Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige måste ha hög beredskap att hantera akuta krissituationer.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige omgående bör upprätta ett nationellt krishanteringsorgan i Regeringskansliet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen årligen i en skrivelse bör redovisa vilka åtgärder som vidtagits inom Regeringskansliet för att höja den svenska beredskapen att hantera akuta krissituationer.
Vi lever i en tid där naturkatastrofer, internationell terrorism, klimatförändringar, globala epidemier, massflyktingsituationer och andra faktorer kan utsätta det fredstida samhället för extrema påfrestningar. Akuta krissituationer kan inträffa närsomhelst. I sådana lägen krävs att vi har högsta möjliga beredskap på nationell, regional och lokal nivå. Det vore oansvarigt att inte under lugna förhållanden göra allt vad vi kan för att säkerställa att Sverige skall vara förberett när det värsta inträffar.
Sverige har drabbats av en rad allvarliga kriser under de senaste tio åren: Estonia-olyckan, Göteborgsbranden, flodvågskatastrofen i Sydostasien och stormen i Sydsverige. Samtliga dessa kriser har ställt höga krav på en väl fungerande krisberedskap i samhället. Det är just vid nationella påfrestningar och kriser som medborgarna måste kunna sätta sin tillit till dem som är satta att styra landet.
I Sverige är det statsministern och Statsrådsberedningen som har det övergripande ledningsansvaret i katastrofsituationer. Att säkerställa att regeringen och centrala myndigheter har samövat och är väl förberedda inför en kris är en viktig uppgift för varje statsminister. I ett krisläge måste regeringen kunna fatta nödvändiga beslut så snabbt som möjligt. För att säkerställa att regeringen har denna kapacitet krävs att beredskapen på nationell nivåär hög.
Ett antal utredningar har under de senaste tio åren konstaterat att krisberedskapen på nationell nivåär bristfällig. Flera av dessa utredningar pekar på behovet av en nationell krishanteringsfunktion. För att säkerställa att samhället i framtiden har god förmåga att hantera akuta krissituationer är det viktigt att ett nationellt krishanteringsorgan i linje med vad som föreslagits i Sårbarhets- och säkerhetsutredningen (SOU 2001:41) kan inrättas i Regeringskansliet. Att Regeringskansliet omedelbart kan hantera komplexa katastrofsituationer kan betyda skillnaden mellan liv och död i akuta situationer.
Krishanteringsorganet skall inte vara en självständig myndighet, utan ha en samordnande funktion. Organet skall aktiveras i allvarliga krissituationer där berörda myndigheter och andra aktörer inte förväntas klara situationen på egen hand.
Regeringen bör årligen i en skrivelse till riksdagen redovisa de regler, system, fasta rutiner, etc. för krishantering och krisberedskap som finns i Regeringskansliet. Regeringen bör även redovisa de övningar, seminarier och andra utbildningar etc. som genomförts under året.
Den medborgarkommission som tillsatts för att bl.a. granska regeringens agerande under flodvågskatastrofen skall i december år 2005 presentera förslag om eventuella framtida åtgärder för att förbättra svensk krishantering. Redan nu måste emellertid riksdagen skyndsamt försäkra sig om att det finns högsta möjliga krishanteringsberedskap på nationell nivå. Detta är av avgörande vikt för att säkerställa att svenska medborgare får bästa möjliga stöd i akuta krissituationer som kan inträffa närsomhelst framöver.
|
Stockholm den 25 januari 2005 |
|
|
Göran Lennmarker (m) |
|
|
Ola Sundell (m) |
Henrik von Sydow (m) |
|
Tobias Krantz (fp) |
Allan Widman (fp) |
|
Carl B Hamilton (fp) |
Ingvar Svensson (kd) |
|
Erling Wälivaara (kd) |
Else-Marie Lindgren (kd) |
|
Kerstin Lundgren (c) |
Eskil Erlandsson (c) |
|
Claes Västerteg (c) |