Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hushållsnära tjänster.
I Sverige har diskussionen om hushållsnära tjänster böljat fram och tillbaka medan man i Finland, Danmark, Belgien och Tyskland redan har infört skatteavdrag för hushållsnära tjänster. I Sverige kallar motståndarna detta arbete för "pigjobb" medan man i andra länder värderar detta arbete som vilket annat arbete som helst. Det krävs kunskap, förmåga och en god fysik.
Däremot kan den som äger en fastighet eller bostadsrätt få göra ett skatteavdrag om 30 procent av arbetskostnaderna vid reparations- och underhållsarbete, ett så kallat ROT-avdrag.
Motsvarande "RUT-avdrag" för att anlita någon för hjälp i hemmet med tvätt, städning och fönsterputs medges inte. Detta är klart diskriminerande.
I Finland tillåts hushållen välja ifall de vill anställa någon eller köpa tjänster av ett valfritt företag. Denna valfrihet är sannolikt en viktig anledning till att det finska systemet vunnit bred uppslutning hos allmänheten. Idag utnyttjas denna skattesubventionerade service av var tionde pensionär men också av många barnfamiljer. Avdraget ges för matlagning, städning, klädvård, inköp och utevistelse men också omsorg och vård liksom ombyggnad av bostad och trädgårdsskötsel. Om detta råder politisk enighet och man skiljer inte heller på ROT- eller RUT-arbeten!
Det danska systemet bygger inte på att hushållen får göra avdrag utan är utformat som en subvention åt de företag som utför tjänsten. Danmark är också det enda land som utvärderat sitt system. Utvärderingen gjordes 2001 och visar att de samhällsekonomiska intäkterna översteg kostnaderna för att finansiera systemet.
Det franska systemet består av två grundbultar. Den ena påminner om våra lunchkuponger och gäller för specificerade tjänster. Den andra modellen handlar om betalcheckar för hushåll som anställer personal. Att kunna välja mellan två olika system ser man som positivt och den politiska uppslutningen är bred. Både socialistiska och icke-socialistiska regeringar har förbättrat systemen.
I Belgien finns betalcheckar och i Tyskland tillåts hushållen köpa tjänster för maximalt 50.000 kronor efter avdrag. Den främsta målsättningen med den tyska reformen är dels att underlätta för hushållen att klara både arbete och hemmets krav, dels att skapa fler jobb i tjänstesektorn. Kan det uttryckas bättre och enklare!
Hos oss har det förekommit några projekt - som alla fått läggas ner därför att politiskt mod och vilja saknats.
Svenska Kommunalarbetarförbundet genomförde tillsammans med Örebro kommun och ett kooperativ, Start 97, ett pilotprojekt med subventionerad hemservice till personer över 80 år. Under elva månader pågick försöket. Sedan fick det läggas ner på grund av oklara skatteregler.
Projektet Humlan var ett annat projekt som pågick under andra hälften av 1990-talet i Kungälv. Till de mest efterfrågade tjänsterna var städning, fönsterputs och tvätt men också reperationer och trädgårdsarbete. Försöket lades ner 1998.
Våra höga skatter hindrar oss från att ha råd att köpa vit arbetskraft. Om lönen till den som utför en tjänst är 1 000 kronor tillkommer arbetsgivaravgift och moms. För att ett hushåll skall ha råd att köpa tjänsten på 1 000 kronor måste man tjäna 3 000 kronor. Detta kallas skattekil och visar tydligt att svart arbetskraft lönar sig - för den som betalar! Den som utför tjänsten lever däremot ett utsatt liv. Samtidigt innebär svart arbetskraft att samhället går miste om skatteintäkter och det urholkar samhällsmoralen. Låga skattekilar skulle minska betydelsen av särlösningar för hushållstjänster. Detta hade självklart varit den bästa lösningen. Spanien har valt att tackla den svarta sektorn och skattekilar med generella skattesänkningar.
I dag gynnar regeringen rika och friska som har råd att köpa hushållstjänster medan äldre och sjuka får det allt tuffare. Den förhärskande kvarboendeprincipen blir alltmer ett tvång än en tänkt möjlighet. För att orka bo kvar hemma, men också underlätta för anhöriga som vårdar måste hushållsnära tjänster snarast skattesubventioneras också hos oss i Sverige. I väntan på generella skattesänkningar som gör att vi får råd att anställa - utan subvention från statens sida.
|
Stockholm den 29 september 2004 |
|
|
Cristina Husmark Pehrsson (m) |
Inger René (m) |