Regeringens proposition 2004/05:1

Budgetpropositionen för 2005

Förslag till statsbudget för 2005, finansplan, skattefrågor och tilläggsbudget m.m.

Regeringens proposition 2004/05:1

Budgetpropositionen för 2005

Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 6 § regeringsformen sitt förslag till statsbudget för budgetåret 2005 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget.

Stockholm den 13 september 2004

Göran Persson

Bosse Ringholm

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnar regeringen sitt förslag till statens inkomster och utgifter för 2005. Vidare presenteras förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, förslag till budgetpolitiska mål och förslag till hur utgifterna 2005 skall fördelas på utgiftsområden.

Regeringen lämnar också förslag till åtgärder på skatteområdet.

Regeringen presenterar vidare en prognos för statsbudgeten för 2004 samt föreslår ändrade anslag på tilläggsbudget för 2004.

I bilaga 1 redovisas specifikation av statsbudgetens anslag och inkomsttitlar för 2005. I bilaga 2 redovisas en bedömning av den internationella och svenska ekonomins utveckling t.o.m. 2007.

PROP. 2004/05:1

Förslag till statsbudget för budgetåret 2005

Utgifter m.m.

Tusental kronor

Utgiftsområde

1

Rikets styrelse

7 840 222

Utgiftsområde

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

11 432 140

Utgiftsområde

3

Skatt, tull och exekution

8 803 944

Utgiftsområde

4

Rättsväsendet

27 296 871

Utgiftsområde

5

Internationell samverkan

1 239 582

Utgiftsområde

6

Försvar samt beredskap mot sårbarhet

44 146 606

Utgiftsområde

7

Internationellt bistånd

22 417 678

Utgiftsområde

8

Invandrare och flyktingar

6 933 423

Utgiftsområde

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

39 817 525

Utgiftsområde

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

129 691 062

Utgiftsområde

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

46 413 203

Utgiftsområde

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

56 356 834

Utgiftsområde

13

Arbetsmarknad

69 313 416

Utgiftsområde

14

Arbetsliv

1 193 970

Utgiftsområde

15

Studiestöd

20 995 726

Utgiftsområde

16

Utbildning och universitetsforskning

43 867 639

Utgiftsområde

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

8 956 525

Utgiftsområde

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

9 139 412

Utgiftsområde

19

Regional utveckling

3 496 768

Utgiftsområde

20

Allmän miljö- och naturvård

3 994 805

Utgiftsområde

21

Energi

1 396 435

Utgiftsområde

22

Kommunikationer

31 666 492

Utgiftsområde

23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

14 655 991

Utgiftsområde

24

Näringsliv

3 891 377

Utgiftsområde

25

Allmänna bidrag till kommuner

57 468 750

Utgiftsområde

26

Statsskuldsräntor m.m.

38 770 000

Utgiftsområde

27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

26 802 000

Summa utgiftsområden

 

737 998 396

Minskning av anslagsbehållningar

0

Summa utgifter

 

 

737 998 396

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto

14 621 000

Kassamässig korrigering

 

-1 891 000

Summa

 

 

750 728 396

4

PROP. 2004/05:1

Inkomster m.m.

Tusental kronor

Inkomsttyp 1000

Skatter m.m.

640 142 916

Inkomsttyp 2000

Inkomster av statens verksamhet

35 426 032

Inkomsttyp 3000

Inkomster av försåld egendom

15 000 000

Inkomsttyp 4000

Återbetalning av lån

2 387 446

Inkomsttyp 5000

Kalkylmässiga inkomster

7 559 200

Inkomsttyp 6000

Bidrag m.m. från EU

11 770 867

Summa inkomster

712 286 461

Beräknat lånebehov

38 441 935

Summa

750 728 396

5

PROP. 2004/05:1

Innehållsförteckning

1

Finansplan – Riktlinjer för den ekonomiska politiken.......................................

19

 

1.1

Ekonomisk styrka ger utrymme för reformer ....................................

19

 

1.2

Det ekonomiska läget ...........................................................................

20

 

1.2.1

Internationell utveckling ......................................................................

20

 

1.2.2

Svensk utveckling..................................................................................

20

 

1.2.2.1

Den kommunala sektorn ......................................................................

21

 

1.2.2.2

Arbetsmarknaden..................................................................................

21

 

1.2.2.3

Utvecklingen på medellång sikt ...........................................................

22

 

1.3

Sunda offentliga finanser ......................................................................

23

 

1.3.1

Överskott i de offentliga finanserna....................................................

23

 

1.3.2

Utgiftstaken skall klaras .......................................................................

24

 

1.4

Priser och löner .....................................................................................

25

 

1.4.1

Stabila priser ..........................................................................................

25

 

1.4.1.1

Räntan och kronan................................................................................

25

 

1.4.2

Lönebildningen .....................................................................................

26

 

1.5

Fler jobb och uthållig tillväxt ...............................................................

27

 

1.5.1

Trygghet skapar tillväxt........................................................................

27

 

1.5.2

En politik för tillväxt och jobb.............................................................

27

 

1.5.3

Minskad ohälsa......................................................................................

31

 

1.5.4

Arbetslösheten skall pressas tillbaka och sysselsättningen öka .........

31

 

1.5.5

Nya åtgärder..........................................................................................

34

 

1.6

Reformer för rättvisa och trygghet......................................................

35

 

1.6.1

Barn och unga........................................................................................

35

 

1.6.2

Vården och omsorgen...........................................................................

36

 

1.6.3

De äldres trygghet.................................................................................

36

 

1.6.4

Utbildning ger styrka i förändringen...................................................

37

 

1.6.5

Bostäder.................................................................................................

38

 

1.6.6

De socialpolitiska utmaningarna..........................................................

38

 

1.6.7

Tillgängligheten för personer med funktionshinder skall öka...........

39

 

1.6.8

Säkerhet och trygghet...........................................................................

39

 

1.7

Skatter....................................................................................................

40

 

1.7.1

Globalisering, tillväxt och skatter ........................................................

40

 

1.7.2

Insatser mot skattefusk ........................................................................

41

 

1.7.3

Grön skatteväxling och andra styrmedel.............................................

42

 

1.8

Ett hållbart Sverige................................................................................

43

 

1.8.1

En god miljö..........................................................................................

43

 

1.8.2

Gröna nyckeltal.....................................................................................

44

 

1.8.3

En politik för internationell utveckling och solidaritet......................

45

 

1.9

Ett Sverige för alla.................................................................................

45

2

Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................

51

7

PROP. 2004/05:1

3

Lagförslag ..............................................................................................................

59

 

3.1

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt ........

59

3.2Förslag till lag om kreditering på skattekonto av stöd för

investeringar i energieffektivisering och konvertering till

 

förnybara energikällor ...........................................................................

60

3.3Förslag till lag om kreditering på skattekonto av stöd för

investeringar i källsorteringsutrymmen ...............................................

61

3.4Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om

 

dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna ........................

62

3.5

Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327) ..............

63

3.6

Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).................

73

3.7Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän

 

löneavgift................................................................................................

76

3.8

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ...........

77

3.9Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig

förmögenhetsskatt.................................................................................

81

3.10Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

 

 

energi ......................................................................................................

82

4

Budgetpolitiska mål och statsbudgeten ...............................................................

97

 

4.1.1

Utgiftstak för staten..............................................................................

99

 

4.1.2

Tak för den offentliga sektorns utgifter.............................................

101

 

4.1.3

Överskott i den offentliga sektorns finanser.....................................

102

 

4.2

Makroekonomiska förutsättningar.....................................................

104

 

4.3

Politiska prioriteringar ........................................................................

105

 

4.3.1

Nu aviserade och föreslagna utgifts- och inkomstförändringar.......

105

4.3.2Åtgärder för att undvika överskridanden av utgiftstaken 2004

 

och 2005 ...............................................................................................

108

4.3.3

Förändrade skatteregler ......................................................................

109

4.3.4

Förändringar jämfört med föregående år...........................................

110

4.4

Statsbudgetens utveckling...................................................................

116

4.4.1

Statsbudgetens saldo............................................................................

116

4.4.2

Uppföljning av statsbudgeten för 2004..............................................

116

4.4.3

Statsbudgetens inkomster ...................................................................

117

4.4.4

Statsbudgetens utgifter........................................................................

118

4.4.5Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och

 

 

statsskulden..........................................................................................

121

 

4.5

Kommunsektorns finanser..................................................................

125

 

4.6

Ålderspensionssystemet......................................................................

125

5

Inkomster ............................................................................................................

131

 

5.1

Inledning ..............................................................................................

131

 

5.2

Förutsättningar för prognosen ...........................................................

133

 

5.2.1

Makroekonomiska förutsättningar.....................................................

133

 

5.2.2

Sammanfattning av ändrade skatteregler 1999–2005.........................

133

 

5.2.3

Osäkerhetskällor som påverkar skatteprognoserna ..........................

134

 

5.3

Totala skatter .......................................................................................

134

 

5.3.1

Skatt på arbete......................................................................................

136

 

5.3.2

Skatt på kapital.....................................................................................

140

 

5.3.3

Skatt på konsumtion och insatsvaror .................................................

142

 

5.3.4

Restförda och övriga skatter...............................................................

146

8

 

 

PROP . 2004/05:1

 

5.4

Statsbudgetens inkomster – kassamässig redovisning ......................

147

 

5.4.1

Skatter ..................................................................................................

147

 

5.4.2

1000 Skatter m.m . ...............................................................................

147

 

5.4.3

Övriga inkomster ................................................................................

148

 

5.4.4

Ändrad redovisning av inkomsttitlar .................................................

151

 

5.4.5

Uppföljning av statsbudgetens inkomster budgetåret 2004 .............

151

 

5.5

Skattekvoter ........................................................................................

151

 

5.5.1

Skattekvoten – skatt som andel av BNP ............................................

152

 

5.5.2

Implicita skattekvoter .........................................................................

153

6

Utgifter

...............................................................................................................

159

 

6.1 .......................................................................................

Utgifter 2004

159

 

6.1.1 ..............................................................

Takbegränsade utgifter 2004

159

 

6.2 .............

Fördelning av utgifterna på utgiftsområden för 2005–2007

165

6.2.1De takbegränsade utgifternas förändring jämfört med

beräkningen i 2004 års ekonomiska vårproposition .........................

167

6.3Utgiftsområde 1–27 samt Ålderspensionssystemet vid sidan

 

 

av statsbudgeten..................................................................................

170

7

Bemyndiganden och övriga ekonomiska förpliktelser m.m. ...........................

187

 

7.1

Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital .................

187

 

7.1.1

Låneramar för 2005.............................................................................

187

 

7.1.2

Räntekontokrediter för 2005 .............................................................

189

 

7.1.3

Sjunde AP-fonden...............................................................................

190

 

7.1.4

Övrig utlåning från Riksgäldskontoret .............................................

191

 

7.2

Statliga garantier och krediter ............................................................

192

 

7.3

Beställningsbemyndiganden...............................................................

193

 

7.4

Bemyndigande för ramanslag .............................................................

195

8

Skattefrågor.........................................................................................................

199

 

8.1

Inledning..............................................................................................

199

 

8.2

Skatter på förvärvsinkomster .............................................................

200

 

8.2.1

Fortsatt kompensation för allmän pensionsavgift ............................

200

 

8.2.2

Sänkt inkomstskatt som del av grön skatteväxling...........................

201

8.2.3Uppräkningen av skiktgränser för statlig skatt på

 

förvävsinkomster inför inkomståret 2005.........................................

202

8.2.4

Inkomstskatten för 2005 ....................................................................

203

8.2.5

Det fasta beloppet vid beskattning av förvärvsinkomster................

205

8.2.6

Avdraget för resor till och från arbetet och i tjänsten......................

205

8.2.7

Sänkt särskilt avdrag för arbetsgivaravgifter .....................................

206

8.2.8

Förändrade nivåer för socialavgifter ..................................................

206

8.2.9

Skatten för utomlands boende ...........................................................

208

8.2.10

Beskattning av nordiska sjömän.........................................................

208

8.3

Kapital- och egendomsskattefrågor...................................................

209

8.3.1

Förmögenhetsskatten .........................................................................

209

8.3.1.1

Höjt fribelopp för sambeskattade par ...............................................

209

8.3.1.2

Fortsatta förändringar av förmögenhetsskatten ...............................

209

8.3.2

Slopad arvs- och gåvoskatt .................................................................

210

8.3.3

Beskattningen av tjänstepensioner och privat pensionssparande ....

210

8.3.4

Det fortsatta arbetet med 3:12–reglerna............................................

211

8.3.5

Ändrade regler för periodiseringsfonderna.......................................

212

8.4

Energi- och miljöbeskattning.............................................................

213

9

PROP. 2004/05:1

8.4.1Grön skatteväxling och andra miljö- och energipolitiska

styrmedel..............................................................................................

213

8.4.1.1 Höjda energiskatter på drivmedel.......................................................

214

8.4.1.2Höjd fordonsskatt på personbilar, lätta bussar och lätta

 

lastbilar .................................................................................................

214

8.4.1.3

Miljöinriktad fordonsskatteomläggning ............................................

215

8.4.1.4 Höjd energiskatt på el .........................................................................

215

8.4.1.5

Skattesatsuppräkning efter prisutvecklingen (indexering) ...............

216

8.4.2Nedsättning av skatten på dieselolja som används i jordbruket,

skogsbruket och vattenbruket ............................................................

216

8.4.3Koldioxidskatten för anläggningar som omfattas av handel med

 

utsläppsrätter .......................................................................................

217

8.4.4

Skattestrategi för alternativa drivmedel .............................................

219

8.4.5

Vissa förändringar i koldioxidskatten m.m........................................

219

8.4.5.1

Nedsättning av koldioxidskatt enligt 0,8-procentsregeln.................

219

8.4.5.2Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk-

 

och cementbranschen..........................................................................

220

8.4.5.3

Fortsatt avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft .............

221

8.5

Övriga punktskattefrågor ...................................................................

221

8.5.1

Trängselskatten....................................................................................

221

8.5.1.1

Undantag från skatteplikt för mer miljöanpassade bilar...................

221

8.5.2

Skatteuttag på svinesundsbroarna ......................................................

222

8.5.3

Alkoholskatten ....................................................................................

222

8.5.4

Reklamskatten .....................................................................................

222

8.6

Mervärdesskattefrågor.........................................................................

223

8.6.1

Nya momsregler för handel med el och gas.......................................

223

8.6.2

Mervärdesskatteutredningen...............................................................

223

8.6.3

Utredningen om mervärdesskattesatserna.........................................

223

8.7

Kreditering på skattekonton...............................................................

223

8.7.1

Stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen...............................

223

8.7.2Investeringsstimulans för energi- och miljöinvesteringar i

 

 

offentliga lokaler..................................................................................

225

 

8.8

Övriga skattefrågor .............................................................................

226

 

8.9

Offentlig-finansiella effekter ..............................................................

227

9

Tilläggsbudget .....................................................................................................

 

233

 

9.1

Förslag till tilläggsbudget för 2004.....................................................

233

 

9.2

Tilläggsbudget per utgiftsområde.......................................................

233

 

9.2.1

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse .........................................................

233

 

9.2.2

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ...............

234

 

9.2.3

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution ........................................

234

 

9.2.4

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ..........................................................

234

 

9.2.5

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet..................

236

 

9.2.6

Utgiftsområde 7

Internationellt bistånd............................................

236

 

9.2.7

Utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar.......................................

237

 

9.2.8

Utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg.................

238

9.2.9Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

handikapp.............................................................................................

 

238

9.2.10

Utgiftsområde 12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn .........

239

9.2.11

Utgiftsområde 15

Studiestöd..............................................................

239

9.2.12

Utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid ...............

239

10

PROP. 2004/05:1

9.2.13Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning

 

och byggande.......................................................................................

 

239

9.2.14

Utgiftsområde 19

Regional utveckling..............................................

240

9.2.15

Utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård ...............................

240

9.2.16

Utgiftsområde 22

Kommunikationer................................................

240

9.2.17Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

 

 

näringar................................................................................................

241

 

9.2.18

Utgiftsområde 24 Näringsliv..............................................................

243

 

9.2.19

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ..........................

244

10

Revision och kontroll.........................................................................................

247

 

10.1

Inledning..............................................................................................

247

 

10.1.1

Årsredovisningen för staten...............................................................

247

 

10.1.2

Budgetpropositionens första volym ..................................................

247

 

10.1.3

Utgiftsområden...................................................................................

247

 

10.2

Årlig revision.......................................................................................

248

 

10.2.1

Revisionsberättelser med invändning ................................................

248

 

10.2.2

Granskning av årsredovisning för staten...........................................

248

 

10.3

Effektivitetsrevision............................................................................

248

 

10.4

Riksrevisionens årliga rapport............................................................

250

 

10.5

Särskilda frågor....................................................................................

251

 

10.5.1

Den statliga internrevisionen .............................................................

251

 

10.5.2

Granskning av vissa offentligrättsliga organ .....................................

253

11

Utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten......................................

257

Bilagor

 

Bilaga 1

Specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster 2005

Bilaga 2

Svensk ekonomi

Bilaga 3

Avstämning av målet om en halvering av antalet socialbidragsberoende

 

mellan åren 1999 och 2004

Bilaga 4

Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Bilaga 5

Utvecklingen på lång sikt

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 september 2004

11

PROP. 2004/05:1

Tabellförteckning

Utgifter m.m....................................................................................................................

4

Inkomster m.m. ..............................................................................................................

5

1.1

Försörjningsbalans ....................................................................................................

21

1.2

Nyckeltal....................................................................................................................

21

1.3a Kommunsektorns finanser......................................................................................

21

1.3b Vissa tillskott till kommunsektorn.........................................................................

21

1.4

Sysselsättning, arbetslöshet, löne- och produktivitetsutveckling ..........................

22

1.5

Sysselsättning och arbetslöshet uppdelat på kön ....................................................

22

1.6

Kalkyl på medellång sikt ...........................................................................................

23

1.7

Offentliga finanser ....................................................................................................

24

1.8

Nya reformer.............................................................................................................

35

1.9

Satsning på barn och unga ........................................................................................

36

1.10

Satsningar på förskolan ...........................................................................................

37

1.11

Viktiga skatteförändringar ......................................................................................

43

1.12

Gröna nyckeltal .......................................................................................................

44

2.1

Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och

 

 

 

nya anslag för budgetåret 2004.............................................................................

54

4.1

Utgiftstak för staten..................................................................................................

98

4.2

Den offentliga sektorns finansiella sparande...........................................................

98

4.3

Av riksdagen beslutade årsvisa budgetpolitiska mål................................................

98

4.4

Den offentliga sektorns finansiella sparande samt budgeteringsmarginalen.........

98

4.5

Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten ........................................................

99

4.6

Utgiftstak för staten 2003–2007.............................................................................

101

4.7

Tak för den offentliga sektorns utgifter 2003–2007.............................................

102

4.8

Finansiellt sparande i offentlig sektor....................................................................

103

4.9

Makroekonomiska förutsättningar ........................................................................

104

4.10

Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar.........................

111

 

 

Fortsättning på 4.10 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och

 

 

 

inkomstförändringar...........................................................................................

112

 

 

Fortsättning på 4.10 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och

 

 

 

inkomstförändringar...........................................................................................

113

4.11

Budgeteffekter i förhållande till föregående år av tidigare beslutade

 

 

 

och aviserade samt nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar...............

114

 

 

Fortsättning på 4.11 Budgeteffekter i förhållande till föregående år

 

 

 

av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna utgifts- och

 

 

 

inkomstförändringar...........................................................................................

115

4.12

Budgetsaldo och statsskuld 2004..........................................................................

117

4.13

Statsbudgetens inkomster 2003–2007..................................................................

118

4.14

Statsbudgetens utgifter 2003–2007 ......................................................................

118

4.15

Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år.....................

120

4.16

Statsbudgetens saldo och statsskulden ................................................................

122

4.17

Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande........................................

123

12

 

 

PROP. 2004/05:1

4.18

Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter .......................

124

4.19

Kommunsektorns finanser...................................................................................

125

4.20

Ålderspensionssystemet.......................................................................................

126

4.21

Den offentliga sektorns finanser .........................................................................

127

5.1

Totala skatteintäkter, offentliga sektorns inkomster och statsbudgetens

 

 

 

inkomster 2002–2007 .........................................................................................

131

5.2

Offentliga sektorns skatter redovisade enligt nationalräkenskapernas

 

 

 

principer..............................................................................................................

132

5.3

Totala skatter och statsbudgetens inkomster – differenser jämfört med

 

 

 

2004 års ekonomiska vårproposition ................................................................

132

5.4

Antaganden och förändringar jämfört med 2004 års ekonomiska

 

 

 

vårproposition ....................................................................................................

133

5.5

Regeländringar 1999–2005, bruttoeffekter i förhållande till föregående år ........

135

5.6

Skatt på arbete 2002–2007......................................................................................

136

5.7

Totala skatteintäkter 1999–2007 ............................................................................

137

5.8

Hushållens inkomster 2002–2007..........................................................................

138

5.9

Förändring av kommunernas skatteunderlag 2002–2007.....................................

138

5.10

Faktisk och underliggande utveckling av kommunal skatt 2002–2007 .............

139

5.11

Kommunal medelutdebitering 1999–2004 ..........................................................

139

5.12

Skattereduktioner 2002–2007 ..............................................................................

140

5.13

Skatt på kapital 2002–2007...................................................................................

140

5.14

Skatt på konsumtion och insatsvaror 2002–2007 ...............................................

142

5.15

Energi- och koldioxidskatt skatt 2002–2007 ......................................................

145

5.16

Utveckling av energi- och koldioxidskatt 2002–2007 ........................................

145

5.17

Restförda och övriga skatter 2002–2007 .............................................................

146

5.18

Statsbudgetens skatter 2002–2007.......................................................................

147

5.20

Nedsättningar 2002–2007 ....................................................................................

148

5.19

Statsbudgetens inkomster 2001–2007 .................................................................

149

5.21

Övriga inkomster 2002–2007...............................................................................

150

5.22

Skattekvoten 2001, förändring av skattekvoten 1990–2001 samt

 

 

 

skattepliktiga transfereringars inverkan på skattekvoten för ett

 

 

 

urval OECD-länder ...........................................................................................

152

5.23

Skattekvot 2002–2007...........................................................................................

153

5.24

Mervärdesskattesatser och förändring av skattesatserna 1991–2004.................

155

6.1

Statsbudgetens utgifter 2004..................................................................................

159

6.2

Takbegränsade utgifter 2004 ..................................................................................

160

6.3

Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2004 ................................................

163

6.4

Utgifter 2004...........................................................................................................

164

6.5

Utgifter 2005–2007.................................................................................................

166

6.6

Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2004 års ekonomiska

 

 

 

vårproposition (VP2004)...................................................................................

167

6.7

Volymer 2003–2007 ................................................................................................

169

7.1

Låneram för 2005....................................................................................................

188

7.2

Investeringslån och låneramar 1999–2004.............................................................

188

7.3

Räntekontokreditram för 2005..............................................................................

189

7.4

Övriga kreditramar 2005 ........................................................................................

191

7.5

Anslag vars ändamål 2005 omfattar garantiverksamhet .......................................

192

7.6

Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende

 

 

 

2005 .....................................................................................................................

194

8.1

Grundavdrag år 2005 ..............................................................................................

202

8.2

Grundavdrag år 2005 ..............................................................................................

202

13

PROP. 2004/05:1

8.3

Skiktgränser och brytpunkter för uttag av statlig skatt på förvärvs-

 

 

 

inkomster för åren 2004 och 2005. Gällande regler och förslag ......................

203

8.4

Skatteförändring för löntagare och andra personer med pensions-

 

 

 

grundande inkomst samt pensionärer1) i olika inkomstlägen år

 

 

 

2005 av regeringens förslag.................................................................................

204

8.5

Socialavgifter 2005 enligt regeringens förslag .......................................................

207

8.7

Skattehöjningar inklusive indexuppräkning för vissa bränslen och el

 

 

 

för år 2005............................................................................................................

216

8.8

Nuvarande och föreslagna skattesatser på vissa bränslen och el ..........................

216

8.9

Nuvarande och föreslagna minimiskattenivåer på bränslen vid

 

 

 

nedsättning enligt 0,8-procentsregeln ...............................................................

220

8.10

Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet m.m. Bruttoeffekter,

 

 

 

kassamässiga effekter för statsbudgeten och periodiserade nettoeffekter

 

 

 

för offentlig sektor år 2005-2007 samt varaktiga effekter för offentlig

 

 

 

sektor ...................................................................................................................

230

11.1

Politikområde, utgiftsområde och berörda utskott.............................................

261

11.2

Disposition av budgetpropositionens utgiftsområden .......................................

263

11.3

Redovisning per politikområde i budgetpropositionen......................................

264

14

PROP. 2004/05:1

Diagramförteckning

1.1

Utgiftstaken i kronor ...............................................................................................

25

1.2

Utgiftstaken i procent av BNP ................................................................................

25

1.3

Bostadsräntor, 3 mån och 5 år (SBAB) ...................................................................

26

1.4

Kronans utveckling mot TCW-index ......................................................................

26

1.5

Antal timmar i förvärvsarbete per person i befolkningen......................................

28

1.6

Genomsnittlig andel av livet som används till förvärvsarbete................................

29

1.7

Sysselsättning i procent av befolkningen 15–64 år 2003 ........................................

30

1.8

Antal 1–3-platser i utvärderingen av Lissabonstrategin .........................................

30

1.9

Sysselsatta i åldern 60–64 år .....................................................................................

33

1.10

Antal helårspersoner med socialbidrag..................................................................

33

1.11

Reguljärt sysselsatta i ålder 20–64 år .....................................................................

33

1.12

Antalet sjukpenningdagar netto 1995–2006..........................................................

34

1.13

Kostnader för sjukfrånvaron..................................................................................

34

1.14

Fördelningseffekter av sänkta inkomstskatter, ökade barnbidrag och

 

 

 

höjda miljöskatter.................................................................................................

47

4.1

Statsbudgetens saldo 1990–2007............................................................................

116

4.2

Statsskuld i miljarder kronor och som procent av BNP ......................................

124

5.1

Löner i den privata och den offentliga sektorn.....................................................

136

5.2

Utveckling av löner och andra ersättningar ..........................................................

138

5.3

Sjukpenning och arbetslöshetsersättning..............................................................

138

5.4

Kapitalvinster 1989–2007 .......................................................................................

141

5.5

Förmögenhetsskatt 1991–2002..............................................................................

142

5.6

Mervärdesskatt uppdelad på sektorer 2003...........................................................

142

5.7

Utveckling av intäkter från mervärdesskatt uppdelad efter sektorer

 

 

 

2003–2007 ...........................................................................................................

143

5.8

Dekomponering av utgående mervärdesskatt 1999–2004....................................

143

5.9

Utgående, ingående samt nettomervärdesskatt 1999–2004 .................................

143

5.10

Skatteintäkter per produktslag, 1998–2007.........................................................

144

5.11

Skatt per liter alkohol, sprit .................................................................................

144

5.12

Privatinförsel av sprit, per kvartal 2000–2004.....................................................

144

5.13

Skatt på energi, 1997–2007...................................................................................

145

5.14

Inkomstskatter i förhållande till lönekostnaden 1993–2005..............................

153

5.15

Implicit skatt på arbete och arbetsgivaravgifternas andel av

 

 

 

lönekostnaden 1993–2006..................................................................................

153

5.16

Implicit skatt på bolag 1995–2002 .......................................................................

154

5.17

Sammansättning av bolagens skatter 1995–2002 ................................................

154

5.18

Hushållens konsumtionsutgifter för bilar och sällanköpsvaror samt för

 

 

 

dagligvaror 1980–2007........................................................................................

155

6.1

Utgiftsprognos för 2004 jämfört med statsbudgeten för 2004............................

161

7.1

Myndigheternas investeringslån juni 1993- juni 2003..........................................

188

8.1

Grundavdraget enligt gällande regler (streckad linje) samt enligt förslaget

 

 

 

(heldragen linje) beräknat utifrån 2005 års prisbasbelopp, kronor. ................

201

15

PROP. 2004/05:1

8.6 Höjda energi- och miljöskatter inom ramen för grön skatteväxling 2005.

 

Periodiserad nettoeffekt för offentlig sektor i miljarder kronor .....................

213

16

1 Finansplan

Riktlinjer för den ekonomiska politiken

PROP. 2004/05:1

1 Finansplan

Riktlinjer för den ekonomiska politiken

1.1Ekonomisk styrka ger utrymme behövs insatser som stärker sysselsättningen och

för reformer

Den ekonomiska återhämtningen är inledd. Exporten ökar, framtidsoptimismen stiger och tillväxten har tagit fart.

Det är ett starkare Sverige som möter återhämtningen denna gång jämfört med för tio år sedan. Statsskulden är mindre, de offentliga finanserna starkare, sysselsättningen högre och arbetslösheten lägre. Inflationen är låg. Exporten och bytesbalansen visar rekordsiffror.

Sverige och svensk ekonomi står väl rustad att ta tillvara den internationella uppgången. En god grund för rättvisa och trygghet är lagd. Men utmaningarna är stora. Arbetslösheten är fortfarande för hög och sysselsättningen för låg. Skillnaderna mellan utrikes födda och inrikes födda är för stora. Klyftorna måste minska, jämställdheten öka och välfärden förbättras. Detta kräver en fortsatt ansvarsfull ekonomisk politik och nya satsningar på rättvisa och trygghet.

Konjunkturuppgången skapar goda förutsättningar att långsiktigt stärka tillväxt och sysselsättning. Denna möjlighet skall utnyttjas fullt ut.

Målen för den ekonomiska politiken ligger fast. Uthålligt hög tillväxt och full sysselsättning kan bara nås med sunda offentliga finanser. Utgiftstaken skall klaras och målet om två procents överskott i de offentliga finanserna i genomsnitt över en konjunkturcykel ligger fast.

Den starkare konjunkturen har ännu inte lett till ökad efterfrågan på arbetskraft. Därför

minskar arbetslösheten.

De åtgärder som regeringen föreslog i våras kompletteras nu med ytterligare insatser. Den största delen av insatserna genomförs redan 2005. De nya förslagen omfattar åtgärder för att minska arbetslösheten, förbättra välfärden, stärka kommunernas ekonomi, stärka miljö- styrningen, öka företagens konkurrenskraft samt höja hushållens köpkraft och avkastning på arbete.

Rättvisan och solidariteten skall öka så att det stigande välståndet och den goda tillväxten i ekonomin kommer alla till del. Regeringen föreslår en rad satsningar på framför allt barnen och barnfamiljerna. Men det handlar också om insatser för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män, om resurser för att stärka välfärden och om att med kraft bekämpa diskriminering.

En rättvis och effektiv välfärd är en avgörande förutsättning för ett Sverige i långsiktig tillväxt och utveckling. Satsningar på arbete, tillväxt, miljö och välfärd går hand i hand. Det är ingen tillfällighet att Sverige, tillsammans med andra nordiska välfärdsländer, tillhör de främsta i flera internationella undersökningar om levnads- standard och tillväxtförutsättningar. Men för att behålla tätpositionen måste välfärden ständigt utvecklas och förbättras.

Inkomstskatterna sänks. Ett ytterligare steg tas i kompensationen av egenavgifterna till pensionssystemet. Grundavdraget höjs som ett led i den gröna skatteväxlingen.

Förmögenhetsskatten förändras.

19

PROP. 2004/05:1

Förändringar föreslås i arvs- och gåvoskatten som underlättar för företag och företagare. Fortsatta åtgärder föreslås för minskad ohälsa i arbetslivet, ökad integration, mer resurser till forskning och utveckling och bättre tillgång till riskkapital för småföretag. Flera av dessa förslag var föremål för diskussion inom ramen för tillväxtsamtalen med arbetsmarknadens parter.

Goda framtida livsvillkor för våra barn och barnbarn kräver ansvar för miljön. Den gröna skatteväxlingen fortsätter. Höjda skatter på miljöbelastande verksamhet växlas mot sänkta skatter på arbete. Omställningen av Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle fortsätter.

Samarbetsformer

Budgetpropositionen för 2005 bygger på en överenskommelse mellan den socialdemo- kratiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljö- partiet.

1.2Det ekonomiska läget

1.2.1Internationell utveckling

Den internationella konjunkturnedgång som började under 2001 har vänts till en återhämtning. Under 2004 har den fortsatt och breddats till att omfatta flertalet regioner och sektorer. Liksom tidigare är tillväxten stark i Förenta staterna och stora delar av Asien, men även i euroområdet ses tydliga tecken på att konjunkturen vänt uppåt. Företagens investeringar utvecklas starkt. Detta tyder på ökad optimism om den framtida utvecklingen. Sammantaget bedöms den breddade inter- nationella uppgången leda till fortsatt draghjälp för svensk export såväl i år som nästa år.

I Förenta staterna har stabiliseringspolitiken börjat läggas om i en mindre expansiv riktning. Samtidigt har bland annat arbetsmarknadsläget förbättrats avsevärt under det senaste halvåret, vilket förväntas leda till en fortsatt gynnsam utveckling av privat konsumtion. De stora underskotten i Förenta staternas offentliga finanser utgör ett orosmoment på sikt.

Efter ett antal år med svag tillväxt börjar euroområdet reagera positivt på den internationella uppgången. Redan under förra

året tog exporten fart, trots en betydande förstärkning av euron. Detta avspeglas i en vändning i företagens investeringar och en försiktig återhämtning i hushållens konsumtion.

I Asien fortsätter den starka utvecklingen med en mycket snabb tillväxt i framför allt Kina och Indien. Även Japan har noterat goda tillväxttal. Mot bakgrund av den japanska ekonomins strukturella problem är det dock tveksamt om utvecklingen kommer att bestå på längre sikt.

1.2.2Svensk utveckling

Svensk ekonomi har utvecklats starkt under 2004. Preliminär statistik visar att BNP under första halvåret var 3,4 procent högre än motsvarande period 2003. Produktiviteten förbättrades avsevärt. I industrin var produktiviteten ca 10 procent högre än under samma period föregående år.

En mycket god exportutveckling medverkar under 2004 till en beräknad BNP-tillväxt på 2,9 procent i kalenderkorrigerade termer. Fler arbetsdagar under 2004 medför emellertid att den faktiska BNP-tillväxten uppgår till 3,5 procent. Nästa år väntas en något svagare exportutveckling, samtidigt som den inhemska efterfrågan ökar allt starkare och bidrar till att BNP ökar med 3,0 procent.

Hushållens konsumtionsutgifter fortsätter att öka. Under 2004 har detta särskilt gällt för sällanköpsvaror. Hushållens efterfrågan stimuleras framöver av skattesänkningar, fortsatt låga räntor och en god förmögenhetsställning.

Investeringskonjunkturen har stärkts under 2004. Ett högt kapacitetsutnyttjande, låga räntor och en förbättring av vinstläget talar för att näringslivets investeringar ökar. De statliga satsningarna i infrastrukturen bidrar också till ökade investeringar.

Samtidigt som den svenska ekonomin utvecklas gynnsamt förväntas det även vid utgången av 2005 finnas betydande lediga resurser i ekonomin, särskilt på arbets- marknaden. Förutsättningarna för en fortsatt hög BNP-tillväxt även efter 2005 är därmed goda.

20

Tabell 1.1 Försörjningsbalans

Procentuell volymförändring

 

2003

2004

2005

Hushållens konsumtionsutgifter

1,9

2,4

2,7

 

 

 

 

Offentliga konsumtionsutgifter

0,6

0,9

0,8

 

 

 

 

Stat

0,6

0,5

–1,0

Kommun

0,6

1,1

1,5

 

 

 

 

Fasta bruttoinvesteringar

–2,0

3,2

4,0

 

 

 

 

Lagerbidrag1

0,2

–0,1

0,2

Export

5,5

8,8

7,5

 

 

 

 

Import

5,0

5,9

7,4

 

 

 

 

BNP2

1,6

3,5 (2,9)

3,0

1Bidrag till BNP-tillväxten.

2Av BNP-tillväxten 2004 förklaras 0,6 procentenheter av att det är fler vardagar under 2004 än under 2003. Rensat för denna kalendereffekt beräknas tillväxten till 2,9 procent 2004. För 2005 beräknas kalendereffekten bli försumbar.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Tabell 1.2 Nyckeltal

Förändring från föregående år i procent, om ej annat anges

 

2003

2004

2005

KPI1

2,0

0,6

1,4

Timlön

3,5

3,4

3,5

Öppen arbetslöshet2

4,9

5,6

5,1

Arbetsmarknadspolitiska program2

2,1

2,3

2,5

Antal sysselsatta

–0,3

–0,6

0,8

Real disponibel inkomst

–0,1

2,1

2,2

 

 

 

 

Hushållens nettosparkvot, nivå3

3,5

3,2

2,6

Bytesbalans4

6,4

7,1

7,7

Tysk ränta 10-års statsobligation1

4,1

4,3

4,8

Svensk ränta 10-års statsobligation1

4,6

4,7

5,1

TCW-index1

127,6

126,4

124,2

1Årsgenomsnitt.

2Procent av arbetskraften.

3Exklusive sparande i avtalspensioner.

4Procent av BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksbanken och Finansdepartementet.

1.2.2.1 Den kommunala sektorn

En sund ekonomi i den kommunala sektorn är avgörande för välfärdens kärna – vården, skolan och omsorgen. Trots kommunala skatte- höjningar motsvarande 4,5 miljarder kronor och en blygsam konsumtionsutveckling väntas kommunsektorn i år uppvisa ett negativt resultat.

Kommande år väntas den kommunala sektorn uppvisa överskott, bland annat till följd av en god inkomstutveckling. Skatter och statsbidrag väntas öka med drygt 30 miljarder kronor 2005, varav 14,5 miljarder kronor utgörs av ökade statsbidrag.

PROP. 2004/05:1

Tabell 1.3a Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor

 

2003

2004

2005

2006

2007

Inkomster

577

599

635

660

682

Skatter och statsbidrag

527

549

582

604

623

Övriga inkomster

50

51

53

56

59

Utgifter

581

598

626

652

676

Konsumtion

495

513

539

563

583

Volymförändring %

0,6

1,1

1,5

1,0

0,3

Övriga utgifter

86

84

87

90

93

 

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande

–4

2

9

7

6

Procent av BNP

–0,2

0,1

0,3

0,3

0,2

Resultat före

 

 

 

 

 

extraordinära poster

–1

–1

5

4

3

Anm.: Statsbidragen och skatterna redovisas tillsammans eftersom effekten av reformer som påverkar skatteunderlaget neutraliseras genom justeringar av statsbidragen.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

I tabell 1.3b redovisas större satsningar och tillskott åren 2004–2006. I beloppen ingår förslag i budgetpropositionen för 2005 och tidigare i år av riksdagen fattade beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen. Utöver de satsningar som redovisas i tabellen sker andra ökningar, främst i de riktade bidragen, till exempel för skolsatsning, läkemedel och miljöinvesteringar i offentliga lokaler.

De satsningar regeringen föreslår medverkar till att stärka sysselsättning och kvalitet i kommunernas verksamheter.

Tabell 1.3b Vissa tillskott till kommunsektorn

Miljoner kronor

 

2004

2005

2006

Generella sysselsättningsstöd

1 500

7 500

7 000

 

 

 

 

Missbruk och psykiatri

 

850

350

Personalförstärkning förskola

 

1 000

2 000

 

 

 

 

Generella bidrag1

 

2 000

4 800

1 I de generella bidragen ingår tillskott för inkomstutjämning, vårdgaranti samt den höjning av det generella bidraget 2006 som aviserades i vårpropositionen. Källa: Finansdepartementet.

1.2.2.2 Arbetsmarknaden

Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt svag. Det tar tid innan en förbättrad konjunktur slår igenom på arbetsmarknaden.

Första halvåret i år har produktiviteten och medelarbetstiden per sysselsatt ökat.

21

PROP. 2004/05:1

Tabell 1.4 Sysselsättning, arbetslöshet, löne- och produktivitetsutveckling

 

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

Antal sysselsatta1

3 963

3 922

3 979

4 069

4 159

4 239

4 244

4 234

4 210

4 244

Varav näringslivet1

2 698

2 695

2 735

2 805

2 888

2 969

2 960

2 942

Varav offentliga myndigheter1

1 263

1 223

1 240

1 260

1 264

1 262

1 278

1 288

Reguljär sysselsättningsgrad2

74,7

73,9

74,6

75,9

77,2

78,2

78,1

77,6

77,0

77,0

Öppen arbetslöshet3

8,1

8,0

6,5

5,6

4,7

4,0

4,0

4,9

5,6

5,1

Konjunkturberoende arbets-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

marknadspolitiska program3

4,7

4,5

4,1

3,3

2,6

2,5

2,6

2,1

2,3

2,5

Timlön4

6,0

4,5

3,8

3,4

3,7

4,4

4,1

3,5

3,4

3,5

Produktivitetsutveckling i näringslivet4

1,9

5,2

2,0

2,6

3,6

–0,1

4,5

3,5

3,2

2,5

Anm.: I AKU fördes anställda i kyrkan över från kommunala myndigheter till näringslivets tjänstesektor först 2001. Till följd av detta är antalet sysselsatta i offentlig sektor överskattat, och antalet anställda i näringslivet underskattat, med ca 22 000 personer 2000.

1Tusental personer.

2Reguljärt sysselsatta i åldern 20–64 i procent av befolkningen i den åldersgruppen.

3I procent av arbetskraften.

4Årlig procentuell förändring.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Medlingsinstitutet och Finansdepartementet.

Sjukfrånvaron minskar. Det är en utveckling som gör Sverige rikare och friskare. Samtidigt betyder den positiva utvecklingen på dessa områden att förbättringen på arbetsmarknaden fördröjs.

Den internationella lågkonjunkturen har medverkat till att målet om 80 procents reguljär sysselsättning inte nås i år.

Först nästa år väntas den starkare konjunkturen medverka till att sysselsättningen stiger. Sysselsättningsutvecklingen stimuleras av de inkomstskattesänkningar och höjda statsbidrag som föreslås i denna proposition. Den reguljära sysselsättningsgraden för personer i åldern 20–64 år väntas uppgå till 77,0 procent 2005. Sysselsättningsmålet ligger dock fast.

Ett ökat utbud av arbetskraft tillsammans med den svaga sysselsättningstillväxten har medfört att den öppna arbetslösheten har fortsatt att stiga under första halvåret i år.

Under hösten väntas antalet deltagare i

konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program öka, vilket medför lägre öppen arbetslöshet. En fortsatt hög ambitionsnivå i arbetsmarknadspolitiken nästa år, samtidigt som sysselsättningen ökar, innebär att arbetslösheten fortsätter att minska under 2005.

Om sysselsättningen utvecklas annorlunda än i prognosen kommer volymen i de arbetsmarknadspolitiska programmen att anpassas för att balansera utbud och efterfrågan.

1.2.2.3 Utvecklingen på medellång sikt

På längre sikt är det svårt att förutsäga konjunktursvängningar. Beräkningar för åren 2006 och 2007 bygger i stället på en bedömning om att det i slutet av 2005 finns outnyttjade resurser i svensk ekonomi som kan tas i anspråk utan att det uppstår inflationsdrivande löne- ökningar. BNP kan därmed öka något snabbare

Tabell 1.5 Sysselsättning och arbetslöshet uppdelat på kön

 

1999

 

2000

 

2001

 

2002

 

2003

 

 

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Antal sysselsatta1

1 947

2 121

1 992

2 167

2 036

2 203

2 047

2 197

2 043

2 191

Varav näringslivet1

997

1 808

1 037

1 852

1 080

1 891

1 080

1 879

1 077

1 866

Varav offentliga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

myndigheter1

949

311

953

312

954

307

965

314

965

322

Öppen arbetslöshet2

5,2

5,9

4,3

5,0

3,6

4,3

3,6

4,4

4,4

5,3

Anm.: I AKU fördes anställda i kyrkan över från kommunala myndigheter till näringslivets tjänstesektor först 2001. Till följd av detta är antalet sysselsatta i offentlig sektor överskattat, och antalet anställda i näringslivet underskattat, med ca 22 000 personer 2000.

1Tusental personer.

2I procent av arbetskraften. Källa: Statistiska centralbyrån.

22

även efter 2005 än vad som uppskattas vara möjligt på lång sikt. Som en följd av detta utvecklas sysselsättningen väl och den öppna arbetslösheten minskar till 4,2 procent 2007. Den reguljära sysselsättningsgraden för personer i åldern 20–64 år beräknas stiga och uppgå till 77,4 procent 2007.

För att illustrera osäkerheten i de bedömningar som ligger till grund för det så kallade basalternativet redovisas två alternativa scenarier.

I lågtillväxtalternativet antas oljepriset stiga till 55 dollar per fat och ligga kvar där de närmaste åren. Ett högre oljepris jämfört med bas- alternativet dämpar såväl den globala som den inhemska konjunkturen.

I högtillväxtalternativet antas arbets- marknaden och lönebildningen fungera bättre än i basalternativet. Arbetskraftsutbudet antas öka väsentligt snabbare och den potentiella tillväxt- takten är därmed högre. BNP och sysselsättningen kan därmed stiga snabbare än i basalternativet utan att inflationen överstiger Riksbankens mål på 2 procent. Regeringens sysselsättningsmål om en reguljär syssel- sättningsgrad på 80 procent för personer i åldern 20–64 år uppnås i detta scenario 2007.

Tabell 1.6 Kalkyl på medellång sikt

 

2003

2004

2005

2006

2007

BNP, procentuell förändring

 

 

 

 

 

Bas

1,6

3,5

3,0

2,5

2,3

 

 

 

 

 

 

Lågtillväxt

1,6

3,4

2,5

2,4

2,3

 

 

 

 

 

 

Högtillväxt

1,6

3,7

3,9

3,3

3,2

Reguljär sysselsättningsgrad1

 

 

 

 

 

Bas

77,6

77,0

77,0

77,2

77,4

 

 

 

 

 

 

Lågtillväxt

77,6

76,9

76,5

76,6

76,8

Högtillväxt

77,6

77,1

78,0

79,0

80,0

1 Reguljärt sysselsatta i åldern 20–64 i procent av befolkningen i den åldersgruppen.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

1.3Sunda offentliga finanser

Finanspolitikens främsta uppgift är att lägga grunden för uthålligt hög tillväxt och full sysselsättning genom att upprätthålla sunda offentliga finanser. Därmed skapas förutsättningar för att utveckla välfärden och förhindra nedskärningar i sämre tider då välfärdssamhällets skyddsnät behövs som mest.

PROP. 2004/05:1

Två övergripande budgetpolitiska mål styr regeringens budgetpolitik: överskottsmålet för de offentliga finanserna och utgiftstaket för staten.

1.3.1Överskott i de offentliga finanserna

Sedan 2000 gäller ett överskottsmål för de offentliga finanserna på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Det innebär att statsskulden kan minska som andel av BNP samtidigt som nödvändiga tillgångar byggs upp inom det allmänna pensionssystemet. Med överskottsmålet skapas en buffert för att möta de framtida demografiska påfrestningarna på de offentliga välfärdssystemen. Överskotts- målet innebär också en betryggande marginal till underskottsgränsen på 3 procent av BNP i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt.

Överskottsmålet är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Med utgångspunkt från det övergripande målet anger regeringen i budgetpropositionen preciserade överskottsmål för nästkommande budgetår. Det preciserade överskottsmålet bestäms med hänsyn till konjunkturläge och resursutnyttjande i svensk ekonomi. Det innebär att det finansiella sparandet kan variera mellan åren. Ett lägre sparande i en lågkonjunktur kan bidra till att mildra konjunktursvackan. Det omvända gäller i ett konjunkturläge med högt resursutnyttjande. Ett högre offentligt sparande dämpar då risken för överhettning.

Sedan överskottsmålet började gälla 2000 har saldot i Sveriges offentliga finanser varit klart bättre än EU-genomsnittet. I takt med att högkonjunkturen i början av 2000-talet övergick i lågkonjunktur minskade överskotten. Som ett genomsnitt uppgick överskottet i de offentliga finanserna åren 2000–2003 till 2,0 procent. Euro- området uppvisade för motsvarande period ett underskott på 1,6 procent.

För 2004 förväntas överskottet överträffa det uppsatta målet om 0,5 procent.

Mot bakgrund av det alltjämt låga resursutnyttjandet i svensk ekonomi vore det riskabelt att i inledningen av konjunktur- återhämtningen strama åt ekonomin. En alltför snabb återgång till överskott kring 2 procent och däröver skulle riskera att hämma den ekonomiska återhämtningen. Den uppåtgående konjunkturen måste utnyttjas för att varaktigt

23

PROP. 2004/05:1

Tabell 1.7 Offentliga finanser

Procent av BNP

 

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

Utgiftskvot

54,7

54,3

55,7

55,6

54,8

54,0

53,9

53,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inkomstkvot

59,8

57,2

55,4

56,1

55,5

54,7

54,3

54,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skattekvot inkl EU

53,9

52,2

50,2

50,9

50,3

49,5

49,3

49,0

Finansiellt sparande

5,1

2,9

–0,3

0,5

0,7

0,6

0,4

0,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nettoskuld

1,3

–2,9

3,3

–1,2

–2,2

–2,6

–2,9

–3,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Konsoliderad bruttoskuld

52,8

54,4

52,6

52,0

51,7

50,4

50,0

49,0

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

höja sysselsättningsnivån. Om inte syssel- sättningen och arbetsutbudet ökar blir det svårare att på nytt bygga upp en buffert inför nästa lågkonjunktur.

Rensat för kalendereffekten väntas tillväxten under 2005 något överstiga tillväxten i år. För 2005 föreslås det preciserade överskottsmålet fastställas till minst 0,5 procent av BNP.

Om den ekonomiska återhämtningen sker snabbare än vad som nu prognostiseras kommer regeringen att föreslå ett högre sparande för kommande år. Det övergripande målet om 2 procents överskott i genomsnitt över en konjunkturcykel ligger fast.

1.3.2Utgiftstaken skall klaras

Budgetpolitikens främsta styrinstrument är utgiftstaken. De årliga statliga utgifterna får inte överstiga den nivå till vilket utgiftstaket är bestämt.

För att undvika underskott och stora nedskärningar i välfärden i framtiden får de offentliga utgifterna inte överskrida en nivå som är långsiktigt hållbar. Utgiftstaken förhindrar att tillfälligt högre inkomster används för varaktigt högre utgifter. Därmed minskar risken för stora nedskärningar i sämre tider. Välfärden blir mer förutsägbar och trygg.

Utgiftstaket har bidragit till att Sverige jämfört med många andra länder har starka offentliga finanser trots en utdragen inter- nationell lågkonjunktur.

Utgiftstaket har sedan det infördes 1997 klarats samtliga år. Om utgiftstaket för 2004 skulle vara hotat kommer regeringen att vidta åtgärder, främst i form av senareläggningar av utgifter till nästa år.

För att hantera risken för ett överskridande av utgiftstaket nästa år avser regeringen vidta ett antal åtgärder som syftar till att den totala

nettoförbrukningen av anslagsbehållningarna ej får överstiga noll kronor. Det handlar om åtgärder för att få myndigheter att som huvudregel vare sig utnyttja krediter eller ingående anslagssparande under 2005 samt att medel som står till regeringens disposition som huvudregel inte får användas.

År 2005 beräknas budgeteringsmarginalen uppgå till ca 0,2 miljarder kronor och 2006 till ca 1,4 miljarder kronor.

En allt större andel äldre i befolkningen riskerar att leda till en växande utgiftskvot. För att undvika underskott i de offentliga finanserna och stora nedskärningar i välfärden i takt med att andelen äldre blir fler är det viktigt att sysselsättningen ökar. Med en stark tillväxt och sysselsättningsutveckling stärks den offentliga sektorns inkomster.

Hur stora offentliga utgifter som ekonomin kan bära, utan att stora underskott uppstår eller kraftiga nedskärningar blir nödvändiga, är bland annat avhängigt ekonomins potentiella produktionsförmåga. Ett högt arbetsutbud och snabb produktivitetsutveckling medger högre ambitioner i välfärdspolitiken och på andra utgiftsområden, medan en lägre produktions- förmåga tvingar fram en mer dämpad utgiftsutveckling. Mot den bakgrunden är det rimligt att utgiftstaken fastställs utifrån en bedömning av den potentiella nivån av BNP.

Svensk ekonomi har under det senaste decenniet genomgått en rad institutionella förändringar. Det finns anledning att närmare analysera hur dessa förändringar har påverkat den svenska ekonomins potentiella produktions- förmåga. Regeringen har för avsikt att låta genomföra en sådan analys under det närmaste året. I avvaktan på denna vill regeringen inte lämna ett förslag om utgiftstakets exakta nivå uttryckt i miljarder kronor för 2007. Regeringen avser därför att i budgetpropositionen för 2006

24

lämna förslag om utgiftstak för såväl 2007 som 2008.

Utgiftstaket har de senaste åren uppgått till en i stort sett oförändrad andel av potentiell BNP. Med ett antagande om en nominell ökning av potentiell BNP med 4 procent innebär denna princip en ökning av utgiftstaket från 907 miljarder kronor 2006 till 943 miljarder kronor 2007.

Ytterligare skäl att avvakta med ett förslag om utgiftstakets exakta nivå är att regeringen överväger att införa ett system med en så kallad sysselsättningsmarginal 2007.

En utgångspunkt för regeringens över- väganden om utgiftstaken är att utgifterna skall hållas på en nivå som är förenlig med målet om ett överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel.

Diagram 1.1 Utgiftstaken i kronor

Miljarder kronor

950

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

900

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

850

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

800

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

750

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

700

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

650

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007*

* Preliminärt utgiftstak för 2007.

Anm.: För att skapa jämförbarhet över tiden har utgiftstaken korrigerats för tekniska förändringar som föranlett justeringar av utgiftstaket samt för en redovisningsförändring av stödet till kommunerna (se avsnitt 4.1.1).

Diagram 1.2 Utgiftstaken i procent av BNP

Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

38

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

37

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

36

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

35

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

34

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

33

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

32

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007*

* Preliminärt utgiftstak för 2007.

Anm.: För att skapa jämförbarhet över tiden har utgiftstaken korrigerats för tekniska förändringar som föranlett justeringar av utgiftstaket samt för en redovisningsförändring av stödet till kommunerna (se avsnitt 4.1.1).

PROP. 2004/05:1

1.4Priser och löner

1.4.1Stabila priser

Stabila priser är en förutsättning för en ekonomisk politik för hög tillväxt och full sysselsättning. Stabila priser ökar möjligheterna att föra en politik som ger ökad rättvisa och mer resurser till välfärden.

Riksdagen har lagt fast att den övergripande uppgiften för penningpolitiken är prisstabilitet. Riksbanken bedriver på denna grund penningpolitiken självständigt. Riksbanken definierar prisstabilitet som att ökningen av konsumentprisindex skall begränsas till 2 procent med en tolerans på 1 procentenhet uppåt och nedåt. Regeringen stöder penningpolitikens inriktning och står bakom inflationsmålet.

Inflationen har under 2004 hållits nere av en stark produktivitetsutveckling och ett relativt lågt resursutnyttjande. Därtill har priserna på många importerade varor fallit kraftigt. Höga oljepriser har dock påverkat utvecklingen i motsatt riktning under 2004.

Under den närmaste tiden väntas importprisernas inflationsdämpande effekt vara mindre. Under 2005 börjar de lediga resurserna på arbetsmarknaden successivt tas i anspråk. Sammantaget bedöms det underliggande inflationstrycket förbli lågt under 2004 och endast stiga långsamt från en mycket låg nivå under 2005. Den underliggande inflationen, mätt med UND1X, bedöms uppgå till 1,3 procent i slutet av 2004 och 1,2 procent i slutet av 2005. Under de närmast följande åren förutses inflationen ligga i linje med inflationsmålet.

1.4.1.1 Räntan och kronan

Den amerikanska centralbanken har under sommaren höjt styrräntan med 0,5 procent- enheter till 1,5 procent. De internationella marknadsräntorna har efter en uppgång under våren åter sjunkit tillbaka och ligger på en låg nivå.

Under 2003 återhämtade sig aktiebörserna kraftigt. De höga oljepriserna har påverkat aktiebörserna negativt och börsuppgången under inledningen av 2004 har urholkats.

Under inledningen av 2004 sänkte Riksbanken räntan med sammanlagt 0,75 procentenheter till

25

PROP. 2004/05:1

rekordlåga 2,0 procent mot bakgrund av det låga inflationstrycket. Låga räntor och åter- hämtningen på börserna sedan våren 2003 skapar gynnsamma förutsättningar för en konjunktur- återhämtning.

Diagram 1.3 Bostadsräntor, 3 mån och 5 år (SBAB)

 

Procent

 

 

 

 

 

 

 

8,0

 

 

 

 

 

 

 

7,5

 

 

 

 

 

Rörlig ränta

7,0

 

 

 

 

 

5 år

 

 

 

 

 

 

 

 

6,5

 

 

 

 

 

 

 

6,0

 

 

 

 

 

 

 

5,5

 

 

 

 

 

 

 

5,0

 

 

 

 

 

 

 

4,5

 

 

 

 

 

 

 

4,0

 

 

 

 

 

 

 

3,5

 

 

 

 

 

 

 

3,0

 

 

 

 

 

 

 

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

Källa: EcoWin.

Kronan försvagades fram till hösten 2001 och har därefter förstärkts.

Diagram 1.4 Kronans utveckling mot TCW-index

145

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

135

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

125

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

115

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

Källa: EcoWin.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.4.2Lönebildningen

En väl fungerande lönebildning är av avgörande betydelse för en god samhällsekonomisk utveckling. Löneökningar inom de samhälls- ekonomiska ramarna möjliggör lägre arbetslöshet, högre sysselsättning och växande produktion. Det ger i sin tur utrymme för en förbättrad välfärd.

De senaste årens utveckling visar att ett ökat ansvarstagande av arbetsmarknadens parter leder till rimliga nominella löneökningar som i sin tur skapar gynnsamma förutsättningar för en god reallöneutveckling. Den nominella löneöknings- takten har sedan slutet av 1990-talet varit

ungefär hälften så hög som på 1980-talet, samtidigt som reallöneutvecklingen varit betydligt bättre.

Arbetsmarknadens parter har ett gemensamt ansvar för att förändringar av relativlöner sker inom ramen för det totala löneutrymmet. Ett fortsatt ansvarstagande från arbetsmarknadens parter är avgörande för den framtida sysselsättnings- och välfärdsutvecklingen.

Arbetsmarknaden är fortfarande starkt könsuppdelad. Kvinnors lön är drygt 80 procent av mäns lön. Om hänsyn tas till kvinnors och mäns olika fördelning efter ålder, utbildnings- nivå, sektor, arbetstid och yrkesgrupp minskar skillnaden men kvinnors lön är fortfarande endast 92 procent av mäns lön.

Därutöver arbetar många kvinnor ofrivilligt deltid samtidigt som kvinnor lägger mer tid på obetalt arbete. Denna skeva fördelning av betalt och obetalt arbete förstärker inkomst- skillnaderna mellan kvinnor och män.

Lönediskriminering av kvinnor måste upphöra. Lönediskriminering på grund av kön är förbjuden enligt lag. Kvinnor och män skall ha möjlighet att bidra till arbetslivet på lika villkor. Osakliga löneskillnader på grund av kön utgör ett hinder för tillväxt. Arbetsmarknadens parter är ansvariga för lönebildningen och har därför ett stort ansvar för att bekämpa löne- diskrimineringen.

I Regeringskansliet pågår arbetet med att ta fram en nationell handlingsplan mot könsdiskriminerande löneskillnader mellan kvinnor och män. I arbetet mot löne- diskriminering är arbetsmarknadens parter viktiga aktörer. Arbetet med handlingsplanen genomförs i dialog och process med parterna. Handlingsplanen har en bred ansats för att omfatta områden som direkt och/eller indirekt påverkar de könsrelaterade löneskillnaderna. Förutom jämställdhetslagen handlar det till exempel om lönebildningen, anställningsformer, föräldraförsäkring, inflytande och utbildning. Den långsiktiga ambitionen är att all köns- diskriminering på arbetsmarknaden skall upphöra.

26

1.5Fler jobb och uthållig tillväxt

Målet för den ekonomiska politiken är uthålligt hög tillväxt och full sysselsättning. Det skapar förutsättningar för bättre livskvalitet och en rättvis välfärd.

Tillväxten i Sverige har de senaste tio åren varit högre än i många jämförbara länder. Förutsättningarna är goda att behålla en hög tillväxttakt under många år framöver. Men det krävs att fler arbetar samt ökade investeringar och innovationer så att produktiviteten fortsätter att öka snabbt. Grunderna i regeringens tillväxtpolitik är goda möjligheter till arbete, studier och entreprenörskap samt att alla människor deltar i produktionen efter sin förmåga och får möjligheter att försörja sig själva och ta del av det stigande välståndet.

1.5.1Trygghet skapar tillväxt

Trygga människor skapar tillväxt. Människor som är trygga vågar prova nya saker och orkar ställa om till nya förhållanden. Sambanden mellan trygghet, jobb och tillväxt, mellan utveckling, jämlikhet och rättvisa, är starka. Med fler i arbete ökar tillväxten, liksom resurserna att förbättra välfärden med. Och välfärden ger i sin tur den trygghet som behövs i en snabbt föränderlig ekonomi. En hög tillväxt ger ökade resurser till hushållen och välfärden och skapar större möjligheter till utjämning mellan olika grupper i samhället.

Rätt utformad är skola, vård, omsorg och andra delar av välfärden tillväxtskapande. Den gemensamma välfärden behöver ständigt utvecklas och förbättras. Behov, inte inkomst eller social bakgrund, skall styra fördelningen av bland annat sjukvård, utbildning och den inkomsttrygghet som socialförsäkringarna ger.

Med de rättigheter välfärden ger följer också skyldigheter, både för samhället och för den enskilde. För att välfärden skall uppfattas som rättvis krävs att alla bidrar efter förmåga och att alla får del av den efter behov. En solidariskt finansierad välfärd ger rätt till trygghet men kräver också att vi alla anstränger oss och är beredda att ställa om när samhället förändras. Med en bra välfärd som grund underlättas omställning i olika skeden av livet. Välfärden vilar på att så många som möjligt skall kunna försörja sig genom eget arbete.

PROP. 2004/05:1

Arbetslösheten är i dag för hög. Syssel- sättningen måste öka, såväl bland män som kvinnor. Alldeles för många människor är i behov av socialbidrag för sin försörjning. För att Sverige även på lite längre sikt skall ha råd med en bra välfärd måste fler arbeta. Alla behövs i arbetslivet.

Tillväxtpolitiken har ett dubbelt uppdrag. På kort sikt måste arbetslösheten pressas tillbaka. Men också utbudet av arbetskraft måste öka så att flaskhalsar i ekonomin förhindras när efterfrågan och sysselsättningen tar fart. Ytterst är välfärden beroende av att sysselsättningen ökar i näringslivet. Det behövs fler i arbete och fler arbetade timmar.

1.5.2En politik för tillväxt och jobb

Under de senaste tio åren har Sverige gått från en ekonomi i kris till en styrkeposition. Sverige rankas högt i många internationella jämförelser av ekonomi och välfärd. Sveriges ekonomiska tillväxt har sedan 1994 i genomsnitt varit 2,9 procent, vilket är högre än genomsnittet för EU på 2,2 procent per år, och OECD på 2,7 procent per år. Det är också högre än Sveriges historiska tillväxt (1970 till 2003) på ca 2 procent per år. På dessa tio år har antalet sysselsatta ökat med 306 000 personer. Cirka 276 000 färre personer är i behov av socialbidrag.

Regeringen har sedan 1994 bedrivit en politik på bred front för att stärka Sveriges tillväxt- förutsättningar i hela landet. Grunden har varit att skapa stabila ramar för samhällsekonomin med sunda offentliga finanser och låga prisökningar.

Reformer har genomförts för att förbättra olika marknader genom omregleringar och åtgärder för ökad konkurrens. De ekonomiska drivkrafterna att arbeta, studera och starta egna företag har ökat genom att marginaleffekterna har sänkts. Det ekonomiska utbytet av extra arbetsinsatser har därmed ökat. Pensions- systemet har reformerats, utbildningen och forskningen har byggts ut och stora investeringar görs i infrastrukturen. Resurserna har förstärkts för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i välfärden.

Trots stora framgångar måste tillväxt- och sysselsättningspolitiken ständigt förnyas och utvecklas. Sverige står inför tre stora utmaningar: att uthålligt förbättra välfärden, att öka Sveriges

27

PROP. 2004/05:1

konkurrenskraft i en alltmer integrerad världsekonomi och att göra detta på ett sätt som minskar den totala naturresurs- och miljö- belastningen till gagn för kommande generationer.

Villkoren för entreprenörskap, företagande och innovationer behöver ständigt förbättras. En innovationsstrategi, Innovativa Sverige, har utarbetats för att stärka Sveriges förmåga att skapa kunskap och omsätta den till hållbar tillväxt och nya jobb.

Strategin anger den långsiktiga inriktningen inom fyra viktiga områden:

-Hur vi gemensamt stärker kunskapsbasen, i akademi och näringsliv, för att bland annat utveckla svenska profilområden.

-Hur vi stärker innovationsförmågan i näringslivet, både i befintliga företag och genom att skapa goda villkor för innovation och kunskapsintensivt entreprenörskap.

-Hur en innovativ offentlig sektor, som löser angelägna samhällsproblem, samtidigt kan vara drivkraft för förnyelse och tillväxt.

-Hur vi stimulerar människors initiativkraft och bättre tar tillvara den kompetens som finns, bland annat genom entreprenörs- främjande åtgärder.

Längre liv, kortare arbetsliv

Den svenska välfärdsmodellen är mycket känslig för hur många i befolkningen som arbetar, hur mycket de arbetar samt hur många som behöver stöd från välfärdssystemen. Befolkningens sammansättning ändras och allt fler svenskar lever allt längre.

Att vi lever allt längre är en viktig välfärdsförbättring. Samtidigt leder det också till ökade anspråk på de gemensamma välfärds- systemen. Medellivslängden kommer med stor sannolikhet att fortsätta att öka.

Dessutom minskar den förvärvsaktiva tiden av livet. Allt fler äldre lämnar arbetsmarknaden i förtid. Samtidigt studerar ungdomar allt längre. Utbildning är nödvändigt för att Sverige skall vidareutveckla en konkurrenskraftig kunskaps- ekonomi. Det innebär dock att sysselsättningen vid en given tidsperiod är mindre än vad den annars hade varit. I början av 1990-talet var 80 procent av ungdomarna i åldern 20–24 år sysselsatta. I dag är motsvarande siffra

60 procent. År 1990 var etableringsåldern1 på arbetsmarknaden ca 20 år. Tio år senare hade den stigit till 26 år.

Nettoinvandringen står för en stor del av befolkningsökningen i arbetsför ålder. Det kommer den med stor sannolikhet att göra också de närmaste årtiondena. Arbetet med integration och mot diskriminering måste förbättras för att invandrade svenskar skall få möjlighet att bidra till en god utveckling av sysselsättningen. Svenskar med utländsk bakgrund har lägre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshet än den genomsnittliga befolkningen. Det måste bli möjligt att komma in på arbetsmarknaden snabbare för den som kommer ny till Sverige.

Befolkningsförändringar, allt längre studier, tidigare pensionering, alltför många i behov av sociala ersättningar och bristande integration är samverkande faktorer till att både den årliga arbetstiden per person och livsarbetstiden sjunker påtagligt. Antalet timmar i förvärvs- arbete per person i totalbefolkningen varierar med den ekonomiska konjunkturen men minskar långsiktigt. Mellan 1970 och 2003 har arbetstiden minskat från i genomsnitt 855 till 755 timmar per person och år, det vill säga med 12 procent. Den del av livet som i genomsnitt används till förvärvsarbete har under samma tid sjunkit från ca 10 till 8 procent, det vill säga med närmare 20 procent, trots en viss ökning av kvinnornas förvärvsarbete.

Diagram 1.5 Antal timmar i förvärvsarbete per person i befolkningen

Timmar

 

 

 

 

 

 

860

 

 

 

 

 

 

840

 

 

 

 

 

 

820

 

 

 

 

 

 

800

 

 

 

 

 

 

780

 

 

 

 

 

 

760

 

 

 

 

 

 

740

 

 

 

 

 

 

720

 

 

 

 

 

 

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

 

 

1 Med etableringsålder avses den ålder vid vilken 75 procent av en årskull är förvärvsarbetande.

28

Diagram 1.6 Genomsnittlig andel av livet som används till förvärvsarbete

Procent

 

 

 

 

 

 

14

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

12

 

 

 

 

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

Båda könen

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

 

 

Anm: Som indikator på livsarbetstiden respektive år summeras det genomsnittliga antalet arbetstimmar per person i åldersintervallet 16–64 år enligt arbetskraftsundersökningen.

Långtidsutredningen har analyserat välfärdens utmaningar som följer av en åldrande befolkning och en ökad efterfrågan på välfärdstjänster (Utveckling på lång sikt, bilaga 5). Grunden i regeringens politik för att skapa förutsättningar att tillgodose den framtida efterfrågan på välfärdstjänster utgörs av en hög sysselsättning, sunda offentliga finanser och ett effektivt utnyttjande av de gemensamma resurserna.

Överskottsmål och ökad sysselsättning stärker välfärden

För att även på sikt kunna utveckla den offentliga välfärden behövs ett sparande i den offentliga sektorn. Överskottsmålet skapar en buffert för att möta de påfrestningar som följer av en åldrande befolkning. Skulderna kan minska och tillgångar byggas upp.

Ett offentligt sparande är nödvändigt, men inte tillräckligt. För att kunna utveckla välfärden så att den klarar framtidens krav och utmaningar behöver sysselsättningen öka. Stora generationer går i pension de kommande åren.

Den bästa vägen för att öka tillväxten och därmed resurserna till välfärden är att höja sysselsättningen och därigenom öka det totala antalet arbetade timmar i ekonomin. Att återföra personer till arbetslivet som i dag står utanför arbetsmarknaden är en central del i en sådan strategi. Därmed kan mer resurser skapas i samhället som helhet och utgifterna för socialförsäkringarna minska. Det är arbete som betalar välfärden.

PROP. 2004/05:1

Internationalisering av Sveriges ekonomi

Sverige är en öppen ekonomi och starkt beroende av omvärlden. Att svenska företag har kunnat exportera bland annat naturresurser, verkstadsprodukter, kunnande inom telekom, IT och läkemedel har starkt bidragit till uppbyggnaden av det svenska välståndet. I dag har Sverige ett stort överskott i handeln med omvärlden, vilket bidrar till en stark internationell position. Sveriges framtid är beroende av att vi kan bevara och utveckla vår konkurrensförmåga och att Sverige kan dra till sig investeringar från andra länder.

Utrikesdepartementet skall därför prioritera insatser för att främja exporten och attrahera utländska direktinvesteringar.

EU:s utvidgning och internationaliseringen innebär såväl nya möjligheter som utmaningar. Konkurrensen skärps för investeringar och produktion. Nya regioner öppnas med tillgång till arbetskraft nära stora marknader. Produktion och handel förskjuts till Asien, särskilt till Kina. Olika regioners fördelar kan tillvaratas effektivare.

Världen integreras allt starkare, vilket leder till större konvergens i den ekonomiska utvecklingen i olika länder, men också snabbare spridning av ekonomiska chocker. Risker förknippade med nya ekonomier kan få stora återverkningar i hela världen.

Sverige har klarat det senaste decenniets snabba utveckling mot ökad internationalisering bra. Industrins produktivitetsutveckling är världsledande och industriproduktionen rekordhög. De ut- och ingående direkt- investeringarna är i balans.

Utvecklingen i Europa har en stor inverkan på ekonomin i Sverige. Omkring hälften av Sveriges export går till EU-länderna. För att Sverige skall kunna behålla sina fördelar i en alltmer integrerad världsekonomi behövs en långsiktig och uthållig tillväxt- och sysselsättningspolitik.

Svensk ekonomi ligger väl till i ett europeiskt perspektiv. Enligt Eurostat var den svenska köpkraftskorrigerade BNP per capita 5 procent högre än EU-genomsnittet 2003. År 2003 var den svenska tillväxten 1,6 procent, att jämföra med 0,7 procent i EU. Sysselsättningsgraden för befolkningen mellan 15 och 64 år var 2003 i Sverige 72,9 procent, och 64,4 procent i EU.

Även de svenska offentliga finanserna står sig väl i en europeisk jämförelse. De svenska

29

PROP. 2004/05:1

offentliga finanserna uppvisade ett överskott på 0,5 procent av BNP 2003, att jämföra med ett underskott på i genomsnitt 1,1 procent av BNP i EU-länderna. De svenska investeringarna i såväl forskning och utveckling som informations- teknologi ligger klart över genomsnittet i EU. År 2003 var exempelvis de svenska investeringarna i informationsteknologi 4,4 procent av BNP jämfört med 3 procent i EU.

De länder som uppvisar en högre sysselsättningsgrad har i regel en hög grad av aktiva arbetsmarknadsåtgärder, välutbyggd barn- och äldreomsorg samt utvecklade social- försäkringssystem som främjar ett deltagande på arbetsmarknaden högt upp i åldrarna

Diagram 1.7 Sysselsättning i procent av befolkningen

15–64 år 2003

Procent

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Sverige EU 15 USA Japan OECD Källa: OECD Employment Outlook 2004.

flera avseenden fram som föredöme. Inget annat land når så goda resultat som Sverige när indikatorerna jämförs länderna emellan. Europeiska kommissionen konstaterar i sin senaste uppföljningsrapport av Lissabonstrategin att Sverige, tillsammans med fem andra EU- länder, har presterat bäst i förhållande till målen inom Lissabonstrategin.

Halvtidsöversynen av Lissabonstrategin som sker fram till mars 2005 kommer att få ett stort inflytande på strategins inriktning framöver. Sverige kommer att ta en aktiv del i arbetet i syfte att bidra till att förverkliga de gemensamma målsättningarna och att skapa ökat genomslag för svenska prioriteringar i arbetet med Lissabonstrategin.

Diagram 1.8 Antal 1–3-platser i utvärderingen av Lissabonstrategin

7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ige

 

 

emburg

 

l

 

nd

 

n

 

 

d

 

 

 

d

 

n

Belgien

ekland

 

e

 

n

 

 

mar

 

ga

 

ie

 

 

 

 

 

 

 

 

e

 

ik

 

ie

 

 

 

la

 

 

l

 

 

l

 

 

ni

 

 

a

er

 

 

tu

r

itann

 

 

an

 

 

an

 

 

nk

 

 

r

 

I

 

 

 

 

n

 

 

 

 

t

v

 

 

an

 

 

 

Tysk

 

 

i

 

 

pa

 

I

 

S

 

 

Po

 

 

 

 

F

 

 

 

 

 

a

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

S

 

 

 

r

 

 

 

 

 

D

 

Lux

 

Storbr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gr

F

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Europeiska kommissionen 2004.

Lissabonstrategin

Lissabonstrategin är det viktigaste instrumentet inom EU för ökad tillväxt och sysselsättning. Målet är att till 2010 göra EU till världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga kunskaps- baserade ekonomi, med hållbar ekonomisk tillväxt, fler och bättre jobb och ökad social sammanhållning. Strategin innefattar konkreta åtgärder på en rad områden: ekonomiska reformer, forskning och utveckling, utbildning, sysselsättning, sociala frågor samt miljöfrågor.

Framstegen inom Lissabonstrategin följs upp årligen bland annat med hjälp av så kallade strukturindikatorer. De mäter framsteg med ekonomiska reformer, sysselsättning, forskning och utveckling, utbildning, social samman- hållning samt miljö och hållbar utveckling.

Kommissionen gör varje år en samman- ställning av strukturindikatorerna och EU:s och medlemsländernas framsteg. I uppföljningen har Sverige topplaceringar flera år i rad och lyfts i

För att uppnå de ambitiösa Lissabonmålen måste genomförandet av reformer påskyndas inom hela EU. Jämförelser och goda exempel bör användas ännu bättre för att understödja medlemsländernas reformarbete. Regeringen kommer att arbeta för förbättrade jämförelser och bättre uppföljningsinstrument.

Sveriges arbete inom Lissabonstrategin är en naturlig och viktig del av tillväxtpolitiken. En väl fungerande inre marknad ger betydande välfärdsvinster för Sverige. Reformer för tillväxt och sysselsättning i Europa stärker den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

Forskning driver samhällsutvecklingen

Konkurrenskraftig forskning med en omfat- tande grundforskning är en del i en framgångsrik tillväxtpolitik.

Forskning har stor betydelse för förnyelsen av näringslivet. Genom ett nära samspel mellan forskningsaktörer samt ny och traditionell

30

industri stärks grunden för framtidens företagande och arbete.

Genom en förändring av det så kallade lärarundantaget, effektivare strukturer och bättre stöd bör kommersialiseringen av forskningens resultat kunna öka. Den behovsmotiverade forskningen är av stor betydelse för näringslivets konkurrenskraft.

Sverige examinerar fler i forskarutbildningen än något annat land i förhållande till sin folkmängd. Svensk forskning måste bli bättre på att satsa på unga forskare och ge dem bättre förutsättningar att bedriva självständig forsk- ning. Genom strukturer för kraftsamling kan de starkaste forskargrupperna ges bättre förut- sättningar att mäta sig med den mest kvalificerade forskningen i världen.

Resurserna till forskning ökar stegvis de kommande åren så att nivån 2008 höjs med 2,3 miljarder kronor jämfört med 2004.

Mitthögskolan blir universitet den 1 januari 2005.

1.5.3Minskad ohälsa

Efter flera års kraftigt ökade sjuktal, som inneburit lidande för många människor men också ökade kostnader för samhället, ses en vändning. Regeringen har under flera års tid vidtagit åtgärder mot ohälsan. De ger resultat. Färre blir sjukskrivna och fler kommer tillbaka till arbete. Regeringens mål att halvera sjukskrivningarna till 2008 är inom räckhåll.

Då orsakerna till sjukfrånvaron är många har också arbetet med att minska sjukfrånvaron bedrivits brett. Det har handlat om att förbättra såväl det förebyggande arbetet som rehabiliteringen för dem som redan drabbats.

I budgetpropositionen för 2002 presenterade regeringen det så kallade 11-punktsprogrammet för ökad hälsa. Detta program är nu till stora delar genomfört.

I mars 2003 överlämnade regeringen propositionen Förändringar i sjukförsäkringen för ökad hälsa (2002/03:89) med förslag till en rad åtgärder för att förbättra sjukskrivnings- processen för alla parter. I maj samma år överlämnades en proposition som ger möjlighet till finansiell samverkan inom rehabiliterings- området mellan försäkringskassa, länsarbets- nämnd, landsting och kommun för att uppnå effektivare användning av resurser. Försöks-

PROP. 2004/05:1

verksamhet pågår i ett antal regioner för att se hur man genom samordning på ett bättre sätt kan hjälpa sjukskrivna som behöver byta arbete för att återgå i jobb. Försöksverksamhet med att öka hälsan i den offentliga sektorn pågår och skall utvärderas. En avsiktsförklaring för det fortsatta arbetet med ökad hälsa i arbetslivet presenterades i slutet av december 2003.

Men fler insatser måste till och många måste ta sitt ansvar. Arbetsgivarna kommer därför att få ökade ekonomiska drivkrafter för att minska sjukfrånvaron. En proposition om detta skall överlämnas under hösten. De arbetsgivare som har en bra arbetsmiljö, få sjukskrivna och som aktivt arbetar med att få tillbaka sjukskrivna eller hjälpa dem till rehabilitering kommer att få möjlighet att minska sina kostnader.

Arbetsmiljöarbetet måste också uppmärk- sammas mer. Regeringen har nyligen tillsatt ett arbetsmiljöråd bestående av bland annat aktiva skyddsombud och företagare. Såväl arbetsledare som skyddsombud måste ges bättre stöd och kunskap för att kunna utföra sina uppgifter. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet måste ges högre prioritet.

Från och med 2005 införs friår i hela landet med totalt 12 000 helårsplatser.

Ökad hälsa i arbetslivet kommer även i fortsättningen att vara ett prioriterat område för regeringen. Utvecklingen kommer att följas noga och ytterligare insatser övervägas.

1.5.4Arbetslösheten skall pressas tillbaka och sysselsättningen öka

Full sysselsättning är målet. Ett etappmål är att 80 procent av befolkningen i åldern 20–64 år skall vara reguljärt sysselsatt. Den öppna arbetslösheten måste pressas tillbaka. Alla medborgares kompetens och arbetsvilja skall tas tillvara. Arbetslinjen – att främja aktivitet i form av arbete eller utbildning – är en överordnad princip i regeringens sysselsättnings- och tillväxtpolitik.

Den solidaritet som välfärdsamhället bygger på ger alla människor rätt till trygghet i livets olika skeden. Samtidigt innebär den också skyldigheter att ta tillvara eller utveckla sin arbetsförmåga, även om det blir nödvändigt att byta yrke eller att arbeta på annan ort eller flytta. Att så många som möjligt ges och tar

31

PROP. 2004/05:1

möjligheten att försörja sig själva genom eget arbete är en förutsättning för välfärden.

Den tidigare svaga internationella konjunk- turen har medfört en oacceptabelt hög arbetslöshet. En hög arbetslöshet är slöseri med mänskliga resurser. Viktiga arbetsuppgifter blir inte utförda, kunskaper går förlorade och den som blir arbetslös löper större risk att drabbas av ohälsa.

För att nå etappmålen för sysselsättningen och arbetslösheten har politiken följande inriktning:

-Minskad arbetslöshet, kortare arbetslöshets- tider.

Efter den mycket höga arbetslösheten under den ekonomiska krisen på 1990-talet nåddes målet om högst 4 procent öppen arbetslöshet år 2000. Regeringen prioriterar uppgiften att återställa en låg arbetslöshets- nivå, i ett första steg tillbaka mot 4 procent. Förstärkta arbetsmarknadspolitiska insatser genomförs för att underlätta de arbetslösas återgång till arbete och motverka att flaskhalsar uppstår. Personer som står längst bort från arbetsmarknaden skall prioriteras. Arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring skall tydlig- göras. Tillämpningen och kontrollen av regelverket i arbetslöshetsförsäkringen skall bli mer enhetlig och tydligare.

-Aktivering och rehabilitering av personer med nedsatt arbetsförmåga.

Den höga sjukfrånvaron och det stora antalet personer med sjuk- och aktivitets- ersättning medför lidande för den enskilde och höga sociala kostnader som tränger undan andra angelägna välfärdsbehov. Det finns ca 122 000 personer som varit sjuk- skrivna mer än ett år. Antalet personer som mottar sjuk- och aktivitetsersättning har ökat kraftigt och uppgår nu till ca 530 000. Det innebär också ett minskat arbetsutbud och på sikt färre arbetade timmar. Regeringens mål att halvera sjukfrånvaron är en integrerad del i sysselsättnings- politiken.

-Bättre integration på arbetsmarknaden.

Sysselsättningsgraden är lägre bland invandrade kvinnor och män jämfört med befolkningen i stort och många tvingas ta jobb långt under sin kvalifikationsnivå. Svenskar med utländsk bakgrund har i

genomsnitt högre utbildningsnivå och kunskaper i fler språk än infödda svenskar. Trots detta väljer arbetsgivarna ofta att anställa andra. Regeringens ambition är att sysselsättningsgraden för utrikes födda skall öka och närma sig den för hela befolkningen. För att detta skall vara möjligt måste nyanlända invandrare komma in snabbare på arbetsmarknaden. Fortsatta insatser behövs för att förbättra introduktionen av invandrare, bland annat undervisningen i svenska för invandrare (sfi). Dessutom behöver tillgången till praktikplatser öka. Ytterligare insatser behövs också för att motverka alla former av diskriminering och för att komma till rätta med diskriminerande strukturer. Bland annat stärks stödet till anti- diskrimineringsbyråer och diskriminerings- ombudsmannen.

-Effektivare utbildning.

Alla barn och ungdomar har rätt till en god utbildning. Att fler ungdomar studerar vidare är ett kvitto på framgången i den förda politiken. Direktövergångarna från gymnasieskolan till högskolan skall öka. Högskolans utbildningsutbud skall bättre än i dag möta efterfrågan från såväl studenter som arbetsmarknad. Genom- strömningen i högskolan skall öka. Drivkrafterna till profilering, samverkan och arbetsfördelning mellan lärosäten bör stärkas.

-Fler äldre i jobb.

Den svenska arbetskraften blir allt äldre. De närmaste åren kommer de i åldersgruppen

60 till 64 år att bli allt fler. Sysselsättnings- graden i denna grupp är endast ca 56,9 procent. Åtgärder behöver vidtas för att göra det möjligt för äldre att vara kvar längre i arbetslivet och stimulera dem till detta och för arbetsgivare att öka efterfrågan på äldre arbetskraft.

32

Diagram 1.9 Sysselsatta i åldern 60–64 år

Procent av befolkningen

70

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

 

 

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

00

01

02

03

Källa: Statistiska centralbyrån (AKU).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-Minskat behov av socialbidrag.

Socialbidragsmålet är en viktig del i syssel- sättningspolitiken. Att tvingas till långvarigt behov av socialbidrag är att sakna ekonomisk självständighet. Socialbidrags- målet innebär att behovet av socialbidrag skall halveras mellan 1999 och 2004, från 115 200 till 57 600 helårspersoner. År 2003 hade minskningen nått halvvägs mot målet. Antalet helårspersoner med socialbidrag var det lägsta sedan 1991. Nedgången beror bland annat på en positiv sysselsättnings- utveckling för invandrare.

Den nuvarande höga arbetslösheten medverkar till att målet att halvera socialbidragen inte nås 2004. Målet kvarstår och skall uppfyllas så snart som möjligt. En satsning på att förbättra förhållandena för barn i utsatta familjer genomförs under 2006. En miljard kronor har avsatts till särskilda insatser. Samtidigt genomförs ett antal åtgärder för att stärka dessa gruppers möjligheter till sysselsättning och egen försörjning. Därutöver skall en särskild översyn av socialbidraget göras i syfte att stärka arbetslinjen och att underlätta för människor att gå från bidrag till arbete. Därmed underlättas för socialtjänsten att stärka insatserna för de mest utsatta grupperna.

PROP. 2004/05:1

Diagram 1.10 Antal helårspersoner med socialbidrag

Helårsekvivalenter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

00

01

02

03

Källor: Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån.

 

 

 

 

 

 

Det ambitiösa målet om en reguljär syssel- sättningsgrad på 80 procent sattes 1998. Den ekonomiska tillväxten har under perioden 1998 till 2003 i genomsnitt uppgått till 2,9 procent per år. Det är ungefär den tillväxttakt som ansågs nödvändig för att nå målet. Den reguljära sysselsättningen har emellertid i genomsnitt ökat med endast 1,2 procent årligen, vilket kan jämföras med ca 1,4 procent som bedömdes som nödvändigt. Samtidigt har befolkningstillväxten varit dubbelt så hög som den förväntade.

Målet 80 procents reguljär sysselsättningsgrad nås inte 2004. De senaste årens svaga konjunktur har inneburit en låg efterfrågan på arbetskraft. Ett ökat intresse för studier har, tillsammans med konjunkturläget, medfört att allt fler personer studerar allt längre. Jämfört med många andra EU-länder har Sverige dock lyckats behålla en relativt hög sysselsättning och låg arbetslöshet. Sysselsättningsmålet kvarstår och skall uppfyllas snarast möjligt.

Diagram 1.11 Reguljärt sysselsatta i ålder 20–64 år

Procent av befolkningen

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

79

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

78

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

77

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

76

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

75

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

74

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

73

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

72

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

93

94

95

96

97

98

99

00

01

02

03

04

05

Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet.

33

PROP. 2004/05:1

Efter att ha ökat varje år sedan 1997 innebar 2003 ett trendbrott med ett minskat antal sjukdagar. Bedömningen är att minskningen fortsätter. Samtidigt ökar antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Bedömningen är att denna ökning fortsätter. Det krävs fler insatser, men målet att halvera sjukskrivningarna från 2002 till 2008 är inom räckhåll. Bland annat kommer regeringen senare i höst att lägga fram förslag om 15 procents medfinansiering för arbetsgivare vid sjukskrivning.

Diagram 1.12 Antalet sjukpenningdagar netto 1995–2006

Tusentals dagar

100 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

90 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

70 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

Källor: Riksförsäkringsverket och prognoser från Regeringskansliet.

Diagram 1.13 Kostnader för sjukfrånvaron

Miljoner kronor

100 000

 

 

 

 

 

 

 

 

Sjukpenning

 

 

 

 

 

80 000

Sjukersättning

 

 

 

 

 

Totalt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60 000

 

 

 

 

 

 

 

40 000

 

 

 

 

 

 

 

20 000

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

Källor: Riksförsäkringsverket och prognoser från Regeringskansliet.

1.5.5Nya åtgärder

Regeringen och partierna bakom budget- propositionen för 2005 är överens om vikten av att hålla tillbaka den öppna arbetslösheten och att målet om full sysselsättning ligger fast.

Budgetöverenskommelsen innehåller fortsatta insatser som gynnar tillväxt och sysselsättning.

-Intensifierad arbetsmarknadspolitik.

Arbetsmarknadsverket får ökade resurser för att kunna erbjuda åtgärder till fler arbetslösa för att påskynda deras

återinträde i arbete och motverka att flaskhalsar uppstår.

-Förstärkta resurser till välfärden.

Kommuner och landsting tillförs extra resurser, vilket kommer att stärka kvali- teten och sysselsättningen i verksamheten.

-Satsning på forskning för ökad tillväxt.

Forskningen tillförs förstärkta resurser under den kommande fyrårsperioden för att öka tillväxten.

-Sänkta inkomstskatter.

För att stärka arbetslinjen och sänka marginalskatterna skall skatteomläggningen fullföljas med kompensation för den allmänna pensionsavgiften.

-Grön skatteväxling.

Den gröna skatteväxlingen fortsätter. Höjda skatter på miljöskadlig verksamhet växlas mot sänkta skatter på arbete.

-Nya skatteregler för tjänstepensioner.

En utredning ser över reglerna för tjänstepensioner och privata pensions- försäkringar i syfte att stärka arbetslinjen.

-Bättre skatteregler för småföretag.

Reformeringen av de så kallade 3:12- reglerna har inletts och fullföljs.

-Förmögenhets-, gåvo- och arvsskatterna reformeras.

För att bland annat förbättra villkoren för företagande slopas arvs- och gåvoskatten vilket underlättar generationsskiften. Fri- beloppet i förmögenhetsskatten höjs.

-Insatser mot skattefusk.

Skattefusk snedvrider konkurrensen och försvårar för ärliga företag att expandera. Det skadar sysselsättningen. Ett om- fattande åtgärdspaket har nyligen presenterats för arbetet de kommande åren.

-Riskkapital i tidiga skeden.

En ny struktur för riskkapitalförsörjning till utvecklingsprojekt i tidiga skeden skapas utifrån de sju regionala teknik- brostiftelserna. Kapital och kompetens tillförs även från Vinnova och Industrifonden. Vidare stärks Almi- koncernens möjligheter att bevilja innovationslån. Kreditgarantiföreningarna får ett ökat stöd.

34

1.6Reformer för rättvisa och trygghet

Utgångspunkten för välfärdssamhället är att den enskildes behov skall styra tillgången av välfärd, inte privatekonomin eller var i landet man bor. För att klara detta måste vården, skolan och omsorgen vara generell, omfatta hela befolkningen och hålla en hög kvalitet.

Kommuner och landsting har i dag ett ansträngt ekonomiskt läge. För att kunna utveckla skolan, vården och omsorgen behöver sysselsättningen i kommuner och landsting öka.

År 2002 infördes ett tillfälligt generellt sysselsättningsstöd för att stimulera till ökad sysselsättning i kommuner och landsting. Stödet förlängdes och höjdes både 2003 och 2004.

Regeringen föreslår nu en kraftig förstärkning av det generella sysselsättningsstödet för att skapa förutsättningar för kommuner och landsting att behålla personal och anställa fler i vården, skolan och omsorgen. Redan under innevarande år tillförs 1,5 miljarder kronor. År 2005 tillförs 6 miljarder kronor. År 2006 tillförs 7 miljarder kronor. Medlen fördelas generellt efter lönekostnadsunderlaget.

De ökade resurserna i år inom ramen för arbetsmarknadspolitiken innebär också ökade insatser för att värna sysselsättningen och välfärden i kommunsektorn.

Fördjupad samverkan mellan kommuner och landsting kan underlätta den kommunala sektorns möjligheter att möta framtiden. En ökad samverkan mellan Sveriges kommuner är nödvändig för att kunna ge alla medborgare en likvärdig välfärd oavsett var i landet de bor. Regeringen aviserar därför en ökad satsning för att bredda och fördjupa samverkan mellan kommuner och landsting.

Utöver satsningarna på kommunerna och landstingen görs ett stort antal viktiga reformer för bland andra barnen, barnfamiljerna och de äldre. Reformerna beskrivs närmare i kommande avsnitt, men sammanfattas i tabell 1.8.

PROP. 2004/05:1

Tabell 1.8 Nya reformer

Miljoner kronor

 

2005

2006

Rättsväsendet

750

1 490

 

 

 

Bistånd

0

3 300

 

 

 

Missbruksvård, psykiatri m.m.

901

451

Bostadstillägg pensionärer

200

200

 

 

 

Barnbidrag

0

3 200

 

 

 

Föräldraförsäkring

9

799

Forskning och studiestöd

100

700

 

 

 

Ungdomar i utsatta miljöer

0

110

 

 

 

Kultur

45

25

Miljö, energi, jordbruk1

2 872

2 816

Riskkapital, småföretag

20

20

 

 

 

Kommunerna2

6 450

7 300

Övrigt3

1 399

479

Summa

12 746

20 890

Anm.: Se tabell 4.10 för en detaljerad redovisning av nya reformer.

1Inkl. trängselskatt och nationellt forum för hållbar utveckling.

2Avser inkomstförändringar till följd av generellt sysselsättningsstöd och utbildning av personal i vård- och äldreomsorg.

3Inkluderar bl.a. Skatteverket, Tullverket, Socialförsäkringsadministration och Utlänningsnämnden.

1.6.1Barn och unga

Goda uppväxtvillkor för barn och unga är en viktig del av välfärden. Att satsa på barn och unga är också en att satsa på framtiden.

Barnfamiljerna hör till dem som drabbades hårdast av den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. I takt med att ekonomin har förbättrats har insatser gjorts för att förbättra den ekonomiska situationen för barnfamiljerna. Barnbidraget, studiebidraget och flerbarns- tillägget har höjts i flera omgångar. Maxtaxa har införts i förskolan och skolbarnomsorgen.

En allmän och avgiftsfri förskola motsvarande tre timmar om dagen för alla fyra- och femåringar infördes 2003. Förbättringar i föräldraförsäkringen har genomförts genom att grundnivån har höjts och försäkringen har förlängts med en månad.

En satsning för 15 000 fler lärare i grundskolan är påbörjad och skall fullföljas. En ytterligare satsning på 6 000 fler anställda inom förskolan påbörjas nästa år.

Rätten till tillfällig föräldrapenning utvidgas från och med 2005 så att föräldrar till svårt sjuka barn får rätt till ett obegränsat antal ersättningsdagar.

Påbörjade och redan planerade satsningar är omfattande. Men de räcker inte. Under 2005

35

PROP. 2004/05:1

kommer regeringen att lämna förslag till åtgärder för att ytterligare förstärka barnfamiljernas ekonomi. Barnbidraget höjs med 100 kronor 2006. Samtidigt höjs flerbarnstillägget med 100 kronor och införs från och med andra barnet. Taket i föräldraförsäkringen höjs från 7,5 prisbasbelopp till 10 prisbasbelopp den 1 juli 2006. Samtidigt höjs också ersättningen för lägstanivådagarna från 60 kronor per dag till 180 kronor per dag.

Allt för många barn lever i ekonomiskt svaga familjer. I augusti i år presenterade en arbetsgrupp inom Regeringskansliet en rapport om barn som lever i familjer med svag ekonomi.

Rapporten visar att barn till ensamstående föräldrar och barn till personer som är födda utomlands är överrepresenterade i denna grupp. Rapporten visar också att andelen barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer är betydligt lägre i Sverige och de övriga nordiska länderna än i övriga länder.

Den allt överskuggande orsaken till ekonomisk utsatthet är att föräldrarna saknar arbete. Kampen mot arbetslösheten står högst på regeringens dagordning.

Därutöver görs insatser för barnfamiljer med svag ekonomi. Från och med 2006 avsätts 1 miljard kronor för höjt underhållsstöd, barntillägg för studerande och höjning av den del av bostadsbidraget som utgör särskilt bidrag till barnfamiljer.

Arbetet med att förverkliga FN:s barn- konvention i Sverige är viktigt och fortsätter med kraft.

Ungdomars ställning i samhället skall stärkas. Den nationella ungdomspolitiken syftar till att utifrån ett helhetsperspektiv belysa de enskilda ungas situation samt att tvärsektoriellt arbeta för att förbättra ungas levnadsvillkor. Utgångs- punkten är att ungdomspolitikens ambitioner skall integreras i alla de olika politikområden som är relevanta för ungdomars levnads- förhållanden. Målen skall uppnås genom bättre styrning, uppföljning och utvärdering.

Regeringens ungdomsproposition Makt att bestämma – rätt till välfärd (2004/05:02) innehåller ett handlingsprogram som tar sin utgångspunkt i att stödja de ungdomar som har sämst förutsättningar. Fokus för insatserna är utbildning, arbete och bostad. Särskilda resurser tillförs skolan och ungdomspolitiken för att förstärka insatserna för de ungdomar som i dag har sämst förutsättningar.

Tabell 1.9 Satsning på barn och unga

Miljoner kronor

 

2005

2006

2007

Höjt barnbidrag och flerbarnstillägg

 

3 200

3 200

 

 

 

 

Höjd ersättning för lägstanivådagarna

 

150

700

 

 

 

 

Höjt tak i föräldraförsäkringen

 

650

1 470

 

 

 

 

Förbättringar för barn i ekonomiskt

 

 

 

utsatta familjer

 

1 000

1 000

 

 

 

 

varav höjt bostadsbidrag och

 

 

 

underhållsstöd

 

550

550

varav barntillägg till studerande

 

450

450

Utökad tillfällig föräldrapenning för

 

 

 

föräldrar med svårt sjuka barn

9

9

9

 

 

 

 

Satsningar på barn och unga i

 

 

 

riskmiljöer

 

110

240

 

 

 

 

Reformer barn och unga, totalt

9

5 119

6 619

 

 

 

 

1.6.2Vården och omsorgen

För att skapa bättre tillgänglighet och öka kvaliteten i vården och omsorgen behöver sysselsättningen i kommuner och landsting öka. Regeringen utökar därför det generella sysselsättningsstödet till kommuner och landsting.

En särskild satsning på vidareutbildning av personal inom den av kommun och landsting finansierade verksamheten inom vård och omsorg genomförs under 2004 och 2005.

Ingen patient skall behöva vänta på sjukvård mer än tre månader från beslut om planerad behandling. En nationell vårdgaranti för alla behandlingar införs 1 november 2005.

Att åtgärda bristerna inom vården av människor med psykiska sjukdomar har hög prioritet. En förstärkning av psykiatrin och omsorgen om personer med psykiska funktionshinder inleds 2005.

1.6.3De äldres trygghet

Sverige skall kännetecknas av solidaritet mellan generationer. Alla har rätt att åldras i trygghet och värdighet.

Under senare år har en rad viktiga reformer genomförts för att ge alla en trygg ålderdom. Kommuner och landsting har tillförts ytterligare resurser för att skapa bättre förutsättningar bland annat för äldrevården. Pensionerna har höjts för dem med de lägsta pensionerna. Ytterligare satsningar har gjorts på tandvårds-

36

reformen. Ett nytt äldreförsörjningsstöd har införts. För att lättare kunna uppmärksamma och åtgärda eventuella brister inom äldre- omsorgen har tillsynen kraftigt förstärkts genom äldreskyddsombuden. Avgifterna inom äldreomsorgen har för många äldre sänkts genom införandet av en maxtaxa.

Arbetet med att stärka solidariteten mellan generationerna och öka tryggheten för de äldre fortsätter. I våras aviserades satsningar på vidareutbildning av vård- och omsorgspersonal. Det gör det möjligt att öka kvaliteten i vården.

Resursförstärkningarna till kommuner och landsting är nödvändiga för att bland annat förbättra den vård som många äldre är i behov av. En väl fungerande vård ger trygghet för många äldre. För att garantera god vård snabbt införs en nationell vårdgaranti 1 november 2005.

För att förbättra för bland andra de allra sämst ställda pensionärerna har regeringen de senaste åren höjt bostadstilläggen till pensionärer i flera omgångar. Regeringen föreslår en ytterligare höjning av bostadstilläggen för pensionärer från och med 2005.

Den tid som omställningspension utges till efterlevande som inte uppnått 65 år skall förlängas från 10 månader till 12 månader för dödsfall som inträffar den 1 januari 2005 eller senare.

1.6.4Utbildning ger styrka i förändringen

En väl utbyggd förskola med bra kvalitet ger barnen en god start i det livslånga lärandet. Förskolan är därmed även viktig för den ekonomiska tillväxten och den ger möjlighet för de vuxna att öka sitt arbetsutbud. De senaste åren har fler familjer fått möjlighet att välja förskola. Andelen fyra- och femåringar som är inskrivna i förskolan har ökat till nära 90 procent.

Kvaliteten i förskolans verksamhet skall förbättras ytterligare genom att kommunerna tillförs ökade resurser för att anställa 6 000 fler förskollärare, barnskötare och annan personal. Därigenom skapas förutsättningar för ökad personaltäthet. En proposition om kvalitet i förskolan läggs fram inom kort.

PROP. 2004/05:1

Tabell 1.10 Satsningar på förskolan

Miljoner kronor

 

2005

2006

2007

Resurser för fler anställda i förskolan

1 000

2 000

2 000

 

 

 

 

Fram till 2006 tillförs kommunerna ökade medel för att kunna anställa 15 000 fler lärare och andra specialister i skolan.

Regeringen har lagt en proposition med 11 steg för att utveckla gymnasieskolan. Fler elever skall få möjlighet att fullfölja en gymnasie- utbildning. Elever med individuella program i gymnasieskolan får från och med den 1 juli 2006 utbildning på heltid.

Satsningen på en så kallad kombinations- utbildning ger 6 000 anställda i kommuner och landsting möjlighet att arbeta deltid och studera deltid inom kommunal vuxenutbildning eller högskolan under 2004 och 2005.

Högskoleutbildningens snabba expansion har skapat starka högskolor och universitet i alla län. Detta ger människor bättre möjligheter och ökar landets konkurrenskraft.

Resurserna till forskning ökar de närmaste fyra åren med 2,3 miljarder kronor.

Ett barntillägg till studerande skall införas från och med 2006.

Studiestödssystemet förändras från 1 juli 2006 så att fler äldre har möjlighet att studera med studiemedel.

Individuell kompetensutveckling

Ett livslångt lärande är en viktig utgångspunkt i regeringens tillväxt- och utbildningspolitik. Återkommande kompetensutveckling också i förvärvsaktiv ålder blir allt mer avgörande för att säkra ett högt arbetsutbud och en hög sysselsättning. I samband med en inledande skatteväxling 2000 avsattes 1,15 miljarder kronor årligen för ett system med individuell kompetensutveckling, IKU.

Arbetet med att förverkliga ett sådant system beskrivs i en bilaga till denna budgetproposition (utgiftsområde 14). Det har, trots betydande ansträngningar, inte varit möjligt att konstruera ett tillfredsställande system för kompetens- sparande som fått brett stöd hos arbets- marknadens parter. Sedan propositionen lades fram har också rättspraxis ändrats. Ändringen innebär att sparande för utbildningsändamål på det sätt som IKU syftade till redan är möjligt till viss del i andra former.

37

PROP. 2004/05:1

Regeringens uppfattning är dock att det fortfarande är prioriterat att genomföra åtgärder som ökar möjligheterna till ett livslångt lärande. Därför föreslår regeringen att en del av de avsatta medlen avsätts för två ändamål för kompetensutveckling:

Till kompetensutveckling för personal som arbetar med vård och omsorg av äldre avsätts 450 miljoner kronor 2005 och 300 miljoner kronor 2006 och 2007.

Möjligheterna till studiemedel för äldre förbättras från höstterminen 2006, vilket innebär ökade resurser om 100 miljoner kronor 2006 och 250 miljoner kronor årligen från och med 2007.

Resterande medel som 2000 avsattes för IKU föreslås återgå till den gröna skatteväxlingen. Dessa medel uppgår till ett årligt belopp på 1 150 miljoner kronor plus ca 300 miljoner kronor utgörande en årlig annuitet av hittills ackumulerade avsättningar hos Riksgälds- kontoret (5 950 miljoner kronor vid utgången av 2004). Med avdrag för avsättningarna för kompetensutveckling av vårdpersonal och studiestöd för äldre återstår ett årligt belopp på 900 miljoner kronor, som främst betalades in av företagen genom energiskattehöjningar 2000. Dessa föreslås nu återföras som delfinansiering av den slopade arvs- och gåvoskatten, som är en av näringslivet prioriterad åtgärd.

1.6.5Bostäder

Bostadsbyggandet ökar och utvecklingen visar på en stabil uppgång. Målet om minst 30 000 nya bostäder per år är inom räckhåll. Statens insatser i form av investeringsbidrag och investerings- stimulans till hyresrätter och studentbostäder har gett resultat.

Bostadsbristen är dock fortfarande stor i delar av landet och är särskilt påtaglig när det gäller mindre och medelstora lägenheter som bland annat ungdomar efterfrågar. Därför finns fram till och med 2006 en mervärdesskatterelaterad investeringsstimulans till mindre och medelstora hyresrätter och studentbostäder med rimliga kostnader. Mellan 2001 och 2006 finns dessutom sammanlagt 2,5 miljarder kronor avsatta för ett investeringsbidrag till hyresrätter i områden med bostadsbrist.

Bostadsmarknaden i Sverige är delad. Det råder inte bara bostadsbrist i många kommuner utan ett stort antal bostäder står också tomma i

kommuner med vikande befolkningsutveckling. För de delar av landet där bostadsöverskott råder finns Statens bostadsnämnd som skall ge stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag, samt Statens bostadsomvandling AB som har i uppgift att ta över och utveckla eller avveckla övertaliga bostäder i särskilt utsatta kommuner.

Regeringen har för avsikt att tillsätta en utredare som skall se över villkoren kring och förutsättningarna för uthyrning av bostad, helt eller delvis, i andra hand. Syftet är att det befintliga bostadsbeståndet skall utnyttjas bättre.

Det är också viktigt för samhället och konsumenterna att byggsektorn fungerar effektivt. Regeringen tillsätter en bygg- samordnare för att tillsammans med bygg- fastighets- och anläggningssektorn bygga upp och samordna ett utvecklingsprogram som gynnar konkurrens, kvalitet och attraktivitet för sektorn.

ROT-avdraget (reparationer, ombyggnad och tillbyggnad) som regeringen föreslog i vårpropositionen gäller under perioden 15 april 2004 till 30 juni 2005. Syftet med ROT-avdraget är att stimulera sysselsättningen i bygg- branschen.

1.6.6De socialpolitiska utmaningarna

Välfärdssamhället syftar till att öka tryggheten, rättvisan, jämställdheten och jämlikheten. Socialpolitiken syftar till att hjälpa de människor som har det allra svårast i samhället: hemlösa, personer i missbruk, kvinnor som misshandlas, kvinnor som utsätts för människohandel, barn som far illa och människor i ekonomiskt och socialt utsatta situationer. Förslag på en nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården presenteras sommaren 2005. Även en nationell handlingsplan mot handel med kvinnor kommer att presenteras 2005.

Genomförandet av den narkotikapolitiska handlingsplanen fortsätter och innebär bland annat satsningar på att minska tillgången på narkotika, minska nyrekryteringen till missbruk och få fler att sluta med sitt missbruk. En satsning på missbrukarvården under namnet ”Kontrakt för livet” kommer att genomföras, där ett av huvudelementen kommer att vara ökade insatser för de mest utsatta missbrukarna. År 2005 görs en satsning på missbrukarvården på 150 miljoner kronor. År 2006 utökas satsningen

38

till 200 miljoner kronor. År 2007 sker en ytterligare utökning till 350 miljoner kronor.

De senaste årens ökning av tillgången på narkotika och den ökade alkoholkonsumtionen är oroande. Missbruk genererar ofta olika sociala problem. En framgångsrik socialpolitik bygger på ett brett spektrum av åtgärder. Regeringen anser att insatserna behöver ökas och tillför därför alkoholhandlingsplanen och handlings- planen mot narkotika ytterligare 200 miljoner kronor 2005.

Den 15 januari 2004 tillsatte regeringen alkoholinförselutredningen. Uppdraget är att följa utvecklingen av införsel och försäljning av alkohol i framför allt södra Sverige för att föreslå de åtgärder som kan behövas för att minska de problem som ökad införsel och vidareförsäljning av alkohol skapar.

Delbetänkandet Var går gränsen? över- lämnades till regeringen den 16 augusti 2004. I betänkandet föreslås en rad åtgärder för att minska införseln och problem förknippade med den. Betänkandet har remitterats och remiss- instanserna skall lämna synpunkter senast den 15 december 2004.

Frågan om alkoholskatten bereds i Regerings- kansliet.

Rökfria serveringsmiljöer införs den 1 juni 2005. En handlingsplan med insatser mot den ökande övervikten tas fram. Ambitionen på smittskyddsområdet är fortsatt höga. Insatser för HIV-prevention och mot hemlöshet permanentas.

1.6.7Tillgängligheten för personer med funktionshinder skall öka

Alla människor har kunskaper, förmågor och erfarenheter som är viktiga för samhället. Arbetet att förbättra tillgängligheten i samhället och att bekämpa diskriminering av personer med funktionshinder är prioriterat. Arbetet med att förverkliga den nationella handlingsplanen för handikappolitiken fortsätter. Det har gjorts betydande insatser inom de prioriterade områdena. De kommande åren kommer ytterligare åtgärder vidtas.

Arbetet med att göra kollektivtrafiken tillgänglig kommer att intensifieras. En uppföljning av skärpning av kraven på tillgänglighet till allmänna platser och offentliga lokaler skall genomföras.

PROP. 2004/05:1

1.6.8Säkerhet och trygghet

Hotbilden mot Sverige har förändrats. Risken för ett militärt väpnat angrepp mot Sverige har minskat drastiskt. Den förändrade hotbilden gör att det militära försvaret måste omstruktureras. De yttre hoten, i form av bland annat internationella konflikter och det potentiella hot som internationell terrorism utgör, bemöts bäst genom internationell samverkan. Genom att stärka vår förmåga att delta i internationellt samarbete och krishanteringsinsatser stärks internationell fred och säkerhet både för Sverige, EU och vår omvärld. Genom en omläggning av det militära försvaret frigörs resurser för skydd mot de inre hot som påverkar människors vardag. Det kan gälla allt ifrån kriminalitet och missbruk till socialt utanförskap.

För att lyckas i kampen mot de inre hoten krävs insatser som på bred front stärker människors trygghet. Insatserna skall främst inriktas på följande huvudområden:

-Satsningar på barn och ungdomar i riskmiljöer.

Att förebygga brott handlar i hög grad om att bekämpa orsakerna till att människor hamnar i kriminalitet. Särskilda satsningar skall därför göras bland annat i skolan och för barn och ungdomar i riskmiljöer.

-Insatser mot alkohol och narkotika.

Missbruk av alkohol och narkotika har en tydlig koppling till brottslighet. Satsningarna mot alkoholskador och mot narkotikan måste därför fortsätta. Missbrukarvården skall ges ytterligare resurser. Satsningen på narkotikafria fängelser fortsätter.

-En tryggare vardag.

Sverige skall vara ett land med låg brottslighet. Orsakerna till brott måste bekämpas. Samtidigt måste brottligheten slås tillbaka med kraft. Satsningarna på rättsväsendet skall därför gå vidare. Polisen, åklagarna och domstolarna ges därför kraftfulla förstärkningar. Tillskotten till rättsväsendet uppgår till drygt 2,2 miljarder kronor perioden 2005–2007. Kriminal- vården stärks genom förbättrat vårdinnehåll, fler platser, förbättrad säkerhet och en fortsatt satsning mot narkotika.

39

PROP. 2004/05:1

-Kampen mot den organiserade brottsligheten och terrorismen.

Den internationella terrorismen utgör ett hot mot demokratin och mot människors trygghet. Utvecklingen av den grova internationella brottsligheten ställer nya krav på samhället och vårt rättssystemet. Kampen mot organiserad brottslighet och terrorism ges ytterligare resurser.

Satsningarna finansieras genom överföring av försvarsmedel. Dessa uppgår till 600 miljoner kronor för 2005, 1,5 miljarder kronor för 2006 och 3 miljarder kronor för 2007.

1.7Skatter

Skatterna finansierar den gemensamma välfärden. De skall också stimulera till arbete och investeringar, till en uthållig utveckling och till minskade ekonomiska och sociala orättvisor. Regeringen kan aldrig acceptera att de redan välbeställda i samhället får stora skattesänkningar på bekostnad av kvaliteten i vård, skola och omsorg.

Det skattepolitiska arbetet inriktas framför allt på tre områden: globalisering, tillväxt och skatter; insatser mot skattefusk samt grön skatteväxling.

1.7.1Globalisering, tillväxt och skatter

Globaliseringen ställer Sverige inför nya utmaningar. Ett skatteuttag på dagens nivå är möjligt men kräver att skattesystemet värnas genom breda skattebaser och begränsning av särregler. Marginalskatterna på olika områden är av strategisk betydelse för en god ekonomisk tillväxt. Fortsatt goda villkor skall gälla för investeringar i Sverige.

För att värna arbetslinjen skall skatte- omläggningen med kompensation för allmän pensionsavgift fullföljas. För 2005 föreslås att kompensationen för allmän pensionsavgift höjs från 75 procent till 87,5 procent.

För att balansera förslagen om höjda drivmedelsskatter inom ramen för den gröna skatteväxlingen föreslås också en höjning av grundavdraget i inkomstbeskattningen.

Kilometeravdraget för resor till och från arbetet och i tjänsten föreslås höjas. En översyn av det nuvarande reseavdragssystemet pågår inom Regeringskansliet i syfte att mer relatera avdragen till avstånd än färdsätt.

Regeringen har nyligen tillkallat en utredning som har i uppgift att se över skattereglerna för tjänstepensioner och privata pensionsför- säkringar. Dessa regler skall anpassas och förenklas så att arbetslinjen stärks.

För att ge fortsatt goda villkor för investeringar i Sverige är såväl de allmänna företagsskattereglerna som ägarbeskattningen av småföretag av central betydelse. Den svenska bolagsbeskattningen har sedan lång tid tillbaka varit internationellt konkurrenskraftig. Samtidigt har, bland annat genom EU:s utvidgning, bolagsskatten utsatts för ett allmänt tryck nedåt genom sänkningar i vår omvärld.

Skattereglerna för småföretag och dess ägare skall vara likformiga och enkla. De skall ge goda villkor för riskfyllda investeringar samtidigt som den progressiva beskattningen av förvärvs- inkomster upprätthålls. Genom förslag i förra årets budgetproposition inleddes en reformering av de så kallade 3:12-reglerna som styr beskattningen av avkastningen på andelar för aktiva ägare i fåmansföretag. I juni 2004 tillkallades en särskild arbetsgrupp som har i uppgift att lämna förslag till hur den inledda reformeringen skall fullföljas. Ett förslag från gruppen presenteras senare denna höst och regeringen återkommer därefter med förslag som skall träda ikraft den 1 januari 2006.

De nuvarande förmögenhets-, arvs- och gåvoskatterna har en utformning som alltmer kommit att kännetecknas av betydande olikformigheter och orättvisor. Dessa uppmuntrar till skatteplanering och bidrar till att begränsa näringslivets kapitalförsörjning. Regeringen föreslår i denna proposition därför att arvs- och gåvoskatten slopas och att fribeloppet i förmögenhetsskatten för sambeskattade höjs till 3 miljoner kronor. Ett borttagande av den så kallade huvuddel- ägarregeln och ett samtidigt införande av tak för förmögenhetsskatten övervägs också.

De olika kapitalskattelättnaderna bör finansieras genom förändringar i skattereglerna för privatpersoner och för företagen och dess ägare på ett sätt som är fördelningspolitiskt rättvist. Regeringen kommer därför senare under hösten föreslå en viss uppstramning av de regler

40

som styr avsättningen till periodiseringsfond för aktiebolag och andra juridiska personer. Vidare föreslås att den nedsättning av socialavgifterna som i dag gäller för lönesumma upp till 852 000 kronor begränsas till 741 600 kronor. Vid beskattningen av förvärvsinkomster föreslås vidare en begränsning av uppräkningen av skiktgränserna för 2005 för uttag av statlig skatt. Slutligen föreslås, som en resterande finansiering, ett återförande av resterande IKU- medel från den gröna skatteväxlingen 2000 (jmf. avsnitt 1.6.4).

1.7.2Insatser mot skattefusk

Skattefusk snedvrider konkurrensen i ekonomin, skadar legitimiteten i skattesystemet och är i förlängningen ett hot mot välfärden. Det ekonomiska behovet av att alla gör rätt för sig har ökat i och med att en växande del av befolkningen skall försörjas av en minskande andel yrkesaktiva. Regeringen har nyligen för riksdagen presenterat en handlingsplan med ett omfattande åtgärdspaket för de närmaste åren mot den ekonomiska brottsligheten. Regeringen kommer att ge fortsatt hög prioritet åt kampen mot skattefusk och ekonomisk brottslighet.

Som ett led i bekämpningen av skattefusk pågår ett arbete med ett system för schablon- beskattning av småföretagare, krav på typ- godkända kassaregister inom kontant- branscherna, entreprenadavdrag i bygg- och anläggningsbranscherna, förbättrat administra- tivt samarbete på skatteområdet och ändrade regler för F-skatt. Den omorganisation av skatteförvaltningen som verkställts den 1 januari 2004 genom bildandet av den rikstäckande myndigheten Skatteverket medför att befintliga resurser kan användas på ett mer effektivt och rationellt sätt. I samband med 2004 års ekonomiska vårproposition har Skatteverket tillförts 20 miljoner kronor för utökad F-skattekontroll. Därmed har det skapats bättre förutsättningar för en effektiv skattekontroll. På uppdrag av regeringen ser också Skatteverket över möjligheten att kontrollera egenföretagare och har som en första del av regeringsuppdraget föreslagit att F-skattesedlar skall tidsbegränsas i vissa fall. Förslaget är under remissbehandling och frågan bereds vidare inom Regeringskansliet. Skatteverket skall slutredovisa sitt uppdrag under hösten 2004.

PROP. 2004/05:1

Byggkommissionen föreslog i betänkandet Skärpning gubbar (SOU 2002:115) ett inrättande av särskilda entreprenadkonton och omvänd momsskyldighet för uppdragsgivare för att bekämpa svartarbete inom byggsektorn. Den fortsatta beredningen inom Regeringskansliet är inriktad på att ett förslag skall presenteras före oktober 2004.

Skattekontrollen i de så kallade kontant- branscherna försvåras genom brister i underliggande handlingar. Regeringen har därför tillkallat en särskild utredare med uppdrag att se över möjligheterna att införa obligatoriskt krav på typgodkända kassaregister. Utredaren skall även överväga och lämna förslag till kontrollbefogenheter och sanktioner för att säkerställa att det föreslagna systemet uppfyller sina syften samt att lämna förslag om hur skattebrottsenheternas verksamhet kan effektiviseras. Uppdraget skall redovisas senast vid utgången av februari 2005.

Genom en internationell överenskommelse kommer möjligheterna att undanhålla informa- tion om tillgodohavanden i utlandet att minska. Förhoppningen är att förändringen kommer att träda i kraft redan den 1 juli 2005 som en följd av att EU:s så kallade sparandedirektiv införlivas i medlemsländerna samt i ett antal så kallade tredjeländer och oberoende territorier. Regeringen verkar också, såväl inom EU som inom OECD, för att informationsutbytet mellan länder utvecklas ytterligare. För internationella företags prissättning av interntransaktioner har Skatteverket lämnat vissa förslag om utvidgad kontrolluppgiftsskyldighet. Förslagen har remissbehandlats och frågan bereds vidare inom Regeringskansliet med inriktning på en proposition under 2005.

Såväl Branschsaneringsutredningen som Skatteverket har i tidigare betänkanden och rapporter relativt ingående belyst olika möjligheter till schablonbeskattning. Betänkan- dena och rapporterna liksom även efterföljande remissbehandlingar visar emellertid på ett stort antal problem som inte fått någon slutlig lösning. Bärande tankar bakom förslagen till schablonbeskattning är att försöka åstadkomma ett rättvisande skatteuttag och att minska omfattningen av skattefusk och svartarbete. Finansdepartementet har därför i juni 2004 tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att se över möjligheterna för vissa branscher att använda schabloniserade inslag som komplement till

41

PROP. 2004/05:1

nuvarande skatteregler och att utforma förslag till lagtext. Arbetsgruppen skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 maj 2005.

1.7.3Grön skatteväxling och andra styrmedel

I 2000 års ekonomiska vårproposition angav regeringen att det samlade utrymmet för grön skatteväxling under perioden 2001 till 2010 är 30 miljarder kronor. Hittills har en skatteväxling om drygt tio miljarder kronor genomförts. För 2005 föreslår regeringen en grön skatteväxling med netto 3,4 miljarder kronor. För 2006 planeras en skatteväxling med 3,6 miljarder kronor.

I de energi- och miljöskattehöjningar som genomförts tidigare inom ramen för den gröna skatteväxlingen har tyngdpunkten legat på höjda skatter på el och uppvärmningsbränslen. Det övergripande syftet med skatteväxlingen är att bidra till att de av riksdagen fastställda miljömålen nås. Detta förutsätter att åtgärder riktas mot flera sektorer. Transportsektorn står nu för den största ökningen av koldioxid- utsläppen. Tyngdpunkten i den gröna skatteväxlingen för 2005 bör därför läggas på höjda skatter för transportsektorn. Regeringen föreslår därför följande åtgärder:

-En höjning av fordonsskatten för bensindrivna personbilar med 23 procent

och för dieseldrivna personbilar med

2 procent.

-En höjning av fordonsskatten för lätta lastbilar med 40 procent.

-

En

höjning

av

bensinskatten

med

 

15 öre/liter.

 

 

 

-

En

höjning

av

dieselskatten

med

30 öre/liter.

-Sänkt dieselskatt för skogs- och

jordbrukets arbetsmaskiner med

2 kronor/liter.

-En höjning av elskatten med 1,2 öre/kWh för hushåll och servicesektorn.

För att ytterligare öka miljöstyrningen i fordonsbeskattningen bör en omläggning av fordonsskatten för personbilar och andra lätta fordon genomföras enligt det förslag som presenterats av Vägtrafikskatteutredningen.

Förslaget innebär att fordonsskatten relateras till fordonets koldioxidutsläpp. Regeringen avser att återkomma med förslag till en sådan skatteomläggning så att nya regler skall kunna träda i kraft den 1 januari 2006.

De redovisade skattehöjningarna, med avdrag för sänkt dieselskatt till jord- och skogsbruket, växlas för 2005 mot skattesänkningar i form av höjda grundavdrag för låg- och medelinkomst- tagare med 2 400 kronor.

Den 1 januari 2005 införs ett system för handel med utsläppsrätter inom EU. Systemet omfattar utsläpp av koldioxid från energi- omvandlingssektorn och energiintensiv industri. Utsläppshandel är ett klimatpolitiskt instrument som skall styra mot minskade utsläpp av koldioxid från dessa sektorer. Den sammantagna mängden utsläppsrätter som tilldelas anläggningar inom EU avgör hur stora utsläppen i EU kan bli. De svenska anläggningar som ingår i handelssystemet, med undantag för kondenskraftverk och oljeraffinaderier, betalar i dag koldioxidskatt för sin bränsleförbrukning. Införandet av utsläppshandel innebär därför att två medel används för att styra mot samma mål. En samordning av dessa medel är nödvändig för att uppnå en effektiv miljöstyrning samtidigt som svenska företags internationella konkurrenskraft värnas.

För att säkerställa en tillräcklig omfattning av svensk elproduktion är det viktigt att skapa förutsättningar för framtida investeringar i högeffektiv kraftvärmeproduktion. Eftersom systemet för handel med utsläppsrätter ännu inte har börjat tillämpas, är det dock osäkert hur priset på utsläppsrätter kommer att utvecklas. Det är därför för tidigt att ta ställning till hur samordningen av de två styrmedlen bör utformas. Regeringen avser dock att följa utvecklingen av handelssystemet och återkomma med ett samlat ställningstagande till koldioxidskattens framtida utformning i den handlande sektorn i 2005 års ekonomiska vårproposition.

42

Tabell 1.11 Viktiga skatteförändringar

Periodiserade budgeteffekter i 2005 års förhållanden, miljoner kronor

Skatter på förvärvsinkomster

 

Fortsatt kompensation för allmän pensionsavgift

–6 450

 

 

Höjt grundavdrag

–3 720

Begränsad uppräkning skiktgränser

730

 

 

Övriga förändringar

–590

 

 

Totalt

–10 030

Kapital- och företagsskatter

 

Slopad arvs- och gåvoskatt

–2 600

 

 

Sänkt förmögenhetsskatt

–1 100

Reducerad nedsättning socialavgifter

300

 

 

Ändrade regler periodiseringsfond

1 500

 

 

Totalt

–1 900

Miljö- och energiskatter

 

Höjda fordonsskatter

1 280

 

 

Höjd bensinskatt

920

Höjd dieselskatt

820

 

 

Höjd elskatt

880

 

 

Sänkt dieselskatt jord- och skogsbruk m.m.

–520

Trängselskatt

460

 

 

Totalt

3 840

 

 

1.8Ett hållbart Sverige

Hållbar utveckling, med dess ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner, är ett övergripande mål för regeringens politik. De ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna i utvecklingen skall, för att få ett så heltäckande underlag som möjligt, integreras i beslutsprocesser. En sådan ansats är också nödvändig för en utveckling där de tre dimensionerna kan verka ömsesidigt understödjande.

Då en samordnad politik för hållbar utveckling ställer krav på bland annat Regeringskansliets sätt att arbeta har ett särskilt kansli inrättats vid Statsrådsberedningen. Samordningskansliet för hållbar utveckling arbetar sedan våren 2004 med att koordinera Regeringskansliets arbete med hållbar utveckling. Kansliet har till uppgift att vidareutveckla den nationella strategin för hållbar utveckling, bland annat med utgångspunkt i framtida befolknings- förändringar. Kansliet skall vidare fungera som

PROP. 2004/05:1

idéskapare och har som uppgift att utveckla Sveriges internationella agerande i hållbarhets- frågor, både inom EU och FN.

Regeringen avser att inrätta ett nationellt forum för hållbar utveckling från och med 2005. Forumet skall bygga vidare på den dialog som vuxit fram genom det framgångsrika Agenda 21- arbete som bedrivits i Sverige under lång tid, men som behöver vitaliseras. Det skall också vara en viktig kugge i den kontinuerliga processen med att följa upp åtagandena från Johannesburg samt utgöra ett stöd för kansliet i Statsrådsberedningen i dess arbete med hållbar utveckling.

Det särskilda anslaget för att stödja klimatinvesteringar, KLIMP, är ett viktigt instrument i klimatpolitiken. I budget- propositionen föreslår regeringen att bemyndigandet att ingå avtal under 2005 skall ökas med 350 miljoner kronor till 500 miljoner kronor. Därutöver anslås 50 miljoner kronor 2005 och 150 miljoner kronor beräknas för 2006.

1.8.1En god miljö

Miljöpolitiken är en viktig del av regeringens politik för hållbar utveckling. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Ett långsiktigt arbete pågår med att nå de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen och delmålen.

Som aviserats i vårpropositionen höjs anslagen till biologisk mångfald med 200 miljoner kronor 2005 och 400 miljoner kronor 2006. Därtill höjs ett flertal mindre anslag, främst inom jordbrukets område, såsom för djurskydds- register, ekologisk produktion, närslakt m.m.

Som ett led i jordbruksöverenskommelsen våren 2004 höjs anslagen till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur med 800 miljoner kronor 2006 och 400 miljoner kronor årligen från och med 2007.

En god vattenkvalitet är en av de viktigaste frågorna de närmaste åren. Det svenska arbetet med genomförande av EG:s ramdirektiv för vatten har påbörjats vid de utsedda vatten- myndigheterna. Regeringens ambitioner för det omfattande arbete som skall genomföras innebär att extra resurser avsätts för vattenarbetet.

Kommissionens förslag till ny europeisk kemikalielagstiftning, REACH, kommer att ha

43

PROP. 2004/05:1

avgörande betydelse för möjligheterna att nå kemikaliemålen. Kemikalieinspektionens delta- gande i arbetet är viktigt.

1.8.2Gröna nyckeltal

Sedan 1999 års ekonomiska vårproposition redovisas gröna nyckeltal som ett komplement till de ekonomiska nyckeltalen. Syftet med gröna nyckeltal är att spegla den nationella utvecklingen för viktiga miljöproblem på ett enkelt och informativt sätt. Över längre tidsperioder ger gröna nyckeltal information om utvecklingen mot det övergripande miljökvalitetsmålet att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Variationerna i nyckeltalen mellan enstaka år är dock ofta ett resultat av väderleks- och konjunkturvariationer.

Den totala energianvändningen har ökat de senaste åren, men över tiden har det skett en successivt minskad energianvändning i relation till BNP. Indikatorer över total energi- användning och energieffektiviseringen är dock en något inexakt mätare av utvecklingen mot miljömålen eftersom miljöpåverkande utsläpp inte är direkt relaterade till själva energi- användningen eller till tillväxten i BNP. Utsläppsindikatorer är därför nödvändiga som komplement till denna indikator.

Sveriges utsläpp av koldioxid minskade kraftigt under 1970- och 1980-talen, mycket tack vare att den energipolitik som bedrevs under perioden syftade till att minska oljeberoendet. Omkring 1990 planade emellertid den nedåtgående trenden ut och utsläppen har sedan dess stabiliserat sig kring 1990 års nivå. Utsläppen 2002, inklusive utsläpp från internationell luft- och sjöfart, låg strax över 1990 års nivå. Om utsläppen från internationell sjö- och luftfart exkluderas låg utsläppen 2002 i stället något under 1990 års nivå.

Sedan 1980 har de svenska utsläppen av svaveldioxid minskat kraftigt. Mellan 1990 och 2002 har dessa utsläpp minskat med 45 procent. Till stor del är detta ett resultat av ökad användning av olja med låg svavelhalt och ny reningsteknik. De svenska utsläppen av kväveoxider har också minskat, sedan 1990 med 25 procent. Förbättrade förbrännings- och reningstekniker inom transportsektorn är främsta orsaken till denna minskning.

Halterna av kväve och fosfor i havet utgör en indikator på näringstillståndet i havet. Fram till 1990-talet minskade belastningen på haven av dessa föroreningar. De svenska utsläppen av gödande kväve och fosfor till haven har minskat något sedan mitten av 1990-talet. Det är främst reningsverkens kväveutsläpp som minskat men även jordbrukets utsläpp har reducerats under perioden. Jordbrukens utsläpp av fosfor har också minskat under perioden.

Halterna av de flesta luftföroreningar i svenska tätorter minskade markant från 1980- talet och fram till slutet av 1990-talet. Sedan vintern 2000/2001 är denna trend emellertid inte lika tydlig. Förändrade väderleksförhållanden kan vara en viktig orsak till att halten av vissa luftföroreningarna inte minskat under senare år. Den kraftiga minskningen av den genomsnittliga bensenhalten i svensk stadsluft som observerats sedan början av 1990-talet är främst ett resultat av katalytisk avgasrening och en minskad bensenhalt i bensinen.

Tabell 1.12 Gröna nyckeltal

Energianvändning (TWh respektive Wh/kr)

 

1980

1990

2000

2001

2002

Total slutlig

436

442

470

474

483

användning1

 

 

 

 

 

Energiintensitet2

300

245

214

214

214

Utsläpp till luft (tusentals ton)3

 

 

 

 

19804

1990

2000

2001

2002

Klimatpåverkan

 

 

 

 

 

Koldioxid

82 438

59 344

58 940

59 620

60 345

 

 

 

 

 

 

Försurning

 

 

 

 

 

Svaveldioxid

508

112

69

70

71

 

 

 

 

 

 

Kväveoxider

448

377

358

353

336

 

 

 

 

Belastning på haven (tusentals ton)

 

 

 

 

1980

1990

2000

2001

2002

Övergödning

 

 

 

 

 

Fosfor

4,7

3,5

4,7

3,9

2,8

 

 

 

 

 

 

Kväve

115,5

104,9

146,6

131,9

113,0

 

 

Påverkan på luftkvalitet (mikrogram per kubikmeter)5

 

 

1992/93

1996/97

2000/01

2001/02

2002/03

Kvävedioxid

22

21

17

18

19

 

 

 

 

 

 

Sot

7

5

7

5

6

Bensen

6

3

2

2

2

1Total energianvändning exklusive energiomvandlingsförluster i kärnkraftverk.

2Energiintensiteten mäts som total energianvändning i relation till BNP i 2000 års referenspriser.

3Inkluderar bunkring för internationell luft- och sjöfart. Ej normalårsjusterade siffror.

4Framräknad enligt äldre metodik och därför ej direkt jämförbar med siffror för 1990 och senare.

5Vinterhalvårsmedelvärden i tätortsluft.

Källor: Statens energimyndighet, Naturvårdsverket, Statistiska centralbyrån, Sveriges lantbruksuniversitet och IVL Svenska miljöinstitutet AB.

44

1.8.3En politik för internationell utveckling och solidaritet

Världen blir alltmer integrerad och ömsesidigt beroende. Den svenska politiken för global utveckling skall bidra till uppfyllandet av FN:s millenniedeklaration och det övergripande målet att avskaffa fattigdom och hunger. Ett av målen som särskilt gäller världens rika länder är att öka biståndet, införa skuldlättnader och rättvisa handelsregler.

Målet för det svenska utvecklingssamarbetet är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnads- villkor. Tillsammans med insatser inom andra politikområden bidrar biståndet till utveckling. Regeringen föreslår att anslaget för biståndet höjs så att målet på en procent av bruttonational- inkomsten nås 2006. Anlagshöjningen är inte bara viktig för att ge mer resurser till det svenska utvecklingssamarbetet. Genom att enprocents- målet åter nås blir Sverige också ett tydligare föregångsland och inspirationskälla för andra länder. Regeringen föreslår inrättandet av en utvärderingsfunktion av utvecklingssamarbetet.

En särskild utredare tillkallas snarast för att förbereda och vidta åtgärder för att inrätta en ny instans- och processordning i utlänningsärenden i enlighet med riksdagens beslut från november 2001. Den nya instans- och processordningen skall gälla från den 1 januari 2006. Utlännings- nämnden läggs ner vid samma tidpunkt.

1.9Ett Sverige för alla

Den ekonomiska politiken skall bidra till att öka tillväxten och minska klyftorna i samhället. Den största klyftan i samhället går mellan dem som har arbete och dem som är arbetslösa eller av andra skäl får sin försörjning från bidrag.

I ett samhälle som kännetecknas av rättvisa och utveckling skall alla ha rätt att vara med och skapa och ta del av ett stigande välstånd. Alltför många människor står i dag utanför arbetsmarknaden. Centrala etappmål för den ekonomiska politiken är därför att pressa tillbaka den öppna arbetslösheten mot 4 procent och att 80 procent av befolkningen i åldern 20–64 år skall ha en reguljär sysselsättning. Som ett komplement till sysselsättningsmålet har regeringen fastställt ett rättvisemål om en

PROP. 2004/05:1

halvering av behovet av socialbidrag. Målet innebär att antalet helårsbidrag skall halveras mellan 1999 och 2004, från 115 200 till 57 600.

Den omfattande ohälsan är en av vår tids allvarligaste fördelningspolitiska problem. Arbete och god hälsa utgör grunden för en egen försörjning och är främst en rättvisefråga. Regeringen och riksdagen har därför formulerat ett mål om att frånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivningar skall halveras samtidigt som antalet nya aktivitets- och sjukersättningar skall minska under perioden 2002 till 2008. Detta mål följs särskilt upp under utgiftsområde 10 i denna proposition.

Den svaga internationella konjunkturen har medfört en oacceptabelt hög arbetslöshet. Som en följd av det svaga sysselsättningsläget nås inte socialbidragsmålet inom utsatt tid. I bilaga 3 till denna budgetproposition presenteras den fjärde uppföljningen av detta mål.

Uppföljningen visar att socialbidragstagandet har minskat med 26 procent mellan 1999 och 2003. Antalet helårspersoner minskar nu för sjätte året i rad och har pressats ner till den lägsta nivån sedan 1991. Minskningstakten har avtagit under perioden men fortsatt såväl 2002 som 2003 trots att Sverige genomgått en betydande internationell lågkonjunktur. Den ekonomiska politik som regeringen och riksdagen har fört har motverkat effekterna av den internationella lågkonjunkturen. Resultatet av den rättvisepolitik som bedrivs syns inte minst vid jämförelser mellan länder. Sverige har tillsammans med övriga nordiska länder den lägsta andelen ekonomiskt utsatta hushåll.

Att Sverige klarat sig bättre än omvärlden är ett kvitto på styrkan i svensk ekonomi och riktigheten i den förda politiken. Men regeringen är inte nöjd. Utvecklingen i positiv riktning går för långsamt. För att trenden mot minskat behov av bidrag skall förstärkas igen krävs ytterligare åtgärder. Regeringen föreslår därför såväl insatser för att underlätta för människor att komma ur behovet av socialbidrag, som åtgärder för att minska risken att hamna där. Därutöver görs en särskild satsning på att förbättra förhållandena för barn i utsatta familjer. En miljard kronor har avsatts till särskilda insatser riktade till denna grupp under 2006. Målet om ett halverat behov av socialbidrag ligger fast och skall uppfyllas så snart som möjligt. En halvering av behovet av socialbidrag har mycket goda effekter på inkomstfördelningen.

45

PROP. 2004/05:1

En överrepresenterad grupp bland de socialbidragsberoende är ensamstående kvinnor med barn. I bilaga 4 till denna proposition görs en särskild redovisning av fördelning av ekonomiska resurser mellan män och kvinnor. Exempelvis konstateras att välfärdssystemen bidrar till att kompensera för brister i jämställdhet beträffande betalt och obetalt arbete genom att stärka kvinnors ekonomiska ställning i förhållande till mäns.

Arbetsmarknaden är fortfarande starkt könsuppdelad och fördelningen av kvinnor och män på olika näringsgrenar är ojämn. Samtidigt är svenska kvinnors arbetskraftsdeltagande bland de högsta i världen, 79 procent. En stor del av de tjänster, som i Sverige utförs i form av betalt marknadsarbete, utförs obetalt i många länder utanför Norden av kvinnor.

En del av löneskillnaden mellan män och kvinnor förklaras av skillnader i yrkesval, befattning eller sektorstillhörighet. Även om dessa faktorer beaktas är löneskillnaderna mellan män och kvinnor alltför höga. Kvinnor tjänar fortfarande i genomsnitt 92 procent av vad män gör. En väl utvecklad arbetsmarknad förmår ge sysselsättning för alla människor på samma villkor oavsett kön.

Ekonomiska drivkrafter är viktiga – såväl för företag och arbetsgivare som för individer. Nästa år träder nya regler inom ramen för arbetet mot ohälsan i arbetslivet i kraft. En viktig förändring blir då att de ekonomiska drivkrafterna för arbetsgivare att bekämpa ohälsa ökar. Regeringens rättvisepolitik utgår också från att sambanden mellan arbete och ekonomisk framgång för individen skall tydliggöras. Människors vilja och förmåga att arbeta är beroende av en mängd faktorer. Hinder i form av brist på utbildning, ohälsa eller diskriminering påverkar, och måste avhjälpas och bekämpas med kraft. En annan viktig faktor handlar om möjligheten att genom arbete förbättra sin ekonomiska situation.

För den som vill arbeta mer eller går från bidrag till arbete kan minskade bidrag och ökade skatter kraftigt reducera det ekonomiska utbytet av en sådan förändring. Höga marginaleffekter leder därför till att drivkrafterna minskar att arbeta mer, studera för att få ett nytt och bättre betalt arbete, byta arbete, eller att gå från bidrag till arbete.

Grupper som kortsiktigt inte förbättrar sin ekonomiska situation om de arbetar mer,

studerar, byter arbete, eller går till arbete från bidrag riskerar fastna i en situation med varaktigt låg ekonomisk standard. Marginaleffekter utgör för dessa grupper en fattigdomsfälla, som är till skada både för den enskilde och för samhället. Att motverka de hinder som marginaleffekter utgör är därför ett viktigt inslag i en sammanhållen rättvise- och tillväxtpolitik.

Flera förändringar har gjorts under en följd av år för att minska marginaleffekterna. Regeringen har infört en kompensation för tre fjärdedelar av pensionsavgiften och höjt gränsen för statlig inkomstskatt. Införandet av maxtaxan i barnomsorgen har inneburit att marginaleffekten minskat betydligt för barnfamiljerna. Insatserna för att minska marginaleffekterna har varit framgångsrika. Den analys som regeringen presenterade i våras visar att den genomsnittliga marginaleffekten minskade från 53,2 procent till 45,1 procent mellan 1996 och 2002. Därefter har utvecklingen vänt och de genomsnittliga marginaleffekterna har ökat något. Regeringen anser det angeläget att arbetet med att minska marginaleffekterna fortsätter.

Regeringen föreslår nu att inkomstskatterna sänks ytterligare. För 2005 föreslås att ytterligare steg tas i en skattereform som innebär att egenavgifterna till pensionssystemet kompen- seras. Regeringen föreslår därför att kompensationen höjs från dagens 75 procent till 87,5 procent 2005. Därtill höjs grundavdraget i inkomstbeskattningen med 2 400 kronor för låg- och medelinkomsttagare. Därmed kommer stora inkomstgrupper att få skatteförändringar som innebär mer pengar i plånboken. Tillsammans med de höjningar av barnbidragen och flerbarnstilläggen som sker med början 2006 kommer dessa åtgärder mer än väl att kompensera för de indirekta skatter som växlats upp i syfte att värna miljön. Diagrammet nedan visar nettoeffekterna av höjda fordons-, drivmedels- och elskatter och sänkta inkomst- skatter i kombination med höjt barnbidrag. I beräkningen ingår även effekterna av höjt kilometeravdrag samt höjd gräns för uttag av förmögenhetsskatt. Sammantaget förbättrar dessa åtgärder hushållens ekonomiska standard med i genomsnitt 0,7 procent. I diagrammet nedan är befolkningen uppdelad i tio lika stora grupper efter stigande ekonomisk standard.

46

Diagram 1.14 Fördelningseffekter av sänkta inkomstskatter,

ökade barnbidrag och höjda miljöskatter

 

 

 

Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

 

 

 

Inkomstgrupper (deciler)

 

 

 

Källor: Hushållens Ekonomi; Statistiska centralbyrån och Finansdepartementets

 

beräkningar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

PROP. 2004/05:1

Diagram 1.14 visar hur den procentuella förändringen i ekonomisk standard fördelas. De sammantagna effekterna har en fördelningsprofil till förmån för låg- och medelinkomsttagar- hushåll.

47

2

Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2004/05:1

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

vad gäller den ekonomiska politiken och förslag till statsbudget för 2005

1.godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen förordar (kapitel 1),

2.fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten till 870 miljarder kronor för 2005 och 907 miljarder kronor för 2006 (avsnitt 4.1.1),

3.godkänner beräkningen av taket för den offentliga sektorns utgifter för 2005 och 2006 (avsnitt 4.1.2),

4.fastställer målet för 2005 för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn till minst 0,5 procent av bruttonationalprodukten (avsnitt 4.1.3),

5.bemyndigar regeringen att under 2005 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning (avsnitt 4.4.5),

6.godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för 2005 (avsnitt 4.4.5),

7.godkänner beräkningen av den kassa- mässiga korrigeringen för 2005 (avsnitt 4.4.5),

8.godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2005 (avsnitt 5.4 och bilaga 1),

9.beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2005 i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 6.2 tabell 6.5),

10.godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2005 (avsnitt 6.2 tabell 6.5),

11.godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2006 som riktlinje för regeringens budgetarbete (av- snitt 6.2 tabell 6.5),

12.godkänner beräkningen av utgifter på utgiftsområden för 2007 (avsnitt 6.2 tabell 6.5),

13.godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten för 2005 (avsnitt 6.2 tabell 6.5),

14.bemyndigar regeringen att för 2005 besluta

om lån i Riksgäldskontoret för investe- ringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett belopp av 26 500 000 000 kronor (avsnitt 7.1.1),

15.bemyndigar regeringen att för 2005 besluta om krediter för myndigheters räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 18 700 000 000 kronor (avsnitt 7.1.2),

16.bemyndigar regeringen att för 2005 för

Sjunde AP-fondens verksamhet dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för investe- ringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten intill ett belopp av 10 000 000 kronor, dels besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 200 000 000 kronor (avsnitt 7.1.3),

17.bemyndigar regeringen att under 2005, med de begränsningar som följer av 6 § andra

51

PROP. 2004/05:1

stycket lagen (1996:1059) om stats- budgeten, besluta att ett ramanslag, med undantag för anslag anvisade för förvalt- ningsändamål, får överskridas om ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas samt om över- skridandet ryms inom utgiftstaket för staten (avsnitt 7.4),

vad gäller tilläggsbudget för 2004

18.bemyndigar regeringen att besluta att Riksgäldskontoret får lämna ett lån till

Stiftelsen

Nordiska

museet

på högst

15 000 000

kronor

för

vissa

byggnads-

arbeten i

enlighet

med

vad

regeringen

förordar (avsnitt 9.2.12),

19.bemyndigar regeringen att under 2004 för det under utgiftsområde 22 Kommuni- kationer uppförda ramanslaget 36:4

Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 22 000 000 000 kronor efter 2004 (avsnitt 9.2.16),

20.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 42:6 Djurskydds- myndigheten (avsnitt 9.2.17),

21.bemyndigar regeringen att under 2004 för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 6 000 000 000 kronor under 2005 (avsnitt 9.2.17),

22.bemyndigar regeringen att under 2004 för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

uppförda ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda

åtaganden

medför utgifter

högst

1 960 000 000 kronor

under

2005,

högst

600 000 000

kronor

2006,

högst

115 000 000 kronor 2007, högst 45 000 000 kronor 2008 och högst 80 000 000 kronor därefter (avsnitt 9.2.17),

23.bemyndigar regeringen att under 2004 för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

uppförda ramanslaget 44:2 Från EG- budgeten finansierade åtgärder för lands- bygdens miljö och struktur besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 1 908 500 000 kronor under 2005, högst 732 500 000 kronor 2006, högst 136 000 000 kronor 2007, högst 51 000 000 kronor 2008 och högst 82 000 000 kronor därefter (avsnitt 9.2.17),

24.bemyndigar regeringen att disponera avgiftsintäkterna från verksamhetsområde Namn vid Patent- och registreringsverket för att täcka statens kostnader för verk- samheten (avsnitt 9.2.18),

25.godkänner att det tillfälliga sysselsätt- ningsstödet till kommuner och landsting för 2004 förstärks i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 9.2.19),

26.godkänner ändrade ramar för utgiftsom- råden samt anvisar ändrade och nya anslag, som står till regeringens disposition, enligt specifikation i tabell 2.1,

vad gäller skattefrågor

27.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (2004:629) om trängselskatt (avsnitt 3.1 och 8.5.1.1),

28.antar regeringens förslag till lag om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor (avsnitt 3.2 och 8.7.2),

29.antar regeringens förslag till lag om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen (avsnitt 3.3 och 8.7.1),

30.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1996:1512) om dubbelbeskatt- ningsavtal mellan de nordiska länderna (avsnitt 3.4 och 8.2.10),

31.antar regeringens förslag till lag om ändring

ifordonsskattelagen (1988:327) (avsnitt 3.5 och 8.4.1.2),

32.antar regeringens förslag till lag om ändring

isocialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.6, 8.2.7 och 8.2.8),

33.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 3.7 och 8.2.8),

52

34.antar regeringens förslag till lag om ändring

iinkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 3.8, 8.2.1–8.2.3, 8.2.5 och 8.2.6),

35.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1997:323) om statlig förmögen- hetsskatt (avsnitt 3.9 och 8.3.1.1),

PROP. 2004/05:1

36.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1976) om skatt på energi (avsnitt 3.10, 8.4.1.1, 8.4.1.4, 8.4.1.5, 8.4.2 och 8.4.5.1–8.4.5.3),

Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen

på tilläggsbudget för 2004

37.anvisar ändrade anslag, som är avsedda för riksdagen eller dess myndigheter, enligt specifikation i tabell 2.1.

53

PROP. 2004/05:1

Tabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för budgetåret 2004

Tusental kronor

Utgiftsområde

Anslags-

 

Belopp enligt

Förändring av

Ny ram/

 

nummer

 

statsbudget 2004

ram/ anslag

Ny anslagsnivå

1

 

Rikets styrelse

7 936 461

-922

7 935 539

 

 

 

 

 

 

 

46:2

Justitiekanslern

18 174

-922

17 252

 

 

 

 

 

 

 

90:3

Riksdagens förvaltningskostnader1

555 442

1 500

556 942

 

90:4

Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen1

59 742

-1 500

58 242

2

 

Samhällsekonomi och finansförvaltning

9 199 642

8 000

9 207 642

 

 

 

 

 

 

 

1:12

Utveckling av 24-timmarsmyndigheten (nytt ramanslag)

0

8 000

8 000

 

 

 

 

 

 

3

 

Skatt, tull och exekution

8 577 651

80 000

8 657 651

 

 

 

 

 

 

 

3:1

Skatteverket

5 767 039

57 000

5 824 039

 

 

 

 

 

 

 

3:2

Kronofogdemyndigheterna

1 475 604

23 000

1 498 604

 

 

 

 

 

 

4

 

Rättsväsendet

26 632 092

50 922

26 683 014

 

 

 

 

 

 

 

4:1

Polisorganisationen

14 665 113

-100 000

14 565 113

 

 

 

 

 

 

 

4:2

Säkerhetspolisen

576 010

20 000

596 010

 

 

 

 

 

 

 

4:5

Domstolsväsendet m.m.

3 881 567

35 000

3 916 567

 

 

 

 

 

 

 

4:6

Kriminalvården

4 961 044

80 000

5 041 044

 

4:8

Rättsmedicinalverket

218 290

1 000

219 290

 

 

 

 

 

 

 

4:10

Brottsoffermyndigheten

22 851

1 000

23 851

 

 

 

 

 

 

 

4:11

Ersättning för skador på grund av brott

73 978

1 000

74 978

 

 

 

 

 

 

 

4:13

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

15 291

9 922

25 213

 

 

 

 

 

 

 

4:14

Avgifter till vissa internationella sammanslutningar m.m.

6 456

3 000

9 456

 

 

 

 

 

 

6

 

Försvar samt beredskap mot sårbarhet

44 331 402

15 000

44 346 402

 

 

 

 

 

 

 

6:2

Materiel, anläggningar samt forskning och

 

 

 

 

 

teknikutveckling

18 376 147

15 000

18 391 147

7

 

Internationellt bistånd

19 856 751

0

19 856 751

 

8:1

Biståndsverksamhet

19 224 800

5 783

19 230 583

 

 

 

 

 

 

 

8:4

Folke Bernadotteakademin

20 531

-5 783

14 748

8

 

Invandrare och flyktingar

7 045 146

280 000

7 325 146

 

12:1

Migrationsverket

636 273

2 000

638 273

 

 

 

 

 

 

 

12:2

Mottagande av asylsökande

3 364 694

150 000

3 514 694

 

12:3

Migrationspolitiska åtgärder

292 149

-2 000

290 149

 

 

 

 

 

 

 

12:4

Utlänningsnämnden

125 785

15 000

140 785

 

 

 

 

 

 

 

12:5

Offentligt biträde i utlänningsärenden

122 027

75 000

197 027

 

 

 

 

 

 

 

12:6

Utresor för avvisade och utvisade

155 556

40 000

195 556

 

 

 

 

 

 

9

 

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

37 682 772

1 611 625

39 294 397

 

 

 

 

 

 

 

13:2

Bidrag för läkemedelsförmånerna

19 450 000

1 611 625

21 061 625

 

 

 

 

 

 

10

 

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

123 964 002

2 900 000

126 864 002

 

19:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m.

44 424 423

2 900 000

47 324 423

 

 

 

 

 

 

12

 

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

53 852 200

840 000

54 692 200

 

21:2

Föräldraförsäkring

23 212 000

840 000

24 052 000

 

 

 

 

 

 

15

 

Studiestöd

21 922 355

0

21 922 355

 

 

 

 

 

 

 

25:1

Studiehjälp m.m.

3 102 400

140 000

3 242 400

 

25:2

Studiemedel m.m.

11 382 485

-140 000

11 242 485

 

 

 

 

 

 

54

PROP. 2004/05:1

Utgiftsområde

Anslags-

 

Belopp enligt

Förändring av

Ny ram/

 

nummer

 

statsbudget 2004

ram/ anslag

Ny anslagsnivå

18

 

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

8 799 030

16 000

8 815 030

 

 

 

 

 

 

 

31:5

Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador

38 000

-1 300

36 700

 

31:9

Statens va-nämnd

7 137

1 300

8 437

 

 

 

 

 

 

 

32:1

Länsstyrelserna m.m.

2 138 467

16 000

2 154 467

 

 

 

 

 

 

19

 

Regional utveckling

3 106 447

0

3 106 447

 

33:1

Allmänna regionalpolitiska åtgärder

1 514 835

-10 000

1 504 835

 

 

 

 

 

 

 

33:3

Transportbidrag

346 000

10 000

356 000

 

 

 

 

 

 

20

 

Allmän miljö- och naturvård

3 770 566

42 0000

3 812 566

 

34:12

Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

 

 

 

 

 

institut m.m.

217 556

42 000

259 556

22

 

Kommunikationer

28 535 012

0

28 535 012

 

 

 

 

 

 

 

36:8

Sjöfartsregistret

4 524

500

5 024

 

 

 

 

 

 

 

36:9

Rederinämnden: Administration

2 599

-500

2 099

23

 

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

14 288 732

3 000

14 291 732

 

 

 

 

 

 

 

43:1

Statens jordbruksverk

299 991

43 000

342 991

 

 

 

 

 

 

 

43:6

Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter

1 416 000

-40 000

1 376 000

 

43:16

Åtgärder inom livsmedelsområdet

5 000

700

5 700

 

 

 

 

 

 

 

43:17

Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

37 089

-700

36 389

 

 

 

 

 

 

24

 

Näringsliv

3 492 902

-15 000

3 477 902

 

38:2

Näringslivsutveckling m.m.

248 562

-30 000

218 562

 

 

 

 

 

 

 

38:8

Patentbesvärsrätten

16 249

900

17 149

 

 

 

 

 

 

 

38:9

Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss

 

 

 

 

 

verksamhet (likvidatorer)

8 000

600

8 600

 

 

 

 

 

 

 

38:14

Rymdverksamhet

541 510

15 000

556 510

 

38:18

Täckande av förluster vid viss garantigivning m.m.

2 000

-1 500

500

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa anslagsförändring på tilläggsbudget

 

5 830 625

 

1 Anslag avsett för riksdagen eller dess myndigheter.

55

3

Lagförslag

PROP. 2004/05:1

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1Förslag till lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2004:629) om trängselskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §

Skattepliktig är inte

1.bil som är registrerad på ägare som enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall är undantagen från skatteplikt i Sverige,

2.bil som är antecknad som utryckningsfordon i vägtrafikregistret,

3.buss med en totalvikt av minst 14 ton,

4.bil som enligt uppgift i väg- trafikregistret används i taxitrafik en- ligt yrkestrafiklagen (1998:490), eller

5.bil som enligt 6 eller 7 § undan- tagits från skatteplikt.

4.bil som enligt uppgift i väg- trafikregistret används i taxitrafik en- ligt yrkestrafiklagen (1998:490),

5.bil som är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med elektri- citet, alkohol eller annan gas än gasol, eller

6.bil som enligt 6 eller 7 § undan- tagits från skatteplikt.

59

PROP. 2004/05:1

3.2Förslag till lag om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Stöd för investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor som har beslutats av länsstyrelsen eller Boverket och som avser stödberättigande åtgärder som har utförts under perioden 1 januari 2005 – 31 december 2007 får tillgodoföras fastighetsägaren genom kreditering på sådant skattekonto som har upprättats för denne enligt 3 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483).

2 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela när- mare föreskrifter om det stöd som enligt 1 § får krediteras skattekonto.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

60

PROP. 2004/05:1

3.3Förslag till lag om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen som länsstyrelsen beviljat en fastighetsägare och som avser stödberättigande åtgärder som har utförts under perioden 1 januari 2005 – 31 december 2006 får tillgodoföras fastighets- ägaren genom kreditering på sådant skattekonto som har upprättats för denne enligt 3 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483).

2 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela när- mare föreskrifter om det stöd som enligt 1 § får krediteras skattekonto.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

61

PROP. 2004/05:1

3.4Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna

Härigenom föreskrivs att punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4.1 Bestämmelsen i artikel 31

4. Bestämmelsen i artikel 31 punkt

punkt 3 i avtalet skall också tillämpas

3 i avtalet skall också tillämpas vid

vid 2002–2005 års taxeringar. Vid

2002–2006 års taxeringar. Vid 1999–

1999–2005 års taxeringar skall artikel

2006 års taxeringar skall artikel 26

26 punkt 2 i avtalet inte gälla i fall då

punkt 2 i avtalet inte gälla i fall då

artikel 31 punkt 3 i avtalet tillämpas.

artikel 31 punkt 3 i avtalet tillämpas.

Vad som föreskrivs i första stycket skall, oberoende av bestämmelserna i bilaga 2 till denna lag, också gälla för inkomst som person med hemvist i Sverige uppbär för arbete ombord på danskt skepp i internationell färjetrafik mellan Sverige och Danmark om

skeppet är registrerat i det danska internationella skeppsregistret (DIS),

arbetsgivaren har hemvist i Danmark, och

personen var anställd ombord på ett danskt skepp någon gång under januari månad år 2001.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1 Senaste lydelse 2003:826.

62

PROP. 2004/05:1

3.5Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)

Härigenom föreskrivs att punkterna B, C och D i bilaga 1 till fordons- skattelagen (1988:327) skall ha följande lydelse.

Bilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327)1

Nuvarande lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikt,

 

Skatt, kronor

 

 

 

kilogram

 

 

 

 

 

 

 

grundbelopp

tilläggsbelopp

 

 

 

 

 

för varje helt

 

 

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

 

 

gram över den

 

 

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

 

 

klassen

B

Personbilar

 

 

 

 

1

Personbil som inte kan drivas

0–

900

585

0

 

med dieselolja

901–

 

734

149

2

Personbil som kan drivas

0–

900

2 245

0

 

med dieselolja

901–

 

2 814

569

C

Bussar

 

 

 

 

1

Bussar som inte kan drivas

0–

1 600

390

0

 

med dieselolja

1 601–

3 000

430

40

 

 

3 001–

 

984

0

2

Bussar som kan drivas med dieselolja

 

 

 

 

 

2.1 Bussar med en högsta skattevikt av 3 500

 

 

 

 

 

kilogram som kan drivas med dieselolja

0–

1 600

720

0

 

 

1 601–

3 000

775

55

 

 

3 001–

3 500

1 545

0

1 Senaste lydelse 2001:959.

63

PROP. 2004/05:1

Fordonsslag

Skattevikt,

 

Skatt, kronor

 

 

 

kilogram

 

 

 

 

 

 

 

 

grundbelopp

tilläggsbelopp

 

 

 

 

 

 

för varje helt

 

 

 

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

 

 

 

gram över den

 

 

 

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

 

 

 

klassen

 

2.2 Bussar med en skattevikt överstigande 3 500

 

 

 

 

 

 

kilogram som kan drivas med dieselolja

 

 

 

 

 

 

2.2.1 med två hjulaxlar

3 501–

6 000

2 510

21

 

 

6

001–

10 000

3 089

24

 

 

10

001–

13 000

4 037

76

 

 

13

001–

16 000

6 303

289

 

 

16

001–

 

14 893

460

 

2.2.2 med tre hjulaxlar

3 501–

6 000

2 315

20

 

 

6

001–

13 000

2 819

19

 

 

13

001–

18 000

4 169

165

 

 

18

001–

19 000

12 397

109

 

 

19

001–

20 000

13 492

209

 

 

20

001–

22 000

15 583

290

 

 

22

001–

23 000

21 382

132

 

 

23

001–

24 000

22 675

302

 

 

24

001–

 

25 701

240

 

2.2.3 med fyra eller flera hjulaxlar

3 501–

6 000

2 315

20

 

 

6

001–

13 000

2 819

19

 

 

13

001–

24 000

4 169

100

 

 

24

001–

 

15 185

147

D

Lastbilar

 

 

 

 

 

1

Lastbil som inte kan drivas med dieselolja

 

0–

1 600

390

0

 

 

1

601–

3 000

430

40

 

 

3

001–

 

984

0

2

Lastbil som kan drivas med dieselolja

 

 

 

 

 

 

2.1 med anordning för påhängsvagn med två

 

 

 

 

 

 

hjulaxlar

 

 

 

 

 

 

2.1.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen

 

 

 

 

 

 

(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon

 

0–

1 600

869

0

 

 

1

601–

3 000

929

60

 

 

3

001–

6 000

1 776

55

 

 

6

001–

10 000

3 426

66

 

 

10

001–

14 000

6 066

169

 

 

14

001–

 

12 842

298

64

PROP. 2004/05:1

Fordonsslag

Skattevikt,

 

Skatt, kronor

 

 

kilogram

 

 

 

 

 

 

 

grundbelopp

tilläggsbelopp

 

 

 

 

 

för varje helt

 

 

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

 

 

gram över den

 

 

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

 

 

klassen

2.1.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)

 

 

 

 

 

om vägavgift för vissa tunga fordon

7 000–

9 999

400

0

 

10

000–

12 999

632

10

 

13

000–

13 999

1 474

74

 

14

000–

 

2 318

298

2.2 med anordning för påhängsvagn med tre

 

 

 

 

 

eller flera hjulaxlar

 

 

 

 

 

2.2.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen

 

 

 

 

 

(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon

 

0–

1 600

869

0

 

1

601–

3 000

907

38

 

3

001–

6 000

1 446

69

 

6

001–

11 000

3 525

79

 

11

001–

15 000

7 485

101

 

15

001–

18 000

11 533

119

 

18

001–

23 000

15 097

217

 

23

001–

 

25 932

185

2.2.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)

 

 

 

 

 

om vägavgift för vissa tunga fordon

7 000–

13 999

500

0

 

14

000–

14 999

500

49

 

15

000–

17 999

1 009

119

 

18

000–

22 999

4 573

217

 

23

000–

 

15 408

185

2.3 med annan draganordning än anordning för

 

 

 

 

 

påhängsvagn, med två hjulaxlar

 

 

 

 

 

2.3.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen

 

 

 

 

 

(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon

 

0–

1 600

720

0

 

1

601–

3 000

775

55

 

3

001–

6 000

1 545

4

 

6

001–

10 000

1 677

29

 

10

001–

14 000

2 821

98

 

14

001–

17 000

6 737

175

 

17

001–

 

11 984

229

65

PROP. 2004/05:1

Fordonsslag

Skattevikt,

 

Skatt, kronor

 

 

kilogram

 

 

 

 

 

 

 

grundbelopp

tilläggsbelopp

 

 

 

 

 

för varje helt

 

 

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

 

 

gram över den

 

 

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

 

 

klassen

2.3.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)

 

 

 

 

 

om vägavgift för vissa tunga fordon

7 000–

12 999

300

0

 

13

000–

13 999

800

30

 

14

000–

14 999

1 100

30

 

15

000–

17 399

2 307

2

 

17

400–

 

2 376

229

2.4 med annan draganordning än anordning för

 

 

 

 

 

påhängsvagn, med tre eller flera hjulaxlar

 

 

 

 

 

2.4.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen

 

 

 

 

 

(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon

 

0–

1 600

682

0

 

1

601–

3 000

731

49

 

3

001–

6 000

1 424

4

 

6

001–

11 000

1 556

14

 

11

001–

15 000

2 271

77

 

15

001–

18 000

5 351

136

 

18

001–

 

9 443

172

2.4.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)

 

 

 

 

 

om vägavgift för vissa tunga fordon

7 000–

16 999

500

0

 

17

000–

18 999

1 000

0

 

19

000–

19 999

1 212

109

 

20

000–

 

2 359

172

2.5 utan draganordning med två hjulaxlar

 

 

 

 

 

2.5.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen

 

 

 

 

 

(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon

 

0–

1 600

720

0

 

1

601–

3 000

775

55

 

3

001–

6 000

1 545

4

 

6

001–

10 000

1 677

29

 

10

001–

14 000

2 821

98

 

14

001–

17 000

6 737

175

 

17

001–

 

11 984

229

2.5.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)

 

 

 

 

 

om vägavgift för vissa tunga fordon

12 000–

14 999

300

59

 

15

000–

15 999

2 307

160

 

16

000–

16 999

3 923

175

 

17

000–

 

5 670

229

66

PROP. 2004/05:1

Fordonsslag

Skattevikt,

 

Skatt, kronor

 

 

 

kilogram

 

 

 

 

 

 

 

 

grundbelopp

tilläggsbelopp

 

 

 

 

 

 

för varje helt

 

 

 

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

 

 

 

gram över den

 

 

 

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

 

 

 

klassen

 

2.6 utan draganordning med tre hjulaxlar

 

 

 

 

 

 

2.6.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen

 

 

 

 

 

 

(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon

 

0–

1 600

682

0

 

 

1

601–

3 000

731

49

 

 

3

001–

6 000

1 424

4

 

 

6

001–

11 000

1 556

14

 

 

11

001–

15 000

2 271

77

 

 

15

001–

18 000

5 351

136

 

 

18

001–

 

9 443

172

 

2.6.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)

 

 

 

 

 

 

om vägavgift för vissa tunga fordon

12 000–

15 999

500

0

 

 

16

000–

16 999

500

125

 

 

17

000–

17 999

1 757

136

 

 

18

000–

 

3 129

172

 

2.7 utan draganordning med fyra eller flera

 

 

 

 

 

 

hjulaxlar

 

 

 

 

 

 

2.7.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen

 

 

 

 

 

 

(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon

 

0–

1 600

682

0

 

 

1

601–

3 000

731

49

 

 

3

001–

6 000

1 424

4

 

 

6

001–

11 000

1 556

14

 

 

11

001–

15 000

2 271

77

 

 

15

001–

18 000

5 351

136

 

 

18

001–

 

9 443

172

 

2.7.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)

 

 

 

 

 

 

om vägavgift för vissa tunga fordon

12 000–

18 999

1 229

0

 

 

19

000–

19 999

1 229

113

 

 

20

000–

 

2 359

172

E

Traktorer

 

 

 

 

 

67

PROP. 2004/05:1

Föreslagen lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikt,

 

Skatt, kronor

 

 

 

kilogram

 

 

 

 

 

 

 

 

grundbelopp

tilläggsbelopp

 

 

 

 

 

 

för varje helt

 

 

 

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

 

 

 

gram över den

 

 

 

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

 

 

 

klassen

B

Personbilar

 

 

 

 

 

1

Personbil som inte kan drivas med dieselolja

 

0–

900

720

0

 

 

 

901–

 

903

183

2

Personbil som kan drivas

 

 

 

 

 

 

med dieselolja

 

0–

900

2 290

0

 

 

 

901–

 

2 870

580

C

Bussar

 

 

 

 

 

1

Bussar som inte kan drivas med dieselolja

 

0–

1 600

546

0

 

 

1

601–

3 000

602

56

 

 

3

001–

3 500

1 378

0

 

 

3

501–

 

984

0

2

Bussar som kan drivas med dieselolja

 

 

 

 

 

 

2.1 Bussar med en högsta skattevikt av 3 500

 

 

 

 

 

 

kilogram som kan drivas med dieselolja

 

0–

1 600

1 008

0

 

 

1

601–

3 000

1 085

77

 

 

3

001–

3 500

2 163

0

 

2.2 Bussar med en skattevikt överstigande 3 500

 

 

 

 

 

 

kilogram som kan drivas med dieselolja

 

 

 

 

 

 

2.2.1 med två hjulaxlar

3 501–

6 000

2 510

21

 

 

6

001–

10 000

3 089

24

 

 

10

001–

13 000

4 037

76

 

 

13

001–

16 000

6 303

289

 

 

16

001–

 

14 893

460

 

2.2.2 med tre hjulaxlar

3 501–

6 000

2 315

20

 

 

6

001–

13 000

2 819

19

 

 

13

001–

18 000

4 169

165

 

 

18

001–

19 000

12 397

109

 

 

19

001–

20 000

13 492

209

 

 

20

001–

22 000

15 583

290

 

 

22

001–

23 000

21 382

132

 

 

23

001–

24 000

22 675

302

 

 

24

001–

 

25 701

240

68

PROP. 2004/05:1

Fordonsslag

Skattevikt,

 

Skatt, kronor

 

 

 

kilogram

 

 

 

 

 

 

 

 

grundbelopp

tilläggsbelopp

 

 

 

 

 

 

för varje helt

 

 

 

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

 

 

 

gram över den

 

 

 

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

 

 

 

klassen

 

2.2.3 med fyra eller flera hjulaxlar

3 501–

6 000

2 315

20

 

 

6

001–

13 000

2 819

19

 

 

13

001–

24 000

4 169

100

 

 

24

001–

 

15 185

147

D

Lastbilar

 

 

 

 

 

1

Lastbil som inte kan drivas med dieselolja

 

0–

1 600

546

0

 

 

1

601–

3 000

602

56

 

 

3

001–

3 500

1 378

0

 

 

3

501–

 

984

0

2

Lastbil som kan drivas med dieselolja

 

 

 

 

 

 

2.1 Lastbil med en högsta skattevikt av 3 500

 

 

 

 

 

 

kilogram som kan drivas med dieselolja

 

0–

1 600

1 008

0

 

 

1

601–

3 000

1 085

77

 

 

3

001–

3 500

2 163

0

 

2.2 Lastbilar med en skattevikt överstigande 3 500

 

 

 

 

 

 

kilogram som kan drivas med dieselolja

 

 

 

 

 

 

2.2.1 med anordning för påhängsvagn med två

 

 

 

 

 

 

hjulaxlar

 

 

 

 

 

 

2.2.1.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen

 

 

 

 

 

 

(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon

3 501–

6 000

2 051

55

 

 

6

001–

10 000

3 426

66

 

 

10

001–

14 000

6 066

169

 

 

14

001–

 

12 842

298

 

2.2.1.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)

 

 

 

 

 

 

om vägavgift för vissa tunga fordon

7 000–

9 999

400

0

 

 

10

000–

12 999

632

10

 

 

13

000–

13 999

1 474

74

 

 

14

000–

 

2 318

298

69

PROP. 2004/05:1

Fordonsslag

Skattevikt,

 

Skatt, kronor

 

 

kilogram

 

 

 

 

 

 

 

grundbelopp

tilläggsbelopp

 

 

 

 

 

för varje helt

 

 

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

 

 

gram över den

 

 

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

 

 

klassen

2.2.2 med anordning för påhängsvagn med tre

 

 

 

 

 

eller flera hjulaxlar

 

 

 

 

 

2.2.2.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen

 

 

 

 

 

(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon

3 501

6 000

1 791

69

 

6

001–

11 000

3 525

79

 

11

001–

15 000

7 485

101

 

15

001–

18 000

11 533

119

 

18

001–

23 000

15 097

217

 

23

001–

 

25 932

185

2.2.2.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)

 

 

 

 

 

om vägavgift för vissa tunga fordon

7 000–

13 999

500

0

 

14

000–

14 999

500

49

 

15

000–

17 999

1 009

119

 

18

000–

22 999

4 573

217

 

23

000–

 

15 408

185

2.2.3 med annan draganordning än anordning

 

 

 

 

 

för påhängsvagn, med två hjulaxlar

 

 

 

 

 

2.2.3.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen

 

 

 

 

 

(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon

3 501

6 000

1 565

4

 

6

001–

10 000

1 677

29

 

10

001–

14 000

2 821

98

 

14

001–

17 000

6 737

175

 

17

001–

 

11 984

229

2.2.3.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)

 

 

 

 

 

om vägavgift för vissa tunga fordon

7 000–

12 999

300

0

 

13

000–

13 999

800

30

 

14

000–

14 999

1 100

30

 

15

000–

17 399

2 307

2

 

17

400–

 

2 376

229

70

PROP. 2004/05:1

Fordonsslag

Skattevikt,

 

Skatt, kronor

 

 

kilogram

 

 

 

 

 

 

 

grundbelopp

tilläggsbelopp

 

 

 

 

 

för varje helt

 

 

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

 

 

gram över den

 

 

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

 

 

klassen

2.2.4 med annan draganordning än anordning

 

 

 

 

 

för påhängsvagn, med tre eller flera hjulaxlar

 

 

 

 

 

2.2.4.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen

 

 

 

 

 

(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon

3 501

6 000

1 444

4

 

6

001–

11 000

1 556

14

 

11

001–

15 000

2 271

77

 

15

001–

18 000

5 351

136

 

18

001–

 

9 443

172

2.2.4.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)

 

 

 

 

 

om vägavgift för vissa tunga fordon

7 000–

16 999

500

0

 

17

000–

18 999

1 000

0

 

19

000–

19 999

1 212

109

 

20

000–

 

2 359

172

2.2.5 utan draganordning med två hjulaxlar

 

 

 

 

 

2.2.5.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen

 

 

 

 

 

(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon

3 501–

6 000

1 565

4

 

6

001–

10 000

1 677

29

 

10

001–

14 000

2 821

98

 

14

001–

17 000

6 737

175

 

17

001–

 

11 984

229

2.2.5.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)

 

 

 

 

 

om vägavgift för vissa tunga fordon

12 000–

14 999

300

59

 

15

000–

15 999

2 307

160

 

16

000–

16 999

3 923

175

 

17

000–

 

5 670

229

2.2.6 utan draganordning med tre hjulaxlar

 

 

 

 

 

2.2.6.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen

 

 

 

 

 

(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon

3 501

6 000

1 444

4

 

6

001–

11 000

1 556

14

 

11

001–

15 000

2 271

77

 

15

001–

18 000

5 351

136

 

18

001–

 

9 443

172

71

PROP. 2004/05:1

Fordonsslag

Skattevikt,

 

Skatt, kronor

 

 

 

kilogram

 

 

 

 

 

 

 

 

grundbelopp

tilläggsbelopp

 

 

 

 

 

 

för varje helt

 

 

 

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

 

 

 

gram över den

 

 

 

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

 

 

 

klassen

 

2.2.6.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)

 

 

 

 

 

 

om vägavgift för vissa tunga fordon

12 000–

15 999

500

0

 

 

16

000–

16 999

500

125

 

 

17

000–

17 999

1 757

136

 

 

18

000–

 

3 129

172

 

2.2.7 utan draganordning med fyra eller flera

 

 

 

 

 

 

hjulaxlar

 

 

 

 

 

 

2.2.7.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen

 

 

 

 

 

 

(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon

3 501

6 000

1 444

4

 

 

6

001–

11 000

1 556

14

 

 

11

001–

15 000

2 271

77

 

 

15

001–

18 000

5 351

136

 

 

18

001–

 

9 443

172

 

2.2.7.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)

 

 

 

 

 

 

om vägavgift för vissa tunga fordon

12 000–

18 999

1 229

0

 

 

19

000–

19 999

1 229

113

 

 

20

000–

 

2 359

172

E

Traktorer

 

 

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

72

PROP. 2004/05:1

3.6Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 26 och 28 §§ samt 3 kap. 13, 18 och 19 §§ socialavgiftslagen (2000:980) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2 kap.

26 §1

Arbetsgivaravgifterna är 29,57 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

sjukförsäkringsavgift

11,08 %

föräldraförsäkringsavgift

2,20 %

ålderspensionsavgift

10,21 %

efterlevandepensionsavgift

1,70 %

arbetsmarknadsavgift

3,70 %

arbetsskadeavgift

0,68 %

Föreslagen lydelse

2 kap.

26 §

Arbetsgivaravgifterna är 29,63 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

sjukförsäkringsavgift

10,39 %

föräldraförsäkringsavgift

2,20 %

ålderspensionsavgift

10,21 %

efterlevandepensionsavgift

1,70 %

arbetsmarknadsavgift

4,45 %

arbetsskadeavgift

0,68 %

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

28 §

Vid beräkning av arbetsgivar-

Vid beräkning av arbetsgivar-

avgifterna skall avdrag göras med

avgifterna skall avdrag göras med

5 procent av avgiftsunderlaget, dock

5 procent av avgiftsunderlaget, dock

högst med 3 550 kronor.

högst med 3 090 kronor.

Nuvarande lydelse

3 kap.

13 §2

Egenavgifterna är 27,76 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

sjukförsäkringsavgift

11,81 %

föräldraförsäkringsavgift

2,20 %

ålderspensionsavgift

10,21 %

efterlevandepensionsavgift

1,70 %

1Senaste lydelse 2002:973.

2Senaste lydelse 2002:973.

73

PROP. 2004/05:1

arbetsmarknadsavgift

1,16 %

arbetsskadeavgift

0,68 %

 

Föreslagen lydelse

 

3 kap.

 

13 §

Egenavgifterna är 27,82 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

sjukförsäkringsavgift

11,12 %

föräldraförsäkringsavgift

2,20 %

ålderspensionsavgift

10,21 %

efterlevandepensionsavgift

1,70 %

arbetsmarknadsavgift

1,91 %

arbetsskadeavgift

0,68 %

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

18 §

Vid beräkning av egenavgifter skall avdrag göras med 5 procent av avgifts-

underlaget, dock högst med 9 000 kronor per år.

 

Om den avgiftsskyldige är del-

Om den avgiftsskyldige är del-

ägare i ett handelsbolag, får det

ägare i ett handelsbolag, får det

sammanlagda avdraget från de egen-

sammanlagda avdraget från de egen-

avgifter som är hänförliga till in-

avgifter som är hänförliga till in-

komsten från handelsbolaget för

komsten från handelsbolaget för

samtliga delägare i bolaget inte över-

samtliga delägare i bolaget inte över-

stiga 42 600 kronor per år. Avdraget

stiga 37 080 kronor per år. Avdraget

skall fördelas mellan delägarna i

skall fördelas mellan delägarna i

proportion till hur den skattepliktiga

proportion till hur den skattepliktiga

inkomsten från handelsbolaget för-

inkomsten från handelsbolaget för-

delas mellan dem.

delas mellan dem.

 

19 §

 

Om

den avgiftsskyldige under

Om

den avgiftsskyldige under

året även har gjort avdrag från

året även har gjort avdrag från

arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 28

arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 28

och 29 §§, får avdraget från egen-

och 29 §§, får avdraget från egen-

avgifterna tillsammans med avdraget

avgifterna tillsammans med avdraget

från arbetsgivaravgifterna inte över-

från arbetsgivaravgifterna inte över-

stiga 42 600 kronor per år.

stiga 37 080 kronor per år.

Om den avgiftsskyldige är del-

Om den avgiftsskyldige är del-

ägare i ett handelsbolag och bolaget

ägare i ett handelsbolag och bolaget

under året har gjort avdrag från

under året har gjort avdrag från

arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 28

arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 28

och 29 §§, får det sammanlagda

och 29 §§, får det sammanlagda

avdraget från de egenavgifter som är

avdraget från de egenavgifter som är

hänförliga till inkomsten från han-

hänförliga till inkomsten från han-

delsbolaget för samtliga delägare i

delsbolaget för samtliga delägare i

bolaget

tillsammans med avdraget

bolaget

tillsammans med avdraget

från arbetsgivaravgifterna inte över-

från arbetsgivaravgifterna inte över-

stiga 42 600 kronor per år.

stiga 37 080 kronor per år.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

74

PROP. 2004/05:1

2.De nya bestämmelserna i 2 kap. 26 § tillämpas på ersättning som betalas ut från och med den 1 januari 2005.

3.Äldre bestämmelser i 2 kap. 28 § tillämpas fortfarande på arbets- givaravgifter som belöper på tid före ikraftträdandet.

4.De nya bestämmelserna i 3 kap. 13 § tillämpas på inkomst som uppbärs från och med den 1 januari 2005. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 2004 skall, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 2004 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

5.De nya bestämmelserna i 3 kap. 18 och 19 §§ tillämpas på beskattningsår som börjar efter utgången av år 2004.

75

PROP. 2004/05:1

3.7Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §1

Allmän löneavgift tas ut med 3,13 procent av underlaget och tillfaller staten.

Allmän löneavgift tas ut med 3,07 procent av underlaget och tillfaller staten.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2.De nya bestämmelserna tillämpas på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut från och med den 1 januari 2005.

3.De nya bestämmelserna tillämpas också på inkomst enligt 2 § som uppbärs från och med den 1 januari 2005. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 2004 skall, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 2004 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskatt- ningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

1 Senaste lydelse 2003:822.

76

PROP. 2004/05:1

3.8Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 §, 12 kap. 5 och 27 §§, 63 kap. 3 § samt 65 kap. 5 och 10 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

5 §1

Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster skall beräknas på den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Denna skall beräknas på följande sätt.

Summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till

helt hundratal kronor och är den taxerade förvärvsinkomsten.

 

Från den taxerade förvärvsin-

Från den taxerade förvärvsin-

komsten dras 25 procent av sådana

komsten dras 12,5 procent av sådana

avgifter enligt lagen (1994:1744) om

avgifter enligt lagen (1994:1744) om

allmän

pensionsavgift

som avser

allmän

pensionsavgift

som avser

beskattningsåret, avrundat uppåt till

beskattningsåret, avrundat uppåt till

helt hundratal kronor, samt grund-

helt hundratal kronor, samt grund-

avdrag och sjöinkomstavdrag. Av-

avdrag och sjöinkomstavdrag. Av-

dragen skall göras i nu nämnd

dragen skall göras i nu nämnd

ordning. Det återstående beloppet är

ordning. Det återstående beloppet är

den

beskattningsbara

förvärvs-

den

beskattningsbara

förvärvs-

inkomsten.

 

inkomsten.

 

 

 

12 kap.

 

 

 

 

 

5 §2

 

 

Utgifter för tjänsteresor med egen

Utgifter för tjänsteresor med egen

bil skall dras av med 1 krona och

bil skall dras av med 1 krona och

60 öre för varje kilometer.

70 öre för varje kilometer.

Om en skattskyldig använder sin förmånsbil för tjänsteresor och betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, skall utgifter för dieselolja dras av med 60 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 90 öre för varje kilometer.

27 §3

Utgifter för arbetsresor med egen bil skall dras av om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst fem kilometer och det klart framgår att den skattskyldige genom att använda egen bil i stället för allmänna transport- medel regelmässigt gör en tidsvinst på sammanlagt minst två timmar.

Utgifter för arbetsresor med egen bil skall också dras av om bilen används i tjänsten minst 160 dagar under året. Om den används i tjänsten minst 60 dagar under året, skall utgifterna dras av för alla de dagar som bilen använts i tjänsten. Att bilen används i tjänsten beaktas dock bara om körsträckan är minst 300 mil per år.

1Senaste lydelse 2002:322.

2Senaste lydelse 2000:1003.

3Senaste lydelse 2000:1003.

77

PROP. 2004/05:1

Avdrag skall göras med 1 krona

Avdrag skall göras med 1 krona

och 60 öre för varje kilometer.

och 70 öre för varje kilometer.

Utgifter för väg–, bro– och färjeavgifter skall också dras av.

Nuvarande lydelse

63 kap.

3 §4

För dem som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret uppgår grundavdraget till följande belopp.

Taxerad förvärvsinkomst

överstiger inte 1,49 prisbasbelopp

överstiger 1,49 men inte 2,72 pris- basbelopp

Grundavdrag

0,423 prisbasbelopp

0,423 prisbasbelopp ökat med

20 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 1,49 prisbasbelopp

överstiger 2,72 men inte 3,10 pris- basbelopp

överstiger 3,10 men inte 6,87 pris- basbelopp

0,67 prisbasbelopp

0,67 prisbasbelopp minskat med

10 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 3,10 prisbasbelopp

överstiger 6,87 prisbasbelopp

0,293 prisbasbelopp

Föreslagen lydelse

63 kap.

3 §

För dem som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret uppgår grundavdraget till följande belopp.

Taxerad förvärvsinkomst

överstiger inte 1,185 prisbasbelopp

överstiger 1,185 men inte 2,72 pris- basbelopp

Grundavdrag

0,423 prisbasbelopp

0,423 prisbasbelopp ökat med

20 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 1,185 prisbasbelopp

överstiger 2,72 men inte 3,11 pris-

0,73 prisbasbelopp

basbelopp

 

4 Senaste lydelse 2002:972.

78

Skattereduktion skall göras med 87,5 procent av allmän pensions- avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift som avser beskattningsåret. Skattereduktionen skall avrundas nedåt till helt hundra- tal kronor.

PROP. 2004/05:1

överstiger 3,11 men inte 7,48 pris- basbelopp

överstiger 7,48 prisbasbelopp

Nuvarande lydelse

0,73 prisbasbelopp minskat med

10 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 3,11 prisbasbelopp

0,293 prisbasbelopp

Föreslagen lydelse

65 kap.

5 §5

För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara

förvärvsinkomster

 

 

200 kronor,

 

– 20 procent av den del av den

 

 

beskattningsbara

förvärvsinkomsten

 

 

som överstiger en nedre skiktgräns,

 

 

och

 

– 20 procent av den del av den

– 5 procent av den del av den

beskattningsbara

förvärvsinkomsten

beskattningsbara

förvärvsinkomsten

som överstiger en nedre skiktgräns,

som överstiger en övre skiktgräns.

och

 

 

 

– 5 procent av den del av den

 

 

beskattningsbara

förvärvsinkomsten

 

 

som överstiger en övre skiktgräns.

 

 

Skiktgränserna bestäms med ut-

Skiktgränserna bestäms med ut-

gångspunkt i en nedre skiktgräns på

gångspunkt i en nedre skiktgräns på

291 800 kronor vid 2005 års taxering