Kulturutskottets betänkande 2005/06:KrU28 | |
Radio och TV i allmänhetens tjänst 2007-2012 | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 2005/06:112 Viktigare än någonsin! Radio och TV i allmänhetens tjänst 2007-2012 samt motioner väckta med anledning av propositionen och motioner väckta i andra sammanhang, främst under allmänna motionstiden 2005.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till villkor och riktlinjer som ska gälla under kommande tillståndsperiod för den radio- och TV-verksamhet i allmänhetens tjänst som bedrivs av Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB. Riktlinjerna för företagen ska enligt förslaget i huvudsak vara oförändrade. Programverksamheten ska präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt, och programföretagen ska erbjuda ett varierat utbud av hög kvalitet som speglar hela landet. Programföretagens organisation ska liksom i dag vara decentraliserad. Ambitionsnivån höjs när det gäller insatserna för barn och unga liksom för funktionshindrade. Minst 65 % av sändningstiden för Sveriges Televisions förstagångssändningar med svenskt ursprung ska textas. Sändningstillstånden föreslås gälla under en period av sex år - från den 1 januari 2007 t.o.m. den 31 december 2012. De tre programföretagen ska sätta upp konkreta och mätbara mål för hur uppdraget ska fullgöras och tydligt redovisa hur resultaten svarat mot dessa mål. Granskningsnämnden för radio och TV får i uppgift att bedöma hur programföretagen levt upp till sitt uppdrag. Riktlinjerna för sponsring förtydligas.
Verksamheten ska även i fortsättningen finansieras med TV-avgiftsmedel. En definition av begreppet TV-mottagare införs i lagen (1989:41) om TV-avgift. TV-avgiften höjs enligt förslaget med 28 kronor till 1 996 kronor per helår fr.o.m. 2007.
Vissa ändringar av radio- och TV-lagen (1996:844) föreslås också. Granskningsnämnden för radio och TV, Radio- och TV-verket och Konsumentombudsmannen föreslås få rätt att förelägga den som bedriver tillståndspliktig verksamhet att tillhandahålla myndigheterna upplysningar och handlingar som behövs för kontroll av att verksamheten bedrivs i enlighet med lagen samt de villkor och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Föreläggandet får förenas med vite. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2007.
Med anledning av en skrivelse från SVT föreslår utskottet att riksdagen ska göra ett tillkännagivande om att regeringen ska analysera och klargöra vilka möjligheter SVT har att sälja rättigheter till offentlig visning och hur denna verksamhet förhåller sig till den grundläggande principen att SVT:s sändningar ska vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning utöver erlagd TV-avgift. Gränsdragningen mellan SVT:s kärnverksamhet och kompletterande verksamhet å ena sidan och sidoverksamhet å den andra bör belysas i sammanhanget, liksom de rättigheter och möjligheter för SVT som följer av bestämmelserna i upphovsrättslagen.
Utskottet föreslår också att riksdagen ska bemyndiga regeringen att besluta om lån i Riksgäldskontoret för 2007 intill ett belopp av 1 340 miljoner kronor för att täcka underskottet på det s.k. distributionskontot, som under övergången till digitala marksändningar används för att finansiera kostnaderna för distribution av TV-program från SVT och UR.
I betänkandet behandlas en rad motioner om public service-verksamheten. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. Dessutom avstyrker utskottet motioner om nordisk grannlands-TV och frågor med anknytning till Medierådet.
I betänkandet finns 35 reservationer och 5 särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | En mångsidig och oberoende radio och TV i allmänhetens tjänst |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om grundläggande principer för kommande tillståndsperiod i vad avser en mångsidig och oberoende radio och TV i allmänhetens tjänst. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:112 punkt 3 i denna del och avslår motionerna 2005/06:K340 yrkande 2, 2005/06:Kr30 yrkande 1, 2005/06:Kr32, 2005/06:Kr33 yrkande 1, 2005/06:Kr35 yrkande 1, 2005/06:Kr233 yrkande 27 och 2005/06:MJ525 yrkande 8. |
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp)
Reservation 3 (kd)
2. | Gränserna för programföretagens verksamhet |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om grundläggande principer för kommande tillståndsperiod i vad avser gränserna för programföretagens verksamhet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:112 punkt 3 i denna del och avslår motionerna 2005/06:Kr30 yrkande 4 och 2005/06:Kr33 yrkande 7. |
Reservation 4 (m)
Reservation 5 (fp)
3. | Sponsring |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om grundläggande principer för kommande tillståndsperiod i vad avser sponsring. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:112 punkt 3 i denna del och avslår motionerna 2005/06:Kr30 yrkandena 2 och 3 samt 2005/06:Kr33 yrkandena 2 och 3. |
Reservation 6 (m)
Reservation 7 (fp)
4. | Public service-uppdraget - ansvar och uppföljning |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om public service-uppdraget - ansvar och uppföljning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:112 punkt 4. |
5. | Fråga om detaljstyrning |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr30 yrkande 7. |
Reservation 8 (m)
6. | Decentraliserad organisation för att spegla hela landet |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om riktlinjer för programverksamheten i vad avser decentraliserad organisation för att spegla hela landet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:112 punkt 5 i denna del och avslår motionerna 2005/06:K267, 2005/06:Kr30 yrkande 5, 2005/06:Kr33 yrkande 4, 2005/06:Kr209 och 2005/06:Kr413 yrkande 6. |
Reservation 9 (m)
Reservation 10 (kd, c)
Reservation 11 (fp)
7. | Utomståendes medverkan, utläggningar av produktion m.m. |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om riktlinjer för programverksamheten i vad avser utomståendes medverkan, utläggningar av produktion m.m. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:112 punkt 5 i denna del. |
8. | Nyheter och samhällsbevakning |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om riktlinjer för programverksamheten i vad avser nyheter och samhällsbevakning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:112 punkt 5 i denna del och avslår motionerna 2005/06:K340 yrkande 4 och 2005/06:Kr244. |
Reservation 12 (m)
9. | Ett brett kulturansvar |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om riktlinjer för programverksamheten i vad avser ett brett kulturansvar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:112 punkt 5 i denna del och avslår motionerna 2005/06:Kr233 yrkande 16 och 2005/06:Kr417 yrkande 12. |
Reservation 13 (m, kd)
10. | TV-gudstjänster |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr35 yrkande 4 och 2005/06:Kr413 yrkande 8. |
Reservation 14 (m, fp, kd, c)
11. | Programverksamhet för barn och unga |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om riktlinjer för programverksamheten i vad avser programverksamhet för barn och unga. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:112 punkt 5 i denna del. |
12. | Ljudsignal före program med våldsinslag i SVT |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub591 yrkande 5. |
13. | Sveriges Televisions programtextning |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om riktlinjer för programverksamhet i vad avser Sveriges Televisions programtextning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:112 punkt 5 i denna del och avslår motionerna 2005/06:So46 yrkande 22, 2005/06:Kr30 yrkande 6, 2005/06:Kr33 yrkande 5 i denna del, 2005/06:Kr35 yrkande 3, 2005/06:Kr239 yrkandena 1 och 3, 2005/06:Kr382 yrkande 16 och 2005/06:Kr413 yrkande 7. |
Reservation 15 (m)
Reservation 16 (fp)
Reservation 17 (kd)
Reservation 18 (c)
14. | Programverksamhet på teckenspråk |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om riktlinjer för programverksamheten i vad avser teckenspråk. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:112 punkt 5 i denna del och avslår motionerna 2005/06:Kr33 yrkande 5 i denna del och 2005/06:Kr35 yrkande 2. |
Reservation 19 (fp)
Reservation 20 (kd, c)
15. | Störande bakgrundsljud |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:So46 yrkande 21 och 2005/06:Kr33 yrkande 5 i denna del. |
Reservation 21 (m, fp, kd, c)
16. | Synskadades möjligheter att ta del av TV-utbudet |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr31 och 2005/06:Kr273. |
Reservation 22 (m)
Reservation 23 (c)
17. | Riktlinjer för programverksamheten i övrigt i vad avser tillgänglighet för personer med funktionshinder |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om riktlinjer för programverksamheten i övrigt i vad avser tillgänglighet för personer med funktionshinder i den mån punkten inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan under punkterna 13 och 14. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:112 punkt 5 i denna del. |
18. | Programverksamhet för språkliga och etniska minoriteter |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om riktlinjer för programverksamhet i vad avser språkliga och etniska minoriteter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:112 punkt 5 i denna del och avslår motionerna 2005/06:K367, 2005/06:Sf336 yrkandena 40 och 42, 2005/06:Kr33 yrkande 6, 2005/06:Kr34 yrkandena 1 och 3 samt 2005/06:Kr336 yrkande 6. |
Reservation 24 (fp)
19. | Riktlinjer beträffande hat, hets och antisemitiska uttryck |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr253 yrkande 4. |
20. | Riktlinjer för programverksamhet för HBT-gruppen |
| Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr396 yrkande 2. |
21. | Sveriges Radios och Sveriges Televisions utlandssändningar |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om riktlinjer för programverksamhet i vad avser Sveriges Radios och Sveriges Televisions utlandssändningar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:112 punkt 5 i denna del. |
22. | Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:K339 yrkande 3, 2005/06:Kr4 yrkande 9 och 2005/06:Kr299. |
Reservation 25 (c)
23. | Genmäle och beriktigande |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om riktlinjer för programverksamheten i vad avser genmäle och beriktigande. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:112 punkt 5 i denna del. |
24. | Sveriges Utbildningsradio AB |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om Sveriges Utbildningsradio AB. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:112 punkt 6 och avslår motionerna 2005/06:Kr30 yrkande 8, 2005/06:Kr36 och 2005/06:Kr233 yrkande 30. |
Reservation 26 (m)
Reservation 27 (c)
25. | Teknisk utveckling och distribution av radio och TV |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om teknisk utveckling och distribution av radio och TV. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:112 punkt 7. |
26. | Beredskapsfrågor |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om beredskapsfrågor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:112 punkt 8 och avslår motion 2005/06:Kr216. |
27. | Ändring i radio- och TV-lagen |
| Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844). Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:112 punkt 2. |
28. | Principerna för finansiering och medelstilldelning |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om ekonomiska förutsättningar i vad avser principerna för finansiering och medelstilldelning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:112 punkt 9 i denna del och avslår motionerna 2005/06:K340 yrkande 3, 2005/06:Kr30 yrkande 11, 2005/06:Kr33 yrkande 8, 2005/06:Kr34 yrkande 2, 2005/06:Kr219, 2005/06:Kr233 yrkande 28 och 2005/06:Kr292. |
Reservation 28 (m)
Reservation 29 (fp)
29. | Utvecklingen av samarbetet mellan public service-bolagen |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr35 yrkande 7. |
Reservation 30 (kd)
30. | Medelstilldelningen till programföretagen i enlighet med fördelningsnyckeln |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag till ekonomiska förutsättningar i vad avser medelstilldelningen till progamföretagen i enlighet med fördelningsnyckeln. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:112 punkt 9 i denna del. |
31. | Överföring av medel till och från distributionskontot |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag till ekonomiska förutsättningar i vad avser överföring av medel till och från distributionskontot. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:112 punkt 9 i denna del. |
32. | Bemyndigande om lån i Riksgäldskontoret |
| Riksdagen bemyndigar regeringen att i enlighet med utskottets förslag för 2007 besluta om lån i Riksgäldskontoret för att täcka underskott på distributionskontot för finansiering av kostnader för TV-distribution intill ett belopp av 1 340 000 000 kronor. |
33. | TV-avgiften |
| Riksdagen antar 7 § första stycket regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:112 punkt 1 i denna del och avslår motion 2005/06:Kr30 yrkande 9. |
Reservation 31 (m, fp)
34. | Uppräkning av TV-avgiften under resten av tillståndsperioden |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr30 yrkande 10. |
Reservation 32 (m, fp)
35. | Bestämmelser om finansiering, avgiftsskyldighet och innehav av TV i lagen om TV-avgift |
| Riksdagen antar 1 och 2 §§ regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:112 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2005/06:Kr30 yrkande 12, 2005/06:Kr35 yrkande 5 och 2005/06:Kr228. |
Reservation 33 (m)
Reservation 34 (kd)
36. | Överlåtelse av rättigheter till offentlig visning |
| Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna vad utskottet anfört om klargörande av Sveriges Televisions möjligheter att överlåta rättigheter för offentlig visning. |
37. | Betalningsskyldighet vid dödsfall |
| Riksdagen antar 11 § regeringens förslag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:112 punkt 1 i denna del. |
38. | TV-avgift vid olika boendeformer |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr303. |
39. | Lagförslaget i övrigt |
| Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift i den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan under punkterna 33, 35 och 37. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:112 punkt 1 i denna del. |
40. | Nordisk grannlands-TV |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:K339 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Kr4 yrkande 8, 2005/06:Kr298 yrkandena 1-3, 2005/06:Kr328, 2005/06:Kr382 yrkande 17 och 2005/06:Kr396. |
Reservation 35 (c)
41. | Frågor med anknytning till Medierådet |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ju475 yrkande 6 och 2005/06:Kr257 yrkandena 1 och 2. |
Stockholm den 18 maj 2006
På kulturutskottets vägnar
Lennart Kollmats
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Kollmats (fp), Lars Wegendal (s), Eva Arvidsson (s), Kent Olsson (m), Nikos Papadopoulos (s), Siv Holma (v), Matilda Ernkrans (s), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Göran Persson i Simrishamn (s), Cecilia Wikström (fp), Birgitta Sellén (c), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Inger Nordlander (s), Rossana Dinamarca (v), Anita Sidén (m), Johan Andersson (s) och Dan Kihlström (kd).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Regeringens underlag för propositionen har tagits fram av en parlamentariskt sammansatt kommitté samt av två särskilda utredare.
En parlamentariskt sammansatt kommitté, Kommittén om radio och TV i allmänhetens tjänst (dir. 2003:119), har berett frågor som rör villkoren för radio och TV i allmänhetens tjänst under nästa tillståndsperiod. Kommittén överlämnade i januari 2005 betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst - riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1).
En särskild utredare har haft i uppdrag att ta fram ett underlag beträffande vissa frågor om finansieringen av verksamheten inom radio och TV i allmänhetens tjänst under nästa tillståndsperiod. Utredaren fick bl.a. i uppdrag att se över reglerna för avgiftsskyldighet i syfte att anpassa dem till den tekniska utvecklingen samt analysera om övergången till digitala marksändningar medför några konsekvenser för lagen (1989:41) om TV-avgift (dir. 2003:120 och 2004:68). Utredningen antog namnet Utredningen om finansiering m.m. av radio och TV i allmänhetens tjänst. Den särskilde utredaren överlämnade i januari 2005 betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst - finansiering och skatter (SOU 2005:2).
Regeringen har även tillkallat en särskild utredare med uppdrag att analysera och överväga behovet av ändringar i framför allt radio- och TV-lagen (1996:844) och lagen om TV-avgift samt föreslå de lagändringar som föranleds av övervägandena (dir. 2000:43, 2001:11 och 2003:30). Utredningen antog namnet Radio- och TV-lagsutredningen. I mars 2004 överlämnade utredningen delbetänkandet Nytt regelverk för marksänd digital-TV (SOU 2004:39). I betänkandet lämnas förslag som i huvudsak rör frågor om ett fristående operatörsföretag och tillståndsgivning men också förslag som rör tillsyn m.m. inom området för radio och TV. I propositionen behandlas endast förslaget om att ge tillsynsmyndigheterna på radio- och TV-området möjlighet att få fram nödvändiga uppgifter, t.ex. genom föreläggande som kan förenas med vite.
Samtliga här nämnda utredningsbetänkanden har remissbehandlats.
Propositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Inför regeringens beredningsarbete med propositionen om nya sändningstillstånd för radio och TV i allmänhetens tjänst anordnade kulturutskottet den 24 maj 2005 en offentlig utfrågning på temat Public service - visioner för framtiden. Avsikten med utfrågningen var att utskottet skulle få hjälp av de inbjudna att blicka in i framtiden och på så sätt skaffa sig ett perspektiv på radio- och TV-utvecklingen som sträcker sig bortom kommande tillståndsperiod. En stenografutskrift av utfrågningen finns på riksdagens hemsida bland kulturutskottets öppna utfrågningar.
Utskottet har vid besök hos Sveriges Radio AB den 29 november 2005 och hos Sveriges Television AB den 14 februari 2006 erhållit information om frågor med anknytning till kommande tillståndsperiod.
Sveriges Television AB har överlämnat en skrivelse till utskottet om samlokalisering av Dövas TV i Leksand med SVT:s verksamhet i Falun (dnr 140-2381-05/06) samt en skrivelse med begäran om förtydliganden av gällande bestämmelser i anslagsvillkoren för företaget (dnr 140-3384-05/06).
Betänkandets disposition m.m.
I detta betänkande behandlas
dels regeringens proposition 2005/06:112 Viktigare än någonsin! Radio och TV i allmänhetens tjänst 2007-2012,
dels motioner som väckts med anledning av propositionen, motioner som väckts under allmänna motionstiden 2004 och 2005 samt motioner som väckts med anledning av proposition 2005/06:2 Bästa språket - en samlad svensk språkpolitik och regeringens skrivelse 2005/06:110 Uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken.
Dispositionen av betänkandet följer den disposition som finns i propositionen. I slutet av betänkandet behandlas några motioner från allmänna motionstiden hösten 2005 med förslag som inte har direkt anknytning till propositionen men som rör radio- och TV-området och angränsande områden.
Utskottets överväganden
En mångsidig och oberoende radio och TV i allmänhetens tjänst
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om grundläggande principer för radio och TV under kommande tillståndsperiod i vad avser en mångsidig och oberoende radio och TV i allmänhetens tjänst.
Utskottet, som avstyrker samtliga motionsyrkanden, konstaterar att några av förslagen i motionerna i väsentliga delar överensstämmer med regeringens och utskottets synsätt. Det gäller t.ex. programföretagens ansvar för att producera och sända s.k. smala program. Samtidigt understryker utskottet vikten av att utbudet är mångsidigt och varierat och att det även innehåller bredare produktioner inom t.ex. underhållning och sport.
Med anledning av två motionsyrkanden som syftar till att frågor om en hållbar utveckling ska aktualiseras i samband med de nya sändningstillstånden för public service-företagen framhåller utskottet det särskilda ansvar som radio och TV i allmänhetens tjänst har för att skapa förståelse för den värdegrund som ett levande demokratiskt samhälle vilar på. För utskottet är det självklart att denna värdegrund inbegriper grundlagens bestämmelse om att främja en hållbar utveckling.
Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp) och 3 (kd).
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 3 i denna del) att verksamheten vid Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) ska präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället.
Programföretagen ska erbjuda ett mångsidigt utbud som omfattar allt från det breda anslaget till mer särpräglade programtyper. Hög kvalitet och nyskapande form och innehåll ska utmärka programverksamheten. Sändningarna ska vara tillgängliga i hela landet, och programmen ska utformas så att de genom tillgänglighet och mångsidighet tillgodoser skiftande förutsättningar och intressen hos befolkningen i hela landet. Programutbudet ska spegla förhållanden i hela landet och som helhet präglas av folkbildningsambitioner.
Sändningsrätten ska utövas opartiskt och sakligt. Ämnesval och framställning ska ta sikte på vad som är relevant och väsentligt. Programföretagen ska beakta programverksamhetens betydelse för den fria åsiktsbildningen och ge utrymme åt en mångfald av åsikter och meningsyttringar.
Programföretagen ska ta hänsyn till mediets särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen (prop. s. 29).
Motionerna
I motionerna Kr30 yrkande 1 och Kr233 yrkande 27 av Moderata samlingspartiet konstaterar motionärerna att det svenska medielandskapet genomgått stora omvälvningar. Motionärerna anser att public service har en viktig roll att spela också i en förändrad verklighet. Public service-uppdraget bör enligt motionärerna bestå i att värna kvalitetsproduktion och program som inte har en direkt, kortsiktig avsättning på en kommersiell marknad men som ändå är av stort samhälleligt värde. Det gäller exempelvis kvalificerade kommenterande program, nyheter, program på minoritetsspråk, svensk teater och televiserade överföringar från våra nationalscener Kungl. Dramatiska Teatern och Kungl. Operan samt filmer och barnprogram av hög standard, liksom utbildningsprogram. Breda underhållningsprogram och viss sportproduktion behöver inte nödvändigtvis finansieras med offentliga medel för att produceras. Public service-bolagens verksamhet måste koncentreras för att kunna vara stark på områden där det kommersiella intresset för radio och TV är ringa.
I motion K340 av Moderata Samlingspartiet anför motionärerna att public service-uppdragets kärna är att underlätta demokratins arbete genom att bidra till goda förutsättningar för en allsidig information och samhällsdebatt. Motionärerna anser att offentlig finansiering ska användas för program och verksamheter som kompletterar och bidrar till att utveckla programutbudet i dess helhet, både innehållsmässigt och kvalitetsmässigt. Vidare sägs i motionen att public service-programmen ska komma alla till del. Offentligt finansierade program måste präglas av god kvalitet. Nyhets- och samhällsprogrammen ska präglas av saklighet och opartiskhet. Den redaktionella självständigheten och mångfalden är grundläggande. Kärnuppdraget bör även omfatta en spegling av hela landet och dess kulturliv (yrkande 2).
Folkpartiet liberalerna framför i sin motion Kr33 åsikten att det centrala uppdraget för public service är att värna program av hög kvalitet som har ett stort samhälleligt värde men som inte nödvändigtvis har en naturlig kommersiell avsättning på marknaden. Det gäller exempelvis kvalificerade kommenterande program, nyheter, program på minoritetsspråk, svenska pjäser och filmer, barnprogram av hög standard och utbildningsprogram. Enligt Folkpartiet liberalernas mening är public service-funktionen det viktiga och det som partiet vill slå vakt om. Public service-verksamheten är för närvarande uppdelad i tre bolag, men det är enligt motionärerna knappast troligt att denna organisation kommer att vara ändamålsenlig för all framtid. Därför bör fokus flyttas från organisationen av public service till funktionen public service (yrkande 1).
Kristdemokraterna framhåller i sin motion Kr35 att det övergripande målet för statens agerande gentemot medierna måste vara att demokratin stärks och fördjupas. I de grundläggande principerna för den kommande tillståndsperioden måste tydligt slås fast bolagens skyldighet och ansvar när det gäller programinnehåll. Programmen ska uppfylla krav på saklighet, allsidighet, spegling och relevans. Motionärerna påminner om att radio och television har stor genomslagskraft och att programbolagen därför i hela sin verksamhet måste agera utifrån det ansvar detta medför (yrkande 1).
Berndt Ekholm (s) föreslår i motion Kr32 att ett av de övergripande målen för public service-verksamheten under nästa tillståndsperiod ska vara hållbar utveckling.
Ett liknande förslag finns i motion MJ525 av Anita Brodén m.fl. (fp, kd, c, mp). Motionärerna menar att medievärlden har ett stort ansvar för hållbarhetsfrågorna och att de kan spela en viktig roll i hållbarhetsarbetet genom reportage, utbildning och debatt. Hållbarhetsaspekten bör därför inbegripas i SVT:s sändningstillstånd (yrkande 8).
Utskottets ställningstagande
Den snabba utvecklingen av etermedierna som har ägt rum under de senaste decennierna och det stora utbud av radio- och TV-kanaler som numera en stor andel av Sveriges befolkning har tillgång till innebär på intet sätt att betydelsen av public service-kanalernas verksamhet minskat. Enligt utskottets uppfattning är det tvärtom så att en stark radio och TV i allmänhetens tjänst som präglas av demokratiska värderingar även framgent bör vara ett betydande och angeläget inslag i det medielandskap som radio- och TV-konsumenterna i Sverige ska kunna ta del av.
Utskottet kan konstatera att förslagen i några av här aktuella motioner i väsentliga delar överensstämmer med regeringens och utskottets synsätt. Det gäller t.ex. förslagen i Moderata samlingspartiets motioner Kr30 yrkande 1 och Kr233 yrkande 27 samt Folkparitet liberalernas motion Kr33 yrkande 1 att programföretagen ska värna sin kvalitetsproduktion och sådana program som inte har direkt avsättning på den kommersiella marknaden men som ändå har ett stort samhälleligt värde. Utskottet ser det som självklart att det ligger inom ramen för public service-företagens ansvar att producera och sända denna typ av program, liksom andra s.k. smala program, inte minst med tanke på att den sortens utbud inte erbjuds av de kommersiella programkanalerna i någon nämnvärd utsträckning. Detta ställningstagande hindrar inte att utskottet - liksom regeringen - vill understryka vikten av att utbudet är mångsidigt och varierat och även innehåller bredare produktioner inom t.ex. underhållning, drama och sport. I detta avseende skiljer sig utskottets uppfattning från de synsätt som förs fram i de nämnda motionerna.
Förslagen i Kristdemokraternas motion Kr35 yrkande 1 synes i huvudsak ligga i linje med skrivningarna i propositionen då det gäller saklighet, spegling och genomslagskraft. Även motionärernas förslag om allsidighet sammanfaller med eller ligger i varje fall mycket nära propositionens förslag om mångsidighet i programutbudet. Utskottet vill understryka att det inte heller råder någon motsättning mellan motionärernas och utskottets uppfattning då det gäller det övergripande demokratimålet för statens agerande gentemot medierna. Riksdagen har slagit fast att målet för mediepolitiken ska vara att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt motverka skadliga inslag i massmedierna. Syftet med de statliga åtgärderna inom mediepolitiken är att stödja massmedierna i deras viktiga demokratiska uppgifter.
Förslagen i motionerna Kr32 (s) och MJ525 (fp, kd, c, mp) yrkande 8 syftar till att hållbarhetsfrågorna ska aktualiseras i samband med de nya sändningstillstånden för public service-företagen. Med anledning av förslagen vill utskottet framhålla att regeringen nyligen i en skrivelse till riksdagen vidareutvecklar Sveriges strategi för hållbar utveckling som presenterades 2004.
Utskottet som konstaterar att frågor om en hållbar utveckling sträcker sig över hela det politiska fältet bedömer att begreppet "hållbar utveckling" kan ges en något varierande innebörd, beroende på vilket politikområde som är i blickfånget. Av ovan nämnda regeringsskrivelse framgår att medierna genom sina olika kanaler kan nå ut med kunskap och information till allmänheten. Yttrandefrihet och en oberoende public service med god tillgänglighet är viktiga förutsättningar för att en kritisk bevakning och spridning av kunskap inom området ska kunna upprätthållas (skr. s. 68).
Utskottet påminner om det särskilda ansvar som radio och TV i allmänhetens tjänst har för att skapa förståelse för den värdegrund som ett levande demokratiskt samhälle vilar på. Programföretagen kan i sin verksamhet skapa en utgångspunkt för diskussion kring frågor som rör alla i Sverige (jfr prop. s. 31). För utskottet är det självklart att detta inbegriper grundlagens bestämmelse om att främja en hållbar utveckling. Förslagen i motionerna Kr 32 (s) och MJ525 (fp, kd, c, mp) synes därmed vara tillgodosedda.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen ska godkänna regeringens förslag (punkt 3 i denna del) om grundläggande principer för kommande tillståndsperiod i vad avser en mångsidig och oberoende radio och TV i allmänhetens tjänst och avslå motionerna Kr30 (m) yrkande 1, Kr32 (s), Kr33 (fp) yrkande 1, Kr35 (kd) yrkande 1, Kr233 (m) yrkande 27, K340 (m) yrkande 2 och MJ525 (fp, kd, c, mp) yrkande 8.
Utskottet vill redan i detta sammanhang framhålla att ett bifall till regeringens förslag om grundläggande principer för public service-verksamheten även innebär att radio och TV i allmänhetens tjänst ska vara tillgänglig för hela publiken och att sändningarna ska sändas ut på sådant sätt att publiken inte påförs andra avgifter än TV-avgiften (jfr prop. s. 31). Utskottet återkommer i ett senare avsnitt i detta betänkande till denna fråga (avsnitt Överlåtelse av rättigheter till offentlig visning).
Gränserna för programföretagens verksamhet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om principer för programföretagens kärnverksamhet, kompletterande verksamhet och sidoverksamhet. Utskottet avstyrker två motionsförslag med hänvisning till att klarläggandena i propositionen av gränserna för programföretagens olika slags verksamheter är fullt tillräckliga. Vidare anser utskottet att det inte finns något skäl till oro för att företagens sidoverksamhet ska få en sådan omfattning att public service-verksamheten riskerar sitt berättigande i allmänhetens ögon.
Jämför reservationerna 4 (m) och 5 (fp).
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 3 i denna del) att programföretagens kärnverksamhet ska vara att producera och sända radio- och TV-program till allmänheten. Vid sidan av detta kan programföretagen, för att utveckla kärnverksamheten och för att förbättra möjligheterna för allmänheten att tillgodogöra sig denna, också bedriva kompletterande verksamhet. Programföretagen kan dessutom i begränsad omfattning bedriva sidoverksamhet. All sidoverksamhet ska bära sina egna kostnader, särredovisas och i övrigt bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt.
Motionerna
Moderata samlingspartiet är kritiskt till åtskilligt av public service-bolagens s.k. sidoverksamheter. I motion Kr30 föreslår partiet att riksdagen ska göra ett tillkännagivande för regeringen om programföretagens sidoverksamhet med följande inriktning. Public service-bolagens uppgift är att producera och sända radio- och TV-program, inte att ge sig in på andra marknader i syfte att exempelvis ytterligare värna sina egna varumärken. Om public service-företagen expanderar sin verksamhet till andra fält skadar det kärnverksamheten på flera sätt, menar motionärerna. För det första kan den nya verksamheten på sikt tränga undan kärnverksamheten ekonomiskt. När konkurrensen om företagens medel ökar riskerar kärnverksamheten att få stryka på foten. För det andra riskeras hela den medborgerliga legitimiteten för public service (yrkande 4).
Även Folkpartiet liberalerna har invändningar mot programföretagens sidoverksamheter. I motion Kr33 anför partiet att public service-bolagen ska koncentrera sig på sin kärnverksamhet, dvs. att producera och sända radio- och TV-program av hög kvalitet. De ska inte ge sig in på andra marknader i syfte att exempelvis ytterligare värna sina egna varumärken. UR:s förlagsverksamhet är ett exempel på en sådan verksamhet som kan ifrågasättas. Om public service-företagen expanderar sin verksamhet till andra fält, skadar det kärnverksamheten. Det egentliga public service-uppdraget hamnar i skymundan, och den medborgerliga legitimiteten för public service riskerar att urholkas. Motionärerna efterlyser tydligare riktlinjer från regeringen i denna fråga (yrkande 7).
Utskottets ställningstagande
De förslag om grundläggande principer som regeringen lagt fram då det gäller gränserna för programföretagens verksamheter avser företagens kärnverksamhet, kompletterande verksamhet och sidoverksamhet. Moderata samlingspartiet och Folkparitet liberalerna uttrycker i sina motioner oro för att programföretagens kärnverksamhet ska skadas om företagen utvidgar sin verksamhet till andra fält.
Enligt utskottets uppfattning har regeringen på ett förtjänstfullt sätt redovisat sin syn på de olika typerna av verksamhet och klargjort att programföretagen inte bör ägna sig åt sådant som kan skada kärnverksamheten eller som kan uppfattas strida mot de grundläggande principer som gäller för programverksamheten. Tilldelningen av TV-avgiftsmedel från rundradiokontot ska i första hand finansiera kärnverksamheten i företaget, men kan också användas för kompletterande verksamhet, anför regeringen.
Vidare anser utskottet i likhet med regeringen att kärnverksamheten även under nästa tillståndsperiod bör kunna kompletteras genom fördjupande verksamhet i andra medier än radio och TV, t.ex. via Internet. Utskottet delar också regeringens uppfattning att de principer för opartiskhet, saklighet, omsorg om demokratiska värden, förbud mot reklam m.m. som gäller för företagens kärnverksamhet även ska tillämpas på den kompletterande verksamheten.
Som nämnts har motionärerna invändningar mot programföretagens möjligheter att bedriva sidoverksamheter. Som exempel på sidoverksamhet nämns i propositionen försäljning av program, programidéer och rättigheter, uthyrning av lokaler och teknisk utrustning samt programverksamhet utanför landets gränser.
Utskottet delar regeringens åsikt att företagen endast i begränsad omfattning ska tillåtas att bedriva sidoverksamhet. Det bör också vara ett villkor att sidoverksamhet inte får bedrivas om den skadar kärnverksamheten eller kan uppfattas strida mot de grundläggande principer som gäller för kärnverksamheten. Utskottet är också enigt med regeringen i övriga avseenden då det gäller villkoren för sidoverksamhet, som ska bära sina egna kostnader och särredovisas som eget resultatområde. Det bör understrykas att sidoverksamheten inte får ges en sådan omfattning eller vara av sådan karaktär att den kan riskera att inkräkta på kärnverksamheten.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag (punkt 3 i denna del) till grundläggande principer för kommande tillståndsperiod i vad avser gränserna för programföretagens verksamhet. Samtidigt avstyrker utskottet motionerna Kr30 (m) yrkande 4 och Kr33 (fp) yrkande 7.
Programföretagens arkiv
Utskottets förslag i korthet
Utskottet gör samma bedömning som regeringen, vilket bl.a. innebär att programarkiven i första hand ska bekostas med TV-avgiftsmedel.
Propositionen
Enligt regeringens bedömning bör bevarande och tillgängliggörande av programföretagens programarkiv betraktas som en del av företagens uppdrag och bör därför i första hand bekostas med TV-avgiftsmedel. I samband med att upphovsrättsskyddat material görs tillgängligt uppkommer dock särskilda kostnader för programföretagen. Det är rimligt att programföretagen kan finansiera detta genom att användaren betalar en avgift.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens bedömning.
Sponsring
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag rörande sponsring. Det innebär att bestämmelserna om direkt sponsring behålls oförändrade, medan förtydliganden görs när det gäller bestämmelserna om indirekt sponsring. Utskottet avstyrker förslagen i några motionsyrkanden men konstaterar samtidigt att de innehållsligt delvis ligger nära förslagen i propositionen.
Jämför reservationerna 6 (m) och 7 (fp).
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 3 i denna del) att det även i fortsättningen ska vara en huvudregel att det är förbjudet med sponsring. Riktlinjerna avseende direkt sponsring ska fortsätta att gälla. Programföretagen får inte sända direkt sponsrade program som huvudsakligen vänder sig till barn under tolv år.
Då det gäller indirekt sponsring föreslår regeringen att vissa klargöranden ska göras av de uttalanden som kulturutskottet gjorde våren 1996 och som riksdagen därefter fattade beslut om.
Regeringen föreslår att programföretagen ska få sända sådana indirekt sponsrade program
- som framställs eller har framställts i samarbete med någon annan som fått bidrag från utomstående för sin andel av produktionen, om programföretagens insatser minst motsvarar värdet av erhållna rättigheter,
- där programföretagen köpt en visningsrätt till ett färdigproducerat eller icke färdigproducerat program som fått bidrag, eller som senare får bidrag från utomstående, om programföretagen betalat ett marknadsmässigt pris för rättigheterna och
- som framställs eller har framställts av programföretag i ett annat land inom ramen för ett åtagande gentemot Europeiska Radiounionen (EBU) där bidrag till produktionen lämnats från utomstående.
En utförligare redovisning för de situationer som regeringen anser ska omfattas av bestämmelserna om indirekt sponsring finns på s. 40-41 i propositionen.
Motionerna
I motion Kr30 lyfter Moderata samlingspartiet fram sina synpunkter på sponsring. Partiet anser att bestämmelserna kring direkt sponsring behöver förtydligas ytterligare utöver regeringens förslag. Den sponsringsverksamhet som förekommer måste vara begränsad och reglerad. Utgångspunkten är att sponsring inte uppenbart får skada andra icke-licensierade konkurrenters marknad, inte vara dold eller okänd för lyssnare, tittare och allmänhet, inte stå i strid med vare sig publicistiska krav eller kvalitetskrav eller kravet på opartiskhet eller förbudet mot kommersiellt gynnande. Sändningstillståndet bör innehålla bestämmelser i enlighet med detta förslag (yrkande 2).
När det gäller indirekt sponsring föreslår Moderata samlingspartiet i samma motion, Kr30, att public service-företagen ska ha rätt att införskaffa och producera program och erhålla visningsrättigheter även om produktionen är sponsrad. Produktionen kan göras både tillsammans med andra och av public service-företagen själva. Detta kan ibland vara en förutsättning för att en angelägen produktion ska komma till stånd. Den indirekta sponsringen ska dock vara begränsad i sin förekomst och frekvens för att inte bli styrande eller skapa oklara konkurrensförutsättningar. All indirekt sponsring ska redovisas för tittarna och allmänheten och underordnas kraven på opartiskhet, kommersiell neutralitet och kvalitet (yrkande 3).
I motion Kr33 hävdar Folkpartiet liberalerna att både direkt och indirekt sponsring har ökat. Partiet anser att public service-verksamheten inte ska kunna påverkas av kommersiella intressen. Lyssnare och tittare måste kunna lita på att public service är fri och oberoende och behåller sin integritet. Därför föreslår motionärerna att direkt sponsring inte ska få förekomma i public service (yrkande 2).
Vidare anser Folkpartiet liberalerna i samma motion att även indirekt sponsring bör undvikas. Men det kan finnas situationer där sådan måste accepteras. Det gäller t.ex. köp av visningsrätter till färdigproducerade program som fått bidrag från utomstående eller förköp av sådana visningsrätter eller sändning av program som framställts i ett annat land inom ramen för ett åtagande gentemot EBU. Folkpartiet anser att stor restriktivitet bör iakttas vid visning av program med indirekt sponsring. Reglerna bör vara tydliga för när indirekt sponsring kan accepteras (yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
I propositionen och i här aktuella motioner behandlas två typer av sponsring, direkt sponsring och indirekt sponsring.
Då det gäller direkt sponsring erinrar utskottet om den huvudregel som gäller för programföretagen och som innebär ett förbud mot sponsring. Enligt nuvarande sändningstillstånd får företagen således inte sända sponsrade program där sponsorbidraget har tillfallit företagen direkt eller medfört att företagens kostnader för programmet påtagligt har minskat (jfr prop. s. 38). Regeringen föreslår inte någon ändring beträffande bestämmelserna för direkt sponsring. Det innebär att även undantaget från denna huvudregel ska fortsätta att gälla. Sponsring får således även under nästa tillståndsperiod förekomma dels i SVT:s sändningar i samband med sportevenemang, dels i samband med program i SR och SVT som innebär utsändning av en allmän sammankomst eller offentlig tillställning där programföretaget är arrangör. Förutsättningen i det senare fallet är att det är ett evenemang inom ramen för ett åtagande gentemot Europeiska Radiounionen (European Broadcasting Union, EBU) eller ett arrangemang av liknande betydelse samt att programmet direktsänds till flera länder. Vid direkt sponsring ger en sponsor ersättning direkt till programföretaget mot att ett sponsringsmeddelande sänds i samband med den sponsrade sändningen.
Utskottet kan för sin del inte finna att det är rimligt att - som Folkpartiet liberalerna föreslår - förbjuda direkt sponsring. Utskottet ansluter sig i stället till regeringens uppfattning, vilket innebär att bestämmelserna beträffande direkt sponsring inte förändras jämfört med vad som gäller för nuvarande tillståndsperiod. Den ståndpunkt som framförs i detta avseende av Moderata samlingspartiet skiljer sig inte på något avgörande sätt från regeringens och utskottets ståndpunkt. Utskottet vill i sammanhanget understryka betydelsen av att programföretagen är restriktiva när det gäller omfattningen av den direkta sponsringen, något som också framförs i propositionen. Inte heller på denna punkt har Moderata samlingspartiet någon annan uppfattning. Partiets åsikt innebär nämligen att sponsringen bör vara begränsad.
Även den indirekta sponsringen utgör ett avsteg från huvudregeln att sponsring inte ska vara tillåten, vilket således bör innebära att det ställs vissa krav på programföretagen. Mot bakgrund av att de bestämmelser som nu gäller och som grundar sig på kulturutskottets förslag och riksdagens beslut våren 1996
Utskottet kan konstatera att det hos motionärerna bakom här aktuella motioner finns viss förståelse för att programföretagen ska få sända indirekt sponsrade program. Moderata samlingspartiet understryker t.ex. i sin motion Kr30 bl.a. att den indirekta sponsringen ska underordnas kraven på opartiskhet och att den inte får bli styrande eller skapa oklara konkurrensförutsättningar. Folkpartiet liberalerna framhåller att reglerna bör vara tydliga för när indirekt sponsring kan accepteras. Dessa synpunkter har beaktats av regeringen som bl.a. anför i propositionen att den indirekta sponsringen inte får ifrågasätta programföretagens integritet. De bidrag som lämnas i tidigare led får inte heller på annat sätt leda till misstanke om att programföretagens programval påverkats på ett sätt som står i strid med kravet på opartiskhet och saklighet samt de krav som är förenade med företagens uppdrag som radio och TV i allmänhetens tjänst. Vidare anser regeringen att marknadsmässigt pris ska fastställas genom en objektiv bedömning baserad på exempelvis en jämförelse mellan priser för liknande produktioner i andra länder och för den aktuella produktionen i jämförbart språkområde (prop. s. 41).
Utskottet, som har förhoppningen att de föreslagna förtydligandena av bestämmelserna för indirekt sponsring är tillräckliga, har med tillfredsställelse noterat regeringens avsikt att följa effekterna av de nya villkoren för indirekt sponsring liksom utvecklingen av omfattningen av den direkta sponsringen (prop. s. 42).
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag (punkt 3 i denna del) om grundläggande principer för kommande tillståndsperiod i vad avser sponsring och avstyrker motionerna Kr30 (m) yrkandena 2 och 3 samt Kr33 (fp) yrkandena 2 och 3.
Public service-uppdraget - ansvar och uppföljning
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 4) att sändningstillstånden för programföretagen ska gälla för perioden den 1 januari 2007 t.o.m. den 31 december 2012.
Programföretagen ska i början av tillståndsperioden redovisa hur man planerar att bedriva verksamheten för att fullgöra sitt uppdrag i allmänhetens tjänst. Programföretagen ska följa upp och redovisa hur arbetet mot målen bedrivs (avsnitt 8.1).
Regeringen anser att en uppföljning bör ske under tillståndsperioden. Det är lämpligt att tidpunkten för en sådan sammanfaller med att förberedelser inför nästkommande tillståndsperiod startar. Granskningsnämndens utlåtanden med anledning av public service-redovisningarna bör utgöra en grund för uppföljningsarbetet. Regeringen har i dialog med styrelsen för Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB inhämtat att stiftelsen är villig att ta initiativ till en sådan uppföljning så att resultatet av den kan föreligga före utgången av oktober 2009. Resultatet av uppföljningen förutsätts lämnas till regeringen, riksdagen och Granskningsnämnden för radio och TV.
Vidare föreslår regeringen att programföretagen inför den nya tillståndsperioden ska formulera konkreta och mätbara mål för verksamheten. De ska också redovisa hur de långsiktigt avser att fullgöra sitt uppdrag i allmänhetens tjänst. Sådana planer och redovisningar ska lämnas till regeringen och Granskningsnämnden för radio och TV för kännedom (prop. s. 44).
Regeringen föreslår att vart och ett av programföretagen årligen, senast den 1 mars, ska redovisa hur uppdraget uppfyllts i den s.k. public service-redovisningen. Redovisningen ska lämnas till regeringen och till Granskningsnämnden för radio och TV. Samtliga verksamhets- och programområden ska redovisas tydligt i public service-redovisningen. Regeringen anser vidare att programföretagen ska redovisa vissa aspekter av programverksamheten i förenklade och mer sammanfattande dokument (avsnitt 8.2).
Då det gäller granskningen av hur uppdraget har uppfyllts föreslår regeringen att Granskningsnämnden för radio och TV ska få i uppdrag att årligen granska public service-redovisningarna från programföretagen för att göra en bedömning av hur programföretagen uppfyllt sitt public service-uppdrag (avsnitt 8.3).
I propositionen finns även förslag som gäller Styrelsen för Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Regeringen föreslår att samtliga partigrupper som motsvarar de partier som vid valet till riksdagen fått minst 4 % av rösterna i hela riket ska vara representerade. Övriga styrelseplatser ska fördelas enligt en proportionerlig fördelningsmodell som återspeglar den rådande mandatfördelningen i riksdagen vid den tidpunkt då beslut om tillsättning fattas. Förvaltningsstiftelsens styrelse ska bestå av ordförande och tolv övriga ledamöter (avsnitt 8.4).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att invända mot regeringens förslag då det gäller ansvar och uppföljning av public service-uppdraget.
Utskottet inskränker sig här till att helt kort kommentera Granskningsnämndens framtida sammansättning.
Utskottet har mot bakgrund av att Granskningsnämnden föreslås få ett utvidgat uppdrag förståelse för att nämndens sammansättning delvis bör ändras. Vid nämndens tillkomst förordade kulturutskottet att nämnden skulle få ett parlamentariskt inslag, något som sedan konstitutionsutskottet anslöt sig till och riksdagen beslutade om.
Regeringens förslag (punkt 4) då det gäller ansvar och uppföljning av public service-uppdraget tillstyrks därmed.
Fråga om detaljstyrning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen ska avslå ett motionsyrkande som syftar till minskad detaljreglering av programutbudet i public service-verksamheten. Utskottet har noterat att regeringen i flera avseenden föreslår en lägre detaljeringsgrad i sändningstillstånden än vad som gäller enligt nuvarande tillstånds- och anslagsvillkor. Det finns emellertid goda skäl för regeringen att klart ange vilka förväntningar och krav som staten ställer på programföretagen då det gäller insatserna för funktionshindrade.
Jämför reservation 8 (m).
Motionen
Moderata samlingspartiet anser i motion Kr30 att det inte är bra när statsmakterna i sändningstillstånden alltmer reglerar vad public service-företagen ska sända. Detta måste företagen i stället själva få avgöra. Staten bör endast ställa upp ramarna inom vilka public service ska agera. Regeringen räknar upp en rad prioriteringar i propositionen. Så mycket har inte reglerats tidigare och är inte heller nödvändigt att reglera, menar motionärerna. Granskningsnämndens utvidgade uppdrag att en gång om året granska public service-verksamheten och se hur företagen uppfyller givna villkor bör utgöra en garant för att programföretagen lever upp till sina uppdrag som public service-företag (yrkande 7).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har noterat att regeringens förslag då det gäller riktlinjerna för programföretagen innebär att dessa även i fortsättningen detaljerat ska redovisa sina insatser för att öka tillgängligheten för funktionshindrade. Utskottet återkommer i ett senare avsnitt till tillgänglighetsfrågorna men vill redan nu framhålla att det är motiverat att detaljeringsgraden i det avseendet i huvudsak upprätthålls.
I andra avseenden föreslår regeringen däremot en lägre detaljeringsgrad än vad som gäller enligt nuvarande tillstånds- och anslagsvillkor. Det gäller t.ex. kraven på hur stor andel av SR:s och SVT:s resurser som ska förbrukas utanför Stockholm. Andra kvantitativa krav som tas bort gäller utläggningar, utomståendes medverkan, kulturutbudet m.m.
Sändningstillstånd och anslagsvillkor är grundläggande styrdokument som klart ska ange vilka förväntningar och krav som staten har på programföretagen och vilka förutsättningar som programföretagen ges för att kunna uppfylla kraven. Enligt utskottets uppfattning torde de förslag som framförs i propositionen totalt sett innebära en lägre grad av detaljstyrning i dessa dokument än vad som nu är fallet. Utskottet anser för sin del att regeringens förslag är väl avvägda och avstyrker därför motion Kr30 (m) yrkande 7.
Decentraliserad organisation för att spegla hela landet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen ska godkänna regeringens förslag om att programföretagen ska ha en decentraliserad organisation för att spegla hela landet. Fem motionsyrkanden avstyrks.
Jämför reservationerna 9 (m), 10 (kd, c) och 11 (fp).
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 5 i denna del) att programföretagen ska ha en decentraliserad organisation som skapar goda förutsättningar för självständigt beslutsfattande på regional och lokal nivå. Den lokala och regionala organisationen ska ges tillräckliga resurser för att effektivt kunna spegla respektive områdes särprägel och egenart. Organisationen ska utformas med syfte att möjliggöra hög närvaro av personer ute i landet med kunskap om och förankring i de olika regionerna.
Den andel av allmänproduktionen i SR:s och SVT:s sändningar som produceras utanför Stockholm ska uppgå till minst 55 %.
Motionerna
Moderata samlingspartiet anser att public service-företagen själva ska få bestämma hur och var deras program ska produceras och varifrån de ska sändas. Partiet föreslår därför i motion Kr30 att målet att 55 % av allmänproduktionen i SR och SVT ska produceras utanför Stockholm ska avskaffas (yrkande 5).
Folkpartiet liberalerna framhåller i motion Kr33 att det är mycket viktigt att produktionen är decentraliserad. Public service ska spegla nyheter, samhällsutveckling och kultur i hela landet. Motionärerna anser också att medarbetare och medverkande i de program som produceras regionalt ska hämtas från den aktuella regionen och inte från Stockholm. Annars blir 55-procentsmålet meningslöst (yrkande 4).
Kristdemokraterna föreslår i motion Kr413 att riksdagen ska göra ett tillkännagivande för regeringen om vikten av att public service-kanalernas organisation är decentraliserad och utformad på ett sådant sätt att programverksamhet och produktion finns i hela landet (yrkande 6).
I två motioner föreslås att en av SVT:s kanaler ska utlokaliseras.
I motion K267 av Johan Linander (c) sägs att SVT, som är landets viktigaste informationsspridare, styrs från Stockholm med ett huvudstadsperspektiv som tyvärr ger en snedvriden bild av Sverige. Som ett led i den pågående regionaliseringsprocessen i landet föreslår motionären att en av SVT:s kanaler ska regionaliseras.
I motion Kr209 av Eva Flyborg (fp) föreslås att en av SVT:s kanaler ska placeras i Göteborg för att skapa större mångfald bl.a. i nyhetsrapporteringen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag om grundläggande principer för public service-verksamheten under nästa tillståndsperiod. Det innebär bl.a. att programutbudet ska spegla förhållanden i hela landet och att utbudet ska vara mångsidigt. En förutsättning för dessa grundläggande principer är att programföretagen har en decentraliserad organisation som ges ekonomiska och andra resurser som är tillräckliga för att motsvara kraven från staten. Utskottet vill understryka betydelsen av att radio- och TV-publiken i hela landet har möjlighet att känna sig delaktig i programutbudet och känner att den egna regionen inte glöms bort utan avspeglas på ett relevant sätt. Utskottet anser därför - i motsats till Moderata samlingspartiet - att det är angeläget att slå fast kravet på att minst 55 % av allmänproduktionen ska ske utanför Stockholm även under nästa tillståndsperiod. Förslaget i Kristdemokraternas motion Kr413 torde därmed vara tillgodosett.
I SR:s och SVT:s nuvarande anslagsvillkor finns bestämmelser om att andelen av resurserna för allmänproduktion som förbrukas utanför Stockholm ska behållas på minst 2001 års nivå. Utskottet delar regeringens uppfattning att ett sådant specificerat krav kan utgöra ett hinder för ökad produktivitet och därför inte bör finnas kvar under nästa tillståndsperiod.
Enlig utskottets uppfattning bör de riktlinjer som här har redovisats om decentraliserad organisation för public service-företagen vara tillräckliga för att hela landet ska kunna speglas. Utskottet är inte berett att i detta syfte tillstyrka förslag om mer långtgående krav i organisatoriska frågor, såsom regionalisering av en av SVT:s kanaler som föreslås i motionerna Kr209 (fp) och K267 (c).
Utskottet har viss förståelse för Folkpartiet liberalernas uttalande om att medarbetare och medverkande i program som produceras regionalt ska hämtas från den aktuella regionen och inte från Stockholm. Regeringen har uppmärksammat denna fråga och anger i propositionen att organisationen av public service-företagen ska utformas med syfte att möjliggöra hög närvaro ute i landet av personer med kunskap om och förankring i de olika regionerna. Utskottet är för sin del inte berett att gå längre i detta hänseende än regeringen.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag (punkt 5 i denna del) om riktlinjer för programverksamheten i vad avser decentraliserad organisation för att spegla hela landet och avstyrker motionerna Kr30 (m) yrkande 5, Kr33 (fp) yrkande 4, Kr209 (fp), Kr413 (kd) yrkande 6 och K267 (c).
Utomståendes medverkan, utläggningar av produktion m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om utomståendes medverkan, utläggningar av produktion m.m.
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 5 i denna del) att programföretagen ska verka för mångfald i programverksamheten genom en variation i produktionsformer. Vid sidan om en betydande egen programproduktion ska utläggningar, samarbetsprojekt och inköp av program bidra till denna variation liksom utomståendes medverkan i den egna programproduktionen. Programföretagen ska redovisa hur det säkerställs att all verksamhet uppfyller de krav som ställs på företagen.
Programföretagen ska ha en enhetlig redovisning av utomståendes medverkan, produktionsutläggningar, samverkan och inköp av program.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 5 i denna del) om riktlinjer för programverksamheten i vad avser utomståendes medverkan, utläggningar av produktion m.m.
Nyheter och samhällsbevakning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om nyheter och samhällsbevakning, vilket bl.a. innebär att samhällsbevakningen ska utgå från olika perspektiv och att SVT:s nyhetsredaktioner ska vara oberoende av varandra. Två motionsförslag som rör SVT:s självständiga nyhetsredaktioner och utlokalisering av en nyhetsredaktion avstyrks.
Jämför reservation 12 (m).
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 5 i denna del) att nyhetsverksamheten ska bedrivas så att det finns en tydlig mångfald i nyhetsurval, analyser och kommentarer. Programföretagens nyhetsförmedling och samhällsbevakning ska utgå från olika perspektiv, så att händelser kan värderas utifrån olika geografiska, sociala eller andra utgångspunkter.
SVT:s nyhetsverksamhet ska bedrivas så att de olika självständiga nyhetsredaktionerna inom företaget, oberoende av varandra, kan fatta beslut med skilda perspektiv.
Motionerna
I motion K340 av Moderata samlingspartiet föreslår motionärerna att det ska finnas två självständiga nyhetsredaktioner så länge SVT förfogar över dagens två kanaler (yrkande 4).
I motion Kr244 föreslår Håkan Larsson (c) att två självständiga nyhetsredaktioner ska återinföras och att en av redaktionerna ska inrättas på annan plats än Stockholm.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att regeringens förslag beträffande nyhetsbevakningen i SR och SVT inte innebär någon ändring i förhållande till vad som gäller under innevarande tillståndsperiod. Liksom regeringen anser utskottet att nyhetsbevakningen är av central betydelse och att det är självklart att samhällsbevakningen ska utgå från olika perspektiv i landet.
Under allmänna motionstiden 2005 väcktes två förslag som syftar till att SVT ska har två självständiga nyhetsredaktioner. I en av motionerna, Kr244 (c), föreslås att en redaktion ska inrättas utanför Stockholm.
Motionsförslagen synes ha sin grund i att SVT:s nyhetsorganisation förändrades i slutet av 1990-talet. Då inrättades en central nyhetsdesk som en gemensam samordnings- och bokningscentral för olika funktioner. Från nyhetsdesken bokar de olika redaktionerna inom SVT de produktionsresurser som de behöver för att utföra olika nyhetsuppdrag. Det kan gälla reportrar, produktionspersonal, utrikeskorrespondenter m.m. De två stora nyhetsprogrammen Rapport och Aktuellt har även egen fast personal. Granskningsnämnden för radio och TV har på regeringens uppdrag vid två olika tillfällen undersökt om mångfalden i nyhetsutbudet påverkats av den förändrade organisationen. Av propositionen framgår det att andelen unika nyhetsinslag i Rapport och Aktuellt var större vid det senare undersökningstillfället.
Regeringen anser att de riktlinjer som nu gäller för nyhetsbevakningen är ändamålsenliga och bör gälla även under nästa tillståndsperiod. Utskottet har noterat att regeringen understryker att den redaktionella självständigheten är en förutsättning för att motverka en likriktning av nyhetsverksamheten inom SVT samt att förändringar i nyhetsorganisationen inte får leda till att de redaktionella bedömningarna centraliseras. Frågan om nyhetsredaktionernas självständighet har således beaktats av regeringen. Utskottet, som självklart också anser att nyhetsredaktionerna ska vara självständiga i förhållande till varandra och att de ska göra självständiga bedömningar av nyhetsmaterialet, kan tillägga att regeringen avser att ge Granskningsnämnden i uppdrag att göra en fördjupad studie av mångfalden i SVT:s nyhetsverksamhet (se prop. s. 55). Vidare anser utskottet att det ankommer på SVT att besluta var i landet olika redaktioner ska inrättas.
Därmed avstyrker utskottet motionerna Kr244 (c) och K340 (m) yrkande 4. Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 5 i denna del) om riktlinjer för programverksamheten i vad avser nyheter och samhällsbevakning.
Ett brett kulturansvar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet, som understryker public service-företagens stora betydelse både som förmedlare av kultur och som kulturskapare, tillstyrker regeringens förslag om att programföretagen ska ha ett brett kulturansvar. Utskottet avstyrker ett motionsförslag som syftar till att fler föreställningar ska sändas från landets teatrar med hänvisning till att yrkandet redan är tillgodosett. Även ett motionsförslag om SR:s ansvar för konstmusiken avstyrks. Utskottet har inhämtat från Sveriges Radio att P2 även i fortsättningen ska erbjuda lyssnarna ett varierat musikutbud.
Jämför reservation 13 (m, kd).
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 5 i denna del) att programföretagen ska erbjuda ett mångsidigt kulturutbud av hög kvalitet.
Programföretagen ska bevaka, spegla och kritiskt granska händelser på kulturlivets olika områden i Sverige och i andra länder. Det utländska programutbudet ska spegla olika kulturkretsar och innehålla program från olika delar av världen.
Programföretagen ska själva och i samarbete med utomstående producenter och utövare i det svenska kulturlivet svara för en omfattande produktion av kulturprogram i vid mening. Särskild vikt ska läggas vid dramaproduktion av hög kvalitet. En viktig del är att spegla de många olika kulturer och kulturyttringar som finns i Sverige.
SR och SVT ska göra föreställningar, konserter och andra kulturhändelser tillgängliga för hela publiken genom samarbeten med kulturinstitutioner och fria kulturproducenter på skilda områden i hela Sverige.
Programföretagen ska tillhandahålla ett mångsidigt utbud av program av hög kvalitet på det svenska språket. Språkvårdsfrågorna ska beaktas i verksamheten.
SVT ska bidra till utvecklingen av svensk filmproduktion.
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion Kr233 föreslås att fler föreställningar från landets statliga teatrar ska sändas via public service (yrkande 16).
Kristdemokraterna anför i sin motion Kr417 att Sveriges Radio har ett särskilt ansvar för att garantera bredd i musikutbudet. Motionärerna ser med oro på den diskussion som pågår inom SR om att eventuellt sluta sända klassisk musik och konstmusik i radions kanal P2. Anledningen sägs vara alltför få lyssnare. I diskussionerna har det nämnts att konstmusiken i framtiden enbart ska erbjudas via Internet. Många äldre lyssnar i dag på P2. De saknar ofta kunskap om och tillgång till Internet. Att enbart erbjuda konstmusiken via nätet skulle därför stänga ute många av dem som i dag lyssnar på kanalen (yrkande 12).
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att public service-företagen har mycket stor betydelse både som förmedlare av kultur och som kulturskapare. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till riktlinjer på detta område.
Med anledning av förslaget i motion Kr233 (m), som väcktes under allmänna motionstiden 2005, vill utskottet påpeka att regeringens förslag innebär att SR och SVT själva ska ha en dramaproduktion av hög kvalitet. De båda programföretagen ska också göra föreställningar i samarbete med teatrar i landet. Förslaget i motion Kr233 yrkande 16 synes därmed i allt väsentligt vara tillgodosett.
Även motion Kr417 (kd) väcktes under allmänna motionstiden hösten 2005. Utskottet har inhämtat från SR att P2-kanalen ska ha kvar samma två uppdrag som tidigare. Det innebär att P2 även i fortsättningen dels ska vara en musikkanal, dels ska ha ansvar för program på minoritets- och invandrarspråk. Utbudet ska vara varierat, och lyssnarna ska erbjudas musik från alla tider, olika kulturer och platser samt musik som använder skilda uttrycksmedel. I kanalen ska det också finnas plats för granskande journalistik som sätter in musiken och kulturpolitiken i ett sammanhang.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag (punkt 5 i denna del) till riktlinjer i vad avser ett brett kulturansvar och avstyrker motionerna Kr233 (m) yrkande 16 och Kr417 (kd) yrkande 12.
TV-gudstjänster
Riksdagens förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag som syftar till att TV-gudstjänsterna ska sändas från kyrkolokaler. Utskottet anser att det ankommer på SVT att avgöra hur gudstjänstprogrammen ska gestaltas och varifrån de ska sändas.
Jämför reservation 14 (m, fp, kd, c).
Motionerna
I motion Kr35 påminner Kristdemokraterna om att programbolagen har ett ansvar för att spegla och förmedla olika former av kultur från hela landet. En del av denna kultur är sändningar av gudstjänster från kyrkor och andra gudstjänstlokaler. Kristdemokraterna anser att det är oroande att SVT sänder allt färre gudstjänster från kyrkor och i stället sänder studiogudstjänster. De TV-sända gudstjänsterna ger tittarna också en arkitektonisk och kulturell upplevelse genom att programmen sänds från kyrkor från olika tidsepoker. Yrkandet syftar till att gudstjänsterna ska sändas från kyrkor och gudstjänstlokaler (yrkande 4).
Ett liknande förslag förs fram av Kristdemokraterna i motion Kr413 (yrkande 8).
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets uppfattning utgör gudstjänsterna ett angeläget inslag i SVT:s programutbud, som liksom andra programtyper bör präglas av hög kvalitet. Det bör emellertid ankomma på SVT att självt avgöra hur gudstjänstprogrammen ska gestaltas och varifrån de ska sändas. Riksdagen bör inte göra något uttalande i denna fråga. Motionerna Kr35 (kd) yrkande 4 och Kr413 (kd) yrkande 8 avstyrks.
Programverksamhet för barn och unga
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till riktlinjer då det gäller programverksamheten för barn och unga.
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 5 i denna del) att programföretagen ska erbjuda ett varierat utbud av program av hög kvalitet för och med barn och unga. Programmen ska på barns och ungdomars egna villkor förmedla nyheter och fakta samt kulturella och konstnärliga upplevelser från olika delar av Sverige och världen. Programföretagen ska ha en omfattande nyproduktion och egen produktion av program i olika genrer för barn och unga.
Programföretagen ska särskilt utveckla programverksamheten för de äldre barnen och ungdomarna.
Utskottets ställningstagande
Regeringens förslag till riktlinjer för den programverksamhet som riktar sig till barn innebär inte några ändringar i förhållande till nuvarande riktlinjer. En nyhet i propositionen är att riktlinjerna nu föreslås bli kompletterade med avseende på programverksamheten för äldre barn och ungdomar. Utskottet välkomnar detta tillägg.
Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag (punkt 5 i denna del) till riktlinjer i vad avser programverksamhet för barn och unga.
Ljudsignal före program med våldsinslag i SVT
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att SVT med en ljudsignal ska varna för program som innehåller våldsinslag. Enligt utskottets mening bör inte riksdagen uttala sig om hur sådana varningar ska utformas.
Motionen
Kristdemokraterna påminner i motion Ub591 om den bestämmelse i radio- och TV-lagen som säger att det "i ljud" ska förvarnas för program som innehåller våld, så att föräldrar därmed kan styra sina barns TV-tittande. SVT har valt att framföra varningen i tal vid påannonseringen av programmet. Motionärernas yrkande syftar till att SVT i stället ska låta en ljudsignal föregå program som innehåller våldsinslag (yrkande 5).
Utskottets ställningstagande
Av 6 kap. 2 § radio- och TV-lagen (1996:844) framgår att program med ingående våldsskildringar av verklighetstrogen karaktär eller med pornografiska bilder som sänds i televisionen ska föregås antingen av en varning i ljud eller innehålla en varning som anges löpande i bild under hela sändningstiden. Sådana program får inte sändas under sådan tid och på sådant sätt att det finns en betydande risk för att barn kan se programmen, om det inte av särskilda skäl ändå är försvarligt.
Enligt nuvarande sändningsvillkor ska SVT ta hänsyn till mediets särskilda genomslagskraft, när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen. Regeringen föreslår inte några ändringar i detta avseende men framhåller att det vilar ett stort ansvar på föräldrarna när det gäller vilka program som barn lyssnar och tittar på (prop. s. 59). Regeringen understryker att det är viktigt att TV-publiken har möjlighet att förutse när vissa typer av programinnehåll kan förekomma och att SVT bör ägna stor uppmärksamhet åt sättet att skildra våld i nyhetsprogram och andra program som har till syfte att informera om det faktiska våld som förekommer.
Enligt utskottets uppfattning finns det inte anledning för riksdagen att uttala sig om hur varningar för programinslag med våld ska utformas. Därmed avstyrks motion Ub591 (kd) yrkande 5.
Sveriges Televisions programtextning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att textningen av förstagångssändningarna med svenskt ursprung i SVT:s två huvudkanaler SVT1 och SVT2 successivt ska ökas så att den uppgår till minst 65 % vid slutet av tillståndsperioden. Utskottet biträder också regeringens uppfattning att SVT ska arbeta för att förbättra tillgängligheten till sina övriga programtjänster, för närvarande SVT24, Kunskapskanalen och Barnkanalen. Utskottet avstyrker en rad motionsyrkanden med förslag om olika målsättningar för hur stor andel av SVT:s program som ska textas.
Jämför reservationerna 15 (m), 16 (fp), 17 (kd) och 18 (c).
Propositionen
Ett av regeringens förslag i avsnitt 9.6 Tillgänglighet för personer med funktionshinder innebär att minst 65 % av sändningstiden för SVT:s förstagångssändningar med svenskt ursprung ska textas vid tillståndsperiodens slut (punkt 5 i denna del).
Motionerna
Moderata samlingspartiet anser i motion Kr30 att det mål som regeringen satt upp för programtextning är otillräckligt och att ambitionsnivån bör höjas ytterligare. Någon närmare precisering anges inte i motionen (yrkande 6).
Även Folkpartiet liberalerna anser att den nivå som regeringen föreslagit är för låg och föreslår i motion Kr33 att minst 75 % av förstagångssändningarna ska vara textade 2010 och 100 % vid tillståndsperiodens slut. Vidare anser motionärerna att det är en självklarhet att programmen i Kunskapskanalen textas, medan de kan acceptera att enbart repriserna i SVT24:s program textas (yrkande 5 i denna del).
Kristdemokraterna anser att regeringens målsättning då det gäller programtextningen är blygsam och föreslår i sin motion Kr35 i stället att målet för 2012 ska vara 75 % textning (yrkande 3).
I motion Kr413 från allmänna motionstiden 2005 föreslår Kristdemokraterna att kravet på andelen textade program i SVT ska höjas i förhållande till den målsättning om minst 50 % som gäller i nuvarande tillstånd (yrkande 7).
Centerpartiet framhåller i motion So46 att för få program textas. Motionärerna föreslår att kravet på minst 65 % textning även ska omfatta SVT24 och Kunskapskanalen (yrkande 22).
I Miljöpartiets motion Kr382 framförs kravet att målet ska vara att 100 % av programmen med svenskt ursprung ska vara textade (yrkande 16).
Förslaget i motion Kr239 av Anita Brodén m.fl. (fp) syftar till att andelen programtextning ska öka utöver den målsättning som nu gäller (yrkande 1). Om 50-procentsmålet inte skulle uppnås före utgången av 2005 bör regeringen redovisa för riksdagen vilka åtgärder som bör vidtas (yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
Av propositionen framgår att SVT:s nuvarande sändningstillstånd anger att minst 50 % av sändningstiden för förstagångssändningar med svenskt ursprung bör vara textad 2006. Det framgår även att detta krav uppnåddes redan 2004. Det kan tilläggas att SVT i sin public service-redovisning för 2005 anger att textningen det året uppgick till 54 %. I beräkningsunderlaget har SVT inte medtagit SVT24:s parallellsändningar i SVT2. I samma redovisning uppger SVT att företaget under 2005 ytterligare utökat textningen av direktsända program och att ett kvalitetsarbete med betoning på god direkttextningskvalitet har fortsatt under året.
Utskottet anser nu liksom vid tidigare tillfällen att det är angeläget att textningen utökas ytterligare och tillstyrker därför regeringens förslag (punkt 5 i denna del) att förstagångssändningarna med svenskt ursprung i SVT:s två huvudkanaler SVT1 och SVT2 successivt ska ökas så att textningen uppgår till minst 65 % vid slutet av tillståndsperioden. Enligt utskottets uppfattning bör dock SVT på sikt ha som ambition att 100 % av förstagångssändningarna med svenskt ursprung ska textas. Därför bör SVT i anslutning till att företaget formulerar konkreta och mätbara mål för verksamheten inför kommande tillståndsperiod även ange hur företaget långsiktigt avser att uppnå detta mål. En plan med en sådan redovisning ska - som nämnts i det föregående - överlämnas för kännedom till regeringen och Granskningsnämnden för radio och TV.
Utskottet biträder också regeringens uppfattning att SVT ska arbeta för att förbättra tillgängligheten till sina övriga programtjänster, för närvarande SVT24, Kunskapskanalen och Barnkanalen. Utskottet förutsätter att programbolaget kontinuerligt följer den tekniska utvecklingen och förutsättningarna för att tillämpa den inom det svenska språkområdet samt - så snart det blir möjligt - utvidgar direkttextningen. I dagsläget tillämpar exempelvis BBC en röststyrd direkttextningsmetod i det digitala nätet, bl.a. i TV-kanalen Parliament. Utskottet anser att SVT parallellt med de kvantitativa målen för textningen också bör arbeta med att höja kvaliteten på direkttextningen, vilket har stor betydelse för personer med funktionshinder.
Det anförda innebär att regeringens förslag om riktlinjer för programverksamheten i vad avser SVT:s programtextning (punkt 5 i denna del) tillstyrks och att motionerna Kr30 (m) yrkande 6, Kr33 (fp) yrkande 5 i denna del, Kr35 (kd) yrkande 3, Kr239 (fp) yrkandena 1 och 3, Kr382 (mp, -) yrkande 16, Kr413 (kd) yrkande 7 och So46 (c) yrkande 22 avstyrks av utskottet.
Programverksamhet på teckenspråk
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att SVT:s programverksamhet för döva ska ha minst samma omfattning och ambitionsnivå för sändningarna på teckenspråk som under innevarande tillståndsperiod.
Jämför reservationerna 19 (fp) och 20 (kd, c).
Propositionen
Regeringen föreslår i avsnitt 9.6 Tillgänglighet för personer med funktionshinder att SVT:s programverksamhet för döva ska ha minst samma omfattning och ambitionsnivå för sändningarna på teckenspråk som under innevarande tillståndsperiod (punkt 5 i denna del).
Motionerna
Folkpartiet föreslår i motion Kr33 att ambitionsnivån ska höjas då det gäller sändningarna på teckenspråk för döva (yrkande 5 i denna del).
Kristdemokraterna föreslår i sin motion Kr35 att programverksamheten för döva ska ges ökad omfattning och att ambitionsnivån för SVT:s sändningar på teckenspråk ska höjas (yrkande 2).
Utskottets överväganden
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag att SVT:s programverksamhet för döva ska ha minst samma omfattning och ambitionsnivå för sändningarna på teckenspråk som under innevarande tillståndsperiod. Samtidigt vill utskottet likväl framhålla att det är önskvärt att SVT höjer sin ambitionsnivå i detta hänseende och utökar omfattningen av de teckenspråkiga sändningarna under nästa tillståndsperiod jämfört med nuvarande tillståndsperiod. Utskottet anser även att det är rimligt att programverksamheten för döva barn och ungdomar prioriteras.
I propositionen anförs att produktionsanläggningarna i Leksand ska användas i minst samma utsträckning som tidigare i den fortsatta verksamheten.
SVT har i skrivelse till kulturutskottet föreslagit att den nuvarande bestämmelsen i företagets anslagsvillkor om produktionsanläggningarna för Dövas TV i Leksand ska ersättas med en bestämmelse som gör det möjligt att samlokalisera produktionen av teckenspråksprogram i nya lokaler i Falun 2007. Verksamheten skulle därmed ges så goda förutsättningar som möjligt att drivas rationellt. En samlokalisering skulle även ge positiva effekter på SVT:s samlade verksamhet i Dalarna. Genom att samla resurserna i Falun skulle den nya tekniken kunna utnyttjas effektivare. Regeringen, som mottagit en skrivelse med liknande innehåll, avser att överväga hur ändamålsenligt anslagsvillkoret om produktionsanläggningarna i Leksand är. En analys bör göras med syfte att stärka döva personers tillgång till TV, anför regeringen. Utskottet konstaterar att frågan om lokalisering av Dövas TV får beredas ytterligare innan den eventuellt kommer att underställas riksdagen.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen ska godkänna regeringens förslag (punkt 5 i denna del) om riktlinjer för programverksamhet på teckenspråk samt avslå här aktuella motioner, nämligen motionerna Kr33 (fp) yrkande 5 i denna del och Kr35 (kd) yrkande 2.
Störande bakgrundsljud
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motionsförslag om problemet med störande bakgrundsljud. Liksom vid tidigare tillfällen anser utskottet att det är självklart att en radio och TV i allmänhetens tjänst i sin produktion beaktar de svårigheter som personer med hörselnedsättning har bl.a. när det gäller att uppfatta program som innehåller störande bakgrundsljud.
Jämför reservation 21 (m, fp, kd, c).
Motionerna
I motion Kr33 av Folkparitet liberalerna yrkar motionärerna att programföretagen ska beakta problemet med bakgrundsljud som gör att många hörselskadade har stora svårigheter att ta till sig talet i programmen (yrkande 5 i denna del).
Centerpartiet påtalar i sin motion So46 att bakgrundsljud försvårar möjligheterna för personer med hörselnedsättning att ta del av radio- och TV-utbudet. Motionärerna föreslår därför att direktiven för SR och SVT ska skärpas i detta avseende (yrkande 21).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid tidigare tillfällen bl.a. uttalat att det är självklart att en radio och TV i allmänhetens tjänst i sin produktion beaktar de svårigheter som personer med hörselnedsättning kan ha när det gäller att uppfatta talade inslag i program i radio och TV som spelas in i lokaler med dålig akustik, program som innehåller störande bakgrundsljud och program som kompletteras med bakgrundsmusik. Utskottet har alltjämt samma uppfattning i denna fråga. Regeringen har i propositionen uppmärksammat problemet med bakgrundsljud och anfört att det bör beaktas av programföretagen i sändningarna, i synnerhet då det gäller nyhets- och samhällsprogram. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida torde inte vara påkallad. Motionerna Kr33 (fp) yrkande 5 i denna del och So46 (c) yrkande 21 avstyrks således.
Synskadades möjligheter att ta del av TV-utbudet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motioner om synskadades möjligheter att ta del av TV-utbudet med hänvisning till att uppläst textremsa nu finns att tillgå i de områden som har digital mottagning samt att SVT:s webbplats till största delen är anpassad för synskadade.
Jämför reservationerna 22 (m) och 23 (c).
Motionerna
I motion Kr31 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) lämnas förslag som rör synskadades möjligheter att ta del av TV-utbudet. Exempel på krav som kan ställas är
- att utländska program och inslag ska ha talande textremsa,
- att annan text som visas ska ha talåtergivning,
- att programtablåer ska göras tillgängliga och
- att förutsättningarna för syntolkning ska utvecklas.
I motion Kr273 av Lars-Ivar Ericson (c) påpekar motionären att tillgången till kultur är begränsad för synskadade. Yrkandet syftar till att det ska finnas information om etermediernas programutbud samt att synskadade ska ha tillgång till TV-programmen genom uppläst textremsa och syntolkning.
Utskottets ställningstagande
Av SVT:s public service-redovisning för 2005 framgår att uppläst textremsa nu finns att tillgå i de områden som har digital mottagning. Det är emellertid operatörsbolagen som avgör om tjänsten ska kunna bli tillgänglig för hushållen. Vidare uppger SVT att bolagets webbplats svt.se till största delen är anpassad för synskadade. Med hjälp av talsyntesutrustning eller punktskriftsdisplay kan den synskadade där ta del av programtablåer och text-TV-nyheter.
Utskottet konstaterar att motionerna Kr31 (m) och Kr273 (c) i stor utsträckning är tillgodosedda. De avstyrks därmed.
Riktlinjer för programverksamheten i övrigt i vad avser tillgänglighet för personer med funktionshinder
Utskottets förslag i korthet
Utskottet, som understryker betydelsen av att public service-företagens programutbud i största möjliga utsträckning är tillgängligt för personer med funktionsnedsättning, tillstyrker regeringens förslag till riktlinjer i övrigt då det gäller tillgänglighet för personer med funktionshinder.
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 5 i denna del) i avsnitt 9.6 Tillgänglighet för personer med funktionshinder att programföretagens ambitionsnivå ska höjas när det gäller funktionshindrades möjligheter att tillgodogöra sig programföretagens utbud och att tillgängligheten ska förbättras även i fortsättningen. Målet på lång sikt ska vara att hela utbudet görs tillgängligt för alla medborgare. Programföretagen ska ha en dialog med de berörda grupperna.
Regeringen anser att inriktningen för tillgängligheten ska vara att kvantitativa krav ska ersättas med kvalitativa krav. Detta - menar regeringen - ger programföretagen större frihet att hitta nya lösningar för att öka tillgängligheten. Som redovisats i det föregående anser regeringen dock att ett kvantitativt krav är ändamålsenligt då det gäller programtextning, eftersom uppgiften är tydligt mätbar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill understryka betydelsen av att public service-företagens programutbud i största möjliga utsträckning är tillgängligt för personer med funktionsnedsättning så att dessa publikgrupper känner att de är delaktiga i samhället. Utskottet har med tillfredsställelse noterat att regeringen anser att det på sikt ska vara ett mål att hela programutbudet görs tillgängligt för alla medborgare.
Därmed tillstyrker utskottet regeringens förslag (punkt 5 i denna del) om riktlinjer då det gäller tillgänglighet för personer med funktionshinder i den mån detta inte har gjorts i det föregående.
Programverksamhet för språkliga och etniska minoriteter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om programverksamhet för språkliga och etniska minoriteter, en verksamhet som även i fortsättningen ska vara prioriterad. En rad motionsyrkanden avstyrks bl.a. med hänvisning till att det ankommer på programföretagen att själva bestämma hur uppdraget ska utföras på lämpligaste sätt.
Jämför reservation 24 (fp) och särskilda yttrandena 1 (v) och 2 (kd).
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 5 i denna del) att språkliga och etniska minoriteters intressen ska beaktas i utbudet från radio och TV i allmänhetens tjänst. Verksamheten ska även fortsättningsvis vara ett prioriterat område. Tillgängligheten ska fortsätta att förbättras. Minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli och romani chib ska inta en särställning. Programföretagen ska ha en dialog med de berörda grupperna.
Motionerna
Folkpartiet liberalerna begär i motion Kr33 att uppdraget till public service-företagen ska förtydligas när det gäller programverksamheten för språkliga och etniska minoriteter. Invandrare och minoriteter behöver få ett större utrymme i public service och ges ett ökat stöd för att de ska kunna värna sina språkliga och kulturella identiteter (yrkande 6).
I motion Kr34 av Nina Lundström (fp) behandlas frågor som rör de inhemska nationella minoriteterna. Motionären föreslår att en översyn ska göras av den nationella minoritetspolitiken i förhållande till public service-verksamheten (yrkande 1). Vidare föreslår motionären att public service-företagens ambitionsnivå ska öka då det gäller de nationella minoriteternas tillgång till programmen (yrkande 3).
I motion K367 av Yilmaz Kerimo (s) föreslår motionären att en översyn ska göras av möjligheten att sända TV-program i Sverige på minoritetsspråk för de folkgrupper som inte har ett eget land. Det skulle öka demokratin i Sverige och få fler människor att ta del av den svenska kulturen och av sin ursprungskultur.
Vänsterpartiet föreslår i motion Sf336 som väcktes under allmänna motionstiden 2005 att regeringen i arbetet med översynen inför det nya sändningstillståndet ska understryka skillnaden mellan integration och assimilation. Samtidigt bör även det grundläggande värdet av mångspråkigheten i samhället framhållas (yrkande 40). Vänsterpartiet framför samma förslag i motion Kr336 yrkande 6.
Ett av förslagen i Vänsterpartiets motion Sf336 syftar till att public service-företagen i anställnings- och programfrågor ska inrikta sig mot att spegla befolkningens mångfald (yrkande 42).
Utskottets överväganden
Utskottet anser i likhet med regeringen att programverksamhet för språkliga och etniska minoriteter även i fortsättningen ska vara ett prioriterat område och att tillgängligheten ska fortsätta att förbättras. Detta skulle t.ex. kunna uppnås genom förändrade sändningstider, vilket också framhålls i propositionen. Utskottet anser också liksom regeringen att de nationella minoriteterna ska inta en särställning.
Utskottet kan emellertid inte - till skillnad från motionärerna bakom Folkpartiet liberalernas motion - se att det är motiverat att riksdagen uttalar sig för ett ännu tydligare och mer preciserat uppdrag till programföretagen än det som regeringen har föreslagit. Riksdagen bör inte heller uttala sig i kvantitativa termer om hur stort sändningsutrymme som programföretagen ska använda för det utbud som riktar sig till de språkliga och etniska minoriteterna. Det bör i stället ankomma på programföretagen att själva bestämma hur uppdraget ska utföras på lämpligaste sätt. I det arbetet är det naturligt att de samråder med de olika språkliga och etniska publikgrupperna.
Inte heller övriga här aktuella yrkanden bör föranleda några uttalanden till regeringen från riksdagens sida. Därmed bifaller utskottet regeringens förslag till riktlinjer i vad avser programverksamhet för språkliga och etniska minoriteter (punkt 5 i denna del) och avstyrker motionerna Kr33 (fp) yrkande 6, Kr34 (fp) yrkandena 1 och 3, Kr336 (v) yrkande 6, K367 (s), Sf336 (v) yrkandena 40 och 42.
Riktlinjer beträffande hat, hets och antisemitiska uttryck
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att regelverket för programföretagen ska skärpas då det gäller hat, hets och antisemitiska uttryck. De synpunkter som framförs i motionen är enligt utskottets mening beaktade i gällande bestämmelser.
Motionen
I motion Kr253 av Cecilia Wikström (fp) anför motionären att det förekommit raljerande och kränkande inslag om judar i radio- och TV-program som anmälts till Granskningsnämnden men friats. Därför bör regelverket skärpas, anser motionären (yrkande 4).
Utskottets ställningstagande
Av 6 kap. 1 § radio- och TV-lagen (1996:844) framgår att programverksamheten som helhet ska präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. Samma lag anger att sändningstillstånd som meddelas av regeringen får förenas med villkor som innebär att sändningsrätten ska utövas opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet ska råda i ljudradion och televisionen (3 kap. 1 §). Ett sändningstillstånd får därutöver förenas med andra villkor. Ett sådant villkor avser skyldighet för programföretaget att ta hänsyn till ljudradions och televisionens särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen (3 kap. 2 § 9 st.).
Bestämmelser om mediets särskilda genomslagskraft finns även i sändningstillstånden för SR, SVT och UR.
Granskningsnämnden för radio och TV övervakar genom granskning i efterhand om sända program står i överensstämmelse med radio- och TV-lagen och de villkor som kan gälla för sändningarna.
Utskottet har inhämtat att Granskningsnämnden i sin granskning av sådana programinslag som nämns i motion Kr253 (fp) har tillämpat bestämmelserna i sändningstillstånden om radions respektive televisionens särskilda genomslagskraft. Enligt nämnden är dessa bestämmelser bl.a. tillämpliga när det gäller program eller inslag som är uppenbart kränkande mot ettdera könet eller mot människor med viss hudfärg, nationalitet eller religion.
Utskottet vill i detta sammanhang påminna om att ett av målen för den statliga mediepolitiken är att stödja yttrandefriheten. Samtidigt innebär den i vårt land vidsträckta yttrandefriheten att ett stort ansvar åvilar medierna då det gäller sådana programinslag som motionären tar upp.
Utskottet har vid sina överväganden kommit fram till att de synpunkter som framförs i motionen är beaktade i gällande bestämmelser. Det finns därför inte något skäl för riksdagen att besluta om ändringar i regelverket. Motion Kr253 (fp) yrkande 4 avstyrks därmed.
Riktlinjer för programverksamhet för HBT-gruppen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser att det inte finns något som hindrar programföretagen att producera program som synliggör och riktar sig till HBT-målgruppen. Något behov av särskilda riktlinjer i detta avseende finns inte. Ett motionsyrkande med detta syfte avstyrks därför.
Jämför särskilt yttrande 3 (v).
Motionen
I motion 2004/05:Kr396 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c) föreslår motionärerna att public service-företagen ska utveckla program som synliggör och riktar sig till HBT-målgruppen (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets uppfattning finns det inte något som hindrar programföretagen att producera program som synliggör och riktar sig till HBT-målgruppen och som samtidigt är av intresse för andra publikkategorier. Utskottet kan inte se att det finns något behov av särskilda riktlinjer eller direktiv för programföretagen i detta avseende. Motion 2004/05:Kr396 (mp, fp, v, c) yrkande 2 avstyrks.
Sveriges Radios och Sveriges Televisions utlandssändningar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till riktlinjer för Sveriges Radios och Sveriges Televisions utlandssändningar.
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 5 i denna del) att SR:s program för sändning till utlandet ska ge dels svenskar som befinner sig utomlands, dels utländsk publik möjlighet att få och upprätthålla kontakt med Sverige.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 5 i denna del).
Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland
Utskottets förslag i korthet
Motionsyrkanden om TV-utbyte mellan Sverige och Finland avstyrks med hänvisning till att denna fråga uppmärksammats av regeringen och för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Beredningen bör inte föregripas genom något ställningstagande från riksdagen.
Jämför reservation 25 (c).
Propositionen
I propositionen redovisar regeringen den verksamhet som SVT bedriver gentemot utlandet. SVT Europa är en sammansatt kanal som består av egenproducerade program från SVT och UR som sänts i SVT:s övriga kanaler. Programtjänsten finns i dag tillgänglig i marknätet i södra Finland och som en satellitdistribuerad betaltjänst i övriga Europa och delar av Asien.
Motionerna
I motion Kr4 av Birgitta Sellén m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande om vikten av att upprätthålla TV-samarbetet mellan Sverige och Finland, så att alla som har svenska som modersmål i Finland får tillgång till SVT:s program (yrkande 9).
I motion K339 av Håkan Larsson och Sven Bergström (c) framhåller motionärerna att det är angeläget att en ny överenskommelse kan träffas mellan Finland och Sverige som säkerställer att tillgången till Finlands TV i Sverige och SVT:s sändningar i Finland även i fortsättningen får minst samma omfattning som hittills. Helst bör en överenskommelse leda till att utbudet kan erbjudas alla tittare i Sverige via det digitala marknätet (yrkande 3).
Ett liknande förslag finns i motion Kr299 av Raimo Pärssinen och Sinikka Bohlin (s), som föreslår ett tillkännagivande från riksdagens sida om att regeringen ska förhandla fram ett principavtal med Finlands regering som syftar till att garantera det fortsatta utbytet av TV-program mellan länderna efter övergången till digitala sändningar i respektive land.
Utskottets ställningstagande
Det svensk-finska TV-utbytet bedrivs enligt en princip om ömsesidighet. Finland svarar för kostnaderna för utsändningen av en svensk programkanal i Finland och för överföringen av en finsk programkanal till Sverige. På motsvarande sätt svarar Sverige för kostnaderna för utsändningen av en finsk programkanal i Sverige och för överföringen av en svensk programkanal till Finland. Sveriges kostnader belastar anslaget 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland inom utgiftsområde 17 och uppgår 2006 till 20,5 miljoner kronor.
Regeringen anför i propositionen att övergången till digitala sändningar i marknät i Sverige och Finland kommer att påverka det svensk-finska TV-utbytet. Regeringen anser att det i det sammanhanget kan finnas skäl att se över SVT:s utlandsverksamhet, inte minst med tanke på att antalet svenskar och svenskspråkiga som befinner sig utanför landets gränser ökar (s. 65).
Vidare kan nämnas att regeringen nyligen beslutat om tillstånd för en rad programföretag att sända marksänd television med digital teknik (regeringsbeslut I:15 2006-02-23). I beslutet skriver regeringen följande.
När tillgången på frekvenser gör det möjligt att upprätta flera sändarnät för marksänd digital television avser regeringen att meddela ytterligare sändningstillstånd. Regeringen räknar med att Finlands TV kommer att kunna sändas i digital marksändning senast i samband med att de analoga marksändningarna upphör i Stockholm.
Utskottet konstaterar därmed att de frågor som tagits upp motionsvägen om TV-utbyte mellan Sverige och Finland bereds inom Regeringskansliet. Beredningen bör inte föregripas genom något ställningstagande från riksdagen.
Utskottet avstyrker motionerna Kr4 (c) yrkande 9, Kr299 (s) och K339 (c) yrkande 3.
Genmäle och beriktigande
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 5 i denna del) att programföretagen även fortsättningsvis ska bereda den som har befogat anspråk på att bemöta ett påstående tillfälle till genmäle. Programföretagen ska dessutom, om det är befogat, beriktiga påståenden som har förekommit i en utsändning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 5 i denna del) om genmäle och beriktigande.
Sveriges Utbildningsradio AB
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om Sveriges Utbildningsradio AB och avstyrker ett motionsförslag om Utbildningsradions resursutnyttjande med hänvisning till ett uppdrag som regeringen avser att ge en särskild utredare.
Jämför reservationerna 26 (m) och 27 (c).
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 6) att UR även i fortsättningen ska koncentrera sina insatser på utbildningsprogram. Tillgänglighet till och kunskap om programmen ska fortsatt ägnas särskild uppmärksamhet. UR ska tydligt redovisa sina kontakter med olika delar av utbildningsväsendet.
Mot bakgrund av den kritik som lämnats av Kommittén om radio och TV i allmänhetens tjänst då det gäller UR:s produktionskostnader avser regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att ta fram förslag till hur ett effektivare resursutnyttjande kan åstadkommas.
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion Kr30 välkomnar motionärerna att en särskild utredare ska se över UR:s kostnader. Motionärerna anser att utredaren också ska få i uppgift att överväga möjligheten att omvandla UR till en särskild kanal för utbildning, underordnad SR och SVT. Motionärerna anser vidare att en stor del av utbildningsproduktionen bör kunna köpas av andra utbildningsproducenter (yrkande 8).
Även i motion Kr233 föreslår Moderata samlingspartiet att UR i större omfattning än i dag ska köpa in utbildningsprogram från andra utbildningsproducenter. I samma motion sägs att UR:s programverksamhet skulle bli betydligt billigare om företaget samutnyttjade teknik och produktionsresurser tillsammans med SR och SVT (yrkande 30).
I motion Kr36 av Margareta Andersson (c) föreslås att UR:s möjligheter att söka och ta emot allmänna medel för lärarfortbildning ska utvidgas till att gälla även andra särskilda utbildningsinsatser av engångskaraktär som från samhällets synpunkt är angelägna. Som exempel nämner motionären den kampanj som föreslås i folkbildningspropositionen 2005/06:192 Lära, växa, förändra om en särskild satsning när det gäller att motverka den digitala klyftan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att regeringens förslag inte innebär någon ändring av nuvarande riktlinjer för UR.
Kommittén om radio och TV i allmänhetens tjänst kom bl.a. fram till att kostnaderna för UR:s egenproduktion generellt sett är betydligt högre än kostnaderna för inköpta program. UR har i sitt yttrande över kommitténs betänkande hävdat att kostnaden för företagets egenproduktion i TV är betydligt lägre än vad kommittén angett.
Det är givetvis angeläget att UR:s - liksom SR:s och SVT:s - verksamhet bedrivs på effektivast möjliga sätt och att utbildningsprogrammen når de avsedda målgrupperna. Den utredare som på regeringens uppdrag ska lägga fram förslag till ett effektivare resursutnyttjande inom public service-företagen torde komma att ge en klarare bild av UR:s kostnader för egenproducerade respektive inköpta program, en fråga som berörs i Moderata samlingspartiets båda motioner, Kr30 och Kr233. Det är också fullt tänkbart att frågor om SR:s, SVT:s och UR:s möjligheter att samutnyttja teknik kommer att ingå i utredningsuppdraget, vilket tas upp i motion Kr233. Utskottet kan inte finna att det är motiverat att utvidga utredningsuppdraget till att omfatta sådana långtgående organisatoriska förändringar som föreslås i motion Kr30 (m) och som skulle innebära att UR på sikt upphör som självständigt public service-företag.
Vidare anser utskottet att det är rimligt att UR även under kommande tillståndsperiod tillåts att söka och ta emot allmänna medel för fortbildning av lärare. Utskottet är emellertid inte berett att - som föreslås i motion Kr36 (c) - utvidga företagets möjligheter att ta emot allmänna medel för andra utbildningsinsatser. Sådan verksamhet bör UR kunna klara inom ramen för tilldelade medel.
Det anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag om Sveriges Utbildningsradio AB (punkt 6) och avstyrker motionerna Kr30 (m) yrkande 8, Kr36 (c) och Kr233 (m) yrkande 30.
Teknisk utveckling och distribution av radio och TV
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om teknisk utveckling och distribution av radio och TV.
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 7) att programföretagen ska sända ljudradio och television till hela landet, vilket innebär att minst 99,8 % av den fast bosatta befolkningen ska kunna ta emot sändningar i marknät. Den pågående digitaliseringen av marknätssändningar för TV innebär att SVT:s och UR:s sändningstillstånd för television ska avse digitala marknätssändningar och kompletteras med tillstånd för analoga sändningar till dess att sändningarna i det analoga marknätet är avslutade.
Enligt regeringens förslag ska programföretagen delta i den tekniska utvecklingen av produktions- och distributionstekniker för radio och TV. Programföretagens produktion och distribution ska präglas av strävan att nå ut till tittare och lyssnare med programverksamheten.
Programföretagen får inte utan regeringens medgivande förändra sin kärnverksamhet i betydande omfattning genom att t.ex. starta permanenta nya programkanaler eller liknande tjänster.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 7).
Beredskapsfrågor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om beredskapsfrågor. Ett motionsförslag om att styrelsen för Sveriges Radio AB tillsammans med Teracom AB ska se över driftsäkerheten för lokalradiosändningar i krissituationer avstyrks. Utskottet hänvisar till att regeringen avser att uppdra åt berörda myndigheter och public service-företagen att gå igenom tekniska och administrativa förutsättningar för att klarlägga om det finns svagheter i systemen och oklarheter i fråga om myndigheters skyldighet och behörighet att varna och lämna vägledande information i hotande och akuta situationer.
Jämför särskilt yttrande 4 (c).
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 8) att programföretagen ska upprätthålla den höga säkerhet för produktion och distribution som hittills utmärkt verksamheten. Företagen ska ställa höga krav på de leverantörer som anlitas för programinsamling och distribution av egensändningar.
De nuvarande principerna för företagens organisation och programverksamhet under höjd beredskap och vid extraordinära händelser ska fortsätta att gälla. I likhet med den inriktning som gäller för samhällets beredskapsplanering i stort ska företagens planering inriktas mot extraordinära händelser. Utifrån en risk- och sårbarhetsanalys ska sändningsverksamheten analyseras och värderas så att avbrott så långt som möjligt kan undvikas. Detta arbete ska ske efter samråd med Styrelsen för psykologiskt försvar.
SVT och SR ska vara skyldiga att sända meddelanden som är av vikt för allmänheten om en myndighet begär det.
Motionen
Av motion Kr216 av Eskil Erlandsson och Staffan Danielsson (c) framgår att Radio Kronoberg tystnade under stormen Gudruns härjningar i Småland. Mot den bakgrunden föreslår motionärerna att driftsäkerheten för lokalradion ska förbättras. SR:s styrelse bör tillsammans med Teracom AB som är ansvarigt för nätet få i uppdrag att se över driftsäkerheten och vidta de åtgärder som behövs för att alla ska kunna ta del av information via lokalradion även i krissituationer med långvarigt strömavbrott.
Utskottets ställningstagande
Av regeringens förslag framgår att programföretagen ska ställa höga krav på de leverantörer som anlitas för programinsamling och distribution av egensändningar.
Då det gäller förslaget i motion Kr216 (c) kan nämnas att regeringen i budgetpropositionen för 2006 konstaterade att etermedierna hade stor betydelse i samband med den storm som drabbade södra och västra Sverige i januari 2005.
Vidare kan nämnas att nuvarande sändningstillstånd för SR, SVT och UR anger att programföretagen efter samråd med Teracom AB, Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) och andra berörda myndigheter ska utarbeta beredskapsplaner för verksamheten under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Beredskapsplanerna ska årligen före den 1 mars lämnas till regeringen och till SPF för kännedom.
I prop. 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle bedömer regeringen att radio och TV även fortsättningsvis bör vara det grundläggande medlet för varning och information till allmänheten. Regeringen avser att uppdra till berörda myndigheter att i samverkan med public service-företagen gå igenom tekniska och administrativa förutsättningar för att klarlägga om det finns svagheter i systemen och oklarheter i fråga om myndigheters skyldighet och behörighet att varna och lämna vägledande information i hotande och akuta situationer.
Motion Kr216 (c) får därmed anses vara tillgodosedd.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 8) rörande beredskapsfrågor. Motion Kr216 (c) avstyrks.
Ändring i radio- och TV-lagen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändringar i radio- och TV-lagen.Förslaget innebär att enskilda bestämmelser i lagen om myndigheters rätt till information i vissa särskilda fall ska ersättas av en generell bestämmelse. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2007.
Propositionen
I avsnitt 13 Förutsättningar för myndigheternas tillsyn föreslår regeringen vissa ändringar i radio- och TV-lagen (1996:844). Förslaget innebär att enskilda bestämmelser i lagen om myndigheternas rätt till information i vissa särskilda fall ska ersättas av en generell bestämmelse. Enligt den nya bestämmelsen ges Granskningsnämnden för radio och TV, Radio- och TV-verket och Konsumentombudsmannen rätt att begära att den som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt lagen ska tillhandahålla myndigheterna upplysningar och handlingar som behövs för kontroll av att verksamheten bedrivs i enlighet med lagen samt de villkor och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Den som åsidosätter bestämmelserna får av myndigheterna föreläggas att följa bestämmelserna. Föreläggandet får förenas med vite.
I avsnitt 16.2 Radio och TV-lagen föreslår regeringen (punkt 2) att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2007. Bestämmelserna ska dock inte tillämpas på sändningar av program som skett före ikraftträdandet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker att riksdagen antar de föreslagna ändringarna (punkt 2).
Principerna för finansiering och medelstilldelning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande principerna för finansiering och medelstilldelning främst med hänvisning till att public service-företagen ska vara självständiga i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället. Motionsförslag om att programföretagen ska skattefinansieras avstyrks, eftersom en sådan finansieringsmodell innebär att programföretagen riskerar att bli mer bundna till statsmakterna. Utskottet avstyrker även förslag som innebär att programföretagen i huvudsak ska finansieras genom nyinrättade fonder vilka fått sitt kapital från utförsäljning av statliga bolag.
Jämför reservationerna 28 (m) och 29 (fp).
Propositionen
Regeringen föreslår att programföretagens verksamhet (punkt 9 i denna del) ska finansieras med TV-avgiftsmedel. Reklam ska inte vara tillåten. Programföretagen ska inom tillgängliga ekonomiska ramar göra de prioriteringar som krävs för att uppfylla uppdraget. Verksamheten ska inom ramen för gällande sändningstillstånd och andra villkor bedrivas rationellt och syfta till god effektivitet och produktivitet. Samordningen mellan programbolagen ska öka. Dagens system för medelstilldelning till programföretagen från rundradiokontot bibehålls, men sambandet mellan TV-avgiftsintäkter och medelstilldelningen till företagen förstärks.
Vidare föreslås att medelstilldelningen till programföretagen från rundradiokontot ska räknas upp med 2 % årligen under förutsättning att balansen på rundradiokontot upprätthålls.
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion Kr30 avvisar motionärerna förslaget att public service-verksamheten ska finansieras med TV-avgifter och föreslår i stället skattefinansiering på samma sätt som gäller för annan verksamhet som är omistlig för allmänheten (yrkande 11). Samma förslag framförs av partiet i motion Kr233 (yrkande 28) och i motion K340 (yrkande 3) samt i en enskild motion, Kr292, av Peter Danielsson (m).
Även i motion Kr219 av Johan Linander (c) föreslås att en ny finansieringsform ska införas för public service-företagen. Motionärens huvudalternativ synes vara att verksamheten i fortsättningen ska skattefinansieras.
I motion Kr33 föreslår Folkpartiet liberalerna en finansieringsmodell som innebär att flera fristående fonder ska skapas för att stödja public service-program inom radio och TV. Fonderna kan enligt motionärerna ges skilda profiler i syfte att öka mångfalden i utbudet och bidra till ökad regional spridning av samhällsbevakningen. Fonderna föreslås få sina resurser från två källor. För det första ska ett grundkapital för fonderna byggas upp, t.ex. genom försäljning av statliga bolag. För det andra ska fonderna få årliga tillskott från auktionering av radiofrekvenser, från koncessionsavgifter för TV-sändningar och från nätavgifter. Produktionsresurserna hos SR, SVT och UR bör enligt Folkpartiets mening kunna övertas av personalen eller säljas som publika bolag på börsen. De tillgångar som dessa bolag har bör komma den framtida public service-verksamheten till nytta (yrkande 8).
I motion Kr34 av Nina Lundström (fp) föreslås en ny finansieringsmodell av public service-program för nationella minoriteter. Motionären menar att offentliga medel ska kunna finansiera produktion av public service-program som distribueras även via andra etermedier än de statliga. För att säkerställa minoritetsspråkens fortsatta existens är det enligt motionären viktigt att stiftelser, intresseorganisationer och kommersiella företag kan ansöka om medel från fonder. I motionen anges inte vilka fonder som avses (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med regeringen att verksamheten vid public service-företagen ska bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället. Finansieringsmodellen och medelstilldelningen får inte begränsa programföretagens oberoende eller programverksamheten på ett sätt som kan strida mot uppdraget. Med utgångspunkt i dessa grundläggande principer finner utskottet att det inte är lämpligt att finansiera public service-företagen med skattemedel, som föreslås i en rad motioner från Moderata samlingspartiet samt i en enskild motion, Kr219 (c). Som framhålls i propositionen skulle programföretagen då riskera att bli mer bundna till statsmakterna.
Ett bifall till Folkpartiet liberalernas kommittémotion Kr33 skulle få konsekvenser långt utanför kulturutskottets beredningsområde. Det skulle också innebära att hela den nuvarande strukturen för public service-företagen bröts upp och att SR, SVT och UR övergick i annan ägo. Hur förslaget är tänkt att omsättas i praktisk tillämpning framgår inte av motionen. Enligt utskottets uppfattning framstår det inte som realistiskt.
Förslaget i motion Kr34 (fp) tycks bygga på samma finansieringsmodell som den som framförs i Folkparitet liberalernas motion. Även detta motionsförslag framstår därför som orealistiskt.
Utskottet anser således att riksdagen ska bifalla regeringens förslag (punkt 9 i denna del) och avslå motionerna Kr30 (m) yrkande 11, Kr33 (fp) yrkande 8, Kr34 (fp) yrkande 2, Kr219 (c), Kr233 (m) yrkande 28, Kr292 (m) och K340 (m) yrkande 3.
Utvecklingen av samarbetet mellan public service-bolagen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet har inte något att erinra mot att regeringen låter utreda och lägga fram förslag till hur public service-företagen ska åstadkomma ett effektivare resursutnyttjande. De tre företagen har redan inlett ett samarbete som gäller olika stöd- och servicefunktioner, vilket utskottet ser positivt på. Ett motionsyrkande avstyrks med hänvisning till att utskottet inte är berett att uttala sig om vilka eventuella organisatoriska konsekvenser en sådan samverkan kan få.
Jämför reservation 30 (kd).
Propositionen
Av propositionen (avsnitt 14.1) framgår att regeringen anser att verksamheten inom radio och TV i allmänhetens tjänst ska bedrivas så kostnadseffektivt som möjligt. Det är därför nödvändigt med en ökad samordning mellan företagen. Regeringen avser att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att i nära samarbete med programföretagen ta fram förslag till hur ett effektivare resursutnyttjande kan åstadkommas. Regeringen framhåller att det bör vara en utgångspunkt för utredaren att UR även fortsättningsvis ska ha ett eget sändningstillstånd som beskriver verksamhetens inriktning och att de ekonomiska ramarna ska motsvara den nivå som gäller i dag. De resurser som frigörs ska användas till programproduktion och komma respektive bolag till del (prop. s. 82).
Motionen
Kristdemokraterna anför i sin motion Kr35 att programbolagen redan nu undersöker möjligheterna till samarbete inom alla områden utanför respektive bolags kärnverksamhet. Syftet är att de genom att samutnyttja stöd- och servicefunktioner ska kunna lösgöra ytterligare resurser för programverksamheten. Kristdemokraterna ser mycket positivt på detta initiativ. Om initiativet slår väl ut är det naturligt att en diskussion påbörjas om att de tre bolagen slås samman till ett bolag. I de flesta europeiska länder är public service-verksamheten organiserad i en sammanhållen organisation för såväl radio och TV som utbildningsprogramverksamhet (yrkande 7).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att erinra mot vad regeringen anför om produktivitet och effektivitet i programföretagen. Kristdemokraterna har i sin motion uppmärksammat att ett arbete med detta syfte redan har påbörjats av de tre företagen tillsammans. Av SVT:s årsredovisning för 2005 framgår att de tre bolagen har beslutat att genomföra en förstudie inom alla områden utanför den rena kärnverksamheten. Avsikten är att de genom att samarbeta inom olika stöd- och servicefunktioner ska kunna använda en större andel av sina resurser för kärnverksamheten. De tre företagen siktar på att kunna börja överföra sina befintliga resurser för stöd- och servicefunktioner till en gemensam organisation under 2006. Målet är att samordningen ska ge full effekt med början 2009. Utskottet ser positivt på programföretagens intentioner i detta avseende.
För utskottet är det självklart att verksamheten inom SR, SVT och UR bedrivs så kostnadseffektivt som möjligt. Utskottet ser - i likhet med motionärerna bakom motion Kr35 (kd) - positivt på det arbete som påbörjats. Utskottet är emellertid inte berett att uttala sig om huruvida det är naturligt, önskvärt eller lämpligt att ett sådant samarbete i förlängningen får så vittgående organisatoriska konsekvenser att de tre programbolagen går samman i ett bolag.
Motion Kr35 (kd) yrkande 7 avstyrks.
Medelstilldelningen till programföretagen i enlighet med fördelningsnyckeln
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till fördelningsnyckel och medelstilldelning för SVT, SR och UR för 2007.
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 9 i denna del) att den nuvarande fördelningsnyckeln, 57,73 % för SVT, 37,52 % för SR och 4,75 % för UR, ska användas även under kommande tillståndsperiod för fördelning av medel direkt från rundradiokontot. Programföretagen ska för 2007 tilldelas sammanlagt 6 264,4 miljoner kronor direkt från rundradiokontot. Medlen ska anvisas enligt fördelningsnyckeln med 3 616,4 miljoner kronor till SVT, 2 350,4 miljoner kronor till SR och 297,6 miljoner kronor till UR.
Utskottet ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till fördelningsnyckel och medelstilldelning för SVT, SR och UR (punkt 9 i denna del).
Överföring av medel till och från distributionskontot
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om överföring av medel till och från distributionskontot.
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 9 i denna del) att 490 miljoner kronor för 2007 ska föras från rundradiokontot till det s.k. distributionskontot. Från distributionskontot ska för 2007 anvisas 469,8 miljoner kronor för distributionskostnader till SVT och 20,2 miljoner kronor till UR.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om överföring av medel för 2007 från rundradiokontot till distributionskontot och från distributionskontot till SVT och UR (punkt 9 i denna del).
Bemyndigande om lån i Riksgäldskontoret
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen ska bemyndiga regeringen att besluta om lån i Riksgäldskontoret för 2007 intill ett belopp av 1 340 miljoner kronor för att täcka underskottet på distributionskontot.
Utskottets ställningstagande
När det gäller balansen på distributionskontot vill utskottet framföra följande.
Anledningen till att ett särskilt distributionskonto har inrättats är att kostnaderna för SVT:s och UR:s marksändningar är och kommer att vara höga på grund av att TV-distributionen sker parallellt med både äldre analog och ny digital teknik. Av propositionen framgår att ett underskott uppkommer på distributionskontot under den period då det sker parallella sändningar i marknätet. För att finansiera underskottet är en kreditram knuten till distributionskontot. Storleken på kreditramen beslutas av riksdagen varje år (prop. s. 84).
Som redovisats i det föregående föreslår regeringen att totalt 490 miljoner kronor ska överföras från rundradiokontot till distributionskontot för 2007. Konstruktionen med distributionskonto kräver även ett beslut från riksdagen som innebär att regeringen bemyndigas att besluta om lån i Riksgäldskontoret för att täcka underskottet på distributionskontot. Något sådant förslag finns inte i propositionen. Utskottet föreslår därför att riksdagen i detta sammanhang ska fatta ett beslut om bemyndigande för regeringen att för 2007 täcka underskottet på distributionskontot intill ett belopp av 1 340 miljoner kronor för att finansiera kostnaderna för SVT:s och UR:s TV-distribution. Utskottet har inhämtat att regeringen bedömer att det ackumulerade underskottet för 2007 kommer att uppgå till högst detta belopp.
TV-avgiften
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att TV-avgiften ska höjas med 28 kronor till 1 996 kronor per helår fr.o.m. den 1 januari 2007. Ett motionsförslag som motsätter sig regeringens förslag avstyrks.
Jämför reservation 31 (m, fp).
Propositionen
Regeringen föreslår att TV-avgiften ska höjas med 28 kronorför helårtill 1 996 kronor fr.o.m. den 1 januari 2007. Förslaget föranleder en ändring i 7 § lagen (1989:41) om TV-avgift (punkt 1 i denna del).
Motionen
Moderata samlingspartiet avvisar i motion Kr30 förslaget att höja TV-avgiften fr.o.m. den 1 januari 2007 (yrkande 9).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser nu liksom tidigare att det är angeläget att rundradiokontot är i balans under tillståndsperioden. För att uppnå denna balans är det nödvändigt att förstärka kontot genom den föreslagna avgiftshöjningen.
Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag om höjning av TV-avgiften (punkt 1 i denna del) och avstyrker motion Kr30 (m) yrkande 9.
Uppräkning av TV-avgiften under resten av tillståndsperioden
Utskottets förslag i korthet
Ett motionsförslag om att TV-avgiften inte ska höjas automatiskt med 2 % per år under tillståndsperioden avstyrks. Utskottet hänvisar i sammanhanget till att det är angeläget att rundradiokontot hålls i balans.
Jämför reservation 32 (m, fp).
Propositionen
Enligt regeringens bedömning bör TV-avgiften höjas med ca 2 % årligen under resten av tillståndsperioden.
Motionen
Moderata samlingspartiet avvisar i motion Kr30 regeringens bedömning att TV-avgiften ska höjas med 2 % per år under nästa tillståndsperiod. En höjning som sker med automatik varje år ger enligt motionärerna helt fel signal till public service-företagen, eftersom det innebär att de får en garanterad höjning av sina anslag. Därigenom minskas trycket på företagen att de ska göra nödvändiga förändringar (yrkande 10).
Utskottets ställningstagande
Som utskottet anfört i det föregående är det angeläget att rundradiokontot hålls i balans under tillståndsperioden. Utskottet har mot den bakgrunden inte något att erinra mot regeringens bedömning att avgiften bör höjas med 2 % om året för åren 2008-2012. Utskottet avstyrker motion Kr30 (m) yrkande 10.
Bestämmelser om finansiering, avgiftsskyldighet och innehav av TV i lagen om TV-avgift
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till nytt portalstadgande i lagen om TV-avgift. Likaledes tillstyrker utskottet regeringens förslag till definition av begreppet TV-mottagare som på grund av den tekniska utvecklingen ges en vidare innebörd än vad som gäller nu. Motionsförslag som bl.a. går ut på att den föreslagna definitionen är otydlig avstyrks.
Jämför reservationerna 33 (m) och 34 (kd).
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 1 i denna del) att lagen (1989:41) om TV-avgift i fortsättningen ska rubriceras lag (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst och att denna lag ska inledas med ett nytt portalstadgande (1 §), där det anges att TV-avgiften ska finansiera radio- och TV-verksamhet i allmänhetens tjänst samt verksamhet som är direkt anknuten till den. Enligt regeringens förslag införs i samma paragraf även en ny bestämmelse om att sändningar av radio och TV som är riktade till Sverige ska vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om annan betalning än TV-avgiften (1 § andra stycket). Vidare föreslås att det i en ny 2 § ska införas en definition av begreppet TV-mottagare i lagen. TV-mottagare ska definieras som en sådan teknisk utrustning som är avsedd att ta emot utsändning eller vidaresändning av TV-program även om utrustningen också kan användas för annat ändamål (avsnitt 15.2.4 i propositionen). Dessa och andra förslag till ändringar i lagen om TV-avgift föreslås träda i kraft den 1 januari 2007.
Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i motion Kr30 att riksdagen ska avslå regeringens förslag till ny definition av TV-mottagare, eftersom man därmed öppnar möjligheten för att i framtiden avgiftsbelägga även andra apparater än TV-apparater (yrkande 12).
Även Kristdemokraterna avvisar regeringens förslag till definition av TV-mottagare och föreslår i motion Kr35 att regeringen ska återkomma till riksdagen med en tydligare definition. Enligt motionärerna är det antal apparater som kommer att omfattas av den nya definitionen betydligt större än vad regeringen låter påskina. Dessutom är det ett problem att den som i dag köper en apparat inte kan veta om den i framtiden kommer att omfattas av ett avgiftskrav (yrkande 5).
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) föreslår i motion Kr228 sådana ändringar av lagen om TV-avgift att den som inte vill se SVT:s programutbud ska slippa betala TV-avgift.
Utskottets ställningstagande
Utredningen om finansiering m.m. av radio och TV i allmänhetens tjänst har i sitt betänkande Radio och TV i allmänhetens tjänst - finansiering och skatter (SOU 2005:2) påpekat att radio- och TV-verksamheten i Sverige alltsedan 1920-talet har finansierats med särskilda avgifter samt att det funnits ett licenssystem sedan mitten av 1920-talet för innehav av en radiomottagare. Utskottet har inte något att erinra mot att det nu införs en inledande bestämmelse i TV-avgiftslagen som slår fast att radio och TV i allmänhetens tjänst i fortsättningen ska finansieras med TV-avgiften. Detta ställningstagande överensstämmer med vad utskottet anfört i det föregående om principerna för finansiering av programföretagen.
Vidare har utskottet noterat att den nuvarande bestämmelsen i SVT:s anslagsvillkor om att företagets sändningar ska vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning utöver erlagd TV-avgift, enligt regeringens förslag lyfts in i lagförslagets 1 § andra stycket. Utskottet som inte har något att erinra mot förslaget kommer att i följande avsnitt beröra denna bestämmelse (avsnittet Överlåtelse av rättigheter till offentlig visning).
Utskottet anser i likhet med regeringen att avgiftsskyldigheten inte heller i fortsättningen ska vara kopplad till själva mottagandet av SR:s, SVT:s och UR:s utbud utan till innehavet av en TV-mottagare. (Se förslaget till 2 a §.) Förslaget i motion Kr228 (m) avstyrks därmed.
Vidare har utskottet - i motsats till motionärerna bakom motionerna Kr30 (m) och Kr35 (kd) - inte något att erinra mot den nya bestämmelse i lagen, som definierar begreppet TV-mottagare (nya 2 §). Begreppet föreslås nu på grund av den tekniska utvecklingen få en vidare innebörd än tidigare. Både Utredningen om finansiering m.m. av radio och TV i allmänhetens tjänst och regeringen har kommit fram till att det inte är meningsfullt att definiera TV-utrustningen genom en teknisk beskrivning. Tekniken för mottagning utvecklas ständigt, varför lagstiftning som bygger på en teknisk beskrivning riskerar att snart bli inaktuell (se s. 91 i prop.). I stället definieras en TV-mottagare som "en sådan teknisk utrustning som är avsedd att ta emot utsändning eller vidaresändning av TV-program, även om utrustningen också kan användas för annat ändamål". Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning i denna fråga och avstyrker motionerna Kr30 (m) yrkande 12 och Kr35 (kd) yrkande 5.
Regeringens förslag till lag om ändring i lagen om TV-avgift i vad avser finansiering, avgiftsskyldighet och innehav av TV tillstyrks således (punkt 1 i denna del).
Överlåtelse av rättigheter till offentlig visning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser att regeringen ska analysera och klargöra vilka möjligheter SVT har att vidareförsälja rättigheter till offentlig visning och hur denna verksamhet förhåller sig till den grundläggande principen att SVT:s sändningar ska vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning utöver erlagd TV-avgift. Eventuella komplikationer bl.a. på rättighetsområdet bör värderas och vägas mot den principiella utgångspunkten om finansieringen av programföretagen. Gränsdragningen mellan SVT:s kärnverksamhet och kompletterande verksamhet å ena sidan och sidoverksamhet å den andra bör belysas i sammanhanget, liksom de rättigheter och möjligheter för SVT som följer av bestämmelserna i upphovsrättslagen. Utskottet föreslår därför att riksdagen ska göra ett tillkännagivande för regeringen med denna innebörd.
Jämför särskilt yttrande 5 (m, fp).
Bakgrund
Enligt gällande anslagsvillkor för SVT ska företagets sändningar riktade till Sverige vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning utöver erlagd TV-avgift (punkt 8 SVT:s anslagsvillkor). Motsvarande bestämmelser finns i SR:s och UR:s anslagsvillkor.
Som redovisats i det föregående anser regeringen i propositionen att programutbudet i radio och TV i allmänhetens tjänst ska vara tillgängligt för hela publiken så att också de som inte kan eller vill betala för betalkanalernas programinnehåll på framtidens digitala plattformar kan få tillgång till ett varierat utbud av hög kvalitet. Detta innebär bl.a. att programmen, både i radio och TV och på nya plattformar, ska vara fritt tillgängliga utan andra kostnader än TV-avgiften. Detta är också en grundläggande princip som hittills årligen angivits i programföretagens anslagsvillkor (jfr prop. s. 91). Regeringen föreslår att denna grundläggande princip i fortsättningen ska fastslås i lag och att en ny 1 § lagen (1989:411) om TV-avgift ska ha ett innehåll av bl.a. denna innebörd. Utskottet har i föregående avsnitt tillstyrkt regeringens förslag.
SVT har i en skrivelse (dnr 140-3384-05/06) till utskottet bl.a. tagit upp uttalanden av kultur- och utbildningsministern om företagets försäljning av offentliga visningsrättigheter i samband med fotbolls-VM 2006. Statsrådets uttalanden har enligt SVT lett till att det nu är oklart för företaget vad regeringen avser med formuleringen i punkt 8 i nu gällande anslagsvillkor. Enligt den aktuella bestämmelsen ska SVT:s sändningar, som är riktade till Sverige, vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning utöver erlagd TV-avgift. Denna bestämmelse föreslås i propositionen bli införd i lagen om TV-avgift. Uttalandena från statsrådet har även lett till att det är oklart för företaget vad som kan anses utgöra sidoverksamhet och vilka riktlinjer som i dag gäller för att SVT ska få ägna sig åt sådan sidoverksamhet som består av försäljning av rättigheter till offentligt framförande.
I skrivelsen redovisar SVT utförligt sin syn på relationen mellan upphovsrättsliga regler och de regler som gäller för SVT enligt bl.a. anslagsvillkoren.
Med sin skrivelse vill SVT att riksdagen ska begära att regeringen efter en fördjupad analys ska underställa riksdagen förslag till förtydliganden i fråga om den ovan återgivna regeln i punkt 8 i SVT:s anslagsvillkor och om vilka riktlinjer som ska anses gälla för den del av SVT:s sidoverksamhet som består i att sälja rättigheter till offentligt framförande (punkt 3 i SVT:s anslagsvillkor).
Utskottets ställningstagande
SVT:s skrivelse ger utskottet anledning att erinra om att det inte ankommer på riksdagen att tolka lag och inte heller bestämmelser som utfärdats av regeringen.
Utskottet inser emellertid vikten av att det för framtiden bringas klarhet i de frågor som SVT tagit upp, i synnerhet som ett av de tidigare anslagsvillkoren nu föreslås bli lagreglerat i stället. Det är därför motiverat att regeringen närmare analyserar SVT:s verksamhet med överlåtelse av rättigheter till offentliga visningar och hur denna verksamhet förhåller sig till den grundläggande principen att SVT:s sändningar ska vara tillgängliga för allmänheten utan krav på särskild betalning utöver erlagd TV-avgift. Det är givetvis angeläget att det regelverk som presenteras i den aktuella propositionen för den kommande tillståndsperioden inte lägger onödiga hinder i vägen för SVT när det gäller företagets ställningstagande i upphovsrättsliga frågor. I sin skrivelse ger SVT olika exempel på komplikationer i rättighetshänseende som enligt SVT:s mening kan bli följden om företaget inte tillåts att ta betalt för överlåtelse av rättigheter till offentlig visning. Dessa och andra tänkbara komplikationer - såsom i vilka fall SVT ska kunna begära ersättning för offentlig visning av TV-sändningar i restauranger, kaféer m.m. - bör analyseras och värderas av regeringen och vägas mot den principiella utgångspunkten för finansieringen av programförtagen. Gränsdragningen mellan kärnverksamhet och kompletterande verksamhet å ena sidan och sidoverksamhet å den andra bör belysas i sammanhanget, liksom de rättigheter och möjligheter för SVT som följer av bestämmelserna i upphovsrättslagen.
Med tanke på att tiden är knapp innan den nya tillståndsperioden börjar och att det är angeläget att SVT så snart som möjligt får full klarhet i vilka villkor som ska gälla för företagets verksamhet är det av stor betydelse att regeringen skyndsamt genomför en sådan analys som har beskrivits här. Om resultatet av analysen utmynnar i förslag som bör underställas riksdagen är det önskvärt att regeringen återkommer till riksdagen med förslag i sådan tid att det finns möjlighet för riksdagen att behandla ärendet under hösten 2006. Även om regeringen finner att något ställningstagande från riksdagen inte behövs, bör regeringen i lämpligt sammanhang informera riksdagen om sina slutsatser.
Vad utskottet här har anfört om överlåtelse av rättigheter till offentlig visning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Betalningsskyldighet vid dödsfall
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till betalningsskyldighet vid dödsfall.
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 1 i denna del) en ändring i 11 § lagen (1989:41) om TV-avgift som innebär att avgiftsskyldigheten ska upphöra när den avgiftsskyldige avlider om avanmälan kommer in till Radiotjänst i Kiruna AB, RIKAB, inom tre månader från denna tidpunkt. Det lägsta beloppet för återbetalning av avgift höjs från 100 till 150 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 1 i denna del) till ändring av 11 § lagen (1989:41) om TV-avgift.
TV-avgift vid olika boendeformer
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag som syftar till att regeringen ska vidta åtgärder för att klargöra att äldre personer i gruppboenden inte ska betala TV-licens. Utskottet hänvisar till att frågan har prövats rättsligt och till att regeringen har bedömt att lagbestämmelserna inte behöver ändras i detta hänseende.
Motionen
I motion Kr303 av Maria Larsson (kd) föreslår motionären att regeringen ska vidta åtgärder för att klargöra att äldre personer i gruppboenden inte ska betala TV-licens.
Motionären motiverar sitt förslag med ett exempel från ett äldreboende i Småland, där de boende fick var sin enskild räkning från Radiotjänst i Kiruna AB, RIKAB, trots att vårdinrättningen där de bodde hade betalat en grupp-TV-avgift. En kontrollant från RIKAB hade nämligen uppfattat att boendet benämndes som ett "servicehus", varför separata räkningar sändes till samtliga 61 boende. Ärendet har därefter prövats först av RIKAB, som avslog de boendes begäran att slippa betala TV-avgiften. Dessa har därefter anfört besvär till Länsrätten i Norrbottens län som bifallit besvären.
Utskottets ställningstagande
Enligt nuvarande 2 § andra stycket punkten 2 lagen (1989:41) om TV-avgift ska en enda TV-avgift betalas för samtliga TV-mottagare som finns inom samma sjukhus, vårdanstalt eller inrättning av liknande slag, om TV-mottagarna är avsedda att användas av dem som får vård. Paragrafen ska enligt regeringens förslag benämnas 2 b §.
I likhet med motionären anför regeringen i propositionen att det uppkommit vissa tolkningsproblem vid tillämpningen av bestämmelserna i TV-avgiftslagen som rör personer som bor på sjukhus, vårdanstalt eller inrättning av liknande slag.
Utskottet har inhämtat att den fråga som motionären behandlar i sin motion prövats av Kammarrätten i Sundsvall i januari 2005. Kammarrätten avslog överklagandet från RIKAB (mål nr 2884-2924-04 och 2926-2943-04). Av domskälen framgår att kammarrätten anser att de boende i detta fall inte kan påföras avgift endast utifrån förutsättningen att deras boende benämns servicelägenhet. Med utgångspunkt i förarbetena till lagen (1989:41) om TV-avgift
RIKAB måste dock i och för sig normalt kunna utgå ifrån att den benämning/klassificering som gjorts av ett boende också på ett riktigt sätt speglar vilken typ av boende det är fråga om. Emellertid måste det, om det görs invändning från den enskilde, ankomma på RIKAB att företa utredning om huruvida boendet i det enskilda fallet är sådant att avgiftsskyldighet för TV-innehav föreligger.
Regeringen har i propositionen bedömt att denna bestämmelse inte behöver ändras.
Utskottet gör inte någon annan bedömning än regeringen. Motion Kr303 (kd) avstyrks därmed.
Lagförslaget i övrigt
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker lagförslaget i övriga delar i den mån det inte har gjorts i det föregående.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker lagförslaget i övriga delar i den mån det inte har gjorts i det föregående (punkt 1 i denna del).
Nordisk grannlands-TV
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en rad motionsyrkanden som främst syftar till att alla tittare i de nordiska hushållen ska få tillgång till de andra nordiska ländernas TV-program. Utskottet anser att det är naturligt att utbildnings- och kulturministern tillsammans med sina nordiska kolleger återkommande diskuterar möjligheterna till övrigt grannlandstittande och noga följer utvecklingen inom området. Något initiativ från Sveriges riksdag i detta hänseende är inte påkallat.
Jämför reservation 35 (c).
Motionerna
Centerpartiet framhåller i motion Kr4 att digitaliseringen av televisionen har skapat helt nya möjligheter när det gäller att förverkliga målet att ge alla tittare tillgång till nordiska grannlandsprogram. Målet bör enligt motionärerna vara att alla hushåll i Norden ska få möjlighet att ta emot minst en kanal från vart och ett av de nordiska grannländerna. Sverige bör eftersträva en överenskommelse med de andra nordiska länderna om en sådan tillämpning av public service-principen (yrkande 8).
Liknande tankegångar framförs i motion K339 av Håkan Larsson och Sven Bergström (c) som föreslår att en nordisk public service-princip ska införas som innebär att alla hushåll i Norden ska ha tekniska möjligheter att ta emot minst en public service-kanal från vart och ett av de nordiska grannländerna (yrkande 1). Motionärerna föreslår att regeringen ska få i uppdrag att tillsammans med de nordiska grannländerna söka nå en överenskommelse med detta innehåll (yrkande 2).
Även förslaget i motion Kr328 av Hans Hoff (s) syftar till att de nordiska TV-kanalerna ska göras tillgängliga för hela den nordiska befolkningen.
Förslaget i motion Kr396 av Leif Jakobsson (s) syftar till att det i gränsregionerna ska vara möjligt att följa grannländernas public service-sändningar även efter digitaliseringen av sändningarna. Förslaget syftar även till att frågan om vidaresändningsplikt för public service-kanalerna i gränsregionerna ska prövas.
Även i motion Kr298 av Marie Wahlgren m.fl. (fp) framhålls att den digitala tekniken innebär en möjlighet att förverkliga drömmarna om tillgång till det nordiska TV-utbudet i samtliga nordiska länder. Regeringen bör vara pådrivande inom Norden för att åstadkomma ett närmare samarbete på detta område (yrkande 1). Om nordisk TV inte snabbt kan införas i hela marknätet bör regeringen verka för speciallösningar i gränsområdena så att möjligheten att där se grannlandets TV inte försämras i förhållande till vad som gäller i dag (yrkande 2). I gränstrakterna, framför allt i Öresundsregionen, bör övergången till digital-TV samordnas. Sverige bör således vänta med att släcka det analoga TV-nätet i Skåne i avvaktan på att Danmark gör motsvarande åtgärder i Köpenhamnsregionen (yrkande 3).
I motion Kr382 av Miljöpartiet erinras om att Nordiska rådet 2002 beslutade att rekommendera de nordiska länderna att i respektive land hitta lösningar som i högre grad kan ge allmänheten större möjligheter att se de övriga ländernas public service-kanaler. Motionärerna föreslår att regeringen ska få i uppdrag att låta utreda TV-tittarnas intresse av att se program från våra grannländer. En sådan utredning bör även lägga fram förslag till lösningar på frågor av juridisk eller ekonomisk karaktär (yrkande 17).
Utskottets ställningstagande
Frågan om nordiskt TV-samarbete har diskuterats i nordiska sammanhang i flera årtionden. Frågan har också behandlats vid flera olika tillfällen av kulturtutskottet, senast våren 2003 (jfr bet. 2002/03:KrU6 s. 17 f.). Otvetydigt bör det åtminstone teoretiskt finnas goda möjligheter efter övergången till digitala sändningar att i de nordiska länderna återutsända grannländernas public service-program. Det frekvensutrymme som de digitala sändningarna upptar är betydligt mindre än det som upptas av analoga sändningar. Därför ryms ett betydligt större antal programkanaler i det digitala nätet än vad som gäller för det analoga nätet. En rad ekonomiska, tekniska och juridiska frågor måste emellertid lösas. Med tanke på de betydande kostnader för utsändning, upphovsrätt m.m. som skulle bli följden om intentionerna i här aktuella motioner skulle förverkligas är det sannolikt även motiverat att kartlägga TV-publikens intresse för grannlandskanalerna som föreslås i motion Kr382 (mp, -).
Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky har nyligen, den 6 mars 2006, i en interpellationsdebatt om nordisk grannlands-TV bl.a. anfört följande.
Grannlands-TV är mycket viktigt för den kulturella och språkliga kontakten mellan de nordiska länderna. Jag arbetar för min del aktivt för att digitaliseringen ska leda till större möjligheter att ta del av grannländernas TV-utbud. Det nordiska TV-utbytet ligger oss naturligt nog särskilt varmt om hjärtat. Samtidigt tycker jag inte att vi ska begränsa oss till bara de nordiska länderna. Min förhoppning är att vi ska få tillgång också till en större del av det övriga Europas utbud. Jag är övertygad om att möjligheten att se varandras TV inte bara leder till bättre språkkunskaper utan också till en djupare förståelse för den kulturella mångfalden i Europa.
Marknätssändningar, som ju sker trådlöst, kan av naturliga skäl inte utformas så att de exakt följer nationsgränsen. Sändningar spiller därför över till grannländerna. Den nordiska språkgemenskapen har lett till att överspillet är högt uppskattat av dem som bor i gränsområdena. Överspillet är oavsiktligt och har accepterats som ofrånkomligt av alla parter, och därför uppstår inte några särskilda kostnader för programbolagen till exempel för upphovsrätt.
Genom politiska beslut i Sverige och resten av Europa kommer marknätssändningar också framöver att vara en viktig distributionsform inte minst för public service-kanalerna. Marknätssändningarna kommer att digitaliseras på samma sätt som sker i alla andra distributionsformer. Till skillnad från de flesta andra digitala utsändningar behöver inte programkanaler som sänds i marknät krypteras. Sverige och Finland, de två länder som kommit längst i Norden, har båda valt att sända framför allt public service-kanalerna okrypterade i marknätet, vilket leder till att de som bor i gränstrakterna också framöver kommer att kunna ta emot överspillssändningar. Finland och Sverige är också överens om att utnyttja digitaliseringen av marknätet för att om möjligt förstärka det TV-utbyte som finns etablerat mellan länderna. Detta var min finska kollega Ulla-Maj Wideroos och jag helt överens om när hon i höstas besökte Sverige.
Alla europeiska länder har valt samma standard för digital utsändning i marknät, DVB-T. I Norden finns dessutom ett tekniskt samarbete mellan alla aktörer på digital-TV-marknaden inom organisationen Nordig. Jag kommer att arbeta aktivt inom det nordiska samarbetet för att de nordiska länderna också framöver ska samarbeta om de här frågorna och för att Danmark och Norge ska följa Sveriges och Finlands exempel med okrypterade sändningar i marknätet.
Digitalisering av TV-sändningar sker inte bara i marknätet utan också i satellitsändningar och i kabelnät. De digitala sändningarna har bättre kvalitet och tar mindre plats. Flera kanaler kan därför erbjudas. Detta bör innebära att de kommersiella operatörerna har mycket goda möjligheter att erbjuda ett större urval av kanaler, inklusive de nordiska. Det här är särskilt tydligt för satellit- och kabeldistribution där digitaliseringen innebär att man i många fall kan erbjuda flera hundra kanaler.
Utskottet har i ett föregående avsnitt i detta betänkande behandlat frågan om TV-utbyte mellan Sverige och Finland, ett samarbetsområde som tycks ha goda möjligheter att leva vidare. Utskottet anser att det är naturligt att utbildnings- och kulturministern tillsammans med sina nordiska kolleger återkommande diskuterar möjligheterna till övrigt grannlandstittande och noga följer utvecklingen inom området. Något initiativ från Sveriges riksdag i detta hänseende är inte påkallat. Motionerna Kr4 (c) yrkande 8, Kr298 (fp) yrkandena 1-3, Kr328 (s), Kr382 (mp, -) yrkande 17, Kr396 (s) och K339 (c) yrkandena 1 och 2 avstyrks därmed.
Frågor med anknytning till Medierådet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om Medierådets verksamhet och Internetrelaterad verksamhet. Utskottet anser att motionsyrkandena i väsentlig grad är tillgodosedda.
Motionerna
I motion Kr257 av Solveig Hellquist (fp) påtalas behovet av information och kunskap om mediernas och Internets eventuella inflytande då det gäller nyttjarnas attityder till våld och syn på könsroller (yrkande 1). I motionen föreslås även att en kampanj ska föras mot våld och stereotypa bilder av män och kvinnor som förmedlas via TV och Internet (yrkande 2).
I motion Ju475 av Inger Davidson m.fl. (kd, m, fp, v, c, mp) föreslås att ett Internetråd ska inrättas. Rådets främsta uppgift ska vara att arbeta som en motpol till den Internetrelaterade brottsligheten mot barn. Rådet skulle t.ex. kunna bildas som en utvidgning av Våldsskildringsrådets nuvarande verksamhet och mandat. En viktig uppgift för ett Internetråd skulle vara att ge stöd och vägledning om hur barn kan använda Internet på ett säkert sätt (yrkande 6).
Utskottets ställningstagande
Medierådet (tidigare benämnt Våldsskildringsrådet) har till syfte att minska riskerna för skadlig mediepåverkan på barn och unga och gäller alla rörliga bildmedier: film, TV, video, dator- och TV-spel samt Internet. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt våldsskildringar och pornografi. Men uppdraget gäller barns och ungas hela mediesituation. Barn och unga ska också aktivt involveras i arbetet och verksamheten skall genomsyras av ett genusperspektiv.
Det unga Internet är en EU-finansierad kampanj om säkrare användning av Internet bland barn och unga. Under 2005 och 2006 ska kampanjen sprida kunskap genom att arrangera ett antal regionala seminarier i olika delar av Sverige. Inom ramen för kampanjen anordnas seminarier, som främst riktar sig till lärare, förskollärare, skolpersonal, fritidsledare och andra som arbetar med barn och ungdomar. Syftet med kampanjen är att
- öka medvetenheten och uppmuntra till dialog mellan barn och vuxna om säkert användande av Internet och visa på mediets fördelar,
- stödja kunskap om Internet och källkritik och lära barn att hantera nya medier på ett ansvarsfullt sätt,
- samarbeta med viktiga aktörer för att tillsammans öka medvetandet om Internetsäkerhet,
- informera om filtreringsprogram, säkerhetstjänster och hotlines och
- bygga vidare på kunskap och resurser som utvecklades i SAFT-projektet (dvs. informations- och utbildningsprojektet Safety and Awareness for Tweens).
På Medierådets hemsida redovisas bl.a. erfarenheterna av första årets kampanj Det unga Internet. Kampanjen drivs av Medierådet och Myndigheten för skolutveckling som tillsammans utgör det svenska centret för säkrare användning av Internet bland barn och unga. Kampanjen finansieras av EU:s handlingsprogram Safer Internet Programme och är ett initiativ för att bekämpa olagligt och skadligt innehåll på nätet. Kampanjen samarbetar med ledande aktörer på nationell nivå samt inom ramen för det europeiska nätverket Insafe. Kampanjens främsta uppgift är att utveckla och sprida verktyg och metoder för en säkrare användning av Internet och andra nya medieteknologier bland barn och unga.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet att här aktuella motionsyrkanden i väsentlig grad är tillgodosedda. Motion Kr257 (fp) yrkandena 1-2 och Ju475 (kd, m, fp, v, c, mp) yrkande 6 avstyrks.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | En mångsidig och oberoende radio och TV i allmänhetens tjänst, punkt 1 (m) |
| av Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m) och Anita Sidén (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 1 om en mångsidig och oberoende radio och TV i allmänhetens tjänst. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:K340 yrkande 2, 2005/06:Kr30 yrkande 1 och 2005/06:Kr233 yrkande 27 och avslår proposition 2005/06:112 punkt 3 i denna del och motionerna 2005/06:Kr32, 2005/06:Kr33 yrkande 1, 2005/06:Kr35 yrkande 1 och 2005/06:MJ525 yrkande 8.
Ställningstagande
Som framgår av Moderata samlingspartiets motioner anser vi att public service alltjämt har en viktig roll att spela, även sedan det svenska medielandskapet genomgått stora omvälvningar. Vi menar att public service-uppdraget bör bestå i att värna kvalitetsproduktion och program som inte har en direkt, kortsiktig avsättning på en kommersiell marknad, men som ändå är av stort samhälleligt värde. Det gäller exempelvis kvalificerade kommenterande program, nyheter, program på minoritetsspråk, svensk teater och televiserade överföringar från våra nationalscener Kungl. Dramatiska Teatern och Kungl. Operan samt filmer och barnprogram av hög standard, liksom utbildningsprogram. Breda underhållningsprogram och viss sportproduktion behöver emellertid inte nödvändigtvis finansieras med offentliga medel. Public service-bolagens verksamhet måste enligt vår mening koncentreras för att kunna vara stark på områden där det kommersiella intresset för radio och TV är obetydligt.
Vi vill också understryka att public service-uppdragets kärna är att underlätta demokratins arbete genom att bidra till goda förutsättningar för en allsidig information och samhällsdebatt.
Nyhets- och samhällsprogrammen ska präglas av saklighet och opartiskhet. Den redaktionella självständigheten och mångfalden är grundläggande. Kärnuppdraget bör även omfatta kravet att programföretagen ska spegla hela landet och dess kulturliv.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motionerna Kr30 (m) yrkande 1, Kr233 (m) yrkande 27 och K340 (m) yrkande 2 samt avslå propositionen punkt 3 i denna del och motionerna Kr32 (s), Kr33 (fp) yrkande 1, Kr35 (kd) yrkande 1 och MJ525 (fp, kd, c, mp) yrkande 8.
2. | En mångsidig och oberoende radio och TV i allmänhetens tjänst, punkt 1 (fp) |
| av Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 2 om en mångsidig och oberoende radio och TV i allmänhetens tjänst. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr33 yrkande 1 och avslår proposition 2005/06:112 punkt 3 i denna del och motionerna 2005/06:K340 yrkande 2, 2005/06:Kr30 yrkande 1, 2005/06:Kr32, 2005/06:Kr35 yrkande 1, 2005/06:Kr233 yrkande 27 och 2005/06:MJ525 yrkande 8.
Ställningstagande
Vi vill slå vakt om en stark public service i radio och TV, vars centrala uppdrag ska vara att värna program av hög kvalitet, som har ett stort samhälleligt värde men som inte nödvändigtvis har en naturlig kommersiell avsättning på marknaden. Det gäller exempelvis kvalificerade kommenterande program, nyheter, program på minoritetsspråk, svenska pjäser och filmer, barnprogram av hög standard och utbildningsprogram.
Vi anser att regeringens politik på public service-området är omodern. Regeringen talar i propositionen oftare om de tre organisationerna Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB än om public service-funktionen. Vi anser att det är denna funktion som är det viktiga och som vi vill slå vakt om. Även om public service-verksamheten för närvarande är organiserad i tre bolag är det enligt vår uppfattning knappast troligt att denna organisation kommer att vara ändamålsenlig för all framtid. Därför föreslår vi att fokus flyttas från organisationen av public service till funktionen public service.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motion Kr33 (fp) yrkande 1 samt avslå propositionen punkt 3 i denna del och motionerna K340 (m) yrkande 2, Kr30 (m) yrkande 1, Kr32 (s), Kr35 (kd)yrkande 1, Kr233 (m) yrkande 27 och MJ525 (fp, kd, c, mp) yrkande 8.
3. | En mångsidig och oberoende radio och TV i allmänhetens tjänst, punkt 1 (kd) |
| av Dan Kihlström (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 3 om en mångsidig och oberoende radio och TV i allmänhetens tjänst. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr35 yrkande 1 och avslår proposition 2005/06:112 punkt 3 i denna del och motionerna 2005/06:K340 yrkande 2, 2005/06:Kr30 yrkande 1, 2005/06:Kr32, 2005/06:Kr33 yrkande 1, 2005/06:Kr233 yrkande 27 och 2005/06:MJ525 yrkande 8.
Ställningstagande
I likhet med vad som framhålls i motion Kr35 (kd) anser jag att det övergripande målet för statens agerande gentemot medierna måste vara att demokratin stärks och fördjupas. I de grundläggande principerna för den kommande tillståndsperioden för en radio och TV i allmänhetens tjänst måste staten därför tydligt slå fast bolagens skyldigheter och ansvar när det gäller företagens programinnehåll. Programmen ska uppfylla krav på saklighet, allsidighet, spegling och relevans.
En annan viktig princip gäller radions och televisionens stora genomslagskraft. Jag anser att programbolagen i hela sin verksamhet måste agera utifrån det ansvar som följer av genomslagskraften.
Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen ska bifalla motion Kr35 (kd) yrkande 1 samt avslå propositionen punkt 3 i denna del och motionerna K340 (m) yrkande 2, Kr30 (m) yrkande 1, Kr32 (s), Kr33 (fp) yrkande 1, Kr233 (m) yrkande 27 och MJ525 (fp, kd, c, mp) yrkande 8.
4. | Gränserna för programföretagens verksamhet, punkt 2 (m) |
| av Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m) och Anita Sidén (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 4 om gränserna för programföretagens verksamhet. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr30 yrkande 4 och avslår proposition 2005/06:112 punkt 3 i denna del och motion 2005/06:Kr33 yrkande 7.
Ställningstagande
Vi har i vår motion Kr30 (m) framfört invändningar mot programföretagens sidoverksamheter.
Public service-bolagens uppgift är att producera och sända radio- och TV-program, inte att ge sig in på andra marknader i syfte att exempelvis ytterligare värna sina egna varumärken. Om public service-företagen expanderar sin verksamhet till andra fält skadar det kärnverksamheten på flera sätt. För det första kan den nya verksamheten på sikt tränga undan kärnverksamheten ekonomiskt. När konkurrensen om företagens medel ökar riskerar kärnverksamheten att få stryka på foten. För det andra riskeras hela den medborgerliga legitimiteten för public service.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motion Kr30 (m) yrkande 4 och avslå propositionen punkt 3 i denna del samt motion Kr33 (fp) yrkande 7.
5. | Gränserna för programföretagens verksamhet, punkt 2 (fp) |
| av Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 5 om gränserna för programföretagens verksamhet. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr33 yrkande 7 och avslår proposition 2005/06:112 punkt 3 i denna del och motion 2005/06:Kr30 yrkande 4.
Ställningstagande
Folkpartiet anser att public service-bolagen, så länge de finns i nuvarande form, ska koncentrera sig på sin kärnverksamhet, dvs. producera och sända radio- och TV-program av hög kvalitet. De ska inte ge sig in på andra marknader i syfte att exempelvis ytterligare värna sina egna varumärken. Utbildningsradions förlagsverksamhet är ett exempel på en sådan verksamhet som kan ifrågasättas. Om public service-företagen expanderar sin verksamhet till andra fält, skadar det kärnverksamheten. Det egentliga uppdraget kan då hamna i skymundan, och den medborgerliga legitimiteten för public service riskerar att urholkas.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motion Kr33 (fp) yrkande 7 och avslå propositionen punkt 3 i denna del och motion Kr30 (m) yrkande 4.
6. | Sponsring, punkt 3 (m) |
| av Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m) och Anita Sidén (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 6 om sponsring. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr30 yrkandena 2 och 3 samt avslår proposition 2005/06:112 punkt 3 i denna del och motion 2005/06:Kr33 yrkandena 2 och 3.
Ställningstagande
Regeringen föreslår i propositionen att dagens regler kring sponsring ska skärpas i vissa avseenden. Det välkomnar vi eftersom det ligger i linje med förslag som vi sedan länge fört fram. Men vi tycker att bestämmelserna kring sponsring behöver förtydligas ytterligare utöver regeringens förslag.
Sveriges Televisions sändningar från vinter-OS i Turin i februari i år är ett tydligt bevis på att dagens regler måste förtydligas och skärpas. SVT fungerade i det sammanhanget som vilken kommersiell TV-kanal som helst när programbolaget i broschyrer lovade företag ett visst antal tittare och ett visst antal visningstillfällen för ett visst pris.
Vi anser att den sponsringsverksamhet som förekommer måste vara begränsad och reglerad. Våra utgångspunkter är att sponsring inte uppenbart får skada andra icke-licensierade konkurrenters marknad, inte vara dold eller okänd för lyssnare, tittare och allmänhet, inte stå i strid med vare sig publicistiska krav eller kvalitetskrav eller kravet på opartiskhet eller förbudet mot kommersiellt gynnande. Sändningstillstånden bör därför innehålla bestämmelser om detta.
När det gäller indirekt sponsring föreslår vi att public service-företagen ska ha rätt att införskaffa och producera program och erhålla visningsrättigheter även om produktionen är sponsrad. Produktionen kan göras både tillsammans med andra och av public service-företagen själva. Detta kan ibland vara en förutsättning för angelägen produktion, inom såväl kultur- som utbildnings- och faktaprogram. Den indirekta sponsringen ska - menar vi - dock vara begränsad i sin förekomst och frekvens, för att inte bli styrande eller skapa oklara konkurrensförutsättningar. All indirekt sponsring ska redovisas för tittarna och allmänheten och underordnas kraven på opartiskhet, kommersiell neutralitet och kvalitet.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motion Kr30 (m) yrkandena 2 och 3 och avslå propositionen punkt 3 i denna del och motion Kr33 (fp) yrkandena 2 och 3.
7. | Sponsring, punkt 3 (fp) |
| av Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 7 om sponsring. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr33 yrkandena 2 och 3 samt avslår proposition 2005/06:112 punkt 3 i denna del och motion 2005/06:Kr30 yrkandena 2 och 3.
Ställningstagande
Vi kan konstatera att både direkt och indirekt sponsring har ökat i SVT:s sändningar. När det gäller direkt sponsring understryker regeringen vikten av restriktivitet i fråga om omfattningen. Vi anser i motsats till regeringen att direkt sponsring inte ska få förekomma över huvud taget i public service. Det som skiljer public service från kommersiella radio- och TV-kanaler bör vara att public service-program inte ska kunna påverkas av kommersiella intressen. Lyssnare och tittare måste kunna lita på att public service är fri och oberoende och behåller sin integritet. Därför anser vi att direkt sponsring som innebär reklam för något inte ska förekomma i public service. Direkt sponsring påverkar givetvis också reklammarknaden och med den ställning SVT har som organisation, ska SVT inte konkurrera om reklampengar.
Även indirekt sponsring bör enligt vår mening undvikas. Men det kan finnas situationer där sådan måste accepteras. Det gäller t.ex. köp av visningsrätter till färdigproducerade program som fått bidrag från utomstående eller förköp av sådana visningsrätter eller sändning av program som framställts i ett annat land inom ramen för ett åtagande gentemot EBU. Vi anser att stor restriktivitet ska gälla vid visning av program med indirekt sponsring och att det bör upprättas tydliga och klara regler för när indirekt sponsring kan accepteras.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motion Kr33 (fp) yrkandena 2 och 3 samt avslå propositionen punkt 3 i denna del och motion Kr30 (m) yrkandena 2 och 3.
8. | Fråga om detaljstyrning, punkt 5 (m) |
| av Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m) och Anita Sidén (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 8 om fråga om detaljstyrning. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr30 yrkande 7.
Ställningstagande
Public service-verksamheten ska stå fri och oberoende från påtryckningar, såväl kommersiella som politiska. Det är därför inte bra när statsmakterna i sändningstillstånden i allt högre grad reglerar vad programföretagen ska sända. Detta måste i stället vara upp till företagen att själva avgöra. Staten ska enligt vår mening endast ställa upp ramarna inom vilka public service-företagen ska agera.
Vi konstaterar nu att regeringen i propositionen föreslår ett antal detaljerade villkor och riktlinjer för verksamheten. Så mycket har inte reglerats tidigare och bör inte heller nu regleras med tanke på att Granskningsnämnden föreslås få i uppdrag att en gång om året granska public service-företagen för att se hur de uppfyller kraven i sändningstillstånd och anslagsvillkor. Detta anser vi är en garant för att SR, SVT och UR måste leva upp till sina uppdrag.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motion Kr30 (m) yrkande 7.
9. | Decentraliserad organisation för att spegla hela landet, punkt 6 (m) |
| av Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m) och Anita Sidén (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 9 om decentraliserad organisation för att spegla hela landet. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr30 yrkande 5 och avslår proposition 2005/06:112 punkt 5 i denna del och motionerna 2005/06:K267, 2005/06:Kr33 yrkande 4, 2005/06:Kr209 och 2005/06:Kr413 yrkande 6.
Ställningstagande
Regeringen föreslår att den andel av allmänproduktionen i SR:s och SVT:s sändningar som produceras utanför Stockholm ska uppgå till minst 55 %. Vi menar för vår del att programmen självklart ska produceras både i Stockholm och i övriga landet. Samtidigt anser vi att innehållet i programmen är viktigare för tittarna än var de har producerats. Regeringens procentmål bidrar inte till en bättre radio eller TV utan innebär bara ökad byråkrati och diskussion om var programmen ska produceras för att uppnå en viss fastställd procentsats.
Vi är övertygade om att radio och TV kommer att produceras i minst lika stor omfattning som nu utanför Stockholm utan att specifika regler behövs om detta. Vi anser därför att regeringens förslag till riktlinjer i vad avser decentraliserad organisation för att spegla landet bör avslås.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motion Kr30 (m) yrkande 5 och avslå propositionen punkt 5 i denna del samt motionerna Kr33 (fp) yrkande 4, Kr209 (fp), Kr413 (kd) yrkande 6 och K267 (c).
10. | Decentraliserad organisation för att spegla hela landet, punkt 6 (kd, c) |
| av Birgitta Sellén (c) och Dan Kihlström (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 10 om decentraliserad organisation för att spegla hela landet. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr413 yrkande 6, bifaller delvis proposition 2005/06:112 punkt 5 i denna del och motion 2005/06:Kr33 yrkande 4 och avslår motionerna 2005/06:K267, 2005/06:Kr30 yrkande 5 och 2005/06:Kr209.
Ställningstagande
För att public service-företagen ska kunna fullgöra sina uppdrag krävs att de har en decentraliserad organisation som utformats på ett sådant sätt att programverksamhet och produktion finns i hela landet. Vi har tyckt oss se att både SR och SVT gjort indragningar lokalt och regionalt. Vi vill därför betona vikten av att programföretagen lever upp till de krav som ställs på dem att produktion ska vara decentraliserad.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motion Kr413 (kd) yrkande 6, delvis bifalla propositionen punkt 5 i denna del och motion Kr33 (fp) yrkande 4 samt avslå motionerna Kr30 (m) yrkande 5, Kr209 (fp) och K267 (c).
11. | Decentraliserad organisation för att spegla hela landet, punkt 6 (fp) |
| av Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 11 om decentraliserad organisation för att spegla hela landet. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr33 yrkande 4, bifaller delvis proposition 2005/06:112 punkt 5 i denna del och motion 2005/06:Kr413 yrkande 6 och avslår motionerna 2005/06:K267, 2005/06:Kr30 yrkande 5 och 2005/06:Kr209.
Ställningstagande
Som framgår av motion Kr33 (fp) anser Folkpartiet att det är mycket viktigt att public service-företagen har en decentraliserad produktion. Public service ska spegla nyheter, samhällsutveckling och kultur i hela landet. Men decentraliseringen måste också vara verklig i den meningen att medarbetare och medverkande i de program som produceras regionalt hämtas från den aktuella regionen och inte från Stockholm. Annars blir den procentsats - minst 55 % - som regeringen har som mål för sändningar som produceras utanför Stockholm meningslös.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motion Kr33 (fp) yrkande 4, delvis bifalla propositionen punkt 5 i denna del och motion Kr413 (kd) yrkande 6 samt avslå motionerna Kr30 (m) yrkande 5, Kr209 (fp) och K267 (c).
12. | Nyheter och samhällsbevakning, punkt 8 (m) |
| av Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m) och Anita Sidén (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 12 om nyheter och samhällsbevakning. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:K340 yrkande 4, bifaller delvis proposition 2005/06:112 punkt 5 i denna del och avslår motion 2005/06:Kr244.
Ställningstagande
Eftersom public service ska präglas av redaktionell kvalitet och mångfald bör det inom företaget finnas två självständiga nyhetsredaktioner så länge SVT förfogar över dagens två kanaler.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motion K340 (m) yrkande 4, delvis bifalla propositionen punkt 5 i denna del och avslå motion Kr244 (c).
13. | Ett brett kulturansvar, punkt 9 (m, kd) |
| av Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Anita Sidén (m) och Dan Kihlström (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 13 om ett brett kulturansvar. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Kr233 yrkande 16 och 2005/06:Kr417 yrkande 12 och bifaller delvis proposition 2005/06:112 punkt 5 i denna del.
Ställningstagande
I likhet med vad som anförs i motion Kr233 (m) anser vi att fler föreställningar från landets statliga teatrar ska förmedlas via SVT.
Vidare vill vi i likhet med motionärerna bakom motion Kr417 (kd) understryka att SR har ett särskilt ansvar för att garantera en bredd i musikutbudet. Ansvaret för mångfald och kultur regleras i SR:s sändningstillstånd. Vi ser därför med oro på den diskussion som nyligen pågick inom SR om att eventuellt sluta sända klassisk musik och konstmusik i radions kanal P2. Anledningen sades vara alltför få lyssnare. I diskussionerna nämndes att konstmusiken i framtiden enbart skulle erbjudas via Internet. Detta skulle drabba många äldre som i dag lyssnar på P2, eftersom de ofta saknar kunskap om och tillgång till Internet. Vi vill understryka att det finns en mycket stor andel av svenskarna som regelbundet lyssnar på konstmusik. Det visar att det finns en stor potential för en kanal som är inriktad mot denna genre.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motionerna Kr233 (m) yrkande 16 och Kr417 (kd) yrkande 12 samt delvis bifalla propositionen punkt 5 i denna del.
14. | TV-gudstjänster, punkt 10 (m, fp, kd, c) |
| av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström (fp), Birgitta Sellén (c), Anita Sidén (m) och Dan Kihlström (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 14 om TV-gudstjänster. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Kr35 yrkande 4 och 2005/06:Kr413 yrkande 8.
Ställningstagande
Vi anser att det är oroande att SVT sänder allt färre gudstjänster från kyrkor och i stället sänder dem från en studio. De TV-sända gudstjänsterna ger tittarna - förutom enandlig upplevelse - en arkitektonisk och kulturell upplevelse genom att programmen sänds från kyrkor från olika tidsepoker. Detta har stor betydelse inte minst för många äldre, sjuka, funktionshindrade m.fl. som är förhindrade att själva besöka en kyrka.
Lika lite som ett idrottsevenemang kan speglas enbart från en studio kan en studiogudstjänst spegla och förmedla atmosfären i en kyrka. Det är minst lika många människor som besöker gudstjänster och arrangemang i kyrkolokaler som de som besöker ett idrottsevenemang.
Vi vill också framhålla att programbolagen har ett ansvar för att spegla den mångfald som råder i samhället. SVT har en viktig uppgift att fylla även när det gäller att sprida kunskap om olika religioner och trosuppfattningar och därigenom bidra till att minska fördomar och skapa ökad respekt mellan personer med olika trosuppfattning.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motionerna Kr35 (kd) yrkande 4 och Kr413 (kd) yrkande 8.
15. | Sveriges Televisions programtextning, punkt 13 (m) |
| av Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m) och Anita Sidén (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 15 om riktlinjer för programverksamheten i vad avser Sveriges Televisions programtextning. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr30 yrkande 6, bifaller delvis proposition 2005/06:112 punkt 5 i denna del och motionerna 2005/06:Kr239 yrkande 1 och 2005/06:Kr413 yrkande 7 och avslår motionerna 2005/06:So46 yrkande 22, 2005/06:Kr33 yrkande 5 i denna del, 2005/06:Kr35 yrkande 3, 2005/06:Kr239 yrkande 3 och 2005/06:Kr382 yrkande 16.
Ställningstagande
Regeringen föreslår i propositionen att minst 65 % av förstagångssändningar med svenskt ursprung i SVT ska textas före utgången av år 2012. Riksdagen har i ett tidigare beslut om en nationell handikapplan slagit fast att även hörselskadade ska vara fullt delaktiga i samhällslivet 2010. Mot den bakgrunden anser vi att den ambitionsnivå som anges i propositionen är för låg och måste höjas. Om svenska folket ska vara med och finansiera public service med närmare 2 000 kronor per hushåll och år, har också stora grupper svenskar med nedsatt hörsel rätt att ta del av samtliga program som sänds.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motion Kr30 (m) yrkande 6, delvis bifalla propositionen punkt 5 i denna del och motionerna Kr239 (fp) yrkande 1 och Kr413 (kd) yrkande 7 samt avslå motionerna Kr33 (fp) yrkande 5 i denna del, Kr35 (kd) yrkande 3, Kr239 (fp) yrkande 3, Kr382 (mp, -) yrkande 16 och So46 (c) yrkande 22.
16. | Sveriges Televisions programtextning, punkt 13 (fp) |
| av Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 16 om riktlinjer för programverksamheten i vad avser Sveriges Televisions programtextning. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr33 yrkande 5 i denna del, bifaller delvis proposition 2005/06:112 punkt 5 i denna del och motionerna 2005/06:Kr30 yrkande 6, 2005/06:Kr35 yrkande 3, 2005/06:Kr239 yrkande 1, 2005/06:Kr382 yrkande 16 och 2005/06:Kr413 yrkande 7 och avslår motionerna 2005/06:So46 yrkande 22 och 2005/06:Kr239 yrkande 3.
Ställningstagande
Folkpartiet anser att de mål som regeringen ställer upp för tillgängligheten för programföretagens utbud för personer med funktionshinder är alldeles för låga. Sedan 2004 är kravet att 50 % av förstagångssändningarna med svenskt ursprung ska textas. Vid tillståndsperiodens slut ska den andelen enligt regeringens förslag vara minst 65 %. Folkpartiet anser att ambitionsnivån måste sättas mycket högre. I princip bör alla program med svenskt ursprung vara textade vid tillståndsperiodens slut. Med ny teknik bör det vara möjligt att lösa. Folkpartiet föreslår därför att minst 75 % av förstagångssändningarna av program med svenskt ursprung ska textas 2010 och att 100 % ska textas vid tillståndsperiodens slut, dvs. 2012.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motion Kr33 (fp) yrkande 5 i denna del, delvis bifalla propositionen punkt 5 i denna del och motionerna Kr30 (m) yrkande 6, Kr35 (kd) yrkande 3, Kr239 (fp) yrkande 1, Kr382 (mp, -) yrkande 16, Kr413 yrkande 7 samt avslå motionerna Kr239 (fp) yrkande 3 och So46 (c) yrkande 22.
17. | Sveriges Televisions programtextning, punkt 13 (kd) |
| av Dan Kihlström (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 17 om riktlinjer för programverksamheten i vad avser Sveriges Televisions programtextning. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Kr35 yrkande 3 och 2005/06:Kr413 yrkande 7, bifaller delvis proposition 2005/06:112 punkt 5 i denna del och motionerna 2005/06:So46 yrkande 22, 2005/06:Kr30 yrkande 6 och 2005/06:Kr239 yrkande 1 och avslår motionerna 2005/06:Kr33 yrkande 5 i denna del, 2005/06:Kr239 yrkande 3 och 2005/06:Kr382 yrkande 16.
Ställningstagande
Regeringens ambitioner för att öka tillgängligheten innebär att andelen av SVT:s förstagångssändningar av svenskproducerade program i SVT1 och SVT2 som ska textas kommer att öka till 65 % under nästa tillståndsperiod. Det anser jag är ett blygsamt mål. Om talet om ökad tillgänglighet ska innebära en verklig förbättring måste ambitionsnivån höjas ytterligare. Jag föreslår därför att 75 % av förstagångssändningarna med svenskt ursprung ska textas vid tillståndsperiodens slut 2012. Dessutom bör SVT sträva efter att texta de digitala kanalerna i samma utsträckning.
Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen ska bifalla motionerna Kr35 (kd) yrkande 3 och Kr413 (kd) yrkande 7, delvis bifalla propositionen punkt 5 i denna del och motionerna Kr30 (m) yrkande 6, Kr239 (fp) yrkande 1 och So46 (c) yrkande 22 samt avslå motionerna Kr33 yrkande 5, Kr239 (fp) yrkande 3 och Kr382 (mp, -) yrkande 16.
18. | Sveriges Televisions programtextning, punkt 13 (c) |
| av Birgitta Sellén (c). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 18 om riktlinjer för programverksamheten i vad avser Sveriges Televisions programtextning. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:So46 yrkande 22, bifaller delvis proposition 2005/06:112 punkt 5 i denna del och motion 2005/06:Kr35 yrkande 3 och avslår motionerna 2005/06:Kr30 yrkande 6, 2005/06:Kr33 yrkande 5 i denna del, 2005/06:Kr239 yrkandena 1 och 3, 2005/06:Kr382 yrkande 16 och 2005/06:Kr413 yrkande 7.
Ställningstagande
I propositionen föreslås att minst 65 % av SVT:s förstagångssändningar av svenskproducerade program ska textas vid slutet av nästa tillståndsperiod, dvs. 2012. Jag anser att detta krav även bör gälla för de digitala kanalerna SVT24 och Kunskapskanalen. Det finns många TV-tittare med hörselnedsättningar som ser på dessa program men som har svårt att ta del av t.ex. samhällsdebatten på grund av att sändningarna inte textas.
Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen ska bifalla motion So46 (c) yrkande 22, bifalla delvis propositionen punkt 5 i denna del och Kr35 (kd) yrkande 3 samt avslå motionerna Kr30 (m) yrkande 6, Kr33 yrkande 5 i denna del, Kr239 (fp) yrkandena 1 och 3, Kr382 (mp, -) yrkande 16 Kr413 (kd) yrkande 7.
19. | Programverksamhet på teckenspråk, punkt 14 (fp) |
| av Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 19 om riktlinjer för programverksamhet på teckenspråk. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr33 yrkande 5 i denna del, bifaller delvis motion 2005/06:Kr35 yrkande 2 och avslår proposition 2005/06:112 punkt 5 i denna del.
Ställningstagande
I propositionen föreslår regeringen att programverksamheten på teckenspråk ska ha minst samma omfattning som under innevarande tillståndsperiod. Vi anser att SVT ska höja ambitionsnivån för sändningarna på teckenspråk.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motion Kr33 (fp) yrkande 5 i denna del, bifalla delvis motion Kr35 (kd) yrkande 2 samt avslå propositionen punkt 5 i denna del.
20. | Programverksamhet på teckenspråk, punkt 14 (kd, c) |
| av Birgitta Sellén (c) och Dan Kihlström (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 20 om riktlinjer för programverksamhet på teckenspråk. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr35 yrkande 2, bifaller delvis motion 2005/06:Kr33 yrkande 5 i denna del och avslår proposition 2005/06:112 punkt 5 i denna del.
Ställningstagande
Vi vill framhålla att programföretagen har ett tydligt ansvar för att programmen i ökad omfattning görs tillgängliga för personer med funktionshinder. Programverksamheten för döva bör enligt vår mening öka i omfattning, och ambitionsnivån för SVT:s sändningar på teckenspråk bör höjas. I dag tar man inte ens till vara de tillfällen som ges. Som ett exempel kan nämnas sändningarna från Almedalen under politikerveckan. Samtliga partier bokar teckentolkar som står på scenen nära partiledaren eller den som talar för partiet, men TV visar inte teckentolkningen.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motion Kr35 (kd) yrkande 2, delvis bifalla motion Kr33 (fp) yrkande 5 i denna del samt avslå propositionen punkt 5 i denna del.
21. | Störande bakgrundsljud, punkt 15 (m, fp, kd, c) |
| av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström (fp), Birgitta Sellén (c), Anita Sidén (m) och Dan Kihlström (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 21 om störande bakgrundsljud. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:So46 yrkande 21 och 2005/06:Kr33 yrkande 5 i denna del.
Ställningstagande
Bakgrundsljud i radio- och TV-program försvårar möjligheterna för personer med hörselnedsättning att ta del av radio- och TV-utbudet. Vi anser att det är av största vikt att programföretagen ständigt beaktar detta problem. Krav i detta hänseende bör därför skrivas in i SR:s, SVT:s och UR:s sändningstillstånd.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motionerna Kr33 (fp) yrkande 5 i denna del och So46 (c) yrkande 21.
22. | Synskadades möjligheter att ta del av TV-utbudet, punkt 16 (m) |
| av Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m) och Anita Sidén (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 22 om synskadades möjligheter att ta del av TV-utbudet. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr31 och bifaller delvis motion 2005/06:Kr273.
Ställningstagande
Vi anser att SVT:s ambitionsnivå ska höjas då det gäller synskadades möjligheter att ta del av TV-utbudet. Sändningstillståndet bör innehålla krav på SVT att utländska program och inslag ska ha talande textremsa, att annan text som visas ska ha talåtergivning, att programtablåer ska göras tillgängliga och att förutsättningarna för syntolkning ska utvecklas.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motion Kr31 (m) och delvis bifalla motion Kr273 (c).
23. | Synskadades möjligheter att ta del av TV-utbudet, punkt 16 (c) |
| av Birgitta Sellén (c). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 23 om synskadades möjligheter att ta del av TV-utbudet. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr273 och bifaller delvis motion 2005/06:Kr31.
Ställningstagande
Som framhålls i motion Kr273 är tillgången till kultur begränsad för synskadade. Det är därför av stor vikt att det finns information om programutbudet i radio och TV och att synskadade får tillgång till TV-program genom uppläst textremsa och syntolkning. Sändningstillstånden för SR, SVT och UR bör innehålla krav med denna innebörd.
Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen ska bifalla motion Kr273 (c) och delvis bifalla motion Kr31 (m).
24. | Programverksamhet för språkliga och etniska minoriteter, punkt 18 (fp) |
| av Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 24 om programverksamhet för språkliga och etniska minoriteter. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Kr33 yrkande 6 och 2005/06:Kr34 yrkandena 1 och 3, bifaller delvis proposition 2005/06:112 punkt 5 i denna del och avslår motionerna 2005/06:K367, 2005/06:Sf336 yrkandena 40 och 42 samt 2005/06:Kr336 yrkande 6.
Ställningstagande
Vi anser att regeringens ambitionsnivå då det gäller programverksamheten för språkliga och etniska minoriteter är alltför låg. Enligt vår mening är det inte tillräckligt att - som regeringen skriver i propositionen - språkliga och etniska minoriteters intressen ska beaktas i utbudet från radio och TV i allmänhetens tjänst. Vi anser i stället att invandrare och minoriteter behöver få ett större utrymme i public service-företagens programutbud. SR:s, SVT:s och UR:s sändningstillstånd bör förtydligas i detta avseende.
Vidare anser vi att det kan finnas goda skäl att - som föreslås i motion Kr32 (fp) - regeringen gör en översyn av den nationella minoritetspolitiken i förhållande till public service-verksamheten.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motionerna Kr33 (fp) yrkande 6 och Kr34 (fp) yrkandena 1 och 3, delvis bifalla propositionen punkt 5 i denna del samt avslå motionerna Kr336 (v) yrkande 6, K367 (s) och Sf336 (v) yrkandena 40 och 42.
25. | Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland, punkt 22 (c) |
| av Birgitta Sellén (c). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 25 om utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:K339 yrkande 3, 2005/06:Kr4 yrkande 9 och 2005/06:Kr299.
Ställningstagande
Jag vill framhålla vikten av att Sverige och Finland upprätthåller det TV-samarbete som pågått under många år mellan länderna även efter det att de har övergått till marksänd TV-distribution. En ny överenskommelse mellan Finlands och Sveriges regeringar bör snarast komma till stånd för att garantera att tillgången till Finlands TV i Sverige och SVT:s sändningar i Finland får minst samma omfattning som hittills.
Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen ska bifalla motionerna Kr4 (c) yrkande 9, Kr299 (s) och K339 (c) yrkande 3.
26. | Sveriges Utbildningsradio AB, punkt 24 (m) |
| av Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m) och Anita Sidén (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 26 om Sveriges Utbildningsradio AB. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Kr30 yrkande 8 och 2005/06:Kr233 yrkande 30, bifaller delvis proposition 2005/06:112 punkt 6 och avslår motion 2005/06:Kr36.
Ställningstagande
Som framgår av vår motion Kr30 (m) välkomnar vi att regeringen avser att låta en särskild utredare titta på Utbildningsradions (UR) höga kostnader och därefter återkomma med förslag på hur verksamheten ska göras mer kostnadseffektiv. Vi anser dock att den särskilda utredaren ska få i uppgift att överväga möjligheten att göra en organisatorisk förändring som går ut på att UR ombildas till en särskild distributionskanal för utbildning under SR och SVT. Vidare anser vi att en stor del av utbildningsproduktionen ska köpas in från andra producenter av utbildning. På så sätt skulle UR blir mer kostnadseffektivt.
Vi anser också att UR skulle kunna förbilliga sina kostnader genom att tillsammans med SR och SVT samutnyttja teknik och produktionsresurser mer.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motionerna Kr30 (m) yrkande 8, Kr233 (m) yrkande 30, delvis bifalla propositionen punkt 6 samt avslå motion Kr36 (c).
27. | Sveriges Utbildningsradio AB, punkt 24 (c) |
| av Birgitta Sellén (c). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 27 om Sveriges Utbildningsradio AB. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr36, bifaller delvis proposition 2005/06:112 punkt 6 och avslår motionerna 2005/06:Kr30 yrkande 8 och 2005/06:Kr233 yrkande 30.
Ställningstagande
Jag anser att UR:s möjligheter att söka och ta emot allmänna medel ska utvidgas till att även gälla andra särskilda utbildningsinsatser av engångskaraktär som från samhällets synpunkt är angelägna. Det skulle t.ex. kunna gälla en kampanj av det slag som föreslås i folkbildningspropositionen (prop. 2005/06:192 Lära, växa, förändra) och som syftar till att motverka den digitala klyftan i befolkningen.
Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen ska bifalla motion Kr36 (c) och delvisbifalla propositionen punkt 6 samt avslå motionerna Kr30 (m) yrkande 8 och Kr233 (m) yrkande 30.
28. | Principerna för finansiering och medelstilldelning, punkt 28 (m) |
| av Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m) och Anita Sidén (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 28 om principerna för finansiering och medelstilldelning. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:K340 yrkande 3, 2005/06:Kr30 yrkande 11, 2005/06:Kr233 yrkande 28 och 2005/06:Kr292, bifaller delvis motion 2005/06:Kr219 och avslår proposition 2005/06:112 punkt 9 i denna del och motionerna 2005/06:Kr33 yrkande 8 och 2005/06:Kr34 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser att avgiftsfinansieringen av public service-verksamheten ska upphöra. I stället bör verksamheten i fortsättningen finansieras med skattemedel på samma sätt som annan verksamhet som anses vara omistlig för allmänheten.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motionerna Kr30 (m) yrkande 11, Kr233 (m) yrkande 28, Kr292 (m) och K340 (m) yrkande 3, delvisbifalla motion Kr219 (c) samt avslå propositionen punkt 9 i denna del och motionerna Kr33 (fp) yrkande 8 och Kr34 (fp) yrkande 2.
29. | Principerna för finansiering och medelstilldelning, punkt 28 (fp) |
| av Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 29 om principerna för finansiering och medelstilldelning. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Kr33 yrkande 8 och 2005/06:Kr34 yrkande 2 och avslår proposition 2005/06:112 punkt 9 i denna del och motionerna 2005/06:K340 yrkande 3, 2005/06:Kr30 yrkande 11, 2005/06:Kr219, 2005/06:Kr233 yrkande 28 och 2005/06:Kr292.
Ställningstagande
Vi anser att public service-verksamheten ska finansieras på ett nytt och modernt sätt som långsiktigt säkrar dess oberoende och kvalitet. Vi föreslår därför att flera fristående fonder ska skapas för att stödja public service-produktioner inom radio och TV. Fonderna kan ges skilda profiler i syfte att öka mångfalden i utbudet. De ska bl.a. kunna bidra till en ökad regional spridning av samhällsbevakningen. Public service-fonderna ska få sina resurser från två källor. För det första ska ett grundkapital för fonderna byggas upp, t.ex. genom försäljning av statliga bolag. För det andra ska fonderna få årliga tillskott från auktionering av radiofrekvenser, från koncessionsavgifter för TV-sändningar och från nätavgifter. Produktionsresurserna hos SR, SVT och UR bör kunna övertas av personalen eller säljas som publika bolag på börsen. De tillgångar som dessa bolag har bör komma den framtida public service-verksamheten till nytta.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motionerna Kr33 (fp) yrkande 8 och Kr34 (fp) yrkande 2 samt avslå propositionen punkt 9 i denna del och motionerna Kr30 (m) yrkande 11, Kr219 (c), Kr233 (m) yrkande 28, Kr292 (m) och K340 (m) yrkande 3.
30. | Utvecklingen av samarbetet mellan public service-bolagen, punkt 29 (kd) |
| av Dan Kihlström (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 30 om utvecklingen av samarbetet mellan public service-bolagen. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr35 yrkande 7.
Ställningstagande
Av propositionen framgår det att regeringen avser att tillkalla en särskild utredare för att tillsammans med programbolagen ta fram förslag till hur ett effektivare resursutnyttjande ska åstadkommas. Som framgår av motion Kr35 (kd) undersöker programbolagen redan möjligheterna till samarbete inom alla områden utanför respektive bolags kärnverksamhet. Syftet är att de genom att samutnyttja stöd- och servicefunktionerna ska kunna lösgöra ytterligare resurser för programverksamheten. Detta är ett välkommet initiativ. Om det slår väl ut är det enligt min mening naturligt att påbörja en diskussion om att slå samman de tre bolagen till ett bolag. I de flesta europeiska länder är public service-verksamheten organiserad i en sammanhållen organisation för såväl radio och TV som utbildningsprogramverksamhet (yrkande 7).
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motion Kr35 (kd) yrkande 7.
31. | TV-avgiften, punkt 33 (m, fp) |
| av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström (fp) och Anita Sidén (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 33 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 31 om TV-avgiften. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr30 yrkande 9 och avslår proposition 2005/06:112 punkt 1 i denna del.
Ställningstagande
Vi avvisar regeringens förslag att höja TV-licensen fr.o.m. den 1 januari 2007.
Riksdagen bör således bifalla motion Kr30 (m) yrkande 9 och avslå propositionen punkt 1 i denna del.
32. | Uppräkning av TV-avgiften under resten av tillståndsperioden, punkt 34 (m, fp) |
| av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström (fp) och Anita Sidén (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 34 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 32 om uppräkning av TV-avgiften under resten av tillståndsperioden. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr30 yrkande 10.
Ställningstagande
Regeringen har i propositionen angett att TV-avgiften bör höjas årligen med 2 % varje år under tillståndsperioden, dvs. fr.o.m. 2007 t.o.m. 2012. Vi avvisar regeringens intention att höja TV-avgiften med 2 % varje år under tillståndsperioden. En sådan årlig automatisk höjning innebär att public service-företagen får en garanterad höjning av sin medelstilldelning. Detta ger helt fel signal till programföretagen. Det saknar motsvarighet inom andra områden, och det minskar trycket på nödvändiga förändringar inom företagen.
Med hänvisning till det anförda bör riksdagen bifalla motion Kr30 (m) yrkande 10.
33. | Bestämmelser om finansiering, avgiftsskyldighet och innehav av TV i lagen om TV-avgift, punkt 35 (m) |
| av Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m) och Anita Sidén (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 35 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 33 om bestämmelser i lagen om TV-avgift om finansiering, avgiftsskyldighet och innehav av TV. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr30 yrkande 12, bifaller delvis motion 2005/06:Kr35 yrkande 5 och avslår proposition 2005/06:112 punkt 1 i denna del och motion 2005/06:Kr228.
Ställningstagande
Vi avvisar regeringens förslag att i lagen (1989:41) om TV-avgift införa en ny bestämmelse vari begreppet TV-mottagare definieras. Med den föreslagna definitionen öppnar regeringen för att även andra apparater än TV-apparater ska avgiftsbeläggas i framtiden, vilket vi motsätter oss.
Med hänvisning till det anförda bör riksdagen bifalla motion Kr30 (m) yrkande 12, delvis bifalla motion Kr35 (kd) yrkande 5 och avslå propositionen punkt 1 i denna del samt motion Kr228 (m).
34. | Bestämmelser om finansiering, avgiftsskyldighet och innehav av TV i lagen om TV-avgift, punkt 35 (kd) |
| av Dan Kihlström (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 35 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 34 om bestämmelser i lagen om TV-avgift om finansiering, avgiftsskyldighet och innehav av TV. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr35 yrkande 5, bifaller delvis proposition 2005/06:112 punkt 1 i denna del och motion 2005/06:Kr30 yrkande 12 och avslår motion 2005/06:Kr228.
Ställningstagande
Jag avvisar regeringens förslag att i lagen (1989:41) om TV-avgift införa en ny bestämmelse (2 §), vari begreppet TV-mottagare definieras.
Förslaget innebär att ett betydligt större antal apparater skulle omfattas av den nya definitionen än vad regeringen låter påskina. Dessutom är det ett problem att den som i dag köper en apparat inte skulle kunna veta om den i framtiden kommer att omfattas av ett avgiftskrav. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett nytt lagförslag där begreppet ges en tydligare definition.
Med hänvisning till det anförda bör riksdagen bifalla motion Kr35 (kd) yrkande 5, delvis bifalla propositionen punkt 1 i denna del och motion Kr30 (m) yrkande 12 samt avslår motion Kr228 (m).
35. | Nordisk grannlands-TV, punkt 40 (c) |
| av Birgitta Sellén (c). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 40 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 35 om nordisk grannlands-TV. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:K339 yrkandena 1 och 2 samt 2005/06:Kr4 yrkande 8 och bifaller delvis motionerna 2005/06:Kr298 yrkandena 1-3, 2005/06:Kr328, 2005/06:Kr382 yrkande 17 och 2005/06:Kr396.
Ställningstagande
Digitaliseringen av TV-sändningarna har skapat helt nya möjligheter för den nordiska TV-publiken att få tillgång till nordiska grannlandsprogram. Jag anser att alla hushåll i Norden ska få möjlighet att ta emot minst en public service-kanal från vart och ett av de nordiska grannländerna. Regeringen bör därför i det nordiska samarbetet eftersträva att en överenskommelse kommer till stånd med en sådan innebörd.
Med hänvisning till det anförda bör riksdagen bifalla motionerna Kr4 (c) yrkande 8 och K339 (c) yrkandena 1 och 2 samt delvis bifalla motionerna Kr298 (fp) yrkandena 1-3, Kr328 (s), Kr382 (mp, -) yrkande 17 och Kr396 (s).
Särskilda yttranden
1. | Programverksamhet för språkliga och etniska minoriteter, punkt 18 (v) |
| Siv Holma (v) och Rossana Dinamarca (v) anför: |
Vi har ställt oss bakom förslaget i propositionen då det gäller riktlinjer för programverksamheten för språkliga och etniska minoriteter. Dessa gruppers intressen ska vara ett prioriterat område för en radio och TV i allmänhetens tjänst. Vi utgår därför från att programföretagen i sin programpolicy kommer att verka för att hela befolkningen ska speglas.
2. | Programverksamhet för språkliga och etniska minoriteter, punkt 18 (kd) |
| Dan Kihlström (kd) anför: |
Jag har ställt mig bakom förslaget i propositionen då det gäller riktlinjer för programverksamheten för språkliga och etniska minoriteter.
Som framgår av motion Kr35 (kd) har de olika minoriteterna behov av program på de egna språken och om den egna kulturen. Men de behöver även ta del av svenska nyheter på de egna språken. Jag utgår från att programbolagen är väl medvetna om de behov som finns och att de fördelar tillgänglig programtid mellan de olika intressegrupperna så rättvist som möjligt. Programbolagens uppdrag att öka tillgängligheten för dessa minoriteter måste genomföras på ett för alla acceptabelt sätt.
3. | Riktlinjer för programverksamhet för HBT-gruppen, punkt 20 (v) |
| Siv Holma (v) och Rossana Dinamarca (v) anför: |
Vi har inte ansett att det är nödvändigt att riksdagen gör ett särskilt uttalande om behovet av program för och om HBT-personer. Vi förutsätter nämligen att public service-företagen är väl medvetna om detta behov och att de därför utvecklar program som synliggör och även riktar sig till HBT-gruppen.
4. | Beredskapsfrågor, punkt 26 (c) |
| Birgitta Sellén (c) anför: |
Som framgår av motion Kr216 (c) är det av största betydelse att etermedierna fungerar i kris, så att medborgarna kan nås av nödvändig - ofta livsviktig - information i lägen då telefonen kanske inte fungerar. Jag har emellertid avstått från att reservera mig då det gäller regeringens förslag rörande public service-företagens uppgifter i beredskapshänseende. Jag har nämligen noterat att regeringen avser att uppdra åt berörda myndigheter att i samverkan med public service-företagen klarlägga om det finns svagheter i systemen och oklarheter i fråga om myndigheters skyldigheter och behörighet att varna och lämna vägledande information i hotande och akuta situationer. Jag förutsätter att denna klarläggande process genomförs skyndsamt.
5. | Överlåtelse av rättigheter till offentlig visning, punkt 36 (m, fp) |
| Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström (fp) och Anita Sidén (m) anför: |
I betänkandet förs ett resonemang om SVT:s möjligheter att skaffa sig intäkter genom att vidareförsälja rättigheter till offentlig visning och om hur dessa eventuella möjligheter förhåller sig till principen att SVT:s sändningar ska vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning utöver erlagd TV-avgift.
Vi har avstått från att reservera oss på denna punkt. Vi vill emellertid påminna om att vi i våra motioner Kr30 (m) och Kr33 (fp) föreslår att SVT:s verksamhet ska finansieras på annat sätt än med licensmedel och att vi är starkt kritiska till inkomster från sidoverksamhet.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2005/06:112 Viktigare än någonsin! Radio och TV i allmänhetens tjänst 2007-2012:
1. | Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift. |
2. | Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844). |
3. | Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om grundläggande principer för kommande tillståndsperiod (avsnitt 7). |
4. | Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om public service-uppdraget - ansvar och uppföljning (avsnitt 8). |
5. | Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om riktlinjer för programverksamheten (avsnitt 9). |
6. | Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 10). |
7. | Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om teknisk utveckling och distribution av radio och TV (avsnitt 11). |
8. | Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om beredskapsfrågor (avsnitt 12). |
9. | Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om ekonomiska förutsättningar (avsnitt 14). |
Följdmotioner
2005/06:Kr30 av Kent Olsson m.fl. (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om public service i en föränderlig tid. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om direkt sponsring. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om indirekt sponsring. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om public services sidoverksamhet. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Sveriges Radios och Sveriges Televisions 55-procentsmål. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillgänglighet till public service för funktionshindrade. |
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om detaljreglering av public services programutbud. |
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Utbildningsradion. |
9. | Riksdagen avslår regeringens förslag om höjd TV-avgift i enlighet med vad som anförs i motionen. |
10. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att TV-avgiften bör höjas med ca 2 % per år. |
11. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avgiftssystemet för public service. |
12. | Riksdagen avslår regeringens förslag om en ny definition av vad som är en TV-mottagare (förslag om ändring i 2 § lagen [1989:41] om TV-avgift). |
2005/06:Kr31 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
2005/06:Kr32 av Berndt Ekholm (s):
2005/06:Kr33 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att flytta fokus från organisation till public service-funktion. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att direkt sponsring över huvud taget inte skall förekomma i public service. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att iaktta stor restriktivitet och skapa klara regler för indirekt sponsring t.ex. genom åtaganden som följer av köp av visningsrätter eller inom ramen för EBU. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om krav på decentraliserad produktion av public service. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillgänglighet för funktionshindrade. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om programverksamhet för språkliga och etniska minoriteter. |
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om public service-bolagens sidoverksamheter. |
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ny modell för finansiering av public service-produktion. |
2005/06:Kr34 av Nina Lundström (fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en sammanhållen minoritetspolitik för public service-verksamheten. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om finansiering av programverksamhet för nationella minoriteter. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillgänglighet. |
2005/06:Kr35 av Dan Kihlström m.fl. (kd):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ansvaret för saklighet, allsidighet, spegling och relevans. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fler sändningar på teckenspråk. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om målet för andelen textade program. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om gudstjänster och kultur. |
5. | Riksdagen begär att regeringen skall återkomma med en tydligare definition av TV-mottagare. |
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utvecklingen av samarbetet mellan programbolagen. |
2005/06:Kr36 av Margareta Andersson (c):
Motion väckt med anledning av skr. 2005/06:110
2005/06:So46 av Kenneth Johansson m.fl. (c):
21. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om direktiven till Sveriges Radio och SVT. |
22. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att direktivet avseende SVT:s textning skall omfatta även kanalerna SVT24 och Kunskapskanalen. |
Motion väckt med anledning av prop. 2005/06:2
2005/06:Kr4 av Birgitta Sellén m.fl. (c):
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör eftersträva en nordisk överenskommelse om en nordisk tillämpning av public service-principen. |
9. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sända SVT:s program i Finland. |
Motion från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:Kr396 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om HBT-frågor i public service-företagen. |
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2005
2005/06:K267 av Johan Linander (c):
2005/06:K339 av Håkan Larsson och Sven Bergström (båda c):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en nordisk public service-princip som innebär att alla hushåll i Norden skall ha tekniska möjligheter att ta emot minst en public service-kanal från vart och ett av de nordiska grannländerna. |
2. | Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om hur utbudet av nordisk grannlands-TV kan göras tillgängligt för alla hushåll i Sverige i enlighet med vad i motionen anförs. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en överenskommelse skall träffas mellan Sverige och Finland som säkerställer att tillgången till Finlands TV i Sverige och SVT:s sändningar i Finland blir minst lika stor som hittills. |
2005/06:K340 av Göran Lennmarker m.fl. (m):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om public services framtida roll. |
3. | Riksdagen beslutar att mottagaravgiften avskaffas i enlighet med vad som anförs i motionen. |
4. | Riksdagen beslutar att det skall finnas två självständiga nyhetsredaktioner inom SVT så länge SVT förfogar över dagens kanaler i enlighet med vad som anförs i motionen. |
2005/06:K367 av Yilmaz Kerimo (s):
2005/06:Ju475 av Inger Davidson m.fl. (kd, m, fp, v, c, mp):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett Internetråd, i syfte att förebygga Internetrelaterad brottslighet mot barn, bör inrättas. |
2005/06:Sf336 av Lars Ohly m.fl. (v):
40. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen i kommande översyn i samband med förnyelse av sändningstillståndet bör understryka skillnaden mellan integration och assimilation liksom mångspråkigheten som ett grundläggande värde i samhället. |
42. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att public service i anställnings- och programpolicy verkar för att vara en spegelbild av befolkningen. |
2005/06:Kr209 av Eva Flyborg (fp):
2005/06:Kr216 av Eskil Erlandsson och Staffan Danielsson (båda c):
2005/06:Kr219 av Johan Linander (c):
2005/06:Kr228 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
2005/06:Kr233 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):
16. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att fler föreställningar på landets statliga teatrar bör sändas via public service. |
27. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rollen för public service i det nya medielandskapet. |
28. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om finansieringen av public service. |
30. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Utbildningsradion. |
2005/06:Kr239 av Anita Brodén m.fl. (fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utökning av textade program i SVT. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör återkomma till riksdagen med redovisning av vilka ytterligare åtgärder man ämnar vidta för att 50 % av svenskspråkiga public service-program skall vara textade, om man inte lyckats uppnå målet före utgången av 2005. |
2005/06:Kr244 av Håkan Larsson (c):
2005/06:Kr253 av Cecilia Wikström (fp):
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skärpa regelsystemen för Sveriges Radio, Sveriges Television och svenska dagstidningar så att hat, hets och antisemitiska uttryck i svenska medier inte på några grunder kan medges. |
2005/06:Kr257 av Solveig Hellquist (fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att inhämta information och kunskaper om t.ex. mediernas och Internets eventuella inflytande vad gäller attityder till våld och dagens våldsutveckling liksom synen på könsroller. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en kampanj mot våld och stereotypa bilder av män och kvinnor. |
2005/06:Kr273 av Lars-Ivar Ericson (c):
2005/06:Kr292 av Peter Danielsson (m):
2005/06:Kr298 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det digitala marknätet bör innehålla nordiska TV-kanaler. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införandet av digital-TV inte skall försämra möjligheten att se grannländers TV. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att man i Skåne samordnar införandet av digital-TV med motsvarande förändringar i Danmark. |
2005/06:Kr299 av Raimo Pärssinen och Sinikka Bohlin (båda s):
2005/06:Kr303 av Maria Larsson (kd):
2005/06:Kr328 av Hans Hoff (s):
2005/06:Kr336 av Lars Ohly m.fl. (v):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i kommande översyn i samband med förnyelse av sändningstillstånd för Sveriges Radio och Sveriges Television understryka skillnaden mellan integration och assimilation liksom mångspråkigheten som ett grundläggande värde i samhället. |
2005/06:Kr382 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -):
16. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att texta 100 % av program med svenskt ursprung. |
17. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen låter utreda lösningar som i högre grad kan ge allmänheten större möjligheter att se de övriga ländernas public service-kanaler i enlighet med vad som anförs i motionen. |
2005/06:Kr396 av Leif Jakobsson (s):
2005/06:Kr413 av Dan Kihlström m.fl. (kd):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om public service i hela landet. |
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om SVT:s programtextning. |
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om TV-sända gudstjänster. |
2005/06:Kr417 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
12. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Sveriges Radios ansvar för konstmusiken. |
2005/06:Ub591 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ljudsignal för TV-program med våldsinslag. |
2005/06:MJ525 av Anita Brodén m.fl. (fp, kd, c, mp):
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att hållbarhetsaspekten skall inbegripas i kriterierna för SVT:s sändningstillstånd. |
Bilaga 2
Regeringens lagförslag