheter i dessa stater för
att den fria rörligheten av varor skall fungera.
Bakgrund: Den fria rörligheten för varor utgör en av hörnstenarna för
den inre marknaden. För att den fria rörligheten skall fungera krävs ett
gemensamt regelverk som säkerställer att varor m.m. kan cirkulera över
gränserna inom unionen. Lagstiftningen på detta område består i hög
grad av harmoniserad gemensam lagstiftning, det s.k. harmoniserade
området. Lagstiftningen har tillkommit för att tillgodose legitima
skyddsintressen, t.ex. människors liv och hälsa respektive miljö. Den
gemensamma lagstiftningen täcker vitt skilda områden. Det finns
bestämmelser på livsmedelsområdet som syftar till att skydda
konsumenternas hälsa och underlätta handeln med livsmedel inom
unionen. Det finns också bestämmelser om offentlig upphandling som
syftar till att undanröja hinder för friheten att tillhandahålla tjänster och
för den fria rörligheten för varor.
Det finns emellertid också sektorer där harmoniserad gemensam
lagstiftning saknas, det s.k. icke harmoniserade området. Inom detta
område gäller principen om ömsesidigt erkännande. Ömsesidigt
erkännande är en grundläggande princip som innebär att produkter som
uppfyller lagkrav i en medlemsstat, vilka inte är identiska med kraven i
mottagarlandet men som uppfyller en likvärdig skyddsnivå, skall få
tillträde till marknaden i den andra medlemsstaten. Det finns dock ett
antal specifika undantag från denna grundläggande princip som kommer
till uttryck i artikel 30 i EG-fördraget. Det rör sig om situationer där
avsteg kan motiveras av hänsyn till exempelvis allmän moral, allmän
ordning eller allmän säkerhet.
Den harmoniserade varulagstiftningen innehåller bl.a. regler om
horisontella strukturer såsom procedurer för bedömning av
överensstämmelse,		standardisering		och	marknadskontroll		vilka är	18

nödvändiga för tillämpningen av produktdirektiv som är utformade enligt Prop. 2005/06:106 den s.k. nya metoden. Den nya metoden innebär att gemensamma

direktiv innehåller de väsentliga säkerhetskrav som ställs på produkten. De tekniska kraven för produkten specificeras i harmoniserade standarder som utvecklas under direktiven av de europeiska standardiseringsorganen. En produkt som har tillverkats i enlighet med en sådan standard förutsätts uppfylla direktivets väsentliga säkerhetskrav. Dessa direktiv innehåller även regler om att produkter som uppfyller uppställda krav skall CE-märkas. Direktiven om fritidsbåtar, telekom- utrustning och maskiner är exempel på direktiv enligt den nya metoden.

Äldre produktdirektiv, t.ex. avseende motorfordon och livsmedel, följer däremot den s.k. gamla metoden. Direktiv enligt den gamla metoden uttrycker som regel krav på produkten i form av detaljerade tekniska specifikationer istället för i generellt uttryckta väsentliga säkerhetskrav.

För att undvika att tekniska handelshinder uppstår på den inre marknaden skall medlemsstaterna anmäla nationella tekniska regler avseende varor respektive informationssamhällets tjänster till kommissionen för en remissomgång bland medlemsstaterna. Proceduren följer av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster. Enligt proceduren kan införandet av nya regler skjutas upp om kommissionen eller en medlemsstat anser att regelförslaget är handelshindrande.

Förhandlingsresultatet: Bulgarien och Rumänien har accepterat att tillämpa regelverket utan undantag eller övergångsregler med tillämpning från anslutningsdagen.

Utvidgningen av unionen med ytterligare två länder innebär en utökning av den inre marknaden. Varor skall därmed fritt kunna cirkulera över gränserna. Arbetet med att undanröja handelshinder och upprätthålla den fria varurörligheten kommer dock även fortsättningsvis att ställa stora krav på medlemsstaterna. När det gäller varuområdet tillämpas i hög grad administrativt samarbete mellan de ansvariga tillsynsmyndigheterna. Det är därför mycket viktigt att det i de anslutande medlemsstaterna finns tillräckliga och kompetenta resurser för förvaltning och tillämpning av de gemensamma regelverken på produktområdet.

7.2Fri rörlighet för personer

7.2.1Fri rörlighet för arbetstagare

Sammanfattning: I förhållande till arbetstagare från Bulgarien och Rumänien har de nuvarande medlemsstaterna möjlighet att, under sju år från deras anslutning, begränsa tillträdet till sin arbetsmarknad genom att tillämpa nationell lagstiftning och bilaterala avtal i stället för EU:s regelverk om arbetskraftens fria rörlighet inom EU.

Remissinstanserna: Migrationsverket anför att det inte finns anledning för Sverige att begränsa tillträdet till arbetsmarknaden genom att tillämpa nationell lagstiftning eller bilaterala avtal istället för EU:s regelverk om arbetskraftens fria rörlighet inom EU. Övergångsbestämmelserna bedöms inte påverka det aktuella invandringsmönstret. LO har en negativ syn på generella övergångsregler. Den föga omfattande förändringen av arbetskraftsinvandringen talar för att inte heller denna gång ha övergångsregler.

Bakgrund: Inom ramen för regelverket om fri rörlighet för personer utgör reglerna om fri rörlighet för arbetstagare ett nyckelområde. De grundläggande bestämmelserna på detta område, som innebär att en unionsmedborgare skall kunna ta arbete i en medlemsstat och behandlas på lika villkor som medlemsstatens egna medborgare, finns i artiklarna 39–41 i EG-fördraget. Dessutom finns en rätt för personer att flytta till en annan medlemsstat för att etablera sig som företagare (artikel 43 i EG- fördraget) eller för att tillhandahålla tjänster (artikel 49 i EG-fördraget).

Härutöver finns en omfattande sekundärrättslig reglering, bl.a. rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen och rådets direktiv 68/360/EEG av den 15 oktober 1968 om avskaffande av restriktioner för rörlighet och bosättning inom gemenskapen för medlemsstaternas arbetstagare och deras familjer.

Reglerna innebär i korthet att en EU-medborgare har samma rätt att söka arbete, ta anställning eller driva rörelse i en annan medlemsstat som landets egna medborgare. Syftet är att öppna den europeiska arbetsmarknaden för alla arbetstagare inom EU och därigenom bidra till det övergripande målet om fred och välstånd samt att komplettera utvecklingen av den inre marknaden för varor, tjänster och kapital. Rätten till tillträde till andra medlemsstaters nationella arbetsmarknader innebär också rätt till social, ekonomisk och kulturell integration i värdlandet för de migrerande arbetstagarna och deras familjer. Rätten till fri rörlighet för arbetstagare kompletteras och stöds av regelverket om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egen- företagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. Likabehandlingsprincipen måste alltså iakttas för denna personkrets i enlighet med regelverket och EG-domstolens praxis.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier upphäver artiklarna 10 och 11 i förordning (EEG) 1612/68. Vidare upphävs ytterligare nio direktiv, däribland direktiv 68/360/EEG. Det nya direktivet skall vara genomfört i nationell rätt senast den 30 april 2006. Syftet med direktivet är att kodifiera EG-domstolens praxis och att samla regelverket för arbetstagare, egenföretagare, studenter och icke- ekonomiskt aktiva i en enda rättsakt. Därigenom förenklas och stärks rätten att fritt röra och uppehålla sig för alla unionsmedborgare.

Direktivet syftar vidare till att det skall bli enklare för unionsmedborgare att utnyttja rätten till fri rörlighet, att möjligheterna att begränsa rätten till vistelse skall regleras tydligare samt att rörlighet och bosättning för unionsmedborgares familjemedlemmar, oavsett

Prop. 2005/06:106

medborgarskap, skall underlättas avsevärt. Grundprincipen är att unions- Prop. 2005/06:106 medborgarna skall kunna röra sig fritt mellan medlemsstaterna på

ungefär samma villkor som när medlemsstaters medborgare flyttar och byter bostad eller arbetsplats i de egna länderna.

En särskild utredare har haft regeringens uppdrag att ge förslag till hur direktivet skall genomföras i Sverige. Utredaren överlämnade betänkandet Unionsmedborgares rörlighet inom EU (SOU 2005:49) den 1 juni 2005. Utredningen föreslår att det i stället för uppehållstillstånd införs ett registreringsförfarande som Migrationsverket skall ansvara för. Verket skall tillhandahålla registreringsbevis till de unionsmedborgare som kommer hit och så kallade uppehållskort till familjemedlemmar som kommer från tredje land. Handlingarna är endast bevis för att registrering eller anmälan har skett till Migrationsverket och att förutsättningarna för uppehållsrätt enligt direktivet är uppfyllda, men utgör inte en förutsättning för rätten att vistas i Sverige.

Regeringen beslutade den 2 februari 2006 att överlämna propositionen Genomförande av EG-direktiven om unionsmedborgares rörlighet inom EU och om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (prop. 2005/06:77) till riksdagen.

Förhandlingsresultatet: Bulgarien och Rumänien har accepterat att tillämpa regelverket från anslutningsdagen med beaktande av följande övergångsbestämmelser. Dessa övergångsbestämmelser är desamma som gällde vid EU:s utvidgning den 1 maj 2004.

De nuvarande medlemsstaterna har rätt att begränsa tillträdet till sin arbetsmarknad genom att tillämpa nationell lagstiftning och bilaterala avtal i stället för EU:s regelverk om arbetskraftens fria rörlighet inom EU. Österrike och Tyskland får även rätt att i viss utsträckning begränsa den fria rörligheten för tjänster. Det rör sig här om en möjlighet att införa restriktioner gällande vissa känsliga servicesektorer, vilka huvudsakligen är bygg- och städsektorerna.

De två första åren efter anslutningen kommer de nuvarande medlemsstaternas nationella lagstiftning att gälla i stället för det EU:s regelverk om arbetskraftens fria rörlighet. Dessa nationella bestämmelser, eller bestämmelser som följer av bilaterala överenskommelser, kan innebära full tillgång till arbetsmarknaden. Arbetstagare från de nya medlemsstaterna får emellertid inte ges sämre villkor än de som, vid tiden för undertecknandet av anslutningsfördraget, gäller enligt nationella bestämmelser eller bilaterala överenskommelser.

Före utgången av tvåårsperioden efter anslutningen skall rådet se över hur övergångsbestämmelserna fungerar, med utgångspunkt i en rapport från kommissionen.

Senast vid slutet av tvåårsperioden efter anslutningen skall de nuvarande medlemsstaterna anmäla till kommissionen om de kommer att fortsätta att tillämpa nationella bestämmelser. Om ingen anmälan sker innebär det att medlemsstaten framöver skall tillämpa EU:s regelverk.

Efter fem år skall i princip övergångsbestämmelserna upphöra att gälla. Om en medlemsstat har eller förutser allvarliga störningar på sin arbetsmarknad kan dock övergångsbestämmelserna, efter att kommissionen har underrättats, behållas i sju år.

Efter sju år får det inte förekomma några nationella bestämmelser som inskränker den fria rörligheten för arbetstagare från nya medlemsstater i förhållande till EU:s regelverk.

Medlemsstater som väljer att tillämpa det EU:s regelverk om arbetskraftens fria rörlighet i förhållande till medborgare från nya medlemsstater har efter de två första åren möjlighet att tillämpa en s.k. skyddsklausul. Klausulen får åberopas om staten “genomgår eller förutser störningar på sin arbetsmarknad som allvarligt skulle kunna hota levnadsstandarden eller sysselsättningen inom en viss region eller ett visst yrke”. De nya medlemsstaterna har rätt att tillämpa undantags- bestämmelser av motsvarande slag gentemot en medlemsstat som tillämpar sådana gentemot dem. I förhållande till varandra har de nya medlemsstaterna rätt att använda sig av denna skyddsklausul.

I likhet med vad som gällde vid EU:s utvidgning den 1 maj 2004 ger övergångsarrangemangen stor frihet åt de enskilda medlemsstaterna att bestämma om EU:s regelverk om fri rörlighet för arbetstagare skall gälla under en övergångsperiod.

7.2.2Ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer

Sammanfattning: Bulgarien och Rumänien har accepterat gällande regelverk på området för ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer och kommer att anta nya lagar som träder i kraft vid anslutningen.

Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.

Bakgrund: För att bestämmelserna om fri rörlighet för personer skall omfatta även yrken som är reglerade i det mottagande landet krävs att medlemsstaterna erkänner varandras yrkeskvalifikationer. Dessa kvalifikationer definieras i regel genom krav på särskilda examens- eller kompetensbevis. Med stöd av artiklarna 47 och 52 i EG-fördraget har rådet antagit ett stort antal direktiv som syftar till ömsesidigt erkännande av sådana examens- och kompetensbevis.

Direktiven utgörs dels av sektorsdirektiv, som omfattar vissa yrken, dels av två mer generella direktiv, som omfattar alla övriga yrken.

Sektorsdirektiven innebär att medlemsstaterna har harmoniserat sin lagstiftning på respektive yrkesområde samt antagit gemensamma regler för utbildningarnas omfattning och, i några fall, för deras närmare uppläggning. Dessa direktiv omfattar följande yrkesgrupper: läkare, tandläkare, sjuksköterskor i allmän hälso- och sjukvård, farmaceuter (apotekare), barnmorskor, veterinärer och arkitekter. För läkare finns förutom regler för samordningen av grundutbildningen också gemensamma regler för allmänpraktiserande läkare samt för vissa specialister.

Vidare finns ett direktiv som reglerar tillträde till ett stort antal verksamheter inom handel, hantverksyrken och vissa tjänsteområden (Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/42/EG av den 7 juni 1999 om införande av en ordning för erkännande av kvalifikationer för de former av yrkesverksamhet som omfattas av direktiven om liberalisering och övergångsåtgärder samt om komplettering av den allmänna ordningen för erkännande av kvalifikationer). Detta direktiv reglerar de

Prop. 2005/06:106

krav, som en medlemsstat har rätt att ställa när det gäller tillträde till ovan nämnda yrkesverksamheter i form av kvalifikationer som förvärvats genom yrkeserfarenhet i en annan medlemsstat. Vidare kan krav ställas på allmän kommersiell kunskap, krav på vandel och konkursfrihet.

Slutligen finns också två mer generella direktiv, som omfattar alla övriga yrken som är reglerade (rådets direktiv 89/48/EEG av den 21 december 1988 om en generell ordning för erkännande av examensbevis över behörighetsgivande högre utbildning som omfattar minst tre års studier och rådets direktiv 92/51/EEG av den 18 juni 1992 om en andra generell ordning för erkännande av behörighetsgivande högre utbildning, en ordning som kompletterar den som föreskrivs i direktiv 89/48/EEG). Syftet med direktiven är att möjliggöra för en medborgare i en medlemsstat att utöva ett i en annan medlemsstat reglerat yrke. Detta skall enligt direktiven medges under förutsättning att personen i fråga har rätt att utöva samma eller motsvarande yrke i sitt hemland. Advokatyrket omfattas av dessa generella direktiv när det gäller rätten att bli fullt erkänd som advokat i enlighet med värdlandets lagar. Därutöver finns ytterligare två direktiv för advokater. Det ena gäller friheten att tillhandahålla tjänster och det andra är ett s.k. etableringsdirektiv som ger rätt att etablera sig som advokat i ett annat medlemsland under sitt hemlands titel på samma villkor som värdlandets egna advokater.

Förhandlingsresultatet: Bulgarien och Rumänien har accepterat gällande regelverk på området och kommer att anta nya lagar som träder i kraft vid anslutningen. De nya medlemsstaterna har också varit tvungna att anpassa de utbildningar som omfattas av sektorsdirektiven till de gällande direktiven. I många fall har omfattande förändringar varit nödvändiga. Samtliga nya utbildningar har ännu inte kommit igång och därmed dröjer det flera år innan personer med de nya utbildningarna, som helt uppfyller direktivens krav, kommer ut på arbetsmarknaden.

Genom att ytterligare två länder ansluts till unionen tillförsäkras dessa medborgare rätten att få sina yrkeskvalifikationer erkända i Sverige på samma villkor som övriga EU-medborgare, liksom svenska medborgare ges motsvarande rättigheter i de nya medlemsstaterna. Flera medlemsstater har tvingats genomföra radikala förändringar av vissa utbildningar, som omfattas av de särskilda s.k. sektorsdirektiven, eftersom de inte har uppfyllt de minimikrav som uppställts i direktiven. Sverige godkänner för närvarande inte många av de äldre yrkeskvalifikationerna utan kräver mer eller mindre omfattande kompletteringsutbildningar. Genom utvidgningen blir Sverige skyldigt att godkänna personer med äldre utbildningar, främst inom hälso- och sjukvårdssektorn, som har viss angiven yrkeserfarenhet.

7.2.3Samordning av trygghetssystem

Sammanfattning: EU:s regelverk när det gäller samordningen av medlemsstaternas sociala trygghetssystem kommer att gälla i Bulgarien och Rumänien från anslutningsdagen.

Remissinstanserna: Försäkringskassan anför att erfarenheterna av den senaste utvidgningen med tio nya medlemsstater leder till

Prop. 2005/06:106

bedömningen att Bulgariens och Rumäniens anslutning inte kan medföra Prop. 2005/06:106 några särskilda konsekvenser för socialförsäkringen.

Bakgrund: Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpning av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen innehåller regler som samordnar medlemsstaternas sociala trygghetssystem. Reglerna gäller för personer som omfattas eller har omfattats av en eller flera medlemsstaters sociala trygghetssystem. Reglerna innebär bl.a. att man inte skall gå miste om förmåner eller rättigheter som tidigare har tjänats in i ett annat medlemsland. Förordningen ger också dessa personer rätt till likabehandling med landets egna medborgare i fråga om social trygghet. Förordningen syftar inte till att harmonisera medlemsstaternas system för social trygghet. Rådets förordning (EG) nr 859/2003 av den 14 maj 2003 om utvidgning av bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1408/71 och förordning (EEG) nr 574/72 till att gälla de medborgare i tredje land som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser, ger tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta i ett medlemsland rätt till likabehandling med EU-medborgare i förhållande till reglerna i förordningen (EEG) nr 1408/71.

Förhandlingsresultatet: Bulgarien och Rumänien har accepterat att tillämpa regelverket från och med anslutningsdagen. Stora krav ställs därmed på de nya medlemsstaterna att stärka de administrativa förutsättningarna för samordning i enlighet med förordningen (EEG) nr 1408/71.

7.3Etableringsfrihet och fri rörlighet för tjänster

Sammanfattning: Såväl Bulgarien som Rumänien har fått övergångsperioder när det gäller att uppfylla miniminivån 20 000 EUR i investerarskyddsdirektivet, Bulgarien t.o.m. den 31 december 2009 och Rumänien t.o.m. den 31 december 2011.

Remissinstanserna:	Finansinspektionen	påpekar	att	den
övergångsperiod som Bulgarien och Rumänien har fått i fråga om
miniminivån på deras investerarskydd kan föranleda att Finans-
inspektionen måste informera svenska konsumenter om denna
begränsning i investerarskyddet när det gäller vissa värdepapperstjänster
från företag i de nya medlemsstaterna.
Bakgrund: Den fria rörligheten för tjänster grundas på artikel 49 i EG-
fördraget. Den sekundärrättslagstiftning som finns på området rör främst
finansiella tjänster.
På bankområdet har en rad direktiv antagits för att genomföra den inre
marknaden för banktjänster. Direktiven innehåller gemensamma
bestämmelser om etablering av verksamhet och drivande av gräns-
överskridande verksamhet inom EU samt grundläggande regler om
tillsynen av kreditinstitut. Det finns även gemensamma regler om
startkapital för drivande av denna typ av verksamhet och om
kapitaltäckning för såväl kreditrisker som marknadsrisker. Vidare finns
regler för att förhindra	att ett kreditinstitut	tar på sig	alltför	stora	24
					24

engagemang mot en kund. Med undantag för reglerna om kapitaltäckning för marknadsrisker har de gemensamma reglerna sammanförts i ett direktiv, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (kreditinstitutsdirektivet).

Särskilda redovisningsregler för kreditinstitut finns i rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut. Det finns också ett direktiv om garanti av insättningar, nämligen Europaparlamentets och rådets direktiv 94/19/EG av den 30 maj 1994 om system för garanti av insättningar (insättningsgarantidirektivet), enligt vilket det skall finnas insättarskydd upp till en viss miniminivå (20 000 EUR) i alla medlemsstater.

Vad gäller försäkringsområdet antogs under 1970-talet inom liv- och skadeförsäkringsområdet direktiv som innebar en minimiharmonisering av reglerna om auktorisation och övriga krav som skall gälla för etablering i medlemsstaterna. Dessa direktiv följdes under slutet av 1980- talet och början av 1990-talet av direktiv som innehåller regler om möjligheten att sälja försäkringar över nationsgränserna utan etablering i mottagarlandet (gränsöverskridande verksamhet). Slutligen antogs under 1990-talet direktiv vars målsättning var att genomföra en inre marknad på försäkringsområdet. Direktiven syftade till att genomföra principerna om en enda auktorisation och om hemlandstillsyn. Dessa direktiv har kompletterats och ändrats vid flera tillfällen. De direktiv som avser livförsäkring har numera sammanförts till ett enda direktiv. Det finns också regler om redovisning i försäkringsföretag och om tillsyn av försäkringsgrupper.

När det gäller försäkringsförmedlare finns gemensamma regler som innebär att en försäkringsförmedlare som är registrerad i en medlemsstat får etablera sig och driva gränsöverskridande verksamhet i andra medlemsstater.

Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut införs en gemensam reglering av sådana institut som inrättats utifrån syftet att tillhandahålla tjänstepension.

På trafikförsäkringsområdet finns för närvarande fem direktiv (i direktiven används benämningen motorfordonsförsäkring). I de tre första direktiven regleras skyldigheten att ha försäkring för motordrivna fordon samt ges närmare bestämmelser om försäkringens omfattning. Det fjärde direktivet, som genomförts i svensk rätt genom lagstiftning som trätt i kraft i januari 2003, innehåller särskilda bestämmelser som syftar till att göra det enklare att få ersättning från en trafikförsäkring för en skada som inträffat i ett annat land än det där den skadelidande är bosatt. Ett femte direktiv antogs den 18 april 2005.

För att förverkliga den inre marknaden på värdepappersområdet antogs år 1993 ett direktiv om investeringstjänster inom värde- pappersområdet. Direktivet, som omfattade värdepappersföretag, ersattes förra året av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv

Prop. 2005/06:106

93/22/EEG, vilket utöver värdepappersföretagen reglerar även Prop. 2005/06:106 marknadsplatserna. För värdepappersföretagen gäller även det tidigare i

samband med bankområdet nämnda direktivet om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut.

På värdepappersområdet finns även gemensamma regler om upprättande, granskning och spridning av prospekt vid upptagande av värdepapper till handel på en reglerad marknad eller vid erbjudanden av värdepapper till allmänheten.

När det gäller skyddet för en investerares tillgångar i investeringsverksamhet finns Europaparlamentets och rådets direktiv 97/9/EG av den 3 mars 1997 om system för ersättning till investerare (investerarskyddsdirektivet). Direktivet syftar till att skapa ett skydd för investerares tillgångar om ett kreditinstitut eller värdepappersföretag går i konkurs eller på annat liknande sätt sätts ur stånd att fullgöra sina ekonomiska åtaganden. Investerarskyddet skall uppgå till minst 20 000 EUR.

Slutligen finns gemensamma regler om bl.a. investerings- fondverksamhet, finansiella säkerheter och marknadsmissbruk.

Förhandlingsresultat: Såväl Bulgarien som Rumänien har fått övergångsperioder när det gäller att uppfylla miniminivån 20 000 EUR i investerarskyddsdirektivet, Bulgarien t.o.m. den 31 december 2009 och Rumänien t.o.m. den 31 december 2011.

7.4	Fri rörlighet för kapital

Sammanfattning: Bulgarien och Rumänien har beviljats en
övergångsperiod på sju år under vilka övriga EU-medborgare eller
juridiska personer inte har rätt att köpa jordbruksfastigheter i dessa
länder. Avseende fritidsfastigheter har de båda länderna beviljats en
övergångsperiod med motsvarande restriktioner i fem år från
anslutningsdagen.
Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.
Bakgrund: Fri rörlighet för kapital är en av de fyra friheterna i EG-
fördraget och utgör en viktig del av den inre marknadens funktion. Den
fria rörligheten för kapital omfattar dels kapital- och betalnings-
överföringar, dels transaktioner avseende tillgångar såsom fastigheter,
företag och portföljinvesteringar. Dessutom ingår bestämmelser om
betalningssystem och penningtvätt.
Fri rörlighet för kapital regleras i artiklarna 56–60 i EG-fördraget.
Enligt artikel 56 i EG-fördraget skall alla restriktioner för kapitalrörelser
eller för betalningar mellan medlemsstaterna samt mellan medlems-
staterna och tredjeland vara förbjudna. Förbudet mot begränsningar för
kapitalrörelser innebär dock inte att länderna inte kan ha olika kontroller
av kapitalrörelser, till exempel för att förhindra lagbrott.
Förhandlingsresultatet: Både Bulgarien och Rumänien har accepterat
att tillämpa regelverket i kapitlet med ett par undantag. Vid
förhandlingarna i samband med den förra utvidgningen tillämpades en
grundläggande princip om att de tio nya medlemsstaterna skulle ges
möjlighet att under en övergångsperiod behålla sina nationella regler för		26

fastighetsförvärv. Detsamma har gällt vid förhandlingarna med Bulgarien Prop. 2005/06:106 och Rumänien. Principen för övergångsregler har varit densamma,

nämligen att en övergångsperiod på sju år bör vara möjlig för förvärv av jordbruksfastigheter och fem år för förvärv av fritidsfastigheter.

Bulgarien och Rumänien har följaktligen beviljats en övergångsperiod på sju år under vilka övriga EU-medborgare eller juridiska personer inte har rätt att köpa jordbruksfastigheter (omfattar jordbruks-, skogsbruks- och skogsmark) i dessa länder. Avseende fritidsfastigheter har de båda länderna beviljats en övergångsperiod med motsvarande restriktioner i fem år från anslutningsdagen.

När det gäller förvärv av fast egendom kan konstateras att Sverige i sin förhandling om ett EU-medlemskap fick en övergångsperiod på fem år för utländska förvärv av fritidsfastigheter.

För Sveriges vidkommande är bedömningen att övergångsperioderna i huvudsak berör privatpersoner och att inga negativa konsekvenser på detta område uppkommer.

7.5	Bolagsrätt

Sammanfattning: Förhandlingarna på detta område har rört skyddet för
immateriella rättigheter och resulterat i en särskild bestämmelse om
parallellimport av läkemedel samt vissa tekniska anpassningar av vissa
rådsförordningar.

Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.
Bakgrund: Det gemensamma regelverket under detta kapitel omfattar
associationsrätt, redovisningsrätt och revision samt immaterialrätt. Hit
hör även frågor om tillämplig lag för avtalsförpliktelser samt frågor om
domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på
privaträttens område. De två sistnämnda frågorna har tidigare reglerats
av två konventioner, nämligen Romkonventionen om domstols
behörighet och Brysselkonventionen om avtalsförpliktelser. Numera har
bestämmelserna i dessa konventioner inkorporerats i EU:s regelverk.
Regelverket på området består av ett stort antal direktiv och flera
förordningar.
Förhandlingsresultatet: Bulgarien och Rumänien har accepterat att
tillämpa regelverket i detta kapitel från anslutningsdagen med beaktande
av vissa övergångslösningar vilka beskrivs nedan.
I förhandlingarna med Bulgarien och Rumänien har skyddet för
immateriella rättigheter diskuterats. Diskussionerna har resulterat i en
särskild bestämmelse om parallellimport av läkemedel samt vissa
tekniska anpassningar i fyra förordningar (rådets förordning (EG) nr
40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken, rådets
förordning (EG) nr 6/2002 av den 12 december 2001 om
gemenskapsformgivning, rådets förordning (EEG) nr 1768/92 av den 18
juni 1992 om införande av tilläggsskydd för läkemedel samt
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1610/96 av den 23 juli
1996 om införande av tilläggsskydd för växtskyddsmedel).
Flera läkemedel som idag har patentskydd i någon nuvarande
medlemsstat har inte och kan inte få ett motsvarande skydd i Bulgarien		27

och Rumänien. För att patenthavare inte skall lida förluster på grund av Prop. 2005/06:106 detta har i anslutningsfördraget införts en regel som innebär att den som

fick patentskydd för ett läkemedel vid en tidpunkt då det inte var möjligt att få motsvarande skydd i någon av de nya medlemsstaterna, skall ha rätt att motsätta sig parallellimport från detta land. Det innebär en rätt att motsätta sig att ett läkemedel, som förts ut på marknaden i en sådan stat av patenthavaren (eller med dennes samtycke), importeras till och marknadsförs i en medlemsstat där patentskyddet gäller. Regeln kallas ”den specifika mekanismen”.

Genom förordning (EEG) nr 1768/92 infördes ett särskilt tilläggsskydd för patent på läkemedel. Förordningen innebär i princip att den som har ett läkemedelspatent kan få upp till fem års extra skyddstid för produkten sedan patenttiden löpt ut. En ansökan om tilläggsskydd måste som regel göras inom sex månader från den dag då produkten fick sitt marknadsgodkännande. Ansökningstiden för tilläggsskydd kommer således att ha löpt ut för flera läkemedel när den aktuella förordningen börjar gälla i Bulgarien och Rumänien. Det har därför införts en möjlighet för patenthavaren att under en övergångsperiod kunna ansöka om tilläggsskydd i de nya medlemsstaterna, även efter den ordinarie ansökningstidens utgång.

Motsvarande regler om tilläggskydd finns för patent på växtskyddsmedel.

Problemet på varumärkesområdet har rört frågan om hur eventuella konflikter mellan gemenskapsvarumärken och nationella varumärken skall hanteras. Den lösning som har uppnåtts innebär att skyddet för gemenskapsvarumärken utsträcks till de nya medlemsstaterna vid anslutningen. Detta innebär att innehavaren av ett nationellt varumärke i en av de nya medlemsstaterna inte kan få ett gemenskapsvarumärke ogiltigförklarat på grund av förväxlingsrisk men att innehavaren under sådant förhållande har möjlighet att utverka ett förbud mot användning av gemenskapsvarumärket i den nya medlemsstaten. Motsvarande lösning har införts även beträffande gemenskapsformgivningar och nationella formgivningar.

7.6	Konkurrenspolitik

Sammanfattning: Rumänien har begärt övergångslösningar för vissa
skattebestämmelser där syftet är att underlätta regional utjämning.
Därutöver gäller särskilda övergångsbestämmelser för omstruktureringen
av Rumäniens stålindustri.

Remissinstanserna: LO pekar på den risk som ligger i att Rumänien
har fått regionalt investeringsstöd och strukturstöd. En kombination av
skattebefrielse och investeringsstöd från strukturfonderna leder till
omstruktureringar till orter som troligen inte har de ekonomiska
förutsättningarna för den verksamheten.
Bakgrund: EU:s regelverk om konkurrens rör frågor om
konkurrensbegränsande avtal mellan företag och missbruk av
dominerande ställning (artiklarna 81–82 i EG-fördraget), statligt stöd till
näringslivet (artiklarna 87–88 i EG-fördraget), offentliga företag och		28

företag med särskilda rättigheter (artikel 86 i EG-fördraget) samt statliga Prop. 2005/06:106 monopol av kommersiell karaktär (artikel 31 i EG-fördraget).

Omfattande sekundärrättsliga bestämmelser finns på konkurrens- respektive statsstödsområdena.

De nya medlemsstaterna har ställts inför uppgiften att anpassa den nationella lagstiftningen i berörda delar, bygga upp tillräcklig administrativ kapacitet och säkerställa att regelverket också tillämpas på ett trovärdigt sätt.

Förhandlingsresultatet: Bulgarien och Rumänien har accepterat att tillämpa regelverket inom konkurrensområdet från dagen för anslutning. Rumänien har dock medgivits följande övergångslösningar.

Till och med den 31 december 2011 kan Rumänien behålla vissa undantagsbestämmelser enligt lag om frihandelsområden för företag, förutsatt att berörda företag har tecknat handelskontrakt med berörda områdesförvaltningar före den 1 juli 2002. Undantagsbestämmelserna utgör statsstöd och kan tillämpas såsom regionalt investeringsstöd där maximal stödnivå inte får överstiga 50 procent av berättigande kostnader. I den mån det är fråga om små eller medelstora företag kan stödnivån vara upp till 65 procent. För företag som bedriver verksamhet inom motorfordonsindustrin gäller en lägre stödnivå, max 30 procent av stödberättigande kostnader.

Den andra övergångslösningen för Rumänien avser möjligheten att fortsätta tillämpningen av undantagsbestämmelser från bolagsbeskattning i samband med nya investeringar i vissa regionalt eftersatta områden. Stödberättigade företag är sådana som erhållit s.k. investeringscertifikat före den 1 juli 2003. Bestämmelserna kan tillämpas som längst till den 31 december 2008 i tre av de eftersatta områdena, till den 31 december 2009 i 22 av de eftersatta områden samt till den 31 december 2010 i tre av de eftersatta områdena. De maximala stödnivåerna för stora företag, små och medelstora företag samt företag inom motorfordonssektorn överens- stämmer med dem som angivits ovan enligt undantagsbestämmelserna för företag i frihandelsområden.

Rumänien ges möjlighet att genomföra ett omstruktureringsprogram för stålindustrin. Övergångsbestämmelserna fastställer ramar för statsstöd som beviljats och utbetalats under perioden 1993–2004 och fastställer villkor för stödets fördelning mellan berörda stålföretag. Villkor anges därutöver för anpassningen av produktionskapaciteten m.m. Om- struktureringsarbetet skall vara helt genomfört till den 31 december 2008.

7.7Jordbruk

Jordbrukspolitiken är ett av EU:s mest omfattande politikområden och regelverket är mycket stort och detaljerat. Det gör att kapitlet omfattar en rad övergångslösningar som kommer att tillämpas på området. Generellt följer övergångsbestämmelserna de som förhandlades fram vid EU:s senaste utvidgning med tio nya medlemsstater.

Den gemensamma jordbrukspolitiken kan, bortsett från vissa horisontella frågor, indelas i två delar. En del utgörs av de

marknadsreglerande mekanismerna, I den delen ingår det omfattande

stödsystemet till jordbruket som utgör en central del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Den andra delen utgörs av frågor som rör bl.a. säkra livsmedel, veterinära frågor och djurskyddsregler. Därutöver finns program för miljö- och landsbygdsutveckling samt regler om växtskydd och utsäde.

Med hänsyn till det omfattande regelverket beskrivs nedan endast de mest centrala områdena och kortfattade redogörelser lämnas för de viktigaste övergångslösningarna.

7.7.1Horisontella frågor

Sammanfattning: Ett förenklat system för identifiering av jordbruksskiften och djur kommer att erbjudas Bulgarien och Rumänien under som längst fem år från anslutningen.

Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.

Bakgrund: Ett integrerat kontroll- och administrationssystem (IAKS) infördes år 1992. Systemet är datoriserat och innefattar identifiering av jordbruksskiften, system för identifiering av djur, stödansökningar samt ett integrerat kontrollsystem. Kontroll av stödmottagare sker såväl administrativt som fysiskt. Avvikelser medför sanktioner i form av minskat stöd till stödmottagaren.

EG-fördragets bestämmelser om statligt stöd är enligt artikel 36 i EG- fördraget tillämpliga på produktion och handel med jordbruksprodukter endast i den mån rådet har beslutat detta. Rådet har dock fattat sådana beslut för merparten av alla jordbruksprodukter.

Förhandlingsresultatet: Det krävs en omfattande administrativ kapacitet för att införa IAKS. Bulgarien och Rumänien kommer därför, i likhet med de tio senaste medlemsstaterna, att inledningsvis erbjudas möjligheten till ett förenklat system (SAPS). Det förenklade systemet går ut på att stöden under de tre första åren får betalas ut som schablonbelopp per hektar jordbruksmark. Systemet kommer att kunna förlängas ytterligare ett år i taget i maximalt två år för att sedan övergå till gårdsstödssystemet som regleras i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001. Skulle IAKS inte ha genomförts efter fem år kan detta innebära sanktioner mot medlemslandet som medför att den gradvisa ökningen av stöd från gemenskapen avstannar.

När det gäller statliga stöd kommer för Bulgarien och Rumänien, liksom vid den senaste utvidgningen, en generell övergångsregel att gälla för stöd som existerar redan vid anslutningen, s.k. befintliga stöd. Inom fyra månader efter anslutningen skall de nya medlemsstaterna anmäla alla existerande stöd till kommissionen. De stöd som har anmälts kommer sedan att betraktas som befintliga stöd enligt artikel 88.1 i EG- fördraget under en treårsperiod. Senast när denna period löper ut skall

Prop. 2005/06:106

stöden ha anpassats till vad som gäller enligt kommissionens riktlinjer för statliga stöd.

7.7.2Marknadsreglerande mekanismer

Sammanfattning: Under förhandlingarna fastställdes kvoter och referenskvantiteter utifrån hur mycket Bulgarien och Rumänien producerade under åren 1998–2002. Dessa ligger till grund för EU- stöden i de nya medlemsstaterna. När det gäller direktstöden kommer det att ske en gradvis infasning med början på 25 procent av den nivå som gäller i de nuvarande medlemsstaterna.

Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.

Bakgrund

Kännetecknade för den gemensamma jordbrukspolitiken är ett flertal s.k. marknadsordningar som reglerar viktiga aspekter av produktion, prissättning och stöd för olika kategorier av jordbruksprodukter. Direktstöd är numera den helt dominerande stödformen inom EU:s jordbrukspolitik och svarar också för de största utgifterna.

Gårdsstödssystemet

Det enskilt största direktstödet från och med år 2005 är gårdsstödet. Gårdsstödet ersätter de direktstöd som jordbrukarna fick tidigare som kompensation för låga världsmarknadspriser vid produktion av vissa jordbruksprodukter. I gårdsstödet har produktionskravet tagits bort som bidragsvillkor. Jordbrukarna får istället motsvarande kompensation under villkor att de följer tillämplig lagstiftning på området och uppfyller kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden.

Gårdsstödsreformen skall vara genomförd senast år 2007 av samtliga medlemsstater. Det framtida gårdsstödet kan antingen baseras helt på historisk produktion under referensperioden 2000–2002, alternativt baseras på hur mycket jordbruksmark jordbrukaren innehar det första tillämpningsåret (år 2005, 2006 eller 2007) eller vara en kombination av de två alternativen. Det finns dessutom möjlighet att bibehålla vissa delar av de produktionskopplade direktstöden.

Spannmål

EU:s interventionssystem syftar till att garantera odlarna en viss lägsta prisnivå. EU är skyldigt att köpa upp spannmålen under förutsättning att varan håller vissa kvalitets- och kvantitetskrav. Vid sidan av interventionssystemet på marknaden tillämpas även importskydd i form av tullar och importkvoter för att upprätthålla balansen på marknaden. För att avsätta överskottsproduktion finns möjlighet att exportera spannmål till tredjeland direkt från handeln med hjälp av exportbidrag. Systemet är beroende av WTO-avtalets regler för handel med spannmål och spannmålsprodukter.

Prop. 2005/06:106

Socker

All sockerproduktion är kvoterad inom EU. Varje år fastställs priser som utgör grunden för olika stöd inom marknadsordningen. Marknadsordningen är delvis självfinansierad genom att odlare och industri betalar in produktionsavgifter. Gränsskyddet för EU består av fasta tullar och eventuella tilläggsavgifter samt olika importkvoter som är tullbefriade eller har nedsatt tullsats. EU exporterar årligen socker på världsmarknaden genom ett system med exportbidrag, vilket krävs eftersom EU-priset är ca tre gånger högre än världsmarknadspriset för socker.

Frukt och grönsaker

Marknadsordningen för färska frukter och grönsaker innefattar regler om kvalitetsnormer, stöd till bransch- och producentorganisationer, intervention samt regler för import och export, såsom tullar och exportbidrag. Marknadsordningarna för bearbetade produkter av frukter och grönsaker innefattar stöd för bearbetning av tomater, persikor, päron, katrinplommon, fikon och citrusfrukt, arealstöd för produktion av druvor för russinframställning samt regler för import och export.

Fiberväxter

Från och med år 2005 ingår även spånadslin och hampa i det nya enhetliga jordbruksstödet med frikopplat respektive produktionskopplat stöd. För spånadslin och hampa krävs kontrakt med en beredare som anger att linet eller hampan ska beredas till fibrer för att produktionen ska vara stödberättigad.

Vin

Marknadsordningen för vin innefattar regler om import, export, plantering av vinstockar, omstruktureringar av vinodlingar, lagring, destillationsåtgärder, märkning, följedokument, slutanvändning av EU- subventionerade produkter, skördeuttag samt även produktions- och lagerdeklarationer.

Tobak

Tobaksstödet skall frikopplas gradvis under en övergångsperiod på fyra år med början år 2006. Under denna övergångsperiod kan medlemsstaterna besluta att behålla en viss andel som kopplat stöd. Från år 2010 skall tobaksstödet helt frikopplas från produktionen. Hälften av stödet skall då vara överfört till systemet med samlat gårdsstöd och den andra hälften till omstruktureringsprogram inom ramen för politiken för landsbygdsutvecklingen.

Prop. 2005/06:106

Mjölk och mjölkprodukter

Inom marknadsordningen för mjölk och mjölkprodukter finns en rad marknadsmekanismer i form av gränsskydd, exportbidrag, intervention, privat lagring och konsumtionsfrämjande stöd. Från år 2005 har ett direktstöd införts som kompensation för sänkta interventionspriser. Produktionen begränsas av ett kvotsystem och varje medlemsstat är tilldelad en viss nationell kvot, som i sin tur är fördelad på de enskilda producenterna. Kvoten delas dessutom upp i kvot för mjölk som säljs till mejerier (leveranskvot) och i kvot för mjölk som säljs direkt till slutkonsument (direktförsäljningskvot). Överträds kvoten måste en tilläggsavgift betalas. Direktstödet baseras på den mängd mjölkkvot som finns tillgänglig på respektive gård vid ett visst datum.

Kött

EU:s marknadsreglering inom köttsektorn innefattar gränsskydd, exportbidrag och stöd för privat lagring. De direktstöd som tidigare har utbetalats i form av djurbidrag ingår numera i det nya systemet för gårdsstöd. Det finns dock möjlighet för medlemsstaterna att koppla en viss andel till produktionen även fortsättningsvis. Marknadsordningen innehåller även handelsnormer för fjäderfäkött och för ägg. Handelsnormerna reglerar bl.a. klassificering av kött och ägg efter kvalitet och vikt, förpackning, lagring, transport, presentation och märkning.

Förhandlingsresultatet

Nedan beskrivs några av de övergångsbestämmelser som knutits till ovan beskrivna marknadsordningar.

Referensperioder

För varje medlemsland bestäms vid inträdet i EU parametrar för tillämpningen av marknadsordningarna. De viktigaste är de kvoter som begränsar vilken produktion som är stödberättigad enligt regelverket. Eftersom EU:s system för direktstöd väsentligen bygger på principen att kompensera för tidigare genomförda prissänkningar är det också viktigt att bestämma s.k. referensnivåer för produktionen. Detta har gentemot de nya medlemsstaterna skett genom att en historisk referensperiod valts som utgångspunkt. För Bulgarien och Rumänien har de flesta kvoter och basarealer fastställts utifrån treåriga historiska referensperioder där tillförlitlig statistik finns tillgänglig för åren 1998–2002.

Direktstöd

Liksom för de tio senaste medlemsstaterna kommer direktstöden att fasas in gradvis under en 10-årsperiod, dvs. 25 procent av den nivå som gäller i de nuvarande EU-länderna år 2007, 30 procent år 2008, 35 procent år

2009, 40 procent år 2010, och därefter en ökning med 10 procentenheter

per år fram till år 2016 då de nya medlemsstaterna skall få samma stöd Prop. 2005/06:106 som de nuvarande EU-länderna.

Bulgarien och Rumänien kommer under infasningsperioden att kunna använda nationella medel, och under perioden 2007–2009 även en viss andel av de medel som är avsedda för landsbygdsutveckling, för att komplettera direktstöden.

Gårdsstödsystemet

Eftersom EU-15 senast år 2007 skall ha infört det nya gårdsstöds- systemet som beslutades i 2003 års reform gäller att Bulgarien och Rumänien från början införlivar det nya systemet, med obligatorisk tillämpning av den regionaliserade modellen. Under de första 3 åren med det förenklade systemet (SAPS) kommer inte tvärvillkoren att tillämpas. Liksom för de tio senaste medlemsstaterna kommer inte heller modulering eller den s.k. finansiella disciplinen att tillämpas innan länderna är fullt infasade.

Socker

Bulgarien kommer att ha möjlighet att överföra sin produktionskvot för socker till den totala produktionskvoten för isoglukos under år 2006.

Vin

Bulgarien och Rumänien har fått möjlighet att utöka andelen nyplanteringsrätter med 1,5 procent från anslutningsdagen. Rumänien har även beviljats en övergångsperiod på 8 år för utfasning av odling av vinhybrider som inte är tillåtna i EU.

Mjölk och mjölkprodukter

Med anledning av den småskaliga strukturen och betydande andelen gårdskonsumtion av mjölk har Bulgarien och Rumänien beviljats ett undantag från principen för tilldelning av mjölkkvot genom att en omstruktureringsreserv har beviljats utöver baskvoten. Reserven kommer vid en översyn år 2009 att kunna omvandlas till baskvot om länderna kan visa att direktförsäljningen av mjölk på gårdarna har minskat till fördel för leveranser till mejeri.

Bulgarien har även beviljats ett femårigt undantag från EU:s regler för fetthalt i konsumtionsmjölk fram till den 30 april 2009. Under denna tid får mjölken enbart konsumeras på de respektive inhemska marknaderna eller exporteras till tredjeland.

Prop. 2005/06:106

7.7.3Livsmedelsfrågor

Sammanfattning: Bulgarien och Rumänien har beviljats övergångsregler när det gäller uppfyllandet av hygienreglerna för bl.a. mejerier och anläggningar som producerar färskt kött. Produkter från de anläggningar som omfattas av undantagen får endast säljas på den inhemska marknaden.

Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.

Bakgrund: Livsmedelsområdet (alla typer av livsmedel, både vegetabiliska och av animaliskt ursprung) är i stort sett harmoniserat inom EU. Det innebär att ingen enskild medlemsstat kan ha vare sig strängare eller mer liberala regler än de andra. Syftet med livsmedelslagstiftningen är att skydda konsumenternas hälsa samt att underlätta handeln genom gemensamma bestämmelser inom hela EU.

Förhandlingsresultatet: Liksom flertalet av de tio senaste medlemsstaterna har Bulgarien och Rumänien beviljats undantag från hygienreglerna för ett antal mjölkproduktanläggningar och mejerier samt ett antal anläggningar som producerar färskt kött fram till den 31 december 2009. Produkter från de anläggningar som omfattas av undantagen får endast säljas på den nationella marknaden i respektive land och måste märkas i särskild ordning.

Övergångslösningarna för livsmedelshygien och kontroll kommer att innebära att de nya medlemsstater som omfattas av undantagen endast får sälja berörda livsmedel på sin inhemska marknad. Övergångs- bestämmelserna torde inte få någon särskild effekt för svenska konsumenter eller producenter. Svenska företags tillgång till de nya medlemsstaternas marknader påverkas inte av undantagen.

7.7.4Veterinära frågor och djurskydd

Sammanfattning: Vad gäller animaliskt avfall skall Bulgarien senast vid utgången av år 2005 ha upphört med sedvänjan att gräva ner högriskavfall, ett förfarande som inte tillåts inom EU.

Remissinstanserna: Statens Veterinärmedicinska anstalt anför att Bulgarien och Rumänien behöver gemenskapens stöd vad gäller smittskydd och livsmedelssäkerhet. Ett exempel är övervakning och kontroll av epizootin fågelinfluensa.

Bakgrund: EU:s regelverk inom det veterinära området, dit även foderfrågor räknas, innehåller regler som syftar till att säkerställa folk- och djurhälsa. Regelverket innefattar bl.a. bestämmelser om kontroll i samband med rörligheten av djur och varor på den inre marknaden och kontroll vid import av dessa från tredjeland, åtgärder mot djursjukdomar, såväl de som smittar från djur till djur och de som smittar från djur till människa, oftast via livsmedel, samt bestämmelser om hantering av

animaliska biprodukter. Animaliska biprodukter utgörs bl.a. av Prop. 2005/06:106 specificerat riskmaterial, dvs. de delar av nötkreatur som kan sprida BSE.

EU:s bestämmelser om djurskydd består bl.a. av minimiregler avseende utrymmen för djurhållning och krav vid transporter. I förhandlingarna har betonats vikten av att Bulgarien och Rumänien vid anslutningsdagen till fullo efterlever regelverket för djurskydd. Detta är viktigt för att behålla konsumenternas förtroende för produktionen av livsmedel av animaliskt ursprung. Dessutom kan olika efterlevnadsgrader i de nya medlemsstaterna medföra ojämlika konkurrensvillkor och därmed störa den inre marknadens funktion.

Förhandlingsresultatet: Varken Bulgarien eller Rumänien har beviljats några övergångslösningar inom den veterinära lagstiftningen eller för foder- och djurskyddsbestämmelser. Vad gäller animaliskt avfall skall Bulgarien senast vid utgången av år 2005 ha upphört med sedvänjan att gräva ner högriskavfall, ett förfarande som inte tillåts inom EU.

7.7.5Landsbygdsutveckling

Sammanfattning: Bulgarien och Rumänien erbjuds ett antal temporära åtgärder inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogrammen. De temporära åtgärderna syftar till att underlätta för de nya medlemsstaterna att uppnå sina mål för landsbygdsutvecklingen.

Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.

Bakgrund: EU:s förordning om stöd för landsbygdsutveckling utgör ett ramverk för respektive medlemslands landsbygdsutvecklingsprogram och syftar till en hållbar utveckling av landsbygden med anknytning till jordbruket och dess omställning. Insatserna skall komplettera andra instrument inom den gemensamma jordbrukspolitiken för att bidra till att uppnå målen i artikel 33 i EG-fördraget. Den nuvarande förordningen, rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar, ändrad bl.a. genom rådets förordning (EG) nr 1783/2003 av den 29 september 2003 om ändring av förordning (EG) nr 1257/1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden, löper fram till och med år 2006. Beslut har ännu inte fattats om den nya förordningen som ska gälla under perioden 2007–2013, varför åtgärder och utformning kan komma att revideras.

Samtliga åtgärder för utveckling av landsbygden kräver nationell medfinansiering. Landsbygdsåtgärderna finansieras i nuvarande program både från Jordbruksfondens garantisektion och från utvecklings- sektionen, men föreslås i den nya förordningen från år 2007 att ligga under en gemensam landsbygdsutvecklingsfond.

Förhandlingsresultatet: På grund av jordbrukets och landsbygdens specifika behov i de blivande medlemsstaterna har dessa fått ett antal temporära åtgärder som ska syfta till att underlätta för Bulgarien och Rumänien att åstadkomma en struktur- och miljöanpassning av

jordbrukssektorn. Liknande lösning gäller för de tio senaste

medlemsstaterna för perioden 2004–2006. Exempel på åtgärder är särskilda omstruktureringsstöd och stöd för att uppnå EU-standard för livsmedelssäkerhet, djurhållning och miljö.

Bulgarien kommer även att ha möjlighet att erbjuda stöd för tidig pension för mjölkproducenter i åldrarna 55–70 år.

För att underlätta genomförandet av EU:s regelverk och lösa prioriterade problem för en hållbar anpassning av jordbrukssektorn och landsbygden, har Bulgarien och Rumänien liksom de tio senaste medlemsstaterna erbjudits s.k. differentierade anslag, vilket innebär en förlängd tid mellan åtagande och utbetalning. Proceduren är densamma som för strukturfonderna och föreslås gälla för landsbygdsförordningen under perioden 2007–2013.

Medfinansieringsgraden från EU för landbygdsåtgärder skall vara maximalt 80 procent med undantag för miljö- och djurhållningsåtgärder där gränsen är 85 procent.

Bulgarien och Rumänien tillåts även använda medel avsedda för landsbygdsutveckling till att komplettera direktstöden. Den sammanlagda överföringen får inte överstiga 20 procent av medlen tilldelade från Jordbruksfondens garantisektion för landsbygdsutveckling under åren 2007, 2008 och 2009. Alternativt kan överföringen fördelas till 25 procent år 2007, 20 procent år 2008 och 15 procent år 2009.

Övergångsbestämmelserna för Bulgarien och Rumänien innebär inga särskilda konsekvenser för Sverige. För de nya medlemsstaterna främjar landsbygdsåtgärderna strukturutvecklingen och miljön i lantbruket och ger ökade möjligheter till effektivisering av jordbrukssektorn, vilket på sikt kan öka ländernas konkurrenskraft.

7.7.6Växtskydd och utsäde

Sammanfattning: EU:s regelverk syftar till att förhindra spridning av farliga skadegörare i handel och i produktion av växter inom gemenskapen. Rumänien har fått övergångsperioder avseende växtskydd.

Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.

Bakgrund: Inom ramen för den inre marknaden finns ett regelverk som syftar till att förhindra spridning av farliga skadegörare i handel och produktion av växter inom gemenskapen. Regelverket omfattar bestämmelser om vilka skadegörare som skall anses farliga samt regler om bekämpningsåtgärder.

Allt utsäde som saluförs inom gemenskapen skall genomgå en officiell kvalitetskontroll, en s.k. certifiering. I direktiven, som utgör regelverket på detta område, anges vidare bl.a. vilka kvalitetskrav som skall vara uppfyllda. Direktiven riktar sig mot specifika grödor som potatis, lantbruksväxter, köksväxter m.m. Ett särskilt direktiv ger medlems- staterna rätt att ha strängare krav med avseende på förekomst av flyghavre.

Förhandlingsresultatet: På växtskyddsområdet (växtskyddsmedel) har Rumänien fått en övergångsperiod för fyra aktiva substanser som används i växtskyddsmedel fram till och med den 31 december 2009 och för en icke-aktiv substans till och med den 31 december 2008.

Prop. 2005/06:106

7.8

Fiske

Prop. 2005/06:106

Sammanfattning: Bulgarien och Rumänien har accepterat att tillämpa regelverket från anslutningsdagen.

Remissinstanserna: Fiskeriverket ansluter sig till den bedömning som gjorts i departementspromemorian.

Bakgrund

I likhet med den gemensamma jordbrukspolitiken är den gemensamma fiskeripolitiken fullt utvecklad. Regelverket består av förordningar som är direkt tillämpliga i medlemsstaterna. Det övergripande målet för fiskeripolitiken är att tillförsäkra ett utnyttjande av akvatiska levande resurser under hållbara ekonomiska, miljömässiga och sociala förhållanden. Den gemensamma marknaden för fiske omfattar också fiskeprodukter fram t.o.m. det första bearbetningsledet.

Den gemensamma fiskeripolitiken består av följande delar: resurspolitik, strukturpolitik, marknadspolitik, bestämmelser om kontroll i syfte att övervaka efterlevnaden av regelverket samt externa relationer.

Resurspolitiken

Rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken anger de allmänna målen för den gemensamma fiskeripolitiken och berör bl.a. fiskets resursfrågor. Politiken gäller inom medlemsstaternas territorier, i EU:s fiskevatten och för EU:s fartyg i andra länders vatten. Målet är att skydda och bevara naturresurserna och att se till att dessa nyttjas långsiktigt på ett ändamålsenligt och ansvarsfullt sätt. Här skall hänsyn tas till sektorns socioekonomiska förhållanden, producenternas och konsumenternas behov samt följderna för det marina ekosystemet.

Förordningen anger ramarna för tillträde till och förvaltning av resursen, kontroll av fiskeaktiviteterna samt vilka medel och förfaranden som krävs. En förutsättning för det gemensamma systemets tillämpning är de föreskrivna nationella systemen för fiskelicenser, vilka skall omfatta EU:s fiskefartyg.

Strukturpolitiken

Strukturpolitiken inom fiskerinäringen avser hela unionen och därmed omfattas hela EU av strukturstöd till fiskerinäringen, vari beredningsindustri och vattenbruk inkluderas. Syftet med åtgärderna är att främja de övergripande målen för den gemensamma fiskeripolitiken om att säkerställa att levande akvatiska resurser utnyttjas på ett hållbart sätt i ekonomiskt, miljömässigt och socialt hänseende. Avgörande för detta är att omstrukturera sektorn och anpassa fiskeflottan och dess verksamhet till tillgängliga fiskresurser. Åtgärderna skall även främja en konkurrenskraftig näring genom moderniseringar.

Marknadspolitiken

Prop. 2005/06:106

Den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter syftar till att inom EU införa en gemensam marknad för fiskeriprodukter. För att uppnå detta måste tullhinder och alla andra åtgärder som skulle kunna hindra fri rörlighet för fiskeriprodukter avvecklas. Vidare måste gemensamma regler för marknaden för fisk fastställas. Ett annat syfte med marknadspolitiken är att undvika stora prisvariationer, vilket främst åstadkommes genom att producentorganisationerna återtar fisk från marknaden av sådana kvantiteter som inte uppnår vissa minimipriser.

Under år 2005 genomför kommissionen en utvärdering av marknadsordningen. Kommissionen avser vidare att under innevarande år att genomföra möten med olika intressenter samt studier om försörjningssituationen samt producentorganisationernas roll.

Kontroll

För att den gemensamma fiskeripolitiken skall kunna genomföras effektivt ställs också krav på en fungerande kontroll som omfattar åtgärderna inom resurs-, struktur- och marknadspolitiken. Ansvaret för kontrollen ligger i första hand hos respektive medlemsstat men samarbete och samverkan mellan medlemsstaterna är väsentliga för en likartad tillämpning av regelverket inom EU.

Ett gemensamt EU-organ för fiskerikontroll skall inrättas den 1 januari 2006. Organet skall stå för operativ samordning av medlemsstaternas gränsöverskridande fiskerikontroll och även bistå medlemsstaterna med utbildningsaktiviteter samt ge kommissionen tekniskt stöd vid behov.

Externa relationer

Det internationella samarbetet på fiskets område har ofta politisk betydelse även utanför fiskeripolitiken. I arbetet diskuteras fiskerifrågor som inkluderar aspekter av internationell rätt, internationell handel, nationell suveränitet, budgetåtaganden samt internationellt utvecklings- samarbete. EU:s externa relationer på fiskets område omfattar multilateralt samarbete (bl.a. inom ramen för FAO och OECD), regionalt samarbete samt bilateralt samarbete med tredjeland.

Förhandlingsresultatet: Bulgarien och Rumänien har accepterat att tillämpa regelverket från anslutningsdagen och några övergångs- bestämmelser är därmed inte aktuella.

Bulgarien och Rumänien fångar tillsammans mindre än 10 000 ton skarpsill i Svarta havet varje år som i huvudsak används för mänsklig konsumtion. Vattenbruket är mer omfattande; den sammanlagda årsproduktionen överstiger 10 000 ton och de viktigaste arterna är karp och regnbåge. Någon konkurrenssituation gentemot svenskt fiske eller vattenbruk beräknas inte uppkomma.

Den sammanlagda befolkningen i Bulgarien och Rumänien är mer än 30 miljoner invånare vilket vid en ekonomisk tillväxt kan betyda att en viktig marknad för svenska fiskeriprodukter kan uppstå.

Förutsättningarna är, förutom ekonomisk tillväxt, att marknaden aktivt Prop. 2005/06:106 bearbetas och om detta görs bör svenska företag ha goda möjligheter.

7.9Transportpolitik

Sammanfattning: Vid anslutningen kommer Bulgarien och Rumänien att få fullt marknadstillträde till internationella transporter. Vad gäller cabotage vid vägtransporter skall de nya medlemsstaterna få gradvis tillträde till denna marknad. Bulgarien och Rumänien har fått en övergångsperiod i fråga om bl.a. EU:s regler om största tillåtna dimensioner i nationell och internationell trafik och högsta tillåtna vikter i internationell trafik för vissa vägfordon som framförs inom gemenskapen.

Remissinstanserna: LO välkomnar övergångsreglerna på detta
område. Eftersom Bulgarien fått en övergångsperiod på tre år för olika
behörighetskrav och på företagskapital är det inte acceptabelt att tillåta
internationell trafik med bulgariska transportörer ens under
övergångsperioden.
Bakgrund: Artiklarna 70–80 i EG-fördraget föreskriver att unionen
skall ha en gemensam transportpolitik. Transportområdet omfattas av fri
rörlighet för tjänster inom ramen för den inre marknaden. Den
gemensamma transportpolitiken syftar till att avskaffa nationella
handelshinder och regleringar som hindrar fri rörlighet för
transporttjänster. Transportområdets rättsakter består huvudsakligen av
sekundärlagstiftning i form av ett hundratal förordningar, direktiv och
beslut. Med de båda nya medlemsstaterna har enighet uppnåtts om ett
antal	övergångsbestämmelser	vilka	uteslutande	berör
vägtransportområdet.
Bestämmelserna för vägtransporter kan delas in i två delar, nämligen
bestämmelser för marknadstillträde och bestämmelser som syftar till att
skapa lika konkurrensvillkor.
Till bestämmelserna för marknadstillträde hör rådets förordning (EEG)
nr 684/92 av den 16 mars 1992 om gemensamma regler för internationell
persontransport med buss. Förordningen innefattar tillstånd för
internationell linjetrafik, pendeltrafik utan logi och vissa typer av
tillfällig trafik. Hit hör också rådets förordning (EEG) 881/92 av den 26
mars 1992 om tillträde till marknaden för godstransporter på väg inom
gemenskapen till eller från en medlemsstats territorium eller genom en
eller flera medlemsstaters territorier, som reglerar när en åkare kan utföra
transporter inom EU utan särskilt tillstånd. Cabotagetransporter (rätt att
utföra inrikes trafik i ett land med ett fordon registrerat i ett annat land)
får enligt rådets förordning (EEG) nr 3118/93 av den 25 oktober 1993
om förutsättningar för transportföretag att utföra inrikes godstransporter
på väg i en medlemsstat där de inte är etablerade bedrivas fritt inom
unionens gränser. Det innebär att kvoteringar eller dylikt inte längre får
existera för transporter mellan medlemsstaterna.
Till bestämmelserna med syfte att skapa lika konkurrensvillkor hör
bl.a. gemensamma regler för kör- och vilotider, gemensamma
minimiregler om kraven för att få yrkestillstånd samt uttaget av
fordonsskatter, vägtullar och vägavgifter. Under			de senaste åren har		40

beslutats en rad direktiv som syftar till att förbättra yrkesförarnas sociala villkor och trafiksäkerheten (det sociala paketet). Reglerna rör bl.a. säkerhetsbälten, förartillstånd, fordonskonstruktion för större trafiksäkerhet samt gränsvärden för miljöpåverkande utsläpp.

Förhandlingsresultatet: Bulgarien och Rumänien har accepterat att tillämpa regelverket i detta kapitel från anslutningsdagen med undantag för några övergångslösningar. Vid anslutningen till EU skall de nya medlemsstaterna få fullt marknadstillträde för internationella transporter (förordning (EEG) nr 881/92). Bulgarien och Rumänien skall dock endast få gradvis tillträde till den del av cabotagemarknaden som rör vägtransporter. Utifrån en begäran från EU har övergångsbestämmelser beslutats som innebär ett ömsesidigt förbud mot tillgången till de nationella transportmarknaderna under en treårsperiod. Detta innebär att varken EU:s åkare eller kandidatländernas åkare får utföra inrikes transporter på varandras respektive territorier under övergångsperioden. Medlemsstaterna, såväl de nuvarande som de blivande, har möjlighet att förlänga övergångsperioden med upp till fem år. Under övergångsperioden kan medlemsstaterna bilateralt utväxla cabotagetillstånd med Bulgarien och Rumänien genom bilaterala avtal.

Bulgarien och Rumänien har fått en övergångsperiod t.o.m. den 31 december 2013 för införlivandet av rådets direktiv 96/53/EG av den 25 juli 1996 om största tillåtna dimensioner i nationell och internationell trafik och högsta tillåtna vikter i internationell trafik för vissa vägfordon som framförs inom EU. Övergångsbestämmelserna innebär att vissa tunga fordon inte får trafikera icke uppgraderade sträckor av det bulgariska och rumänska vägnätet. Övergångsbestämmelsen har dock kopplats till en rad villkor för både Bulgarien och Rumänien. Enligt dessa villkor skall länderna uppgradera delar av sina vägnät enligt en överenskommen tidtabell. Fordon som uppfyller kraven i ovan nämnda direktiv skall obehindrat få använda sig av de huvudsakliga transitvägarna. Icke uppgraderade delar av det sekundära vägnätet skall, där det är tekniskt möjligt, få användas för lastning och lossning under hela övergångsperioden.

Bulgarien har under en period t.o.m. den 31 december 2010 fått undantag från bestämmelser beträffande de miniminivåer för kapital och reserver som företag skall förfoga över enligt rådets direktiv 96/26/EG av den 29 april 1996 om rätt att yrkesmässigt bedriva person- och godstransporter på väg och om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för att främja ett effektivt utnyttjande av dessa transportörers etableringsrätt på området för nationella och internationella transporter. Det kapital och de reserver som transportföretagen skall förfoga över skall under övergångsperioden successivt nå upp till de miniminivåer som fastställts enligt direktivet.

Rumänien har fått övergångsbestämmelser avseende de minimiskattesatser som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG av den 17 juni 1999 om avgifter på tunga godsfordon för användningen av vissa infrastrukturer. Undantaget innebär att lägre skatter kan tas ut för tunga fordon än de miniminivåer som gäller inom övriga EU. Övergångsperioden gäller t.o.m. den 31 december 2010 och avser fordon som används uteslutande för inrikes transporter. Under

Prop. 2005/06:106

perioden skall skattesatserna gradvis höjas till den nivå som föreskrivs i Prop. 2005/06:106 direktivet.

De nya medlemsstaternas inträde i EU innebär att en del bilaterala avtal inom vägtransportområdet inte gäller i de delar de står i konflikt med EU:s bestämmelser. Kvoteringar eller dylikt kommer inte längre att finnas vid transporter mellan Sverige och de kommande medlemsstaterna. Övergångsbestämmelserna om cabotage är ömsesidiga och innebär att varken svenska åkare eller de nya medlemsstaternas åkare får utföra inrikes transporter på varandras respektive territorier under övergångsperioden. Sverige har inte tagit ställning i frågan om att bilateralt utväxla cabotagetillstånd under övergångsperioden. Några övriga konsekvenser av betydelse kan inte förutses.

Luftfartsstyrelsen påpekar att Bulgarien och Rumänien kommer att vara medlemmar av EU:s inre luftfartsmarknad från och med anslutningsdagen. Före årsskiftet slutfördes förhandlingar om att bilda ett gemensamt europeiskt luftfartsområde (ECAA mellan EU, Norge och Island å ena sidan och å andra sidan Bulgarien, Rumänien samt den västra Balkanregionen (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Makedonien, Serbien och Montenegro samt Kosovo/UNMIK). För Bulgariens och Rumäniens del innebär tidpunkten då ECAA-avtalet träder i kraft en direkt och fullvärdig anslutning till den Europeiska unionen och dess inre luftmarknad. Innan detta sker kommer kommissionen under 2006 att genomföra inspektion av de nya medlemsstaternas säkerhetsmässiga förutsättningar att fullt ut integreras i EU:s luftfartsmarknad. Luftfartsstyrelsen understryker betydelsen av att kommissionen på detta sätt före anslutningen till EU verifierar de nya medlemsstaternas genomförande av säkerhetskrav för att anpassa deras lagstiftning och tillämpningsföreskrifter i förhållande till på området utarbetade standarder och grundläggande krav.

7.10Beskattning

Det gemensamma regelverket på detta område omfattar framför allt indirekt beskattning, nämligen mervärdesskatten och punktskatterna. I detta kapitel ingår även företagsbeskattning samt administrativt samarbete på skatteområdet mellan EU:s medlemsstater.

Genom anslutningen av Bulgarien och Rumänien kommer det antal skatteregimer som förekommer inom EU att öka. Mot detta skall dock ställas att EU:s regelverk nu kommer att utökas till att omfatta ytterligare två nya stater vilket ger större möjligheter att samarbeta för avskaffandet av skadlig skattekonkurrens. Det ger även större möjligheter att allmänt sett undvika skatterelaterade störningar i handelsutbytet, bl.a. genom utökandet av ränte- och royaltydirektivet. Även formaliseringen inom EU av det administrativa samarbetet på skatteområdet bör medföra effektivitetsvinster i samarbetet med de blivande medlemsstaterna.

På områdena mervärdesskatt och punktskatter har både Bulgarien och Rumänien fått undantag från EU:s regelverk på en eller flera punkter. Undantagen kan i viss mån komma att påverka den inre marknaden och de fyra friheterna. Svenska företag kan härigenom få det svårare med

marknadstillträde, även om denna påverkan måste förmodas bli av ringa omfattning.

7.10.1Mervärdesskatt

Sammanfattning: Bulgarien och Rumänien har medgetts rätt att under en övergångsperiod tillämpa reducerade skattesatser i större omfattning än vad EU:s regelverk tillåter. De nya medlemsstaterna har medgetts rätt att undanta internationella passagerartransporter från mervärdesbeskattning samt ett ökat utrymme att undanta små och medelstora företag från mervärdesbeskattning.

Remissinstanserna: Skatteverket anser att övergångsreglerna på mervärdesskatteområdet i stort inte kommer att få någon signifikant betydelse för svenskt vidkommande. LO pekar på betydelsen av att upprätthålla pressen på de nya medlemsstaterna så att övergångsperioderna inom skatteområdet inte behöver förlängas. Den nedre gränsen för mervärdesskatteskyldighet är enligt EU:s regelverk 5000 EUR. Bulgariens och Rumäniens undantag på 25 600 respektive 35 000 EUR verkar oskäligt. Eftersom en genomsnittlig omsättning för ett bolag i dessa länder är långt under nivån i andra medlemsstater borde en nivå som är acceptabel i andra medlemsstater vara acceptabel även i de nya medlemsstaterna.

Bakgrund: Ett gemensamt mervärdesskattesystem med en långtgående harmonisering av skattebasen har utvecklats inom EG sedan 1970-talet. Regleringen finns numera huvudsakligen intagen i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund. Systemet syftar till att underlätta handeln inom EU och utgör också en del av grunden för beräkningen av medlemsstaternas avgift till EU.

Som ett led i förverkligandet av den inre marknaden infördes år 1993 bestämmelser som i viss mån även harmoniserar skattesatserna. Länderna tillåts genom dessa regler att förutom en normalskattesats om minst 15 procent även ha högst två reducerade skattesatser på vissa uppräknade varor och tjänster.

Huvudregeln inom mervärdesskattesystemet är att allt tillhandahållande av varor och tjänster av skattskyldiga personer skall beskattas om det inte uttryckligen finns ett undantag från beskattning. Ett undantag innebär att den skattskyldige personen inte skall lägga mervärdesskatt på tillhandahållandet. I gengäld har denne inte rätt att dra av ingående skatt.

Vissa av de nuvarande medlemsstaterna har fått rätt att tillämpa s.k. nollskattesatser. Det innebär att tillhandahållandet inte skall beskattas men till skillnad från vad som gäller för undantagen får den skattskyldige dra av ingående skatt.

Förutom undantag för vissa särskilt uppräknade tillhandahållanden har också medlemsstaterna enligt sjätte direktivet rätt att helt undanta små och medelstora företag från tillämpningsområdet för beskattning om deras omsättning inte överstiger 5 000 EUR.

Prop. 2005/06:106

Förhandlingsresultatet

Bulgarien och Rumänien har accepterat att tillämpa regelverket i direktiv 77/388/EEG från anslutningsdagen med undantag för övergångslösningar på vissa områden, vilka beskrivs nedan.

Undantag för internationella passagerartransporter

Bulgarien och Rumänien har fått permanent undantag för att få behålla befrielse från mervärdesskatt med avdragsrätt vad avser internationell transport av passagerare fram till dess att artikel 28.4 i direktiv 77/388/EEG uppfyllts eller så länge som samma undantag gäller i någon annan medlemsstat beroende på vilket datum som inträffar först.

Undantag för små och medelstora företag

Bulgarien och Rumänien har medgivits en möjlighet att tillämpa en högre omsättningsgräns än vad som anges i direktivet som gräns för rätten att undanta små och medelstora företag från momsregistrering och beskattning. För Bulgariens del gäller möjligheten små och medelstora företag vars årliga omsättning är lägre än 25 600 EUR och för Rumänien gäller tröskelvärdet 35 000 EUR.

7.10.2Punktskatter

Sammanfattning: Bulgarien och Rumänien har fått övergångsperioder för att uppfylla minimipunktskatten på cigaretter. Vidare har de nya medlemsstaterna getts möjlighet att tillämpa nedsatta punktskattesatser på alkohol i vidare omfattning än vad EU:s regelverk tillåter. Undantag har också beviljats för punktskatter på energi och elektricitet.

Remissinstanserna: Skatteverket kommenterar att övergångsreglerna avseende alkoholskatter och tobaksskatter understigande minimiskattesatserna kan komma att leda till en större privatinförsel av alkoholhaltiga drycker och tobaksprodukter från Bulgarien och Rumänien. Den illegala handeln mellan punkskatteskyldiga kan komma att öka vilket måste beaktas i samband med riskhanteringen inom punktskattekontrollen.

Bakgrund: Inom EU finns harmoniserade förfaranderegler för punktskatter på alkoholvaror, tobaksvaror samt energiprodukter och elektricitet. Reglerna gör det möjligt att flytta varor mellan registrerade skattskyldiga utan att skatten förfaller till betalning (den s.k. suspensionsordningen). Reglerna finns i rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor. Syftet med suspensionsordningen är att främja fria varurörelser mellan medlemsstaterna.

Förutom förfarandereglerna på detta område finns direktiv som anger det skattepliktiga området samt direktiv som anger minimi- punktskattesatser. Enligt rådets direktiv 92/79/EEG av den 19 oktober

Prop. 2005/06:106

1992 om tillnärmning av skatt på cigaretter skall medlemsstaterna tillämpa en minimipunktskatt på cigaretter (punktskatt exklusive mervärdesskatt) som skall vara minst 57 procent av detaljhandelspriset (inklusive samtliga skatter) och som skall vara minst 60 EUR per 1 000 cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin. Från och med den 1 juli 2006 skall beloppet vara 64 EUR.

Enligt rådets direktiv 92/83/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker får medlemsstaterna tillämpa nedsatta punktskattesatser på etylalkohol som framställs av destillerier som inte producerar mer än 10 hektoliter ren alkohol per år. De nedsatta skattesatserna får inte sättas lägre än till 50 procent av den nationella standardsatsen.

Enligt rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet skall medlemsstaterna ta ut minimipunktskatter på energiprodukter (dvs. bensin, dieselbrännolja, tjock eldningsolja, fotogen, gasol, naturgas samt kol och koks) och elektricitet.

Förhandlingsresultatet

Bulgarien och Rumänien har accepterat att tillämpa regelverket i detta kapitel från anslutningsdagen med undantag för vissa övergångslösningar vilka beskrivs nedan.

Minimiskatt på cigaretter

Bulgarien och Rumänien har fått övergångsperioder t.o.m. den 31 december 2009 för att uppfylla minimipunktskatten på cigaretter förutsatt att de under dessa perioder successivt anpassar skattesatserna till minimipunktskattesatsen. Under övergångsperioderna får medlems- staterna efter att ha meddelat kommissionen, så länge det ovannämnda undantaget gäller, behålla samma kvantitativa restriktioner som gäller för import från tredjeländer för cigaretter som förs in på deras territorier från Bulgarien eller Rumänien utan ytterligare punktskatteuttag. Medlemsstater som utnyttjar denna möjlighet får utföra nödvändiga kontroller, förutsatt att dessa kontroller inte hindrar en väl fungerande inre marknad.

Alkoholskatt

Som ovan nämnts får medlemsstaterna tillämpa nedsatta punktskatte- satser på etylalkohol som framställs av destillerier som inte producerar mer än 10 hektoliter ren alkohol per år. Bulgarien och Rumänien har fått möjlighet att tillämpa detta undantag även på destillerier som producerar mer än 10 hektoliter ren alkohol per år under förutsättning att det rör sig om alkohol framställd av frukt från fruktodlares hushåll avsedd endast för deras personliga bruk. Den mängd alkohol som nedsatt skattesats kan tillämpas för i dessa fall är dock begränsad. För Bulgariens del rör det sig om 30 liter fruktsprit per producerande fruktodlarhushåll och år. För Rumäniens del är gränsen 50 liter. Kommissionen skall se över

Prop. 2005/06:106

Rumäniens ordning år 2015 och rapportera eventuella ändringar till Prop. 2005/06:106 rådet.

Skatt på energi och elektricitet

Bulgarien och Rumänien har fått övergångsperioder fram till den 1 januari 2011 för att uppfylla minimipunktskatten 359 EUR per 1 000 liter blyfri bensin som används som drivmedel. Den effektiva skattesatsen för sådan blyfri bensin får inte vara lägre än 323 EUR per 1 000 liter från och med den 1 januari 2008.

Bulgarien har fått en övergångsperiod fram till den 1 januari 2010 för att uppfylla minimipunktskatten 302 EUR per 1 000 liter och till den 1 januari 2013 för att uppfylla minimipunktskatten 330 EUR per 1 000 liter, allt för dieselbrännolja och fotogen som används som drivmedel. Den effektiva skattesatsen för sådan dieselbrännolja och fotogen får inte vara lägre än 274 EUR per 1 000 liter från och med den 1 januari 2008.

Rumänien har fått en övergångsperiod fram till den 1 januari 2013 för att uppfylla minimipunktskatten 330 EUR per 1 000 liter för dieselbrännolja som används som drivmedel. Den effektiva skattesatsen för sådan dieselbrännolja får inte vara lägre än 274 EUR per 1 000 liter från och med den 1 januari 2008 och 302 EUR per 1 000 liter från och med den 1 januari 2011.

Bulgarien har fått övergångsperioder för att uppfylla minimipunkt- skatterna för kol och koks som används för uppvärmning (0,15 EUR per gigajoule (GJ) för yrkesmässig användning och 0,3 EUR per GJ för icke- yrkesmässig användning), fram till den 1 januari 2010 för kol och koks som används för fjärrvärme och till den 1 januari 2009 för kol och koks som används för andra ändamål än fjärrvärme. De effektiva nationella skattesatserna för kol och koks får inte vara lägre än 50 procent av minimipunktskatterna från och med den 1 januari 2007.

Rumänien har fått en övergångsperiod fram till den 1 januari 2010 för uppfylla minimipunktskatten 0,3 EUR per GJ bruttovärmevärde för naturgas som används för privata uppvärmningsändamål.

Rumänien har fått övergångsperioder för att uppfylla minimipunkt- skatten 15 EUR per 1 000 kg för tung eldningsolja, fram till den 1 januari 2010 för tung eldningsolja som används för fjärrvärme och till den 1 januari 2009 för tung eldningsolja som används för andra ändamål. De effektiva nationella skattesatserna för tung eldningsolja får inte vara lägre än 13 EUR per 1 000 kg från och med den 1 januari 2007.

Bulgarien och Rumänien har fått övergångsperioder fram till den 1 januari 2010 för att uppfylla minimipunktskatterna på elektricitet (0,5 EUR per MWh för yrkesmässig användning och 1,0 EUR per MWh för icke yrkesmässig användning). De effektiva nationella skattesatserna för elektricitet får inte vara lägre än 50 procent av minimipunktskatterna från och med den 1 januari 2007.

7.10.3

Företagsbeskattning

Prop. 2005/06:106

Sammanfattning: Bulgarien och Rumänien har medgetts övergångstider för vissa regler i ränte- och royaltydirektivet. Bulgarien och Rumänien har förbundit sig att följa EU:s uppförandekod för företagsbeskattning.

Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.

Bakgrund: Bulgarien och Rumänien har förbundit sig att följa EU:s uppförandekod för företagsbeskattning och att inte införa nya skatteregler som kan vara skadliga samt vid behov avskaffa eller ändra nuvarande regler. I anslutningsförhandlingarna har de fall av statligt stöd som ges i form av skattebefrielse eller skattelättnader till särskilda företag, branscher eller regioner behandlats enligt konkurrensreglerna.

Rådets direktiv 2003/49/EG av den 3 juni 2003 om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater (ränte- och royaltydirektivet) syftar till att underlätta verksamheten på den inre marknaden genom att undanröja källskatter på räntor och royalties som betalas mellan närstående företag i olika medlemsstater. Om ett bolag i en medlemsstat betalar en ränte- eller royaltybetalning till ett närstående bolag i en annan medlemsstat skall den förstnämnda staten inte beskatta betalningen. Reglerna omfattar bara vissa särskilt angivna företagsformer som är uppräknade i en bilaga till direktivet.

Förhandlingsresultatet: Bulgarien och Rumänien har medgetts övergångstider för tillämpningen av artikel 1 i ränte- och royaltydirektivet. Bulgarien tillåts att inte tillämpa bestämmelserna till och med den 31 december 2014. Rumäniens undantag gäller till och med den 31 december 2010. För båda staterna gäller att till och med den 31 december 2010 får skattesatsen inte överstiga 10 procent, och för Bulgariens del därefter inte 5 procent de följande åren till och med den 31 december 2014.

7.10.4Administrativt samarbete på skatteområdet

Sammanfattning: EU:s bestämmelser om administrativt samarbete skall kunna tillämpas i de nya medlemsstaterna vid inträdet. Vissa tekniska anpassningar görs i rättsakterna.

Remissinstanserna: Skatteverket yttrar att det ökade administrativa samarbetet inom skatteområdet avseende informationsutbyte, delgivning av handlingar och ömsesidigt bistånd med indrivning är positivt men kan komma att ställa större krav på verket i form av ökade resurser för att verket skall kunna uppfylla dess internationella åtaganden.

Bakgrund: Det administrativa samarbetet på skatteområdet mellan EU:s medlemsstater omfattar de tre samarbetsformerna informations- utbyte, delgivning av handlingar och ömsesidigt bistånd med indrivning.

Bestämmelser om informationsutbyte för beskattningsändamål finns i rådets direktiv 77/799/EEG av den 19 december 1977 om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter i fråga om direkt beskattning och skatter på försäkringspremier, i rådets förordning (EG)

nr 1798/2003 av den 7 oktober 2003 om administrativt samarbete i fråga	Prop. 2005/06:106
om mervärdesskatt och om upphävande av förordning (EEG) nr 218/92

och i rådets förordning (EG) nr 2073/2004 av den 16 november 2004 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter. Direktivets bestämmelser gäller i huvudsak utbyte av information på begäran, medan de båda förordningarna föreskriver ett visst automatiskt informations- utbyte. På mervärdesskattens område rör det sig om ett omfattande utbyte som sker genom att data från nationella databaser tillhandahålls via ett gemensamt kommunikationsnät. I var och en av de tre rättsakterna finns också bestämmelser om delgivning av handlingar.

Ömsesidigt bistånd med indrivning regleras i rådets direktiv 76/308/EEG av den 15 mars 1976 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som har avseende på vissa avgifter, tullar, skatter och andra åtgärder. Direktivet var ursprungligen tillämpligt bara på tull och jordbruksavgifter men tillämpningsområdet har utvidgats till mervärdesskatt, punktskatter på tobaksvaror, alkoholdrycker och mineraloljeprodukter samt även skatt på inkomst, förmögenhet och försäkringspremier. Förutom bistånd med indrivning av dessa slags fordringar (inklusive säkringsåtgärder) regleras i direktivet även inhämtande av information om den betalningsskyldige och delgivning av handlingar (på indrivningsstadiet).

Vissa bestämmelser av administrativ natur finns även i rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor. De särskilda bestämmelserna på detta område är föranledda av den s.k. suspensionsordningen (se avsnitt 7.10.2). I direktivet föreskrivs att de risker som suspensionsordningen innebär skall täckas av en säkerhet som avsändaren är skyldig att ställa. Vidare regleras bl.a. det s.k. ledsagardokument som skall åtfölja varorna vid förflyttning.

EU:s bestämmelser om administrativt samarbete skall kunna tillämpas i Bulgarien och Rumänien vid inträdet. Vissa tekniska anpassningar görs i rättsakterna.

7.11	Ekonomiska och monetära unionen (EMU)

Sammanfattning: Bulgarien och Rumänien har accepterat målet att
införa den gemensamma valutan euron. De nya medlemsstaterna kommer
från dagen för anslutningen att delta i EMU som medlemsstater med
undantag, vilket innebär att länderna inte genast kommer att införa euron.

Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.
Förhandlingsresultatet: Kapitlet omfattar regelverket för den
ekonomiska och monetära unionen (EMU).
För Bulgarien och Rumänien finns inga särskilda övergångsregler för
regelverket om EMU på samma sätt som det inte finns sådana regler för
de tio medlemsstater som blev medlemmar i EU den 1 maj 2004. Båda
länderna har accepterat målet att införa den gemensamma valutan euron
redan från anslutningsdagen.
Bulgarien och Rumänien kommer från anslutningsdagen att delta i
EMU som ”medlemsstat med undantag”. Det innebär att länderna inte		48

genast deltar i valutaunionen och därmed inte heller genast inför den Prop. 2005/06:106 gemensamma valutan euron. Före anslutningsdagen kan de inte heller

delta i växelkurssamarbetet ERM II.

Från den dagen de är medlemmar omfattas de dock av en stor del av regelverket för den ekonomiska politiken. Det innebär att länderna skall betrakta den ekonomiska politiken som en fråga av gemensamt intresse enligt artikel 99 i EG-fördraget samt att de omfattas av reglerna för de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och av stabilitets- och tillväxtpakten. Länder utanför euroområdet kan dock inte bli föremål för sanktioner inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott i de offentliga finanserna.

Kraven på den nationella lagstiftningen inom området innebär också att båda länderna skall säkerställa att deras lagstiftning är förenlig med EG-fördraget och stadgan för det Europeiska centralbankssystemet.

Några särskilda konsekvenser för svensk del kan inte förutses.

7.12Statistik

Sammanfattning: Bulgarien och Rumänien har accepterat regelverket utan övergångsbestämmelser eller undantag.

Remissinstanserna: Statistiska centralbyrån anför att regelverket inom området är i snabb utveckling. Bulgariens och Rumäniens statistiksystem kommer därför att behöva omfattande stöd även framgent. Anslutningen kommer att innebära kostnadsökningar för SCB i Intrastat- systemet.

Bakgrund: På många områden är tillförlitlig statistik nödvändig för arbetet inom EU. Statistiken har en central roll för beslut om EU:s budget och dess fördelning samt bedömning av hur medlemsstaterna klarar sina åtaganden när det gäller inflation och offentliga finanser. Detta visar sig bl.a. i en omfattande reglering av ekonomisk statistik och jordbruks- statistik. Statistiken spelar också en allt viktigare roll som underlag för att följa och utvärdera hur medlemsstaterna uppnår uppställda politiska mål. Här kan t.ex. nämnas sysselsättnings- och miljömål.

Förhandlingsresultatet: Det huvudsakliga problemet när det gäller Bulgariens och Rumäniens antagande av regelverket på statistikområdet har inte varit att länderna skulle acceptera det, utan snarare huruvida de kontinuerligt kan producera korrekta och harmoniserade uppgifter. Den administrativa kapacitet ett land har, t.ex. hur den offentliga verksamheten fungerar och de möjligheter man har att rekrytera kvalificerad personal, spelar stor roll för kvaliteten på statistiken. Särskilt viktigt är det att den statistik som används för olika beslut är tillförlitlig och kan tas fram i tid samt att statistiken är trovärdig. Detta har också understrukits i de rapporter som tagits fram under förhandlingarna. Ett omfattande stödarbete pågår för att bistå de nya medlemsstaterna.

Både Bulgarien och Rumänien har accepterat regelverket och har inga övergångslösningar eller undantag. Här bör samtidigt understrykas att regelverket på statistikområdet är i snabb utveckling och det förutsätts att de nya medlemsstaterna även skall införliva de nya rättsakterna.

Utvidgningen förväntas inte medföra några särskilda konsekvenser för Prop. 2005/06:106 Sveriges del.

7.13Socialpolitik och sysselsättning

7.13.1Arbetsrätt

Sammanfattning: Bulgarien och Rumänien har accepterat att tillämpa regelverket på arbetsrättens område från anslutningsdagen.

Remissinstanserna: LO påtalar följande. Med tanke på svårigheterna att organisera sig i fria organisationer enligt västeuropeisk modell är det förvånande att läsa att inga som helst övergångsregler eller uttalanden om fortsatta reformer finns angivna för arbetsrätt, hälsa och säkerhet i arbetslivet eller den sociala dialogen.

Bakgrund: Allmänna arbetsrättsliga områden såsom arbetstid, informationsskyldighet för arbetsgivare om rådande avtalsvillkor samt regler för deltids- och visstidsanställningar har reglerats genom s.k. minimidirektiv (varmed avses att det är tillåtet att ha för arbetstagarna mer förmånliga regler). Även andra skyddsregler för arbetstagare finns i bl.a. insolvensdirektivet, som syftar till att ge arbetstagaren ekonomiskt skydd vid arbetsgivarens insolvens samt direktivet om kollektiva uppsägningar, som ålägger arbetsgivaren att informera och samråda med arbetstagarna inför uppsägningar av viss omfattning. Inom området för arbetstagarinflytande har en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i EU skapats. Detaljerade regler har utformats för information och samråd i europabolag och europeiska kooperativa föreningar. Därutöver har regler om inrättande av europeiska företagsråd för information och samråd med arbetstagare i multinationella företag införts. Slutligen finns på detta område dels två direktiv som syftar till att motverka diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder och sexuell läggning, dels flera direktiv som syftar till att åstadkomma jämställdhet i arbetslivet mellan kvinnor och män.

Förhandlingsresultatet: Både Bulgarien och Rumänien har accepterat att utan övergångslösningar tillämpa regelverket i detta kapitel från anslutningsdagen.

7.13.2Hälsa och säkerhet i arbetslivet

Sammanfattning: Bulgarien och Rumänien har accepterat att tillämpa regelverket om hälsa och säkerhet i arbetslivet från och med anslutningsdagen.

Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.

Bakgrund: EU:s regler som behandlar hälsa och säkerhet i arbetslivet består i huvudsak av ett ramdirektiv med anslutande särdirektiv. Rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja

förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet

(ramdirektivet) innehåller grundbestämmelser om organisationen av verksamheten för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och om arbetsgivarens och arbetstagarens ansvar. Ramdirektivet kompletteras med särdirektiv för olika grupper av arbetstagare, för vissa typer av arbetsplatser och för vissa ämnen. För att främja forskning och utveckling för förbättring av levnads- och arbetsvillkor bildades Dublininstitutet år 1975. Vid sidan av detta finns sedan år 1994 även den Europeiska arbetsmiljöbyrån med säte i Bilbao, vars huvudsakliga uppgifter är att samla in och förmedla teknisk, ekonomisk och vetenskaplig information om arbetsmiljö och att främja och stödja utbyte av information och erfarenheter mellan medlemsstaterna. Vidare har genomförandekommittén, Rådgivande kommittén för arbetarskyddsfrågor, inrättats för att bistå kommissionen vid förberedelse och genomförande av aktiviteter på arbetsmiljöområdet. Den skall bl.a. lämna synpunkter på planerade gemensamma bestämmelser. Kraven på hälsa och säkerhet i arbetslivet får även betydelse för harmonisering av lagstiftningen på produktområdet. Grundläggande säkerhetskrav för produkter som avses släppas ut på marknaden inom EU har upprättats. Harmoniserade standarder som anger tekniska specifikationer för olika typer av produkter tas fram av de europeiska standardiseringsorganen.

Förhandlingsresultatet: Både Bulgarien och Rumänien har accepterat att utan övergångsregler tillämpa regelverket i detta kapitel från anslutningsdagen.

7.13.3Sociala dialogen

Sammanfattning: För att Bulgarien och Rumänien skall kunna delta i den sociala dialogen på EU-nivå krävs strukturerade organisationer och väletablerad praxis. Ingen av de nya medlemsstaterna har framfört önskemål om övergångsperioder eller avsteg från nu gällande regelverk.

Remissinstanserna: Arbetslivsinstitutet betonar vikten av att främja insatser för att stödja de nya medlemsstaternas ansträngningar att etablera förutsättningar för och vidmakthållandet av en väl fungerande social dialog. LO anser att erfarenheterna från de tidigare statsstyrda fack- och arbetsgivarorganisationerna sitter kvar djupt i dessa länder. Svårigheterna att organisera sig i fria organisationer enligt västerländsk modell är därför stora. Därför behövs både ekonomiskt och organisatoriskt stöd till båda parter på arbetsmarknaden, även efter medlemskapets inträde. Inom det fackliga området påpekas i samband därmed särskilt vikten av att skapa en effektiv social dialog och av de arbetsrättsliga direktiven, t.ex. utstationeringsdirektiven.

Bakgrund: Den rätt till föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar, som finns i samtliga medlemsstater, har varit grundläggande för tillskapandet av den europeiska sociala modellen, i vilken dialogen mellan arbetsmarknadens parter är en av hörnstenarna. Enligt artiklarna 136–140 i EG-fördraget skall gemenskapen och medlemsstaterna främja den sociala dialogen. Det har ansetts viktigt att de nya medlemsstaterna har väl fungerande relationer mellan parterna på sina arbetsmarknader eftersom detta utgör en förutsättning för deltagande i den sociala

Prop. 2005/06:106

dialogen på europeisk nivå. Kommissionen skall, i överensstämmelse med artikel 138 i EG-fördraget, sträva efter att utveckla dialogen på europeisk nivå mellan arbetsgivare och arbetstagare så att denna, om parterna så önskar, kan leda till avtalsbundna relationer. Vidare betonas i den nya avdelningen i EG-fördraget om sysselsättning (Avdelning VIII) den centrala ställning som arbetsmarknadens parter har inom ramen för den samordnade strategin för sysselsättning. UNICE, vari bl.a. Svenskt Näringsliv ingår, företräder de privata arbetsgivarna och CEEP de offentliga arbetsgivarna i dessa avtalsförhandlingar på europanivå. Arbetstagarna företräds på denna nivå av organisationen EFS. Den sociala dialogen har bidragit till vissa framsteg på det sociala området. Tre övergripande avtal har genomförts genom direktiv. Det första är rådets direktiv 96/34/EG av den 3 juni 1996 om ramavtalet om föräldraledighet, undertecknat av UNICE, CEEP och EFS, vilket var det första direktiv om genomförande av ett ramavtal som arbetsmarknadens parter undertecknat på EU-nivå. Detta följdes av rådets direktiv 97/81/EG av den 15 december 1997 om ramavtalet om deltidsarbete undertecknat av UNICE, CEEP och EFS och av rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP. Den sociala dialogen har också lett till avtal på sektorsnivå om bl.a. arbetstid vid sjöfart och civil luftfart som genomförts genom rådsdirektiv och till s.k. frivilliga avtal om distansarbete och stress i arbetslivet, som arbetsmarknadens parter själva ansvarar för att genomföra på nationell nivå. Kommissionen har även en fortlöpande dialog med arbetsmarknadens parter där företrädare för både arbetsgivarorganisationer och fackföreningar på EU-nivå deltar.

Förhandlingsresultatet: På den sociala dialogens område har varken Bulgarien eller Rumänien framfört önskemål om övergångsperioder eller avsteg från det nu gällande regelverket.

7.13.4Tobaksdirektivet

Sammanfattning: Under en övergångsperiod fram till den 1 januari 2011 har Bulgarien medgetts undantag från bestämmelser om högsta tillåtna tjärhalt i cigaretter som tillverkas och saluförs. Under en viss övergångsperiod får cigaretter med hög tjärhalt som tillverkats i Bulgarien inte heller exporteras till tredjeländer.

Remissinstanserna: Statens folkhälsoinstitut framhåller att även om undantaget från tobaksdirektivet, som övergångsvis föreslås, i princip avgränsas till tobakskonsumenter i Bulgarien, bidrar det till att den jämförelsevis höga dödligheten bland män riskerar att bestå. Enligt WHO är det förväntade antalet levnadsår med hälsa för en bulgar vid födseln mellan 61,6–63,3 år. Motsvarande uppgift för svenska män är 71,2–72,5 år. Övergångsreglerna kommer således inte att bidra till att denna skillnad minskar.

Bakgrund: Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/37/EG av den 5 juni 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror syftar bland annat till att tillnärma medlemsstaternas lagar och andra

Prop. 2005/06:106

författningar om den högsta tillåtna halten av tjära, nikotin och Prop. 2005/06:106 kolmonoxid i cigaretter, de varningstexter och andra uppgifter som skall

finnas på styckförpackningar med tobaksvaror samt vissa åtgärder avseende ingredienser i och beskrivning av tobaksvaror, med utgångspunkt i en hög hälsoskyddsnivå.

Förhandlingsresultatet: Med avvikelse från artikel 3 i direktiv 2001/37/EG skall direktivets bestämmelse om den högsta tillåtna halten av tjära i cigaretter som tillverkas och saluförs inte börja tillämpas i Bulgarien förrän den 1 januari 2011. Under övergångsperioden får cigaretter tillverkade i Bulgarien med en tjärhalt som överstiger 10 mg per cigarett inte saluföras i andra medlemsstater. Cigaretter tillverkade i Bulgarien med en tjärhalt som överstiger 13 mg per cigarett får inte exporteras till tredjeländer; detta gränsvärde skall sänkas till 12 mg från och med den 1 januari 2008 och till 11 mg från och med den 1 januari 2010. Slutligen skall Bulgarien förse kommissionen med regelbundet uppdaterad information om tidsplanen och de åtgärder som vidtas för att se till att direktivet följs.

Beslutet får inga direkta följder för Sverige eftersom undantaget endast avser Bulgarien.

7.14Energi

Sammanfattning: Bulgarien och Rumänien har medgetts övergångsregler från kraven på oljelagring enligt EU:s regelverk. Bulgarien har åtagit sig att stänga de två kvarvarande reaktorerna i kärnkraftverket Kozloduj senast år 2006.

Remissinstanserna: Statens energimyndighet anför att de övergångslösningar för energidelen som avtalats inte kan förväntas få

några direkta konsekvenser för svensk del.
Bakgrund: Det nuvarande EG-fördraget har inte något specifikt
avsnitt som behandlar energi. De gemensamma åtgärder som finns på
energiområdet har framförallt utvecklats inom ramen för den inre
marknaden eller försörjningstrygghet och som en del av EU:s
miljöpolitik.
Ett viktigt redskap för EU att uppnå energimålen är att förverkliga den
inre energimarknaden. Detta är viktigt för att ha stabila energiflöden till
rimliga priser, för att öka konkurrenskraften hos den europeiska industrin
och för att kunna möta utmaningar i form av t.ex. de miljökrav som
åtagandena inom ramen för FN:s klimatkonvention innebär.
EU:s regelverk på energiområdet innehåller bland annat en successiv
avreglering av el- och gasmarknaderna, regler för el- och gastransitering
samt en ganska omfattande rapporteringsskyldighet när det gäller
investeringar och priser. Där finns också bestämmelser om
försörjningstrygghet, villkor för utvinning av olja och gas, utbyggnad av
transeuropeiska energinät, energieffektivitet, förnybara energikällor samt
nyskapande energitekniker. Dessutom innehåller EU:s regelverk
energidelen av ramprogrammet för forskning och utveckling samt det
särskilda ramprogrammet för energi, som omfattar bl.a. samarbete kring
energieffektivitet och alternativa energikällor.	53
	53

Kärnenergiområdet regleras av Euratomfördraget vars syfte				är att Prop. 2005/06:106
gynna fredlig användning av kärnenergi. Den sekundärrätt som finns
reglerar	bl.a.	kärnbränsleförsörjning,	kärnämneskontroll	samt

hälsoskydd, dvs. strålskydd m.m. Vad som dock inte finns är reglering på kärnsäkerhetsområdet. EU-sidan valde dock att i samband med förhandlingarna på energiområdet inkludera dessa frågor i utvidgningsprocessen. EU:s position var att målet om en hög kärnsäkerhet skulle beaktas i utvidgningsprocessen samt att kärnkraftsreaktorer som inte bedöms kunna uppgraderas till en acceptabel säkerhetsnivå skulle stängas.

Förhandlingsresultatet: Förhandlingarna har lett fram till att både Bulgarien och Rumänien accepterat EU:s regelverk för energiområdet. För båda länderna gäller att de endast begärt övergångslösningar vad gäller reglerna för upprätthållande av beredskapslager av olja.

Inom kärnkraftsområdet har Bulgarien i linje med sina åtaganden definitivt stängt reaktorerna 1 och 2 vid kärnkraftverket i Kozloduj år 2003. Vidare har Bulgarien åtagit sig att stänga reaktorerna 3 och 4 vid samma kärnkraftverk senast år 2006. Gemenskapen har å sin sida åtagit sig att under perioden 2007–2009 stödja Bulgarien finansiellt för avvecklingen av reaktorerna 1–4 vid kärnkraftverket i Kozloduj med 210 miljoner EUR.

Både Bulgarien och Rumänien har för energidelen begärt och fått undantag endast avseende uppfyllande av krav på oljelagring enligt rådets direktiv 68/414/EEG av den 20 december 1968 om en skyldighet för medlemsstaterna i EEG att inneha minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter, reviderat genom rådets direktiv 98/93/EG av den 14 december 1998 om ändring av direktiv 68/414/EEG om en skyldighet för medlemsstaterna i EEG att inneha minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter. För Bulgarien innebär detta undantag att man har fram till den 31 december 2012 på sig för uppbyggnad av beredskapslager av olja motsvarande 90 dagars förbrukning. Motsvarande datum för Rumänien är den 31 december 2011. För varje land har dessutom en tidtabell med årliga mål lagts fast.

De övergångslösningar som avtalats kan inte förväntas få några direkta konsekvenser för svensk del.

7.15Industripolitik och åtgärder för att främja små och medelstora företag

Sammanfattning: Bulgarien och Rumänien har under förhandlingarna presenterat sin industripolitik inklusive strategier för omstrukturering av näringslivet. Förhandlingarna har kunnat slutföras utan övergångs- lösningar.

Remissinstanserna: Stockholms handelskammare delar helt ambitionen att utvidga EU. Däremot är det inte helt givet vid vilket datum Bulgarien och Rumänien skall inträda i unionen. Det är viktigt att de inte inträder förrän de har politisk, juridisk och administrativ förmåga att hantera medlemskapets krav på ett tillfredsställande sätt.

Bakgrund

Prop. 2005/06:106

Gemenskapen och medlemsstaterna skall enligt artikel 157 i EG- fördraget säkerställa att det finns nödvändiga förutsättningar för näringslivets konkurrenskraft. För detta ändamål inriktas insatserna inom industripolitiken på frågor som bl.a. rör näringslivets anpassning till strukturförändringar. Arbetet sker främst i form av utbyte av erfarenheter och annat, icke rättsligt bindande, samarbete. EU:s industripolitik omfattar i första hand horisontella frågor, men inriktas delvis även på åtgärder i enskilda branscher.

Små och medelstora företag

Åtgärder för att främja småföretagens konkurrenskraft ligger i stor utsträckning på medlemsstaterna. Det gemensamma regelverket omfattar enbart meddelanden och rekommendationer. EU:s småföretagspolitik utgörs i huvudsak av ett program för företag och företagaranda som särskilt riktar sig till små och medelstora företag. Programmet finansierar olika projekt och initiativ för att stimulera entreprenörskap främst genom utbyte av erfarenheter och jämförande studier. Bulgarien och Rumänien deltar sedan tidigare i detta program.

Förhandlingsresultatet: Båda de nya medlemsstaterna har under förhandlingarna presenterat sin industripolitik inklusive strategier för omstruktureringar av näringslivet. Dessa strategier har varit föremål för bedömning av hur väl respektive land kan säkerställa att det finns förutsättningar för ett konkurrenskraftigt näringsliv. Särskilt har omstruktureringar och privatiseringar beaktats.

Förhandlingarna har kunnat slutföras utan övergångslösningar på något av dessa områden. De nya medlemsstaterna har accepterat att tillämpa regelverket från och med anslutningsdagen och några övergångslösningar finns således inte. Några särskilda konsekvenser för svensk del kan inte förutses.

7.16	Vetenskap och forskning

Sammanfattning: Några överenskommelser om övergångslösningar i
fråga om vetenskap och forskning har inte träffats med Bulgarien och
Rumänien. Sverige kommer även fortsättningsvis att kunna samarbeta
med de nya medlemsstaterna inom forsknings- och utvecklingsområdet.

Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.
Förhandlingsresultatet: Regelverket behandlar främst två områden:
dels EU:s program för forskning och teknisk utveckling, dels
forskningssamarbete med tredjeland. De nya medlemsstaterna deltar
redan i EU:s program för forskning och utveckling.
Inga övergångslösningar har överenskommits och Bulgarien och
Rumänien har åtagit sig att tillämpa regelverket från anslutningsdagen.
För svensk del innebär detta att Sverige även fortsättningsvis kan
samarbeta med de nya medlemsstaterna inom forsknings- och
utvecklingsområdet.		55

		Prop. 2005/06:106
7.17	Utbildning

Sammanfattning: Utbildningssystemens innehåll och organisation är
uteslutande medlemsstaternas ansvar. Bulgarien och Rumänien kommer
dock att omfattas av det utbildningssamarbete som sker inom ramen för
särskilt uppsatta program.

Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.
Bakgrund: Enligt artiklarna 149 och 150 i EG-fördraget skall
gemenskapen dels främja det samarbete mellan medlemsstaterna som
bidrar till utvecklingen av en utbildning av god kvalitet, dels genomföra
en yrkesutbildningspolitik som stödjer och kompletterar medlems-
staternas egna insatser. Utbildningssystemens innehåll och organisation
är dock enligt EG-fördraget uteslutande medlemsstaternas ansvar och det
finns ingen strävan hos vare sig EU:s institutioner eller medlemsstater att
ge gemenskapen befogenheter i det avseendet. Däremot kan utbildnings-
systemen mer eller mindre direkt beröras av exempelvis regelverket
avseende den fria rörligheten för personer. Det gäller särskilt rådets
direktiv 77/486/EEG av den 25 juli 1977 om undervisning av barn till
migrerande arbetstagare. Direktivet innebär att medlemsstaterna skall ge
medföljande skolpliktiga barn till arbetstagare från en annan medlemsstat
gratis undervisning i värdlandets och hemlandets språk.
Förhandlingsresultatet
Inga övergångslösningar har aktualiserats och de nya medlemsstaterna
har förbundit sig att tillämpa regelverket på utbildningsområdet från den
dag de inträder i unionen. Den fria rörligheten för personer innebär att
migrerande arbetstagare, egenföretagare och deras familjemedlemmar
skall behandlas på lika villkor som svenska medborgare. Det kan
följaktligen inte uteslutas att utvidgningen kan komma att få ekonomiska
konsekvenser för bl.a. studiestödet.
Utbildningsprogram och institutioner
Utbildningssamarbetet mellan medlemsstaterna sker i första hand inom
ramen för programmen Sokrates, som omfattar alla utbildningsnivåer,
och Leonardo da Vinci, som avser yrkesutbildning och
kompetensutveckling. Programmen ger stöd till gränsöverskridande
utvecklingsprojekt samt rörlighet och utbyten för studerande, lärare m.fl.
De startade år 1995 och är nu inne i den andra etappen, som genomförs
under åren 2000–2006. Vid sidan av programmen genomförs också
pilotprojekt och annan verksamhet av mera tillfällig natur. Till
gemenskapens uppdrag på utbildningsområdet hör att främja samarbetet
med tredjeland. Sokrates och Leonardo da Vinci med anknutna
verksamheter medger deltagande av kandidatländerna. Bulgarien och
Rumänien har deltagit fullt ut i programsamarbetet sedan år 2001.
Till stöd för utbildningssamarbetet finns EU:s institutioner Europeiskt
centrum för utveckling av yrkesutbildningen i Grekland (Thessaloniki)
och Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen i Italien (Turin).		56

7.18Telekommunikationer, informationsteknologi och post

Regelverket inom detta område utgörs av bestämmelser som syftar till att avreglera telekommunikationsmarknaderna och postmarknaden.

7.18.1Telekommunikationer och informationsteknologi

Sammanfattning: Bulgarien och Rumänien har accepterat att tillämpa regelverket på detta område från anslutningsdagen med undantag för att Bulgarien har getts möjlighet att skjuta upp introduktionen av nummerportabilitet till senast den 1 januari 2009.

Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.

Bakgrund: Liberaliseringen av telekommunikationsmarknaderna i EU påbörjades år 1988 och kan anses fullbordad år 1998, så när som på några undantag av övergångskaraktär. Det övergripande målet var att främja konkurrensen på den inre marknaden och att stimulera investeringar i en miljö präglad av snabb teknisk utveckling. Telekommunikationssektorn utgör idag ett högtillväxtområde inom den europeiska ekonomin och en viktig stimulans av ekonomin som helhet. Sedan år 1999 har ett omfattande arbete pågått inom EU med att formulera ett nytt regelpaket för elektroniska kommunikationer i syfte att modernisera och anpassa reglerna på området. Avsikten har varit att anpassa regleringen till en mer konkurrensutsatt marknad och att ta hänsyn till den pågående konvergensen, dvs. sammansmältningen av tele, data och rundradio. Det nya regelverket innebär att alla typer av infrastruktur (telenät, datanät, rundradionät m.fl.) regleras på samma sätt. Regelverket syftar till att vara teknikneutralt. Det nya regelverket antogs och trädde i kraft under våren 2002.

Förhandlingsresultatet: Bulgarien och Rumänien har accepterat att tillämpa regelverket på detta område från anslutningsdagen med undantag för att Bulgarien har getts möjlighet att skjuta upp introduktionen av nummerportabilitet till senast den 1 januari 2009. För att klara tillämpningen av regelverket från anslutningsdagen kommer det att vara nödvändigt för dem att genomföra ganska omfattande ändringar i sina nationella lagstiftningar. Bulgarien och Rumänien har gjort betydande framsteg de senaste åren med att anta och tillämpa EU:s telekommunikationsregler så som de var före ändringarna år 2002. Genomförandet av det nya regelverket kräver dock att samtliga intressekonflikter avlägsnas genom en tydlig åtskillnad mellan ansvar för reglering och operativa intressen, något som endast är delvis genomfört i dessa länder. Detta inbegriper skapandet av en oberoende regleringsmyndighet och en åtskillnad mellan lagstiftande organ och ägarintressen.

Genom det nya regelverket som trädde i kraft år 2002 skapas goda förutsättningar för att säkerställa att regelverket på telekommunikations- området tillämpas på samma sätt i de olika medlemsstaterna. Spelreglerna för näringslivet kommer att se likadana ut i alla medlemsstater, vilket kommer att göra det lättare för aktörerna att agera

Prop. 2005/06:106

och konkurrera i de olika länderna. Genom att de nya medlemsstaterna ansluter sig till denna reglering kommer deras telemarknader att vara öppna för konkurrens på samma vis som i övriga EU. Detta torde innebära utökade möjligheter för svenska operatörer att kunna agera på dessa marknader.

7.18.2Post

Sammanfattning: Bulgarien och Rumänien har accepterat att tillämpa regelverket inom postsektorn från anslutningsdagen.

Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.

Bakgrund: Politiken för en gradvis liberalisering av postmarknaden började ta form i början av 1990-talet med en omfattande debatt kring ett inledande diskussionsdokument från Europeiska kommissionen som publicerades år 1992. Vid denna tid varierade posttjänsterna mellan medlemsstaterna. Tjänsterna kännetecknades av att de främst levererades av förlustbringande monopol i den offentliga sektorn, som tillhandahöll standardtjänster av vitt skiftande kvalitet och effektivitet.

För att nå målen för bättre kvalitet och en inre marknad för posttjänster infördes en begränsad harmonisering av posttjänsterna genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG av den 15 december 1997 om gemensamma regler för utvecklingen av gemenskapens inre marknad för posttjänster och för förbättring av kvaliteten på tjänsterna (postdirektivet). I det regelverk som fastställdes ingår en definition av ett minimiutbud av samhällsomfattande posttjänster, ett maximalt område för monopoltjänster, ett villkor för tillhandahållande av icke- monopoliserade tjänster och tillgång till nätet, taxeprinciper, insyn i räkenskaperna, krav på tjänsternas kvalitet och harmonisering av tekniska standarder. Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/39/EG av den 10 juni 2002 om ändring av direktiv 97/67/EG för att ytterligare öka konkurrensen inom postsektorn i gemenskapen, har gränsen för monopoltjänster successivt sänkts för att år 2006 endast kvarstå för brev som väger högst 50 gram. Inom EU är det ännu bara Sverige och Finland som har gått längre än vad postdirektivet föreskriver och fullt ut avskaffat monopolet på posttjänster. Förenade kungariket kommer från och med år 2006 att ha en postmarknad helt öppen för konkurrens och detsamma gäller Nederländerna från och med år 2007.

Förhandlingsresultatet: Både Bulgarien och Rumänien har accepterat att utan övergångsregler tillämpa regelverket i detta avsnitt från anslutningsdagen.

Alltsedan den svenska postmarknaden öppnades för konkurrens har det inte funnits några hinder mot att utländska företag etablerar sig på marknaden. Det har däremot funnits hinder för de svenska operatörerna, främst Posten AB, att etablera sig på de utländska marknaderna för brevtjänster. Det finns därför i princip endast positiva effekter av att de nya medlemsstaterna anpassar sin lagstiftning till den europeiska när det gäller postområdet. I och för sig innebär den europeiska liberaliseringen inte att några dramatiska brevvolymer blir tillgängliga för den som etablerar sig på en annan marknad än hemmamarknaden. Cirka 80

Prop. 2005/06:106

procent av alla brev i Sverige väger, enligt uppgift från Post- och Prop. 2005/06:106 telestyrelsen, under 20 gram. Troligtvis ser marknadsbilden liknande ut i

övriga Europa. En sänkning av det tillåtna monopolområdet ner till 50 gram år 2006 innebär därför inte någon väsentlig möjlighet för postoperatörer att ta marknadsandelar på andra marknader än hemmamarknaden.

7.19Kultur och audiovisuella frågor

Sammanfattning: Förhandlingarna har främst rört införlivandet av ett direktiv om den fria rörligheten för TV-sändningar inom unionen. Bulgarien och Rumänien har accepterat att tillämpa regelverket från anslutningsdagen.

Remissinstanserna: Enligt Radio- och TV-verkets uppfattning är det positivt att båda de nya medlemsstaterna har accepterat att tillämpa TV- direktivet från anslutningsdagen.

Förhandlingsresultatet: EU:s regelverk när det gäller kultur- och audiovisuella frågor omfattar främst TV-direktivet (rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television, ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG av den 30 juni 1997). Direktivet utgör det rättsliga ramverket för den fria rörligheten för televisionssändningsverksamheter inom unionen. Direktivet omfattar bl.a. regler för sändningsverksamhet, programkvoter, reklam, listor över viktiga evenemang, skydd av minderåriga, m.m. Bulgarien och Rumänien har accepterat att tillämpa regelverket i detta kapitel från anslutningsdagen.

När det gäller EU:s program på kultur- respektive medieområdet deltar både Bulgarien och Rumänien i Kultur 2000-programmet. Endast Bulgarien deltar i dagsläget i Media Plus och Media Training, men Rumänien förväntas vara färdigt för inträde senast i samband med anslutningen.

Utvidgningen innebär inte några särskilda konsekvenser för svensk del på detta område.

7.20	Regionalpolitik och samordning av instrument i
	strukturpolitiken

Sammanfattning: Under förutsättning att förhandlingarna om nästa
finansiella perspektiv har avslutats kommer det nya regelverket att gälla
för Bulgarien och Rumänien från anslutningsdagen.
Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.
Bakgrund: Enligt artikel 158 i EG-fördraget skall gemenskapen
särskilt sträva efter att minska skillnaderna mellan olika regioners
utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna och
öarna, inbegripet landsbygdsområdena.		59

Regelverket på detta område består för närvarande i första hand av Prop. 2005/06:106 rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna

bestämmelser för strukturfonderna. Det omfattar perioden 2000–2006. Förhandlingar om nästa finansiella perspektiv pågår och avser perioden 2007–2013. Fram till medlemskapet får Bulgarien och Rumänien olika former av EU-stöd genom de s.k. strukturpolitiska föranslutnings- instrumenten.

Förhandlingsresultatet

Struktur- och sammanhållningsfonderna

Under förutsättning att förhandlingarna om nästa finansiella perspektiv har avslutats kommer det nya regelverket att gälla för Bulgarien och Rumänien från anslutningsdagen.

För perioden 2007–2009 har för Bulgarien och Rumänien avsatts 2,3 respektive ca 6 miljarder EUR. För perioden 2010–2013 sker tilldelning enligt samma modell som för övriga medlemsstater enligt det regelverk som kommer att beslutas i samband med det nya finansiella perspektivet. Båda de nya medlemsstaterna kommer att få del av sammanhållnings- fondsmedlen som finansierar miljö- och infrastrukturinvesteringar. Samtliga regioner hamnar också under det nya konvergensmålet, som innebär stöd för att främja svagt utvecklade regioner.

Viss tveksamhet har rått om de båda nya medlemsstaterna kommer att ha tillräcklig administrativ kapacitet för att tillämpa regelverket i alla dess delar. Båda länderna har dock accepterat regelverket utan krav på övergångslösningar och har åtagit sig att vidta en rad åtgärder så att de från anslutningsdagen skall kunna tillämpa det fullt ut.

Att Bulgarien och Rumänien blir medlemmar i unionen har inga konsekvenser för regional- och strukturpolitiken i Sverige. De båda ländernas låga levnadsnivå kommer emellertid att göra dem till stora mottagare av strukturfondsstöd, vilket belastar EU-budgeten och därmed i förlängningen den svenska EU-avgiften. Resultatet av förhandlingarna om det finansiella perspektivet för 2007–2013 uppskattas inte innebära någon nämnvärd ökning av den svenska avgiften till EU jämfört med föregående period.

7.21	Miljö

Sammanfattning: För både Bulgarien och Rumänien har ett flertal
övergångslösningar överenskommits avseende regelverket på
miljöområdet. Det gäller bland annat hantering av avloppsvatten,
avfallsfrågor och frågor som påverkar luftkvalitet och utsläpp.
Remissinstanserna: Naturvårdsverket anför att Bulgariens och
Rumäniens miljöarbete kommer att snabbas på avsevärt jämfört med vad
annars hade varit fallet. Härigenom minskar de gränsöverskridande
föroreningarna i betydande omfattning. Det bidrar till att den regionala
och globala spridningen av luftföroreningar och stabila toxiska ämnen
minskar till gagn även för Sverige. Kemikalieinspektionen påpekar, mot		60

bakgrund av sina erfarenheter med staterna från förra utvidgningen, att Prop. 2005/06:106 Bulgariens och Rumäniens anslutning inte kommer att vara problemfri

och utan konsekvenser för medlemsstaterna. Med tanke på de nya medlemsstaternas egen utveckling och de traditionella handels- förbindelserna med forna sovjetstater med mindre utvecklad kemikaliekontroll riskeras ett utflöde på den gemensamma marknaden av otillfredsställande kontrollerade kemikalier med ursprung i dessa länder eller i tredjeland. Det är angeläget för kommissionen och medlems- staterna att under förberedelsefasen inför anslutningen ännu mer konsekvent och målmedvetet uppmärksamma dessa frågeställningar.

Bakgrund: EU:s regelverk på miljöområdet är mycket omfattande regelverk och innehåller över 200 rättsakter. Därutöver är gemenskapen part till många internationella överenskommelser. På EU-nivå har också antagits övergripande program på miljöområdet, främst det sjätte miljöhandlingsprogrammet.

EU:s lagstiftning omfattar följande områden

·Allmänna bestämmelser och program ·Föroreningar

·Strålskydd och radioaktivt avfall ·Vattenskydd och vattenhushållning ·Övervakning av luftföroreningar ·Förebyggande av buller

·Kemikalier, industriella risker och bioteknik ·Fysisk planering, miljön och naturresurserna ·Hushållning och rationellt utnyttjande av mark och vatten, miljön och naturresurserna ·Bevarande av vilda djur och växter ·Avfallshantering och ren teknik ·Internationellt samarbete

Förhandlingsresultatet

Bulgarien och Rumänien har åtagit sig att genomföra hela EU:s regelverk på miljöområdet. Med hänsyn till stora miljöproblem i länderna och de stora investeringar och personalförstärkningar som krävs för anpassning har länderna begärt övergångstider för en rad direktiv på miljöområdet. Efter förhandlingar har överenskommelse träffats om övergångstider för ett antal direktiv och förordningar som beskrivs i följande avsnitt. Dessa övergångstider bedöms ha begränsade gränsöverskridande effekter och inte påverka konkurrensen på något betydande sätt. Övergångstiderna har förenats med målsättningar och planer för genomförande som kommer att följas upp. I övrigt gäller anpassning från tillträdesdagen. Detta ställer stora krav på länderna när det gäller lagstiftning och andra författnings- ändringar, åtgärder och tillräcklig personal för planering, tillstånds- givning och övervakning samt omfattande investeringar i infrastruktur och teknik. Särskilt för Rumänien kommer det att krävas en stor omställning.

Prop. 2005/06:106

Luftkvalitet

Bulgarien och Rumänien har beviljats en övergångsperiod under vilken Europaparlamentets och rådets direktiv 94/63/EG av den 20 december 1994 om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) vid lagring av bensin och vid distribution av bensin från depåer till bensinstationer inte skall tillämpas fullt ut. Kraven för befintliga lagringsanläggningar vid depåer, lastning och lossning av befintliga transportbehållare vid depåer, befintliga transportbehållare vid depåer och påfyllning av befintliga lagringsanläggningar vid bensinstationer skall inte tillämpas i Bulgarien förrän efter den 31 december 2007 när det gäller vissa anläggningar och fordon. För andra löper övergångsperioden ut den 31 december 2009. Rumänien har likartade övergångs- bestämmelser på detta område.

Bulgarien har beviljats en övergångsperiod under vilken kraven i rådets direktiv 1999/32/EG av den 26 april 1999 om att minska svavelhalten i vissa flytande bränslen och om ändring av direktiv 93/12/EEG inte skall gälla fullt ut. Övergångsperioden gäller t.o.m. den 31 december 2011.

Avfallshantering

Bulgarien och Rumänien har beviljats vissa undantag från rådets förordning (EEG) nr 259/93 av den 1 februari 1993 om övervakning och kontroll av avfallstransporter inom, till och från Europeiska gemenskapen. De bulgariska respektive de rumänska myndigheterna får till och med den 31 december 2009 respektive den 31 december 2011 framföra invändningar mot transporter till länderna för återvinning av visst avfall.

Bulgarien och Rumänien har beviljats vissa undantag, som sträcker sig längst t.o.m. den 31 december 2014 för Bulgarien och t.o.m. den 31 december 2012 för Rumänien, från Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG av den 20 december 1994 om förpackningar och förpackningsavfall och däri ställda krav på att uppnå vissa mål för bl.a. återvinning och materialutnyttjande. Till övergångslösningarna är kopplade olika delmål.

Bulgarien och Rumänien har vidare beviljats vissa undantag från rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall. Bulgariens övergångslösning avser att kraven för flytande, frätande och oxiderande avfall samt kraven på att hindra att ytvatten tränger in i det deponerade avfallet inte skall tillämpas på 14 befintliga anläggningar förrän den 1 januari 2015. För Rumäniens del är övergångsperioderna av varierande längd vad gäller från vilket datum landet måste börja uppfylla kraven i direktivet och avser 28 anläggningar. Till övergångslösningarna är kopplade vissa delmål. För 101 kommunala deponier i Rumänien finns övergångslösningar för lakvatten m.m. och krav på hur mängden deponerat avfall skall minska.

Bulgarien och Rumänien har slutligen medgivits övergångs- bestämmelser i fråga om Europaparlamentets och rådets direktiv

2002/96/EG av den 27 januari 2003 om avfall som utgörs av eller

innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE). Länderna skall uppnå olika kvoter senast den 31 december 2008.

Vattenkvalitet

Länderna har medgivits en övergångsperiod – som längst till år 2018 för Rumänien och år 2014 för Bulgarien – under vilken de inte behöver tillämpa alla bestämmelser i rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Kraven i direktivet skall först uppnås i de större städerna, därefter i de mindre städerna. Rumänien har därutöver fått övergångslösningar beträffande rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten. Under övergångsperioden tillåts högre värden för olika ämnen i vattnet än vad som angetts i direktivet.

Rumänien har medgivits en rad undantag från regler och krav om gränsvärden för utsläpp i vatten som föreskrivs i rådets direktiv 83/513/EEG av den 26 september 1983 om gränsvärden och kvalitetsmål för kadmiumutsläpp, rådets direktiv 84/156/EEG av den 8 mars 1984 om gränsvärden och kvalitetsmål för kvicksilverutsläpp från andra källor än kloralkaliindustrin, rådets direktiv 84/491/EEG av den 9 oktober 1984 om gränsvärden och kvalitetsmål för utsläpp av hexaklorcyklohexan samt rådets direktiv 86/280/EEG av den 12 juni 1986 om gränsvärden och kvalitetsmål för utsläpp av vissa farliga ämnen som ingår i förteckning 1 i bilagan till direktiv 76/464/EEG. Rumänien har i dessa delar medgetts en övergångsperiod till utgången av år 2009.

Föroreningskontroll och riskhantering inom industrin

I rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC) uppställs krav på att industrianläggningar m.m. skall ha miljötillstånd för verksamhet som motsvarar direktivets krav senast år 2007. Bulgarien har fått en övergångslösning avseende direktivet. Övergångsregler gäller för cirka 40 anläggningar i Bulgarien – längst t.o.m. den 31 december 2011 – vad gäller villkor avseende utsläppsgränsvärden m.m. Övergångs- lösningar har medgetts för 195 anläggningar i Rumänien, som längst t.o.m. den 31 december 2015.

De nya medlemsstaterna har problem med att uppfylla villkoren i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/80/EG av den 23 oktober 2001 om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar (LCP), särskilt vad gäller utsläpp av svaveldioxid och kväveoxid. Övergångstider har därför beviljats på området. För Rumänien handlar det om ett stort antal anläggningar och en del av dessa har fått en tidsfrist fram t.o.m. den 31 december 2013. För Bulgariens del sträcker övergångstiden sig som mest till utgången av år 2014.

Rumänien har medgetts övergångslösningar längst till utgången av år 2008 vad gäller Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/76/EG av den 4 december 2000 om förbränning av avfall och däri ställda krav på utsläppsgränsvärden och krav för mätningar.

Prop. 2005/06:106

Konsekvenser för Sverige

Prop. 2005/06:106

Allmänt sett kan sägas att utvidgningen, trots det stora antalet övergångsbestämmelser, kommer att leda till en snabbare omvandling av de nya medlemsstaternas miljöarbete än vad som annars skulle ha varit fallet. Därigenom kommer också de gränsöverskridande utsläppen att minska vilket är betydelsefullt, även om Sverige geografiskt sett inte ligger nära Bulgarien och Rumänien.

7.22Konsument- och hälsoskyddsfrågor

Sammanfattning: Varken Bulgarien och Rumänien har begärt några övergångslösningar utan har accepterat att tillämpa regelverket för konsument- och hälsoskyddsfrågor från anslutningsdagen.

Remissinstanserna: Statens folkhälsoinstitut uppmärksammar det generellt sämre hälsoläget bland de tio senaste medlemsstaterna samt Bulgarien och Rumänien, jämfört med tidigare EU-15. Det är på sikt inte hållbart, vare sig humanitärt eller ekonomiskt, att dessa skillnader består. Därför är det viktigt att med långsiktiga och systematiska satsningar förbättra hälsoläget i de aktuella medlemsstaterna. Inom ramen för EU kan detta ske genom ett samarbete som syftar till att utveckla folkhälsopolitiken och genom att utveckla hälsokonsekvensbedömningar av unionens egen politik.

Bakgrund: Gemenskapen skall enligt artikel 153 i EG-fördraget bidra till att en hög skyddsnivå uppnås för konsumenterna. Uppgiften är att skydda konsumenternas hälsa, säkerhet och ekonomiska intressen samt att främja konsumentupplysning och konsumenternas rätt att organisera sig. Konsumenternas intressen skall beaktas inom gemenskapens övriga verksamhet. Åtgärderna kan bestå av lagstiftning om harmoniserade regler för den inre marknaden eller åtgärder för att komplettera medlemsstaternas nationella politik. Det existerande regelverket handlar bl.a. om produktsäkerhet och produktansvar, vilseledande marknads- föring, paketresor, oskäliga avtalsvillkor, prisinformation, konsument- krediter, garantier samt distansförsäljning. Kommissionen antog år 2002 en ny strategi som skall gälla för perioden 2002–2006. Strategin har som mål en hög gemensam nivå för konsumentpolitiken, en effektiv tillsyn av konsumenternas rättigheter samt att konsumentorganisationerna skall delta i den politiska processen i EU.

För att underlätta för konsumenterna att handla på den inre marknaden finns nätverket ECC (European Consumer Centers Network). Genom kontoren i nätverken erbjuds konsumenter information och rådgivning samt hjälp vid gränsöverskridande tvister. Ett närmare samarbete har inletts inom EU när det gäller kontrollen av att produkterna på marknaden är säkra. Vidare har ett samarbete mellan nationella myndigheter nyligen inletts när det gäller tillsynen av att lagstiftningen om konsumenternas ekonomiska intressen verkligen efterlevs.

Förhandlingsresultatet: Varken Bulgarien och Rumänien har begärt några övergångslösningar utan har accepterat att tillämpa regelverket

från anslutningsdagen. Några särskilda konsekvenser för Sverige på Prop. 2005/06:106 området är inte att förvänta.

7.23Rättsliga och inrikes frågor

Sammanfattning: En föranslutningspakt mot organiserad brottslighet tillskapades 1998. Avtal har träffats med de nya medlemsstaterna om att stärka samarbetet när det gäller bekämpning av allvarliga former av internationell brottslighet. I anslutningsfördraget finns en skyddsklausul när det gäller ömsesidigt erkännande, på både straffrättens och civilrättens område, som kan användas om det skulle visa sig att det finns allvarliga brister inom dessa områden. Upphävandet av de inre gränskontrollerna i förhållande till de medlemsstater som tillämpar Schengenregelverket fullt ut kommer att ske först efter ett enhälligt beslut i rådet.

Remissinstanserna: Integrationsverket vill särskilt trycka på behovet
av fortsatt reformarbete samt efterlevnad av detta vad gäller migrations-
och asylområdet. Även om Bulgarien och Rumänien har goda ambitioner
och har gjort mycket inom området råder det ingen tvekan om att mycket
återstår att göra. Verket framhåller behovet av en utbyggd och efterlevd
diskrimineringslagstiftning. Särskilt romernas situation i länderna är
mycket eftersatt. Migrationsverket instämmer i att det är viktigt att
länderna fortsätter reformarbetet för att anpassa sin nationella lagstiftning
och tillämpning på dessa områden till EU:s regelverk.
Riksantikvarieämbetet understryker vikten av att motverka korruption
och att verka för ett hållbart samhälle. Illegal handel med kulturföremål
måste förhindras. Det är därför angeläget med lagstiftning inom
kulturmiljöområdet och en	reglering av utförselfrågor. Även
Domstolsverket understryker vikten av att de nya medlemsstaterna
fullföljer utlovade reformer inom dessa politikområden.
Bakgrund
De politikområden som regleras i kapitlet om rättsliga och inrikes frågor
är Schengenregelverket, viseringspolitik, gränskontroll, migration och
asyl, gränsöverskridande handel med droger, penningtvätt, organiserad
brottslighet, polis- och tullsamarbete, rättsligt samarbete, dataskydd och
ömsesidigt erkännande av domar m.m., vilka syftar till att utveckla
unionen till ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Instrumenten i
regelverket vad gäller rättsliga och inrikes frågor ligger inom ramen för
samarbetet i första respektive tredje pelaren. Beslut inom det asyl- och
migrationspolitiska området fattas i stor utsträckning med kvalificerad
majoritet. Det är i princip endast beslut som rör laglig invandring som
beslutas med enhällighet.
Administrativ kapacitet och gemensamt synsätt
Kapitlet för rättsliga och inrikes frågor omfattar områden av stor vikt.
Under tiden före anslutningen	har medlemsstaterna särskilt följt hur	65

Bulgarien och Rumänien stärkt sin förmåga att tillämpa det regelverk Prop. 2005/06:106 som kapitlet omfattar. Inom de berörda områdena är det nödvändigt att

kandidatländernas administrativa kapacitet har nått en godtagbar standard vid tidpunkten för inträdet i unionen. Vad beträffar kampen mot organiserad brottslighet slöts i maj 1998 en föranslutningspakt mot organiserad brottslighet mellan unionens medlemsstater och kandidatländerna. Syftet var att utveckla ett gemensamt synsätt när det gäller bekämpningen av organiserad brottslighet. Pakten består av ett tiotal principer som alla speglar olika delar av EU:s regelverk, t.ex. gemensam policy mot korruption, inrättande av centrala nationella organ såsom kriminalunderrättelseenheter och inrättande av särskilda finansunderrättelseenheter. För att genomföra pakten och för att utvärdera kandidatländernas anpassning till paktens principer bildades en arbetsgrupp. Gruppen har dock inte sammanträtt under senare år.

Polisväsendet och övriga delar av rättsväsendet

Det är utomordentligt viktigt att de nya medlemsstaternas polisväsende liksom övriga delar av rättsväsendet är oberoende, pålitligt och effektivt. Förhandlingar mellan kandidatländerna och Europol har resulterat i avtal för att stärka samarbetet när det gäller bekämpning av allvarliga former av internationell brottslighet. Genom dessa avtal regleras bl.a. möjligheten att utväxla personuppgifter. En förutsättning för att avtal skall kunna ingås är att kandidatlandet i fråga har lagar och ett administrativt tillvägagångssätt som tillgodoser skyddet av personuppgifter. Även Eurojust har möjlighet att ingå samarbetsavtal med tredjeland. Sådana avtal får särskilt innehålla bestämmelser om formerna för utstationering av tjänstemän och om utbyte av personuppgifter.

Ömsesidigt erkännande av domar och beslut

Frågan om förtroendet stater emellan för varandras rättsväsenden är central vid tillämpning av instrument som rör ömsesidigt erkännande av domar och beslut. En följd av detta är att man valt att infoga skyddsklausuler i anslutningsfördraget när det gäller ömsesidigt erkännande, på både straffrättens och civilrättens område. Skyddsklausulen för rättsliga och inrikes frågor kan användas om det skulle visa sig att det finns allvarliga brister i införlivandet, genomförandet eller tillämpningen av instrument som rör ömsesidigt erkännande inom straffrätten eller civilrätten eller om det finns en överhängande risk för sådana brister. Om en sådan situation skulle uppkomma kan kommissionen inom de första tre åren efter anslutningen av de nya medlemsstaterna, på motiverad begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ och efter att ha samrått med medlemsstaterna, besluta om särskilda villkor för tillämpningen av instrumentet. Ett sådant villkor kan t.ex. vara att tillämpningen tillfälligt upphävs i förhållandet mellan en ny medlemsstat och övriga medlemsstater.

Prop. 2005/06:106

Schengen och gränskontroll

En av de synligaste delarna i regelverket är Schengenreglerna, som bl.a. innebär att personkontrollen tas bort mellan de medlemsstater som tillämpar Schengenregelverket fullt ut. Förenade kungariket, Irland och de nyare medlemsstater som ännu inte godkänts av rådet i särskild ordning tillämpar inte regelverket fullt ut. De nya medlemsstaternas inträde i unionen kommer således inte heller att innebära ett omedelbart avskaffande av personkontroller i förhållande till de medlemsstater som tillämpar Schengenregelverket fullt ut. Beslut om att avskaffa dessa kontroller fattas i särskild ordning och med enhällighet av rådet. Detta kommer att ske någon gång efter de nya medlemsstaternas inträde i unionen och skall föregås av noggranna utvärderingar av de nya medlemsstaternas rättsliga och praktiska beredskap att tillämpa Schengenreglerna. Varje kandidatland lämnar en handlingsplan för genomförande av Schengenregelverket vilken bl.a. skall innehålla en trovärdig tidsplan. Genom detta instrument kan de nya medlemsstaterna visa sina framsteg på området.

Viseringspolitik

De nya medlemsstaterna behöver anpassa sin viseringspolitik till EU:s regelverk och bygga upp en tillräcklig administrativ kapacitet redan före anslutningen för att kunna tillämpa regelverket vid anslutningen. Det gäller bl.a. anpassning till förordningen om vilka länders medborgare som måste ha visering vid inresa i medlemsstaterna och vilka som är befriade från detta krav.

Migration och asyl

Det är av stor vikt att de nya medlemsstaterna fortsätter reformarbetet för att anpassa sin nationella lagstiftning och tillämpning till EU:s regelverk på detta område. Det gäller t.ex. regelverket kring asylprövning både i första instans och i överinstans, mottagande av asylsökande, regler för invandring och familjeåterförening, tredjelandsmedborgares rättigheter samt arbetstagares och studenters rättigheter.

Förhandlingsresultatet: Förhandlingarna i kapitlet om rättsliga och inrikes frågor har inte, som i vissa andra kapitel, komplicerats av begärda övergångslösningar och undantag. Bulgarien och Rumänien har accepterat regelverket och förutom vad som ovan redovisats om skyddsklausulen på straffrättens och civilrättens område finns inga övergångslösningar eller undantag.

En konsekvens av utvidgningen är att Bulgarien och Rumänien kommer att delta i de olika samarbeten som pågår. Såväl Europol- och Eurojustsamarbetet som samarbetet på myndighetsnivå berörs. De särskilda Schengenlösningarna kommer för Sveriges del att innebära fortsatt personkontroll mot de två nya medlemsstaterna även efter deras anslutning, fram till dess att rådet har fattat beslut om att kontrollerna skall upphävas.

Riksåklagaren anför att den organiserade gränsöverskridande Prop. 2005/06:106 brottsligheten idag utgör ett påtagligt hot mot samhället inte bara i den

Europeiska unionen. Det är utomordentligt angeläget att kraftfulla insatser görs för att bekämpa denna allvarliga brottslighet. Ömsesidigt erkännande av domar och beslut inom de nuvarande medlemsstaterna i unionen har visat sig vara effektivt och praktiskt. En grundförutsättning är emellertid förtroende staterna emellan. I promemorian redovisas att man valt att, på straffrättens och civilrättens område, infoga skyddsklausuler i anslutningsfördraget med de nya medlemsstaterna när det gäller ömsesidigt erkännande. Klausulerna är huvudsakligen av politisk natur och har inget värde i den praktiska åklagarverksamheten. För en åklagare kan det kännas angeläget att i ett aktuellt fall ha möjlighet att inte tillämpa instrumentet i de fall förtroendet allvarligt brister. I ett sådant fall är en skyddsklausul som kan leda till att kommissionen slutligen beslutar om särskilda villkor för tillämpningen av instrumentet knappast till hjälp. De nya medlemsstaternas anslutning innebär deltagande i samarbeten som Europol och Eurojust, vilket är mycket positivt.

7.24	Tullunion

Sammanfattning: Bulgarien och Rumänien har accepterat att tillämpa
regelverket i detta kapitel från anslutningsdagen.

Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.
Bakgrund: Tullunionskapitlet inkluderar gemenskapens tullkodex,
den kombinerade nomenklaturen (tulltaxan) inklusive handels-
preferenser, tullkvoter och tullsuspensioner. Hit hör också annan
tullrelaterad lagstiftning som t.ex. regler om varumärkesförfalskning och
piratkopiering.
Tulladministrationerna i de nya medlemsstaterna måste redan från
anslutningsdagen kunna hantera kontrollen vid gränsen, som delvis även
bildar den nya yttre unionsgränsen. Kontrollerna måste genomföras på ett
smidigt sätt så att medborgarnas säkerhets- och skyddsintressen bevakas
samtidigt som handeln främjas. Den inre marknaden och en smidig
handel bygger på en väl fungerande tullunion. Detta förutsätter att EU:s
tullagstiftning införlivas i de nya medlemsstaternas lagstiftning senast
vid anslutningen.
Förhandlingarna om tullunionskapitlet har framför allt koncentrerats på
de nya medlemsstaternas antagande av EU:s befintliga lagstiftning. Vid
förhandlingarna har särskilt framhållits att de nya medlemsstaterna måste
reformera och förstärka tullmyndigheternas tjänster, installera väl
fungerande IT-system, vidta åtgärder mot ekonomisk och organiserad
brottslighet samt bekämpa bedrägerier och korruption. De nya
medlemsstaterna skall löpande fram till anslutningsdagen fortsätta att
informera om arbetet med att utveckla tillräcklig kapacitet inom sina
tulladministrationer.
Förhandlingsresultatet: Bulgarien och Rumänien har accepterat att
tillämpa regelverket i detta kapitel från anslutningsdagen. Inga
övergångsregler har alltså överenskommits. Som en följd av		68

utvidgningen kommer gränskontrollen mellan de nuvarande medlems- Prop. 2005/06:106 staterna och de två nya medlemsstaterna att minska.

7.25	Yttre förbindelser

Sammanfattning: Bulgarien och Rumänien har accepterat lagstiftningen
på detta område och de har också nått en god nivå av anpassning.
Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.
Bakgrund
För att den inre marknaden och tullunionen skall fungera är det
nödvändigt med ett gemensamt system av import- och exportregler och
att gemenskapen kan agera enhetligt i förhållande till länder utanför EU.
Genom artikel 133 i EG-fördraget har medlemsstaterna därför gett
gemenskapen mandat att förhandla och besluta för deras räkning på detta
område. Den gemensamma handelspolitiken är av särskild politisk
betydelse inte minst mot bakgrund av gemenskapens ställning som den
största handelspartnern i världen.
Den yttre handelspolitiken omfattar gemenskapens handelsavtal med
tredjeland och internationella organisationer liksom samarbetsöverens-
kommelser. Huvudkomponenterna är den gemensamma handelspolitiken
och biståndspolitiken.
Handelspolitiken
Den gemensamma handelspolitiken härrör till stor del från internationella
avtal under WTO. Den grundläggande basen är den gemensamma
tulltaxan vid handel med tredjeland. Förutom de gemensamma export-
och importreglerna omfattar även den gemensamma handelspolitiken
regler om antidumpning och andra skyddsåtgärder som t.ex. åtgärder mot
subventionerad import eller illegal handel. Andra komponenter är
kvantitativa restriktioner och utrikespolitiskt relaterade handelsförbud
(embargon och sanktioner). Gemenskapen har också slutit ett antal
handelsavtal med tredjeland. Några av dessa täcker alla aspekter i en
handelsrelation, andra endast särskilda produkter eller grupper av
produkter. Avtalens förmånlighet kan också variera. Under t.ex. det
allmänna preferenssystemet beviljas u-länderna tullförmåner vid export
till EU.
Biståndspolitiken
Gemenskapen bidrar också till biståndspolitiken genom att komplettera
medlemsstaternas åtgärder. Gemenskapen ger vidare genom
handelspolitiskt bistånd assistans direkt till tredjeländer genom att bygga
upp handelsrelationer som skall reformera sociala och ekonomiska
strukturer och minska fattigdomen.
Förhandlingsresultatet: Bulgarien och Rumänien har accepterat
lagstiftningen på detta område och de har också nått en god nivå av		69

anpassning. De nya medlemsstaterna är redan i dag starkt knutna till EU Prop. 2005/06:106 genom associeringsavtalen (se avsnitt 4.3) och har därför ett nära

samarbete med EU i internationella organisationer som t.ex. WTO. När utvidgningen är genomförd kommer kommissionen att tala och förhandla även för de nya medlemsstaternas räkning i WTO.

7.26Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik

Sammanfattning: Några övergångslösningar har inte aktualiserats. Bulgarien och Rumänien har ställt sig bakom det aktuella regelverket och de principer som finns inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.

Bakgrund: Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) inom den andra pelaren regleras inte av rättsakterna direktiv och förordningar vilka återfinns inom andra samarbetsområden. Inom GUSP används gemensamma ståndpunkter, gemensamma strategier, gemensamma åtgärder, deklarationer och uttalanden antagna av rådet eller Europeiska rådet. Arbetet inom GUSP sker i princip på mellanstatlig grund. Mot bakgrund av detta har det inom GUSP inte varit aktuellt för de nya medlemsstaterna att införa något europeiskt regelverk i den nationella lagstiftningen. Gemensamma ställningstaganden inom GUSP är dock förpliktande för medlemsstaterna vid deras egna ställningstaganden och handlande. Medlemsstaterna skall vidare samordna sitt agerande inom internationella organisationer och vid internationella konferenser.

Förhandlingsresultatet: Några övergångslösningar på detta område har inte aktualiserats och både Bulgarien och Rumänien har ställt sig bakom det aktuella regelverket och de principer som finns inom GUSP.

7.27	Finansiell kontroll

Sammanfattning: Bulgarien och Rumänien har accepterat att tillämpa
EU:s regelverk rörande finansiell kontroll från och med
anslutningsdagen.
Remissinstanserna: Ekonomistyrningsverket framhåller, utifrån de
erfarenheter som verket vunnit via s.k. twinningsamarbete med nya
medlemsstater, att medverkandet till att bygga upp institutioner i
kandidatländer som svarar för ekonomistyrning, internrevision och intern
kontroll är ett omfattande arbete som kräver insatser både i form av tid
och pengar. Det är viktigt att regeringen skapar möjligheter för
myndigheterna att fullt ut medverka i detta arbete, både i form av
förberedelser på hemmaplan och genomförande i de nya
medlemsstaterna.
Bakgrund: En viktig förutsättning för en effektiv finansiell kontroll är
närvaron av en god institutionell uppbyggnad på vilken kontrollkrav kan
appliceras. Med detta avses bl.a. tydliga ansvarsförhållanden, etablerade
beredningsrutiner inom förvaltningen, åtskillnad mellan genomförande-		70

ansvar och kontrollansvar samt en oberoende revision. Detta regleras inte Prop. 2005/06:106 i den primära gemenskapsrätten utan styrs främst av sektorsregelverken

som ställer specifika minimikrav på både organisation och kontroll- rutiner, t.ex. reglerna för jordbruks- och strukturstöd samt uppbärandet av tullavgifter. Därtill kommer internationellt accepterade principer om vad som anses vara god sed på området. En god finansiell kontroll säkerställer att de gemensamma medlen administreras, används och kontrolleras rätt, säkert och effektivt. Sektorsregelverken ställer däremot specifika minimikrav på både organisation och kontrollrutiner, t.ex. reglerna för jordbruks- och strukturfondsstöd samt uppbärande av tullavgifter.

Förhandlingsresultatet: Bulgarien och Rumänien har accepterat att tillämpa regelverket i detta kapitel från anslutningsdagen. Det finns inga undantagslösningar på området. Några särskilda konsekvenser för svensk del kan inte förutses.

7.28Finansiella och budgetmässiga frågor

Sammanfattning: Bulgarien ges ekonomiskt stöd för att främja landets
insatser för nedläggning av, samt för att hantera konsekvenserna av
stängningen och nedläggningen av, reaktorerna vid kärnkraftverket
Kozloduj. Bulgarien och Rumänien ges bidrag så att de kan utveckla och
stärka sin administrativa och rättsliga förmåga att genomföra EU:s
regelverk och praxis och kontrollera att den efterlevs samt främja
inbördes utbyte av goda rutiner. De nya medlemsstaterna får stöd att
finansiera åtgärder vid unionens nya yttre gränser för genomförande av
Schengenregelverket och kontroll vid de yttre gränserna samt bidrag till
att	förbättra	likviditetsflödet	i	den	nationella	budgeten.
Anslutningsfördragen för Bulgarien och Rumänien har beaktats och
respekterats i Europeiska rådets beslut avseende det finansiella
perspektivet 2007–13 i december 2005 (DOC 15915/05) CADREFIN
268.

Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.
Bakgrund: Regelverket täcker de bestämmelser som rör EU:s budget,
inklusive systemet för gemenskapernas egna medel. Den rättsliga
grunden för finansiella och budgetmässiga frågor finns i artiklarna 268–
280 i EG-fördraget. Regelverket på området utgörs dessutom av
förordningar och beslut.
Förhandlingsresultatet
Bulgarien och Rumänien har accepterat att tillämpa regelverket i detta
kapitel från anslutningsdagen med undantag för vissa övergångslösningar
vilka beskrivs nedan.
Kärnkraftverket Kozloduj
Under perioden 2007–2009 skall gemenskapen ge Bulgarien ekonomiskt
stöd	för att främja landets insatser		för	nedläggning av,		samt för att	71
							71

hantera konsekvenserna av stängningen och nedläggningen av, enheterna Prop. 2005/06:106 1–4 vid kärnkraftverket Kozloduj. Under perioden 2007–2009 skall

stödet uppgå till 210 miljoner EUR (i 2004 års priser) i åtagandebemyndiganden, som skall fördelas på lika stora årliga åtaganden om 70 miljoner EUR (i 2004 års priser).

Institutionsuppbyggande

Under det första året efter anslutningen skall unionen lämna tillfälligt finansiellt stöd till Bulgarien och Rumänien så att de kan utveckla och stärka sin administrativa och rättsliga förmåga att genomföra EU:s regelverk och praxis och kontrollera att den efterlevs samt främja inbördes utbyte av goda rutiner. Detta stöd skall användas för att finansiera institutionsuppbyggande projekt och begränsade småskaliga investeringar i samband med dessa, genom åtgärder som inte kan finansieras genom strukturfonderna eller landsbygdsutvecklingsfonderna. Åtagandebemyndigandena för övergångsmekanismen (i 2004 års priser) för Bulgarien och Rumänien skall vara 82 miljoner EUR under det första året efter anslutningen för att tillgodose nationella och övergripande prioriteringar. Anslagen skall beviljas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.

Likviditets- och Schengenfacilitet

En likviditets- och Schengenfacilitet inrättas som ett tillfälligt instrument för att, mellan dagen för anslutningen och utgången av år 2009, bistå Bulgarien och Rumänien med att finansiera åtgärder vid unionens nya yttre gränser för genomförande av Schengenregelverket och kontroll vid de yttre gränserna samt bidra till att förbättra likviditetsflödet i den nationella budgeten. För perioden 2007–2009 skall följande belopp (i 2004 års priser) göras tillgängliga för Bulgarien och Rumänien i form av schablonbeloppsbetalningar ur den tillfälliga likviditets- och Schengenfaciliteten.

(miljoner EUR)
	2007	2008	2009
Bulgarien	121,8	59,1	58,6
Rumänien	297,2	131,8	130,8

Minst 50 procent av anslaget till vartdera landet, enligt den tillfälliga likviditets- och Schengenfaciliteten skall användas för att bistå Bulgarien och Rumänien när det gäller ländernas skyldighet att finansiera åtgärder vid unionens nya yttre gränser för genomförandet av Schengenregelverket och kontroll vid de yttre gränserna.

Prop. 2005/06:106

7.29Institutionerna

Sammanfattning: Företrädare för Bulgarien och Rumänien får omedelbart och fullt tillträde till EU:s institutioner i och med anslutningen. I ett EU med 27 medlemsstater kommer Europaparlamentet att ha 736 ledamöter.

Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan. Förhandlingsresultatet: Vid den regeringskonferens som ledde fram

till Nicefördraget år 2001 gjordes en grundlig översyn av institutionerna och den institutionella grunden för utvidgningen lades fast för ett scenario med tolv nya medlemsstater. Närmare redogörelser för Nicefördraget samt anpassningarna genom anslutningsfördraget och anslutningsakten för 2004 års utvidgning av unionen med de tio senaste medlemsstaterna, finns i regeringens proposition rörande Nicefördraget (prop. 2001/02:8) samt i regeringens proposition angående Europeiska unionens utvidgning år 2004 (prop. 2003/04:25).

Enligt anslutningsfördraget kommer Bulgarien och Rumänien att få 17 respektive 33 företrädare i Europaparlamentet samtidigt som taket för antalet ledamöter i parlamentet lyfts från 732 till 736 med verkan från och med början av mandatperioden 2009–2014. En konsekvens för svensk del är att vi får 18 istället för 19 företrädare i parlamentet. Vidare kommer enligt anslutningsfördraget det totala antalet röster i rådet att höjas från 321 till 345 röster och tröskeln för beslut med kvalificerad majoritet kommer att höjas från 232 till 255 röster. Bulgarien respektive Rumänien får 10 respektive 14 röster. Sverige behåller sin relativa röstvikt (10 röster).

När unionen består av 27 medlemsstater skall enligt Nicefördraget antalet ledamöter i kommissionen vara lägre än antalet medlemsstater. Detta sker när den första kommissionen tillträder efter den 27:e medlemsstatens inträde. Rådet skall då enhälligt besluta om antalet ledamöter. Ledamöterna skall utses på grundval av en jämlik rotation där alla medlemsstater, oavsett storlek, behandlas lika. Rådet beslutar enhälligt om hur denna rotation skall se ut.

De institutionella anpassningarna som krävs om det konstitutionella fördraget skulle vara i kraft vid anslutningen regleras i ett protokoll som är fogat till anslutningsfördraget. De institutionella konsekvenserna av ett ikraftträdande av det konstitutionella fördraget finns närmare beskrivna i promemorian Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa (Ds 2004:52).

Prop. 2005/06:106

7.30	Övrigt

Sammanfattning: Anslutningsakten innehåller fyra skyddsklausuler: en
generell ekonomisk skyddsklausul, en specifik skyddsklausul för den inre
marknaden, en specifik klausul rörande rättsliga och inrikes frågor samt
en uppskjutandeklausul. Föreskrifter i anslutningsfördraget finns för att
upprätta regler för genomförande av de tre förmedlemskapsprogrammen.

Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.
Förhandlingsresultatet
I detta kapitel har samlats ett antal frågor som vid förhandlingarna inte på
ett naturligt sätt kunde passas in under de övriga förhandlingskapitlen.
Nedan beskrivs vissa centrala frågor.
Skyddsklausulerna
I anslutningsfördraget finns fyra olika skyddsklausuler: en generell
ekonomisk skyddsklausul, en specifik skyddsklausul för den inre
marknaden, en specifik klausul rörande rättsliga och inrikes frågor samt
en uppskjutandeklausul. Nytt jämfört med anslutningsfördraget för de tio
senaste medlemsstaterna är uppskjutandeklausulen.
Den allmänna skyddsklausulen gäller för det fall att det inom tre år
efter anslutningen skulle uppstå allvarliga svårigheter som kan bli
bestående inom någon ekonomisk sektor eller allvarligt försämra
ekonomin inom ett visst geografiskt område. I ett sådant fall får en ny
medlemsstat ansöka om bemyndigande att vidta skyddsåtgärder för att
rätta till situationen. Under samma förutsättningar får även de nuvarande
medlemsstaterna ansöka om bemyndigande att vidta skyddsåtgärder som
kan avse bägge eller någon av de nya medlemsstaterna.
Skyddsklausulen till skydd för den inre marknadens funktion ger
kommissionen möjlighet att inom tre år efter anslutningen vidta åtgärder
om en ny medlemsstat inte har lyckats genomföra de åtaganden som
landet gjort inom ramen för anslutningsförhandlingarna på detta område.
Det finns en skyddsklausul som bl.a. rör ömsesidigt erkännande inom
det straffrättsliga och civilrättsliga området (mer om detta under avsnitt
7.23). Kommissionen har här i huvudsak tilldelats samma befogenheter
som när det gäller skyddsklausulen till skydd för den inre marknadens
funktion.
Slutligen finns en uppskjutandeklausul som möjliggör för rådet, efter
rekommendation av kommissionen, att enhälligt besluta att den planerade
tidpunkten för anslutning senareläggs med ett år till den 1 januari 2008.
Sådant beslut får fattas om det finns en allvarlig risk för att någon av
dessa stater uppenbarligen är oförberedd att uppfylla kraven för
medlemskap på ett antal viktiga områden. Vidare får rådet med
kvalificerad majoritet på grundval av en rekommendation från
kommissionen fatta beslut att aktivera denna klausul med avseende på		74

Rumänien, om allvarliga brister har konstaterats när det gäller Rumäniens uppfyllande av något eller några av de åtaganden och krav som utgjort en förutsättning för stängning av kapitlena konkurrens samt rättsliga och inrikes frågor.

Förmedlemskapsstöd

Föreskrifter i anslutningsfördraget finns för att upprätta regler för genomförande av de tre förmedlemskapsprogrammen Phare (institutionsbyggande i bred bemärkelse för att stärka och utveckla den administrativa kapaciteten att övervaka gemenskapslagstiftningens efterlevnad på vissa utpekade områden), ISPA (anpassning till strukturfonderna, avser transport och miljö), samt SAPARD (anpassning till den gemensamma jordbrukspolitiken) efter anslutningen.

Övergångsstöd

En artikel i anslutningsfördraget kommer att utgöra rättslig grund för övergångsstöd till Bulgarien och Rumänien i syfte att utveckla och förstärka den administrativa och juridiska kapaciteten att övervaka efterlevnaden av EU:s lagstiftning, samt att utveckla utbyte av goda erfarenheter mellan medlemsstater. Detta stöd kommer att uppgå till 82 miljoner EUR och skall finansiera institutionsbyggande projekt samt mindre investeringar med anslutning till projekten.

Arrangemang under interimsperioden

Under denna kapitelrubrik anges hur informations- och samrådsförfarandet mellan EU och de nya medlemsstaterna skall gå till vad gäller regelverk som tillkommer mellan förhandlingsavslut och anslutningen. Vidare anges här att länderna efter undertecknandet av anslutningsfördraget får observatörsstatus i samtliga möten med rådet och dess förberedande organ.

Prop. 2005/06:106

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 februari 2006

Närvarande: Närvarande: Statsministern Persson, statsråden Ringholm, Freivalds, Sahlin, Pagrotsky, Östros, Messing, Y. Johansson, Bodström, Karlsson, Nykvist, Andnor, Nuder, M. Johansson, Björklund, Holmberg, Jämtin, Österberg, Orback, Baylan

Föredragande: statsrådet Freivalds

Regeringen beslutar proposition 2005/06:106 Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen.

Prop. 2005/06:106

Promemorians förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen skall ha följande lydelse.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §2

De fördrag och andra instrument som avses i 2 och 3 §§ är:

1.Fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen

2.Fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen

4.Protokollet den 8 april 1965 om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier

7.Fördraget den 10 juli 1975 om ändring av vissa bestämmelser i protokollet om Europeiska investeringsbankens stadga

2 Senaste lydelse SFS 2003:1208.

Prop. 2005/06:106 10. Fördraget den 28 maj 1979 om Hellenska republikens anslutning Bilaga 1

till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen

11.Fördraget den 13 mars 1984 om ändring av fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna i fråga om Grönland

12.Fördraget den 12 juni 1985 om Konungariket Spaniens och Portugisiska republikens anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen

13.Europeiska enhetsakten den 17 och 28 februari 1986

14.Fördraget den 7 februari 1992 om Europeiska unionen

15.Fördraget den 24 juni 1994 om Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till Europeiska unionen

17.Nicefördraget den 26 februari 2001 om ändring av Fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem

19.Fördraget den 25 april 2005 om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till

19. Bilagor och protokoll som hör till de fördrag och andra instrument som anges i 1–18.

Europeiska unionen

20. Bilagor och protokoll som hör till de fördrag och andra instrument som anges i 1–19.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

Förteckning över remissinstanser

Prop. 2005/06:106

Bilaga 2

Remissyttrande har avgetts av Sveriges Riksbank, Domstolsverket, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Brottsförebyggande rådet, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Integrationsverket, Migrationsverket, SWEDAC, Kommerskollegium, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut, Handikappombudsmannen, Tullverket, Finansinspektionen, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Insättningsgarantinämnden, Statistiska centralbyrån, Högskoleverket, Skolverket, Centrala studiestödsnämnden, Ungdomsstyrelsen, Jordbruksverket, Livsmedelsekonomiska institutet, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Livsmedelsverket, Fiskeriverket, Sametinget, Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden, Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet, Radio- och TV-verket, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Statens strålskyddsinstitut, Statens kärnkraftsinspektion, Post- och telestyrelsen, Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket, Luftfartsstyrelsen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetslivsinstitutet, Jämställdhetsombudsmannen, Konkurrensverket, NUTEK, Glesbygdsverket, Statens energimyndighet, Uppsala universitet, Högskolan i Kalmar, Stockholms Handelskammare, Företagarna, Sveriges kommuner och landsting, LO, TCO, SACO, Svenska Bankföreningen, Sveriges Försäkringsförbund, Svenska Fondhandlareföreningen, Lantbrukarnas Riksförbund och Svenska Röda Korset.

Följande har beretts tillfälle att avge yttrande men har avstått från att yttra sig: Sveriges lantbruksuniversitet, Svenskt Näringsliv, Svensk Handel, Sveriges Fiskares Riksförbund, Svenska Naturskyddsföreningen, Rädda Barnen, Handikappförbundens samarbetsorgan, Sveriges Konsumentråd, Sveriges Konsumenter i Samverkan, Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer.

Förteckning över förkortningar

Amsterdamfördraget	Amsterdamfördraget den
	2 oktober 1997 om ändring av
	Fördraget om Europeiska
	unionen, fördragen om
	upprättandet av Europeiska
	gemenskaperna och vissa
	akter som hör samman med
	dem
Anslutningsfördraget	Fördraget den 25 april 2005
	om Republiken Bulgariens och
	Rumäniens anslutning till
	Europeiska unionen
anslutningslagen	lagen (1994:1500) med
	anledning av Sveriges
	anslutning till Europeiska
	unionen
EG-fördraget	Fördraget den 25 mars 1957
	om upprättandet av
	Europeiska gemenskapen
EMU	ekonomiska och monetära
	unionen
enhetsakten	Europeiska enhetsakten
	den 17 och 28 februari 1986
EU	Europeiska unionen
EU:s första pelare	Europeiska gemenskapen
	(delvis överstatligt samarbete)
EU:s andra pelare	Gemensam utrikes- och
	säkerhetspolitik
	(mellanstatligt samarbete)
EU:s tredje pelare	Polisiärt och straffrättsligt
	samarbete (mellanstatligt
	samarbete)
Euratomfördraget	Fördraget den 25 mars 1957
	om upprättandet av
	Europeiska atomenergi-
	gemenskapen

Prop. 2005/06:106

Bilaga 3

euro	benämningen på den	Prop. 2005/06:106
	gemensamma valutan	Bilaga 3
EUR	euro
	euro
Eurojust	Europeiska enheten för
	rättsligt samarbete
GUSP	EU:s gemensamma utrikes-
	och säkerhetspolitik
kommissionen	Europeiska gemenskapernas
	kommission
konstitutionen	Fördraget om upprättande av
	en konstitution för Europa
Nicefördraget	Nicefördraget den 26 februari
	2001 om ändring av
	Fördraget om Europeiska
	unionen, fördragen om
	upprättandet av Europeiska
	gemenskaperna och vissa
	akter som hör samman med
	dem
rådet	Europeiska unionens råd
unionsfördraget	Fördraget den 7 februari 1992
	om Europeiska unionen
WTO	Världshandelsorganisationen

	Prop. 2005/06:106
DEL 2	Bilaga 4
	INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Fördrag mellan Konungariket Belgien, Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Irland, Republiken Italien, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Storhertigdömet Luxemburg, Republiken Ungern, Republiken Malta, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Polen, Republiken Portugal, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien, Republiken Finland, Konungariket Sverige, Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (Europeiska unionens medlemsstater) och Republiken Bulgarien och Rumänien om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen……………………………………………………...1

Akt om villkoren för Republiken Bulgariens och Rumäniens
anslutning och om anpassning av de fördrag som ligger till grund
för Europeiska unionen.......................................................................................................			21
Del ett:	Principer ....................................................................................................................		23
Del två:	Anpassning av fördragen...........................................................................................		35
	Avdelning I:	Institutionella bestämmelser...........................................................	35
	Avdelning II:	Andra anpassningar........................................................................	50
Del tre:	Permanenta bestämmelser .........................................................................................		52
	Avdelning I:	Anpassning av institutionernas rättsakter.......................................	52
	Avdelning II:	Andra bestämmelser.......................................................................	53
Del fyra:	Tillfälliga bestämmelser ............................................................................................		54
	Avdelning I:	Övergångsbestämmelser.................................................................	54
	Avdelning II:	Institutionella bestämmelser...........................................................	55
	Avdelning III:	Finansiella bestämmelser ...............................................................	57
	Avdelning IV:	Andra bestämmelser.......................................................................	73

				Prop. 2005/06:106
				Bilaga 4
Del fem:	Genomförandebestämmelser för denna akt...............................................................			80
	Avdelning I:		Upprättande av institutioner och organ ..........................................	80
	Avdelning II: Tillämpning av institutionernas rättsakter......................................			85
	Avdelning III:		Slutbestämmelser ...........................................................................	89
Bilagor
Bilaga I:	Förteckning över konventioner och protokoll som Bulgarien
	och Rumänien tillträder vid anslutningen (enligt artikel 3.3 i
	anslutningsakten).......................................................................................................			91
Bilaga II:	Förteckning över bestämmelser i Schengenregelverket, som
	det införlivats inom Europeiska unionens ramar, och i de
	rättsakter som grundas på Schengenregelverket eller som på
	annat sätt har samband med detta, vilka skall vara bindande
	och tillämpliga i de nya medlemsstaterna från och med
	anslutningen (enligt artikel 4.1 i anslutningsakten)...................................................			98
Bilaga III: Förteckning enligt artikel 19 i anslutningsakten: anpassning
	av institutionernas rättsakter....................................................................................			116
	1.	Bolagsrätt	........................................................................................................	116
		Industriell äganderätt.............................................................................		116
		I.	Gemenskapsvarumärke ................................................................	116
		II.	Tilläggsskydd ...............................................................................	118
		III. .............................................................	Gemenskapsformgivning	122
	2.	Jordbruk..........................................................................................................		123
	3.	Transportpolitik..............................................................................................		179
	4.	Beskattning.....................................................................................................		182
Bilaga IV: Förteckning enligt artikel 20 i anslutningsakten: ytterligare
	anpassningar av ..............................................................institutionernas rättsakter			187
	Jordbruk
	A.	Jordbrukslagstiftning......................................................................................		187
	B. Veterinärlagstiftning ...........................................och fytosanitär lagstiftning			194

			Prop. 2005/06:106
			Bilaga 4
Bilaga V: Förteckning enligt artikel 21 i anslutningsakten: andra
permanenta bestämmelser .......................................................................................			195
1.	Bolagsrätt........................................................................................................		195
2.	Konkurrenspolitik...........................................................................................		196
3.	Jordbruk..........................................................................................................		202
4.	Tullunion ........................................................................................................		205
Tillägg till bilaga V .................................................................................................			220
Bilaga VI: Förteckning enligt artikel 23 i anslutningsakten:
övergångsbestämmelser
för Bulgarien............................................................................................................			221
1.	Fri rörlighet för personer ................................................................................		221
2.	Frihet att tillhandahålla tjänster......................................................................		232
3.	Fri rörlighet för kapital...................................................................................		233
4.	Jordbruk..........................................................................................................		235
	A.	Jordbrukslagstiftning.............................................................................	235
	B. Veterinärlagstiftning och fytosanitär lagstiftning .................................		236
5.	Transportpolitik..............................................................................................		241
6.	Beskattning.....................................................................................................		250
7.	Socialpolitik och sysselsättning......................................................................		256
8.	Energi .............................................................................................................		257
9.	Telekommunikation och informationsteknik .................................................		258
10.	Miljö	...............................................................................................................	258
	A.	Luftkvalitet ............................................................................................	258
	B.	Avfallshantering ....................................................................................	262
	C.	Vattenkvalitet ........................................................................................	272
	D. Förorenings- och riskhantering inom industrin.....................................		273
Tillägg till bilaga VI ................................................................................................			280
Bilaga VII:Förteckning enligt artikel 23 i anslutningsakten:
övergångsbestämmelser
för Rumänien...........................................................................................................			298
1.	Fri rörlighet för personer ................................................................................		298
2.	Frihet att tillhandahålla tjänster......................................................................		309
3.	Fri rörlighet för kapital...................................................................................		310
4.	Konkurrenspolitik...........................................................................................		312
	A.	Skattestöd ..............................................................................................	312
	B.	Omstrukturering av stålsektorn .............................................................	318

					Prop. 2005/06:106
					Bilaga 4
5.	Jordbruk
		A.	Jordbrukslagstiftning.............................................................................		330
		B. Veterinärlagstiftning och fytosanitär lagstiftning .................................			331
			I.	Veterinärlagstiftning.....................................................................	331
			II.	Fytosanitär lagstiftning.................................................................	334
	6.	Transportpolitik..............................................................................................			335
	7.	Beskattning.....................................................................................................			344
	8.	Energi .............................................................................................................			349
	9.	Miljö	...............................................................................................................		350
		A.	Luftkvalitet ............................................................................................		350
		B.	Avfallshantering ....................................................................................		353
		C.	Vattenkvalitet ........................................................................................		369
		D. Förorenings- och riskhantering inom industrin.....................................			378
	Tillägg A till bilaga VII...........................................................................................				404
	Tillägg B till bilaga VII ...........................................................................................				412
Bilaga VIII: Landsbygdsutveckling (enligt artikel 34 i anslutningsakten)................................					417
Bilaga IX: Särskilda åtaganden som gjorts och krav som godtagits av
	Rumänien vid avslutandet av anslutningsförhandlingarna den
	14 december 2004 (enligt artikel 39 i anslutningsakten) ........................................				429
Slutakt
I.	Slutaktens text .........................................................................................................				435
II.	Förklaringar .............................................................................................................				445

A.Gemensamma förklaringar av de nuvarande

medlemsstaterna .............................................................................................

445

1.Gemensam förklaring om fri rörlighet för

arbetstagare: Bulgarien..........................................................................

445

2.Gemensam förklaring om trindsädesslag:

Bulgarien ...............................................................................................

446

3.Gemensam förklaring om fri rörlighet för

arbetstagare: Rumänien .........................................................................

446

4.Gemensam förklaring om landsbygdsutveckling:

Bulgarien och Rumänien.......................................................................

447

B.Gemensam förklaring av de nuvarande medlemsstaterna

och
kommissionen.................................................................................................	448

	Prop. 2005/06:106
	Bilaga 4
5. Gemensam förklaring om Bulgariens and
Rumäniens förberedelser inför anslutningen.........................................	448
C. Gemensam förklaring av olika nuvarande medlemsstater .............................	449

6.Gemensam förklaring av Tyskland och Österrike

om fri rörlighet för arbetstagare: Bulgarien och
Rumänien...............................................................................................	449
D. Förklaring av Bulgarien..................................................................................	450

7.Förklaring av Bulgarien om användning av det

kyrilliska alfabetet i Europeiska unionen ..............................................

450

III.Skriftväxling mellan Europeiska unionen och Bulgarien och Rumänien om ett informations- och samrådsförfarande

angående antagandet av vissa beslut och andra åtgärder som
skall antas under tiden fram till anslutningen..........................................................	451

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

FÖRDRAG

MELLAN

KONUNGARIKET BELGIEN, REPUBLIKEN TJECKIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN ESTLAND, REPUBLIKEN GREKLAND, KONUNGARIKET SPANIEN, REPUBLIKEN FRANKRIKE, IRLAND, REPUBLIKEN ITALIEN, REPUBLIKEN CYPERN,

REPUBLIKEN LETTLAND, REPUBLIKEN LITAUEN,

STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG, REPUBLIKEN UNGERN, REPUBLIKEN MALTA, KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA, REPUBLIKEN ÖSTERRIKE, REPUBLIKEN POLEN, REPUBLIKEN PORTUGAL, REPUBLIKEN SLOVENIEN, REPUBLIKEN SLOVAKIEN, REPUBLIKEN FINLAND, KONUNGARIKET SVERIGE,

FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND

(EUROPEISKA UNIONENS MEDLEMSSTATER)

OCH

REPUBLIKEN BULGARIEN OCH RUMÄNIEN

OM REPUBLIKEN BULGARIENS

OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG,

REPUBLIKEN BULGARIEN,

REPUBLIKEN TJECKIENS PRESIDENT,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT,

REPUBLIKEN ESTLANDS PRESIDENT,

REPUBLIKEN GREKLANDS PRESIDENT,

HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV SPANIEN,

REPUBLIKEN FRANKRIKES PRESIDENT,

IRLANDS PRESIDENT,

REPUBLIKEN ITALIENS PRESIDENT,

REPUBLIKEN CYPERNS PRESIDENT,

REPUBLIKEN LETTLANDS PRESIDENT,

REPUBLIKEN LITAUENS PRESIDENT,

HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG, REPUBLIKEN UNGERNS PRESIDENT,

MALTAS PRESIDENT,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA,

REPUBLIKEN ÖSTERRIKES FÖRBUNDSPRESIDENT,

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

REPUBLIKEN POLENS PRESIDENT,

REPUBLIKEN PORTUGALS PRESIDENT,

RUMÄNIENS PRESIDENT,

REPUBLIKEN SLOVENIENS PRESIDENT,

REPUBLIKEN SLOVAKIENS PRESIDENT,

REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENT,

KONUNGARIKET SVERIGES REGERING,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

SOM GEMENSAMT ÖNSKAR fullfölja förverkligandet av Europeiska unionens mål,

SOM ÄR FAST BESLUTNA att fortsätta att utveckla en allt fastare sammanslutning mellan Europas folk på den grund som redan är lagd,

SOM BEAKTAR att artikel I-58 i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, liksom artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen, ger europeiska stater möjlighet att bli medlemmar i unionen,

SOM BEAKTAR att Republiken Bulgarien och Rumänien har ansökt om medlemskap i unionen,

SOM BEAKTAR att rådet, efter att ha hört kommissionen och inhämtat Europaparlamentets samtycke, uttalat sig för att dessa stater skall bli medlemmar,

SOM BEAKTAR att, vid undertecknandet av detta fördrag, fördraget om upprättande av en konstitution för Europa hade undertecknats men ännu inte ratificerats av unionens alla medlemsstater och att Republiken Bulgarien och Rumänien kommer att ansluta sig till Europeiska unionen såsom den är konstituerad den 1 januari 2007,

HAR ENATS OM villkoren och de närmare bestämmelserna för anslutning och har för detta ändamål som befullmäktigade utsett:

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG,

Karel DE GUCHT

Utrikesminister

Didier DONFUT

Statssekreterare åt utrikesministern, med ansvar för Europafrågor

REPUBLIKEN BULGARIEN,

Georgi PARVANOV

President

Simeon SAXE-COBURG

Premiärminister

Solomon PASSY

Utrikesminister

Meglena KUNEVA

Minister för Europafrågor

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

REPUBLIKEN TJECKIENS PRESIDENT,

Vladimír MÜLLER

Biträdande minister för EU-frågor

Jan KOHOUT

Ambassadör,

Republiken Tjeckiens ständige representant vid Europeiska unionen

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK,

Friis Arne PETERSEN

Ständig statssekreterare

Claus GRUBE

Ambassadör,

Konungariket Danmarks ständige representant vid Europeiska unionen

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT,

Hans Martin BURY

Biträdande minister med ansvar för Europafrågor

Wilhelm SCHÖNFELDER Ambassadör,

Förbundsrepubliken Tysklands ständige representant vid Europeiska unionen

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

REPUBLIKEN ESTLANDS PRESIDENT,

Urmas PAET

Utrikesminister

Väino REINART

Ambassadör,

Republiken Estlands ständige representant vid Europeiska unionen

REPUBLIKEN GREKLANDS PRESIDENT,

Yannis VALINAKIS

Biträdande utrikesminister

Vassilis KASKARELIS

Ambassadör,

Hellenska republikens ständiga representant vid Europeiska unionen

HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV SPANIEN,

Miguel Angel MORATINOS CUYAUBÉ

Utrikes- och samarbetsminister

Alberto NAVARRO GONZÁLEZ

Statssekreterare för Europeiska unionen

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

REPUBLIKEN FRANKRIKES PRESIDENT,

Claudie HAIGNERÉ

Biträdande minister åt utrikesministern, med ansvar för Europafrågor

Pierre SELLAL

Ambassadör,

Republiken Frankrikes ständige representant vid Europeiska unionen

IRLANDS PRESIDENT,

Dermot AHERN

Utrikesminister

Noel TREACY

Biträdande minister med särskilt ansvar för Europafrågor

REPUBLIKEN ITALIENS PRESIDENT,

Roberto ANTONIONE

Statssekreterare för utrikesfrågor

Rocco Antonio CANGELOSI

Ambassadör,

Republiken Italiens ständige representant vid Europeiska unionen

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

REPUBLIKEN CYPERNS PRESIDENT,

George IACOVOU

Utrikesminister

Nicholas EMILIOU

Ambassadör,

Republiken Cyperns ständige representant vid Europeiska unionen

REPUBLIKEN LETTLANDS PRESIDENT,

Artis PABRIKS

Utrikesminister

Eduards STIPRAIS

Ambassadör,

Republiken Lettlands ständige representant vid Europeiska unionen

REPUBLIKEN LITAUENS PRESIDENT,

Antanas VALIONIS

Utrikesminister

Albinas JANUSKA

Biträdande statssekreterare vid utrikesministeriet

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG,

Jean-Claude JUNCKER

Premiärminister, ministre d'Etat och finansminister

Jean ASSELBORN

Vice premiärminister samt utrikes- och invandringsminister

REPUBLIKEN UNGERNS PRESIDENT,

Ferenc SOMOGYI

Utrikesminister

Etele BARÁTH

Minister utan portfölj, med ansvar för Europafrågor

MALTAS PRESIDENT,

Michael FRENDO

Utrikesminister

Richard CACHIA CARUANA

Ambassadör,

Maltas ständige representant vid Europeiska unionen

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA,

B.R. BOT

Utrikesminister

Atzo NICOLAÏ

Minister för Europafrågor

REPUBLIKEN ÖSTERRIKES FÖRBUNDSPRESIDENT,

Hubert GORBACH

Vicekansler

Ursula PLASSNIK

Förbundsutrikesminister

REPUBLIKEN POLENS PRESIDENT,

Adam Daniel ROTFELD

Utrikesminister

Jaroslaw PIETRAS

Statssekreterare för Europafrågor

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

REPUBLIKEN PORTUGALS PRESIDENT,

Diogo PINTO DE FREITAS DO AMARAL

Vice premiärminister och utrikesminister

Fernando Manuel de MENDONÇA D'OLIVEIRA NEVES

Statssekreterare för Europafrågor

RUMÄNIENS PRESIDENT,

Traian BASESCU

Rumäniens president

Calin POPESCU–TARICEANU

Rumäniens premiärminister

Mihai-Razvan UNGUREANU

Utrikesminister

Leonard ORBAN

Chefsförhandlare med Europeiska unionen

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

REPUBLIKEN SLOVENIENS PRESIDENT,

Božo CERAR

Statssekreterare vid utrikesministeriet

REPUBLIKEN SLOVAKIENS PRESIDENT,

Eduard KUKAN

Utrikesminister

József BERÉNYI

Statssekreterare vid utrikesministeriet

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENT,

Eikka KOSONEN

Ambassadör,

Republiken Finlands ständige representant vid Europeiska unionen

KONUNGARIKET SVERIGES REGERING,

Laila FREIVALDS

Utrikesminister

Sven-Olof PETERSSON

Ambassadör,

Konungariket Sveriges ständige representant vid Europeiska unionen

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,

Sir John GRANT KCMG Ambassadör,

Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands ständige representant vid Europeiska unionen

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

ARTIKEL 1

1.Republiken Bulgarien och Rumänien blir härmed medlemmar i Europeiska unionen.

2.Republiken Bulgarien och Rumänien blir parter i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa och i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, enligt den lydelse de har efter ändringar och tillägg.

3.Villkoren och de närmare bestämmelserna för anslutning anges i det protokoll som är fogat till detta fördrag. Bestämmelserna i protokollet skall utgöra en integrerad del av detta fördrag.

4.Protokollet, med bilagor och tillägg, skall fogas till fördraget om upprättande av en konstitution för Europa och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, och bestämmelserna i protokollet skall utgöra en integrerad del av dessa fördrag.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ARTIKEL 2

1. Om fördraget om upprättande av en konstitution för Europa inte har trätt i kraft dagen för anslutningen, blir Republiken Bulgarien och Rumänien parter i de fördrag som ligger till grund för unionen, enligt den lydelse de har efter ändringar och tillägg.

I så fall skall artikel 1.2–1.4 gälla från och med dagen för ikraftträdandet av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

2. De villkor för anslutning och de anpassningar i unionens grundläggande fördrag som anslutningen medför, vilka gäller från och med dagen för anslutningen till och med dagen för ikraftträdandet av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, anges i den akt som är fogad till detta fördrag. Bestämmelserna i akten skall utgöra en integrerad del av detta fördrag.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

3. Om fördraget om upprättande av en konstitution för Europa träder i kraft efter anslutningen skall det protokoll som avses i artikel 1.3 ersätta den akt som avses i artikel 2.2 dagen för ikraftträdandet av fördraget. I så fall skall bestämmelserna i protokollet inte anses skapa någon ny rättsverkan utan bevara, enligt villkoren i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen och protokollet, de rättsverkningar som redan har införts genom bestämmelserna i den akt som avses i artikel 2.2.

Akter som antagits före ikraftträdandet av det protokoll som avses i artikel 1.3 på grundval av detta fördrag eller den akt som avses i punkt 2 skall fortsätta att gälla och deras rättsverkningar skall bevaras till dess att dessa akter ändras eller upphävs.

ARTIKEL 3

Bestämmelserna om rättigheter och skyldigheter för medlemsstaterna samt uppgifter och befogenheter för unionens institutioner, i de fördrag i vilka Republiken Bulgarien och Rumänien blir parter, skall tillämpas på detta fördrag.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ARTIKEL 4

1.Detta fördrag skall ratificeras av de höga fördragsslutande parterna i enlighet med deras respektive konstitutionella krav. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos Italiens regering senast den 31 december 2006.

2.Detta fördrag träder i kraft den 1 januari 2007 förutsatt att alla ratifikationsinstrument har deponerats före den dagen.

Om någon av de stater som anges i artikel 1.1 inte deponerar sitt ratifikationsinstrument i rätt tid skall detta fördrag träda i kraft för den andra staten som har deponerat sitt instrument. I så fall skall rådet med enhällighet omedelbart besluta om de nödvändiga anpassningarna av detta fördrag, av artiklarna 10, 11.2, 12, 21.1, 22, 31, 34 och 46, punkt 2.1 b, 2.2 och 2.3 i bilaga III samt avsnitt B i bilaga IV i det protokoll som avses i artikel 1.3 och, i förekommande fall, av artiklarna 9-11, 14.3, 15, 24.1, 31, 34, 46 och 47, punkt 2.1 b, 2.2 och 2.3 i bilaga III samt avsnitt B i bilaga IV i den akt som avses i artikel 2.2. Rådet kan också genom enhälligt beslut upphäva eller anpassa sådana bestämmelser i protokollet och dess bilagor och tillägg samt, i förekommande fall, i akten och dess bilagor och tillägg, som uttryckligen hänvisar till en stat som inte har deponerat sitt ratifikationsinstrument.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Utan hinder av deponeringen av alla nödvändiga ratifikationsinstrument i enlighet med punkt 1, träder detta fördrag i kraft den 1 januari 2008 om rådet fattar ett beslut om båda de anslutande staterna enligt artikel 39 i det protokoll som avses i artikel 1.3, eller enligt artikel 39 i den akt som avses i artikel 2.2 före ikraftträdandet av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

Om ett sådant beslut fattas för endast en av de anslutande staterna träder detta fördrag i kraft för den staten den 1 januari 2008.

3. Utan hinder av punkt 2 får unionens institutioner före anslutningen anta de åtgärder som avses i artiklarna 3.6, 6.2 andra stycket, 6.4 andra stycket, 6.7 andra och tredje styckena,

6.8 andra stycket, 6.9 tredje stycket, 17, 19, 27.1, 27.4, 28.4, 28.5, 29, 30.3, 31.4, 32.5, 34.3, 34.4, 37, 38, 39.4, 41, 42, 55, 56, 57 och bilagorna IV-VIII i det protokoll som avses i artikel 1.3. Sådana åtgärder skall antas enligt motsvarande bestämmelser i artiklarna 3.6, 6.2 andra stycket, 6.4 andra stycket, 6.7 andra och tredje styckena, 6.8 andra stycket, 6.9

tredje stycket, 20, 22, 27.1, 27.4, 28.4, 28.5, 29, 30.3, 31.4, 32.5, 34.3, 34.4, 37, 38, 39.4, 41, 42, 55, 56, 57 och bilagorna IV-VIII i den akt som avses i artikel 2.2, före ikraftträdandet av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

Dessa åtgärder skall träda i kraft endast om detta fördrag träder i kraft och då samtidigt med fördraget.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ARTIKEL 5

Den bulgariska och den rumänska texten till fördraget om upprättande av en konstitution för Europa skall fogas till det här fördraget. Dessa texter skall vara giltiga på samma villkor som de danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska texterna till fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

Italiens regering skall till Bulgariens och Rumäniens regeringar överlämna en bestyrkt kopia av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa på alla de språk som anges i

första stycket.

ARTIKEL 6

Detta fördrag, som har upprättats i ett enda original på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska språken, vilka samtliga texter är lika giltiga, skall deponeras i arkiven hos Italiens regering, som skall överlämna en bestyrkt kopia till var och en av de andra signatärstaternas regeringar.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

AKT

OM VILLKOREN FÖR

REPUBLIKEN BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING OCH OM ANPASSNING AV DE FÖRDRAG SOM LIGGER TILL GRUND FÖR EUROPEISKA UNIONEN

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

I överensstämmelse med artikel 2 i anslutningsfördraget skall denna akt tillämpas om fördraget om upprättande av en konstitution för Europa inte är i kraft den 1 januari 2007 fram till dagen för ikraftträdandet av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

DEL ETT

PRINCIPER

ARTIKEL 1

I denna akt avses med

–grundläggande fördrag:

a)Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget) och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget) med de tillägg och ändringar som gjorts genom fördrag eller andra rättsakter som trätt i kraft före anslutningen,

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

b)Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) med de tillägg och ändringar som gjorts genom fördrag eller andra rättsakter som trätt i kraft före anslutningen,

–nuvarande medlemsstater: Konungariket Belgien, Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Irland, Republiken Italien, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Storhertigdömet Luxemburg, Republiken Ungern, Republiken Malta, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Polen, Republiken Portugal, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien, Republiken Finland, Konungariket Sverige och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland,

–unionen: den europeiska union som upprättats genom EU-fördraget,

–gemenskapen: den ena av eller båda de gemenskaper som anges i första strecksatsen, allt efter omständigheterna,

–nya medlemsstater: Republiken Bulgarien och Rumänien,

–institutioner: de institutioner som upprättats genom de grundläggande fördragen.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ARTIKEL 2

Från och med dagen för anslutningen skall bestämmelserna i de grundläggande fördragen och i rättsakter som har antagits av institutionerna och Europeiska centralbanken före anslutningen vara bindande för Bulgarien och Rumänien och skall tillämpas i dessa stater på de villkor som anges i de fördragen och i denna akt.

ARTIKEL 3

1.Bulgarien och Rumänien ansluter sig till de beslut och avtal som företrädarna för medlemsstaternas regeringar har fattat eller ingått vid sammanträden i rådet.

2.Bulgarien och Rumänien skall ha samma ställning som de nuvarande medlemsstaterna när det gäller förklaringar, resolutioner eller andra ståndpunkter av Europeiska rådet eller av rådet samt förklaringar, resolutioner eller andra ståndpunkter som medlemsstaterna efter gemensam överenskommelse har antagit i frågor om gemenskapen eller unionen; de kommer följaktligen att beakta de principer och riktlinjer som kommer till uttryck i dessa förklaringar, resolutioner eller andra ståndpunkter och kommer att göra vad som behövs för att säkerställa genomförandet.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

3.Bulgarien och Rumänien ansluter sig till de konventioner och protokoll som finns förtecknade i bilaga I. Dessa konventioner och protokoll skall träda i kraft gentemot Bulgarien och Rumänien den dag som rådet fastställer i de beslut som avses i punkt 4.

4.Rådet skall genom enhälligt beslut på rekommendation av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet göra alla anpassningar som krävs på grund av anslutning till de konventioner och protokoll som avses i punkt 3 och skall offentliggöra den anpassade texten i Europeiska unionens officiella tidning.

5.Bulgarien och Rumänien åtar sig avseende de konventioner och protokoll som avses i punkt 3 att införa administrativa eller andra arrangemang som motsvarar dem som de nuvarande medlemsstaterna eller rådet har antagit vid dagen för anslutningen, och att underlätta praktiskt samarbete mellan medlemsstaternas institutioner och organisationer.

6.Rådet kan genom enhälligt beslut på förslag av kommissionen komplettera bilaga I med de konventioner, avtal och protokoll som undertecknats före dagen för anslutningen.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ARTIKEL 4

1.Bestämmelserna i Schengenregelverket, som det införlivats inom Europeiska unionens ramar genom det protokoll som fogats till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (nedan kallat "Schengenprotokollet"), och i de rättsakter som grundas på detta eller på annat sätt har samband med detta, enligt förteckningen i bilaga II, samt i eventuella ytterligare sådana rättsakter som antagits före anslutningen, skall vara bindande för och tillämpas i Bulgarien och Rumänien från och med dagen för anslutningen.

2.De bestämmelser i Schengenregelverket, som det införlivats inom Europeiska unionens ramar, och i rättsakter som grundas på detta eller på annat sätt har samband med detta, vilka inte avses i punkt 1 skall visserligen vara bindande för Bulgarien och Rumänien från och med dagen för anslutningen men skall inte tillämpas i respektive stat förrän efter beslut av rådet när det i enlighet med tillämpliga Schengenutvärderingsförfaranden har kontrollerats att de nödvändiga villkoren för tillämpning av samtliga delar av regelverket är uppfyllda i den staten.

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

Rådet skall fatta sitt beslut, efter att ha hört Europaparlamentet, med enhällighet bland de medlemmar som företräder regeringarna i de medlemsstater för vilka tillämpningen av de bestämmelser som avses i denna punkt redan har inletts och företrädaren för regeringen i den medlemsstat för vilken tillämpningen av bestämmelserna skall inledas. De rådsmedlemmar som företräder regeringarna i Irland och i Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland skall delta i sådana beslut i den mån de hänför sig till de bestämmelser i Schengenregelverket och i rättsakter som grundas på detta eller som på annat sätt har samband med detta i vilka dessa medlemsstater deltar.

ARTIKEL 5

Bulgarien och Rumänien skall delta i den ekonomiska och monetära unionen från och med dagen för anslutningen som medlemsstater med undantag i enlighet med artikel 122 i EG-fördraget.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ARTIKEL 6

1.Sådana avtal eller konventioner som ingåtts eller provisoriskt tillämpas av gemenskapen, eller avtal eller konventioner enligt artikel 24 eller artikel 38 i EU-fördraget, med en eller flera tredje stater, med en internationell organisation eller med en medborgare i tredje stat, skall vara bindande för Bulgarien och Rumänien på de villkor som anges i de grundläggande fördragen och denna akt.

2.Bulgarien och Rumänien förbinder sig att på de villkor som anges i denna akt ansluta sig till de avtal eller konventioner som ingåtts eller undertecknats av de nuvarande medlemsstaterna och gemenskapen tillsammans.

Bulgariens och Rumäniens anslutning till de avtal eller konventioner som ingåtts eller undertecknats av gemenskapen och de nuvarande medlemsstaterna tillsammans med särskilda tredjeländer eller internationella organisationer skall godkännas genom att protokoll till sådana avtal eller konventioner ingås mellan rådet, genom enhälligt beslut på medlemsstaternas vägnar, och det eller de tredje länderna eller den internationella organisationen i fråga. Kommissionen skall på medlemsstaternas vägnar förhandla fram dessa protokoll på grundval av förhandlingsdirektiv som enhälligt godkänts av rådet, och i samråd med en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna. Den skall lägga fram ett utkast till protokollen för rådet, så att de kan ingås.

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

Detta förfarande skall inte påverka utövandet av gemenskapens egen behörighet eller beröra fördelningen av befogenheter mellan gemenskapen och medlemsstaterna när det gäller ingående av sådana avtal i framtiden eller eventuella andra ändringar som inte har samband med anslutningen.

3.När Bulgarien och Rumänien ansluter sig till de avtal och konventioner som avses i punkt 2 skall de få samma rättigheter och skyldigheter enligt dessa avtal och konventioner som de nuvarande medlemsstaterna.

4.Från och med dagen för anslutningen, och i avvaktan på ikraftträdandet av de nödvändiga protokoll som avses i punkt 2 skall ingås, skall Bulgarien och Rumänien tillämpa bestämmelserna i de avtal eller konventioner som ingåtts av de nuvarande medlemsstaterna och gemenskapen tillsammans före anslutningen, med undantag för avtalet med Schweiz om fri rörlighet för personer. Denna skyldighet gäller också för de avtal eller konventioner som unionen och de nuvarande medlemsstaterna har enats om att tillämpa provisoriskt.

I avvaktan på ikraftträdandet av de protokoll som avses i punkt 2 skall gemenskapen och medlemsstaterna, när så befinns lämpligt tillsammans, inom ramen för sin respektive behörighet, vidta lämpliga åtgärder.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

5.Bulgarien och Rumänien ansluter sig till partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i

gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan1, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000.

6.Bulgarien och Rumänien förbinder sig att på de villkor som anges i denna akt ansluta sig till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet2 i enlighet med artikel 128 i det avtalet.

7.Från och med dagen för anslutningen skall Bulgarien och Rumänien tillämpa de bilaterala textilavtal och textilöverenskommelser som gemenskapen har ingått med tredjeländer.

De kvantitativa restriktioner som gemenskapen tillämpar på import av textil- och beklädnadsvaror skall anpassas för att ta hänsyn till Bulgariens och Rumäniens anslutning till gemenskapen. Gemenskapen kan i detta syfte före anslutningen förhandla fram ändringar i de bilaterala avtal och överenskommelser som avses ovan med de berörda tredjeländerna.

Om ändringarna i de bilaterala textilavtalen och textilöverenskommelserna inte har trätt i kraft vid anslutningen skall gemenskapen göra de nödvändiga anpassningarna av sina bestämmelser om import av textil- och beklädnadsvaror från tredjeländer för att ta hänsyn till Bulgariens och Rumäniens anslutning.

EGT L 317, 15.12.2000, s. 3. EGT L 1, 3.1.1994, s. 3.

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

8. De kvantitativa restriktioner som gemenskapen tillämpar på import av stål och stålprodukter skall anpassas på grundval av Bulgariens och Rumäniens import under de senaste åren av stålprodukter med ursprung i de berörda leverantörsländerna.

I detta syfte skall de nödvändiga ändringarna i de bilaterala stålavtal och stålöverenskommelser som gemenskapen ingått med tredjeländer förhandlas fram före anslutningen.

Om ändringarna av de bilaterala avtalen och överenskommelserna inte har trätt i kraft vid anslutningen skall bestämmelserna i första stycket gälla.

9. Fiskeavtal som Bulgarien och Rumänien före anslutningen har ingått med tredjeländer skall förvaltas av gemenskapen.

De rättigheter och skyldigheter som Bulgarien och Rumänien har genom dessa avtal skall inte påverkas under den period då bestämmelserna i dessa avtal provisoriskt bibehålls.

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

Så snart som möjligt och under alla omständigheter innan de avtal som avses i första stycket har löpt ut skall lämpliga beslut om fortsättning av fiskeverksamheten enligt dessa avtal antas i varje enskilt fall av rådet, med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen, varvid det även skall vara möjligt att förlänga vissa avtal med högst ett år.

10. Med verkan från och med dagen för anslutningen skall Bulgarien och Rumänien frånträda alla frihandelsavtal med tredjeländer, inklusive Centraleuropeiska frihandelsavtalet.

I den mån avtal mellan Bulgarien, Rumänien eller båda staterna å ena sidan och ett eller flera tredjeländer å andra sidan inte är förenliga med de skyldigheter som följer av denna akt skall Bulgarien och Rumänien vidta alla lämpliga åtgärder för att undanröja de oförenligheter som konstaterats. Om Bulgarien eller Rumänien har svårigheter med att anpassa ett avtal som ingåtts med ett eller flera tredjeländer före anslutningen skall landet enligt villkoren i det avtalet frånträda det.

11. Bulgarien och Rumänien ansluter sig på de villkor som anges i denna akt till de interna överenskommelser som ingåtts av de nuvarande medlemsstaterna för att genomföra de avtal eller konventioner som avses i punkterna 2, 5 och 6.

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

12. Bulgarien och Rumänien skall när så behövs vidta lämpliga åtgärder för att deras ställning i förhållande till internationella organisationer och sådana internationella avtal där också gemenskapen eller andra medlemsstater är parter skall anpassas till de rättigheter och skyldigheter som följer av anslutningen till unionen.

I synnerhet skall de vid anslutningen eller så snart som möjligt därefter frånträda sådana internationella fiskeavtal och utträda ur sådana fiskeorganisationer som även gemenskapen är part i, om inte deras medlemskap har samband med något annat än fiske.

ARTIKEL 7

1.Om inget annat föreskrivs i denna akt får inte bestämmelserna i denna tillfälligt sättas ur kraft, ändras eller upphävas på annat sätt än genom det förfarande som anges i de grundläggande fördragen och som gör det möjligt att ändra de fördragen.

2.De rättsakter som har antagits av institutionerna och som omfattas av övergångsbestämmelser i denna akt skall behålla sin rättsliga status; i synnerhet skall förfarandena för ändring av dessa rättsakter gälla även i fortsättningen.

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

3. De bestämmelser i denna akt vars syfte eller verkan är att rättsakter antagna av institutionerna skall upphävas eller ändras, utom då det gäller en övergångsåtgärd, skall ha samma rättsliga status som de på detta sätt upphävda eller ändrade bestämmelserna och skall vara underkastade samma regler som dessa.

ARTIKEL 8

De grundläggande fördragen och de rättsakter som antagits av institutionerna skall, som en övergångsåtgärd, tillämpas med de avvikelser som föreskrivs i denna akt.

DEL TVÅ

ANPASSNING AV FÖRDRAGEN

AVDELNING I

INSTITUTIONELLA BESTÄMMELSER

ARTIKEL 9

1. Artikel 189 andra stycket i EG-fördraget och artikel 107 andra stycket i Euratomfördraget skall ersättas med följande:

"Antalet ledamöter i Europaparlamentet får inte överstiga 736."

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

2. Med verkan från och med början av perioden 2009–2014 skall artikel 190.2 första stycket i EG-fördraget och artikel 108.2 första stycket i Euratomfördraget ersättas med följande:

"2. I varje medlemsstat skall följande antal företrädare i Europaparlamentet väljas:

Belgien	22
Bulgarien	17
Tjeckien	22
Danmark	13
Tyskland	99
Estland	6
Grekland	22
Spanien	50
Frankrike	72
Irland	12
Italien	72
Cypern	6
Lettland	8

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Litauen	12
Luxemburg	6
Ungern	22
Malta	5
Nederländerna	25
Österrike	17
Polen	50
Portugal	22
Rumänien	33
Slovenien	7
Slovakien	13
Finland	13
Sverige	18
Förenade kungariket	72."

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ARTIKEL 10

1. Artikel 205.2 i EG-fördraget och artikel 118.2 i Euratomfördraget skall ersättas med följande:

"2. När rådets beslut skall fattas med kvalificerad majoritet skall medlemsstaternas röster viktas på följande sätt:

Belgien	12
Bulgarien	10
Tjeckien	12
Danmark	7
Tyskland	29
Estland	4
Grekland	12
Spanien	27
Frankrike	29

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Irland	7
Italien	29
Cypern	4
Lettland	4
Litauen	7
Luxemburg	4
Ungern	12
Malta	3
Nederländerna	13
Österrike	10
Polen	27
Portugal	12
Rumänien	14
Slovenien	4
Slovakien	7
Finland	7
Sverige	10
Förenade	29
kungariket

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

Rådets beslut skall fattas med minst 255 röster från majoriteten av medlemsstaterna när beslutet enligt detta fördrag skall fattas på förslag från kommissionen.

I andra fall skall rådets beslut fattas med minst 255 röster från minst två tredjedelar av medlemsstaterna."

2.Artikel 23.2 tredje stycket i EU-fördraget skall ersättas med följande:

"Rådsmedlemmarnas röster skall viktas i enlighet med artikel 205.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Rådets beslut skall fattas med minst 255 röster från minst två tredjedelar av medlemmarna. När rådet skall fatta ett beslut med kvalificerad majoritet får en rådsmedlem begära en kontroll av att de medlemsstater som utgör denna kvalificerade majoritet motsvarar minst 62 % av unionens hela befolkning. Om detta villkor inte är uppfyllt, skall beslutet inte antas."

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

3.Artikel 34.3 i EU-fördraget skall ersättas med följande:

"3. När rådet skall besluta med kvalificerad majoritet skall medlemmarnas röster viktas enligt artikel 205.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, varvid åtminstone 255 röster från minst två tredjedelar av medlemmarna skall krävas för beslut. När rådet skall fatta ett beslut med kvalificerad majoritet får en rådsmedlem begära en kontroll av att de medlemsstater som utgör denna kvalificerade majoritet motsvarar minst 62 % av unionens hela befolkning. Om detta villkor inte är uppfyllt, skall beslutet inte antas."

ARTIKEL 11

1. Artikel 9 första stycket i det protokoll om domstolens stadga som fogas till EU-fördraget, EG-fördraget och Euratomfördraget skall ersättas med följande:

"Den nytillsättning av en del av domartjänsterna som skall äga rum vart tredje år skall avse omväxlande fjorton och tretton domare."

2. Artikel 48 i det protokoll om domstolens stadga som fogas till EU-fördraget, EG-fördraget och Euratomfördraget skall ersättas med följande:

"Artikel 48

Förstainstansrätten skall ha tjugosju domare."

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ARTIKEL 12

Artikel 258 andra stycket i EG-fördraget och artikel 166 andra stycket i Euratomfördraget om sammansättningen av Ekonomiska och sociala kommittén skall ersättas med följande:

"Antalet ledamöter i kommittén skall vara följande:
Belgien	12
Bulgarien	12
Tjeckien	12
Danmark	9
Tyskland	24
Estland	7
Grekland	12
Spanien	21
Frankrike	24
Irland	9
Italien	24
Cypern	6
Lettland	7
Litauen	9

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Luxemburg	6
Ungern	12
Malta	5
Nederländerna	12
Österrike	12
Polen	21
Portugal	12
Rumänien	15
Slovenien	7
Slovakien	9
Finland	9
Sverige	12
Förenade kungariket	24"

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ARTIKEL 13

Artikel 263 tredje stycket i EG-fördraget om sammansättningen av Regionkommittén skall ersättas med följande:

"Antalet ledamöter i kommittén skall vara följande:
Belgien	12
Bulgarien	12
Tjeckien	12
Danmark	9
Tyskland	24
Estland	7
Grekland	12
Spanien	21
Frankrike	24
Irland	9
Italien	24
Cypern	6
Lettland	7
Litauen	9
Luxemburg	6

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Ungern	12
Malta	5
Nederländerna	12
Österrike	12
Polen	21
Portugal	12
Rumänien	15
Slovenien	7
Slovakien	9
Finland	9
Sverige	12
Förenade kungariket	24"

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ARTIKEL 14

Protokollet om Europeiska investeringsbankens stadga, som fogas till EG-fördraget, skall ändras på följande sätt:

1. I artikel 3 skall följande införas mellan uppgifterna för Belgien och Tjeckien:

"– Bulgarien."

Följande skall införas mellan uppgifterna för Portugal och Slovenien:

"– Rumänien."

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

2.Artikel 4.1 första stycket skall ändras på följande sätt:

a)Den inledande meningen skall ersättas med följande:

"1.Banken skall ha ett kapital på 164 795 737 000 EUR, som skall tecknas av medlemsstaterna med följande belopp*:"

__________________

*De uppgifter som anges för Bulgarien och Rumänien är preliminära och baseras på uppgifter för 2003 som offentliggjorts av Eurostat.

b)Följande skall införas mellan uppgifterna för Irland och Slovakien:

"Rumänien

846 000 000".

c)Följande skall införas mellan uppgifterna för Slovenien och Litauen:

"Bulgarien

296 000 000".

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

3. Artikel 11.2 första, andra och tredje styckena skall ersättas med följande:

"2. Styrelsen skall bestå av 28 ledamöter och 18 suppleanter.

Ledamöterna skall utses av bankens råd för en tid av fem år; varje medlemsstat skall nominera en ledamot. Kommissionen skall också nominera en ledamot.

Suppleanterna skall utses av bankens råd för en tid av fem år enligt följande:

–Två suppleanter skall nomineras av Tyskland.

–Två suppleanter skall nomineras av Frankrike.

–Två suppleanter skall nomineras av Italien.

–Två suppleanter skall nomineras av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

–En suppleant skall nomineras i samförstånd mellan Spanien och Portugal.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

–En suppleant skall nomineras i samförstånd mellan Belgien, Luxemburg och Nederländerna.

–Två suppleanter skall nomineras i samförstånd mellan Danmark, Grekland, Irland och Rumänien.

–Två suppleanter skall nomineras i samförstånd mellan Estland, Lettland, Litauen, Österrike, Finland och Sverige.

–Tre suppleanter skall nomineras i samförstånd mellan Bulgarien, Tjeckien, Cypern, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien.

–En suppleant skall nomineras av kommissionen.".

ARTIKEL 15

Artikel 134.2 första stycket i Euratomfördraget, om sammansättningen av Vetenskapliga och tekniska kommittén, skall ersättas med följande:

"2. Kommittén skall ha 41 ledamöter som rådet utser efter att ha hört kommissionen."

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

AVDELNING II

ANDRA ANPASSNINGAR

ARTIKEL 16

I artikel 57.1 i EG-fördraget skall sista meningen ersättas med följande:

"I fråga om restriktioner som är i kraft enligt nationell lagstiftning i Bulgarien, Estland och Ungern skall det relevanta datumet vara den 31 december 1999."

ARTIKEL 17

Artikel 299.1 i EG-fördraget skall ersättas med följande:

"1. Detta fördrag skall gälla för Konungariket Belgien, Republiken Bulgarien, Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Irland, Republiken Italien, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Storhertigdömet Luxemburg, Republiken Ungern, Republiken Malta, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Polen, Republiken Portugal, Rumänien, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien, Republiken Finland, Konungariket Sverige och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland."

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ARTIKEL 18

1.Artikel 314 andra stycket i EG-fördraget skall ersättas med följande:

"Till följd av anslutningsfördragen är även de bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, grekiska, iriska, lettiska, litauiska, maltesiska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska och ungerska texterna giltiga."

2.Artikel 225 andra stycket i Euratomfördraget skall ersättas med följande:

3.Artikel 53 andra stycket i EU-fördraget skall ersättas med följande:

"Till följd av anslutningsfördragen är även de bulgariska, estniska, finska, lettiska, litauiska, maltesiska, polska, rumänska, slovakiska, slovenska, svenska, tjeckiska och ungerska texterna giltiga."

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

DEL TRE

PERMANENTA BESTÄMMELSER

AVDELNING I

ANPASSNING AV INSTITUTIONERNAS RÄTTSAKTER

ARTIKEL 19

De rättsakter som förtecknas i bilaga III till denna akt skall anpassas på det sätt som anges i den bilagan.

ARTIKEL 20

Sådan anpassning som vid anslutningen behöver göras i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV till denna akt skall utarbetas enligt riktlinjerna i den bilagan.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

AVDELNING II

ANDRA BESTÄMMELSER

ARTIKEL 21

De åtgärder som förtecknas i bilaga V till denna akt skall tillämpas enligt de villkor som anges i den bilagan.

ARTIKEL 22

På förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet får rådet enhälligt besluta om de anpassningar av bestämmelserna i denna akt om den gemensamma jordbrukspolitiken som ändringar i gemenskapslagstiftningen kan motivera.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

DEL FYRA

TILLFÄLLIGA BESTÄMMELSER

AVDELNING I

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

ARTIKEL 23

De åtgärder som förtecknas i bilagorna VI och VII till denna akt skall tillämpas på Bulgarien och Rumänien enligt de villkor som anges i de bilagorna.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

AVDELNING II

INSTITUTIONELLA BESTÄMMELSER

ARTIKEL 24

1. Med avvikelse från det högsta antal ledamöter i Europaparlamentet som fastställs i artikel 189 andra stycket i EG-fördraget och i artikel 107 andra stycket i Euratomfördraget, skall antalet ledamöter i Europaparlamentet ökas, för att beakta Bulgariens och Rumäniens anslutning, med följande antal ledamöter från dessa länder för tiden från och med anslutningen fram till början av Europaparlamentets mandatperiod 2009–2014:

Bulgarien	18
Rumänien	35.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

2.Före den 31 december 2007 skall Bulgarien och Rumänien, i enlighet med

bestämmelserna i akten om allmänna direkta val av ledamöter i Europaparlamentet, för sina folk hålla allmänna direkta val av det antal ledamöter som anges i punkt 13.

3.Om valen hålls efter dagen för anslutningen skall, med avvikelse från artikel 190.1

i EG-fördraget och artikel 108.1 i Euratomfördraget, de ledamöter i Europaparlamentet som företräder folken i Bulgarien och Rumänien under perioden från och med anslutningen fram till vart och ett av de val som avses i punkt 2 utses inom parlamenten i dessa stater på det sätt som var och en av dessa stater själv bestämmer.

3EGT L 278, 8.10.1976, s. 5. Akten senast ändrad genom rådets beslut 2002/772/EG, Euratom (EGT L 283, 21.10.2002, s. 1).

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

AVDELNING III

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

ARTIKEL 25

1. Från dagen för anslutningen skall Bulgarien och Rumänien betala in följande belopp, som motsvarar deras andel av det inbetalade kapitalet för det tecknade kapitalet enligt artikel 4 i Europeiska investeringsbankens stadga4.

Bulgarien	14 800 000 EUR
Rumänien	42 300 000 EUR

Dessa belopp skall betalas i åtta lika stora delbetalningar, som förfaller till betalning den 31 maj 2007, 31 maj 2008, 31 maj 2009, 30 november 2009, 31 maj 2010,

30 november 2010, 31 maj 2011 och 30 november 2011.

4De angivna sifferuppgifterna är preliminära och grundar sig på de uppgifter för 2003 som offentliggjorts av Eurostat.

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

2. Bulgarien och Rumänien skall, i åtta lika stora delbetalningar, som förfaller till betalning på de dagar som avses i punkt 1, bidra till reserver och avsättningar som har karaktär av reserver samt till de överföringar till reserver och avsättningar som skall göras och som motsvarar saldot på resultaträkningen i slutet av månaden före anslutningen, enligt uppgifterna i bankens balansräkning, med belopp motsvarande följande procentandelar av reserverna och avsättningarna5:

Bulgarien	0,181 %
Rumänien	0,517 %

3. Det kapital och de inbetalningar som föreskrivs i punkterna 1 och 2 skall inbetalas kontant i euro av Bulgarien och Rumänien, om inte bankens råd enhälligt beslutar om ett undantag.

5De angivna sifferuppgifterna är preliminära och grundar sig på de uppgifter för 2003 som offentliggjorts av Eurostat.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ARTIKEL 26

1. Bulgarien och Rumänien skall betala följande belopp till den kol- och stålforskningsfond som avses i beslut 2002/234/EKSG av företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 27 februari 2002 om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden6:

	(miljoner EUR, löpande priser)
Bulgarien	11,95
Rumänien	29,88

2. Bidragen till Kol- och stålforskningsfonden skall betalas i fyra delar, med början 2009, alltid den första arbetsdagen i årets första månad, enligt följande:

2009: 15 % 2010: 20 % 2011: 30 % 2012: 35 %.

6	EGT L 79, 22.3.2002, s. 42.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ARTIKEL 27

1. Från och med dagen för anslutningen skall upphandling, tecknande av kontrakt och utbetalningar av föranslutningsstöd enligt Phareprogrammet7, Phares program för gränsöverskridande samarbete8 och stöd enligt den övergångsmekanism som avses i artikel 31 förvaltas av genomförandeorgan i Bulgarien och Rumänien.

Kommissionen skall genom ett beslut avstå från sin förhandskontroll av upphandling och tecknande av kontrakt efter ett ackrediteringsförfarande som genomförts av kommissionen och en positiv bedömning enligt systemet för utvidgat decentraliserat genomförande (EDIS), i enlighet med de kriterier och villkor som fastställs i bilagan till rådets förordning (EG)

nr 1266/1999 av den 21 juni 1999 om samordning av stödet till kandidatländerna inom ramen för föranslutningsstrategin och om ändring av förordning (EEG) nr 3906/899 samt i artikel 164 i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget10.

Om detta kommissionsbeslut om att avstå från förhandskontroll inte har fattats före anslutningen skall inga kontrakt som undertecknas mellan dagen för anslutningen och den dag då kommissionen fattar sitt beslut berättiga till föranslutningsstöd.

7Rådets förordning (EEG) nr 3906/89 av den 18 december 1989 om ekonomiskt stöd till vissa länder i centrala och östra Europa (EGT L 375, 23.12.1989, s. 11). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 769/2004 (EUT L 123, 27.4.2004, s. 1).

8Kommissionens förordning (EG) nr 2760/98 av den 18 december 1998 om genomförande av ett program för gränsöverskridande samarbete inom ramen för Phareprogrammet (EGT L 345, 19.12.1998, s. 49). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG)

nr 1822/2003 (EUT L 267, 17.10.2003, s. 9).

9EGT L 161, 26.6.1999, s. 68.

10Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 (EGT L 248, 16.9.2002, s. 1).

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

I välgrundade undantagsfall får kommissionen dock, om kommissionens beslut om att avstå från förhandskontroll försenas till efter dagen för anslutningen av skäl som inte kan tillskrivas myndigheterna i Bulgarien eller Rumänien, anse att villkoren för föranslutningsstöd är uppfyllda när det gäller kontrakt som undertecknas mellan dagen för anslutningen och dagen för kommissionens beslut, och tillåta fortsatt genomförande av föranslutningsstödet under en begränsad period, med förbehåll för kommissionens förhandskontroll av upphandling och tecknande av kontrakt.

2.Finansiella åtaganden som ingåtts före anslutningen enligt de finansiella föranslutningsinstrument som avses i punkt 1 samt de som ingåtts enligt den övergångsmekanism som avses i artikel 31 efter anslutningen, inklusive ingående och registrering av därpå följande enskilda rättsliga åtaganden och utbetalningar efter anslutningen, skall även fortsättningsvis styras av reglerna och föreskrifterna i de finansiella föranslutningsinstrumenten och belasta motsvarande budgetkapitel tills de berörda programmen och projekten har avslutas. Trots detta skall offentlig upphandling som inleds efter anslutningen genomföras i enlighet med de relevanta gemenskapsdirektiven.

3.Programplanering för det föranslutningsstöd som avses i punkt 1 skall genomföras för sista gången under det sista året före anslutningen. Kontrakt för åtgärder enligt dessa program måste tecknas inom de följande två åren. Inga förlängningar av perioden för tecknande av kontrakt skall beviljas. I välgrundade undantagsfall kan begränsad förlängning av varaktigheten beviljas i fråga om fullgörande av kontrakt.

Utan hinder av detta får föranslutningsfonder tas i anspråk under de två första åren efter anslutningen för att täcka administrativa kostnader enligt punkt 4. För kostnader som gäller revision och utvärdering får föranslutningsfonder tas i anspråk upp till fem år efter anslutningen.

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

4. För att garantera den erforderliga utfasningen av de finansiella föranslutningsinstrument som avses i punkt 1 och ISPA-programmet11 får kommissionen vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att den nödvändiga stadgeenliga personalstyrkan bibehålls i Bulgarien och Rumänien under högst 19 månader efter anslutningen. Under denna period skall tjänstemän, tillfälligt anställda och kontraktsanställda som utplacerats på tjänster i Bulgarien och Rumänien före anslutningen och som måste vara kvar i tjänst i dessa stater efter dagen för anslutningen, som ett undantag åtnjuta samma finansiella och materiella villkor som de som tillämpades av kommissionen före anslutningen, i enlighet med de tjänsteföreskrifter för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkor för övriga anställda i dessa gemenskaper som fastställs i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/6812. De administrativa utgifterna, inklusive löner för annan erforderlig personal, skall finansieras genom rubriken "Utfasning av föranslutningsstöd för nya medlemsstater" eller motsvarande under lämpligt politikområde i Europeiska gemenskapernas allmänna budget som avser utvidgningen.

11Rådets förordning (EG) nr 1267/1999 av den 21 juni 1999 om upprättande av ett strukturpolitiskt föranslutningsinstrument (EUT L 161, 26.6.1999, s. 73). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 769/2004 (EUT L 123, 27.4.2004, s. 1).

12EGT L 56, 4.3.1968, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 723/2004 (EUT L 124, 27.4.2004, s. 1).

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ARTIKEL 28

1. Åtgärder som vid tidpunkten för anslutningen har omfattats av beslut om stöd enligt förordning (EG) nr 1267/1999 om upprättande av ett strukturpolitiskt föranslutningsinstrument och vars genomförande inte har slutförts vid detta datum skall anses ha godkänts av kommissionen enligt rådets förordning (EG) nr 1164/94 av den 16 maj 1994 om inrättandet av en sammanhållningsfond13. Belopp som ännu inte har anslagits för genomförandet av sådana åtgärder skall anslås enligt den förordning om sammanhållningsfonden som är i kraft vid anslutningen och skall hänföras till det kapitel som motsvarar den förordningen enligt Europeiska gemenskapernas allmänna budget. Om inte annat sägs i punkterna 2–5 skall bestämmelserna för genomförandet av åtgärder som godkänts enligt den senare förordningen tillämpas på de åtgärderna.

13EGT L 130, 25.5.1994. Förordningen senast ändrad genom 2003 års anslutningsakt (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33).

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

2.Varje anbudsförfarande i samband med en åtgärd som avses i punkt 1 för vilket det vid anslutningen redan har offentliggjorts en anbudsinfordran i Europeiska unionens officiella tidning skall genomföras i enlighet med de regler som fastställs i denna anbudsinfordran. Bestämmelserna i artikel 165 i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget skall dock inte tillämpas. Varje upphandlingsförfarande som gäller en åtgärd som avses i punkt 1 och för vilket ingen anbudsinfordran ännu har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning skall överensstämma med bestämmelserna i fördragen, med de instrument som har antagits enligt dessa och med gemenskapens politik, bland annat med politiken för miljöskydd, transport, transeuropeiska nät, konkurrens och offentlig upphandling.

3.Utbetalningar som görs av kommissionen enligt en åtgärd som avses i punkt 1 skall överföras till det tidigaste öppna åtagandet, i första hand enligt förordning (EG) nr 1267/1999 och därefter enligt den förordning om sammanhållningsfonden som då är i kraft.

4.För de åtgärder som avses i punkt 1 skall reglerna för fördelning av stöd enligt förordning (EG) nr 1267/1999 fortsätta att gälla, utom i välgrundade fall som kommissionen skall besluta om på begäran av den berörda medlemsstaten.

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

5. Kommissionen får i välgrundade undantagsfall besluta att tillåta särskilda undantag från de regler som gäller enligt den förordning om sammanhållningsfonden som är i kraft vid anslutningen, för de åtgärder som avses i punkt 1.

ARTIKEL 29

Om betalningsperioden för fleråriga åtaganden enligt programmet Sapard14, för beskogning av jordbruksmark, stöd till upprättande av producentgrupper eller miljöåtgärder inom jordbruket, går utöver det tillåtna slutdatumet för utbetalningar enligt Sapard skall utestående åtaganden täckas av programmet för landsbygdsutveckling 2007–2013. Om det behövs särskilda övergångsåtgärder i detta hänseende skall dessa antas i enlighet med förfarandet i artikel 50.2 i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna15.

14Rådets förordning (EG) nr 1268/1999 av den 21 juni 1999 om gemenskapsstöd för föranslutningsåtgärder för jordbruket och landsbygdens utveckling i kandidatländerna i Central- och Östeuropa under föranslutningsperioden (EGT L 161, 26.6.1999, s. 87). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2008/2004 (EUT L 349, 25.11.2004, s. 12).

15EGT L 161, 26.6.1999, s. 1. Förordningen senast ändrad genom 2003 års anslutningsakt (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33).

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ARTIKEL 30

1.Bulgarien, som – i linje med sina åtaganden – före 2003 definitivt stängde enheterna 1 och 2 vid kärnkraftverket Kozloduj i syfte att därefter lägga ned dem, förpliktar sig att år 2006 definitivt stänga enheterna 3 och 4 vid detta kärnkraftverk och att senare lägga ned dessa enheter.

2.Under perioden 2007–2009 skall gemenskapen ge Bulgarien ekonomiskt stöd för att främja landets insatser för nedläggning samt för att hantera konsekvenserna av stängningen och nedläggningen av enheterna 1–4 vid kärnkraftverket Kozloduj.

Stödet skall bland annat täcka åtgärder för att främja nedläggningen av enheterna 1–4

i kärnkraftverket Kozloduj, åtgärder för miljöuppgradering i linje med regelverket, åtgärder för modernisering av de konventionella energiproduktions-, energiöverförings- och energidistributionssektorerna i Bulgarien, åtgärder för att förbättra energieffektiviteten, öka användningen av förnybara energikällor samt förbättra energiförsörjningstryggheten.

Under perioden 2007–2009 skall stödet uppgå till 210 miljoner EUR (i 2004 års priser)

i åtagandebemyndiganden, som skall fördelas på lika stora årliga åtaganden om 70 miljoner EUR (i 2004 års priser).

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

Stödet kan helt eller delvis lämnas som ett gemenskapsbidrag till den internationella stödfonden för nedläggningen av Kozloduj, som förvaltas av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.

3. Kommissionen kan anta genomförandebestämmelser för det stöd som avses i punkt 2. Bestämmelserna skall antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter16. För detta ändamål skall kommissionen biträdas av en kommitté. Artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG skall tillämpas. Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara sex veckor. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

ARTIKEL 31

1. Under det första året efter anslutningen skall unionen lämna tillfälligt finansiellt stöd, nedan kallat "övergångsmekanismen", till Bulgarien och Rumänien så att de kan utveckla och stärka sin administrativa och rättsliga förmåga att genomföra gemenskapslagstiftningen och kontrollera att den efterlevs samt främja inbördes utbyte av goda rutiner. Detta stöd skall användas för att finansiera institutionsuppbyggande projekt och begränsade småskaliga investeringar i samband med dessa.

16	EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

2.Stödet skall inriktas på det fortsatta behovet av att förstärka den institutionella kapaciteten på vissa områden genom åtgärder som inte kan finansieras genom strukturfonderna eller landsbygdsutvecklingsfonderna.

3.När det gäller projekt för partnersamverkan mellan offentliga förvaltningar som syftar till institutionsuppbyggnad skall förfarandet med inbjudan att lämna förslag genom det nätverk av kontaktpunkter som finns i medlemsstaterna tillämpas även i fortsättningen i enlighet med ramavtalen med medlemsstaterna om föranslutningsstöd.

Åtagandebemyndigandena för övergångsmekanismen, i 2004 års priser, för Bulgarien och Rumänien skall vara 82 miljoner EUR under det första året efter anslutningen, för att tillgodose nationella och övergripande prioriteringar. Anslagen skall beviljas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.

4. Beslut om att bevilja stöd genom övergångsmekanismen skall fattas och genomföras i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 3906/89 om ekonomiskt stöd till vissa länder i centrala och östra Europa.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ARTIKEL 32

1.Härmed inrättas en likviditets- och Schengenfacilitet som ett tillfälligt instrument för att mellan dagen för anslutningen och utgången av 2009 bistå Bulgarien och Rumänien med att finansiera åtgärder vid unionens nya yttre gränser för genomförande av Schengenregelverket och kontroll vid de yttre gränserna samt bidra till att förbättra likviditetsflödet i den nationella budgeten.

2.För perioden 2007–2009 skall följande belopp (i 2004 års priser) göras tillgängliga för Bulgarien och Rumänien i form av schablonbeloppsbetalningar ur den tillfälliga likviditets- och Schengenfaciliteten.

(miljoner EUR, i 2004 års priser)

	2007	2008	2009
Bulgarien	121,8	59,1	58,6
Rumänien	297,2	131,8	130,8

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

3.Minst 50 % av anslaget till vardera landet enligt den tillfälliga likviditets- och Schengenfaciliteten skall användas för att bistå Bulgarien och Rumänien när det gäller ländernas skyldighet att finansiera åtgärder vid unionens nya yttre gränser för genomförandet av Schengenregelverket och kontroll vid de yttre gränserna.

4.En tolftedel av varje årligt belopp skall utbetalas till Bulgarien och Rumänien den första vardagen i varje månad motsvarande år. Schablonbeloppsbetalningarna skall utnyttjas inom tre år efter den första utbetalningen. Bulgarien och Rumänien skall senast sex månader efter utgången av denna treårsperiod lägga fram en utförlig rapport om det slutliga genomförandet av schablonbeloppsbetalningarna enligt Schengendelen av den tillfälliga likviditets- och Schengenfaciliteten, med en motivering av utgifterna. Alla medel som inte utnyttjats eller som använts till ändamål som inte kan motiveras skall återkrävas av kommissionen.

5.Kommissionen får anta sådana tekniska föreskrifter som är nödvändiga för den tillfälliga likviditets- och Schengenfacilitetens funktion.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ARTIKEL 33

1. Utan att det föregriper framtida politiska beslut skall de totala åtagandebemyndiganden för strukturåtgärder som görs tillgängliga för Bulgarien och Rumänien under treårsperioden 2007–2009 uppgå till följande:

(miljoner EUR, i 2004 års priser)

	2007	2008	2009
Bulgarien	539	759	1 002
Rumänien	1 399	1 972	2 603

2. Under de tre åren 2007–2009 skall omfattningen och arten av åtgärder inom ramen för dessa fasta landsanslag fastställas på grundval av de då tillämpliga bestämmelserna om utgifter för strukturåtgärder.

ARTIKEL 34

1. Utöver de förordningar om landsbygdsutveckling som gäller vid anslutningen skall bestämmelserna i avsnitten I–III i bilaga VIII tillämpas på Bulgarien och Rumänien för perioden 2007–2009 och de särskilda finansiella bestämmelserna i avsnitt IV i bilaga VIII tillämpas på Bulgarien och Rumänien under hela programperioden 2007–2013.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

2.Utan att det föregriper framtida politiska beslut skall åtagandebemyndigandena för landsbygdsutveckling från garantisektionen vid EUGFJ för Bulgarien och Rumänien under treårsperioden 2007–2009 uppgå till 3 041 miljoner EUR (i 2004 års priser).

3.Tillämpningsföreskrifter för bestämmelserna i bilaga VIII skall vid behov antas i enlighet med förfarandet i artikel 50.2 i förordning (EG) nr 1260/1999.

4.Rådet skall genom beslut med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet vid behov företa nödvändiga anpassningar av bestämmelserna i bilaga VIII för att säkerställa överensstämmelse med förordningarna om landsbygdsutveckling.

ARTIKEL 35

De belopp som anges i artiklarna 30, 31, 32, 33 och 34 skall justeras av kommissionen varje år i enlighet med prisutvecklingen som en del av den årliga tekniska justeringen av budgetplanen.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

AVDELNING IV

ANDRA BESTÄMMELSER

ARTIKEL 36

1. Om det inom tre år efter anslutningen skulle uppstå svårigheter som är allvarliga och kan bli bestående inom någon ekonomisk sektor eller som kan allvarligt försämra ekonomin inom ett visst område, får Bulgarien och Rumänien ansöka om bemyndigande att vidta skyddsåtgärder för att rätta till situationen och anpassa sektorn i fråga till ekonomin på den inre marknaden.

Under samma förutsättningar får var och en av de nuvarande medlemsstaterna ansöka om bemyndigande att vidta skyddsåtgärder som kan avse Bulgarien eller Rumänien eller båda dessa stater.

2. Efter begäran av den berörda staten skall kommissionen snabbehandla frågan, besluta om de skyddsåtgärder som den finner nödvändiga och ange under vilka förutsättningar och hur de skall genomföras.

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

Vid allvarliga ekonomiska svårigheter och på uttrycklig begäran av den berörda medlemsstaten skall kommissionen fatta sitt beslut inom fem arbetsdagar från det att den fick begäran tillsammans med relevanta uppgifter om bakgrunden. De åtgärder som på detta sätt beslutas skall gälla med omedelbar verkan, skall ta hänsyn till alla berörda parters intressen och skall inte innefatta några gränskontroller.

3. Åtgärder enligt punkt 2 kan innebära avvikelser från bestämmelserna i EG-fördraget och denna akt, i den mån och så länge det är strikt nödvändigt för att uppnå de mål som avses i punkt 1. I första hand skall sådana åtgärder väljas som stör den inre marknadens funktion så litet som möjligt.

ARTIKEL 37

Om Bulgarien eller Rumänien inte har lyckats genomföra åtaganden som gjorts inom ramen för anslutningsförhandlingarna och därigenom orsakar en allvarlig störning i den inre marknadens funktion, inbegripet åtaganden inom all sektorspolitik som avser ekonomisk verksamhet med gränsöverskridande verkan, eller om det föreligger en överhängande risk för en sådan störning, kan kommissionen, inom tre år efter anslutningen, på grundval av en motiverad begäran från en medlemsstat eller på eget initiativ vidta lämpliga åtgärder.

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

Åtgärderna skall vara proportionella och i första hand väljas så att de stör den inre marknadens funktion så litet som möjligt, i förekommande fall med tillämpning av befintliga sektoriella skyddsmekanismer. Sådana skyddsåtgärder får inte åberopas som ett medel för godtycklig diskriminering eller dolda restriktioner av handeln mellan medlemsstater. Skyddsklausulen kan åberopas redan före anslutningen på grundval av övervakningens resultat och de åtgärder som antas skall träda i kraft från och med dagen för anslutningen om inte något senare datum föreskrivs. Åtgärderna skall inte kvarstå längre än vad som är absolut nödvändigt och skall i vart fall upphävas när det relevanta åtagandet har genomförts. De får dock tillämpas utöver den period som anges i första stycket så länge som de relevanta åtagandena inte har uppfyllts. Med hänsyn till den berörda nya medlemsstatens framsteg med att uppfylla sina åtaganden kan kommissionen anpassa åtgärderna på lämpligt sätt. Kommissionen skall i god tid underrätta rådet innan den återkallar skyddsåtgärder och skall vederbörligen beakta alla synpunkter från rådet i detta avseende.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ARTIKEL 38

Om det i Bulgarien eller Rumänien finns allvarliga brister eller överhängande risk för sådana brister i införlivandet, genomförandet eller tillämpningen av rambeslut eller andra relevanta åtaganden, samarbetsinstrument och beslut som avser ömsesidigt erkännande på det straffrättsliga området enligt avdelning VI i EU-fördraget eller av direktiv och förordningar som avser ömsesidigt erkännande på det civilrättsliga området enligt avdelning IV i EG-fördraget, får kommissionen, inom tre år efter anslutningen, på grundval av en motiverad begäran från en medlemsstat eller på eget initiativ och efter samråd med medlemsstaterna, vidta lämpliga åtgärder och ange under vilka förutsättningar och hur dessa åtgärder skall genomföras.

Dessa åtgärder får bestå i ett tillfälligt upphävande av tillämpningen av relevanta bestämmelser och beslut i förbindelserna mellan Bulgarien eller Rumänien och en eller flera andra medlemsstater, utan att det påverkar ett fortsatt nära rättsligt samarbete. Skyddsklausulen kan åberopas redan före anslutningen på grundval av övervakningens resultat och de åtgärder som antas skall träda i kraft från och med dagen för anslutningen om inte något senare datum föreskrivs. Åtgärderna skall inte kvarstå längre än vad som är absolut nödvändigt och skall i vart fall upphävas när bristerna har avhjälpts. De får dock tillämpas utöver den period som anges i första stycket så länge dessa brister kvarstår. Med hänsyn till den berörda nya medlemsstatens framsteg med att avhjälpa de brister som fastställts kan kommissionen anpassa åtgärderna på lämpligt sätt efter samråd med medlemsstaterna. Kommissionen skall i god tid underrätta rådet innan den återkallar skyddsåtgärder och skall vederbörligen beakta alla synpunkter från rådet i detta avseende.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ARTIKEL 39

1.Om det på grundval av kommissionens kontinuerliga övervakning av Bulgariens och Rumäniens åtaganden i samband med anslutningsförhandlingarna och i synnerhet kommissionens övervakningsrapporter finns klara bevis för att läget i förberedelserna för antagande och genomförande av regelverket i Bulgarien eller Rumänien är sådant att det finns en allvarlig risk för att någon av dessa stater är uppenbarligen oförberedd att uppfylla kraven för medlemskap vid tidpunkten för anslutning den 1 januari 2007 på ett antal viktiga områden, får rådet, på grundval av en rekommendation från kommissionen, enhälligt besluta att den planerade tidpunkten för den statens anslutning senareläggs med ett år till den 1 januari 2008.

2.Trots vad som föreskrivs i punkt 1 får rådet med kvalificerad majoritet på grundval av en rekommendation från kommissionen fatta beslut enligt punkt 1 med avseende på Rumänien, om allvarliga brister har konstaterats när det gäller Rumäniens uppfyllande av något eller några av de åtaganden och krav som är förtecknade i avsnitt I i bilaga IX.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

3.Trots vad som föreskrivs i punkt 1 och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 37 får rådet med kvalificerad majoritet på grundval av en rekommendation från kommissionen och efter en utförlig bedömning hösten 2005 av de framsteg som Rumänien har gjort på området

konkurrenspolitik fatta beslut enligt punkt 1 med avseende på Rumänien om allvarliga brister har konstaterats när det gäller Rumäniens uppfyllande av sina åtaganden enligt Europaavtalet17 eller av något eller några av de åtaganden och krav som är förtecknade i avsnitt II i bilaga IX.

4.Om ett beslut fattas enligt punkt 1, 2 eller 3 skall rådet med kvalificerad majoritet besluta om att omedelbart göra sådana anpassningar av denna akt, med bilagor och tillägg, som är nödvändiga på grund av beslutet om senareläggandet.

ARTIKEL 40

För att den inre marknaden skall fungera obehindrat får tillämpningen av Bulgariens och Rumäniens nationella regler under de övergångsperioder som anges i bilagorna VI och VII inte leda till gränskontroller mellan medlemsstater.

17Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska ekonomiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Rumänien, å andra sidan (EGT L 357, 31.12.1994, s. 2).

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ARTIKEL 41

Om det krävs övergångsbestämmelser för att underlätta övergången från den nuvarande ordningen i Bulgarien och Rumänien till den som följer av tillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitiken enligt villkoren i denna akt, skall sådana bestämmelser antas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 25.2 i rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål18 eller, i förekommande fall, i motsvarande artiklar i de andra förordningarna om den gemensamma organisationen av jordbruksmarknader eller det relevanta förfarande som fastställs i den tillämpliga lagstiftningen. De övergångsbestämmelser som avses i denna artikel får antas inom tre år efter anslutningen, och tillämpningen skall begränsas till denna period. Rådet får dock förlänga perioden genom enhälligt beslut på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet.

Övergångsbestämmelser som avser tillämpningen av sådana rättsakter avseende den gemensamma jordbrukspolitiken som inte anges i denna akt, och som krävs på grund av anslutningen, skall före anslutningen antas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen eller, om de avser rättsakter som ursprungligen antagits av kommissionen, av kommissionen i enlighet med det förfarande som krävs för antagande av rättsakterna i fråga.

18	EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ARTIKEL 42

Om det krävs övergångsbestämmelser för att underlätta övergången från den nuvarande ordningen i Bulgarien och Rumänien till den som följer av tillämpningen av gemenskapens veterinära och fytosanitära bestämmelser och bestämmelser om livsmedelssäkerhet, skall sådana bestämmelser antas av kommissionen i enlighet med det relevanta förfarande som fastställs i den tillämpliga lagstiftningen. Dessa bestämmelser skall antas inom tre år efter anslutningen, och tillämpningen skall begränsas till denna period.

DEL FEM

GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER FÖR DENNA AKT

AVDELNING I

UPPRÄTTANDE AV INSTITUTIONER OCH ORGAN

ARTIKEL 43

Europaparlamentet skall besluta om de ändringar i sin arbetsordning som behövs på grund av anslutningen.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ARTIKEL 44

Rådet skall besluta om de ändringar i sin arbetsordning som behövs på grund av anslutningen.

ARTIKEL 45

En medborgare från varje ny medlemsstat skall utses till kommissionen från och med dagen för anslutningen. De nya ledamöterna i kommissionen skall utses av rådet med kvalificerad majoritet och i samförstånd med kommissionens ordförande, efter det att Europaparlamentet har hörts.

Mandattiden för de kommissionsledamöter som utses på detta sätt skall gå ut vid samma tidpunkt som mandattiden för de ledamöter som kommissionen har vid anslutningen.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ARTIKEL 46

1.Två domare i domstolen och två domare i förstainstansrätten skall utses.

2.Ämbetstiden för en av de domare i domstolen som utses enligt punkt 1 skall gå ut

den 6 oktober 2009. Vilken domare som detta skall gälla avgörs genom lottning. Ämbetstiden för den andre domaren skall gå ut den 6 oktober 2012.

Ämbetstiden för en av de domare i förstainstansrätten som utses enligt punkt 1 skall gå ut

den 31 augusti 2007. Vilken domare som detta skall gälla avgörs genom lottning. Ämbetstiden för den andre domaren skall gå ut den 31 augusti 2010.

3. Domstolen skall besluta de ändringar i sina rättegångsregler som behövs på grund av anslutningen.

Förstainstansrätten skall i samförstånd med domstolen besluta de ändringar i sina rättegångsregler som behövs på grund av anslutningen.

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

De ändrade rättegångsreglerna skall godkännas av rådet med kvalificerad majoritet.

4. Om någon av domstolarna eller någon av deras avdelningar har inlett ett muntligt förfarande i ett mål men inte avgjort målet före dagen för anslutningen, skall domstolen eller avdelningen i fråga avgöra målet i den sammansättning som den hade före anslutningen och tillämpa de rättegångsregler som gällde dagen före anslutningen.

ARTIKEL 47

Revisionsrätten skall utvidgas med ytterligare två ledamöter som skall utses för sex år.

ARTIKEL 48

Ekonomiska och sociala kommittén skall utvidgas genom att 27 ledamöter utses som företräder de olika ekonomiska och sociala grupperingarna i det organiserade civila samhället i Bulgarien och Rumänien. Deras mandattid skall gå ut vid samma tidpunkt som mandattiden för de ledamöter som kommittén har vid anslutningen.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ARTIKEL 49

Regionkommittén skall utvidgas genom att 27 ledamöter utses som företräder regionala och lokala organ i Bulgarien och Rumänien och som valts till ett regionalt eller lokalt organ eller som är politiskt ansvariga inför en vald församling. Deras mandattid skall gå ut vid samma tidpunkt som mandattiden för de ledamöter som kommittén har vid anslutningen.

ARTIKEL 50

De anpassningar av de grundläggande fördragens regler för kommittéer och av arbetsordningar för kommittéer som behövs på grund av anslutningen skall göras så snart som möjligt efter anslutningen.

ARTIKEL 51

1.Nya ledamöter i de genom fördragen eller genom en av institutionernas rättsakter inrättade kommittéerna, arbetsgrupperna eller andra organen skall utses enligt de villkor och förfaranden som fastställts för utseende av ledamöter i dessa kommittéer, arbetsgrupper eller andra organ. Mandattiden för de nya ledamöterna skall gå ut vid samma tidpunkt som mandattiden för de ledamöter som organet har vid anslutningen.

2.I de genom fördragen eller genom en av institutionernas rättsakter inrättade kommittéer eller arbetsgrupper där antalet ledamöter har fastställts oberoende av antalet medlemsstater skall alla platser nybesättas vid anslutningen, om inte mandattiden för de nuvarande ledamöterna går ut inom ett år efter anslutningen.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

AVDELNING II

TILLÄMPNING AV INSTITUTIONERNAS RÄTTSAKTER

ARTIKEL 52

Efter anslutningen skall direktiv och beslut enligt artikel 249 i EG-fördraget och artikel 161

i Euratomfördraget anses vara riktade till Bulgarien och Rumänien, om dessa direktiv och beslut är riktade till alla de nuvarande medlemsstaterna. Med undantag för sådana direktiv och beslut som träder i kraft på det sätt som anges i artikel 254.1 och 254.2 i EG-fördraget skall direktiven och besluten anses ha anmälts till Bulgarien och Rumänien vid anslutningen.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ARTIKEL 53

1.Bulgarien och Rumänien skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att från och med dagen för anslutningen följa bestämmelser i direktiv och beslut enligt artikel 249 i EG-fördraget och artikel 161 i Euratomfördraget, om inte någon annan tidpunkt anges i denna akt. De skall underrätta kommissionen om dessa åtgärder senast vid anslutningen eller, i förekommande fall, senast vid den tidpunkt som anges i denna akt.

2.Om de ändringar av direktiv enligt artikel 249 i EG-fördraget och artikel 161

i Euratomfördraget som införs genom denna akt nödvändiggör en ändring av lagar och andra författningar i de nuvarande medlemsstaterna, skall de nuvarande medlemsstaterna vidta de åtgärder som är nödvändiga för att från och med dagen för anslutningen följa de ändrade direktiven, om inte någon annan tidpunkt anges i denna akt. De skall underrätta kommissionen om dessa åtgärder senast vid anslutningen eller senast vid den senare tidpunkt som anges i denna akt.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ARTIKEL 54

Inom tre månader från anslutningen skall Bulgarien och Rumänien i enlighet med artikel 33 i Euratomfördraget underrätta kommissionen om de bestämmelser i lagar och andra

författningar som inom deras territorier skall skydda arbetstagare och allmänheten mot fara som orsakas av joniserande strålning.

ARTIKEL 55

Efter en väl underbyggd begäran från Bulgarien eller Rumänien till kommissionen senast dagen för anslutningen får rådet på förslag från kommissionen eller, om den ursprungliga rättsakten antagits av kommissionen, kommissionen vidta åtgärder som innebär tidsbegränsade undantag från rättsakter som institutionerna antagit mellan den 1 oktober 2004 och dagen för anslutningen. Åtgärderna skall antas enligt de omröstningsregler som gäller för antagandet av den rättsakt från vilken ett tidsbegränsat undantag begärs. Om sådana undantag antas efter anslutningen får de vara tillämpliga från och med dagen för anslutningen.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ARTIKEL 56

Om det med anledning av anslutningen krävs anpassningar av institutionernas rättsakter antagna före anslutningen och dessa anpassningar inte finns med i denna akt eller dess bilagor skall rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen, eller kommissionen, om den ursprungliga rättsakten antogs av kommissionen, anta de nödvändiga rättsakterna i detta syfte. Om dessa anpassningar antas efter anslutningen får de vara tillämpliga från och med dagen för anslutningen.

ARTIKEL 57

Om inte något annat fastställs skall rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen anta de åtgärder som behövs för att genomföra bestämmelserna i denna akt.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ARTIKEL 58

Texterna som upprättats av rådet, kommissionen eller Europeiska centralbanken på bulgariska och rumänska till de rättsakter som institutionerna och Europeiska centralbanken har antagit före anslutningen skall vara giltiga från och med dagen för anslutningen på samma villkor som texterna på de nuvarande officiella språken. De skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning, om texterna på de nuvarande språken har offentliggjorts där.

AVDELNING III

SLUTBESTÄMMELSER

ARTIKEL 59

Bilagorna I–IX och tilläggen till dessa skall utgöra en integrerad del av denna akt.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ARTIKEL 60

Italiens regering skall till Bulgariens och Rumäniens regeringar överlämna en bestyrkt kopia på danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska av fördraget om Europeiska unionen, fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, tillsammans med de fördrag som ändrar eller kompletterar dessa, inklusive Fördraget om Konungariket Danmarks, Irlands och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands anslutning, Fördraget om Republiken Greklands anslutning, Fördraget om Konungariket Spaniens och Republiken Portugals anslutning, Fördraget om Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning samt Fördraget om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning.

Texterna till dessa fördrag på bulgariska och rumänska skall bifogas denna akt. Dessa texter skall vara giltiga på samma villkor som de fördragstexter på de nuvarande språken som anges i första stycket.

ARTIKEL 61

En bestyrkt kopia av de internationella avtal som generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd förvarar i sitt arkiv skall av generalsekreteraren överlämnas till Bulgariens och Rumäniens regeringar.

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

BILAGA I

Förteckning över konventioner och protokoll

som Bulgarien och Rumänien tillträder vid anslutningen (enligt artikel 3.3 i anslutningsakten)

1.Konventionen av den 19 juni 1980 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser, öppnad för undertecknande i Rom den 19 juni 1980 (EGT L 266, 9.10.1980, s. 1)

–Konventionen av den 10 april 1984 om Hellenska republikens tillträde till konventionen om tillämplig lag för avtalsförpliktelser, öppnad för undertecknande i Rom den 19 juni 1980 (EGT L 146, 31.5.1984, s. 1)

–Första protokollet av den 19 december 1988 om Europeiska gemenskapernas domstols tolkning av konventionen om tillämplig lag för avtalsförpliktelser, öppnad för undertecknande i Rom den 19 juni 1980 (EGT L 48, 20.2.1989, s. 1)

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

–Andra protokollet av den 19 december 1988 om att ge Europeiska gemenskapernas domstol viss behörighet att tolka konventionen om tillämplig lag för avtalsförpliktelser, öppnad för undertecknande i Rom den 19 juni 1980 (EGT L 48, 20.2.1989, s. 17)

–Konventionen av den 18 maj 1992 om Konungariket Spaniens och Portugisiska republikens tillträde till konventionen om tillämplig lag för

avtalsförpliktelser, öppnad för undertecknande i Rom den 19 juni 1980 (EGT L 333, 18.11.1992, s. 1)

–Konventionen av den 29 november 1996 om Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till konventionen om tillämplig lag för avtalsförpliktelser, öppnad för undertecknande i Rom

den 19 juni 1980, samt till det första och det andra protokollet angående domstolens tolkning av den konventionen (EGT C 15, 15.1.1997, s. 10)

2.Konventionen av den 23 juli 1990 om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap (EGT L 225, 20.8.1990, s. 10)

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

–Konventionen av den 21 december 1995 om Republiken Österrikes,

Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till konventionen om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag

i intressegemenskap (EGT C 26, 31.1.1996, s. 1)

–Protokollet av den 25 maj 1999 om ändring av konventionen av den 23 juli 1990 om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap (EGT C 202, 16.7.1999, s. 1)

3.Konventionen av den 26 juli 1995, som utarbetats på grundval av artikel K 3 i fördraget om Europeiska unionen, om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT C 316, 27.11.1995, s. 49)

–Protokollet av den 27 september 1996, som upprättats på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen, till konventionen om skydd av

Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT C 313, 23.10.1996, s. 2)

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

–Protokollet av den 29 november 1996, upprättat på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen, om förhandsavgörande av Europeiska

gemenskapernas domstol angående tolkningen av konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT C 151, 20.5.1997, s. 2)

–Andra protokollet av den 19 juni 1997, som utarbetats på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen, till konventionen om skydd av

Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT C 221, 19.7.1997, s. 12)

4.Konventionen av den 26 juli 1995, som utarbetats på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen, om upprättandet av en europeisk polisbyrå (Europolkonventionen) (EGT C 316, 27.11.1995, s. 2)

–Protokollet av den 24 juli 1996, på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen, om förhandsavgörande av Europeiska gemenskapernas domstol angående tolkningen av konventionen om upprättandet av en europeisk polisbyrå (EGT C 299, 9.10.1996, s. 2)

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

–Protokollet av den 19 juni 1997 om privilegier och immunitet för Europol, medlemmarna i organen, dess biträdande direktörer och dess tjänstemän, utarbetat på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen och artikel 41.3

i Europolkonventionen (EGT C 221, 19.7.1997, s. 2)

–Protokollet av den 30 november 2000, utarbetat på grundval av artikel 43.1

i konventionen om upprättandet av en europeisk polisbyrå (Europolkonventionen), om ändring av artikel 2 och av bilagan till konventionen (EGT C 358, 13.12.2000, s. 2)

–Protokollet av den 28 november 2002 om ändring av konventionen om upprättandet av en europeisk polisbyrå (Europolkonventionen) och protokollet om privilegier och immunitet för Europol, medlemmarna i organen, dess biträdande direktörer och dess tjänstemän (EGT C 312, 16.12.2002, s. 2)

–Protokollet av den 27 november 2003, utarbetat på grundval av artikel 43.1

i konventionen om upprättandet av en europeisk polisbyrå (Europolkonventionen), om ändring av konventionen (EUT C 2, 6.1.2004, s. 3)

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

5.Konventionen av den 26 juli 1995, som utarbetats på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen, om användning av informationsteknologi för tulländamål (EGT C 316, 27.11.1995, s. 34)

– Protokollet av den 29 november 1996, upprättat på grundval av artikel K 3

i Fördraget om Europeiska unionen, om förhandsavgörande av

Europeiska gemenskapernas domstol angående tolkningen av konventionen om användning av informationsteknologi för tulländamål (EGT C 151, 20.5.1997, s. 16)

–Protokollet av den 12 mars 1999, utarbetat på grundval av artikel K 3 i fördraget om Europeiska unionen, om tillämpningsområdet för tvätt av avkastning i konventionen om användning av informationsteknologi för tulländamål och om införande av uppgift om transportmedlets registreringsnummer i konventionen (EGT C 91, 31.3.1999, s. 2)

–Protokollet av den 8 maj 2003, upprättat enligt artikel 34 i Fördraget om Europeiska unionen, om ändring, när det gäller inrättande av ett register för identifiering av tullutredningar, av konventionen om användning av informationsteknologi för tulländamål (EUT C 139, 13.6.2003, s. 2)

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

6.Konventionen av den 26 maj 1997, utarbetad på grundval av artikel K 3.2 c i Fördraget om Europeiska unionen, om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i (EGT C 195, 25.6.1997, s. 2)

7.Konventionen av den 18 december 1997, upprättad på grundval av artikel K 3 i fördraget om Europeiska unionen, om ömsesidigt bistånd och samarbete mellan tullförvaltningar (EGT C 24, 23.1.1998, s. 2)

8.Konventionen av den 17 juni 1998 om kördiskvalifikationer, upprättad på grundval av artikel K.3 i fördraget om Europeiska unionen (EGT C 216, 10.7.1998, s. 2)

9.Konventionen av den 29 maj 2000, upprättad av rådet i enlighet med artikel 34 i Fördraget om Europeiska unionen, om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater (EGT C 197, 12.7.2000, s. 3)

– Protokollet av den 16 oktober 2001, upprättat av rådet i enlighet med artikel 34

i Fördraget om Europeiska unionen, till konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater (EGT C 326, 21.11.2001, s. 2)

_______________

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

BILAGA II

Förteckning över bestämmelser i Schengenregelverket,

som det införlivats inom Europeiska unionens ramar, och i de rättsakter som grundas på Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta, vilka skall vara bindande och tillämpliga i

de nya medlemsstaterna från och med anslutningen (enligt artikel 4.1 i anslutningsakten)

1.Avtalet mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Tyskland och Frankrike om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna av den 14 juni 198519.

2.Följande bestämmelser i konventionen som undertecknades i Schengen den 19 juni 1990

om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, med tillhörande slutakt och gemensamma förklaringar20, ändrad genom vissa av de rättsakter som förtecknas i punkt 8:

19EGT L 239, 22.9.2000, s. 13.

20EGT L 239, 22.9.2000, s. 19. Konventionen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 871/2004 (EUT L 162, 30.4.2004, s. 29).

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Artikel 1, i den mån den hänför sig till bestämmelserna i denna punkt, artiklarna 3–7, med undantag för artikel 5.1 d, artikel 13, artiklarna 26 och 27, artikel 39, artiklarna 44–59, artiklarna 61–63, artiklarna 65–69, artiklarna 71–73, artiklarna 75 och 76, artikel 82, artikel 91, artiklarna 126–130, i den mån de hänför sig till bestämmelserna i denna punkt, och artikel 136. Gemensamma förklaringarna 1 och 3 i slutakten.

3. Följande bestämmelser i avtalen om anslutning till konventionen som undertecknades i Schengen den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, deras slutakter och tillhörande gemensamma förklaringar, ändrade genom vissa av de rättsakter som förtecknas i punkt 8:

a)Avtalet om Italiens anslutning, som undertecknades den 27 november 1990:

–Artikel 4

–Gemensam förklaring 1 i del II i slutakten

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

b)Avtalet om Spaniens anslutning, som undertecknades den 25 juni 1991:

–Artikel 4

–Gemensam förklaring 1 i del II i slutakten

–Förklaring 2 i del III i slutakten

c)Avtalet om Portugals anslutning, som undertecknades den 25 juni 1991:

–Artiklarna 4, 5 och 6

–Gemensam förklaring 1 i del II i slutakten

d)Avtalet om Greklands anslutning, som undertecknades den 6 november 1992:

–Artiklarna 3, 4 och 5

–Gemensam förklaring 1 i del II i slutakten

–Förklaring 2 i del III i slutakten

e)Avtalet om Österrikes anslutning, som undertecknades den 28 april 1995:

–Artikel 4

–Gemensam förklaring 1 i del II i slutakten

100

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

f)Avtalet om Danmarks anslutning, som undertecknades den 19 december 1996:

–Artiklarna 4, 5.2 och 6

–Gemensamma förklaringarna 1 och 3 i del II i slutakten

g)Avtalet om Finlands anslutning, som undertecknades den 19 december 1996:

–Artiklarna 4 och 5

–Gemensamma förklaringarna 1 och 3 i del II i slutakten

–Förklaring från Finlands regering om Åland i del III i slutakten

h)Avtalet om Sveriges anslutning, som undertecknades den 19 december 1996:

–Artiklarna 4 och 5

–Gemensamma förklaringarna 1 och 3 i del II i slutakten

101

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

4.Följande avtal som ingåtts av rådet enligt artikel 6 i Schengenprotokollet:

–Avtalet av den 18 maj 1999 mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och

utvecklingen av Schengenregelverket, inbegripet bilagorna, slutakten, förklaringarna och skriftväxlingarna som bifogats detta21, som godkänts genom rådets beslut 1999/439/EG22.

–Avtalet av den 30 juni 1999 mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om fastställande av rättigheter och skyldigheter mellan Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å ena sidan, och Republiken Island

och Konungariket Norge, å andra sidan, på de områden av Schengenregelverket som är tillämpliga på dessa stater23, som godkänts genom rådets beslut 2000/29/EG24.

–Avtalet som undertecknades den 25 oktober 2004 av Europeiska unionens råd och

Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket25.

21EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

22EGT L 176, 10.7.1999, s. 35.

23EGT L 15, 20.1.2000, s. 2.

24EGT L 15, 20.1.2000, s. 1.

25Så länge detta avtal ännu inte har ingåtts, i den utsträckning det tillämpas provisoriskt.

102

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

5. Bestämmelserna i följande beslut av Verkställande kommittén som inrättades genom konventionen som undertecknades i Schengen den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, ändrade genom vissa av de rättsakter som förtecknas i punkt 8:

SCH/Com-ex (93) 10: Verkställande kommitténs beslut av den 14 december 1993 om ministrarnas och statssekreterarnas förklaringar

SCH/Com-ex (93) 14: Verkställande kommitténs beslut av den 14 december 1993 om förbättring av det praktiska rättsliga samarbetet för att bekämpa narkotikahandel

SCH/Com-ex (94) 16 rev: Verkställande kommitténs beslut av den 21 november 1994 om anskaffande av gemensamma in- och utresestämplar

SCH/Com-ex (94) 28 rev: Verkställande kommitténs beslut av den 22 december 1994 om intyg enligt artikel 75 för transport av narkotika och psykotropa ämnen

SCH/Com-ex (94) 29 rev 2: Verkställande kommitténs beslut av den 22 december 1994 om ikraftsättande av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 19 juni 1990

103

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

SCH/Com-ex (95) 21: Verkställande kommitténs beslut av den 20 december 1995 om snabbt utbyte mellan Schengenstaterna av statistiska och konkreta uppgifter om eventuella störningar vid de yttre gränserna

SCH/Com-ex (98) 1 rev 2: Verkställande kommitténs beslut av den 21 april 1998 om verksamhetsrapporten från expertgruppen, i den mån det hänför sig till bestämmelserna i punkt 2

SCH/Com-ex (98) 26 def: Verkställande kommitténs beslut av den 16 september 1998 om inrättande av Ständiga kommittén för utvärdering och genomförande av Schengenkonventionen

SCH/Com-ex (98) 35 rev 2: Verkställande kommitténs beslut av den 16 september 1998 om vidarebefordran av den gemensamma handboken till kandidatländerna

SCH/Com-ex (98) 37 def 2: Verkställande kommitténs beslut av den 27 oktober 1998 om vidtagande av åtgärder för att bekämpa olaglig invandring, i den mån det hänför sig till bestämmelserna i punkt 2

SCH/Com-ex (98) 51 rev 3: Verkställande kommitténs beslut av den 16 december 1998 om gränsöverskridande polissamarbete för att förhindra och upptäcka brottsliga handlingar

104

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

SCH/Com-ex (98) 52: Verkställande kommitténs beslut av den 16 december 1998 om handboken om gränsöverskridande polissamarbete, i den mån det hänför sig till bestämmelserna i punkt 2

SCH/Com-ex (98) 57: Verkställande kommitténs beslut av den 16 december 1998 om införande av ett enhetligt formulär för inbjudan eller åtagandeförklaring

SCH/Com-ex (98) 59 rev: Verkställande kommitténs beslut av den 16 december 1998 om samordnade insatser av dokumentrådgivare

SCH/Com-ex (99) 1 rev 2: Verkställande kommitténs beslut av den 28 april 1999 om narkotikasituationen

SCH/Com-ex (99) 6: Verkställande kommitténs beslut av den 28 april 1999 om Schengenregelverket när det gäller telekommunikationer

SCH/Com-ex (99) 7 rev 2: Verkställande kommitténs beslut av den 28 april 1999 om kontaktpersoner

105

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

SCH/Com-ex (99) 8 rev 2: Verkställande kommitténs beslut av den 28 april 1999 om allmänna principer för ersättning till uppgiftslämnare och infiltratörer

SCH/Com-ex (99) 10: Verkställande kommitténs beslut av den 28 april 1999 om olaglig handel med vapen

SCH/Com-ex (99) 13: Verkställande kommitténs beslut av den 28 april 1999 om de slutliga versionerna av den gemensamma handboken och de gemensamma konsulära anvisningarna:

–Bilagorna 1–3, 7, 8 och 15 till de gemensamma konsulära anvisningarna

–Den gemensamma handboken, i den mån den hänför sig till bestämmelserna i punkt 2, inbegripet bilagorna 1, 5, 5a, 6, 10 och 13

SCH/Com-ex (99) 18: Verkställande kommitténs beslut av den 28 april 1999 om förbättring av polissamarbetet för att förhindra och upptäcka brottsliga handlingar

106

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

6. Följande förklaringar av Verkställande kommittén som inrättades genom konventionen som undertecknades i Schengen den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet av

den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, i den mån de hänför sig till bestämmelserna i punkt 2:

SCH/Com-ex (96) decl 6 rev 2: Verkställande kommitténs förklaring av den 26 juni 1996 om utlämning

SCH/Com-ex (97) decl 13 rev 2:Verkställande kommitténs förklaring av den 9 februari 1998 om bortförande av minderåriga

7. Följande beslut av Centralgruppen som inrättades genom konventionen som undertecknades i Schengen den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, i den mån de hänför sig till bestämmelserna i punkt 2:

SCH/C (98) 117: Centralgruppens beslut av den 27 oktober 1998 om vidtagande av åtgärder för att bekämpa olaglig invandring

107

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

SCH/C (99) 25: Centralgruppens beslut av den 22 mars 1999 om allmänna principer för ersättning till uppgiftslämnare och infiltratörer

8. Följande rättsakter som grundas på Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta:

Rådets förordning (EG) nr 1683/95 av den 29 maj 1995 om en enhetlig utformning av visumhandlingar (EGT L 164, 14.7.1995, s. 1)

Rådets beslut 1999/307/EG av den 1 maj 1999 om fastställande av närmare föreskrifter för Schengensekretariatets införlivande med rådets generalsekretariat (EGT L 119, 7.5.1999, s. 49)

Rådets beslut 1999/435/EG av den 20 maj 1999 om fastställande av Schengenregelverket, i enlighet med relevanta bestämmelser i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och Fördraget om Europeiska unionen, i syfte att besluta om den rättsliga grunden för samtliga de bestämmelser och beslut som utgör Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 1)

108

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Rådets beslut 1999/436/EG av den 20 maj 1999 om fastställande, i enlighet med relevanta bestämmelser i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och Fördraget om Europeiska unionen, av rättslig grund för samtliga bestämmelser och beslut som utgör Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 17)

Rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och

Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 31)

Rådets beslut 1999/848/EG av den 13 december 1999 om fullt ikraftträdande av Schengenregelverket i Grekland (EGT L 327, 21.12.1999, s. 58)

Rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 131, 1.6.2000, s. 43)

109

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Rådets beslut 2000/586/RIF av den 28 september 2000 om inrättande av ett förfarande för ändring av artikel 40.4 och 40.5, artikel 41.7 och artikel 65.2 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (EGT L 248, 3.10.2000, s. 1)

Rådets beslut 2000/751/EG av den 30 november 2000 om hävande av klassificeringen av vissa delar av den gemensamma handbok som antagits av Verkställande kommittén, inrättad genom konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 (EGT L 303, 2.12.2000, s. 29)

Rådets beslut 2000/777/EG av den 1 december 2000 om tillämpningen av Schengenregelverket i Danmark, Finland och Sverige samt i Island och Norge (EGT L 309, 9.10.2000, s. 24)

Rådets förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav (EGT L 81, 21.3.2001, s. 1)

Rådets förordning (EG) nr 789/2001 av den 24 april 2001 om att förbehålla rådet genomförandebefogenheter avseende vissa detaljerade bestämmelser och praktiska förfaranden för behandlingen av ansökningar om visering (EGT L 116, 26.4.2001, s. 2)

110

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Rådets förordning (EG) nr 790/2001 av den 24 april 2001 om att förbehålla rådet genomförandebefogenheterna avseende vissa detaljerade bestämmelser och praktiska förfaranden för genomförandet av gränskontroller och övervakning (EGT L 116, 26.4.2001, s. 5)

Rådets beslut 2001/329/EG av den 24 april 2001 om uppdatering av del VI och bilagorna 3, 6 och 13 i de gemensamma konsulära anvisningarna samt av bilagorna 5a, 6a och 8 i den gemensamma handboken (EGT L 116, 26.4.2001, s. 32), i den mån det hänför sig till bilaga 3 till de gemensamma konsulära anvisningarna och bilaga 5a till den gemensamma handboken

Rådets direktiv 2001/51/EG av den 28 juni 2001 om komplettering av bestämmelserna i artikel 26 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 (EGT L 187, 10.7.2001, s. 45)

Rådets beslut 2001/886/RIF av den 6 december 2001 om utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (EGT L 328, 13.12.2001, s. 1)

Rådets förordning (EG) nr 2414/2001 av den 7 december 2001 om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav (EGT L 327, 12.12.2001, s. 1)

111

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Rådets förordning (EG) nr 2424/2001 av den 6 december 2001 om utvecklingen av

andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (EGT L 328, 13.12.2001, s. 4)

Rådets förordning (EG) nr 333/2002 av den 18 februari 2002 om fastställande av en enhetlig modell för blad för påförande av visering som utfärdas av medlemsstaterna för personer som innehar resehandlingar som inte erkänns av den medlemsstat som utfärdar bladet (EGT L 53, 23.2.2002, s. 4)

Rådets förordning (EG) nr 334/2002 av den 18 februari 2002 om ändring av förordning (EG) nr 1683/95 om en enhetlig utformning av visumhandlingar (EGT L 53, 23.2.2002, s. 7)

Rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 64, 7.3.2002, s. 20)

Rådets beslut 2002/352/EG av den 25 april 2002 om översyn av den gemensamma handboken (EGT L 123, 9.5.2002, s. 47)

Rådets beslut 2002/353/EG av den 25 april 2002 om hävande av klassificeringen av del II av den gemensamma handbok som antagits av Verkställande kommittén, inrättad genom konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 (EGT L 123, 9.5.2002, s. 49)

112

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land (EGT L 157, 15.6.2002, s. 1)

Rådets beslut 2002/587/EG av den 12 juli 2002 om översyn av den gemensamma handboken (EGT L 187, 16.7.2002, s. 50)

Rådets rambeslut 2002/946/RIF av den 28 november 2002 om förstärkning av den straffrättsliga ramen för att förhindra hjälp till olaglig inresa, transitering och vistelse (EGT L 328, 5.12.2002, s. 1)

Rådets direktiv 2002/90/EG av den 28 november 2002 om definition av hjälp till olaglig inresa, transitering och vistelse (EGT L 328, 5.12.2002, s. 17)

Rådets beslut 2003/170/RIF av den 27 februari 2003 om gemensamt utnyttjande av sambandsmän som är utsända av medlemsstaternas brottsbekämpande organ (EUT L 67, 12.3.2003, s. 27)

Rådets förordning (EG) nr 453/2003 av den 6 mars 2003 om ändring av förordning (EG)

nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav (EUT L 69, 13.3.2003, s. 10)

113

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Rådets beslut 2003/725/RIF av den 2 oktober 2003 om ändring av bestämmelserna i artikel 40.1 och 40.7 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (EUT L 260, 11.10.2003, s. 37)

Rådets direktiv 2003/110/EG av den 25 november 2003 om bistånd vid transitering i samband med återsändande med flyg (EUT L 321, 6.12.2003, s. 26)

Rådets förordning (EG) nr 377/2004 av den 19 februari 2004 om inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring (EUT L 64, 2.3.2004, s. 1)

Rådets beslut 2004/466/EG av den 29 april 2004 om ändring av den gemensamma handboken för att införa åtgärder för riktade gränskontroller av minderåriga med medföljande vuxen (EUT L 157, 30.4.2004, s. 136)

Rådets direktiv 2004/82/EG av den 29 april 2004 om skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om passagerare (EUT L 261, 6.8.2004, s. 24)

Rådets beslut 2004/573/EG av den 29 april 2004 om organisation av gemensamma flygningar för återsändande från två eller flera medlemsstaters territorium av tredjelandsmedborgare vilka omfattas av enskilda beslut om återsändande (EUT L 261, 6.8.2004, s. 28)

114

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Rådets beslut 2004/574/EG av den 29 april 2004 om ändring av den gemensamma handboken (EUT L 261, 6.8.2004, s. 36)

Rådets beslut 2004/512/EG av den 8 juni 2004 om inrättande av Informationssystemet för viseringar (VIS) (EUT L 213, 15.6.2004, s. 5)

Rådets förordning (EG) nr 2007/2004 av den 26 oktober 2004 om inrättande av en europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (EUT L 349, 25.11.2004, s. 1)

Rådets förordning (EG) nr 2133/2004 av den 13 december 2004 om skyldighet för medlemsstaternas behöriga myndigheter att systematiskt förse tredjelandsmedborgares resehandlingar med stämpel då medlemsstaternas yttre gränser passeras och om ändring i detta syfte av bestämmelserna i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och den gemensamma handboken (EUT L 369, 16.12.2004, s. 5)

Rådets förordning (EG) nr 2252/2004 av den 13 december 2004 om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna (EUT L 385, 29.12.2004, s. 1).

__________________

115

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

BILAGA III

Förteckning enligt artikel 19 i anslutningsakten: anpassningar av institutionernas rättsakter

1. BOLAGSRÄTT

INDUSTRIELL ÄGANDERÄTT

I.GEMENSKAPSVARUMÄRKE

31994 R 0040: Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 14.1.1994, s. 1), ändrad genom

–31994 R 3288: Rådets förordning (EG) nr 3288/94 av den 22.12.1994 (EGT L 349, 31.12.1994, s. 83),

–32003 R 0807: Rådets förordning (EG) nr 807/2003 av den 14.4.2003 (EGT L 122, 16.5.2003, s. 36),

116

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

–12003 T: Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33),

–32003 R 1653: Rådets förordning (EG) nr 1653/2003 av den 18.6.2003 (EUT L 245, 29.9.2003, s. 36),

–32003 R 1992: Rådets förordning (EG) nr 1992/2003 av den 27.10.2003 (EUT L 296, 14.11.2003, s. 1),

–32004 R 0422: Rådets förordning (EG) nr 422/2004 av den 19.2.2004 (EUT L 70, 9.3.2004, s. 1).

Artikel 159a.1 skall ersättas med följande:

"1. Från och med dagen för anslutningen av Bulgarien, Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Rumänien Slovenien och Slovakien (nedan kallad(e) "ny(a) medlemsstat(er)") skall gemenskapsvarumärken som registrerats eller ansökts om enligt denna förordning före anslutningsdagen utsträckas till de medlemsstaternas territorium så att de har samma verkan i hela gemenskapen."

117

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

II.TILLÄGGSSKYDD

1. 31992 R 1768: Rådets förordning (EEG) nr 1768/92 av den 18 juni 1992 om införande av tilläggsskydd för läkemedel (EGT L 182, 2.7.1992, s. 1), ändrad genom

–11994 N: Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige (EGT C 241, 29.8.1994, s. 21),

–12003 T: Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33).

118

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

a)Följande skall läggas till i artikel 19a:

"k) Tilläggsskydd i Bulgarien skall kunna meddelas för varje läkemedel som skyddas av ett gällande grundpatent och vars första godkännande att saluföras som läkemedel lämnats efter den 1 januari 2000, under förutsättning att ansökan om tilläggsskydd inlämnades inom sex månader från anslutningsdagen.

l)Tilläggsskydd i Rumänien skall kunna meddelas för varje läkemedel som skyddas av ett gällande grundpatent och vars första godkännande att saluföras som läkemedel lämnats efter den 1 januari 2000. I sådana fall där den period som avses i artikel 7.1 har löpt ut skall möjligheten att ansöka om tilläggsskydd lämnas öppen under en sexmånadersperiod som inleds senast vid anslutningen."

b)Artikel 20.2 skall ersättas med följande:

"2. Denna förordning skall tillämpas på tilläggsskydd som lämnats i enlighet med den nationella lagstiftningen i Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien före anslutningsdagen."

119

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

2.31996 R 1610: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1610/96 av

den 23 juli 1996 om införande av tilläggsskydd för växtskyddsmedel (EGT L 198, 8.8.1996, s. 30), ändrad genom

–12003 T: Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33).

a)Följande skall läggas till i artikel 19a:

"k) Tilläggsskydd i Bulgarien skall kunna meddelas för varje växtskyddsmedel som skyddas av ett gällande grundpatent och vars första godkännande att saluföras som växtskyddsmedel lämnats efter den 1 januari 2000, under förutsättning att ansökan om tilläggsskydd inlämnades inom sex månader från anslutningsdagen.

120

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

l)Tilläggsskydd i Rumänien skall kunna meddelas för varje växtskyddsmedel som skyddas av ett gällande grundpatent och vars första godkännande att saluföras som växtskyddsmedel lämnats efter den 1 januari 2000. I sådana fall där den period som avses i artikel 7.1 har löpt ut skall möjligheten att ansöka om tilläggsskydd lämnas öppen under en sexmånadersperiod som inleds senast vid anslutningen."

b)Artikel 20.2 skall ersättas med följande:

121

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

III.GEMENSKAPSFORMGIVNING

32002 R 0006: Rådets förordning (EG) nr 6/2002 av den 12 december 2001 om gemenskapsformgivning (EGT L 3, 5.1.2002, s. 1), ändrad genom

–12003 T: Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33).

Artikel 110a.1 skall ersättas med följande

"1. Från och med Bulgariens, Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Rumäniens, Sloveniens och Slovakiens (nedan kallade "ny(a) medlemsstat(er)") anslutning skall en gemenskapsformgivning som skyddas eller för vilken ansökan har lämnats in enligt denna förordning före anslutningsdagen utvidgas till att också omfatta dessa medlemsstaters territorium så att den har samma rättsverkan i hela gemenskapen."

122

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

2.JORDBRUK

1. 31989 R 1576: Rådets förordning (EEG) nr 1576/89 av den 29 maj 1989 om allmänna bestämmelser för definition, beskrivning och presentation av spritdrycker (EGT L 160, 12.6.1989, s. 1), ändrad genom

–31992 R 3280: Rådets förordning (EEG) nr 3280/92 av den 9.11.1992 (EGT L 327, 13.11.1992, s. 3),

–31994 R 3378: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 3378/94 av den 22.12.1994 (EGT L 366, 31.12.1994, s. 1),

–11994 N: Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige (EGT C 241, 29.8.1994, s. 21),

–12003 T: Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33),

123

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

–32003 R 1882: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 av den 29.9.2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

a)I artikel 1.4 i skall följande läggas till:

"5. Benämningen fruktsprit får ersättas med beteckningen Palinca endast för den spritdryck som framställs i Rumänien."

b)I bilaga II skall följande geografiska beteckningar läggas till:

–I punkt 4: "Vinars Târnave", "Vinars Vaslui", "Vinars Murfatlar", "Vinars Vrancea", "Vinars Segarcea"

–I punkt 6: "Сунгурларска гроздова ракия / Гроздова ракия от Сунгурларе / Sungurlarska grozdova rakija / Grozdova rakija från Sungurlare", "Сливенска перла (Сливенска гроздова ракия / Гроздова ракия от Сливен) / Slivenska perla (Slivenska grozdova rakija / Grozdova rakija från Sliven)", "Стралджанска мускатова ракия / Мускатова ракия от Стралджа / Straldzjanska muskatova rakija / Muskatova rakija från Straldzja", "Поморийска гроздова ракия / Гроздова ракия от Поморие / Pomorijska grozdova rakija / Grozdova rakija från Pomorie", "Русенска бисерна гроздова ракия / Бисерна гроздова ракия от Русе / Rusenska biserna grozdova rakija / Biserna grozdova rakija från Ruse", "Бургаска мускатова ракия / Мускатова ракия от Бургас / Burgaska muskatova rakija / Muskatova rakija från Burgas", "Добруджанска мускатова ракия / Мускатова ракия от Добруджа / Dobrudzjanska muskatova rakija / Muskatova rakija från Dobrudzja", "Сухиндолска гроздова ракия / Гроздова ракия от Сухиндол / Suchindolska grozdova rakija / Grozdova rakija från Suchindol", "Карловска гроздова ракия / Гроздова pакия от Карлово / Karlovska grozdova rakija / Grozdova rakija från Karlovo"

124

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

–I punkt 7: "Троянска сливова ракия / Сливова ракия от Троян / Trojanska slivova rakija / Slivova rakija från Trojan", "Силистренска кайсиева ракия / Кайсиева ракия от Силистра / Silistrenska kajsieva rakija / Kajsieva rakija från Silistra", "Тервелска кайсиева ракия / Кайсиева ракия от Тервел / Tervelska kajsieva rakija / Kajsieva rakija från Tervel", "Ловешка сливова ракия / Сливова ракия от Ловеч / Lovesjka slivova rakija / Slivova rakija från Lovetj", "Tuica Zetea de Mediesu Aurit", "Tuica de Valea Milcovului", "Tuica de Buzau", "Tuica de Arges", "Tuica de Zalau", "Tuica ardeleneasca de Bistrita", "Horinca de Maramures", "Horinca de Camârzan", "Horinca de Seini", "Horinca de Chioar", "Horinca de Lapus", "Turt de Oas", "Turt de Maramures".

2.31991 R 1601: Rådets förordning (EEG) nr 1601/91 av den 10 juni 1991 om allmänna bestämmelser för definition, beskrivning och presentation av aromatiserade viner, aromatiserade vinbaserade drycker och aromatiserade drinkar baserade på vinprodukter (EGT L 149, 14.6.1991, s. 1), ändrad genom

–31992 R 3279: Rådets förordning (EEG) nr 3279/92 av den 9.11.1992 (EGT L 327, 13.11.1992, s. 1),

125

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

–11994 N: Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige (EGT C 241, 29.8.1994,

s. 21),

–31994 R 3378: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 3378/94 av den 22.12.1994 (EGT L 366, 31.12.1994, s. 1),

–31996 R 2061: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2061/96 av den 8.10.1996 (EGT L 277, 30.10.1996, s. 1),

–32003 R 1882: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 av den 29.9.2003 (EGT L 284, 31.10.2003, s. 1).

I artikel 2.3 skall följande led införas efter led h:

"i) Pelin: en aromatiserad vinbaserad dryck som framställs av vitt eller rött vin, druvmustkoncentrat, druvsaft (eller betsocker) och en särskild tinktur av örter, med en alkoholhalt på minst 8,5 volymprocent, en sockerhalt uttryckt som invertsocker på 45-50 gram per liter och en total syrahalt på minst 3 gram per liter uttryckt i vinsyra."

Led i skall betecknas j.

126

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

3. 31992 R 2075: Rådets förordning (EEG) nr 2075/92 av den 30 juni 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för råtobak (EGT L 215, 30.7.1992, s. 70), ändrad genom

–11994 N: Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige (EGT C 241, 29.8.1994, s. 21),

–31994 R 3290: Rådets förordning (EG) nr 3290/94 av den 22.12.1994 (EGT L 349, 31.12.1994, s. 105),

–31995 R 0711: Rådets förordning (EG) nr 711/95 av den 27.3.1995 (EGT L 73, 1.4.1995, s. 13),

–31996 R 0415: Rådets förordning (EG) nr 415/96 av den 4.3.1996 (EGT L 59, 8.3.1996,

s. 3),

–31996 R 2444: Rådets förordning (EG) nr 2444/96 av den 17.12.1996 (EGT L 333, 21.12.1996, s. 4),

–31997 R 2595: Rådets förordning (EG) nr 2595/97 av den 18.12.1997 (EGT L 351, 23.12.1997, s. 11),

–31998 R 1636: Rådets förordning (EG) nr 1636/98 av den 20.7.1998 (EGT L 210, 28.7.1998, s. 23),

127

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

–31999 R 0660: Rådets förordning (EG) nr 660/1999 av den 22.3.1999 (EGT L 83, 27.3.1999, s. 10),

–32000 R 1336: Rådets förordning (EG) nr 1336/2000 av den 19.6.2000 (EGT L 154, 27.6.2000, s. 2),

–32002 R 0546: Rådets förordning (EG) nr 546/2002 av den 25.3.2002 (EGT L 84, 28.3.2002, s. 4),

–32003 R 0806: Rådets förordning (EG) nr 806/2003 av den 14.4.2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1),

–32003 R 2319: Rådets förordning (EG) nr 2319/2003 av den 17.12.2003 (EUT L 345, 31.12.2003, s. 17),

–12003 T: Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33).

128

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

a)I punkt V. "Suncured" i bilagan skall följande läggas till:

"Molotova

Ghimpati

Baragan"

b)I punkt VI. "Basmas" i bilagan skall följande läggas till:

"Djebel Nevrokop Dupnitsa Melnik Ustina Harmanli

Krumovgrad

Iztochen Balkan

Topolovgrad

Svilengrad

Srednogorska yaka"

c)I punkt VIII. "Klassisk Kaba Koulak" i bilagan skall följande läggas till:

"Severna Bulgaria

Tekne".

129

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

4. 31996 R 2201: Rådets förordning (EG) nr 2201/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för bearbetade produkter av frukt och grönsaker (EGT L 297, 21.11.1996, s. 29), ändrad genom

–31997 R 2199: Rådets förordning (EG) nr 2199/97 av den 30.10.1997 (EGT L 303, 6.11.1997, s. 1),

–31999 R 2701: Rådets förordning (EG) nr 2701/1999 av den 14.12.1999 (EGT L 327, 21.12.1999, s. 5),

–32000 R 2699: Rådets förordning (EG) nr 2699/2000 av den 4.12.2000 (EGT L 311, 12.12.2000, s. 9),

–32001 R 1239: Rådets förordning (EG) nr 1239/2001 av den 19.6.2001 (EGT L 171, 26.6.2001, s. 1),

–32002 R 0453: Kommissionens förordning (EG) nr 453/2002 av den 13.3.2002 (EGT L 72, 14.3.2002, s. 9),

–12003 T: Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33),

–32004 R 0386: Kommissionens förordning (EG) nr 386/2004 av den 1.3.2004 (EUT L 64, 2.3.2004, s. 25).

130

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Bilaga III skall ersättas med följande:

			"BILAGA III
		Bearbetningströsklar enligt artikel 5
			Färska råvaror
					(nettovikt i ton)
			Tomater	Persikor	Päron
Gemenskapströsklar			8 860 061	560 428	105 659

	Bulgarien		156 343	17 843	e.t.
	Tjeckien		12 000	1 287	11
	Grekland		1 211 241	300 000	5 155
	Spanien		1 238 606	180 794	35 199
trösklar	Frankrike		401 608	15 685	17 703
	Italien		4 350 000	42 309	45 708
	Cypern		7 944	6	e.t.
	Lettland		e.t.	e.t.	e.t.
Nationella	Lettland		e.t.	e.t.	e.t.
	Ungern		130 790	1 616	1 031
	Malta		27 000	e.t.	e.t.
	Nederländerna		e.t.	e.t.	243
	Österrike		e.t.	e.t.	9
	Österrike		e.t.	e.t.	9
	Polen		194 639	e.t.	e.t.
	Portugal		1 050 000	218	600
	Rumänien		50 390	523	e.t.
	Slovakien		29 500	147	e.t.
	e.t. = ej tillämpligt
					"

131

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

5. 31998 R 2848: Kommissionens förordning (EG) nr 2848/98 av den 22 december 1998 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EEG) nr 2075/92 när det gäller stödordningen, produktionskvoterna och det särskilda stöd som skall beviljas till producentsammanslutningar inom sektorn för råtobak (EGT L 358, 31.12.1998, s. 17), ändrad genom

–31999 R 0510: Kommissionens förordning (EG) nr 510/1999 av den 8.3.1999 (EGT L 60, 9.3.1999, s. 54),

–31999 R 0731: Kommissionens förordning (EG) nr 731/1999 av den 7.4.1999 (EGT L 93, 8.4.1999, s. 20),

–31999 R 1373: Kommissionens förordning (EG) nr 1373/1999 av den 25.6.1999 (EGT L 162, 26.6.1999, s. 47),

–31999 R 2162: Kommissionens förordning (EG) nr 2162/1999 av den 12.10.1999 (EGT L 265, 13.10.1999, s. 13),

–31999 R 2637: Kommissionens förordning (EG) nr 2637/1999 av den 14.12.1999 (EGT L 323, 15.12.1999, s. 8),

132

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

–32000 R 0531: Kommissionens förordning (EG) nr 531/2000 av den 10.3.2000 (EGT L 64, 11.3.2000, s. 13),

–32000 R 0909: Kommissionens förordning (EG) nr 909/2000 av den 2.5.2000 (EGT L 105, 3.5.2000, s. 18),

–32000 R 1249: Kommissionens förordning (EG) nr 1249/2000 av den 15.6.2000 (EGT L 142, 16.6.2000, s. 3),

–32001 R 0385: Kommissionens förordning (EG) nr 385/2001 av den 26.2.2001 (EGT L 57, 27.2.2001, s. 18),

–32001 R 1441: Kommissionens förordning (EG) nr 1441/2001 av den 16.7.2001 (EGT L 193, 17.7.2001, s. 5),

–32002 R 0486: Kommissionens förordning (EG) nr 486/2002 av den 18.3.2002 (EGT L 76, 19.3.2002, s. 9),

–32002 R 1005: Kommissionens förordning (EG) nr 1005/2002 av den 12.6.2002 (EGT L 153 13.6.2002, s. 3),

–32002 R 1501: Kommissionens förordning (EG) nr 1501/2002 av den 22.8.2002 (EGT L 227, 23.8.2002, s. 16),

–32002 R 1983: Kommissionens förordning (EG) nr 1983/2002 av den 7.11.2002 (EGT L 306, 8.11.2002, s. 8),

–32004 R 1809: Kommissionens förordning (EG) nr 1809/2004 av den 18.10.2004 (EUT L 318, 19.10.2004, s. 18).

133

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Bilaga I skall ersättas med följande:

"BILAGA I

PROCENTANDEL FÖR GARANTITRÖSKELN PER MEDLEMSSTAT ELLER

SPECIFIKA REGIONER FÖR ERKÄNNANDE AV

PRODUCENTSAMMANSLUTNINGAR

Medlemsstater eller specifika regioner där producentsammanslutningarna är etablerade	Procent
Tyskland, Spanien (utom Kastilien-León, Navarra och området Campezo	2 %
i Baskien), Frankrike (utom Nord-Pas-de-Calais och Picardie), Italien, Portugal
(utom Azorerna), Belgien, Österrike, Rumänien
Grekland (utom Ipiros), Azorerna (Portugal), Nord-Pas-de-Calais och Picardie	1 %
(Frankrike), Bulgarien (utom kommunerna Banite, Zlatograd, Madan och Dospat i
Dzjebelområdet samt kommunerna Veliki Preslav, Varbitsa, Sjumen, Smjadovо,
Varna, Dalgopol, General Tоsjevо, Dobritj, Kavarna, Krusjari, Sjabla och
Antonovo i Nordbulgarien)

134

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Kastilien-León (Spanien), Navarra (Spanien), området Campezo i Baskien	0,3 %
(Spanien), Ipiros (Grekland), kommunerna Banite, Zlatograd, Madan och Dospat i
Dzjebelområdet samt kommunerna Veliki Preslav, Varbitsa, Sjumen, Smjadovо,
Varna, Dalgopol, General Tоsjevо, Dobritj, Kavarna, Krusjari, Sjabla och
Antonovo i Nordbulgarien (Bulgarien)

6. 31999 R 1493: Rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (EGT L 179, 14.7.1999, s. 1), ändrad genom

–32000 R 1622: Kommissionens förordning (EG) nr 1622/2000 av den 24.7.2000 (EGT L 194, 31.7.2000, s. 1),

–32000 R 2826: Rådets förordning (EG) nr 2826/2000 av den 19.12.2000 (EGT L 328, 23.12.2000, s. 2),

–32001 R 2585: Rådets förordning (EG) nr 2585/2001 av den 19.12.2001 (EGT L 345, 29.12.2001, s. 10),

–32003 R 0806: Rådets förordning (EG) nr 806/2003 av den 14.4.2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1),

135

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

–12003 T: Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33),

–32003 R 1795: Kommissionens förordning (EG) nr 1795/2003 av den 13.10.2003 (EUT L 262, 14.10.2003, s. 13).

a)I artikel 6 skall följande läggas till:

"5. Bulgarien och Rumänien skall tilldelas nyskapade planteringsrätter för produktion av kvalitetsviner fso på upp till 1,5 % av det totala vinodlingsområdet, som uppgår till 2302,5 hektar för Bulgarien och 2830,5 hektar för Rumänien vid anslutningen. Dessa rätter skall föras till en nationell reserv för vilken artikel 5 skall gälla."

b)I bilaga III (Vinodlingszoner) skall följande läggas till i punkt 2:

"g)	i Rumänien: området Podisul Transilvaniei."

136

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

c)I bilaga III (Vinodlingszoner) skall sista meningen i punkt 3 ersättas med följande:

"d)	i Slovakien, Tokajområdet,

e)i Rumänien, vinarealer som inte är uppräknade i punkt 2 g eller 5 f."

d)I bilaga III (Vinodlingszoner) skall följande läggas till i punkt 5:

"e) I Bulgarien: vinarealer i följande regioner: Dunavska Ravnina (Дунавска равнина), Tjernomorski Rajon (Черноморски район), Rozova Dolina (Розова долина).

f)I Rumänien: vinarealer i följande regioner: Dealurile Buzaului, Dealu Mare, Severinului and Plaiurile Drâncei, Colinele Dobrogei, Terasele Dunarii, vinodlingsområdet i den södra delen av landet, inklusive sandområden och andra gynnsamma områden."

e)I bilaga III (Vinodlingszoner) skall följande läggas till i punkt 6:

"I Bulgarien omfattar vinodlingszon C III a de vinarealer som inte är uppräknade i punkt 5 e."

137

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

f) I bilaga V, del D.3, skall följande läggas till:

"och Rumänien."

7. 32000 R 1673: Rådets förordning (EG) nr 1673/2000 av den 27 juli 2000 om den gemensamma organisationen av marknaderna för lin och hampa som odlas för fiberproduktion (EGT L 193, 29.7.2000, s. 16), ändrad genom

–32002 R 0651: Kommissionens förordning (EG) nr 651/2002 av den 16.4.2002 (EGT L 101, 17.4.2002, s. 3),

–12003 T: Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33),

–32003 R 1782: Rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29.9.2003 (EUT L 270, 21.10.2003, s. 1),

–32004 R 0393: Rådets förordning (EG) nr 393/2004 av den 24.2.2004 (EUT L 65, 3.3.2004, s. 4).

138

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

a)Artikel 3.1 skall ersättas med följande:

"1. För långa linfibrer fastställs en garanterad maximikvantitet på 80 878 ton per regleringsår som skall fördelas mellan alla medlemsstater i form av garanterade nationella kvantiteter. Kvantiteten skall fördelas på följande sätt:

–13 800 ton för Belgien,

–13 ton för Bulgarien,

–1 923 ton för Tjeckien,

–300 ton för Tyskland,

–30 ton för Estland,

–50 ton för Spanien,

–55 800 ton för Frankrike,

–360 ton för Lettland,

–2 263 ton för Litauen,

139

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

–4 800 ton för Nederländerna,

–150 ton för Österrike,

–924 ton för Polen,

–50 ton för Portugal,

–42 ton för Rumänien,

–73 ton för Slovakien,

–200 ton för Finland,

–50 ton för Sverige,

–50 ton för Förenade kungariket."

140

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

b)I artikel 3.2 skall det inledande stycket och led a ersättas med följande:

"2. För stödberättigande korta linfibrer och hampfibrer fastställs en garanterad maximikvantitet på 147 265 ton per regleringsår. Denna kvantitet skall fördelas i form av

a)garanterade nationella kvantiteter för följande medlemsstater:

–10 350 ton för Belgien,

–48 ton för Bulgarien,

–2 866 ton för Tjeckien,

–12 800 ton för Tyskland,

–42 ton för Estland,

–20 000 ton för Spanien,

–61 350 ton för Frankrike,

–1 313 ton för Lettland,

141

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

–3 463 ton för Litauen,

–2 061 ton för Ungern,

–5 550 ton för Nederländerna,

–2 500 ton för Österrike,

–462 ton för Polen,

–1 750 ton för Portugal,

–921 ton för Rumänien,

–189 ton för Slovakien,

–2 250 ton för Finland,

–2 250 ton för Sverige,

–12 100 ton för Förenade kungariket.

Den garanterade nationella kvantitet som fastställs för Ungern gäller dock enbart hampfibrer."

142

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

8. 32003 R 1782: Rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 (EUT L 270, 21.10.2003, s. 1), ändrad genom

–32004 R 0021: Rådets förordning (EG) nr 21/2004 av den 17.12.2003 (EUT L 5, 9.1.2004, s. 8),

–32004 R 0583: Rådets förordning (EG) nr 583/2004 av den 22.3.2004 (EUT L 91, 30.3.2004, s. 1),

–32004 D 0281: Rådets beslut 2004/281/EG av den 22.3.2004 (EUT L 93, 30.3.2004, s. 1),

–32004 R 0864: Rådets förordning (EG) nr 864/2004 av den 29.4.2004 (EUT L 161, 30.4.2004, s. 48).

a)Artikel 2 g skall ersättas med följande:

"g) nya medlemsstater: Bulgarien, Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien."

143

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

b)I artikel 5.2 skall följande läggas till i slutet av första stycket:

"Bulgarien and Rumänien skall dock se till att mark som var permanent betesmark den 1 maj 2007 bibehålls som permanent betesmark."

c)I artikel 54.2 skall följande läggas till i slutet av första stycket:

"För Bulgarien and Rumänien skall tidpunkten för ansökningar om arealstöd emellertid vara den 30 juni 2005."

d) Följande skall läggas till i artikel 71g:

"9. För Bulgarien och Rumänien

a)skall den treårsperiod som avses i punkt 2 vara 2002–2004,

b)skall det år som avses i punkt 3 a vara 2004,

c)skall i punkt 4 första stycket hänvisningen till 2004 och/eller 2005 förstås som en hänvisning till 2005 och/eller 2006 och hänvisningarna till 2004 som hänvisningar till 2005."

144

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

e)Följande skall läggas till i artikel 71h:

"För Bulgarien och Rumänien skall dock hänvisningen till den 30 juni 2003 förstås som en hänvisning till den 30 juni 2005."

f)Artikel 74.1 skall ersättas med följande:

"1. Stödet skall beviljas för nationella basarealer i de traditionella produktionszoner som förtecknas i bilaga X.

Basarealerna skall vara följande:

Bulgarien	21 800 ha
Grekland	617 000 ha
Spanien	594 000 ha
Frankrike	208 000 ha
Italien	1 646 000 ha
Cypern	6 183 ha
Ungern	2 500 ha
Österrike	7 000 ha
Portugal	118 000 ha "

145

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

g)Artikel 78.1 skall ersättas med följande:

"1. Den maximala garantiareal för vilken stöd får beviljas skall vara 1 648 000 ha."

h)Artikel 80.2 skall ersättas med följande:

"2. Stödet skall uppgå till följande belopp enligt avkastningen i de berörda medlemsstaterna:

	Regleringsåret 2004/2005	Regleringsåret
	och vid tillämpning av	2005/2006 och framåt
	artikel 71 (EUR/ha)	(EUR/ha)
Bulgarien	–	345,225
Grekland	1 323,96	561,00
Spanien	1 123,95	476,25
Frankrike:
– Moderlandets territorium	971,73	411,75
– Franska Guyana	1 329,27	563,25
Italien	1 069,08	453,00
Ungern	548,70	232,50
Portugal	1 070,85	453,75
Rumänien	–	126,075

146

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

i)Artikel 81 skall ersättas med följande:

"Artikel 81 Arealer

En nationell basareal för varje producentmedlemsstat fastställs härmed. För Frankrike fastställs dock två basarealer. Basarealerna skall vara följande:

Bulgarien	4 166 ha
Grekland	20 333 ha
Spanien	104 973 ha
Frankrike:
– Moderlandets territorium	19 050 ha
– Franska Guyana	4 190 ha
Italien	219 588 ha
Ungern	3 222 ha
Portugal	24 667 ha
Rumänien	500 ha

En medlemsstat får dela upp sin eller sina basarealer i delbasarealer enligt objektiva kriterier."

147

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

j)Artikel 84 skall ersättas med följande:

"Artikel 84 Arealer

1.En medlemsstat skall bevilja gemenskapsstöd upp till ett tak som beräknas genom att antalet hektar i dess nationella garantiareal (NGA), som fastställs i punkt 3, multipliceras med genomsnittsbeloppet 120,75 EUR.

2.Den maximala garantiareal för vilken stöd får beviljas skall vara 829 229 ha.

148

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

3. Den maximala garantiareal som avses i punkt 2 skall delas upp i följande nationella garantiarealer:

Nationella garantiarealer (NGA)

Belgien	100 ha
Bulgarien	11 984 ha
Tyskland	1 500 ha
Grekland	41 100 ha
Spanien	568 200 ha
Frankrike	17 300 ha
Italien	130 100 ha
Cypern	5 100 ha
Luxemburg	100 ha
Ungern	2 900 ha
Nederländerna	100 ha
Österrike	100 ha
Polen	4 200 ha
Portugal	41 300 ha
Rumänien	1 645 ha
Slovenien	300 ha
Slovakien	3 100 ha
Förenade	100 ha
kungariket

149

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

4. En medlemsstat får dela upp sin NGA i delarealer enligt objektiva kriterier, särskilt på regional nivå eller i förhållande till produktionen."

k)I artikel 95.4 skall följande stycken läggas till

"För Bulgarien och Rumänien skall de totala kvantiteter som avses i första stycket anges i tabell f i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1788/2003 och ses över i enlighet med artikel 6.1 sjätte stycket i rådets förordning (EG) nr 1788/2003.

För Bulgarien och Rumänien skall den tolvmånadersperiod som avses i första stycket vara tolvmånadersperioden 2006/2007."

l)I artikel 103 skall följande läggas till i andra stycket:

"För Bulgarien och Rumänien skall dock villkoret för tillämpning av denna punkt vara att systemet för enhetlig arealersättning tillämpas 2007 samt att det berörda landet har valt att tillämpa artikel 66."

150

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

m) Artikel 105.1 skall ersättas med följande:

"1. Ett tillägg till arealstödet på

–291 EUR/ha för regleringsåret 2005/2006,

–285 EUR/ha för regleringsåret 2006/2007 och framåt, skall betalas för de arealer som odlas med durumvete i de traditionella produktionsområden som förtecknas

i bilaga X, inom följande gränser:

	(hektar)

Bulgarien	21 800
Grekland	617 000
Spanien	594 000
Frankrike	208 000
Italien	1 646 000
Cypern	6 183
Ungern	2 500
Österrike	7 000
Portugal	118 000

	"

151

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

n)I artikel 108 skall följande läggas till i andra stycket:

"För Bulgarien och Rumänien får dock ansökningar om ersättning inte göras med avseende på mark som den 30 juni 2005 utnyttjades för permanent bete, fleråriga grödor eller som var skogbevuxen eller utnyttjades för andra ändamål än jordbruk."

o)Artikel 110c.1 skall ersättas med följande:

"1. En nationell basareal fastställs härmed för

–Bulgarien: 10 237 ha

–Grekland: 370 000 ha

–Spanien: 70 000 ha

–Portugal: 360 ha."

p)Artikel 110c.2 skall ersättas med följande:

"2. Stödbeloppet per stödberättigande hektar skall vara

–i Bulgarien: 263 EUR

–i Grekland: 594 EUR för 300 000 hektar och 342,85 EUR för resterande 70 000 hektar

–i Spanien: 1 039 EUR

–i Portugal: 556 EUR."

152

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

q) Artikel 116.4 skall ersättas med följande:

"4.	Följande tak skall gälla:

		Medlemsstat	Rättigheter (x 1 000)
		Belgien	70
		Bulgarien	2 058,483
		Tjeckien	66,733
		Danmark	104
		Tyskland	2 432
		Estland	48
		Grekland	11 023
		Spanien	19 580
		Frankrike	7 842
		Irland	4 956
		Italien	9 575
		Cypern	472,401
		Lettland	18,437
		Litauen	17,304
		Luxemburg	4
		Ungern	1 146

153

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Malta	8,485
Nederländerna	930
Österrike	206
Polen	335,88
Portugal	2 690
Rumänien	5 880,620
Slovenien	84,909
Slovakien	305,756
Finland	80
Sverige	180
Förenade kungariket	19 492
Totalt	89 607,008

154

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

r) Artikel 123.8 skall ersättas med följande:

"8.	Följande regionala tak skall gälla:

	Belgien	235 149
	Bulgarien	90 343
	Tjeckien	244 349
	Danmark	277 110
	Tyskland	1 782 700
	Estland	18 800
	Grekland	143 134
	Spanien	713 999*
	Frankrike	1 754 732**
	Irland	1 077 458
	Italien	598 746
	Cypern	12 000
	Lettland	70 200
	Litauen	150 000
	Luxemburg	18 962
	Ungern	94 620

155

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Malta	3 201
Nederländerna	157 932
Österrike	373 400
Polen	926 000
Portugal	175 075***
Rumänien	452 000
Slovenien	92 276
Slovakien	78 348
Finland	250 000
Sverige	250 000
Förenade kungariket	1 419 811****

Utan att det påverkar de särskilda bestämmelserna i förordning (EG) nr 1454/2001.

Utan att det påverkar de särskilda bestämmelserna i förordning (EG) nr 1452/2001.

***

Utan att det påverkar de särskilda bestämmelserna i förordning (EG) nr 1453/2001.

****

Detta tak skall tillfälligt ökas med 100 000 djur till 1 519 811 till dess att levande djur som är yngre än sex månader får exporteras."

156

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

s) Artikel 126.5 skall ersättas med följande:

"5.	Följande nationella tak skall gälla:

	Belgien	394 253
	Bulgarien	16 019
	Tjeckien	90 300
	Danmark	112 932
	Tyskland	639 535
	Estland	13 416
	Grekland	138 005
	Spanien*	1 441 539
	Frankrike**	3 779 866
	Irland	1 102 620
	Italien	621 611
	Cypern	500
	Lettland	19 368
	Litauen	47 232
	Luxemburg	18 537
	Ungern	117 000

157

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Malta	454
Nederländerna	63 236
Österrike	375 000
Polen	325 581
Portugal***	416 539
Rumänien	150 000
Slovenien	86 384
Slovakien	28 080
Finland	55 000
Sverige	155 000
Förenade kungariket	1 699 511

Utan att det påverkar de särskilda bestämmelserna i förordning (EG) nr 1454/2001.

Utan att det påverkar de särskilda bestämmelserna i förordning (EG) nr 1452/2001.

***

Utan att det påverkar de särskilda bestämmelserna i förordning (EG) nr 1453/2001."

158

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

t)I artikel 130.3 skall andra stycket ersättas med följande:

"För de nya medlemsstaterna skall de nationella taken vara de som framgår av följande tabell.

		Kalvar som är äldre än 1 månad
	Tjurar, stutar, kor och kvigor	och yngre än 8 månader och som
		har en slaktvikt på upp till 185 kg
Bulgarien	22 191	101 542
Tjeckien	483 382	27 380
Estland	107 813	30 000
Cypern	21 000	–
Lettland	124 320	53 280
Litauen	367 484	244 200
Ungern	141 559	94 439
Malta	6 002	17
Polen	1 815 430	839 518
Rumänien	1 148 000	85 000
Slovenien	161 137	35 852
Slovakien	204 062	62 841

159

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

u)I artikel 143a skall följande stycke läggas till:

"I Bulgarien och Rumänien skall dock direktstöd införas i enlighet med följande tabell för höjningar, uttryckta i procent av den gällande nivån för sådant stöd i gemenskapen i dess sammansättning den 30 april 2004:

–25 % 2007,

–30 % 2008,

–35 % 2009,

–40 % 2010,

–50 % 2011,

–60 % 2012,

–70 % 2013,

–80 % 2014,

–90 % 2015,

–100 % från och med 2016."

160

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

v)I artikel 143b.4 skall följande stycke läggas till:

"För Bulgarien och Rumänien skall dock jordbruksarealen enligt systemet för enhetlig arealersättning vara den del av landets utnyttjade jordbruksareal som befinner sig i god jordbrukshävd, oavsett om den är uppodlad eller ej, vid behov justerad i enlighet med objektiva kriterier som Bulgarien eller Rumänien skall fastställa efter kommissionens godkännande."

w)Artikel 143b.9 skall ersättas med följande:

"9. Systemet för enhetlig arealersättning skall kunna utnyttjas av en ny medlemsstat under en tillämpningsperiod fram till utgången av 2006, med möjlighet till förlängning två gånger med ett år på begäran av den nya medlemsstaten. För Bulgarien och Rumänien skall dock systemet för enhetlig arealersättning kunna utnyttjas under en tillämpningsperiod fram till utgången av 2009, med möjlighet till förlängning två gånger med ett år på landets begäran. Om inte annat sägs i punkt 11 får en ny medlemsstat besluta att avbryta tillämpningen av systemet vid utgången av tillämpningsperiodens första eller andra år i syfte att börja tillämpa systemet med samlat gårdsstöd. En ny medlemsstat skall senast den 1 augusti det sista tillämpningsåret underrätta kommissionen om sin avsikt att avbryta tillämpningen."

x)I artikel 143b.11 skall följande stycke läggas till:

"För Bulgarien och Rumänien skall de procentsatser som anges i artikel 143a andra stycket tillämpas fram till utgången av den femåriga tillämpningsperioden för systemet för enhetlig arealersättning (dvs. 2011). Om tillämpningen av systemet för

enhetlig arealersättning förlängs utöver det datumet i enlighet med ett beslut som fattas enligt led b, skall den procentsats för år 2011 som anges i artikel 143a andra stycket gälla fram till utgången av det sista år då systemet för enhetlig arealersättning tillämpas."

161

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

y)Artikel 143c.2 skall ersättas med följande:

"2. De nya medlemsstaterna skall, med kommissionens tillstånd, ha möjlighet att komplettera direktstöd upp till

a)när det gäller allt direktstöd, 55 % av nivån för direktstöd i gemenskapen i dess sammansättning den 30 april 2004 under 2004, 60 % under 2005 och 65 % under 2006 samt från och med 2007 upp till 30 procentenheter över den tillämpliga nivå som anges i artikel 143a för det relevanta året. För Bulgarien och Rumänien skall följande gälla: 55 % av nivån för direktstöd i gemenskapen i dess sammansättning den 30 april 2004 under 2007, 60 % under 2008 och 65 % under 2009 samt från och med 2010 upp till 30 procentenheter över den tillämpliga nivå som anges i

artikel 143a andra stycket för det relevanta året. När det gäller sektorn för potatisstärkelse får emellertid Tjeckien komplettera direktstödet upp till 100 % av den tillämpliga nivån i gemenskapen i dess sammansättning den 30 april 2004. För de direkta betalningar som avses i kapitel 7 i avdelning IV i denna förordning skall dock följande högsta procentsatser gälla: 85 % 2004, 90 % 2005, 95 % 2006 och 100 % från och med 2007. För Bulgarien och Rumänien skall följande högsta procentsatser gälla: 85 % 2007, 90 % 2008, 95 % 2009 och 100 % från och med 2010,

162

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

eller

b)i) när det gäller allt direktstöd utom systemet med samlat gårdsstöd, den sammanlagda nivån för direktstöd som jordbrukaren skulle ha varit berättigad till, för varje enskild produkt, i den nya medlemsstaten under kalenderåret 2003 enligt ett GJP-liknande nationellt system, ökat med 10 procentenheter. För Litauen skall referensåret emellertid vara kalenderåret 2002. För Bulgarien och Rumänien skall referensåret vara kalenderåret 2006. För Slovenien skall ökningen vara 10 procentenheter 2004, 15 procentenheter 2005, 20 procentenheter 2006 och 25 procentenheter från och med 2007,

ii)när det gäller systemet med samlat gårdsstöd skall det totala belopp av kompletterande nationellt direktstöd som en ny medlemsstat kan bevilja för ett visst år vara begränsat till ett specifikt rambelopp. Detta rambelopp skall vara lika med skillnaden mellan

-det totala beloppet av GJP-liknande nationellt direktstöd som skulle vara tillgängligt i den berörda nya medlemsstaten för kalenderåret 2003 eller, för Litauen, för kalenderåret 2002, i vartdera fallet ökat med 10 procentenheter. För Bulgarien och Rumänien skall dock referensåret vara kalenderåret 2006. För Slovenien skall ökningen vara 10 procentenheter 2004, 15 procentenheter 2005, 20 procentenheter 2006 och 25 procentenheter från och med 2007,

163

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

och

-den berörda nya medlemsstatens nationella tak enligt förteckningen i bilaga VIIIa, vid behov anpassat i enlighet med artiklarna 64.2 och 70.2.

Vid beräkningen av det totala belopp som avses i första strecksatsen skall nationellt direktstöd och/eller delar därav som motsvarar direktstöd i gemenskapen och/eller delar därav som beaktades vid beräkningen av det faktiska taket för den berörda nya medlemsstaten i enlighet med artiklarna 64.2 och 70.2 samt artikel 71c inbegripas.

En ny medlemsstat får välja att tillämpa antingen alternativ a eller alternativ b för varje direktstöd som berörs.

Det sammanlagda direkta stöd som en jordbrukare kan beviljas i de nya medlemsstaterna efter anslutningen enligt det relevanta direktstödsystemet, inklusive allt kompletterande nationellt direktstöd, får inte överstiga nivån för det direkta stöd som jordbrukaren skulle ha varit berättigad till enligt det motsvarande direktstödsystem som vid samma tid tillämpas i medlemsstaterna i gemenskapen i dess sammansättning den 30 april 2004."

164

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

z)Artikel 154a.2 skall ersättas med följande:

"2. De åtgärder som avses i punkt 1 får antas under en period som börjar

den 1 maj 2004 och löper ut den 30 juni 2009, och de får inte gälla längre än till det datumet. För Bulgarien och Rumänien skall dock perioden börja den 1 januari 2007 och löpa ut den 31 december 2011. Rådet får med kvalificerad majoritet på kommissionens förslag förlänga dessa perioder."

aa)I bilaga III skall följande fotnoter införas: till rubriken till punkt A:

"*	För Bulgarien och Rumänien bör hänvisningen till 2005 tolkas som en hänvisning
	till det första året som systemet med samlat gårdsstöd tillämpas."
till rubriken till punkt B:
"*	För Bulgarien och Rumänien bör hänvisningen till 2006 tolkas som en hänvisning
	till det andra året som systemet med samlat gårdsstöd tillämpas."
och till rubriken till punkt C:
"*	För Bulgarien och Rumänien bör hänvisningen till 2007 tolkas som en hänvisning
	till det tredje året som systemet med samlat gårdsstöd tillämpas."

165

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ab)	Bilaga VIIIa skall ersättas med följande:

"BILAGA VIIIa

Nationella tak som avses i artikel 71c

Taken har beräknats med hänsyn till den tabell för höjningar som anges i artikel 143a och behöver alltså inte minskas.

(miljoner EUR)

Kalender	Bulgarien	Tjeckien	Estland	Cypern	Lettland	Litauen	Ungern	Malta	Polen	Rumänien	Slovenien Slovakien
år
2005	–	228,8	23,4	8,9	33,9	92,0	350,8	0,67	724,6	–	35,8	97,7
2006	–	266,7	27,3	12,5	39,6	107,3	420,2	0,83	881,7	–	41,9	115,4
2007	200,3	343,6	40,4	16,3	55,6	146,9	508,3	1,64	1 140,8	440,0	56,1	146,6
2008	240,4	429,2	50,5	20,4	69,5	183,6	634,9	2,05	1 425,9	527,9	70,1	183,2
2009	281,0	514,9	60,5	24,5	83,4	220,3	761,6	2,46	1 711,0	618,1	84,1	219,7
2010	321,2	600,5	70,6	28,6	97,3	257,0	888,2	2,87	1 996,1	706,4	98,1	256,2
2011	401,4	686,2	80,7	32,7	111,2	293,7	1 014,9	3,28	2 281,1	883,0	112,1	292,8
2012	481,7	771,8	90,8	36,8	125,1	330,4	1 141,5	3,69	2 566,2	1 059,6	126,1	329,3
2013	562,0	857,5	100,9	40,9	139,0	367,1	1 268,2	4,10	2 851,3	1 236,2	140,2	365,9
2014	642,3	857,5	100,9	40,9	139,0	367,1	1 268,2	4,10	2 851,3	1 412,8	140,2	365,9
2015	722,6	857,5	100,9	40,9	139,0	367,1	1 268,2	4,10	2 851,3	1 589,4	140,2	365,9
de följande	802,9	857,5	100,9	40,9	139,0	367,1	1 268,2	4,10	2 851,3	1 766,0	140,2	365,9
åren

166

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ac)	I bilaga X skall följande läggas till:

"BULGARIEN Starozagorski Chaskovski Slivenski Jambolski Burgaski Dobritjki Plovdivski"

167

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ad)	Bilaga XIb skall ersättas med följande:

"BILAGA XIb

Nationella basarealer för jordbruksgrödor och referensavkastningar i de nya medlemsstaterna enligt artiklarna 101 och 103

	Basareal (ha)	Referens-
		avkastning
		(ton/ha)
Bulgarien	2 625 258	2,90
Tjeckien	2 253 598	4,20
Estland	362 827	2,40
Cypern	79 004	2,30
Lettland	443 580	2,50
Litauen	1 146 633	2,70
Ungern	3 487 792	4,73
Malta	4 565	2,02
Polen	9 454 671	3,00
Rumänien	7 012 666	2,65
Slovenien	125 171	5,27
Slovakien	1 003 453	4,06

168

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

9. 32003 R 1788: Rådets förordning (EG) nr 1788/2003 av den 29 september 2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter (EUT L 270, 21.10.2003, s. 123), ändrad genom

– 32004 D 0281: Rådets beslut 2004/281/EG av den 22.3.2004 (EUT L 93, 30.3.2004, s. 1).

a)I artikel 1.4 skall följande stycke läggas till:

"För Bulgarien och Rumänien skall en särskild omstruktureringsreserv fastställas enligt tabell g i bilaga I. Denna reserv skall frisläppas från och med den 1 april 2009 i en omfattning som motsvarar minskningen av egenkonsumtionen av mjölk och mjölkprodukter i vart och ett av dessa länder sedan 2002. Beslut om frisläppandet av reserven och om dess fördelning på leverans- och direktförsäljningskvoterna skall fattas av kommissionen enligt förfarandet i artikel 23.2 på grundval av en bedömning av en rapport som Bulgarien och Rumänien skall lägga fram för kommissionen senast den 31 december 2008. I denna rapport skall det finnas uppgifter om resultat och trender i den faktiska omstruktureringsprocessen inom landets mejerisektor, särskilt omställningen från produktion för egenkonsumtion till produktion för marknaden."

169

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

b)Artikel 1.5 skall ersättas med följande:

"5. För Bulgarien, Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien skall de nationella referenskvantiteterna omfatta all komjölk eller mjölkekvivalenter som levereras till en uppköpare eller säljs direkt, enligt definitionen i artikel 5 i denna förordning, oavsett om den produceras eller saluförs enligt en övergångsbestämmelse som är tillämplig i dessa länder."

c)I artikel 1 skall följande punkt läggas till:

"6. För Bulgarien och Rumänien skall avgiften tillämpas från och med den 1 april 2007."

d)I artikel 6.1 skall andra och tredje styckena ersättas med följande:

"För Bulgarien, Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien fastställs grunden för de nämnda individuella referenskvantiteterna i tabell f i bilaga I.

170

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

För Bulgarien, Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien skall tolvmånadersperioden för fastställandet av de individuella referenskvantiteterna inledas den 1 april 2001 för Ungern, den 1 april 2002 för Litauen och Malta, den 1 april 2003 för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland och Slovakien, den 1 april 2004 för Polen och Slovenien och den 1 april 2006 för Bulgarien och Rumänien."

e)I artikel 6.1 skall följande stycke läggas till:

"För Bulgarien och Rumänien skall fördelningen av den totala kvantiteten mellan leveranser och direktförsäljning enligt tabell f i bilaga I ses över med utgångspunkt i faktiska uppgifter för leveranser och direktförsäljning under 2006 och vid behov justeras av kommissionen enligt förfarandet i artikel 23.2."

171

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

f)I artikel 9.2 skall andra stycket ersättas med följande:

"För Bulgarien, Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien skall den referensfetthalt som avses i punkt 1 vara densamma som den referensfetthalt för dessa kvantiteter som tilldelats producenter följande dagar: den 31 mars 2002 för Ungern, den 31 mars 2003 för Litauen, den 31 mars 2004 för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland och Slovakien, den 31 mars 2005 för Polen och Slovenien samt den 31 mars 2007 för Bulgarien och Rumänien."

g)I artikel 9.5 skall följande stycke läggas till:

"För Rumänien skall den referensfetthalt som anges i bilaga II ses över med utgångspunkt i uppgifterna för hela året 2004 och vid behov justeras av kommissionen enligt förfarandet i artikel 23.2."

172

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

h)I bilaga I skall tabellerna d, e, f och g ersättas med följande:

"d)	Perioden 2007/2008

	Medlemsstat	Kvantiteter, ton

	Belgien	3 343 535,000
	Bulgarien	979 000,000
	Tjeckien	2 682 143,000
	Danmark	4 499 900,000
	Tyskland	28 143 464,000
	Estland	624 483,000
	Grekland	820 513,000
	Spanien	6 116 950,000
	Frankrike	24 478 156,000
	Irland	5 395 764,000
	Italien	10 530 060,000
	Cypern	145 200,000
	Lettland	695 395,000
	Litauen	1 646 939,000
	Luxemburg	271 739,000
	Ungern	1 947 280,000
	Malta	48 698,000
	Nederländerna	11 185 440,000
	Österrike	2 776 895,000
	Polen	8 964 017,000
	Portugal	1 939 187,000
	Rumänien	3 057 000,000
	Slovenien	560 424,000
	Slovakien	1 013 316,000
	Finland	2 431 047,324
	Sverige	3 336 030,000
	Förenade kungariket	14 755 647,000

173

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

e)Perioderna 2008/2009 till 2014/2015

Medlemsstat	Kvantiteter, ton
Belgien	3 360 087,000
Bulgarien	979 000,000
Tjeckien	2 682 143,000
Danmark	4 522 176,000
Tyskland	28 282 788,000
Estland	624 483,000
Grekland	820 513,000
Spanien	6 116 950,000
Frankrike	24 599 335,000
Irland	5 395 764,000
Italien	10 530 060,000
Cypern	145 200,000
Lettland	695 395,000

174

	Prop. 2005/06:106
	Bilaga 4

Litauen	1 646 939,000
Luxemburg	273 084,000
Ungern	1 947 280,000
Malta	48 698,000
Nederländerna	11 240 814,000
Österrike	2 790 642,000
Polen	8 964 017,000
Portugal	1 948 550,000
Rumänien	3 057 000,000
Slovenien	560 424,000
Slovakien	1 013 316,000
Finland	2 443 069,324
Sverige	3 352 545,000
Förenade kungariket	14 828 597,000

175

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

f) Referenskvantiteter för leveranser och direktförsäljning enligt artikel 6.1 andra stycket

	Referenskvantiteter för	Referenskvantiteter
Medlemsstat	Referenskvantiteter för	för direktförsäljning,
Medlemsstat	leveranser, ton	för direktförsäljning,
	leveranser, ton	ton
		ton
Bulgarien	722 000	257 000
Tjeckien	2 613 239	68 904
Estland	537 188	87 365
Cypern	141 337	3 863
Lettland	468 943	226 452
Litauen	1 256 440	390 499
Ungern	1 782 650	164 630
Malta	48 698	–
Polen	8 500 000	464 017
Rumänien	1 093 000	1 964 000
Slovenien	467 063	93 361
Slovakien	990 810	22 506

176

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

g)Kvantiteter i den särskilda omstruktureringsreserven enligt artikel 1.4

	Medlemsstat	Kvantiteter i den särskilda
	Medlemsstat	omstruktureringsreserven, ton
		omstruktureringsreserven, ton
Bulgarien		39 180
Tjeckien		55 788
Estland		21 885
Lettland		33 253
Litauen		57 900
Ungern		42 780
Polen		416 126
Rumänien		188 400
Slovenien		16 214
Slovakien		27 472

177

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

i)I bilaga II skall tabellen ersättas med följande:

	"REFERENSFETTHALT

Medlemsstat		Referensfetthalt (g/kg)

Belgien		36,91
Bulgarien		39,10
Tjeckien		42,10
Danmark		43,68
Tyskland		40,11
Estland		43,10
Grekland		36,10
Spanien		36,37
Frankrike		39,48
Irland		35,81
Italien		36,88
Cypern		34,60
Lettland		40,70
Litauen		39,90
Luxemburg		39,17
Ungern		38,50
Nederländerna		42,36
Österrike		40,30
Polen		39,00
Portugal		37,30
Rumänien		35,93
Slovenien		41,30
Slovakien		37,10
Finland		43,40
Sverige		43,40
Förenade kungariket		39,70

178

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

3.TRANSPORTPOLITIK

31996 L 0026: Rådets direktiv 96/26/EG av den 29 april 1996 om rätt att yrkesmässigt bedriva person- och godstransporter på väg och om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för att främja ett effektivt utnyttjande av dessa transportörers etableringsrätt på området för nationella och internationella transporter (EGT L 124, 23.5.1996, s. 1), ändrat genom

–31998 L 0076: Rådets direktiv 98/76/EG av den 1.10.1998 (EGT L 277, 14.10.1998,

s. 17),

–12003 T: Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33),

–32004 L 0066: Rådets direktiv 2004/66/EG av den 26.4.2004 (EUT L 168, 1.5.2004,

s. 35).

179

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

a)Följande punkter skall läggas till i artikel 10:

"11. Med avvikelse från punkt 3 skall de intyg som före Bulgariens anslutning har utfärdats till vägtransportörer anses vara likvärdiga med intyg som utfärdats i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv endast om de har utfärdats till

–vägtransportörer på området för internationella gods- och persontransporter enligt förordning 11 av den 31 oktober 2002 om internationella gods- och persontransporter på väg (statens officiella tidning nr 108 av den 19 november 2002), sedan den 19 november 2002,

–vägtransportörer på området för nationella gods- och persontransporter enligt förordning 33 av den 3 november 1999 om offentliga gods- och persontransporter på Bulgariens territorium, ändrad den 30 oktober 2002 (statens officiella tidning nr 108 av den 19 november 2002), sedan den 19 november 2002.

180

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

12. Med avvikelse från punkt 3 skall de intyg som före Rumäniens anslutning har utfärdats till vägtransportörer anses vara likvärdiga med intyg som utfärdats i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv endast om de har utfärdats till transportörer på området för internationella och nationella gods- och persontransporter på väg enligt transportministerns beslut nr 761 av den 21 december 1999 om utnämning, utbildning och yrkesmässig certifiering av personer som stadigvarande och faktiskt utövar verksamhet som vägtransportör, sedan den 28 januari 2000."

b)I artikel 10b skall andra stycket ersättas med följande:

"De intyg om yrkesmässig kompetens som avses i artikel 10.4-10.12 får utfärdas på nytt av de berörda medlemsstaterna i enlighet med modellen för examensbevis i bilaga Ia."

181

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

4.BESKATTNING

1. 31977 L 0388: Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, 13.6.1977, s. 1), ändrat genom

–11979 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT L 291, 19.11.1979, s. 95),

–31980 L 0368: Rådets direktiv 80/368/EEG av den 26.3.1980 (EGT L 90, 3.4.1980,

s. 41),

–31984 L 0386: Rådets direktiv 84/386/EEG av den 31.7.1984 (EGT L 208, 3.8.1984,

s. 58),

–11985 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT L 302, 15.11.1985, s. 167),

–31989 L 0465: Rådets direktiv 89/465/EEG av den 18.7.1989 (EGT L 226, 3.8.1989, s.

21),

–31991 L 0680: Rådets direktiv 91/680/EEG av den 16.12.1991 (EGT L 376, 31.12.1991,

s. 1),

–31992 L 0077: Rådets direktiv 92/77/EEG av den 19.10.1992 (EGT L 316, 31.10.1992,

s. 1),

–31992 L 0111: Rådets direktiv 92/111/EEG av den 14.12.1992 (EGT L 384, 30.12.1992, s. 47),

–31994 L 0004: Rådets direktiv 94/4/EG av den 14.2.1994 (EGT L 60, 3.3.1994, s. 14),

182

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

–31994 L 0005: Rådets direktiv 94/5/EG av den 14.2.1994 (EGT L 60, 3.3.1994, s. 16),

–31994 L 0076: Rådets direktiv 94/76/EG av den 22.12.1994 (EGT L 365, 31.12.1994, s.

53),

–31995 L 0007: Rådets direktiv 95/7/EG av den 10.4.1995 (EGT L 102, 5.5.1995, s. 18),

–31996 L 0042: Rådets direktiv 96/42/EG av den 25.6.1996 (EGT L 170, 9.7.1996, s. 34),

–31996 L 0095: Rådets direktiv 96/95/EG av den 20.12.1996 (EGT L 338, 28.12.1996, s.

89),

–31998 L 0080: Rådets direktiv 98/80/EG av den 12.10.1998 (EGT L 281, 17.10.1998, s.

31),

–31999 L 0049: Rådets direktiv 1999/49/EG av den 25.5.1999 (EGT L 139, 2.6.1999, s.

27),

–31999 L 0059: Rådets direktiv 1999/59/EG av den 17.6.1999 (EGT L 162, 26.6.1999, s.

63),

–31999 L 0085: Rådets direktiv 1999/85/EG av den 22.10.1999 (EGT L 277, 28.10.1999,

s.34),

–32000 L 0017: Rådets direktiv 2000/17/EG av den 30.3.2000 (EGT L 84, 5.4.2000, s.

24),

–32000 L 0065: Rådets direktiv 2000/65/EG av den 17.10.2000 (EGT L 269, 21.10.2000,

s.44),

–32001 L 0004: Rådets direktiv 2001/4/EG av den 19.1.2001 (EGT L 22, 24.1.2001, s.

17),

–32001 L 0115: Rådets direktiv 2001/115/EG av den 20.12.2001 (EGT L 15, 17.1.2002,

s.24),

–32002 L 0038: Rådets direktiv 2002/38/EG av den 7.5.2002 (EGT L 128, 15.5.2002, s.

41),

–32002 L 0093: Rådets direktiv 2002/93/EG av den 3.12.2002 (EGT L 331, 7.12.2002, s.

27),

183

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

–12003 T: Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33),

–32003 L 0092: Rådets direktiv 2003/92/EG av den 7.10.2003 (EUT L 260, 11.10.2003,

s. 8),

–32004 L 0007: Rådets direktiv 2004/7/EG av den 20.1.2004 (EUT L 27, 30.1.2004, s.

44),

–32004 L 0015: Rådets direktiv 2004/15/EG av den 10.2.2004 (EUT L 52, 21.2.2004, s.

61),

–32004 L 0066: Rådets direktiv 2004/66/EG av den 26.4.2004 (EUT L 168, 1.5.2004, s.

35).

I artikel 24a skall följande införas före strecksatsen "– I Tjeckien: 35 000 euro":

"– I Bulgarien: 25 600 EUR"

Följande skall införas efter strecksatsen "- I Polen: 10 000 euro":

"– I Rumänien: 35 000 EUR"

184

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

2. 31992 L 0083: Rådets direktiv 92/83/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker (EGT L 316, 31.10.1992, s. 21), ändrat genom

–12003 T: Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33).

a)Artikel 22.6 skall ersättas med följande:

"6. Bulgarien och Tjeckien får tillämpa en nedsatt punktskattesats, på minst 50 % av den nationella standardsatsen för punktskatt på etylalkohol, på etylalkohol framställd av destillerier vid fruktodlingar som årligen framställer mer än 10 hektoliter etylalkohol av frukt från fruktodlarnas egna hushåll. Tillämpningen av den nedsatta satsen skall begränsas till 30 liter fruktsprit per producerande fruktodlarhushåll per år, avsedd endast för deras personliga bruk."

185

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

b)Artikel 22.7 skall ersättas med följande:

"7. Rumänien, Slovakien och Ungern får tillämpa en nedsatt punktskattesats, på minst 50 % av den nationella standardsatsen för punktskatt på etylalkohol, på etylalkohol framställd av destillerier vid fruktodlingar som årligen framställer mer än 10 hektoliter etylalkohol av frukt från fruktodlarnas egna hushåll. Tillämpningen av den nedsatta satsen skall begränsas till 50 liter fruktsprit per producerande fruktodlarhushåll per år, avsedd endast för deras personliga bruk. Kommissionen kommer att se över denna ordning

år 2015 och rapportera eventuella ändringar till rådet."

___________________

186

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

BILAGA IV

Förteckning enligt artikel 20 i anslutningsakten: ytterligare anpassningar av institutionernas rättsakter

JORDBRUK

A.JORDBRUKSLAGSTIFTNING

1.Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, tredje delen avdelning II, Jordbruk

Rådet skall, med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, ändra förordningen om den gemensamma organisationen av marknaden för socker på ett sådant sätt att hänsyn tas till Bulgariens och Rumäniens anslutning, och därvid anpassa socker- och isoglukoskvoterna samt de maximala leveransbehoven för import av råsocker enligt nedanstående tabell, som får anpassas på samma sätt som kvoterna för de nuvarande medlemsstaterna, för att garantera överensstämmelse med principerna och målen för den då gällande gemensamma organisationen av marknaden för socker.

187

			Prop. 2005/06:106
			Bilaga 4
	Avtalade kvantiteter
			(i ton)
		Bulgarien	Rumänien

Baskvantitet för socker(1)		4 752	109 164
varav: A		4 320	99 240

	B	432	9 924

Maximala leveransbehov (uttryckt i vitsocker)		198 748	329 636
för import av råsocker

Baskvantitet för isoglukos(2)		56 063	9 981

varav: A		56 063	9 790

	B	0	191

(1)	I ton vitsocker.
(2)	I ton torrsubstans.

Om Bulgarien år 2006 begär det skall ovan nämnda A- och B-baskvantiteter för socker överföras till Bulgariens A- respektive B-baskvantiteter för isoglukos.

188

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

2. 31998 R 2848: Kommissionens förordning (EG) nr 2848/98 av den 22 december 1998 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EEG) nr 2075/92 när det gäller stödordningen, produktionskvoterna och det särskilda stöd som skall beviljas till producentsammanslutningar inom sektorn för råtobak (EGT L 358, 31.12.1998, s. 17), ändrad genom

–31999 R 0510: Kommissionens förordning (EG) nr 510/1999 av den 8.3.1999 (EGT L 60, 9.3.1999, s. 54),

–31999 R 0731: Kommissionens förordning (EG) nr 731/1999 av den 7.4.1999 (EGT L 93, 8.4.1999, s. 20),

–31999 R 1373: Kommissionens förordning (EG) nr 1373/1999 av den 25.6.1999 (EGT L 162, 26.6.1999, s. 47),

–31999 R 2162: Kommissionens förordning (EG) nr 2162/1999 av den 12.10.1999 (EGT L 265, 13.10.1999, s. 13),

–31999 R 2637: Kommissionens förordning (EG) nr 2637/1999 av den 14.12.1999 (EGT L 323, 15.12.1999, s. 8),

–32000 R 0531: Kommissionens förordning (EG) nr 531/2000 av den 10.3.2000 (EGT L 64, 11.3.2000, s. 13),

189

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

–32000 R 0909: Kommissionens förordning (EG) nr 909/2000 av den 2.5.2000 (EGT L 105, 3.5.2000, s. 18),

–32000 R 1249: Kommissionens förordning (EG) nr 1249/2000 av den 15.6.2000 (EGT L 142, 16.6.2000, s. 3),

–32001 R 0385: Kommissionens förordning (EG) nr 385/2001 av den 26.2.2001 (EGT L 57, 27.2.2001, s. 18),

–32001 R 1441: Kommissionens förordning (EG) nr 1441/2001 av den 16.7.2001 (EGT L 193, 17.7.2001, s. 5),

–32002 R 0486: Kommissionens förordning (EG) nr 486/2002 av den 18.3.2002 (EGT L 76, 19.3.2002, s. 9),

–32002 R 1005: Kommissionens förordning (EG) nr 1005/2002 av den 12.6.2002 (EGT L 153, 13.6.2002, s. 3),

–32002 R 1501: Kommissionens förordning (EG) nr 1501/2002 av den 22.8.2002 (EGT L 227, 23.8.2002, s. 16),

-32002 R 1983: Kommissionens förordning (EG) nr 1983/2002 av den 7.11.2002 (EGT L 306, 8.11.2002, s. 8),

-32004 R 1809: Kommissionens förordning (EG) nr 1809/2004 av den 18.10.2004 (EUT L 318, 19.10.2004, s. 18).

När så är lämpligt och med användning av förfarandet i artikel 23 i rådets

förordning (EEG) nr 2075/92 av den 30 juni 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för råtobak26, skall kommissionen senast vid anslutningen anta de nödvändiga ändringarna av gemenskapsförteckningen över godkända produktionsområden enligt bilaga II till förordning (EG) nr 2848/98, för att beakta Bulgariens och Rumäniens anslutning, särskilt i syfte att införa de angivna bulgariska och rumänska tobaksproduktionsområdena i den förteckningen.

26	EGT L 215, 30.7.1992, s. 70.

190

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

3. 32003 R 1782: Rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 (EUT L 270, 21.10.2003, s. 1), ändrad genom

–32004 R 0021: Rådets förordning (EG) nr 21/2004 av den 17.12.2003 (EUT L 5, 9.1.2004, s. 8),

–32004 R 0583: Rådets förordning (EG) nr 583/2004 av den 22.3.2004 (EUT L 91, 30.3.2004, s. 1),

–32004 D 0281: Rådets beslut 2004/281/EG av den 22.3.2004 (EUT L 93, 30.3.2004, s. 1),

–32004 R 0864: Rådets förordning (EG) nr 864/2004 av den 29.4.2004 (EUT L 161, 30.4.2004, s. 48).

a)Rådet skall, med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, anta de nödvändiga bestämmelserna beträffande Bulgariens och Rumäniens införlivande av tobaksstödet med de stödsystem som fastställs i avdelning III kapitel 6 och i avdelning IVa i förordning (EG) nr 1782/2003.

191

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

i)Dessa bestämmelser kommer att innefatta en ändring i bilaga XIa "Tak för stöd till utsäde i de nya medlemsstaterna enligt artikel 99.3" i förordning (EG) nr 1782/2003, ändrad genom förordning (EG) nr 583/2004, på följande sätt:

"BILAGA XIa

Tak för stöd till utsäde i de nya medlemsstaterna enligt artikel 99.3

(miljoner EUR)

Kalender	Bulgarien	Tjeckien	Estland	Cypern	Lettland	Litauen	Ungern	Malta	Polen	Rumänien	Slo-	Slo-
-år	Bulgarien	Tjeckien	Estland	Cypern	Lettland	Litauen	Ungern	Malta	Polen	Rumänien	venien	vakien
-år											venien	vakien
2005	-	0,87	0,04	0,03	0,10	0,10	0,78	0,03	0,56	-	0,08	0,04
2005	-	0,87	0,04	0,03	0,10	0,10	0,78	0,03	0,56		0,08	0,04

2006	-	1,02	0,04	0,03	0,12	0,12	0,90	0,03	0,65	-	0,10	0,04
2006	-	1,02	0,04	0,03	0,12	0,12	0,90	0,03	0,65		0,10	0,04

2007	0,11	1,17	0,05	0,04	0,14	0,14	1,03	0,04	0,74	0,19	0,11	0,05

2008	0,13	1,46	0,06	0,05	0,17	0,17	1,29	0,05	0,93	0,23	0,14	0,06

2009	0,15	1,75	0,07	0,06	0,21	0,21	1,55	0,06	1,11	0,26	0,17	0,07

2010	0,17	2,04	0,08	0,07	0,24	0,24	1,81	0,07	1,30	0,30	0,19	0,08

2011	0,22	2,33	0,10	0,08	0,28	0,28	2,07	0,08	1,48	0,38	0,22	0,09

2012	0,26	2,62	0,11	0,09	0,31	0,31	2,33	0,09	1,67	0,45	0,25	0,11

2013	0,30	2,91	0,12	0,10	0,35	0,35	2,59	0,10	1,85	0,53	0,28	0,12

2014	0,34	2,91	0,12	0,10	0,35	0,35	2,59	0,10	1,85	0,60	0,28	0,12

2015	0,39	2,91	0,12	0,10	0,35	0,35	2,59	0,10	1,85	0,68	0,28	0,12

2016	0,43	2,91	0,12	0,10	0,35	0,35	2,59	0,10	1,85	0,75	0,28	0,12

de
följande	0,43	2,91	0,12	0,10	0,35	0,35	2,59	0,10	1,85	0,75	0,28	0,12
åren

192

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ii) Tilldelningen av maximala nationella kvantiteter utsäde för vilka stöd utbetalas är följande:

Godkänd tilldelning av maximala nationella kvantiteter utsäde för vilka stöd utbetalas

		(i ton)
	Bulgarien	Rumänien
Risutsäde (Oryza sativa L.)	883,2	100
Annat utsäde än risutsäde	936	2 294

b)Rådet skall, med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, anta de nödvändiga bestämmelserna beträffande Bulgariens och Rumäniens införlivande av tobaksstödet med de stödsystem som fastställs i avdelning III kapitel 6 och i avdelning IVa i förordning (EG) nr 1782/2003.

Följande fördelning av nationella garantitrösklar för tobak har godkänts:

Godkänd fördelning av nationella garantitrösklar för tobak

			(i ton)
		Bulgarien	Rumänien
Totalt:		47 137	12 312
I	Flue-cured	9 023	4 647
II	Light air-cured	3 208	2 370
V	Sun-cured		5 295
VI	Basmas	31 106
VIII	Kaba Koulak	3 800

193

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

B.VETERINÄRLAGSTIFTNING OCH FYTOSANITÄR LAGSTIFTNING

31999 L 0105: Rådets direktiv 1999/105/EG av den 22 december 1999 om saluföring av skogsodlingsmaterial (EGT L 11, 15.1.2000, s. 17).

När så är lämpligt och med användning av förfarandet i artikel 26.3 i direktiv 1999/105/EG skall kommissionen anpassa bilaga I till det direktivet med avseende på skogsväxtarterna Pinus peuce Griseb., Fagus orientalis Lipsky, Quercus frainetto Ten. och Tilia tomentosa Moench.

___________________

194

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

BILAGA V

Förteckning enligt artikel 21 i anslutningsakten: andra permanenta bestämmelser

1.BOLAGSRÄTT

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, tredje delen avdelning I, Fri rörlighet för varor

SPECIFIK MEKANISM

När det gäller Bulgarien eller Rumänien får innehavaren, eller dennes förmånstagare, av ett patent eller tilläggsskydd för en farmaceutisk produkt, för vilken ansökan om sådant skydd lämnades in i en medlemsstat vid en tidpunkt då ett sådant skydd inte kunde erhållas i en av de ovannämnda nya medlemsstaterna för produkten, åberopa de rättigheter som ges genom detta patent eller tilläggsskydd för att förhindra import och marknadsföring av produkten i den eller de medlemsstater där produkten i fråga har patentskydd eller tilläggsskydd, även om produkten för första gången fördes ut på marknaden i den nya medlemsstaten av honom själv eller med hans samtycke.

195

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

Varje person som avser att importera eller marknadsföra en farmaceutisk produkt som avses i föregående stycke i en medlemsstat där produkten har patentskydd eller tilläggsskydd skall i ansökan angående importen visa för de behöriga myndigheterna att innehavaren av ett sådant skydd eller dennes förmånstagare har underrättats en månad i förväg.

2.KONKURRENSPOLITIK

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, tredje delen avdelning VI kapitel 1, Konkurrensregler

1.Följande stödordningar och individuellt stöd som införts i en ny medlemsstat före dagen för anslutningen och fortfarande tillämpas efter denna dag skall vid anslutningen betraktas som befintligt stöd enligt artikel 88.1 i EG-fördraget:

a)Stödåtgärder som införts före den 10 december 1994.

196

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

b)Stödåtgärder som förtecknas i tillägget till denna bilaga.

c)Stödåtgärder som före anslutningen utvärderats av den nya medlemsstatens myndighet för övervakning av statligt stöd och befunnits vara förenliga med regelverket och som kommissionen inte har gjort några invändningar emot på grundval av allvarliga tvivel om åtgärdens förenlighet med den gemensamma marknaden, i enlighet med förfarandet i punkt 2.

Samtliga vid anslutningen ännu tillämpliga åtgärder som utgör statligt stöd och som inte uppfyller villkoren ovan skall vid tillämpningen av artikel 88.3 i EG-fördraget anses vara nytt stöd vid anslutningen.

Bestämmelserna ovan gäller inte stöd till transportsektorn, inte heller åtgärder som hänger samman med produktion, bearbetning och saluföring av de produkter som finns förtecknade i bilaga I till EG-fördraget, med undantag av fiskeriprodukter och produkter som framställts av dessa.

Bestämmelserna ovan skall inte heller påverka tillämpningen av de övergångsåtgärder i fråga om konkurrenspolitik som anges i anslutningsakten och de åtgärder som fastställs i bilaga VII kapitel 4 avsnitt B till anslutningsakten.

197

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

2.Om en ny medlemsstat önskar att kommissionen skall granska en stödåtgärd enligt det förfarande som beskrivs i punkt 1 c skall den regelbundet förse kommissionen med

a)en förteckning över befintliga stödåtgärder som har utvärderats av den nationella myndigheten för övervakning av statligt stöd och som denna myndighet har ansett vara förenliga med regelverket, och

b)all annan information som är väsentlig för bedömningen av huruvida den stödåtgärd som skall granskas är förenlig med regelverket,

enligt den konkreta utformning av denna rapportering som tillhandahålls av kommissionen.

Om kommissionen inte motsätter sig den befintliga stödåtgärden på grundval av allvarliga tvivel om åtgärdens förenlighet med den gemensamma marknaden inom tre månader efter att ha erhållit uttömmande information om åtgärden eller efter att ha erhållit ett uttalande från den nya medlemsstaten i vilket medlemsstaten underrättar kommissionen om att den anser att den information som lämnats är uttömmande eftersom begärd ytterligare information inte är tillgänglig eller redan har lämnats, skall kommissionen anses ha avstått från att göra några invändningar.

198

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

Alla stödåtgärder som före anslutningen har lagts fram för kommissionen enligt förfarandet i punkt 1 c skall omfattas av ovannämnda förfarande, oberoende av att den berörda nya medlemsstaten redan har blivit medlem i unionen under undersökningsperioden.

3.Ett beslut av kommissionen om att motsätta sig en åtgärd enligt punkt 1 c skall anses som ett beslut att inleda det formella undersökningsförfarandet enligt rådets förordning (EG)

nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget27.

Om ett sådant beslut fattas före anslutningen skall beslutet träda i kraft först på dagen för anslutningen.

27EGT L 83, 27.3.1999, s. 1. Förordningen senast ändrad genom 2003 års anslutningsakt (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33).

199

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

4.Utan att det påverkar de förfaranden avseende befintligt stöd som anges i artikel 88 i EG-fördraget, skall stödordningar och individuellt stöd som beviljas inom

transportsektorn, som införts i en ny medlemsstat före dagen för anslutningen och som fortfarande gäller efter denna dag betraktas som befintligt stöd enligt artikel 88.1 i EG- fördraget på följande villkor:

–Stödåtgärderna skall meddelas kommissionen inom fyra månader efter anslutningen. Meddelandet skall innehålla information om den rättsliga grunden för varje åtgärd. Befintliga stödåtgärder och planer på att bevilja eller ändra stöd som har meddelats kommissionen före anslutningen skall anses ha meddelats på dagen för anslutningen.

Dessa stödåtgärder skall anses som "befintligt" stöd enligt artikel 88.1 i EG-fördraget fram till utgången av det tredje året efter anslutningen.

De nya medlemsstaterna skall vid behov ändra dessa stödåtgärder så att de senast vid utgången av det tredje året efter anslutningen överensstämmer med de riktlinjer som tillämpas av kommissionen. Efter den tidpunkten skall allt stöd som befinns vara oförenligt med dessa riktlinjer betraktas som nytt stöd.

200

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

5.När det gäller Rumänien skall punkt 1 c endast tillämpas på stödåtgärder som har utvärderats av den rumänska övervakningsmyndigheten för statligt stöd efter en tidpunkt som fastställs när kommissionen på grundval av kontinuerlig övervakning av de åtaganden Rumänien gjort i samband med anslutningsförhandlingarna beslutar att Rumäniens genomförande av bestämmelserna om statligt stöd under föranslutningsperioden har nått en tillfredsställande nivå. En tillfredsställande nivå skall anses vara uppnådd först när Rumänien har visat att landet konsekvent tillämpar en fullständig och ordentlig kontroll av statligt stöd i samband med alla stödåtgärder som beviljas i Rumänien, inklusive antagande och genomförande av fullständigt och korrekt motiverade beslut av den rumänska övervakningsmyndigheten för statligt stöd, med en noggrann utvärdering av arten av statligt stöd i samband med varje åtgärd och en korrekt tillämpning av kriterierna för förenlighet.

Kommissionen får, på grundval av allvarliga tvivel om åtgärdens förenlighet med den gemensamma marknaden, motsätta sig stödåtgärder som har beviljats under föranslutningsperioden mellan den 1 september 2004 och den dag som fastställs i ovan nämnda kommissionsbeslut att genomförandet av bestämmelserna har nått en tillfredsställande nivå. Ett sådant beslut av kommissionen att motsätta sig en åtgärd skall anses som ett beslut att inleda det formella undersökningsförfarandet enligt förordning (EG) nr 659/1999. Om ett sådant beslut fattas före anslutningen skall beslutet träda i kraft först på dagen för anslutningen.

Om kommissionen antar ett negativt beslut efter inledande av det formella undersökningsförfarandet skall den besluta att Rumänien skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att verkligen återkräva stödet från mottagaren. Det stöd som skall återkrävas skall inbegripa ränta enligt en lämplig räntesats som skall fastställas i enlighet med förordning (EG) nr 794/200428 och skall betalas från och med samma dag.

28Kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93

i EG-fördraget (EUT L 140, 30.4.2004, s. 1).

201

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

3.JORDBRUK

a) Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, tredje delen avdelning II, Jordbruk

1.Offentliga lager som vid anslutningen innehas av de nya medlemsstaterna och som är ett resultat av deras politik för marknadsstöd skall tas över av gemenskapen till det värde som följer av tillämpningen av artikel 8 i rådets förordning (EEG) nr 1883/78 av

den 2 augusti 1978 om allmänna bestämmelser för finansiering av interventioner genom garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ)29. Dessa lager skall tas över endast under förutsättning att offentlig intervention tillämpas i gemenskapen för de berörda produkterna och att lagren uppfyller kraven för gemenskapens intervention.

2.Alla lager, såväl privata som offentliga, i fri omsättning inom de nya medlemsstaternas territorium vid anslutningen utöver den mängd som kan betraktas som ett normalt övergångslager skall avvecklas på de nya medlemsstaternas bekostnad.

29EGT L 216, 5.8.1978, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1259/96, (EGT L 163, 2.7.1996, s. 10).

202

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

Begreppet normalt övergångslager skall fastställas för varje produkt på grundval av specifika kriterier och mål för varje gemensam organisation av marknaden.

3.De lager som avses i punkt 1 skall räknas av från den mängd som överskrider ett normalt övergångslager.

4.Kommissionen skall genomföra och tillämpa de arrangemang som skisseras ovan i

enlighet med förfarandet i artikel 13 i rådets förordning (EG) nr 1258/1999 av den 17 maj 1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken30 eller, i förekommande

fall, i enlighet med förfarandet i artikel 42.2 i rådets förordning (EG) nr 1260/2001 av den 30 juni 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker31 eller i motsvarande artiklar i övriga förordningar om den gemensamma organisationen av jordbruksmarknader eller det relevanta kommittéförfarande som fastställs i den tillämpliga lagstiftningen.

30EGT L 160, 26.6.1999, s. 103.

31EGT L 178, 30.6.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 39/2004 (EUT L 6, 10.1.2004, s. 16).

203

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

b)Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, tredje delen avdelning VI kapitel 1, Konkurrensregler

Utan att det påverkar de förfaranden avseende befintligt stöd som anges i artikel 88 i EG- fördraget skall stödsystem och individuellt stöd som beviljas för verksamhet med anknytning till produktion, bearbetning eller försäljning av produkter som tas upp i bilaga I till EG- fördraget med undantag av fiskeriprodukter och därav framställda produkter, som införts i en ny medlemsstat före anslutningen och som fortfarande gäller efter detta datum, betraktas som befintligt stöd enligt artikel 88.1 i EG-fördraget på följande villkor:

–Stödåtgärderna skall meddelas till kommissionen inom fyra månader efter anslutningen. Meddelandet skall innehålla information om den rättsliga grunden för varje åtgärd. Befintliga stödåtgärder och planer på att bevilja eller ändra stöd som har meddelats till kommissionen före anslutningen skall anses ha meddelats på anslutningsdagen. Kommissionen skall offentliggöra en förteckning över sådant stöd.

Dessa stödåtgärder skall anses som "befintligt" stöd enligt artikel 88.1 i EG-fördraget fram till utgången av det tredje året efter anslutningen.

De nya medlemsstaterna skall vid behov ändra dessa stödåtgärder så att de senast vid utgången av det tredje året efter anslutningen överensstämmer med de riktlinjer som tillämpas av kommissionen. Efter denna tidpunkt skall allt stöd som befinns vara oförenligt med dessa riktlinjer betraktas som nytt stöd.

204

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

4.TULLUNION

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, tredje delen avdelning I, Fri rörlighet för varor, kapitel 1, Tullunionen

31992 R 2913: Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, 19.10.1992, s. 1), senast ändrad genom

–12003 T: Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33).

31993 R 2454: Kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 253, 11.10.1993, s. 1), senast ändrad genom

–32003 R 2286: Kommissionens förordning (EG) nr 2286/2003 av den 18.12.2003 (EUT L 343, 31.12.2003, s. 1).

205

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

Förordning (EEG) nr 2913/92 och förordning (EEG) nr 2454/93 skall tillämpas på de nya medlemsstaterna om inte annat följer av följande särskilda bestämmelser:

BEVIS PÅ GEMENSKAPSSTATUS (HANDEL INOM DEN UTVIDGADE GEMENSKAPEN)

1. Trots artikel 20 i förordning (EEG) nr 2913/92 skall varor som vid anslutningen är i tillfällig förvaring eller som omfattas av någon av de tullbehandlingar och tullförfaranden som avses i artikel 4.15 b och 4.16 b-g i den förordningen i den utvidgade gemenskapen, eller som är under transport inom den utvidgade gemenskapen efter att ha varit föremål för exportformaliteter, vara befriade från tullar och andra tullåtgärder när de har deklarerats för övergång till fri omsättning inom den utvidgade gemenskapen under förutsättning att något av följande uppvisas:

a)Bevis på förmånsursprung, som utfärdats eller upprättats före dagen för anslutningen i enlighet med ett av de Europaavtal som förtecknas nedan eller motsvarande preferensavtal som de nya medlemsstaterna ingått sinsemellan och som innehåller ett förbud mot restitution av, eller befrielse från, tullar på icke-ursprungsmaterial som använts i tillverkningen av de produkter för vilka ett ursprungsintyg utfärdats eller upprättats (regel om förbud mot restitution av eller befrielse från tullar (no-drawback-rule)).

206

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Europaavtalen:

–21994 A 1231 (24) Bulgarien: Europaavtalet om upprättande av en associering

mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bulgarien, å andra sidan - Protokoll nr 4 om definitionen av begreppet "ursprungsprodukter" och metoder för administrativt samarbete32.

-21994 A 1231 (20) Rumänien: Europaavtalet om upprättande av en associering

mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Rumänien, å andra sidan - Protokoll nr 4 om definitionen av begreppet "ursprungsprodukter" och metoder för administrativt samarbete33.

b)Ett bevis på gemenskapsstatus enligt artikel 314c i förordning (EEG) nr 2454/93.

c)En ATA-carnet som utfärdats före dagen för anslutningen i en nuvarande medlemsstat eller i en ny medlemsstat.

32EGT L 358, 31.12.1994, s. 3. Protokollet senast ändrat genom beslut nr 1/2003 av associeringsrådet EU-Bulgarien av den 4.6.2003 (EUT L 191, 30.7.2003, s. 1).

33EGT L 357, 31.12.1994, s. 2. Protokollet senast ändrat genom beslut nr 2/2003 av associeringsrådet EU-Rumänien av den 25.9.2003 (ännu inte offentliggjort i EUT).

207

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

2. Vid utfärdande av de bevis som avses i punkt 1 b skall, med hänvisning till situationen vid anslutningen och utöver bestämmelserna i artikel 4.7 i förordning (EEG) nr 2913/92, med "gemenskapsvaror" avses varor

-som helt och hållet har erhållits inom någon av de nya medlemsstaternas territorium på villkor som är identiska med villkoren i artikel 23 i förordning (EEG) nr 2913/92 och som inte inbegriper varor som importerats från andra länder eller territorier, eller

-som importerats från andra länder eller territorier än det berörda landet, och som övergått till fri omsättning i det landet, eller

-som erhållits eller producerats i det berörda landet, antingen endast utifrån de varor som avses i andra strecksatsen i denna punkt eller utifrån de varor som avses i första och andra strecksatserna i denna punkt.

3. För kontroll av de bevis som avses i punkt 1 a skall bestämmelserna om definitionen av begreppet "ursprungsprodukter" och metoder för administrativt samarbete i enlighet med respektive Europaavtal eller motsvarande preferensavtal som de nya medlemsstaterna ingått sinsemellan gälla. Begäran om senare kontroll av dessa bevis skall godtas av de behöriga tullmyndigheterna i de nuvarande medlemsstaterna och de nya medlemsstaterna under tre år efter det att det berörda ursprungsintyget utfärdades och kontrollen får utföras av dessa myndigheter inom tre år efter godtagandet av ursprungsintyget till stöd för deklarationen om övergång till fri omsättning.

208

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

BEVIS PÅ FÖRMÅNSURSPRUNG (HANDEL MED TREDJELÄNDER, INKLUSIVE TURKIET, INOM RAMEN FÖR PREFERENSAVTAL OM JORDBRUKS-, KOL- OCH STÅLPRODUKTER)

4. Utan att det påverkar tillämpningen av åtgärder som härrör från den gemensamma handelspolitiken skall ursprungsintyg som utfärdats eller upprättats på ett korrekt sätt av tredjeländer inom ramen för preferensavtal som de nya medlemsstaterna har ingått med dessa länder eller som utfärdats eller upprättats inom ramen för de nya medlemsstaternas unilaterala nationella lagstiftning godkännas i respektive nya medlemsstater under förutsättning att

a)sådan ursprungsstatus medför förmånsbehandling i tullhänseende på grundval av de bestämmelser om förmånstull som ingår i de avtal eller överenskommelser som gemenskapen har ingått med, eller antagit angående, dessa tredjeländer eller grupper av länder, i enlighet med artikel 20.3 d och 20.3 e i förordning (EEG) nr 2913/92,

b)ursprungsintyget och transportdokumenten utfärdades eller upprättades senast dagen före anslutningen, och

c)ursprungsintyget lämnas till tullmyndigheterna inom fyra månader efter anslutningen.

209

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

När varor deklarerades för övergång till fri omsättning i en ny medlemsstat före dagen för anslutningen kan ett ursprungsintyg som utfärdats eller upprättats i efterhand, enligt ett preferensavtal eller en förmånsordning som var i kraft i den nya medlemsstaten vid dagen för övergång till fri omsättning, också godtas i den berörda nya medlemsstaten under förutsättning att det lämnas till tullmyndigheterna inom fyra månader efter anslutningen.

5. Bulgarien och Rumänien får behålla de tillstånd genom vilka status som "godkänd exportör" har beviljats inom ramen för avtal med tredjeländer, under förutsättning att

a)en sådan bestämmelse även ingår i de avtal som dessa tredjeländer har ingått med gemenskapen före anslutningen, och

b)de godkända exportörerna tillämpar de ursprungsregler som föreskrivs i dessa avtal.

Dessa tillstånd skall av de nya medlemsstaterna senast ett år efter anslutningen ersättas med nya tillstånd utfärdade i enlighet med gemenskapslagstiftningen.

210

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

6.För kontroll av de bevis som avses i punkt 4 skall bestämmelserna om definitionen av begreppet "ursprungsprodukter" och metoder för administrativt samarbete i de tillämpliga avtalen eller överenskommelserna gälla. Begäran om senare kontroll av dessa bevis skall godtas av de behöriga tullmyndigheterna i de nuvarande medlemsstaterna och de nya medlemsstaterna under tre år efter det att det berörda ursprungsintyget utfärdades och kontrollen får utföras av dessa myndigheter inom tre år efter godtagandet av ursprungsintyget till stöd för deklarationen om övergång till fri omsättning.

7.Utan att det påverkar tillämpningen av åtgärder som härrör från den gemensamma handelspolitiken skall ursprungsintyg som utfärdats i efterhand av tredjeländer inom ramen för preferensavtal som gemenskapen har ingått med dessa länder godtas i de nya medlemsstaterna för övergång till fri omsättning av varor som på dagen för anslutningen befinner sig antingen under transport eller i tillfällig förvaring i ett tullager eller en frizon i ett av dessa tredjeländer eller i den nya medlemsstaten, under förutsättning att den nya medlemsstat i vilken övergången till fri omsättning äger rum inte hade något gällande handelsavtal med tredjelandet för de berörda produkterna när transportdokumenten utfärdades, och under förutsättning att

211

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

b)transportdokumenten utfärdades senast dagen före anslutningen, och

c)ursprungsintyget som utfärdats i efterhand lämnas till tullmyndigheterna inom fyra månader efter anslutningen.

8. För kontroll av de bevis som avses i punkt 7 skall bestämmelserna om definitionen av begreppet "ursprungsprodukter" och metoder för administrativt samarbete i de tillämpliga avtalen eller överenskommelserna gälla.

BEVIS PÅ STATUS I ENLIGHET MED BESTÄMMELSERNA OM FRI OMSÄTTNING FÖR INDUSTRIPRODUKTER INOM TULLUNIONEN MELLAN EG OCH TURKIET

9. Ursprungsbevis som utfärdats på ett korrekt sätt av antingen Turkiet eller en ny medlemsstat, inom ramen för avtal om förmånshandel som tillämpas mellan dem och som tillåter en ursprungskumulation med gemenskapen på grundval av identiska ursprungsregler och förbud mot restitution eller tillfälligt upphävande av tullar på de berörda varorna, skall godtas i respektive länder som ett bevis på status i enlighet med de bestämmelser om fri omsättning för industriprodukter som fastställs i beslut nr 1/95 av associeringsrådet EG-Turkiet34, under förutsättning att

a)ursprungsintyget och transportdokumenten utfärdades senast dagen före anslutningen,

och

b)ursprungsintyget lämnas till tullmyndigheterna inom fyra månader efter anslutningen.

34Beslut nr 1/95 av associeringsrådet EG-Turkiet av den 22.12.1995 om genomförande av

den slutgiltiga fasen av tullunionen (EGT L 35, 13.2.1996, s. 1). Beslutet senast ändrat genom beslut nr 2/99 av associeringsrådet EG-Turkiet (EGT L 72, 18.3.1999, s. 36).

212

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

Om varor har deklarerats för övergång till fri omsättning före dagen för anslutningen i antingen Turkiet eller en ny medlemsstat, inom ramen för avtal om förmånshandel som nämns ovan, kan ett ursprungsintyg som utfärdats i efterhand i enlighet med dessa avtal också godtas, under förutsättning att det lämnas till tullmyndigheterna inom fyra månader efter anslutningen.

10.För kontroll av de bevis som avses i punkt 9 skall bestämmelserna om definitionen av begreppet "ursprungsprodukter" och metoder för administrativt samarbete i de tillämpliga preferensavtalen gälla. Begäran om senare kontroll av dessa bevis skall godtas av de behöriga tullmyndigheterna i de nuvarande medlemsstaterna och de nya medlemsstaterna under tre år efter det att det berörda ursprungsintyget utfärdades och kontrollen får utföras av dessa myndigheter inom tre år efter godtagandet av ursprungsintyget till stöd för deklarationen om övergång till fri omsättning.

11.Utan att det påverkar tillämpningen av åtgärder som härrör från den gemensamma handelspolitiken skall ett varucertifikat A.TR, som utfärdats i enlighet med de bestämmelser om fri omsättning för industriprodukter som fastställs i beslut nr 1/95 av associeringsrådet

EG-Turkiet, godtas i de nya medlemsstaterna för övergång till fri omsättning för varor som på dagen för anslutningen befinner sig antingen under transport, efter att ha varit föremål för exportformaliteter i gemenskapen eller Turkiet, eller i tillfällig förvaring eller omfattas av ett tullförfarande som avses i artikel 4.16 b-h i förordning (EEG) nr 2913/92 i Turkiet eller den nya medlemsstaten, under förutsättning att

213

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

a)inget ursprungsintyg som avses i punkt 9 lämnas för de berörda varorna,

b)varorna uppfyller villkoren för tillämpningen av bestämmelserna om fri omsättning för industriprodukter,

c)transportdokumenten utfärdades senast dagen före anslutningen, och

d)varucertifikatet A.TR lämnas till tullmyndigheterna inom fyra månader efter anslutningen.

12. För kontroll av de varucertifikat A.TR som avses i punkt 11 skall bestämmelserna om utfärdande av varucertifikat A.TR och metoder för administrativt samarbete enligt beslut

nr 1/2001 av tullsamarbetskommittén EG-Turkiet35 gälla.

TULLFÖRFARANDEN

13. Tillfällig förvaring och tullförfaranden enligt artikel 4.16 b-h i förordning (EEG) nr 2913/92 som har inletts före anslutningen skall avslutas i enlighet med gemenskapslagstiftningen.

35Beslut nr 1/2001 av tullsamarbetskommittén EG-Turkiet av den 28.3.2001 om ändring av beslut nr 1/96 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för beslut nr 1/95 fattat av

associeringsrådet för EG och Turkiet (EGT L 98, 7.4.2001, s. 31). Beslutet senast ändrat genom beslut nr 1/2003 av tullsamarbetskommittén EG-Turkiet (EUT L 28, 4.2.2003, s. 51).

214

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

När avslutandet ger upphov till en tullskuld skall den importtull som skall betalas uppgå till det belopp som gäller vid den tidpunkt då tullskulden uppkom, i enlighet med Gemensamma tulltaxan, och det belopp som betalas skall betraktas som gemenskapens egna medel.

14. De förfaranden för lagring i tullager som fastställs i artiklarna 84-90 och 98-113 i förordning (EEG) nr 2913/92 och artiklarna 496-535 i förordning (EEG) nr 2454/93 skall tillämpas på de nya medlemsstaterna om inte annat följer av följande särskilda bestämmelser:

-När tullskuldens belopp fastställs på grundval av de importerade varornas art, tullvärdet och mängden av importerade varor vid den tidpunkt då deklarationen om deras placering i tullager godkändes och denna deklaration godkändes före anslutningen, skall dessa faktorer vara de som följer av den lagstiftning som gällde i den berörda nya medlemsstaten före anslutningen.

215

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

15. De förfaranden för aktiv förädling som fastställs i artiklarna 84-90 och 114-129 i förordning (EEG) nr 2913/92 och artiklarna 496-523 och 536-550 i förordning (EEG)

nr 2454/93 skall tillämpas på de nya medlemsstaterna om inte annat följer av följande särskilda bestämmelser:

-När tullskuldens belopp fastställs på grundval av de importerade varornas art, deras klassificering enligt tulltaxan, mängd, tullvärde och ursprung vid den tidpunkt då de hänfördes till förfarandet och när deklarationen om deras hänförande till förfarandet godkändes före anslutningen, skall dessa faktorer vara de som följer av den lagstiftning som gällde i den berörda nya medlemsstaten före anslutningen.

-För att bevara likvärdigheten mellan tillståndshavare som är etablerade i de nuvarande medlemsstaterna och tillståndshavare i de nya medlemsstaterna skall, när förfarandets avslutande ger upphov till en tullskuld, kompensationsränta betalas på den importtull som förfaller till betalning enligt gemenskapslagstiftningen från och med dagen för anslutningen.

-Om deklarationen om aktiv förädling godkändes enligt ett restitutionssystem skall restitutionen göras i enlighet med gemenskapslagstiftningen, av och på bekostnad av den nya medlemsstat där den tullskuld för vilken restitution begärs uppkom före dagen för anslutningen.

216

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

16. De förfaranden för temporär import som fastställs i artiklarna 84-90 och 137-144 i förordning (EEG) nr 2913/92 och artiklarna 496-523 och 553-584 i förordning (EEG)

nr 2454/93 skall tillämpas på de nya medlemsstaterna om inte annat följer av följande särskilda bestämmelser:

217

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

17. De förfaranden för passiv förädling som fastställs i artiklarna 84-90 och 145-160 i förordning (EEG) nr 2913/92 och artiklarna 496-523 och 585-592 i förordning (EEG)

nr 2454/93 skall tillämpas på de nya medlemsstaterna om inte annat följer av följande särskilda bestämmelser:

-Artikel 591.2 i förordning (EEG) nr 2454/93 skall på motsvarande sätt tillämpas på temporärt exporterade varor som före dagen för anslutningen temporärt har exporterats från de nya medlemsstaterna.

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

18. Tillstånd som före dagen för anslutningen har beviljats för användning av de tullförfaranden som avses i artikel 4.16 d, e och g i förordning (EEG) nr 2913/92 skall vara giltiga till utgången av deras giltighetstid, dock högst ett år efter anslutningen.

218

Prop. 2005/06:106 Bilaga 4

19. De förfaranden vid uppkomst av en tullskuld, bokföring och uppbörd i efterhand som fastställs i artiklarna 201-232 i förordning (EEG) nr 2913/92 och artiklarna 859-876a i förordning (EEG) nr 2454/93 skall tillämpas på de nya medlemsstaterna om inte annat följer av följande särskilda bestämmelser:

-Uppbörd skall ske i enlighet med gemenskapslagstiftningen. Om tullskulden uppkom före dagen för anslutningen skall uppbörden dock ombesörjas på de villkor som gäller i den berörda nya medlemsstaten, av och till förmån för denna medlemsstat.

20.De förfaranden för återbetalning och eftergift av tullar som fastställs i artiklarna

235-242 i förordning (EEG) nr 2913/92 och artiklarna 877-912 i förordning (EEG) nr 2454/93 skall tillämpas på de nya medlemsstaterna om inte annat följer av följande särskilda bestämmelser:

-Återbetalning och eftergift av tullar skall ske i enlighet med gemenskapslagstiftningen. Om de tullar för vilka återbetalning eller eftergift begärs avser en tullskuld som uppkom före dagen för anslutningen, skall återbetalning och eftergift dock ombesörjas på de villkor som gällde i den berörda nya medlemsstaten före anslutningen, av och på bekostnad av denna medlemsstat.

219

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Tillägg till bilaga V

Förteckning över befintliga stödåtgärder

som avses i punkt 1 b i den befintliga stödmekanismen i kapitel 2 i bilaga V

Anmärkning: De stödåtgärder som förtecknas i detta tillägg är endast att betrakta som befintligt stöd för tillämpningen av den befintliga stödmekanismen i kapitel 2 i bilaga V i den mån de hör till tillämpningsområdet för dess första punkt.

	Nr		Titel (original)	Datum för	Varaktighet
				godkännande av den
M	N	Yr		godkännande av den
M	N	Yr		nationella
S	r			nationella
S	r			myndigheten för
				myndigheten för
				övervakning av statligt
				stöd
B	1	2004	Предоговаряне на задълженията	29.7.2004	2004–2018
G			към държавата, възникнали по
			реда на Закона за уреждане на
			необслужваните кредити,
			договорени до 31.12.1990 г. със
			"Силома" АД, гр.Силистра, чрез
			удължаване на срока на изплащане
			на главницата за срок от 15 години

B	2	2004	Средства за компенсиране от	18.11.2004	31.12.2010
G			държавния бюджет на доказания
			от "Български пощи" ЕАД дефицит
			от изпълнението на универсалната
			пощенска услуга

B	3	2004	Целево финансиране на дейността	16.12.2003	31.12.2010
G			на Българската телеграфна
			агенция- направление
			"Информационно обслужване"

		_________________

220

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

BILAGA VI

Förteckning enligt artikel 23 i anslutningsakten: övergångsbestämmelser för Bulgarien

1.FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

31968 R 1612: Rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT L 257, 19.10.1968, s. 2), senast ändrad genom

–32004 L 0038: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29.4.2004 (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77).

31996 L 0071: Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (EGT L 18, 21.1.1997, s. 1).

221

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

32004 L 0038: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77).

1.Artikel 39 och artikel 49 första stycket i EG-fördraget skall, när det gäller fri rörlighet för arbetstagare och frihet att tillhandahålla tjänster som inbegriper tillfällig rörlighet för arbetstagare enligt definitionen i artikel 1 i direktiv 96/71/EG mellan Bulgarien å ena sidan och var och en av de nuvarande medlemsstaterna å andra sidan, tillämpas fullt ut endast om inte annat följer av övergångsbestämmelserna i punkterna 2–14.

2.Med avvikelse från artiklarna 1–6 i förordning (EEG) nr 1612/68 och fram till utgången av tvåårsperioden efter anslutningen kommer de nuvarande medlemsstaterna att tillämpa nationella bestämmelser, eller bestämmelser som följer av bilaterala överenskommelser, som reglerar tillträdet till deras arbetsmarknader för bulgariska medborgare. De nuvarande medlemsstaterna kan fortsätta att tillämpa sådana bestämmelser fram till slutet av femårsperioden efter anslutningen.

222

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Bulgariska medborgare som lagligen arbetar i en nuvarande medlemsstat vid tidpunkten för anslutningen och som haft tillträde till den medlemsstatens arbetsmarknad under en oavbruten period på minst 12 månader kommer att få tillträde till den medlemsstatens arbetsmarknad men inte till arbetsmarknaden i andra medlemsstater som tillämpar nationella bestämmelser.

Bulgariska medborgare som efter anslutningen har haft tillträde till arbetsmarknaden i en nuvarande medlemsstat under en oavbruten period på minst 12 månader skall också ha samma rättigheter.

De bulgariska medborgare som avses i andra och tredje styckena ovan skall inte längre ha de rättigheter som anges i dessa stycken om de frivilligt lämnar arbetsmarknaden i den nuvarande medlemsstaten i fråga.

Bulgariska medborgare som lagligen arbetar i en nuvarande medlemsstat vid tidpunkten för anslutningen, eller under en period när nationella bestämmelser tillämpas, och som haft tillträde till den medlemsstatens arbetsmarknad under en period på mindre än 12 månader skall inte ha dessa rättigheter.

3. Före utgången av tvåårsperioden efter anslutningen skall rådet se över hur de övergångsbestämmelser som fastställs i punkt 2 fungerar, med utgångspunkt i en rapport från kommissionen.

223

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

När denna översyn är klar, och senast vid slutet av tvåårsperioden efter anslutningen, skall de nuvarande medlemsstaterna underrätta kommissionen om de kommer att fortsätta att tillämpa nationella bestämmelser, eller bestämmelser som följer av bilaterala överenskommelser, eller om de därefter kommer att tillämpa artiklarna 1–6 i förordning (EEG) nr 1612/68. I avsaknad av en sådan underrättelse skall artiklarna 1–6 i förordning (EEG) nr 1612/68 tillämpas.

4.På begäran av Bulgarien kan ytterligare en översyn göras. Det förfarande som avses i punkt 3 skall gälla och skall vara slutfört inom sex månader efter det att begäran från Bulgarien har mottagits.

5.En medlemsstat som bibehåller nationella bestämmelser, eller bestämmelser som följer av bilaterala överenskommelser, vid slutet av den femårsperiod som anges i punkt 2 får vid allvarliga störningar på dess arbetsmarknad eller hot om sådana störningar och efter att ha underrättat kommissionen fortsätta att tillämpa dessa bestämmelser fram till slutet av sjuårsperioden efter anslutningen. I avsaknad av en sådan underrättelse skall artiklarna 1–6 i förordning (EEG) nr 1612/68 tillämpas.

6.Under en sjuårsperiod efter Bulgariens anslutning kommer de medlemsstater där artiklarna 1-6 i förordning (EEG) nr 1612/68 i enlighet med punkt 3, 4 eller 5 tillämpas med avseende på bulgariska medborgare, och som utfärdar arbetstillstånd till bulgariska medborgare i övervakningssyfte under denna period, att göra detta automatiskt.

224

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

7. De medlemsstater där artiklarna 1–6 i förordning (EEG) nr 1612/68 i enlighet med punkt 3, 4 eller 5 tillämpas med avseende på bulgariska medborgare, kan tillgripa de förfaranden som anges i följande stycken fram till slutet av sjuårsperioden efter anslutningen.

När en medlemsstat som avses i första stycket genomgår eller förutser störningar på sin arbetsmarknad som allvarligt skulle kunna hota levnadsstandarden eller sysselsättningen inom en viss region eller ett visst yrke, skall denna medlemsstat underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om detta samt lämna dem alla relevanta uppgifter. På grundval av denna information kan medlemsstaten begära att kommissionen fastslår att tillämpningen av artiklarna 1–6 i förordning (EEG) nr 1612/68 helt eller delvis upphävs för att återställa den normala situationen i regionen eller yrket. Kommissionen skall besluta om detta upphävande och om dess varaktighet och räckvidd senast två veckor efter att ha mottagit en sådan begäran och skall underrätta rådet om ett sådant beslut. Varje medlemsstat får inom två veckor efter kommissionens beslut begära att rådet annullerar eller ändrar beslutet. Rådet skall fatta sitt beslut inom två veckor efter en sådan begäran, med kvalificerad majoritet.

En medlemsstat som avses i första stycket får i trängande och exceptionella fall tillfälligt upphäva tillämpningen av artiklarna 1–6 i förordning (EEG) nr 1612/68, vilket skall följas av ett meddelande i efterhand till kommissionen med en motivering.

225

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

8. Så länge tillämpningen av artiklarna 1–6 i förordning (EEG) nr 1612/68 är tillfälligt upphävd i enlighet med punkterna 2–5 och 7 ovan, skall artikel 23 i direktiv 2004/38/EG tillämpas i Bulgarien med avseende på medborgare i de nuvarande medlemsstaterna, och i de nuvarande medlemsstaterna med avseende på bulgariska medborgare, på följande villkor, när det gäller arbetstagares familjemedlemmars rätt att ta anställning:

-Arbetstagarens make och deras avkomlingar som är under 21 års ålder eller beroende av dem för sin försörjning, som är lagligen bosatta tillsammans med arbetstagaren på en medlemsstats territorium vid tidpunkten för anslutningen, skall vid anslutningen ha omedelbar tillgång till medlemsstatens arbetsmarknad. Detta gäller inte för familjemedlemmar till en arbetstagare som får lagligt tillträde till medlemsstatens arbetsmarknad under en period på mindre än 12 månader.

–Arbetstagarens make och deras avkomlingar som är under 21 års ålder eller beroende av dem för sin försörjning, som är lagligen bosatta tillsammans med arbetstagaren på en medlemsstats territorium från ett senare datum än tidpunkten för anslutningen, men under den period då de ovan fastställda övergångsbestämmelserna tillämpas, skall ha tillgång till den berörda medlemsstatens arbetsmarknad så snart de har varit bosatta i den berörda medlemsstaten i minst arton månader, dock senast från och med det tredje året efter anslutningen.

226

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Dessa bestämmelser skall inte påverka gynnsammare bestämmelser, vare sig dessa är nationella eller är en följd av bilaterala överenskommelser.

9. I den mån vissa bestämmelser i direktiv 2004/38/EG som övertar bestämmelser från direktiv 68/360/EEG36 inte går att skilja från bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1612/68 vars tillämpning fördröjs i enlighet med punkterna 2–5 samt 7 och 8 får Bulgarien och de nuvarande medlemsstaterna avvika från de bestämmelserna i den mån det behövs för tillämpningen av punkterna 2-5 samt 7 och 8.

10. Närhelst nationella bestämmelser, eller bestämmelser som följer av bilaterala överenskommelser, tillämpas av de nuvarande medlemsstaterna i enlighet med de ovan fastställda övergångsbestämmelserna, får Bulgarien bibehålla likvärdiga bestämmelser med avseende på medborgare i den eller de aktuella medlemsstaterna.

36Rådets direktiv 68/360/EEG av den 15 oktober 1968 om avskaffande av restriktioner för rörlighet och bosättning inom gemenskapen för medlemsstaternas arbetstagare och deras familjer (EGT L 257, 19.10.1968, s. 13). Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33) och upphävt med verkan från

den 30 april 2006 genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77).

227

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

11.Om tillämpningen av artiklarna 1–6 i förordning (EEG) nr 1612/68 tillfälligt upphävs av någon av de nuvarande medlemsstaterna kan Bulgarien tillgripa de förfaranden som fastställs i punkt 7 med avseende på Rumänien. Under varje sådan period skall arbetstillstånd utfärdade av Bulgarien i övervakningssyfte till medborgare i Rumänien utfärdas automatiskt.

12.Varje nuvarande medlemsstat som tillämpar nationella bestämmelser i enlighet med punkterna 2–5 samt 7–9 får i enlighet med nationell lagstiftning införa fri rörlighet i högre grad än vad som gäller vid anslutningen, inklusive fullständigt tillträde till arbetsmarknaden. Från och med det tredje året efter anslutningen kan varje nuvarande medlemsstat som tillämpar nationella bestämmelser när som helst besluta att tillämpa artiklarna 1–6 i förordning (EEG) nr 1612/68 i stället. Varje sådant beslut skall meddelas kommissionen.

228

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

13. För att hantera allvarliga störningar eller risk för sådana i känsliga tjänstesektorer på sina arbetsmarknader, som i vissa regioner skulle kunna uppstå genom tillhandahållande av tjänster över gränserna, enligt artikel 1 i direktiv 96/71/EG, får Tyskland och Österrike, så länge de genom de ovan fastställda övergångsbestämmelserna tillämpar nationella bestämmelser eller bestämmelser som följer av bilaterala överenskommelser avseende bulgariska arbetstagares fria rörlighet, efter att ha underrättat kommissionen göra avsteg från artikel 49 första stycket i EG- fördraget i syfte att, i samband med tillhandahållande av tjänster av företag som är etablerade

i Bulgarien, begränsa tillfällig rörlighet för arbetstagare vars rätt att arbeta i Tyskland och Österrike omfattas av nationella bestämmelser.

Förteckningen över tjänstesektorer som får omfattas av detta undantag är följande:

–	I Tyskland:

	Sektor	NACE*-kod, om inte annat anges
	Byggverksamhet, inbegripet närstående	45.1–4
	branscher	Verksamhet som förtecknas i bilagan till
		direktiv 96/71/EG
	Rengöring och sotning	74.70	Rengöring och sotning
	Andra tjänster	74.87	Endast verksamhet som
		inredningsarkitekt

229

		Prop. 2005/06:106
		Bilaga 4
–I Österrike:

	Sektor	NACE*-kod, om inte annat anges
	Service till växtodling	01.41
	Stenvarutillverkning	26.7
	Tillverkning av metallstommar och	28.11
	delar därav
	Byggverksamhet, inbegripet	45.1–4
	närstående branscher	Verksamhet som förtecknas i
		bilagan till direktiv 96/71/EG
	Säkerhetstjänst	74.60
	Rengöring och sotning	74.70
	Vård i hemmet	85.14
	Omsorg och sociala tjänster i	85.32
	öppenvård

*NACE: se 31990 R 3037: Rådets förordning (EEG) nr 3037/90 av den 9 oktober 1990 om statistisk näringsgrensindelning i Europeiska gemenskapen (EGT L 293, 24.10.1990, s. 1). Förordningen senast ändrad genom 32003 R 1882: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 av den 29.9.2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

230

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

I den mån Tyskland eller Österrike gör avsteg från artikel 49 första stycket i EG-fördraget i enlighet med föregående stycken får Bulgarien efter att ha underrättat kommissionen införa likvärdiga bestämmelser.

Tillämpningen av denna punkt får inte leda till villkor för arbetstagares tillfälliga rörlighet inom ramen för tillhandahållande av tjänster över gränserna mellan Tyskland eller Österrike och Bulgarien som är mer restriktiva än de som gäller vid undertecknandet av anslutningsfördraget.

14. Tillämpningen av punkterna 2–5 och 7–12 får inte leda till villkor för bulgariska medborgares tillträde till de nuvarande medlemsstaternas arbetsmarknader som är mer restriktiva än de som gäller vid undertecknandet av anslutningsfördraget.

Utan hinder av tillämpningen av bestämmelserna i punkterna 1–13 skall de nuvarande medlemsstaterna, under varje period när nationella bestämmelser eller sådana bestämmelser som följer av bilaterala överenskommelser tillämpas, förtursbehandla arbetstagare som är medborgare i medlemsstaterna i förhållande till arbetstagare som är medborgare i tredjeländer i fråga om tillträde till sina arbetsmarknader.

231

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Migrerande bulgariska arbetstagare och deras familjer som lagligen är bosatta och arbetar i en annan medlemsstat eller migrerande arbetstagare från andra medlemsstater och deras familjer som lagligen är bosatta och arbetar i Bulgarien får inte behandlas mer restriktivt än de som kommer från tredjeländer och som är bosatta och arbetar i den aktuella medlemsstaten respektive i Bulgarien. Vidare får, som en tillämpning av principen om gemenskapspreferens, migrerande arbetstagare från tredjeländer som är bosatta och arbetar i Bulgarien inte åtnjuta en mer gynnsam behandling än bulgariska medborgare.

2.FRIHET ATT TILLHANDAHÅLLA TJÄNSTER

31997 L 0009: Europaparlamentets och rådets direktiv 97/9/EG av den 3 mars 1997 om system för ersättning till investerare (EGT L 84, 26.3.1997, s. 22).

Med avvikelse från artikel 4.1 i direktiv 97/9/EG skall miniminivån för ersättning inte gälla i Bulgarien till och med den 31 december 2009. Bulgarien skall se till att dess system för ersättning till investerare ger ett skydd på minst 12 000 EUR från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 december 2007 och minst 15 000 EUR från och med den 1 januari 2008 till och med den 31 december 2009.

Under övergångsperioden kommer de övriga medlemsstaterna fortfarande att ha rätt att hindra filialer till bulgariska värdepappersföretag som är etablerade på deras territorium från att bedriva verksamhet, om inte och till dess att sådana filialer har anslutit sig till ett officiellt erkänt system för ersättning till investerare i den berörda medlemsstaten för att täcka skillnaden mellan den bulgariska ersättningsnivån och den miniminivå som anges i artikel 4.1 i direktiv 97/9/EG.

232

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

3. FRI RÖRLIGHET FÖR KAPITAL

Fördraget om Europeiska unionen,

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

1.Trots skyldigheterna enligt de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen får Bulgarien under fem år från dagen för anslutningen behålla de begränsningar som fastställs i landets vid undertecknandet av anslutningsfördraget gällande lagstiftning om förvärv av mark för fritidsbostäder av medborgare i medlemsstaterna eller de stater som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) vilka inte är bosatta i Bulgarien och av juridiska personer som bildats i överensstämmelse med en annan medlemsstats eller EES-stats lagstiftning.

Medlemsstaternas medborgare och medborgare i de stater som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet vilka är lagligen bosatta i Bulgarien skall inte omfattas av bestämmelserna i föregående stycke eller några andra regler eller förfaranden än dem som gäller för bulgariska medborgare.

233

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

2.Trots skyldigheterna enligt de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen får Bulgarien under sju år från dagen för anslutningen behålla de begränsningar som fastställs i landets vid undertecknandet av anslutningsfördraget gällande lagstiftning om förvärv av jordbruksmark, skog och skogsbruksmark av medborgare i en annan medlemsstat, av medborgare i de stater som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och av juridiska personer som bildats i överensstämmelse med en annan medlemsstats eller EES-stats lagstiftning. En medborgare i en medlemsstat får i samband med förvärv av jordbruksmark, skog och skogsbruksmark under inga förhållanden behandlas mindre gynnsamt än vid tidpunkten för undertecknandet av anslutningsfördraget eller behandlas mer restriktivt än en medborgare i ett tredjeland.

Jordbrukare som är egenföretagare och medborgare i en annan medlemsstat och som vill etablera sig och bosätta sig i Bulgarien skall inte omfattas av bestämmelserna i föregående stycke och inte heller av några andra förfaranden än dem som gäller för bulgariska medborgare.

En allmän översyn av dessa övergångsbestämmelser skall genomföras under det tredje året efter dagen för anslutningen. Kommissionen skall i detta syfte lägga fram en rapport för rådet. Rådet kan enhälligt på förslag från kommissionen besluta att förkorta eller upphäva den övergångsperiod som avses i första stycket.

234

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

4.JORDBRUK

A.JORDBRUKSLAGSTIFTNING

31997 R 2597: Rådets förordning (EG) nr 2597/97 av den 18 december 1997 om ytterligare bestämmelser för den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter med avseende på konsumtionsmjölk (EGT L 351, 23.12.1997, s. 13), senast ändrad genom

–31999 R 1602: Rådets förordning (EG) nr 1602/1999 av den 19.7.1999 (EGT L 189, 22.7.1999, s. 43).

Med avvikelse från artikel 3.1 b och 3.1 c i förordning (EG) nr 2597/97 skall kraven på fetthalt inte tillämpas på konsumtionsmjölk som produceras i Bulgarien till och med den 30 april 2009, så att mjölk med en fetthalt på 3 % (m/m) får marknadsföras som helmjölk, och mjölk med en fetthalt på 2 % (m/m) får marknadsföras som mellanmjölk. Konsumtionsmjölk som inte uppfyller kraven på fetthalt får endast marknadsföras i Bulgarien eller exporteras till tredjeländer.

235

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

B.VETERINÄRLAGSTIFTNING OCH FYTOSANITÄR LAGSTIFNING

32004 R 0853: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av

den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (EUT L 139, 30.4.2004, s. 55).

a)De mjölkbearbetningsanläggningar som förtecknas i kapitlen I och II i tillägget, till denna bilaga får till och med den 31 december 2009 ta emot leveranser av obehandlad mjölk som inte uppfyller kraven i eller inte har behandlats i enlighet med kraven i förordning (EG) nr 853/2004, bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, delarna II och III, förutsatt att de jordbruksföretag från vilka mjölken levereras ingår i en förteckning som de bulgariska myndigheterna har upprättat för detta ändamål.

b)Så länge de anläggningar som avses i led a ovan omfattas av bestämmelserna i det ledet skall produkter med ursprung i dessa anläggningar endast släppas ut på den inhemska marknaden eller användas för ytterligare bearbetning i anläggningar i Bulgarien som också omfattas av bestämmelserna i led a, oberoende av datum för saluföringen. Dessa produkter måste vara försedda med ett annat identifieringsmärke än det som föreskrivs i artikel 5 i förordning (EG) nr 853/2004.

236

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

c)De anläggningar som förtecknas i kapitel II i tillägget till denna bilaga får till och med den 31 december 2009 behandla mjölk som uppfyller EU-kraven och mjölk som inte gör det i separata produktionslinjer. I detta sammanhang menas med mjölk som inte uppfyller EU-kraven sådan mjölk som avses i led a. Sådana anläggningar måste i full utsträckning

uppfylla EU-kraven för anläggningar, även genomförandet av principerna om faroanalys och kritiska styrpunkter (HACCP) (som avses i artikel 5 i förordning (EG) nr 852/200437), och måste visa att de har förmåga att i full utsträckning uppfylla följande villkor, även att bestämma de aktuella produktionslinjerna:

–Vidta alla åtgärder som krävs för en korrekt efterlevnad av interna förfaranden för separation av mjölk, från uppsamlingen till det slutliga produktionsskedet, med uppsamlingsrutter, separat lagring och behandling av mjölk som uppfyller EU- kraven och mjölk som inte gör det, särskild förpackning och märkning av produkter som är baserade på mjölk som inte uppfyller kraven samt separat lagring av sådana produkter.

–Fastställa ett förfarande som garanterar spårbarhet av råvaror, med nödvändiga skriftliga bevis på förflyttning och redovisning av produkter, samt hur råvaror som uppfyller kraven och råvaror som inte gör det skall kunna hanteras inom de kategorier av produkter som framställs.

37Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (EUT L 139, 30.4.2004, s. 1).

237

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

–Värmebehandla all obehandlad mjölk vid en temperatur på minst 71,7 ºC under 15 sekunder.

–Vidta alla lämpliga åtgärder för att se till att identifieringsmärkena inte används bedrägligt.

De bulgariska myndigheterna skall

–se till att driftsledaren eller chefen på varje berörd anläggning vidtar alla åtgärder som krävs för en korrekt efterlevnad av interna förfaranden för separation av mjölk,

–genomföra provningar och oanmälda kontroller beträffande efterlevnaden av kravet på separation av mjölk, och

–genomföra provningar i godkända laboratorier på alla obehandlade och färdiga produkter för att kontrollera om de uppfyller kraven i förordning (EG) nr 853/2004, bilaga III, avsnitt IX, kapitel II, även de mikrobiologiska kriterierna för mjölkbaserade produkter.

238

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Mjölk och/eller mjölkbaserade produkter från separata produktionslinjer som bearbetar obehandlad mjölk som inte uppfyller EU-kraven i EU-godkända mjölkbearbetningsanläggningar får endast släppas ut på marknaden på de villkor som fastställs i led b. Produkter som baseras på obehandlad mjölk som uppfyller EU:s krav och som bearbetas på en separat produktionslinje i en anläggning som finns förtecknad i kapitel II i tillägget till denna bilaga får saluföras som produkter som uppfyller kraven så länge som alla villkor rörande åtskiljande av produktionslinjer bibehålls.

d)Mjölk och mjölkprodukter som producerats i enlighet med de bestämmelser som

avses i led c skall endast beviljas stöd enligt kapitlen II och III i avdelning I, med undantag av artikel 11 i denna, och avdelning II i förordning (EG) nr 1255/199938 om de är försedda med det ovala identifieringsmärke som avses i avsnitt I i bilaga II till rådets förordning (EG) nr 853/2004.

e)Bulgarien skall sörja för gradvis överensstämmelse med de krav som avses i led a och skall lämna årliga rapporter till kommissionen om de framsteg som gjorts med uppgraderingen av mjölkgårdarna och systemet för uppsamling av mjölk. Bulgarien skall sörja för att dessa krav är helt uppfyllda senast den 31 december 2009.

38Rådets förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (EGT L 160, 26.6.1999,

s. 48). Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 186/2004 (EUT L 29, 3.2.2004, s. 6).

239

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

f)Kommissionen får, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 58 i förordning (EG) nr 178/200239, uppdatera tillägget till denna bilaga före anslutningen och till och med den 31 december 2009, och får i detta sammanhang

lägga till eller stryka enskilda anläggningar, mot bakgrund av de framsteg som gjorts med att korrigera befintliga brister samt resultaten av övervakningsprocessen.

Detaljerade tillämpningsföreskrifter för att garantera att den ovannämnda övergångsordningen fungerar smidigt får antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 58 i förordning (EG) nr 178/2002.

39Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1642/2003 (EUT L 245, 29.9.2003, s. 4).

240

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

5.TRANSPORTPOLITIK

1. 31993 R 3118: Rådets förordning (EEG) nr 3118/93 av den 25 oktober 1993 om förutsättningar för transportföretag att utföra inrikes godstransporter på väg i en medlemsstat där de inte är etablerade (EGT L 279, 12.11.1993, s. 1), senast ändrad genom

–32002 R 0484: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 484/2002 av den 1.3.2002 (EGT L 76, 19.3.2002, s. 1).

a)Med avvikelse från artikel 1 i förordning (EEG) nr 3118/93 och fram till utgången av det tredje året efter anslutningen skall transportföretag som är etablerade i Bulgarien vara uteslutna från utförande av inrikes godstransporter på väg i de övriga medlemsstaterna, och transportföretag som är etablerade i de övriga medlemsstaterna skall vara uteslutna från utförande av inrikes godstransporter på väg i Bulgarien.

241

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

b)Före utgången av det tredje året efter anslutningen skall medlemsstaterna meddela kommissionen om de avser att förlänga denna period med högst två år eller om de i fortsättningen kommer att tillämpa artikel 1 i förordningen fullt ut. Lämnas inget sådant meddelande skall artikel 1 i förordningen tillämpas. Endast transportföretag som är etablerade i de medlemsstater där artikel 1 i förordningen tillämpas får utföra inrikes godstransporter i de övriga medlemsstater där artikel 1 i förordningen också tillämpas.

c)De medlemsstater där artikel 1 i förordningen tillämpas enligt b ovan får använda sig av det förfarande som anges nedan fram till utgången av det femte året efter anslutningen.

När en medlemsstat som avses i ovanstående stycke har allvarliga störningar på sin nationella marknad eller delar av denna som beror på eller förvärras av cabotage, t.ex. ett utbud som i hög grad överstiger efterfrågan eller ett hot mot den ekonomiska stabiliteten eller fortlevnaden för ett betydande antal företag som utför godstransporter på väg, skall medlemsstaten underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om detta och lämna dem alla relevanta upplysningar. På grundval av denna information får medlemsstaten begära att kommissionen helt eller delvis upphäver tillämpningen av artikel 1 i förordningen för att återställa den normala situationen.

242

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Kommissionen skall undersöka situationen på grundval av de uppgifter som lämnats av den berörda medlemsstaten och skall inom en månad efter mottagandet av begäran besluta huruvida det är nödvändigt att vidta skyddsåtgärder. Det förfarande som anges i artikel 7.3 andra, tredje och fjärde styckena samt i artikel 7.4, 7.5 och 7.6 i förordningen skall tillämpas.

En medlemsstat som avses i första stycket ovan får i trängande och exceptionella fall upphäva tillämpningen av artikel 1 i förordningen, vilket skall följas av ett meddelande i efterhand till kommissionen, med en motivering.

d)Så länge artikel 1 i förordningen inte tillämpas enligt a och b ovan får medlemsstaterna reglera tillträdet till sina inrikes godstransporter på väg genom att successivt utbyta cabotagetillstånd på grundval av bilaterala överenskommelser. Detta kan inbegripa möjligheten till fullständig liberalisering.

e)Tillämpningen av a–c ovan får inte leda till att tillträdet till inrikes godstransporter på väg ytterligare begränsas i förhållande till den situation som rådde vid anslutningsfördragets undertecknande.

243

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

2. 31996 L 0026: Rådets direktiv 96/26/EG av den 29 april 1996 om rätt att yrkesmässigt bedriva person- och godstransporter på väg och om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för att främja ett effektivt utnyttjande av dessa transportörers etableringsrätt på området för nationella och internationella transporter

(EGT L 124, 23.5.1996, s. 1), senast ändrat genom

– 32004 L 0066: Rådets direktiv 2004/66/EG av den 26.4.2004 (EGT L 168, 1.5.2004, s. 35).

Till och med den 31 december 2010 skall artikel 3.3 c i direktiv 96/26/EG inte tillämpas i Bulgarien för transportföretag som uteslutande utför inrikes gods- och persontransporter på väg.

Det kapital och de reserver som dessa företag förfogar över skall successivt nå upp till de miniminivåer som fastställs i den artikeln enligt följande tidsplan:

–Senast den 1 januari 2007 skall företaget förfoga över kapital och reserver till ett värde av minst 5 850 EUR för det första fordonet och minst 3 250 EUR för varje ytterligare fordon.

–Senast den 1 januari 2008 skall företaget förfoga över kapital och reserver till ett värde av minst 6 750 EUR för det första fordonet och minst 3 750 EUR för varje ytterligare fordon.

244

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

–Senast den 1 januari 2009 skall företaget förfoga över kapital och reserver till ett värde av minst 7 650 EUR för det första fordonet och minst 4 250 EUR för varje ytterligare fordon.

–Senast den 1 januari 2010 skall företaget förfoga över kapital och reserver till ett värde av minst 8 550 EUR för det första fordonet och minst 4 750 EUR för varje ytterligare fordon.

3. 31996 L 0053: Rådets direktiv 96/53/EG av den 25 juli 1996 om största tillåtna dimensioner i nationell och internationell trafik och högsta tillåtna vikter i internationell trafik för vissa vägfordon som framförs inom gemenskapen (EGT L 235, 17.9.1996, s. 59), senast ändrat genom

–32002 L 0007: Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/7/EG av den 18.2.2002 (EGT L 67, 9.3.2002, s. 47).

Med avvikelse från artikel 3.1 i direktiv 96/53/EG får fordon som inte överskrider gränsvärdena för kategorierna 3.2.1, 3.4.1, 3.4.2 och 3.5.1 i bilaga I till det direktivet använda icke uppgraderade delar av det bulgariska vägnätet till och med den 31 december 2013 endast om de inte heller överskrider de bulgariska gränsvärdena för axeltryck.

245

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Från och med anslutningen får inga begränsningar åläggas fordon som uppfyller kraven i direktiv 96/53/EG när det gäller användningen av de viktigaste genomfartsvägar som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet40.

Bulgarien skall följa tidsplanen i tabellerna nedan för uppgraderingen av sitt huvudvägnät. Vid alla investeringar i infrastruktur där medel ur gemenskapens budget används skall det säkerställas att huvudvägarna byggs eller uppgraderas så att de bär ett axeltryck på 11,5 ton.

Medan uppgraderingen slutförs skall det bulgariska vägnätet, inklusive nätet enligt bilaga I till beslut nr 1692/96/EG, successivt öppnas för fordon i internationell trafik som inte överskrider gränsvärdena i direktivet. När det är tekniskt möjligt skall det vara tillåtet att använda de icke uppgraderade delarna av det sekundära vägnätet för lastning och lossning under hela övergångsperioden.

Från och med anslutningen får fordon i internationell trafik som har luftfjädring och som inte överskrider gränsvärdena i direktiv 96/53/EG inte omfattas av några tillfälliga tilläggsavgifter på hela det bulgariska vägnätet.

Tillfälliga tilläggsavgifter för fordon i internationell trafik som saknar luftfjädring men inte överskrider gränsvärdena i direktivet när fordonen använder de icke uppgraderade delarna av vägnätet skall tas ut på ett icke-diskriminerande sätt. Avgiftssystemet skall vara tydligt, och betalningen av dessa avgifter får varken medföra någon oskälig administrativ belastning eller försening för användaren eller leda till systematisk kontroll av gränsvärden för axeltryck vid gränsen. Tillämpningen av gränsvärden för axeltryck skall vara icke-diskriminerande på hela territoriet och även gälla fordon registrerade i Bulgarien.

40EGT L 228, 9.9.1996, s. 1. Beslutet senast ändrat genom beslut nr 884/2004/EG (EUT L 167, 30.4.2004, s. 1).

246

					Prop. 2005/06:106
					Bilaga 4
		Program för uppgradering av vägar (km)
		Tabell 1

Nr	VÄG	AVSNITT	LÄNGD	ÖPPEN		ÅTGÄRD
			/KM	FÖR
				TRAFIK
1	2	3	4	5		6

1	I-5/E-85/	GABROVO – SJIPKA	18	2014		NYBYGGE

2	I-5/E-85/	KARDZJALI – PODKOVA (MAKAZA)	18	2008		NYBYGGE

		DELSUMMA	36

3	I-6	SOFIA - PIRDOP	56	2009		RESTAURERING
4	I-7	SILISTRA – SJUMEN	88	2011		RESTAURERING

5	I-7	PRESLAV – E-773	48	2010		OMBYGGNAD

		DELSUMMA	136

6	І-9 /Е-87/	RUMÄNSKA GRÄNSEN – BALTJIK	60	2009		RESTAURERING

7	II-12	VIDIN – GRÄNSEN MOT SERBIEN OCH	26	2008		OMBYGGNAD
		MONTENEGRO
8	II-14	VIDIN – KULA – GRÄNSEN MOT SERBIEN	42	2009		OMBYGGNAD
		OCH MONTENEGRO
9	II-18	SOFIA RINGLED – NORRA BÅGEN	24	2014		NYBYGGE

10	II-19	SIMITLI – GOTSE DELTJEV – GREKISKA	91	2008		RESTAURERING
		GRÄNSEN
11	II-29	DOBRITJ – VARNA	21	2010		RESTAURERING

12	II-35	LOVETJ – KARNARE	28	2011		OMBYGGNAD

13	II-53	SLIVEN – JAMBOL	25	2010		RESTAURERING

247

					Prop. 2005/06:106
					Bilaga 4

14	II-55	GURKOVO – NOVA ZAGORA	26	2010		RESTAURERING

15	II-55	NOVA ZAGORA – SVILENGRAD	81	2012		RESTAURERING

		DELSUMMA	107

16	II-57	STARA ZAGORA – RADNEVO	42	2010		RESTAURERING

17	II-62	KJUSTENDIL – DUPNITSA	26	2011		OMBYGGNAD

18	II-63	PERNIK – GRÄNSEN MOT SERBIEN OCH	20	2010		OMBYGGNAD
		MONTENEGRO
19	II-73	SJUMEN – KARNOBAT	44	2012		OMBYGGNAD

20	II-73	SJUMEN – KARNOBAT	19	2011		OMBYGGNAD

		DELSUMMA	63

21	II-78	RADNEVO – TOPOLOVGRAD	40	2013		RESTAURERING

22	II-86	ASENOVGRAD – SMOLJAN	72	2014		OMBYGGNAD

23	II-98	BURGAS – MALKO TARNOVO	64	2014		OMBYGGNAD

24	III-197	GOTSE DELTJEV – SMOLJAN	87	2013		OMBYGGNAD

25	III-198	GOTSE DELTJEV – GRÄNSEN MOT F.D.	95	2013		OMBYGGNAD
		JUGOSLAVISKA REPUBLIKEN MAKEDONIEN
26	III-534	ELENA – NOVA ZAGORA	52	2012		OMBYGGNAD

27	III-534	NOVA ZAGORA – SIMEONOVGRAD	53	2014		OMBYGGNAD

		DELSUMMA	105

248

					Prop. 2005/06:106
					Bilaga 4

28	III-601	KJUSTENDIL – GRÄNSEN MOT F.D.	27	2011		NYBYGGE
		JUGOSLAVISKA REPUBLIKEN MAKEDONIEN
29	III-622	KJUSTENDIL – GRÄNSEN MOT F.D.	31	2013		NYBYGGE
		JUGOSLAVISKA REPUBLIKEN MAKEDONIEN
30	III-865	SMOLJAN – MADAN	15	2011		OMBYGGNAD

31	III-867	SMOLJAN – KARDZJALI	69	2014		OMBYGGNAD

32	III-868	SMOLJAN – KRINGFARTSLEDEN	40	2012		NYBYGGE

33	IV-410068	SIMITLI – GRÄNSEN MOT F.D.	28	2009		NYBYGGE
		JUGOSLAVISKA REPUBLIKEN MAKEDONIEN
34		PLOVDIV – KRINGFARTSLEDEN	4	2014		NYBYGGE

	A1	MOTORVÄGEN "TRAKIA" – STARA ZAGORA
		- KARNOBAT
35		DEL 2	33	2010		NYBYGGE

36		DEL 3	37	2011		NYBYGGE

37		DEL 4	48	2014		NYBYGGE

		DELSUMMA	118

		TOTALT	1 598

249

							Prop. 2005/06:106
							Bilaga 4
			Tabell 2

	2008	2009	2010	2011	2012	2013		2014
ÅTGÄRD

RESTAURERING	91	116	114	88	81	40		0

OMBYGGNAD	26	42	68	88	96	182		258

NYBYGGE	18	28	33	64	40	31		94

	135	186	215	240	217	253		352	1 598 km

6.BESKATTNING

–32004 L 0066: Rådets direktiv 2004/66/EG av den 26.4.2004 (EUT L 168, 1.5.2004, s. 35).

250

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Vid tillämpning av artikel 28.3 b i direktiv 77/388/EEG får Bulgarien behålla ett undantag från mervärdesskatt på internationella passagerartransporter, enligt punkt 17 i bilaga F till direktivet, till dess att villkoret i artikel 28.4 i direktivet är uppfyllt, dock inte längre än samma undantag tillämpas av någon av de nuvarande medlemsstaterna.

2. 31992 L 0079: Rådets direktiv 92/79/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av skatt på cigaretter (EGT L 316, 31.10.1992, s. 8), senast ändrat genom

–32003 L 0117: Rådets direktiv 2003/117/EG av den 5.12.2003 (EUT L 333, 20.12.2003, s. 49).

För cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin får Bulgarien, med avvikelse från artikel 2.1 i direktiv 92/79/EEG, till och med den 31 december 2009 skjuta upp tillämpningen av den sammanlagda minimipunktskatten på detaljhandelspriset (inklusive alla skatter), förutsatt att Bulgarien under denna period successivt anpassar sina punktskattesatser till den sammanlagda minimipunktskatt som föreskrivs i direktivet.

251

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8 i rådets direktiv 92/12/EEG av

den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor41 får medlemsstaterna efter att ha meddelat kommissionen, så länge det ovannämnda undantaget gäller, behålla samma kvantitativa restriktioner som gäller för import från tredjeländer, för cigaretter som förs in på deras territorier från Bulgarien utan ytterligare punktskatteuttag. Medlemsstater som utnyttjar denna möjlighet får utföra nödvändiga kontroller, förutsatt att dessa kontroller inte hindrar en väl fungerande inre marknad.

3. 32003 L 0049: Rådets direktiv 2003/49/EG av den 3 juni 2003 om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater (EUT L 157, 26.6.2003, s. 49), senast ändrat genom

-32004 L 0076: Rådets direktiv 2004/76/EG av den 29.4.2004 (EUT L 157, 30.4.2004, s. 106).

41EGT L 76, 23.3.1992, s. 1. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 807/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 36).

252

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Bulgarien skall tillåtas att inte tillämpa bestämmelserna i artikel 1 i direktiv 2003/49/EG till och med den 31 december 2014. Under denna övergångsperiod får skattesatsen på betalningar av räntor och royalties till ett närstående bolag i en annan medlemsstat, eller till ett fast driftställe som är beläget i en annan medlemsstat och tillhör ett närstående bolag i en medlemsstat inte överstiga 10 % till och med den 31 december 2010 och 5 % de följande åren till och med

den 31 december 2014.

4. 32003 L 0096: Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51), senast ändrat genom

-32004 L 0075: Rådets direktiv 2004/75/EG av den 29.4.2004 (EUT L 157, 30.4.2004, s. 100).

253

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

a)Med avvikelse från artikel 7 i direktiv 2003/96/EG får Bulgarien tillämpa följande övergångsperioder:

-Fram till den 1 januari 2011 för att anpassa den nationella skattenivån för blyfri bensin som används som drivmedel till miniminivån på 359 EUR per 1 000 liter. Den effektiva skattesatsen för blyfri bensin som används som drivmedel får inte vara lägre än 323 EUR per 1 000 liter från och med den 1 januari 2008.

-Fram till den 1 januari 2010 för att anpassa den nationella skattenivån för dieselbrännolja och fotogen som används som drivmedel till miniminivån på 302 EUR per 1 000 liter och till den 1 januari 2013 för att uppnå miniminivån på

330 EUR per 1 000 liter. Den effektiva skattesatsen för dieselbrännolja och fotogen som används som drivmedel får inte vara lägre än 274 EUR per 1 000 liter från och med den 1 januari 2008.

b)Med avvikelse från artikel 9 i direktiv 2003/96/EG får Bulgarien tillämpa följande övergångsperioder:

-Fram till den 1 januari 2010 för att anpassa den nationella skattenivån för kol och koks som används för fjärrvärme till minimiskattenivåerna enligt tabell C i bilaga I.

254

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

-Fram till den 1 januari 2009 för att anpassa den nationella skattenivån för kol och koks som används för andra ändamål än fjärrvärme till minimiskattenivåerna enligt tabell C i bilaga I.

De effektiva skattesatserna för de berörda energiprodukterna får inte vara lägre än 50 % av den tillämpliga minimisatsen i gemenskapen från och med den 1 januari 2007.

c)Med avvikelse från artikel 10 i direktiv 2003/96/EG får Bulgarien tillämpa en övergångsperiod fram till den 1 januari 2010 för att anpassa de nationella skattenivåerna för el till de minimiskattenivåer som anges i tabell C i bilaga I. De effektiva skattesatserna för el får inte vara lägre än 50 % av den tillämpliga minimisatsen i gemenskapen från och med den 1 januari 2007.

255

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

7.SOCIALPOLITIK OCH SYSSELSÄTTNING

32001 L 0037: Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/37/EG av den 5 juni 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror (EGT L 194, 18.7.2001, s. 26).

Med avvikelse från artikel 3 i direktiv 2001/37/EG skall datumet för tillämpning av den högsta tillåtna halten av tjära i cigaretter som tillverkas och saluförs på Bulgariens territorium vara den 1 januari 2011. Under övergångsperioden

–får cigaretter tillverkade i Bulgarien med en tjärhalt som överstiger 10 mg per cigarett inte saluföras i andra medlemsstater,

–får cigaretter tillverkade i Bulgarien med en tjärhalt som överstiger 13 mg per cigarett inte exporteras till tredjeländer; detta gränsvärde skall sänkas till 12 mg från och med

den 1 januari 2008 och till 11 mg från och med den 1 januari 2010,

–skall Bulgarien förse kommissionen med regelbundet uppdaterad information om tidsplanen och de åtgärder som vidtas för att se till att direktivet följs.

256

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

8.ENERGI

31968 L 0414: Rådets direktiv 68/414/EEG av den 20 december 1968 om en skyldighet för medlemsstaterna i EEG att inneha minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter (EGT L 308, 23.12.1968, s. 14), senast ändrat genom

–31998 L 0093: Rådets direktiv 98/93/EG av den 14.12.1998 (EGT L 358, 31.12.1998, s. 100).

Med avvikelse från artikel 1.1 i direktiv 68/414/EEG skall miniminivån för lager av petroleumprodukter inte gälla i Bulgarien fram till den 31 december 2012. Bulgarien skall se till att miniminivån för dess lager av petroleumprodukter för varje typ av petroleumprodukter, enligt förteckningen i artikel 2, motsvarar minst följande antal dagars genomsnittlig, daglig inhemsk förbrukning enligt definitionen i artikel 1.1:

–30 dagar senast den 1 januari 2007,

–40 dagar senast den 31 december 2007,

–50 dagar senast den 31 december 2008,

–60 dagar senast den 31 december 2009,

–70 dagar senast den 31 december 2010,

–80 dagar senast den 31 december 2011,

–90 dagar senast den 31 december 2012.

257

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

9.TELEKOMMUNIKATION OCH INFORMATIONSTEKNIK

32002 L 0022: Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande tjänster) (EGT L 108, 24.4.2002, s. 51).

Med avvikelse från artikel 30.1 i direktiv 2002/22/EG får Bulgarien uppskjuta införandet av nummerportabilitet senast till den 1 januari 2009.

10.MILJÖ

A.LUFTKVALITET

1.31994 L 0063: Europaparlamentets och rådets direktiv 94/63/EG av

den 20 december 1994 om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) vid lagring av bensin och vid distribution av bensin från depåer till bensinstationer (EGT L 365, 31.12.1994, s. 24), ändrat genom

– 32003 R 1882: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 av den 29.9.2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

258

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

a)Med avvikelse från artikel 3 och bilaga I till direktiv 94/63/EG skall kraven för befintliga lagringsanläggningar vid depåer inte tillämpas i Bulgarien

–till och med den 31 december 2007 på lagringsanläggningar vid 6 depåer med en volymomsättning på mer än 25 000 ton/år men högst 50 000 ton/år,

–till och med den 31 december 2009 på lagringsanläggningar vid 19 depåer med en volymomsättning på högst 25 000 ton/år.

b)Med avvikelse från artikel 4 och bilaga II till direktiv 94/63/EG skall kraven för lastning och lossning av befintliga transportbehållare vid depåer inte tillämpas i Bulgarien

–till och med den 31 december 2007 på 12 depåer med en volymomsättning på mer än 25 000 ton/år men högst 150 000 ton/år,

–till och med den 31 december 2009 på 29 depåer med en volymomsättning på högst 25 000 ton/år.

259

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

c)Med avvikelse från artikel 5 i direktiv 94/63/EG skall kraven för befintliga transportbehållare vid depåer inte tillämpas i Bulgarien

–till och med den 31 december 2007 på 50 tankbilar,

–till och med den 31 december 2009 på ytterligare 466 tankbilar.

d)Med avvikelse från artikel 6 och bilaga III till direktiv 94/63/EG skall kraven för påfyllning av befintliga lagringsanläggningar vid bensinstationer inte tillämpas i Bulgarien

–till och med den 31 december 2007 på 355 bensinstationer med en volymomsättning på mer än 500 m3/år men högst 1 000 m3/år,

–till och med den 31 december 2009 på 653 bensinstationer med en volymomsättning på högst 500 m3/år.

260

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

2. 31999 L 0063: Rådets direktiv 1999/32/EG av den 26 april 1999 om att minska svavelhalten i vissa flytande bränslen och om ändring av direktiv 93/12/EEG (EGT L 121, 11.5.1999, s. 13), ändrat genom

– 32003 R 1882: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 av den 29.9.2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

a)Med avvikelse från artikel 3.1 i direktiv 1999/32/EG skall kraven på svavelhalt i tung eldningsolja inte tillämpas i Bulgarien till och med den 31 december 2011 för lokal användning. Under denna övergångsperiod får svavelhalten inte överstiga

3,00 viktprocent.

b)Med avvikelse från artikel 4.1 i direktiv 1999/32/EG skall kraven på svavelhalt i dieselbrännolja inte tillämpas i Bulgarien till och med den 31 december 2009 för lokal användning. Under denna övergångsperiod får svavelhalten inte överstiga

0,20 viktprocent.

261

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

B.AVFALLSHANTERING

1. 31993 R 0259: Rådets förordning (EEG) nr 259/93 av den 1 februari 1993 om övervakning och kontroll av avfallstransporter inom, till och från Europeiska gemenskapen (EGT L 30, 6.2.1993, s. 1), senast ändrad genom

– 32001 R 2557: Kommissionens förordning (EG) nr 2557/2001 av den 28.12.2001 (EGT L 349, 31.12.2001, s. 1).

a)Till och med den 31 december 2014 skall alla transporter till Bulgarien av avfall för återvinning som förtecknas i bilaga II till förordning (EEG) nr 259/93 anmälas till de behöriga myndigheterna och behandlas i enlighet med artiklarna 6, 7 och 8 i förordningen.

b)Med avvikelse från artikel 7.4 i förordning (EEG) nr 259/93 får de bulgariska behöriga myndigheterna till och med den 31 december 2009 framföra invändningar mot transporter till Bulgarien för återvinning av följande avfall som förtecknas i bilaga III, i överensstämmelse med de skäl till invändningar som anges i artikel 4.3 i förordningen. Sådana transporter skall omfattas av artikel 10 i förordningen.

262

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

AA.METALLHALTIGT AVFALL

–AA 090 Avfall och rester av arsenik

–AA 100 Avfall och rester av kvicksilver

–AA 130 Vätskor från metallbetning

AB. AVFALL INNEHÅLLANDE HUVUDSAKLIGEN OORGANISKA BESTÅNDSDELAR SOM KAN INNEHÅLLA METALL OCH ORGANISKA MATERIAL

AC. AVFALL INNEHÅLLANDE HUVUDSAKLIGEN ORGANISKA BESTÅNDSDELAR SOM KAN INNEHÅLLA METALL OCH OORGANISKA MATERIAL

–AC 040 Slam från blyhaltig bensin

–AC 050 Värmeöverföringsolja

–AC 060	Hydraulolja
–AC 070	Bromsvätska

–AC 080 Frostskyddsvätska

–AC 110 Fenoler, fenolföreningar, inbegripet klorfenol i form av vätska eller slam

–AC 120 Polyklorerade naftalener

–AC 150 Klorfluorkarboner

–AC 160

Haloner

263

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

–AC 190 Ludd m.m. – lätt fraktion från fragmentering av bilar

–AC 200 Organiska fosforföreningar

–AC 230 Halogenerade eller ej halogenerade icke vattenhaltiga destillationsrester

från återvinning av organiska lösningsmedel

–AC 240 Avfall från framställning av alifatiska halogenerade kolväten

(såsom klormetaner, dikloretan, vinylklorid, vinylidenklorid, allylklorid och epiklorhydrin)

–AC 260 Flytande svingödsel, exkrementer

AD. AVFALL SOM KAN INNEHÅLLA ANTINGEN OORGANISKA ELLER ORGANISKA BESTÅNDSDELAR

–AD 010 Avfall från framställning och beredning av farmaceutiska produkter

Avfall som innehåller, består av eller är förorenat med något av följande ämnen:

•AD 040 – Oorganiska cyanider, utom ädelmetallhaltiga rester i fast form innehållande spår av oorganiska cyanider

•AD 050 – Organiska cyanider

–AD 060 Spillolja och spillvatten, blandningar av kolväten och vatten, emulsioner

264

		Prop. 2005/06:106
		Bilaga 4
–	AD 070	Avfall från framställning, tillredning och användning av bläck,
		färgämnen, pigment, färger, lacker och fernissa
–	AD 150	Naturligt förekommande organiska ämnen använda som filtermaterial
		(t.ex. biofilter)
–	AD 160	Kommunalt avfall, hushållsavfall

Denna period får utsträckas längst till och med den 31 december 2012 enligt det förfarande som fastställs i artikel 18 i rådets direktiv 75/442/EEG av den 15 juli 1975 om avfall42, ändrat genom rådets direktiv 91/156/EEG43.

42EGT L 194, 25.7.1975, s. 39. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

43EGT L 78, 26.3.1991, s. 32.

265

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

c)Med avvikelse från artikel 7.4 i förordning (EEG) nr 259/93 får de bulgariska behöriga myndigheterna till och med den 31 december 2009 framföra invändningar mot transporter till Bulgarien av avfall för återvinning som förtecknas i bilaga IV till förordningen och transporter av avfall för återvinning som inte förtecknas i bilagorna till förordningen i överensstämmelse med de skäl till invändningar som anges i artikel 4.3 i förordningen.

d)Med avvikelse från artikel 7.4 i förordning (EEG) nr 259/93 skall de bulgariska behöriga myndigheterna motsätta sig transporter av avfall för återvinning som förtecknas i bilagorna II, III och IV till förordningen och transporter av avfall för återvinning som inte förtecknas i dessa bilagor och som är destinerat till en anläggning som omfattas av ett

tillfälligt undantag från vissa bestämmelser i rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar44 eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/80/EG av den 23 oktober 2001 om

begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar45 under den tid som det tillfälliga undantaget tillämpas på destinationsanläggningen.

44EGT L 257, 10.10.1996, s. 26.

45EGT L 309, 27.11.2001, s. 1. Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33).

266

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

2.31994 L 0062: Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG av

den 20 december 1994 om förpackningar och förpackningsavfall (EGT L 365, 31.12.1994, s. 10), senast ändrat genom

–32004 L 0012: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/12/EG av den 11.2.2004 (EUT L 47, 18.2.2004, s. 26).

a)Med avvikelse från artikel 6.1 a i direktiv 94/62/EG skall Bulgarien uppnå den totala graden för återvinning eller förbränning i förbränningsanläggningar med energiåtervinning senast den 31 december 2011 i enlighet med följande delmål:

–35 viktprocent senast den 31 december 2006, 39 viktprocent 2007, 42 viktprocent 2008, 46 viktprocent 2009 och 48 viktprocent 2010.

b)Med avvikelse från artikel 6.1 b i direktiv 94/62/EG skall Bulgarien uppnå den totala graden för återvinning eller förbränning i förbränningsanläggningar med energiåtervinning senast den 31 december 2014 i enlighet med följande delmål:

–50 viktprocent 2011, 53 viktprocent 2012 och 56 viktprocent 2013.

267

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

c)Med avvikelse från artikel 6.1 c i direktiv 94/62/EG skall Bulgarien uppnå materialutnyttjandemålet för plast senast den 31 december 2009 i enlighet med följande delmål:

–8 viktprocent senast den 31 december 2006, 12 viktprocent 2007 och 14,5 viktprocent 2008.

d)Med avvikelse från artikel 6.1 d i direktiv 94/62/EG skall Bulgarien uppnå det totala materialutnyttjandemålet senast den 31 december 2014 i enlighet med följande delmål:

–34 viktprocent senast den 31 december 2006, 38 viktprocent 2007,

42 viktprocent 2008, 45 viktprocent 2009, 47 viktprocent 2010, 49 viktprocent 2011, 52 viktprocent 2012 och 54,9 viktprocent 2013.

e)Med avvikelse från artikel 6.1 e i i direktiv 94/62/EG skall Bulgarien uppnå materialutnyttjandemålet för glas senast den 31 december 2013 i enlighet med följande delmål:

–26 viktprocent senast den 31 december 2006, 33 viktprocent 2007,

40 viktprocent 2008, 46 viktprocent 2009, 51 viktprocent 2010, 55 viktprocent 2011 och 59,6 viktprocent 2012.

268

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

f)Med avvikelse från artikel 6.1 e iv i direktiv 94/62/EG skall Bulgarien uppnå materialutnyttjandemålet för plast, vilket omfattar endast material som materialutnyttjas tillbaka till plast, senast den 31 december 2013 i enlighet med följande delmål:

–17 viktprocent 2009, 19 viktprocent 2010, 20 viktprocent 2011 och 22 viktprocent 2012.

3.31999 L 0031: Rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall (EGT L 182, 16.7.1999, s. 1), ändrat genom

– 32003 R 1882: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 av den 29.9.2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

Med avvikelse från artikel 5.3 a och 5.3 b samt punkt 2 andra strecksatsen i bilaga I till direktiv 1999/31/EG och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 6 c ii i direktivet och rådets direktiv 75/442/EEG av den 15 juli 1975 om avfall46, skall kraven för flytande, frätande och oxiderande avfall samt kraven på att hindra att ytvatten tränger in i det deponerade avfallet inte tillämpas på följande 14 befintliga anläggningar till och med den 31 december 2014:

46EGT L 194, 25.7.1975, s. 39. Direktivet ändrat genom direktiv 91/156/EEG, och senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

269

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

1."Polimeri" slaggdeponi, Varna, Devnja;

2."Solvay Sodi", "Deven" och "Agropolichim" kombinerad ask-slaggdeponi, Varna, Devnja i kommunen Varna;

3.TPP "Varna" askdeponi, Varna, Beloslav;

4."Sviloza" askdeponi, Veliko Tarnovo, Svishtov;

5.TPP vid "Zaharni zavodi" askdeponi, Veliko Tarnovo, Gorna Orjachovitsa;

6."Vidachim v likvidatsya" askdeponi, Vidin, Vidin;

7."Toplofikatsia-Ruse" TPP "Ruse-East askdeponi, Ruse, Ruse;

8.TPP "Republika", "COF-Pernik" och "Kremikovtsi-Rudodobiv" askdeponi, Pernik, Pernik;

9."Toplofikatsia Pernik" och "Solidus"-Pernik askdeponi, Pernik, Pernik;

10.TPP "Bobov dol" askdeponi, Kjustendil, Bobov dol;

11."Brikel" askdeponi, Stara Zagora, Galabovo;

12."Toplofikatsia Sliven" askdeponi, Sliven, Sliven;

13.TPP "Maritsa 3" askdeponi, Chaskovo, Dimitrovgrad;

14.TPP "Maritsa 3" askdeponi, Chaskovo, Dimitrovgrad.

270

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Bulgarien skall sörja för en successiv minskning av det avfall som deponeras i dessa

14 befintliga deponier som inte uppfyller bestämmelserna, i enlighet med följande årliga maximimängder:

-Senast den 31 december 2006: 3 020 000 ton.

-Senast den 31 december 2007: 3 010 000 ton.

-Senast den 31 december 2008: 2 990 000 ton.

-Senast den 31 december 2009: 1 978 000 ton.

-Senast den 31 december 2010: 1 940 000 ton.

-Senast den 31 december 2011: 1 929 000 ton.

-Senast den 31 december 2012: 1 919 000 ton.

-Senast den 31 december 2013: 1 159 000 ton.

-Senast den 31 december 2014: 1 039 000 ton.

4.32002 L 0096: Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/96/EG av

den 27 januari 2003 om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE) (EUT L 37, 13.2.2003, s. 24), ändrat genom

– 32003 L 0108: Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/108/EG av den 8.12.2003 (EUT L 345, 31.12.2003, s. 106).

271

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Med avvikelse från artiklarna 5.5 och 7.2 i direktiv 2002/96/EG skall Bulgarien uppnå kvoten av separat insamlat WEEE från privathushåll på i genomsnitt 4 kg per invånare och år, återvinningskvoten samt återanvändningskvoten och materialåtervinningskvoten för komponenter, material och ämnen senast den 31 december 2008.

C.VATTENKVALITET

31991 L 0271: Rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (EGT L 135, 30.5.1991, s. 40), senast ändrat genom

– 32003 R 1882: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 av den 29.9.2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

Med avvikelse från artiklarna 3 och 4 samt artikel 5.2 i direktiv 91/271/EEG skall kraven för ledningsnät och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse inte tillämpas fullt ut i Bulgarien till och med den 31 december 2014, i enlighet med följande delmål:

- I tätorter med mer än 10 000 personekvivalenter skall överensstämmelse med direktivet ha uppnåtts senast den 31 december 2010.

272

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

D.FÖRORENINGS- OCH RISKHANTERING INOM INDUSTRIN

1. 31996 L 0061: Rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (EGT L 257, 10.10.1996, s. 26), senast ändrat genom

– 32003 R 1882: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 av den 29.9.2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

Med avvikelse från artikel 5.1 i direktiv 96/61/EG skall kraven för beviljande av tillstånd för befintliga anläggningar inte tillämpas i Bulgarien på följande anläggningar fram till det datum som anges för varje anläggning, när det gäller skyldigheten att driva dessa anläggningar i enlighet med de utsläppsgränsvärden, likvärdiga parametrar eller tekniska åtgärder som bygger på bästa tillgängliga teknik som avses i artikel 9.3 och 9.4:

Till och med den 31 december 2008:

–"Jambolen" – Jambol (verksamhet 4.1 h)

–"Verila" – Ravno Pole (verksamhet 4.1)

–"Lakprom" – Svetovrachane (verksamhet 4.1 b)

–"Orgachim" – Ruse (verksamhet 4.1 j)

–"Neochim" – Dimitrovgrad (verksamhet 4.1 b)

273

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Till och med den 31 december 2009:

– "Elisejna" gara Elisejna (verksamhet 2.5 a)

Till och med den 31 december 2011:

–TPP "Ruse-East" – Ruse (verksamhet 1.1)

–TPP "Varna" – Varna (verksamhet 1.1)

–TPP "Bobov dol" – Sofia (verksamhet 1.1)

–TPP vid "Lukoil Neftochim" – Burgas (verksamhet 1.1)

–"Lukoil Neftochim" – Burgas (verksamhet 1.2)

–"Kremikovtsi" – Sofia (verksamhet 2.2)

–"Radomir-Metali" – Radomir (verksamhet 2.3 b)

–"Solidus" – Pernik (verksamhet 2.4)

–"Berg Montana fitingi" – Montana (verksamhet 2.4)

–"Energoremont" – Kresna (verksamhet 2.4)

–"Chugunoleene" – Ichtiman (verksamhet 2.4)

–"Alkomet" – Sjumen (verksamhet 2.5 b)

–"Start" – Dobritj (verksamhet 2.5 b)

–"Alukom" – Pleven (verksamhet 2.5 b)

–"Energiya" – Targovisjte (verksamhet 2.5 b)

–"Uspeh" – Lukovit (verksamhet 3.5)

274

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

–"Keramika" – Burgas (verksamhet 3.5)

–"Strojkeramika" – Mezdra (verksamhet 3.5)

–"Straldzja keramika" – Straldzja (verksamhet 3.5)

–"Balkankeramiks" – Novi Iskar (verksamhet 3.5)

–"Shamot" – Elin Pelin (verksamhet 3.5)

–Ceramics plant – Dragovisjtitsa (verksamhet 3.5)

–"Fayans" – Kaspichan (verksamhet 3.5)

–"Solvay Sodi" – Devnja (verksamhet 4.2 d)

–"Polimeri" – Devnja (verksamhet 4.2 c)

–"Agropolichim" – Devnja (verksamhet 4.3)

–"Neochim" – Dimitrovgrad (verksamhet 4.3)

–"Agriya" – Plovdiv (verksamhet 4.4)

–"Balkanpharma" – Razgrad (verksamhet 4.5)

–"Biovet" – Pesjtera (verksamhet 4.5)

–"Catchup-frukt" – Ajtos (verksamhet 6.4 b)

–"Bulgarikum" – Burgas (verksamhet 6.4 c)

–"Serdika 90" – Dobritj (verksamhet 6.4 c)

–"Ekarisaj" – Varna (verksamhet 6.5)

–"Ekarisaj-Bert" – Burgas (verksamhet 6.5)

275

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Fullständigt samordnade tillstånd skall utfärdas för dessa anläggningar före

den 30 oktober 2007, med bindande tidsplaner för varje anläggning för att uppnå full överensstämmelse. Dessa tillstånd skall säkerställa att de allmänna principerna för verksamhetsutövares grundläggande skyldigheter enligt artikel 3 i direktivet följs senast den 30 oktober 2007.

2.32001 L 0080: Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/80/EG av

den 23 oktober 2001 om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar (EGT L 309, 27.11.2001, s. 1), ändrat genom

–12003 T: Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33).

a)Med avvikelse från artikel 4.3 och del A i bilagorna III, IV och VII till

direktiv 2001/80/EG skall utsläppsgränsvärdena för svaveldioxid och stoft inte tillämpas i Bulgarien på följande anläggningar fram till det datum som anges för varje enhet vid anläggningen:

276

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

–TPP "Varna":

–Enhet 1 till och med den 31 december 2009

–Enhet 2 till och med den 31 december 2010

–Enhet 3 till och med den 31 december 2011

–Enhet 4 till och med den 31 december 2012

–Enhet 5 till och med den 31 december 2013

–Enhet 6 till och med den 31 december 2014

–TPP "Bobov dol":

–Enhet 2 till och med den 31 december 2011

–Enhet 3 till och med den 31 december 2014

–TPP "Ruse-East":

–Enheterna 3 och 4 till och med den 31 december 2009

–Enheterna 1 och 2 till och med den 31 december 2011

–TPP vid "Lukoil Neftochim" Burgas:

–Enheterna 2, 7, 8, 9, 10 och 11 till och med den 31 december 2011.

277

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Under denna övergångsperiod får utsläppen av svaveldioxid och stoft från alla förbränningsanläggningar enligt direktiv 2001/80/EG inte överstiga följande mellanliggande tak:

–Senast 2008: 179 700 ton SO2/år; 8 900 ton stoft/år.

–Senast 2012: 103 000 ton SO2/år; 6 000 ton stoft/år.

b)Med avvikelse från artikel 4.3 och del A i bilaga VI till direktiv 2001/80/EG skall gränsvärdena för utsläpp av kväveoxid inte tillämpas i Bulgarien till och med

den 31 december 2011 för enheterna 2, 7, 8, 9, 10 och 11 i förbränningsanläggningen TPP vid "Lukoil Neftochim" Burgas.

Under denna övergångsperiod får utsläppen av kväveoxid från alla förbränningsanläggningar enligt direktiv 2001/80/EG inte överstiga följande mellanliggande tak:

–Senast 2008: 42 900 ton/år.

–Senast 2012: 33 300 ton/år.

278

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

c)Senast den 1 januari 2011 skall Bulgarien förelägga kommissionen en uppdaterad plan, med en investeringsplan, för stegvis anpassning av återstående anläggningar som inte uppfyller kraven, med klart definierade etapper för tillämpning av regelverket. Dessa planer skall säkerställa ytterligare utsläppsminskningar till en nivå som ligger betydligt

under de mellanliggande mål som anges i leden a och b ovan, särskilt för utsläpp under perioden 2012-2014. Om kommissionen, särskilt med beaktande av miljöeffekterna och behovet av att minska snedvridningen av konkurrensen på den inre marknaden till följd av övergångsåtgärderna, anser att dessa planer inte räcker för att uppnå dessa mål, skall den underrätta Bulgarien. Inom tre månader därefter skall Bulgarien meddela vilka åtgärder landet har vidtagit för att uppnå målen. Om kommissionen därefter i samråd med medlemsstaterna anser att dessa åtgärder inte räcker för att uppnå målen, skall den inleda ett överträdelseförfarande enligt artikel 226 i EG-fördraget.

279

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Tillägg till BILAGA VI

KAPITEL I

Förteckning över anläggningar som bearbetar mjölk som inte uppfyller kraven, enligt kapitel 4 avsnitt B led a i bilaga VI

Nr	Vet. nr	Anläggningens namn och adress	Plats för de berörda
			lokalerna
Blagoevgradregionen – nr 1
1	BG 0112004	"Matand" EOOD	s. Eleshnitsa
		gr. Pernik
		ul. "Lenin" 111
Burgasregionen – nr 2
2	BG 0212013	ET "Marsi-Mincho Bakalov"	Burgas
		gr. Burgas	j.k. "Pobeda"
		j.k. "Vazrajdane" bl. 1	ul. "Baykal" 9
3	BG 0212027	DZZD "Mlechen svyat"	s. Debelt
		gr. Burgas	ul. "Indje voyvoda" 5
		j.k. "Izgrev"	ul. "Indje voyvoda" 5
		j.k. "Izgrev"
		ul. "Malchika" 3	obl. Burgaska

280

			Prop. 2005/06:106
			Bilaga 4

4	BG 0212028	"Vester" OOD	s. Sigmen
		gr. Burgas
		ul. "Fotinov" 36
5	BG 0212047	"Complektstroy" EOOD	s. Veselie
		gr. Burgas
		ul. "Aleksandar Stamboliiski" 17
Vidinregionen – nr 5
6	BG 0512025	"El Bi Bulgarikum" EAD	gr. Vidin
		gr. Vidin	Yujna promishlena zona
Vratsaregionen – nr 6
7	BG 0612010	"Hadjiiski i familiya" EOOD	s. Gradeshnitsa
		s. Gradeshnitsa
8	BG 0612027	"Mlechen ray 99" EOOD	gr. Vratsa
		gr. Vratsa	j.k. Bistrets
		j.k. "Dabnika" bl. 48 ap. 3	Stopanski dvor
9	BG 0612035	ET "Nivego"	s. Chiren
		s. Chiren

281

			Prop. 2005/06:106
			Bilaga 4

Gabrovoregionen – nr 7
10	BG 0712001	"Ben Invest" OOD	s. Kostenkovtsi
		s. Kostenkovtsi	obsht. Gabrovo
		obsht. Gabrovo
11	BG 0712002	"Shipka 97" AD	gr. Gabrovo
		gr. Gabrovo	ul. "V. Levski" 2
		ul. "V. Levski" 2
12	BG 0712003	"Elvi" OOD	s. Velkovtsi
		s. Velkovtsi	obsht. Gabrovo
		obsht. Gabrovo
13	BG 0712008	"Milkieks" OOD	gr. Sevlievo
		gr. Sevlievo	j.k. "Atanas Moskov"
		j.k. "d-r Atanas Moskov"

Dobritjregionen – nr 8
14	BG 0812002	"AVITA" OOD	s. Tsarichino
		gr. Sofia
		ul. "20-ti April" 6

282

			Prop. 2005/06:106
			Bilaga 4

15	BG 0812008	"Roles 2000" OOD	s. Kardam
		gr. Varna
		ul. "Tsar Ivan Shishman" 13
16	BG 0812019	"Filipopolis" OOD	s. Jeglartsi
		gr. Plovdiv
		ul. "Hristo Danov" 2
17	BG 0812029	"AKURAT – MLECHNA	gr. Dobrich
		PROMISHLENOST" OOD	j.k. "Riltsi"
		gr. Sofia
		ul. "Baba Vida 2"
18	BG 0812030	"FAMA" AD	gr. Dobrich
		gr. Varna	bul. "Dobrudja" 2
		ul. "Evlogi Georgiev" 23
Kardzjaliregionen – nr 9
19	BG 0912004	ET "Rado"	s. Byal izvor
		s. Byal izvor	obsht. Ardino
			obsht. Ardino
Kjustendilregionen – nr 10
20	BG 1012012	"Galkom" OOD	gr. Dupnitsa
		gr. Dupnitsa	ul. "Venelin" 57
21	BG 1012008	ET "Nikolay Kolev"	s. Konyavo
		s. Konyavo

283

			Prop. 2005/06:106
			Bilaga 4

Lovetjregionen – nr 11
22	BG 1112001	"Prima Lakta" Ltd.	gr. Lovech
		gr. Lovech	ul. "Troyansko shose"
		ul. "Troyansko shose" 1
23	BG 1112004	"Mlekoprodukt" OOD	s. Goran
		gr. Lovech
24	BG 1112008	"Plod" AD	gr. Apriltsi
		gr. Apriltsi
25	BG 1112012	"Stilos" OOD	s. Lesidren
		gr. Dupnitsa
		ul. "Batenberg" 64
Pazardzjikregionen – nr 13
26	BG 1312011	"Eko-F" EAD	s. Karabunar
		gr. Sofia
		ul. "Stara planina" 34
27	BG 1312015	"Mevgal Bulgaria" EOOD	gr. Velingrad
		gr. Velingrad	j.k. "Industrialen"
28	BG 1312022	ET "Palmite-Vesela Popova"	gr. Strelcha
		gr. Plovdiv	ul. "Osvobojdenie" 17
		ul. "Koprivkite" 23

284

			Prop. 2005/06:106
			Bilaga 4

Plevenregionen – nr 15
29	BG 1512003	"Mandra 1" EOOD	s. Tranchovitsa
		s. Obnova
30	BG 1512006	"Mandra" OOD	s. Obnova
		s. Obnova
31	BG 1512008	ET "Viola"	gr. Koynare
		gr. Koynare	ul. "Hristo Botev" 16
32	BG 1512010	ET "Militsa Lazarova - 90"	gr. Slavyanovo
		gr. Slavyanovo	ul. "Asen Zlatarev" 2
Plovdivregionen – nr 16
33	BG 1612009	ET "D.Madjarov"	gr. Stamboliiski-mandra
		gr. Plovdiv
34	BG 1612013	ET "Polidey - EI"	s. Domlyan
		gr. Karlovo
35	BG 1612017	"Snep" OOD	gr. Rakovski
		gr. Rakovski	ul. "F.Stanislavov" 57
36	BG 1612020	ET "Bor -Chvor"	s. Dalbok izvor
		s. Dalbok izvor

285

			Prop. 2005/06:106
			Bilaga 4

37	BG 1612023	"Vanela" OOD	s. Tsarimir
		gr. Plovdiv
		bul. "Bulgaria" 170
38	BG 1612024	SD "Kostovi - EMK"	gr. Saedinenie
		gr. Saedinenie
39	BG 1612039	"Topolovo-Agrokomers" OOD	s. Topolovo
		gr. Sofia	Stopanski dvor
		z.k. Dianabad, bl.20
40	BG 1612040	"Mlechni produkti" OOD	s. Manole
		gr. Plovdiv
Razgradregionen – nr 17
41	BG 1712002	ET "Rosver"	gr. Tsar Kaloyan
		gr. Tsar Kaloyan	ul. "Sofia" 41
		ul. "Ivan Vazov" 4
42	BG 1712010	"Bulagrotreyd" OOD	s. Juper
		gr. Ruse
		ul. "Elin Pelin" 15A

286

			Prop. 2005/06:106
			Bilaga 4

43	BG 1712020	ET "Prelest-Sevim Ahmed"	s. Lavino
		s. Podayva	Stopanski dvor
		ul. "Struma" 12
44	BG 1712042	ET "Madar"	s. Terter
		s. Madrevo	Stopanski dvor
		ul. "Han Kubrat" 65
Ruseregionen – nr 18
45	BG 1812002	"Laktis-Byala" AD	gr. Byala
		gr. Byala	ul. "Stefan Stambolov"
			75
46	BG 1812005	ET "DAV"	gr. Vetovo
		gr. Ruse
		ul. "6-ti Septemvri" 43
47	BG 1812022	ZKPU "Tetovo"	s. Tetovo
		s. Tetovo	ul. "Tsar Osvoboditel" 5
48	BG 1812011	ET "Georgi Bojinov-Gogo"	s. Nikolovo
		s. Nikolovo
Silistraregionen – nr 19
49	BG 1912004	ET "Merone-Hristo Kunev"	gr. Alfatar
		gr. Silistra
		bul. "Makedonia" 150

287

			Prop. 2005/06:106
			Bilaga 4

50	BG 1912013	"JOSI" OOD	s. Chernolik
		gr. Sofia
		ul. "Hadji Dimitar" 142 vh.A
51	BG 1912024	"Buldeks" OOD	s. Belitsa
		gr. Silistra
		ul. "D.Donchev" 6
Slivenregionen – nr 20
52	BG 2012007	"Delta lakt" OOD	s. Stoil Voyvoda
		gr. Stara Zagora
		ul. "Tsar Kaloyan" 20
53	BG 2012020	"Yotovi" OOD	gr. Sliven
		gr. Sliven	j.k. Rechitsa
		j.k. Rechitsa
		ul. "Kosharite" 12
54	BG 2012022	"Bratya Zafirovi" OOD	gr. Sliven
		gr. Sliven	Industrialna zona Zapad
		ul. "Treti mart" 7
55	BG 2012030	"Agroprodukt" OOD	s. Dragodanovo
		gr. Sliven
		ul. "Oreshak" 24

288

			Prop. 2005/06:106
			Bilaga 4

56	BG 2012036	"Minchevi" OOD	s. Korten
		s. Korten	obl. Sliven
		obl. Sliven
Smoljanregionen – nr 21
57	BG 2112001	"Belev" EOOD	gr. Smolyan
		gr. Smolyan	ul. "Trakiya" 15
58	BG 2112021	"Rossi" EOOD	gr. Dospat
		gr. Dospat
59	BG 2112018	ET "Rosen Atanasov-Komers"	s. Kutela
		s. Kutela
60	BG 2112023	ET "Iliyan Isakov"	s. Trigrad
		s. Trigrad	obsht. Devin
Sofia stadsregion – nr 22
61	BG 2212001	"Danon – Serdika" AD	ul. "Ohridsko ezero" 3
		gr. Sofia
		ul. "Ohridsko ezero" 3
62	BG 2212002	"Formalat" EOOD	s. G. Lozen
		s. G.Lozen	ul. "Saedinenie" 132
		ul. "Saedinenie" 132
63	BG 2212009	"Serdika-94" OOD	j.k. Jeleznitsa
		j.k. Jeleznitsa

289

			Prop. 2005/06:106
			Bilaga 4

64	BG 2212022	"Megle - MJ" OOD	ul. "Probuda" 12-14
		ul. "Probuda" 14
65	BG 2212023	"EL BI BULGARIKUM" EAD	ul. "Malashevska" 12A
		gr. Sofia
		ul. "Saborna" 9
Sofia distriktsregion – nr 23
66	BG 2312013	ET "Dobrev"	s. Dragushinovo
		s. Dragushinovo
67	BG 2312016	AD "Bovis"	s. Trudovets
		s. Trudovets
68	BG 2312026	"Dyado Liben" OOD	gr. Koprivshtitsa
		gr. Sofia	bul. "H.Nencho
		ul. "Hubcha" 2	Palaveev" 137
69	BG 2312033	"Balkan Spetsial" OOD	s. Gorna Malina
		gr. Sofia

70	BG 2312002	ET "Danim"	gr. Elin Pelin
		gr. Elin Pelin	bul. "Vitosha" 18A

290

			Prop. 2005/06:106
			Bilaga 4

Stara Zagora-regionen – nr 24
71	BG 2412019	"Dekada" OOD	s. Elhovo
		gr. Stara Zagora
		bul. "Ruski" 41 et.3 ap.9
72	BG 2412023	Agricultural Institute	gr. Stara Zagora
		gr. Stara Zagora
73	BG 2412033	"Gospodinovi" OOD	s. Julievo
		gr. Stara Zagora
		pl. "Beroe" 1 ap.21
Targovisjteregionen – nr 25
74	BG 2512004	"PIP Trade" OOD	s. Davidovo
		gr. Sofia
		ul. "Baba Vida" 2
75	BG 2512006	"Hadad" OOD	s. Makariopolsko
		s. Makariopolsko
76	BG 2512016	"Milktreyd-BG" OOD	s. Saedinenie
		gr. Sofia	obl. Targovishte
		obsht. "Studentska" 58-A-115

291

			Prop. 2005/06:106
			Bilaga 4

77	BG 2512017	"YU E S - Komers" OOD	s. Golyamo Gradishte
		gr. Opaka	ul. "Rakovski" 2
Jambolregionen – nr 28
78	BG 2812002	"Arachievi" OOD	s. Kirilovo
		gr. Elhovo
		ul. "Bakalov" 19

79	BG 2812003	"Balgarski jogurt" OOD	s. Veselinovo
		s. Ravda	Kompleks "Ekaterina"
80	BG 2812025	"Sakarela" OOD	gr. Jambol
		gr. Jambol	ul. "Preslav" 269
		ul. "Hr. Botev" 24-B-15

292

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

KAPITEL II

Förteckning över anläggningar som bearbetar både mjölk och som uppfyller kraven och mjölk som inte gör det,

enligt kapitel 4 avsnitt B leden a och c i bilaga VI

Nr	Vet. nr	Anläggningens namn och adress	Plats för de berörda lokalerna

Veliko Tarnovo-regionen – nr 4
1	BG 0412002	"Sofbiolayf-BG" OOD	gr. Svishtov
		gr. Svishtov	ul. "33-ti svishtovski polk." 67
2	BG 0412009	"Milki-luks" OOD	s. Byala Cherkva
		gr. Plovdiv
3	BG 0412010	"Bi Si Si Handel" OOD	gr. Elena
		gr. Elena	ul. "Treti mart" 19

293

			Prop. 2005/06:106
			Bilaga 4

Vratsaregionen – nr 6
4	BG 0612012	ET "Zorov -97"	Vrachanski balkan, mestnost
		gr. Vratsa	"Parshevitsa"
		j.k. Kulata
		ul. "Palkovitsa" 7
Dobritjregionen – nr 8
5	BG 0812009	"Serdika - 90" AD	gr. Dobrich
		gr. Dobrich	ul. "25 septemvri" 100
Lovetjregionen – nr 11
6	BG 1112006	"Kondov Ekoproduktsiya" OOD	s. Staro selo
		gr. Sofia
Plovdivregionen – nr 16
7	BG 1612001	"OMK"	gr. Plovdiv
		gr. Sofia	bul. "Dunav" 3

294

			Prop. 2005/06:106
			Bilaga 4

8	BG 1612002	"Shipka 99" OOD	gr. Parvomay
		gr. Parvomay
9	BG 1612037	"Filipopolis-RK" OOD	gr. Plovdiv
		gr. Plovdiv	j.k. "Proslav"
		gr. Plovdiv	ul. "Prosveta" 2A
			ul. "Prosveta" 2A
10	BG 1612041	"Elit-95" EOOD	s. Dalbok izvor
		s. Dalbok izvor
Ruseregionen – nr 18
11	BG 1812003	"Sirma Prista" AD	gr. Ruse
		gr. Ruse	bul. "3-ti mart" 1
Slivenregionen – nr 20
12	BG 2012006	"Mlechen pat" AD	gr. Nova Zagora
		gr. Sofia	j.k. Industrialen
		ul. "Vasil Levski" 109

295

			Prop. 2005/06:106
			Bilaga 4

13	BG 2012009	"Vangard" OOD	s. Jelyo voyvoda
		gr. Sliven	obl. Sliven
		ul. "Al. Stamboliiski" 1
14	BG 2012019	"Hemus milk komers" OOD	gr. Sliven
		gr. Sliven	Industrialna zona Zapad
		ul. "Neofit Rilski" 3a	j.k. 10
15	BG 2012042	"Tirbul" EAD	"Tirbul" EAD
		gr. Sliven	gr. Sliven
Stara Zagora-regionen – nr 24
16	BG 2412005	"Markeli" AD	gr. Kazanlak
		gr. Stara Zagora	j.k. Industrialen
		ul. "Sv.Kn.Boris" 67 et.3 ap.6

296

			Prop. 2005/06:106
			Bilaga 4

Targovisjteregionen – nr 25
17	BG 2512001	"Mladost -2002" OOD	gr. Targovishte
		gr. Targovishte	bul. "29-ti yanuari" 7
18	BG 2512020	"Mizia-Milk" OOD	gr. Targovishte
		gr. Targovishte	Industrialna zona
		ul. "Rodopi" 5
Chaskovoregionen – nr 26
19	BG 2612047	"Balgarsko sirene" OOD	gr. Haskovo
		gr. Harmanli	bul. "Saedinenie" 94
		ul. "Gotse Delchev" 1

Jambolregionen – nr 28
20	BG 2812022	"Karil i Tanya" OOD	gr. Jambol
		gr. Jambol	ul. "Graf Ignatiev" 189

___________________

297

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

BILAGA VII

Förteckning enligt artikel 23 i anslutningsakten: Övergångsbestämmelser för Rumänien

1.FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

31968 R 1612: Rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT L 257, 19.10.1968, s. 2), senast ändrad genom

–32004 L 0038: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29.4.2004 (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77).

31996 L 0071: Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (EGT L 18, 21.1.1997, s. 1).

298

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

1.Artikel 39 och artikel 49 första stycket i EG-fördraget skall, när det gäller fri rörlighet för arbetstagare och frihet att tillhandahålla tjänster som inbegriper tillfällig rörlighet för arbetstagare enligt definitionen i artikel1 i direktiv 96/71/EG mellan Rumänien å ena sidan och var och en av de nuvarande medlemsstaterna å andra sidan, tillämpas fullt ut endast om inte annat följer av övergångsbestämmelserna i punkterna 2–14.

2.Med avvikelse från artiklarna 1–6 i förordning (EEG) nr 1612/68 och fram till utgången av tvåårsperioden efter anslutningen kommer de nuvarande medlemsstaterna att tillämpa nationella bestämmelser, eller bestämmelser som följer av bilaterala överenskommelser, som reglerar tillträdet till deras arbetsmarknader för rumänska medborgare. De nuvarande medlemsstaterna kan fortsätta att tillämpa sådana bestämmelser fram till slutet av femårsperioden efter anslutningen.

Rumänska medborgare som lagligen arbetar i en nuvarande medlemsstat vid tidpunkten för anslutningen och som haft tillträde till den medlemsstatens arbetsmarknad under en oavbruten period på minst 12 månader kommer att få tillträde till den medlemsstatens arbetsmarknad men inte till arbetsmarknaden i andra medlemsstater som tillämpar nationella bestämmelser.

Rumänska medborgare som efter anslutningen har haft tillträde till arbetsmarknaden i en nuvarande medlemsstat under en oavbruten period på minst 12 månader skall också ha samma rättigheter.

299

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

De rumänska medborgare som avses i andra och tredje styckena ovan skall inte längre ha de rättigheter som anges i dessa stycken om de frivilligt lämnar arbetsmarknaden i den nuvarande medlemsstaten i fråga.

Rumänska medborgare som lagligen arbetar i en nuvarande medlemsstat vid tidpunkten för anslutningen, eller under en period när nationella bestämmelser tillämpas, och som haft tillträde till den medlemsstatens arbetsmarknad under en period på mindre än 12 månader skall inte ha dessa rättigheter.

3. Före utgången av tvåårsperioden efter anslutningen skall rådet se över hur de övergångsbestämmelser som fastställs i punkt 2 fungerar, med utgångspunkt i en rapport från kommissionen.

4. På begäran av Rumänien kan ytterligare en översyn göras. Det förfarande som avses i punkt 3 skall gälla och skall vara slutfört inom sex månader efter det att begäran från Rumänien har mottagits.

300

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

6.Under en sjuårsperiod efter Rumäniens anslutning kommer de medlemsstater där artiklarna 1-6 i förordning (EEG) nr 1612/68 i enlighet med punkt 3, 4 eller 5 tillämpas med avseende på rumänska medborgare, och som utfärdar arbetstillstånd till rumänska medborgare i övervakningssyfte under denna period, att göra detta automatiskt.

7.De medlemsstater där artiklarna 1–6 i förordning (EEG) nr 1612/68 i enlighet med punkt 3, 4 eller 5 tillämpas med avseende på rumänska medborgare, kan tillgripa de förfaranden som anges i följande stycken fram till slutet av sjuårsperioden efter anslutningen.

301

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

302

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

8. Så länge tillämpningen av artiklarna 1–6 i förordning (EEG) nr 1612/68 är tillfälligt upphävd i enlighet med punkterna 2–5 och 7 ovan, skall artikel 23 i direktiv 2004/38/EG tillämpas i Rumänien med avseende på medborgare i de nuvarande medlemsstaterna, och i de nuvarande medlemsstaterna med avseende på rumänska medborgare, på följande villkor, när det gäller arbetstagares familjemedlemmars rätt att ta anställning:

303

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Dessa bestämmelser skall inte påverka gynnsammare bestämmelser, vare sig dessa är nationella eller är en följd av bilaterala överenskommelser.

9. I den mån vissa bestämmelser i direktiv 2004/38/EG, som övertar bestämmelser från direktiv 68/360/EEG47, inte går att skilja från bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1612/68 vars tillämpning fördröjs i enlighet med punkterna 2–5 samt 7 och 8 får Rumänien och de nuvarande medlemsstaterna avvika från de bestämmelserna i den mån det behövs för tillämpningen av punkterna 2-5 samt 7 och 8.

10. Närhelst nationella bestämmelser, eller bestämmelser som följer av bilaterala överenskommelser, tillämpas av de nuvarande medlemsstaterna i enlighet med de ovan fastställda övergångsbestämmelserna, får Rumänien bibehålla likvärdiga bestämmelser med avseende på medborgare i den eller de aktuella medlemsstaterna.

47Rådets direktiv 68/360/EEG av den 15 oktober 1968 om avskaffande av restriktioner för rörlighet och bosättning inom gemenskapen för medlemsstaternas arbetstagare och deras familjer (EGT L 257, 19.10.1968, s. 13). Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33) och upphävt med verkan från

den 30 april 2006 genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77).

304

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

11.Om tillämpningen av artiklarna 1–6 i förordning (EEG) nr 1612/68 tillfälligt upphävs av någon av de nuvarande medlemsstaterna kan Rumänien tillgripa de förfaranden som fastställs i punkt 7 med avseende på Bulgarien. Under varje sådan period skall arbetstillstånd utfärdade av Rumänien i övervakningssyfte till medborgare i Bulgarien utfärdas automatiskt.

13.För att hantera allvarliga störningar eller risk för sådana i känsliga tjänstesektorer på sina arbetsmarknader, som i vissa regioner skulle kunna uppstå genom tillhandahållande av tjänster över gränserna, enligt artikel 1 i direktiv 96/71/EG, får Tyskland och Österrike, så länge de genom de ovan fastställda övergångsbestämmelserna tillämpar nationella bestämmelser eller bestämmelser som följer av bilaterala överenskommelser avseende rumänska arbetstagares fria rörlighet, efter att ha underrättat kommissionen göra avsteg från artikel 49 första stycket i EG- fördraget i syfte att, i samband med tillhandahållande av tjänster av firma som är etablerade

i Rumänien, begränsa tillfällig rörlighet för arbetstagare vars rätt att arbeta i Tyskland och Österrike omfattas av nationella bestämmelser.

305

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Förteckningen över tjänstesektorer som får omfattas av detta undantag är följande:

–	I Tyskland:

	Sektor	NACE*-kod, om inte annat anges
	Byggverksamhet, inbegripet närstående	45.1–4
	branscher	Verksamhet som förtecknas i bilagan till
		direktiv 96/71/EG
	Rengöring och sotning	74.70	Rengöring och sotning
	Andra tjänster	74.87	Endast verksamhet som
		inredningsarkitekt

306

		Prop. 2005/06:106
		Bilaga 4
–	I Österrike:

	Sektor	NACE*-kod, om inte annat anges
	Service till växtodling	01.41
	Stenvarutillverkning	26.7
	Tillverkning av metallstommar och	28.11
	delar därav
	Byggverksamhet, inbegripet	45.1–4
	närstående branscher	Verksamhet som förtecknas i
		bilagan till direktiv 96/71/EG
	Säkerhetstjänst	74.60
	Rengöring och sotning	74.70
	Vård i hemmet	85.14
	Omsorg och sociala tjänster i	85.32
	öppenvård

_______________

*NACE: se 31990 R 3037: Rådets förordning (EEG) nr 3037/90 av

den 9 oktober 1990 om statistisk näringsgrensindelning i Europeiska gemenskapen (EGT L 293, 24.10.1990, s. 1). Förordningen senast ändrad genom 32003 R 1882: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 av den 29.9.2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

307

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

I den mån Tyskland eller Österrike gör avsteg från artikel 49 första stycket i EG-fördraget

i enlighet med föregående stycken får Rumänien efter att ha underrättat kommissionen införa likvärdiga bestämmelser.

Tillämpningen av denna punkt får inte leda till villkor för arbetstagares tillfälliga rörlighet inom ramen för tillhandahållande av tjänster över gränserna mellan Tyskland eller Österrike och Rumänien som är mer restriktiva än de som gäller vid undertecknandet av anslutningsfördraget.

14. Tillämpningen av punkterna 2–5 och 7–12 får inte leda till villkor för rumänska medborgares tillträde till de nuvarande medlemsstaternas arbetsmarknader som är mer restriktiva än de som gäller vid undertecknandet av anslutningsfördraget.

Migrerande rumänska arbetstagare och deras familjer som lagligen är bosatta och arbetar i en annan medlemsstat eller migrerande arbetstagare från andra medlemsstater och deras familjer som lagligen är bosatta och arbetar i Rumänien får inte behandlas mer restriktivt än de som kommer från tredjeländer och som är bosatta och arbetar i den aktuella medlemsstaten respektive i Rumänien. Vidare får, som en tillämpning av principen om gemenskapspreferens, migrerande arbetstagare från tredjeländer som är bosatta och arbetar i Rumänien inte åtnjuta en mer gynnsam behandling än rumänska medborgare.

308

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

2.FRIHET ATT TILLHANDAHÅLLA TJÄNSTER

31997 L 0009: Europaparlamentets och rådets direktiv 97/9/EG av den 3 mars 1997 om system för ersättning till investerare (EGT L 84, 26.3.1997, s. 22).

Med avvikelse från artikel 4.1 i direktiv 97/9/EG skall miniminivån för ersättning inte gälla i Rumänien till och med den 31 december 2011. Rumänien skall se till att dess system för ersättning till investerare ger ett skydd på minst 4 500 EUR från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 december 2007, minst 7 000 EUR från och med den 1 januari 2008 till och med den 31 december 2008, minst 9 000 EUR från och med den 1 januari 2009 till och med

den 31 december 2009, minst 11 000 EUR från och med den 1 januari 2010 till och med den 31 december 2010 och minst 15 000 EUR från och med den 1 januari 2011 till och med den 31 december 2011.

Under övergångsperioden kommer de övriga medlemsstaterna fortfarande att ha rätt att hindra filialer till rumänska värdepappersföretag som är etablerade på deras territorium från att bedriva verksamhet, om inte och till dess att sådana filialer har anslutit sig till ett officiellt erkänt system för ersättning till investerare i den berörda medlemsstaten för att täcka skillnaden mellan den rumänska ersättningsnivån och den miniminivå som anges i artikel 4.1 i direktiv 97/9/EG.

309

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

3. FRI RÖRLIGHET FÖR KAPITAL

Fördraget om Europeiska unionen,

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

1.Trots skyldigheterna enligt de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen får Rumänien under fem år från dagen för anslutningen behålla de begränsningar som fastställs i landets vid undertecknandet av anslutningsfördraget gällande lagstiftning om förvärv av mark för fritidsbostäder av medborgare i medlemsstaterna eller de stater som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) vilka inte är bosatta i Rumänien och av bolag som bildats i överensstämmelse med en annan medlemsstats eller en EES-stats lagstiftning och som varken är etablerade eller har en filial eller ett representationskontor på Rumäniens territorium.

Medlemsstaternas medborgare och medborgare i de stater som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet vilka är lagligen bosatta i Rumänien skall inte omfattas av bestämmelserna i föregående stycke eller några andra regler eller förfaranden än dem som gäller för rumänska medborgare.

310

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

2.Trots skyldigheterna enligt de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen får Rumänien under sju år från dagen för anslutningen behålla de begränsningar som fastställs i landets vid undertecknandet av anslutningsfördraget gällande lagstiftning om förvärv av jordbruksmark, skog och skogsbruksmark av medlemsstaternas medborgare, av medborgare i stater som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och av bolag som bildats i överensstämmelse med en annan medlemsstats eller en EES- stats lagstiftning och som varken är etablerade eller registrerade i Rumänien. En medborgare i en medlemsstat får i samband med förvärv av jordbruksmark, skog och skogsbruksmark under inga förhållanden behandlas mindre gynnsamt än vid tidpunkten för undertecknandet av anslutningsfördraget eller behandlas mer restriktivt än en medborgare i ett tredjeland.

Jordbrukare som är egenföretagare och medborgare i en annan medlemsstat och som vill etablera sig och bosätta sig i Rumänien skall inte omfattas av bestämmelserna i föregående stycke och inte heller av några andra förfaranden än dem som gäller för rumänska medborgare.

311

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

4.KONKURRENSPOLITIK

A.SKATTESTÖD

1. Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, avdelning VI kapitel 1, Konkurrensregler

a)Trots bestämmelserna i artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget får Rumänien för företag som erhöll det permanenta investerarcertifikatet i eftersatta områden före den 1 juli 2003 fortsätta att bevilja befrielse från bolagsskatt på grundval av regeringens provisoriska förordning nr 24/1998 om eftersatta områden, i dess ändrade form,

–för 3 eftersatta områden (Brad, Valea Jiului, Balan) till och med den 31 december 2008,

–för 22 eftersatta områden (Comanesi, Bucovina, Altân Tepe, Filipesti, Ceptura, Albeni, Schela, Motru Rovinari, Rusca Montana, Bocsa, Moldova Noua-Anina, Baraolt, Apuseni, Stei-Nucet, Borod Suncuius-Dobresti-Vadu Crisului, Popesti-Derna-Alesd, Ip, Hida-Surduc- Jibou-Balan, Sarmasag-Chiejd-Bobota, Baia Mare, Borsa Viseu, Rodna) till och med den 31 december 2009,

312

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

–för 3 eftersatta områden (Cugir, Zimnicea, Copsa Mica) till och med den 31 december 2010,

på följande villkor:

–Det statliga stödet beviljas för regionala investeringar enligt följande:

–Nettointensiteten för sådant regionalstöd får inte överskrida 50 % i nettobidragsekvivalenter. Detta tak får höjas för små och medelstora företag med 15 procentenheter, förutsatt att det totala nettostödet inte överskrider 75 %.

–Om företaget verkar inom motorfordonssektorn48 får det totala stödet inte överskrida ett maximibelopp på 30 % av de stödberättigande investeringskostnaderna.

–Perioden för att beräkna det stöd som skall inbegripas under ovan nämnda tak skall inledas den 2 januari 2003. Allt stöd som begärts och mottagits på grundval av vinster före detta datum skall uteslutas ur beräkningen.

48Enligt bilaga C till kommissionens meddelande – Sektorsövergripande rambestämmelser för regionalstöd till stora investeringsprojekt (EGT C 70, 19.3.2002, s. 8). Meddelandet senast ändrat och offentliggjort i EUT C 263, 1.11.2003, s. 3.

313

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

–Vid beräkningen av det totala stödet skall hänsyn tas till allt stöd som beviljats stödmottagaren i förhållande till de stödberättigande kostnaderna, inklusive stöd som beviljats enligt andra system och oberoende av om stödet beviljats från lokala, regionala eller nationella källor eller från gemenskapen.

–De stödberättigande kostnaderna skall fastställas på grundval av riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål49.

–De stödberättigande kostnader som får beaktas är de som uppstått mellan den 2 oktober 1998 (dvs. datumet för ikraftträdandet av systemet enligt regeringens provisoriska förordning nr 24/1998 om eftersatta områden) och den 15 september 2004.

b)Rumänien skall lämna följande till kommissionen:

–Två månader efter anslutningen, information om uppfyllandet av ovanstående villkor.

49EGT C 74, 10.3.1998, s. 9. Riktlinjerna senast ändrade och offentliggjorda i EGT C 258, 9.9.2000, s. 5.

314

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

–Senast vid utgången av december 2010, information om stödmottagarnas faktiska stödberättigande investeringskostnader enligt regeringens ändrade provisoriska förordning nr 24/1998 om eftersatta områden och om de totala stödbeloppen som mottagarna erhållit.

–Halvårsrapporter om kontrollen av det stöd som ges mottagarna inom motorfordonssektorn.

2.Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, avdelning VI kapitel 1, Konkurrensregler

a)Trots bestämmelserna i artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget får Rumänien för företag som undertecknade handelskontrakt med frihandelsområdenas förvaltningar före den 1 juli 2002 fortsätta att bevilja avgiftsbefrielse på grundval av lag nr 84/1992 om frihandelsområden, i dess ändrade form, till och med den 31 december 2011 på följande villkor:

–Det statliga stödet beviljas för regionala investeringar:

315

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

–Om företaget verkar inom motorfordonssektorn50 får det totala stödet inte överskrida ett maximibelopp på 30 % av de stödberättigande investeringskostnaderna.

–De stödberättigande kostnaderna skall fastställas på grundval av riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål51.

50Enligt bilaga C till kommissionens meddelande – Sektorsövergripande rambestämmelser för regionalstöd till stora investeringsprojekt (EGT C 70, 19.3.2002, s. 8). Meddelandet senast ändrat och offentliggjort i EUT C 263, 1.11.2003, s. 3.

51EGT C 74, 10.3.1998, s. 9. Riktlinjerna senast ändrade och offentliggjorda i EGT C 258, 9.9.2000, s. 5.

316

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

–De stödberättigande kostnader som får beaktas skall vara de som uppstod mellan den 30 juli 1992 (dvs. datumet för ikraftträdandet av systemet enligt lag nr 84/1992 om frihandelsområden) och den 1 november 2004.

b)Rumänien skall lämna följande till kommissionen:

–Två månader efter anslutningen, information om uppfyllandet av ovanstående villkor.

–Senast vid utgången av december 2011, information om stödmottagarnas faktiska stödberättigande investeringskostnader enligt lag nr 84/1992 om frihandelsområden, i dess ändrade form, och om de totala stödbeloppen som mottagarna erhållit.

–Halvårsrapporter om kontrollen av det stöd som ges mottagarna inom motorfordonssektorn.

317

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

B.OMSTRUKTURERING AV STÅLSEKTORN

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, avdelning VI kapitel 1, Konkurrensregler

1. Trots artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget skall det statliga stöd som Rumänien beviljat bestämda delar av den rumänska stålindustrin för omstrukturering från 1993 till 2004 anses vara förenligt med den gemensamma marknaden under förutsättning att

–den period som föreskrivs i artikel 9.4 i protokoll 2 om EKSG-produkter till Europaavtalet

om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Rumänien, å andra sidan52, har förlängts till och med den 31 december 2005,

–de villkor som anges i det nationella omstruktureringsprogrammet och de enskilda

verksamhetsplanerna, på grundval av vilka ovannämnda protokoll förlängts, uppfylls under hela perioden 2002-2008,

52EGT L 357, 31.12.1994, s. 2. Avtalet senast ändrat genom beslut nr 2/2003 av associeringsrådet EU-Rumänien av den 25.9.2003 (ännu inte offentliggjort i EUT).

318

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

–villkoren i dessa bestämmelser och i tillägg A är uppfyllda,

–inget statligt stöd, oavsett form, beviljas eller utbetalas till de stålverk som omfattas av det nationella omstruktureringsprogrammet från och med den 1 januari 2005 till och med den 31 december 2008, omstruktureringsperiodens slut, och

–inget statligt stöd för omstrukturering beviljas eller utbetalas till den rumänska stålsektorn efter den 31 december 2004. För tillämpningen av dessa bestämmelser och tillägg A avses med statligt stöd för omstrukturering alla åtgärder i fråga om stålföretag som innebär statligt stöd i enlighet med artikel 87.1 i EG-fördraget och som inte kan anses vara förenliga med den gemensamma marknaden enligt de normala gemenskapsreglerna.

2. Endast de företag som förtecknas i del I i tillägg A (nedan kallade "stödmottagande företag") skall vara berättigade till statligt stöd inom ramen för omstruktureringsprogrammet för den rumänska stålindustrin.

319

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

3.Omstruktureringen av den rumänska stålsektorn, som den beskrivs i de stödmottagande företagens enskilda verksamhetsplaner och i det nationella omstruktureringsprogrammet, samt i linje med villkoren i dessa bestämmelser och i tillägg A, skall vara avslutad senast

den 31 december 2008 (nedan kallat "omstruktureringsperiodens slut").

4.Ett stödmottagande företag får inte

a)vid sammanslagning med ett företag som inte förtecknas i del I i tillägg A, överlåta åtnjutandet av det stöd som beviljats det stödmottagande företaget,

b)ta över tillgångar från ett företag som inte förtecknas i del I i tillägg A och överlåta åtnjutandet av det stöd som beviljats det under perioden fram till och med

den 31 december 2008.

5.Varje eventuell senare ändring när det gäller ägandet av något av de stödmottagande företagen skall ske med respekt för de villkor och principer om bärkraft, statligt stöd och kapacitetsminskning som fastställs i dessa bestämmelser och i tillägg A.

6.Företag som inte förtecknas som "stödmottagande företag" i del I i tillägg A skall inte erhålla något statligt stöd för omstrukturering eller något annat stöd som anses vara oförenligt med gemenskapens regler för statligt stöd och skall i detta sammanhang inte underkastas något krav på kapacitetsminskning. Kapacitetsminskningar inom dessa företag skall inte räknas in i minimiminskningen.

320

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

7. Det totala bruttobeloppet för statligt stöd för omstrukturering som skall godkännas för de stödmottagande företagen skall fastställas på grundval av motiveringarna för varje enskild stödåtgärd i det slutliga nationella omstruktureringsprogrammet och de slutliga enskilda verksamhetsplaner som skall godkännas av de rumänska myndigheterna, med förbehåll för den slutliga kontrollen av att de kriterier som avses i artikel 9.4 i protokoll 2 till Europaavtalet är uppfyllda samt rådets godkännande. Det totala bruttobeloppet för statligt stöd för omstrukturering som beviljats och utbetalats under perioden 1993-2004 får under inga omständigheter överstiga 49 985 miljarder ROL. Inom detta totala tak skall följande undertak eller högsta belopp gälla för statligt stöd som beviljats och utbetalats till varje stödmottagande företag under perioden 1993-2004:

Ispat Sidex Galati	30 598 miljarder ROL
Siderurgica Hunedoara	9 975 miljarder ROL
CS Resita	4 707 miljarder ROL
IS Câmpia Turzii	2 234 miljarder ROL
COS Târgoviste	2 399 miljarder ROL
Donasid (Siderca) Calarasi	72 miljarder ROL

Det statliga stödet skall leda till bärkraft under normala marknadsförhållanden för de stödmottagande företagen vid omstruktureringsperiodens slut. Beloppet och intensiteten för sådant stöd skall vara strikt begränsat till vad som är absolut nödvändigt för att återställa sådan bärkraft. Bärkraften skall fastställas med beaktande av de riktmärken som beskrivs i del III i tillägg A.

321

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Inget ytterligare statligt stöd får beviljas av Rumänien för omstrukturering av den rumänska stålindustrin.

8. De totala nettokapacitetsminskningar som skall uppnås av de stödmottagande företagen för färdiga produkter under tiden 1993–2008 skall vara minst 2,05 miljoner ton.

Dessa kapacitetsminskningar skall mätas på grundval av definitiva nedläggningar av berörda varmvalsverk genom fysisk destruktion som innebär att de ej kan tas i bruk på nytt. Konkursförklaring av ett stödmottagande företag skall inte räknas som kapacitetsminskning53.

Nettokapacitetsminskningen på minst 2,05 miljoner ton och datumen för såväl produktionens upphörande som de definitiva nedläggningarna av de berörda anläggningarna skall uppnås enligt den tidsplan som återges i del II i tillägg A.

53Kapacitetsminskningarna skall vara stadigvarande enligt definitionen i kommissionens beslut nr 3010/91/EKSG (EGT L 286, 16.10.1991, s. 20).

322

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

9. De enskilda verksamhetsplanerna skall skriftligen godkännas av de stödmottagande företagen. De skall genomföras med följande särskilda innehåll:

a)För Ispat Sidex Galati:

i)Genomförande av ett investeringsprogram för att modernisera anläggningen, förbättra avkastningen, minska kostnaderna (särskilt energiförbrukningen) och förbättra kvaliteten.

ii)Skifte till marknadssegment för platta stålprodukter med högre mervärde.

iii)Förbättrad operativ effektivitet och organisationsstyrning.

iv)Slutförd finansiell omstrukturering av företaget.

v)Genomförande av nödvändiga investeringar för att följa miljölagstiftningen.

323

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

b)För Siderurgica Hunedoara:

i)Modernisering av anläggningen för att uppnå de planerade försäljningsmålen.

ii)Förbättrad operativ effektivitet och organisationsstyrning.

iii)Genomförande av nödvändiga investeringar för att följa miljölagstiftningen.

c)För IS Câmpia Turzii:

i)Ökad tillverkning av produkter med högre mervärde och av förädlade produkter.

ii)Genomförande av investeringsprogrammet för att höja produktionskvaliteten.

iii)Förbättrad operativ effektivitet och organisationsstyrning.

iv)Genomförande av nödvändiga investeringar för att följa miljölagstiftningen.

324

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

d)För CS Resita:

i)Specialisering på halvfabrikat för att försörja den lokala rörsektorn.

ii)Stängning av ineffektiva enheter.

iii)Genomförande av nödvändiga investeringar för att följa miljölagstiftningen.

e)För COS Târgoviste:

i)Ökad andel produkter med högre mervärde.

ii)Genomförande av ett investeringsprogram för att uppnå kostnadsminskningar, högre effektivitet och förbättrad kvalitet.

iii)Genomförande av nödvändiga investeringar för att följa miljölagstiftningen.

325

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

f)För Donasid Calarasi:

i)Genomförande av investeringsprogrammet för att modernisera anläggningen.

ii)Ökad andel halvfabrikat.

iii)Genomförande av nödvändiga investeringar för att följa miljölagstiftningen.

10.Alla senare ändringar i det nationella omstruktureringsprogrammet och de enskilda verksamhetsplanerna måste godkännas av kommissionen och i förekommande fall av rådet.

11.Omstruktureringen skall genomföras med full insyn och på grundval av sunda marknadsekonomiska principer.

12.Kommissionen och rådet skall noga övervaka hur omstruktureringsprogrammet och de enskilda verksamhetsplanerna genomförs samt att villkoren i dessa bestämmelser och i tillägg A uppfylls före och efter anslutningen fram till 2009. Kommissionen skall särskilt övervaka att de viktigaste åtagandena och bestämmelserna i punkterna 7 och 8 om statligt stöd, bärkraft och kapacitetsminskningar uppfylls, särskilt med användning av omstruktureringsriktmärkena i punkt 9 och del III i tillägg A. För detta ändamål skall kommissionen rapportera till rådet.

326

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

13.Övervakningen skall inbegripa en oberoende utvärdering som skall genomföras årligen från 2005 till och med 2009.

14.Rumänien skall samarbeta fullt ut inom ramen för alla övervakningsbestämmelser. Särskilt gäller följande:

–Rumänien skall lägga fram halvårsrapporter för kommissionen senast den 15 mars och den 15 september varje år, såvida inte kommissionen beslutar annorlunda. Den

första rapporten skall läggas fram den 15 mars 2005 och den sista den 15 mars 2009.

–Rapporterna skall innehålla all information som behövs för att övervaka omstruktureringsprocessen, kapacitetsminskningen och kapacitetsutnyttjandet och skall ge tillräckliga finansiella uppgifter för att möjliggöra en bedömning av huruvida villkoren och kraven i dessa bestämmelser och i tillägg A har uppfyllts. Rapporterna skall minst innehålla den information som anges i del IV i tillägg A, som kommissionen förbehåller sig rätten att ändra i linje med de erfarenheter den gör under övervakningen. Utöver de enskilda verksamhetsrapporterna för de stödmottagande företagen skall det även utarbetas en rapport om den övergripande situationen inom den rumänska stålsektorn, med den senaste makroekonomiska utvecklingen.

327

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

–Rumänien skall kräva att de stödmottagande företagen lämnar alla relevanta uppgifter som under andra omständigheter skulle kunna betraktas som konfidentiella. När kommissionen rapporterar till rådet skall den se till att konfidentiell information om de enskilda företagen inte avslöjas.

15.En rådgivande kommitté bestående av företrädare för de rumänska myndigheterna och för kommissionen skall sammanträda på halvårsbasis. Möten i denna rådgivande kommitté kan också hållas på ad hoc-basis om kommissionen så finner nödvändigt.

16.Om kommissionen på grundval av övervakningen finner att det förekommit väsentliga avvikelser från prognoserna om den makroekonomiska utvecklingen, de stödmottagande företagens finansiella situation eller bedömningen av bärkraften kan den kräva att Rumänien vidtar lämpliga åtgärder för att förstärka eller ändra omstruktureringsåtgärderna för de berörda stödmottagande företagen.

17.Om övervakningen visar

a)att något eller några villkor i dessa bestämmelser eller i tillägg A inte har uppfyllts, eller

328

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

b)att något eller några av Rumäniens åtaganden i samband med förlängningen av den period under vilken Rumänien undantagsvis får bevilja statligt stöd för omstruktureringen av landets stålindustri enligt Europaavtalet inte har uppfyllts, eller

c)att Rumänien under omstruktureringsperioden har beviljat ytterligare, oförenligt statligt stöd till stödmottagande företag eller till något stålföretag,

skall kommissionen vidta lämpliga åtgärder som innebär att de berörda företagen måste betala tillbaka stödbelopp som står i strid med villkoren i dessa bestämmelser och i tillägg A. Vid behov skall de skyddsklausuler som anges i artikel 37 i akten eller artikel 39 i akten tillämpas.

329

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

5.JORDBRUK

A.JORDBRUKSLAGSTIFTNING

31999 R 1493: Rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (EGT L 179, 14.7.1999, s. 1), senast ändrad genom

–32003 R 1795: Kommissionens förordning (EG) nr 1795/2003 av den 13.10.2003 (EUT L 262, 14.10.2003, s. 13).

Med avvikelse från artikel 19.1-19.3 i förordning (EG) nr 1493/1999 får Rumänien erkänna återplanteringsrätter som erhållits genom röjning av hybridsorter som inte får ingå i klassificeringen av vinsorter och som odlas på en areal av 30 000 hektar. Dessa återplanteringsrätter får utnyttjas endast till och med den 31 december 2014 och uteslutande för odling av Vitis vinifera.

Omstrukturering och omställning av dessa vinodlingar skall inte berättiga till gemenskapsstöd i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 1493/1999. Nationellt statligt stöd får dock beviljas för de kostnader som förorsakas av omstruktureringen och omställningen. Detta stöd får inte överstiga 75 % av samtliga kostnader per vinodling.

330

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

B.VETERINÄRLAGSTIFTNING OCH FYTOSANITÄR LAGSTIFTNING

I.VETERINÄRLAGSTIFTNING

32004 R 0852: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (EUT L 139, 30.4.2004, s. 1).

32004 R 0853: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av

den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (EUT L 139, 30.4.2004, s. 55).

a)De strukturella krav som fastställs i förordning (EG) nr 852/2004, bilaga II, kapitel II och i förordning (EG) nr 853/2004, bilaga III, avsnitt I, kapitlen II och III, avsnitt II, kapitlen II och III, och avsnitt V, kapitel I, skall inte tillämpas på anläggningar i Rumänien som förtecknas i tillägg B till denna bilaga till och med den 31 december 2009, med förbehåll för de villkor som fastställs nedan.

331

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

b)Så länge de anläggningar som avses i led a ovan omfattas av bestämmelserna i det ledet skall produkter med ursprung i dessa anläggningar endast släppas ut på den inhemska marknaden eller användas för ytterligare bearbetning i anläggningar i Rumänien som också omfattas av bestämmelserna i led a, oberoende av datum för saluföringen. Dessa produkter måste vara försedda med ett annat sundhets- eller identifieringsmärke än det som föreskrivs i artikel 5 i förordning (EG) nr 853/2004.

Föregående stycke gäller också alla produkter med ursprung i integrerade anläggningar för kött, där en del av anläggningen omfattas av bestämmelserna i led a.

c)De mjölkbearbetningsanläggningar som förtecknas i tillägg B till denna bilaga får till och med den 31 december 2009 ta emot leveranser av obehandlad mjölk som inte uppfyller kraven i eller inte har behandlats i enlighet med kraven i förordning (EG) nr 853/2004, bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, delarna II och III, förutsatt att de jordbruksföretag från vilka mjölken levereras ingår i en förteckning som de rumänska

myndigheterna har upprättat för detta ändamål. Rumänien skall lämna årliga rapporter till kommissionen om de framsteg som gjorts med uppgraderingen av dessa mjölkgårdar och systemet för uppsamling av mjölk.

332

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

d)Rumänien skall sörja för gradvis överensstämmelse med de strukturella kraven i led a. Före anslutningen skall Rumänien till kommissionen överlämna en uppgraderingsplan som godkänts av den behöriga nationella veterinärmyndigheten för var och en av de anläggningar som omfattas av den åtgärd som fastställs genom led a och förtecknas i tillägg B. Planen skall innefatta en förteckning över brister avseende de krav som avses i led a och planerat datum för korrigering av dessa. Rumänien skall lämna årliga rapporter till kommissionen om framstegen vid var och en av anläggningarna. Rumänien skall se till att endast de anläggningar som helt uppfyller kraven senast den 31 december 2009 får fortsätta i drift.

e)Kommissionen får, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 58 i

förordning (EG) nr 178/200254, uppdatera tillägg B till denna bilaga före anslutningen och till och med den 31 december 2009, och får i detta sammanhang lägga till eller stryka enskilda anläggningar, mot bakgrund av de framsteg som gjorts med att korrigera befintliga brister samt resultaten av övervakningsprocessen.

54Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1642/2003 (EUT L 245, 29.9.2003, s. 4).

333

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

II.FYTOSANITÄR LAGSTIFTNING

31991 L 0414: Rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EGT L 230, 19.8.1991, s. 1), senast ändrat genom

–32004 L 0099: Kommissionens direktiv 2004/99/EG av den 1.10.2004 (EUT L 309, 6.10.2004, s. 6).

Med avvikelse från artikel 13.1 i direktiv 91/414/EEG får Rumänien förlänga tidsfristerna för tillhandahållande av de uppgifter som avses i bilagorna II och III till direktiv 91/414/EEG när det gäller växtskyddsmedel som för närvarande är tillåtna i Rumänien och som saluförs uteslutande på rumänskt territorium och innehåller kopparföreningar (sulfat, oxiklorid eller hydroxid), svavel, acetoklor, dimetoat och 2, 4-D, förutsatt att dessa ingredienser vid den tidpunkten är förtecknade i bilaga I till det direktivet. De ovannämnda tidsfristerna får förlängas till och med senast den 31 december 2009, utom för 2, 4-D där tidsfristen får förlängas

till och med senast den 31 december 2008. De ovannämnda bestämmelserna skall endast tillämpas på företag som faktiskt inledde arbetet med att ta fram eller skaffa sig nödvändiga uppgifter före den 1 januari 2005.

334

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

6.TRANSPORTPOLITIK

–32002 R 0484: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 484/2002 av den 1.3.2002 (EGT L 76, 19.3.2002, s. 1).

a)Med avvikelse från artikel 1 i förordning (EEG) nr 3118/93 och fram till utgången av det tredje året efter anslutningen skall transportföretag som är etablerade i Rumänien vara uteslutna från utförande av inrikes godstransporter på väg i de övriga medlemsstaterna, och transportföretag som är etablerade i de övriga medlemsstaterna skall vara uteslutna från utförande av inrikes godstransporter på väg i Rumänien.

335

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

c)De medlemsstater där artikel 1 i förordningen tillämpas enligt b ovan får använda sig av det förfarande som anges nedan fram till utgången av det femte året efter anslutningen.

336

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

2. 31996 L 0053: Rådets direktiv 96/53/EG av den 25 juli 1996 om största tillåtna dimensioner i nationell och internationell trafik och högsta tillåtna vikter i internationell trafik för vissa vägfordon som framförs inom gemenskapen (EGT L 235, 17.9.1996, s. 59), senast ändrat genom

–32002 L 0007: Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/7/EG av den 18.2.2002 (EGT L 67, 9.3.2002, s. 47).

Med avvikelse från artikel 3.1 i direktiv 96/53/EG får fordon som inte överskrider gränsvärdena för kategorierna 3.2.1, 3.4.1, 3.4.2 och 3.5.1 i bilaga I till det direktivet använda icke uppgraderade delar av det rumänska vägnätet till och med den 31 december 2013 endast om de inte heller överskrider de rumänska gränsvärdena för axeltryck.

337

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Från och med anslutningen får inga begränsningar åläggas fordon som uppfyller kraven i direktiv 96/53/EG när det gäller användningen av de viktigaste genomfartsvägar som anges i bilaga 5 till transportavtalet mellan EG och Rumänien55 och bilaga I till Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet56 genomfartsvägarna förtecknas nedan:

1.Alba Iulia – Turda – Zalau – Satu Mare – Halmeu (väg E 81)

2.Zalau – Oradea – Bors (vägarna 1 H and E 60)

3.Marasesti – Bacau – Suceava – Siret (väg E 85)

4.Tisita – Tecuci – Husi – Albita (väg E 581)

5.Simeria – Hateg – Rovinari – Craiova – Calafat (väg E 79)

6.Lugoj – Caransebes – Drobeta–Turnu Severin – Filiasi – Craiova (väg E 70)

7.Craiova – Alexandria – Bucuresti (väg 6)

8.Drobeta Turnu Severin – Calafat (väg 56 A)

9.Bucuresti – Buzau (vägarna E 60/E 85)

10.Bucuresti – Giurgiu (vägarna E 70/E 85)

11.Brasov – Sibiu (väg E 68)

12.Timisoara – Stamora Moravita

55Avtalet om vägtransitering mellan Europeiska gemenskapen och Rumänien för godstransporter av den 28 juni 2001 (EGT L 142, 31.5.2002, s. 75).

56EGT L 228, 9.9.1996, s. 1. Beslutet senast ändrat genom beslut nr 884/2004/EG (EUT L 167, 30.4.2004, s. 1).

338

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Rumänien skall följa tidsplanen i tabellen nedan för uppgradering av landets sekundära vägnät enligt kartan nedan. Vid alla investeringar i infrastruktur där medel ur gemenskapens budget används skall det säkerställas att huvudvägarna byggs eller uppgraderas så att de bär ett axeltryck på 11,5 ton.

Medan uppgraderingen slutförs skall det rumänska sekundära vägnätet successivt öppnas för fordon i internationell trafik som inte överskrider gränsvärdena i direktivet. När det är tekniskt möjligt skall det vara tillåtet att använda de icke uppgraderade delarna av det sekundära vägnätet för lastning och lossning under hela övergångsperioden.

Från och med anslutningen får fordon i internationell trafik som inte överskrider gränsvärdena i direktiv 96/53/EG omfattas av tillfälliga tilläggsavgifter på rumänska sekundära vägnätet endast om de överskrider de nationella gränsvärdena för axeltryck. Dessa fordon skall inte omfattas av sådana tillfälliga tilläggsavgifter på det rumänska sekundära vägnätet på grund av att de överskrider de nationella gränsvärdena för fordons dimensioner eller totalvikt. Dessutom skall avgifterna för fordon i internationell trafik som inte överskrider gränsvärdena i direktiv 96/53/EG och som är utrustade med luftfjädring vara minst 25 % lägre.

339

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Tillfälliga tilläggsavgifter för fordon i internationell trafik som inte överskrider gränsvärdena i direktivet när dessa använder icke-uppgraderade delar av det sekundära vägnätet skall tas ut på ett icke-diskriminerande sätt. Avgiftssystemet skall vara tydligt, och betalningen av dessa avgifter får varken medföra någon oskälig administrativ belastning eller försening för användaren eller leda till systematisk kontroll av gränsvärde för axeltryck vid gränsen. Tillämpningen av gränsvärden för axeltryck skall vara icke-diskriminerande på hela territoriet och även gälla fordon registrerade i Rumänien.

Avgifterna för fordon som saknar luftfjädring men inte överskrider gränsvärdena i direktiv 96/53/EG får inte överstiga den avgiftsnivå som anges i tabellen nedan (2002 års siffror). Avgifterna för fordon som har luftfjädring och som inte överskrider gränsvärdena i direktiv 96/53/EG skall vara minst 25 % lägre.

Högsta avgiftsnivå (2002 års siffror) för fordon som saknar luftfjädring men inte överskrider gränsvärdena i direktiv 96/53/EG

Fastställt singelaxeltryck i ett fordon	Tilläggsavgift för användning av en kilometer
(från - till)	icke uppgraderad väg (med en högsta
	lastbärande kapacitet på 10 ton per axel) i euro
	(2002 års siffror)
från 10 ton per axel till 10,5 ton per axel	0,11
från 10,5 ton per axel till 11 ton per axel	0,30
från 11 ton per axel till 11,5 ton per axel	0,44

340

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Tidsplan för uppgradering av det sekundära vägnät som successivt kommer att öppnas för fordon som inte överskrider gränsvärdena i direktiv 96/53/EG

Period	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	TOTALT
Km där arbete utförs1	3 031	2 825	1 656	1 671	1 518	1 529	1 554
Km som tas i bruk2	960	1 674	528	624	504	543	471
Arbete sammanräknat	3 916	5 590	6 118	6 742	7 246	7 789	8 260	8 260
(i km)	3 916	5 590	6 118	6 742	7 246	7 789	8 260	8 260
(i km)

1Km där arbete utförs = vägavsnitt där arbete utförs under referensåret. Arbetet kan inledas under referensåret eller ha inletts under tidigare år.

2Km som tas i bruk = vägavsnitt där arbete avslutas eller som tas i bruk under referensåret.

341

NATIONAL ROADS REHABILITATION - PROJECTS TO BE COMPLETED BY 2013

Radauti

Prut

DARABANI 29A

E81/E58

Tarna

E85

George EnescuManoleasa

Mare

29C

DOROHOI

HALMEU

Sapinta

SIRET

SAVENI

Livada

SIGHETU

Vicovu

Ralos

Ungureni

Varful

29B

Stanca

MARMATIEI

de Sus

RADAUTI

Petea

Cimpului

Stefanesti

Vama OAS

BOTOSANI

Dorolf

Feresti

Sucevita

Marginea

29D

Seini

29A

29C

VISEU DE SUS

UrziceniE671

SATU MARE

Mara

Rutani

BAIA MARE

Moisei

17A

Vatra

E58

BAIA SPRIE

CAREI

Ardud

Sacel

Borsa

Moldovitei

Ilisesti 5

SUCEAVA

Vama

Nicolae Balcescu

19A

Satulung

Cirlibaba

AND

E85

28B

MTCT

E671

Romuli

17D

Valea lui Mihai

E81

Somcul Mare

GURA HUMORULUI

Supuru de jos

CIMPULUNG

FALTICENI

HIRLAU

TUSNAD

17C

Rodna

MOLDOVENESC

Iacobeni

SCULENI

Chiril

Praxia

Rastoci

E583/E58

19B MARGHITA

Sarmasag

Cosbuc

SINGEORZ-BAI

17B

NASAUD

VATRA

Sacueni

SIMLEU

JIBOU

DORNEI

Brosteni

15C

Motoc Ruginoasa

Podu IloaieiE58

Supiacu

SILVANIEI

Surduc Gilgau

E576

17D

28A

E583

Vinatori

de Bacau

Tihau

17C

15B

TIRGU

PASCANI

E60

Biharia

Nusfalau

Strunga TIRGU FRUMOS

ZALAU

Prundu Birgaului

Borca

Cracaoani NEAMT

Miclauseni

IASI

BORS

ORADEA

DEJ

BISTRITA

Poiana

BUCIUM

Largului

Romanasi

Dobreni Sabaoani

Sinmihaiu Almasului

GHERLA

Baile Felix

ALESD E60

Les

Deda

BORSEC 15

15C

15D

Dragesti

Zimbar

E576

BICAZ

ROMAN

E581

Inana

PIATRA NEAMT

15D

Rascruci

TOPLITA

12C

Tarcau

E671

E79

NEGRESTI Vulturesti

ALBITA

HUEDIN

Apahida

Camarasu

Ditrau

24B

SALONTA

Copaceni

REGHIN

Lacu Rosu

15D

CLUJ NAPOCA

Dimbu

Joseni

Pocola

GHEORGHIENI

BUHUSI

VASLUI

HUSI

BEIUS

E60

13B

24B

SecuieniDragomiresti

VARSAND

SOVATA

Ghimes-Faget

Sindominic

BACAU

79A

TURDA

CIMPIA TURZII

TIRGU

12A

Crasna

CHISINEU-CRIS

Praid

2GScorteni

MURES

13A

Buru

Sirbi

24A

Nadab

79A

Arieseni

MOINEST

INEU

VASCAU

Albac

E81

E60

Corund

Sanduleni

NUCET

Lupsa

Iernut

Balauseri

Singeorgiu

13A

COMANESTI

E574

E85

E581

VLAHITA

Darmanesti

Lupeni

Falciu

E671

Miraslau

MIERCUREA CIUC

TIRGU

TIRNAVENI

BIRLAD

Zorleni

CIMPENI

E68

79A

Virfurile

AIUD

ODORHEIU

Sinmartin

OCNA

ONESTI

24A

Turnu

ABRUD

14A

SIGHISOARA

Podu Turcu

Gurahont

SECUIESC

Cozmeni

SLANIC

12B

Murgeni

NADLAC

E79

Bucium

Blajel

MOLDOVA

11A

Oituz

11A

Teius

DUMBRAVENI

BAILE TUSNAD

Cenad

Paulis

BRAD

Buces

14B

11B

ADJUD

ARAD

E68

ALBA IULIA

BLAJ

MEDIAS

SINNICOLAU

14B

LIPOVA

Capruta

Criscior

COPSA MICA

Bretcu

E581

MARE

ZLATNA

RUPEA

TIRGU

E85

Vinga

Axente Sever

Lovrin

SECUIESC

2D Lepsa

Gara Berheci

Oancea

Ortisoara

Savirsin

Hoghiz

59C

ILIA

SFINTU

Vidra MARASESTI

Biled

Soimus

E574

Faget

E81

GHEORGHE

TECUCI

JIMBOLIA

E671

SEBES

FAGARASSercaia

E673

SIMERIA

57C

E68

11 Reci

Foltesti

Carpinis

E70

68A

Cosava

DEVA

ORASTIE

Voila

59A

68B

SIBIU

E68

Chichis

Sinca

E68

TIMISOARA

Sugag

1/7

Cirtisoara

CODLEA

Prejmer

INTORSATURA

FOCSANI

Hanu Conachi

HUNEDOARA

CALAN

Avrig

Veche

BUZAULUI

LUGOJ

Talmaciu

73A

BRASOV

59B

SACELE

Tulucesti

VESTEM

Bilea Lac

RISNOV

58A

OTELU ROSU

Cirnesti

HATEG

E81

Siriu

GALATI

E79 Pui

73A

Cheia

Independenta

Voiteg

73 Bran

PREDEAL

DETA

58B

Berzovia

Sarmisegetuza

Rucar

Nehoiu

RIMNICU SARAT

Sendreni

Garvan

CARANSEBES

E60

Balta Alba

PETROSANI

Voineasa

Maneciu-

BRAILA

Smirdan 22

E70

BOCSA

Saceni

URICANI

Obirsia Lotrului

Poienari

E574

SINAIA

Ungureni

Movila

Lacu

MACIN

ISACCEA

66A

CIMPULUNG

Ciuta

MORAVITA

RESITA

Miresii

Sarat

Cimpu

Malaia

COMARNIC

Cislau

Traian

E87

BREZOI

7C Domnesti

lui Neag

E79

Moroeni

Ianca2B

TULCEA

Carasova

67A

RIMNICU

73CSchitu

VALENII

Vernesti

BUZAU

22D

Cataloi

E70

NOVACIPolovraci

VILCEA

CURTEA

Golesti

FIENI

CIMPINA

DE MUNTE

FAUREI

CernaNalbant

Gradinari

Bumbesti-

HOREZU

73C DE ARGES

72A

Cilibia

Horia

Runcu

Jiu

Budau

E574

Costesti

22D

22A 22

57B

ANINA

BengestiMaldaresti BAILE

OCNELE

PLOIEST

E577

MIZIL

CiucurovaE87

ORAVITA

57B

67D

Cimpu Mare

GOVORA

MARI

TIRGOVISTE

Pogoanele

Insuratei

67D

Scoarta

Babeni

E81

Albesti

Topolog

22D

BABADAG

Bozovici

Iablanita

BAIA DE ARAMA

TIRGU JIU

TIRGU CARBUNESTI

Dragomiresti

I.L.Caragiale

Naidas

Pieptani

ROVINARI

PITESTI

Rohman

Socol57

BAILE HERCULANE

67B

65C

GIURGENI

22A

Caugagia

57A

Pesteana-Jiu

Gradistea

Dobroteasa

E85

Grivita

21A

HIRSOVA

Pojejana

Topleta

E60

Floresti

MOTRU

67B

Vedea

Cerbu

URZICENI

Scraiu

Mihai

Hurezani67B

Giulesti

GAESTI

Cringasi

TANDAREI

MOLDOVA NOUA

ORSOVA

Brosteni

COSTESTI

E70

E60

Viteazu

65A

E60

TITU

Amara

67A

E87

Berzeasca

DROBETA

DRAGASANI

E574

Redea

Malu2A

Facaeni

E771

TURNU SEVERIN

Tintareni

Balcesti

Bildana7BUFTEA

OTOPENIE85

SLOBOZIA

Simian

Pasarea

Lehliu

STREHAIA

Ungheni

Branesti

Fundulea

Lehliu 3A Dragalina

FETESTI

Mihail

56B

FILIASI

65C

Ganeasa

SLATINA

Crevedia Mare

Gara

Drajna

Kogalniceanu

Capul Midia

VINJU MARE

E70

BUCURESTI

Stefan Voda

CERNAVODA

22B

SERBIA SI

Vlad Tepes

22C

NAVODARI

E79

BALS

Brincoveni

Clejani

Adunatii4-

Cuza

Ovidiu

65A

Budesti

Voda

CONSTANTA

MUNTENEGRU

CRAIOVA

Copaceni

Minastirea

Basarabi

Agigea

56A

Ghimpati

CALARASI

Corvin

Calugareni

Pietreni

EFORIE NORD

Leu

CARACAL

Daneasa

ROSIORII

Draganesti Vlasca

5B E70

Greaca

OLTENITA

Cobadin

Ostrov

Baneasa

EFORIE SUD

E70

DE VEDE

E675

Rodovan

Stoenesti

COSTINEST

Cetate

Amzacea

E79

NEPTUN

Stages

I-XIII

Daia

E87

ALEXANDRIA

E85

JUPITER

Maglavit

Negru voda

VENUS

E79

65A

GIURGIU

SATURN

Length = 8 260 km

CALAFAT

Rast

Smirdioasa

MANGALIA

55A

Dabuleni

CORABIA TURNU MAGURELE

Vama Veche

Value = 6 489.3 Mil Euro

Bechet

54A

51A ZIMNICEA

E70

E87

E85

342

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

3. 31999 L 0062: Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG av den 17 juni 1999 om avgifter på tunga godsfordon för användningen av vissa infrastrukturer (EGT L 187, 20.7.1999, s. 42), senast ändrat genom

–12003 T: Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33).

Med avvikelse från artikel 6.1 i direktiv 1999/62/EG skall till och med den 31 december 2010 de minimiskattesatser som fastställs i bilaga I till direktivet inte tillämpas i Rumänien på fordon som används uteslutande för inrikes transporter.

Under denna period skall de skattesatser som tillämpas av Rumänien på sådana fordon gradvis nå upp till de minimiskattesatser som fastställs i bilaga I till direktivet, i enlighet med följande tidsplan:

–Senast den 1 januari 2007 skall de skattesatser som tillämpas av Rumänien vara minst 60 % av de minimiskattesatser som fastställs i bilaga I till direktivet.

–Senast den 1 januari 2009 skall de skattesatser som tillämpas av Rumänien vara minst 80 % av de minimiskattesatser som fastställs i bilaga I till direktivet.

343

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

7.BESKATTNING

– 32004 L 0066: Rådets direktiv 2004/66/EG av den 26.4.2004 (EUT L 168, 1.5.2004, s. 35).

Vid tillämpning av artikel 28.3 b i direktiv 77/388/EEG får Rumänien behålla ett undantag från mervärdesskatt på internationella passagerartransporter, enligt punkt 17 i bilaga F till direktivet, till dess att villkoret i artikel 28.4 i direktivet är uppfyllt, dock inte längre än samma undantag tillämpas av någon av de nuvarande medlemsstaterna.

2. 31992 L 0079: Rådets direktiv 92/79/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av skatt på cigaretter (EGT L 316, 31.10.1992, s. 8), senast ändrat genom

–32003 L 0117: Rådets direktiv 2003/117/EG av den 5.12.2003 (EUT L 333, 20.12.2003, s. 49).

344

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

För cigaretter i den mest efterfrågade prisklassen får Rumänien, med avvikelse från artikel 2.1 i direktiv 92/79/EEG, till och med den 31 december 2009 skjuta upp tillämpningen av den sammanlagda minimipunktskatten på detaljhandelspriset (inklusive alla skatter), förutsatt att Rumänien under denna period successivt anpassar sina punktskattesatser till den sammanlagda minimipunktskatt som föreskrivs i direktivet.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8 i rådets direktiv 92/12/EEG av

den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor57 får medlemsstaterna efter att ha meddelat kommissionen, så länge det ovannämnda undantaget gäller, behålla samma kvantitativa restriktioner som gäller för import från tredjeländer, för cigaretter som förs in på deras territorier från Rumänien utan ytterligare punktskatteuttag. Medlemsstater som utnyttjar denna möjlighet får utföra nödvändiga kontroller, förutsatt att dessa kontroller inte hindrar en väl fungerande inre marknad.

57EGT L 76, 23.3.1992, s. 1. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 807/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 36).

345

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

– 32004 L 0076: Rådets direktiv 2004/76/EG av den 29.4.2004 (EUT L 157, 30.4.2004, s. 106).

Rumänien skall tillåtas att inte tillämpa bestämmelserna i artikel 1 i direktiv 2003/49/EG till och med den 31 december 2010. Under denna övergångsperiod får skattesatsen på betalningar av räntor och royalties till ett närstående bolag i en annan medlemsstat, eller till ett fast driftställe som är beläget i en annan medlemsstat och tillhör ett närstående bolag i en medlemsstat, inte överstiga 10 %.

– 32004 L 0075: Rådets direktiv 2004/75/EG av den 29.4.2004 (EUT L 157, 30.4.2004, s. 100).

346

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

a)Med avvikelse från artikel 7 i direktiv 2003/96/EG får Rumänien tillämpa följande övergångsperioder:

–Fram till den 1 januari 2011 för att anpassa den nationella skattenivån för blyfri bensin som används som drivmedel till miniminivån på 359 EUR per 1 000 liter. Den effektiva skattesatsen för blyfri bensin som används som drivmedel får inte vara lägre än 323 EUR per 1 000 liter från och med den 1 januari 2008.

–Fram till den 1 januari 2013 för att anpassa den nationella skattenivån för dieselbrännolja som används som drivmedel till miniminivån på 330 EUR per 1 000 liter. Den effektiva skattesatsen för dieselbrännolja som används som

drivmedel får inte vara lägre än 274 EUR per 1 000 liter från och med den 1 januari 2008 och 302 EUR per 1 000 liter från och med den 1 januari 2011.

b)Med avvikelse från artikel 9 i direktiv 2003/96/EG får Rumänien tillämpa följande övergångsperioder:

–Fram till den 1 januari 2010 för att anpassa den nationella skattenivån för naturgas som används för privata uppvärmningsändamål till minimiskattenivån enligt tabell C i bilaga I.

347

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

–Fram till den 1 januari 2010 för att anpassa den nationella skattenivån för tung eldningsolja som används för fjärrvärme till minimiskattenivåerna enligt tabell C i bilaga I.

–Fram till den 1 januari 2009 för att anpassa de nationella skattenivåerna för tung eldningsolja som används för andra ändamål än fjärrvärme till minimiskattenivåerna enligt tabell C i bilaga I.

Den effektiva skattesatsen för de berörda tunga eldningsoljeprodukterna får inte vara lägre än 13 EUR per 1 000 kg från och med den 1 januari 2007.

c)Med avvikelse från artikel 10 i direktiv 2003/96/EG får Rumänien tillämpa en övergångsperiod fram till den 1 januari 2010 för att anpassa den nationella skattenivån för elektricitet till de minimiskattenivåer som anges i tabell C i bilaga I. De effektiva skattesatserna för elektricitet skall vara minst 50 % av den tillämpliga minimisatsen i gemenskapen från och med den 1 januari 2007.

348

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

8.ENERGI

–31998 L 0093: Rådets direktiv 98/93/EG av den 14.12.1998 (EGT L 358, 31.12.1998, s. 100).

Med avvikelse från artikel 1.1 i direktiv 68/414/EEG skall miniminivån för lager av petroleumprodukter inte gälla i Rumänien fram till den 31 december 2011. Rumänien skall se till att miniminivån för dess lager av petroleumprodukter för varje typ av petroleumprodukter, enligt förteckningen i artikel 2, motsvarar minst följande antal dagars genomsnittlig, daglig inhemsk förbrukning enligt definitionen i artikel 1.1:

–68,75 dagar senast den 1 januari 2007,

–73 dagar senast den 31 december 2007,

–77,25 dagar senast den 31 december 2008,

–81,5 dagar senast den 31 december 2009,

–85,45 dagar senast den 31 december 2010,

–90 dagar senast den 31 december 2011.

349

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

9.MILJÖ

A.LUFTKVALITET

31994 L 0063: Europaparlamentets och rådets direktiv 94/63/EG av den 20 december 1994 om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) vid lagring av bensin och vid distribution av bensin från depåer till bensinstationer (EGT L 365, 31.12.1994, s. 24), ändrat genom

–32003 R 1882: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 av den 29.9.2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

1.Med avvikelse från artikel 3 och bilaga I till direktiv 94/63/EG skall kraven för befintliga lagringsanläggningar vid depåer inte tillämpas i Rumänien

–till och med den 31 december 2007 på 115 lagringsanläggningar vid 12 depåer och till och med den 31 december 2008 på 4 lagringsanläggningar vid 1 depå med en volymomsättning på mer än 25 000 ton/år men högst 50 000 ton/år,

–till och med den 31 december 2007 på 138 lagringsanläggningar vid 13 depåer, till och med den 31 december 2008 på 57 lagringsanläggningar vid 10 depåer och till och med den 31 december 2009 på 526 lagringsanläggningar vid 63 depåer med en volymomsättning på högst 25 000 ton/år.

350

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

2.Med avvikelse från artikel 4 och bilaga II till direktiv 94/63/EG skall kraven för lastning och lossning av befintliga transportbehållare vid depåer inte tillämpas i Rumänien

–till och med den 31 december 2007 på 36 lastnings- och lossningsanläggningar vid 12 depåer med en volymomsättning på mer än 25 000 ton/år men högst 150 000 ton/år,

–till och med den 31 december 2007 på 82 lastnings- och lossningsanläggningar vid 18 depåer, till och med den 31 december 2008 på 14 lastnings- och lossningsanläggningar vid 11 depåer och till och med den 31 december 2009 på 114 lastnings- och lossningsanläggningar vid 58 depåer med en volymomsättning på högst 25 000 ton/år.

3.Med avvikelse från artikel 5 i direktiv 94/63/EG skall kraven för befintliga transportbehållare vid depåer inte tillämpas i Rumänien

–till och med den 31 december 2007 på 31 tankbilar,

–till och med den 31 december 2008 på ytterligare 101 tankbilar,

–till och med den 31 december 2009 på ytterligare 432 tankbilar.

351

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

4.Med avvikelse från artikel 6 och bilaga III till direktiv 94/63/EG skall kraven för påfyllning av befintliga lagringsanläggningar vid bensinstationer inte tillämpas i Rumänien

–till och med den 31 december 2007 på 116 bensinstationer, till och med den 31 december 2008 på ytterligare 19 bensinstationer och till och med

den 31 december 2009 på ytterligare 106 bensinstationer med en volymomsättning på mer än 1 000 m3/år,

–till och med den 31 december 2007 på 49 bensinstationer, till och med den 31 december 2008 på ytterligare 11 bensinstationer och till och med

den 31 december 2009 på ytterligare 85 bensinstationer med en volymomsättning på mer än 500 m3/år men högst 1 000 m3/år,

–till och med den 31 december 2007 på 23 bensinstationer, till och med den 31 december 2008 på ytterligare 14 bensinstationer och till och med

den 31 december 2009 på ytterligare 188 bensinstationer med en volymomsättning på högst 500 m3/år.

352

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

B.AVFALLSHANTERING

–32001 R 2557: Kommissionens förordning (EG) nr 2557/2001 av den 28.12.2001 (EGT L 349, 31.12.2001, s. 1).

a)Till och med den 31 december 2015 skall alla transporter till Rumänien av avfall för återvinning som förtecknas i bilaga II till förordning (EEG) nr 259/93 anmälas till de behöriga myndigheterna och behandlas i enlighet med artiklarna 6, 7 och 8 i förordningen.

b)Med avvikelse från artikel 7.4 i förordning (EEG) nr 259/93 får de rumänska behöriga myndigheterna till och med den 31 december 2011 framföra invändningar mot transporter till Rumänien för återvinning av följande avfall som förtecknas i bilaga III, i överensstämmelse med de skäl till invändningar som anges i artikel 4.3 i förordningen. Sådana transporter skall omfattas av artikel 10 i förordningen.

353

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

AA.METALLHALTIGT AVFALL

-AA 060 Aska och rester av vanadin

-AA 080 Avfall, skrot och rester av tallium

-AA 090 Avfall och rester av arsenik

-AA 100 Avfall och rester av kvicksilver

-AA 130 Vätskor från metallbetning

AB. AVFALL INNEHÅLLANDE HUVUDSAKLIGEN OORGANISKA BESTÅNDSDELAR SOM KAN INNEHÅLLA METALL OCH ORGANISKA MATERIAL

-AB 010 Slagg, aska och rester, som inte anges någon annanstans

–AB 020 Restprodukter från förbränning av kommunalt avfall och

hushållsavfall

–AB 030 Avfall från icke-cyanidbaserade system, som uppkommer vid

ytbehandling av metaller

–AB 040 Glasavfall från katodstrålerör eller annat aktiverat glas

–AB 050 Kalciumfluoridslam

–AB 060 Andra oorganiska fluorföreningar i form av vätskor eller slam

–AB 080 Förbrukade katalysatorer som inte är upptagna på den gröna listan

–AB 090 Avfall av aluminiumhydroxid

–AB 110 Basiska lösningar

–AB 120 Oorganiska halogenidföreningar, som inte anges någon annanstans

354

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

AC. AVFALL INNEHÅLLANDE HUVUDSAKLIGEN ORGANISKA BESTÅNDSDELAR SOM KAN INNEHÅLLA METALL OCH OORGANISKA MATERIAL

–AC 040 Slam från blyhaltig bensin

–AC 050 Värmeöverföringsolja

–AC 060 Hydraulolja

–AC 070 Bromsvätska

–AC 080 Frostskyddsvätska

–AC 090 Avfall från produktion, tillredning och användning av hartser, latex,

mjukgörare, lim och bindemedel

–AC 100 Nitrocellulosa

–AC 110 Fenoler, fenolföreningar, inbegripet klorfenol i form av vätska eller

slam

–AC 120 Polyklorerade naftalener

–AC 140 Trietylaminkatalysator för härdning av gjutsand

–AC 150 Klorfluorkarboner

– AC 160 Haloner

–AC 190 Ludd m.m. – lätt fraktion från fragmentering av bilar

–AC 200 Organiska fosforföreningar

–AC 210 Icke halogenerade lösningsmedel

355

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

–AC 220 Halogenerade lösningsmedel

–AC 230 Halogenerade eller ej halogenerade icke vattenhaltiga

destillationsrester från återvinning av organiska lösningsmedel

–AC 240 Avfall från framställning av alifatiska halogenerade kolväten

(såsom klormetaner, dikloretan, vinylklorid, vinylidenklorid, allylklorid och epiklorhydrin)

–AC 260 Flytande svingödsel, exkrementer

–AC 270 Avloppsslam

AD. AVFALL SOM KAN INNEHÅLLA ANTINGEN OORGANISKA ELLER

ORGANISKA BESTÅNDSDELAR

–AD 010 Avfall från framställning och beredning av farmaceutiska produkter

–AD 020 Avfall från framställning, tillredning och användning av biocider

och fytofarmaceutiska produkter

–AD 030 Avfall från tillverkning, sammansättning och användning av

träimpregneringsmedel

356

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Avfall som innehåller, består av eller är förorenat med något av

följande ämnen:

•AD 040 – Oorganiska cyanider, utom ädelmetallhaltiga rester i fast form innehållande spår av oorganiska cyanider

•AD 050 – Organiska cyanider

–AD 080 Avfall av explosiv karaktär, när detta inte är föremål för annan

specifik lagstiftning

–AD 110 Sura lösningar

–AD 120 Jonbytarhartser

–AD 130 Engångskameror med batterier

–AD 140 Avfall från utrustning för rening av industriella utsläpp av

luftföreningar, som inte anges eller inbegrips någon annanstans

–AD 150 Naturligt förekommande organiska ämnen använda som

filtermaterial (t.ex. biofilter)

–AD 160 Kommunalt avfall, hushållsavfall

–AD 170 Förbrukat aktivt kol med farliga egenskaper som är en följd av att

det använts inom den oorganiska eller organiska kemiska industrin, inom läkemedelsindustrin, vid rening av avloppsvatten, vid rening av gaser eller luft eller inom liknande användningsområden.

Denna period får utsträckas längst till och med den 31 december 2015 enligt det förfarande som fastställs i artikel 18 i rådets direktiv 75/442/EEG av den 15 juli 1975 om avfall58, ändrat genom rådets direktiv 91/156/EEG59.

58EGT L 194, 25.7.1975, s. 39. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

59EGT L 78, 26.3.1991, s. 32.

357

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

c)Med avvikelse från artikel 7.4 i förordning (EEG) nr 259/93 får de rumänska behöriga myndigheterna till och med den 31 december 2011 framföra invändningar mot transporter till Rumänien av avfall för återvinning som förtecknas i bilaga IV till förordningen och transporter av avfall för återvinning som inte förtecknas i bilagorna till förordningen i överensstämmelse med de skäl till invändningar som anges i artikel 4.3 i förordningen. Denna period får utsträckas längst till och med den 31 december 2015 enligt det

förfarande som fastställs i artikel 18 i rådets direktiv 75/442/EEG av den 15 juli 1975 om avfall60, ändrat genom rådets direktiv 91/156/EEG61.

d)Med avvikelse från artikel 7.4 i förordning (EEG) nr 259/93 skall de rumänska behöriga myndigheterna motsätta sig transporter av avfall för återvinning som förtecknas i bilagorna II, III och IV till förordningen och transporter av avfall för återvinning som inte förtecknas i dessa bilagor och som är destinerat till en anläggning som omfattas av ett

tillfälligt undantag från vissa bestämmelser i rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar62,

Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/76/EG av den 4 december 2000 om förbränning av avfall63 eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/80/EG av

den 23 oktober 2001 om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar64 under den tid som det tillfälliga undantaget tillämpas på destinationsanläggningen.

60EGT L 194, 25.7.1975, s. 39. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

61EGT L 78, 26.3.1991, s. 32.

62EGT L 257, 10.10.1996, s. 26. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

63EGT L 332, 28.12.2000, s. 91.

64EGT L 309, 27.11.2001, s. 1. Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33).

358

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

2. 31994 L 0062: Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG av den 20 december 1994 om förpackningar och förpackningsavfall (EGT L 365, 31.12.1994, s. 10), senast ändrat genom

–32004 L 0012: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/12/EG av den 11.2.2004 (EUT L 47, 18.2.2004, s. 26).

a)Med avvikelse från artikel 6.1 a i direktiv 94/62/EG skall Rumänien uppnå den totala graden för återvinning eller förbränning i förbränningsanläggningar med energiåtervinning senast den 31 december 2011 i enlighet med följande delmål:

–32 viktprocent senast den 31 december 2006, 34 viktprocent 2007, 40 viktprocent 2008, 45 viktprocent 2009 och 48 viktprocent 2010.

b)Med avvikelse från artikel 6.1 b i direktiv 94/62/EG skall Rumänien uppnå den totala graden för återvinning eller förbränning i förbränningsanläggningar med energiåtervinning senast den 31 december 2013 i enlighet med följande delmål:

–53 viktprocent 2011 och 57 viktprocent 2012.

359

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

c)Med avvikelse från artikel 6.1 c i direktiv 94/62/EG skall Rumänien uppnå materialutnyttjandemålet för plast senast den 31 december 2011 i enlighet med följande delmål:

–8 viktprocent senast den 31 december 2006, 10 viktprocent 2007, 11 viktprocent 2008, 12 viktprocent 2009 och 14 viktprocent 2010.

d)Med avvikelse från artikel 6.1 d i direktiv 94/62/EG skall Rumänien uppnå det totala materialutnyttjandemålet senast den 31 december 2013 i enlighet med följande delmål:

–26 viktprocent senast den 31 december 2006, 28 viktprocent 2007, 33 viktprocent 2008, 38 viktprocent 2009, 42 viktprocent 2010, 46 viktprocent 2011 och 50 viktprocent 2012.

e)Med avvikelse från artikel 6.1 e i i direktiv 94/62/EG skall Rumänien uppnå materialutnyttjandemålet för glas senast den 31 december 2013 i enlighet med följande delmål:

–21 viktprocent senast den 31 december 2006, 22 viktprocent 2007, 32 viktprocent 2008, 38 viktprocent 2009, 44 viktprocent 2010, 48 viktprocent 2011 och 54 viktprocent 2012.

360

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

f)Med avvikelse från artikel 6.1 e iv i direktiv 94/62/EG skall Rumänien uppnå materialutnyttjandemålet för plast, vilket omfattar endast material som materialutnyttjas tillbaka till plast, senast den 31 december 2013 i enlighet med följande delmål:

–16 viktprocent 2011 och 18 viktprocent 2012.

g)Med avvikelse från artikel 6.1 e v i direktiv 94/62/EG skall Rumänien uppnå materialutnyttjandemålet för trä senast den 31 december 2011 i enlighet med följande delmål:

–4 viktprocent senast den 31 december 2006, 5 viktprocent 2007, 7 viktprocent 2008, 9 viktprocent 2009 and 12 viktprocent 2010.

3. 31999 L 0031: Rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall (EGT L 182, 16.7.1999, s. 1), ändrat genom

–32003 R 1882: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 av den 29.9.2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

361

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

a)Med avvikelse från artikel 14 c och punkterna 2, 3, 4 och 6 i bilaga I till direktiv

1999/31/EG och utan att det påverkar tillämpningen av rådets direktiv 75/442/EEG av den 15 juli 1975 om avfall65 och rådets direktiv 91/689/EEG av den 12 december 1991 om farligt avfall66 skall kraven rörande vattenkontroll och lakvattenhantering, skydd av mark och vatten, gaskontroll och stabilitet inte tillämpas på 101 befintliga kommunala deponier i Rumänien förrän den 16 juli 2017.

Rumänien skall sörja för en successiv minskning av det avfall som deponeras i dessa 101 befintliga kommunala deponier i enlighet med följande årliga maximimängder:

Senast den 31 december 2006: 3 470 000 ton.

Senast den 31 december 2007: 3 240 000 ton.

Senast den 31 december 2008: 2 920 000 ton.

Senast den 31 december 2009: 2 920 000 ton.

Senast den 31 december 2010: 2 900 000 ton.

Senast den 31 december 2011: 2 740 000 ton.

Senast den 31 december 2012: 2 460 000 ton.

Senast den 31 december 2013: 2 200 000 ton.

Senast den 31 december 2014: 1 580 000 ton.

Senast den 31 december 2015: 1 420 000 ton.

Senast den 31 december 2016: 1 210 000 ton.

65EGT L 194, 25.7.1975, s. 39. Direktivet ändrat genom direktiv 91/156/EEG och senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

66EGT L 377, 31.12.1991, s. 20. Direktivet senast ändrat genom direktiv 94/31/EG (EGT L 168, 2.7.1994, s. 28).

362

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

b)Med avvikelse från artikel 5.3 a och 5.3.b samt punkt 2 andra strecksatsen i bilaga I till direktiv 1999/31/EG och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 6 c ii i det direktivet och direktiv 75/442/EEG, skall kraven för flytande, frätande och oxiderande avfall samt kraven på att hindra att ytvatten tränger in i det deponerade avfallet inte tillämpas i Rumänien på följande 23 befintliga anläggningar till och med det datum som anges för varje anläggning:

Till och med den 31 december 2007:

1. S.C. BEGA UPSOM Ocna Mures, Ocna Mures, Alba county

Till och med den 31 december 2008:

2.S.C. TERMOELECTRICA SA – SE Doicesti, Doicesti, Dâmbovita county

3.S.C. COMPLEXUL ENERGETIC ROVINARI SA, Cicani-Beterega, Gorj county

4.RAAN Drobeta-Turnu Severin – Sucursala ROMAG – TERMO, Drobeta-Turnu Severin, Mehedinti county

Till och med den 31 december 2009:

5.COMPLEXUL ENERGETIC CRAIOVA – SE Craiova, Valea Manastirii, Dolj county

6.COMPLEXUL ENERGETIC CRAIOVA – SE Isalnita, Isalnita II, Dolj county

7.COMPLEXUL ENERGETIC CRAIOVA – SE Isalnita, Isalnita I, Dolj county

363

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

8.S.C. ELECTROCENTRALE DEVA SA – SE Paroseni, Caprisoara, Hunedoara county

9.S.C. TERMICA SA Suceava, Suceava, Suceava county

Till och med den 31 december 2010:

10.S.C. ELECTROCENTRALE DEVA SA, Bejan, Hunedoara county

11.S.C. ALUM Tulcea, Tulcea, Tulcea county

Till och med den 31 december 2011:

12.S.C. UZINA TERMOELECTRICA GIURGIU SA, Giurgiu, Giurgiu county

Till och med den 31 december 2012:

13.CET Bacau, Furnicari – Bacau, Bacau

14.S.C. COMPLEXUL ENERGETIC TURCENI, Valea Ceplea, Gorj county

15.S.C. COMPLEXUL ENERGETIC TURCENI, Valea Ceplea, Gorj county

16.S.C. UZINELE SODICE Govora, Govora, Vâlcea county

17.S.C. CET Govora SA, Govora, Vâlcea county

364

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Till och med den 31 december 2013:

18.S.C. CET Arad, Arad, Arad county

19.S.C. ELECTROCENTRALE ORADEA SA, Sântaul Mic, Bihor county

20.S.C. ELECTROCENTRALE ORADEA SA, Sântaul Mic, Bihor county

21.S.C. ELECTROCENTRALE ORADEA SA, Sântaul Mic, Bihor county

22.CET II Iasi, Holboca, Iasi county

23.S.C. Uzina Electrica Zalau, Hereclean – Panic, Salaj county

Rumänien skall sörja för en successiv minskning av det flytande avfall som deponeras i dessa 23 befintliga deponier som inte uppfyller bestämmelserna, i enlighet med följande årliga maximimängder:

–Senast den 31 december 2006: 11 286 000 ton.

–Senast den 31 december 2007: 11 286 000 ton.

–Senast den 31 december 2008: 11 120 000 ton.

–Senast den 31 december 2009: 7 753 000 ton.

–Senast den 31 december 2010: 4 803 000 ton.

–Senast den 31 december 2011: 3 492 000 ton.

–Senast den 31 december 2012: 3 478 000 ton.

–Senast den 31 december 2013: 520 000 ton.

365

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

c)Med avvikelse från artikel 5.3 a och 5.3.b samt punkt 2 andra strecksatsen i bilaga I till direktiv 1999/31/EG och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 6 c ii i det direktivet och direktiv 75/442/EEG, skall kraven för flytande, frätande och oxiderande avfall när det gäller att hindra att ytvatten tränger in i det deponerade avfallet inte tillämpas i Rumänien på följande 5 befintliga avfallsdammar till och med det datum som anges för varje avfallsdamm:

Till och med den 31 december 2009:

1. BAITA Stei, Fânate, Bihor county

Till och med den 31 december 2010:

2.TRANSGOLD Baia Mare, Aurul-Recea, Maramures county

3.MINBUCOVINA Vatra Dornei, Ostra-Valea Straja, Suceava county

Till och med den 31 december 2011:

4.CUPRUMIN Abrud, Valea Sesei, Alba county

5.CUPRUMIN Abrud, Valea Stefancei, Alba county.

366

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Rumänien skall sörja för en successiv minskning av det flytande avfall som deponeras i dessa 5 befintliga avfallsdammar som inte uppfyller bestämmelserna, i enlighet med följande årliga maximimängder:

–Senast den 31 december 2006: 6 370 000 ton.

–Senast den 31 december 2007: 5 920 000 ton (varav 2 100 000 ton farligt avfall och 3 820 000 ton icke-farligt avfall).

–Senast den 31 december 2008: 4 720 000 ton (varav 2 100 000 ton farligt avfall och 2 620 000 ton icke-farligt avfall).

–Senast den 31 december 2009: 4 720 000 ton (varav 2 100 000 ton farligt avfall och 2 620 000 ton icke-farligt avfall).

–Senast den 31 december 2010: 4 640 000 ton (varav 2 100 000 ton farligt avfall och 2 540 000 ton icke-farligt avfall).

–Senast den 31 december 2011: 2 470 000 ton (allt icke-farligt).

d)Med avvikelse från artikel 2 g andra strecksatsen i direktiv 1999/31/EG och utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 75/442/EEG och direktiv 91/689/EEG skall en permanent deponiplats som används för tillfällig lagring av farligt avfall som har genererats inom Rumänien inte betraktas som en deponi i Rumänien till och med

den 31 december 2009.

367

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Rumänien skall senast den 30 juni varje år, med början den 30 juni 2007, lämna en rapport till kommissionen om det successiva genomförandet av direktivet och om hur delmålen uppfylls.

4.32002 L 0096: Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/96/EG av

den 27 januari 2003 om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE) (EUT L 37, 13.2.2003, s. 24), ändrat genom

–32003 L 0108: Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/108/EG av den 8.12.2003 (EUT L 345, 31.12.2003, s. 106).

Med avvikelse från artiklarna 5.5 och 7.2 i direktiv 2002/96/EG skall Rumänien uppnå kvoten av separat insamlat WEEE från privathushåll på i genomsnitt 4 kg per invånare och år, återvinningskvoten samt återanvändningskvoten och materialåtervinningskvoten för komponenter, material och ämnen senast den 31 december 2008.

368

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

C.VATTENKVALITET

1. 31983 L 0513: Rådets direktiv 83/513/EEG av den 26 september 1983 om gränsvärden och kvalitetsmål för kadmiumutsläpp (EGT L 291, 24.10.1983, s. 1), ändrat genom

–31991 L 0692: Rådets direktiv 91/692/EEG av den 23.12.1991 (EGT L 377, 31.12.1991, s. 48).

31984 L 0156: Rådets direktiv 84/156/EEG av den 8 mars 1984 om gränsvärden och kvalitetsmål för kvicksilverutsläpp från andra källor än klor-alkaliindustrin (EGT L 74, 17.3.1984, s. 49), ändrat genom

–31991 L 0692: Rådets direktiv 91/692/EEG av den 23.12.1991 (EGT L 377, 31.12.1991, s. 48).

Med avvikelse från artikel 3 och bilaga I till direktiv 83/513/EEG och artikel 3 och bilaga I till direktiv 84/156/EEG skall gränsvärdena för utsläpp av kadmium och kvicksilver i de vatten som avses i artikel 1 i rådets direktiv 76/464/EEG av den 4 maj 1976 om förorening genom utsläpp av vissa farliga ämnen i gemenskapens vattenmiljö67 inte tillämpas i Rumänien till och med den 31 december 2009 på följande industrianläggningar:

67EGT L 129, 18.5.1976, s. 23. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

369

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

ARIESMIN SA Baia de Aries-Valea Sartas- Baia de Aries – Alba county ARIESMIN SA Baia de Aries- ape de mina- Baia de Aries – Alba county EM TURT – Turt – Satu Mare county

SM BAIA BORSA- evacuare ape de mina Gura Baii –Borsa – Maramures county SM BAIA BORSA- evacuare ape de mina Burloaia – Borsa – Maramures county SM BAIA BORSA-evacuare Colbu-Toroioaga – Borsa – Maramures county

EM BAIA SPRIE – Baia Sprie – Maramures county EM CAVNIC – Cavnic – Maramures county

EM BAIUT – Baiut – Maramures county

S.C. Romplumb SA BAIA MARE-evacuare în canal de transport – Baia Mare – Maramures county

SUCURSALA MINIERA BAIA MARE-flotatie centrala – Baia Mare – Maramures county SM BAIA BORSA- evacuare ape flotatie – Borsa – Maramures county

Romarm Tohan Zarnesti – Zarnesti – Brasov county S.C. Viromet SA Victoria – Victoria – Brasov county

S.C. Electrocarbon SA Slatina – R 1 – Slatina – Olt county S.C. Electrocarbon SA Slatina – R 2 – Slatina – Olt county S.C. Electrocarbon SA Slatina – R 3 – Slatina – Olt county S.C. Electrocarbon SA Slatina – R 4 – Slatina – Olt county S.C. Electrocarbon SA Slatina – R 5 – Slatina – Olt county S.C. Electrocarbon SA Slatina – R 6 – Slatina – Olt county S.C. Electrocarbon SA Slatina – R 7 – Slatina – Olt county S.C. GECSAT Târnaveni – Târnaveni – Mures county

370

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

SGDP BAIA BORSA – Borsa – Maramures county SPGC SEINI – Seini – Maramures county

S.C. VITAL BAIA MARE-evacuare statie – Baia Mare – Maramures county

S.C. IMI SA BAIA MARE-evacuare statie mina Ilba – Baia Mare – Maramures county S.C. WEST CONSTRUCT MINA SOCEA – Valea Socea – Maramures county

2. 31984 L 0491: Rådets direktiv 84/491/EEG av den 9 oktober 1984 om gränsvärden och kvalitetsmål för utsläpp av hexaklorcyklohexan (EGT L 274, 17.10.1984, s. 11), ändrat genom

–31991 L 0692: Rådets direktiv 91/692/EEG av den 23.12.1991 (EGT L 377, 31.12.1991, s. 48).

Med avvikelse från artikel 3 och bilaga I till direktiv 84/491/EEG skall gränsvärdena för utsläpp av lindan i de vatten som avses i artikel 1 i rådets direktiv 76/464/EEG av den 4 maj 1976 om förorening genom utsläpp av vissa farliga ämnen i gemenskapens vattenmiljö68 inte tillämpas i Rumänien till och med den 31 december 2009 på följande industrianläggningar:

S.C. Sinteza SA Oradea – Oradea – Bihor county

S.C. OLTCHIM SA Râmnicu Vâlcea – Râmnicu Vâlcea – Vâlcea county S.C. CHIMCOMPLEX SA Borzesti – Borzesti – Bacau county

68EGT L 129, 18.5.1976, s. 23. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

371

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

3. 31986 L 0280: Rådets direktiv 86/280/EEG av den 12 juni 1986 om gränsvärden och kvalitetsmål för utsläpp av vissa farliga ämnen som ingår i förteckning 1 i bilagan till direktiv 76/464/EEG (EGT L 181, 4.7.1986, s. 16), senast ändrat genom

–31991 L 0692: Rådets direktiv 91/692/EEG av den 23.12.1991 (EGT L 377, 31.12.1991, s. 48).

Med avvikelse från artikel 3 och bilaga II till direktiv 86/280/EEG skall gränsvärdena för utsläpp av hexaklorbensen, hexaklorbutadien, 1,2 – dikloretan (EDC), trikloretylen (TRI) och triklorbensen (TCB) i de vatten som avses i artikel 1 i rådets direktiv 76/464/EEG av den 4 maj 1976 om förorening genom utsläpp av vissa farliga ämnen i gemenskapens vattenmiljö69 inte tillämpas i Rumänien till och med den 31 december 2009 på följande industrianläggningar:

S.C. NUTRISAM SATU MARE- Ferma MOFTIN– Satu Mare – Satu Mare county S.C. MARLIN SA ULMENI – Ulmeni – Maramures county

S.C. PROMET – Satu Mare – Maramures county ARDUDANA ARDUD – Ardud – Maramures county

SM BAIA BORSA- evacuare ape de mina Gura Baii – Borsa – Maramures county SM BAIA BORSA-evacuare Colbu-Toroioaga – Borsa – Maramures county

ERS CUG CLUJ – evacuare 3 –Cluj-Napoca – Cluj county

69EGT L 129, 18.5.1976, s. 23. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

372

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

S.C. AMATURA CLUJ – 6 evacuari directe – Cluj-Napoca – Cluj county

SUCURSALA MINIERA BAIA MARE-flotatie centrala – Baia Mare – Maramures county S.C. OLTCHIM SA – Râmnicu Vâlcea – Vâlcea county

S.C. CHIMCOMPLEX SA Borzesti-M 1 – Borzesti – Bacau county S.C. Electrocarbon SA Slatina – R 2 – Slatina – Olt county

S.C. TERAPIA CLUJ – evacuare statie 3 + statie 2 – Cluj-Napoca – Cluj county S.C. PHOENIX ROMANIA CAREI – Carei – Satu Mare county

S.C. SILVANIA ZALAU – Zalau – Salaj county

SNP PETROM SA – ARPECHIM Pitesti – Pitesti – Arges county S.C. TEHNOFRIG CLUJ – evacuare 1 – Cluj-Napoca – Cluj county RBG ELCOND ZALAU – Zalau – Salaj county

S.C. MUCART CLUJ – Cluj-Napoca – Cluj county

S.C. CELHART DONARIS SA Braila – Braila – Braila county STRATUS MOB SA Blaj – Blaj – Alba county

373

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

4. 31991 L 0271: Rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (EGT L 135, 30.5.1991, s. 40), senast ändrat genom

–32003 R 1882: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 av den 29.9.2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

Med avvikelse från artiklarna 3 och 4 samt artikel 5.2 i direktiv 91/271/EEG skall kraven för ledningsnät och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse inte tillämpas fullt ut i Rumänien till och med den 31 december 2018, i enlighet med följande delmål:

–I tätorter med mer än 10 000 personekvivalenter skall överensstämmelse med artikel 3 i direktivet ha uppnåtts senast den 31 december 2013.

–I tätorter med mer än 10 000 personekvivalenter skall överensstämmelse med artikel 5.2 i direktivet ha uppnåtts senast den 31 december 2015.

374

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Rumänien skall sörja för en gradvis ökning av tillhandahållandet av ledningsnät enligt artikel 3 i överensstämmelse med följande minimikvoter av de sammanlagda personekvivalenterna:

–61 % senast den 31 december 2010,

–69 % senast den 31 december 2013,

–80 % senast den 31 december 2015.

Rumänien skall sörja för en gradvis ökning av tillhandahållandet av rening av avloppsvatten enligt artikel 4 och artikel 5.2 i överensstämmelse med följande minimikvoter av de sammanlagda personekvivalenterna:

–51 % senast den 31 december 2010,

–61 % senast den 31 december 2013,

–77 % senast den 31 december 2015.

5. 31998 L 0083: Rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten (EGT L 330, 5.12.1998, s. 32), ändrat genom

–32003 R 1882: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 av den 29.9.2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

375

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Med avvikelse från artikel 5.2 och artikel 8 samt delarna B och C i bilaga I till direktiv 98/83/EG skall de värden som fastställts för följande parametrar inte tillämpas fullt ut i Rumänien på de villkor som anges nedan:

–Till och med den 31 december 2010 för oxiderbarhet i tätorter med mindre än 10 000 invånare.

–Till och med den 31 december 2010 för oxiderbarhet och turbiditet i tätorter med mellan 10 000 och 100 000 invånare.

–Till och med den 31 december 2010 för oxiderbarhet, ammonium, aluminium, bekämpningsmedel, järn och mangan i tätorter med mer än 100 000 invånare.

–Till och med den 31 december 2015 för ammonium, nitrater, turbiditet, aluminium, järn, bly, kadmium och bekämpningsmedel i tätorter med mindre än 10 000 invånare.

–Till och med den 31 december 2015 för ammonium, nitrater, aluminium, järn, bly, kadmium, bekämpningsmedel och mangan i tätorter med mellan 10 000 och 100 000 invånare.

376

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Rumänien skall säkerställa efterlevnad av kraven i direktivet i enlighet med de delmål som anges i tabellen nedan:

Orter där kraven skall vara uppfyllda senast den 31 december 2006

Ansluten	Totalt	Oxiderbarhet	Ammonium	Nitrater	Turbiditet	Aluminium	Järn	Kadmium,	Bekämp-	Mangan
befolkning	antal	%	%	%	%	%	%	bly	ningsmedel	%
	orter							%	%
<10 000	1 774	98,4	99	95,3	99,3	99,7	99,2	99,9	99,9	100
10 000 –	111	73	59,5	93,7	87	83,8	78,4	98,2	93,4	96,4
100 000
100 001 –	14	85,7	92,9	100	100	92,9	100	100	78,6	92,9
200 000
>200 000	9	77,8	100	100	100	88,9	88,9	100	88,9	88,9
TOTALT	1 908	96,7	96,7	95,2	98,64	98,64	97,9	99,8	99,4	99,7

Orter där kraven skall vara uppfyllda före slutet av 2010

Ansluten	Totalt	Oxiderbarhet	Ammonium	Nitrater	Turbiditet	Aluminium	Järn	Kadmium,	Bekämp-	Mangan
befolkning	antal	%	%	%	%	%	%	bly	ningsmedel	%
	orter							%	%
<10 000	1 774	100	99,5	97,7	99,7	99,7	99,3	99,9	99,9	100
10 000 –	111	100	80,2	97,3	100	94,6	90	98,2	96,4	96,4
100 000
100 001 –	14	100	100	100	100	100	100	100	100	100
200 000
>200 000	9	100	100	100	100	100	100	100	100	100
TOTALT	1 908	100	98,32	97,7	99,7	99,4	98,7	99,8	99,7	99,7

Detta undantag gäller inte för dricksvatten avsett för livsmedelsbearbetning.

377

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

D.FÖRORENINGS- OCH RISKHANTERING INOM INDUSTRIN

1. 31996 L 0061: Rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (EGT L 257, 10.10.1996, s. 26), senast ändrat genom

–32003 R 1882: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 av den 29.9.2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

Med avvikelse från artikel 5.1 i direktiv 96/61/EG skall kraven för beviljande av tillstånd för befintliga anläggningar inte tillämpas i Rumänien på följande anläggningar fram till det datum som anges för varje anläggning, när det gäller skyldigheten att driva dessa anläggningar i enlighet med de utsläppsgränsvärden, likvärdiga parametrar eller tekniska åtgärder som bygger på bästa tillgängliga teknik som avses i artikel 9.3 och 9.4:

Till och med den 31 december 2008:

1.S.C. CARBID FOX SA Târnaveni (huvudverksamhet 4.2)

2.S.C. AVICOLA SA Ferma Gârleni-Bacau (huvudverksamhet 6.6 a)

3.S.C. EXPERT 2001 IMPEX SRL Bistrita-Nasaud (huvudverksamhet 6.6)

378

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Till och med den 31 december 2009:

4.S.C. UCM Resita-Caras-Severin (huvudverksamhet 2.2)

5.S.C. SICERAM SA Mures (huvudverksamhet 3.5)

6.S.C. BEGA UPSOM SA Alba (huvudverksamhet 4.2)

7.S.C. CELROM SA Mehedinti (huvudverksamhet 6.1)

8.S.C. COMCEH SA Calarasi-Calarasi (huvudverksamhet 6.1 b)

9.S.C. ECOPAPER SA Zarnesti-Brasov (huvudverksamhet 6.1 b)

10.S.C. RIFIL SA Neamt (huvudverksamhet 6.2)

11.S.C. AVICOLA SA Ferma Razboieni-Iasi (huvudverksamhet 6.6 a)

12.S.C. AVIMAR SA Maramures (huvudverksamhet 6.6 a)

13.S.C. AVICOLA SA Iasi-Ferma Letcani–Iasi (huvudverksamhet 6.6 a)

14.COMBINATUL AGROINDUSTRIAL Curtici-Arad (huvudverksamhet 6.6 b)

15.S.C. AVICOLA SA Slobozia Ferma Bora-Ialomita (huvudverksamhet 6.6 a)

16.S.C. SUINTEST Oarja SA– Arges (huvudverksamhet 6.6 b, c)

17.S.C. AVICOLA SA Slobozia-Ferma Andrasesti-Ialomita (huvudverksamhet 6.6 a)

18.S.C. AVICOLA SA Slobozia-Ferma Perieti-Ialomita (huvudverksamhet 6.6 a)

19.S.C. AVICOLA SA Slobozia-Ferma Gheorghe Doja-Ialomita (huvudverksamhet 6.6 a)

379

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Till och med den 31 december 2010:

20.S.C. ROMPLUMB SA Maramures (huvudverksamhet 2.5)

21.S.C. ROMRADIATOARE SA Brasov (huvudverksamhet 2.5 b)

22.S.C. ELECTROMONTAJ SA Bucuresti (huvudverksamhet 2.6)

23.HOLCIM (Romania) –Ciment Câmpulung Arges (huvudverksamhet 3.1)

24.S.C. ETERMED SA Medgidia –Constanta (huvudverksamhet 3.2)

25.S.C. CONGIPS SA (Azbest) Bihor (huvudverksamhet 3.2)

26.S.C. HELIOS SA Astileu-Bihor (huvudverksamhet 3.5)

27.S.C. SOFERT SA Bacau (huvudverksamhet 4.3, 4.2 b)

28.S.C. CHIMOPAR SA Bucuresti (huvudverksamhet 4.1)

29.S.C. ANTIBIOTICE SA Iasi (huvudverksamhet 4.5)

30.S.C. ROMPETROL PETROCHEMICALS SRL Constanta (huvudverksamhet 4.1)

31.S.C. LETEA SA Bacau (huvudverksamhet 6.1 a)

32.S.C. ZAHAR Corabia SA-Olt (huvudverksamhet 6.4 b)

33.S.C. TARGO SRL Timis (huvudverksamhet 6.4)

34.S.C. SUINPROD Roman-Neamt (huvudverksamhet 6.6 b)

35.S.C. LUCA SUINPROD SA Codlea -Brasov (huvudverksamhet 6.6 b)

36.S.C. AVICOLA Costesti Arges-Arges (huvudverksamhet 6.6 b)

37.S.C. AVICOLA SA Platou Avicol Brad-Bacau (huvudverksamhet 6.6 a)

38.S.C. AT GRUP PROD IMPEX SRL Olt (huvudverksamhet 6.6 a)

380

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

39.S.C. AVICOLA SA Ferma Gheraiesti–Bacau (huvudverksamhet 6.6 a)

40.S.C. CARNIPROD SRL Tulcea –Tulcea (huvudverksamhet 6.6 b)

41.S.C. PIGCOM SA Satu Nou-Tulcea (huvudverksamhet 6.6 b)

42.S.C. AGROPROD IANCU SRL Urziceni-Ialomita (huvudverksamhet 6.6 b)

43.S.C. CRUCIANI IMPEX SRL Dedulesti-Braila (huvudverksamhet 6.6)

44.S.C. AGROFLIP Bontida Cluj (huvudverksamhet 6.6 b, c)

45.S.C. AVICOLA SA Slobozia Ferma Amara– Ialomita (huvudverksamhet 6.6 a)

46.S.C. ISOVOLTA GROUP SA Bucuresti (huvudverksamhet 6.7)

47.S.C. SAMOBIL SA Satu Mare (huvudverksamhet 6.7)

48.S.C. ELECTROCARBON SA Slatina-Olt (huvudverksamhet (6.8)

49.S.C. TRANSGOLD SA Baia Mare-Maramures (huvudverksamhet 2.5)

381

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Till och med den 31 december 2011:

50.S.C. ORGANE DE ASAMBLARE SA Brasov (huvudverksamhet 2.6)

51.HEIDELBERG CEMENT – Fieni Cement Dâmbovita (huvudverksamhet 3.1)

52.CARMEUSE România SA Arges (huvudverksamhet 3.1)

53.S.C. RESIAL SA Alba (huvudverksamhet 3.5)

54.SOCIETATEA NATIONALA A PETROLULUI PETROM SA Sucursala Craiova, Combinatul Doljchim-Dolj (huvudverksamhet 4.2, 4.1)

55.S.C. USG SA Vâlcea (huvudverksamhet 4.2 d)

56.S.C. ULTEX SA Tandarei-Ialomita (huvudverksamhet 6.4 b)

57.S.C. CARMOLIMP SRL Vistea de Sus – Sibiu (huvudverksamhet 6.6 b)

58.S.C. AVICOLA Buftea – Ilfov (huvudverksamhet 6.6 a)

59.S.C. AVICOLA SA Ferma Hemeius-Bacau (huvudverksamhet 6.6 a)

60.S.C. SUINPROD SA Zimnicea – Ferma Zimnicea-Teleorman (huvudverksamhet 6.6 b)

61.S.C. SUINPROD SA Bilciuresti – Dâmbovita (huvudverksamhet 6.6)

62.S.C. COMPLEXUL DE PORCI Braila SA Baldovinesti -Braila (huvudverksamhet 6.6

63.S.C. COMPLEXUL DE PORCI Braila SA Tichilesti-Braila (huvudverksamhet 6.6 b)

64.S.C. AT GRUP PROD IMPEX SRL – Teleorman (huvudverksamhet 6.6 a)

65.S.C. KING HAUSE ROM Cornetu SRL Filiala Mavrodin – Teleorman (huvudverksamhet 6.6 a)

66.S.C. AVIKAF PROD IMPEX SRL Teleorman (huvudverksamhet 6.6 a)

67.S.C. SUINPROD SA Zimnicea – Ferma Dracea – Teleorman (huvudverksamhet 6.6 b)

382

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

68.S.C. ROMCIP Salcia – Teleorman (huvudverksamhet 6.6 b)

69.S.C. AVIPUTNA SA Golesti – Vrancea (huvudverksamhet 6.6 a)

70.S.C. NUTRICOM SA Oltenita – Calarasi (huvudverksamhet 6.6 b)

71.S.C. PIGALEX SA Alexandria – Teleorman (huvudverksamhet 6.6 b)

72.S.C. PIC ROMÂNIA SRL Vasilati – Calarasi (huvudverksamhet 6.6 c)

73.S.C. SUINTEST SA Fierbinti -Ialomita (huvudverksamhet 6.6 b)

74.S.C. AGRIVAS SRL Vaslui (huvudverksamhet 6.6 a)

75.S.C. AVICOLA Buftea SA Punct de lucru Turnu Magurele – Teleorman (huvudverksamhet 6.6 a)

76.S.C. C+C SA Resita (huvudverksamhet 6.6 b)

Till och med den 31 december 2012:

77.SNP PETROM SA Sucursala ARPECHIM Pitesti-Arges (verksamheter 1.2, 4.1)

78.S.C. ROMPETROL Rafinare SA Constanta (verksamhet 1.2)

79.COMBINATUL DE OTELURI SPECIALE Târgoviste-Dâmbovita (huvudverksamhet 2.2, 2.3)

80.S.C. COMBINATUL DE UTILAJ GREU SA Cluj (huvudverksamhet 2.2, 2.3 b)

81.S.C. IAIFO Zalau-Salaj (huvudverksamhet 2.3 b, 2.4)

82.S.C. ALTUR SA Olt (huvudverksamhet 2.5)

83.CNCAF MINVEST SA DEVA Filiala DEVAMIN SA Deva, Exploatarea miniera Deva-Hunedoara (huvudverksamhet 2.5)

383

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

84.S.C. MONDIAL SA Lugoj-Timis (huvudverksamhet 3.5)

85.S.C. MACOFIL SA Târgu Jiu-Gorj (huvudverksamhet 3.5)

86.S.C. CERAMICA SA Iasi (huvudverksamhet 3.5)

87.S.C. FIBREXNYLON SA Neamt (huvudverksamhet 4.1 b, d; 4.2 b; 4.3)

88.S.C. CHIMCOMPLEX SA Borzesti –Bacau (huvudverksamhet 4.1 a, b, c, d, f;

4.2b, c, d; 4.4)

89.S.C. PEHART SA Petresti- Alba (huvudverksamhet 6.1 b)

90.S.C. TABACO-CAMPOFRIO SA Tulcea (huvudverksamhet 6.4 a)

91.S.C. AVICOLA SA Slobozia Ferma Ion Ghica-Ialomita (huvudverksamhet 6.6 a)

92.S.C. AVICOLA SA Platou Avicol Aviasan -Bacau (huvudverksamhet 6.6 a)

93.S.C. ITAL TRUST Racovita SA– Sibiu (huvudverksamhet 6.6 b)

94.S.C. COMTIM GROUP SRL Ferma Parta-Timis (huvudverksamhet 6.6 b)

95.S.C. COMTIM GROUP SRL Ferma Padureni-Timis (huvudverksamhet 6.6 b)

96.S.C. COMTIM GROUP SRL Ferma Peciu Nou-Timis (huvudverksamhet 6.6 b)

97.S.C. COMTIM GROUP SRL Ferma Periam-Timis (huvudverksamhet 6.6 b)

98.S.C. COMTIM GROUP SRL Ferma Ciacova-Timis (huvudverksamhet 6.6 b)

99.S.C. AVICOLA LUMINA SA – Constanta (huvudverksamhet 6.6 a)

384

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Till och med den 31 december 2013:

100.S.C. UNIO SA Satu Mare (huvudverksamhet 2.3 b)

101.S.C. ARTROM SA Slatina – Olt (huvudverksamhet 2.3 b, 2.6)

102.S.C. IAR SA Brasov (huvudverksamhet 2.6)

103.S.C. ARIO SA Bistrita Nasaud (huvudverksamhet 2.4)

104.S.C. LAFARGE ROMCIM SA Medgidia – Constanta (huvudverksamhet 3.1)

105.S.C. CARS SA Târnaveni – Mures (huvudverksamhet 3.5)

106.S.C. CASIROM SA Cluj (huvudverksamhet 3.5)

107.S.C. TURNU SA Turnu Magurele – Teleorman (huvudverksamhet 4.3, 4.2 b)

108.S.C. COMBINATUL DE ÎNGRASAMINTE CHIMICE SA Navodari – Constanta (huvudverksamhet 4.3)

109.S.C. AMBRO Suceava SA – Suceava (huvudverksamhet 6.1 a, b)

110.S.C. ROMSUIN TEST Peris SA – Ilfov (huvudverksamhet 6.6 a)

111.S.C. NUTRICOD Codlea Sucursala Sfântu Gheorghe – Covasna (huvudverksamhet 6.6 b)

112.S.C. HADITON GRUP SRL Arges (huvudverksamhet 6.6 a)

385

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Till och med den 31 december 2014:

113.S.C. PETROM SA Rafinaria PETROBRAZI – Prahova (verksamhet 1.2)

114.S.C. RAFINARIA ASTRA ROMÂNA SA Ploiesti – Prahova (verksamhet 1.2)

115.S.C. ROMPETROL Rafinaria VEGA – Prahova (verksamhet 1.2)

116.S.C. PETROTEL LUKOIL SA – Prahova (verksamhet 1.2)

117.S.C. ISPAT SIDEX SA Galati (huvudverksamhet 2.2, 2.3)

118.S.C. SIDERURGICA SA Hunedoara (huvudverksamhet 2.2, 2.3)

119.S.C. KVAERNER IMGB SA Bucuresti (huvudverksamhet 2.4)

120.S.C. SOMETRA SA Copsa Mica – Sibiu (huvudverksamhet 2.5 a, 2.5 b, 2.1, 2.4)

121.S.C. FERAL SRL Tulcea (huvudverksamhet 2.5 a)

122.S.C. METALURGICA SA Aiud – Alba (huvudverksamhet 2.4, 2.3 b)

123.S.C. NEFERAL SA Ilfov (huvudverksamhet 2.5 b)

124.S.C. INDUSTRIA SÂRMEI SA Câmpia Turzii-Cluj (huvudverksamhet 2.2, 2.3, 2.6)

125.S.C. METALURGICA SA Vlahita -Harghita (huvudverksamhet 2.5 b)

126.S.C. UPETROM 1 Mai SA Prahova (huvudverksamhet 2.2)

127.S.C. LAMINORUL SA Braila (huvudverksamhet 2.3)

128.S.C. AVERSA SA Bucuresti (huvudverksamhet 2.4)

129.S.C. FORMA SA Botosani (huvudverksamhet 2.3)

130.S.C. ISPAT TEPRO SA Iasi (huvudverksamhet 2.3 c)

131.S.C. URBIS Armaturi Sanitare SA-Bucuresti (huvudverksamhet 2.6)

386

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

132.S.C. BALANTA SA Sibiu (huvudverksamhet 2.6)

133.S.C. COMMET SA Galati (huvudverksamhet 2.6)

134.CNACF MINVEST SA Deva Filiala "DEVAMIN" Exploatarea miniera Vetel Hunedoara (huvudverksamhet 2.5)

135.S.C. MOLDOMIN SA Moldova Noua-Caras-Severin (huvudverksamhet 2.5)

136.S.C. FIROS SA Bucuresti (huvudverksamhet 3.3)

137.S.C. SINTER-REF SA Azuga-Prahova (huvudverksamhet 3.5)

138.S.C. PRESCOM Brasov SA-Brasov (huvudverksamhet 3.1)

139.S.C. MELANA IV SA Neamt (verksamhet 4.1)

140.S.C. OLTCHIM SA Râmnicu Vâlcea-Vâlcea (huvudverksamhet 4.1, 4.2, 4.3)

141.S.C. AMONIL SA Slobozia –Ialomita (huvudverksamhet 4.3, 4.2)

142.CAROM SA Bacau (huvudverksamhet 4.1 a, b, i)

143.AZOCHIM SA Savinesti-Neamt (huvudverksamhet 4.2)

144.S.C. UZINA DE PRODUSE SPECIALE Fagaras SA Brasov (huvudverksamhet 4.6)

145.S.C. SINTEZA SA Oradea- Bihor (huvudverksamhet 4.1 g; 4.2 d, e; 4.4)

146.S.C. CHIMPROD SA Bihor (huvudverksamhet 4.1 b, 4.5)

147.S.C. AZUR SA Timisoara-Timis (huvudverksamhet 4.1)

148.S.C. PUROLITE SA Victoria –Brasov (huvudverksamhet 4.1 d, h)

149.S.C. CELHART DONARIS SA Braila (huvudverksamhet 6.1)

150.S.C. VRANCART SA Adjud-Vrancea (huvudverksamhet 6.1 b)

387

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

151.S.C. PIM SA Sibiu (huvudverksamhet 6.3)

152.S.C. DANUBIANA Roman SA Neamt (huvudverksamhet 6.4 b)

153.S.C. ZAHARUL Românesc SA Tandarei –Ialomita (huvudverksamhet 6.4 b)

154.S.C. VASCAR SA Vaslui (huvudverksamhet 6.4 a)

155.S.C. MULTIVITA SA Negru Voda – Constanta (huvudverksamhet 6.5)

156.S.C. SUINPROD SA Prahova (huvudverksamhet 6.6 a)

157.S.C. AVICOLA SA Ferma Serbanesti-Bacau (huvudverksamhet 6.6 a)

158.S.C. AVICOLA BUCURESTI SA Punct de lucru CSHD Mihailesti (huvudverksamhet 6.6 a)

159.S.C. SUINPROD SA Bumbesti Jiu -Gorj (huvudverksamhet 6.6 a)

160.S.C. SIBAVIS SA Sibiu –Sibiu (huvudverksamhet 6.6 a)

161.S.C. OLTCHIM SA Râmnicu Vâlcea Ferma 1 Francesti -Vâlcea (huvudverksamhet 6.6 a)

162.S.C. AVIA AGROBANAT SRL Bocsa –Resita (huvudverksamhet 6.6 a)

163.S.C. AVICOLA Gaiesti SA – Dâmbovita (huvudverksamhet 6.6 a)

164.S.C. VENTURELLI PROD SRL Sibiu (huvudverksamhet 6.6 b)

165.S.C. OLTCHIM SA Râmnicu Vâlcea Ferma Budesti – Vâlcea (huvudverksamhet 6.6 a)

166.S.C. OLTCHIM SA Râmnicu Vâlcea Ferma Babeni Mihaiesti-Vâlcea (huvudverksamhet 6.6 a)

167.S.C. OLTCHIM SA Râmnicu Vâlcea Ferma 2 Francesti -Vâlcea

(huvudverksamhet 6.6 a)

168.S.C. OLTCHIM SA Râmnicu Vâlcea Ferma Babeni-Vâlcea (huvudverksamhet 6.6 a)

169.S.C. AVICOLA Bucuresti SA Sucursala Cluj-Saliste-Cluj (huvudverksamhet 6.6 a)

170.S.C. AVICOLA Bucuresti SA Sucursala CSHD Codlea-Brasov

388

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

171.S.C. Cereal Prod SA – Galati (huvudverksamhet 6.6 a)

172.S.C. AVICOLA Mangalia SA Constanta (huvudverksamhet 6.6 a)

173.S.C. AVICOLA SA Constanta-Constanta (huvudverksamhet 6.6 a)

174.S.C. AVICOLA BUCURESTI SA Punct de lucru Butimanu-Dâmbovita (huvudverksamhet 6.6 a)

175.S.C. EUROPIG SA Poiana Marului – Brasov (huvudverksamhet 6.6 b)

176.S.C. SUINPROD SA Let – Covasna (huvudverksamhet 6.6 b)

177.S.C. AVICOLA Sivita SA Galati (huvudverksamhet 6.6 a)

178.S.C. COLLINI SRL Bocsa –Resita (huvudverksamhet 6.6 b)

179.S.C. AGROSAS SRL Timisoara-Timis (huvudverksamhet 6.6 b, c)

180.S.C. FLAVOIA SRL Platforma Hereclean- Salaj (huvudverksamhet 6.6 a)

181.S.C. ELSID SA Titu – Dâmbovita (huvudverksamhet 6.8)

Till och med den 31 december 2015:

182.S.C. RAFINARIA STEAUA ROMÂNA SA Câmpina – Prahova (verksamhet 1.2)

183.S.C. TRACTORUL UTB SA Brasov (huvudverksamhet 2.3 b, 2.4, 2.6, 6.7)

184.S.C. ISPAT Petrotub SA Neamt (huvudverksamhet 2.3, 6.7)

185.S.C. ARO SA Arges (huvudverksamhet 2.3 b, 2.6)

186.S.C. STIMET SA Sighisoara –Mures (huvudverksamhet 3.3)

187.S.C. BEGA REAL SA Plesa – Prahova (huvudverksamhet 3.5)

188.S.C. AZOMURES SA Târgu Mures-Mures (huvudverksamhet 4.2, 4.3)

389

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

189.S.C. COLOROM SA Codlea-Brasov (huvudverksamhet 4.1 j)

190.S.C. SOMES SA Dej – Cluj (huvudverksamhet 6.1 a, b)

191.S.C. OMNIMPEX Hârtia SA Busteni- Prahova (huvudverksamhet 6.1 b)

192.S.C. PERGODUR International SA Neamt (huvudverksamhet 6.1 b)

193.S.C. PROTAN SA -Popesti Leordeni-Ilfov (huvudverksamhet 6.5)

194.S.C. PROTAN SA Bucuresti Sucursala Codlea-Brasov (huvudverksamhet 6.5)

195.S.C. PROTAN SA-Cluj (huvudverksamhet 6.5)

Fullständigt samordnade tillstånd skall utfärdas för dessa anläggningar före

2. 32000 L 0076: Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/76/EG av den 4 december 2000 om förbränning av avfall (EGT L 332, 28.12.2000, s. 91).

Med avvikelse från artikel 6, artikel 7.1 och artikel 11 i direktiv 2000/76/EG skall utsläppsgränsvärdena och kraven för mätningar inte tillämpas till och med

den 31 december 2007 på 52 förbränningsanläggningar för medicinskt avfall och till och med den 31 december 2008 på 58 förbränningsanläggningar för medicinskt avfall i Rumänien.

390

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Rumänien skall rapportera till kommissionen före slutet av första kvartalet varje år, från och med den 30 mars 2007, om nedläggning av anläggningar för värmebehandling av farligt avfall som inte uppfyller kraven samt den mängd medicinskt avfall som behandlats under det föregående året.

3. 32001 L 0080: Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/80/EG av den 23 oktober 2001 om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar (EGT L 309, 27.11.2001, s. 1), ändrat genom

–12003 T: Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33).

a)Med avvikelse från artikel 4.3 och del A i bilagorna III och IV i direktiv 2001/80/EG skall utsläppsgränsvärdena för svaveldioxid inte tillämpas i Rumänien på följande anläggningar före det datum som anges för varje anläggning:

Till och med den 31 december 2008:

S.C. ELECTROCENTRALE DEVA SA No. 1, 4 kraftpannor x 264 MWth

391

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Till och med den 31 december 2009:

S.C. TERMOELECTRICA SE DOICESTI No. 1, 1 ångpanna x 470 MWth

Till och med den 31 december 2010:

S.C. COMPLEXUL ENERGETIC CRAIOVA S.E. CRAIOVA II – No. 1, 2 pannor x 396,5 MWth

S.C. COMPLEXUL ENERGETIC TURCENI SA No. 2, 2 kraftpannor x 789 MWth S.C. COMPLEXUL ENERGETIC TURCENI SA No. 3, 2 kraftpannor x 789 MWth S.C. TERMOELECTRICA SE PAROSENI No. 2, 1 ångpanna Benson x 467 MWth + 1 varmvattenpanna x 120 MWth

RAAN, BRANCH ROMAG TERMO No. 2, 3 pannor x 330 MWth S.C. COLTERM SA No. 7, 1 varmvattenpanna x 116 MWth

Till och med den 31 december 2011:

CET ARAD No. 2, 2 industriella ångpannor x 80 MWth

S.C. COMPLEXUL ENERGETIC CRAIOVA S.E. CRAIOVA II – No. 2, 2 CAF x 116 MWth + 2 x CR 68 MWth

S.C. COMPLEXUL ENERGETIC ROVINARI SA No. 2, 2 ångpannor x 879 MWth TERMOELECTRICA GIURGIU No. 1, 3 energiångpannor x 285 MWth

S.C. ELECTROCENTRALE DEVA SA No. 2, 4 kraftpannor x 264 MWth

392

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

S.C. PETROTEL-LUKOIL SA No. 1, 2 DAV3 + HPM 1 x 45 MWth + 14,7 MWth + 11,4 MWth

S.C. PETROTEL-LUKOIL SA No. 2, 3 tekniska ångpannor x 105,5 MWth S.C. C.E.T. GOVORA No. 3, 1 panna x 285 MWth

Till och med den 31 december 2012:

CET BACAU No. 1, 1 ångpanna x 343 MWth

S.C. ELCEN BUCURESTI Vest No. 1, 2 ångpannor x 458 MWth

S.C. COMPLEXUL ENERGETIC CRAIOVA S.E. ISALNITA, 4 pannor x 473 MWth

Till och med den 31 december 2013:

CET ARAD No. 1, 1 ångpanna x 403 MWth

S.C. ELECTROCENTRALE ORADEA SA No. 2, 2 gruppångpannor x 300 MWth + 269 MWth

S.C. TERMOELECTRICA SA, SUCURSALA ELECTROCENTRALE BRAILA, 6 ångpannor x 264 MWth

S.C. CET BRASOV SA No. 1, 2 pannor x 337 MWth

S.C. ELCEN BUCURESTI SUD No. 1, 4 ångpannor x 287 MWth S.C. ELCEN BUCURESTI SUD No. 2, 2 ångpannor x 458 MWth

S.C. ELCEN BUCURESTI PROGRESUL No. 1, 4 ångpannor x 287 MWth

393

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

S.C. COMPLEXUL ENERGETIC ROVINARI SA No. 1, 2 ångpannor x 878 MWth S.C. ELECTROCENTRALE DEVA SA No. 3, 4 kraftpannor x 264 MWth

S.C. C.E.T. IASI II, 2 ångpannor x 305 MWth

S.C. UZINA ELECTRICA ZALAU No. 1, 4 industriella ångpannor x 85,4 MWth S.C. TERMICA S.A SUCEAVA No. 1, 2 pannor x 296 MWth

S.C. COLTERM SA No. 5, 1 varmvattenpanna x 116,3 MWth S.C. COLTERM SA No. 6, 3 ångpannor x 81,4 MWth

S.C. C.E.T. GOVORA No. 2, 2 pannor x 285 MWth

Under denna övergångsperiod får svaveldioxidutsläppen från samtliga förbränningsanläggningar i enlighet med direktiv 2001/80/EG inte överstiga följande mellanliggande tak:

-senast 2007: 540 000 ton SO2/år,

-senast 2008: 530 000 ton SO2/år,

-senast 2010: 336 000 ton SO2/år,

-senast 2013: 148 000 ton SO2/år.

394

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

b)Med avvikelse från artikel 4.3 och del A i bilaga VI till direktiv 2001/80/EG skall gränsvärdena för utsläpp av kväveoxid inte tillämpas i Rumänien på följande anläggningar fram till det datum som anges för varje anläggning:

Till och med den 31 december 2008:

ARPECHIM PITESTI No. 2, 1 panna BW x 81 MWth ARPECHIM PITESTI No. 3, 4 pannor x 81 MWth

PRODITERM BISTRITA, 2 varmvattenpannor x 116 MWth + 2 ångpannor x 69 MWth S.C. CET BRASOV SA No. 1, 2 pannor x 337 MWth

REGIA AUTONOMA DE TERMOFICARE CLUJ, 2 varmvattenpannor x 116 MWth TERMOELECTRICA GIURGIU No. 1, 3 energiångpannor x 285 MWth TERMOELECTRICA GIURGIU No. 2, 2 industriella ångpannor x 72 MWth

S.C. ELECTROCENTRALE DEVA SA No. 1, 4 kraftpannor x 264 MWth S.C. COLTERM SA No. 2, 1 varmvattenpanna x 58,1 MWth

395

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Till och med den 31 december 2009:

CET ARAD No. 1, 1 CR ångpanna x 403 MWth

CET ENERGOTERM SA RESITA No. 2, 1 varmvattenpanna x 58 MWth S.C. TERMICA TÂRGOVISTE, 1 varmvattenpanna x 58,15 MWth

S.C. COMPLEXUL ENERGETIC CRAIOVA S.E. CRAIOVA II – No. 1, 2 pannor x 396,5 MWth

S.C. CET IASI I No. 2, 2 ångpannor x 283 MWth

S.C. UZINA ELECTRICA ZALAU No. 3, 1 ångpanna x 72,3 MWth

Till och med den 31 december 2010:

S.C. ELECTROCENTRALE ORADEA S.A No 1, 2 gruppångpannor x 127 MWth + 269 MWth

S.C. C.E.T SA No. 2 Braila, 2 pannor x 110 MWth

CET ENERGOTERM SA RESITA No. 1, 2 pannor x 45,94 MWth S.C. UZINA TERMOELECTRICA MIDIA No. 2, 1 panna x 73 MWth S.C. UZINA TERMOELECTRICA MIDIA No. 3, 1 panna x 73 MWth S.C. UZINA TERMOELECTRICA MIDIA No. 4, 1 panna x 73 MWth

S.C. TERMOELECTRICA SE DOICESTI No. 1, 1 Benson ångpanna x 470 MWth S.C. ELECTROCENTRALE GALATI No. 3, 3 kraftpannor x 293 MWth

S.C. TERMOELECTRICA SE PAROSENI No. 2, 1 ångpanna x 467 MWth + 1 varmvattenpanna x 120 MWth

396

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

S.C. CET IASI I No. 1, 3 ångpannor x 94 MWth

S.C. TERMICA SA SUCEAVA No. 1, 2 pannor x 296 MWth

S.C. TURNU SA TURNU MAGURELE No. 1, 1 varmvattenpanna x 58 MWth S.C. TURNU SA TURNU MAGURELE No. 2, 1 varmvattenpanna x 58 MWth S.C. ENET SA No. 1, 3 pannor x 18,5 MWth

S.C. ENET SA No. 2, 1 varmvattenpanna x 58 MWth

Till och med den 31 december 2011:

CET ARAD No. 2, 2 industriella ångpannor x +1 panna x 80 MWth S.C. TERMON SA ONESTI, 3 pannor x 380 MWth

S.C. CET SA No. 1 BRAILA, 2 pannor x 110 MWth

S.C. TERMICA SA No. 1 BOTOSANI, 3 varmvattenpannor x 116 MWth S.C. ELCEN BUCURESTI SUD No. 12, 2 varmvattenpannor x 116 MWth S.C. ELCEN BUCURESTI SUD No. 16, 1 varmvattenpanna x 116 MWth CET ENERGOTERM SA RESITA No. 4, 1 varmvattenpanna x 58 MWth S.C. ELCEN BUCURESTI SE PALAS No. 1, 1 varmvattenpanna x 116 MWth

S.C. COMPLEXUL ENERGETIC CRAIOVA SE ISALNITA, 4 pannor x 473 MWth S.C. ELECTROCENTRALE DEVA SA No. 2, 4 kraftpannor x 264 MWth

S.C.CET IASI I No. 3, 4 varmvattenpannor x 116 MWth

RAAN, BRANCH ROMAG TERMO No. 1, 3 pannor x 330 MWth

397

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

RAAN, BRANCH ROMAG TERMO No. 2, 3 pannor x 330 MWth

S.C. ROMPETROL SA BUCURESTI VEGA PLOIESTI, 3 tekniska ångpannor x 24,75 MWth

S.C. PETROTEL-LUKOIL SA No. 1, 2 DAV3 + HPM 1 x 45 MWth + 14,7 MWth + 11,4 MWth

S.C. PETROTEL-LUKOIL SA No. 2, 3 tekniska ångpannor x 105,5 MWth

S.C. UZINA ELECTRICA ZALAU No. 1, 4 industriella ångpannor x 85,4 MWth S.C. COLTERM SA No. 4, 1 varmvattenpanna x 116,1 MWth

S.C. C.E.T. GOVORA No. 3, 1 panna x 285 MWth

Till och med den 31 december 2012:

CET ENERGOTERM SA RESITA No. 3, 1 varmvattenpanna x 116 MWth S.C. ELCEN BUCURESTI SE PALAS No. 2, 1 varmvattenpanna x 116 MWth S.C. ELCEN BUCURESTI SE MURES No. 5, 4 ångpannor x 277 MWth

S.C. COLTERM SA No. 6, 3 ångpannor x 81,4 MWth

Till och med den 31 december 2013:

S.C. TERMOELECTRICA SA, SUCURSALA ELECTROCENTRALE BRAILA, 6 ångpannor x 264 MWth

S.C. ELCEN BUCURESTI SUD No. 14, 1 varmvattenpanna x 116 MWth

398

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

S.C. ELCEN BUCURESTI SE PALAS No. 3, 1 varmvattenpanna x 116 MWth S.C. ELECTROCENTRALE GALATI No. 2, 2 kraftpannor x 293 MWth

S.C. ELECTROCENTRALE DEVA SA No. 3, 4 kraftpannor x 264 MWth S.C. ELCEN BUCURESTI SE MURES No. 1, 1 ångpanna x 277 MWth S.C. ELCEN BUCURESTI SE MURES No. 4, 1 ångpanna x 277 MWth S.C. COLTERM SA No. 5, 1 varmvattenpanna x 116,3 MWth

S.C. COLTERM SA No. 7, 2 varmvattenpannor x 116,3 MWth S.C. C.E.T. GOVORA No. 2, 2 pannor x 285 MWth

S.C. ENET SA VRANCEA No. 3, 1 varmvattenpanna x 116,3 MWth

Under denna övergångsperiod får kväveoxidutsläppen från samtliga förbränningsanläggningar i enlighet med direktiv 2001/80/EG inte överstiga följande mellanliggande tak:

-senast 2007: 128 000 ton/år,

-senast 2008: 125 000 ton/år,

-senast 2010: 114 000 ton/år,

-senast 2013: 112 000 ton/år,

399

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

c)Med avvikelse från artikel 4.3 och del A i bilaga VII till direktiv 2001/80/EG skall gränsvärdena för utsläpp av stoft inte tillämpas i Rumänien på följande anläggningar före det datum som anges för varje anläggning:

Till och med den 31 december 2008:

S.C. ELECTROCENTRALE DEVA SA No. 1, 4 kraftpannor x 264 MWth S.C. C.E.T. IASI II, 2 ångpannor x 305 MWth

Till och med den 31 december 2009:

CET BACAU No. 1, 1 ångpanna x 345 MWth

S.C. TERMOELECTRICA GIURGIU No. 1, 3 ångpannor x 285 MWth S.C. COLTERM SA No. 6, 3 ångpannor x 81,4 MWth

Till och med den 31 december 2010:

CET ARAD No. 1, 1 ångpanna x 403 MWth

S.C. CET BRASOV SA No. 1, 2 pannor x 337 MWth

S.C. TERMOELECTRICA DOICESTI No. 1, 1 Benson ångpanna x 470 MWth S.C. COMPLEX ENERGETIC TURCENI SA No. 2, 2 kraftpannor x 789 MWth S.C. TERMICA SA SUCEAVA No. 1, 2 pannor x 296 MWth

S.C. CET GOVORA SA No. 3, 1 panna x 285 MWth

400

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Till och med den 31 december 2011:

S.C. COMPLEX ENERGETIC CRAIOVA SE CRAIOVA II-No. 2, 2 CAF x 116 MWth + 2 CR x 68 MWth

S.C. COMPLEX ENERGETIC ROVINARI SA No. 2, 2 ångpannor x 879 MWth S.C. ELECTROCENTRALE DEVA SA No. 2, 4 kraftpannor x 264 MWth

S.C. PETROTEL LUKOIL SA No. 1, DAV3 + HPM 1 x 45 MWth + 14,7 MWth + 11,4 MWth

S.C. PETROTEL LUKOIL SA No. 2, 3 tekniska ångpannor x 105,5 MWth S.C. ALUM SA TULCEA No. 1, 3 pannor x 84,8 MWth +1 x 72,6 MWth S.C. CET GOVORA SA No. 2, 2 pannor x 285 MWth

Till och med den 31 december 2013:

S.C. COMPLEX ENERGETIC Rovinari SA No. 1, 2 ångpannor x 878 MWth S.C. ELECTROCENTRALE DEVA SA No. 3, 4 kraftpannor x 264 MWth S.C. UZINA ELECTRICA ZALAU No. 1, 4 ångpannor x 85,4 MWth

S.C. ELECTROCENTRALE ORADEA SA No. 2, 2 gruppångpannor x 300 MWth + 1 x 269 MWth

401

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Under denna övergångsperiod får utsläppen av stoft från samtliga förbränningsanläggningar i enlighet med direktiv 2001/80/EG inte överstiga följande mellanliggande tak:

-senast 2007: 38 600 ton/år,

-senast 2008: 33 800 ton/år,

-senast 2010: 23 200 ton/år,

-senast 2013: 15 500 ton/år.

d)Med avvikelse från artikel 4.3 och del A i bilaga VI till direktiv 2001/80/EG skall de gränsvärden för utsläpp av kväveoxid som från och med den 1 januari 2016 skall gälla för anläggningar med en installerad tillförd effekt på mer än 500 MWth inte tillämpas fram till och med den 31 december 2017 på följande anläggningar i Rumänien:

S.C. ELECTROCENTRALE ORADEA SA No. 2, 2 gruppångpannor x 300 MWth + 1 ångpanna x 269 MWth,

S.C. ELECTROCENTRALE DEVA SA No. 2, 4 kraftpannor x 264 MWth

S.C. COMPLEXUL ENERGETIC ROVINARI SA No. 2, 2 ångpannor x 879 MWth, S.C. COMPLEXUL ENERGETIC TURCENI SA No. 3, 2 kraftpannor x 789 MWth, S.C. ELECTROCENTRALE DEVA SA No. 1, 4 kraftpannor x 264 MWth,

S.C. TERMICA SA SUCEAVA, No. 1, 2 pannor x 296 MWth.

402

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Under denna övergångsperiod får utsläpp av kväveoxid från samtliga förbränningsanläggningar i enlighet med direktiv 2001/80/EG inte överstiga följande mellanliggande tak:

-senast 2016: 80 000 ton/år,

-senast 2017: 74 000 ton/år.

e)Senast den 1 januari 2011 skall Rumänien förelägga kommissionen en uppdaterad plan, med en investeringsplan, för successiv anpassning av återstående anläggningar som inte uppfyller kraven, med tydligt angivna etapper för tillämpning av regelverket. Dessa planer skall åstadkomma en ytterligare minskning av utsläppen till en nivå som ligger betydligt under de mellanliggande målen i leden a–d ovan, särskilt för utsläpp under 2012. Om kommissionen, med tanke särskilt på miljökonsekvenserna och behovet att minska snedvridningen av konkurrensen på den inre marknaden till följd av övergångsåtgärderna, anser att dessa planer inte är tillräckliga för att nå dessa mål skall den underrätta Rumänien. Inom de följande tre månaderna skall Rumänien meddela vilka åtgärder landet har vidtagit för att uppnå målen. Om kommissionen därefter, i samråd med medlemsstaterna, anser att dessa åtgärder inte är tillräckliga för att uppnå målen, skall den inleda ett överträdelseförfarande enligt artikel 226 i EG-fördraget.

403

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Tillägg A till BILAGA VII

Omstrukturering av den rumänska stålindustrin (enligt bilaga VII kapitel 4 avdelning B)

DEL I

FÖRETAG SOM TAR EMOT STATLIGT STÖD ENLIGT RUMÄNIENS OMSTRUKTURERINGSPROGRAM FÖR STÅLINDUSTRIN

–Ispat Sidex Galati

–Siderurgica Hunedoara

–COS Târgoviste

–CS Resita

–IS Câmpia Turzii

–Donasid (Siderca) Calarasi

404

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

DEL II

TIDSPLAN OCH BESKRIVNING AV KAPACITETSFÖRÄNDRINGAR70

	Anläggning	Kapacitets-	Tidpunkt för	Tidpunkt för
		förändring	produktionen	stadigvarande
		(ton)	s upphörande	nedläggning

Siderurgica	Valstråd nr 1	- 400 000	1995	1997
Hunedoara
	Valstråd nr 3	- 280 000	1998	2000
	Medelgrova profiler	- 480 000	Första	Andra
			kvartalet	kvartalet 2008
			2008
IS Câmpia	Valstråd nr 1	- 80 000	1995	1996
Turzii
CS Resita	Tunna profiler	- 80 000	2000	2001
	Rälshjul	- 40 000	1999	2000
	Grova profiler	- 220 000	Fjärde	Andra
			kvartalet	kvartalet 2008
			2007
	Medelgrova profiler	- 120 000	Fjärde	Fjärde
	och specialprofiler		kvartalet	kvartalet 2007
			2006
Donasid	Medelgrova profiler	- 350 000	1997	1999
(Siderca)
Calarasi
	Kapacitetsförändring	- 2 050 000
	netto

70Kapacitetsminskningarna skall vara stadigvarande enligt definitionen i kommissionens beslut nr 3010/91/EKSG av den 15 oktober 1991 (EGT L 286, 16.10.1991, s. 20).

405

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

DEL III

OMSTRUKTURERINGSRIKTMÄRKEN

1.Bärkraft

Med beaktande av de särskilda redovisningsregler som tillämpas av kommissionen skall varje stödmottagande företag senast den 31 december 2008 uppvisa en lägsta årlig bruttorörelsemarginal på 10 % för icke-integrerade stålföretag och 13,5 % för integrerade stålverk och en lägsta avkastning på 1,5 % på eget kapital. Detta skall kontrolleras genom en oberoende utvärdering som skall genomföras årligen mellan 2005 och 2009, i enlighet med kapitel 4 avsnitt B punkt 13 i bilaga VII.

2.Produktivitet

En total produktivitet jämförbar med EU:s stålindustri skall gradvis ha uppnåtts senast den 31 december 2008. Detta skall kontrolleras genom en oberoende utvärdering som skall genomföras årligen mellan 2005 och 2009, i enlighet med kapitel 4 avsnitt B punkt 13 i bilaga VII.

3.Kostnadsminskningar

Särskild vikt skall fästas vid kostnadsminskningar som en av huvudförutsättningarna för bärkraften. Dessa skall genomföras fullt ut i enlighet med de stödmottagande företagens verksamhetsplaner.

406

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

DEL IV

VÄGLEDANDE FÖRTECKNING ÖVER INFORMATIONSKRAV

1.Produktion och marknadseffekter

–Månatlig produktion av råstål, halvfabrikat och färdiga produkter per kategori och per produktsortiment.

–Sålda produkter, med volymer, priser och marknader, uppdelning enligt produktsortiment.

2.Investeringar

–Detaljerade uppgifter om genomförda investeringar.

–Datum för slutförandet.

–Kostnaderna för investeringarna, finansieringskällorna och beloppet för eventuellt stöd i samband med detta.

–Tidpunkten för eventuell utbetalning av stöd.

407

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

3.Minskning av arbetskraften

–Antal förlorade arbetstillfällen och tidpunkten för dessa.

–Utveckling av sysselsättningen vid de stödmottagande företagen (åtskillnad mellan direkt och indirekt sysselsättning).

–Utveckling av sysselsättningen inom den nationella stålsektorn.

408

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

4.Kapacitet (för hela stålsektorn i Rumänien)

–Datum eller beräknat datum för upphörande av produktionskapacitet, uttryckt i MPP som skall stängas (MPP är den maximala årsproduktion som kan uppnås under normala arbetsförhållanden), och en beskrivning av dessa.

–Datum (eller beräknat datum) för avvecklingen, enligt definitionen i kommissionens

beslut nr 3010/91/EKSG om information som stålföretag skall lämna om sina investeringar71, av den berörda anläggningen och detaljerade uppgifter om avvecklingen.

–Datum (eller beräknat datum) för införande av ny kapacitet och en beskrivning av denna.

–Utveckling i total kapacitet i Rumänien när det gäller råstål och färdiga produkter per kategori.

5.Kostnad

–Uppdelning av kostnaderna och deras respektive utveckling i det förflutna och i framtiden, särskilt när det gäller inbesparing av kostnader för arbetskraften, energiförbrukning, inbesparing av råmaterialkostnader, minskning av kostnaderna för tillbehör och externa tjänster.

71	EGT L 286, 16.10.1991, s. 20.

409

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

6.Finansiella prestanda

–Utvecklingen av utvalda finansiella nyckeltal för att säkerställa att det görs framsteg i riktning mot bärkraft (de finansiella resultaten och nyckeltalen måste anges på ett sådant sätt att jämförelser med företagets finansiella omstruktureringsplan möjliggörs och måste inbegripa kommissionens test av bärkraft).

–Uppgifter om betalda skatter och pålagor, bl.a. information om eventuella avvikelser från normalt tillämpliga skatte- och tullbestämmelser.

–Nivån på de finansiella kostnaderna.

–Detaljerade uppgifter om och tidpunkter för utbetalning av stöd som redan beviljats enligt bestämmelserna i akten.

–Villkor och förutsättningar för eventuella nya lån (oberoende av källa).

410

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

7.Startande av ett nytt företag eller nya anläggningar med utvidgning av kapaciteten

–Identiteten på varje deltagare inom den privata och den offentliga sektorn.

–Källorna till deras finansiering för startandet av det nya företaget eller de nya anläggningarna.

–Villkoren för de privata och de offentliga andelsägarnas deltagande.

–Förvaltningsstrukturen för det nya företaget.

8.Ändringar i ägarförhållandena.

411

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Tillägg B till BILAGA VII

Förteckning över anläggningar för kött, fjäderfäkött, mjölk och mjölkprodukter

enligt kapitel 5 avsnitt B underavsnitt I i bilaga VII

Anläggningar för kött

Nr	Vet. nr	Anläggningens namn	Plats för resp. lokal

1	5806/2000	Comb Agroind Curtici	Str. Revolutiei, nr.33, Curtici, jud. Arad
2	5065/2000	S.C. RB Prod S.R.L.	Str. Constitutiei, Arad, jud. Arad
3	101/2000	S.C. Cominca S.A.	Str. Octavian Goga, nr. 4, Oradea, jud.
			Bihor
4	102/1999	S.C. Prodaliment S.A.	Str. Republicii, nr. 101, Salonta, jud. Bihor
5	115/1996	S.C. Ferm Com Prod S.R.L.	Caldarasti, jud. Buzau
6	1446/2002	S.C. Izocon MC S.A.	Cuza Voda, jud. Calarasi
7	19/2002	S.C. Carnob S.R.L.	Str. Lebedelor, nr. 1, Lumina, jud.
			Constanta
8	154/1999	S.C. Casalco S.A.	Str. Jókai Mór, nr. 9–11, Sf. Gheorghe, jud.
			Covasna
9	312/1999	S.C. Olas Prod S.R.L.	Str. N. Romanescu, nr. 28, Craiova, jud.
			Dolj

412

			Prop. 2005/06:106
			Bilaga 4

10	58/2001	S.C. Elan Trident S.R.L.	Str. Rákóczi, Miercurea Ciuc, jud. Harghita
11	143/1999	S.C. Lorialba Prest S.R.L.	Str. Crisul Alb, nr. 1, Brad, jud. Hunedoara
12	4585/2002	S.C. Agro Prod Com Dosa	Str. Principala, nr. 79, Chibed, jud. Mures
		S.R.L.
13	2585/2000	S.C. Cazadela S.R.L.	Str. Oltului, nr. 34, Reghin, jud. Mures
14	4048/2000	S.C. Coniflor S.R.L.	Str. Petru Maior, Gurghiu, jud. Mures
15	422/1999	S.C. Prodprosper S.R.L.	Str. Dumbravei, nr. 18, Dumbrava Rosie,
			jud. Neamt
16	549/1999	S.C. Tce 3 Brazi S.R.L.	Zanesti, jud. Neamt
17	24/2000	S.C. Spar S.R.L.	Str. Garii, nr. 10, Potcoava, jud. Olt
18	2076/2002	S.C. Simona S.R.L.	Str. Popa Sapca, nr. 105, Bals, jud. Olt
19	86/2002	S.C. Universal S.R.L.	Criseni, jud. Salaj
20	5661/2002	S.C. Harald S.R.L.	Str. Mânastirea Humorului, nr. 76A, jud.
			Suceava
21	6066/2002	S.C. Raitar S.R.L.	Cornu Luncii, jud. Suceava
22	5819/2002	S.C. Mara Alex S.R.L.	Milisauti, jud. Suceava
23	93/2003	S.C. Mara Prod Com S.R.L.	Str. Abatorului, nr. 1 bis, Alexandria, jud.
			Teleorman
24	1/2000	S.C. Diana S.R.L.	Bujoreni, jud. Vâlcea
25	6/1999	S.C. Diana Prod S.R.L.	Vladesti, jud. Vâlcea

413

					Prop. 2005/06:106
					Bilaga 4
Anläggningar för fjäderfäkött

Nr	Vet. nr		Anläggningens namn		Plats för resp. lokal

1	2951/2000	S.C.	Agronutrisco	Impex	Str. Abatorului, nr. 2A, Mihailesti,
		S.R.L.			jud. Giurgiu
2	3896/2002	S.C. Oprea Avicom S.R.L.			Str. Dealul Viilor, nr. 5, Craiesti,
					jud. Mures
Anläggningar för mjölk och mjölkprodukter

Nr	Vet. Nr		Anläggningens namn		Plats för resp. lokal

1	999/2000	S.C. Alba Lact S.A.			Str. Muncii, nr. 4, Alba Iulia, jud.
					Alba
2	5158/8.11.2002	S.C. Biolact Bihor S.R.L.			Paleu, jud. Bihor
3	2100/8.11.2001	S.C. Bendearcris S.R.L.			Micestii de Câmpie, nr. 202A, jud.
					Bistrita-Nasaud
4	2145/5.3.2002	S.C. Lech Lacto S.R.L.			Lechinta, nr. 387, jud. Bistrita-
					Nasaud
5	395/18.6.2001	S.C. Lacto Solomonescu S.R.L.			Miron Costin, Vlasinesti, jud.
					Botosani
6	115/1.2.2002	S.C. Comintex S.R.L. Darabani			Darabani, jud. Botosani
7	A343827/	S.C. Prodlacta S.A.			Str. Garii, nr. 403, Homorod, jud.
	30.8.2002				Brasov

414

			Prop. 2005/06:106
			Bilaga 4

8	258/10.4.2000	S.C. Binco Lact S.R.L.	Sacele, jud. Constanta
9	12203/25.9.200	S.C. Lacto Genimico S.R.L.	Str. Casariei nr. 2A, Hârsova, jud.
	3		Constanta
10	2721/28.8.2001	S.C. Industrializarea Laptelui	B-dul Independentei, nr. 23,
		S.A.	Târgoviste, jud. Dâmbovita
11	4136/10.6.2002	S.C. Galmopan S.A.	B-dul G. Cosbuc, nr. 257, Galati,
			jud. Galati
12	5/7.5.1999	S.C. Sandralact S.R.L.	Sos. Bucuresti-Giurgiu, km. 23, jud.
			Giurgiu
13	213/1996	S.C. Paulact S.R.L.	Str. Principala, nr. 28, Sânpaul, jud.
			Harghita
14	625/21.11.1996	S.C. Lactis S.R.L.	Str. Beclean, nr. 31, Odorheiu
			Secuiesc, jud. Harghita
15	913/17.3.2000	S.C. Lactex – Reghin S.R.L.	Jabenita, nr. 33, jud. Mures
16	207/21.4.1999	S.C. Midatod S.R.L.	Ibanesti, nr. 273, jud. Mures
17	391/23.4.1999	S.C. Kubo Ice Cream Company	Str. Dumbravei, nr. 5, Piatra Neamt,
		S.R.L.	jud. Neamt
18	1055/10.7.2000	S.C. Oltina S.A.	Str. A. I. Cuza, nr. 152, Slatina, jud.
			Olt
19	282/1999	S.C. Calion S.R.L.	Str. Gheorghe Doja, nr. 39, Jibou,
			jud. Salaj

415

			Prop. 2005/06:106
			Bilaga 4

20	1562/27.12.199	S.C. Bucovina S.A. Suceava	Str.Humorului, nr.4, Suceava, jud.
	9		Suceava
	5750/23.5.2002
21	1085/26.5.1999	S.C. Bucovina S.A. Falticeni	Str. Izvor, nr.5, Falticeni, jud.
			Suceava
22	5614/20.4.2002	S.C. Coza Rux S.R.L.	Str. Burdujeni, nr.11 A, Suceava,
			jud. Suceava
23	1659/27.3.2003	S.C. Ecolact S.R.L.	Milisauti, jud. Suceava
24	1205/5.10.1999	S.C. Pro Putna S.R.L.	Putna, jud. Suceava
25	5325/13.2.2002	S.C. Cetina Prod Lact S.R.L.	Neagra Sarului, Saru Dornei, jud.
			Suceava
26	5245/6.11.2001	S.C. Simultan S.R.L.	Ortisoara, jud. Timis
27	2459/21.8.2002	S.C. Zan S.R.L.	Str. Celulozei, nr. 5, Zarnesti, jud.
			Brasov
		________________

416

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

BILAGA VIII

Landsbygdsutveckling (enligt artikel 34 i anslutningsakten)

AVSNITT I: TILLFÄLLIGA TILLÄGGSÅTGÄRDER FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING FÖR BULGARIEN OCH RUMÄNIEN

A.Stöd till delvis självförsörjande jordbruk som genomgår omstrukturering

1.Stöd till delvis självförsörjande jordbruk som genomgår omstrukturering skall bidra till följande mål:

a)Hjälpa till att mildra landsbygdens övergångsproblem när Bulgariens och Rumäniens jordbrukssektor och landsbygdsekonomi utsätts för konkurrenstrycket från den inre marknaden.

b)Underlätta och stimulera omstruktureringen av ännu inte lönsamma jordbruk.

417

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

I denna bilaga avses med "delvis självförsörjande jordbruk" sådana gårdar som i huvudsak producerar för egen konsumtion, men som även saluför en del av sin produktion.

2.För att få del av stödet måste jordbrukaren lägga fram en företagsplan som

a)visar att jordbruket kommer att bli lönsamt,

b)innehåller en förteckning över de investeringar som krävs,

c)beskriver särskilda milstolpar och mål.

3.Efter tre år skall överensstämmelsen med den företagsplan som avses i punkt 2 granskas. Om delmålen enligt planen inte har uppnåtts vid treårsöversynen, skall inget ytterligare stöd beviljas, men det blir inget krav på att med anledning av detta återbetala medel som redan erhållits.

4.Stödet skall utbetalas årligen i form av schablonmässigt stöd upp till det maximibelopp som anges i avsnitt I G och under en period på högst fem år.

418

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

B.Producentgrupper

1.Ett schablonmässigt stöd skall beviljas för att underlätta upprättande och administrativ drift av sådana producentgrupper som syftar till

a)att för de producenter som är medlemmar i sådana grupper anpassa produktionen till marknadens krav,

b)att gemensamt släppa ut varor på marknaden, inklusive förberedelser för försäljning, centralisering av försäljningen och leveranser till grossister, och

c)att införa gemensamma regler för information om produktionen, särskilt beträffande skörd och tillgänglighet.

2.Stödet skall beviljas endast till producentgrupper som formellt har erkänts av de behöriga myndigheterna i Bulgarien eller Rumänien mellan tidpunkten för anslutningen och den 31 december 2009 på grundval av antingen nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning.

419

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

3.Stödet skall utbetalas årligen under de första fem åren efter dagen för erkännandet av producentgruppen. Det skall beräknas på grundval av gruppens årliga saluförda produktion och får inte överstiga

a)5 %, 5 %, 4 %, 3 % och 2 % av värdet av den produktion upp till

1 000 000 EUR som saluförs under första, andra, tredje, fjärde respektive femte året, och

b)2,5%, 2,5%, 2,0%, 1,5% och 1,5% av värdet av den produktion som överskrider 1 000 000 EUR som saluförs under första, andra, tredje, fjärde respektive femte året.

Stödet får under inga omständigheter överskrida de maximibelopp som fastställs i avsnitt I G.

420

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

C.Åtgärder av typen Leader+

1.Stöd kan beviljas till åtgärder som avser förvärvande av färdigheter i syfte att förbereda landsbygdssamhällen för att kunna utforma och genomföra lokala strategier för landsbygdsutveckling.

Dessa åtgärder får innefatta särskilt följande:

a)Tekniskt stöd till studier av lokalområdet, och en diagnos av territoriet där de önskemål befolkningen framfört beaktas.

b)Information till och utbildning av befolkningen för att uppmuntra ett aktivt deltagande i utvecklingsprocessen.

c)Uppbyggande av representativa lokala utvecklingspartnerskap.

d)Utarbetande av integrerade utvecklingsstrategier.

e)Finansiering av forskning och utarbetande av stödansökningar.

421

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

2.Stöd kan beviljas till införandet av integrerade strategier av pilotkaraktär för utveckling av landsbygdsområden som utarbetats av lokala aktionsgrupper i enlighet med de principer som fastställs i punkterna 12, 14 och 36 i kommissionens

meddelande till medlemsstaterna av den 14 april 2000 om fastställande av riktlinjer för gemenskapsinitiativet för landsbygdens utveckling (Leader+)72. Detta stöd skall begränsas till regioner där det redan finns en tillräcklig administrativ kapacitet och erfarenhet av arbetssätt av typen lokal landsbygdsutveckling.

3.De lokala aktionsgrupper som avses i punkt 2 kan vara berättigade att delta i åtgärder för samarbete mellan områden och transnationellt samarbete i enlighet med principerna i punkterna 15–18 i det meddelande från kommissionen som avses i punkt 2.

4.Bulgarien och Rumänien och de lokala aktionsgrupperna skall beredas tillgång till det observationsorgan för landsbygdsområden som föreskrivs i punkt 23 i det meddelande från kommissionen som avses i punkt 2.

D.Rådgivningstjänster avseende jordbruket

Stöd skall beviljas till tillhandahållande av rådgivningstjänster avseende jordbruket.

72	EGT C 139, 18.5.2000, s. 5.

422

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

E.Komplettering av direktstöd

1.Stöd får beviljas jordbrukare som är berättigade till kompletterande nationellt direktstöd eller annat stöd enligt artikel 143c i förordning (EG) nr 1782/200373.

2.Det stöd som beviljas en jordbrukare för åren 2007, 2008, 2009 får inte överskrida skillnaden mellan

a)den nivå för direktstöd som är tillämplig i Bulgarien eller Rumänien för respektive år i enlighet med artikel 143a i förordning (EG) nr 1782/2003, och

b)40 % av den nivå för direktstöd som är tillämplig i gemenskapen enligt dess sammansättning den 30 april 2004 för respektive år.

3.Gemenskapens bidrag till stöd som beviljas enligt detta underavsnitt E i Bulgarien eller Rumänien för vart och ett av åren 2007, 2008 och 2009 får inte överskrida

20 % av dess respektive årliga tilldelning. Bulgarien eller Rumänien får dock besluta att ersätta denna årliga sats på 20 % med följande satser: 25 % för 2007, 20 % för 2008 och 15 % för 2009.

73Rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999,

(EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 (EUT L 270, 21.10.2003, s. 1), förordningen anpassad genom rådets beslut 2004/281/EG (EUT L 93, 30.3.2004, s. 1), och förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 864/2004 (EUT L 161, 30.4.2004, s. 48).

423

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

4.Stöd som beviljas en jordbrukare enligt detta underavsnitt E skall räknas som kompletterande nationellt direktstöd eller annat stöd, beroende på vilket som är tillämpligt, inom ramen för de maximinivåer som fastställs i artikel 143c.2a i förordning (EG) nr 1782/2003.

F. Tekniskt bistånd

1.Stöd kan beviljas till förberedande åtgärder, övervaknings-, utvärderings- och kontrollåtgärder som krävs för genomförande av programdokumenten för landsbygdsutveckling.

2.De åtgärder som avses i punkt 1 skall innefatta särskilt

a)studier,

b)tekniska stödåtgärder samt erfarenhets- och informationsutbyte riktat till partner, förmånstagare och den stora allmänheten,

424

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

c)installation, drift och samtrafik avseende datoriserade system för förvaltning, övervakning och utvärdering,

d)förbättrade utvärderingsmetoder och utbyte av information om bästa praxis på detta område.

G.Tabell över belopp för de tillfälliga tilläggsåtgärderna för landsbygdsutveckling för Bulgarien och Rumänien

Åtgärd	EUR
Delvis självförsörjande jordbruk	1 000	per jordbruk/per år
Producentgrupper	100 000	under första året
	100 000	under andra året
	80 000	under tredje året
	60 000	under fjärde året
	50 000	under femte året

425

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

AVSNITT II: SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR INVESTERINGSSTÖD TILL BULGARIEN OCH RUMÄNIEN

1.Investeringsstöd till jordbruksföretag enligt de förordningar om landsbygdsutveckling som är i kraft vid anslutningen skall beviljas jordbruksföretag som kan visas bli lönsamma vid slutet av förverkligandet av investeringen.

2.Totalbeloppet för stöd till investeringar i jordbruksföretag, uttryckt i procent av den stödberättigande investeringsvolymen, skall begränsas till högst 50 %, i mindre gynnade områden högst 60 %, eller de procentandelar som fastställs i den relevanta förordningen om landsbygdsutveckling som är i kraft vid anslutningen, om dessa är högre. Om investeringar görs av unga jordbrukare, enligt definition i den relevanta förordningen om landsbygdsutveckling som är i kraft vid anslutningen, får dessa procentsatser uppgå till högst 55 %, i mindre gynnade områden högst 65 %, eller de procentandelar som fastställs i den relevanta förordningen om landsbygdsutveckling som är i kraft vid anslutningen, om dessa är högre.

3.Stöd till investeringar för att förbättra bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter enligt den relevanta förordningen om landsbygdsutveckling som är i kraft vid anslutningen skall beviljas företag som har beviljats en övergångsperiod efter anslutningen för att uppfylla miniminormerna när det gäller miljö, hygien och djurens välbefinnande. I så fall måste företaget uppfylla alla relevanta normer vid slutet av den specificerade övergångsperioden, dock senast vid slutet av investeringsperioden.

426

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

AVSNITT III: SÄRSKILD BESTÄMMELSE FÖR STÖD TILL FÖRTIDSPENSIONERING TILL BULGARIEN

1.Jordbrukare i Bulgarien som har tilldelats mjölkkvoter skall vara berättigade till systemet för förtidspensionering under förutsättning att de inte har fyllt 70 år vid tiden för överlåtelsen.

2.Stödbeloppet skall vara avhängigt av de maximibelopp som är fastställda i den relevanta förordningen om landsbygdsutveckling som är i kraft vid anslutningen och skall beräknas i förhållande till mjölkkvotens storlek och den totala jordbruksverksamheten i företaget.

3.Mjölkkvoter som har tilldelats någon som överlåter ett jordbruk skall återföras till den nationella mjölkkvotsreserven utan någon ytterligare kompensationsbetalning.

427

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

AVSNITT IV: SÄRSKILDA FINANSIELLA BESTÄMMELSER FÖR BULGARIEN OCH RUMÄNIEN 2007–2013

1.För programperioden 2007–2013 skall gemenskapsstöd som beviljas i Bulgarien och Rumänien för alla åtgärder som avser landsbygdsutveckling genomföras enligt

principerna i artiklarna 31 och 32 i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna.74

2.I mål 1-områden får gemenskapens finansiella bidrag uppgå till antingen 85 % för åtgärder för miljövänligt jordbruk och djurens välbefinnande och 80 % för andra åtgärder, eller de procentandelar som fastställs i de förordningar om landsbygdsutveckling som är i kraft vid anslutningen, om dessa är högre.

_______________

74EGT L 161, 26.6.1999, s. 1. Förordningen senast ändrad genom 2003 års anslutningsakt (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33).

428

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

BILAGA IX

Särskilda åtaganden som gjorts och krav som godtagits av Rumänien vid avslutandet av anslutningsförhandlingarna

den 14 december 2004 (enligt artikel 39 i anslutningsakten)

I.I samband med artikel 39.2

1.Att utan ytterligare dröjsmål genomföra handlingsplanen för Schengen som offentliggjordes i M.Of., p. I, nr. 129 bis/10.II.2005, såsom den ändrats i överensstämmelse med regelverket och med beaktande av de överenskomna tidsfristerna.

2.Att, i syfte att säkerställa en hög nivå för kontrollen och övervakningen av unionens framtida yttre gränser, avsevärt påskynda insatserna för att modernisera utrustningen och infrastrukturen vid de gröna och de blå gränserna samt vid gränsövergångsställena, och att ytterligare förstärka kapaciteten att genomföra operativa riskanalyser. Detta måste återspeglas i en enda flerårig investeringsplan som skall läggas fram senast i mars 2005 och som skall göra det möjligt för unionen att årligen mäta framstegen till dess att det beslut som avses i artikel 4.2 i akten har fattats när det gäller Rumänien. Rumänien måste dessutom avsevärt påskynda sina planer att rekrytera 4 438 poliser och tjänstemän vid gränspolisen och särskilt se till att man redan vid anslutningen har uppnått en bemanningsnivå som ligger så nära 100 % som möjligt vid gränserna till Ukraina och Moldavien och längs Svartahavskusten. Rumänien måste även vidta alla nödvändiga åtgärder för att effektivt bekämpa olaglig invandring, inbegripet att förstärka samarbetet med tredjeländer.

429

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

3.Att utarbeta och genomföra en uppdaterad och integrerad handlingsplan och strategi för reformering av rättsväsendet, med de viktigaste åtgärderna för att genomföra lagen om rättsväsendets organisation, lagen om domarnas ställning och lagen om Högsta rättsrådet, vilka trädde i kraft den 30 september 2004. Båda dokumenten måste i en uppdaterad version överlämnas till unionen senast i mars 2005. Det måste säkerställas lämpliga finansiella och mänskliga resurser för att genomföra handlingsplanen, och den måste genomföras utan ytterligare dröjsmål och i enlighet med fastställda tidsramar. Rumänien måste också senast i mars 2005 visa att det nya systemet för slumpmässig tilldelning av mål till fullo har tagits i bruk.

4.Att avsevärt påskynda kampen mot korruption, särskilt korruption på hög nivå, genom att säkerställa en strikt tillämpning av den befintliga lagstiftningen mot korruption och faktiskt oberoende för den nationella åklagarmyndigheten för korruptionsfrågor (NAPO) samt att från och med november 2005 årligen lägga fram övertygande resultat av NAPO:s åtgärder mot korruption på hög nivå. NAPO måste utrustas med personal, finansiella medel, utbildningsresurser och utrustning i sådan utsträckning att den kan fullgöra sin ytterst viktiga uppgift.

430

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

5.Att genomföra en oberoende granskning av den nuvarande nationella antikorruptionsstrategins resultat och verkningar; att omvandla slutsatserna och rekommendationerna från denna granskning till en ny flerårig antikorruptionsstrategi i form av ett enda övergripande dokument som skall läggas fram senast i mars 2005 och åtföljas av en handlingsplan med klart fastställda riktvärden och resultat som skall uppnås samt tillräckliga budgetmedel. Genomförandet av strategin och handlingsplanen måste ses över av ett befintligt, klart definierat och oberoende organ. Strategin måste inbegripa ett åtagande att före slutet av 2005 se över det utdragna straffrättsliga förfarandet för att säkerställa att korruptionsfall behandlas på ett snabbt och öppet sätt för att garantera lämpliga påföljder med avskräckande effekt. Slutligen måste strategin innehålla åtgärder för att före slutet av 2005 avsevärt minska det antal organ som har behörighet att hindra eller utreda korruptionsfall, så att överlappning av ansvar kan undvikas.

6.Att senast i mars 2005 säkerställa en tydlig rättslig ram för uppgifterna för gendarmeriet respektive polisen och samarbetet mellan dem, inbegripet i förekommande fall genomförandelagstiftning, samt att utveckla och genomföra en klar rekryteringsplan senast i mitten av 2005 för de båda institutionerna i syfte att göra avsevärda framsteg med att besätta de 7000 vakanserna inom polisen och de 18 000 vakanserna i gendarmeriet senast vid anslutningen.

431

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

7.Att utveckla och genomföra en enhetlig flerårig strategi mot brottslighet med konkreta åtgärder för att häva Rumäniens ställning som ursprungs-, transit- och bestämmelseland för offer för människohandel samt att från och med mars 2005 årligen lägga fram tillförlitlig statistik över hur denna form av brottslighet motverkas.

II.I samband med artikel 39.3

8.Att säkerställa att konkurrensrådet effektivt kontrollerar allt potentiellt statligt stöd, även statligt stöd genom uppskov av betalningar till den statliga budgeten av skatteskulder och sociala avgifter eller uppskov med skulder i samband med energiförsörjning.

9.Att utan dröjsmål stärka upprätthållandet av regelverket avseende statligt stöd och att därefter säkerställa ett tillfredsställande upprätthållande av regelverket både för karteller och för statligt stöd.

10.Att senast i mitten av december 2004 förelägga kommissionen ett reviderat stålomstruktureringsprogram (med det nationella omstruktureringsprogrammet och de enskilda verksamhetsplanerna) i linje med de krav som anges i protokoll 2 om EKSG-produkter till Europaavtalet om upprättande av en associering mellan

Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Rumänien, å andra sidan75 och med de villkor som anges i kapitel 4 avsnitt B i bilaga VII till akten.

75EGT L 357, 31.12.1994, s. 2. Avtalet senast ändrat genom beslut nr 2/2003 av associeringsrådet EU-Rumänien av den 25.9.2003 (ännu ej offentliggjort i EUT).

432

Prop. 2005/06:106

Bilaga 4

Att till fullo uppfylla åtagandet att inte bevilja eller utbetala något statligt stöd till de stålverk som omfattas av den nationella omstruktureringsplanen från den 1 januari 2005 till den 31 december 2008 och att till fullo respektera de belopp för statligt stöd och de villkor avseende kapacitetsminskningar som skall beslutas i samband med protokoll 2 om EKSG-produkter till Europaavtalet om upprättande av en associering mellan

Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Rumänien, å andra sidan.

11.Att även i fortsättningen anslå lämpliga finansiella medel och tillräckliga mänskliga resurser med de rätta kvalifikationerna åt konkurrensrådet.

_____________

433

Prop. 2005/06:106

Bilaga 5

SLUTAKT

434

Prop. 2005/06:106

Bilaga 5

I.SLUTAKTENS TEXT

1.De befullmäktigade ombuden för

HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG,

REPUBLIKEN BULGARIEN,

REPUBLIKEN TJECKIENS PRESIDENT,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT,

REPUBLIKEN ESTLANDS PRESIDENT,

REPUBLIKEN GREKLANDS PRESIDENT,

HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV SPANIEN,

REPUBLIKEN FRANKRIKES PRESIDENT,

435

Prop. 2005/06:106

Bilaga 5

IRLANDS PRESIDENT,

REPUBLIKEN ITALIENS PRESIDENT,

REPUBLIKEN CYPERNS PRESIDENT,

REPUBLIKEN LETTLANDS PRESIDENT,

REPUBLIKEN LITAUENS PRESIDENT,

HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG, REPUBLIKEN UNGERNS PRESIDENT,

MALTAS PRESIDENT,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA, REPUBLIKEN ÖSTERRIKES FÖRBUNDSPRESIDENT, REPUBLIKEN POLENS PRESIDENT,

REPUBLIKEN PORTUGALS PRESIDENT,

436

Prop. 2005/06:106

Bilaga 5

RUMÄNIENS PRESIDENT,

REPUBLIKEN SLOVENIENS PRESIDENT,

REPUBLIKEN SLOVAKIENS PRESIDENT,

REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENT,

KONUNGARIKET SVERIGES REGERING,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,

församlade i Luxemburg den tjugofemte april tjugohundrafem för undertecknande av fördraget mellan Konungariket Belgien, Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Irland, Republiken Italien, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Storhertigdömet Luxemburg, Republiken Ungern, Republiken Malta, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Polen, Republiken Portugal, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien, Republiken Finland, Konungariket Sverige och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (Europeiska unionens medlemsstater) och Republiken Bulgarien och Rumänien om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen,

437

Prop. 2005/06:106

Bilaga 5

har konstaterat att följande texter har utarbetats och antagits i konferensen mellan Europeiska unionens medlemsstater och Republiken Bulgarien och Rumänien om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen:

I.Fördrag mellan Konungariket Belgien, Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Irland, Republiken Italien, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Storhertigdömet Luxemburg, Republiken Ungern, Republiken Malta, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Polen, Republiken Portugal, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien, Republiken Finland, Konungariket Sverige, Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (Europeiska unionens medlemsstater) och Republiken Bulgarien och Rumänien om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen (nedan kallat "anslutningsfördraget").

II.Texterna på bulgariska och rumänska till fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

438

Prop. 2005/06:106

Bilaga 5

III.Protokoll om villkoren och bestämmelserna för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen (nedan kallat "anslutningsprotokollet").

IV. De texter som anges nedan och som fogas till anslutningsprotokollet:

A.Bilaga I: Förteckning över konventioner och protokoll som Bulgarien och

Rumänien tillträder vid anslutningen (enligt artikel 3.3 i protokollet)

Bilaga II: Förteckning över bestämmelser i Schengenregelverket, som det införlivats inom Europeiska unionens ramar, och i de rättsakter som grundas på Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta, vilka skall vara bindande och tillämpliga i de nya medlemsstaterna från och med anslutningen (enligt artikel 4.1 i protokollet)

Bilaga III: Förteckning enligt artikel 16 i protokollet: anpassningar av institutionernas rättsakter

Bilaga IV: Förteckning enligt artikel 17 i protokollet: ytterligare anpassningar av institutionernas rättsakter

Bilaga V: Förteckning enligt artikel 18 i protokollet: andra permanenta bestämmelser

439

	Prop. 2005/06:106
	Bilaga 5
Bilaga VI:	Förteckning enligt artikel 20 i protokollet:
	övergångsbestämmelser för Bulgarien
Bilaga VII:	Förteckning enligt artikel 20 i protokollet:
	övergångsbestämmelser för Rumänien
Bilaga VIII:	Landsbygdsutveckling (enligt artikel 34 i protokollet)
Bilaga IX:	Särskilda åtaganden som gjorts och krav som godtagits av
	Rumänien vid avslutandet av anslutningsförhandlingarna
	den 14 december 2004 (enligt artikel 39 i protokollet)

B.Texterna på rumänska och bulgariska till fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, tillsammans med de fördrag som ändrar eller kompletterar detta.

V.Akt om villkoren för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning och om anpassning av de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen (nedan kallad "anslutningsakten").

VI.	De texter som anges nedan och som fogas till anslutningsakten:

A.Bilaga I: Förteckning över konventioner och protokoll som Bulgarien och

Rumänien tillträder vid anslutningen (enligt artikel 3.3 i anslutningsakten)

440

	Prop. 2005/06:106
	Bilaga 5
Bilaga II:	Förteckning över bestämmelser i Schengenregelverket, som det
	införlivats inom Europeiska unionens ramar, och i de rättsakter
	som grundas på Schengenregelverket eller som på annat sätt har
	samband med detta, vilka skall vara bindande och tillämpliga i
	de nya medlemsstaterna från och med anslutningen (enligt
	artikel 4.1 i anslutningsakten)
Bilaga III:	Förteckning enligt artikel 19 i anslutningsakten: anpassningar av
	institutionernas rättsakter
Bilaga IV:	Förteckning enligt artikel 20 i anslutningsakten: ytterligare
	anpassningar av institutionernas rättsakter
Bilaga V:	Förteckning enligt artikel 21 i anslutningsakten: andra
	permanenta bestämmelser
Bilaga VI:	Förteckning enligt artikel 23 i anslutningsakten:
	övergångsbestämmelser för Bulgarien
Bilaga VII:	Förteckning enligt artikel 23 i anslutningsakten:
	övergångsbestämmelser för Rumänien
Bilaga VIII:	Landsbygdsutveckling (enligt artikel 34 i anslutningsakten)

441

Prop. 2005/06:106

Bilaga 5

Bilaga IX: Särskilda åtaganden som gjorts och krav som godtagits av Rumänien vid avslutandet av anslutningsförhandlingarna den 14 december 2004 (enligt artikel 39 i anslutningsakten)

B.Texterna på bulgariska och rumänska till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, tillsammans med de fördrag som ändrar eller kompletterar dessa, inklusive fördraget om Konungariket Danmarks, Irlands och Förenade konungarikets Storbritannien och Nordirland anslutning, fördraget om Republiken Greklands anslutning, fördraget om Konungariket Spaniens och Republiken Portugals anslutning, fördraget om Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning samt fördraget om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning.

442

Prop. 2005/06:106

Bilaga 5

2.De höga fördragsslutande parterna har nått en politisk överenskommelse om en serie anpassningar av institutionernas rättsakter som krävs på grund av anslutningen och uppmanar rådet och kommissionen att anta dessa anpassningar före anslutningen i enlighet med artikel 56 i anslutningsprotokollet eller artikel 56 i anslutningsakten, enligt artikel 4.3 i anslutningsfördraget, vid behov kompletterade och aktualiserade så att hänsyn tas till unionsrättens utveckling.

3.De höga fördragsslutande parterna åtar sig att till kommissionen och till varandra lämna all information som behövs för tillämpningen av anslutningsprotokollet eller anslutningsakten. Denna information skall ges i så god tid före anslutningsdagen att anslutningsprotokollet eller anslutningsakten kan tillämpas fullt ut från och med anslutningsdagen, särskilt när det gäller den inre marknadens funktion. Anmälan i god tid enligt artikel 53 i anslutningsprotokollet eller artikel 53 i anslutningsakten om de åtgärder som antagits av Bulgarien och Rumänien är härvidlag av största vikt. Kommissionen får informera Republiken Bulgarien och Rumänien om när den anser det lämpligt att ta emot eller översända särskild information. De fördragsslutande parterna har hittills, fram till dagen för undertecknandet, mottagit en förteckning över informationsskyldigheterna på veterinärområdet.

443

Prop. 2005/06:106

Bilaga 5

4.De befullmäktigade ombuden har noterat följande förklaringar som fogas till denna slutakt:

A.Gemensamma förklaringar av de nuvarande medlemsstaterna

1.Gemensam förklaring om fri rörlighet för arbetstagare: Bulgarien

2.Gemensam förklaring om trindsädesslag: Bulgarien

3.Gemensam förklaring om fri rörlighet för arbetstagare: Rumänien

4.Gemensam förklaring om landsbygdsutveckling: Bulgarien och Rumänien

B.Gemensam förklaring av de nuvarande medlemsstaterna och kommissionen

5.Gemensam förklaring om Bulgariens and Rumäniens förberedelser inför anslutningen

C.Gemensam förklaring av olika nuvarande medlemsstater

6.Gemensam förklaring av Tyskland och Österrike om fri rörlighet för arbetstagare: Bulgarien och Rumänien

D.Förklaring av Bulgarien

7.Förklaring av Bulgarien om användning av det kyrilliska alfabetet i Europeiska unionen

5.De befullmäktigade ombuden har noterat skriftväxlingen mellan Europeiska unionen och Bulgarien och Rumänien om ett informations- och samrådsförfarande angående antagandet av vissa beslut och andra åtgärder som skall antas under tiden fram till anslutningen, vilken skriftväxling bifogas denna slutakt.

444

Prop. 2005/06:106

Bilaga 5

II.FÖRKLARINGAR

A.GEMENSAMMA FÖRKLARINGAR AV DE NUVARANDE MEDLEMSSTATERNA

1.GEMENSAM FÖRKLARING

OM FRI RÖRLIGHET FÖR ARBETSTAGARE: BULGARIEN

Europeiska unionen betonar de starka inslagen av differentiering och flexibilitet i arrangemanget för arbetstagares fria rörlighet. Medlemsstaterna skall sträva efter att ge bulgariska medborgare ökat tillträde till arbetsmarknaden enligt sin nationella lagstiftning, så att tillnärmningen till regelverket påskyndas. Som följd av detta bör bulgariska medborgares anställningsmöjligheter inom Europeiska unionen förbättras avsevärt vid Bulgariens anslutning. Dessutom kommer EU:s medlemsstater att på bästa sätt utnyttja det föreslagna arrangemanget för att så snart som möjligt nå fram till full tillämpning av regelverket på området fri rörlighet för arbetstagare.

445

Prop. 2005/06:106

Bilaga 5

2. GEMENSAM FÖRKLARING OM TRINDSÄDESSLAG: BULGARIEN

Med avseende på trindsädesslag har en areal på 18 047 ha använts för beräkningen av Bulgariens nationella tak i bilaga VIIIa till förordning (EG) nr 1782/2003 av

den 29 september 2003 (EUT L 270, 21.10.2003, s. 1).

3.GEMENSAM FÖRKLARING

OM FRI RÖRLIGHET FÖR ARBETSTAGARE: RUMÄNIEN

Europeiska unionen betonar de starka inslagen av differentiering och flexibilitet i arrangemanget för arbetstagares fria rörlighet. Medlemsstaterna skall sträva efter att ge rumänska medborgare ökat tillträde till arbetsmarknaden enligt sin nationella lagstiftning, så att tillnärmningen till regelverket påskyndas. Som följd av detta bör rumänska medborgares anställningsmöjligheter inom Europeiska unionen förbättras avsevärt vid Rumäniens anslutning. Dessutom kommer EU:s medlemsstater att på bästa sätt utnyttja det föreslagna arrangemanget för att så snart som möjligt nå fram till full tillämpning av regelverket på området fri rörlighet för arbetstagare.

446

Prop. 2005/06:106

Bilaga 5

4.GEMENSAM FÖRKLARING

OM LANDSBYGDSUTVECKLING: BULGARIEN OCH RUMÄNIEN

När det gäller åtagandebemyndigandena för landsbygdsutveckling från garantisektionen vid EUGFJ för Bulgarien och Rumänien under treårsperioden 2007–2009 enligt artikel 34.2 i anslutningsprotokollet och artikel 34.2 i anslutningsakten, noterar unionen att följande anslag kan förväntas:

(miljoner EUR, 2004 års priser)

	2007	2008	2009	2007–2009
Bulgarien	183	244	306	733
Rumänien	577	770	961	2 308
Totalt	760	1 014	1 267	3 041

Bulgariens och Rumäniens anslag för landsbygdsutveckling efter treårsperioden 2007–2009 kommer att grundas på befintliga bestämmelser eller bestämmelser till följd av eventuella reformer av politiken under denna tid.

447

Prop. 2005/06:106

Bilaga 5

B.GEMENSAM FÖRKLARING

AV DE NUVARANDE MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN

5.GEMENSAM FÖRKLARING

OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS FÖRBEREDELSER INFÖR ANSLUTNINGEN

Europeiska unionen kommer att fortsätta att noga övervaka Bulgariens och Rumäniens förberedelser och framsteg, bland annat det faktiska genomförandet av åtaganden på regelverkets alla områden.

Europeiska unionen erinrar om ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet

den 16-17 december 2004, särskilt under punkterna 8 och 12, där det betonas att i fråga om Rumänien kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt förberedelserna på områdena rättsliga och inrikes frågor, konkurrens och miljö, och i fråga om Bulgarien kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt området rättsliga och inrikes frågor. Kommissionen kommer även fortsättningsvis att lägga fram årliga rapporter om Bulgariens och Rumäniens framsteg på vägen mot anslutning tillsammans med rekommendationer om så är lämpligt. Europeiska unionen erinrar om att åtgärder för att bemöta allvarliga problem som kan uppstå antingen före anslutningen eller under de tre första åren efter anslutningen föreskrivs i skyddsklausuler.

448

Prop. 2005/06:106

Bilaga 5

C.GEMENSAM FÖRKLARING

AV OLIKA NUVARANDE MEDLEMSSTATER

6. GEMENSAM FÖRKLARING

AV TYSKLAND OCH ÖSTERRIKE

OM FRI RÖRLIGHET FÖR ARBETSTAGARE: BULGARIEN OCH RUMÄNIEN

Tyskland och Österrike tolkar, i samförstånd med kommissionen, lydelsen i punkt 13 i övergångsbestämmelserna om fri rörlighet för arbetstagare enligt direktiv 96/71/EG

i bilagorna VI och VII till både anslutningsprotokollet och anslutningsakten som att "vissa regioner" i förekommande fall även kan omfatta hela det nationella territoriet.

449

Prop. 2005/06:106

Bilaga 5

D.FÖRKLARING AV BULGARIEN

7.FÖRKLARING AV BULGARIEN

OM ANVÄNDNING AV DET KYRILLISKA ALFABETET I EUROPEISKA UNIONEN

Genom att bulgariska erkänns som ett giltigt språk i fördragen samt ett officiellt språk och ett arbetsspråk i Europeiska unionens institutioner, kommer det kyrilliska alfabetet att bli ett av de tre alfabet som officiellt används i Europeiska unionen. Denna väsentliga del av Europas kulturarv innebär ett särskilt bulgariskt bidrag till unionens språkliga och kulturella mångfald.

________________________

450

Prop. 2005/06:106

Bilaga 5

III.SKRIFTVÄXLING

Skriftväxling mellan Europeiska unionen och Bulgarien och Rumänien

om ett informations- och samrådsförfarande angående antagandet av vissa beslut och andra åtgärder som skall antas under tiden fram till anslutningen

451

Prop. 2005/06:106

Bilaga 5

Skrivelse nr 1

Jag återkommer till en fråga som togs upp i samband med anslutningsförhandlingarna, nämligen frågan om ett informations- och samrådsförfarande angående antagandet av vissa beslut och andra åtgärder som skall antas under tiden fram till Ert lands anslutning till Europeiska unionen.

Jag bekräftar härmed att Europeiska unionen kan godta ett sådant förfarande på de villkor som anges i bilagan till denna skrivelse. Detta förfarande kan tillämpas från och med

den 1 oktober 2004.

Jag skulle vara tacksam om Ni ville bekräfta att Er regering godtar innehållet i denna skrivelse.

Högaktningsfullt

452

Prop. 2005/06:106

Bilaga 5

Skrivelse nr 2

Jag bekräftar mottagandet av Er skrivelse med följande lydelse:

"Jag återkommer till en fråga som togs upp i samband med anslutningsförhandlingarna, nämligen frågan om ett informations- och samrådsförfarande angående antagandet av vissa beslut och andra åtgärder som skall antas under tiden fram till Ert lands anslutning till Europeiska unionen.

Jag bekräftar härmed att Europeiska unionen kan godta ett sådant förfarande på de villkor som anges i bilagan till denna skrivelse. Detta förfarande kan tillämpas från och med den 1 oktober 2004.

Jag skulle vara tacksam om Ni ville bekräfta att Er regering godtar innehållet i denna skrivelse."

Jag bekräftar härmed att min regering godtar innehållet i denna skrivelse.

Högaktningsfullt

453

Prop. 2005/06:106

Bilaga 5

BILAGA

Informations- och samrådsförfarande angående antagandet av vissa beslut och andra åtgärder

som skall antas under tiden fram till anslutningen

1.För att säkerställa att Bulgarien och Rumänien, nedan kallade "de anslutande staterna", i tillräcklig utsträckning hålls informerade, skall de underrättas om varje förslag, meddelande, rekommendation eller initiativ som kan leda till beslut av Europeiska

unionens institutioner eller organ, efter det att förslaget, meddelandet, rekommendationen eller initiativet har överlämnats till rådet.

2.Samråd skall hållas efter en motiverad begäran från en anslutande stat, i vilken denna stat tydligt skall ange sina intressen som framtida medlem av unionen samt sina synpunkter.

3.Administrativa beslut skall i princip inte ge upphov till samråd.

454

Prop. 2005/06:106

Bilaga 5

4.Samråd skall hållas inom en interimskommitté bestående av företrädare för unionen och för de anslutande staterna. Samrådet kan även ske genom utväxling av meddelanden på elektronisk väg, särskilt när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, om inte en anslutande stat lämnar en motiverad invändning mot detta.

5.Unionens ledamöter i interimskommittén skall vara ledamöterna i Ständiga representanternas kommitté eller personer som utsetts av dem för detta ändamål. När så är lämpligt får ledamöterna vara ledamöterna i Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik. Kommissionen skall uppmanas att vara företrädd vid dessa överläggningar.

6.Interimskommittén skall biträdas av förhandlingskonferensens sekretariat, som skall fortsätta sin verksamhet för detta ändamål.

7.Samråd skall normalt hållas så snart det under den beredning som sker på unionsnivå för rådets antagande av beslut eller gemensamma ståndpunkter har utarbetats gemensamma inställningar som möjliggör ett meningsfullt samråd.

8.Om allvarliga svårigheter kvarstår efter samrådet kan frågan på begäran från en anslutande stat tas upp på ministernivå.

455

Prop. 2005/06:106

Bilaga 5

9.Ovanstående bestämmelser skall i tillämpliga delar också gälla för beslut som fattas av Europeiska investeringsbankens råd.

10.Det förfarande som fastställs i ovanstående punkter skall också gälla för alla beslut som de anslutande staterna fattar och som kan komma att påverka de förpliktelser som följer av deras ställning som framtida medlemmar av unionen.

II.

11.Unionen och Bulgarien och Rumänien skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till att deras anslutning till de avtal och konventioner som avses i artiklarna 3.3, 6.2 och 6.6 i protokollet om villkoren och bestämmelserna för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen och i artiklarna 3.3, 6.2 och 6.6 i akten om villkoren för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning så nära som möjligt, och på de villkor som anges i det protokollet, sammanfaller med anslutningsfördragets ikraftträdande.

12.Om avtalen eller konventionerna mellan medlemsstaterna endast existerar i form av utkast och troligen inte kan undertecknas under tiden fram till anslutningen, kommer de anslutande staterna att uppmanas att, efter undertecknandet av anslutningsfördraget och i enlighet med lämpliga förfaranden och i positiv anda, delta vid utarbetandet av dessa utkast på ett sådant sätt att ingåendet underlättas.

456

Prop. 2005/06:106

Bilaga 5

13.Vid förhandlingar med motparter om de protokoll som avses i artikel 6.2 andra stycket

i protokollet om villkoren och bestämmelserna för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen och i artikel 6.2 andra stycket i akten och villkoren för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning, skall företrädare för de anslutande staterna delta i överläggningarna som observatörer, tillsammans med företrädarna för de nuvarande medlemsstaterna.

14.Vissa icke-preferensavtal som ingåtts av gemenskapen och som förblir i kraft efter dagen för anslutningen kan komma att anpassas eller justeras så att hänsyn tas till unionens utvidgning. Förhandlingarna om dessa anpassningar eller justeringar kommer att skötas av gemenskapen i samverkan med företrädare för de anslutande staterna, i enlighet med förfarandet i föregående punkt.

III.

15.Institutionerna skall i vederbörlig ordning upprätta de texter som avses i artiklarna 58 och 60 i protokollet om villkoren och bestämmelserna för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen och i artiklarna 58 och 60 i akten om villkoren för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning. I detta syfte skall Bulgariens och Rumäniens regeringar i god tid förelägga institutionerna översättningar av dessa texter.

________________

457