Socialutskottets betänkande
2004/05:SOU13
Ökad patientsäkerhet på läkemedelsområdet
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens proposition 2004/05:70 Ökad
patientsäkerhet på läkemedelsområdet, 13 motionsyrkanden som väckts med
anledning av propositionen samt 5 motionsyrkanden från allmänna
motionstiden 2004.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det bör inrättas ett nytt
personregister med uppgifter om de förskrivna läkemedel som hämtas ut
på apotek. Läkemedelsförteckningen skall föras av Apoteket AB. Syftet
med det nya registret är att avhjälpa problem som kan följa av bristande
information om en patients aktuella läkemedelssituation. Utskottet anser
i likhet med regeringen att registret skall författningsregleras särskilt
i en ny lag om läkemedelsförteckning. För att lagen skall omfatta
samtliga förvärv av läkemedel som sker med fullständig kostnadsreducering
föreslår utskottet dock en ändring i 1 § i regeringens förslag.
Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens bedömning att det bör
inrättas ett läkemedelsregister i form av ett hälsodataregister hos
Socialstyrelsen. Utskottet tillstyrker föreslagna ändringar i lagen
(1996:1156) om receptregister, bl.a. att Apoteket AB skall få redovisa
uppgifter som kan hänföras till en enskild person till Socialstyrelsen
utan den berörda personens samtycke. Även övriga lagförslag tillstyrks.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.
I betänkandet finns sju reservationer och ett särskilt yttrande.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Avslag på förslaget till lag om läkemedelsförteckning m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So7 yrkande 1 och 2004/05:So8.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)
2. Förbättrat stöd till patienter, förskrivare och farmaceuter
Riksdagen antar regeringens förslag tilla) lag om läkemedelsförteckning,
med den ändringen såvitt avser 1 § att bestämmelsen får den lydelse
som utskottet föreslår i bilaga 3,b) lag om ändring i lagen (1998:544)
om vårdregister.Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2004/05:70
i denna del och avslår motionerna 2004/05:So7 yrkande 2, 2004/05:So9
yrkandena 1 och 3, 2004/05:So10 yrkande 1, 2004/05:So234, 2004/05:So394
yrkande 18, 2004/05:So456, 2004/05:So481 och 2004/05:So605 yrkande 25.
Reservation 2 (fp, kd, c)
Reservation 3 (m)
3. Förbättrad ekonomisk och medicinsk uppföljning m.m.
Riksdagen avslår motion 2004/05:So9 yrkande 2.
4. Försäkringsbolags och arbetsgivares hantering av registerutdrag
Riksdagen avslår motion 2004/05:So9 yrkande 4.
Reservation 4 (m, fp, kd, c)
5. Nationellt läkemedelsregister
Riksdagen antar 3 § fjärde stycket samt 4 och 9 §§ i regeringens förslag
till lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister.Därmed bifaller
riksdagen proposition 2004/05:70 i denna del och avslår motion 2004/05:So7
yrkandena 3 och 4.
Reservation 5 (m)
6. Övriga lagändringar
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1996:1156) om receptregister i den mån lagförslaget inte omfattas av vad
utskottet föreslagit ovan.Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:70
i denna del.
7. Förslag rörande ställföreträdare för vuxna
Riksdagen avslår motion 2004/05:So7 yrkande 5.
Reservation 6 (m, kd)
8. Nationellt system för patientjournaler
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So7 yrkande 6 och 2004/05:So10
yrkande 2.
Reservation 7 (m, fp, kd, c)
Stockholm den 12 april 2005
På socialutskottets vägnar
Ingrid Burman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid Burman (v),
Chatrine Pålsson (kd), Kristina Zakrisson (s), Margareta Israelsson (s),
Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp), Conny Öhman (s),
Lars U Granberg (s), Catherine Persson (s), Anne Marie Brodén (m),
Kenneth Johansson (c), Christer Engelhardt (s), Magdalena Andersson (m),
Elina Linna (v), Jan Lindholm (mp), Marita Aronson (fp) och Lars Mejern
Larsson (s).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Till grund för förslagen i propositionen ligger betänkandet från
Utredningen om uppföljning inom läkemedelsområdet, Ökad patientsäkerhet på
läkemedelsområdet (SOU 2003:52).
Den 7 april 2005 lämnade tjänstemän från Socialdepartementet information
i ärendet till utskottet.
Utskottet uppvaktades av företrädare för Sveriges Farmacevtförbund den
22 mars 2005 och av företrädare för Apoteket AB den 12 april 2005.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en ny lag om läkemedelsförteckning. Lagen
innebär att ett nytt personregister inrättas. Registret kommer att
innehålla uppgifter om de förskrivna läkemedel som en viss patient hämtar
ut på apotek. Förteckningen skall föras av Apoteket AB. Själva registreringen
av uppgifter skall ske utan patientens medgivande. Tillgång till
uppgifterna är däremot beroende av patientens uttryckliga samtycke.
Uppgifterna i registret skall kunna användas av patienter, förskrivare och
farmaceuter på apotek. Den nya lagen innehåller vidare bestämmelser om
bl.a. ändamål, registerinnehåll, direktåtkomst, sökbegrepp, information,
rättelse och skadestånd. En följdändring till lagen föreslås i 6 §
lagen (1998:544) om vårdregister.
Regeringen anser att det bör inrättas ett läkemedelsregister i form av
ett hälsodataregister hos Socialstyrelsen. Med anledning härav föreslås
vissa ändringar i lagen (1996:1156) om receptregister. Ändringarna
innebär att redovisningen från Apoteket AB till Socialstyrelsen av
uppgifter som kan hänföras till en enskild person inte längre skall kräva
den berörda personens samtycke. Samtidigt begränsas redovisningen till
uppgifter för epidemiologiska undersökningar, forskning och framställning
av statistik inom hälso- och sjukvårdsområdet. I receptregisterlagen
föreslås vidare en ändring med innebörd att det blir möjligt för Apoteket
AB att elektroniskt spara recept för flera uttag under hela receptets
giltighetstid.
Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.
Utskottets överväganden
Förbättrat stöd till patienter, förskrivare och farmaceuter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag till ny lag om läkemedelsförteckning,
dock med den ändringen att 1 § får den lydelse som utskottet föreslår
i bilaga 3. Motioner vari framförs kritik mot förslaget, främst mot att
Apoteket AB skall föra registret, bör avslås. Riksdagen bör även avslå
motioner från allmänna motionstiden med hänvisning till att dessa får
anses i vart fall delvis tillgodosedda med regeringens förslag. Utskottet
avstyrker även motioner om att vidga läkemedelsförteckningens
användningsområde och om försäkringsbolags och arbetsgivares hantering av
registerutdrag.
Jämför reservationerna 1 (m, fp, kd, c), 2 (fp, kd, c), 3 (m) och 4 (m,
fp, kd, c).
Propositionen m.m.
Enligt regeringen förutsätter en god, säker och kostnadseffektiv vård
att patienten och förskrivaren i behandlingssituationen kan få korrekt
information om behandlingsalternativ, läkemedel, patientens aktuella
läkemedelsordinationer och om andra viktiga patientdata. Utvecklingen
på läkemedelsområdet har varit mycket dynamisk de senaste 50 åren, och
nya läkemedel står i dag för en betydande del av de terapeutiska framstegen.
Läkemedlen blir alltmer potenta och kräver ofta en långt driven
individuell dosanpassning. Detta innebär ökade krav på förskrivarens
kunskaper och behov av information om den enskilde patientens förhållanden.
Regeringen konstaterar att det i nuläget inte finns någon samlad
information om patientens läkemedelssituation tillgänglig. Att en förskrivare
inte har den fullständiga och korrekta bilden av patientens
läkemedelsförhållanden klar för sig när ett läkemedel skall förskrivas utgör
enligt regeringen en uppenbar hälsorisk för den enskilde patienten. En
brist på information om patientens läkemedelsförhållanden kan leda till
över- och underförskrivning samt direkt felaktig förskrivning, vilket
i sin tur kan leda till att patienten drabbas av sjukdom och lidande.
I
propositionen framhålls även behovet av aktuell information om patientens
läkemedelsförhållanden vid den farmakologiska kontroll som farmaceuter
gör innan ett förskrivet läkemedel kan lämnas ut från ett apotek. I
denna kontroll ingår främst bedömningar av risker för interaktioner och
överdoseringar samt en rimlighetsbedömning av kombinationer m.m. av
läkemedel.
Enligt regeringen måste förskrivarens och farmaceutens brist på information
beträffande patientens aktuella läkemedelssituation avhjälpas för att
de i sig självklara målen om högsta möjliga patientnytta och största
möjliga patientsäkerhet på läkemedelsområdet skall kunna uppfyllas.
Regeringen påpekar att Patientdatautredningen (dir. 2004:95) fram till
utgången av innevarande år arbetar med frågan om att inrätta ett system
med journalföring knuten till patienten och inte till den vårdenhet som
patienten besöker. Informationen skulle med patientens medgivande kunna
göras tillgänglig för förskrivare och farmaceuter. En sådan lösning
kräver emellertid omfattande lagändringar, och enligt regeringens mening
måste problemen som följer av bristen på information om patientens
läkemedelsförhållanden åtgärdas snarast.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att det skall inrättas ett
personregister i form av en läkemedelsförteckning. I syfte att stärka
skyddet för den enskildes integritet skall läkemedelsförteckningen
författningsregleras särskilt i en ny lag om läkemedelsförteckning.
Förteckningen skall föras av Apoteket AB och innehålla uppgifter avseende
de förskrivna läkemedel som en patient hämtar ut på apoteket.
Läkemedelsförteckningen får innehålla uppgifter om inköpsdag, vara, mängd,
dosering samt den registrerades namn och personnummer. Själva registreringen
skall få ske utan patientens medgivande, men uppgifterna i förteckningen
skall inte få göras tillgängliga för annan utan patientens uttryckliga
samtycke.
Läkemedelsförteckningen skall enligt förslaget endast få användas för
vissa angivna ändamål. Förskrivare föreslås få använda förteckningen
för att åstadkomma en säker framtida läkemedelsförskrivning för den
registrerade och för att bereda den registrerade vård eller behandling.
Förskrivare skall även få använda uppgifterna för att komplettera den
registrerades patientjournal. Vidare skall förteckningen få användas av
farmaceut på apotek för att underlätta den kontroll av läkemedel som
skall ske innan ett läkemedel lämnas ut från apotek. Regeringen anser
vidare att förteckningen skall få användas av de registrerade för att
underlätta deras läkemedelsanvändning.
Enligt förslaget i propositionen skall inte den enskildes samtycke krävas
för själva registreringen av uppgifterna i läkemedelsförteckningen.
Regeringen redovisar utförligt skälen härför. Bland annat anförs att
förskrivare och farmaceut måste kunna lita på att samtliga uthämtade
aktuella läkemedel finns med i förteckningen. Ett register som för vissa
patienter endast redovisar ett urval av de förskrivna läkemedel som
hämtats ut skulle av naturliga skäl inte fullt gå att lita på. Att
uppgifterna registreras utan den enskildes samtycke innebär vidare att
de finns registrerade i de fall patienten eller kunden är dement eller
förvirrad eller kommer in medvetslös på en akutmottagning. Sammanfattningsvis
anser regeringen att skälen för att tillåta att uppgifterna i en
läkemedelsförteckning registreras utan krav på den enskildes samtycke väger
tungt och att själva förtecknandet av uppgifterna därför skall få ske
utan krav på den enskilde patientens samtycke.
För att skydda den enskildes integritet anser regeringen emellertid att
tillgången till uppgifterna skall vara beroende av den enskildes samtycke.
Om samtycke inte kan lämnas får dock uppgifterna i förteckningen lämnas
ut till förskrivare om det är nödvändigt för att den registrerade skall
kunna få vård eller behandling som han eller hon oundgängligen behöver.
Att föreslå Apoteket AB som registerförare och personuppgiftsansvarig
enligt personuppgiftslagen faller sig enligt regeringen naturligt
eftersom registret skall innehålla uppgifter om läkemedel som hämtas ut
på apotek. Det är redan nu möjligt att skapa en förteckning med uppgifter
om samtliga förskrivna läkemedel som en patient hämtar ut från apotek.
Uppgifterna kan föras in i förteckningen oavsett var i landet läkemedlet
blivit förskrivet och oavsett om det förskrivits av en privat vårdgivare
eller i landstingets regi. Enligt regeringen är Apoteket AB den enda
källan från vilken en sådan fullständig information kan hämtas i dagsläget.
Det finns vidare ingen anledning att tro att Apoteket AB inte kan finna
de nödvändiga lösningarna för en säker och smidig överföring av uppgifterna
till hälso- och sjukvården. Apoteket AB:s personal kommer att ha
tystnadsplikt enligt 2 kap. 8 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på
hälso- och sjukvårdens område och får enbart lämna ut uppgifter i
registret i enlighet med vad som följer av den föreslagna lagen. Regeringen
finner att skälen för att låta Apoteket AB föra registret klart överväger
de skäl som kan anföras emot en sådan ordning.
När det gäller frågan om hur registret skall hanteras om apoteksmonopolet
upphör anförs i propositionen att det är omöjligt att förutse konsekvenserna
av alla tänkbara framtida scenarion. För det fall detaljhandelsmonopolet
behöver förändras och denna förändring inverkar på förutsättningarna
för registret, kommer regeringen dock att återkomma med de förslag som
är nödvändiga.
Motionerna
I motion So7 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) yrkas att riksdagen
beslutar att avslå regeringens förslag om att införa en läkemedelsförteckning
som placeras vid Apoteket AB (yrkande 1). Vidare yrkas att riksdagen
begär att regeringen snarast återkommer med förslag om att införa ett
samlat läkemedelsregister som hanteras av Socialstyrelsen (yrkande 2).
Motionärerna välkomnar införandet av en läkemedelsförteckning, inte
minst för att säkerställa äldres och kroniskt sjukas vårdkvalitet. Ett
flertal argument talar dock emot att lägga ansvaret för hanteringen av
förteckningen hos Apoteket AB. För det första ter det sig enligt
motionärerna onödigt att ha två huvudmän för register som i praktiken
innehåller ungefär samma information. Epidemiologiskt centrum (EpC) vid
Socialstyrelsen handhar redan i dag uppgifter som syftar till att
underlätta för landstingen och andra vårdgivare. För det andra är det
viktigt att förbereda en eventuell övergång till ett nationellt enhetligt
patientjournalsystem, vilket enligt motionärerna också bör hanteras av
EpC. Motionärerna kritiserar vidare att den föreslagna läkemedelsförteckningen
inte är avsedd att innehålla sådan för vårdgivaren viktig information
som indikationer och förskrivningsorsak samt att läkemedelsanvändning
som sker på annat sätt än via receptförskrivning inte inkluderas. Enligt
motionärerna borde det vara möjligt att komplettera ett läkemedelsregister
som administreras av EpC med information från Apoteket AB, eller
konkurrerande distributörer av läkemedel, om de läkemedel som faktiskt har
hämtats ut. Slutligen kritiserar motionärerna att regeringen inte har
tagit ställning till hur ett eventuellt upphävande av Apoteket AB:s
monopol skall hanteras. Om monopolet förklaras olagligt kommer kostnaderna
för läkemedelsförteckningen, ca 5 miljoner kronor, att vara bortkastade.
Förslaget är i vilket fall som helst inget annat än en temporär
övergångslösning i väntan på att Patientdatautredningen blir klar med sitt
arbete. Dessa resurser borde därför satsas på att inleda förberedelser
för att införa en mer permanent lösning, menar motionärerna.
I motion So8 av Ulla Löfgren och Maud Ekendahl (m) begärs ett
tillkännagivande om att föra in förskrivna läkemedel på ett s.k. smartkort.
Motionärerna föreslår att det i stället för ett register hos Apoteket
AB införs ett system med smartkort, där läkaren kan registrera och avläsa
medicineringen. Diskussionen kan därmed föras mellan läkare och patient
direkt. Enligt motionärerna kan kortet med fördel anslutas till ett
centralt register hos t.ex. Socialstyrelsen.
I motion So10 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande
om att landstingen bör handha läkemedelsförteckningen (yrkande 1). Genom
att läkemedelsförteckningen skall hanteras av Apoteket AB ges inte
landstingen möjlighet att utvärdera förskrivningen. Att olika vårdenheter
kan följa upp sitt handlande skulle även få stor betydelse för möjligheten
till en säkrare läkemedelshantering och medicinförbrukning inom äldrevården.
Även i motion So9 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande
om att landstingen bör vara registerförare (yrkande 3). Eftersom
apoteksmonopolet troligen kommer att avvecklas och Patientdatautredningen
skall komma med sina förslag, är enligt motionärernas mening Apoteket
AB inte på lång sikt lämpligt att föra registret. Möjligheterna att
knyta samman läkemedelsuppgifterna med övriga patientuppgifter av
betydelse för ett gott behandlingsresultat talar i stället för att
landstingen är lämpligast som registerförare. I motionen begärs vidare ett
tillkännagivande om att lagstiftning och tekniska system bör utformas
så att de kan fungera som en del i ett nationellt hälsonät, kopplat
till digitala journaler m.m. (yrkande 1). Motionärerna påpekar att det
i avvaktan på Patientdatautredningens kommande förslag om en samlad
journalföring, som kan inkludera all relevant information om den enskilde
patienten, är viktigt att se läkemedelsregistret i perspektivet av en
långsiktig förstärkning av informationshanteringen inom vård- och
omsorgssektorn. Vidare begärs ett tillkännagivande om att möjligheterna
att vidga registrets användningsområde till att även främja en effektivare
kontroll av felaktig läkemedelsförskrivning och utvärdering av läkemedel,
skyndsamt bör utredas (yrkande 2). Det föreslagna registret skall enligt
propositionen enbart användas i syfte att skydda patientsäkerheten. Mot
bakgrund av att läkemedelskostnaderna visar en mycket stark tendens
till ökning är det emellertid, enligt motionärernas mening, även av
största betydelse att förbättra möjligheterna till en korrekt och
effektiv läkemedelsanvändning. Registret skulle kunna tillföra
sjukvårdshuvudmännen information för en effektivare kontroll av felaktig
förskrivning. Vidare torde det kunna finnas en stor potential att förbättra
den systematiska utvärderingen av läkemedels effektivitet, biverkningar
och interaktion genom samkörning av data från det föreslagna registret
och patientjournaler. Slutligen yrkas i motionen att riksdagen av
regeringen begär förslag på åtgärder för att förebygga att registeruppgifterna,
genom patienternas eget agerande, används som selekteringsverktyg för
arbetsgivare, försäkringsgivare, m.fl. (yrkande 4). Individens rätt att
få ta del av sina egna registerutdrag kan enligt motionärerna medföra
att arbetsgivare och försäkringsgivare försöker utöva påtryckningar på
individen att förevisa utdrag från läkemedelsregistret, t.ex. i
anställningssituationer eller för tecknande av försäkring. Förebyggande
åtgärder kan exempelvis vara en tydlig lagstiftning mot denna typ av
påtryckningar eller att individen inte delges information i form av
pappersutskrift.
Följande fem motioner väcktes under allmänna motionstiden 2004.
I motion So456 av Cecilia Wikström (fp) begärs ett tillkännagivande om
införandet av läkemedelslistor inom äldrevården. Motionären anför att
många felförskrivningar och överdoseringar bland äldre patienter borde
kunna undvikas om det för patienterna fanns läkemedelslistor där alla
förskrivna mediciner fanns registrerade. Motionären efterlyser ett
lagförslag som kan råda bot på svårigheterna att upprätta läkemedelslistor
för användning inom äldrevården.
I motion So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande
om uppföljning och kontroll av förskrivningen av läkemedel, i synnerhet
till äldre i särskilda boenden (yrkande 25). Enligt motionärerna orsakar
felaktig läkemedelsanvändning stort lidande för den enskilde och
miljardkostnader för både företag och sjukvård. System och metoder måste
till för att möjliggöra en bättre uppföljning och kontroll av förskrivningen
av läkemedel.
I motion So234 av Torsten Lindström (kd) begärs ett tillkännagivande om
samordning av medicinering. Motionären tar upp problemet med att olika
läkare ovetande om varandras bedömningar till en och samma patient kan
förskriva samma medicin eller olika mediciner som kanske t.o.m. motverkar
varandra.
I motion So394 av Maud Olofsson m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande
om inrättandet av ett patientregister (yrkande 18). Motionärerna anser
att ett nationellt patientregister bör inrättas där de läkemedel en
patient använder sig av skall framgå. Registret skall kunna användas av
behörig medicinsk och farmaceutisk personal som arbetar med personen i
fråga. Patientens deltagande i registret skall dock kräva hans eller
hennes samtycke.
I motion So481 av Inger Lundberg m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande
om att ett förskrivarregister avseende utskrivning av receptbelagda
läkemedel bör upprättas. Registret skall enligt motionärerna ange vilken
läkare eller annan medicinskt ansvarig som har ordinerat medicin, som
sålts till och för människa på svenskt apotek. Registret förutsätts
dock inte ange till vilken patient som medicinen ordinerats.
Bakgrund
Utredningen om uppföljning inom läkemedelsområdet hade i uppdrag att se
över nuvarande och framtida behov av och möjligheter till medicinsk och
ekonomisk uppföljning inom läkemedelsområdet och vid behov föreslå
förbättringar. Utredningen tog bl.a. ställning till frågan huruvida
patienten själv skulle kunna vara bärare av sin läkemedelsinformation
genom s.k. smartkort. Utredningen konstaterade i sitt betänkande (SOU
2003:52 s. 89 f.) att en förutsättning för att ett system med ett
särskilt minneskort vid sidan av patientjournalen skall bli helt tillförlitligt
ur förskrivarsynpunkt är att patienten alltid företer kortet vid
förskrivningen eller vid uthämtning av läkemedlet på apotek. Enligt
utredningen var smartkort inte ett realistiskt alternativ för att dokumentera
patientens läkemedelsförskrivningar eller utköp av receptbelagda läkemedel
på apotek.
Utredningen skulle även överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att
tillgodose landstingens behov av förbättrade möjligheter till uppföljning.
Utredningen, vars förslag regeringen i stort sett har följt, konstaterade
när det gäller landstingens uppföljningsmöjligheter att den information
som i dag överförs från receptregistret till landstingen ger möjligheter
till en effektiv och meningsfull såväl ekonomisk som medicinsk uppföljning.
Om uppgifter om utköpta receptförskrivna läkemedel kunde knytas till
den enskilde patienten skulle visserligen möjligheterna till uppföljning
främjas ytterligare. Utredningen fann dock att skyddet för den personliga
integriteten vägde tyngre än samhällsintresset och lämnade därför inte
något förslag om förbättrade möjligheter till läkemedelsuppföljning för
landstingen.
Utredningen om personlig integritet i arbetslivet (dir. 1999:39) har
haft i uppdrag att se över behovet av lagstiftning eller andra åtgärder
för att stärka skyddet för den enskildes personliga integritet i
arbetslivet. I översynen har bl.a. ingått frågor om användning av drogtester
och andra medicinska kontroller samt inhämtande av personuppgifter om
en arbetstagares eller arbetssökandes hälsa eller droganvändning.
Utredningens betänkande, Personlig integritet i arbetslivet (SOU 2002:18),
är under beredning i Regeringskansliet.
Inom Regeringskansliet har ett uppdrag givits att analysera försäkringsbolagens
hantering av patientjournaler och annan information om den enskildes
hälsa. Mot bakgrund av analysen skall övervägas om det bör införas
begränsningar när det gäller försäkringsbolagens möjligheter att begära
att den som vill teckna en försäkring ger bolaget tillgång till information
från hälso- och sjukvården. Enligt uppgift från Justitiedepartementet
skall uppdraget redovisas under våren 2005.
Socialstyrelsen presenterade den 8 mars 2005 rapporten Vård och omsorg
om äldre - Lägesrapport 2004. Socialstyrelsen konstaterar flera
problemområden när det gäller äldres läkemedelsanvändning: brister i
dokumentationen och informationsöverföringen, bristande kontinuitet i
läkarkontakten, alltför oregelbunden översyn av läkemedelsanvändningen
samt otillräcklig utbildningsnivå bland personalen vid äldreboenden och
inom hemtjänsten. Socialstyrelsen anser att det framför allt gäller att
komma till rätta med problem som uppstår till följd av polyfarmaci samt
att kvaliteten i de äldres läkemedelsanvändning behöver förbättras.
Socialstyrelsen har i enkäter till landets samtliga verksamhetschefer
i öppen vård, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och ordförande i
läkemedelskommittéer ställt frågor om hur man följer upp äldre personers
läkemedelsanvändning. Studien visade att de flesta kände till
Socialstyrelsens nyligen utvecklade kvalitetsindikatorer, men att systematiska
läkemedelsgenomgångar ändå inte gjordes i någon större omfattning i
brist på tid och avsaknad av ekonomiska avtal.
Utskottets ställningstagande
Fullständig och korrekt information om en patients läkemedelssituation
är av avgörande betydelse för att förskrivare och farmaceuter skall
kunna uppnå högsta möjliga säkerhet och nytta för patienten. Utskottet
instämmer med regeringen att det är angeläget att snarast vidta åtgärder
för att lösa de problem som följer av bristen på sådan information.
Varken Patientdatautredningens arbete eller behandlingen i EG-domstolen
av detaljhandelsmonopolet utgör enligt utskottets mening tillräckliga
skäl att avvakta med sådana åtgärder. Utskottet ser mycket positivt på
regeringens förslag att inrätta en läkemedelsförteckning samt att reglera
denna särskilt i en ny lag. I motion So8 (m) anförs att ett system med
s.k. smartkort bör införas i stället för en läkemedelsförteckning.
Utskottet delar utredningens uppfattning att smartkort inte framstår som
ett realistiskt alternativ för att dokumentera patientens
läkemedelsförskrivningar eller utköp av läkemedel. Mot bakgrund av det anförda
avstyrker utskottet motionerna So7 (m) yrkande 1 och So8 (m).
Utskottet delar regeringens uppfattning att det faller sig naturligt
att tilldela Apoteket AB rollen som registerförare och personuppgiftsansvarig.
Redan i dag registrerar Apoteket AB uthämtade förskrivna läkemedel med
stöd av lagen (1996:1156) om receptregister. Företaget är i dagsläget
den enda källan från vilken fullständig sådan information kan hämtas.
Utskottet konstaterar vidare att regeringen har för avsikt att återkomma
med nödvändiga förslag för det fall eventuella kommande förändringar i
detaljhandelsmonopolet inverkar på förutsättningarna för registret.
Utskottet har inte heller några invändningar mot förslaget såvitt avser
vilka uppgifter som skall få registreras. Utskottet ser dock positivt
på att regeringen har för avsikt att låta utreda frågan huruvida uppgifter
även om förskrivare bör kunna registreras i förteckningen. Vidare skall
förutsättningarna för att införa ett system med koder för förskrivningsorsak
på recept utredas.
I motion So7 (m) yrkande 2 påpekas nackdelen med att läkemedelsförteckningen
enbart kommer att omfatta de förskrivna läkemedel som hämtas ut från
apotek. Utskottet instämmer naturligtvis i motionärernas och regeringens
uppfattning att det vore bra om förteckningen även kunde innehålla
uppgifter om läkemedel som tillhandahålls inom den slutna vården och vid
särskilda boenden, men konstaterar att detta inte är möjligt för tillfället.
Utskottet delar även uppfattningen i motion So9 (c) yrkande 1 att det
är viktigt att se läkemedelsförteckningen i perspektivet av en långsiktig
förstärkning av informationshanteringen inom vård- och omsorgssektorn.
Bland annat mot bakgrund av hur Patientdatautredningens uppdrag har
formulerats utgår utskottet dock från att regeringen har samma inställning.
Med köp av läkemedel avses enligt 1 § första stycket i förslaget till
lag om läkemedelsförteckning även förvärv av läkemedel med fullständig
kostnadsreducering enligt lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.
Under beredningen i utskottet har Socialdepartementet meddelat att en
ändring i den nämnda bestämmelsen bör göras. Bakgrunden härtill redovisades
för utskottet vid sammanträdet den 7 april 2005. Förslaget till 1 §
första stycket i den nya lagen om läkemedelsförteckning överensstämmer
i sak med utredningens förslag. Ärendet har beretts på sedvanligt sätt
inom Regeringskansliet med bl.a. remissomgång. Först efter överlämnandet
av propositionen till riksdagen påtalade en av de centrala remissinstanserna
på området behovet av att utvidga den nya lagens tillämpningsområde.
Anledningen härtill är att bestämmelser om kostnadsreducering vid förvärv
av läkemedel, förutom i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.,
även finns i bl.a. smittskyddslagen (2004:168) och lagen (1993:332) om
avgiftsfria sjukvårdsförmåner m.m. för vissa hiv-smittade. Fullständig
kostnadsreducering kan även gälla vissa läkemedel som är kostnadsfria
för vissa patientgrupper, såsom t.ex. för diabetiker som får insulin
kostnadsfritt. Enligt Socialdepartementet bör även förvärv av läkemedel
som sker med fullständig kostnadsreducering med stöd av andra bestämmelser
än enligt läkemedelsförmånslagen kunna dokumenteras i läkemedelsförteckningen.
Syftet med förteckningen är att på läkemedelsområdet åstadkomma största
möjliga nytta och säkerhet för patienterna. Detta förutsätter att
samtliga läkemedel som patienten hämtar ut på apotek kan dokumenteras i
läkemedelsförteckningen. Förteckningen kan annars skapa en falsk trygghet
för bl.a. förskrivarna och förlorar därmed sitt värde. Utskottet anser
att 1 § första stycket i regeringens förslag till lag om läkemedelsförteckning
bör ändras på sätt som föreslagits. Förslaget till ändring framgår av
bilaga 3.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens förslag till ny
lag om läkemedelsförteckning, dock med ovannämnda ändring i 1 §, liksom
förslaget till följdändring i 6 § lagen (1998:544) om vårdregister.
Motionerna So7 (m) yrkande 2, So9 (c) yrkandena 1 och 3 samt So10 (kd)
yrkande 1 avstyrks därmed. Motionerna So234 (kd), So394 (c) yrkande 18,
So456 (fp), So481 (s) och So605 (kd) yrkande 25 får anses i vart fall
delvis tillgodosedda med de framlagda förslagen och avstyrks på den
grunden.
I motion So9 (c) yrkande 2 anförs att möjligheterna att vidga förteckningens
användningsområde till att även främja en effektivare kontroll av
felaktig läkemedelsförskrivning och utvärdering av läkemedel bör utredas.
Utskottet konstaterar att det i Patientdatautredningens uppdrag bl.a.
ingår att redovisa och lämna förslag till hur landstingens möjligheter
till uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring, särskilt med avseende
på förskrivning och användning av läkemedel på förskrivar- och individnivå,
kan tillgodoses. Utredaren skall även överväga om ett register för
läkemedels ändamålsenlighet bör utformas och vid behov lämna förslag
till en reglering för ett sådant register hos Läkemedelsverket. Motionen
får därmed anses i stort sett tillgodosedd.
Inom Regeringskansliet övervägs för närvarande om det bör införas
begränsningar när det gäller försäkringsbolagens möjligheter att begära
att den som vill teckna en försäkring ger bolaget tillgång till information
från hälso- och sjukvården. Även betänkandet från Utredningen om personlig
integritet i arbetslivet är under beredning i Regeringskansliet. Enligt
utskottets mening bör resultatet av detta arbete inte föregripas. Motion
So9 (c) yrkande 4 avstyrks därmed.
Nationellt läkemedelsregister för forskning, epidemiologiska undersökningar
och framställning av statistik inom hälso- och sjukvårdsområdet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag till ändringar i lagen (1996:1156)
om receptregister. Motionsyrkanden rörande behovet av informerat samtycke
bör därmed avslås.
Jämför reservation 5 (m).
Propositionen
Regeringen anser att det bör inrättas ett läkemedelsregister i form av
ett hälsodataregister hos Socialstyrelsen. Regeringen avser att genom
en särskild förordning inrätta och ge närmare föreskrifter om
läkemedelsregistret.
Enligt 3 § första stycket 6 lagen (1996:1156) om receptregister får
receptregistret användas för registrering och redovisning till
Socialstyrelsen av uppgifter för medicinsk uppföljning, utvärdering,
kvalitetssäkring, epidemiologiska undersökningar, forskning och framställning
av statistik. Av fjärde stycket samma lagrum följer att det krävs att
den enskilde samtycker för att personnummer eller annan uppgift som kan
hänföras till honom eller henne skall få åtfölja uppgiftsredovisningen
från Apoteket AB till Socialstyrelsen. Regeringen föreslår i propositionen
en ändring med innebörd att den berörda personens samtycke inte längre
skall krävas.
De uppgifter som Apoteket AB med stöd av detta lagrum för över till
Socialstyrelsen tas i dag in i hälso- och sjukvårdens läkemedelsregister.
Detta register är inte något personregister eftersom det inte innehåller
uppgifter knutna till enskilda individer. För att pröva möjligheten att
införskaffa uppgifter från receptregistret till hälso- och sjukvårdens
läkemedelsregister med den enskildes samtycke genomförde Socialstyrelsen
ett pilotprojekt 1997. Av resultatet av projektet drog Socialstyrelsen
den slutsatsen att det inte var praktiskt lämpligt att genomföra
diskussioner om samtycke till informationsöverföring i samband med
läkarkonsultationen. Dessutom blev ett register med så låg andel deltagande
som ca 60 % och där patienter kunde välja att samtycka till
informationsöverföringen vid ett tillfälle och avstå vid ett annat inte
användbart
vid epidemiologisk uppföljning.
Genom lagen (1998:543) om hälsodataregister ges central förvaltningsmyndighet
inom hälso- och sjukvården möjlighet att utföra automatiserad behandling
av personuppgifter i hälsodataregister (1 §). Något hälsodataregister
i form av ett läkemedelsregister finns inte i dag. Enligt regeringens
mening begränsar frånvaron av ett sådant nationellt läkemedelsregister
som innehåller individbaserade uppgifter om läkemedelsuttag vid apoteken
i olika avseenden möjligheterna till värdefull forskning på läkemedelsområdet.
Genom ett parallellt utnyttjande av redan befintliga hälsodataregister
och ett nytt läkemedelsregister skulle unika forskningsmöjligheter skapas,
menar regeringen.
Nuvarande hälsodataregister bygger på principen att uppgifter som ingår
i respektive register är knutna till en angiven person och tillförs
registret utan krav på att den enskilde personen har lämnat sitt samtycke.
Detta gäller samtliga hälsodataregister utom biverkningsregistret, dvs.
även patientregistret som innehåller långtgående uppgifter om patienter
intagna för sluten vård. Det har gjorts en avvägning mellan den nytta
som både i ett snävt personperspektiv och i ett brett samhällsperspektiv
är förbunden med registret och det integritetsproblem som kan vara
förknippat med att finnas i ett register. Vid den avvägningen har man
funnit att nyttan med registren väger över och att man som enskild får
tåla det intrång som registreringen kan upplevas som.
Tillgången till ett läkemedelsregister skulle enligt propositionen vara
till stort gagn för genomförande av forskning och epidemiologiska
undersökningar på läkemedelsområdet. Någon uttömmande kunskap om ett
läkemedel finns inte när det blir tillgängligt för behandling av patienter.
En fortlöpande uppföljning av förskrivning och användning är därför
nödvändig. Studier av risker och effekter på lång sikt av läkemedelsbehandling
är särskilt viktiga. Dessa studier bedrivs i syfte att stärka kunskapen
om och erfarenheterna av läkemedelsanvändning och ytterst för att den
enskilde patienten skall få bästa möjliga vård och behandling. Regeringen
drar den slutsatsen att ett läkemedelsregister av här diskuterat slag
skulle vara av stor betydelse för alla som är i behov av läkemedelsbehandling.
Med beaktande av den ökande användningen av läkemedel som är alltmer
potenta och den nytta som ett läkemedelsregister skulle kunna ha finner
regeringen att övervägande skäl talar för att uppgifter om uthämtade
läkemedel på apotek skall tas in i ett nationellt register utan krav på
den berörda personens samtycke.
Regeringen föreslår vidare en ändring i 3 § första stycket 6 lagen
(1996:1156) om receptregister varigenom ändamålet för registret inskränks.
Registrering och redovisning till Socialstyrelsen skall fortsättningsvis
endast få ske av uppgifter för epidemiologiska undersökningar, forskning
och framställning av statistik inom hälso- och sjukvårdsområdet. I samma
paragraf (första stycket 7) föreslås även en ändring med innebörd att
det blir möjligt för Apoteket AB att elektroniskt spara recept för flera
uttag under hela receptets giltighetstid.
Motionen
I motion So7 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs tillkännagivanden
dels om behovet av informerat samtycke (yrkande 3), dels om vikten av
informationsinsatser (yrkande 4). Motionärerna motsätter sig av
integritetsskäl att receptregisterlagen ändras så att information kan
överföras till Socialstyrelsens läkemedelsregister utan patienternas
samtycke. Motionärerna inser de problem som kan finnas med informerat
samtycke men anser att mer rationella vägar skall prövas för att ge
patienter möjlighet att samtycka till registrering av läkemedelsanvändning.
Motionärerna påtalar vikten av informationsinsatser i syfte att underlätta
för läkemedelskonsumenterna att ta ställning till om de vill ingå i ett
läkemedelsregister.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar inrättandet av ett läkemedelsregister i form av ett
hälsodataregister hos Socialstyrelsen. I motion So7 (m) yrkande 3
ifrågasätts att uppgifter med anknytning till en viss person skall kunna
tillföras registret oavsett om den enskilde samtycker härtill eller
inte. Utskottet kan konstatera att nuvarande krav på samtycke för att
Apoteket skall kunna överföra individanknutna uppgifter från receptregistret
till Socialstyrelsen har medfört att något rikstäckande register över
läkemedelsköpen inte har kunnat byggas upp. En genomförd pilotstudie
har visat att det i den kliniska vardagen inte gått att få sådant
samtycke i tillräcklig utsträckning för att registret skall vara användbart
vid epidemiologisk uppföljning. Utskottet delar regeringens bedömning
att tillgången till ett nationellt läkemedelsregister med individbaserade
uppgifter om läkemedelsuttag vid apoteken skulle vara av så stor nytta
såväl för samhället som för den enskilde patienten att intresset att
skydda den enskildes integritet får stå tillbaka. Samtycke från den
berörda personen skall därför inte längre krävas för överföring av sådana
uppgifter till Socialstyrelsen. Mot bakgrund av det anförda bör riksdagen
anta regeringens förslag till ändring i 3 § fjärde stycket lagen
(1996:1156) om receptregister och till följdändringar i 4 och 9 §§ samma
lag. Motion So7 (m) yrkandena 3 och 4 bör därmed avslås.
Utskottet tillstyrker även regeringens förslag till ändring i 3 § första
stycket lagen (1996:1156) om receptregister.
Övriga frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om att regeringen bör återkomma med förslag
dels om ställföreträdare för vuxna, dels rörande ett nationellt
patientjournalsystem. Utskottet hänvisar till pågående arbete i
Regeringskansliet
respektive Patientdatautredningen.
Jämför reservationerna 6 (m, kd) och 7 (m, fp, kd, c).
Motionerna
I motion So7 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs ett
tillkännagivande om vad som anförs om ställföreträdarfrågan (yrkande 5).
Motionärerna påpekar att gode män, förvaltare eller anhöriga i dag inte
har behörighet att i alla de situationer som propositionen berör föra
patientens talan. Motionärerna kräver att regeringen snarast återkommer
med ett förslag som slutligt löser ställföreträdarfrågan. Slutligen
begärs ett tillkännagivande om behovet av ett nationellt system för
patientjournaler (yrkande 6). Eftersom Moderaterna förespråkar en statlig
finansiering av sjukvården faller det sig enligt motionärerna naturligt
att ett enhetligt journalsystem i framtiden hanteras av Socialstyrelsen
i samarbete med vårdgivarna. Motionärerna hänvisar till Patientdatautredningens
uppdrag.
Även i motion So10 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande
om behovet av en sjukvårdsgemensam läkemedelsjournal som fungerar inom
hela den svenska sjukvården (yrkande 2). Motionärerna vill på sikt se
ett system med enhetliga patientjournaler som bl.a. inkluderar
läkemedelsförskrivning. Motionärerna åberopar Patientdatautredningens uppdrag
och anför att regeringen bör återkomma till riksdagen med en strategi
för att införa heltäckande, elektroniska patientjournaler.
Propositionen
I propositionen (s. 32) redogörs för de speciella problem som uppkommer
när en person på grund av medvetslöshet, psykisk störning, sjukdom eller
liknande förhållanden saknar förmåga att samtycka på sätt som krävs.
Denna situation är inte ovanlig, särskilt inte inom akutsjukvården. Det
påpekas att det inte sällan rör sig om personer som intar flera läkemedel
och som därmed tillhör den grupp som skulle ha störst nytta av att
förskrivaren fick tillgång till deras läkemedelslista. Regeringen nämner
det nyligen framlagda betänkandet Frågor om förmyndare och ställföreträdare
för vuxna (SOU 2004:112), vari ett antal lagförslag lämnas avseende bl.
a. förbättrade stödformer för vuxna som saknar mental förmåga att ta
ställning i en rättslig angelägenhet (bristande beslutskompetens).
Exempel på lagförslag som lämnats i betänkandet är en ny lag om
ställföreträdare för vuxna med bristande beslutsförmåga inom hälso- och
sjukvården samt en ny lag om framtidsfullmakter m.m. och om behörighet
i vissa fall för anhöriga. Regeringens bedömning är dock att genomförandet
av de lagar som föreslås i betänkandet kommer att dröja så länge att
det inte finns skäl att avvakta med genomförandet av de förbättringar
i patientsäkerheten som läkemedelsförteckningen kommer att innebära.
Frågan om samtycke för personer som själva saknar mental förmåga att
samtycka får enligt regeringen därmed lösas på annat sätt. För de fall
god man eller förvaltare enligt 11 kap. 4 eller 7 § föräldrabalken
förordnats eller annan ställföreträdare med beslutanderätt i fråga om
personliga angelägenheter finns, kan ställföreträdaren ta ställning i
frågan om samtycke. Det kan även finnas fall då god man eller förvaltare
inte finns utsedda, inte har behörighet i frågan eller inte kan nås. Om
i ett sådant läge en förskrivare snabbt behöver tillgång till en persons
läkemedelsförteckning för att kunna ge denne den vård eller behandling
som han eller hon oundgängligen behöver, skall uppgifterna enligt
regeringens mening ändå kunna lämnas ut till förskrivaren. Förskrivaren
är då skyldig att dokumentera åtkomsten till läkemedelsförteckningen,
skälen till att samtycke inte kunnat inhämtas, varför det förelegat ett
oundgängligt behov av vård eller behandling samt varför läkemedelsuppgifterna
varit nödvändiga för att tillgodose detta behov.
Pågående arbete
Enligt uppgift från Justitiedepartementet är betänkandet Frågor om
förmyndare och ställföreträdare för vuxna (SOU 2004:112) för närvarande
föremål för remissbehandling. Remisstiden går ut den 15 juni 2005.
Den tidigare nämnda Patientdatautredningen (S 2003:03) har genom
tilläggsdirektiv (dir. 2004:95) fått i uppdrag att se över hur behandlingen
av personuppgifter inom hälso- och sjukvården regleras samt lämna förslag
till en väl fungerande och sammanhängande reglering på området. Utredaren
skall bl.a. överväga frågor som rör elektroniska patientjournaler samt
överföring av uppgifter både mellan olika organisatoriska vårdenheter
inom den offentliga hälso- och sjukvården och mellan den offentliga
hälso- och sjukvården och verksamhet som bedrivs av andra än landsting.
Utredaren skall analysera förutsättningarna för och nyttan av att skapa
en för samtliga vårdgivare sammanhållen journal för varje patient, på
nationell nivå eller på landstingsnivå. Utredaren skall utgå från att
all journalhantering i framtiden i huvudsak skall vara elektronisk.
Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2005.
Utskottets ställningstagande
Utskottet utgår från att regeringen återkommer med förslag till riksdagen
efter vederbörlig beredning av förslagen från Utredningen om förmyndare,
gode män och förvaltare. Något sådant tillkännagivande till regeringen
som begärs i motion So7 (m) yrkande 5 anser utskottet inte nödvändigt.
Motionen avstyrks.
Enligt utskottets mening bör riksdagen inte heller föregripa kommande
förslag från Patientdatautredningen. Även motionerna So7 (m) yrkande 6
och So10 (kd) yrkande 2 bör därför avslås.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Avslag på förslaget till lag om läkemedelsförteckning m.m., punkt 1
(m, fp, kd, c)
av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin
Heinemann (fp), Anne Marie Brodén (m), Kenneth Johansson (c), Magdalena
Andersson (m) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om läkemedelsförteckning
och till lag om ändring i lagen (1998:544) om vårdregister. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:So7 yrkande 1 och avslår motion
2004/05:So8.
Ställningstagande
Vi ställer oss positiva till att införa en läkemedelsförteckning vari
de läkemedel som enskilda patienter hämtar ut på apotek registreras. Av
olika skäl är det emellertid olämpligt att låta Apoteket AB vara
registerförare. Förslaget till lag om läkemedelsförteckning och förslaget
till följdändring i lagen (1998:544) om vårdregister bör därför avslås.
2. Förbättrat stöd till patienter, förskrivare och farmaceuter, punkt
2 (fp, kd, c)
av Chatrine Pålsson (kd), Kerstin Heinemann (fp), Kenneth Johansson
(c) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen antar regeringens förslag till
a) lag om läkemedelsförteckning, med den ändringen såvitt
avser 1 § att bestämmelsen får den lydelse som utskottet föreslår i
bilaga 3,
b) lag om ändring i lagen (1998:544) om vårdregister.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservation 2.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:So9 yrkandena 1
och 3, 2004/05:So10 yrkande 1, 2004/05:So394 yrkande 18, 2004/05:So456
och 2004/05:So605 yrkande 25, bifaller delvis proposition 2004/05:70 i
denna del och avslår motionerna 2004/05:So7 yrkande 2, 2004/05:So234
och 2004/05:So481.
Ställningstagande
Det är angeläget att förbättra patientsäkerheten på läkemedelsområdet.
Vi välkomnar därför inrättandet av en läkemedelsförteckning. Enligt
vår mening bör emellertid landstingen föra registret. Apoteksmonopolets
framtid är osäker, bl.a. på grund av EG-domstolens granskning. Det finns
inte några tekniska hinder mot att informationen förmedlas från Apoteket
AB till någon annan huvudman. Genom att låta landstingen föra registret
ges de möjlighet att följa upp läkemedelsförskrivningarna. Möjligheterna
att knyta samman läkemedelsuppgifterna med övriga patientuppgifter av
betydelse för ett gott behandlingsresultat talar också för att landstingen
är lämpligast som registerförare. Vi anser att uppgifter om förskrivningsorsak,
diagnoser, allergier, mål för behandlingen m.m. på sikt skall kunna
dokumenteras i läkemedelsförteckningen.
En bättre uppföljning och kontroll av förskrivningen av läkemedel är
nödvändig. Inte minst inom äldrevården är det viktigt att ha så fullständig
information som möjligt om patienternas läkemedelssituation då det är
vanligt att dessa personer använder flera olika slags läkemedel samtidigt.
Vi anser att exempelvis läkemedelslistor bör kunna användas i större
omfattning inom äldrevården.
Läkemedelsförteckningen måste ses i perspektivet av en långsiktig
förstärkning av informationshanteringen inom vård- och omsorgssektorn.
Både lagstiftning och tekniska system bör utformas så att de kan fungera
som en del i ett nationellt hälsonät, kopplat till digitala journaler
m.m.
Eftersom det trots allt är angeläget att en läkemedelsförteckning så
snart som möjligt kan komma i bruk, och mot bakgrund av att Apoteket AB
redan torde vara relativt väl förberett för att införa det aktuella
registret, anser vi att riksdagen tills vidare bör anta förslaget till
lag om läkemedelsförteckning, dock med den ändring som utskottet föreslår
i bilaga 3. Även följdändringen i lagen (1998:544) om vårdregister bör
därmed antas. Regeringen bör dock snarast återkomma med förslag i
enlighet med vad som anförts.
Vad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.
3. Förbättrat stöd till patienter, förskrivare och farmaceuter, punkt
2 (m)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie Brodén (m) och Magdalena
Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen antar regeringens förslag till
a) lag om läkemedelsförteckning, med den ändringen såvitt
avser 1 § att bestämmelsen får den lydelse som utskottet föreslår i
bilaga 3,
b) lag om ändring i lagen (1998:544) om vårdregister.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:So7
yrkande 2, 2004/05:So9 yrkande 1, 2004/05:So456 och 2004/05:So605 yrkande
25, bifaller delvis proposition 2004/05:70 i denna del och avslår
motionerna 2004/05:So9 yrkande 3, 2004/05:So10 yrkande 1, 2004/05:So234,
2004/05:So394 yrkande 18 och 2004/05:So481.
Ställningstagande
Vi välkomnar införandet av en läkemedelsförteckning, inte minst för att
säkerställa äldres och kroniskt sjukas vårdkvalitet. Enligt vår mening
bör dock läkemedelsförteckningen föras av Socialstyrelsen. Ett flertal
argument talar emot regeringens förslag att placera läkemedelsförteckningen
hos Apoteket AB. För det första ter det sig onödigt att ha två huvudmän
för register som i praktiken innehåller ungefär samma information.
Epidemiologiskt centrum (EpC) vid Socialstyrelsen handhar redan i dag
uppgifter som syftar till att underlätta för landstingen och andra
vårdgivare. Det rör sig exempelvis om kvalitetsregister och kostnadsdatabaser
som utgör underlag för prestationsersättningssystem i landstingen. För
det andra är det viktigt att förbereda en eventuell övergång till
nationella enhetliga patientjournaler. Eftersom vi moderater förespråkar
en statlig finansiering av sjukvården faller det sig naturligt att ett
enhetligt journalsystem i framtiden hanteras av Socialstyrelsen i
samarbete med vårdgivarna. Vi kan vidare konstatera att regeringen inte
har tagit ställning till hur ett eventuellt upphävande av Apoteksmonopolet
skall hanteras. Om apoteksmonopolet förklaras olagligt kommer kostnaderna
för läkemedelsförteckningen, ungefär 5 miljoner kronor, att vara
bortkastade. Den lösning som regeringen föreslår är i vilket fall som helst
inget annat än en temporär övergångslösning i väntan på att
Patientdatautredningen blir klar.
En bättre uppföljning och kontroll av förskrivningen av läkemedel är
nödvändig. Inte minst inom äldrevården är det viktigt att ha så fullständig
information som möjligt om patienternas läkemedelssituation då det är
vanligt att dessa personer använder flera olika slags läkemedel samtidigt.
Vi anser det därför angeläget att även läkemedel som tillhandahålls t.
ex. vid särskilda boenden så småningom skall kunna dokumenteras i
läkemedelsförteckningen. Även läkemedelslistor bör kunna användas i större
omfattning inom äldrevården.
Det är också viktigt att vidta åtgärder för att möjliggöra registrering
även av indikationer och förskrivningsorsak samt för att kunna dokumentera
läkemedelsanvändning som sker på annat sätt än via receptförskrivning.
Mer än 10 % av de totala läkemedelskostnaderna hänförs till behandling
i slutenvård eller via rekvisition i samband med poliklinisk behandling.
Läkemedelsförteckningen måste ses i perspektivet av en långsiktig
förstärkning av informationshanteringen inom vård- och omsorgssektorn.
Både lagstiftning och tekniska system bör utformas så att de kan fungera
som en del i ett nationellt hälsonät, kopplat till digitala journaler
m.m.
Eftersom det trots allt är angeläget att en läkemedelsförteckning så
snart som möjligt kan komma i bruk, och mot bakgrund av att Apoteket AB
redan torde vara relativt väl förberett för att införa det aktuella
registret, anser vi att riksdagen tills vidare bör anta förslaget till
lag om läkemedelsförteckning, dock med den ändring som utskottet föreslår
i bilaga 3. Även följdändringen i lagen (1998:544) om vårdregister bör
därmed antas. Regeringen bör dock snarast återkomma med förslag i
enlighet med vad som anförts.
Vad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.
4. Försäkringsbolags och arbetsgivares hantering av registerutdrag,
punkt 4 (m, fp, kd, c)
av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin
Heinemann (fp), Anne Marie Brodén (m), Kenneth Johansson (c), Magdalena
Andersson (m) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:So9
yrkande 4.
Ställningstagande
Medicinsk information om individer kan vara åtråvärd för t.ex. arbetsgivare
och försäkringsbolag. Det finns goda möjligheter att förhindra att
arbetsgivare och försäkringsgivare kan få direkt tillgång till
läkemedelsförteckningen. Individens rätt att få ta del av sina egna
registerutdrag
kan emellertid få till följd att arbetsgivare och försäkringsgivare
försöker utöva påtryckningar på individen att förevisa utdrag från
läkemedelsförteckningen, t.ex. i anställningssituationer eller för
tecknande av försäkring. Vi anser att regeringen bör återkomma med förslag
på åtgärder för att förebygga att registeruppgifter på detta sätt används
som selekteringsverktyg. Det kan t.ex. handla om att i lag förbjuda
denna typ av påtryckningar eller om att delgivningen till individen
inte skall få ske i form av pappersutskrift.
Vad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.
5. Nationellt läkemedelsregister, punkt 5 (m)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie Brodén (m) och Magdalena
Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen avslår 3 § fjärde stycket samt 4 och 9 §§ i regeringens
förslag till lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:So7 yrkandena 3 och 4 samt avslår
proposition 2004/05:70 i denna del.
Ställningstagande
Vi ställer oss positiva till regeringens förslag om att införa ett
nationellt läkemedelsregister för forskning, epidemiologiska undersökningar
och framställning av statistik inom hälso- och sjukvårdsområdet. Vi
motsätter oss emellertid av integritetsskäl att receptregisterlagen
ändras så att information kan överföras till Socialstyrelsen utan
patienternas samtycke. Vi inser visserligen de problem som kan finnas med
informerat samtycke och konstaterar i likhet med regeringen att de
metoder som hittills har prövats för att bygga upp register som kan
användas i forskningssyfte visat sig föga framgångsrika. Enligt vår mening
bör dock mer rationella vägar prövas för att ge patienter möjlighet att
samtycka till registrering av läkemedelsanvändning. Bland annat behövs
det informationsinsatser som underlättar för läkemedelskonsumenterna
att ta ställning till om de vill ingå i ett läkemedelsregister eller ej.
Riksdagen bör därmed avslå regeringens förslag i denna del.
6. Förslag rörande ställföreträdare för vuxna, punkt 7 (m, kd)
av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie
Brodén (m) och Magdalena Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservation 6. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:So7
yrkande 5.
Ställningstagande
Gode män, förvaltare och anhöriga har i dag inte behörighet att i alla
de situationer som propositionen berör föra patientens talan. I
propositionen konstaterar regeringen att genomförandet av de lagar som
föreslås i det betänkande som nyligen presenterats av Utredningen om
förmyndare, gode män och förvaltare kommer att dröja. Vi vill därför
återigen framhålla vikten av att regeringen snarast möjligt återkommer
till riksdagen med förslag som slutligt löser ställföreträdarfrågan.
Vad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.
7. Nationellt system för patientjournaler, punkt 8 (m, fp, kd, c)
av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin
Heinemann (fp), Anne Marie Brodén (m), Kenneth Johansson (c), Magdalena
Andersson (m) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservation 7. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:So7
yrkande 6 och 2004/05:So10 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi vill på sikt se ett nationellt system för patientjournaler. Systemet
bör bygga på elektronisk journalföring knuten till patienten och inte
till den vårdenhet som patienten besöker. Ett sådant system skulle kunna
innebära en möjlighet att samla all information om den enskilde, bl.a.
uppgifter om dennes läkemedelsförhållanden, på ett ställe. Genom
patientens medgivande kan informationen komma förskrivare och farmaceuter
till del. Vi är medvetna om det uppdrag som Patientdatautredningen för
närvarande arbetar med men anser att regeringen snarast möjligt bör
återkomma till riksdagen med en strategi för att införa heltäckande,
elektroniska patientjournaler.
Vad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.
Särskilt yttrande
Förbättrad ekonomisk och medicinsk uppföljning (c)
Kenneth Johansson (c) anför:
Den föreslagna läkemedelsförteckningen skall enligt propositionen endast
användas i syfte att skydda patientsäkerheten. I huvudsak anser jag
detta vara en riktig uppfattning. Mot bakgrund av att läkemedelskostnaderna
visar en mycket stark tendens till ökning är det emellertid även av
största betydelse att förbättra möjligheterna till en korrekt och
effektiv läkemedelsanvändning. Det är också tänkbart att registret skulle
kunna tillföra sjukvårdshuvudmännen information, som kan bidra till en
effektivare kontroll av felaktig läkemedelsförskrivning. Vidare torde
det finnas en stor potential att förbättra den systematiska utvärderingen
av läkemedels effektivitet, biverkningar och interaktion genom samkörning
av data från den föreslagna läkemedelsförteckningen och patientjournaler.
Jag är införstådd med att det i Patientdatautredningens uppdrag ingår
att bl.a. se över frågan om landstingens möjligheter till uppföljning,
utvärdering och kvalitetssäkring. Jag avstår därför från att reservera
mig men kommer att noga följa vad som händer på området och förbehåller
mig rätten att återkomma.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:70 Ökad patientsäkerhet på läkemedelsområdet:
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om läkemedelsförteckning,
lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister,
lag om ändring i lagen (1998:544) om vårdregister.
Följdmotioner
2004/05:So7 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):
1. Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om att införa
en läkemedelsförteckning som placeras vid Apoteket AB i enlighet med
vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med förslag
om att införa ett samlat läkemedelsregister som hanteras av Socialstyrelsen
i enlighet med vad som anförs i motionen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om behovet av informerat samtycke.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om vikten av informationsinsatser.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om ställföreträdarfrågan.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om behovet av ett nationellt system för patientjournaler.
2004/05:So8 av Ulla Löfgren och Maud Ekendahl (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att föra in förskrivna läkemedel på ett smartcard.
2004/05:So9 av Kenneth Johansson m.fl. (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att lagstiftning och tekniska system bör utformas så
att de kan fungera som en del i ett nationellt hälsonät, kopplade till
digitala journaler m.m.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att möjligheterna att vidga registrets användningsområde
till att även främja en effektivare kontroll av felaktig läkemedelsförskrivning
och utvärdering av läkemedel skyndsamt bör utredas.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att landstingen bör vara registerförare.
4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag på åtgärder
för att förebygga att registeruppgifterna, genom patienternas eget
agerande, används som selekteringsverktyg för arbetsgivare, försäkringsgivare
m.fl.
2004/05:So10 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att landstingen bör handha läkemedelsförteckningen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en sjukvårdsgemensam läkemedelsjournal som
fungerar inom hela den svenska sjukvården.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:So234 av Torsten Lindström (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om samordning av medicinering.
2004/05:So394 av Maud Olofsson m.fl. (c):
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om inrättandet av ett patientregister.
2004/05:So456 av Cecilia Wikström (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om införandet av läkemedelslistor inom äldrevården.
2004/05:So481 av Inger Lundberg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ett förskrivarregister avseende utskrivning av receptbelagda
läkemedel bör upprättas.
2004/05:So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd):
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om uppföljning och kontroll av förskrivningen av läkemedel,
i synnerhet till äldre i särskilda boenden.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Utskottets lagförslag
Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till lag om
läkemedelsförteckning
Regeringens förslag Utskottets förslag
1 § Apoteket Aktiebolag skall för de ändamål som anges i 3 § utföra
automatiserad behandling av personuppgifter i ett särskilt register
över köp av förskrivna läkemedel (läkemedelsförteckning). Med köp avses
i denna lag även förvärv av läkemedel med fullständig kostnadsreducering
enligt lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. 1 § Apoteket Aktiebolag
skall för de ändamål som anges i 3 § utföra automatiserad behandling av
personuppgifter i ett särskilt register över köp av förskrivna läkemedel
(läkemedelsförteckning). Med köp avses i denna lag även förvärv av
läkemedel med fullständig kostnadsreducering.
Apoteket Aktiebolag är personuppgiftsansvarigt för den behandling som
avses i första stycket.