Konstitutionsutskottets betänkande 2005/06:KU16 | |
Säkerhetsskydd m.m. | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlas riksdagsstyrelsens framställning 2005/06:RS1 Säkerhetsskydd m.m., en motion med anledning av framställningen samt sex motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2005.
I framställningen föreslår riksdagsstyrelsen att lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen ersätts med en ny lag om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter. Den nya lagen föreslås innehålla grundläggande bestämmelser om säkerhetsskyddet. Tanken är den att riksdagsförvaltningen och övriga myndigheter under riksdagen i föreskriftsform skall få meddela de närmare bestämmelser som behövs på området.
Vidare föreslår riksdagsstyrelsen bl.a. ändringar i lagen (1988:144) om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler. Ändringarna innebär i huvudsak att möjligheten att besluta om säkerhetskontroll utvidgas till att avse anställda i de fall det finns särskilda skäl för det.
Lagändringarna förslås träda i kraft den 1 juli 2006.
Utskottet har inhämtat ett yttrande från Lagrådet.
Utskottet, som följt Lagrådets förslag, föreslår att de myndigheter under riksdagen som den nya lagen om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter skall gälla för räknas upp i lagen. Vidare föreslår utskottet, även detta efter påpekande från Lagrådet, att vissa bestämmelser i lagen om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler tas bort. Det gäller möjligheten att i stället för att låta t.ex. en väska genomgå säkerhetskontroll, ha rätt att lämna in den till förvaring varefter den som lämnat in väskan inte får vägras tillträde till riksdagens lokaler. Utskottet anser att dessa bestämmelser är otidsenliga.
När det gäller förslaget till lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen föreslår utskottet den språkliga justering som Lagrådet förordat.
Utskottet tillstyrker i övrigt riksdagsförvaltningens lagförslag och föreslår att riksdagen avslår samtliga motioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Säkerhetsskydd i riksdagen och myndigheter under riksdagen |
| Riksdagen antar utskottets i bilaga 3 intagna förslag till lag om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter. Därmed bifaller riksdagen delvis framställning 2005/06:RS1 i denna del och avslår motionerna 2005/06:K2, 2005/06:K201 yrkandena 1, 2, 4 och 5 i denna del och 2005/06:K223. |
2. | Säkerhetskontroll |
| Riksdagen antar utskottets i bilaga 3 intagna förslag till lag om ändring i lagen (1988:144) om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler. Därmed bifaller riksdagen delvis framställning 2005/06:RS1 i denna del och avslår motion 2005/06:K201 yrkandena 3 och 5 i denna del. |
3. | Instruktionen för riksdagsförvaltningen |
| Riksdagen antar utskottets i bilaga 3 intagna förslag till lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen. Därmed bifaller riksdagen delvis framställning 2005/06:RS1 i denna del. |
4. | Övriga förslag till lagändringar |
| Riksdagen antar riksdagsstyrelsens i bilaga 2 intagna förslag till 1. lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar. 2. lag om ändring i riksdagsordningen. Därmed bifaller riksdagen framställning 2005/06:RS1 i denna del. |
Stockholm den 31 januari 2006
På konstitutionsutskottets vägnar
Göran Lennmarker
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Lennmarker (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s), Inger Jarl Beck (s), Mats Einarsson (v), Anders Bengtsson (s), Henrik S Järrel (m), Helene Petersson (s), Helena Bargholtz (fp), Kerstin Lundgren (c), Billy Gustafsson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Karin Åström (s), Gustav Fridolin (mp), Liselott Hagberg (fp) och Helena Höij (kd).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Ärendets beredning fram till dess riksdagsstyrelsens framställning lagts fram för riksdagen framgår av framställningen.
Konstitutionsutskottet har den 13 december 2005 beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över de fyra första lagförslagen i riksdagsstyrelsens framställning. Lagrådet har avgivit yttrande den 16 januari 2006. Lagrådets yttrande finns som bilaga 4. Konstitutionsutskottet har följt Lagrådets förslag och därtill gjort vissa ändringar av språklig karaktär.
Utskottets överväganden
Säkerhetsskydd i riksdagen och myndigheter under riksdagen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet, som har beaktat Lagrådets synpunkter, föreslår att riksdagen antar utskottets förslag till lag om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter och avslår motioner med yrkanden som den nya lagen tillgodoser. Utskottet avstyrker också yrkanden i ämnen som riksdagsstyrelsen genom föreskrifter har att bestämma om.
Förslaget till ny lag om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter
Framställningen
I framställningen framför riksdagsstyrelsen att det är en viktig utgångspunkt att öppenhet i vårt statsskick utgör en grundläggande förutsättning för det offentliga livet och att detta förhållande självklart skall prägla arbetet i riksdagen i dess egenskap av ledande statsorgan. Mot intresset av öppenhet måste emellertid vägas intresset av säkerhet. Det är av utomordentlig vikt att den demokratiska beslutsprocessen inte störs eller hindras av hot eller angrepp mot riksdagen. För att kunna värna den demokratiska beslutsprocessen och riksdagens öppenhet mot sådana hot eller angrepp som inte kunde förutses när lagen (1983:952) om säkerhetsskydd i riksdagen kom till, är det angeläget att lagen moderniseras.
I framställningen föreslås att tillämpningsområdet för den nya lagen utvidgas i förhållande till nu gällande lag genom att den nya lagen skall omfatta även myndigheter under riksdagen.
Till skillnad från säkerhetsskyddslagen (1996:627) innehåller inte lagen om säkerhetsskydd i riksdagen några bestämmelser om skydd mot terrorism. Den föreslagna lagen om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter föreslås innehålla en bestämmelse om skydd mot terrorism.
Bestämmelser som är detaljerade föreslås meddelas såsom föreskrifter hos respektive myndighet, varför myndigheterna bemyndigas att meddela de närmare föreskrifter som behövs för tillämpningen av lagen och av säkerhetsskyddslagens bestämmelser om säkerhetsprövning.
Om presslegitimation
Det krävs ingen formell utbildning eller medlemskap i någon organisation för att få kalla sig journalist. Titeln är inte skyddad på samma sätt som titeln polis, läkare eller advokat. För en journalist underlättar det möjligheten att utföra sitt arbete om han eller hon kan legitimera sig som journalist. För detta ändamål finns s.k. presskort. Presskort ges i Sverige framför allt ut av Journalistförbundet till dess medlemmar. Det finns också medieföretag som ger ut egna presskort till sina anställda. För att få presskort av Journalistförbundet krävs medlemskap. Enligt Journalistförbundets hemsida (www.sjf.se, den 18 januari 2006) krävs det för att en frilansjournalist skall få medlemskap att frilansjournalisten huvudsakligen skall arbeta som journalist och att hans eller hennes inkomst skall ha uppgått till i genomsnitt 7 800:- i månaden i minst fyra månader. Det senare måste frilansjournalisten kunna styrka.
Lagrådet
Lagrådet har i sitt yttrande framfört synpunkten att man av första paragrafens ordalydelse får intrycket att riksdagsförvaltningen inte är en myndighet. Vidare har Lagrådet framfört att det av riksdagsstyrelsens förslag till ny lag inte kan anses alldeles klart vilka organ som i den föreslagna första paragrafen avses med riksdagens myndigheter. Lagrådet förordar att en uppräkning sker i paragrafen. Som en konsekvens av uppräkningen av myndigheter i första paragrafen, har Lagrådet föreslagit ändringar i ytterligare ett par paragrafer. De övriga synpunkter som Lagrådet framfört på lagförslaget är av språklig natur. Lagrådet har bl.a. framfört att det utgår från att föreskriftsrätten som regleras i 10 § inte skall vara så omfattande som ordalydelsen kan ge intryck av, utan att den skall begränsas till att gälla respektive myndighets verksamhetsområde.
Motionerna
I motion 2005/06:K2 av Gustav Fridolin (mp) anför motionären att förslaget till nytt ackrediteringssystem för journalister kan innebära onödiga ingripanden i mediernas rätt att granska de folkvaldas arbete i riksdagen. Det viktiga, menar motionären, är att ackrediteringssystemet inte i orimlig grad försvårar arbetet för medierna och heller inte på något sätt förhindrar detta arbete. Inte heller får rätten att befinna sig på åhörarläktaren inskränkas. Motionären menar att det bör beaktas att det blir allt vanligare att journalister inte är anställda utan arbetar på frilansbasis och därmed har osäkra anställningsförhållanden. Detta får inte utgöra hinder för att de skall kunna utföra sitt arbete med att granska riksdagens arbete. Vidare anför motionären att ackrediteringen inte får ta för lång tid. Att kräva någon eller några dagars varsel i förväg överensstämmer inte med den verklighet som journalister tvingas jobba i.
I motion 2005/06:K201 av Johan Pehrson (fp) anför motionären dels att säkerhetsskyddet i riksdagen skall innefatta skydd mot terrorism (yrkande 1), dels att det i den nuvarande lagen om säkerhetsskydd i riksdagen finns en mängd bestämmelser som inte borde regleras i lag (yrkande 2). Vidare anför motionären att riksdagen bör ge riksdagsstyrelsen till känna att även riksdagsledamöter skall omfattas av obligatoriet att bära behörighetsbricka. Detta för att underlätta för säkerhetspersonalen att identifiera obehöriga, vilket förbättrar säkerheten i riksdagen (yrkande 4).
I motion 2005/06:K223 av Tobias Billström (m) anför motionären att elektroniska lås bör installeras till samtliga kontorsutrymmen så att in- och utpassering kan kontrolleras i efterhand. Även motion 2005/06:K201 av Johan Pehrson (fp) behandlar elektroniska lås och tillträdesbegränsning. Motionären framför att tillgängligheten till utrymmen bör begränsas och att om det finns ett behov av tillträde till visst utrymme, detta kan lösas genom ett ansöknings- eller anmälningsförfarande (yrkande 5 senare ledet).
Utskottets ställningstagande
Lagrådet har ifrågasatt om det kan anses alldeles klart vilka organ som i den föreslagna nya lagens första paragraf avses med uttrycket "riksdagens myndigheter". Lagrådet anser också att det inte klart framgår att riksdagsförvaltningen är en myndighet under riksdagen. Det senare är av betydelse när det talas om "riksdagens myndigheter" på andra ställen i den föreslagna lagen. Lagrådet förordar att de myndigheter för vilka lagen skall gälla räknas upp i paragrafen. Utskottet godtar vad Lagrådet förordat.
De synpunkter som Lagrådet i övrigt haft på den föreslagna nya lagen om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter är närmast av språklig natur. Utskottet godtar även dessa Lagrådets synpunkter.
Tanken med den nya lagen är att den skall utgöra en ramlagstiftning och att myndigheterna skall meddela de närmare föreskrifter som behövs för att uppnå ett fullgott säkerhetsskydd. Därmed synes yrkande 2 i motion 2005/06:K201 (fp) vara tillgodosett. Den föreslagna nya lagen omfattar även terrorism varför även yrkande 1 i samma motion är tillgodosett. Båda dessa yrkanden bör därför avslås. De närmare detaljerna i föreskrifterna är något som enligt den föreslagna lagen överlåts åt respektive myndighet att bestämma. Till detaljnivån hör föreskrifter om förekomst av elektroniska lås och eventuell tillträdesbegränsning för de anställda samt vem som skall bära behörighetsbricka. Därmed bör både motion 2005/06:K223 (m) och motion 2005/06:K201 (fp) yrkandena 4 och 5 senare ledet avslås.
Till de områden som myndigheterna har att besluta om genom föreskrifter hör tillträdesskyddet. För riksdagsförvaltningens del gäller det rätten att vistas i riksdagens lokaler. I framställningen behandlas ett ackrediteringssystem för massmedier. Såsom även påpekas i framställningen skall det vid styrelsens kommande arbete med föreskrifterna vara en självklar utgångspunkt att riksdagen alltjämt skall präglas av en särskild öppenhet gentemot medierna. I den föreslagna lagens andra paragraf tas också en bestämmelse om detta in. Ett ackrediteringssystem måste enligt utskottets uppfattning utformas så att det inte i orimlig grad förhindrar eller försvårar arbetet för medierna. Alla journalisters rätt att granska makten bör beaktas. Det bör därför vara en målsättning att åstadkomma ett enkelt, snabbt och smidigt ackrediteringsförfarande. Det tar t.ex. enligt uppgift endast fem till tio minuter för en journalist att erhålla ackreditering hos Europaparlamentet. Ett ackrediteringssystem skall inte förutsätta att journalisten innehar s.k. presskort. Han eller hon kan visa att han eller hon är verksam som journalist på annat sätt. Hur bestämmelserna för ackreditering i detalj skall utformas är en fråga för riksdagsstyrelsen att bestämma. Motion 2005/06:K2 (mp) bör därför avslås.
Säkerhetskontroll
Utskottets förslag i korthet
Utskottet, som har beaktat Lagrådets synpunkter, föreslår att riksdagen antar utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1988:144) om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler och avslår motioner med yrkanden i ämnen som riksdagsstyrelsen genom föreskrifter har att bestämma om.
Förslaget till lag om ändring i lagen om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler
Framställningen
Riksdagsstyrelsen föreslår vidare att beslut om säkerhetskontroll enligt lagen (1988:144) om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler, som skall fattas av talmannen, med undantag för riksdagens ledamöter bör kunna omfatta alla personer som uppehåller sig i riksdagens lokaler. Anställda vid riksdagsförvaltningen och partikanslierna skall kunna omfattas av kontrollen om det finns särskilda skäl. Den som vägrar att underkasta sig säkerhetskontroll får vägras tillträde till eller avlägsnas från riksdagens lokaler. Beslut om säkerhetskontroll skall omfatta visst tillfälle eller viss tid.
Bestämmelser i lagen om säkerhetskontroll
Av lagen (1988:144) om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler framgår att säkerhetskontroll får äga rum om det kan befaras att brott kommer att begås som innebär allvarlig fara för någons liv, hälsa eller frihet eller för omfattande förstörelse av egendom. Vid kontrollen skall vapen och andra föremål som kan komma till användning vid sådana brott eftersökas. Kontrollen omfattar besökare till åhörarläktaren och lokaler för utskottens sammanträden samt gäller undersökning av vad besökare bär på sig eller för med sig i väskor e.d. Besökare som inte underkastar sig säkerhetskontroll skall vägras tillträde till riksdagens lokaler. Den som inte går med på undersökning av väskor eller annat föremål skall beredas tillfälle att lämna in föremålet till förvaring under besöket. Lämnas föremålet får tillträde till åhörarläktaren eller sammanträdeslokalen inte vägras. Påträffas ett sådant föremål som eftersöks, skall den som medför det - om föremålet inte tas i beslag - anmodas att lämna det ifrån sig. Lämnas inte föremålet får besökaren avlägsnas från riksdagens lokaler. Om innehavaren av ett påträffat föremål är okänd får föremålet omhändertas.
Lagrådet
Lagrådet har ifrågasatt om det bidrar till säkerheten i riksdagens lokaler att det finns en möjlighet att i stället för att underkasta sig föreskriven säkerhetskontroll välja att lämna sin icke kontrollerade väska till förvaring i riksdagen. Den som inte tillåter undersökning av väska eller annat föremål skall, om det inte anses olämpligt, beredas tillfälle att lämna in föremålet till förvaring. Tillträde till riksdagens lokaler får då inte vägras. Lagrådet anser dock att det i sammanhanget förtjänar att uppmärksammas att enligt 4 § får väskor och andra föremål som lämnats till förvaring undersökas om det finns särskilda skäl.
Motionsyrkanden
I motion 2005/06:K201 av Johan Pehrson (fp) anför motionären att säkerhetskontrollen bör omfatta inte bara besökare utan även ledamöter och anställda vid partikanslierna (yrkande 3) samt dem som anställs och arbetar i riksdagen (yrkande 5 första ledet).
Utskottets ställningstagande
Det är viktigt att den demokratiska beslutsprocessen inte hindras eller störs av hot eller angrepp. Lagen om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler kom till år 1988. Omvärlden har väsentligt förändrats sedan dess när det gäller hotbilden mot offentliga inrättningar.
Lagrådet har ifrågasatt om det bidrar till säkerheten i riksdagens lokaler att det finns en möjlighet att i stället för att underkasta sig föreskriven säkerhetskontroll välja att lämna sin icke kontrollerade väska till förvaring i riksdagen. Tillträde får då inte vägras till riksdagens lokaler och kontroll av väskan får ske endast om det finns särskilda skäl.
Bestämmelsen har sin grund i tanken om öppenhet i den demokratiska beslutsprocessen. Den förändrade bilden av omvärlden kan dock medföra att en intresseavvägning mellan öppenhet och säkerhet får ett annat utfall i dag än för två decennier sedan. Möjligheten att lämna in sin väska och därefter inte få vägras tillträde till riksdagens åhörarläktare eller lokaler för utskottens offentliga sammanträden synes otidsenlig. I varje fall bör inte detta regleras i lag, utan det kan i stället överlämnas till riksdagsstyrelsen att besluta om hur inpasseringen till sådana utrymmen praktiskt skall anordnas. Vad som i lagen sägs om inlämnande av väskor skall därför tas bort.
Den föreslagna ändringen av lagen innebär att samtliga kategorier förutom riksdagsledamöter får omfattas av säkerhetskontroll. Därmed avstyrks motion 2005/06:K201 (fp) yrkandena 3 och 5 första ledet.
Instruktionen för riksdagsförvaltningen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen antar utskottets förslag till lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen.
Framställningen
Lagen om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter gäller i verksamhet i riksdagen. Eftersom det inte är meningen att ålägga riksdagen de skyldigheter som framgår av lagen, föreslår riksdagsstyrelsen att lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen ändras så att de nya uppgifterna åläggs riksdagsförvaltningen.
Lagrådet
Lagrådet har framfört att det under den fortsatta beredningen bör beskrivas vad som avses i förslaget till lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen med huvuduppgiften att svara för säkerheten i riksdagen, så att det klart framgår hur den uppgiften skiljer sig från och sannolikt är mer omfattande än att se till att det säkerhetsskydd finns som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och övriga omständigheter.
Utskottets ställningstagande
Det är riksdagsförvaltningen och inte riksdagen som skall svara för de uppgifter som framgår av den föreslagna lagen om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter. Utskottet tillstyrker lagändringen med den justering av språket som utskottet har gjort.
Utöver ansvaret för vad som kan ankomma på riksdagsförvaltningen enligt den nya lagen, har naturligtvis riksdagsförvaltningen till uppgift att i annat hänseende ansvara för säkerhetsfrågor samt meddela föreskrifter i dessa. Dessa frågor kan t.ex. gälla skydd för liv och egendom inom verksamhetsområdet.
Övriga förslag till lagändringar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar samt lag om ändring i riksdagsordningen.
Övriga förslag till lagändringar
När det gäller samhällsviktiga anläggningar föreslår riksdagsstyrelsen att lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar ändras så att anläggningar och områden som staten har äganderätt eller nyttjanderätt till och som disponeras av riksdagen skall kunna förklaras som skyddsobjekt. Lagrådet har lämnat lagförslaget utan erinran.
Förslaget till ändring i riksdagsordningen utgör endast en följdändring. Lagrådets yttrande över förslaget har inte inhämtats.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens framställning vad avser dessa förslag.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Framställningen
Framställning 2005/06:RS1 Säkerhetsskydd m.m.:
1. lag om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter.
2. lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen.
3. lag om ändring i lagen (1988:144) om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler.
4. lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar.
5. lag om ändring i riksdagsordningen.
Följdmotion
2005/06:K2 av Gustav Fridolin (mp):
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2005
2005/06:K201 av Johan Pehrson (fp):
1. | Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att säkerhetsskyddet i riksdagen skall innefatta skydd mot terrorism. |
2. | Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att ändra vissa formuleringar i lagstiftningen gällande de organisatoriska förhållandena. |
3. | Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att säkerhetskontroller på riksdagen skall omfatta alla, även ledamöter och partianställda. |
4. | Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att riksdagsstyrelsen bör uttala att alla som vistas i riksdagen skall omfattas av obligatoriet att bära riksdagslegitimation. |
5. | Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att utvidga säkerhetskontrollerna av dem som anställs och arbetar i riksdagen och deras tillträde till riksdagens lokaler. |
2005/06:K223 av Tobias Billström (m):
Bilaga 2
Riksdagsstyrelsens lagförslag
Bilaga 3
Utskottets lagförslag
1 Utskottets förslag till lag om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter
Härigenom föreskrivs följande
2 § |
I verksamhet där lagen gäller skall det säkerhetsskydd finnas som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och övriga omständigheter.
Säkerhetsskyddet skall utformas med beaktande av enskildas rätt att enligt tryckfrihetsförordningen ta del av allmänna handlingar samt med beaktande av enskildas integritet.
Vid utformningen av säkerhetsskyddet i riksdagen och riksdagsförvaltningen skall öppenhet gentemot allmänheten och företrädare för massmedierna särskilt beaktas.
3 § |
Med säkerhetsskydd avses
1. skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet,
2. skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess enligt sekretesslagen (1980:100) och som rör rikets säkerhet och
3. skydd mot terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott (terrorism), även om brotten inte hotar rikets säkerhet.
4 § |
Säkerhetsskyddet skall förebygga
1. att uppgifter som omfattas av sekretess och som rör rikets säkerhet obehörigen röjs, ändras eller förstörs (informationssäkerhet),
2. att obehöriga får tillträde till platser där de kan få tillgång till uppgifter som avses i 1 eller där verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet bedrivs (tillträdesbegränsning) och
3. att personer som inte är pålitliga från säkerhetssynpunkt deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet (säkerhetsprövning).
Säkerhetsskyddet skall även i övrigt förebygga terrorism.
5 § |
Vid utformningen av informationssäkerheten skall behovet av skydd för automatiserad informationsbehandling beaktas särskilt.
6 § |
Tillträdesbegränsningar skall utformas så att den enskildes rätt att röra sig fritt inte inskränks mer än nödvändigt.
Bestämmelser om allmänhetens tillträde till riksdagens kammare och utskott finns i riksdagsordningen och i lagen (1988:144) om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler.
Bestämmelser om förbud mot tillträde till vissa anläggningar finns i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar.
7 § | |
Bestämmelser om säkerhetsprövning för riksdagen och riksdagens myndigheter finns i säkerhetsskyddslagen (1996:627). | För riksdagen och de myndigheter som avses i 1 § finns bestämmelser om säkerhetsprövning i säkerhetsskyddslagen (1996:627). |
8 § | |
När en myndighet som lagen gäller för avser att begära in anbud eller träffa avtal om upphandling där det förekommer uppgifter som med hänsyn till rikets säkerhet omfattas av sekretess, skall myndigheten träffa ett skriftligt avtal (säkerhetsskyddsavtal) med anbudsgivaren eller leverantören om det säkerhetsskydd som behövs i det enskilda fallet. | När en myndighet som lagen gäller för avser att begära in anbud eller träffa avtal om upphandling där det förekommer uppgifter som med hänsyn till rikets säkerhet omfattas av sekretess, skall myndigheten träffa ett skriftligt avtal (säkerhetsskyddsavtal) med anbudsgivaren eller leverantören om det säkerhetsskydd som behövs i det särskilda fallet. |
Om säkerhetsskyddslagen (1996:627) gäller för anbudsgivaren eller leverantören på grund av 1 § 2 eller 3 i den lagen, kan anbudsgivarens eller leverantörens skyldigheter enligt lagen inte göras mindre långtgående genom villkoren i säkerhetsskyddsavtalet.
9 § | |
Myndigheter som lagen gäller för skall se till 1. att de som berörs av bestämmelserna i denna lag informeras om innehållet i den och får utbildning i frågor om säkerhetsskydd och 2. att säkerhetsskyddet kontrolleras. | De myndigheter som avses i 1 §skall var och en inom sitt verksamhetsområde se till 1. att de som berörs av bestämmelserna i denna lag informeras om innehållet i lagen och ges utbildning i frågor om säkerhetsskydd och 2. att säkerhetsskyddet kontrolleras. |
10 § | |
Av 5 § lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen följer att riksdagsförvaltningen får meddela föreskrifter och råd inom sitt verksamhetsområde. Övriga myndigheter under riksdagen får meddela de närmare föreskrifter som behövs för tillämpningen av 1. denna lag och 2. säkerhetsskyddslagens (1996:627) bestämmelser om säkerhetsprövning. | Av 5 § lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen framgår att riksdagsförvaltningen får meddela föreskrifter inom sitt verksamhetsområde. Övriga myndigheter som avses i 1 § får meddela de närmare föreskrifter inom sitt verksamhetsområde som behövs för tillämpning av 1. denna lag och 2. säkerhetsskyddslagens (1996:627) bestämmelser om säkerhetsprövning. |
--------------
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006 då lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen upphör att gälla.
2 Utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1988:144) om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler
Härigenom föreskrivs att 2 - 4 och 6 §§ lagen (1988:144) om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler skall ha följande lydelse.
Riksdagsstyrelsens förslag | Utskottets förslag |
2 § | |
Beslut om säkerhetskontroll fattas av talmannen och skall avse visst tillfälle eller viss tid.
3 § |
Säkerhetskontroll får omfatta den som utan att vara ledamot av riksdagen uppehåller sig i riksdagens lokaler. Kontroll av anställda vid riksdagsförvaltningen och partikanslierna får dock endast ske om det finns särskilda skäl för det. Talmannen får, om särskilda skäl talar för det, undanta personer från kontrollen.
Nuvarande lydelse | Utskottets förslag |
4 § | |
Vid säkerhetskontroll skall vapen och andra föremål som är ägnade att komma till användning vid brott som avses i 1 § eftersökas. För detta ändamål får kroppsvisitation äga rum. Väskor och andra föremål som medförs till eller påträffas i riksdagens lokaler får undersökas. Väskor och andra föremål som lämnats till sådan förvaring som avses i 6 § får dock endast undersökas om det finns särskilda skäl. | Vid säkerhetskontroll skall vapen och andra föremål som är ägnade att komma till användning vid brott som avses i 1 § eftersökas. För detta ändamål får kroppsvisitation äga rum. Väskor och andra föremål som medförs till eller påträffas i riksdagens lokaler får undersökas. |
--------------
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.
3 Utskottets förslag till lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen skall ha följande lydelse.
--------------
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.
Bilaga 4
Lagrådsyttrande som begärts av utskottet