Utrikesutskottets betänkande

2005/06:UU19

Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 2005/06:106 Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen vari regeringen föreslår att riksdagen godkänner anslutningsfördraget av den 25 april 2005 om Republiken Bulgarien och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen samt slutakten till fördraget. Anslutningsfördraget träder i kraft den 1 januari 2007 under förutsättning att samtliga ratifikationsinstrument då har deponerats.

Utskottet föreslår i betänkandet att riksdagen godkänner anslutningsfördraget om Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen samt slutakten till fördraget.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Godkännande av fördraget
	Riksdagen godkänner fördraget den 25 april 2006 om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen samt slutakten till fördraget. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:106 punkt 1.

2.	Lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen
	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:106 punkt 2.

Stockholm den 2 maj 2006

På utrikesutskottets vägnar

Urban Ahlin

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban Ahlin (s), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Berndt Ekholm (s), Carina Hägg (s), Holger Gustafsson (kd), Kaj Nordquist (s), Agne Hansson (c), Ewa Björling (m), Veronica Palm (s), Lotta Hedström (mp), Anita Johansson (s) och Gabriel Romanus (fp).

1* Riksdagen 2005/06. 9 saml. UU19

Omtryck S. 8 rad 3.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Anslutningsfördraget är ett mellanstatligt avtal mellan de nuvarande 25 medlemsstaterna i EU och de två blivande medlemsstaterna Bulgarien och Rumänien.

I juli 2004 inleddes arbetet med att utforma den juridiska texten till anslutningsfördraget. Undertecknandet skedde den 25 april 2005 efter kommissionens formella yttrande och Europaparlamentets samtycke. För att avtalet skall bli gällande krävs att det ratificeras av EU:s medlemsstater och de blivande medlemsstaterna. Anslutningsfördraget träder i kraft den 1 januari 2007 förutsatt att alla ratifikationsinstrument har deponerats före den dagen.

Även om samtliga ratifikationsinstrument har deponerats får rådet emellertid under vissa förutsättningar besluta att den planerade tidpunkten för en eller båda staternas anslutning senareläggs med ett år till den 1 januari 2008.

Vid inträdet i unionen antar de nya medlemsstaterna EU:s regelverk i sin helhet, med de övergångslösningar och tekniska anpassningar som har överenskommits under förhandlingarna. Dessa återspeglas i fördraget.

Innebörden av anslutningsfördraget och behovet av lagändringar har redovisats i departementspromemorian Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen (Ds 2005:37).

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner anslutningsfördraget av den 25 april 2005 om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen samt slutakten till fördraget. Anslutningsfördraget träder i kraft den 1 januari 2007, förutsatt att samtliga ratifikationsinstrument då har deponerats.

Enligt fördraget finns en möjlighet att under vissa förutsättningar genom rådsbeslut skjuta upp en stats eller båda staternas anslutning till den 1 januari 2008, varvid också ikraftträdandet av fördraget skjuts upp.

Ett tillträde till anslutningsfördraget föranleder en ändring av lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. I propositionen läggs fram förslag till en sådan lagändring. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2007.

Utskottets överväganden

Utskottet konstaterar inledningsvis att EU och dess föregångare har utvidgats med nya medlemsstater vid flera tidigare tillfällen. Första gången nya länder anslöt sig var år 1973, och det gällde då Storbritannien, Danmark och Irland. Härefter följde Grekland år 1981, Spanien och Portugal år 1986 samt Sverige, Finland och Österrike år 1995. Därtill innebar återföreningen av Väst- och Östtyskland år 1990 att EU utvidgades geografiskt och befolkningsmässigt.

Den 1 maj 2004 upptogs tio nya medlemsländer - Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien - i unionen. I samma utvidgningsprocess ingår även Bulgarien och Rumänien, vilka blir medlemmar den 1 januari 2007 under förutsättning att de är redo att träda in i unionen.

Utskottet konstaterar vidare att Sverige, alltsedan inträdet i EU år 1995, har varit pådrivande i arbetet med att utvidga EU. Sverige förespråkade tidigt att alla länder som uppfyllt de politiska kriterierna (av de s.k. Köpenhamnskriterierna)¹[Köpenhamnskriterierna, vilka fastslogs vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn i juni 1993, är av politisk, ekonomisk respektive administrativ karaktär. De politiska kriterierna innebär att ett kandidatland, för att bli medlem, skall uppvisa stabila institutioner som garanterar demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter. De ekonomiska kriterierna innebär att landet skall vara en fungerande marknadsekonomi samt ha förmåga att hantera den konkurrens och de marknadskrafter som uppträder på unionens inre marknad. De administrativa kriterierna innebär att landet skall ha förmåga att ta på sig de skyldigheter som följer av ett medlemskap i EU. Kriterierna avser ländernas förmåga att överta och efterleva EU:s regelverk, vilket till stor del är beroende av ländernas administrativa förmåga och nivån på deras rättsväsende. Kriterierna skall vara uppfyllda vid tidpunkten för inträdet.] skulle få möjlighet att inleda förhandlingar om medlemskap i unionen. Förhandlingarna skulle sedan föras enligt den s.k. differentieringsprincipen som innebär att varje land bedöms på basis av sina egna framsteg och att länderna därför kan gå fram i olika takt.

Det är med stor tillfredsställelse som utskottet nu kan välkomna Bulgarien och Rumänien som blivande medlemmar i Europeiska unionen. De bägge länderna har under lång tid genomfört omfattande politiska, ekonomiska och administrativa reformer i syfte att uppfylla Köpenhamnskriterierna och därmed kvalificera sig för medlemskap i unionen. Detta genomgripande och stundtals mycket svåra arbete har präglats av stor målmedvetenhet och sund flexibilitet som manar till omvärldens eftertanke och beundran.

Utskottet vill understryka att hot mot freden och vår säkerhet bäst kan avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder. Utvidgningen av EU till att omfatta Bulgarien och Rumänien utgör, liksom utvidgningen år 2004, ett viktigt steg bort från det kalla krigets realpolitiska uppdelning av Europa i intressesfärer och buffertzoner, mot en alleuropeisk ordning präglad av öppenhet, demokrati, rättssäkerhet och goda grannskapsrelationer.

Genom utvidgningen ges förbättrade möjligheter till ett effektivt bekämpande av de delvis nya och komplexa hotbilder som präglar dagens säkerhetspolitiska agenda, dvs. den internationella terrorismen, spridningen av massförstörelsevapen, den gränsöverskridande miljöförstöringen, den organiserade brottsligheten m.m.

Därtill ges möjligheter för företag att utvecklas på nya marknader med gemensamma spelregler. Större ekonomisk aktivitet och ökad konkurrens leder till bättre utbud för konsumenterna. Dessa faktorer bör på sikt, anser utskottet, leda till en högre tillväxt och därmed ökat välstånd för både gamla och nya medlemsstater.

Utskottet konstaterar att unionens utgifter kommer att öka något som en följd av utvidgningen. Dessa kostnader är emellertid begränsade i relation till de politiska, ekonomiska och andra vinster som utvidgningen innebär.

Utskottet anser att ett vidgat EU bidrar till att säkra fred och samverkan i vår del av världen och välkomnar därför att förhandlingar om ett medlemskap även har inletts med Turkiet och Kroatien.

Utskottet vill i sammanhanget även erinra om att det gemensamma målet inom EU - att skapa garantier för fortsatt demokrati i de europeiska staterna - har skapat en stark vilja i stater som ännu inte deltar i samarbetet att ansluta sig till den politiska, ekonomiska och kulturella gemenskap som svetsar samman medlemsstaterna i unionen.

Värdet i de politiska, ekonomiska och administrativa reformer som genomförs i ett flertal stater i EU:s närområde, med det uttalade målet att uppfylla Köpenhamnskriterierna, skall inte underskattas. Dessa ansträngningar har säkerhetshöjande och tillväxtbefrämjande effekter för hela EU. Det är därför angeläget, anser utskottet, att i synnerhet Ukraina och Moldavien - två stater vars geografiska och kulturella närhet till EU ytterligare understryks genom Rumäniens och Bulgariens inträde i unionen - ges ett framtida medlemskapsperspektiv.

Utskottet tillstyrker, med det ovan anförda, att riksdagen godkänner anslutningsfördraget samt slutakten till detta fördrag. Utskottet tillstyrker även den av regeringen föreslagna ändringen av lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2005/06:106 Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen:

1.	Regeringen föreslår att riksdagen godkänner fördraget den 25 april 2005 om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen samt slutakten till fördraget (avsnitt 6.1).
2.	Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag