Justitieutskottets betänkande 2005/06:JuU13 | |
Företagsbot | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2005/06:59 Företagsbot. I propositionen lämnas förslag med syfte att effektivisera systemet med företagsbot och öka den praktiska användningen av sanktionen för brott i näringsverksamhet. Enligt regeringen bör incitamenten för en näringsidkare att organisera verksamheten på ett sätt som motverkar överträdelser öka, vilket förutses få betydelse också i konkurrenshänseende.
Lagändringarna föreslås träda kraft den 1 juli 2006.
Det har inte väckts några motioner med anledning av propositionen, och utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag.
Till betänkandet är fogat ett särskilt yttrande (mp).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Företagsbot |
Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i brottsbalken, 2. lag om ändring i rättegångsbalken, 3. lag om ändring i lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:59. |
Stockholm den 21 februari 2006
På justitieutskottets vägnar
Johan Pehrson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Johan Pehrson (fp), Britta Lejon (s), Rolf Olsson (v), Margareta Persson (s), Beatrice Ask (m), Lennart Nilsson (s), Peter Althin (kd), Göran Norlander (s), Johan Linander (c), Joe Frans (s), Cecilia Magnusson (m), Kerstin Andersson (s), Leif Björnlod (mp), Christer Erlandsson (s), Hillevi Engström (m), Karin Granbom (fp) och Ameer Sachet (s).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Företagsbotsutredningen (dir. 1995:95) överlämnade i oktober 1997 betänkandet Straffansvar för juridiska personer (SOU 1997:127). Därefter utarbetades inom Justitiedepartementet som ett led i en fortsatt beredning av frågan om en reform av företagsbotsinstitutet en promemoria med förslag till effektivisering av regelsystemet inom ramen för det befintliga systemet med företagsbot, Företagsbot (Ds 2001:69).
Under våren 2005 utarbetades inom Näringsdepartementet en promemoria om Sveriges antagande av rådets rambeslut om förstärkning av det straffrättsliga regelverket för bestraffning av föroreningar orsakade av fartyg. På grundval av promemorian utarbetade regeringen proposition 2004/05:157 Antagande av rambeslut om straffrättsliga regler vid föroreningar från fartyg. I propositionen föreslog regeringen att riksdagen skulle godkänna rambeslutet. Regeringen redovisade också huvuddragen kring de lagändringar som rambeslutet kräver. Några konkreta lagförslag lades inte fram i propositionen, utan det angavs att de redovisade lagstiftningsbehoven skulle komma att beredas vidare och behandlas i ett senare sammanhang. Riksdagen godkände rambeslutet den 15 juni 2005 (prop. 2004/05:157, bet. TU13, rskr. 292).
I detta lagstiftningsärende behandlas främst de förslag som lagts fram i departementspromemorian. Vidare lämnas förslag till de lagändringar som bör vidtas för att Sverige fullt ut skall uppfylla rambeslutets åtaganden om ansvar och påföljder för juridiska personer.
Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. I förhållande till de remitterade förslagen har det gjorts vissa ändringar av redaktionell karaktär.
Regeringens lagförslag återfinns i bilaga 2.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram förslag som syftar till att effektivisera systemet med företagsbot och öka den praktiska användningen av sanktionen för brott i näringsverksamhet. Härigenom bör incitamenten för en näringsidkare att organisera verksamheten på ett sätt som motverkar överträdelser öka, vilket också torde få betydelse i konkurrenshänseende. Vid viss mindre allvarlig brottslighet i näringsverksamhet görs näringsidkarens ansvar primärt i förhållande till det individuella ansvaret. Det motiveras bl.a. av rättviseskäl. Det bidrar också till att göra företagsbotsinstitutet till en mer central del av det straffrättsliga systemet.
Möjligheten att ålägga företagsbot utvidgas. Kravet på att brottsligheten skall ha inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten eller annars vara av allvarligt slag slopas. Företagsbot skall dock inte åläggas för brott för vilka endast penningböter är föreskrivet. Vidare kompletteras kravet på att näringsidkaren inte har gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten med en bestämmelse av innebörd att företagsbot härutöver kan åläggas när brottet har begåtts av en person i ledande ställning eller en person som annars haft ett särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll i verksamheten. Beloppsgränserna för företagsbot justeras. Företagsbot skall fastställas till lägst 5 000 kr och högst 10 miljoner kronor. Vidare förtydligas principerna för bestämmande av företagsbot liksom bestämmelsen om jämkning och eftergift. Grunderna för jämkning och eftergift ändras också i vissa hänseenden.
Näringsidkarens ansvar görs i viss utsträckning primärt i förhållande till det individuella ansvaret när det gäller oaktsamma brott i näringsverksamhet som straffvärdemässigt ligger på bötesnivå. En åtalsprövningsregel införs som innebär att ett brott som kan föranleda talan om företagsbot och som har begåtts av oaktsamhet och inte kan antas föranleda annan påföljd än böter får åtalas av åklagare endast om åtal är påkallat från allmän synpunkt.
En möjlighet att ålägga företagsbot genom strafföreläggande införs. Företagsbot skall kunna åläggas genom strafföreläggande om boten avser ett belopp som inte överstiger 500 000 kr.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2006.
Utskottets överväganden
Företagsbot
Utskottets förslag i korthet
I avsnittet behandlar utskottet regeringens förslag med syfte att effektivisera systemet med företagsbot och öka den praktiska användningen av sanktionen för brott i näringsverksamhet. Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag. Jämför särskilt yttrande (mp).
Bestämmelserna om företagsbot infördes år 1986 (prop. 1985/86:23, bet. JuU13, rskr. 110). Företagsbot skall åläggas näringsidkare under vissa förutsättningar vid brott som har begåtts i näringsverksamhet. Tillkomsten av systemet med företagsbot motiverades med att det då gällande sanktionssystemet var otillräckligt när det gällde att komma till rätta med brott i näringsverksamhet. Företagsboten konstruerades inte som en brottspåföljd utan som en särskild rättsverkan av brott och skulle utgöra ett komplement till det individuella straffansvaret.
I propositionen gör regeringen bedömningen att systemet behöver effektiviseras. Reglerna om företagsbot bör vara tydliga och enkla att tillämpa och utformas så att sanktionen utgör ett praktiskt användbart instrument för att komma till rätta med brott förövade i näringsverksamhet.
Utskottet instämmer i bedömningen att tillämpningsområdet för systemet med företagsbot bör utvidgas, så att sanktionen även omfattar mindre allvarlig brottslighet som sker i näringsverksamhet. Om näringsidkaren får bära de straffrättsliga konsekvenserna då brottsligheten är att hänföra till dennes verksamhet ökar incitamenten att organisera verksamheten på ett sätt som motverkar eller förhindrar att överträdelser sker. Att åtgärder mot brott i näringsverksamhet förstärks har också betydelse från bl.a. konkurrenssynpunkt. Genom att sanktioner riktas mot näringsidkare för sådana brott förbättras förutsättningarna för en sund konkurrens på lika villkor.
Mot denna bakgrund välkomnar utskottet regeringens förslag om att slopa kravet på att brottsligheten i näringsverksamheten skall ha inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten eller annars vara av allvarligt slag. Kompletteringen som innebär att företagsbot skall kunna åläggas när brottet har begåtts av en person i ledande ställning eller av en person som annars haft ett särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll i verksamheten, utgör också ett viktigt led i denna effektivisering. Utskottet noterar att beloppsgränserna för företagsbot vidgas betydligt, detta även som en följd av Sveriges åtaganden inom EU. Utskottet ansluter sig också till vad regeringen i övrigt anför i propositionen om införande av en åtalsprövningsregel vid oaktsamhetsbrott, en bestämmelse om jämkning och eftergift samt en möjlighet att i vissa fall ålägga företagsbot genom strafföreläggande och finner de föreslagna reglerna lämpligt utformade. Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens förslag.
Särskilt yttrande
Företagsbot (mp) |
Leif Björnlod (mp) anför: |
I likhet med utskottet tillstyrker jag förslagen i propositionen och anser att dessa kommer att effektivisera systemet med företagsbot och öka den praktiska användningen av sanktionen för brott i näringsverksamhet.
Vid viss typ av miljöbrottslighet, såsom föroreningar från fartyg, kan emellertid miljökonsekvenserna bli så omfattande att den föreslagna övre beloppsgränsen inte kommer att vara tillräckligt betydande för att utgöra en reell sanktion. Jag anser därför att det inte borde anges någon övre gräns för beloppet för företagsbot. Jag vill dessutom framhålla att några remissinstanser, däribland Hovrätten över Skåne och Blekinge, Överåklagaren i Umeå, Ekobrottsmyndigheten, Konkurrensverket och LO, också har satt i fråga om inte maximibeloppet bör sättas högre, eftersom sanktionshotet med den föreslagna övre gränsen skulle framstå som försumbart i vissa fall.
Jag förutsätter att regeringen noga kommer att följa den här frågan och återkomma till riksdagen med ett förslag i enlighet med vad jag anfört om det skulle visa sig nödvändigt.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2005/06:59 Företagsbot:
1. lag om ändring i brottsbalken,
2. lag om ändring i rättegångsbalken,
3. lag om ändring i lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag