Finansutskottets betänkande 2005/06:FiU8 | |
En ny lag om lägenhetsregister (prop. 2004/05:171) | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 2004/05:171 En ny lag om lägenhetsregister, som överlämnades till riksdagen i maj 2005. Ett lägenhetsregister gör det möjligt att folkbokföra på lägenhet, vilket i sin tur är en förutsättning för att få fram registerbaserad hushålls- och bostadsstatistik. Sådan statistik har traditionellt tagits fram genom blankettbaserade folk- och bostadsräkningar, den senaste från 1990. Statistiken är av stor betydelse för planering och utvärdering av bostadsbeståndet samt i forskningssyfte. Det har väckts fyra motioner med anledning av förslaget. I tre av dessa, från Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna respektive Centerpartiet, avvisas propositionen med hänvisning till främst integritetsskäl. I en motion från Vänsterpartiet vill man se en viss utvidgning av lägenhetsregistrets ändamål och innehåll. Finansutskottet tillstyrker propositionen, med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1 juli 2006. Vissa kolliderande lagförslag har beaktats i utskottets lagförslag. Samtliga motioner avstyrks.
I betänkandet finns två reservationer; dels en gemensam från de fyra borgerliga partierna, dels en från Vänsterpartiet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Behovet av ett lägenhetsregister |
| Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi27 av Mikael Odenberg m.fl. (m), 2004/05:Fi28 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) och 2004/05:Fi29 av Roger Tiefensee m.fl. (c) yrkandena 1 och 2. |
Reservation 1 (m, fp, kd, c)
2. | Kontroll av den svarta handeln med hyresrätter |
| Riksdagen avslår motion 2004/05:Fi26 av Sten Lundström m.fl. (v) yrkande 1. |
Reservation 2 (v)
3. | Fler uppgifter i lägenhetsregistret |
| Riksdagen avslår motion 2004/05:Fi26 av Sten Lundström m.fl. (v) yrkandena 2-5. |
4. | Lagförslagen |
| Riksdagen antar regeringens förslag till a) lag om lägenhetsregister (2006:000) med den ändringen att tidpunkten för lagens ikraftträdande bestäms till den 1 juli 2006 samt att i punkt 6 övergångsbestämmelserna datumet "1 januari 2007" ändras till "1 juli 2007", b) lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481) med den ändringen att 6 § får den lydelse som framgår av utskottets förslag i bilaga 3 samt att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1 juli 2006, c) lag om ändring i lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet, med den ändringen att 2 kap 3 § får den lydelse som framgår av utskottets förslag i bilaga 3 samt att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1 juli 2006. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2004/05:171. |
Stockholm den 4 maj 2006
På finansutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Mikael Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Mats Odell (kd), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Bo Bernhardsson (s), Christer Nylander (fp), Roger Tiefensee (c), Hans Hoff (s), Cecilia Widegren (m), Yvonne Ruwaida (mp), Tommy Ternemar (s), Gunnar Nordmark (fp) och Siv Holma (v).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlas proposition 2004/05:171 En ny lag om lägenhetsregister, som överlämnades till riksdagen i maj 2005. Vidare behandlas fyra motioner som väckts med anledning av förslaget. I bilaga 1 i betänkandet finns en förteckning över behandlade förslag. I bilaga 2 presenteras regeringens lagförslag. Under ärendets beredning har riksdagen fattat beslut i andra frågor, vilket berör delvis samma lagparagrafer som föreslås ändras också i det här aktuella ärendet. Dessa kolliderande lagförslag har beaktats i utskottets förslag till lagändringar som presenteras i bilaga 3. Bostadsutskottet har lämnat ett yttrande om förslaget till ny lag om lägenhetsregister, vilket presenteras i bilaga 4.
Bakgrund
Hushålls- och bostadsstatistik behövs för tre huvudsakliga ändamål:
- För att ta fram grundläggande nationell statistik om antalet hushåll av olika storlek och sammansättning samt om bostadsbeståndet. Nästan alla länder genomför regelbundet folk- och bostadsräkningar. Det finns internationella rekommendationer från FN och EU om att detta ska göras minst vart tionde år.
- För planering och uppföljning på nationell och regional nivå.
- I forskningssyfte.
Den senaste folk- och bostadsräkningen i Sverige genomfördes 1990
Successivt har alltfler uppgifter i folk- och bostadsräkningen kunnat samlas in via administrativa eller statistiska register. Detta har förenklat uppgiftslämnandet och sänkt kostnaderna. Det gäller exempelvis statistik över befolkning, inkomster, sysselsättning, yrken och utbildning, som i samtliga fall redovisas årligen sedan flera år. Det enda område i traditionell folk- och bostadsräkning som i dag inte kan täckas genom insamling via register är uppgifter om hushåll och bostäder. Den senaste folk- och bostadsräkningen i Sverige genomfördes 1990.
I våra nordiska grannländer, Danmark och Finland, baseras folk- och bostadsstatistik sedan länge på registerdata. Norge har nyligen avslutat sitt reformarbete och kommer vid nästa folkräkningstillfälle omkring 2010 att genomföra en helt registerbaserad folk- och bostadsräkning.
Riksdagen beslutade 1995 att nästa folk- och bostadsräkning skulle vara helt registerbaserad och genomföras 2000 samt att den skulle föregås av en försöksverksamhet. Syftet var att undersöka möjligheterna att bygga upp ett lägenhetsregister, införa folkbokföring på lägenhet, kontrollera statistikkvaliteten och precisera kostnaderna för en riksuppläggning. Försöksverksamheten, som genomfördes i Gävle kommun och i Högalids församling i Stockholm, visade på brister i uppläggningen. Detta resulterade i att ytterligare utredningsarbete måste genomföras.
I november 1997 överlämnade en arbetsgrupp inom Finansdepartementet ett förslag till författningsreglering; Lägenhetsregistret - författningsförslag (Ds 1997:77).
I samband med 1999 års ekonomiska vårproposition beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag att nästa folk- och bostadsräkning skulle senareläggas till 2004 eller 2005.
I mars 2000 lämnade Statistikregelgruppen sin rapport En ny FoB-lag (Ds 2000:17), med förslag till författningsreglering av registerbaserade folk- och bostadsräkningar. I remissbehandlingen av förslaget framkom kritik rörande främst integritetsaspekter, kostnader samt den föreslagna FoB-lagens förhållande till personuppgiftslagen.
I september 2001 gav regeringen i uppdrag åt Lantmäteriverket, Riksskatteverket och Statistiska centralbyrån att utreda fortsatta förberedelser för registerbaserad folk- och bostadsstatistik. Uppdraget innebar bl.a. att reducera uppgiftslämnarbördan samt att minska intrånget i den personliga integriteten. Myndigheterna redovisade uppdraget i december 2001 i rapporten Förbättrad hushålls- och bostadsstatistik i stället för FoB.
Förslag om tvingande lagstiftning inom EU
Kommissionen har tagit fram ett förslag till förordning avseende folk- och bostadsräkning (Draft Regulation on Population and Housing Censuses). Enligt förslaget kommer genomförandet av folk- och bostadsräkning (FoB) att bli tvingande för medlemsländerna för första gången år 2011 för att därefter återkomma vart tionde år. FoB kan då (enligt regelverkets innebörd) genomföras på det traditionella sättet eller registerbaserat eller genom en kombination av dessa båda metoder. Kommissionen väntas fastställa sitt förslag under andra kvartalet 2006, för att därefter lägga fram det till Europaparlamentet och rådet. Medlemsländernas statistikmyndigheter har inte haft några större invändningar mot förslaget.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en ny lag om lägenhetsregister. Enligt förslaget ska alla bostadslägenheter ha en entré med en s.k. belägenhetsadress och varje lägenhet i flerbostadshus ska få ett lägenhetsnummer som registreras i lägenhetsregistret. Lägenhetsnumret, tillsammans med belägenhetsadressen, gör att varje bostadslägenhet kan identifieras. Ett lägenhetsregister gör det möjligt att folkbokföra på lägenhet, och lägenhetsnumret ska på sikt föras in i folkbokföringen. Lägenhetsregistret och folkbokföring på lägenhet är förutsättningar för att få fram registerbaserad hushålls- och bostadsstatistik.
Registerändamålen är folkbokföring, framställning av statistik, forskning samt planering, uppföljning och utvärdering av bostadsbestånd och byggande.
Registret ska innehålla uppgifter om bostadslägenheten (lägenhetsnummer, antal rum, kökstyp, bostadsarea och lägenhetskategori), entrén, byggnaden och fastigheten. Uppgifterna ska hämtas dels från fastighetsregistret, dels direkt från fastighetsägarna. Lantmäteriverket ska ansvara för registret. Den nya lagen ersätter lagen (1995:1537) om lägenhetsregister, som trätt i kraft endast i försöksområdena Gävle kommun och Högalids församling i Stockholm.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.
Utskottets överväganden
Behovet av ett lägenhetsregister
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser att det finns ett stort samhällsintresse av att inrätta ett lägenhetsregister. Registret gör det möjligt att få fram registerbaserad hushålls- och bostadsstatistik, som är viktig för samhällsplaneringen och i forskningssyfte. Utskottet menar vidare att befintlig författning ger ett fullgott skydd för den personliga integriteten. Motionerna som yrkar avslag på regeringens proposition avstyrks. Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).
Motionerna
I motionerna Fi27 av Mikael Odenberg m.fl. (m), Fi28 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) och Fi29 yrkande 1 av Roger Tiefensee m.fl. (c) förordar motionärerna avslag på regeringens proposition. I samtliga fall anges integritetsskäl som huvudorsak till avslaget. Motionärerna menar att samhällsnyttan av ett lägenhetsregister inte uppväger den inskränkning i enskildas integritet som de menar följer av registrets införande. Av motsvarande skäl yrkar Centerpartiet i motion Fi29 yrkande 2 även på att den nu gällande lagen (1995:1537) om bostadsregister avskaffas (lagen gäller enbart i försöksområdena Högalids församling och Gävle kommun).
I motionerna Fi27 (m) och Fi28 (fp) konstateras att behovet av bra hushållsstatistik för samhällsplanering och forskning visserligen är stort. Då traditionella folk- och bostadsräkningar samtidigt är dyra skulle det enligt motionärerna ur snäv kostnadssynpunkt vara en fördel att producera registerbaserad statistik. Motionärerna menar dock att det finns andra sätt att tillgodose behovet av statistik som tar större hänsyn till integritetsaspekter. Moderaterna anser exempelvis att man genom att utnyttja ny teknik borde kunna genomföra en betydligt billigare folk- och bostadsräkning jämfört med när den senaste gjordes 1990. Folkpartiet liberalerna föreslår, som alternativ till registerbaserad folk- och bostadsräkning, ett generellt bostadsregister som kompletteras med undersökningar anpassade för speciella ändamål. Därigenom skulle det föreslagna registret kunna bli mindre detaljerat.
I motion Fi28 (fp) förordar motionärerna, i det fall förslaget genomförs, att kommunerna bör ersättas för sin medverkan i att uppdatera registret. Enligt regeringens förslag ska Lantmäteriverket och kommunerna ha behörighet att föra in, ändra och ta bort uppgifter i lägenhetsregistret. Vidare anser motionärerna att kommunerna inte ska ges direktåtkomst till registret, utan dess roll bör vara att rapportera samhällsinformation - exempelvis belägenhetsadresser - till Lantmäteriverket. I samma motion påpekas att det i regeringens förslag ställs krav på att fastighetsägarna ska ange en lägenhets bostadsarea enligt svensk standard. Det skulle medföra att många lägenheter måste mätas om, vilket i sin tur innebär kostnader för fastighetsägarna. Motionärerna anser att fastighetsägarnas merkostnader för inrättandet av ett lägenhetsregister bör belysas ytterligare.
Bostadsutskottets yttrande
I ett yttrande till förslaget om lägenhetsregister påpekar bostadsutskottet att bristen på aktuella statistiska uppgifter om bostäder och hushåll utgör ett stort problem. Det gäller särskilt i samband med överväganden om bostadsförsörjningen, den fysiska samhällsplaneringen och bostadspolitiken i vid bemärkelse. Bostadsutskottet ser därför mycket positivt på att ett första steg i framställningen av en aktuell hushålls- och bostadsstatistik nu skulle kunna tas. Den valda vägen, med ett lägenhetsregister där varje bostadslägenhet kan identifieras, ger dessutom förutsättningar att ta fram uppgifter som enkelt kan anpassas för olika behov och avgränsningar.
Bostadsutskottet konstaterar att det även i de motioner som vill avslå propositionen finns en insikt om att en bra samhällsplanering och forskning förutsätter att det finns ett registerunderlag av god kvalitet. Motionärerna ifrågasätter den valda lösningen av främst integritetsskäl, men presenterar samtidigt inte några konkreta alternativ. Bostadsutskottet påminner om att olika alternativa metoder för att ta fram nödvändiga uppgifter redan har övervägts i flera utredningar. Detta har exempelvis lett till att tanken på ett centralt folk- och bostadsräkningsregister har övergivits till förmån för en mer decentraliserad modell. Sammantaget anser bostadsutskottet att regeringens bedömning av integritetsfrågorna bör godtas. Inte heller övriga invändningar i de aktuella motionerna mot förslaget om ett lägenhetsregister föranleder utskottet att göra någon annan bedömning. Därmed tillstyrker bostadsutskottet propositionen och avstyrker motionerna. Till yttrandet har lämnats en gemensam avvikande mening från Moderaterna, Folkpartiet och Centern, där man anger att riksdagen bör avslå propositionen i sin helhet. Dessutom har Vänsterpartiet en avvikande mening som innebär en utvidgning av registrets ändamål och innehåll.
Finansutskottets ställningstagande
Behovet av bättre beslutsunderlag är stort
Enligt utskottets uppfattning är behovet av aktuell hushålls- och bostadsstatistik stort såväl inom den statliga förvaltningen som inom kommunerna och forskningen. Bristen på kunskap om hushålls- och bostadsförhållanden gör att underlagen för viktiga och för framtiden avgörande beslut blir bristfälliga och mindre tillförlitliga. Det gäller inte bara politiska beslut utan även beslut inom t.ex. näringslivet. Motsvarande ståndpunkt framförs även i bostadsutskottets yttrande.
Utskottet menar att Sverige inte längre har råd att skjuta upp genomförandet av de åtgärder som är nödvändiga för att få fram ny hushålls- och bostadsstatistik.
Internationellt framstår Sverige i dag som ett undantag i fråga om hushålls- och bostadsstatistik. FN rekommenderar sina medlemsländer att genomföra folk- och bostadsräkningar minst vart tionde år. Den senaste folk- och bostadsräkningen i Sverige genomfördes 1990, vilket innebär att den befintliga statistiken grundas på uppgifter som är 16 år gamla. Inom EU har dessutom kommissionen nyligen presenterat ett förslag som innebär att folk- och bostadsräkningar kan komma att bli tvingande från 2011 och vart tionde år därefter.
I motionerna från Moderata samlingspartiet och Folkpartiet liberalerna delar man uppfattningen att behovet av aktuell hushållsstatistik är stort. Man menar dock att regeringens förslag om lägenhetsregister bör avstyrkas med hänsyn till den enskildes personliga integritet. Här anser dock utskottet att integritetsaspekterna är väl tillgodosedda med nuvarande förslag. Detta utvecklas närmare nedan.
Inget centralt register och färre uppgifter jämfört med tidigare förslag
Det nu aktuella förslaget innebär, till skillnad från det tidigare förslaget från Statistikregelgruppen, att det inte ska tas fram ett samlat centralt FoB-register. I stället ska behovet av hushålls- och bostadsstatistik tillgodoses genom en decentraliserad, löpande produktion av statistik. Den decentraliserade modellen innebär att det inom varje statistikområde produceras statistik som tidigare ingått som en del i statistikredovisningen från folk- och bostadsräkningen. Endast de register som behövs för att få en redovisning för respektive statistikområde sambearbetas. Detta innebär ett starkare integritetsskydd jämfört med om alla uppgifter skulle finnas i ett och samma register.
Utskottet kan konstatera att antalet uppgifter i det föreslagna lägenhetsregistret är färre än i de traditionella folk- och bostadsräkningarna och färre än i registret för provområdena. De lägenhetsrelaterade uppgifterna är förutom lägenhetsnumret: antal rum, kökstyp, bostadsarea och lägenhetskategori. För vanliga småhus är det endast uppgiften om bostadsarea som kommer att ingå. Därtill kommer en del byggnadsrelaterade uppgifter, som vid upprättandet i de flesta fall kan hämtas från fastighetsregistret.
Utskottet vill påminna om att lägenhetsregistret inte kommer att innehålla några personuppgifter, utan endast uppgifter om bostadslägenheter och byggnader. Folkbokföring på lägenhet ombesörjs av Skatteverket. Det är först vid en koppling mellan dessa två register som statistik för i lagen angivna ändamål kan tas fram och statistik om personers boende studeras. Kopplingen mellan de båda registren ska ske enbart hos Statistiska centralbyrån och kommer att omfattas av en omfattande statistik- och sekretesslagstiftning. I princip lämnar SCB endast ut uppgifter för statistik och forskning och då uppgifter som är avidentifierade och begränsade till det ändamål för vilket uppgifterna begärs.
Befintliga författningar ger ett gott skydd för den personliga integriteten
Den registerbaserade statistiken över hushåll och bostäder kommer enligt förslaget att vara en del av den officiella statistiken. Allmänna bestämmelser om integritetsskydd och behandling av personuppgifter finns i personuppgiftslagen (1998:204). Vidare innehåller lagen (2001:99) om den officiella statistiken särbestämmelser som ansetts nödvändiga för att garantera ett fullgott skydd för den enskildes personliga integritet. I sistnämnda lag framgår att officiell statistik ska framställas och offentliggöras med beaktande av behovet av skydd för fysiska och juridiska personers intressen. Uppgifterna i den officiella statistiken får inte sammanföras med andra uppgifter i syfte att identifiera en enskild person.
Utskottet instämmer i regeringens och bostadsutskottets bedömning att befintliga författningar ger ett fullgott skydd för den personliga integriteten. Också flertalet remissinstanser instämmer i detta. Datainspektionen anser t.ex. att flera av de invändningar som inspektionen framfört över tidigare förslag nu har beaktats i det här aktuella förslaget.
De flesta är redan i dag folkbokförda på lägenhet
En majoritet av befolkningen, ca 60 %, är i dag folkbokförd på fastigheter med endast en bostad och är därmed i praktiken redan folkbokförd på lägenhet. Införandet av regler om att folkbokföring på lägenhet ska omfatta hela befolkningen skulle således innebära att motsvarande kommer att gälla för de återstående 40 % av befolkningen som i dag bor i flerbostadshus.
Lägre uppgiftslämnarkostnader för fastighetsägarna jämfört med traditionell FoB
I motion Fi28 (fp) skriver motionärerna att det enligt propositionen ställs krav på att fastighetsägarna ska ange en lägenhets bostadsarea enligt svensk standard. Här vill utskottet påpeka att något sådant krav inte finns i propositionen. Enligt propositionen (avsnitt 6.5, s. 39) räcker det med att använda den uppgift om kvadratmeterarea som används i t.ex. upplåtelse- eller överlåtelsehandlingar. Vidare innebär en statistikinsamling enligt tidigare genomförd modell omfattande tidsåtgång för uppgiftslämnande från både enskilda personer (hushåll) och fastighetsägare för flerbostadshus. Modellen med registerbaserad statistikproduktion innebär, efter uppläggningsfasen, inte någon extra belastning på den enskilde eller fastighetsägaren som uppgiftslämnare. I uppläggningsfasen kommer dessutom betydligt färre uppgifter att samlas in om lägenheterna jämfört med vad som samlas in vid en traditionell FoB, vilket medför väsentligt lägre uppgiftslämnarkostnader för fastighetsägarna.
Staten tar ett ökat ansvar i förhållande till kommunerna
I motion Fi28 (fp) påtalas även att kommunerna bör ersättas för sina kostnader i samband med uppdatering av lägenhetsregistret. Regeringen har gjort en konsekvensanalys av kommunernas kostnader. Vid en övergång till registerbaserad hushålls- och bostadsstatistik bortfaller stora kostnader som kommunerna förut har haft i samband med traditionell folk- och bostadsräkning vart femte år. Jämfört med den kostnadsfördelningsprincip som tidigare använts vid folk- och bostadsräkningar innebär förslaget att staten tar ett ökat ansvar i förhållande till kommunerna. Vissa mindre kostnader för ajourhållning av uppgifterna i lägenhetsregistret uppkommer. Ajourhållningen kommer dock att kunna hanteras inom ramen för samma system som kommunerna i dag ajourhåller uppgifter om byggnader och adresser i fastighetsregistret.
Registret är en viktig förutsättning för förbättrad statistik till lägre kostnader
Slutligen vill utskottet framhålla de stora besparingar förslaget innebär på sikt jämfört med traditionell folk- och bostadsräkning. Statens investeringskostnader för den föreslagna modellen för produktion av hushålls- och bostadsstatistik uppges i propositionen till 284 miljoner kronor. Därutöver tillkommer för staten ca 26 miljoner kronor per år för ajourhållning av registret. Detta kan jämföras med en traditionell folk- och bostadsräkning (enligt den modell som genomfördes 1990) som i dagens penningvärde skulle kosta ca 400 miljoner kronor. Fram till 1990 genomförde Sverige denna typ av undersökningar vart femte år.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna Fi27 (m), Fi28 (fp) och Fi29 (c).
Kontroll av den svarta handeln med hyresrätter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser att det är viktigt att svarthandeln med hyresrätter motverkas. Dock anser inte utskottet att lägenhetsregistret är lämpligt att använda i detta sammanhang. Motsvarande uppfattning har även bostadsutskottet som yttrat sig i frågan. Därmed avstyrks motionen.
Jämför reservation 2 (v).
Motionen
I motion Fi26 yrkande 1 av Sten Lundström m.fl. (v) föreslår motionärerna att ändamålet för registret även ska omfatta möjligheten att kontrollera svarthandel och skenbyten med hyresrätter. Genom att söka historiskt i ett register skulle hyresvärd eller hyresnämnd enkelt kunna kontrollera hur en byteskedja sett ut och om vissa lägenheter förekommer mer frekvent i byteskedjor. På så sätt skulle lägenhetsregistret, enligt motionärerna, kunna bli ett kraftfullt verktyg för att komma åt de kriminella svarta lägenhetsaffärerna.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet delar motionärernas inställning till behovet av att vidta åtgärder mot svarthandeln med hyresrätter. Dock möjliggör inte lägenhetsregistret i sig de analyser av byteskedjor m.m. som motionärerna efterlyser. Lägenhetsregistret ska enligt regeringens förslag inte innehålla de uppgifter om kontraktsinnehavare m.m. som sådana registerbearbetningar skulle förutsätta. En utvidgning av registerändamålet enligt förslaget i motionen skulle därför inte vara tillräckligt för en användning av registret för det aktuella ändamålet. I den mån motionärernas förslag avser kontroll av folkbokföringsuppgifter eller eventuella samkörningar mellan olika register är detta en betydligt vidare fråga som bostadsutskottet inte anser sig ha underlag att närmare överväga i detta sammanhang.
Bostadsutskottet anser vidare att det är genom bostadspolitiken svarthandeln bör motverkas. Om man bygger bort bristen på lägenheter försvinner en grundläggande förutsättning för de svarta lägenhetsförsäljningarna.
Bostadsutskottet avstyrker motionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet ställer sig bakom bostadsutskottets uppfattning att det visserligen är viktigt att bekämpa svarthandeln med hyreslägenheter, men att lägenhetsregistret inte bör användas i detta syfte.
Riksdagen har tidigare tagit ställning till yrkanden med liknande innehåll som det i Vänsterpartiets motion Fi26. I bostadsutskottets betänkanden 2003/04:BoU8 och 2004/05:BoU10 var slutsatsen densamma som i bostadsutskottets yttrande, dvs. att samhället i stället för att bekämpa brotten direkt snarare bör motverka grundorsaken för svarthandeln: bristen på lägenheter.
Genom att i lagtexten ange ändamålet med lägenhetsregistret anges den yttre ramen för vad uppgifter som finns i registret får användas till. Ändamålsbestämningen har en avgörande betydelse för vilka uppgifter som får tas in i registret och hur uppgifterna får behandlas. Lägenhetsregistret ska enligt förslaget endast innehålla uppgifter om bostadslägenheten, entrén, byggnaden och fastigheten. Uppgifter om vem som bor i lägenheten ska inte finnas med i registret. Ändamålsbestämmelsen är av central betydelse för skyddet för den personliga integriteten. Att utvidga ändamålet till att omfatta kontroll av svarthandel skulle enligt utskottets uppfattning inte vara lämpligt ur integritetssynpunkt.
Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motion Fi26 (v) yrkande 1.
Fler uppgifter i lägenhetsregistret
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker yrkanden om att utöka lägenhetsregistret med uppgifter om hiss, våningsplan, värme och ventilationssystem samt upplåtelseform. Utskottet håller med motionärerna om att de uppgifter som räknas upp är viktiga för samhällsplaneringen. Dock finns vissa av dessa uppgifter i praktiken redan med i lägenhetsregistret. Vidare har regeringen nyligen lagt fram ett förslag om energideklarationer av byggnader, som kan komma att tillgodose statistikbehovet i dessa frågor. Jämför särskilt yttrande (v).
Motionen
I motion Fi26 (v) yrkandena 2-5 begär motionärerna att lägenhetsregistret ska utökas med uppgifter om hiss, våningsplan, värme och ventilationssystem samt upplåtelseform.
Som motiv för uppgift om hiss och våningsplan anger motionärerna att den demografiska utvecklingen med alltfler äldre gör att det är viktigt för samhällsplaneringen att kunna få fram information om tillgängligheten i bostäder. Beträffande uppgifter om ventilations- och värmesystem åberopar motionärerna behovet av att energideklarera bostäder. Vidare anförs att uppsatta miljömål om att minska bostadssektorns totala energiförbrukning kräver att samhällsplanerare och forskare får tillgång till denna typ av uppgifter. Uppgift om upplåtelseform bör enligt motionärerna tas med i registret i syfte att underlätta för en fastighetsbeskattning som bygger på upplåtelseform i stället för som i dag på hustyp. Motionärerna menar också att denna uppgift är av betydelse för möjligheten att vid framtida byggande minska segregationen.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet instämmer i att tillgången till flera av dessa uppgifter skulle vara värdefull för samhällsplanering och olika former av bostadspolitiska överväganden. Det gäller exempelvis uppgifter om hiss som skulle ge bättre underlag för olika tillgänglighetsskapande åtgärder. Bostadsutskottet anser sig dock inte ha anledning att ifrågasätta regeringens bedömning att dessa uppgifter åtminstone inte initialt bedömts vara möjliga eller lämpliga att ta med i registret. En sådan utvidgning förutsätter ett nytt riksdagsbeslut.
Därmed avstyrker bostadsutskottet motionen.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att vissa av de uppgifter motionärerna anser bör finnas i registret innebär praktiska svårigheter att samla in. Andra uppgifter finns i praktiken redan med.
Att samla in uppgift om hiss framstod som problematiskt under utvärderingen av provverksamheten. Uppgiften fanns sällan eller aldrig i fastighetsägarens eller fastighetsförvaltarnas administrativa register, vilket komplicerade uppgiftsinsamlingen. Enligt vad regeringen skriver i propositionen kommer emellertid Statistiska centralbyrån och Lantmäteriverket att få i uppdrag att närmare undersöka om uppgifter om hiss finns att tillgå på annat sätt och i så fall till vilken kostnad.
Enligt förslaget till utformning av lägenhetsnummer framgår det på vilket våningsplan lägenheten är belägen. Uppgiften om våningsplan kan således komma att finnas med i registret genom att lägenhetsnumret anger det.
Motionärerna vill att lägenhetsregistret också ska innehålla uppgifter om ventilations- och värmesystem. Enligt förordning 1991:1273 ska flerbostadshus återkommande besiktiga sina ventilationssystem. Kommunerna borde därmed ha tillgång till dessa uppgifter. Systemet har dock visat sig fungera bristfälligt. Provverksamheten visade även på svårigheter med att samla in och uppdatera uppgifter om värmesystem. Med anledning av ett EG-direktiv (2002/91/EG) om byggnaders energiprestanda har emellertid regeringen nyligen lagt fram propositionen Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande (prop. 2005/06:145). Förslaget innebär att ett register för energideklarationer ska inrättas, som bl.a. kommer att innehålla vissa uppgifter om ventilations- och värmesystem. I likhet med lägenhetsregistret innebär förslaget att Statistiska centralbyrån ges tillgång till samtliga uppgifter i registret i syfte att ta fram nationell statistik på energiområdet. Propositionen ska behandlas av riksdagen senare under våren 2006.
Beträffande upplåtelseform kommer fastighetsägarens juridiska form att framgå av lägenhetsregistret. Av detta går att utläsa vilken upplåtelseform som gäller för fastigheten. Emellertid är det endast hushållet som bebor lägenheten som säkert vet hur en viss lägenhet i fastigheten är upplåten. Uppgiften är svår att uppdatera om upplåtelseformen ändras genom att exempelvis bostadsrätter upplåts som hyresrätter eller hyresrätter hyrs ut i andra hand.
Mot bakgrund av vad som här anförts avstyrker utskottet motion Fi26 (v) yrkandena 2-5.
Lagförslagen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att införa en lag om lägenhetsregister. Därmed tillstyrker utskottet propositionen med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet ändras till 1 juli 2006.
Finansutskottets ställningstagande
Tidpunkten för ikraftträdande i regeringens lagförslag bör ändras till den 1 juli 2006. Dessutom bör tidpunkten för fastställande av belägenhetsadresser i punkt 6 i övergångsbestämmelserna i förslaget till lag om lägenhetsregister ändras till 1 juli 2007.
Vidare bör ett par av regeringens lagförslag justeras för att de ska överensstämma med annan lagstiftning.
I propositionen föreslås en ändring av 6 § folkbokföringslagen (1991:481). Nämnda paragraf ändrades den 1 juli 2005 (2005:446) efter förslag i proposition 2004/05:137 Assisterad befruktning och föräldraskap samt beslut av riksdagen (bet. 2004/05:LU25, rskr. 2004/05:284). Denna ändring har beaktats i utskottets förslag i bilaga 3.
Vidare föreslås i propositionen en ändring av 2 kap. 3 § lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. Nämnda paragraf ändrades den 1 januari 2006 efter förslag i proposition 2004/05:163 En ny vallag samt beslut av riksdagen (bet. 2005/06:KU9, rskr. 2005/06:33). Även sistnämnda paragraf är kompletterad i utskottets förslag i bilaga 3.
Lagändringarna ska enligt regeringens förslag, som presenterades redan i maj 2005, träda i kraft den 1 januari 2006. Då detta datum sedan länge är passerat föreslår utskottet att tidpunkten för ikraftträdandet ändras till den 1 juli 2006.
Därmed tillstyrker utskottet propositionens lagförslag, med de ändringar som framgår av utskottets lagförslag i bilaga 3, och att tidpunkten för ikraftträdandet ändras till den 1 juli 2006 samt att datumet i punkt 6 i övergångsbestämmelserna ändras till den 1 juli 2007.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Behovet av ett lägenhetsregister, punkt 1 (m, fp, kd, c) |
| av Mikael Odenberg (m), Mats Odell (kd), Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Roger Tiefensee (c), Cecilia Widegren (m) och Gunnar Nordmark (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår proposition 2004/05:171 En ny lag om lägenhetsregister. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2004/05:Fi27 av Mikael Odenberg m.fl. (m),
2004/05:Fi28 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) och
2004/05:Fi29 av Roger Tiefensee m.fl. (c) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
En bra samhällsplanering och forskning förutsätter att det finns en kvalitativt god statistik över hushåll och bostäder. Då traditionella folk- och bostadsräkningar samtidigt är dyra, vore det ur kostnads- och effektivitetssynpunkt utan tvekan en fördel att kunna producera registerbaserad statistik. Vi anser dock att regeringens förslag till lag om lägenhetsregister innehåller betydande brister, främst avseende skyddet för den enskildes personliga integritet.
Lagförslaget öppnar för en ingående registrering av varje medborgare ned på lägenhetsnivå. Detta sker genom att uppgifterna i lägenhetsregistret kopplas ihop med folkbokföringsuppgifter samt eventuellt kommer att samköras med andra register. Vi befarar att den avgränsning som görs vid registrets införande med stor sannolikhet kommer att vidgas längre fram. Önskemål om utvidgning har redan framförts av en del myndigheter i remissvaren och av ett av regeringens stödpartier.
Vid sidan av integritetsaspekterna anser vi också att propositionens belysning av kostnaderna kan ifrågasättas på en del punkter. Det gäller exempelvis kommunernas kostnader för sin medverkan i att uppdatera uppgifter i lägenhetsregistret. Regeringen menar att höjningen av statsbidraget 2006 kompenserar kommunerna för merkostnaderna med ett register. Det höjda statsbidraget torde dock sedan länge vara intecknat av behov inom vård, skola och omsorg, vilket även påtalats i remissvaren.
Vi anser att det finns andra och bättre sätt att tillgodose de grundläggande ändamålen med lägenhetsregistret. Beslut om ett sådant register kräver också en ingående diskussion om hur långt myndigheternas insyn ska sträckas och hur ett tillfredsställande integritetsskydd ska åstadkommas. Regeringen bör därför uppmanas att utarbeta ett nytt alternativ för produktion av hushålls- och bostadsstatistik - ett alternativ som framför allt tar större hänsyn till den enskilde medborgarens integritet.
Sammanfattningsvis avstyrker vi propositionen i dess helhet samt yrkar därmed bifall till motionerna Fi27 (m), Fi28 (fp) och Fi29 (c).
2. | Kontroll av den svarta handeln med hyresrätter, punkt 2 (v) |
| av Siv Holma (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om kontroll av den svarta handeln med hyresrätter. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Fi26 av Sten Lundström m.fl. (v) yrkande 1.
Ställningstagande
Jag ser i huvudsak positivt på förslaget om en ny lag om lägenhetsregister. Ett väl utvecklat lägenhetsregister kan fylla en del av de luckor som uppstått på grund av att någon folk- och bostadsräkning inte har genomförts sedan 1990. Jag anser dock att registerändamålet bör vidgas i förhållande till det nu liggande förslaget.
Vänsterpartiet har under en rad år motionerat om att regeringen bör se över möjligheterna att använda lägenhetsregistret i syfte att bekämpa svarthandel och skenbyten med hyreslägenheter. Lägenhetsregistret kan bli ett kraftfullt verktyg för att komma åt de kriminella svarta lägenhetsaffärerna, om ändamålet utökas till att även omfatta möjligheten att kontrollera olagliga överlåtelser av hyreskontrakt. Genom att söka historiskt i ett register bör hyresvärd eller hyresnämnd enkelt kunna kontrollera hur en byteskedja sett ut och om vissa lägenheter förekommer mer frekvent i byteskedjor. Då lägenhetsregistret i den föreslagna utformningen saknar personuppgifter förutsätter denna typ av analyser att även folkbokföringsuppgifter eller andra registeruppgifter kan utnyttjas. Regeringen bör därför återkomma med förslag om en utvidgning av lägenhetsregistrets ändamål i syfte att bekämpa svarthandeln och skenbyten med hyreslägenheter.
Med detta tillstyrker jag motion Fi26 (v) yrkande 1.
Särskilda yttranden
Fler uppgifter i lägenhetsregistret, punkt 3 (v) |
Siv Holma (v) anför: |
Av den föreslagna lagen framgår vilka uppgifter som lägenhetsregistret får innehålla. Regeringen har emellertid valt att i denna uppräkning inte ta med flera typer av uppgifter som skulle vara av stort värde för samhällsplaneringen och bostadspolitiken. Behovet av ett utökat innehåll i registret har också understrukits av ett flertal remissinstanser. Det gäller i första hand uppgifter om hiss, våningsplan, värme- och ventilationssystem samt upplåtelseform. Jag anser inte att regeringens redovisade skäl för att utesluta dessa uppgifter är tillräckliga. Jag anser dock att det är rimligt att avvakta resultatet av det uppdrag som regeringen avser att ge till Statistiska centralbyrån och Lantmäteriverket att undersöka möjligheterna att få fram uppgifter om hiss. När det gäller uppgifter om värme- och ventilationssystem anser jag vidare att det är rimligt att invänta och se vilka effekterna blir av det nya EG-direktivet om byggnaders energiprestanda.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:171 En ny lag om lägenhetsregister:
1. lag om lägenhetsregister,
2. lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481),
3. lag om ändring i lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.
Följdmotioner
2004/05:Fi26 av Sten Lundström m.fl. (v):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ändamålet för registret även skall omfatta möjligheten att kontrollera svarthandel och skenbyten med hyresrätter. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i registret skall föras uppgifter om hiss. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i registret skall föras uppgifter om våningsplan i flerfamiljshus. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i registret skall föras uppgifter om värme och ventilationssystem. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i registret skall föras uppgifter om upplåtelseform. |
2004/05:Fi27 av Mikael Odenberg m.fl. (m):
2004/05:Fi28 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):
2004/05:Fi29 av Roger Tiefensee m.fl. (c):
1. | Riksdagen beslutar avslå proposition 2004/05:171. |
2. | Riksdagen beslutar avskaffa lagen (1995:1537) om bostadsregister. |
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets lagförslag
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
6 § | |
En person skall folkbokföras på den fastighet och i den territoriella församling där han enligt 7-13 §§ är att anse som bosatt.
En person som är bosatt på en fastighet som innehåller flera bostadslägenheter skall folkbokföras också på lägenhet. Med bostadslägenhet avses lägenhet som är registrerad i lägenhetsregistret enligt lagen (1995:1537) om lägenhetsregister. | En person som är bosatt på en fastighet som innehåller flera bostadslägenheter skall folkbokföras också på lägenhet. Med bostadslägenhet avses lägenhet som är registrerad i lägenhetsregistret enligt lagen (2006:000) om lägenhetsregister. |
Ett nyfött barn folkbokförs i den församling där modern är folkbokförd eller, om modern inte är folkbokförd, i den församling där fadern eller barnets förälder enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken är folkbokförd (födelsehemort).
Undantag från första stycket anges i 14-16 §§.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
2 kap. 3 § | |
För de ändamål som anges i 1 kap. 4 § får följande uppgifter behandlas i databasen:
1. person- eller samordningsnummer,
2. namn,
3. födelsetid,
4. födelsehemort,
5. födelseort,
6. adress,
7. folkbokföringsfastighet, lägenhetsbeteckning, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik, | 7. folkbokföringsfastighet, lägenhetsnummer, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik, |
8. medborgarskap,
9. civilstånd,
10. make, barn, föräldrar, vårdnadshavare och annan person som den registrerade har samband med inom folkbokföringen,
11. samband enligt 10 som är grundat på adoption,
12. inflyttning från utlandet,
13. avregistrering enligt 19-21 §§ folkbokföringslagen (1991:481),
14. anmälan enligt 5 kap. 2 § vallagen (2005:837), och
15. gravsättning.
I databasen får uppgifter behandlas som den 30 juni 1991 enligt särskilda bestämmelser var antecknade i sådan personakt som avses i 16 § i den upphävda folkbokföringskungörelsen (1967:495), oavsett om uppgifterna är sådana som avses i 1 kap. 6 §.
I ärenden om tilldelning av samordningsnummer får även anges grunden för tilldelningen, de handlingar som har legat till grund för identifiering samt uppgift om att det råder osäkerhet om personens identitet.
Bilaga 3
Bostadsutskottets yttrande