Miljö- och jordbruksutskottets betänkande
2004/05:MJU15

En effektivare miljöprövning


Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:129
En effektivare miljöprövning jämte en följdmotion med sju yrkanden.
Därutöver behandlas drygt 100 motionsyrkanden från allmänna motionstiden
2003 och 2004.
I propositionen föreslår regeringen flera ändringar av miljöprövningen.
Ett förslag rör miljöbalkens bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar.
Ett annat handlar om att förenkla prövningen när redan prövade
verksamheter behöver ändras eller byggas ut.
Regeringen föreslår vidare att regeringen skall få föreskriva att vissa
mindre vattenverksamheter skall vara anmälningspliktiga. Ett annat
förslag är att täkter skall prövas enligt samma bestämmelser som gäller
för övriga miljöfarliga verksamheter.
Regeringens obligatoriska tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. 1 §
miljöbalken bör enligt förslaget i fortsättningen endast gälla stora
infrastrukturprojekt, anläggningar för kärnteknisk verksamhet samt
anläggningar för att bryta uranhaltigt material eller andra ämnen som
kan användas för framställning av kärnbränsle. För de verksamheter som
inte längre skall omfattas av regeringens obligatoriska tillåtlighetsprövning
kommer regeringen att kunna förbehålla sig prövningen. Enligt förslaget
kommer kommunerna att ha ett starkt inflytande över vilka verksamheter
som skall prövas av regeringen.
Regeringen föreslår att lagändringarna träder i kraft den 1 augusti
2005.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag och avslår
samtliga följdmotionens yrkanden.
I motionerna från allmänna motionstiden 2003 och 2004 lämnas förslag
som framför allt avser förändringar i miljöbalken. Här ingår bl.a. ett
stort antal förslag som gäller strandskyddet och allemansrätten.
Uskottet avstyrker även dessa förslag.
I ärendet finns 29 reservationer och 4 särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.      En effektivare miljöprövning
Riksdagen antar regeringens förslag till1. lag om ändring i miljöbalken,
med den ändringen att i 24 kap. 7 § som ett andra stycke läggs till
"En ansökan om sådan prövning som avses i första stycket får även göras
av en kommun i den utsträckning kommunen har övertagit tillsynen med
stöd av 26 kap. 3 § fjärde stycket. Har tillståndet meddelats av
länssstyrelsen, görs ansökan hos länsstyrelsen.",2. lag om ändring i
luftfartslagen (1957:297), med den ändringen att i sjätte stycket efter
orden "När det förutom" läggs till "enligt" omedelbart före "detta
kapitel",3. lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa åtgärder för
utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m.,4. lag om ändring i lagen
(1966:314) om kontinentalsockeln,5. lag om ändring i väglagen (1971:948),
6. lag om ändring i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och
avlysning av allmän farled och allmän hamn,7. lag om ändring i lagen
(1985:620) om vissa torvfyndigheter,8. lag om ändring i plan- och
bygglagen (1987:10),9. lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av
järnväg,10. lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,11.
lag om ändring i lagen (1998:811) om införande av miljöbalken,12. lag
om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2004/05:129 och avslår
motion 2004/05:MJ23 yrkandena 1-7.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2.      Strandskydd
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ201, 2003/04:MJ214, 2003/04:MJ223,
2003/04:MJ277, 2003/04:MJ281, 2003/04:MJ296, 2003/04:MJ305, 2003/04:MJ336
yrkandena 1-3, 2003/04:MJ353 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ378, 2003/04:MJ397
yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ404 yrkande 12, 2003/04:MJ465, 2003/04:MJ468,
2003/04:N344 yrkande 3, 2003/04:Bo254 yrkande 6, 2003/04:Bo257 yrkande
9, 2003/04:Bo258 yrkande 12, 2003/04:Bo260 yrkande 2, 2003/04:Bo263
yrkande 29, 2004/05:MJ202, 2004/05:MJ213, 2004/05:MJ255, 2004/05:MJ269,
2004/05:MJ275, 2004/05:MJ377, 2004/05:MJ382, 2004/05:MJ384, 2004/05:MJ415,
2004/05:MJ489 yrkandena 1-3, 2004/05:MJ493, 2004/05:MJ517, 2004/05:N397
yrkande 11, 2004/05:N409 yrkande 14, 2004/05:Bo275 yrkande 5, 2004/05:Bo301
yrkande 9, 2004/05:Bo302 yrkande 14 och 2004/05:Bo307 yrkande 7.
Reservation 2 (m, c)
Reservation 3 (fp)
Reservation 4 (v, mp)
Reservation 5 (kd)

3.      Allemansrätt
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ261, 2003/04:MJ287 yrkande 4,
2003/04:MJ376 yrkandena 2 och 3, 2003/04:MJ404 yrkande 13, 2003/04:MJ412
yrkande 10, 2003/04:MJ435 yrkande 5, 2003/04:MJ476 yrkandena 2 och 6,
2003/04:N347 yrkande 11 och 2004/05:N412 yrkande 11.
Reservation 6 (m, kd, c)
Reservation 7 (fp)

4.      Vissa frågor om miljöbalken och företagen m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ210, 2003/04:MJ228, 2003/04:MJ370
yrkande 7, 2003/04:MJ474 yrkande 5, 2004/05:MJ258, 2004/05:MJ420,
2004/05:MJ425 och 2004/05:N393 yrkande 15.
Reservation 8 (mp)

5.      Miljöledningssystem, tillsyn, avgifter m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ315, 2003/04:MJ341, 2003/04:MJ370
yrkande 8, 2003/04:MJ388, 2003/04:MJ476 yrkande 5, 2003/04:N248 yrkande
2, 2004/05:MJ348, 2004/05:MJ400, 2004/05:MJ498 yrkande 46 och 2004/05:N305
yrkande 6.
Reservation 9 (kd, c)
Reservation 10 (v)

6.      Tillståndspliktens omfattning
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ346 och 2004/05:MJ528 yrkande 4.

7.      Miljökvalitetsnormer m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ391 yrkande 1 och 2004/05:MJ393.

8.      Vissa produktfrågor
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ528 yrkande 6.
Reservation 11 (kd)

9.      Tillsyn över enskilda avlopp
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ371 yrkande 21.
Reservation 12 (fp, mp)

10.     Naturgas
Riksdagen avslår motion 2004/05:N307 yrkande 2.
Reservation 13 (v, mp)

11.     Skyddet för vissa områden
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ337 yrkande 4 och 2004/05:MJ434
yrkande 29.
Reservation 14 (m)

12.     Frågor om nationalparker och naturreservat m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ248 och 2004/05:MJ524 yrkandena
2-4.

13.     Mark för reservatsbildning
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ498 yrkande 36.
Reservation 15 (kd)

14.     Naturskyddsförrättning
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ272.

15.     Förvaltning av naturreservat
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ434 yrkande 30 och 2004/05:N11
yrkande 7.
Reservation 16 (m, fp, kd, c)
Reservation 17 (mp)

16.     Vissa ersättningsfrågor
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ215 yrkande 2, 2004/05:MJ220,
2004/05:MJ498 yrkande 34 och 2004/05:MJ524 yrkande 1.
Reservation 18 (m)
Reservation 19 (kd)

17.     Lokal förvaltning m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ337 yrkandena 1 och 3 samt
2004/05:MJ454.
Reservation 20 (m)

18.     Lokalisering av myndigheter
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ453, 2004/05:MJ465 och 2004/05:MJ492.

19.     Miljöövervakning
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ357.
Reservation 21 (kd)

20.     Miljömärkning
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ498 yrkande 15.

21.     Transport av farligt avfall
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ498 yrkande 40.
Reservation 22 (m, fp, kd, c)

22.     Havsfrågor
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ369 yrkande 10 och 2004/05:MJ371
yrkande 2.
Reservation 23 (fp, kd, mp)

23.     Vattenförsörjning m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ400 yrkande 3 och 2004/05:MJ366
yrkande 1.
Reservation 24 (kd, mp)

24.     Kalkningsverksamhet
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ411 yrkande 3.
Reservation 25 (kd)

25.     Statsbidrag
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ498 yrkande 1.
Reservation 26 (kd)

26.     MHO-data
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ483.

27.     Flygförbud
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ337 yrkande 2.
Reservation 27 (m)

28.     Vissa rovdjursfrågor
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ235 yrkande 5.
Reservation 28 (v)

29.     Åtgärdsprogram
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ391 yrkande 2.
Reservation 29 (v)

Stockholm den 2 juni 2005
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Catharina Elmsäter-Svärd
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:      Catharina Elmsäter-Svärd
(m), Åsa Domeij (mp), Sinikka Bohlin (s), Alf Eriksson (s), Lennart
Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd), Kjell-Erik Karlsson (v),
Christina Axelsson (s), Carina Ohlsson (s), Sverker Thorén (fp), Jan
Andersson (c), Jan-Olof Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m),
Ann-Kristine Johansson (s), Rezene Tesfazion (s) och Berndt Ekholm (s).
Bakgrund
Redogörelse för ärendet
I detta betänkande behandlar utskottet dels regeringens proposition
2004/05:129 En effektivare miljöprövning jämte en följmotion med sju
yrkanden, dels drygt 100 motionsförslag från 2003 och 2004 års allmänna
motionstid i andra frågor som framför allt regleras i miljöbalken (MB).
Regeringen beslutade i maj 2003 tilläggsdirektiv innebärande att
Miljöbalkskommittén med förtur skulle se över möjligheterna att effektivisera
och förenkla miljöprövningen utan att hälso- och miljöskyddskraven
åsidosätts. En utgångspunkt skulle vara intresset av att hålla
handläggningstiderna så korta som möjligt utan att försvåra möjligheten att
uppnå miljömålen eller åsidosätta allmänhetens rätt till insyn och
deltagande. I januari 2004 överlämnade kommittén delbetänkandet En
effektivare miljöprövning (SOU 2003:124). Betänkandet innehåller flera
lagförslag som behandlas i propositionen. Förslagen rör ett enklare
förfarande för miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsprövning,
anmälningsplikt för mindre vattenverksamheter, ändrade regler för prövningen
av täkter och regeringens tillåtlighetsprövning. Betänkandet har
remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig
i Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet (M2004/39/R). Förslaget till
den nya bestämmelsen i 17 kap. 4 a § miljöbalken har beretts med Svenska
Kommunförbundet. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan den
socialdemokratiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna.

Lagförslagen har granskats av Lagrådet. Lagrådet har inte haft några
erinringar mot förslagen utom såvitt avser bestämmelsen om möjlighet
för en tillståndsmyndighet att i samband med ett s.k. ändringstillstånd
ompröva villkor som har ett miljömässigt samband med ändringen. Med
anledning av Lagrådets synpunkter har förslaget justerats. Några
redaktionella ändringar har också gjorts. Därutöver föreslås i tre
bestämmelser en uppdatering med anledning av att lagen (2004:1199) om handel
med utsläppsrätter har ersatt lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid.
Det är sådana enkla konsekvensändringar att Lagrådets hörande enligt
regeringens mening skulle sakna betydelse.
Regeringens lagförslag återfinns i bilaga 2.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen anför regeringen under rubriken Propositionens huvudsakliga
innehåll följande.
I propositionen föreslår regeringen flera ändringar av miljöprövningen.
Det övergripande syftet är att effektivisera miljöprövningen, dvs. att
göra prövningen snabbare och enklare utan att åsidosätta hälso- och
miljöskyddskraven. En utgångspunkt är att hålla handläggningstiderna så
korta som möjligt utan att försvåra möjligheten att uppnå miljömålen
eller åsidosätta allmänhetens rätt till insyn och deltagande.
Ett förslag rör miljöbalkens bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar.
Ett annat handlar om att förenkla prövningen när redan prövade
verksamheter behöver ändras eller byggas ut.
För att åstadkomma en ökad flexibilitet och ett effektivare, tydligare
och mer samordnat prövningssystem föreslås att regeringen får föreskriva
att vissa mindre vattenverksamheter skall vara anmälningspliktiga. Ett
annat förslag är att täkter skall prövas enligt samma bestämmelser som
gäller för övriga miljöfarliga verksamheter. Genom att pröva alla
miljöfarliga verksamheter på samma sätt undanröjs vissa processuella
problem. Gemensamma regler bidrar även till samordningsvinster och ökad
enhetlighet i systemet.
Regeringens obligatoriska tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. 1 §
miljöbalken bör i fortsättningen endast gälla stora infrastrukturprojekt,
anläggningar för kärnteknisk verksamhet samt anläggningar för att bryta
uranhaltigt material eller andra ämnen som kan användas för framställning
av kärnbränsle. Propositionen innehåller ett sådant förslag. För de
verksamheter som inte längre skall omfattas av regeringens obligatoriska
tillåtlighetsprövning kommer regeringen att kunna förbehålla sig prövningen.
Enligt förslaget kommer kommunerna att ha ett starkt inflytande över
vilka verksamheter som skall prövas av regeringen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2005.
Lagstiftningsärendets beredning i utskottet
Utskottet har berett bostadsutskottet tillfälle att avge yttrande över
propositionen jämte följdmotionen. Bostadsutskottet tillstyrker
propositionens förslag och avstyrker motionsförslagen. Yttrandet har intagits
som bilaga 3 till betänkandet.
Vidare har utskottet med anledning av regeringens förslag angående täkter
uppvaktats av företrädare för Sveriges Bergmaterialindustrier och
Torvproducenterna.
Motioner från allmänna motionstiden 2003 och 2004
Motionerna har sorterats in under ett antal rubriker. I två stora avsnitt
behandlar utskottet förslag som gäller översyn av strandskyddet respektive
allemansrätten. Frågorna regleras i 7 kap. miljöbalken (MB) som även
reglerar andra frågor om skydd av områden. Härefter följer ett antal
avsnitt som också avser översyn av delar av MB. Det gäller t.ex. förslag
som rör miljöbalken och företagen, miljöledningssystem, tillsyn och
avgifter m.m. Tillståndspliktens omfattning är en annan fråga som
behandlas. Motionerna innehåller även förslag om miljökvalitetsnormer och
åtgärdsprogram. Härutöver behandlas bl.a. förslag som gäller skyddet
för vissa områden, nationalparker och naturreservat, havsfrågor och
rovdjursfrågor.
Utskottets överväganden
En effektivare miljöprövning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag och avslår samtliga motionsyrkanden.
Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).
Gällande bestämmelser
Propositionsförslagen rör, som redovisats ovan, miljökonsekvensbeskrivningarna
och samrådsförfarandet i samband med tillståndsprövning av verksamheter
samt tillståndsprövningens omfattning när en miljöfarlig verksamhet
behöver ändras eller utökas. Vidare rör förslagen prövningen av
vattenverksamheter och täkter. Slutligen rör förslagen regeringens
tillåtlighetsprövning av vissa större verksamheter. Propositionen innehåller
(s. 38-39) en kort redogörelse för de regler som i dessa delar gäller
i dag.
Propositionens förslag
Samråd
I en bestämmelse samlas reglerna om samrådsförfarandet. Begreppen tidigt
och utökat samråd tas bort. Den som avser att bedriva en verksamhet
eller vidta en åtgärd skall alltid samråda med länsstyrelsen och
tillsynsmyndigheten samt med de enskilda som kan antas bli särskilt berörda.
Om verksamheten eller åtgärden skall antas medföra en betydande
miljöpåverkan skall samrådet också omfatta de övriga myndigheter, de
kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda.
Samrådet skall, liksom i dag, genomföras i god tid innan verksamhetsutövaren
ansöker om tillstånd och upprättar miljökonsekvensbeskrivningen. Av
bestämmelsen skall det enligt förslaget tydligt framgå att samrådet
alltid skall avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning,
utformning och miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll
och utformning. Verksamhetsutövarens skyldighet att före samrådet lämna
underlag till vissa (länsstyrelsen och enskilda som är särskilt berörda)
utvidgas till att även omfatta tillsynsmyndigheten.
Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan
Förslaget innebär att länsstyrelsen skall pröva om en verksamhet eller
åtgärd skall antas medföra en betydande miljöpåverkan endast i de fall
verksamheten eller åtgärden inte enligt föreskrifter som regeringen
meddelat skall antas medföra en sådan miljöpåverkan, dvs. endast i de
fall verksamheten eller åtgärden inte omfattas av förteckningen i bilaga
1 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar.
Länsstyrelsen skall besluta i frågan om betydande miljöpåverkan efter att
verksamhetsutövaren gett tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan
antas bli särskilt berörda möjlighet att lämna synpunkter i frågan. Den
nuvarande skyldigheten för länsstyrelsen att inhämta tillsynsmyndighetens
yttrande innan länsstyrelsen fattar beslut i frågan om betydande
miljöpåverkan tas bort.
Innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning m.m.
Enligt förslaget skall en miljökonsekvensbeskrivning alltid innehålla
de uppgifter som behövs för att uppfylla det syfte som anges i 6 kap.
3 § miljöbalken. Uppgifterna skall ingå i den utsträckning det behövs
med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning.
Bestämmelsen i 6 kap. 7 § MB utformas så att de specificerade kraven på
miljökonsekvensbeskrivningens innehåll endast gäller när en verksamhet
eller åtgärd skall antas medföra en betydande miljöpåverkan. Den upplysning
som i dag finns i 6 kap. 7 § femte stycket om innehållet i 22 kap. 1 §
första stycket 6 - dvs. att en ansökan i vissa fall skall innehålla en
säkerhetsrapport - tas bort.
Bättre beslutsunderlag tidigt i processen
Förslaget innebär att länsstyrelsens roll i att vägleda verksamhetsutövaren
avseende miljökonsekvensbeskrivningens inriktning och omfattning
förtydligas och anges i lagtexten.
Täkter
Enligt förslaget skall täkter prövas enligt samma bestämmelser som gäller
för övriga miljöfarliga verksamheter. Även i fortsättningen skall dock
särskilda bestämmelser gälla för enbart täkter. Till exempel skall, när
en ansökan om tillstånd till täkt prövas, behovet av det material som
kan utvinnas vägas mot de skador på djur- och växtlivet och på miljön
i övrigt som täkten kan befaras orsaka. Bestämmelserna om att tillstånd
inte får lämnas i strid mot 7 kap. 28 a-29 §§ utgår. Även regleringen
om att ägare eller annan innehavare av marken är skyldig att tåla
åtgärder i enlighet med villkor i täkttillstånd utgår. Det skall även
fortsättningsvis gå att helt eller delvis upphäva tillstånd till täkt
när tio år förflutit från det att tillståndet vann laga kraft. Den
särskilda regleringen om att ändra tillståndsvillkor för täkter om de är
otillräckliga för att motverka negativ påverkan för miljön utgår. Den
generella regleringen i 24 kap. 5 § MB kommer att omfatta täkter, och
regeringen anser den vara tillräcklig. På samma sätt som gäller enligt
12 kap. 6 § och den nya föreslagna bestämmelsen i 11 kap. 9 § för anmälan
av vattenverksamhet skall det anges inom vilken tid en anmälan om
miljöfarlig verksamhet skall göras. Konsekvensändringar görs i 3 b § lagen
(1966:314) om kontinentalsockeln, 7 § lagen (1985:620) om vissa
torvfyndigheter samt i 1 och 4 §§ lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus.

Lagförslaget i övrigt
Propositionen innehåller även förslag som avser
strukturen i 6 kap. MB och konsekvensändringar i andra lagar,
ett enklare förfarande vid ändring av miljöfarliga verksamheter,
anmälningsplikt för mindre vattenverksamheter,
regeringens tillåtlighetsprövning och
en hänvisning till lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter.
Regeringen föreslår att ändringarna skall träda i kraft den 1 augusti
2005.
I dessa delar har förslaget inte mött invändningar i någon motion.
Motionen
Motion 2004/05:MJ23 (m, fp, kd, c) innehåller dels tre yrkanden med
förslag om att riksdagen skall fatta ett annat beslut än regeringen
föreslagit, dels fyra yrkanden med förslag om vissa tillkännagivanden.

Förslagen till riksdagsbeslut är följande.
Med anledning av regeringens förslag om samråd föreslår motionärerna i
yrkande 2 att riksdagen skall besluta att verksamhetsutövare frivilligt
bör kunna bedöma att verksamhet har betydande miljöpåverkan och snabbare
kunna inleda samrådsprocessen. Syftet med motionsförslaget är att minska
tidsutdräkten och osäkerheten.
I yrkande 1 föreslås att riksdagen skall besluta att länsstyrelsens
beslut om betydande miljöpåverkan skall fattas inom sex veckor från
inlämnande av ansökan. Om det behövs kompletteringar skall länsstyrelsen
enligt motionsförslaget kunna förlänga tiden. Motionärerna föreslår att
regeln sanktioneras med rätt till skadestånd.
Yrkande 4 innehåller förslag med anledning av regeringens förslag om
bättre beslutsunderlag tidigt i processen. Motionärerna föreslår att
riksdagen skall besluta att 6 kap. 5 § MB skall förändras i enlighet
med Miljöbalkskommitténs förslag. De vill att länsstyrelserna på förhand
skall lämna besked om miljökonsekvensbeskrivningens inriktning och
omfattning för verksamheter och åtgärder som kan antas medföra betydande
miljöpåverkan.
Förslagen om tillkännagivanden är följande.
I yrkande 3 föreslår motionärerna angående innehållet i en
miljökonsekvensbeskrivning m.m. att de krav på en miljökonsekvensbeskrivning som
ställs i Sverige harmoniseras med MKB-direktivet. De anser att man
härigenom skulle kunna göra stora besparingar. Yrkandet innehåller även
förslag om att prövningssystemet skall anpassas till IPPC-direktivet
(rådets direktiv av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för
att förebygga och begränsa föroreningar, 96/61/EG). Motionärerna anser
att prövningssystemet helst bör vara utsläppsrelaterat i stället för
produktionsrelaterat. Förslaget skulle enligt motionärerna underlätta
övergången till nya miljöverktyg som handel med utsläppsrätter och
miljökvalitetsnormer.
Liksom yrkande 4 innehåller motionens yrkande 5 ett förslag som rör
regeringens förslag om bättre beslutsunderlag tidigt i processen.
Motionärerna föreslår att kungörande av ansökan skall innebära att
tillståndsmyndigheten bedömt att ansökningshandlingarna uppfyller miljöbalkens
krav.
Motionärerna kräver i yrkande 6 att regeringen, i samband med proposition
med anledning av Miljöbalkskommitténs slutbetänkande, skall återkomma
till frågan om hur täkter skall inordnas i prövningssystemet. Slutligen
innehåller yrkande 7 förslag om att förordningen (1998:899) om miljöfarlig
verksamhet och hälsoskydd ändras (och att ändringarna träder i kraft
samtidigt som ändringarna i miljöbalken) så att det klart framgår vad
som gäller om tillstånds- och anmälningsplikt för husbehovstäkter, bl.
a. att husbehovstäkter även fortsättningsvis skall tillåtas.
Utskottets ställningstaganden
Miljö- och jordbruksutskottet ansluter sig till regeringens och
bostadsutskottets i propositionen respektive yttrandet redovisade bedömningar.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen antar de i propositionen
framlagda lagförslagen och avslår motion 2004/05:MJ23 (m, fp, kd,
c).
Motioner från allmänna motionstiden 2003 och 2004
Strandskydd
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om strandskydd. Jämför reservationerna
2 (m, c), 3 (fp), 4 (v, mp) och 5 (kd).
Motionerna
Bland motionerna från den allmänna motionstiden 2003 och 2004 finns 46
yrkanden som rör strandskydd.
I motion 2003/04:MJ201 (m) föreslås
att lagen skall ändras så att kommunernas möjligheter vidgas t.ex. genom
att de får rätt att via översikts- eller detaljplaner reglera skyddsvärda
områden samt områden möjliga att undanta från strandskyddet (yrkande 1),

att kommunerna skall fatta beslut om dispenser från strandskyddet -
besluten skall kunna överklagas, men länsstyrelsen föreslås bli sista
instans - (yrkande 2) samt
att Naturvårdsverkets möjligheter att överklaga begränsas till områden
av riksintresse (yrkande 3).

Liknande förslag förs fram i motionerna 2004/05:MJ202 (m) och 2004/05:MJ213
(c).
Motion 2003/04:MJ214 (s) innehåller förslag om skärpning av strandskyddet.
Även i motion 2004/05:MJ255 (s) förespråkas en skärpning av strandskyddet.

I motion 2003/04:MJ223 (fp) finns förslag om att beslut om strandskydd
skall decentraliseras till kommunal nivå.
Enligt motionären bakom motion 2003/04:MJ277 (s) behöver dispensreglerna
i strandskyddet ses över i syfte att underlätta etablering av fiske-
och vildmarksturism.
Motionären bakom motion 2003/04:MJ281 (c) förespråkar ett flexiblare
strandskydd där kommuninvånarna själva skall få avgöra vilka sjöar och
vattendrag som skall skyddas. Detta skulle enligt motionären bl.a.
medföra ett stärkande av det kommunala självstyret och möjliggöra för
kommunerna att skapa attraktiva boendemiljöer.
I motion 2003/04:MJ296 (s) anser motionärerna att en lagändring bör
göras så att kommunerna i glesbygden ges ökade möjligheter att i sin
fysiska planering även kunna använda områden som nu omfattas av
strandskyddsbestämmelserna. Liknande förslag återfinns i motion 2004/05:MJ517
(s).
I motion 2003/04:MJ305 (fp) förespråkar motionären beslut på kommunal
nivå för strandskydd vid byggnadsärenden.
Motionärerna bakom 2003/04:MJ336 (v) vill att regeringen snarast skall
verka för att förslag som Naturvårdsverket presenterat rörande förtydligande
av strandskyddet genomförs så långt som möjligt. Enligt motionärerna
skulle det leda till ett minskat antal dispenser och göra tolkningen av
strandskyddsbestämmelserna mer enhetliga samt öka skyddets legitimitet
(yrkande 1). Samma motion innehåller också förslag om att det skall
kunna föreligga synnerliga skäl för att länsstyrelserna skall ge dispens
från strandskyddsbestämmelserna (yrkande 2) och om att beslutsunderlagen
för att ge dispens skall vara fullständiga när det gäller särskilda
skäl och effekter på miljön (yrkande 3).
I motion 2003/04:MJ353 (c) förespråkas
att skogslänen får lättnader i strandskyddet (yrkande 1),
att kommunerna får ansvaret för utformningen av strandskyddet (yrkande
2) samt
att kommunerna ges ansvaret för utformningen av strandskyddet (yrkande
3).
Motion 2003/04:MJ378 (c) innehåller förslag som motsvarar det sistnämnda
yrkandet.
I motion 2003/04:MJ397 (m) finns förslag om att se över reglerna för
strandskyddet för att möjliggöra strandnära bebyggelse (yrkande 1) och
om att låta strandskyddet hanteras regionalt och lokalt (yrkande 2).
Motionärerna bakom motion 2003/04:MJ404 (m) yrkande 12 anser att
strandskyddet i princip förhindrar byggande utmed kuster och vattendrag.
Enligt deras grundläggande synsätt är detta inte acceptabelt. De vill
i stället att det skall vara fritt att bygga vid stränder, medan byggförbud
skall kunna meddelas för särskilt skyddsvärda områden.
I motion 2003/04:MJ465 (s) behandlas frågan om strandskyddets betydelse
för allemansrätten. Motionären anser bl.a. att det, oavsett hur angeläget
det kan vara att tillmötesgå turistindustrin och enskilda fastighetsägare,
är av största vikt att strandskyddet och dess koppling till allemansrätten
inte urholkas. De möjligheter som finns att vid särskilda skäl ge
undantag från strandskyddsförbudet får inte tillämpas godtyckligt. Åtgärder
måste enligt motionären vidtas omgående för större restriktivitet vid
dispensgivning och bättre efterlevelse av gällande lagstiftning.
Motion 2003/04:MJ468 (s) innehåller förslag om differentierat strandskydd.
Motionären anför bl.a. att de nu gällande strandskyddsbestämmelserna
synes vara skrivna för befolkningstäta områden med högt exploateringstryck,
medan de passar sämre i glesbygd där ibland antalet sjöar och vattendrag
är lika stort som antalet invånare.
Enligt motionärerna bakom motion 2003/04:N344 (m) yrkande 3 skall det
finnas en generell rätt för fastighetsägare att bebygga sin mark nära
stränder och vattendrag. En kommun skall dock enligt motionärerna kunna
begränsa denna rätt, men endast där så kan motiveras med hänsyn till
känsligt djur- och växtliv eller för att garantera allmänheten tillgång
till bad och friluftsliv. Detta skall då ske genom antagande av detaljplan.
Motsvarande förslag finns i motionerna 2003/04:Bo258 (m) yrkande 12,
2004/05:N397 (m) yrkande 11, 2004/05:Bo301 (m) yrkande 9 och 2004/05:Bo302
(m) yrkande 14.
Även motion 2003/04:Bo254 (fp) yrkande 6 förespråkar ett lokalt anpassat
strandskydd.
Motionärerna bakom motion 2003/04:Bo257 (m) yrkande 9 anser att
möjligheterna att utnyttja strandnära områden för bebyggelse skall ökas.
Motion 2003/04:Bo260 (m) yrkande 2 innehåller förslag om att rätten att
medge undantag från strandskyddsbestämmelserna överförs till kommunerna
och att länsstyrelserna erhåller överprövningsrätt.
Enligt motion 2003/04:Bo263 (c) yrkande 29 bör riksdagen besluta att
överföra ansvaret för strandskydd till kommunerna.
I motion 2004/05:MJ269 (m) förespråkar motionären att kommunernas
möjligheter vidgas till att kunna undanta vissa områden från strandskyddet
och samtidigt kunna reglera skyddsvärda områden.
Enligt motion 2004/05:MJ275 (m, kd) bör reglerna ändras, så att det
blir det allmänna (i stället för markägaren) som skall anföra särskilda
skäl (riksintressen till skydd för allemansrätten, naturmiljö, etc.)
för att säga nej till strandnära bebyggelse.
I motion 2004/05:MJ377 (fp) anser motionären att beslutsfattandet i
ärenden om strandskydd måste delegeras ned på kommunal nivå.
Förslaget i motion 2004/05:MJ382 (c) syftar till att strandskyddet skall
utformas på kommunal nivå.
Enligt motion 2004/05:MJ384 (mp) skall dispenser från strandskyddsbestämmelserna
endast få ske om det finns synnerliga skäl.
I motion 2004/05:MJ415 (s) anser motionärerna att det är angeläget att
strandskyddsreglerna luckras upp i syfte att ge möjlighet till lokala
bedömningar och beslut om möjlighet att skapa boendemiljöer i strandnära
lägen.
Motion 2004/05:MJ489 (kd) yrkande 1 inehåller förslag om att rätten att
medge undantag från strandskyddsbestämmelserna överförs till kommunerna
och att länsstyrelserna skall erhålla överprövningsrätt. I samma motions
yrkande 2 finns förslag om att strandskyddet bör komma in i kommunernas
översiktsplanering. Enligt motionens yrkande 3 bör regeringen lägga
fram förslag till ändring i lagstiftningen så att Naturvårdsverkets
överprövandegrund i strandskyddsärenden tas bort.
I motion 2004/05:MJ493 (fp) föreslås att beslut om strandskydd skall
decentraliseras till kommunal nivå.
I motion 2004/05:N409 (fp) yrkande 14 förespråkar motionärerna bl.a.
att om och när dispenser skall ges får det aldrig betyda att naturvärden
som kan njutas och nyttjas av många äventyras genom att privatisering
sker av olika strandremsor.
Motion 2004/05:Bo275 (c) yrkande 5 innehåller förslag om att överföra
prövningen av strandnära byggande till kommunerna.
Slutligen anser motionärerna bakom 2004/05:Bo307 (fp) yrkande 7 att det
inom områden med stora strandområden och lågt exploateringstryck skall
kunna ges en mer generell dispens för byggande närmare stränder, utan
att för den skull äventyra naturvärden och privatisering av själva
strandremsan. Inom områden med stort exploateringstryck kan det däremot
vara befogat med striktare tillämpning av strandskyddet än vad fallet
är i dag.
Utskottets ställningstagande
Det pågår en översyn av strandskyddsbestämmelserna inom Regeringskansliet
(se bl.a. interpellation 2004/05:385 samt debatten i prot. 2004/05:82).

Utskottet anser att de kommande övervägandena inte bör föregripas.
Förslagen i motionerna 2003/04:MJ201 (m), 2003/04:MJ214 (s), 2003/04:MJ223
(fp), 2003/04:MJ277 (s), 2003/04:MJ281 (c), 2003/04:MJ296 (s), 2003/04:MJ305
(fp), 2003/04:MJ336 (v) yrkandena 1-3, 2003/04:MJ353 (c) yrkandena 1
och 2, 2003/04:MJ378 (c), 2003/04:MJ397 (m) yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ404
(m) yrkande 12, 2003/04:MJ465 (s), 2003/04:MJ468 (s), 2003/04:N344 (m)
yrkande 3, 2003/04:Bo254 (fp) yrkande 6, 2003/04:Bo257 (m) yrkande 9,
2003/04:Bo258 (m) yrkande 12, 2003/04:Bo260 (kd) yrkande 2, 2003/04:Bo263
(c) yrkande 29, 2004/05:MJ202 (m), 2004/05:MJ213 (c), 2004/05:MJ255 (s),
2004/05:MJ269 (m), 2004/05:MJ275 (m, kd), 2004/05:MJ377 (m), 2004/05:MJ382
(c), 2004/05:MJ384 (mp), 2004/05:MJ415 (s), 2004/05:MJ489 (kd) yrkandena
1-3, 2004/05:MJ493 (fp), 2004/05:MJ517 (s), 2004/05:N397 (m) yrkande 11,
2004/05:N409 (fp) yrkande 14, 2004/05:Bo275 (c) yrkande 5, 2004/05:Bo301
(m) yrkande 9, 2004/05:Bo302 (m) yrkande 14 och 2004/05:Bo307 (fp)
yrkande 7 bör därför avslås.
Allemansrätt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om allemansrätt. Jämför reservationerna
6 (m, kd, c) och 7 (fp).
Motionerna
Motion 2003/04:MJ261 (c) innehåller förslag om en utredning om gränsdragning
mellan normalt utnyttjande av allemansrätten och kommersiellt utnyttjande
av densamma.
I motion 2003/04:MJ287 (c) yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande mot
kommersiellt missbruk av allemansrätten.
Motion 2003/04:MJ376 (fp) yrkande 2 innehåller förslag om ökad tillgänglighet
till allemansrättsliga områden genom s.k. beträdor (dvs. stigar eller
passager i åkerkanter som gör allemansrättslig mark tillgänglig för
gående, cyklande eller ridande besökare).
I motion 2003/04:MJ376 (fp) yrkande 3 lämnas förslag om ökad tillgänglighet
för allmänheten till militära övningsområden i Skåne. Motionärerna vill
att Försvarsmakten och Fortifikationsverket skall få i uppdrag att
samverka med kommuner och länsstyrelser kring hur militära övningsområden
bättre kan disponeras också för naturskydds- och rekreationsintressen.

Motion 2003/04:MJ404 (m) yrkande 13 innehåller förslag om att tillstånd
av markägaren skall alltid inhämtas om dennes mark tas i anspråk för
organiserade gruppaktiviteter eller när det sker i kommersiellt syfte.
I motion 2003/04:MJ435 (m) yrkande 5 lämnas motsvarande förslag.
Enligt motion 2003/04:MJ412 (c) yrkande 10 bör riksdagen begära att
regeringen tar initiativ till åtgärder för att förhindra missbruk av
allemansrätten i kommersiellt bruk och i stället skapa möjlighet för
markägaren och det lokala näringslivet att utveckla verksamheten efter
de lokala förutsättningarna. Motion 2003/04:N347 (kd) yrkande 11 innehåller
förslag om en översyn av allemansrättens utformning när det gäller
kommersiell verksamhet på enskilds mark. Även motion 2004/05:N412 (kd)
yrkande 11 innehåller ett sådant förslag.
I motion 2003/04:MJ476 (m) yrkande 2 anför motionärerna bl.a. att många
natur- och kulturmiljöer är ett resultat av aktivt brukande och att
senare års ekonomiska press på jord- och skogsbruk är ett hot mot dessa
miljöer. Äganderätten innebär enligt motionärerna inte enbart rättigheter
utan kräver också ett stort mått av ansvarstagande. I samma motions
yrkande 6 anser motionärerna att allemansrättens utformning bör ses
över i syfte att ingen skall kunna tjäna pengar på andras bekostnad.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare uttalat (se bl.a. bet. 2002/03:MJU15) att
allemansrätten är en sedvanerätt som bör ligga fast och som bör värnas
samtidigt som det är av största betydelse att respekten för allemansrättens
gränser alltid visas och att de skyldigheter som följer med rättigheterna
iakttas. Utskottet har redovisat att man är väl medvetet om att ett
felaktigt eller ovarsamt nyttjande av allemansrätten leder till konflikter
med markägarna. Sådana konflikter bör enligt utskottets mening alltid
förebyggas. Goda vanor måste grundläggas tidigt i skola och förskola.
En god planering för friluftsliv kan också hjälpa till att vidmakthålla
respekt och förståelse för allemansrätten. Under de senaste årtiondena
har allemansrätten delvis fått ändrade förutsättningar genom den ökade
motoriseringen respektive kommersialiseringen av friluftslivet.
Urbanisering och ändrade fritidsvanor har gjort att aktiviteterna i naturen,
såväl till karaktär som till omfattning, ser annorlunda ut i dag. Detta
understryker ytterligare vikten av kunskap om allemansrätten och en god
planering för friluftsliv, där inte minst markägarna involveras.
Upplevelseturism i olika former tenderar att öka. För såväl offentlig som
privat mark bör stor vikt läggas vid kontakt och samråd med markägaren
och, i relevanta fall, fiskevattenägaren innan kommersiell verksamhet
påbörjas. Ett kommersiellt turistiskt nyttjande kan ge både incitament
och ekonomi för naturvård samtidigt som de upplevelser som naturturismen
förmedlar kan medföra ökad förståelse för och kunskap om naturvård.
Detta gäller i synnerhet om turistföretagen och turistprodukterna har
en god lokal förankring. Vid samråd och prövning bör generellt prioritet
ges åt de turistaktiviteter som medför minst miljöpåverkan.
Vid behandlingen av regeringens skrivelse 2001/02:173 En samlad
naturvårdspolitik (bet. 2001/02:MJU24, rskr. 2001/02:316) ansåg utskottet
att de bedömningar regeringen gjorde innebär att de olika intressekonflikter
som kan uppstå på ett verksamt sätt skulle kunna mötas.
Utskottets uppfattning kvarstår. Därmed avstyrks förslagen i motionerna
2003/04:MJ261 (c), 2003/04:MJ287 (c) yrkande 4, 2003/04:MJ376 (fp)
yrkandena 2 och 3, 2003/04:MJ404 (m) yrkande 13, 2003/04:MJ412 (c) yrkande
10, 2003/04:MJ435 (m) yrkande 5, 2003/04:MJ476 (m) yrkandena 2 och 6,
2003/04:N347 (kd) yrkande 11 och 2004/05:N412 (kd) yrkande 11.
Andra motionsförslag från allmänna motionstiden 2003 och 2004
De förslag som förs fram i dessa motioner rör i stor utsträckning frågor
som på ett eller annat sätt är föremål för utredning framför allt inom
ramen för Miljöbalkskommitténs arbete. Det finns därför skäl att
inledningsvis redovisa vissa fakta rörande kommittén.
Regeringen tillsatte 1999 den parlamentariska Miljöbalkskommittén (M
1999:03) som fick i uppdrag att utvärdera tillämpningen av miljöbalken
och lämna förslag till nödvändiga reformer (se dir. 1999:109).
Kommittén fick i uppdrag att ägna särskilt intresse åt följande
frågor:
tillämpningen av miljöbalkens allmänna hänsynsregler hos domstolar och
myndigheter,
frågan om hur 3 och 4 kap. MB skall integreras med hänsynsreglerna och
andra regler om markanvändning i balken,
miljökvalitetsnormernas betydelse för miljöarbetet samt normernas
tillämpningsområden,
miljökonsekvensbeskrivningar, förfarande och erfarenheter när det gäller
frågan om hur regelverket fungerar samt kvaliteten på konsekvensbeskrivningarna,

prövningsordningen och andra regler för mål om tillstånd enligt MB,
kostnadsmässiga konsekvenser av miljöbalkens tillämpning för de
tillståndssökande och andra inblandade,
tillsynens effektivitet samt dess förhållande till de standardiserade
miljöledningssystemen EMAS (Eco Management and Audit System) och ISO
14001,
avgiftssystemet och gränsdragningen mellan skatt och avgift vid
myndighetsutövning som rör ett kollektiv,
miljösanktionssystemet, dess effektivitet och samspel med andra
myndighetsingripanden,
utformningen av bestämmelserna om miljöbrott m.m. i 29 kap. MB och
behovet av andra åtgärder för ett effektivt och rättvist sanktionssystem.


I direktiven angavs vidare att om det under utredningens gång kommer
fram ytterligare frågor av lagstiftningskaraktär som rör uppdraget, är
kommittén fri att behandla dessa frågor. Större frågor skall först
anmälas till regeringen.
Den 8 maj 2003 beslutade regeringen, som redovisats ovan, tilläggsdirektiv
(dir. 2003:61) som bl.a. innebar att kommittén skulle se över möjligheterna
att effektivisera och förenkla miljöprövningen utan att hälso- och
miljöskyddskraven åsidosätts. Den utredningen låg till grund för den
proposition som utskottet nu tar ställning till.
Kommittén har erhållit ytterligare två tilläggsdirektiv. Det ena avsåg
tidpunkten för redovisning av den del av uppdraget som rörde ramdirektivet
för vatten och det andra miljöbalkens bestämmelser om omprövning av
gällande tillstånd för vattendomar. (Se dir. 2001:25 och dir. 2002:37.
)
Miljöbalkskommittén har överlämnat följande delbetänkanden.
Uppföljning av miljöbalken, Vissa lagtekniska frågor (SOU 2000:116),
Miljöbalken under utveckling, Ett principbetänkande (SOU 2002:50),
Bestämmelser om miljökvalitet, Ramdirektivet för vatten (SOU 2002:107),
En effektivare miljöprövning (SOU 2003:124), Miljöbalkens sanktionssystem
och hänsynsregler (SOU 2004:37), Alternativ för miljöbalkens
prövningsorganisation (SOU 2004:38).
Ett slutbetänkande är beräknat till senast den 30 juni 2005.
Miljöbalkskommittén lämnade sitt delbetänkande Miljöbalkens sanktionssystem
och hänsynsregler (SOU 2004:37) i mars 2004. Betänkandet har remitterats
och en proposition planeras till hösten 2005. I propositionen kommer
lagförslag att lämnas avseende framför allt straff, miljösanktionsavgifter
och allmänna hänsynsregler. Remissvaren på SOU 2004:38 bereds inom
Regeringskansliet.
De frågor som enligt nuvarande direktiv återstår och som kommittén
(enligt redovisning i SOU 2004:38) kommer att behandla i slutbetänkandet
gäller prövningsorganisationen och de förändringar av prövningsordningen
som kan aktualiseras i samband med en eventuell ändring av organisationen.
I det sammanhanget avser man också att redovisa erfarenheter av
miljöorganisationernas talerätt när det gäller tillståndsprövning och frågan
om talerätt för Naturvårdsverket och miljöorganisationer i tillsynsärenden.
Vidare avser man att utreda systemet för prövnings- och tillsynsavgifter.
Man kommer också att fortsätta det utredningsarbete som påbörjats
beträffande regelsystemet för miljökvalitetsnormer. I delbetänkandet
(SOU 2002:107) har man lämnat vissa principförslag om förhållandet mellan
prövningen av enskilda verksamheter och miljökvalitetsnormer. Man avser
att arbeta vidare med denna fråga och även undersöka om det finns
anledning till ytterligare förändringar i miljöbalken för att underlätta
arbetet med miljökvalitetsnormer. Slutligen har man från olika håll
uppmärksammats på ett antal lagtekniska frågor av begränsad natur som
man också avser att behandla i slutbetänkandet.
Vissa frågor om miljöbalken och företagen m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om miljöbalken och företagen m.m.
Jämför reservation 8 (mp) och särskilt yttrande 1 (kd).
Motionerna
I motion 2003/04:MJ210 (m) förespråkas en översyn av miljöbalken. Bland
annat nämns de krav på butiksägare som tar emot lysrör och påtalas långa
handläggningstider för tillstånd till olika verksamheter.
Förslag om förenklad miljöprövning för tillfälligt tillstånd att rena
förorenad jord på plats lämnas i motion 2003/04:MJ228 (mp).
Motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 5 förespråkar tilläggsdirektiv till
Miljöbalkskommittén om att företagare skall kunna vända sig till
tillsynsmyndigheten för att få bra råd och service utan att riskera påföljder.
Motionärerna förespråkar också rimlighetsbedömningar, viss avkriminalisering
(går längre än åtalsprövningsregeln) och anpassning av miljösanktionsavgifter
till bolagens omsättning. De vill också jämställa sent inkommen
miljörapport med sent inkommen deklaration. De tar även upp frågor om
ersättningar till markägare vid inskränkningar i markanvändning, översyn
av regelverket kring markavvattning och omprövning av vattendomar m.m.

I motion 2004/05:MJ258 (s) lämnas förslag om att länsstyrelsen (i stället
för miljödomstol) skall pröva frågan om fastighetsägarens rätt till
skadstånd från verksamhetsutövaren när en fastighetsägare, till följd
av täktverksamhet, får problem med sin vattenförsörjning.
Motion 2003/04:MJ370 (m) yrkande 7 innehåller förslag om att förändra
miljöbalken så att den kan bli ett effektivt verktyg i miljöarbetet.
Motionärerna anför bl.a. att den nuvarande utformningen av balken har
lett till att tillsynsmyndigheterna har blivit dränkta i småärenden. De
har därmed mycket svårt att klara de verkligt viktiga uppgifterna.
Miljöbalken måste enligt dem snarast förändras så att de viktigaste
uppgifterna från miljösynpunkt prioriteras. Antalet regler måste minskas.
De regler som finns måste vara sakligt motiverade, dvs. de måste dels
bedömas utifrån sin miljöförbättrande påverkan, dels den administrativa
börda de förorsakar företagen. Motionärerna anser att regler med låg
miljönytta men stor administrativ börda bör slopas.
I motion 2004/05:MJ420 (s) lämnas förslag om enhetligare tolkning och
tillämpning av miljöbalken. Motionärerna vill att regeringen skall göra
en uppföljning av miljöbalkens tolkning med syfte att bemöta problemet
med alltför olika tillämpning. Som exempel på områden nämns "allt ifrån
enskildas sophantering, olaglig fällning av träd på allmän mark till
brott som begås storskaligt vid industrianläggningar med hög kapacitet".

Motion 2004/05:MJ425 (fp) förespråkar förenkling av tillämpningen av
miljöbalken och minskning av regelbördan för företag.
Slutligen måste enligt förslaget i motion 2004/05:N393 (kd) yrkande 15
miljöbalken anpassas utifrån de små företagens situation.
Utskottets ställningstagande
Miljöbalkskommittén har i uppdrag att utvärdera tillämpningen av
miljöbalken och lämna förslag till nödvändiga reformer. Utredningsarbetet
har således en bred inriktning. I direktiven redovisas ett antal områden
som kommittén skall ägna särskilt intresse åt. Hit hör t.ex. prövningsordningen
och andra regler om tillstånd enligt MB. Om det under utredningens gång
framkommer ytterligare frågor av lagstiftningskaraktär som rör uppdraget
är kommittén fri att behandla dessa frågor. Av direktiven framgår vidare
bl.a. att kommittén vid behov skall föreslå åtgärder för att underlätta
för små och medelstora företag att leva upp till miljöbalkens mål.
Kommitténs slutbetänkande är beräknat till senast den 30 juni 2005.
De i motionerna väckta frågorna omfattas av utredningens uppdrag.
Riksdagen har i andra sammanhang tagit ställning till olika frågor som
gäller innehållet i utredningens uppdrag. Utredningen börjar nu närma
sig slutfasen av sitt arbete med det omfattande uppdrag som givits den.
Mot denna bakgrund bör inte riksdagen nu utöka utredningens uppdrag
till att omfatta fler frågor än de den redan behandlar eller avser att
behandla. Med hänvisning till detta finner utskottet skäl att föreslå
att riksdagen utan närmare, sakligt ställningstagande avslår förslagen
i motionerna 2003/04:MJ210 (m), 2003/04:MJ228 (mp), 2003/04:MJ370 (m)
yrkande 7, 2003/04:MJ474 (c) yrkande 5, 2004/05:MJ258 (s), 2004/05:MJ420
(s), 2004/05:MJ425 (fp) och 2004/05:N393 (kd) yrkande 15.
Miljöledningssystem, tillsyn, avgifter m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om miljöledningssystem, tillsyn,
avgifter m.m. Jämför reservationerna 9 (kd, c) och 10 (v).
Motionerna
Motion 2003/04:MJ315 (kd) innehåller förslag om att regelverket bör ses
över så att eventuella hinder för kommuner och länsstyrelser att sänka
de årliga prövnings- och tillsynsavgifterna för miljöcertifierade företag
kan undanröjas. Motionärerna hänvisar till två domar angående nedsättning
av avgift.
I motion 2003/04:MJ341 (v) förespråkas nya direktiv för utvärdering av
miljöledningssystemen.
Förslaget i motion 2003/04:MJ370 (m) yrkande 8 tar sikte på behovet av
en förändrad tillsynsverksamhet. Enligt motionärerna bör en huvudregel
för avgiftsuttaget vara att avgift inte skall utgå för den näringsidkare
som vid kontroll fullföljt sina åligganden så att det inte finns något
att anmärka.
Enligt motion 2003/04:MJ388 (m) som avser kemikalietillsynen enligt
miljöbalken bör större flexibilitet iakttas vid påförande av
miljösanktionsavgift.
Motion 2003/04:MJ476 (m) yrkande 5 innehåller förslag om att miljömyndigheter
i första hand skall vara rådgivande. Bland annat förespråkas mindre
byråkrati och snabbare tillståndsbeslut samt avkriminalisering av enklare
förseelser. Vidare anförs att kraven på miljökonsekvensutredningar inte
är anpassade till regionala skillnader och att sanktionsavgifternas
storlek inte står i proportion till förseelserna.
Enligt motionerna 2003/04:N248 (m) yrkande 2 och 2004/05:N305 (m) yrkande
6 bör riksdagen begära att regeringen lägger fram förslag till ändring
av miljöbalken så att respekten för äganderätten säkras. Bland annat
uppmärksammas frågor om krav på skriftlig beskrivning av företags
miljöledningssystem och på miljökonsekvensbeskrivningar samt
miljösanktionsavgifter.

Motion 2004/05:MJ348 (m) innehåller förslag om att se över systemet med
miljösanktionsavgifter där en konsekvensanalys enligt proportionalitetsprincipen
är nödvändig.
I motion 2004/05:MJ400 (m) vänder sig motionären mot avgiftsnivån och
vill även införa större möjligheter att avstå från att ta ut avgifter.

Slutligen innehåller motion 2004/05:MJ498 (kd) yrkande 46 förslag om
att tillsynsmyndigheterna bör acceptera de miljöredovisningar som krävs
för certifiering enligt ISO 14001 och EMAS.
Utskottets ställningstagande
Enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn
enligt miljöbalken får en miljödomstol eller förvaltningsmyndighet i
det enskilda fallet, med hänsyn till prövningens omfattning, tillsynsbehovet
eller annan särskild omständighet, sätta ned eller efterskänka en avgift
som har beslutats med stöd av samma förordning. De myndigheter som enligt
förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken har ett centralt
ansvar för tillsynsvägledning får på samma grunder och inom sina
ansvarsområden meddela föreskrifter om nedsättning eller efterskänkning av
avgift.
Miljöbalkskommittén har i sitt betänkande, Miljöbalken under utveckling,
ett principbetänkande (SOU 2002:50), bedömt att införandet av
miljöledningssystem knappast leder till ett minskat behov av resurser för
myndigheternas tillsyn. Om tillsynsavgiften skall fördelas utgående
från vilka myndighetsresurser som tas i anspråk finns det alltså för
närvarande inte någon anledning att tillämpa lägre avgifter för
verksamheter med miljöledningssystem.
De domar från Svea hovrätt, Miljööverdomstolen, som nämns i en av
motionerna, 2003/04:MJ315 (kd), tydliggör i viss utsträckning förutsättningarna
för nedsättning av tillsynsavgiften. Domstolen anförde i den senaste av
de två domarna (den 24 april 2003 i mål nr M 2426-01) att utgångspunkten
är att myndigheternas kostnader för sin tillsyns- och prövningsverksamhet
enligt miljöbalken skall täckas av avgifter (se prop. 1997/98:45 del 1,
s. 516). En viss schablonisering vid utformningen av avgiftsförordningen
har ansetts vara nödvändig (a. prop. del 2, s. 288). Avgiften skall
täcka både direkta och indirekta kostnader. Detta innebär att avgiften
omfattar poster som inte är direkt knutna till prövningen eller tillsynen
i det enskilda fallet. För nedsättning av avgiften med hänsyn till det
individuella tillsynsbehovet bör det krävas att tillsynsbehovet väsentligt
avviker från vad som är normalt i branschen. Att ett företag är anslutet
till EMAS, certifierat enligt ISO 14001 eller kvalitetssäkrat enligt
andra liknande system medför inte i sig att tillsynsbehovet kan antas
vara mindre eller att avgiften skall sättas ned (jfr SOU 2002:50 s.
210). I det aktuella fallet hade länsstyrelsen uppgett att den under år
2000 av resursskäl inte har utövat någon tillsyn över bolagets anläggning
som svarar mot den debiterade avgiften, men att länsstyrelsen under år
1999 genomfört en omfattande tillståndsprövning. Med hänsyn till att
avgiften för prövning och tillsyn grundas på en viss schablonisering
ansåg domstolen att det inte kan krävas att avgiften varje år skall
svara mot myndighetens kostnader för prövning och tillsyn i det enskilda
fallet det året. På sikt måste dock avgifterna stå i rimlig proportion
till de kostnader som myndigheten har. Den omständigheten att en myndighet
under flera år inte utövar någon tillsyn över en verksamhet bör därför
enligt domstolen kunna utgöra en sådan särskild omständighet som kan
läggas till grund för en nedsättning av avgiften. I förvarande fall
hade länsstyrelsen under år 1999 tillståndsprövat bolagets verksamhet
och torde därvid (enligt domstolens bedömning) ha åsamkats kostnader
som överstiger avgiften för prövning och tillsyn. Den omständigheten
att länsstyrelsen under det därpå följande året, år 2000, inte utfört
ett tillsynsarbete som bedöms motsvara det belopp som har debiterats
utgjorde därför enligt domstolen inte skäl för nedsättning av avgiften.

I september 2003 infördes en åtalsprövningsregel i miljöbalken (prop.
2002/03:54). Denna regel (29 kap. 11 § tredje stycket MB) medför att
när miljösanktionsavgift kan åläggas och gärningen inte kan förväntas
föranleda annan påföljd än böter, får åtal väckas endast om det är
påkallat från allmän synpunkt. Regeln leder till att många av de mindre
allvarliga överträdelser som tidigare omfattades av miljösanktionsavgift
inte förs till åtal. Ärenden om t.ex. för sent inlämnade miljörapporter
och sådana ärenden om underlåtna anmälningar där underlåtenheten inte
medfört någon risk för hälso- och miljöskyddet kan skrivas av på grund
av att åtal inte är påkallat från allmän synpunkt. Enligt vad utskottet
har erfarit har Regeringskansliet inte fått några indikationer på att
ytterligare förändringar efterfrågas i denna del.
I direktiven till Miljöbalkskommittén har angetts att kommittén skall
hämta in myndigheters, organisationers och enskildas erfarenheter av
hur tillsynen fungerar och de allmänna hänsynsreglernas roll i sammanhanget.
Verksamheter som är registrerade enligt EU:s system för miljöstyrning
och miljörevision, EMAS, bedriver en aktiv och offentlig intern
miljöstyrning och miljörevision. Kommittén skall närmare följa upp hur
tillsynsarbetet enligt miljöbalken över miljöfarlig verksamhet kommer
att påverkas av att verksamheter är anslutna till EMAS eller Internationella
Standardiseringsorganisationens system ISO 14001. Förhållanden som skall
undersökas är vilken långsiktig inverkan på tillsynsbehovet och
tillsynsavgiften som detta kan medföra och vilka samordningsmöjligheter
mellan å ena sidan tillsyn och å andra sidan miljöledningssystemen EMAS
och ISO 14001 som föreligger. I detta ingår även en redovisning av de
ekonomiska konsekvenserna för tillsynsarbetet av ett förändrat tillsynsbehov.

I principbetänkandet Miljöbalken under utveckling (SOU 2002:50 s. 206)
konstaterar kommittén att det finns förutsättningar att samordna
tillsynsarbetet och arbetet med miljöledningssystem. Det är framför allt
verksamhetsutövarna som har de möjligheterna eftersom det bara är
verksamhetsutövaren själv som har full insyn i både miljöledningssystemet
och den myndighetsstyrda tillsynen. Myndigheter har bara insyn i
miljöledningssystemet i de delar som verksamhetsutövaren bestämmer eller,
när det gäller EMAS, i den offentliga miljöredovisningen. Det finns
inget som hindrar att verksamhetsutövaren väljer att för sitt kontrollprogram
föreslå samma mätmetoder, tidsperioder och andra uppföljningsrutiner
som förutsätts för miljöledningssystemet. Möjligheterna till detta slag
av samordning av arbetet understryks också i Naturvårdsverkets handböcker
om egenkontroll och operativ tillsyn. Både miljöledningssystem och
myndighetstillsyn utformas individuellt beroende på förutsättningarna
och behoven i det enskilda fallet. Kommittén har inte funnit att det
finns behov av några nya generella regler för egenkontroll eller
myndighetstillsyn i syfte att nå ökad samordning.
Miljöbalkskommitténs delbetänkande Miljöbalkens sanktionssystem och
hänsynsregler (SOU 2004:37) har remitterats och en proposition planeras
till hösten 2005. Propositionen kan antas komma att innehålla lagförslag
avseende framför allt straff, miljösanktionsavgifter och allmänna
hänsynsregler.
Samtliga motionsförslag är i en eller annan form föremål för beredning,
och utskottet vill inte föregripa kommande ställningstaganden. Utskottet
avstyrker därför förslagen i motionerna 2003/04:MJ315 (kd), 2003/04:MJ341
(v), 2003/04:MJ370 (m) yrkande 8, 2003/04:MJ388 (m), 2003/04:MJ476 (m)
yrkande 5, 2003/04:N248 (m) yrkande 2, 2004/05:MJ348 (m), 2004/05:MJ400
(m), 2004/05:MJ498 (kd) yrkande 46 och 2004/05:N305 (m) yrkande 6.
Tillståndspliktens omfattning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om tillståndspliktens omfattning.

Motionerna
Motion 2004/05:MJ346 (kd) innehåller förslag om en översyn av miljöbalken
vad gäller kraven på prövning av transportverksamheter. Motionären anser
att miljödomstolarna bör ges möjlighet att pröva transportverksamheter
som sådana, inte enbart infrastrukturen för dessa. I motion 2004/05:MJ528
(kd) yrkande 4 lämnas förslag om att definitionen av miljöfarlig verksamhet
bör utökas till att även omfatta vissa typer av tjänsteverksamhet (ej
preciserat vilka).
Utskottets ställningstagande
Beträffande vilka verksamheter som är tillståndspliktiga enligt MB finns
det skäl att inledningsvis peka på att det i 9 kap. 1 § MB ges en
legaldefinition av miljöfarlig verksamhet. Med miljöfarlig verksamhet
avses enligt denna definition bl.a. vissa utsläpp och föroreningar samt
användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan
medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus,
joniserande eller icke-joniserande strålning eller annat liknande.
Bestämmelserna i 9 kap. 6-8 §§ MB innehåller bemyndigande för regeringen
att meddela föreskrifter om tillstånds- och anmälningsplikt för miljöfarlig
verksamhet och om prövningsmyndigheter. Med stöd av detta bemyndigande
har regeringen utfärdat förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet
och hälsoskydd, vari bl.a. anges i vilken omfattning som miljöfarliga
verksamheter m.m. är tillståndspliktiga enligt MB. Förordningen är för
närvarande föremål för en genomgripande översyn. Regeringsbeslut i frågan
är planerat till någon gång under 2005.
Angående prövning av vissa transporter (förslag i motion MJ346) finns
det skäl att något uppmärksamma Högsta domstolens dom i Mål nr T 2223-03
meddelad i Stockholm den 21 juni 2004. Högsta domstolen ansåg bl.a. att
det [med dagens lagstiftning] inte är rimligt att kräva att den som har
ansökt om tillstånd till miljöfarlig verksamhet i tillståndsärendet
skall redovisa och ansvara för miljökonsekvenserna för långväga transporter
när dessa rör sig på stort avstånd från anläggningarna i fråga och där
endast utgör en liten del av den totala trafiken och olägenheterna från
denna. Miljöbalkens reglering och lagmotiven till denna ger enligt Högsta
domstolen inte heller stöd för att det normalt skulle vara påkallat att
meddela sådana villkor i ett tillståndsbeslut för en miljöfarlig verksamhet
som skulle innebära ett slags indirekt reglering av transportsektorn,
t.ex. särskilda avgaskrav på lastbilar och fartyg. I den mån hänsyn
till hälsa och miljö kräver att åtgärder vidtas inom transportsektorn
finns det enligt domstolen möjlighet att rikta sådana anspråk mot bl.a.
väghållare, fordonstillverkare, drivmedelsproducenter och fordonsägare.

Utskottet vill inte föregripa beredningen inom Regeringskansliet och
finner inte tillräckliga skäl för att nu ställa sig bakom förslagen i
kd-motionerna 2004/05:MJ346 och 2004/05:MJ528 yrkande 4 och avstyrker
dem därför.
Miljökvalitetsnormer m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om miljökvalitetsnormer m.m. Jämför
särskilt yttrande 2 (v).
Motionerna
I motion 2004/05:MJ391 (v) yrkande 1 lämnas förslag om att Miljöbalkskommittén
bör få tilläggsdirektiv för att utreda hur uppfyllandet av
miljökvalitetsnormerna
skall förhålla sig till annan form av lagstiftning - i syfte att dels
klara miljökvalitetsnormerna, dels underlätta för länsstyrelser och
kommuner vid handläggning av planeringsärenden. Motion 2004/05:MJ393
(v) innehåller förslag om att regeringen bör återkomma till riksdagen
med ett förslag till distinkt definition av begreppet långsiktigt hållbar
utveckling.
Utskottets ställningstagande
I regeringens skrivelse 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar
utveckling - ekonomisk, social och miljömässig redogör regeringen för
sin vision om en hållbar utveckling och dess utgångspunkter. Hållbar
utveckling anges vara ett övergripande mål för regeringens politik. Det
anses innebära att alla politiska beslut skall utformas på ett sätt som
beaktar de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna i ett
längre tidsperspektiv. I skrivelsen framgår att miljömålen "beskriver
den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö och dess natur- och
kulturresurser som är hållbara på lång sikt och preciserar därigenom
kraven på den ekologiska dimensionen för att hållbar utveckling skall
kunna uppnås". I strategin finns också målen för en hållbar ekonomisk
tillväxt och konkurrenskraft, social sammanhållning, välfärd och trygghet
m.m. Utveckling inom samtliga dessa områden måste gå hand i hand och
inte ske på bekostnad av varandra. Regeringen avser att revidera strategin
under 2006. En särskild utredare har tillkallats med uppdrag att precisera
begreppet hållbar konsumtion när det gäller hushållen samt att föreslå
en handlingsplan med åtgärder för hur en ekologiskt, socialt och ekonomiskt
hållbar konsumtion skall uppnås (Kommittédirektiv 2004:37). Uppdraget
som gått till Stefan Edman kommer enligt vad utskottet har erfarit att
redovisas den 7 juni 2005.
Samtidigt med miljökvalitetsnormerna infördes åtgärdsprogram som ett
instrument för att uppfylla dessa. Ett sådant program skall tas fram så
snart det visar sig att en miljökvalitetsnorm inte uppfylls och innehålla
de åtgärder som behöver vidtas för att normen skall kunna uppfyllas.
Åtgärdsprogram riktar sig till kommuner och myndigheter som skall vidta
de åtgärder som följer av programmet. Åtgärdsprogram ger inga nya
befogenheter utan skall genomföras med de verktyg som kommuner och
myndigheter har till sitt förfogande.
En särskild utredare (Utredningen om åtgärdsprogram, M 2004:05, se dir.
2004:170) skall analysera åtgärdsprogrammens förutsättningar att
uppfylla miljökvalitetsnormer på olika områden och se över möjligheterna
att göra sådana program bättre och mer effektiva. Utredaren skall lämna
förslag på författningsändringar i den mån sådana behövs. Uppdraget
skall redovisas till regeringen senast den 31 oktober 2005. En utgångspunkt
för analysen och översynen skall vara de nyligen genomförda förändringarna
i miljöbalken av bestämmelserna om miljökvalitetsnormer, vilka innebär
ett utökat tillämpningsområde för sådana normer. Åtgärdsprogram skall
vara det huvudsakliga redskapet för att uppfylla miljökvalitetsnormerna,
varför särskild vikt bör läggas vid att bestämmelserna om programmen
är tydliga och enhetliga. Utredaren skall vidare bl.a. klarlägga
förhållandet mellan åtgärdsprogram och kommunala översiktsplaner, detaljplaner
och områdesbestämmelser och överväga om en starkare koppling mellan
dessa instrument kan medföra sådana effektivitetsvinster att det motiverar
förändringar av det nuvarande regelverket.
Miljöbalkskommittén redovisar i sitt betänkande Alternativ för miljöbalkens
prövningsorganisation (SOU 2004:38) att man avser att fortsätta det
utredningsarbete som påbörjats beträffande regelsystemet för
miljökvalitetsnormer. I ett tidigare delbetänkande (SOU 2002:107) har man lämnat
vissa principförslag om förhållandet mellan prövningen av enskilda
verksamheter och miljökvalitetsnormer. Man avser att arbeta vidare med
denna fråga och även undersöka om det finns anledning till ytterligare
förändringar i miljöbalken för att underlätta arbetet med miljökvalitetsnormer.
Remissvaren på Miljöbalkskommitténs betänkande Alternativ för miljöbalkens
prövningsorganisation (SOU 2004:38) bereds inom Regeringskansliet och
kan enligt därifrån inhämtade uppgifter mynna ut i tilläggsdirektiv
till kommittén eller i särskilda utredningsdirektiv. I kommitténs uppdrag
ingår att överväga och redovisa vilka lagstiftningsåtgärder som behövs
för att uppnå en så effektiv och smidig samordning som möjligt mellan
plan- och bygglagen och miljöbalken m.fl. lagar.
Även PBL-kommittén har behandlat frågor om miljökvalitetsnormer. Kommittén
har bl.a. anfört att det är angeläget med närmare utredningar om framför
allt hur miljökvalitetsnormer skall kunna genomföras i praktiken och
vilken betydelse som normerna därvid skall ha vid beslutsfattande enligt
både MB och PBL.
Utskottet konstaterar att de frågor som uppmärksammats i motionerna är
föremål för beredning. Syftet med motionerna får härigenom anses vara
uppfyllt. Utskottet avstyrker förslagen i v-motionerna 2004/05:MJ391
yrkande 1 och 2004/05:MJ393.
Vissa produktfrågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om vissa produktfrågor. Jämför
reservation 11 (kd).
Motionen
Motion 2004/05:MJ528 (kd) yrkande 6 innehåller förslag om att det bör
utredas vilka möjligheter som finns att tydligare lyfta fram produktfrågorna
i samband med miljökonsekvensbeskrivningar, tillståndsansökningar,
tillsyn för miljöfarlig verksamhet samt miljörapporter.
Utskottets ställningstagande
Från Regeringskansliet har utskottet inhämtat att regeringen bedriver
ett arbete med att utveckla en integrerad produktpolitik på EU-nivå.
Målet för politiken anges vara att minska den negativa belastningen på
miljön och människors hälsa som produktionen och konsumtionen av varor
och tjänster ger upphov till. Politiken omfattar såväl varor som tjänster.
Kommissionen har tillsatt formella arbetsgrupper, där Sverige genom
Naturvårdsverket ingår i en grupp som skall ta fram en strategi för
produktinformation. Den nationella strategin för hållbar utveckling är
föremål för revidering. Hållbar konsumtion och produktion uppges komma
att bli en viktig del i strategin.
Naturvårdsverket har ett uppdrag att se över de viktigaste produktrelaterade
verktygen, bl.a. lagstiftning/tillsyn, miljömärkning och miljöledning.
Uppdraget skall redovisas våren 2006.
Utskottet som inte vill föregripa kommande överväganden med anledning
av Naturvårdsverkets uppdrag avstyrker förslaget i motion 2004/05:MJ528
(kd) yrkande 6.
Tillsyn över enskilda avlopp
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om tillsyn över enskilda avlopp.
Jämför reservation 12 (fp, mp).
Motionen
I motion 2004/05:MJ371 (mp, fp) yrkande 21 förespråkas en utredning av
möjligheterna att stärka de lokala tillsynsmyndigheternas arbete med
enskilda avlopp. Motionärerna anser att lagstiftningen är effektiv mot
den här typen av punktutsläpp. Men de anser att tillsynsmyndigheterna
inte har tillräckliga resurser för att hitta alla avlopp och utfärda
förelägganden mot fastighetsägarna. Långsiktigt anser de att verksamheten
skulle kunna vara självfinansierande eftersom miljö- och hälsoskyddsnämnderna
kan ta ut avgifter för att utfärda tillstånd till avlopp. Men innan
avgifterna kan tas ut krävs ett omfattande inventerings- och förberedelsearbete.

Utskottets ställningstagande
Motionen behandlar tillsynsmyndigheternas resurser, vilket framför allt
är en budgetfråga. Det förtjänas att i detta sammanhang påpeka att
Naturvårdsverket i regleringsbrevet för 2004 bl.a. fick i uppdrag att
utarbeta allmänna råd om enskilda avlopp. Denna del av uppdraget skulle
ha redovisats senast den 1 april 2005. Verket skall i detta sammanhang
även belysa behovet av sådana regeländringar som verket inte får besluta
om. Naturvårdsverkets redovisning har ännu inte inkommit till
Regeringskansliet. Verket har begärt anstånd med ingivandet av sin redovisning.

Utskottet vill inte föregripa de kommande övervägandena och avstyrker
motion 2004/05:MJ371 (mp, fp) yrkande 21.
Naturgas
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om naturgas. Jämför reservation 13
(v, mp).
Motionen
Förslaget i motion 2004/05:N307 (mp) yrkande 2 innebär att regeringens
prövning enligt MB och enligt naturgaslagen av ansökningar om nya
ledningar skall ta full hänsyn till konsekvenserna för klimatpolitiken.
Motionärerna anför att ett ja eller nej till en mellansvensk ledning
handlar om ja eller nej till ett utsläpp på ända upp till en miljard
ton koldioxid, varför det klimatstrategiska målet att halvera utsläppen
av växthusgaser till år 2050 blir i det närmaste omöjligt.
Utskottets ställningstagande
Enligt 1 § naturgaslagen (2000:599) får en naturgasledning inte byggas
eller användas utan tillstånd (koncession) av regeringen. Åtgärder för
att bereda plats för en naturgasledning, såsom sprängning, schaktning,
skogsavverkning, markberedning eller liknande åtgärder, får inte vidtas
innan koncession har meddelats. Vid prövning av frågor om meddelande av
koncession skall enligt 6 § bestämmelserna i 2-4 kap., 5 kap. 3 § och
16 kap. 5 § MB tillämpas. En miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i en
ansökan om koncession. När det gäller förfarandet, kraven på
miljökonsekvensbeskrivningen samt planer och planeringsunderlag gäller 6 kap.
MB. Vad som där sägs om tillståndsmyndighet skall gälla regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer.
Genom naturgaslagen har riksdagen gett regeringen uppgiften att ta
ställning till frågor om koncession och gett riktlinjer för bl.a. hur
miljökonsekvenser skall beaktas. Enligt utskottets mening bör det inte
göras ändringar i detta. Förslaget i motion 2004/05:N307 (mp) yrkande
2 avstyrks därför.
Skyddet för vissa områden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om skyddet för vissa områden. Jämför
reservation 14 (m).
Motionerna
I motion 2004/05:MJ337 (m) yrkande 4 finns ett förslag om en översyn av
regelverket kring markanvändning. Motionären anser att skyddsbestämmelser
utgör stora begränsningar för markanvändning och utkomstmöjligheter.
Motion 2004/05:MJ434 (mp) yrkande 29 innehåller förslag om att
naturvårdslagstiftningen skall tillämpas så att inga skyddsvärda områden
faller utanför på grund av sin storlek. Motionärerna anför att skyddsvärda
områden i storleksordningen 5-20 ha i praktiken står helt utan skydd,
eftersom de oftast faller utanför gränserna för biotopskyddsinstitutet
respektive naturreservatsskyddet.
Utskottets ställningstagande
Biotopskyddsbestämmelser infördes i naturvårdslagen 1992 för att förenkla
processen för att skydda små områden. Naturvårdsverket redovisade i
december 2003 till regeringen ett uppdrag att i samverkan med Skogsstyrelsen
analysera och redovisa i vilken mån regelverket eller den praxis som
har utvecklats vid tillämpningen av de olika skyddsinstrumenten
naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal utgör ett hinder för ett
effektivt genomförande av ett långsiktigt skydd av skogsmark.
Regeringen anför i proposition 2004/05:150 Svenska miljömål - ett
gemensamt uppdrag att bestämmelserna har visat sig vara effektiva och
framgångsrika, men kan behöva utvidgas för att möjliggöra att fler hotade
miljöer och arter inkluderas och att det uppställda delmålet nås.
Regeringen pekar på att Naturvårdsverket har föreslagit vissa utökningar
i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken (Biotopskydd
för vattenanknutna biotoper, rapport 5262, dnr M2003/23/Na). Förslaget
innebär bl.a. att också kommunerna får bemyndigande att tillämpa
biotopskyddsbestämmelserna för att skydda små bäckfåror. Naturvårdsverket
föreslår vidare att miljöbalken ändras så att ansvarig myndighet får
möjlighet att utfärda dispenser. Förslaget har remissbehandlats och
bereds inom Regeringskansliet och regeringen avser att återkomma i denna
fråga.
Utskottet vill inte föregripa kommande övervägande och avstyrker motionerna
2004/05:MJ337 (m) yrkande 4 och 2004/05:MJ434 (mp) yrkande 29.
Frågor om nationalparker och naturreservat m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
vissa frågor om naturreservat m.m.,
mark för reservatsbildning, jämför reservation 15 (kd),
naturskyddsförrättning, jämför särskilt yttrande 5 (kd) och
förvaltning av naturreservat, jämför reservationerna 16 (m, fp, kd, c)
och 17 (mp).
Vissa frågor om naturreservat m.m.
Motionerna
I motion 2003/04:MJ248 (s) föreslås att resurser för inköp av mark till
naturreservat i viss utsträckning skall kunna tas i anspråk för ökade
administrationskostnader med direkt samband med dessa.
Motion 2004/05:MJ524 (c) yrkande 2 innehåller förslag om att berörd
markägare vid planering av naturreservat tidigt skall involveras i
planeringsprocessen. Enligt förslaget i motionens yrkande 3 skall markägare
som berörs av planerade naturreservat i första hand erbjudas
omarronderingsmöjligheter. Slutligen innehåller yrkande 4 förslag om att, i
samband med nya naturreservat i ett område, konsekvensanalyser för
berörda markägare skall göras.
Utskottets ställningstagande
I betänkande 2004/05:MJU3 redovisade utskottet att man inhämtat att
Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Norrbottens län har inventerat
statens skogar och pekat ut områden med höga naturvärden. Med anledning
av att frågan är kontroversiell har Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i
Norrbotten och Sveaskog AB haft samråd om hur dessa skogar skall hanteras
i framtiden. Samrådet om prioritering av vilka marker som skall skyddas
och lämpliga former för skyddet inleddes i början av april 2004. Sedan
dess har arbetsgruppen haft flera möten och även gjort gemensamma
skogsbesök. Utgångspunkten har varit det av riksdagen beslutade arealmålet
om 320 000 hektar reservat på produktiv skogsmark i Sverige. Sveaskog
har i Norrbotten ca 1 500 000 hektar produktiv skogsmark. Av dessa har
126 000 hektar vid inventeringen visat sig ha höga naturvärden. Dessa
arealer har i arbetet delats upp i två grupper, dels de som bör bli
naturreservat, ca 30 000 hektar, dels de som kan hanteras enligt Sveaskogs
miljöpolicy, ca 33 000 hektar. I den senare gruppen utgörs 24 000 hektar
av beslutade ekoparker. Det gemensamma arbetet med att kategorisera de
återstående 63 000 hektaren fortsätter under hösten. Parterna enades i
mitten av juni 2004 om principerna för förvaltningen. Enligt samrådsprinciperna
kommer betydande arealer att hanteras i enlighet med Sveaskogs miljöpolicy
medan andra stora områden föreslås bli naturreservat. Kategoriseringen
av återstående områden kommer att ske i enlighet med den strategi för
långsiktigt skydd av skogsmark som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen
håller på att ta fram. Arbetsgruppen kommer att sortera och gruppera de
aktuella skogarna i fyra grupper så att klarhet skapas om den vidare
hanteringen i olika kategorier, dvs. skogar som bör bli reservat utifrån
ett nationellt perspektiv, skogar som blir eko-parker, skogar som ges
ett frivilligt skydd eller sköts med särskilda hänsyn och skogar som
kan brukas med generella hänsyn. Utskottet har även erfarit att
Naturvårdsverket och Sveaskog träffat avtal om hur och när, inklusive på
vilka villkor, Sveaskog skall ställa bytesmark till förfogande i samband
med reservatsbildning.
Enligt utskottets mening föreligger inte tillräckliga skäl för att ställa
sig bakom motionsförslagen. Därmed avstyrks förslagen i motionerna
2003/04:MJ248 (s) och 2004/05:MJ524 (c) yrkandena 2-4.
Mark för reservatsbildning
Motionen
I motion 2004/05:MJ498 (kd) yrkande 36 lämnas förslag om att staten
inte skall betala ersättning för avsättningar på statens mark. Motionärerna
anser att om stora områden skall undantas från traditionellt skogsbruk
bör detta i första hand ske på statens mark så att den privata äganderätten
bevaras och skogsägarens utkomstmöjligheter inte försämras.
Utskottets ställningstagande
Liknande förslag behandlades av utskottet i betänkande 2004/05:MJU3.
Bland annat med hänvisning till den till våren 2005 aviserade propositionen
om miljökvalitetsmålen ansåg utskottets majoritet att de aktuella
motionsförslagen inte skulle föranleda något särskilt uttalande från
riksdagens sida. Mot detta reserverade sig ledamöterna från m, fp, kd,
c, mp i en gemensam reservation (res. 89). De ansåg att en större andel
av avsättningarna bör ske genom frivilliga åtaganden och att skyddsformen
naturvårdsavtal, där staten och markägaren tar ett gemensamt ansvar för
naturvården, bör utnyttjas i betydligt större utsträckning än i dag. De
föreslog att detta skulle ges regeringen till känna. Vid omröstningen
i kammaren kom reservationen att vinna.
I proposition 2004/05:150 Svenska miljömål - ett gemensamt uppdrag anför
regeringen nu att man mot bakgrund av att riksdagen tillkännagivit att
man anser att en större andel av avsättningarna bör ske genom frivilliga
åtaganden och att naturvårdsavtal bör utnyttjas i betydligt större
utsträckning än i dag anser att det behövs en översyn av hur de olika
naturvårdsverktygen bidrar till att uppfylla miljökvalitetsmålet Levande
skogar. Översynen bör även inkludera skogsbrukets frivilliga avsättningar
av skyddsvärd produktiv skogsmark. Det är viktigt att de olika befintliga
verktygen (naturreservat, biotopskyddsområden och naturvårdsavtal) och
att deras långsiktiga kostnadseffektivitet värderas i ett samhällsekonomiskt
perspektiv. Underlag för en sådan översyn finns även i rapporten Regelverk
och praxis. Regeringen avser att initiera en sådan utvärdering och
återkomma till riksdagen i denna fråga.
Utskottet vill inte föregripa de kommande övervägandena och avstyrker
därför förslaget i motion 2004/05:MJ498 (kd) yrkande 36.
Naturskyddsförrättning
Motionen
I motion 2004/05:MJ272 (kd) föreslås att lagregler om naturskyddsförrättning
bör införas så att hanteringen av naturreservatsbildning kan ske enklare,
snabbare och till lägre kostnad än vad nuvarande regler ger möjlighet
till.
Utskottets ställningstagande
Utskottet redovisade i betänkande 2003/04:MJU16 att Lantmäteriverket
och Naturvårdsverket den 29 november 2000 inkom med en gemensam rapport
innehållande förslag till en ny lag om naturskyddsförrättning. Syftet
med förslaget är enligt rapporten att genom en lantmäteriförrättning
lösa frågor om ersättning och inlösen i anslutning till beslut om
naturreservat, kulturreservat, biotopskyddsområde och vattenskyddsområde.
Enligt förslaget skall lagen om naturskyddsförrättning utgöra ett
alternativt förfarande till de nu gällande bestämmelserna om ersättning
och inlösen i 31 kap. MB. I rapporten föreslås även vissa ändringar i
MB samt att anläggningslagen (1973:1149) ändras i syfte att jämställa
kulturreservat med naturreservat.
Enligt vad utskottet nu har erfarit från Regeringskansliet har förslaget
till lag om naturskyddsförrättning vid remissbehandlingen blivit kritiserat
då ett genomförande innebär att det skulle tillskapas två alternativa
förfaranden där olika instanser, fastighetsdomstol respektive miljödomstol,
kommer att pröva ett eventuellt överklagande samt då det saknas en
analys av vilken konkret effekt förslaget kan medföra för genomförandetiderna
vid inrättande av områdesskydd. I rapporten anför Naturvårdsverket och
Lantmäteriverket att det nu gällande förfarandet fungerar bra i
normalfallet.
Regeringen har mot denna bakgrund lagt ärendet ad acta. Regeringen avser
dock att inom ramen för arbetet med Lantmäteriverkets rapport 2002:9
Översyn av anläggningslagen återkomma med ett förslag om att i
anläggningslagen jämställa kulturreservat med naturreservat.
Enligt utskottets mening bör förslaget i motion 2004/05:MJ272 (kd) avslås.

Förvaltning av naturreservat
Motionerna
Enligt förslaget i motion 2004/05:MJ434 (mp) yrkande 30 bör skötselplaner
för naturreservat ses över och vid behov revideras varje tioårsperiod.
I motion 2004/05:N11 (c, m, fp, kd) yrkande 7 lämnas förslag om att
markägare och turistföretagare bör kunna få utöva lokal förvaltning av
naturreservat.
Utskottets ställningstagande
I 3 § förordning (1998:1252) om områdesskydd m.m. har lagt fast att i
varje beslut om natur- eller kulturreservat skall ingå en skötselplan.
Enligt 22 § samma förordning får länsstyrelsen eller kommunen besluta
att en annan myndighet, juridisk person eller markägare som har
förutsättningar för att ha ett sådant ansvar skall förvalta ett naturreservat,
kulturreservat, naturminne eller djur- och växtskyddsområde. Länsstyrelsen
eller kommunen får återkalla ett sådant förordnande som den själv har
meddelat.
Enligt vad utskottet har erfarit är det enligt den styrning som regeringen
utövar en stående myndighetsuppgift att kontinuerligt se över befintliga
skötselplaner, inom ramen för de resurser som myndigheterna förfogar
över. Anslaget Åtgärder för biologisk mångfald (34:3) har under den
senaste 10-årsperioden (1996-2006) ökat från ca 190 miljoner kronor
till beräknade ca 1,9 miljarder kronor för 2006. Som en följd av detta
har under åren 1999 till 2003 fördelningen av medel för skötsel av
naturområden (inkluderar arbete med skötselplaner) från Naturvårdsverket
till länsstyrelserna ökat från ca 65 miljoner kronor till närmare 132
miljoner kronor.
Utskottet som konstaterar att gällande regler bl.a. ger kommuner och
länsstyrelser möjligheter att delegera förvaltningsansvaret finner inte
tillräckliga skäl för att gå motionärerna till mötes och avstyrker
förslagen i motionerna 2004/05:MJ434 (mp) yrkande 30 och 2004/05:N11 (c,
m, fp, kd) yrkande 7.
Vissa ersättningsfrågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om vissa ersättningsfrågor. Jämför
reservationerna 18 (m) och 19 (kd).
Motionerna
Motion 2003/04:MJ215 (m) yrkande 2 innehåller förslag om att
reservatsbildningar skall ersättas till marknadsvärde. Enligt 2004/05:MJ220
(c) bör ersättningsrätten för berörda i vattenskyddsområden tydliggöras.
Enligt motionären råder oklarhet om möjligheterna till ersättning. I
motion 2004/05:MJ498 (kd) yrkande 34 lämnas förslag om att ändring av
miljöbalken som innebär att det i miljöbalken skall stadgas att ersättning
till markägare skall kunna utgå i sådana fall där utebliven ersättning
skulle framstå som klart stötande. Slutligen innebär förslaget i motion
2004/05:MJ524 (c) yrkande 1 att äganderätten skall stärkas genom att
ersättningen vid tvångsvisa ianspråktaganden skall motsvara marknadsvärdet.

Utskottets ställningstagande
När det gäller vattenskyddsområden vill utskottet inledningsvis peka på
att länsstyrelsen eller kommunen enligt 7 kap. 21 § MB får förklara ett
område som vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång
som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt. I
samma kapitels 22 § anges att länsstyrelsen eller kommunen skall meddela
sådana föreskrifter om inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter
som behövs för att tillgodose syftet med vattenskyddsområde. Syftet med
inrättande av vattenskyddsområden brukar ofta anges vara att ge garantier
för att råvattnet efter ett normalt reningsförfarande skall kunna
användas för sitt ändamål. Framför allt är det fråga om dricksvattenproduktion.
I skyddsföreskrifter kan förbud meddelas mot exempelvis hantering av
petroleumprodukter och andra kemikalier, spridning av gödsel, spridning
av bekämpningsmedel, infiltration av hushållsspillvatten och kommunalt
dagvatten, industriell verksamhet, transport av farligt gods, anläggande
av vägar, bebyggelse, grävning, täktverksamhet, bad, båtfart och fiske.
Vidare kan länsstyrelse och kommun ålägga en markägare att upplåta
mark för stängsel och skyltar som behövs för att tillgodose syftet med
vattenskyddsområdet. Fastighetsägaren har rätt till ersättning på grund
av beslut som innebär att mark tas i anspråk eller att pågående
markanvändning inom berörd del av en fastighet avsevärt försvåras t.ex.
genom föreskrifter enligt 7 kap. 22 § om åtgärder och inskränkningar
som rör vattenskyddsområden.
Reglerna om ersättning i samband med ianspråktagande för vattenskyddsområden
motsvarar vad som allmänt sett gäller inom miljöbalkens område (se 31
kap. 4 § MB). Utskottet har vid flera tillfällen (se bl.a. betänkande
2003/04:MJU16) redovisat att utskottet och riksdagen i samband med 1991
års miljöpolitiska proposition uttalade sig om principerna för ansvaret
vid bevarandet av skyddsvärda områden m.m. (1990/91:JoU30 s. 255).
Regeringen kom därefter att hänvisa till dessa principer i motiven till
miljöbalken (prop. 1997/98:45, bet. 1997/98:JoU20). Uttalandet innebär
i korthet att ansvaret för att säkerställa den biologiska mångfalden
inte får begränsas till att bli en fråga om statens ekonomiska resurser
för intrångs- och inlösenersättningar. En princip, parallellt med
Polluter Pays Principle, borde utformas där förvaltande av naturen och
den biologiska mångfalden blir ett normalt inslag i verksamheten och
som inte förutsätter statliga bidrag. Utskottet ansåg att alla har ett
ansvar för att bevara biologisk mångfald och att också det ekonomiska
ansvaret bör delas av alla. Med detta synsätt fordrades enligt utskottet
alltså regler, enligt vilka samhället till en viss grad kompenserar
markägare och andra rättighetsinnehavare, som grundas på bl.a. naturvårdsskäl.
Miljöbalken kom i enlighet med uttalandena att i korthet innebära att
rätt till ersättning föreligger vid beslut om nationalpark, naturreservat,
kulturreservat, biotopskyddsområde, vattenskyddsområde samt föreläggande
och förbud enligt den s.k. samrådsparagrafen (12 kap. 6 §). Innebär ett
sådant beslut att mark tas i anspråk eller att pågående markanvändning
inom berörd del av en fastighet avsevärt försvåras betalas ersättning
för intrånget. Ersättning betalas också vid vissa undersökningar och
vid föreläggande om stängselgenombrott m.m. En eventuell ersättning
skall emellertid alltid minskas med ett belopp som motsvarar vad
fastighetsägaren är skyldig att tåla utan ersättning.
Utskottet finner inte skäl att frångå dessa bedömningar och avstyrker
förslagen i motionerna 2003/04:MJ215 (m) yrkande 2, 2004/05:MJ220 (c),
2004/05:MJ498 (kd) yrkande 34 och 2004/05:MJ524 (c) yrkande 1.
Lokal förvaltning m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om lokal förvaltning m.m. Jämför
reservation 20 (m).
Motionerna
Motion 2004/05:MJ337 (m) yrkande 1 innehåller förslag om försök med
lokalt inflytande. Förslaget gäller användningen av statlig mark och
vatten. I motionens yrkande 3 anser motionärerna bl.a. att ett system
med lokal förvaltning bör kunna prövas för småviltjakt, fiske och
skotertrafik.
Enligt förslaget i motion 2004/05:MJ454 (s) bör riksdagen besluta att
ändra terrängkörningslagen (TKL, lag 1996:1551) så att stycket i 2 §
som nu lyder: "För områden som avses i 1 § andra stycket får regeringen
föreskriva att sådana föreskrifter eller beslut om undantag får meddelas
om det finns synnerliga skäl." ändras så att slutet av meningen lyder
"om det finns särskilda eller synnerliga skäl". Den fråga som motionärerna
avser är körning (på snö) utanför allmän skoterled inom de 16
regleringsområdena.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har från Regeringskansliet erfarit att regeringen under år
2003 har gett Naturvårdsverket återrapporteringskrav att redovisa
insatser, resultat och lägesbeskrivning beträffande arbetet med att
utveckla och pröva nya metoder för bättre lokal delaktighet i arbetet med
skydd och vård av skyddade områden. Motsvarande gäller (enligt
återrapporteringskrav som lämnats under 2004) stärkandet av dialogen med
medborgarna och uppnåendet av god delaktighet vid utvecklandet av
naturvårdens arbetsformer. Regeringen (Miljö- och Näringsdepartementen)
har under år 2004 arrangerat en tankesmedja i Överkalix med tema hur
naturresursförvaltning och naturvård å ena sidan och lokal utveckling
och turism å andra sidan kan utvecklas till att ömsesidigt stödja
varandra. Regeringen avser att fortsätta att följa upp myndigheternas
arbete samt att driva på dessa i syfte att verkställa den politik som
redovisas i skrivelsen En samlad naturvårdspolitik. Vidare avser regeringen
att fortsätta att försöka följa de processer och projekt på området som
pågår i olika delar av landet.
Regeringen gav i regleringsbrev för 2004 länsstyrelserna i fjällänen i
uppdrag att titta bl.a. på möjligheten att avgiftsfinansiera ledsystemen.
Länsstyrelserna redovisade uppdraget till regeringen den 31 december
2004 och det bereds nu i Regeringskansliet.
Naturvårdsverket har tagit fram nya allmänna råd för terrängkörning,
vilka gavs ut i januari 2005. Eftersom allmänna råd inte är bindande
har man i Regeringskansliet påbörjat en översyn av terrängkörningslagstiftningen
för att se vilka ändringar som behöver göras i det nuvarande regelverket
för att uppnå delmålen 1 (om skador på mark och vegetation) och 2 (om
buller) för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. I det sammanhanget
avser regeringen att komplettera terrängkörningsförordningen med ett
krav om terrängkörningsplaner.
Mot bakgrund av det pågående arbetet på området och med avvaktan på den
fortsatta beredningen avstyrker utskottet de förslag som lämnats i
motionerna 2004/05:MJ337 (m) yrkandena 1 och 3 och 2004/05:MJ454 (s).
Lokalisering av myndigheter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om lokalisering av myndigheter.

Motionerna
I motion 2004/05:MJ453 (s) lämnas förslag om lokalisering till Umeå av
kansliet för den organisation som skall ersätta ESO. Enligt motion
2004/05:MJ465 (s) bör Naturvårdsverket utlokaliseras från Stockholm.
Motion 2004/05:MJ492 (fp) innehåller ett förslag som förespråkar ett
marint forskningsinstitut i Simrishamn.
Utskottets ställningstagande
Angående det förstnämnda förslaget pågår det beredning inom Regeringskansliet.

Utskottet finner skäl att här liksom i betänkande 2002/03:MJU15 hänvisa
till de gällande principerna för beslut om utlokalisering av statliga
myndigheter. Utgångspunkten är att riksdagen kan förvänta sig att
regeringen underställer ärenden om lokalisering av statlig verksamhet som
är av större vikt eller på annat sätt av principiellt intresse för
riksdagens bedömning och beslut. Självklart föreligger alltid möjligheten
för utskott och riksdag att göra bedömningen att det inte finns skäl
att ta ställning i ett lokaliseringsärende.
Utskottet är inte berett att nu föreslå riksdagen några åtgärder med
anledning av motionerna 2004/05:MJ453 (s), 2004/05:MJ465 (s) och
2004/05:MJ492 (fp).
Miljöövervakning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om miljöövervakning. Jämför
reservation 21 (kd).
Motionen
Motion 2003/04:MJ357 (kd) innehåller förslag om att Hjälmaren, i likhet
med Vänern, Vättern och Mälaren, bör omfattas av det nationella ansvaret
för miljöövervakning.
Utskottets ställningstagande
Inom Naturvårdsverket pågår en översyn av hela miljöövervakningen som
bl.a. är föranledd av genomförandet av EU:s vattendirektiv. Ett förslag
till nya principer för miljöövervakningen på vattenområdet skall vara
klart i slutet av år 2005 och ett färdigt övervakningsprogram skall
lämnas till EU ett år senare. En frågeställning som skall analyseras
och tas ställning till inom ramen för denna översyn är vad som skall
omfattas av det nationella ansvaret för miljöövervakning.
Utskottet finner inte tillräckliga skäl för att nu gå motionärerna bakom
motion 2003/04:MJ357 (kd) till mötes.
Miljömärkning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om miljömärkning. Jämför särskilt
yttrande 4 (kd).
Motionen
I motion 2004/05:MJ498 (kd) yrkande 15 krävs att regeringen lägger fram
förslag om hur ekonomiska styrmedel kan användas i syfte att öka andelen
miljömärkta arbetsmaskiner och motorer.
Utskottets ställningstagande
Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag redovisat de ekonomiska
styrmedel som tillämpas i Sverige i dag samt lämnat en bedömning av
deras miljöstyrande effekt. Rapporten Ekonomiska styrmedel inom
miljöområdet - en sammanställning lämnades i juni 2003 (dnr M2003/2152/Hm).

Regeringen redovisar nu i proposition 2004/05:150 Svenska miljömål -
ett gemensamt uppdrag att man avser att tillsätta en utredning för att
ta ett samlat grepp om ekonomiska styrmedel på miljöområdet. Syftet
skall vara att göra en grundläggande analys och utvärdering av ekonomiska
miljöstyrmedel sett med ett helhetsperspektiv. Utgångspunkten skall
vara en samhällsekonomiskt effektiv miljöstyrning. Utredningen skall
vid behov föreslå ekonomiska styrmedel som kan bidra till att så
kostnadseffektivt som möjligt medverka till att uppnå miljökvalitetsmålen
och sammanhängande delmål. När det gäller elcertifikatssystemet har en
utvärdering av systemet redan skett och regeringen anser att systemet
bör förlängas. Utredningen kommer inte att innehålla förslag till
förändringar av elcertifikatssystemet, men en analys av hur olika ekonomiska
styrmedel fungerar delvis parallellt med andra styrmedel på energiområdet
behövs enligt regeringen.
Utskottet finner att beredningen bör avvaktas och avstyrker förslaget
i motion 2004/05:MJ498 (kd) yrkande 15.
Transport av farligt avfall
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om transport av farligt avfall.
Jämför reservation 22 (m, fp, kd, c).
Motionen
I motion 2004/05:MJ498 (kd) yrkande 40 lämnas förslag om ändring av
15 kap. 10 § MB så att kommunernas möjlighet att besluta om ensamrätt
på transport av farligt avfall upphävs.
Utskottets ställningstagande
Kommunernas rätt att föreskriva att transport samt återvinning eller
bortskaffande av farligt avfall skall ske genom kommunens försorg, det
s.k. kommunala monopolet, regleras i 15 kap. 10 § MB och i 15 §
avfallsförordningen (2001:1063).
I Kretsloppspropositionen (prop. 2002/03:117) anförde regeringen att
den möjlighet som kommunerna har att genom ett utökat ansvar för transport,
återvinning och bortskaffande av farligt avfall skaffa sig ensamrätt
till avfallshanteringen bör upphöra. En förutsättning angavs dock vara
att det finns ett system som tillförsäkrar en god kontroll över flöden
av farligt avfall.
I december 2003 beslutade regeringen att uppdra åt Naturvårdsverket att
i samråd med Konkurrensverket utreda om det befintliga regelverket för
omhändertagande av farligt avfall är ändamålsenligt eller om nya åtgärder
behöver vidtas för att tillförsäkra en från miljösynpunkt god kontroll
över flöden av farligt avfall samt föreslå vilka förändringar som i så
fall behövs. Regeringens målsättning med en översyn är att kommunernas
möjlighet att skaffa sig ensamrätt till hanteringen av farligt avfall
bör upphöra i enlighet med vad som anförts i kretsloppspropositionen.
Naturvårdsverket
redovisade sitt uppdrag i september 2004. Verket tog inte ställning
till om "monopolet" för farligt avfall skall kvarstå eller om det skall
tas bort. Naturvårdverket konstaterar att regelverket i miljöbalken
innehåller de bestämmelser om hantering, ansvarsfördelning och kontroll
av farligt avfall som behövs för att få ett system som möjliggör en
från miljösynpunkt god kontroll av hur farligt avfall tas om hand. Det
som däremot kan förbättras är att tillämpningen av regelverket kan bli
effektivare. Naturvårdsverket konstaterar vidare bl.a. att för att stärka
tillsynen bör en miljösanktionsavgift för underlåtenhet att föra
anteckningar eller att upprätta årlig förteckning över mottaget farligt
avfall övervägas. Frågan bereds vidare av Naturvårdsverket i regeringsuppdrag
om översyn av bilaga till Förordningen om miljösanktionsavgifter (1998:950).

Utskottet har erfarit att Naturvårdsverkets rapport Det kommunala
monopolet för farligt avfall (redovisningen av det uppdrag som gavs i
september 2004) tillsammans med rapporten Marknaden för avfallshantering
(som utgör redovisning av ett annat uppdrag) för närvarande bereds inom
Regeringskansliet.
Även utskottet anser att den möjlighet som kommunerna har att genom ett
utökat ansvar för transport, återvinning och bortskaffande av farligt
avfall skaffa sig ensamrätt till avfallshanteringen bör upphöra. Utskottet
delar vidare regeringens uppfattning att en förutsättning för ett
avskaffande dock är att det finns ett system som tillförsäkrar en god
kontroll över flöden av farligt avfall.
Utskottet vill inte föregripa de kommande övervägandena och avstyrker
det i motion 2004/05:MJ498 (kd) yrkande 40 intagna förslaget.
Havsfrågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om havsfrågor. Jämför reservation
23 (fp, kd, mp).
Motionerna
I motion 2004/05:MJ369 (fp) yrkande 10 lämnas förslag om att ge
miljömyndigheterna det övergripande ansvaret för förvaltningen av havets
resurser. Motion 2004/05:MJ371 (mp, fp) yrkande 2 innehåller förslag om
tydligare ansvar för Östersjöfrågor. Bland annat efterlyses ett tydligare
ministeransvar för frågorna.
Utskottets ställningstagande
Enligt 1 kap. 6 § regeringsformen (RF) är regeringens uppgift att styra
riket. I 7 kap. 1 § RF anges bl.a. att för beredning av regeringsärenden
skall finnas ett kansli i vilket ingår departement för skilda
verksamhetsgrenar och att regeringen fördelar ärendena mellan departementen.
Det ankommer således på regeringen att såväl fastställa politikområden
som ange deras utformning och innehåll.
Verksförordningen (1995:1322) ger regeringen rätt att utfärda föreskrifter
för myndigheter under regeringens verksamhetsområde. För Naturvårdsverkets
del gäller förordningen (2001:1096) med instruktion för Naturvårdsverket.
Det ankommer således på regeringen att i instruktionen ange de uppgifter
som den anser lämpligen bör ankomma på verket.
Havsmiljökommissionen har i sitt betänkande Havet - tid för en ny
strategi (SOU 2003:72) föreslagit att Naturvårdsverket bör få ett
övergripande ansvar för havsmiljön. Havsmiljökommissionens betänkande bereds
i Regeringskansliet som ett led i arbetet med att ta fram en havsmiljöstrategi.
Regeringen avser att under våren 2005 lägga fram en nationell
havsmiljöstrategi till riksdagen där Havsmiljökommissionens förslag behandlas.

Utskottet vill inte föregripa kommande överväganden och avstyrker
förslagen i motionerna 2004/05:MJ369 (fp) yrkande 10 och 2004/05:MJ371
(mp, fp) yrkande 2.
Vattenförsörjning m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om vattenförsörjning m.m. Jämför
reservation 24 (kd, mp).
Motionerna
I motion 2003/04:MJ400 (kd) yrkande 3 finns förslag om att
grushushållningsplaner
måste upprättas såväl på regional nivå som på nationell nivå. Enligt
motionären är två tredjedelar av grundvattnet beroende av grusåsar.
Enligt förslaget i motion 2004/05:MJ366 (c) yrkande 1 bör en ordentlig
miljöundersökning genomföras för att säkerställa framtida vattenförsörjning
i kommunerna runt Vättern.
Utskottets ställningstagande
I betänkande 2002/03:MJU15 ansåg utskottet bl.a. för att inte föregripa
arbetet med genomförandet av ramdirektivet för vatten att ett liknande
förslag angående grushållningsplaner skulle avstyrkas. Med anledning av
direktivet har det numera i 5 kap. 11 § första stycket MB införts en
bestämmelse om att en länsstyrelse i varje vattendistrikt skall vara
vattenmyndighet med ansvar för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön
i distriktet. För varje sådan myndighet skall det finnas en särskild
vattendelegation med uppgift att fatta beslut inom myndighetens
ansvarsområde. Delegationen får överlåta åt länsstyrelsen att utarbeta
förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram, förvaltningsplaner
och miljöövervakningsprogram samt genomföra åtgärdsprogram och
miljöövervakning, ansvara för samordningen inom delområden och fatta beslut
i frågor om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön i övrigt.
Vattendelegationen får dock inte överlåta åt länsstyrelsen att fatta beslut
om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner (se 37
c § förordning [2002:864] med länsstyrelseinstruktion).
Enligt 2 § lag (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar
skall kommun sörja för eller tillse att allmän va-anläggning kommer
tillstånd bl.a. om det med hänsyn till hälsoskyddet, vattenförsörjning
och avlopp behöver ordnas i ett större sammanhang. Länsstyrelsen kan
förelägga kommunen att fullgöra sina skyldigheter.
Angående en motion som förespråkade en kartläggning av kommunernas
investeringar i va-nätet, varvid bl.a. framhölls att det fanns ett stort
behov av underhåll, förnyelse och förbättringar framhöll bostadsutskottet
i betänkande 1999/2000:BOU07 att det var fråga om verksamheter på det
kommunala planet och ansåg att det inte fanns tillräckliga skäl för
riksdagen att ta de initiativ som motionärerna önskade.
Enligt miljö- och jordbruksutskottets uppfattning får gällande regler
anses innebära att ansvaret för frågorna har fördelats på ett sätt som
innebär att det finns goda förutsättningar för att i förekommande fall
lösa de problem som motionärerna pekar på. Det framstår inte heller som
lämpligt att utskottet i denna fråga, som till stora delar handlar om
vilket ansvar som kommunerna tar för vattenförsörjningssituationen,
skulle ingripa på något sätt. Utskottet avstyrker därför förslagen i
motionerna 2003/04:MJ400 (kd) yrkande 3 och 2004/05:MJ366 (c) yrkande
1.
Kalkningsverksamhet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om kalkningsverksamhet. Jämför
reservation 25 (kd).
Motionen
Motion 2004/05:MJ411 (c) yrkande 3 innehåller förslag om att riksdagen
som sin mening skall ge regeringen till känna den stora samhällsnytta
som kalkningsverksamheten utgör. Motionärerna anför bl.a. att kalkning
av mark, sjöar och vattendrag troligtvis är den miljövårdsåtgärd som
fått störst betydelse för återställning av förstörda ekosystem.
Utskottets ställningstagande
Regeringen har tidigare aviserat att frågor om kalkning m.m. skulle
komma att behandlas i samband med regeringens redovisning till riksdagen
under år 2005 av den fördjupade utvärderingen av miljömålen.
I betänkande 2004/05:MJU1 föreslog utskottet i avvaktan på den kommande
propositionen om miljökvalitetsmålen att vissa motioner på området skulle
avstyrkas.
Regeringen redovisar nu i proposition 2004/05:150 Svenska miljömål -
ett gemensamt uppdrag som sin uppfattning att kalkningsverksamheten
behöver anpassas till en förändrad geografisk belastningssituation.
Naturvårdsverket skall därför ges i uppdrag att utarbeta nya riktlinjer
för kalkningsverksamheten för sjöar och vattendrag.
Utskottet finner mot denna bakgrund inte anledning att för sin del ta
något initiativ i frågan och avstyrker det i motion 2004/05:MJ411 (c)
yrkande 3 intagna förslaget.
Statsbidrag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om statsbidrag. Jämför reservation
26 (kd).
Motionen
I motion 2004/05:MJ498 (kd) yrkande 1 finns ett förslag om att se över
möjligheterna att anpassa de olika former av statsbidrag som ges till
kommunerna så att de samlat ger mest miljönytta.
Utskottets ställningstagande
Boverket har i uppdrag att i samverkan med Energimyndigheten och
Naturvårdsverket analysera och konkretisera de åtgärdsförslag som rör en
ändrad lagstiftning vid ny- och ombyggnation samt införande av ekonomiska
incitament som Miljövårdsberedningen presenterat i en rapport om
energieffektivisering i bebyggelsen. Uppdraget skall resultera i konkreta
åtgärdsförslag och redovisas senast den 8 september 2005.
Naturvårdsverket fick i regleringsbrevet 2005 i uppdrag att lämna förslag
på hur juridiska, ekonomiska och informativa styrmedel och verktyg kan
göras mer effektiva genom kombinationer av styrmedel som kompletterar
varandra och genom att motverkande effekter undviks. Arbetet skall
fokuseras på styrmedel och verktyg som syftar till att förändra konsumtions-
och produktionsmönster. Uppdraget skall utföras i samråd med andra
berörda myndigheter och redovisas senast den 30 juni 2006. Naturvårdsverket
fick i uppdrag i 2004 års regleringsbrev att ta fram en strategi för
hur arbetet med metodutveckling av ekonomiska konsekvensanalyser inom
miljöområdet skall bedrivas i fortsättningen. Uppdraget redovisades i
juli 2004 (NV rapport 5398) och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottet vill inte föregripa den pågående beredningen och avstyrker
förslaget i motion 2004/05:MJ498 (kd) yrkande 1.
MHO-data
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om MHO-data.
Motionen
I motion 2004/05:MJ483 (c) finns ett förslag om att SMHI skall ges i
uppdrag att utan kostnad, via Internet, tillhandahålla sådana observationer
och MHO-data som är av betydelse för befolkningen i dess beslut om skydd
mot väderrelaterade skador.
Utskottets ställningstagande
SMHI:s verksamhet regleras i förordningen (1996:280) med instruktion
för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Institutet skall
kostnadsfritt tillhandahålla grundläggande väderobservationer. Dessa
finns bl.a. utlagda på SMHI:s hemsida. För specialprognoser kan myndigheten
ta ut avgift som skall täcka kostnader i verksamheten. Denna uppdragsverksamhet
och affärsverksamhet finansieras med dessa avgifter. Affärsverksamheten
bedrivs på kommersiella villkor på en helt eller delvis konkurrensutsatt
marknad. På Institutets hemsida anges ett flertal olika vädertjänster
på affärsmässig basis. En sådan, Bizmet Agri, erbjuder och levererar
branschanpassad väderinformation för bl.a. Sverige. Målgruppen för detta
besluts- och modellunderlag är enskilda jordbrukare, serviceorganisationer,
institutioner (växtrådgivning m.m.), skogsbruk och torvproducenter.
Den branschanpassade väderinformationen innehåller både uppmätta väderdata
och prognoser i olika former, allt från närmaste timmen upp till 10
dygn.
Utskottet har från Regeringskansliet erfarit att SMHI för närvarande
arbetar intensivt med att förbättra informationen på Internet med t.ex.
radarbilder, data från automatstationer och annan aktuell information
till allmänheten. SMHI är ålagd att med basverksamheten som grund bedriva
affärsverksamhet. Detta hindrar givetvis inte att SMHI lägger ut sina
varningar på Internet. Detta sker enligt från Regeringskansliet inhämtade
uppgifter redan i dag vid varje tillfälle, oavsett vilken typ av varningar
det rör. Kraftiga regn och därmed höga flöden har varit vanligare de
senaste åren och Internet ger en möjlighet att snabbt få ut information
till allmänheten. Det uppges inte alltid vara helt enkelt att göra
bedömningar och vidta mått genom att själva titta på radarbilder och
kurvor för någon punkt i närbeläget vattendrag. Det finns heller inte
mätningar överallt och den lilla bäcken intill det stora uppmätta
vattendraget kan uppvisa väldigt olika förlopp.
Enligt vad utskottet vidare har erfarit från Regeringskansliet är
räddningstjänsterna SMHI:s viktigaste kanal för beslutsfattande i fråga
om att skydda liv och egendom och SMHI räknar med att även i fortsättningen
förse dem med all tillgänglig information och stöd för att de skall
kunna göra det bästa möjliga i svåra situationer som t.ex. översvämningar.

Mot denna bakgrund finner utskottet inte tillräckliga skäl för att gå
motionärerna bakom motion 2004/05:MJ483 (c) till mötes.
Flygförbud
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget angående vissa flygförbud. Jämför
reservation 27 (m).
Motionen
I motion 2004/05:MJ337 (m) yrkande 2 finns ett förslag som motsätter
sig flygförbud i fjällen. Motionären anför att ett förslag om flygförbud
i fjällområdet som tagits fram av Naturvårdsverket och Luftfartsverket
är ytterligare ett sätt att omöjliggöra företagsamhet och tillväxt.
Utskottets ställningstagande
Luftfartsverket och Naturvårdsverket har till regeringen lämnat skrivelsen
Förslag till förändringar i lagstiftningen vad avser flygverksamheten
i fjällområdet (dnr M2003/2995/Na). Skrivelsen är en komplettering till
de förslag om att minska buller från flygverksamheten som togs upp i
propositionen Svenska miljömål - Delmål och åtgärdsstrategier (prop.
2000/01:130) under delmål 2 till Storslagen fjällmiljö. Verken föreslår
ändring i terrängkörningsförordningen så att regeringen beslutar om
förbud mot start och landning med flygfarkoster i regleringsområdena A
och B, och länsstyrelserna ges möjlighet att ge dispens eller meddela
undantag för vissa områden. Även reglerna om överflygning på låg höjd
med hänsyn till naturvårdsintresset behöver förtydligas, enligt verken.

Regeringen redovisar nu i proposition 2004/05:150 Svenska miljömål som
sin avsikt att noga följa utvecklingen när det gäller buller från
luftfartyg i de områden som omfattas av delmål 2 (om buller) till Storslagen
fjällmiljö. Regeringen avser att införa en skyldighet för flygoperatörerna
att beträffande dessa områden redovisa uppgifter om den flygverksamhet
som där sker: exempelvis om antalet starter och landningar, start- och
landningsplatser samt färdväg. Rapporteringsskyldigheten vidtas i syfte
att klarlägga vilka flygverksamheter som sker i dessa områden och därmed
få en bättre bild av bullersituationen och utvecklingen beträffande
denna. Vägledande för hur rapporteringen skall utformas är enkelhet och
att företagen i möjligaste mån skall kunna använda redan existerande
information om antal flygningar t.ex. i företagens bokföring. Ett flertal,
elektroniska eller på andra sätt, möjligheter för rapportering skall
därmed övervägas i syfte att inte i onödan öka företagens administrativa
kostnader. Om det visar sig att behov föreligger avser regeringen att
senast 2007 återkomma med ytterligare åtgärder för att delmål 2 skall
kunna uppnås.
Mot den angivna bakgrunden finner utskottet inte skäl för att gå
motionärerna till mötes. Utskottet avstyrker därför det i motion 2004/05:MJ337
(m) yrkande 2 intagna förslaget.
Vissa rovdjursfrågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om vissa rovdjursfrågor. Jämför
reservation 28 (v).
Motionen
Motion 2003/04:MJ235 (v) yrkande 5 innehåller förslag om att regeringen
bör se över om ytterligare åtgärder behöver vidtas för att förändra
beslutsprocesser kring rovdjursfrågor så att berörda parter (bl.a. de
människor som lever nära djuren) involveras.
Utskottets ställningstagande
I betänkande 2003/04:MJU18 redovisade utskottet bl.a. att Naturvårdsverket
i en framställan till regeringen den 15 september 2003 (dnr 104-4970-03
Nf) föreslagit en rad ändringar i jaktförordningen för att underlätta
och effektivisera förvaltningen av de stora rovdjuren. Framställan
innehåller bl.a. förslag som gäller länsstyrelsernas beslutanderätt. När
länsstyrelserna beslutar om skyddsjakt med stöd av 27 § jaktförordningen
får länsstyrelserna varken besluta om att jakten får ske under hela
dygnet eller med hjälp av belysning. Detta hinder för länsstyrelserna
att i vissa fall besluta om behövliga undantag för att underlätta
skyddsjakt på björn och lo är enligt Naturvårdsverket inte ändamålsenligt
och bör tas bort. I 27 § regleras skyddsjakt på enskilds initiativ, dvs.
det förutsätter att en ansökan om skyddsjakt inkommit till länsstyrelsen
för att länsstyrelsen skall få besluta om skyddsjakt. Enligt Naturvårdsverket
är det inte ovanligt att ansökan är felaktig eftersom frågan om skyddsjakt
ofta väcks av någon organisation som inte är behörig att ansöka i
förvaltningslagens (1986:223) mening. Detta innebär i vissa fall att
länsstyrelsen måste avvakta en fullständig ansökan trots att det kan stå
klart att skyddsjakt är nödvändig och att frågan bör hanteras skyndsamt.
Länsstyrelserna har genom sina rovdjursansvariga god inblick i den
aktuella rovdjurssituationen och har därför ofta tidigt all relevant
information i en situation med allvarlig skada. Länsstyrelserna bör ha
de möjligheter att motverka skador av björn och lodjur som 7 § jaktlagen
medger. Enligt Naturvårdsverket bör därför de berörda länsstyrelserna
även kunna besluta om begränsad skyddsjakt på björn och lodjur på
myndighets initiativ.
Utskottet har nu erfarit att Naturvårdsverkets framställan fortfarande
bereds i Regeringskansliet. I avvaktan på att beredningen avslutas och
överväganden görs är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd med
anledning av motion 2003/04:MJ235 (v) yrkande 5.
Åtgärdsprogram
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om åtgärdsprogram. Jämför reservation
29 (v).
Motionen
Motion 2004/05:MJ391 (v) yrkande 2 innehåller förslag om att de
åtgärdsprogram som tagits fram för att klara miljökvalitetsnormerna i
Stockholm och Göteborg med avseende på kväveoxid och partiklar snarast
skall verkställas så att de fastställda tidsgränserna inte överskrids.

Utskottets ställningstagande
I förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft anges
miljökvalitetsnormer och tidsgränser för när normerna skall vara uppfyllda.

Regeringen har den 9 december 2004 fastställt åtgärdsprogram för Stockholm
och Göteborg avseende kvävedioxid och partiklar (PM 10) respektive
kvävedioxid. Åtgärdsprogrammen syftar till att uppfylla miljökvalitetsnormerna.

Det åtgärdsprogram som fastställts för Stockholms län medför enligt
regeringens bedömning att normen för kvävedioxid med stor sannolikhet
kommer att överskridas respektive att förutsättningar för att normen
för partiklar (PM 10) skall kunna klaras finns först några år efter
tidsgränsens utgång. Regeringen uppdrog därför åt Länsstyrelsen i
Stockholms län att upprätta förslag till kompletterande åtgärdsprogram
för att miljökvalitetsnormerna skall kunna uppfyllas inom länet.
Regeringen har vidare konstaterat en risk för att de åtgärder som
Länsstyrelsen i Västra Götalands län föreslog inte i tillräcklig omfattning
ger effekt på halten kvävedioxid i Göteborgsregionen så att normen kan
klaras inom tidsgränsen. Regeringen uppdrog därför åt Länsstyrelsen i
Västra Götalands län att upprätta förslag till kompletterande åtgärdsprogram
för att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid skall kunna uppfyllas i
Göteborgsregionen.
De i åtgärdsprogrammen föreslagna åtgärderna skall enligt regeringens
beslut vara klara den 31 december 2005. Förslagen till kompletterande
åtgärdsprogram skall enligt samma beslut också vara klara vid denna
tidpunkt.
Mot denna bakgrund finner utskottet inte tillräckliga skäl för att ställa
sig bakom förslaget i motion 2004/05:MJ391 (v) yrkande 2 varför det bör
avslås.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.


1.      En effektivare miljöprövning, punkt 1 (m, fp, kd, c)
av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar
Persson (kd), Sverker Thorén (fp), Jan Andersson (c) och Bengt-Anders
Johansson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen samt antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i miljöbalken med de ändringarna att i slutet
av 6 kap. 5 § första stycket läggs till "På begäran av den som skall
upprätta en miljökonsekvensbeskrivning skall länsstyrelsen lämna besked
om miljökonsekvensbeskrivningens inriktning och omfattning. Beskedet
hindrar inte länsstyrelsen att senare kräva kompletterande redovisning.
" och i samma paragafs andra stycke direkt före sista meningen läggs
till "Beslutet skall fattas inom sex veckor från inlämnandet av ansökan,
om inte länsstyrelsen beslutar annat." samt att i 24 kap. 7 § som ett
andra stycke läggs till "En ansökan om sådan prövning som avses i första
stycket får även göras av en kommun i den utsträckning kommunen har
övertagit tillsynen med stöd av 26 kap. 3 § fjärde stycket. Har tillståndet
meddelats av länssstyrelsen, görs ansökan hos länsstyrelsen.",

2. lag om ändring i luftfartslagen (1957:297), med den ändringen
att i sjätte stycket efter orden "När det förutom" läggs till "enligt"
omedelbart före "detta kapitel",
3. lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa åtgärder för
utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m.,
4. lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,

5. lag om ändring i väglagen (1971:948),
6. lag om ändring i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning
och avlysning av allmän farled och allmän hamn,
7. lag om ändring i lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter,

8. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),
9. lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg,

10. lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,

11. lag om ändring i lagen (1998:811) om införande av miljöbalken,

12. lag om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser
om vattenverksamhet.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ23 yrkandena 1 och
3-7, bifaller delvis proposition 2004/05:129 och avslår motion 2004/05:MJ23
yrkande 2.
Ställningstagande
Miljöbalkskommittén lade redan 2003 fram sitt delbetänkande om enklare
miljöprövning. Först nu har regeringen samlat sig till att komma med
förslag som grundas på betänkandet.
Kommitténs förslag innebär att miljöprövningen förenklas och underlättas
i skedet från första myndighetskontakt till beslut i första instans.
Motivet var att dagens regelverk medför långa handläggningstider och
omfattande byråkrati vid tillståndsgivning. Förseningarna i arbetet med
att ta fram förslagen kan därför ha inneburit bl.a. att investeringar
som medfört bättre miljö och bättre samhällsekonomi uteblivit.
Det är emellertid tillfredsställande att kunna konstatera att regeringens
förslag till stora delar följer betänkandet.
På några punkter har vi en annan uppfattning än regeringen och föreslår
därför dels ändringar i förhållande till regeringens lagförslag, dels
att regeringen, i andra frågor, efter sedvanlig beredning återkommer
med förslag till riksdagen.
Angående lagtexten har vi följande synpunkter. Synpunkterna innebär
krav på riksdagsbeslut angående lagtexten.
I frågan om länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan föreslog
Miljöbalkskommittén att länsstyrelsen skall ha en tidsgräns för beslut
om en verksamhet har betydande miljöpåverkan. Regeringen har valt att
inte följa kommitténs förslag. Enligt vår mening borde ett beslut kunna
lämnas inom en inte alltför lång tid. Kommittén har i sitt betänkande
föreslagit en tidsgräns på sex veckor. Delvis relevanta invändningar
har kommit från remissinstanserna. Värt att ta fasta på är att det måste
klargöras under vilka förutsättningar länsstyrelsen skall få förlänga
tiden till dess beslut slutgiltigt fattas. Enligt vår mening är en
tidsgräns på sex veckor från inlämnande av ansökan till beslut rimlig.
Länsstyrelsen skall under denna tidsperiod ges möjlighet till förlängning
av tiden om kompletteringar måste inhämtas. Överskrids tidsgränsen skall
den sökande ha rätt till skadestånd. Skadeståndet skall ökas med
tidsutdräkten. Vi anser att riksdagen skall besluta att länsstyrelsens
beslut om betydande miljöpåverkan skall fattas inom sex veckor från
inlämnande av ansökan.
Kommittén föreslog angående bättre beslutsunderlag tidigt i processen
att länsstyrelserna på förhand skall lämna besked om
miljökonsekvensbeskrivningens
inriktning och omfattning för verksamheter och åtgärder som kan antas
medföra betydande miljöpåverkan. Regeringen föreslår i stället att
länsstyrelserna under samrådet skall verka för att miljökonsekvensbeskrivningen
får den inriktning och omfattning som behövs. Förändringen innebär att
i stället för att verksamhetsutövare från början får klart för sig vad
som gäller för en miljökonsekvensbeskrivning blir det ett flytande
rättsläge, där länsstyrelsen under processens gång kan tillföra krav
eller bedöma tidigare ställda krav som obehövliga. Ingetdera är bra.
Nya krav medför att tiden till beslut förlängs och ökade kostnader på
grund av tidsutdräkten i sig men också att nya underlag måste tas fram.
Bortsett från andra krav som uppfyllts betyder det att tid och pengar
lagts ned till ingen nytta. I en rättsstat är ett grundläggande krav
att man vet vad som gäller för ett godkännande när processen påbörjas.
Vi anser att 6 kap. 5 § miljöbalken skall utformas i enlighet med vad
vi nu har angett angående krav på länsstyrelserna att på förhand lämna
besked om miljökonsekvensbeskrivningens inriktning och omfattning för
verksamheter och åtgärder.
Enligt Miljöbalkskommittén bör en verksamhetsutövare bl.a. i frågor om
samråd frivilligt kunna betrakta sin verksamhet såsom om den har betydande
miljöpåverkan. Därmed skulle länsstyrelsen inte behöva fatta beslut om
detta. Regeringen har inte lämnat ett sådant förslag. Vi avstår från
att gå vidare med motionsförslaget i denna del (yrkande 2) eftersom
frågan först behöver utredas ytterligare.
I övrigt har vi följande synpunkter som innebär att vi vill att regeringen
skall ta fram nödvändiga förslag m.m.
Angående innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning m.m. anser vi att
de svenska kraven på miljökonsekvensbeskrivningar med fördel skulle
kunna harmoniseras med MKB-direktivet. Stora besparingar i prövningsprocessen
för såväl företag som myndigheter skulle därigenom kunna åstadkommas.
Det svenska prövningssystemet bör också anpassas till IPPC-direktivet
och helst omformas från att vara produktionsrelaterat till att vara
utsläppsrelaterat. På så sätt underlättas övergången till nya miljöverktyg
som handel med utsläppsrätter och miljökvalitetsnormer. Vi anser att
regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i de delar som vi
nu har angett.
I frågan om bättre beslutsunderlag tidigt i processen ansåg kommittén
även att kungörelse i målet eller ärendet i sig skall innebära att
länsstyrelsen godkänt att underlaget för ansökan uppfyller miljöbalkens
krav. Regeringen har valt att inte gå på kommitténs linje utan vill
behålla dagens regler vilka innebär att krav på kompletteringar av
underlaget kan komma att ställas också sent i processen. Detta är ägnat
att skapa osäkerhet både vad gäller innehåll och tidsutdräkt. Det var
just dessa problem kommittén avsåg att lösa. Synpunkter som kommer in
under samrådstiden kommer givetvis att kunna beaktas trots denna förändring.
Vi anser därför att kommitténs förslag bör genomföras. Regeringen bör
återkomma med förslag i frågan.
Regeringen har angående täkter valt att föreslå att även fortsättningsvis
särbehandla prövningen av tillstånd för täktverksamhet. Kommittén
föreslog att dessa särbestämmelser skulle tas bort och ersättas av de
allmänna hänsynsregler som gäller för övrig miljöstörande verksamhet.
Någon begränsning liknande den för täkter finns inte för någon annan
verksamhet. Det måste vara en allmän princip för lagstiftning att ha så
få specialregler som möjligt. Därför är det principiellt riktigt att
som utredningen gör föreslå enhetliga regler. Det är dock viktigt att
inte stora natur- och miljövärden påverkas av en förändring av lagstiftningen.
Vi anser det därför svårt att ta ställning till förslaget om att ta
bort särbehandlingen av täkter innan förändringarna i de allmänna
hänsynsreglerna och en ny regel om biologisk mångfald presenterats. Vi
kräver därför att regeringen återkommer med förslag till förändring av
reglerna kring täkter i samband med den proposition som bör vara en
följd av Miljöbalkskommitténs slutbetänkande.
Propositionen medför oklarhet om vad som skall gälla för husbehovstäkter.
Enligt texten i propositionen skall även fortsättningsvis husbehovstäkter
delas in i anmälningspliktiga och inte anmälningspliktiga. Kommittén
föreslår i princip samma lösning men anför också att täkter skall tas
med i listorna över tillstånds- och anmälningspliktiga miljöfarliga
verksamheter. Förordningen måste därför ändras så att det klart framgår
att husbehovstäkter även fortsättningsvis i princip tillåts. Vi kräver
därför också att regeringen ser till att förordningsändringar i enlighet
med detta träder i kraft samtidigt som ändringarna i miljöbalken.
Vårt ställningstagande innebär att vi anser att riksdagen bör tillkännage
för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen samt anta
regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken med de ändringarna
att i slutet av 6 kap. 5 § första stycket läggs till: "På begäran av
den som skall upprätta en miljökonsekvensbeskrivning skall länsstyrelsen
lämna besked om miljökonsekvensbeskrivningens inriktning och omfattning.
Beskedet hindrar inte länsstyrelsen att senare kräva kompletterande
redovisning.", i samma paragrafs andra stycke direkt före sista meningen
läggs till: "Beslutet skall fattas inom sex veckor från inlämnandet av
ansökan, om inte länsstyrelsen beslutar annat." i övriga delar antar vi
regeringens lagförslag.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ23 yrkandena 1 och 3-7,
bifaller delvis proposition 2004/05:129 och avslår motion 2004/05:MJ23
yrkande 2.


2.      Strandskydd, punkt 2 (m, c)
av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Jan Andersson (c) och Bengt-Anders
Johansson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ201,
2003/04:MJ281, 2003/04:MJ353 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ378,
2003/04:MJ397 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ404 yrkande 12, 2003/04:N344
yrkande 3, 2003/04:Bo257 yrkande 9, 2003/04:Bo258 yrkande 12, 2003/04:Bo260
yrkande 2, 2003/04:Bo263 yrkande 29, 2004/05:MJ202, 2004/05:MJ213,
2004/05:MJ269, 2004/05:MJ275, 2004/05:MJ382, 2004/05:N397 yrkande 11,
2004/05:Bo275 yrkande 5, 2004/05:Bo301 yrkande 9 och 2004/05:Bo302
yrkande 14 och avslår motionerna 2003/04:MJ214, 2003/04:MJ223, 2003/04:MJ277,
2003/04:MJ296, 2003/04:MJ305, 2003/04:MJ336 yrkandena 1-3, 2003/04:MJ465,
2003/04:MJ468, 2003/04:Bo254 yrkande 6, 2004/05:MJ255, 2004/05:MJ377,
2004/05:MJ384, 2004/05:MJ415, 2004/05:MJ489 yrkandena 1-3, 2004/05:MJ493,
2004/05:MJ517, 2004/05:N409 yrkande 14 och 2004/05:Bo307 yrkande 7.

Ställningstagande
Vi vill öka möjligheterna att bättre utnyttja strandnära områden för
bebyggelse i de delar av Sverige som både är glest bebyggda och har
långa sjö- och kuststräckor. Dagens lagstiftning innebär att det finns
ett generellt förbud mot att bygga intill 100 meter från hav, sjö eller
vattendrag. Länsstyrelsen kan utvidga denna gräns till 300 meter, och
dispens ges endast i undantagsfall. Mot bakgrund av att Sverige är rikt
utrustat med stränder längs åar, sjöar och hav ter sig detta regelsystem
omotiverat. Totalt finns 92 409 sjöar större än ett hektar i Sverige.
Lagstiftningen försvårar också bevarandet av en levande skärgård.
Förbudet mot strandnära bebyggelse medför svårigheter att utveckla boende
och annan verksamhet. Problemen har även gällt för stora delar av
glesbygden. Ökad möjlighet till bebyggelse i strandnära områden skulle
skapa bättre förutsättningar för att hålla landskapet levande. Ett ökat
befolkningsunderlag skulle också ge bättre förutsättningar för handel
och offentlig service.
Vår uppfattning är att det behövs en lagstiftning som skyddar känslig
fauna och flora och garanterar tillgång till bad- och friluftsliv i
befolkningstäta områden. För att skydda dessa värdefulla miljöer skall
möjligheten att t.ex. peka ut områden av riksintresse finnas. Utgångspunkten
för lagstiftningen bör dock vara den motsatta mot i dag. Det innebär
att det bör finnas en generell rätt att bebygga sin mark nära stränder
och vattendrag. Dock skall en kommun kunna begränsa denna rätt genom
detaljplan om detta är motiverat av hänsyn till känsligt djur- och
växtliv eller allmänhetens tillgång till bad- och friluftsliv.
Detta skulle stärka det kommunala självstyret och möjliggöra för kommunerna
att skapa attraktiva boendemiljöer.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ201,
2003/04:MJ281, 2003/04:MJ353 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ378, 2003/04:MJ397
yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ404 yrkande 12, 2003/04:N344 yrkande 3,
2003/04:Bo257 yrkande 9, 2003/04:Bo258 yrkande 12, 2003/04:Bo260 yrkande
2, 2003/04:Bo263 yrkande 29, 2004/05:MJ202, 2004/05:MJ213, 2004/05:MJ269,
2004/05:MJ275, 2004/05:MJ382, 2004/05:N397 yrkande 11, 2004/05:Bo275
yrkande 5, 2004/05:Bo301 yrkande 9 och 2004/05:Bo302 yrkande 14 och
avslår motionerna 2003/04:MJ214, 2003/04:MJ223, 2003/04:MJ277, 2003/04:MJ296,
2003/04:MJ305, 2003/04:MJ336 yrkandena 1-3, 2003/04:MJ465, 2003/04:MJ468,
2003/04:Bo254 yrkande 6, 2004/05:MJ255, 2004/05:MJ377, 2004/05:MJ384,
2004/05:MJ415, 2004/05:MJ489 yrkandena 1-3, 2004/05:MJ493, 2004/05:MJ517,
2004/05:N409 yrkande 14 och 2004/05:Bo307 yrkande 7.

3.      Strandskydd, punkt 2 (fp)
av Lennart Fremling (fp) och Sverker Thorén (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Bo254
yrkande 6 och 2004/05:Bo307 yrkande 7 och avslår motionerna 2003/04:MJ201,
2003/04:MJ214, 2003/04:MJ223, 2003/04:MJ277, 2003/04:MJ281, 2003/04:MJ296,
2003/04:MJ305, 2003/04:MJ336 yrkandena 1-3, 2003/04:MJ353 yrkandena 1
och 2, 2003/04:MJ378, 2003/04:MJ397 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ404
yrkande 12, 2003/04:MJ465, 2003/04:MJ468, 2003/04:N344 yrkande 3,
2003/04:Bo257 yrkande 9, 2003/04:Bo258 yrkande 12, 2003/04:Bo260 yrkande
2, 2003/04:Bo263 yrkande 29, 2004/05:MJ202, 2004/05:MJ213, 2004/05:MJ255,
2004/05:MJ269, 2004/05:MJ275, 2004/05:MJ377, 2004/05:MJ382, 2004/05:MJ384,
2004/05:MJ415, 2004/05:MJ489 yrkandena 1-3, 2004/05:MJ493, 2004/05:MJ517,
2004/05:N397 yrkande 11, 2004/05:N409 yrkande 14, 2004/05:Bo275 yrkande
5, 2004/05:Bo301 yrkande 9 och 2004/05:Bo302 yrkande 14.
Ställningstagande
Jag anser att det bör införas ett lokalt anpassat strandskydd. Strandskyddet
har varit och är mycket viktigt för att bevara unika naturvärden och
behålla den allmänna tillgängligheten längs våra kuster, sjöar och
vattendrag. Det finns redan nu områden med utökat strandskydd, men vi
vill ta ytterligare ett steg där strandskyddet anpassas lokalt efter
tillgång till stränder och exploateringstryck inom området. Inom områden
med stora strandområden och lågt exploateringstryck, vilket gäller inom
stora delar av Sverige, skall en mer generell dispens kunna ges för
byggande närmare stränder, utan att för den skull äventyra naturvärden
och privatisering av själva strandremsan. Inom områden med stort
exploateringstryck kan det däremot vara befogat med striktare tillämpning
av strandskyddet än vad fallet är i dag.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Bo254
yrkande 6 och 2004/05:Bo307 yrkande 7 och avslår motionerna 2003/04:MJ201,
2003/04:MJ214, 2003/04:MJ223, 2003/04:MJ277, 2003/04:MJ281, 2003/04:MJ296,
2003/04:MJ305, 2003/04:MJ336 yrkandena 1-3, 2003/04:MJ353 yrkandena 1
och 2, 2003/04:MJ378, 2003/04:MJ397 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ404
yrkande 12, 2003/04:MJ465, 2003/04:MJ468, 2003/04:N344 yrkande 3,
2003/04:Bo257 yrkande 9, 2003/04:Bo258 yrkande 12, 2003/04:Bo260 yrkande
2, 2003/04:Bo263 yrkande 29, 2004/05:MJ202, 2004/05:MJ213, 2004/05:MJ255,
2004/05:MJ269, 2004/05:MJ275, 2004/05:MJ377, 2004/05:MJ382, 2004/05:MJ384,
2004/05:MJ415, 2004/05:MJ489 yrkandena 1-3, 2004/05:MJ493, 2004/05:MJ517,
2004/05:N397 yrkande 11, 2004/05:N409 yrkande 14, 2004/05:Bo275 yrkande
5, 2004/05:Bo301 yrkande 9 och 2004/05:Bo302 yrkande 14.

4.      Strandskydd, punkt 2 (v, mp)
av Åsa Domeij (mp) och Kjell-Erik Karlsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ336
yrkandena 1-3 och 2004/05:MJ384 samt avslår motionerna 2003/04:MJ201,
2003/04:MJ214, 2003/04:MJ223, 2003/04:MJ277, 2003/04:MJ281, 2003/04:MJ296,
2003/04:MJ305, 2003/04:MJ353 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ378,
2003/04:MJ397 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ404 yrkande 12, 2003/04:MJ465,
2003/04:MJ468, 2003/04:N344 yrkande 3, 2003/04:Bo254 yrkande 6,
2003/04:Bo257 yrkande 9, 2003/04:Bo258 yrkande 12, 2003/04:Bo260 yrkande 2,
2003/04:Bo263 yrkande 29, 2004/05:MJ202, 2004/05:MJ213, 2004/05:MJ255,
2004/05:MJ269, 2004/05:MJ275, 2004/05:MJ377, 2004/05:MJ382, 2004/05:MJ415,
2004/05:MJ489 yrkandena 1-3, 2004/05:MJ493, 2004/05:MJ517, 2004/05:N397
yrkande 11, 2004/05:N409 yrkande 14, 2004/05:Bo275 yrkande 5, 2004/05:Bo301
yrkande 9, 2004/05:Bo302 yrkande 14 och 2004/05:Bo307 yrkande 7.

Ställningstagande
Tanken bakom strandskyddsbestämmelserna var att dispenser skulle ges
mycket restriktivt och föregås av en seriös prövning av påverkan på det
rörliga friluftslivet och eventuell inkräktan på allemansrätten och på
växt- och djurlivet.
Problemet är att dispenserna från kommuner och länsstyrelser ökar i en
takt som Naturvårdsverket inte hinner med. Det får konsekvenser som
inte är överblickbara.
Därför bör det krävas "synnerliga skäl" för att få dispens från skyddet
och inte "särskilda skäl" som gäller i dag. Det kanske kan förhindra
att allt fler stränder privatiseras och att ännu flera arter skall få
sin livsmiljö förstörd. Strandskydd och områden av riksintresse måste
värnas nu mot vidare exploatering, annars försvinner oersättliga värden
i Storstockholmsområdet och övriga delar av landet.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ336
yrkandena 1-3 och 2004/05:MJ384 samt avslår motionerna 2003/04:MJ201,
2003/04:MJ214, 2003/04:MJ223, 2003/04:MJ277, 2003/04:MJ281, 2003/04:MJ296,
2003/04:MJ305, 2003/04:MJ353 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ378,
2003/04:MJ397 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ404 yrkande 12, 2003/04:MJ465,
2003/04:MJ468, 2003/04:N344 yrkande 3, 2003/04:Bo254 yrkande 6,
2003/04:Bo257 yrkande 9, 2003/04:Bo258 yrkande 12, 2003/04:Bo260 yrkande 2,
2003/04:Bo263 yrkande 29, 2004/05:MJ202, 2004/05:MJ213, 2004/05:MJ255,
2004/05:MJ269, 2004/05:MJ275, 2004/05:MJ377, 2004/05:MJ382, 2004/05:MJ415,
2004/05:MJ489 yrkandena 1-3, 2004/05:MJ493, 2004/05:MJ517, 2004/05:N397
yrkande 11, 2004/05:N409 yrkande 14, 2004/05:Bo275 yrkande 5, 2004/05:Bo301
yrkande 9, 2004/05:Bo302 yrkande 14 och 2004/05:Bo307 yrkande 7.



5.      Strandskydd, punkt 2 (kd)
av Sven Gunnar Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ489
yrkande 1 och avslår motionerna 2003/04:MJ201, 2003/04:MJ214, 2003/04:MJ223,
2003/04:MJ277, 2003/04:MJ281, 2003/04:MJ296, 2003/04:MJ305, 2003/04:MJ336
yrkandena 1-3, 2003/04:MJ353 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ378, 2003/04:MJ397
yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ404 yrkande 12, 2003/04:MJ465, 2003/04:MJ468,
2003/04:N344 yrkande 3, 2003/04:Bo254 yrkande 6, 2003/04:Bo257 yrkande
9, 2003/04:Bo258 yrkande 12, 2003/04:Bo260 yrkande 2, 2003/04:Bo263
yrkande 29, 2004/05:MJ202, 2004/05:MJ213, 2004/05:MJ255, 2004/05:MJ269,
2004/05:MJ275, 2004/05:MJ377, 2004/05:MJ382, 2004/05:MJ384, 2004/05:MJ415,
2004/05:MJ489 yrkandena 2 och 3, 2004/05:MJ493, 2004/05:MJ517,
2004/05:N397 yrkande 11, 2004/05:N409 yrkande 14, 2004/05:Bo275 yrkande 5,
2004/05:Bo301 yrkande 9, 2004/05:Bo302 yrkande 14 och 2004/05:Bo307
yrkande 7.
Ställningstagande
Jag anser att strandnära bebyggelse som en huvudregel vara förbjuden.
Syftet är att värna viktiga naturintressen från exploatering. Samtidigt
är det viktigt att värna den kommunala självstyrelsen.
Det bör därför finnas möjligheter för kommunerna att medge strandnära
bebyggelse där inte värdefulla naturintressen eller andra allmänna
intressen kolliderar med önskemålen att bebygga strandnära.
De nu gällande reglerna är skrivna för befolkningstäta områden med högt
exploateringstryck, medan de passar sämre i glesbygd där ibland antalet
sjöar och vattendrag är lika stort som antalet innevånare. Naturligtvis
är det så att byggnationer ej skall tillåtas där risk för översvämningar
finns som kan skada egendom. Men det torde finnas åtskilliga mil av
strandnära mark där sådan risk inte föreligger. Avvägningen mellan
bevarandeintressen och utvecklingsintressen bör i större utsträckning än
i dag överlåtas till de kommuner och medborgare som berörs.
Kommunala bedömningar kan bli mer flexibla utifrån regionala och lokala
behov och förutsättningar. Jag anser att det är ett omyndigförklarande
av kommunerna att se strandskyddet som ett statligt intresse. Eftersom
kommunerna har ansvar för planering och byggande måste man ges full
rätt att besluta även om strandskydd. Strandskyddet bör komma in i
kommunernas översiktsplanering. Kommunen bör t.ex. i arbetet med
översiktsplan ta ställning till var dispenser kan lämnas. Kommunen kan också
i sitt beslut om översiktsplan ange om det på vissa strandavsnitt bör
tas fram en fördjupad översiktsplan eller detaljplan innan dispenser
kan lämnas.
Jag föreslår därför att rätten att medge undantag från
strandskyddsbestämmelserna
överförs till kommunerna och att länsstyrelserna erhåller överprövningsrätt.
Naturvårdsverkets rätt att överklaga strandskyddsärenden bör däremot
tas bort.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ489 yrkande
1 och avslår motionerna 2003/04:MJ201, 2003/04:MJ214, 2003/04:MJ223,
2003/04:MJ277, 2003/04:MJ281, 2003/04:MJ296, 2003/04:MJ305, 2003/04:MJ336
yrkandena 1-3, 2003/04:MJ353 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ378, 2003/04:MJ397
yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ404 yrkande 12, 2003/04:MJ465, 2003/04:MJ468,
2003/04:N344 yrkande 3, 2003/04:Bo254 yrkande 6, 2003/04:Bo257 yrkande
9, 2003/04:Bo258 yrkande 12, 2003/04:Bo260 yrkande 2, 2003/04:Bo263
yrkande 29, 2004/05:MJ202, 2004/05:MJ213, 2004/05:MJ255, 2004/05:MJ269,
2004/05:MJ275, 2004/05:MJ377, 2004/05:MJ382, 2004/05:MJ384, 2004/05:MJ415,
2004/05:MJ489 yrkandena 2 och 3, 2004/05:MJ493, 2004/05:MJ517,
2004/05:N397 yrkande 11, 2004/05:N409 yrkande 14, 2004/05:Bo275 yrkande 5,
2004/05:Bo301 yrkande 9, 2004/05:Bo302 yrkande 14 och 2004/05:Bo307
yrkande 7.


6.      Allemansrätt, punkt 3 (m, kd, c)
av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sven Gunnar Persson (kd), Jan Andersson
(c) och Bengt-Anders Johansson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ404
yrkande 13, 2003/04:MJ412 yrkande 10, 2003/04:MJ435 yrkande 5, 2003/04:MJ476
yrkandena 2 och 6, 2003/04:N347 yrkande 11 och 2004/05:N412 yrkande 11
och avslår motionerna 2003/04:MJ261, 2003/04:MJ287 yrkande 4 och
2003/04:MJ376 yrkandena 2 och 3.
Ställningstagande
Allemansrätten är ursprungligen en sedvanerätt med mycket långa anor.
Innebörden är att man har rätt att fritt färdas och vistas på annans
mark utan att skada vare sig mark eller växtlighet. Traditionellt ingår
övernattning enstaka nätter i tält. Rätten innebär också rätt att plocka
bär och svamp på annans mark samt ved för uppvärmning och matlagning
under färden. Färd med fordon eller aktiviteter i grupp omfattas inte
av allemansrätten.
Allemansrätten är en viktig del av det svenska förhållningssättet och
den vill vi slå vakt om. Inte desto mindre fordras det att den nyttjas
med varsamhet och respekt av alla utövare.
Skräckexempel på missbruk har från tid till annan uppdagats där arrangörer
av naturupplevelser exploaterat enskildas mark utan tillåtelse. Under
de senaste åren har vi sett en snabbt ökad efterfrågan på vildmarksäventyr
som forsränning, kanoting, bergsklättring, mountainbiking och
överlevnadskurser. Dagens aktiva människor kräver allt större och häftigare
utmaningar för att tillfredsställa sitt behov av omväxling och rekreation.
Stressade storstadsbor och utländska turister vill ut i naturen, ofta
till avlägsna mål med snabb transport. I en rasande fart skall äventyret
konsumeras, och det mesta är på något sätt tillrättalagt av arrangören.
Arrangemangen upprepas också på samma plats, vilket innebär att slitaget
ökar.
Det är viktigt att vildmarksturismen inte utövas så att den kommer i
konflikt med naturskydd och allemansrätt. Tillstånd av markägaren skall
alltid inhämtas om dennes mark tas i anspråk för organiserade
gruppaktiviteter eller när det sker i kommersiellt syfte.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ404
yrkande 13, 2003/04:MJ412 yrkande 10, 2003/04:MJ435 yrkande 5, 2003/04:MJ476
yrkandena 2 och 6, 2003/04:N347 yrkande 11 och 2004/05:N412 yrkande 11
och avslår motionerna 2003/04:MJ261, 2003/04:MJ287 yrkande 4 och
2003/04:MJ376 yrkandena 2 och 3.


7.      Allemansrätt, punkt 3 (fp)
av Lennart Fremling (fp) och Sverker Thorén (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ376
yrkande 3 och avslår motionerna 2003/04:MJ261, 2003/04:MJ287 yrkande 4,
2003/04:MJ376 yrkande 2, 2003/04:MJ404 yrkande 13, 2003/04:MJ412 yrkande
10, 2003/04:MJ435 yrkande 5, 2003/04:MJ476 yrkandena 2 och 6, 2003/04:N347
yrkande 11 och 2004/05:N412 yrkande 11.
Ställningstagande
Tillgängligheten till flera viktiga naturområden begränsas av Försvarsmaktens
aktiviteter. Ett exempel är det s.k. Robotfältet i Husie stadsdel i
Malmö. Fältet, som är Malmös till ytan största sammanhängande naturområde,
är fortfarande omgivet av stängsel. Detta trots att regementet Lv 4
sedan decennier är försvunnet från staden. Även om övningsfältet emellanåt
används av hemvärnet borde det kunna göras tillgängligt för allmänheten
under större delen av året.
En liknande problematik finns beträffande andra militära övningsområden
i Skåne. Mest iögonfallande är kanske Ravlunda skjutfält, beläget intill
nationalparken Stenshuvud på Österlen. Även på andra håll i landet har
naturvänners efterfrågan på större tillgänglighet till militära
övningsområden accentuerats.
Försvarsmakten och Fortifikationsverket bör därför ges i uppdrag att
samverka med kommuner och länsstyrelser kring hur militära övningsområden
bättre kan disponeras också för naturskydds- och rekreationsintressen.

Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ376 yrkande
3 och avslår motionerna 2003/04:MJ261, 2003/04:MJ287 yrkande 4,
2003/04:MJ376 yrkande 2, 2003/04:MJ404 yrkande 13, 2003/04:MJ412 yrkande 10,
2003/04:MJ435 yrkande 5, 2003/04:MJ476 yrkandena 2 och 6, 2003/04:N347
yrkande 11 och 2004/05:N412 yrkande 11.

8.      Vissa frågor om miljöbalken och företagen m.m., punkt 4 (mp)
av Åsa Domeij (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ228
och avslår motionerna 2003/04:MJ210, 2003/04:MJ370 yrkande 7, 2003/04:MJ474
yrkande 5, 2004/05:MJ258, 2004/05:MJ420, 2004/05:MJ425 och 2004/05:N393
yrkande 15.
Ställningstagande
På många ställen i landet finns stora områden med kraftigt förorenad
jord. Efter fabriksnedläggelse m.m. behöver ofta jord tas om hand och
renas. Förorenade massor innebär ett stort miljöproblem genom alla gifter,
som är lagrade i jorden. En stor permanent jordreningsanläggning innebär
långa och miljöstörande transporter med last av kraftigt förorenad jord
samt avgasutsläpp. Den ökade trafikbelastningen med tunga fordon ökar
ytterligare på den miljöbelastning, som redan jordreningsanläggningen
åstadkommer.
Miljöprövningsprocessen före tillståndsgivningen är i stort sett densamma
om man avser att behandla förorenade jordmassor på platsen, där de ligger,
eller om man skapar en jordreningsanläggning dit den förorenade jorden
fraktas och efter rening fraktas bort igen. Ur miljösynpunkt är det
klart bästa alternativet att behandla förorenad jord på plats med hjälp
av mobil reningsteknik. För att styra utvecklingen i denna riktning
måste tillståndsgivningen för jordrening på plats underlättas.
Miljöprövningen är en tids- och resurskrävande procedur för verksamhetsutövaren,
som därför hellre väljer den enklaste vägen, genom att söka tillstånd
vid ett tillfälle för en jordreningsanläggning. Därför bör en förenklad
miljöprövning skapas för tillfälligt tillstånd att rena förorenad jord
på plats.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ228 och
avslår motionerna 2003/04:MJ210, 2003/04:MJ370 yrkande 7, 2003/04:MJ474
yrkande 5, 2004/05:MJ258, 2004/05:MJ420, 2004/05:MJ425 och 2004/05:N393
yrkande 15.

9.      Miljöledningssystem, tillsyn, avgifter m.m., punkt 5 (kd, c)
av Sven Gunnar Persson (kd) och Jan Andersson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ315
och 2004/05:MJ498 yrkande 46 och avslår motionerna 2003/04:MJ341,
2003/04:MJ370 yrkande 8, 2003/04:MJ388, 2003/04:MJ476 yrkande 5, 2003/04:N248
yrkande 2, 2004/05:MJ348, 2004/05:MJ400 och 2004/05:N305 yrkande 6.

Ställningstagande
Ett exempel på en mycket viktig frivillig åtgärd i miljöarbetet är
införandet av miljöledningssystem hos företag och andra organisationer.
Många organisationers miljöledningssystem har också kontrollerats av
externa revisorer enligt en viss kravspecifikation. Denna kontroll kallas
också för certifiering och kan användas som en konkurrensfördel eller
vara ett krav hos vissa upphandlare. Exempel på miljöledningssystem som
kan certifieras är de internationellt erkända standarderna ISO 14001
och EMAS. En certifiering enligt dessa standarder är dock relativt
kostsam, även om avgiften varierar med företagets storlek. Därför är det
mest kapitalstarka företag som certifierats enligt dessa system. Det är
oftast lättare att hitta bra miljölösningar i större företag, men det
vore intressant att också få ett mått på miljöarbetet i mindre företag.
I dag arbetar många små och medelstora företag med miljöledningssystem
utan att detta registreras. Den stora kostnaden för certifiering blir
ett hinder för registrering men alltså inte för ett konsekvent miljöarbete.
I regeringens gröna nyckeltal ingår antalet ISO- och EMAS-registrerade
företag. Jag anser dock att även företag som arbetar enligt enklare
miljöledningssystem, som inte certifierats, bör tas med då de gröna
nyckeltalen beräknas.
Kraven för certifiering är strängare än lagens krav på verksamheten.
Men de miljöredovisningar som krävs för certifiering godkänns ofta inte
av de myndigheter som har ansvar för att lagen efterlevs. Detta medför
dubbelarbete för företagen, som både måste skriva en miljöredovisning
för att erhålla miljöcertifiering och en ny miljöredovisning till
myndigheterna. Jag föreslår därför att de miljöredovisningar som krävs
för certifiering enligt ISO 14001 och EMAS också skall godtas av de
myndigheter som övervakar att företaget uppfyller lagstiftningens
miljökrav.
För att premiera företag som är miljöcertifierade har vissa kommuner,
exempelvis Sandviken, sänkt den kommunala tillsynsavgiften för de företag
som är miljöcertifierade. Detta har uppskattats av företagen och har
skapat ekonomiska incitament för företagen att certifiera sin verksamhet.

Nu har Miljööverdomstolen i två domar (M2426-01 och M8798-00) prövat
frågan om myndigheterna - i de här fallen länsstyrelser - haft rätt att
sänka de årliga prövnings- och tillsynsavgifterna. Domarna innebär att
myndigheternas kostnader skall täckas av dessa avgifter och att nedsatt
avgift endast får tas ut om det individuella tillsynsbehovet "väsentligt
avviker" från det som är normalt i branschen. Dessa domar kommer sannolikt
att åberopas för att inte sänka tillsynsavgifterna för miljöcertifierade
verksamheter. Det är olyckligt, eftersom det i praktiken undanröjer det
enda politiska incitamentet som i dag finns för att premiera
miljöledningssystem. Det är enligt min mening angeläget att kommuner och
länsstyrelser inte är förhindrade att sätta ned avgiften för att premiera
miljöcertifierade företag. Regeringen bör se över regelverket och
återkomma till riksdagen med förslag som undanröjer eventuella hinder.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ315 och
2004/05:MJ498 yrkande 46 och avslår motionerna 2003/04:MJ341, 2003/04:MJ370
yrkande 8, 2003/04:MJ388, 2003/04:MJ476 yrkande 5, 2003/04:N248 yrkande
2, 2004/05:MJ348, 2004/05:MJ400 och 2004/05:N305 yrkande 6.

10.     Miljöledningssystem, tillsyn, avgifter m.m., punkt 5 (v)
av Kjell-Erik Karlsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ341
och avslår motionerna 2003/04:MJ315, 2003/04:MJ370 yrkande 8, 2003/04:MJ388,
2003/04:MJ476 yrkande 5, 2003/04:N248 yrkande 2, 2004/05:MJ348,
2004/05:MJ400, 2004/05:MJ498 yrkande 46 och 2004/05:N305 yrkande 6.

Ställningstagande
Bland myndigheter och verksamhetsutövare finns en stor enighet om att
miljöledningssystem innebär fördelar vid tillsynsarbetet.
Konsulter och revisorer har dock haft en tendens att fokusera mer på
enskilda förslag än sammanhang och helhet. Det viktiga har varit att få
de enskilda kraven dokumenterade. Uppmaningen till verksamheten har
därför varit att dokumentera. Detta har gällt såväl inom kvalitets- som
miljöområdet. Det allvarliga här är att det är få som i stället har
tagit utgångspunkt i en kritisk granskning av vad man gör och hur man
gör det, dvs. fokuserat på processerna och deras samverkan.
I vissa miljöledningssystem syns tydliga brister. Inventering av direkta
miljöaspekter som förbrukning av papper, pennor, spolningar på toaletten
m.m. prioriteras före den påverkan som sker i förvaltningarnas eller
företagens dagliga verksamhet och den miljöpåverkan de där utövar direkt
eller indirekt.
Miljöledningssystem är viktiga verktyg för både myndigheter och företag.
Men det är viktigt att utvärdera och lära av misstagen och inte bara
se till revisorernas eller tillsynsmyndigheternas behov.
Det är viktigt att utreda hur väl målen i miljöledningssystemen är satta
i relation till miljöbalken. Det finns också ett behov av att utvärdera
effekten som miljöledningssystem haft inom den offentliga sektorn och
hur medlen skall hanteras.
Jag anser att regeringen bör ge direktiv för utvärdering av miljöledningssystem
till berörda myndigheter enligt reservationens intentioner.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ341 och
avslår motionerna 2003/04:MJ315, 2003/04:MJ370 yrkande 8, 2003/04:MJ388,
2003/04:MJ476 yrkande 5, 2003/04:N248 yrkande 2, 2004/05:MJ348,
2004/05:MJ400, 2004/05:MJ498 yrkande 46 och 2004/05:N305 yrkande 6.

11.     Vissa produktfrågor, punkt 8 (kd)
av Sven Gunnar Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ528
yrkande 6.
Ställningstagande
Det är endast EU som för andra varor än förpackningar får meddela
föreskrifter om varornas sammansättning. Detta talar starkt för att IPP
bör utvecklas på EU-nivån. Det är viktigt att regleringar av exempelvis
varors sammansättning görs på europeisk nivå. Annars kan det innebära
ett felaktigt ingrepp i företagens produktutveckling och ett hot mot
industrins konkurrenskraft. Jag vill därför betona att denna typ av
miljöanpassning ska ske på europeisk nivå.
Men även miljöbalkens regler omfattar produkter i de fall de kan orsaka
miljöpåverkan av betydelse. Miljöbalken ger möjligheter att integrera
produktfrågor inom ramen för t.ex. miljökonsekvensbeskrivningar,
tillståndsprocesser, tillstånd och miljörapporter. Samtidigt finns en
osäkerhet om var gränserna för miljöbalken går. Det bör utredas vilka
möjligheter som finns att tydligare lyfta fram produktfrågorna i samband
med miljökonsekvensbeskrivningar, tillståndsansökningar, tillsyn för
miljöfarlig verksamhet samt miljörapporter.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ528 yrkande
6.


12.     Tillsyn över enskilda avlopp, punkt 9 (fp, mp)
av Åsa Domeij (mp), Lennart Fremling (fp) och Sverker Thorén (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ371
yrkande 21.
Ställningstagande
För Östersjön innebär bristfälliga enskilda avlopp en belastning med
närsaltutsläpp. För att komma till rätta med detta krävs att tillsynen
fungerar.
Egentligen har vi en fungerande lagstiftning i miljöbalken. Den är
effektiv mot den här typen av punktutsläpp. Problemet är att
tillsynsmyndigheterna inte har tillräckliga resurser för att hitta alla avlopp
och utfärda förelägganden mot fastighetsägarna.
På lång sikt skulle verksamheten kunna vara självfinansierande eftersom
miljö- och hälsoskyddsnämnderna kan ta ut avgifter för att utfärda
tillstånd till avlopp. Men innan avgifterna kan tas ut krävs ett omfattande
inventerings- och förberedelsearbete. En möjlig väg kanske skulle kunna
vara någon typ av startstöd till myndigheterna för att komma i gång. Vi
föreslår att möjligheterna att stärka de lokala tillsynsmyndigheternas
arbete med enskilda avlopp utreds.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ371 yrkande
21.

13.     Naturgas, punkt 10 (v, mp)
av Åsa Domeij (mp) och Kjell-Erik Karlsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:N307
yrkande 2.
Ställningstagande
Nu är frågan om utbyggnad av fossilgas åter aktuell. Om dessa planer
förverkligas kommer koldioxidutsläppen att öka så mycket att Sverige
måste överge de klimatpolitiska mål som riksdagen beslutat om.
Sydkraft med flera söker nu koncession för en utbyggnad av fossilgasnätet
i flera etapper till Örebro och Oxelösund med syftet att senare också
nå Stockholm och övriga Mälardalen samt Bergslagen, eventuellt också
genom tillförsel från Nordnorge genom norra Sverige. Om en stor utbyggnad
förverkligas, innebär detta att de svenska klimatgasutsläppen kommer
att öka dramatiskt. "I vår visionära framtid uppgår naturgastillförseln
till 100 TWh per år och svarar för tjugo procent av primärenergitillförseln",
heter det i Svenska Gasföreningens Vision, affärsidé, mål, strategi.
En terawattimme ger vid förbränningen upphov till 203 400 ton koldioxid,
oräknat utsläpp vid utvinning, rening och transport av gasen och
metanutsläpp hos användare. Detta skulle innebära en bruttoökning av
koldioxidutsläppen med 18 miljoner ton eller ca 25 % mer än 1990 års
utsläpp, som enligt riksdagsbeslut 2002 skall minskas med 4 %, eller
tre miljoner ton, till 2010. Då framstår det klart att en mellansvensk
gasledning omöjliggör klimatmålet, även om det inte blir 100 utan "bara"
40-50 TWh gas.
Kostnaderna för gasledningen är stora och förutsätter därför en stor
ökning av förbrukningen att fördela kostnaden på. Gasindustrin måste
därför förutsätta en stor ökning av förbrukningen och därmed av utsläppen.

Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:N307 yrkande
2.

14.     Skyddet för vissa områden, punkt 11 (m)
av Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Bengt-Anders Johansson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ337
yrkande 4 och avslår motion 2004/05:MJ434 yrkande 29.
Ställningstagande
Sverige behöver en politik för ekonomisk tillväxt. Dessutom behöver
Norrland en politik för befolkningsmässig tillväxt. Vattenkraften,
gruvnäringen och skogsindustrin tillsammans med offentlig sektor står
för en stor del av sysselsättningen, men det räcker inte.
Norrland behöver nya företag och nya jobb. Ett lokalt företagande ökar
tillväxt och engagemang. Turismen är den bransch i Norrland som växer
snabbast och som successivt kan växa till en ny basnäring. Möjligheterna
finns att utveckla fjällen och landsbygden.
Det som nu behövs är att kreativa människor får förtroende och
förutsättningar att utveckla denna oas som Norrland är. Det behövs också en
översyn av det rigorösa regelverk som reglerar markanvändningen. Ändring
av befintliga lagar, översyn av miljöbalken och dess tillämpning samt
en uppluckring av strandskyddsbestämmelserna torde vara nödvändigt att
genomföra.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ337 yrkande
4 och avslår motion 2004/05:MJ434 yrkande 29.

15.     Mark för reservatsbildning, punkt 13 (kd)
av Sven Gunnar Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ498
yrkande 36.
Ställningstagande
Staten behöver en komplett och anpassad strategi för markavsättningarna
och för hur olika miljövärden bäst kan bevaras. Utan det kan inte
rättssäkerhet råda. Utan det går det inte heller att få en bred förståelse
för miljöpolitiken. Nya arbetsmodeller för områden med många naturvärden
behöver utvecklas.
Det är angeläget att även skyddet av mark har en mångfald och att det
finns en statlig öppenhet för att arbeta med kombinationer av hänsyn,
avtal, biotopskydd och reservat. De statliga ersättningsmedlen bör
prioriteras till naturvårdsavtal i högre grad än nu. Avtalen har nära
nog kommit bort i myndigheternas hantering av markavsättningar. Om stora
områden skall undantas från traditionellt skogsbruk bör detta i första
hand ske på statens mark så att den privata äganderätten bevaras och
skogsägarens utkomstmöjligheter inte försämras. Vidare måste myndigheterna
använda sig av statens mark för markbyten.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ498 yrkande
36.

16.     Förvaltning av naturreservat, punkt 15 (m, fp, kd, c)
av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar
Persson (kd), Sverker Thorén (fp), Jan Andersson (c) och Bengt-Anders
Johansson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:N11
yrkande 7 och avslår motion 2004/05:MJ434 yrkande 30.
Ställningstagande
Det finns i Sverige stora, och växande, områden med naturreservat, eller
på annat sätt skyddad mark. Områdena har skyddats för att de anses
speciella och unika i sin karaktär. Oavsett vad man anser om reservatens
utbredningstakt finns det ett värde i att fler skall kunna ta del av
skyddad skogsmark.
Regeringen har dock inte avsatt tillräckligt med medel för att sköta
all den mark som köpts in. Marken förlorar därför ofta det skyddsvärde
som den hade vid köptillfället. Eftersom staten inte klarar sin uppgift
borde i stället markägare och turistföretagare få utöva lokal förvaltning
av naturreservat.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:N11 yrkande
7 och avslår motion 2004/05:MJ434 yrkande 30.

17.     Förvaltning av naturreservat, punkt 15 (mp)
av Åsa Domeij (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ434
yrkande 30 och avslår motion 2004/05:N11 yrkande 7.
Ställningstagande
En skötselplan är en strategi för hur ett reservat skall skötas för att
naturvärdena skall bestå. Men naturen är föränderlig liksom rönen om
hur den fungerar. Jag anser därför att skötselplaner för naturreservat
skall ses över och vid behov revideras varje tioårsperiod. Regeringen
bör verka för att så sker.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ434 yrkande
30 och avslår motion 2004/05:N11 yrkande 7.

18.     Vissa ersättningsfrågor, punkt 16 (m)
av Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Bengt-Anders Johansson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ215
yrkande 2 och avslår motionerna 2004/05:MJ220, 2004/05:MJ498 yrkande 34
och 2004/05:MJ524 yrkande 1.
Ställningstagande
Takten på utbyggnaden av nya naturreservat runtom i Sverige har under
senare år ökats av regeringen. Det sker i ett lovvärt syfte - att säkra
den biologiska mångfalden - men tyvärr drabbas alltför ofta enskilda
markägare. De förlorar rätten att bruka sin egen mark som, i många fall,
har hört till familjen i generationer.
Om nu ändå mark skall exproprieras, på grund av särskilt unikt naturvärde
som inte står att finna någon annanstans i hela Sverige, skall den
ersättas med sitt marknadsvärde.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ215 yrkande
2 och avslår motionerna 2004/05:MJ220, 2004/05:MJ498 yrkande 34 och
2004/05:MJ524 yrkande 1.

19.     Vissa ersättningsfrågor, punkt 16 (kd)
av Sven Gunnar Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ498
yrkande 34 och avslår motionerna 2003/04:MJ215 yrkande 2, 2004/05:MJ220
och 2004/05:MJ524 yrkande 1.
Ställningstagande
Miljöbalken bör kompletteras med en bestämmelse som ger rätt till
ersättning för inskränkningar i pågående markanvändning när angelägna
enskilda intressen står på spel och en utebliven ersättning skulle vara
uppenbart stötande. I första hand torde ersättning bli aktuell när det
gäller innehavare av installationer i rinnande vattendrag, men ersättning
till jord- och skogsbrukare bör inte uteslutas.
Jag anser att regeringen bör återkomma med förslag till ändring av
miljöbalken som innebär att det i miljöbalken stadgas att ersättning
till markägare skall kunna utgå i sådana fall där utebliven ersättning
skulle framstå som klart stötande.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ498 yrkande
34 och avslår motionerna 2003/04:MJ215 yrkande 2, 2004/05:MJ220 och
2004/05:MJ524 yrkande 1.

20.     Lokal förvaltning m.m., punkt 17 (m)
av Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Bengt-Anders Johansson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ337
yrkandena 1 och 3 samt avslår motion 2004/05:MJ454.
Ställningstagande
Lokal naturresursförvaltning är inget nytt fenomen. Förvaltningsformen
har funnits sedan lång tid tillbaka. Före 1800-talets mitt utgjorde
byalaget en grund för hur de omgivande naturresurserna skulle förvaltas
lokalt. I dag finner vi lokala naturresursförvaltningar i form av fiske-
och viltvårdsområden, allmänningar, samebyar och samfälligheter m.m.
Internationellt har förändringar mot ökat lokalt deltagande och lokal
naturresursförvaltning gått långt, och utvecklingen av former för att
stödja dessa processer har pågått sedan tidigt 1990-tal bl.a. genom
internationellt svenskt utvecklingssamarbete. Intresset för att organisera
sig lokalt kring naturresurserna ökar också i Sverige. Bland annat i
Västerbottens län pågår lokala utvecklingsarbeten, på Holmön, i Ammarnäs
och i Umnäs, i syfte att finna nya lokalt anpassade naturförvaltningsformer
för marker som ägs och förvaltas av statliga myndigheter och företag.
En anpassning av regelverket och ett större lokalt inflytande över
resurserna skulle utan att hota den långsiktiga hållbarheten kunna
innebära en absolut nödvändig förbättring av överlevnadsmöjligheterna.
Lokalbefolkningen i partnerskap med näringsliv och kommuner har alla
förutsättningar att skapa en hållbar tillväxt, både ekonomiskt och
befolkningsmässigt.
Småviltsjakt, fiske, reglering av skotertrafik samt tillsyn och skötsel
av statens ledsystem är aktiviteter som kan och bör ligga på en lokal
förvaltningsnivå. I förlängningen kan även statens skogar ingå i en
lokal förvaltning.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ337 yrkandena
1 och 3 samt avslår motion 2004/05:MJ454.

21.     Miljöövervakning, punkt 19 (kd)
av Sven Gunnar Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ357.

Ställningstagande
Landets fjärde största sjö Hjälmaren ingår i flera sammanhang i det
nationella begreppet "de fyra stora sjöarna". Den har stor betydelse i
flera avseenden: omfattande dricksvattensintressen, riksintresse för
yrkesfisket, stort intresse för friluftslivet och stor inverkan på
vattenkvaliteten i Mälaren. Fram till någon gång i början av 1990-talet
omfattades alla de fyra stora sjöarna av ett nationellt ansvar för
miljöövervakningen. Därefter lyftes Hjälmaren bort från det nationella
ansvaret med motiveringen att det fanns ett vattenvårdsförbund som
svarade för samordnad recipientkontroll. I dag finns vattenvårdsförbund
även i de övriga tre stora sjöarna. Den samordnade recipientkontrollen
ersätter inte hela den vattenrelaterade miljöövervakningen. Eftersom
recipientkontrollen finansieras av företag och kommuner som påverkar
vattenmiljön genom utsläpp från punktkällor måste kontrollen också
begränsas till sådana parametrar som påverkas av medlemmarnas verksamheter.
I en sjö som Hjälmaren finns dock ett stort behov av att göra andra
studier av miljöförhållanden som inte påverkas av de större punktutsläppen
i tillrinningsområdet. Hjälmaren bör därför, i likhet med Vänern, Vättern
och Mälaren, omfattas av det nationella ansvaret för miljöövervakning.

Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ357.

22.     Transport av farligt avfall, punkt 21 (m, fp, kd, c)
av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar
Persson (kd), Sverker Thorén (fp), Jan Andersson (c) och Bengt-Anders
Johansson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ498
yrkande 40.
Ställningstagande
Kommunernas möjlighet att besluta om kommunalt monopol på hanteringen
av farligt avfall bör avskaffas. En god kontroll över flöden av farligt
avfall kan tillförsäkras även på andra sätt än genom kommunala monopol.
Regeringen har i proposition 2002/03:117 Ett samhälle med giftfria och
resurssnåla kretslopp uttalat att det kommunala transportmonopolet skall
tas bort. Vi anser att regeringen snarast bör sätta dessa planer i verket
och återkomma till riksdagen med ett förslag om ändring av 15 kap. 10
§ miljöbalken.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ498 yrkande
40.

23.     Havsfrågor, punkt 22 (fp, kd, mp)
av Åsa Domeij (mp), Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd)
och Sverker Thorén (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:MJ369
yrkande 10 och 2004/05:MJ371 yrkande 2.
Ställningstagande
Läget i Östersjön och Nordsjön skiljer sig från vattnen kring länder
där individuella fiskekvoter införts, som de vid Norge, Island och Nya
Zeeland. Emedan dessa tre länder har stora egna fiskevatten förvaltas
fiskevattnen i Nordsjön och Östersjön till största delen av flera länder
gemensamt. En förutsättning för ett system med individuella fiskerättigheter
är att äganderätten är skyddad av en överordnad myndighet. Fiskerikontrollen
måste med andra ord fungera väl. I dag saknas ett fungerande kontrollsystem
i de vatten där svenskt fiske bedrivs. Det är således nödvändigt att
förbättra fiskekontrollen. Det skulle minska problemen i dagens system
och förbättra förutsättningarna för ett rättighetsbaserat system.
Vi anser att det går att möta hoten mot haven och den speciellt utsatta
Östersjön. EU:s utvidgning innebär en avgörande förändring och en helt
ny möjlighet till förvaltning av Östersjön. Havet bör bli pilotområde
för en helt ny förvaltningsstrategi.
Syftet med att göra Östersjön till ett internationellt pilotprojekt är
att bygga upp ett så starkt och heltäckande skydd av Östersjöns marina
miljö att fungerande ekosystem kan återskapas och långsiktigt uthållig
utveckling garanteras. Systemet måste ges juridisk kraft och samordnade
skyddsåtgärder och sanktioner. Detta arbete menar vi skall drivas inom
ramen för EU-samarbetet. Östersjöregionens målsättning skall vara att
bli internationellt ledande när det gäller tillämpningen av globala
marina överenskommelser.
Det tar tid att nå internationella samstämmiga beslut. Därför måste
Sverige agera nu och göra vad vi kan för att förbättra den akuta
situationen i Östersjön och Västerhavet genom att ta fram en egen marin
strategi. En viktig del i detta arbete är att ge miljömyndigheterna det
övergripande ansvaret för förvaltningen av havets resurser. Det skulle
möjliggöra ett helhetsgrepp som är nödvändigt om ekosystemansatsen skall
kunna bli verklighet.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:MJ369
yrkande 10 och 2004/05:MJ371 yrkande 2.


24.     Vattenförsörjning m.m., punkt 23 (kd, mp)
av Åsa Domeij (mp) och Sven Gunnar Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ400
yrkande 3 och avslår motion 2004/05:MJ366 yrkande 1.
Ställningstagande
Vatten är det viktigaste livsmedlet. Tillgången är riklig i Sverige.
Det finns även gott om råvatten. Vattentäkterna är dock fortfarande
dåligt skyddade.
Många kommuner har inte vederhäftiga vattenförsörjningsplaner. Två
tredjedelar av vårt grundvatten är beroende av grusåsar. För att säkerställa
vattentillgången måste därför grushushållningsplaner upprättas, regionalt
och nationellt. Regeringen bör ta de initiativ som krävs för detta.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ400 yrkande
3 och avslår motion 2004/05:MJ366 yrkande 1.

25.     Kalkningsverksamhet, punkt 24 (kd)
av Sven Gunnar Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ411
yrkande 3.
Ställningstagande
Få av anslagen till miljövård, om ens något, har gett så många positiva
effekter som kalkning av sjöar och vattendrag. Kalksten är ett i högsta
grad naturligt och livsviktigt ämne, vilket förbrukats i mark och vatten
av den antropogena försurningen. Forskning och långvarig erfarenhet
visar att biologisk mångfald i mark och vatten återhämtar sig utan
negativa effekter om kalkningarna utförs på rätt sätt.
Kalkningens ekonomiska effekter är synnerligen goda. Flera var för sig
oberoende utredningar, såväl i Sverige som i Norge, visar att samhället
får 2-9 kr tillbaka för varje satsad kalkkrona - främst genom ekoturismen
som är en av våra snabbast växande branscher, inte minst i glesbygdsområden
med en i övrigt svag arbetsmarknad.
Inte minst betyder kalkningsverksamheten så oerhört mycket för vår
livskvalitet. Levande sjöar och vattendrag utgör den kanske viktigaste
källan i den förebyggande hälso- och sjukvården. Ny forskning, nationellt
och internationellt, visar att dessa miljöer utgör de mest värdefulla
för vårt behov av rekreation och avkoppling. Särskilt tydligt blir detta
i tider med stigande arbetslöshet, stress och utbrändhet. Behovet av
levande skogar, sjöar och vattendrag ligger djupt förankrat i den svenska
folksjälen. Kalkningsverksamheten utgör en viktig del för att bevara
dessa värden för vår och nästa generation.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ411 yrkande
3.


26.     Statsbidrag, punkt 25 (kd)
av Sven Gunnar Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ498
yrkande 1.
Ställningstagande
Ett stort antal beslut har genom åren fattats inom såväl privat som
offentlig sektor utan att konsekvenserna för miljön beaktats tillräckligt.
En nödvändig förutsättning för att miljökvalitetsmålen skall kunna nås
är att de beslut som fattas på olika nivåer i samhället föregås av
analyser av de konsekvenser besluten kan få för möjligheterna att nå
miljökvalitetsmålen. Satsningar i paket med olika kombinationer av
styrmedel som kompletterar varandra har visat sig vara särskilt effektiva.
Till exempel har utsläppen av ämnen som påverkar ozonskiktet minskat
med stöd av både ekonomiska, juridiska och informativa styrmedel. Även
marknadens krav och innovationer har drivit på utvecklingen. Bättre
samordning av plan- och bygglagen och miljöbalkens prövingssystem skulle
bidra till att förbättra den fysiska planeringens roll som miljöverktyg.

Regeringen bör se över möjligheterna att anpassa de olika former av
statsbidrag som ges till kommunerna så att de samlat ger mest nytta i
arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen. Det är särskilt angeläget
att beakta de problem som små kommuner kan ha.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ498 yrkande
1.

27.     Flygförbud, punkt 27 (m)
av Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Bengt-Anders Johansson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 27
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ337
yrkande 2.
Ställningstagande
I dagsläget är det nationella naturansvar som vilar över Norrland och
fjällområdet en börda som i mångt och mycket lägger "en död hand" över
regionen. Problembilden är särskilt påtaglig inom fjällområdena. Där
brottas människor och företag i en ständig kamp mot de statliga
förvaltningsmyndigheterna. Enorma fjällområden är avsatta som naturreservat
och nationalparker. Därutöver tillkommer allehanda politiska mål om
både storslagen fjällmiljö och bullerfria områden. Nya förslag tillkommer
med jämna mellanrum. Nu senast har Naturvårdsverket och Luftfartsverket
kommit med förslag om flygförbud i fjällområdet. För näringslivet är
detta förslag ytterligare ett sätt att omöjliggöra företagsamhet och
tillväxt.
I ett internationellt perspektiv har naturreservat och nationalparker
varit säljbara destinationer och blivit stora ekonomiska tillgångar för
länder och regioner. I Sverige däremot präglas politiken av en påtaglig
naturkonservering. Om natur- och miljöpolitiken enbart skall koncentreras
på ett bevarandekoncept blir fjällområdet visserligen en bullerfri
vildmark, men till vilket pris? Enligt vår mening är Naturvårdsverkets
förslag ytterligare ett steg på naturkonserveringens stig. Förslaget
bör inte genomföras.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ337 yrkande
2.

28.     Vissa rovdjursfrågor, punkt 28 (v)
av Kjell-Erik Karlsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ235
yrkande 5.
Ställningstagande
I rovdjursområden är rädslan stor samtidigt som den allmänna inställningen
till rovdjur i Sverige är mycket positiv. Detta är en ekvation som inte
riktigt går ihop.
Problemet handlar troligtvis inte så mycket om fakta utan om frustrationen
över att inte kunna påverka sin situation. Maktlöshet är en anledning
till att känslor som rädsla och hat kan väckas. Ett viktigt steg i
arbetet med att förändra människors inställning till rovdjur är därför
att involvera de människor som lever nära rovdjur i processen. Ett annat
viktigt steg är att kunna se rovdjur som inte bara någonting som orsakar
skada utan också som någonting som kan vara en resurs. Rovdjursturismen
är inte på något sätt stor i Sverige, men här bör finnas en stor potential
för utveckling. Naturvårdsverket, länsstyrelser och miljö- och
rovdjursorganisationer jobbar med dessa frågor, men det krävs ännu starkare
och mer riktade insatser för att involvera berörda parter. Jag anser
att regeringen bör se över om ytterligare åtgärder behöver vidtas för
att förändra beslutsprocesser kring rovdjursfrågor till att involvera
berörda parter.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ235 yrkande
5.

29.     Åtgärdsprogram, punkt 29 (v)
av Kjell-Erik Karlsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ391
yrkande 2.
Ställningstagande
Jag anser att regeringen borde ha hanterat frågan om åtgärdsprogram för
de två regionerna på ett väsentligt snabbare sätt. Nu går det att
konstatera att med regeringens tidsplan kommer de tidsgränser som regeringen
(i förordningsform) själv satt upp för såväl kvävedioxid som partiklar
(PM 10) att passeras med stora marginaler.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ391 yrkande
2.


Särskilda yttranden


1.      Vissa frågor om miljöbalken och företagen m.m., punkt 4 (kd)
Sven Gunnar Persson (kd) anför:
Kristdemokraterna anser att miljöbalken bättre måste anpassas till de
små företagens situation. Miljöbalkens regelmängd bör bantas. Straffsatser
och sanktionsavgifter måste bättre ta hänsyn till företagets storlek
och graden av miljöfarlighet. Balken skall vara inriktad på beivrandet
av miljöbrott i stället för pappersexercis. Då blir lagen hanterlig för
ansvariga myndigheter och begriplig och förutsägbar för berörda företagare.

Ett arbete pågår inom Miljöbalkskommittén i den riktning som motionsförslagen
anger. Kristdemokraterna arbetar aktivt i utredningen för att med
bibehållna eller förstärkta miljöambitioner förbättra situationen främst
för de mindre företagen. I avvaktan på att Miljöbalkskommittén slutför
sitt arbete och regeringen presenterar en proposition inom området avstår
jag nu från att yrka bifall till motionens förslag.

2.      Miljökvalitetsnormer m.m., punkt 7 (v)
Kjell-Erik Karlsson (v) anför:
Jag har under denna punkt avstått från att reservera mig till förmån
för motionerna 2004/05:MJ391 yrkande 1 samt 2004/05:MJ393.
Jag anser att myndigheter och kommuner bör ha ansvar för och skall bidra
till att miljökvalitetsnormerna klaras.
Det borde på ett bättre sätt klarläggas att myndigheter och kommuner
skall vara aktiva i arbetet för att miljökvalitetsnormerna klaras. Med
ett tydligt ansvar tror jag också att man är mer benägen att påbörja
arbetet redan i förebyggande syfte.
Miljöbalkskommittén kommer snart med sitt slutbetänkande varför jag
avstår från att reservera mig till förmån för motion 2004/05:MJ391
yrkande 1.
Det är viktigt att begreppet "Långsiktigt hållbar utveckling" får en
definition. Nu används begreppet "Hållbar utveckling" flitigt i många
olika sammanhang. Det är förståeligt för ingen vill naturligtvis stå
för en ohållbar utveckling! Men det finns i det politiska livet tyvärr
ingen nu gällande distinkt definition som vanligtvis förknippas med
hållbar utveckling.
Miljöomställningen bör stå i fokus för att inte ytterligare äventyra
kommande generationers levnadsmöjligheter. För att klara detta bör man
även precisera begreppet "Hållbar konsumtion" samt hur den skall uppnås.
I kommittédirektiv 2004:37 framgår det att betänkandet med Edman som
utredare skall redovisas senast den 31 maj 2005. Därmed inväntar jag
vad utredaren presenterar och avstår från att reservera mig till förmån
för motion 2004/05:MJ393.

3.      Naturskyddsförrättning, punkt 14 (kd)
Sven Gunnar Persson (kd) anför:
Riksdagen har antagit miljökvalitetsmålet Levande skogar. Det innebär
att skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas
samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden
och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall
nås inom en generation. Miljökvalitetsmålet kommer troligen inte att
uppnås till år 2020. Delmål 1 är att ytterligare 900 000 ha skyddsvärd
skogsmark skall undantas från skogsproduktion till år 2010. Skogsbrukets
frivilliga avsättningar av skogsmark har ökat kraftigt de senaste åren
och utgör i dag ca 1 miljon ha. Det är samma storleksordning som den
skog som ges ett lagligt skydd inom nationalparker, naturreservat och
biotopskyddsområden. Procedurerna när det gäller att lösa frågor om
markåtkomst och ersättningar behöver förenklas och snabbas upp utan att
efterge kraven på hög rättssäkerhet.
Nya lagregler om naturskyddsförrättning bör övervägas så att hanteringen
av naturreservatsbildning kan ske enklare, snabbare och till lägre
kostnad än vad nuvarande regler ger möjlighet till. Det förslag som
Naturvårdsverket och Lantmäteriverket gemensamt lagt fram har mött viss
kritik. Jag menar dock att frågan bör hållas levande genom ytterligare
övervägande och genom hänsynstagande till remissinstansernas synpunkter
för att kunna utgöra ett instrument i strategin för det fortsatta arbetet
med att formellt skydda värdefull skogsmark.


4.      Miljömärkning, punkt 20 (kd)
Sven Gunnar Persson (kd) anför:
I Sverige är det SIS Miljömärkning AB som arbetar med att miljömärka
(Svanenmärkning) olika produkter. SIS har, sedan år 1997, kriterier och
licenser för gräsklippare. Kriterier finns också för arbetsmaskiner för
park och trädgård samt utombordsmotorer.
Kristdemokraterna har under flera år föreslagit att regeringen snarast
bör återkomma till riksdagen med förslag till hur ekonomiska styrmedel
kan användas i syfte att öka andelen miljömärkta arbetsmaskiner och
motorer. En lösning skulle t.ex. kunna vara en momssänkning av miljömärkta
gräsklippare och andra arbetsmaskiner samt båtmotorer. Visar det sig
att en frivillig övergång till miljövänligare motorer inte går snabbt
nog, bör ett förbud mot motorer som inte klarar uppsatta kriterier för
emissioner övervägas.
Ett införande av en skrotningspremie för äldre båtmotorer och gräsklippare
skulle vara en effektiv miljöförbättrande åtgärd som på kort tid
miljömässigt skulle löna sig.
Kristdemokraterna krävde under föregående riksmöte att en utredning
skulle tillsättas i syfte att minska mängden icke miljömärkta arbetsmaskiner
och båtmotorer. Då det i regeringens miljömålsproposition 2004/05:150
aviseras en utredning om ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken förutsätter
jag att de frågeställningar som aktualiseras ovan kommer att behandlas
i den aviserade utredningen. Jag avstår därför från att nu yrka bifall
till motionens förslag i denna del.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:129 En effektivare miljöprövning:
Riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i miljöbalken,
lag om ändring i luftfartslagen (1957:297),
lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av
vattenkraft vid krig m.m.,
lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,
lag om ändring i väglagen (1971:948),
lag om ändring i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning
av allmän farled och allmän hamn,
lag om ändring i lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter,
lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),
lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg,
lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,
lag om ändring i lagen (1998:811) om införande av miljöbalken,
lag om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om
vattenverksamhet.
Följdmotion
2004/05:MJ23 av Lars Lindblad m.fl. (m, fp, kd, c):

1.      Riksdagen beslutar att länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan
skall fattas inom sex veckor från inlämnande av ansökan i enlighet med
vad i motionen anförs.
2.      Riksdagen beslutar att verksamhetsutövare frivilligt bör kunna bedöma
att verksamhet har betydande miljöpåverkan och snabbare kunna inleda
samrådsprocessen i enlighet med vad i motionen anförs.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om harmonisering av miljökonsekvensbeskrivningen i Sverige och
MKB-direktivet samt en anpassning av prövningssystemet till IPPC-direktivet.
4.      Riksdagen beslutar att 6 kap. 5 § miljöbalken skall förändras i
enlighet med Miljöbalkskommitténs förslag.
5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att kungörande av ansökan skall innebära att tillståndsmyndigheten
bedömt att ansökningshandlingarna uppfyller miljöbalkens krav.
6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om prövning av täkter.
7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ikraftträdande av förordning där villkoren för husbehovstäkter
klargörs.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:MJ201 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om strandskyddslagen.
2003/04:MJ210 av Tobias Billström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av miljöbalken.
2003/04:MJ214 av Carina Hägg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en skärpning av lagen om strandskydd.
2003/04:MJ215 av Cecilia Widegren (m):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att reservatsbildningar skall ersättas till
marknadsvärde.
2003/04:MJ223 av Tobias Krantz och Anna Grönlund (båda fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att beslut om strandskydd skall decentraliseras till kommunal
nivå.
2003/04:MJ228 av Barbro Feltzing (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att förenklad miljöprövning skapas för tillfälligt tillstånd
att rena förorenad jord på plats.
2003/04:MJ235 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):

5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen
bör se över om ytterligare åtgärder behöver vidtas för att förändra
beslutsprocesser kring rovdjursfrågor till att involvera berörda parter.

2003/04:MJ248 av Inger Lundberg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att resurser för inköp av mark till naturreservat i viss
utsträckning kan tas i anspråk för ökade administrationskostnader med
direkt samband med dessa.
2003/04:MJ261 av Kenneth Johansson och Lena Ek (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utredning om gränsdragning mellan normalt utnyttjande av
allemansrätten och kommersiellt utnyttjande av densamma.
2003/04:MJ277 av Lars Wegendal m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om dispensreglerna inom strandskyddet.
2003/04:MJ281 av Claes Västerteg (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förändringar i strandskyddet.
2003/04:MJ287 av Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (båda c):

4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kommersiellt missbruk av allemansrätten.
2003/04:MJ296 av Per Erik Granström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en modernisering av strandskyddsbestämmelserna.
2003/04:MJ305 av Runar Patriksson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om beslutsnivån för strandskydd vid byggnadsärenden.
2003/04:MJ315 av Sven Gunnar Persson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regelverket får ses över så att eventuella hinder för
kommuner och länsstyrelser att sänka de årliga prövnings- och
tillsynsavgifterna för miljöcertifierade företag kan undanröjas.
2003/04:MJ336 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen
snarast skall verka för att förslagen som Naturvårdsverket presenterat
rörande förtydligande av strandskyddet genomförs så långt som möjligt.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att det skall
föreligga synnerliga skäl för att länsstyrelserna skall ge dispens från
strandskyddsbestämmelserna.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att
beslutsunderlagen
för att ge dispens skall vara fullständiga när det gäller särskilda
skäl och effekter på miljön.
2003/04:MJ341 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om utformningen av direktiv för utvärdering av miljöledningssystemen.

2003/04:MJ353 av Birgitta Sellén (c):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skogslänen skall få lättnader i strandskyddet.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att kommunerna bör få ansvaret för utformningen av strandskyddet.

2003/04:MJ357 av Sven Gunnar Persson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Hjälmaren, i likhet med Vänern, Vättern och Mälaren, bör
omfattas av det nationella ansvaret för miljöövervakning.
2003/04:MJ370 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att förändra miljöbalken så att den kan bli ett
effektivt verktyg i miljöarbetet.
8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en förändrad tillsynsverksamhet.
2003/04:MJ376 av Allan Widman m.fl. (fp):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökad tillgänglighet till allemansrättsliga områden genom s.k.
beträdor.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökad tillgänglighet för allmänheten till militära övningsområden
i Skåne.
2003/04:MJ378 av Kenneth Johansson och Birgitta Carlsson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att kommunerna ges ansvaret för utformningen av strandskyddet.

2003/04:MJ388 av Björn Hamilton (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kemikalietillsyn enligt miljöbalken.
2003/04:MJ397 av Bengt-Anders Johansson (m):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att se över reglerna för strandskyddet och möjliggöra strandnära
bebyggelse.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att låta strandskyddet hanteras regionalt och lokalt.
2003/04:MJ400 av Alf Svensson m.fl. (kd):

3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om grushushållningsplaner.
2003/04:MJ404 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om strandskyddet.
13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om allemansrätten.
2003/04:MJ412 av Jan Andersson m.fl. (c):

10.     Riksdagen begär att regeringen tar initiativ till åtgärder för att
förhindra missbruk av allemansrätten i kommersiellt bruk och i stället
skapa möjlighet för markägaren och det lokala näringslivet att utveckla
verksamheten efter de lokala förutsättningarna.
2003/04:MJ435 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kommersiell verksamhet på annans mark.
2003/04:MJ465 av Marie Granlund (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om strandskyddets betydelse för allemansrätten.
2003/04:MJ468 av Per-Olof Svensson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om differentierat strandskydd.
2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c):

5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett tilläggsdirektiv till Miljöbalkskommittén.
2003/04:MJ476 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om äganderätten.
5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om miljöbalkslagstiftningen.
6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kommersiella friluftsaktiviteter på privat mark.
2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m):

2.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av
miljöbalken i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt
5.1.2)
2003/04:N344 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

3.      Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om
ändringar i strandskyddslagen.
2003/04:N347 av Lars Lindén m.fl. (kd):

11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av allemansrättens utformning när det gäller
kommersiell verksamhet på enskilds mark.
2003/04:Bo254 av Nina Lundström m.fl. (fp):

6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett lokalt anpassat strandskydd.
2003/04:Bo257 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):

9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ändra reglerna för strandskydd.
2003/04:Bo258 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):

12.     Riksdagen beslutar om ändring av lagstiftningen för strandskyddet
i enlighet med vad som anförs i motionen.
2003/04:Bo260 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att rätten att medge undantag från strandskyddsbestämmelserna
överförs till kommunerna och att länsstyrelserna erhåller prövningsrätt.

2003/04:Bo263 av Rigmor Stenmark m.fl. (c):

29.     Riksdagen beslutar att överföra ansvaret för strandskydd till
kommunerna.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:MJ202 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om strandskyddslagarna.
2004/05:MJ213 av Sofia Larsen (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förändringar i strandskyddet.
2004/05:MJ220 av Lars-Ivar Ericson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att tydliggöra ersättningsrätten för berörda i vattenskyddsområden.

2004/05:MJ255 av Carina Hägg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en skärpning av lagen om strandskydd.
2004/05:MJ258 av Niclas Lindberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om ändring av miljöbalken avseende överflyttning av viss uppgift
från miljödomstol till länsstyrelse.
2004/05:MJ269 av Ola Sundell (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om strandskyddet.
2004/05:MJ272 av Ragnwi Marcelind (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att lagregler om naturskyddsförrättning bör införas så att
hanteringen av naturreservatbildning kan ske enklare, snabbare och till
lägre kostnad än vad nuvarande regler ger möjlighet till.
2004/05:MJ275 av Anna Lindgren och Yvonne Andersson (m, kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ändring av strandskyddslagen.
2004/05:MJ337 av Anders Sjölund (m):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av försök med lokalt inflytande.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om flygförbud i fjällen.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs specifikt om småviltjakt, fiske och skotertrafik.
4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av regelverket kring markanvändning.
2004/05:MJ346 av Mikael Oscarsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av miljöbalken vad gäller kraven på prövning av
transportverksamheter.
2004/05:MJ348 av Ulf Sjösten och Anita Sidén (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att se över systemet med miljösanktionsavgifter där
en konsekvensanalys enligt proportionalitetsprincipen är nödvändig.
2004/05:MJ366 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en ordentlig miljöundersökning bör genomföras för att
säkerställa framtida vattenförsörjning i kommunerna runt Vättern.
2004/05:MJ369 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ge miljömyndigheterna det övergripande ansvaret för
förvaltningen av havets resurser.
2004/05:MJ371 av Åsa Domeij och Sverker Thorén (mp, fp):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tydligare ansvar för Östersjöfrågor.
21.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en utredning av möjligheterna att stärka de lokala
tillsynsmyndigheternas arbete med enskilda avlopp.
2004/05:MJ377 av Runar Patriksson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om beslutsnivån för strandskydd samt övriga byggnadsärenden.
2004/05:MJ382 av Åsa Torstensson och Eskil Erlandsson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ändring i strandskyddslagstiftningen som syftar till att
strandskyddet skall utformas på kommunal nivå.
2004/05:MJ384 av Helena Hillar Rosenqvist (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att dispenser från strandskyddsbestämmelserna endast får ske
om det finns synnerliga skäl.
2004/05:MJ391 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Miljöbalkskommittén bör få tilläggsdirektiv för att utreda
hur uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna skall förhålla sig till annan
form av lagstiftning - i syfte att dels klara miljökvalitetsnormerna,
dels underlätta för länsstyrelser och kommuner vid handläggning av
planeringsärenden.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att de åtgärdsprogram som tagits fram för att klara
miljökvalitetsnormerna i Stockholm och Göteborg med avseende på kväveoxid och
partiklar snarast verkställs så att de fastställda tidsgränserna inte
överskrids.

2004/05:MJ393 av Karin Svensson Smith (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag
till distinkt definition av begreppet långsiktigt hållbar
utveckling.
2004/05:MJ400 av Tomas Högström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om miljösanktionsavgifter.
2004/05:MJ411 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om den stora samhällsnytta som kalkningsverksamheten utgör.
2004/05:MJ415 av Kristina Zakrisson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om strandskydd.
2004/05:MJ420 av Anders Karlsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av enhetligare tolkning och tillämpning av miljöbalken.

2004/05:MJ425 av Anna Grönlund Krantz (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av fullföljt förändringsarbete av miljöbalken.
2004/05:MJ434 av Åsa Domeij m.fl. (mp):

29.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att naturvårdslagstiftningen skall tillämpas så att
inga skyddsvärda områden faller utanför på grund av sin storlek.
30.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om aktuella skötselplaner för naturreservat.
2004/05:MJ453 av Sören Wibe och Lars Lilja (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om lokaliseringen av kansliet för den organisation som skall
ersätta ESO, och som skall syssla med miljöstudier.
2004/05:MJ454 av Sören Wibe m.fl. (s):
Riksdagen beslutar att terrängkörningslagen (TKL, lag 1996:1551) ändras
så att stycket i 2 § som nu lyder: " För områden som avses i 1 § andra
stycket får regeringen föreskriva att sådana föreskrifter eller beslut
om undantag får meddelas om det finns synnerliga skäl." ändras så att
slutet av meningen lyder "om det finns särskilda eller synnerliga skäl".

2004/05:MJ465 av Sören Wibe och Britta Rådström (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Naturvårdsverket skall utlokaliseras från Stockholm.
2004/05:MJ483 av Jörgen Johansson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att SMHI skall ges i uppdrag att utan kostnad, via Internet,
tillhandahålla sådana observationer och MHO-data som är av betydelse
för befolkningen i dess beslut om skydd mot väderrelaterade skador.
2004/05:MJ489 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att rätten att medge undantag från strandskyddsbestämmelserna
överförs till kommunerna och att länsstyrelserna erhåller prövningsrätt.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att strandskyddet bör komma in i kommunernas översiktsplanering.
3.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i
lagstiftningen så att Naturvårdsverkets överprövande grund i
strandskyddsärenden tas bort.
2004/05:MJ492 av Christer Nylander (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att verka för ett marint forskningsinstitut i Simrishamn.
2004/05:MJ493 av Tobias Krantz och Anna Grönlund Krantz (båda fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att beslut om strandskydd skall decentraliseras till kommunal
nivå.
2004/05:MJ498 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att se över möjligheterna att anpassa de olika former av
statsbidrag som ges till kommunerna så att de samlat ger mest miljönytta.
15.     Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om hur ekonomiska
styrmedel kan användas i syfte att öka andelen miljömärkta arbetsmaskiner
och motorer.
34.     Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av
miljöbalken som innebär att det i miljöbalken stadgas att ersättning
till markägare skall kunna utgå i sådana fall där utebliven ersättning
skulle framstå som klart stötande.
36.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att staten inte skall betala ersättning för avsättningar på
statens mark.
40.     Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av
15 kap. 10 § miljöbalken så att kommunernas möjlighet att besluta om
ensamrätt på transport av farligt avfall upphävs.
46.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att tillsynsmyndigheterna bör acceptera de miljöredovisningar
som krävs för certifiering enligt ISO14001 och EMAS.
2004/05:MJ517 av Rune Berglund m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om modernisering av strandskyddsbestämmelserna.
2004/05:MJ524 av Viviann Gerdin och Kenneth Johansson (båda c):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att stärka äganderätten genom rätten till ersättning i enlighet
med marknadsvärdet.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att vid planering av naturreservat skall berörd markägare
tidigt involveras i planeringsprocessen.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att markägare som berörs av planerade naturreservat i första
hand skall erbjudas omarronderingsmöjligheter.
4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att konsekvensanalyser för berörda markägare av det nya
naturreservatet i området skall göras inklusive ersättningsfrågor för
ingrepp i äganderätten.
2004/05:MJ528 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att definitionen av miljöfarlig verksamhet bör utökas till
att även omfatta vissa typer av tjänsteverksamhet.
6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det bör utredas vilka möjligheter som finns att tydligare
lyfta fram produktfrågorna i samband med miljökonsekvensbeskrivningar,
tillståndsansökningar, tillsyn för miljöfarlig verksamhet samt
miljörapporter.
2004/05:N305 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

6.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av
miljöbalken i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 5.2.1.1).

2004/05:N307 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringens prövning enligt miljöbalken och enligt
naturgaslagen av ansökningar om nya ledningar skall ta full hänsyn till
konsekvenserna för klimatpolitiken.
2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att miljöbalken måste anpassas utifrån de små företagens
situation.
2004/05:N397 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):

11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om strandskyddet.
2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp):

14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om strandskyddsbestämmelser.
2004/05:N412 av Mikael Oscarsson m.fl. (kd):

11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av allemansrättens utformning när det gäller
kommersiell verksamhet på enskilds mark.
2004/05:Bo275 av Margareta Andersson m.fl. (c):

5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att överföra prövningen av strandnära byggande till
kommunerna.
2004/05:Bo301 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):

9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att förenkla reglerna för strandskydd.
2004/05:Bo302 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):

14.     Riksdagen beslutar om ändring av lagstiftningen för strandskyddet
i enlighet med vad som anförs i motionen.
2004/05:Bo307 av Lars Tysklind m.fl. (fp):

7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett lokalt anpassat strandskydd.

Följdmotion med anledning av proposition 2004/05:56 En politik för en
långsiktigt konkurrenskraftig svensk turistnäring
2004/05:N11 av Åsa Torstensson m.fl. (c,m,fp,kd):

7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att markägare och turistföretagare bör kunna få utöva lokal
förvaltning av naturreservat.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag

































Bilaga 3
Bostadsutskottets yttrande 2004/05:BoU5y