Budgetpropositionen för 2005

PROP. 2004/05:1

Förslag till statsbudget för budgetåret 2005

Utgifter m.m.

Tusental kronor

Utgiftsområde	1	Rikets styrelse	7 840 222
Utgiftsområde	2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	11 432 140
Utgiftsområde	3	Skatt, tull och exekution	8 803 944
Utgiftsområde	4	Rättsväsendet	27 296 871
Utgiftsområde	5	Internationell samverkan	1 239 582
Utgiftsområde	6	Försvar samt beredskap mot sårbarhet	44 146 606
Utgiftsområde	7	Internationellt bistånd	22 417 678
Utgiftsområde	8	Invandrare och flyktingar	6 933 423
Utgiftsområde	9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	39 817 525
Utgiftsområde	10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	129 691 062
Utgiftsområde	11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	46 413 203
Utgiftsområde	12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	56 356 834
Utgiftsområde	13	Arbetsmarknad	69 313 416
Utgiftsområde	14	Arbetsliv	1 193 970
Utgiftsområde	15	Studiestöd	20 995 726
Utgiftsområde	16	Utbildning och universitetsforskning	43 867 639
Utgiftsområde	17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	8 956 525
Utgiftsområde	18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	9 139 412
Utgiftsområde	19	Regional utveckling	3 496 768
Utgiftsområde	20	Allmän miljö- och naturvård	3 994 805
Utgiftsområde	21	Energi	1 396 435
Utgiftsområde	22	Kommunikationer	31 666 492
Utgiftsområde	23	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	14 655 991
Utgiftsområde	24	Näringsliv	3 891 377
Utgiftsområde	25	Allmänna bidrag till kommuner	57 468 750
Utgiftsområde	26	Statsskuldsräntor m.m.	38 770 000
Utgiftsområde	27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	26 802 000
Summa utgiftsområden			737 998 396
Minskning av anslagsbehållningar			0
Summa utgifter			737 998 396
Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto			14 621 000
Kassamässig korrigering			-1 891 000
Summa			750 728 396

PROP. 2004/05:1

Innehållsförteckning

1	Finansplan – Riktlinjer för den ekonomiska politiken.......................................		19
	1.1	Ekonomisk styrka ger utrymme för reformer ....................................	19
	1.2	Det ekonomiska läget ...........................................................................	20
	1.2.1	Internationell utveckling ......................................................................	20
	1.2.2	Svensk utveckling..................................................................................	20
	1.2.2.1	Den kommunala sektorn ......................................................................	21
	1.2.2.2	Arbetsmarknaden..................................................................................	21
	1.2.2.3	Utvecklingen på medellång sikt ...........................................................	22
	1.3	Sunda offentliga finanser ......................................................................	23
	1.3.1	Överskott i de offentliga finanserna....................................................	23
	1.3.2	Utgiftstaken skall klaras .......................................................................	24
	1.4	Priser och löner .....................................................................................	25
	1.4.1	Stabila priser ..........................................................................................	25
	1.4.1.1	Räntan och kronan................................................................................	25
	1.4.2	Lönebildningen .....................................................................................	26
	1.5	Fler jobb och uthållig tillväxt ...............................................................	27
	1.5.1	Trygghet skapar tillväxt........................................................................	27
	1.5.2	En politik för tillväxt och jobb.............................................................	27
	1.5.3	Minskad ohälsa......................................................................................	31
	1.5.4	Arbetslösheten skall pressas tillbaka och sysselsättningen öka .........	31
	1.5.5	Nya åtgärder..........................................................................................	34
	1.6	Reformer för rättvisa och trygghet......................................................	35
	1.6.1	Barn och unga........................................................................................	35
	1.6.2	Vården och omsorgen...........................................................................	36
	1.6.3	De äldres trygghet.................................................................................	36
	1.6.4	Utbildning ger styrka i förändringen...................................................	37
	1.6.5	Bostäder.................................................................................................	38
	1.6.6	De socialpolitiska utmaningarna..........................................................	38
	1.6.7	Tillgängligheten för personer med funktionshinder skall öka...........	39
	1.6.8	Säkerhet och trygghet...........................................................................	39
	1.7	Skatter....................................................................................................	40
	1.7.1	Globalisering, tillväxt och skatter ........................................................	40
	1.7.2	Insatser mot skattefusk ........................................................................	41
	1.7.3	Grön skatteväxling och andra styrmedel.............................................	42
	1.8	Ett hållbart Sverige................................................................................	43
	1.8.1	En god miljö..........................................................................................	43
	1.8.2	Gröna nyckeltal.....................................................................................	44
	1.8.3	En politik för internationell utveckling och solidaritet......................	45
	1.9	Ett Sverige för alla.................................................................................	45
2	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		51

PROP. 2004/05:1

3	Lagförslag ..............................................................................................................		59
	3.1	Förslag till lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt ........	59

3.2Förslag till lag om kreditering på skattekonto av stöd för

investeringar i energieffektivisering och konvertering till
förnybara energikällor ...........................................................................	60

3.3Förslag till lag om kreditering på skattekonto av stöd för

investeringar i källsorteringsutrymmen ...............................................

3.4Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om

	dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna ........................	62
3.5	Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327) ..............	63
3.6	Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).................	73

3.7Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän

	löneavgift................................................................................................	76
3.8	Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ...........	77

3.9Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig

förmögenhetsskatt.................................................................................

3.10Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

		energi ......................................................................................................	82
4	Budgetpolitiska mål och statsbudgeten ...............................................................		97
	4.1.1	Utgiftstak för staten..............................................................................	99
	4.1.2	Tak för den offentliga sektorns utgifter.............................................	101
	4.1.3	Överskott i den offentliga sektorns finanser.....................................	102
	4.2	Makroekonomiska förutsättningar.....................................................	104
	4.3	Politiska prioriteringar ........................................................................	105
	4.3.1	Nu aviserade och föreslagna utgifts- och inkomstförändringar.......	105

4.3.2Åtgärder för att undvika överskridanden av utgiftstaken 2004

	och 2005 ...............................................................................................	108
4.3.3	Förändrade skatteregler ......................................................................	109
4.3.4	Förändringar jämfört med föregående år...........................................	110
4.4	Statsbudgetens utveckling...................................................................	116
4.4.1	Statsbudgetens saldo............................................................................	116
4.4.2	Uppföljning av statsbudgeten för 2004..............................................	116
4.4.3	Statsbudgetens inkomster ...................................................................	117
4.4.4	Statsbudgetens utgifter........................................................................	118

4.4.5Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och

		statsskulden..........................................................................................	121
	4.5	Kommunsektorns finanser..................................................................	125
	4.6	Ålderspensionssystemet......................................................................	125
5	Inkomster ............................................................................................................		131
	5.1	Inledning ..............................................................................................	131
	5.2	Förutsättningar för prognosen ...........................................................	133
	5.2.1	Makroekonomiska förutsättningar.....................................................	133
	5.2.2	Sammanfattning av ändrade skatteregler 1999–2005.........................	133
	5.2.3	Osäkerhetskällor som påverkar skatteprognoserna ..........................	134
	5.3	Totala skatter .......................................................................................	134
	5.3.1	Skatt på arbete......................................................................................	136
	5.3.2	Skatt på kapital.....................................................................................	140
	5.3.3	Skatt på konsumtion och insatsvaror .................................................	142
	5.3.4	Restförda och övriga skatter...............................................................	146

		PROP . 2004/05:1
	5.4	Statsbudgetens inkomster – kassamässig redovisning ......................	147
	5.4.1	Skatter ..................................................................................................	147
	5.4.2	1000 Skatter m.m . ...............................................................................	147
	5.4.3	Övriga inkomster ................................................................................	148
	5.4.4	Ändrad redovisning av inkomsttitlar .................................................	151
	5.4.5	Uppföljning av statsbudgetens inkomster budgetåret 2004 .............	151
	5.5	Skattekvoter ........................................................................................	151
	5.5.1	Skattekvoten – skatt som andel av BNP ............................................	152
	5.5.2	Implicita skattekvoter .........................................................................	153
6	Utgifter	...............................................................................................................	159
	6.1 .......................................................................................	Utgifter 2004	159
	6.1.1 ..............................................................	Takbegränsade utgifter 2004	159
	6.2 .............	Fördelning av utgifterna på utgiftsområden för 2005–2007	165

6.2.1De takbegränsade utgifternas förändring jämfört med

beräkningen i 2004 års ekonomiska vårproposition .........................

167

6.3Utgiftsområde 1–27 samt Ålderspensionssystemet vid sidan

		av statsbudgeten..................................................................................	170
7	Bemyndiganden och övriga ekonomiska förpliktelser m.m. ...........................		187
	7.1	Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital .................	187
	7.1.1	Låneramar för 2005.............................................................................	187
	7.1.2	Räntekontokrediter för 2005 .............................................................	189
	7.1.3	Sjunde AP-fonden...............................................................................	190
	7.1.4	Övrig utlåning från Riksgäldskontoret .............................................	191
	7.2	Statliga garantier och krediter ............................................................	192
	7.3	Beställningsbemyndiganden...............................................................	193
	7.4	Bemyndigande för ramanslag .............................................................	195
8	Skattefrågor.........................................................................................................		199
	8.1	Inledning..............................................................................................	199
	8.2	Skatter på förvärvsinkomster .............................................................	200
	8.2.1	Fortsatt kompensation för allmän pensionsavgift ............................	200
	8.2.2	Sänkt inkomstskatt som del av grön skatteväxling...........................	201

8.2.3Uppräkningen av skiktgränser för statlig skatt på

	förvävsinkomster inför inkomståret 2005.........................................	202
8.2.4	Inkomstskatten för 2005 ....................................................................	203
8.2.5	Det fasta beloppet vid beskattning av förvärvsinkomster................	205
8.2.6	Avdraget för resor till och från arbetet och i tjänsten......................	205
8.2.7	Sänkt särskilt avdrag för arbetsgivaravgifter .....................................	206
8.2.8	Förändrade nivåer för socialavgifter ..................................................	206
8.2.9	Skatten för utomlands boende ...........................................................	208
8.2.10	Beskattning av nordiska sjömän.........................................................	208
8.3	Kapital- och egendomsskattefrågor...................................................	209
8.3.1	Förmögenhetsskatten .........................................................................	209
8.3.1.1	Höjt fribelopp för sambeskattade par ...............................................	209
8.3.1.2	Fortsatta förändringar av förmögenhetsskatten ...............................	209
8.3.2	Slopad arvs- och gåvoskatt .................................................................	210
8.3.3	Beskattningen av tjänstepensioner och privat pensionssparande ....	210
8.3.4	Det fortsatta arbetet med 3:12–reglerna............................................	211
8.3.5	Ändrade regler för periodiseringsfonderna.......................................	212
8.4	Energi- och miljöbeskattning.............................................................	213

PROP. 2004/05:1

8.4.1Grön skatteväxling och andra miljö- och energipolitiska

styrmedel..............................................................................................	213
8.4.1.1 Höjda energiskatter på drivmedel.......................................................	214

8.4.1.2Höjd fordonsskatt på personbilar, lätta bussar och lätta

	lastbilar .................................................................................................	214
8.4.1.3	Miljöinriktad fordonsskatteomläggning ............................................	215
8.4.1.4 Höjd energiskatt på el .........................................................................		215
8.4.1.5	Skattesatsuppräkning efter prisutvecklingen (indexering) ...............	216

8.4.2Nedsättning av skatten på dieselolja som används i jordbruket,

skogsbruket och vattenbruket ............................................................

216

8.4.3Koldioxidskatten för anläggningar som omfattas av handel med

	utsläppsrätter .......................................................................................	217
8.4.4	Skattestrategi för alternativa drivmedel .............................................	219
8.4.5	Vissa förändringar i koldioxidskatten m.m........................................	219
8.4.5.1	Nedsättning av koldioxidskatt enligt 0,8-procentsregeln.................	219

8.4.5.2Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk-

	och cementbranschen..........................................................................	220
8.4.5.3	Fortsatt avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft .............	221
8.5	Övriga punktskattefrågor ...................................................................	221
8.5.1	Trängselskatten....................................................................................	221
8.5.1.1	Undantag från skatteplikt för mer miljöanpassade bilar...................	221
8.5.2	Skatteuttag på svinesundsbroarna ......................................................	222
8.5.3	Alkoholskatten ....................................................................................	222
8.5.4	Reklamskatten .....................................................................................	222
8.6	Mervärdesskattefrågor.........................................................................	223
8.6.1	Nya momsregler för handel med el och gas.......................................	223
8.6.2	Mervärdesskatteutredningen...............................................................	223
8.6.3	Utredningen om mervärdesskattesatserna.........................................	223
8.7	Kreditering på skattekonton...............................................................	223
8.7.1	Stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen...............................	223

8.7.2Investeringsstimulans för energi- och miljöinvesteringar i

		offentliga lokaler..................................................................................		225
	8.8	Övriga skattefrågor .............................................................................		226
	8.9	Offentlig-finansiella effekter ..............................................................		227
9	Tilläggsbudget .....................................................................................................			233
	9.1	Förslag till tilläggsbudget för 2004.....................................................		233
	9.2	Tilläggsbudget per utgiftsområde.......................................................		233
	9.2.1	Utgiftsområde 1 Rikets styrelse .........................................................		233
	9.2.2	Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ...............		234
	9.2.3	Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution ........................................		234
	9.2.4	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ..........................................................		234
	9.2.5	Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet..................		236
	9.2.6	Utgiftsområde 7	Internationellt bistånd............................................	236
	9.2.7	Utgiftsområde 8	Invandrare och flyktingar.......................................	237
	9.2.8	Utgiftsområde 9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg.................	238

9.2.9Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

	handikapp.............................................................................................		238
9.2.10	Utgiftsområde 12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn .........	239
9.2.11	Utgiftsområde 15	Studiestöd..............................................................	239
9.2.12	Utgiftsområde 17	Kultur, medier, trossamfund och fritid ...............	239

PROP. 2004/05:1

9.2.13Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning

	och byggande.......................................................................................		239
9.2.14	Utgiftsområde 19	Regional utveckling..............................................	240
9.2.15	Utgiftsområde 20	Allmän miljö- och naturvård ...............................	240
9.2.16	Utgiftsområde 22	Kommunikationer................................................	240

9.2.17Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

		näringar................................................................................................	241
	9.2.18	Utgiftsområde 24 Näringsliv..............................................................	243
	9.2.19	Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ..........................	244
10	Revision och kontroll.........................................................................................		247
	10.1	Inledning..............................................................................................	247
	10.1.1	Årsredovisningen för staten...............................................................	247
	10.1.2	Budgetpropositionens första volym ..................................................	247
	10.1.3	Utgiftsområden...................................................................................	247
	10.2	Årlig revision.......................................................................................	248
	10.2.1	Revisionsberättelser med invändning ................................................	248
	10.2.2	Granskning av årsredovisning för staten...........................................	248
	10.3	Effektivitetsrevision............................................................................	248
	10.4	Riksrevisionens årliga rapport............................................................	250
	10.5	Särskilda frågor....................................................................................	251
	10.5.1	Den statliga internrevisionen .............................................................	251
	10.5.2	Granskning av vissa offentligrättsliga organ .....................................	253
11	Utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten......................................		257

Bilagor
Bilaga 1	Specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster 2005
Bilaga 2	Svensk ekonomi
Bilaga 3	Avstämning av målet om en halvering av antalet socialbidragsberoende
	mellan åren 1999 och 2004
Bilaga 4	Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män
Bilaga 5	Utvecklingen på lång sikt

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 september 2004

PROP. 2004/05:1

Tabellförteckning

Utgifter m.m....................................................................................................................			4
Inkomster m.m. ..............................................................................................................			5
1.1	Försörjningsbalans ....................................................................................................		21
1.2	Nyckeltal....................................................................................................................		21
1.3a Kommunsektorns finanser......................................................................................			21
1.3b Vissa tillskott till kommunsektorn.........................................................................			21
1.4	Sysselsättning, arbetslöshet, löne- och produktivitetsutveckling ..........................		22
1.5	Sysselsättning och arbetslöshet uppdelat på kön ....................................................		22
1.6	Kalkyl på medellång sikt ...........................................................................................		23
1.7	Offentliga finanser ....................................................................................................		24
1.8	Nya reformer.............................................................................................................		35
1.9	Satsning på barn och unga ........................................................................................		36
1.10		Satsningar på förskolan ...........................................................................................	37
1.11		Viktiga skatteförändringar ......................................................................................	43
1.12		Gröna nyckeltal .......................................................................................................	44
2.1	Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och
		nya anslag för budgetåret 2004.............................................................................	54
4.1	Utgiftstak för staten..................................................................................................		98
4.2	Den offentliga sektorns finansiella sparande...........................................................		98
4.3	Av riksdagen beslutade årsvisa budgetpolitiska mål................................................		98
4.4	Den offentliga sektorns finansiella sparande samt budgeteringsmarginalen.........		98
4.5	Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten ........................................................		99
4.6	Utgiftstak för staten 2003–2007.............................................................................		101
4.7	Tak för den offentliga sektorns utgifter 2003–2007.............................................		102
4.8	Finansiellt sparande i offentlig sektor....................................................................		103
4.9	Makroekonomiska förutsättningar ........................................................................		104
4.10		Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar.........................	111
		Fortsättning på 4.10 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och
		inkomstförändringar...........................................................................................	112
		Fortsättning på 4.10 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och
		inkomstförändringar...........................................................................................	113
4.11		Budgeteffekter i förhållande till föregående år av tidigare beslutade
		och aviserade samt nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar...............	114
		Fortsättning på 4.11 Budgeteffekter i förhållande till föregående år
		av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna utgifts- och
		inkomstförändringar...........................................................................................	115
4.12		Budgetsaldo och statsskuld 2004..........................................................................	117
4.13		Statsbudgetens inkomster 2003–2007..................................................................	118
4.14		Statsbudgetens utgifter 2003–2007 ......................................................................	118
4.15		Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år.....................	120
4.16		Statsbudgetens saldo och statsskulden ................................................................	122
4.17		Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande........................................	123

		PROP. 2004/05:1
4.18		Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter .......................	124
4.19		Kommunsektorns finanser...................................................................................	125
4.20		Ålderspensionssystemet.......................................................................................	126
4.21		Den offentliga sektorns finanser .........................................................................	127
5.1	Totala skatteintäkter, offentliga sektorns inkomster och statsbudgetens
		inkomster 2002–2007 .........................................................................................	131
5.2	Offentliga sektorns skatter redovisade enligt nationalräkenskapernas
		principer..............................................................................................................	132
5.3	Totala skatter och statsbudgetens inkomster – differenser jämfört med
		2004 års ekonomiska vårproposition ................................................................	132
5.4	Antaganden och förändringar jämfört med 2004 års ekonomiska
		vårproposition ....................................................................................................	133
5.5	Regeländringar 1999–2005, bruttoeffekter i förhållande till föregående år ........		135
5.6	Skatt på arbete 2002–2007......................................................................................		136
5.7	Totala skatteintäkter 1999–2007 ............................................................................		137
5.8	Hushållens inkomster 2002–2007..........................................................................		138
5.9	Förändring av kommunernas skatteunderlag 2002–2007.....................................		138
5.10		Faktisk och underliggande utveckling av kommunal skatt 2002–2007 .............	139
5.11		Kommunal medelutdebitering 1999–2004 ..........................................................	139
5.12		Skattereduktioner 2002–2007 ..............................................................................	140
5.13		Skatt på kapital 2002–2007...................................................................................	140
5.14		Skatt på konsumtion och insatsvaror 2002–2007 ...............................................	142
5.15		Energi- och koldioxidskatt skatt 2002–2007 ......................................................	145
5.16		Utveckling av energi- och koldioxidskatt 2002–2007 ........................................	145
5.17		Restförda och övriga skatter 2002–2007 .............................................................	146
5.18		Statsbudgetens skatter 2002–2007.......................................................................	147
5.20		Nedsättningar 2002–2007 ....................................................................................	148
5.19		Statsbudgetens inkomster 2001–2007 .................................................................	149
5.21		Övriga inkomster 2002–2007...............................................................................	150
5.22		Skattekvoten 2001, förändring av skattekvoten 1990–2001 samt
		skattepliktiga transfereringars inverkan på skattekvoten för ett
		urval OECD-länder ...........................................................................................	152
5.23		Skattekvot 2002–2007...........................................................................................	153
5.24		Mervärdesskattesatser och förändring av skattesatserna 1991–2004.................	155
6.1	Statsbudgetens utgifter 2004..................................................................................		159
6.2	Takbegränsade utgifter 2004 ..................................................................................		160
6.3	Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2004 ................................................		163
6.4	Utgifter 2004...........................................................................................................		164
6.5	Utgifter 2005–2007.................................................................................................		166
6.6	Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2004 års ekonomiska
		vårproposition (VP2004)...................................................................................	167
6.7	Volymer 2003–2007 ................................................................................................		169
7.1	Låneram för 2005....................................................................................................		188
7.2	Investeringslån och låneramar 1999–2004.............................................................		188
7.3	Räntekontokreditram för 2005..............................................................................		189
7.4	Övriga kreditramar 2005 ........................................................................................		191
7.5	Anslag vars ändamål 2005 omfattar garantiverksamhet .......................................		192
7.6	Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende
		2005 .....................................................................................................................	194
8.1	Grundavdrag år 2005 ..............................................................................................		202
8.2	Grundavdrag år 2005 ..............................................................................................		202

PROP. 2004/05:1

Diagramförteckning


1.1	Utgiftstaken i kronor ...............................................................................................		25
1.2	Utgiftstaken i procent av BNP ................................................................................		25
1.3	Bostadsräntor, 3 mån och 5 år (SBAB) ...................................................................		26
1.4	Kronans utveckling mot TCW-index ......................................................................		26
1.5	Antal timmar i förvärvsarbete per person i befolkningen......................................		28
1.6	Genomsnittlig andel av livet som används till förvärvsarbete................................		29
1.7	Sysselsättning i procent av befolkningen 15–64 år 2003 ........................................		30
1.8	Antal 1–3-platser i utvärderingen av Lissabonstrategin .........................................		30
1.9	Sysselsatta i åldern 60–64 år .....................................................................................		33
1.10		Antal helårspersoner med socialbidrag..................................................................	33
1.11		Reguljärt sysselsatta i ålder 20–64 år .....................................................................	33
1.12		Antalet sjukpenningdagar netto 1995–2006..........................................................	34
1.13		Kostnader för sjukfrånvaron..................................................................................	34
1.14		Fördelningseffekter av sänkta inkomstskatter, ökade barnbidrag och

		höjda miljöskatter.................................................................................................	47
4.1	Statsbudgetens saldo 1990–2007............................................................................		116
4.2	Statsskuld i miljarder kronor och som procent av BNP ......................................		124
5.1	Löner i den privata och den offentliga sektorn.....................................................		136
5.2	Utveckling av löner och andra ersättningar ..........................................................		138
5.3	Sjukpenning och arbetslöshetsersättning..............................................................		138
5.4	Kapitalvinster 1989–2007 .......................................................................................		141
5.5	Förmögenhetsskatt 1991–2002..............................................................................		142
5.6	Mervärdesskatt uppdelad på sektorer 2003...........................................................		142
5.7	Utveckling av intäkter från mervärdesskatt uppdelad efter sektorer
		2003–2007 ...........................................................................................................	143
5.8	Dekomponering av utgående mervärdesskatt 1999–2004....................................		143
5.9	Utgående, ingående samt nettomervärdesskatt 1999–2004 .................................		143
5.10		Skatteintäkter per produktslag, 1998–2007.........................................................	144
5.11		Skatt per liter alkohol, sprit .................................................................................	144
5.12		Privatinförsel av sprit, per kvartal 2000–2004.....................................................	144
5.13		Skatt på energi, 1997–2007...................................................................................	145
5.14		Inkomstskatter i förhållande till lönekostnaden 1993–2005..............................	153
5.15		Implicit skatt på arbete och arbetsgivaravgifternas andel av
		lönekostnaden 1993–2006..................................................................................	153
5.16		Implicit skatt på bolag 1995–2002 .......................................................................	154
5.17		Sammansättning av bolagens skatter 1995–2002 ................................................	154
5.18		Hushållens konsumtionsutgifter för bilar och sällanköpsvaror samt för
		dagligvaror 1980–2007........................................................................................	155
6.1	Utgiftsprognos för 2004 jämfört med statsbudgeten för 2004............................		161
7.1	Myndigheternas investeringslån juni 1993- juni 2003..........................................		188
8.1	Grundavdraget enligt gällande regler (streckad linje) samt enligt förslaget
		(heldragen linje) beräknat utifrån 2005 års prisbasbelopp, kronor. ................	201

Tabell 1.1 Försörjningsbalans

Procentuell volymförändring

	2003	2004	2005
Hushållens konsumtionsutgifter	1,9	2,4	2,7

Offentliga konsumtionsutgifter	0,6	0,9	0,8

Stat	0,6	0,5	–1,0
Kommun	0,6	1,1	1,5

Fasta bruttoinvesteringar	–2,0	3,2	4,0

Lagerbidrag1	0,2	–0,1	0,2
Export	5,5	8,8	7,5

Import	5,0	5,9	7,4

BNP2	1,6	3,5 (2,9)	3,0

1Bidrag till BNP-tillväxten.

2Av BNP-tillväxten 2004 förklaras 0,6 procentenheter av att det är fler vardagar under 2004 än under 2003. Rensat för denna kalendereffekt beräknas tillväxten till 2,9 procent 2004. För 2005 beräknas kalendereffekten bli försumbar.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Tabell 1.2 Nyckeltal

Förändring från föregående år i procent, om ej annat anges

	2003	2004	2005
KPI1	2,0	0,6	1,4
Timlön	3,5	3,4	3,5
Öppen arbetslöshet2	4,9	5,6	5,1
Arbetsmarknadspolitiska program2	2,1	2,3	2,5
Antal sysselsatta	–0,3	–0,6	0,8
Real disponibel inkomst	–0,1	2,1	2,2

Hushållens nettosparkvot, nivå3	3,5	3,2	2,6
Bytesbalans4	6,4	7,1	7,7
Tysk ränta 10-års statsobligation1	4,1	4,3	4,8
Svensk ränta 10-års statsobligation1	4,6	4,7	5,1
TCW-index1	127,6	126,4	124,2

1Årsgenomsnitt.

2Procent av arbetskraften.

3Exklusive sparande i avtalspensioner.

4Procent av BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksbanken och Finansdepartementet.

1.2.2.1 Den kommunala sektorn

En sund ekonomi i den kommunala sektorn är avgörande för välfärdens kärna – vården, skolan och omsorgen. Trots kommunala skatte- höjningar motsvarande 4,5 miljarder kronor och en blygsam konsumtionsutveckling väntas kommunsektorn i år uppvisa ett negativt resultat.

Kommande år väntas den kommunala sektorn uppvisa överskott, bland annat till följd av en god inkomstutveckling. Skatter och statsbidrag väntas öka med drygt 30 miljarder kronor 2005, varav 14,5 miljarder kronor utgörs av ökade statsbidrag.

PROP. 2004/05:1

Tabell 1.3a Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor

	2003	2004	2005	2006	2007
Inkomster	577	599	635	660	682
Skatter och statsbidrag	527	549	582	604	623
Övriga inkomster	50	51	53	56	59
Utgifter	581	598	626	652	676
Konsumtion	495	513	539	563	583
Volymförändring %	0,6	1,1	1,5	1,0	0,3
Övriga utgifter	86	84	87	90	93

Finansiellt sparande	–4	2	9	7	6
Procent av BNP	–0,2	0,1	0,3	0,3	0,2
Resultat före
extraordinära poster	–1	–1	5	4	3

Anm.: Statsbidragen och skatterna redovisas tillsammans eftersom effekten av reformer som påverkar skatteunderlaget neutraliseras genom justeringar av statsbidragen.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

I tabell 1.3b redovisas större satsningar och tillskott åren 2004–2006. I beloppen ingår förslag i budgetpropositionen för 2005 och tidigare i år av riksdagen fattade beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen. Utöver de satsningar som redovisas i tabellen sker andra ökningar, främst i de riktade bidragen, till exempel för skolsatsning, läkemedel och miljöinvesteringar i offentliga lokaler.

De satsningar regeringen föreslår medverkar till att stärka sysselsättning och kvalitet i kommunernas verksamheter.

Tabell 1.3b Vissa tillskott till kommunsektorn

Miljoner kronor

	2004	2005	2006
Generella sysselsättningsstöd	1 500	7 500	7 000

Missbruk och psykiatri		850	350
Personalförstärkning förskola		1 000	2 000

Generella bidrag1		2 000	4 800

1 I de generella bidragen ingår tillskott för inkomstutjämning, vårdgaranti samt den höjning av det generella bidraget 2006 som aviserades i vårpropositionen. Källa: Finansdepartementet.

1.2.2.2 Arbetsmarknaden

Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt svag. Det tar tid innan en förbättrad konjunktur slår igenom på arbetsmarknaden.

Första halvåret i år har produktiviteten och medelarbetstiden per sysselsatt ökat.

PROP. 2004/05:1

Tabell 1.4 Sysselsättning, arbetslöshet, löne- och produktivitetsutveckling

	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005
Antal sysselsatta1	3 963	3 922	3 979	4 069	4 159	4 239	4 244	4 234	4 210	4 244
Varav näringslivet1	2 698	2 695	2 735	2 805	2 888	2 969	2 960	2 942	–	–
Varav offentliga myndigheter1	1 263	1 223	1 240	1 260	1 264	1 262	1 278	1 288	–	–
Reguljär sysselsättningsgrad2	74,7	73,9	74,6	75,9	77,2	78,2	78,1	77,6	77,0	77,0
Öppen arbetslöshet3	8,1	8,0	6,5	5,6	4,7	4,0	4,0	4,9	5,6	5,1
Konjunkturberoende arbets-
marknadspolitiska program3	4,7	4,5	4,1	3,3	2,6	2,5	2,6	2,1	2,3	2,5
Timlön4	6,0	4,5	3,8	3,4	3,7	4,4	4,1	3,5	3,4	3,5
Produktivitetsutveckling i näringslivet4	1,9	5,2	2,0	2,6	3,6	–0,1	4,5	3,5	3,2	2,5

Anm.: I AKU fördes anställda i kyrkan över från kommunala myndigheter till näringslivets tjänstesektor först 2001. Till följd av detta är antalet sysselsatta i offentlig sektor överskattat, och antalet anställda i näringslivet underskattat, med ca 22 000 personer 2000.

1Tusental personer.

2Reguljärt sysselsatta i åldern 20–64 i procent av befolkningen i den åldersgruppen.

3I procent av arbetskraften.

4Årlig procentuell förändring.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Medlingsinstitutet och Finansdepartementet.

Sjukfrånvaron minskar. Det är en utveckling som gör Sverige rikare och friskare. Samtidigt betyder den positiva utvecklingen på dessa områden att förbättringen på arbetsmarknaden fördröjs.

Den internationella lågkonjunkturen har medverkat till att målet om 80 procents reguljär sysselsättning inte nås i år.

Först nästa år väntas den starkare konjunkturen medverka till att sysselsättningen stiger. Sysselsättningsutvecklingen stimuleras av de inkomstskattesänkningar och höjda statsbidrag som föreslås i denna proposition. Den reguljära sysselsättningsgraden för personer i åldern 20–64 år väntas uppgå till 77,0 procent 2005. Sysselsättningsmålet ligger dock fast.

Ett ökat utbud av arbetskraft tillsammans med den svaga sysselsättningstillväxten har medfört att den öppna arbetslösheten har fortsatt att stiga under första halvåret i år.

Under hösten väntas antalet deltagare i

konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program öka, vilket medför lägre öppen arbetslöshet. En fortsatt hög ambitionsnivå i arbetsmarknadspolitiken nästa år, samtidigt som sysselsättningen ökar, innebär att arbetslösheten fortsätter att minska under 2005.

Om sysselsättningen utvecklas annorlunda än i prognosen kommer volymen i de arbetsmarknadspolitiska programmen att anpassas för att balansera utbud och efterfrågan.

1.2.2.3 Utvecklingen på medellång sikt

På längre sikt är det svårt att förutsäga konjunktursvängningar. Beräkningar för åren 2006 och 2007 bygger i stället på en bedömning om att det i slutet av 2005 finns outnyttjade resurser i svensk ekonomi som kan tas i anspråk utan att det uppstår inflationsdrivande löne- ökningar. BNP kan därmed öka något snabbare

Tabell 1.5 Sysselsättning och arbetslöshet uppdelat på kön

	1999		2000		2001		2002		2003
	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Antal sysselsatta1	1 947	2 121	1 992	2 167	2 036	2 203	2 047	2 197	2 043	2 191
Varav näringslivet1	997	1 808	1 037	1 852	1 080	1 891	1 080	1 879	1 077	1 866
Varav offentliga
myndigheter1	949	311	953	312	954	307	965	314	965	322
Öppen arbetslöshet2	5,2	5,9	4,3	5,0	3,6	4,3	3,6	4,4	4,4	5,3

1Tusental personer.

2I procent av arbetskraften. Källa: Statistiska centralbyrån.

även efter 2005 än vad som uppskattas vara möjligt på lång sikt. Som en följd av detta utvecklas sysselsättningen väl och den öppna arbetslösheten minskar till 4,2 procent 2007. Den reguljära sysselsättningsgraden för personer i åldern 20–64 år beräknas stiga och uppgå till 77,4 procent 2007.

För att illustrera osäkerheten i de bedömningar som ligger till grund för det så kallade basalternativet redovisas två alternativa scenarier.

I lågtillväxtalternativet antas oljepriset stiga till 55 dollar per fat och ligga kvar där de närmaste åren. Ett högre oljepris jämfört med bas- alternativet dämpar såväl den globala som den inhemska konjunkturen.

I högtillväxtalternativet antas arbets- marknaden och lönebildningen fungera bättre än i basalternativet. Arbetskraftsutbudet antas öka väsentligt snabbare och den potentiella tillväxt- takten är därmed högre. BNP och sysselsättningen kan därmed stiga snabbare än i basalternativet utan att inflationen överstiger Riksbankens mål på 2 procent. Regeringens sysselsättningsmål om en reguljär syssel- sättningsgrad på 80 procent för personer i åldern 20–64 år uppnås i detta scenario 2007.

Tabell 1.6 Kalkyl på medellång sikt

	2003	2004	2005	2006	2007
BNP, procentuell förändring
Bas	1,6	3,5	3,0	2,5	2,3

Lågtillväxt	1,6	3,4	2,5	2,4	2,3

Högtillväxt	1,6	3,7	3,9	3,3	3,2
Reguljär sysselsättningsgrad1
Bas	77,6	77,0	77,0	77,2	77,4

Lågtillväxt	77,6	76,9	76,5	76,6	76,8
Högtillväxt	77,6	77,1	78,0	79,0	80,0

1 Reguljärt sysselsatta i åldern 20–64 i procent av befolkningen i den åldersgruppen.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

1.3Sunda offentliga finanser

Finanspolitikens främsta uppgift är att lägga grunden för uthålligt hög tillväxt och full sysselsättning genom att upprätthålla sunda offentliga finanser. Därmed skapas förutsättningar för att utveckla välfärden och förhindra nedskärningar i sämre tider då välfärdssamhällets skyddsnät behövs som mest.

PROP. 2004/05:1

Två övergripande budgetpolitiska mål styr regeringens budgetpolitik: överskottsmålet för de offentliga finanserna och utgiftstaket för staten.

1.3.1Överskott i de offentliga finanserna

Sedan 2000 gäller ett överskottsmål för de offentliga finanserna på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Det innebär att statsskulden kan minska som andel av BNP samtidigt som nödvändiga tillgångar byggs upp inom det allmänna pensionssystemet. Med överskottsmålet skapas en buffert för att möta de framtida demografiska påfrestningarna på de offentliga välfärdssystemen. Överskotts- målet innebär också en betryggande marginal till underskottsgränsen på 3 procent av BNP i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt.

Överskottsmålet är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Med utgångspunkt från det övergripande målet anger regeringen i budgetpropositionen preciserade överskottsmål för nästkommande budgetår. Det preciserade överskottsmålet bestäms med hänsyn till konjunkturläge och resursutnyttjande i svensk ekonomi. Det innebär att det finansiella sparandet kan variera mellan åren. Ett lägre sparande i en lågkonjunktur kan bidra till att mildra konjunktursvackan. Det omvända gäller i ett konjunkturläge med högt resursutnyttjande. Ett högre offentligt sparande dämpar då risken för överhettning.

Sedan överskottsmålet började gälla 2000 har saldot i Sveriges offentliga finanser varit klart bättre än EU-genomsnittet. I takt med att högkonjunkturen i början av 2000-talet övergick i lågkonjunktur minskade överskotten. Som ett genomsnitt uppgick överskottet i de offentliga finanserna åren 2000–2003 till 2,0 procent. Euro- området uppvisade för motsvarande period ett underskott på 1,6 procent.

För 2004 förväntas överskottet överträffa det uppsatta målet om 0,5 procent.

Mot bakgrund av det alltjämt låga resursutnyttjandet i svensk ekonomi vore det riskabelt att i inledningen av konjunktur- återhämtningen strama åt ekonomin. En alltför snabb återgång till överskott kring 2 procent och däröver skulle riskera att hämma den ekonomiska återhämtningen. Den uppåtgående konjunkturen måste utnyttjas för att varaktigt

PROP. 2004/05:1

Tabell 1.7 Offentliga finanser

Procent av BNP

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007
Utgiftskvot	54,7	54,3	55,7	55,6	54,8	54,0	53,9	53,2

Inkomstkvot	59,8	57,2	55,4	56,1	55,5	54,7	54,3	54,1

Skattekvot inkl EU	53,9	52,2	50,2	50,9	50,3	49,5	49,3	49,0
Finansiellt sparande	5,1	2,9	–0,3	0,5	0,7	0,6	0,4	0,9

Nettoskuld	1,3	–2,9	3,3	–1,2	–2,2	–2,6	–2,9	–3,6

Konsoliderad bruttoskuld	52,8	54,4	52,6	52,0	51,7	50,4	50,0	49,0

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

höja sysselsättningsnivån. Om inte syssel- sättningen och arbetsutbudet ökar blir det svårare att på nytt bygga upp en buffert inför nästa lågkonjunktur.

Rensat för kalendereffekten väntas tillväxten under 2005 något överstiga tillväxten i år. För 2005 föreslås det preciserade överskottsmålet fastställas till minst 0,5 procent av BNP.

Om den ekonomiska återhämtningen sker snabbare än vad som nu prognostiseras kommer regeringen att föreslå ett högre sparande för kommande år. Det övergripande målet om 2 procents överskott i genomsnitt över en konjunkturcykel ligger fast.

1.3.2Utgiftstaken skall klaras

Budgetpolitikens främsta styrinstrument är utgiftstaken. De årliga statliga utgifterna får inte överstiga den nivå till vilket utgiftstaket är bestämt.

För att undvika underskott och stora nedskärningar i välfärden i framtiden får de offentliga utgifterna inte överskrida en nivå som är långsiktigt hållbar. Utgiftstaken förhindrar att tillfälligt högre inkomster används för varaktigt högre utgifter. Därmed minskar risken för stora nedskärningar i sämre tider. Välfärden blir mer förutsägbar och trygg.

Utgiftstaket har bidragit till att Sverige jämfört med många andra länder har starka offentliga finanser trots en utdragen inter- nationell lågkonjunktur.

Utgiftstaket har sedan det infördes 1997 klarats samtliga år. Om utgiftstaket för 2004 skulle vara hotat kommer regeringen att vidta åtgärder, främst i form av senareläggningar av utgifter till nästa år.

För att hantera risken för ett överskridande av utgiftstaket nästa år avser regeringen vidta ett antal åtgärder som syftar till att den totala

nettoförbrukningen av anslagsbehållningarna ej får överstiga noll kronor. Det handlar om åtgärder för att få myndigheter att som huvudregel vare sig utnyttja krediter eller ingående anslagssparande under 2005 samt att medel som står till regeringens disposition som huvudregel inte får användas.

År 2005 beräknas budgeteringsmarginalen uppgå till ca 0,2 miljarder kronor och 2006 till ca 1,4 miljarder kronor.

En allt större andel äldre i befolkningen riskerar att leda till en växande utgiftskvot. För att undvika underskott i de offentliga finanserna och stora nedskärningar i välfärden i takt med att andelen äldre blir fler är det viktigt att sysselsättningen ökar. Med en stark tillväxt och sysselsättningsutveckling stärks den offentliga sektorns inkomster.

Hur stora offentliga utgifter som ekonomin kan bära, utan att stora underskott uppstår eller kraftiga nedskärningar blir nödvändiga, är bland annat avhängigt ekonomins potentiella produktionsförmåga. Ett högt arbetsutbud och snabb produktivitetsutveckling medger högre ambitioner i välfärdspolitiken och på andra utgiftsområden, medan en lägre produktions- förmåga tvingar fram en mer dämpad utgiftsutveckling. Mot den bakgrunden är det rimligt att utgiftstaken fastställs utifrån en bedömning av den potentiella nivån av BNP.

Svensk ekonomi har under det senaste decenniet genomgått en rad institutionella förändringar. Det finns anledning att närmare analysera hur dessa förändringar har påverkat den svenska ekonomins potentiella produktions- förmåga. Regeringen har för avsikt att låta genomföra en sådan analys under det närmaste året. I avvaktan på denna vill regeringen inte lämna ett förslag om utgiftstakets exakta nivå uttryckt i miljarder kronor för 2007. Regeringen avser därför att i budgetpropositionen för 2006

lämna förslag om utgiftstak för såväl 2007 som 2008.

Utgiftstaket har de senaste åren uppgått till en i stort sett oförändrad andel av potentiell BNP. Med ett antagande om en nominell ökning av potentiell BNP med 4 procent innebär denna princip en ökning av utgiftstaket från 907 miljarder kronor 2006 till 943 miljarder kronor 2007.

Ytterligare skäl att avvakta med ett förslag om utgiftstakets exakta nivå är att regeringen överväger att införa ett system med en så kallad sysselsättningsmarginal 2007.

En utgångspunkt för regeringens över- väganden om utgiftstaken är att utgifterna skall hållas på en nivå som är förenlig med målet om ett överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel.

Diagram 1.1 Utgiftstaken i kronor

Miljarder kronor

950
900
850
800
750
700
650
1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007*

* Preliminärt utgiftstak för 2007.

Anm.: För att skapa jämförbarhet över tiden har utgiftstaken korrigerats för tekniska förändringar som föranlett justeringar av utgiftstaket samt för en redovisningsförändring av stödet till kommunerna (se avsnitt 4.1.1).

Diagram 1.2 Utgiftstaken i procent av BNP

Procent
38
37
36
35
34
33
32
31
30
1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007*

* Preliminärt utgiftstak för 2007.

PROP. 2004/05:1

1.4Priser och löner

1.4.1Stabila priser

Stabila priser är en förutsättning för en ekonomisk politik för hög tillväxt och full sysselsättning. Stabila priser ökar möjligheterna att föra en politik som ger ökad rättvisa och mer resurser till välfärden.

Riksdagen har lagt fast att den övergripande uppgiften för penningpolitiken är prisstabilitet. Riksbanken bedriver på denna grund penningpolitiken självständigt. Riksbanken definierar prisstabilitet som att ökningen av konsumentprisindex skall begränsas till 2 procent med en tolerans på 1 procentenhet uppåt och nedåt. Regeringen stöder penningpolitikens inriktning och står bakom inflationsmålet.

Inflationen har under 2004 hållits nere av en stark produktivitetsutveckling och ett relativt lågt resursutnyttjande. Därtill har priserna på många importerade varor fallit kraftigt. Höga oljepriser har dock påverkat utvecklingen i motsatt riktning under 2004.

Under den närmaste tiden väntas importprisernas inflationsdämpande effekt vara mindre. Under 2005 börjar de lediga resurserna på arbetsmarknaden successivt tas i anspråk. Sammantaget bedöms det underliggande inflationstrycket förbli lågt under 2004 och endast stiga långsamt från en mycket låg nivå under 2005. Den underliggande inflationen, mätt med UND1X, bedöms uppgå till 1,3 procent i slutet av 2004 och 1,2 procent i slutet av 2005. Under de närmast följande åren förutses inflationen ligga i linje med inflationsmålet.

1.4.1.1 Räntan och kronan

Den amerikanska centralbanken har under sommaren höjt styrräntan med 0,5 procent- enheter till 1,5 procent. De internationella marknadsräntorna har efter en uppgång under våren åter sjunkit tillbaka och ligger på en låg nivå.

Under 2003 återhämtade sig aktiebörserna kraftigt. De höga oljepriserna har påverkat aktiebörserna negativt och börsuppgången under inledningen av 2004 har urholkats.

Under inledningen av 2004 sänkte Riksbanken räntan med sammanlagt 0,75 procentenheter till

PROP. 2004/05:1

rekordlåga 2,0 procent mot bakgrund av det låga inflationstrycket. Låga räntor och åter- hämtningen på börserna sedan våren 2003 skapar gynnsamma förutsättningar för en konjunktur- återhämtning.

Diagram 1.3 Bostadsräntor, 3 mån och 5 år (SBAB)
Procent
8,0
7,5						Rörlig ränta
7,0						5 år
						5 år
6,5
6,0
5,5
5,0
4,5
4,0
3,5
3,0
1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004

Källa: EcoWin.

Kronan försvagades fram till hösten 2001 och har därefter förstärkts.

Diagram 1.4 Kronans utveckling mot TCW-index

145
140
135
130
125
120
115
110
1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Källa: EcoWin.

1.4.2Lönebildningen

En väl fungerande lönebildning är av avgörande betydelse för en god samhällsekonomisk utveckling. Löneökningar inom de samhälls- ekonomiska ramarna möjliggör lägre arbetslöshet, högre sysselsättning och växande produktion. Det ger i sin tur utrymme för en förbättrad välfärd.

De senaste årens utveckling visar att ett ökat ansvarstagande av arbetsmarknadens parter leder till rimliga nominella löneökningar som i sin tur skapar gynnsamma förutsättningar för en god reallöneutveckling. Den nominella löneöknings- takten har sedan slutet av 1990-talet varit

ungefär hälften så hög som på 1980-talet, samtidigt som reallöneutvecklingen varit betydligt bättre.

Arbetsmarknadens parter har ett gemensamt ansvar för att förändringar av relativlöner sker inom ramen för det totala löneutrymmet. Ett fortsatt ansvarstagande från arbetsmarknadens parter är avgörande för den framtida sysselsättnings- och välfärdsutvecklingen.

Arbetsmarknaden är fortfarande starkt könsuppdelad. Kvinnors lön är drygt 80 procent av mäns lön. Om hänsyn tas till kvinnors och mäns olika fördelning efter ålder, utbildnings- nivå, sektor, arbetstid och yrkesgrupp minskar skillnaden men kvinnors lön är fortfarande endast 92 procent av mäns lön.

Därutöver arbetar många kvinnor ofrivilligt deltid samtidigt som kvinnor lägger mer tid på obetalt arbete. Denna skeva fördelning av betalt och obetalt arbete förstärker inkomst- skillnaderna mellan kvinnor och män.

Lönediskriminering av kvinnor måste upphöra. Lönediskriminering på grund av kön är förbjuden enligt lag. Kvinnor och män skall ha möjlighet att bidra till arbetslivet på lika villkor. Osakliga löneskillnader på grund av kön utgör ett hinder för tillväxt. Arbetsmarknadens parter är ansvariga för lönebildningen och har därför ett stort ansvar för att bekämpa löne- diskrimineringen.

I Regeringskansliet pågår arbetet med att ta fram en nationell handlingsplan mot könsdiskriminerande löneskillnader mellan kvinnor och män. I arbetet mot löne- diskriminering är arbetsmarknadens parter viktiga aktörer. Arbetet med handlingsplanen genomförs i dialog och process med parterna. Handlingsplanen har en bred ansats för att omfatta områden som direkt och/eller indirekt påverkar de könsrelaterade löneskillnaderna. Förutom jämställdhetslagen handlar det till exempel om lönebildningen, anställningsformer, föräldraförsäkring, inflytande och utbildning. Den långsiktiga ambitionen är att all köns- diskriminering på arbetsmarknaden skall upphöra.

1.5Fler jobb och uthållig tillväxt

Målet för den ekonomiska politiken är uthålligt hög tillväxt och full sysselsättning. Det skapar förutsättningar för bättre livskvalitet och en rättvis välfärd.

Tillväxten i Sverige har de senaste tio åren varit högre än i många jämförbara länder. Förutsättningarna är goda att behålla en hög tillväxttakt under många år framöver. Men det krävs att fler arbetar samt ökade investeringar och innovationer så att produktiviteten fortsätter att öka snabbt. Grunderna i regeringens tillväxtpolitik är goda möjligheter till arbete, studier och entreprenörskap samt att alla människor deltar i produktionen efter sin förmåga och får möjligheter att försörja sig själva och ta del av det stigande välståndet.

1.5.1Trygghet skapar tillväxt

Trygga människor skapar tillväxt. Människor som är trygga vågar prova nya saker och orkar ställa om till nya förhållanden. Sambanden mellan trygghet, jobb och tillväxt, mellan utveckling, jämlikhet och rättvisa, är starka. Med fler i arbete ökar tillväxten, liksom resurserna att förbättra välfärden med. Och välfärden ger i sin tur den trygghet som behövs i en snabbt föränderlig ekonomi. En hög tillväxt ger ökade resurser till hushållen och välfärden och skapar större möjligheter till utjämning mellan olika grupper i samhället.

Rätt utformad är skola, vård, omsorg och andra delar av välfärden tillväxtskapande. Den gemensamma välfärden behöver ständigt utvecklas och förbättras. Behov, inte inkomst eller social bakgrund, skall styra fördelningen av bland annat sjukvård, utbildning och den inkomsttrygghet som socialförsäkringarna ger.

Med de rättigheter välfärden ger följer också skyldigheter, både för samhället och för den enskilde. För att välfärden skall uppfattas som rättvis krävs att alla bidrar efter förmåga och att alla får del av den efter behov. En solidariskt finansierad välfärd ger rätt till trygghet men kräver också att vi alla anstränger oss och är beredda att ställa om när samhället förändras. Med en bra välfärd som grund underlättas omställning i olika skeden av livet. Välfärden vilar på att så många som möjligt skall kunna försörja sig genom eget arbete.

PROP. 2004/05:1

Arbetslösheten är i dag för hög. Syssel- sättningen måste öka, såväl bland män som kvinnor. Alldeles för många människor är i behov av socialbidrag för sin försörjning. För att Sverige även på lite längre sikt skall ha råd med en bra välfärd måste fler arbeta. Alla behövs i arbetslivet.

Tillväxtpolitiken har ett dubbelt uppdrag. På kort sikt måste arbetslösheten pressas tillbaka. Men också utbudet av arbetskraft måste öka så att flaskhalsar i ekonomin förhindras när efterfrågan och sysselsättningen tar fart. Ytterst är välfärden beroende av att sysselsättningen ökar i näringslivet. Det behövs fler i arbete och fler arbetade timmar.

1.5.2En politik för tillväxt och jobb

Under de senaste tio åren har Sverige gått från en ekonomi i kris till en styrkeposition. Sverige rankas högt i många internationella jämförelser av ekonomi och välfärd. Sveriges ekonomiska tillväxt har sedan 1994 i genomsnitt varit 2,9 procent, vilket är högre än genomsnittet för EU på 2,2 procent per år, och OECD på 2,7 procent per år. Det är också högre än Sveriges historiska tillväxt (1970 till 2003) på ca 2 procent per år. På dessa tio år har antalet sysselsatta ökat med 306 000 personer. Cirka 276 000 färre personer är i behov av socialbidrag.

Regeringen har sedan 1994 bedrivit en politik på bred front för att stärka Sveriges tillväxt- förutsättningar i hela landet. Grunden har varit att skapa stabila ramar för samhällsekonomin med sunda offentliga finanser och låga prisökningar.

Reformer har genomförts för att förbättra olika marknader genom omregleringar och åtgärder för ökad konkurrens. De ekonomiska drivkrafterna att arbeta, studera och starta egna företag har ökat genom att marginaleffekterna har sänkts. Det ekonomiska utbytet av extra arbetsinsatser har därmed ökat. Pensions- systemet har reformerats, utbildningen och forskningen har byggts ut och stora investeringar görs i infrastrukturen. Resurserna har förstärkts för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i välfärden.

Trots stora framgångar måste tillväxt- och sysselsättningspolitiken ständigt förnyas och utvecklas. Sverige står inför tre stora utmaningar: att uthålligt förbättra välfärden, att öka Sveriges

PROP. 2004/05:1

konkurrenskraft i en alltmer integrerad världsekonomi och att göra detta på ett sätt som minskar den totala naturresurs- och miljö- belastningen till gagn för kommande generationer.

Villkoren för entreprenörskap, företagande och innovationer behöver ständigt förbättras. En innovationsstrategi, Innovativa Sverige, har utarbetats för att stärka Sveriges förmåga att skapa kunskap och omsätta den till hållbar tillväxt och nya jobb.

Strategin anger den långsiktiga inriktningen inom fyra viktiga områden:

-Hur vi gemensamt stärker kunskapsbasen, i akademi och näringsliv, för att bland annat utveckla svenska profilområden.

-Hur vi stärker innovationsförmågan i näringslivet, både i befintliga företag och genom att skapa goda villkor för innovation och kunskapsintensivt entreprenörskap.

-Hur en innovativ offentlig sektor, som löser angelägna samhällsproblem, samtidigt kan vara drivkraft för förnyelse och tillväxt.

-Hur vi stimulerar människors initiativkraft och bättre tar tillvara den kompetens som finns, bland annat genom entreprenörs- främjande åtgärder.

Längre liv, kortare arbetsliv

Den svenska välfärdsmodellen är mycket känslig för hur många i befolkningen som arbetar, hur mycket de arbetar samt hur många som behöver stöd från välfärdssystemen. Befolkningens sammansättning ändras och allt fler svenskar lever allt längre.

Att vi lever allt längre är en viktig välfärdsförbättring. Samtidigt leder det också till ökade anspråk på de gemensamma välfärds- systemen. Medellivslängden kommer med stor sannolikhet att fortsätta att öka.

Dessutom minskar den förvärvsaktiva tiden av livet. Allt fler äldre lämnar arbetsmarknaden i förtid. Samtidigt studerar ungdomar allt längre. Utbildning är nödvändigt för att Sverige skall vidareutveckla en konkurrenskraftig kunskaps- ekonomi. Det innebär dock att sysselsättningen vid en given tidsperiod är mindre än vad den annars hade varit. I början av 1990-talet var 80 procent av ungdomarna i åldern 20–24 år sysselsatta. I dag är motsvarande siffra

60 procent. År 1990 var etableringsåldern1 på arbetsmarknaden ca 20 år. Tio år senare hade den stigit till 26 år.

Nettoinvandringen står för en stor del av befolkningsökningen i arbetsför ålder. Det kommer den med stor sannolikhet att göra också de närmaste årtiondena. Arbetet med integration och mot diskriminering måste förbättras för att invandrade svenskar skall få möjlighet att bidra till en god utveckling av sysselsättningen. Svenskar med utländsk bakgrund har lägre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshet än den genomsnittliga befolkningen. Det måste bli möjligt att komma in på arbetsmarknaden snabbare för den som kommer ny till Sverige.

Befolkningsförändringar, allt längre studier, tidigare pensionering, alltför många i behov av sociala ersättningar och bristande integration är samverkande faktorer till att både den årliga arbetstiden per person och livsarbetstiden sjunker påtagligt. Antalet timmar i förvärvs- arbete per person i totalbefolkningen varierar med den ekonomiska konjunkturen men minskar långsiktigt. Mellan 1970 och 2003 har arbetstiden minskat från i genomsnitt 855 till 755 timmar per person och år, det vill säga med 12 procent. Den del av livet som i genomsnitt används till förvärvsarbete har under samma tid sjunkit från ca 10 till 8 procent, det vill säga med närmare 20 procent, trots en viss ökning av kvinnornas förvärvsarbete.

Diagram 1.5 Antal timmar i förvärvsarbete per person i befolkningen

Timmar
860
840
820
800
780
760
740
720
1970	1975	1980	1985	1990	1995	2000
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

1 Med etableringsålder avses den ålder vid vilken 75 procent av en årskull är förvärvsarbetande.

Diagram 1.6 Genomsnittlig andel av livet som används till förvärvsarbete

Procent
14
						Män
12						Kvinnor
12						Båda könen
						Båda könen
10
8
6
4
1970	1975	1980	1985	1990	1995	2000
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Anm: Som indikator på livsarbetstiden respektive år summeras det genomsnittliga antalet arbetstimmar per person i åldersintervallet 16–64 år enligt arbetskraftsundersökningen.

Långtidsutredningen har analyserat välfärdens utmaningar som följer av en åldrande befolkning och en ökad efterfrågan på välfärdstjänster (Utveckling på lång sikt, bilaga 5). Grunden i regeringens politik för att skapa förutsättningar att tillgodose den framtida efterfrågan på välfärdstjänster utgörs av en hög sysselsättning, sunda offentliga finanser och ett effektivt utnyttjande av de gemensamma resurserna.

Överskottsmål och ökad sysselsättning stärker välfärden

För att även på sikt kunna utveckla den offentliga välfärden behövs ett sparande i den offentliga sektorn. Överskottsmålet skapar en buffert för att möta de påfrestningar som följer av en åldrande befolkning. Skulderna kan minska och tillgångar byggas upp.

Ett offentligt sparande är nödvändigt, men inte tillräckligt. För att kunna utveckla välfärden så att den klarar framtidens krav och utmaningar behöver sysselsättningen öka. Stora generationer går i pension de kommande åren.

Den bästa vägen för att öka tillväxten och därmed resurserna till välfärden är att höja sysselsättningen och därigenom öka det totala antalet arbetade timmar i ekonomin. Att återföra personer till arbetslivet som i dag står utanför arbetsmarknaden är en central del i en sådan strategi. Därmed kan mer resurser skapas i samhället som helhet och utgifterna för socialförsäkringarna minska. Det är arbete som betalar välfärden.

PROP. 2004/05:1

Internationalisering av Sveriges ekonomi

Sverige är en öppen ekonomi och starkt beroende av omvärlden. Att svenska företag har kunnat exportera bland annat naturresurser, verkstadsprodukter, kunnande inom telekom, IT och läkemedel har starkt bidragit till uppbyggnaden av det svenska välståndet. I dag har Sverige ett stort överskott i handeln med omvärlden, vilket bidrar till en stark internationell position. Sveriges framtid är beroende av att vi kan bevara och utveckla vår konkurrensförmåga och att Sverige kan dra till sig investeringar från andra länder.

Utrikesdepartementet skall därför prioritera insatser för att främja exporten och attrahera utländska direktinvesteringar.

EU:s utvidgning och internationaliseringen innebär såväl nya möjligheter som utmaningar. Konkurrensen skärps för investeringar och produktion. Nya regioner öppnas med tillgång till arbetskraft nära stora marknader. Produktion och handel förskjuts till Asien, särskilt till Kina. Olika regioners fördelar kan tillvaratas effektivare.

Världen integreras allt starkare, vilket leder till större konvergens i den ekonomiska utvecklingen i olika länder, men också snabbare spridning av ekonomiska chocker. Risker förknippade med nya ekonomier kan få stora återverkningar i hela världen.

Sverige har klarat det senaste decenniets snabba utveckling mot ökad internationalisering bra. Industrins produktivitetsutveckling är världsledande och industriproduktionen rekordhög. De ut- och ingående direkt- investeringarna är i balans.

Utvecklingen i Europa har en stor inverkan på ekonomin i Sverige. Omkring hälften av Sveriges export går till EU-länderna. För att Sverige skall kunna behålla sina fördelar i en alltmer integrerad världsekonomi behövs en långsiktig och uthållig tillväxt- och sysselsättningspolitik.

Svensk ekonomi ligger väl till i ett europeiskt perspektiv. Enligt Eurostat var den svenska köpkraftskorrigerade BNP per capita 5 procent högre än EU-genomsnittet 2003. År 2003 var den svenska tillväxten 1,6 procent, att jämföra med 0,7 procent i EU. Sysselsättningsgraden för befolkningen mellan 15 och 64 år var 2003 i Sverige 72,9 procent, och 64,4 procent i EU.

Även de svenska offentliga finanserna står sig väl i en europeisk jämförelse. De svenska

PROP. 2004/05:1

offentliga finanserna uppvisade ett överskott på 0,5 procent av BNP 2003, att jämföra med ett underskott på i genomsnitt 1,1 procent av BNP i EU-länderna. De svenska investeringarna i såväl forskning och utveckling som informations- teknologi ligger klart över genomsnittet i EU. År 2003 var exempelvis de svenska investeringarna i informationsteknologi 4,4 procent av BNP jämfört med 3 procent i EU.

De länder som uppvisar en högre sysselsättningsgrad har i regel en hög grad av aktiva arbetsmarknadsåtgärder, välutbyggd barn- och äldreomsorg samt utvecklade social- försäkringssystem som främjar ett deltagande på arbetsmarknaden högt upp i åldrarna

Diagram 1.7 Sysselsättning i procent av befolkningen

15–64 år 2003
Procent
80
70
60
50
40
30
20
10
0

Sverige EU 15 USA Japan OECD Källa: OECD Employment Outlook 2004.

flera avseenden fram som föredöme. Inget annat land når så goda resultat som Sverige när indikatorerna jämförs länderna emellan. Europeiska kommissionen konstaterar i sin senaste uppföljningsrapport av Lissabonstrategin att Sverige, tillsammans med fem andra EU- länder, har presterat bäst i förhållande till målen inom Lissabonstrategin.

Halvtidsöversynen av Lissabonstrategin som sker fram till mars 2005 kommer att få ett stort inflytande på strategins inriktning framöver. Sverige kommer att ta en aktiv del i arbetet i syfte att bidra till att förverkliga de gemensamma målsättningarna och att skapa ökat genomslag för svenska prioriteringar i arbetet med Lissabonstrategin.

Diagram 1.8 Antal 1–3-platser i utvärderingen av Lissabonstrategin

ige

emburg

Belgien

ekland

mar

itann

Tysk

Lux

Storbr

Källa: Europeiska kommissionen 2004.

Lissabonstrategin

Lissabonstrategin är det viktigaste instrumentet inom EU för ökad tillväxt och sysselsättning. Målet är att till 2010 göra EU till världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga kunskaps- baserade ekonomi, med hållbar ekonomisk tillväxt, fler och bättre jobb och ökad social sammanhållning. Strategin innefattar konkreta åtgärder på en rad områden: ekonomiska reformer, forskning och utveckling, utbildning, sysselsättning, sociala frågor samt miljöfrågor.

Framstegen inom Lissabonstrategin följs upp årligen bland annat med hjälp av så kallade strukturindikatorer. De mäter framsteg med ekonomiska reformer, sysselsättning, forskning och utveckling, utbildning, social samman- hållning samt miljö och hållbar utveckling.

Kommissionen gör varje år en samman- ställning av strukturindikatorerna och EU:s och medlemsländernas framsteg. I uppföljningen har Sverige topplaceringar flera år i rad och lyfts i

För att uppnå de ambitiösa Lissabonmålen måste genomförandet av reformer påskyndas inom hela EU. Jämförelser och goda exempel bör användas ännu bättre för att understödja medlemsländernas reformarbete. Regeringen kommer att arbeta för förbättrade jämförelser och bättre uppföljningsinstrument.

Sveriges arbete inom Lissabonstrategin är en naturlig och viktig del av tillväxtpolitiken. En väl fungerande inre marknad ger betydande välfärdsvinster för Sverige. Reformer för tillväxt och sysselsättning i Europa stärker den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

Forskning driver samhällsutvecklingen

Konkurrenskraftig forskning med en omfat- tande grundforskning är en del i en framgångsrik tillväxtpolitik.

Forskning har stor betydelse för förnyelsen av näringslivet. Genom ett nära samspel mellan forskningsaktörer samt ny och traditionell

industri stärks grunden för framtidens företagande och arbete.

Genom en förändring av det så kallade lärarundantaget, effektivare strukturer och bättre stöd bör kommersialiseringen av forskningens resultat kunna öka. Den behovsmotiverade forskningen är av stor betydelse för näringslivets konkurrenskraft.

Sverige examinerar fler i forskarutbildningen än något annat land i förhållande till sin folkmängd. Svensk forskning måste bli bättre på att satsa på unga forskare och ge dem bättre förutsättningar att bedriva självständig forsk- ning. Genom strukturer för kraftsamling kan de starkaste forskargrupperna ges bättre förut- sättningar att mäta sig med den mest kvalificerade forskningen i världen.

Resurserna till forskning ökar stegvis de kommande åren så att nivån 2008 höjs med 2,3 miljarder kronor jämfört med 2004.

Mitthögskolan blir universitet den 1 januari 2005.

1.5.3Minskad ohälsa

Efter flera års kraftigt ökade sjuktal, som inneburit lidande för många människor men också ökade kostnader för samhället, ses en vändning. Regeringen har under flera års tid vidtagit åtgärder mot ohälsan. De ger resultat. Färre blir sjukskrivna och fler kommer tillbaka till arbete. Regeringens mål att halvera sjukskrivningarna till 2008 är inom räckhåll.

Då orsakerna till sjukfrånvaron är många har också arbetet med att minska sjukfrånvaron bedrivits brett. Det har handlat om att förbättra såväl det förebyggande arbetet som rehabiliteringen för dem som redan drabbats.

I budgetpropositionen för 2002 presenterade regeringen det så kallade 11-punktsprogrammet för ökad hälsa. Detta program är nu till stora delar genomfört.

I mars 2003 överlämnade regeringen propositionen Förändringar i sjukförsäkringen för ökad hälsa (2002/03:89) med förslag till en rad åtgärder för att förbättra sjukskrivnings- processen för alla parter. I maj samma år överlämnades en proposition som ger möjlighet till finansiell samverkan inom rehabiliterings- området mellan försäkringskassa, länsarbets- nämnd, landsting och kommun för att uppnå effektivare användning av resurser. Försöks-

PROP. 2004/05:1

verksamhet pågår i ett antal regioner för att se hur man genom samordning på ett bättre sätt kan hjälpa sjukskrivna som behöver byta arbete för att återgå i jobb. Försöksverksamhet med att öka hälsan i den offentliga sektorn pågår och skall utvärderas. En avsiktsförklaring för det fortsatta arbetet med ökad hälsa i arbetslivet presenterades i slutet av december 2003.

Men fler insatser måste till och många måste ta sitt ansvar. Arbetsgivarna kommer därför att få ökade ekonomiska drivkrafter för att minska sjukfrånvaron. En proposition om detta skall överlämnas under hösten. De arbetsgivare som har en bra arbetsmiljö, få sjukskrivna och som aktivt arbetar med att få tillbaka sjukskrivna eller hjälpa dem till rehabilitering kommer att få möjlighet att minska sina kostnader.

Arbetsmiljöarbetet måste också uppmärk- sammas mer. Regeringen har nyligen tillsatt ett arbetsmiljöråd bestående av bland annat aktiva skyddsombud och företagare. Såväl arbetsledare som skyddsombud måste ges bättre stöd och kunskap för att kunna utföra sina uppgifter. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet måste ges högre prioritet.

Från och med 2005 införs friår i hela landet med totalt 12 000 helårsplatser.

Ökad hälsa i arbetslivet kommer även i fortsättningen att vara ett prioriterat område för regeringen. Utvecklingen kommer att följas noga och ytterligare insatser övervägas.

1.5.4Arbetslösheten skall pressas tillbaka och sysselsättningen öka

Full sysselsättning är målet. Ett etappmål är att 80 procent av befolkningen i åldern 20–64 år skall vara reguljärt sysselsatt. Den öppna arbetslösheten måste pressas tillbaka. Alla medborgares kompetens och arbetsvilja skall tas tillvara. Arbetslinjen – att främja aktivitet i form av arbete eller utbildning – är en överordnad princip i regeringens sysselsättnings- och tillväxtpolitik.

Den solidaritet som välfärdsamhället bygger på ger alla människor rätt till trygghet i livets olika skeden. Samtidigt innebär den också skyldigheter att ta tillvara eller utveckla sin arbetsförmåga, även om det blir nödvändigt att byta yrke eller att arbeta på annan ort eller flytta. Att så många som möjligt ges och tar

Diagram 1.9 Sysselsatta i åldern 60–64 år

Procent av befolkningen

70
									Män
60									Kvinnor
60
50
40
30
87	88	89	90	91	92	93	94	95	96	97	98	99	00	01	02	03
Källa: Statistiska centralbyrån (AKU).

-Minskat behov av socialbidrag.

Socialbidragsmålet är en viktig del i syssel- sättningspolitiken. Att tvingas till långvarigt behov av socialbidrag är att sakna ekonomisk självständighet. Socialbidrags- målet innebär att behovet av socialbidrag skall halveras mellan 1999 och 2004, från 115 200 till 57 600 helårspersoner. År 2003 hade minskningen nått halvvägs mot målet. Antalet helårspersoner med socialbidrag var det lägsta sedan 1991. Nedgången beror bland annat på en positiv sysselsättnings- utveckling för invandrare.

Den nuvarande höga arbetslösheten medverkar till att målet att halvera socialbidragen inte nås 2004. Målet kvarstår och skall uppfyllas så snart som möjligt. En satsning på att förbättra förhållandena för barn i utsatta familjer genomförs under 2006. En miljard kronor har avsatts till särskilda insatser. Samtidigt genomförs ett antal åtgärder för att stärka dessa gruppers möjligheter till sysselsättning och egen försörjning. Därutöver skall en särskild översyn av socialbidraget göras i syfte att stärka arbetslinjen och att underlätta för människor att gå från bidrag till arbete. Därmed underlättas för socialtjänsten att stärka insatserna för de mest utsatta grupperna.

PROP. 2004/05:1

Diagram 1.10 Antal helårspersoner med socialbidrag

Helårsekvivalenter
160 000
140 000
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
90	91	92	93	94	95	96	97	98	99	00	01	02	03
Källor: Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån.

Det ambitiösa målet om en reguljär syssel- sättningsgrad på 80 procent sattes 1998. Den ekonomiska tillväxten har under perioden 1998 till 2003 i genomsnitt uppgått till 2,9 procent per år. Det är ungefär den tillväxttakt som ansågs nödvändig för att nå målet. Den reguljära sysselsättningen har emellertid i genomsnitt ökat med endast 1,2 procent årligen, vilket kan jämföras med ca 1,4 procent som bedömdes som nödvändigt. Samtidigt har befolkningstillväxten varit dubbelt så hög som den förväntade.

Målet 80 procents reguljär sysselsättningsgrad nås inte 2004. De senaste årens svaga konjunktur har inneburit en låg efterfrågan på arbetskraft. Ett ökat intresse för studier har, tillsammans med konjunkturläget, medfört att allt fler personer studerar allt längre. Jämfört med många andra EU-länder har Sverige dock lyckats behålla en relativt hög sysselsättning och låg arbetslöshet. Sysselsättningsmålet kvarstår och skall uppfyllas snarast möjligt.

Diagram 1.11 Reguljärt sysselsatta i ålder 20–64 år

Procent av befolkningen

80
79
78
77
76
75
74
73
72
93	94	95	96	97	98	99	00	01	02	03	04	05

Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet.

PROP. 2004/05:1

Efter att ha ökat varje år sedan 1997 innebar 2003 ett trendbrott med ett minskat antal sjukdagar. Bedömningen är att minskningen fortsätter. Samtidigt ökar antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Bedömningen är att denna ökning fortsätter. Det krävs fler insatser, men målet att halvera sjukskrivningarna från 2002 till 2008 är inom räckhåll. Bland annat kommer regeringen senare i höst att lägga fram förslag om 15 procents medfinansiering för arbetsgivare vid sjukskrivning.

Diagram 1.12 Antalet sjukpenningdagar netto 1995–2006

Tusentals dagar

100 000
90 000
80 000
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006

Källor: Riksförsäkringsverket och prognoser från Regeringskansliet.

Diagram 1.13 Kostnader för sjukfrånvaron

Miljoner kronor

100 000
	Sjukpenning
80 000	Sjukersättning
80 000	Totalt
	Totalt
60 000
40 000
20 000
0
1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004

Källor: Riksförsäkringsverket och prognoser från Regeringskansliet.

1.5.5Nya åtgärder

Regeringen och partierna bakom budget- propositionen för 2005 är överens om vikten av att hålla tillbaka den öppna arbetslösheten och att målet om full sysselsättning ligger fast.

Budgetöverenskommelsen innehåller fortsatta insatser som gynnar tillväxt och sysselsättning.

-Intensifierad arbetsmarknadspolitik.

Arbetsmarknadsverket får ökade resurser för att kunna erbjuda åtgärder till fler arbetslösa för att påskynda deras

återinträde i arbete och motverka att flaskhalsar uppstår.

-Förstärkta resurser till välfärden.

Kommuner och landsting tillförs extra resurser, vilket kommer att stärka kvali- teten och sysselsättningen i verksamheten.

-Satsning på forskning för ökad tillväxt.

Forskningen tillförs förstärkta resurser under den kommande fyrårsperioden för att öka tillväxten.

-Sänkta inkomstskatter.

För att stärka arbetslinjen och sänka marginalskatterna skall skatteomläggningen fullföljas med kompensation för den allmänna pensionsavgiften.

-Grön skatteväxling.

Den gröna skatteväxlingen fortsätter. Höjda skatter på miljöskadlig verksamhet växlas mot sänkta skatter på arbete.

-Nya skatteregler för tjänstepensioner.

En utredning ser över reglerna för tjänstepensioner och privata pensions- försäkringar i syfte att stärka arbetslinjen.

-Bättre skatteregler för småföretag.

Reformeringen av de så kallade 3:12- reglerna har inletts och fullföljs.

-Förmögenhets-, gåvo- och arvsskatterna reformeras.

För att bland annat förbättra villkoren för företagande slopas arvs- och gåvoskatten vilket underlättar generationsskiften. Fri- beloppet i förmögenhetsskatten höjs.

-Insatser mot skattefusk.

Skattefusk snedvrider konkurrensen och försvårar för ärliga företag att expandera. Det skadar sysselsättningen. Ett om- fattande åtgärdspaket har nyligen presenterats för arbetet de kommande åren.

-Riskkapital i tidiga skeden.

En ny struktur för riskkapitalförsörjning till utvecklingsprojekt i tidiga skeden skapas utifrån de sju regionala teknik- brostiftelserna. Kapital och kompetens tillförs även från Vinnova och Industrifonden. Vidare stärks Almi- koncernens möjligheter att bevilja innovationslån. Kreditgarantiföreningarna får ett ökat stöd.

1.6Reformer för rättvisa och trygghet

Utgångspunkten för välfärdssamhället är att den enskildes behov skall styra tillgången av välfärd, inte privatekonomin eller var i landet man bor. För att klara detta måste vården, skolan och omsorgen vara generell, omfatta hela befolkningen och hålla en hög kvalitet.

Kommuner och landsting har i dag ett ansträngt ekonomiskt läge. För att kunna utveckla skolan, vården och omsorgen behöver sysselsättningen i kommuner och landsting öka.

År 2002 infördes ett tillfälligt generellt sysselsättningsstöd för att stimulera till ökad sysselsättning i kommuner och landsting. Stödet förlängdes och höjdes både 2003 och 2004.

Regeringen föreslår nu en kraftig förstärkning av det generella sysselsättningsstödet för att skapa förutsättningar för kommuner och landsting att behålla personal och anställa fler i vården, skolan och omsorgen. Redan under innevarande år tillförs 1,5 miljarder kronor. År 2005 tillförs 6 miljarder kronor. År 2006 tillförs 7 miljarder kronor. Medlen fördelas generellt efter lönekostnadsunderlaget.

De ökade resurserna i år inom ramen för arbetsmarknadspolitiken innebär också ökade insatser för att värna sysselsättningen och välfärden i kommunsektorn.

Fördjupad samverkan mellan kommuner och landsting kan underlätta den kommunala sektorns möjligheter att möta framtiden. En ökad samverkan mellan Sveriges kommuner är nödvändig för att kunna ge alla medborgare en likvärdig välfärd oavsett var i landet de bor. Regeringen aviserar därför en ökad satsning för att bredda och fördjupa samverkan mellan kommuner och landsting.

Utöver satsningarna på kommunerna och landstingen görs ett stort antal viktiga reformer för bland andra barnen, barnfamiljerna och de äldre. Reformerna beskrivs närmare i kommande avsnitt, men sammanfattas i tabell 1.8.

PROP. 2004/05:1

Tabell 1.8 Nya reformer

Miljoner kronor

	2005	2006
Rättsväsendet	750	1 490

Bistånd	0	3 300

Missbruksvård, psykiatri m.m.	901	451
Bostadstillägg pensionärer	200	200

Barnbidrag	0	3 200

Föräldraförsäkring	9	799
Forskning och studiestöd	100	700

Ungdomar i utsatta miljöer	0	110

Kultur	45	25
Miljö, energi, jordbruk1	2 872	2 816
Riskkapital, småföretag	20	20

Kommunerna2	6 450	7 300
Övrigt3	1 399	479
Summa	12 746	20 890

Anm.: Se tabell 4.10 för en detaljerad redovisning av nya reformer.

1Inkl. trängselskatt och nationellt forum för hållbar utveckling.

2Avser inkomstförändringar till följd av generellt sysselsättningsstöd och utbildning av personal i vård- och äldreomsorg.

3Inkluderar bl.a. Skatteverket, Tullverket, Socialförsäkringsadministration och Utlänningsnämnden.

1.6.1Barn och unga

Goda uppväxtvillkor för barn och unga är en viktig del av välfärden. Att satsa på barn och unga är också en att satsa på framtiden.

Barnfamiljerna hör till dem som drabbades hårdast av den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. I takt med att ekonomin har förbättrats har insatser gjorts för att förbättra den ekonomiska situationen för barnfamiljerna. Barnbidraget, studiebidraget och flerbarns- tillägget har höjts i flera omgångar. Maxtaxa har införts i förskolan och skolbarnomsorgen.

En allmän och avgiftsfri förskola motsvarande tre timmar om dagen för alla fyra- och femåringar infördes 2003. Förbättringar i föräldraförsäkringen har genomförts genom att grundnivån har höjts och försäkringen har förlängts med en månad.

En satsning för 15 000 fler lärare i grundskolan är påbörjad och skall fullföljas. En ytterligare satsning på 6 000 fler anställda inom förskolan påbörjas nästa år.

Rätten till tillfällig föräldrapenning utvidgas från och med 2005 så att föräldrar till svårt sjuka barn får rätt till ett obegränsat antal ersättningsdagar.

Påbörjade och redan planerade satsningar är omfattande. Men de räcker inte. Under 2005

PROP. 2004/05:1

kommer regeringen att lämna förslag till åtgärder för att ytterligare förstärka barnfamiljernas ekonomi. Barnbidraget höjs med 100 kronor 2006. Samtidigt höjs flerbarnstillägget med 100 kronor och införs från och med andra barnet. Taket i föräldraförsäkringen höjs från 7,5 prisbasbelopp till 10 prisbasbelopp den 1 juli 2006. Samtidigt höjs också ersättningen för lägstanivådagarna från 60 kronor per dag till 180 kronor per dag.

Allt för många barn lever i ekonomiskt svaga familjer. I augusti i år presenterade en arbetsgrupp inom Regeringskansliet en rapport om barn som lever i familjer med svag ekonomi.

Rapporten visar att barn till ensamstående föräldrar och barn till personer som är födda utomlands är överrepresenterade i denna grupp. Rapporten visar också att andelen barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer är betydligt lägre i Sverige och de övriga nordiska länderna än i övriga länder.

Den allt överskuggande orsaken till ekonomisk utsatthet är att föräldrarna saknar arbete. Kampen mot arbetslösheten står högst på regeringens dagordning.

Därutöver görs insatser för barnfamiljer med svag ekonomi. Från och med 2006 avsätts 1 miljard kronor för höjt underhållsstöd, barntillägg för studerande och höjning av den del av bostadsbidraget som utgör särskilt bidrag till barnfamiljer.

Arbetet med att förverkliga FN:s barn- konvention i Sverige är viktigt och fortsätter med kraft.

Ungdomars ställning i samhället skall stärkas. Den nationella ungdomspolitiken syftar till att utifrån ett helhetsperspektiv belysa de enskilda ungas situation samt att tvärsektoriellt arbeta för att förbättra ungas levnadsvillkor. Utgångs- punkten är att ungdomspolitikens ambitioner skall integreras i alla de olika politikområden som är relevanta för ungdomars levnads- förhållanden. Målen skall uppnås genom bättre styrning, uppföljning och utvärdering.

Regeringens ungdomsproposition Makt att bestämma – rätt till välfärd (2004/05:02) innehåller ett handlingsprogram som tar sin utgångspunkt i att stödja de ungdomar som har sämst förutsättningar. Fokus för insatserna är utbildning, arbete och bostad. Särskilda resurser tillförs skolan och ungdomspolitiken för att förstärka insatserna för de ungdomar som i dag har sämst förutsättningar.

Tabell 1.9 Satsning på barn och unga

Miljoner kronor

	2005	2006	2007
Höjt barnbidrag och flerbarnstillägg		3 200	3 200

Höjd ersättning för lägstanivådagarna		150	700

Höjt tak i föräldraförsäkringen		650	1 470

Förbättringar för barn i ekonomiskt
utsatta familjer		1 000	1 000

varav höjt bostadsbidrag och
underhållsstöd		550	550
varav barntillägg till studerande		450	450
Utökad tillfällig föräldrapenning för
föräldrar med svårt sjuka barn	9	9	9

Satsningar på barn och unga i
riskmiljöer		110	240

Reformer barn och unga, totalt	9	5 119	6 619

1.6.2Vården och omsorgen

För att skapa bättre tillgänglighet och öka kvaliteten i vården och omsorgen behöver sysselsättningen i kommuner och landsting öka. Regeringen utökar därför det generella sysselsättningsstödet till kommuner och landsting.

En särskild satsning på vidareutbildning av personal inom den av kommun och landsting finansierade verksamheten inom vård och omsorg genomförs under 2004 och 2005.

Ingen patient skall behöva vänta på sjukvård mer än tre månader från beslut om planerad behandling. En nationell vårdgaranti för alla behandlingar införs 1 november 2005.

Att åtgärda bristerna inom vården av människor med psykiska sjukdomar har hög prioritet. En förstärkning av psykiatrin och omsorgen om personer med psykiska funktionshinder inleds 2005.

1.6.3De äldres trygghet

Sverige skall kännetecknas av solidaritet mellan generationer. Alla har rätt att åldras i trygghet och värdighet.

Under senare år har en rad viktiga reformer genomförts för att ge alla en trygg ålderdom. Kommuner och landsting har tillförts ytterligare resurser för att skapa bättre förutsättningar bland annat för äldrevården. Pensionerna har höjts för dem med de lägsta pensionerna. Ytterligare satsningar har gjorts på tandvårds-

reformen. Ett nytt äldreförsörjningsstöd har införts. För att lättare kunna uppmärksamma och åtgärda eventuella brister inom äldre- omsorgen har tillsynen kraftigt förstärkts genom äldreskyddsombuden. Avgifterna inom äldreomsorgen har för många äldre sänkts genom införandet av en maxtaxa.

Arbetet med att stärka solidariteten mellan generationerna och öka tryggheten för de äldre fortsätter. I våras aviserades satsningar på vidareutbildning av vård- och omsorgspersonal. Det gör det möjligt att öka kvaliteten i vården.

Resursförstärkningarna till kommuner och landsting är nödvändiga för att bland annat förbättra den vård som många äldre är i behov av. En väl fungerande vård ger trygghet för många äldre. För att garantera god vård snabbt införs en nationell vårdgaranti 1 november 2005.

För att förbättra för bland andra de allra sämst ställda pensionärerna har regeringen de senaste åren höjt bostadstilläggen till pensionärer i flera omgångar. Regeringen föreslår en ytterligare höjning av bostadstilläggen för pensionärer från och med 2005.

Den tid som omställningspension utges till efterlevande som inte uppnått 65 år skall förlängas från 10 månader till 12 månader för dödsfall som inträffar den 1 januari 2005 eller senare.

1.6.4Utbildning ger styrka i förändringen

En väl utbyggd förskola med bra kvalitet ger barnen en god start i det livslånga lärandet. Förskolan är därmed även viktig för den ekonomiska tillväxten och den ger möjlighet för de vuxna att öka sitt arbetsutbud. De senaste åren har fler familjer fått möjlighet att välja förskola. Andelen fyra- och femåringar som är inskrivna i förskolan har ökat till nära 90 procent.

Kvaliteten i förskolans verksamhet skall förbättras ytterligare genom att kommunerna tillförs ökade resurser för att anställa 6 000 fler förskollärare, barnskötare och annan personal. Därigenom skapas förutsättningar för ökad personaltäthet. En proposition om kvalitet i förskolan läggs fram inom kort.

PROP. 2004/05:1

Tabell 1.10 Satsningar på förskolan

Miljoner kronor

	2005	2006	2007
Resurser för fler anställda i förskolan	1 000	2 000	2 000

Fram till 2006 tillförs kommunerna ökade medel för att kunna anställa 15 000 fler lärare och andra specialister i skolan.

Regeringen har lagt en proposition med 11 steg för att utveckla gymnasieskolan. Fler elever skall få möjlighet att fullfölja en gymnasie- utbildning. Elever med individuella program i gymnasieskolan får från och med den 1 juli 2006 utbildning på heltid.

Satsningen på en så kallad kombinations- utbildning ger 6 000 anställda i kommuner och landsting möjlighet att arbeta deltid och studera deltid inom kommunal vuxenutbildning eller högskolan under 2004 och 2005.

Högskoleutbildningens snabba expansion har skapat starka högskolor och universitet i alla län. Detta ger människor bättre möjligheter och ökar landets konkurrenskraft.

Resurserna till forskning ökar de närmaste fyra åren med 2,3 miljarder kronor.

Ett barntillägg till studerande skall införas från och med 2006.

Studiestödssystemet förändras från 1 juli 2006 så att fler äldre har möjlighet att studera med studiemedel.

Individuell kompetensutveckling

Ett livslångt lärande är en viktig utgångspunkt i regeringens tillväxt- och utbildningspolitik. Återkommande kompetensutveckling också i förvärvsaktiv ålder blir allt mer avgörande för att säkra ett högt arbetsutbud och en hög sysselsättning. I samband med en inledande skatteväxling 2000 avsattes 1,15 miljarder kronor årligen för ett system med individuell kompetensutveckling, IKU.

Arbetet med att förverkliga ett sådant system beskrivs i en bilaga till denna budgetproposition (utgiftsområde 14). Det har, trots betydande ansträngningar, inte varit möjligt att konstruera ett tillfredsställande system för kompetens- sparande som fått brett stöd hos arbets- marknadens parter. Sedan propositionen lades fram har också rättspraxis ändrats. Ändringen innebär att sparande för utbildningsändamål på det sätt som IKU syftade till redan är möjligt till viss del i andra former.

PROP. 2004/05:1

Regeringens uppfattning är dock att det fortfarande är prioriterat att genomföra åtgärder som ökar möjligheterna till ett livslångt lärande. Därför föreslår regeringen att en del av de avsatta medlen avsätts för två ändamål för kompetensutveckling:

Till kompetensutveckling för personal som arbetar med vård och omsorg av äldre avsätts 450 miljoner kronor 2005 och 300 miljoner kronor 2006 och 2007.

Möjligheterna till studiemedel för äldre förbättras från höstterminen 2006, vilket innebär ökade resurser om 100 miljoner kronor 2006 och 250 miljoner kronor årligen från och med 2007.

Resterande medel som 2000 avsattes för IKU föreslås återgå till den gröna skatteväxlingen. Dessa medel uppgår till ett årligt belopp på 1 150 miljoner kronor plus ca 300 miljoner kronor utgörande en årlig annuitet av hittills ackumulerade avsättningar hos Riksgälds- kontoret (5 950 miljoner kronor vid utgången av 2004). Med avdrag för avsättningarna för kompetensutveckling av vårdpersonal och studiestöd för äldre återstår ett årligt belopp på 900 miljoner kronor, som främst betalades in av företagen genom energiskattehöjningar 2000. Dessa föreslås nu återföras som delfinansiering av den slopade arvs- och gåvoskatten, som är en av näringslivet prioriterad åtgärd.

1.6.5Bostäder

Bostadsbyggandet ökar och utvecklingen visar på en stabil uppgång. Målet om minst 30 000 nya bostäder per år är inom räckhåll. Statens insatser i form av investeringsbidrag och investerings- stimulans till hyresrätter och studentbostäder har gett resultat.

Bostadsbristen är dock fortfarande stor i delar av landet och är särskilt påtaglig när det gäller mindre och medelstora lägenheter som bland annat ungdomar efterfrågar. Därför finns fram till och med 2006 en mervärdesskatterelaterad investeringsstimulans till mindre och medelstora hyresrätter och studentbostäder med rimliga kostnader. Mellan 2001 och 2006 finns dessutom sammanlagt 2,5 miljarder kronor avsatta för ett investeringsbidrag till hyresrätter i områden med bostadsbrist.

Bostadsmarknaden i Sverige är delad. Det råder inte bara bostadsbrist i många kommuner utan ett stort antal bostäder står också tomma i

kommuner med vikande befolkningsutveckling. För de delar av landet där bostadsöverskott råder finns Statens bostadsnämnd som skall ge stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag, samt Statens bostadsomvandling AB som har i uppgift att ta över och utveckla eller avveckla övertaliga bostäder i särskilt utsatta kommuner.

Regeringen har för avsikt att tillsätta en utredare som skall se över villkoren kring och förutsättningarna för uthyrning av bostad, helt eller delvis, i andra hand. Syftet är att det befintliga bostadsbeståndet skall utnyttjas bättre.

Det är också viktigt för samhället och konsumenterna att byggsektorn fungerar effektivt. Regeringen tillsätter en bygg- samordnare för att tillsammans med bygg- fastighets- och anläggningssektorn bygga upp och samordna ett utvecklingsprogram som gynnar konkurrens, kvalitet och attraktivitet för sektorn.

ROT-avdraget (reparationer, ombyggnad och tillbyggnad) som regeringen föreslog i vårpropositionen gäller under perioden 15 april 2004 till 30 juni 2005. Syftet med ROT-avdraget är att stimulera sysselsättningen i bygg- branschen.

1.6.6De socialpolitiska utmaningarna

Välfärdssamhället syftar till att öka tryggheten, rättvisan, jämställdheten och jämlikheten. Socialpolitiken syftar till att hjälpa de människor som har det allra svårast i samhället: hemlösa, personer i missbruk, kvinnor som misshandlas, kvinnor som utsätts för människohandel, barn som far illa och människor i ekonomiskt och socialt utsatta situationer. Förslag på en nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården presenteras sommaren 2005. Även en nationell handlingsplan mot handel med kvinnor kommer att presenteras 2005.

Genomförandet av den narkotikapolitiska handlingsplanen fortsätter och innebär bland annat satsningar på att minska tillgången på narkotika, minska nyrekryteringen till missbruk och få fler att sluta med sitt missbruk. En satsning på missbrukarvården under namnet ”Kontrakt för livet” kommer att genomföras, där ett av huvudelementen kommer att vara ökade insatser för de mest utsatta missbrukarna. År 2005 görs en satsning på missbrukarvården på 150 miljoner kronor. År 2006 utökas satsningen

till 200 miljoner kronor. År 2007 sker en ytterligare utökning till 350 miljoner kronor.

De senaste årens ökning av tillgången på narkotika och den ökade alkoholkonsumtionen är oroande. Missbruk genererar ofta olika sociala problem. En framgångsrik socialpolitik bygger på ett brett spektrum av åtgärder. Regeringen anser att insatserna behöver ökas och tillför därför alkoholhandlingsplanen och handlings- planen mot narkotika ytterligare 200 miljoner kronor 2005.

Den 15 januari 2004 tillsatte regeringen alkoholinförselutredningen. Uppdraget är att följa utvecklingen av införsel och försäljning av alkohol i framför allt södra Sverige för att föreslå de åtgärder som kan behövas för att minska de problem som ökad införsel och vidareförsäljning av alkohol skapar.

Delbetänkandet Var går gränsen? över- lämnades till regeringen den 16 augusti 2004. I betänkandet föreslås en rad åtgärder för att minska införseln och problem förknippade med den. Betänkandet har remitterats och remiss- instanserna skall lämna synpunkter senast den 15 december 2004.

Frågan om alkoholskatten bereds i Regerings- kansliet.

Rökfria serveringsmiljöer införs den 1 juni 2005. En handlingsplan med insatser mot den ökande övervikten tas fram. Ambitionen på smittskyddsområdet är fortsatt höga. Insatser för HIV-prevention och mot hemlöshet permanentas.

1.6.7Tillgängligheten för personer med funktionshinder skall öka

Alla människor har kunskaper, förmågor och erfarenheter som är viktiga för samhället. Arbetet att förbättra tillgängligheten i samhället och att bekämpa diskriminering av personer med funktionshinder är prioriterat. Arbetet med att förverkliga den nationella handlingsplanen för handikappolitiken fortsätter. Det har gjorts betydande insatser inom de prioriterade områdena. De kommande åren kommer ytterligare åtgärder vidtas.

Arbetet med att göra kollektivtrafiken tillgänglig kommer att intensifieras. En uppföljning av skärpning av kraven på tillgänglighet till allmänna platser och offentliga lokaler skall genomföras.

PROP. 2004/05:1

1.6.8Säkerhet och trygghet

Hotbilden mot Sverige har förändrats. Risken för ett militärt väpnat angrepp mot Sverige har minskat drastiskt. Den förändrade hotbilden gör att det militära försvaret måste omstruktureras. De yttre hoten, i form av bland annat internationella konflikter och det potentiella hot som internationell terrorism utgör, bemöts bäst genom internationell samverkan. Genom att stärka vår förmåga att delta i internationellt samarbete och krishanteringsinsatser stärks internationell fred och säkerhet både för Sverige, EU och vår omvärld. Genom en omläggning av det militära försvaret frigörs resurser för skydd mot de inre hot som påverkar människors vardag. Det kan gälla allt ifrån kriminalitet och missbruk till socialt utanförskap.

För att lyckas i kampen mot de inre hoten krävs insatser som på bred front stärker människors trygghet. Insatserna skall främst inriktas på följande huvudområden:

-Satsningar på barn och ungdomar i riskmiljöer.

Att förebygga brott handlar i hög grad om att bekämpa orsakerna till att människor hamnar i kriminalitet. Särskilda satsningar skall därför göras bland annat i skolan och för barn och ungdomar i riskmiljöer.

-Insatser mot alkohol och narkotika.

Missbruk av alkohol och narkotika har en tydlig koppling till brottslighet. Satsningarna mot alkoholskador och mot narkotikan måste därför fortsätta. Missbrukarvården skall ges ytterligare resurser. Satsningen på narkotikafria fängelser fortsätter.

-En tryggare vardag.

Sverige skall vara ett land med låg brottslighet. Orsakerna till brott måste bekämpas. Samtidigt måste brottligheten slås tillbaka med kraft. Satsningarna på rättsväsendet skall därför gå vidare. Polisen, åklagarna och domstolarna ges därför kraftfulla förstärkningar. Tillskotten till rättsväsendet uppgår till drygt 2,2 miljarder kronor perioden 2005–2007. Kriminal- vården stärks genom förbättrat vårdinnehåll, fler platser, förbättrad säkerhet och en fortsatt satsning mot narkotika.

PROP. 2004/05:1

-Kampen mot den organiserade brottsligheten och terrorismen.

Den internationella terrorismen utgör ett hot mot demokratin och mot människors trygghet. Utvecklingen av den grova internationella brottsligheten ställer nya krav på samhället och vårt rättssystemet. Kampen mot organiserad brottslighet och terrorism ges ytterligare resurser.

Satsningarna finansieras genom överföring av försvarsmedel. Dessa uppgår till 600 miljoner kronor för 2005, 1,5 miljarder kronor för 2006 och 3 miljarder kronor för 2007.

1.7Skatter

Skatterna finansierar den gemensamma välfärden. De skall också stimulera till arbete och investeringar, till en uthållig utveckling och till minskade ekonomiska och sociala orättvisor. Regeringen kan aldrig acceptera att de redan välbeställda i samhället får stora skattesänkningar på bekostnad av kvaliteten i vård, skola och omsorg.

Det skattepolitiska arbetet inriktas framför allt på tre områden: globalisering, tillväxt och skatter; insatser mot skattefusk samt grön skatteväxling.

1.7.1Globalisering, tillväxt och skatter

Globaliseringen ställer Sverige inför nya utmaningar. Ett skatteuttag på dagens nivå är möjligt men kräver att skattesystemet värnas genom breda skattebaser och begränsning av särregler. Marginalskatterna på olika områden är av strategisk betydelse för en god ekonomisk tillväxt. Fortsatt goda villkor skall gälla för investeringar i Sverige.

För att värna arbetslinjen skall skatte- omläggningen med kompensation för allmän pensionsavgift fullföljas. För 2005 föreslås att kompensationen för allmän pensionsavgift höjs från 75 procent till 87,5 procent.

För att balansera förslagen om höjda drivmedelsskatter inom ramen för den gröna skatteväxlingen föreslås också en höjning av grundavdraget i inkomstbeskattningen.

Kilometeravdraget för resor till och från arbetet och i tjänsten föreslås höjas. En översyn av det nuvarande reseavdragssystemet pågår inom Regeringskansliet i syfte att mer relatera avdragen till avstånd än färdsätt.

Regeringen har nyligen tillkallat en utredning som har i uppgift att se över skattereglerna för tjänstepensioner och privata pensionsför- säkringar. Dessa regler skall anpassas och förenklas så att arbetslinjen stärks.

För att ge fortsatt goda villkor för investeringar i Sverige är såväl de allmänna företagsskattereglerna som ägarbeskattningen av småföretag av central betydelse. Den svenska bolagsbeskattningen har sedan lång tid tillbaka varit internationellt konkurrenskraftig. Samtidigt har, bland annat genom EU:s utvidgning, bolagsskatten utsatts för ett allmänt tryck nedåt genom sänkningar i vår omvärld.

Skattereglerna för småföretag och dess ägare skall vara likformiga och enkla. De skall ge goda villkor för riskfyllda investeringar samtidigt som den progressiva beskattningen av förvärvs- inkomster upprätthålls. Genom förslag i förra årets budgetproposition inleddes en reformering av de så kallade 3:12-reglerna som styr beskattningen av avkastningen på andelar för aktiva ägare i fåmansföretag. I juni 2004 tillkallades en särskild arbetsgrupp som har i uppgift att lämna förslag till hur den inledda reformeringen skall fullföljas. Ett förslag från gruppen presenteras senare denna höst och regeringen återkommer därefter med förslag som skall träda ikraft den 1 januari 2006.

De nuvarande förmögenhets-, arvs- och gåvoskatterna har en utformning som alltmer kommit att kännetecknas av betydande olikformigheter och orättvisor. Dessa uppmuntrar till skatteplanering och bidrar till att begränsa näringslivets kapitalförsörjning. Regeringen föreslår i denna proposition därför att arvs- och gåvoskatten slopas och att fribeloppet i förmögenhetsskatten för sambeskattade höjs till 3 miljoner kronor. Ett borttagande av den så kallade huvuddel- ägarregeln och ett samtidigt införande av tak för förmögenhetsskatten övervägs också.

De olika kapitalskattelättnaderna bör finansieras genom förändringar i skattereglerna för privatpersoner och för företagen och dess ägare på ett sätt som är fördelningspolitiskt rättvist. Regeringen kommer därför senare under hösten föreslå en viss uppstramning av de regler

PROP. 2004/05:1

nuvarande skatteregler och att utforma förslag till lagtext. Arbetsgruppen skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 maj 2005.

1.7.3Grön skatteväxling och andra styrmedel

I 2000 års ekonomiska vårproposition angav regeringen att det samlade utrymmet för grön skatteväxling under perioden 2001 till 2010 är 30 miljarder kronor. Hittills har en skatteväxling om drygt tio miljarder kronor genomförts. För 2005 föreslår regeringen en grön skatteväxling med netto 3,4 miljarder kronor. För 2006 planeras en skatteväxling med 3,6 miljarder kronor.

I de energi- och miljöskattehöjningar som genomförts tidigare inom ramen för den gröna skatteväxlingen har tyngdpunkten legat på höjda skatter på el och uppvärmningsbränslen. Det övergripande syftet med skatteväxlingen är att bidra till att de av riksdagen fastställda miljömålen nås. Detta förutsätter att åtgärder riktas mot flera sektorer. Transportsektorn står nu för den största ökningen av koldioxid- utsläppen. Tyngdpunkten i den gröna skatteväxlingen för 2005 bör därför läggas på höjda skatter för transportsektorn. Regeringen föreslår därför följande åtgärder:

-En höjning av fordonsskatten för bensindrivna personbilar med 23 procent

och för dieseldrivna personbilar med

2 procent.

-En höjning av fordonsskatten för lätta lastbilar med 40 procent.

-	En	höjning	av	bensinskatten	med
	15 öre/liter.
-	En	höjning	av	dieselskatten	med

30 öre/liter.

-Sänkt dieselskatt för skogs- och

jordbrukets arbetsmaskiner med

2 kronor/liter.

-En höjning av elskatten med 1,2 öre/kWh för hushåll och servicesektorn.

För att ytterligare öka miljöstyrningen i fordonsbeskattningen bör en omläggning av fordonsskatten för personbilar och andra lätta fordon genomföras enligt det förslag som presenterats av Vägtrafikskatteutredningen.

Förslaget innebär att fordonsskatten relateras till fordonets koldioxidutsläpp. Regeringen avser att återkomma med förslag till en sådan skatteomläggning så att nya regler skall kunna träda i kraft den 1 januari 2006.

De redovisade skattehöjningarna, med avdrag för sänkt dieselskatt till jord- och skogsbruket, växlas för 2005 mot skattesänkningar i form av höjda grundavdrag för låg- och medelinkomst- tagare med 2 400 kronor.

Den 1 januari 2005 införs ett system för handel med utsläppsrätter inom EU. Systemet omfattar utsläpp av koldioxid från energi- omvandlingssektorn och energiintensiv industri. Utsläppshandel är ett klimatpolitiskt instrument som skall styra mot minskade utsläpp av koldioxid från dessa sektorer. Den sammantagna mängden utsläppsrätter som tilldelas anläggningar inom EU avgör hur stora utsläppen i EU kan bli. De svenska anläggningar som ingår i handelssystemet, med undantag för kondenskraftverk och oljeraffinaderier, betalar i dag koldioxidskatt för sin bränsleförbrukning. Införandet av utsläppshandel innebär därför att två medel används för att styra mot samma mål. En samordning av dessa medel är nödvändig för att uppnå en effektiv miljöstyrning samtidigt som svenska företags internationella konkurrenskraft värnas.

För att säkerställa en tillräcklig omfattning av svensk elproduktion är det viktigt att skapa förutsättningar för framtida investeringar i högeffektiv kraftvärmeproduktion. Eftersom systemet för handel med utsläppsrätter ännu inte har börjat tillämpas, är det dock osäkert hur priset på utsläppsrätter kommer att utvecklas. Det är därför för tidigt att ta ställning till hur samordningen av de två styrmedlen bör utformas. Regeringen avser dock att följa utvecklingen av handelssystemet och återkomma med ett samlat ställningstagande till koldioxidskattens framtida utformning i den handlande sektorn i 2005 års ekonomiska vårproposition.

Tabell 1.11 Viktiga skatteförändringar

Periodiserade budgeteffekter i 2005 års förhållanden, miljoner kronor

Skatter på förvärvsinkomster
Fortsatt kompensation för allmän pensionsavgift	–6 450

Höjt grundavdrag	–3 720
Begränsad uppräkning skiktgränser	730

Övriga förändringar	–590

Totalt	–10 030
Kapital- och företagsskatter
Slopad arvs- och gåvoskatt	–2 600

Sänkt förmögenhetsskatt	–1 100
Reducerad nedsättning socialavgifter	300

Ändrade regler periodiseringsfond	1 500

Totalt	–1 900
Miljö- och energiskatter
Höjda fordonsskatter	1 280

Höjd bensinskatt	920
Höjd dieselskatt	820

Höjd elskatt	880

Sänkt dieselskatt jord- och skogsbruk m.m.	–520
Trängselskatt	460

Totalt	3 840

1.8Ett hållbart Sverige

Hållbar utveckling, med dess ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner, är ett övergripande mål för regeringens politik. De ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna i utvecklingen skall, för att få ett så heltäckande underlag som möjligt, integreras i beslutsprocesser. En sådan ansats är också nödvändig för en utveckling där de tre dimensionerna kan verka ömsesidigt understödjande.

Då en samordnad politik för hållbar utveckling ställer krav på bland annat Regeringskansliets sätt att arbeta har ett särskilt kansli inrättats vid Statsrådsberedningen. Samordningskansliet för hållbar utveckling arbetar sedan våren 2004 med att koordinera Regeringskansliets arbete med hållbar utveckling. Kansliet har till uppgift att vidareutveckla den nationella strategin för hållbar utveckling, bland annat med utgångspunkt i framtida befolknings- förändringar. Kansliet skall vidare fungera som

PROP. 2004/05:1

idéskapare och har som uppgift att utveckla Sveriges internationella agerande i hållbarhets- frågor, både inom EU och FN.

Regeringen avser att inrätta ett nationellt forum för hållbar utveckling från och med 2005. Forumet skall bygga vidare på den dialog som vuxit fram genom det framgångsrika Agenda 21- arbete som bedrivits i Sverige under lång tid, men som behöver vitaliseras. Det skall också vara en viktig kugge i den kontinuerliga processen med att följa upp åtagandena från Johannesburg samt utgöra ett stöd för kansliet i Statsrådsberedningen i dess arbete med hållbar utveckling.

Det särskilda anslaget för att stödja klimatinvesteringar, KLIMP, är ett viktigt instrument i klimatpolitiken. I budget- propositionen föreslår regeringen att bemyndigandet att ingå avtal under 2005 skall ökas med 350 miljoner kronor till 500 miljoner kronor. Därutöver anslås 50 miljoner kronor 2005 och 150 miljoner kronor beräknas för 2006.

1.8.1En god miljö

Miljöpolitiken är en viktig del av regeringens politik för hållbar utveckling. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Ett långsiktigt arbete pågår med att nå de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen och delmålen.

Som aviserats i vårpropositionen höjs anslagen till biologisk mångfald med 200 miljoner kronor 2005 och 400 miljoner kronor 2006. Därtill höjs ett flertal mindre anslag, främst inom jordbrukets område, såsom för djurskydds- register, ekologisk produktion, närslakt m.m.

Som ett led i jordbruksöverenskommelsen våren 2004 höjs anslagen till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur med 800 miljoner kronor 2006 och 400 miljoner kronor årligen från och med 2007.

En god vattenkvalitet är en av de viktigaste frågorna de närmaste åren. Det svenska arbetet med genomförande av EG:s ramdirektiv för vatten har påbörjats vid de utsedda vatten- myndigheterna. Regeringens ambitioner för det omfattande arbete som skall genomföras innebär att extra resurser avsätts för vattenarbetet.

Kommissionens förslag till ny europeisk kemikalielagstiftning, REACH, kommer att ha

PROP. 2004/05:1

avgörande betydelse för möjligheterna att nå kemikaliemålen. Kemikalieinspektionens delta- gande i arbetet är viktigt.

1.8.2Gröna nyckeltal

Sedan 1999 års ekonomiska vårproposition redovisas gröna nyckeltal som ett komplement till de ekonomiska nyckeltalen. Syftet med gröna nyckeltal är att spegla den nationella utvecklingen för viktiga miljöproblem på ett enkelt och informativt sätt. Över längre tidsperioder ger gröna nyckeltal information om utvecklingen mot det övergripande miljökvalitetsmålet att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Variationerna i nyckeltalen mellan enstaka år är dock ofta ett resultat av väderleks- och konjunkturvariationer.

Den totala energianvändningen har ökat de senaste åren, men över tiden har det skett en successivt minskad energianvändning i relation till BNP. Indikatorer över total energi- användning och energieffektiviseringen är dock en något inexakt mätare av utvecklingen mot miljömålen eftersom miljöpåverkande utsläpp inte är direkt relaterade till själva energi- användningen eller till tillväxten i BNP. Utsläppsindikatorer är därför nödvändiga som komplement till denna indikator.

Sveriges utsläpp av koldioxid minskade kraftigt under 1970- och 1980-talen, mycket tack vare att den energipolitik som bedrevs under perioden syftade till att minska oljeberoendet. Omkring 1990 planade emellertid den nedåtgående trenden ut och utsläppen har sedan dess stabiliserat sig kring 1990 års nivå. Utsläppen 2002, inklusive utsläpp från internationell luft- och sjöfart, låg strax över 1990 års nivå. Om utsläppen från internationell sjö- och luftfart exkluderas låg utsläppen 2002 i stället något under 1990 års nivå.

Sedan 1980 har de svenska utsläppen av svaveldioxid minskat kraftigt. Mellan 1990 och 2002 har dessa utsläpp minskat med 45 procent. Till stor del är detta ett resultat av ökad användning av olja med låg svavelhalt och ny reningsteknik. De svenska utsläppen av kväveoxider har också minskat, sedan 1990 med 25 procent. Förbättrade förbrännings- och reningstekniker inom transportsektorn är främsta orsaken till denna minskning.

Halterna av kväve och fosfor i havet utgör en indikator på näringstillståndet i havet. Fram till 1990-talet minskade belastningen på haven av dessa föroreningar. De svenska utsläppen av gödande kväve och fosfor till haven har minskat något sedan mitten av 1990-talet. Det är främst reningsverkens kväveutsläpp som minskat men även jordbrukets utsläpp har reducerats under perioden. Jordbrukens utsläpp av fosfor har också minskat under perioden.

Halterna av de flesta luftföroreningar i svenska tätorter minskade markant från 1980- talet och fram till slutet av 1990-talet. Sedan vintern 2000/2001 är denna trend emellertid inte lika tydlig. Förändrade väderleksförhållanden kan vara en viktig orsak till att halten av vissa luftföroreningarna inte minskat under senare år. Den kraftiga minskningen av den genomsnittliga bensenhalten i svensk stadsluft som observerats sedan början av 1990-talet är främst ett resultat av katalytisk avgasrening och en minskad bensenhalt i bensinen.

Tabell 1.12 Gröna nyckeltal

Energianvändning (TWh respektive Wh/kr)

	1980	1990	2000	2001	2002
Total slutlig	436	442	470	474	483
användning1
Energiintensitet2	300	245	214	214	214
Utsläpp till luft (tusentals ton)3
	19804	1990	2000	2001	2002
Klimatpåverkan
Koldioxid	82 438	59 344	58 940	59 620	60 345

Försurning
Svaveldioxid	508	112	69	70	71

Kväveoxider	448	377	358	353	336

Belastning på haven (tusentals ton)
	1980	1990	2000	2001	2002
Övergödning
Fosfor	4,7	3,5	4,7	3,9	2,8

Kväve	115,5	104,9	146,6	131,9	113,0

Påverkan på luftkvalitet (mikrogram per kubikmeter)5
	1992/93	1996/97	2000/01	2001/02	2002/03
Kvävedioxid	22	21	17	18	19

Sot	7	5	7	5	6
Bensen	6	3	2	2	2

1Total energianvändning exklusive energiomvandlingsförluster i kärnkraftverk.

2Energiintensiteten mäts som total energianvändning i relation till BNP i 2000 års referenspriser.

3Inkluderar bunkring för internationell luft- och sjöfart. Ej normalårsjusterade siffror.

4Framräknad enligt äldre metodik och därför ej direkt jämförbar med siffror för 1990 och senare.

5Vinterhalvårsmedelvärden i tätortsluft.

Källor: Statens energimyndighet, Naturvårdsverket, Statistiska centralbyrån, Sveriges lantbruksuniversitet och IVL Svenska miljöinstitutet AB.

1.8.3En politik för internationell utveckling och solidaritet

Världen blir alltmer integrerad och ömsesidigt beroende. Den svenska politiken för global utveckling skall bidra till uppfyllandet av FN:s millenniedeklaration och det övergripande målet att avskaffa fattigdom och hunger. Ett av målen som särskilt gäller världens rika länder är att öka biståndet, införa skuldlättnader och rättvisa handelsregler.

Målet för det svenska utvecklingssamarbetet är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnads- villkor. Tillsammans med insatser inom andra politikområden bidrar biståndet till utveckling. Regeringen föreslår att anslaget för biståndet höjs så att målet på en procent av bruttonational- inkomsten nås 2006. Anlagshöjningen är inte bara viktig för att ge mer resurser till det svenska utvecklingssamarbetet. Genom att enprocents- målet åter nås blir Sverige också ett tydligare föregångsland och inspirationskälla för andra länder. Regeringen föreslår inrättandet av en utvärderingsfunktion av utvecklingssamarbetet.

En särskild utredare tillkallas snarast för att förbereda och vidta åtgärder för att inrätta en ny instans- och processordning i utlänningsärenden i enlighet med riksdagens beslut från november 2001. Den nya instans- och processordningen skall gälla från den 1 januari 2006. Utlännings- nämnden läggs ner vid samma tidpunkt.

1.9Ett Sverige för alla

Den ekonomiska politiken skall bidra till att öka tillväxten och minska klyftorna i samhället. Den största klyftan i samhället går mellan dem som har arbete och dem som är arbetslösa eller av andra skäl får sin försörjning från bidrag.

I ett samhälle som kännetecknas av rättvisa och utveckling skall alla ha rätt att vara med och skapa och ta del av ett stigande välstånd. Alltför många människor står i dag utanför arbetsmarknaden. Centrala etappmål för den ekonomiska politiken är därför att pressa tillbaka den öppna arbetslösheten mot 4 procent och att 80 procent av befolkningen i åldern 20–64 år skall ha en reguljär sysselsättning. Som ett komplement till sysselsättningsmålet har regeringen fastställt ett rättvisemål om en

PROP. 2004/05:1

halvering av behovet av socialbidrag. Målet innebär att antalet helårsbidrag skall halveras mellan 1999 och 2004, från 115 200 till 57 600.

Den omfattande ohälsan är en av vår tids allvarligaste fördelningspolitiska problem. Arbete och god hälsa utgör grunden för en egen försörjning och är främst en rättvisefråga. Regeringen och riksdagen har därför formulerat ett mål om att frånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivningar skall halveras samtidigt som antalet nya aktivitets- och sjukersättningar skall minska under perioden 2002 till 2008. Detta mål följs särskilt upp under utgiftsområde 10 i denna proposition.

Den svaga internationella konjunkturen har medfört en oacceptabelt hög arbetslöshet. Som en följd av det svaga sysselsättningsläget nås inte socialbidragsmålet inom utsatt tid. I bilaga 3 till denna budgetproposition presenteras den fjärde uppföljningen av detta mål.

Uppföljningen visar att socialbidragstagandet har minskat med 26 procent mellan 1999 och 2003. Antalet helårspersoner minskar nu för sjätte året i rad och har pressats ner till den lägsta nivån sedan 1991. Minskningstakten har avtagit under perioden men fortsatt såväl 2002 som 2003 trots att Sverige genomgått en betydande internationell lågkonjunktur. Den ekonomiska politik som regeringen och riksdagen har fört har motverkat effekterna av den internationella lågkonjunkturen. Resultatet av den rättvisepolitik som bedrivs syns inte minst vid jämförelser mellan länder. Sverige har tillsammans med övriga nordiska länder den lägsta andelen ekonomiskt utsatta hushåll.

Att Sverige klarat sig bättre än omvärlden är ett kvitto på styrkan i svensk ekonomi och riktigheten i den förda politiken. Men regeringen är inte nöjd. Utvecklingen i positiv riktning går för långsamt. För att trenden mot minskat behov av bidrag skall förstärkas igen krävs ytterligare åtgärder. Regeringen föreslår därför såväl insatser för att underlätta för människor att komma ur behovet av socialbidrag, som åtgärder för att minska risken att hamna där. Därutöver görs en särskild satsning på att förbättra förhållandena för barn i utsatta familjer. En miljard kronor har avsatts till särskilda insatser riktade till denna grupp under 2006. Målet om ett halverat behov av socialbidrag ligger fast och skall uppfyllas så snart som möjligt. En halvering av behovet av socialbidrag har mycket goda effekter på inkomstfördelningen.

PROP. 2004/05:1

En överrepresenterad grupp bland de socialbidragsberoende är ensamstående kvinnor med barn. I bilaga 4 till denna proposition görs en särskild redovisning av fördelning av ekonomiska resurser mellan män och kvinnor. Exempelvis konstateras att välfärdssystemen bidrar till att kompensera för brister i jämställdhet beträffande betalt och obetalt arbete genom att stärka kvinnors ekonomiska ställning i förhållande till mäns.

Arbetsmarknaden är fortfarande starkt könsuppdelad och fördelningen av kvinnor och män på olika näringsgrenar är ojämn. Samtidigt är svenska kvinnors arbetskraftsdeltagande bland de högsta i världen, 79 procent. En stor del av de tjänster, som i Sverige utförs i form av betalt marknadsarbete, utförs obetalt i många länder utanför Norden av kvinnor.

En del av löneskillnaden mellan män och kvinnor förklaras av skillnader i yrkesval, befattning eller sektorstillhörighet. Även om dessa faktorer beaktas är löneskillnaderna mellan män och kvinnor alltför höga. Kvinnor tjänar fortfarande i genomsnitt 92 procent av vad män gör. En väl utvecklad arbetsmarknad förmår ge sysselsättning för alla människor på samma villkor oavsett kön.

Ekonomiska drivkrafter är viktiga – såväl för företag och arbetsgivare som för individer. Nästa år träder nya regler inom ramen för arbetet mot ohälsan i arbetslivet i kraft. En viktig förändring blir då att de ekonomiska drivkrafterna för arbetsgivare att bekämpa ohälsa ökar. Regeringens rättvisepolitik utgår också från att sambanden mellan arbete och ekonomisk framgång för individen skall tydliggöras. Människors vilja och förmåga att arbeta är beroende av en mängd faktorer. Hinder i form av brist på utbildning, ohälsa eller diskriminering påverkar, och måste avhjälpas och bekämpas med kraft. En annan viktig faktor handlar om möjligheten att genom arbete förbättra sin ekonomiska situation.

För den som vill arbeta mer eller går från bidrag till arbete kan minskade bidrag och ökade skatter kraftigt reducera det ekonomiska utbytet av en sådan förändring. Höga marginaleffekter leder därför till att drivkrafterna minskar att arbeta mer, studera för att få ett nytt och bättre betalt arbete, byta arbete, eller att gå från bidrag till arbete.

Grupper som kortsiktigt inte förbättrar sin ekonomiska situation om de arbetar mer,

studerar, byter arbete, eller går till arbete från bidrag riskerar fastna i en situation med varaktigt låg ekonomisk standard. Marginaleffekter utgör för dessa grupper en fattigdomsfälla, som är till skada både för den enskilde och för samhället. Att motverka de hinder som marginaleffekter utgör är därför ett viktigt inslag i en sammanhållen rättvise- och tillväxtpolitik.

Flera förändringar har gjorts under en följd av år för att minska marginaleffekterna. Regeringen har infört en kompensation för tre fjärdedelar av pensionsavgiften och höjt gränsen för statlig inkomstskatt. Införandet av maxtaxan i barnomsorgen har inneburit att marginaleffekten minskat betydligt för barnfamiljerna. Insatserna för att minska marginaleffekterna har varit framgångsrika. Den analys som regeringen presenterade i våras visar att den genomsnittliga marginaleffekten minskade från 53,2 procent till 45,1 procent mellan 1996 och 2002. Därefter har utvecklingen vänt och de genomsnittliga marginaleffekterna har ökat något. Regeringen anser det angeläget att arbetet med att minska marginaleffekterna fortsätter.

Regeringen föreslår nu att inkomstskatterna sänks ytterligare. För 2005 föreslås att ytterligare steg tas i en skattereform som innebär att egenavgifterna till pensionssystemet kompen- seras. Regeringen föreslår därför att kompensationen höjs från dagens 75 procent till 87,5 procent 2005. Därtill höjs grundavdraget i inkomstbeskattningen med 2 400 kronor för låg- och medelinkomsttagare. Därmed kommer stora inkomstgrupper att få skatteförändringar som innebär mer pengar i plånboken. Tillsammans med de höjningar av barnbidragen och flerbarnstilläggen som sker med början 2006 kommer dessa åtgärder mer än väl att kompensera för de indirekta skatter som växlats upp i syfte att värna miljön. Diagrammet nedan visar nettoeffekterna av höjda fordons-, drivmedels- och elskatter och sänkta inkomst- skatter i kombination med höjt barnbidrag. I beräkningen ingår även effekterna av höjt kilometeravdrag samt höjd gräns för uttag av förmögenhetsskatt. Sammantaget förbättrar dessa åtgärder hushållens ekonomiska standard med i genomsnitt 0,7 procent. I diagrammet nedan är befolkningen uppdelad i tio lika stora grupper efter stigande ekonomisk standard.

Diagram 1.14 Fördelningseffekter av sänkta inkomstskatter,
ökade barnbidrag och höjda miljöskatter
Procent
1,2
1,0
0,8
0,6
0,4
0,2
0,0
1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
			Inkomstgrupper (deciler)
Källor: Hushållens Ekonomi; Statistiska centralbyrån och Finansdepartementets
beräkningar.

PROP. 2004/05:1

Diagram 1.14 visar hur den procentuella förändringen i ekonomisk standard fördelas. De sammantagna effekterna har en fördelningsprofil till förmån för låg- och medelinkomsttagar- hushåll.

PROP. 2004/05:1

stycket lagen (1996:1059) om stats- budgeten, besluta att ett ramanslag, med undantag för anslag anvisade för förvalt- ningsändamål, får överskridas om ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas samt om över- skridandet ryms inom utgiftstaket för staten (avsnitt 7.4),

vad gäller tilläggsbudget för 2004

18.bemyndigar regeringen att besluta att Riksgäldskontoret får lämna ett lån till

Stiftelsen	Nordiska	museet		på högst
15 000 000	kronor	för	vissa	byggnads-
arbeten i	enlighet	med	vad	regeringen

förordar (avsnitt 9.2.12),

19.bemyndigar regeringen att under 2004 för det under utgiftsområde 22 Kommuni- kationer uppförda ramanslaget 36:4

Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 22 000 000 000 kronor efter 2004 (avsnitt 9.2.16),

20.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 42:6 Djurskydds- myndigheten (avsnitt 9.2.17),

21.bemyndigar regeringen att under 2004 för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 6 000 000 000 kronor under 2005 (avsnitt 9.2.17),

22.bemyndigar regeringen att under 2004 för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

uppförda ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda

åtaganden	medför utgifter		på	högst
1 960 000 000 kronor		under	2005,	högst
600 000 000	kronor	2006,		högst

115 000 000 kronor 2007, högst 45 000 000 kronor 2008 och högst 80 000 000 kronor därefter (avsnitt 9.2.17),

23.bemyndigar regeringen att under 2004 för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

uppförda ramanslaget 44:2 Från EG- budgeten finansierade åtgärder för lands- bygdens miljö och struktur besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 1 908 500 000 kronor under 2005, högst 732 500 000 kronor 2006, högst 136 000 000 kronor 2007, högst 51 000 000 kronor 2008 och högst 82 000 000 kronor därefter (avsnitt 9.2.17),

24.bemyndigar regeringen att disponera avgiftsintäkterna från verksamhetsområde Namn vid Patent- och registreringsverket för att täcka statens kostnader för verk- samheten (avsnitt 9.2.18),

25.godkänner att det tillfälliga sysselsätt- ningsstödet till kommuner och landsting för 2004 förstärks i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 9.2.19),

26.godkänner ändrade ramar för utgiftsom- råden samt anvisar ändrade och nya anslag, som står till regeringens disposition, enligt specifikation i tabell 2.1,

vad gäller skattefrågor

27.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (2004:629) om trängselskatt (avsnitt 3.1 och 8.5.1.1),

28.antar regeringens förslag till lag om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor (avsnitt 3.2 och 8.7.2),

29.antar regeringens förslag till lag om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen (avsnitt 3.3 och 8.7.1),

30.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1996:1512) om dubbelbeskatt- ningsavtal mellan de nordiska länderna (avsnitt 3.4 och 8.2.10),

31.antar regeringens förslag till lag om ändring

ifordonsskattelagen (1988:327) (avsnitt 3.5 och 8.4.1.2),

32.antar regeringens förslag till lag om ändring

isocialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.6, 8.2.7 och 8.2.8),

33.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 3.7 och 8.2.8),

PROP. 2004/05:1

Tabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för budgetåret 2004

Tusental kronor

Utgiftsområde	Anslags-		Belopp enligt	Förändring av	Ny ram/
	nummer		statsbudget 2004	ram/ anslag	Ny anslagsnivå
1		Rikets styrelse	7 936 461	-922	7 935 539

	46:2	Justitiekanslern	18 174	-922	17 252

	90:3	Riksdagens förvaltningskostnader1	555 442	1 500	556 942
	90:4	Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen1	59 742	-1 500	58 242
2		Samhällsekonomi och finansförvaltning	9 199 642	8 000	9 207 642

	1:12	Utveckling av 24-timmarsmyndigheten (nytt ramanslag)	0	8 000	8 000

3		Skatt, tull och exekution	8 577 651	80 000	8 657 651

	3:1	Skatteverket	5 767 039	57 000	5 824 039

	3:2	Kronofogdemyndigheterna	1 475 604	23 000	1 498 604

4		Rättsväsendet	26 632 092	50 922	26 683 014

	4:1	Polisorganisationen	14 665 113	-100 000	14 565 113

	4:2	Säkerhetspolisen	576 010	20 000	596 010

	4:5	Domstolsväsendet m.m.	3 881 567	35 000	3 916 567

	4:6	Kriminalvården	4 961 044	80 000	5 041 044
	4:8	Rättsmedicinalverket	218 290	1 000	219 290

	4:10	Brottsoffermyndigheten	22 851	1 000	23 851

	4:11	Ersättning för skador på grund av brott	73 978	1 000	74 978

	4:13	Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.	15 291	9 922	25 213

	4:14	Avgifter till vissa internationella sammanslutningar m.m.	6 456	3 000	9 456

6		Försvar samt beredskap mot sårbarhet	44 331 402	15 000	44 346 402

	6:2	Materiel, anläggningar samt forskning och
		teknikutveckling	18 376 147	15 000	18 391 147
7		Internationellt bistånd	19 856 751	0	19 856 751
	8:1	Biståndsverksamhet	19 224 800	5 783	19 230 583

	8:4	Folke Bernadotteakademin	20 531	-5 783	14 748
8		Invandrare och flyktingar	7 045 146	280 000	7 325 146
	12:1	Migrationsverket	636 273	2 000	638 273

	12:2	Mottagande av asylsökande	3 364 694	150 000	3 514 694
	12:3	Migrationspolitiska åtgärder	292 149	-2 000	290 149

	12:4	Utlänningsnämnden	125 785	15 000	140 785

	12:5	Offentligt biträde i utlänningsärenden	122 027	75 000	197 027

	12:6	Utresor för avvisade och utvisade	155 556	40 000	195 556

9		Hälsovård, sjukvård och social omsorg	37 682 772	1 611 625	39 294 397

	13:2	Bidrag för läkemedelsförmånerna	19 450 000	1 611 625	21 061 625

10		Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	123 964 002	2 900 000	126 864 002
	19:1	Sjukpenning och rehabilitering m.m.	44 424 423	2 900 000	47 324 423

12		Ekonomisk trygghet för familjer och barn	53 852 200	840 000	54 692 200
	21:2	Föräldraförsäkring	23 212 000	840 000	24 052 000

15		Studiestöd	21 922 355	0	21 922 355

	25:1	Studiehjälp m.m.	3 102 400	140 000	3 242 400
	25:2	Studiemedel m.m.	11 382 485	-140 000	11 242 485

PROP. 2004/05:1

Utgiftsområde	Anslags-		Belopp enligt	Förändring av	Ny ram/
	nummer		statsbudget 2004	ram/ anslag	Ny anslagsnivå
18		Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	8 799 030	16 000	8 815 030

	31:5	Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador	38 000	-1 300	36 700
	31:9	Statens va-nämnd	7 137	1 300	8 437

	32:1	Länsstyrelserna m.m.	2 138 467	16 000	2 154 467

19		Regional utveckling	3 106 447	0	3 106 447
	33:1	Allmänna regionalpolitiska åtgärder	1 514 835	-10 000	1 504 835

	33:3	Transportbidrag	346 000	10 000	356 000

20		Allmän miljö- och naturvård	3 770 566	42 0000	3 812 566
	34:12	Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
		institut m.m.	217 556	42 000	259 556
22		Kommunikationer	28 535 012	0	28 535 012

	36:8	Sjöfartsregistret	4 524	500	5 024

	36:9	Rederinämnden: Administration	2 599	-500	2 099
23		Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	14 288 732	3 000	14 291 732

	43:1	Statens jordbruksverk	299 991	43 000	342 991

	43:6	Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter	1 416 000	-40 000	1 376 000
	43:16	Åtgärder inom livsmedelsområdet	5 000	700	5 700

	43:17	Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.	37 089	-700	36 389

24		Näringsliv	3 492 902	-15 000	3 477 902
	38:2	Näringslivsutveckling m.m.	248 562	-30 000	218 562

	38:8	Patentbesvärsrätten	16 249	900	17 149

	38:9	Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss
		verksamhet (likvidatorer)	8 000	600	8 600

	38:14	Rymdverksamhet	541 510	15 000	556 510
	38:18	Täckande av förluster vid viss garantigivning m.m.	2 000	-1 500	500

		Summa anslagsförändring på tilläggsbudget		5 830 625

1 Anslag avsett för riksdagen eller dess myndigheter.

PROP. 2004/05:1

3.5Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)

Härigenom föreskrivs att punkterna B, C och D i bilaga 1 till fordons- skattelagen (1988:327) skall ha följande lydelse.

Bilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327)1

Nuvarande lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag		Skattevikt,		Skatt, kronor
		kilogram
				grundbelopp	tilläggsbelopp
					för varje helt
					hundratal kilo-
					gram över den
					lägsta vikten i
					klassen
B	Personbilar
1	Personbil som inte kan drivas	0–	900	585	0
	med dieselolja	901–		734	149
2	Personbil som kan drivas	0–	900	2 245	0
	med dieselolja	901–		2 814	569
C	Bussar
1	Bussar som inte kan drivas	0–	1 600	390	0
	med dieselolja	1 601–	3 000	430	40
		3 001–		984	0
2	Bussar som kan drivas med dieselolja
	2.1 Bussar med en högsta skattevikt av 3 500
	kilogram som kan drivas med dieselolja	0–	1 600	720	0
		1 601–	3 000	775	55
		3 001–	3 500	1 545	0

1 Senaste lydelse 2001:959.

PROP. 2004/05:1

Fordonsslag		Skattevikt,			Skatt, kronor
		kilogram
					grundbelopp	tilläggsbelopp
						för varje helt
						hundratal kilo-
						gram över den
						lägsta vikten i
						klassen
	2.2 Bussar med en skattevikt överstigande 3 500
	kilogram som kan drivas med dieselolja
	2.2.1 med två hjulaxlar	3 501–		6 000	2 510	21
		6	001–	10 000	3 089	24
		10	001–	13 000	4 037	76
		13	001–	16 000	6 303	289
		16	001–		14 893	460
	2.2.2 med tre hjulaxlar	3 501–		6 000	2 315	20
		6	001–	13 000	2 819	19
		13	001–	18 000	4 169	165
		18	001–	19 000	12 397	109
		19	001–	20 000	13 492	209
		20	001–	22 000	15 583	290
		22	001–	23 000	21 382	132
		23	001–	24 000	22 675	302
		24	001–		25 701	240
	2.2.3 med fyra eller flera hjulaxlar	3 501–		6 000	2 315	20
		6	001–	13 000	2 819	19
		13	001–	24 000	4 169	100
		24	001–		15 185	147
D	Lastbilar
1	Lastbil som inte kan drivas med dieselolja		0–	1 600	390	0
		1	601–	3 000	430	40
		3	001–		984	0
2	Lastbil som kan drivas med dieselolja
	2.1 med anordning för påhängsvagn med två
	hjulaxlar
	2.1.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen
	(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon		0–	1 600	869	0
		1	601–	3 000	929	60
		3	001–	6 000	1 776	55
		6	001–	10 000	3 426	66
		10	001–	14 000	6 066	169
		14	001–		12 842	298

PROP. 2004/05:1

Fordonsslag	Skattevikt,			Skatt, kronor
	kilogram
				grundbelopp	tilläggsbelopp
					för varje helt
					hundratal kilo-
					gram över den
					lägsta vikten i
					klassen
2.1.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)
om vägavgift för vissa tunga fordon	7 000–		9 999	400	0
	10	000–	12 999	632	10
	13	000–	13 999	1 474	74
	14	000–		2 318	298
2.2 med anordning för påhängsvagn med tre
eller flera hjulaxlar
2.2.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen
(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon		0–	1 600	869	0
	1	601–	3 000	907	38
	3	001–	6 000	1 446	69
	6	001–	11 000	3 525	79
	11	001–	15 000	7 485	101
	15	001–	18 000	11 533	119
	18	001–	23 000	15 097	217
	23	001–		25 932	185
2.2.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)
om vägavgift för vissa tunga fordon	7 000–		13 999	500	0
	14	000–	14 999	500	49
	15	000–	17 999	1 009	119
	18	000–	22 999	4 573	217
	23	000–		15 408	185
2.3 med annan draganordning än anordning för
påhängsvagn, med två hjulaxlar
2.3.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen
(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon		0–	1 600	720	0
	1	601–	3 000	775	55
	3	001–	6 000	1 545	4
	6	001–	10 000	1 677	29
	10	001–	14 000	2 821	98
	14	001–	17 000	6 737	175
	17	001–		11 984	229

PROP. 2004/05:1

Fordonsslag	Skattevikt,			Skatt, kronor
	kilogram
				grundbelopp	tilläggsbelopp
					för varje helt
					hundratal kilo-
					gram över den
					lägsta vikten i
					klassen
2.3.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)
om vägavgift för vissa tunga fordon	7 000–		12 999	300	0
	13	000–	13 999	800	30
	14	000–	14 999	1 100	30
	15	000–	17 399	2 307	2
	17	400–		2 376	229
2.4 med annan draganordning än anordning för
påhängsvagn, med tre eller flera hjulaxlar
2.4.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen
(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon		0–	1 600	682	0
	1	601–	3 000	731	49
	3	001–	6 000	1 424	4
	6	001–	11 000	1 556	14
	11	001–	15 000	2 271	77
	15	001–	18 000	5 351	136
	18	001–		9 443	172
2.4.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)
om vägavgift för vissa tunga fordon	7 000–		16 999	500	0
	17	000–	18 999	1 000	0
	19	000–	19 999	1 212	109
	20	000–		2 359	172
2.5 utan draganordning med två hjulaxlar
2.5.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen
(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon		0–	1 600	720	0
	1	601–	3 000	775	55
	3	001–	6 000	1 545	4
	6	001–	10 000	1 677	29
	10	001–	14 000	2 821	98
	14	001–	17 000	6 737	175
	17	001–		11 984	229
2.5.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)
om vägavgift för vissa tunga fordon	12 000–		14 999	300	59
	15	000–	15 999	2 307	160
	16	000–	16 999	3 923	175
	17	000–		5 670	229

PROP. 2004/05:1

Fordonsslag		Skattevikt,			Skatt, kronor
		kilogram
					grundbelopp	tilläggsbelopp
						för varje helt
						hundratal kilo-
						gram över den
						lägsta vikten i
						klassen
	2.6 utan draganordning med tre hjulaxlar
	2.6.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen
	(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon		0–	1 600	682	0
		1	601–	3 000	731	49
		3	001–	6 000	1 424	4
		6	001–	11 000	1 556	14
		11	001–	15 000	2 271	77
		15	001–	18 000	5 351	136
		18	001–		9 443	172
	2.6.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)
	om vägavgift för vissa tunga fordon	12 000–		15 999	500	0
		16	000–	16 999	500	125
		17	000–	17 999	1 757	136
		18	000–		3 129	172
	2.7 utan draganordning med fyra eller flera
	hjulaxlar
	2.7.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen
	(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon		0–	1 600	682	0
		1	601–	3 000	731	49
		3	001–	6 000	1 424	4
		6	001–	11 000	1 556	14
		11	001–	15 000	2 271	77
		15	001–	18 000	5 351	136
		18	001–		9 443	172
	2.7.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)
	om vägavgift för vissa tunga fordon	12 000–		18 999	1 229	0
		19	000–	19 999	1 229	113
		20	000–		2 359	172
E	Traktorer

PROP. 2004/05:1

Föreslagen lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag		Skattevikt,			Skatt, kronor
		kilogram
					grundbelopp	tilläggsbelopp
						för varje helt
						hundratal kilo-
						gram över den
						lägsta vikten i
						klassen
B	Personbilar
1	Personbil som inte kan drivas med dieselolja		0–	900	720	0
			901–		903	183
2	Personbil som kan drivas
	med dieselolja		0–	900	2 290	0
			901–		2 870	580
C	Bussar
1	Bussar som inte kan drivas med dieselolja		0–	1 600	546	0
		1	601–	3 000	602	56
		3	001–	3 500	1 378	0
		3	501–		984	0
2	Bussar som kan drivas med dieselolja
	2.1 Bussar med en högsta skattevikt av 3 500
	kilogram som kan drivas med dieselolja		0–	1 600	1 008	0
		1	601–	3 000	1 085	77
		3	001–	3 500	2 163	0
	2.2 Bussar med en skattevikt överstigande 3 500
	kilogram som kan drivas med dieselolja
	2.2.1 med två hjulaxlar	3 501–		6 000	2 510	21
		6	001–	10 000	3 089	24
		10	001–	13 000	4 037	76
		13	001–	16 000	6 303	289
		16	001–		14 893	460
	2.2.2 med tre hjulaxlar	3 501–		6 000	2 315	20
		6	001–	13 000	2 819	19
		13	001–	18 000	4 169	165
		18	001–	19 000	12 397	109
		19	001–	20 000	13 492	209
		20	001–	22 000	15 583	290
		22	001–	23 000	21 382	132
		23	001–	24 000	22 675	302
		24	001–		25 701	240

PROP. 2004/05:1

Fordonsslag		Skattevikt,			Skatt, kronor
		kilogram
					grundbelopp	tilläggsbelopp
						för varje helt
						hundratal kilo-
						gram över den
						lägsta vikten i
						klassen
	2.2.3 med fyra eller flera hjulaxlar	3 501–		6 000	2 315	20
		6	001–	13 000	2 819	19
		13	001–	24 000	4 169	100
		24	001–		15 185	147
D	Lastbilar
1	Lastbil som inte kan drivas med dieselolja		0–	1 600	546	0
		1	601–	3 000	602	56
		3	001–	3 500	1 378	0
		3	501–		984	0
2	Lastbil som kan drivas med dieselolja
	2.1 Lastbil med en högsta skattevikt av 3 500
	kilogram som kan drivas med dieselolja		0–	1 600	1 008	0
		1	601–	3 000	1 085	77
		3	001–	3 500	2 163	0
	2.2 Lastbilar med en skattevikt överstigande 3 500
	kilogram som kan drivas med dieselolja
	2.2.1 med anordning för påhängsvagn med två
	hjulaxlar
	2.2.1.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen
	(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon	3 501–		6 000	2 051	55
		6	001–	10 000	3 426	66
		10	001–	14 000	6 066	169
		14	001–		12 842	298
	2.2.1.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)
	om vägavgift för vissa tunga fordon	7 000–		9 999	400	0
		10	000–	12 999	632	10
		13	000–	13 999	1 474	74
		14	000–		2 318	298

PROP. 2004/05:1

Fordonsslag	Skattevikt,			Skatt, kronor
	kilogram
				grundbelopp	tilläggsbelopp
					för varje helt
					hundratal kilo-
					gram över den
					lägsta vikten i
					klassen
2.2.2 med anordning för påhängsvagn med tre
eller flera hjulaxlar
2.2.2.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen
(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon	3 501–		6 000	1 791	69
	6	001–	11 000	3 525	79
	11	001–	15 000	7 485	101
	15	001–	18 000	11 533	119
	18	001–	23 000	15 097	217
	23	001–		25 932	185
2.2.2.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)
om vägavgift för vissa tunga fordon	7 000–		13 999	500	0
	14	000–	14 999	500	49
	15	000–	17 999	1 009	119
	18	000–	22 999	4 573	217
	23	000–		15 408	185
2.2.3 med annan draganordning än anordning
för påhängsvagn, med två hjulaxlar
2.2.3.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen
(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon	3 501–		6 000	1 565	4
	6	001–	10 000	1 677	29
	10	001–	14 000	2 821	98
	14	001–	17 000	6 737	175
	17	001–		11 984	229
2.2.3.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)
om vägavgift för vissa tunga fordon	7 000–		12 999	300	0
	13	000–	13 999	800	30
	14	000–	14 999	1 100	30
	15	000–	17 399	2 307	2
	17	400–		2 376	229

PROP. 2004/05:1

Fordonsslag	Skattevikt,			Skatt, kronor
	kilogram
				grundbelopp	tilläggsbelopp
					för varje helt
					hundratal kilo-
					gram över den
					lägsta vikten i
					klassen
2.2.4 med annan draganordning än anordning
för påhängsvagn, med tre eller flera hjulaxlar
2.2.4.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen
(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon	3 501–		6 000	1 444	4
	6	001–	11 000	1 556	14
	11	001–	15 000	2 271	77
	15	001–	18 000	5 351	136
	18	001–		9 443	172
2.2.4.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)
om vägavgift för vissa tunga fordon	7 000–		16 999	500	0
	17	000–	18 999	1 000	0
	19	000–	19 999	1 212	109
	20	000–		2 359	172
2.2.5 utan draganordning med två hjulaxlar
2.2.5.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen
(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon	3 501–		6 000	1 565	4
	6	001–	10 000	1 677	29
	10	001–	14 000	2 821	98
	14	001–	17 000	6 737	175
	17	001–		11 984	229
2.2.5.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)
om vägavgift för vissa tunga fordon	12 000–		14 999	300	59
	15	000–	15 999	2 307	160
	16	000–	16 999	3 923	175
	17	000–		5 670	229
2.2.6 utan draganordning med tre hjulaxlar
2.2.6.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen
(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon	3 501–		6 000	1 444	4
	6	001–	11 000	1 556	14
	11	001–	15 000	2 271	77
	15	001–	18 000	5 351	136
	18	001–		9 443	172

PROP. 2004/05:1

Fordonsslag		Skattevikt,			Skatt, kronor
		kilogram
					grundbelopp	tilläggsbelopp
						för varje helt
						hundratal kilo-
						gram över den
						lägsta vikten i
						klassen
	2.2.6.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)
	om vägavgift för vissa tunga fordon	12 000–		15 999	500	0
		16	000–	16 999	500	125
		17	000–	17 999	1 757	136
		18	000–		3 129	172
	2.2.7 utan draganordning med fyra eller flera
	hjulaxlar
	2.2.7.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen
	(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon	3 501–		6 000	1 444	4
		6	001–	11 000	1 556	14
		11	001–	15 000	2 271	77
		15	001–	18 000	5 351	136
		18	001–		9 443	172
	2.2.7.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)
	om vägavgift för vissa tunga fordon	12 000–		18 999	1 229	0
		19	000–	19 999	1 229	113
		20	000–		2 359	172
E	Traktorer

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

PROP. 2004/05:1

arbetsmarknadsavgift	1,16 %
arbetsskadeavgift	0,68 %
	Föreslagen lydelse
	3 kap.
	13 §

Egenavgifterna är 27,82 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

sjukförsäkringsavgift	11,12 %
föräldraförsäkringsavgift	2,20 %
ålderspensionsavgift	10,21 %
efterlevandepensionsavgift	1,70 %
arbetsmarknadsavgift	1,91 %
arbetsskadeavgift	0,68 %
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

18 §

Vid beräkning av egenavgifter skall avdrag göras med 5 procent av avgifts-

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

PROP. 2004/05:1

3.8Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 §, 12 kap. 5 och 27 §§, 63 kap. 3 § samt 65 kap. 5 och 10 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

5 §1

Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster skall beräknas på den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Denna skall beräknas på följande sätt.

Summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till

helt hundratal kronor och är den taxerade förvärvsinkomsten.
Från den taxerade förvärvsin-			Från den taxerade förvärvsin-
komsten dras 25 procent av sådana			komsten dras 12,5 procent av sådana
avgifter enligt lagen (1994:1744) om			avgifter enligt lagen (1994:1744) om
allmän	pensionsavgift	som avser	allmän	pensionsavgift	som avser
beskattningsåret, avrundat uppåt till			beskattningsåret, avrundat uppåt till
helt hundratal kronor, samt grund-			helt hundratal kronor, samt grund-
avdrag och sjöinkomstavdrag. Av-			avdrag och sjöinkomstavdrag. Av-
dragen skall göras i nu nämnd			dragen skall göras i nu nämnd
ordning. Det återstående beloppet är			ordning. Det återstående beloppet är
den	beskattningsbara	förvärvs-	den	beskattningsbara	förvärvs-
inkomsten.			inkomsten.
		12 kap.
			5 §2
Utgifter för tjänsteresor med egen			Utgifter för tjänsteresor med egen
bil skall dras av med 1 krona och			bil skall dras av med 1 krona och
60 öre för varje kilometer.			70 öre för varje kilometer.

Om en skattskyldig använder sin förmånsbil för tjänsteresor och betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, skall utgifter för dieselolja dras av med 60 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 90 öre för varje kilometer.

27 §3

Utgifter för arbetsresor med egen bil skall dras av om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst fem kilometer och det klart framgår att den skattskyldige genom att använda egen bil i stället för allmänna transport- medel regelmässigt gör en tidsvinst på sammanlagt minst två timmar.

Utgifter för arbetsresor med egen bil skall också dras av om bilen används i tjänsten minst 160 dagar under året. Om den används i tjänsten minst 60 dagar under året, skall utgifterna dras av för alla de dagar som bilen använts i tjänsten. Att bilen används i tjänsten beaktas dock bara om körsträckan är minst 300 mil per år.

1Senaste lydelse 2002:322.

2Senaste lydelse 2000:1003.

3Senaste lydelse 2000:1003.

Inkomsttyp 1000	Skatter m.m.	640 142 916
Inkomsttyp 2000	Inkomster av statens verksamhet	35 426 032
Inkomsttyp 3000	Inkomster av försåld egendom	15 000 000
Inkomsttyp 4000	Återbetalning av lån	2 387 446
Inkomsttyp 5000	Kalkylmässiga inkomster	7 559 200
Inkomsttyp 6000	Bidrag m.m. från EU	11 770 867

Summa inkomster	712 286 461
Beräknat lånebehov	38 441 935
Summa	750 728 396

8.3	Skiktgränser och brytpunkter för uttag av statlig skatt på förvärvs-
		inkomster för åren 2004 och 2005. Gällande regler och förslag ......................	203
8.4	Skatteförändring för löntagare och andra personer med pensions-
		grundande inkomst samt pensionärer1) i olika inkomstlägen år
		2005 av regeringens förslag.................................................................................	204
8.5	Socialavgifter 2005 enligt regeringens förslag .......................................................		207
8.7	Skattehöjningar inklusive indexuppräkning för vissa bränslen och el
		för år 2005............................................................................................................	216
8.8	Nuvarande och föreslagna skattesatser på vissa bränslen och el ..........................		216
8.9	Nuvarande och föreslagna minimiskattenivåer på bränslen vid
		nedsättning enligt 0,8-procentsregeln ...............................................................	220
8.10		Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet m.m. Bruttoeffekter,
		kassamässiga effekter för statsbudgeten och periodiserade nettoeffekter
		för offentlig sektor år 2005-2007 samt varaktiga effekter för offentlig
		sektor ...................................................................................................................	230
11.1		Politikområde, utgiftsområde och berörda utskott.............................................	261
11.2		Disposition av budgetpropositionens utgiftsområden .......................................	263
11.3		Redovisning per politikområde i budgetpropositionen......................................	264

8.6 Höjda energi- och miljöskatter inom ramen för grön skatteväxling 2005.
Periodiserad nettoeffekt för offentlig sektor i miljarder kronor .....................	213

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
4.1 Bestämmelsen i artikel 31	4. Bestämmelsen i artikel 31 punkt
punkt 3 i avtalet skall också tillämpas	3 i avtalet skall också tillämpas vid
vid 2002–2005 års taxeringar. Vid	2002–2006 års taxeringar. Vid 1999–
1999–2005 års taxeringar skall artikel	2006 års taxeringar skall artikel 26
26 punkt 2 i avtalet inte gälla i fall då	punkt 2 i avtalet inte gälla i fall då
artikel 31 punkt 3 i avtalet tillämpas.	artikel 31 punkt 3 i avtalet tillämpas.

sjukförsäkringsavgift	11,08 %
föräldraförsäkringsavgift	2,20 %
ålderspensionsavgift	10,21 %
efterlevandepensionsavgift	1,70 %
arbetsmarknadsavgift	3,70 %
arbetsskadeavgift	0,68 %

sjukförsäkringsavgift	10,39 %
föräldraförsäkringsavgift	2,20 %
ålderspensionsavgift	10,21 %
efterlevandepensionsavgift	1,70 %
arbetsmarknadsavgift	4,45 %
arbetsskadeavgift	0,68 %
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
28 §
Vid beräkning av arbetsgivar-	Vid beräkning av arbetsgivar-
avgifterna skall avdrag göras med	avgifterna skall avdrag göras med
5 procent av avgiftsunderlaget, dock	5 procent av avgiftsunderlaget, dock
högst med 3 550 kronor.	högst med 3 090 kronor.

sjukförsäkringsavgift	11,81 %
föräldraförsäkringsavgift	2,20 %
ålderspensionsavgift	10,21 %
efterlevandepensionsavgift	1,70 %

underlaget, dock högst med 9 000 kronor per år.
Om den avgiftsskyldige är del-		Om den avgiftsskyldige är del-
ägare i ett handelsbolag, får det		ägare i ett handelsbolag, får det
sammanlagda avdraget från de egen-		sammanlagda avdraget från de egen-
avgifter som är hänförliga till in-		avgifter som är hänförliga till in-
komsten från handelsbolaget för		komsten från handelsbolaget för
samtliga delägare i bolaget inte över-		samtliga delägare i bolaget inte över-
stiga 42 600 kronor per år. Avdraget		stiga 37 080 kronor per år. Avdraget
skall fördelas mellan delägarna i		skall fördelas mellan delägarna i
proportion till hur den skattepliktiga		proportion till hur den skattepliktiga
inkomsten från handelsbolaget för-		inkomsten från handelsbolaget för-
delas mellan dem.		delas mellan dem.
	19 §
Om	den avgiftsskyldige under	Om	den avgiftsskyldige under
året även har gjort avdrag från		året även har gjort avdrag från
arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 28		arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 28
och 29 §§, får avdraget från egen-		och 29 §§, får avdraget från egen-
avgifterna tillsammans med avdraget		avgifterna tillsammans med avdraget
från arbetsgivaravgifterna inte över-		från arbetsgivaravgifterna inte över-
stiga 42 600 kronor per år.		stiga 37 080 kronor per år.
Om den avgiftsskyldige är del-		Om den avgiftsskyldige är del-
ägare i ett handelsbolag och bolaget		ägare i ett handelsbolag och bolaget
under året har gjort avdrag från		under året har gjort avdrag från
arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 28		arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 28
och 29 §§, får det sammanlagda		och 29 §§, får det sammanlagda
avdraget från de egenavgifter som är		avdraget från de egenavgifter som är
hänförliga till inkomsten från han-		hänförliga till inkomsten från han-
delsbolaget för samtliga delägare i		delsbolaget för samtliga delägare i
bolaget	tillsammans med avdraget	bolaget	tillsammans med avdraget
från arbetsgivaravgifterna inte över-		från arbetsgivaravgifterna inte över-
stiga 42 600 kronor per år.		stiga 37 080 kronor per år.

Avdrag skall göras med 1 krona	Avdrag skall göras med 1 krona
och 60 öre för varje kilometer.	och 70 öre för varje kilometer.

överstiger 2,72 men inte 3,11 pris-	0,73 prisbasbelopp
basbelopp

förvärvsinkomster
– 200 kronor,		– 20 procent av den del av den
		beskattningsbara	förvärvsinkomsten
		som överstiger en nedre skiktgräns,
		och
– 20 procent av den del av den		– 5 procent av den del av den
beskattningsbara	förvärvsinkomsten	beskattningsbara	förvärvsinkomsten
som överstiger en nedre skiktgräns,		som överstiger en övre skiktgräns.
och
– 5 procent av den del av den
beskattningsbara	förvärvsinkomsten
som överstiger en övre skiktgräns.
Skiktgränserna bestäms med ut-		Skiktgränserna bestäms med ut-
gångspunkt i en nedre skiktgräns på		gångspunkt i en nedre skiktgräns på