Miljö- och jordbruksutskottets betänkande
2004/05:MJU11

Århuskonventionen


Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2004/05:65
Århuskonventionen jämte 2 följdmotioner med totalt 8 yrkanden. Dessutom
behandlar utskottet ytterligare 4 yrkanden från den allmänna motionstiden
2004.
Århuskonventionen är en FN-konvention om tillgång till information i
miljöfrågor, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser som rör miljön
och tillgång till överprövning i miljöfrågor. Inom EU har två direktiv
beslutats om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om åtgärder
för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program
avseende miljön. Konventionen och direktiven innehåller regler om att
allmänheten skall få ta del av fakta om miljön och få medel att påverka
myndighetsbeslut som har inverkan på miljön. I stor utsträckning är de
rättigheter som konventionen ger allmänheten redan i dag garanterade i
svensk rätt. Vissa anpassningar bedöms dock som nödvändiga för att leva
upp till konventionens och direktivens krav. Regeringen föreslår därför
en ny lag om miljöinformation hos vissa enskilda organ. Lagen skall
garantera allmänhetens tillgång till miljöinformation även i de fall
informationen inte finns hos en myndighet. Regeringen föreslår därför
också ändringar i sekretesslagen, miljöbalken, väglagen m.fl. lagar.
Slutligen föreslår regeringen att Sverige ratificerar Århuskonventionen
och i samband med det anmäler en reservation. Reservationen omfattar
dels att Sverige inte har genomfört konventionens krav på tillgång till
rättslig prövning av regeringens och statsråds beslut i fråga om utlämnande
av allmän handling, dels att reglerna om miljöorganisationers talerätt
i vissa avseenden måste kompletteras.
Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag och förslaget om att Sverige
skall ratificera Århuskonventionen med den ändringen att reservationen
för att Sverige inte genomför konventionens krav på tillgång till
rättslig prövning av regeringens och statsråds beslut i fråga om utlämnande
av allmän handling även skall avse riksdagens beslut. Utskottet avstyrker
samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet finns 6 reservationer och 1 särskilt yttrande.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.      Lag om miljöinformation hos vissa enskilda organ
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om miljöinformation hos
vissa enskilda organ.Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:65
punkt 2 i denna del.

2.      Ytterligare regleringar om rätten till miljöinformation
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ21 yrkande 1.
Reservation 1 (kd)

3.      Ändringar i sekretesslagen
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100).Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:65 punkt 2 i
denna del och avslår motion 2004/05:MJ21 yrkande 6.

4.      Miljöorganisationers möjlighet att föra talan enligt vissa lagar
Riksdagen antar regeringens förslag tilllag om ändring i väglagen
(1971:948),lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg,lag
om ändring i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning
av allmän farled och allmän hamn,lag om ändring i luftfartslagen (1957:297),
lag om ändring i minerallagen (1991:45).Därmed bifaller riksdagen
proposition 2004/05:65 punkt 2 i denna del och avslår motion 2004/05:MJ21
yrkande 3.

5.      Ytterligare utvidgning av miljöorganisationers talerätt
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ21 yrkandena 2 och 4.
Reservation 2 (kd)

6.      Ändring i miljöbalken
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:65 punkt 2 i denna
del.

7.      Sveriges tillträde till Århuskonventionen
Riksdagen godkänner Sveriges tillträde till Århuskonventionen med
reservation för att Sverige inte genomför konventionens krav i artikel
9.1 såvitt avser tillgång till rättslig prövning av riksdagens, regeringens
och statsråds beslut i fråga om utlämnande av allmän handling och
konventionens krav i artikel 9.2 såvitt avser tillgång till rättslig
prövning för miljöorganisationer avseende sådana beslut om detaljplan
som är förenade med krav på miljökonsekvensbeskrivning samt avseende
sådana tillståndsbeslut som regeringen fattar som första instans enligt
t.ex. naturgaslagen (2000:599) och efter överklagande enligt 18 kap.
miljöbalken.Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2004/05:65
punkt 1 och avslår motion 2004/05:MJ21 yrkande 7.
Reservation 3 (kd)

8.      Utredning om ändring i tryckfrihetsförordningen
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ20 och 2004/05:MJ21 yrkande
5.
Reservation 4 (fp, kd)

9.      Vissa frågor med anknytning till rätten att delta i beslutsprocesser
Riksdagen
avslår motionerna 2004/05:MJ464 och 2004/05:MJ498 yrkandena 32 och 33.

Reservation 5 (kd)

10.     Ideella organisationers kunskap och engagemang
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ510 yrkande 3.
Reservation 6 (fp, kd, c)

Stockholm den 22 mars 2005
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Catharina Elmsäter-Svärd
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:      Catharina Elmsäter-Svärd
(m), Åsa Domeij (mp), Alf Eriksson (s), Lennart Fremling (fp), Rune
Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson (kd), Kjell-Erik
Karlsson (v), Christina Axelsson (s), Carina Ohlsson (s), Jan-Olof
Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m), Ann-Kristine Johansson (s),
Cecilia Widegren (m), Anita Brodén (fp), Hans Stenberg (s) och Claes
Västerteg (c).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I januari 2005 presenterade regeringen proposition 2004/05:65
Århuskonventionen dels med förslag till lagändringar som bedöms som nödvändiga
för att leva upp till kraven i Århuskonventionen och två EG-direktiv om
tillgång till miljöinformation, deltagande i beslutsprocesser som rör
miljön och tillgång till överprövning i miljöfrågor, dels med förslag
till ratifikation av konventionen. Propositionens förslag bygger på en
uppgörelse mellan regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna
och återges i bilaga 1. Med anledning av propositionen har Folkpartiet
liberalerna och Kristdemokraterna väckt varsin motion med sammanlagt 8
yrkanden. Utskottet tar i detta sammanhang upp ytterligare 4 motionsyrkanden
från den allmänna motionstiden 2004. Samtliga motionsyrkanden återfinns
i bilaga 1. Lagförslagen återges i bilaga 2.
Konstitutionsutskottet har yttrat sig över sådana rättsliga aspekter på
regeringens förslag som berör vissa delar av konventionens förhållande
till tryckfrihetsförordningen. Yttrandet (2004/05:KU4y) återfinns i
bilaga 3.
Bakgrund
År 1995 hölls en miljöministerkonferens i Sofia, Bulgarien, där ministrarna
enades om riktlinjer för ett ökat inflytande från allmänheten i frågor
som rör miljön. Ministerkonferensen i Sofia blev startskottet för arbetet
med att ta fram en ny sorts konvention på miljöområdet. Miljöministrarna
ansåg att tiden var mogen för ett bindande juridiskt instrument med
riktlinjerna som utgångspunkt. FN/ECE (den ekonomiska kommissionen för
Europa som omfattar 55 medlemsländer i Europa, Kaukasus, Centralasien
och Nordamerika) åtog sig att tillhandahålla ett sekretariat för en
sådan konvention.
I arbetet med förslaget till en konvention deltog över trettio nationer
inom ECE:s sfär. USA och Kanada deltog inte. Flera internationella och
regionala miljöorganisationer bildade en koalition som deltog aktivt
under hela förhandlingsprocessen. Efter två års förhandlingar presenterades
resultatet. Den nya konventionen öppnades för undertecknande den 25
juni 1998 vid en miljöministerkonferens i Århus. Konventionen trädde i
kraft den 30 oktober 2001.
Århuskonventionen kopplar samman frågor om mänskliga rättigheter och
miljön. Enligt konventionen är ett tillfredsställande miljöskydd väsentligt
för att man skall kunna åtnjuta grundläggande mänskliga rättigheter.
Konventionen utgår också från att ett större samhälleligt deltagande
från allmänhetens sida leder till en bättre miljö. Konventionen innebär
därför att allmänheten skall garanteras vissa medborgerliga och politiska
rättigheter. Konventionen skiljer sig från andra internationella miljöavtal
genom att den ålägger parterna skyldigheter i förhållande till allmänheten.
Andra miljöavtal innehåller främst skyldigheter som gäller förhållandet
parterna emellan.
Rättigheterna i Århuskonventionen är dock i grunden inga nya rättigheter
utan kan hittas i en mängd redan existerande internationella dokument
om mänskliga rättigheter - rätten till information, rätten att delta i
beslutsprocesser och rätten till rättslig prövning. Det som gör
Århuskonventionen unik är att den tydligt slår fast att tillgången till och
utövandet av dessa rättigheter har betydelse för allmänhetens möjligheter
att kunna påverka sin miljö.
Århuskonventionen har undertecknats av samtliga EU:s medlemsstater och
av Europeiska gemenskapen. Medlemsstaterna har uttalat avsikten att
ratificera konventionen så snart som möjligt. För att Europeiska
gemenskapen skall kunna ratificera krävs, i enlighet med EG-rättslig praxis,
att EG-rätten först bringas i överensstämmelse med konventionens
bestämmelser. Gemenskapen har därför beslutat om direktiv som genomför
konventionens bestämmelser i EG-rätten. Europaparlamentet och rådet har
antagit direktiv 2003/4/EG om allmänhetens tillgång till miljöinformation
och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EEG. Århuskonventionen och
direktivet har i huvudsak samma innehåll. Europaparlamentet och rådet
har vidare antagit direktiv 2003/35/EG om åtgärder för allmänhetens
deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön
och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till
rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG. I vissa
delar är konventionens bestämmelser mer långtgående än direktiven. I
andra delar råder det motsatta förhållandet.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Århuskonventionen är en FN-konvention om tillgång till information i
miljöfrågor, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser som rör miljön
och tillgång till överprövning i miljöfrågor. Inom EU har två direktiv
beslutats om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om åtgärder
för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program
avseende miljön. Konventionen och direktiven bidrar till att skydda
allas rättighet att leva i en miljö som är förenlig med hälsa och
välbefinnande. De bygger på insikten att miljöarbetet måste vara förankrat
hos allmänheten och att det kan förbättras genom allmänhetens påverkan
på myndigheter och beslutsfattare. Konventionen och direktiven innehåller
därför regler om att allmänheten skall få ta del av fakta om miljön och
få medel att påverka myndighetsbeslut som har inverkan på miljön.
I stor utsträckning är de rättigheter som konventionen ger allmänheten
redan i dag garanterade i svensk rätt. Vissa anpassningar bedöms dock
som nödvändiga för att leva upp till konventionens och direktivens krav.
I propositionen behandlas endast sådana lagändringar. Som flera
remissinstanser har påpekat kan ytterligare lagändringar komma att
aktualiseras, dels som ett led i Sveriges ambition att bli ännu bättre i de
frågor som konventionen omfattar, dels till följd av de krav som blir
resultatet av pågående förhandlingar inom Europeiska unionen om hur
unionens medlemsstater skall leva upp till konventionens syften. Regeringen
avser att så snart det är möjligt återkomma med de lagförslag som det
fortsatta arbetet ger upphov till. Detsamma gäller lagändringar som
visat sig nödvändiga men som inte har kunnat beredas inom ramen för
denna proposition.
Propositionens lagförslag är i huvudsak följande.
Regeringen föreslår en ny lag om miljöinformation hos vissa enskilda
organ som skall gälla för verksamhet som avser myndighetsutövning eller
utförande av offentliga tjänster som har samband med miljön. Lagen skall
garantera allmänhetens tillgång till miljöinformation även i de fall
informationen inte finns hos en myndighet. Införandet av denna lag
föranleder ett tillägg till sekretesslagens bestämmelser om sekretess
hos domstol.
Vidare föreslås att en ny bestämmelse införs i sekretesslagen om avvägning
mellan sekretessintressen och allmänhetens intresse av att få ta del av
miljöinformation. En sekretessbrytande regel för uppgifter om utsläpp
till miljön föreslås också.
Regeringen föreslår också två ändringar i miljöbalken. Dels att det
skall införas en uttrycklig regel om att resultatet av allmänhetens
deltagande skall beaktas i utarbetandet av avfallsplaner, dels att det
skall tydliggöras att allmänheten har möjlighet att anmäla missförhållanden
till tillsynsmyndigheterna.
För att åstadkomma överensstämmelse med konventionens krav på att
miljöorganisationer skall ha rätt att få ett tillståndsbeslut prövat
beträffande alla de verksamheter som räknas upp i konventions- respektive
direktivbilagorna, föreslås att det i väglagen m.fl. lagar införs en
sådan rättighet. Detta sker genom en hänvisning till reglerna om
miljöorganisationers talerätt i 16 kap. 13 § miljöbalken.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 maj 2005.
Regeringen föreslår att Sverige ratificerar Århuskonventionen och i
samband med det anmäler en reservation. Reservationen omfattar dels att
Sverige inte har genomfört konventionens krav på tillgång till rättslig
prövning av regeringens och statsråds beslut i fråga om utlämnande av
allmän handling, dels att reglerna om miljöorganisationers talerätt i
vissa avseenden måste kompletteras.
Utskottets överväganden
Lag om miljöinformation hos vissa enskilda organ m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om miljöinformation
hos vissa enskilda organ. Samtidigt avstyrker utskottet ett motionsyrkande
(kd) om att regeringen skall lägga fram ett förslag om en generell lag
om rätt till miljöinformation.
Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag till ändringar i
sekretesslagen och avstyrker ett motionsförslag (kd) om ytterligare
ändringar.
Dessutom tillstyrker utskottet regeringens lagförslag i den del det
berör miljöorganisationers möjlighet att föra talan. Härvid avstyrker
utskottet tre yrkanden (kd) med förslag till ytterligare lagändringar.

Slutligen tillstyrker utskottet regeringens lagförslag i övrigt.
Jämför reservationerna 1 (kd) och 2 (kd).
Propositionen
Regeringen föreslår att en ny lag om miljöinformation skall gälla i
fråga om enskilda organ som innehar eller förvarar miljöinformation som
avser sådan av det enskilda organet bedriven verksamhet som innebär
fullgörande av offentlig förvaltningsuppgift. Lagen skall inte gälla
för myndigheter eller sådana organ som avses i 1 kap. 8 eller 9 §
sekretesslagen (1980:100), dvs. som redan omfattas av de svenska reglerna
om handlingars offentlighet. I lagen ges var och en tillgång till
miljöinformation som innehas eller förvaras för ett sådant enskilt organ.
Den som lämnar ut information får ta ut skälig ersättning. Enligt lagens
huvudregel skall informationen lämnas så snart som möjligt. Begäran om
utlämnande av information får avslås endast på särskilt angivna grunder.
Beslut om avslag på begäran om utlämnande får överklagas av sökanden
till kammarrätten. Lagen innebär också att den som söker information
skall ha möjlighet att överblicka vilken information som finns hos det
aktuella organet och ålägger organen olika former av serviceskyldighet.

Regeringen föreslår vidare att det i sekretesslagen införs en bestämmelse
med innebörden att om en uppgift som utgör sådan miljöinformation som
avses i lagen om miljöinformation hos vissa enskilda organ omfattas av
sekretess, skall sekretessen inte gälla om det är uppenbart att uppgiften
har sådan betydelse från miljösynpunkt att intresset av allmän kännedom
om uppgiften bör ha företräde framför det intresse som sekretessen skall
skydda. Sekretess enligt 6 och 8-10 kap. sekretesslagen skall inte gälla
för uppgifter om utsläpp i miljön. En ny bestämmelse införs i sekretesslagen
med innebörden att om en begäran att få ut miljöinformation avslås enligt
lagen om miljöinformation hos vissa enskilda organ och beslutet överklagas
till kammarrätt, gäller sekretess för uppgifterna hos domstolen, om
inte domstolen finner att uppgifterna skall lämnas ut enligt lagen om
miljöinformation hos vissa enskilda organ.
I propositionen föreslås dessutom att en uttrycklig regel införs i 15
kap. 13 § miljöbalken om att resultatet av samråd och yttranden skall
beaktas vid beslut om renhållningsordning enligt miljöbalken.
Den grupp av miljöorganisationer som har möjlighet att föra talan mot
domar eller beslut enligt miljöbalken skall enligt regeringens förslag
också kunna föra talan mot tillståndsbeslut enligt väglagen (1971:948),
lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, lagen (1983:293) om inrättande,
utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn, luftfartslagen
(1957:297) och minerallagen (1991:45).
Genom en ändring i 26 kap. 1 § miljöbalken föreslår regeringen att det
uttryckligen anges att tillsynsmyndigheten på eget initiativ eller efter
anmälan skall vidta nödvändiga åtgärder för kontroll och rättelse.
Motionen
Enligt Kristdemokraternas kommittémotion MJ21 (kd) bör riksdagen begära
att regeringen lägger fram förslag om en generell lag om rätt till
miljöinformation. Kristdemokraterna anser att det, utöver den mycket
snäva lag om miljöinformation hos vissa enskilda organ som föreslås i
propositionen, behövs en bred lag om en generell rätt för medborgarna
att få tillgång till miljöinformation från privata företag och offentlig
verksamhet (yrkande 1).
Motionärerna anser dessutom att riksdagen bör ändra 14 kap. 11 §
sekretesslagen (1980:100) på det sätt regeringen föreslår men med det
tillägget att riksdagen bör införa ett ytterligare stycke om att det som
sägs i första stycket i paragrafen endast skall tillämpas på miljöinformation
hos verksamhetsutövare med myndighetsutövning eller som utför offentliga
tjänster. Enligt motionärerna riskerar förslaget att göra rättsläget
oklart. Det kan även leda till att information som kan utnyttjas i syfte
att orsaka väsentlig skada för samhället och på anläggningar lämnas ut
(yrkande 6).
Härutöver föreslår motionärerna att riksdagen ändrar samtliga lagar som
nämns i 1 kap. 2 § miljöbalken så att beslut som fattas av myndigheter
enligt dessa lagar kan överklagas av en ideell förening som avses i 16
kap. 13 § miljöbalken. Motionärerna anser att regeringen har begränsat
talerätten till att endast omfatta vissa miljörelaterade lagar (yrkande
3).
Motionärerna föreslår dessutom att talerätten för miljöorganisationer
även skall omfatta regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. 1-3
§§ miljöbalken. Enligt motionen uttrycker Århuskonventionen tydligt att
miljöorganisationer skall ha rätt att överklaga på denna punkt (yrkande
4).
Slutligen bör frågan om att ge fler organisationer talerätt enligt 16
kap. 13 § miljöbalken utredas. Enligt motionen uppnås inte Århuskonventionens
syfte med nuvarande lagtext. Det är inte bra om det i praktiken endast
är större, rikstäckande organisationer som får talerätt medan lokala
organisationer ställs utanför (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Lag om miljöinformation hos vissa enskilda organ
Allt fler verksamheter som tidigare varit av utpräglad offentlig art
övergår numera helt eller delvis i annan form. Detta innebär att offentlig
förvaltning i allt större utsträckning utövas av andra organ än myndigheter.
Århuskonventionen och miljöinformationsdirektivet (2003/4/EG) är ett
välkommet och viktigt steg i arbetet mot större öppenhet, och utskottet
anser i likhet med regeringen att det behövs en generell reglering om
tillgång till miljöinformation som görs tillämplig på aktörer som inte
är myndigheter i svensk mening men som utför sådana uppgifter eller har
sådant ansvar att de anses som myndigheter enligt konventionen och
direktivet.
I regeringens förslag om en generell miljöinformationslag definieras
både aktörer och miljöinformation utifrån kraven i konventionen och
direktivet. Syftet med lagen är alltså att se till att svensk rätt
uppställer krav på att vissa organ som inte ses som myndigheter i Sverige
skall lämna ut miljöinformation på begäran. Lagen kommer således att
gälla för andra organ än myndigheter och sådana organ som omfattas av
offentlighetsprincipen. För dessa finns redan regler om sekretess och
utlämnade av information som uppfyller konventionens och direktivets
krav. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en miljöinformationslag.
Enligt utskottets uppfattning innebär det anförda att motion MJ21 (kd)
yrkande 1 är tillgodosedd. Motionsyrkandet avstyrks.
Ändringar i sekretesslagen
Regeringens förslag om ändring i sekretesslagen innebär bl.a. att det
införs en generell intresseavvägningsklausul som gör det möjligt att i
det enskilda fallet göra en avvägning mellan allmänhetens intresse av
att ta del av miljöinformation och det intresse som sekretessreglerna
avser att skydda. I motion MJ21 (kd) yrkande 6 utvecklas inte närmare
i vilket avseende regeringens förslag skulle kunna medför rättsliga
oklarheter. Utskottet delar inte motionärernas uppfattning. Sekretesslagen
reglerar sekretess i det allmännas verksamhet (bl.a. myndigheter och
vissa organ med delegerade myndighetsuppgifter). Såsom regeringen påpekar
syftar förslaget till att Sverige skall leva upp till krav som ställs
i Århuskonventionen och miljöinformationsdirektivet. Det är i motionen
inte heller närmare utvecklat varför regeringens förslag skulle kunna
leda till att information utnyttjas för att orsaka skada. Tvärtom påpekas
i propositionen just att bestämmelsen avser situationer där det är
uppenbart att uppgiften har sådan betydelse från miljösynpunkt att
intresset av allmän kännedom om uppgiften har företräde som ett utlämnande
ändå skall ske. När de intressen som är till för att skyddas väger tyngre
än allmänhetens intresse av tillgång till miljöinformation, skall en
begäran om att få ut den aktuella uppgiften avslås. Det är för övrigt
oklart på vilket sätt syftet med motionärernas förslag skulle uppnås
med det föreslagna tillägget. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
i den här delen och avstyrker motionsyrkandet.
Därutöver tillstyrker utskottet också övriga ändringsförslag i sekretesslagen
sådana de presenteras i propositionen.
Miljöorganisationers rätt att föra talan
En miljöorganisation som uppfyller eventuella krav i nationell rätt
skall både enligt konventionen och enligt direktivet om allmänhetens
deltagande (2003/35/EG) ha rätt att få ett tillståndsbeslut prövat
beträffande en verksamhet som räknas upp i konventions- respektive
direktivbilagorna. Miljöbalkens regler om miljöorganisationers möjligheter
att föra talan mot tillståndsbeslut överensstämmer med kraven i
Århuskonventionen och direktivet, men några ytterligare lagar faller in
under konventionens och EG-rättens tillämpningsområde. Miljöorganisationer
har för närvarande inte någon särskilt angiven talerätt vid beslut om
tillstånd enligt dessa andra lagar. Regeringen föreslår därför att det
i väglagen (1971:948) m.fl. lagar anges att besluten får överklagas av
samma miljöorganisationer som har talerätt enligt 16 kap. 13 § miljöbalken.
Utskottet tillstyrker att detta sker genom att i de aktuella lagarna
hänvisa till reglerna i 16 kap. 13 § miljöbalken.
När det gäller kravet i motion MJ21 (kd) yrkande 3 om att tillståndsbeslut
enligt ytterligare lagar skall omfattas av miljöorganisationers talerätt
vill utskottet anföra följande. En av de lagar som motionen åsyftar är
plan- och bygglagen (1987:10). Som regeringen påpekar i propositionen
uppkommer en särskild fråga i förhållande till denna lag. Riksdagen har
nyligen antagit vissa ändringar i den lagen (se prop. 2004/05:59, bet.
2004/05:BoU6, rskr. 2004/05:169), vilka innebär bl.a. vissa förtydliganden
av kraven på miljökonsekvensbeskrivning i samband med upprättande av
detaljplan som medger en användning av planområdet som kan antas medföra
en betydande miljöpåverkan på grund av att området får tas i anspråk
för bl.a. industriområde, köpcentrum, skidlift m.m. Regeringen anger
att frågan om miljöorganisationers rätt att överklaga beslut om sådana
detaljplaner därmed aktualiseras. Utskottet har erfarit att denna fråga
ses över av PBL-kommittén, och en redovisning är att vänta vid halvårsskiftet
2005. Regeringen kommer därefter att ta ställning till vilka
författningsändringar som behöver genomföras. De övriga lagar som åsyftas i
motionen och som inte är föremål för regeringens ändringsförslag är
lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, lagen (1978:160) om vissa
rörledningar, lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, lagen (1992:1140)
om Sveriges ekonomiska zon, ellagen (1997:857) och naturgaslagen (2000:599).
I de fall tillståndsbeslut fattas av regeringen som första instans kan
detta endast ifrågasättas genom s.k. rättsprövning enligt lagen (1988:205)
om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut. Som regeringen närmare
utvecklar i propositionen (s. 91 f.) torde för närvarande de möjligheter
som finns att begära rättsprövning av regeringsbeslut inte vara
tillräckliga för att uppfylla konventionens och direktivets krav på att
miljöorganisationer skall kunna få tillståndsbeslut rättsligt prövade.
En författningsändring är därför nödvändig, och utskottet konstaterar
att en översyn av rättsprövningslagen pågår i Justitiedepartementet.
När det gäller sådana tillståndsbeslut av nätmyndigheten som fattas
enligt ellagen har utskottet erfarit att regeringen avser att möjliggöra
för miljöorganisationer att föra talan mot dessa genom en ändring i
elförordningen (1994:1250). Slutligen vill utskottet påpeka att det i
lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter redan finns möjlighet för
mijöorganisationer att föra talan mot bearbetningskoncession genom en
hänvisning till 16 kap. 13 § miljöbalken. Sammanfattningsvis konstaterar
utskottet att syftet med motion MJ21 (kd) yrkande 3 i allt väsentligt
kan anses tillgodosett. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Utskottet delar regeringens uppfattning att Århuskonventionen inte kräver
att regeringens beslut om tillåtlighet, enligt 17 kap. 1-3 §§ miljöbalken,
skall kunna överprövas särskilt eftersom det får anses tillräckligt
att det tillståndsbeslut som fattas av respektive tillståndsmyndighet
därefter, kan överklagas. Några författningsändringar behövs därför
inte, och utskottet avstyrker förslaget i motion MJ21 (kd) yrkande
4.
När det gäller förslaget om att utreda möjligheterna att ge fler
organisationer än i dag talerätt enligt 16 kap. 13 § miljöbalken som
framförs i motion MJ21 (kd) yrkande 2 vill utskottet anföra följande.
Enligt 16 kap. 13 § miljöbalken har en ideell förening rätt att överklaga
domar och beslut om bl.a. tillstånd, om den enligt sina stadgar har
till ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen.
För att en sådan ideell förening skall ha talerätt krävs att den bedrivit
verksamhet i Sverige under minst tre år och har minst 2 000 medlemmar.
Föreningen måste därutöver uppfylla kraven för parts- och processbehörighet,
för vilket bl.a. krävs att det finns en behörig ställföreträdare som
kan föra organisationens talan. Andra associationsformer än ideella
föreningar (t.ex. stiftelser), som på liknande sätt verkar inom
miljöområdet, har inte motsvarande talerätt. Varken Århuskonventionen eller
EG-direktivet om allmänhetens deltagande kräver att alla miljöorganisationer
skall ha talerätt. Det är därför tillåtet att sätta upp nationella
kriterier och ställa vissa grundläggande krav på de organisationer som
skall ha talerätt. Konventionen ger emellertid ingen ledning om vilka
begränsningar som kan göras utan att det strider mot dess syfte. Kravet
på viss verksamhetstid sattes vid miljöbalkens tillkomst, eftersom det
ansågs tala för stadga och livskraft i organisationen. Kravet att
verksamheten skall ha bedrivits under en viss längre tid innebär att
talerätten ges till breda organisationer, dvs. organisationer som inte
skapats enbart för att under kort tid driva en viss fråga. Vid miljöbalkens
tillkomst beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag att
ställa krav på ett relativt stort antal medlemmar bl.a. för att många
medlemmar tyder på att det finns en god uppslutning kring organisationen
och dess arbete (prop. 1997/98:45 del 1 s. 489 och del 2 s. 213, bet.
1997/98:JoU20, rskr. 1997/98:278). De redovisade övervägandena för att
begränsa organisationers talerätt innebär enligt utskottets mening att
de nuvarande kriterierna inte formellt kan anses strida mot konventionens
krav eller syfte. Regeringen påpekar att Miljöbalkskommittén för närvarande
utreder bl.a. erfarenheterna av den vidgade talerätten för organisationer
enligt 16 kap. miljöbalken och hur denna rätt har utnyttjats eller på
annat sätt berört organisationerna när det gäller tillståndsbeslut (dir.
1999:109). Kommittén skall avge sitt slutbetänkande våren 2005. Det
pågår dessutom arbete med att ta fram ett nytt EG-direktiv som i stor
utsträckning kommer att behandla miljöorganisationers talerätt. Enligt
regeringen kan det inte uteslutas att direktivet, om och när det antas,
kommer att föranleda ändringar i svensk rätt. Utskottet anser i likhet
med regeringen att eventuella ändringar i talerättsreglerna lämpligen
bör göras när direktivet är färdigförhandlat och Miljöbalkskommittén
lämnat sitt betänkande. Motion MJ21 (kd) yrkande 2 avstyrks.
Regeringens lagförslag i övrigt
Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag i övrigt.
Sveriges tillträde till Århuskonventionen m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att riksdagen skall godkänna
Sveriges tillträde till Århuskonventionen med två reservationer. Utskottet
föreslår emellertid att reservationen om att Sverige inte har genomfört
konventionens krav på tillgång till rättslig prövning av regeringens
och statsråds beslut i fråga om utlämnande av allmän handling också
skall omfatta riksdagens beslut i detta avseende. I samband härmed
avstyrker utskottet ett förslag (kd) om ytterligare ett tillägg till
reservationen och två förslag (fp, kd) om att utreda möjligheten till
rättslig prövning.
Jämför reservationerna 3 (kd) och 4 (fp, kd).
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner Sveriges tillträde till
Århuskonventionen. Tillträdet till konventionen skall förenas med en
reservation med innebörden att Sverige inte genomför konventionens krav
på tillgång till rättslig prövning av regeringens och statsråds beslut
i fråga om utlämnande av allmän handling. Reservationen görs med hänvisning
till att den väl fungerande svenska offentlighetsprincipen innebär att
konventionens syften kan uppnås med den ordning som gäller i Sverige.
En
reservation skall också göras för att regler som ger miljöorganisationer
rätt att överklaga sådana beslut om detaljplan som är förenade med krav
på miljökonsekvensbeskrivning (5 kap. 18 § andra stycket plan- och
bygglagen [1987:10]) samt för att regler som ger miljöorganisationer
tillgång till rättslig prövning av bl.a. sådana tillståndsbeslut som
regeringen fattar som första instans enligt t.ex. naturgaslagen (2000:599)
och efter överklagande enligt 18 kap. miljöbalken inte kommer att hinna
införas förrän senare under år 2005/2006.
Motionerna
Enligt motion MJ21 (kd) tillstyrker Kristdemokraterna att Sverige
ratificerar Århuskonventionen med de två reservationer som regeringen
föreslår. I den första reservationen bör emellertid anges att frågan
skall bli föremål för utredning i avsikt att fullt ut kunna följa
konventionen även på den punkten. Den andra reservationen bör vara i
enlighet med regeringens förslag (yrkande 7). Enligt motionen bör Kommittén
om en samlad översyn av regeringsformen (Ju 2004:11) ges tilläggsdirektiv
att utreda hur tryckfrihetsförordningen kan ändras så att domstolsprövning
av regeringens och statsråds beslut att inte lämna ut miljöinformation
kan bli möjlig (yrkande 5). I Folkpartiets kommittémotion MJ20 (fp)
föreslås i stället att Beredningen på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga
området (Ju 2003:4) erhåller ett sådant tilläggsdirektiv. Partiet anser
att det är viktigt att Sveriges tillträde till Århuskonventionen inte
ytterligare fördröjs men anser att reservationerna så snart som möjligt
bör hävas.
Utskottets ställningstagande
Sverige har i många internationella sammanhang fört fram öppenheten som
en grundläggande princip i myndigheters förhållningssätt gentemot
allmänheten. Genom Århuskonventionen har i ett juridiskt bindande instrument
uppställts en minimistandard för allmänhetens medverkan i miljöarbetet.
Konventionen är därför ett viktigt instrument för utvecklingen av den
internationella miljörätten. Att tillträda konventionen innebär ett
tydligt ställningstagande för detta, och konventionen ligger helt i
linje med svensk politik. Utskottet tillstyrker därför regeringens
förslag om att riksdagen skall godkänna Sveriges tillträde till
Århuskonventionen.
När det gäller frågan om att förena tillträdet med en reservation om
att Sverige inte genomför konventionens krav på tillgång till rättslig
prövning av regeringens och statsråds beslut i fråga om utlämnande av
allmän handling vill utskottet anföra följande.
Enligt 2 kap. 15 § första stycket tryckfrihetsförordningen får sökanden
föra talan mot ett beslut, om annan än riksdagen eller regeringen avslår
begäran att få ta del av handling eller lämnar ut allmän handling med
förbehåll, som inskränker sökandens rätt att yppa dess innehåll eller
eljest förfoga över den. Talan mot beslut av statsråd skall föras hos
regeringen och talan mot beslut av annan myndighet i domstol. Enligt
tredje stycket i anförda lagrum är särskilt föreskrivet angående rätt
att föra talan mot beslut av myndighet som lyder under riksdagen.
I specialmotiveringen i proposition 1975/76:160 om ändringar i
tryckfrihetsförordningen sägs, med hänvisning till vad Regeringsrätten
framfört i sitt remissyttrande, att principiella skäl kan anföras för att
riksdagens beslut inte skall underkastas en ordinär domstolsprövning.
Detsamma gäller enligt propositionen för regeringens beslut.
I 15 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100) anges närmare hur talan mot
beslut om utlämnande av allmän handling skall föras. I paragrafen erinras
också om att riksdagens, regeringens, Högsta domstolens och Regeringsrättens
beslut inte får överklagas.
De särskilda föreskrifter som det hänvisas till i 2 kap. 15 § tredje
stycket tryckfrihetsförordningen finns i lagen (1989:186) om överklagande
av administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens
myndigheter.
Förslaget i propositionen innebär att Sverige i samband med godkännandet
av Århuskonventionen anmäler en reservation i förhållande till artikel
9.1 om att Sverige inte genomför konventionens krav på tillgång till
rättslig prövning av regeringens och statsråds beslut i fråga om utlämnande
av allmän handling. I tryckfrihetsförordningen undantas både riksdagen
och regeringen, varför deras beslut om avslag på begäran om utlämnande
av allmän handling inte får överklagas. Som skäl för att det vid
godkännande av Århuskonventionen skall göras undantag för överprövning av
endast regeringens och statsråds beslut anför regeringen att det i fråga
om riksdagen knappast förutses att miljöinformation kommer att förekomma
annat än i lagstiftningsärenden. Vidare anför regeringen att, för det
fall sådan information ändå skulle finnas i t.ex. administrativa ärenden,
beslut om utlämnade av handlingar som fattas av riksdagsförvaltningen
kan överklagas till Regeringsrätten.
Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande till miljö- och jordbruksutskottet
(2004/05:KU4y) påpekat att det i riksdagens utskott förekommer ärenden
som varken hör till riksdagens lagstiftande verksamhet eller utgör
administrativa ärenden men där det kan förekomma miljöinformation. Ett
exempel finns i den granskning av statsrådens tjänsteutövning och
regeringsärendenas handläggning som enligt 12 kap. 1 § regeringsformen
ankommer på konstitutionsutskottet. Det kan inte uteslutas att sådan
information kan omfattas av sekretess. Enligt Århuskonventionen skall
ett avslagsbeslut av riksdagen eller något av dess utskott i en fråga
om utlämnande av allmänna handlingar som uppkommer inom ramen för ett
annat riksdagsärende än ett lagstiftningsärende få överprövas av domstol.
Godkänns konventionen utan att det görs någon reservation även för
riksdagen, står inte tryckfrihetsförordningen i överensstämmelse med
Århuskonventionen. Enligt konstitutionsutskottets mening bör därför
Sveriges tillträde till konventionen godkännas med det tillägget att
reservationen även skall avse riksdagens beslut i fråga om utlämnande
av allmän handling. Miljö- och jordbruksutskottet ansluter sig till
konstitutionsutskottets bedömning och tillstyrker regeringens förslag
med denna ändring.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att Sveriges tillträde
därutöver förenas med en reservation om att reglerna om miljöorganisationers
talerätt i vissa avseenden måste kompletteras.
När det gäller förslagen i motionerna MJ20 (fp) och MJ21 (kd) yrkandena
5 och 7 ansluter sig utskottet till konstitutionsutskottets bedömning
och avstyrker dessa med hänvisning till de grunder som bär upp bestämmelsen
om att riksdagens och regeringens beslut inte får överklagas.
Vissa frågor med anknytning till rätten att delta i beslutsprocesser m.
m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motioner (s, fp, kd, c, mp) om allmänhetens
ökade inflytande i miljöfrågor med hänvisning till att motionerna får
anses vara tillgodosedda. Dessutom avstyrker utskottet två motioner
(kd) med förslag till ändring i miljöbalken. Utskottet hänvisar därvid
till tidigare gjorda ställningstaganden.
Jämför reservationerna 5 (kd) och 6 (fp, kd, c).
Motionerna
I motion MJ510 (fp, kd, c, mp) yrkande 3 lyfter motionärerna fram behovet
av att främja möten, dialoger och dynamiska allianser kring hållbarhetsfrågor
där ideella organisationers kunskap och engagemang tas till vara på ett
bättre sätt. En stor potential inom hållbarhetsområdet står att finna
hos många ideella organisationer. Enligt motionärerna finns det t.ex.
många invandrarorganisationer som skulle kunna ingå i olika samarbetsprojekt
kring hållbarhetsfrågorna. Det är värdefullt att dessa bereds plats i
olika forum för ett tillvaratagande av deras kunskaper och engagemang.

Enligt motion MJ464 (s) är kännedomen om lokala förhållanden vad avser
inverkan på miljön oftast störst på den lokala nivån. Enligt motionärerna
sker trots detta mycket av hanteringen av sådana problem centralt.
Motionärerna efterlyser därför ökat lokalt inflytande över lokala
miljöproblem.
Det är enligt motion MJ498 (kd) viktigt att de som berörs av ett
åtgärdsprogram som upprättas i enlighet med det s.k. ramdirektivet för
vatten (2000/60/EG) kan delta fullt ut i samrådsprocessen. Eftersom de
frågor som berörs av ett förslag till åtgärdsprogram är omfattande och
svåra att överblicka kan det ta tid att formulera genomtänkta synpunkter
på föreslagna åtgärdsprogram. I dag gäller att samrådstiden för ett
åtgärdsprogram skall vara två månader. Kristdemokraterna anser att det
är en för kort tid och anser att denna tid bör vara minst sex månader
(yrkande 32). Enligt motionen kommer beslut under vattenplaneringsprocessen
- om bl.a. karakterisering, fastställande av miljömål, definiering av
konstgjorda och kraftigt modifierade sjöar och vattendrag, undantag
från miljömålen samt åtgärdsprogram - att bli indirekt bindande för
enskilda. Detta kommer att styra prövningen av enskilda verksamheter
som äger rum efter vattenplaneringsprocessen. Detta är otillfredsställande
från rättssäkerhetssynpunkt. Miljöbalken bör därför ändras så att det
blir möjligt för enskild att överklaga beslut om åtgärdsprogram eller
andra myndighetsbeslut i vattenplaneringsprocessen (yrkande 33).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill särskilt poängtera att ett av Århuskonventionens tre
huvudteman just är allmänhetens rätt till delaktighet i beslutsprocesser
som har inverkan på miljön. Konventionens bestämmelser skall tillämpas
utan diskriminering på grund av medborgarskap, nationalitet eller hemvist
och, beträffande juridiska personer, var de har sitt säte eller sin
huvudsakliga verksamhet. Konventionens huvudsubjekt är myndigheter och
allmänheten. I konventionen finns särskilda bestämmelser som avser den
allmänhet som påverkas eller kan påverkas av ett miljöbeslut eller som
har ett intresse av beslutet, t.ex. miljöorganisationer. För allmänhetens
inflytande i beslutsprocesser finns bestämmelser om allmänhetens rätt
att delta i beslut som gäller tillstånd att bedriva vissa verksamheter.
Allmänheten skall ges rätt att få viss information och vissa praktiska
möjligheter att kunna påverka ett beslut. Allmänheten skall vidare genom
lämpliga åtgärder ges medinflytande också när planer och program som
har betydelse för miljön utformas och, i lämplig utsträckning, möjlighet
att delta vid utformningen av författningar. Den som inte fått ta del
av den information han eller hon bett om, eller anser att en förfrågan
om att få information har blivit felaktigt hanterad, skall ha rätt att
få frågan prövad av domstol eller annat oberoende organ. På liknande
sätt skall beslut eller underlåtenhet rörande tillämpningen av bestämmelserna
om rätten till delaktighet i beslutsfattandet kunna prövas. Allmänheten
skall dessutom under vissa förutsättningar även ha rätt till domstolsprövning
eller prövning i administrativ ordning av myndigheters eller personers
handlingar eller underlåtenheter att handla i strid med nationell
miljörätt. Härutöver vill utskottet påpeka att regeringen i olika sammanhang
framhållit vikten av en förstärkt dialog med medborgarna. Ett exempel
härpå är regeringens skrivelse En samlad naturvårdspolitik (skr.
2001/02:173). Utskottet avstyrker motionerna MJ464 (s) och MJ510 (fp, c,
kd, mp) yrkande 3 i den mån de inte är tillgodosedda med det
anförda.
Förslaget i motion MJ498 (kd) yrkande 32 om förlängd samrådstid i 5 kap.
4 § miljöbalken har utskottet redan behandlat i samband med regeringens
proposition 2003/04:2 Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (bet.
2003/04:MJU7). Det förslag som regeringen lade och som riksdagen antog
innebär att samrådstiden för åtgärdsprogram skall sättas till en minsta
tid om två månader. Utskottet gör i dag ingen annan bedömning och
avstyrker därför motionen. Också förslaget i motion MJ498 (kd) yrkande 33
var föremål för utskottets behandling i samband med den nämnda propositionen.
Utskottet anslöt sig till regeringens bedömning att åtgärdsprogrammen
inte är direkt bindande för enskilda och inte kan anses vara sådan
myndighetsutövning mot enskild som kan överklagas (jfr prop. 1997/98:45
del 1 s. 271). Utskottets uppfattning kvarstår. Motionen avstyrks.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.      Ytterligare regleringar om rätten till miljöinformation, punkt 2
(kd)
av Sven Gunnar Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om en generell lag om rätt till miljöinformation.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ21 yrkande 1.
Ställningstagande
Jag beklagar att regeringen har en minimalistisk ingångsattityd i sin
bedömning av i vilken utsträckning befintlig lagstiftning är tillräcklig
för att uppfylla Århuskonventionen. Sverige borde i stället gå längre
än minimikraven i de internationella konventionerna. Norge är härvidlag
ett gott föredöme. Utöver den mycket snäva lag om miljöinformation hos
vissa enskilda organ som föreslås i propositionen, behövs det en bred
lag om en generell rätt för medborgarna att få tillgång till miljöinformation
från privata företag och offentlig verksamhet, gärna med den norska
miljöinformationslagen som modell. Rätten till information är viktig
för att medborgaren skall kunna skydda sig själv och miljön från faror
och kunna fatta välgrundade personliga beslut. Tillgång till information
är också nödvändig för att kunna påverka och kontrollera offentliga och
privata aktörers agerande i ärenden som berör miljön. Jag anser att
regeringen bör återkomma med förslag om en generell lag om allmänhetens
rätt till miljöinformation. Detta bör ges regeringen till känna.

2.      Ytterligare utvidgning av miljöorganisationers talerätt, punkt 5
(kd)
av Sven Gunnar Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening dels att
regeringen skall lägga fram förslag om ändring i miljöbalken så att
talerätten för miljöorganisationer även omfattar regeringens
tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. 1-3 §§, dels vad som anförs i reservationen
om talerätt för fler organisationer. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:MJ21 yrkandena 2 och 4.
Ställningstagande
Jag anser att regeringen bör lägga fram ett förslag om ändring i
miljöbalken så att talerätten för miljöorganisationer även omfattar
regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. 1-3 §§. Prövning av sådana
regeringsbeslut är i dag inte möjlig, och enligt min mening uttrycker
Århuskonventionen tydligt att miljöorganisationer skall ha rätt att
överklaga på denna punkt.
Dessutom anser jag att regeringen bör utreda möjligheterna att ge fler
organisationer talerätt enligt 16 kap. 13 § miljöbalken. Århuskonventionens
syfte uppnås inte med nuvarande lagtext. Det är inte bra om det i
praktiken endast är större, rikstäckande organisationer som får talerätt
medan lokala organisationer ställs utanför.
Vad som anförs ovan bör ges regeringen till känna.

3.      Sveriges tillträde till Århuskonventionen, punkt 7 (kd)
av Sven Gunnar Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7
borde ha följande lydelse:
Riksdagen godkänner Sveriges tillträde till Århuskonventionen
med reservation för att Sverige inte genomför konventionens krav i
artikel 9.1 såvitt avser tillgång till rättslig prövning av riksdagens,
regeringens och statsråds beslut i fråga om utlämnande av allmän
handling, vilket skall bli föremål för utredning med målsättningen att
man fullt ut skall kunna följa konventionen även på denna punkt, och
konventionens krav i artikel 9.2 såvitt avser tillgång till rättslig
prövning för miljöorganisationer avseende sådana beslut om detaljplan
som är förenade med krav på miljökonsekvensbeskrivning samt avseende
sådana tillståndsbeslut som regeringen fattar som första instans enligt
t.ex. naturgaslagen (2000:599) och efter överklagande enligt 18 kap.
miljöbalken.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ21 yrkande 7 och
bifaller delvis proposition 2004/05:65 punkt 1.
Ställningstagande
Jag tillstyrker regeringens förslag om att Sverige ratificerar
Århuskonventionen med de två reservationer som anges i propositionen. Den
första reservationen bör emellertid innehålla tillägget att frågan om
rättslig prövning av riksdagens, regeringens och statsråds beslut att
inte lämna ut miljöinformation skall bli föremål för utredning med
målsättningen att man fullt ut skall kunna följa konventionen även på
denna punkt.

4.      Utredning om ändring i tryckfrihetsförordningen, punkt 8 (fp, kd)
av
Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd) och Anita Brodén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om tilläggsdirektiv till Tryck- och
yttrandefrihetsberedningen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ20 och
avslår motion 2004/05:MJ21 yrkande 5.
Ställningstagande
Regeringens förslag innebär att regeringens och statsråds beslut i fråga
om utlämnande av allmän handling inte skall få överklagas i domstol.
Detta är varken i samstämmighet med ett tydligt ställningstagande för
betydelsen av öppna och demokratiska beslutsprocesser eller i linje med
svensk politik på området. Vi anser därför att regeringen bör ge Tryck-
och yttrandefrihetsberedningen ett tilläggsdirektiv om att utreda de
förändringar som kan behövas för att Sveriges reservation mot kravet på
rättslig prövning skall kunna hävas. Detta bör ges regeringen till känna.

5.      Vissa frågor med anknytning till rätten att delta i beslutsprocesser,
punkt 9 (kd)
av Sven Gunnar Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om åtgärdsprogram och andra beslut i
vattenplaneringsprocessen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ498
yrkandena 32 och 33 samt avslår motion 2004/05:MJ464.
Ställningstagande
Det är viktigt att de som berörs av ett åtgärdsprogram som upprättas i
enlighet med ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) kan delta fullt ut
i samrådsprocessen. Eftersom de frågor som berörs av ett förslag till
åtgärdsprogram är omfattande och svåra att överblicka kan det ta tid
att formulera genomtänkta synpunkter på föreslagna åtgärdsprogram. I
dag gäller att samrådstiden för ett åtgärdsprogram skall vara två månader.
Jag anser att det är en för kort tid. Regeringen bör därför återkomma
till riksdagen med ett lagförslag om ändring av 5 kap. 4 § tredje stycket
miljöbalken så att samrådstiden för åtgärdsprogram anges till minst sex
månader.
Besluten under vattenplaneringsprocessen - om karakterisering, fastställande
av miljömål, definiering av konstgjorda och kraftigt modifierade sjöar
och vattendrag, undantag från miljömålen samt åtgärdsprogram m.m. -
kommer att indirekt bli bindande för enskilda. Det betyder att vid de
prövningar av enskilda verksamheter som äger rum efter vattenplaneringsprocessen
kommer enskilda verksamhetsutövare inte att kunna rubba de beslut som
fattas av myndigheterna efter samråd. Framtida beslut och myndighetsutövning
blir sålunda styrda av en tidigare process som inte går att överklaga
i efterhand av den enskilde. Detta är otillfredsställande från
rättssäkerhetssynpunkt. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med
ett förslag till ändring i miljöbalken så att det blir möjligt för
enskild att överklaga beslut om åtgärdsprogram eller andra myndighetsbeslut
i vattenplaneringsprocessen.
Vad som anförs ovan bör ges regeringen till känna.

6.      Ideella organisationers kunskap och engagemang, punkt 10 (fp, kd,
c)
av Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd), Anita Brodén (fp)
och Claes Västerteg (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om att tillvarata ideella organisationers kunskap
och engagemang. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ510 yrkande
3.
Ställningstagande
En stor potential inom hållbarhetsområdet står att finna hos många
ideella organisationer. Det finns exempelvis många invandrarorganisationer
som skulle kunna ingå i olika samarbetsprojekt kring hållbarhetsfrågorna.
Det är värdefullt att dessa bereds plats i olika forum för ett
tillvaratagande av deras kunskaper och engagemang. Vi anser därför att man
bör främja möten, dialoger och dynamiska allianser kring hållbarhetsfrågor
där ideella organisationers kunskap och engagemang tas till vara på ett
bättre sätt. Detta bör ges regeringen till känna.


Särskilt yttrande

Miljöorganisationers möjlighet att föra talan enligt vissa lagar, punkt
4 (kd)
Sven Gunnar Persson (kd) anför:


Plan- och tillståndsbeslut som fattas av myndigheter enligt alla de
lagar som anges i 1 kap. 2 § miljöbalken bör kunna överklagas av
miljöorganisationer, oavsett enligt vilken lag beslutet skall fattas.
Kristdemokraterna kan inte stödja regeringens begränsning av talerätten
till att endast omfatta vissa men inte andra miljörelaterade lagar. Ett
exempel på en lag enligt vilken miljöorganisationer inte föreslås få
talerätt är naturgaslagen. Mot bakgrund av lagens betydelse för bl.a.
utsläpp av växthusgaser är det olyckligt att miljöorganisationer inte
kan överklaga beslut som fattats enligt den lagen. Begränsad klimatpåverkan
är kanske det viktigaste miljökvalitetsmålet. Kristdemokraterna anser
att miljökvalitetsmålen skall vara hela samhällets ansvar, inte enbart
myndigheternas. Därför bör miljöorganisationer ha möjlighet att överklaga
beslut som tydligt inverkar på miljökvalitetsmålen.
Kristdemokraterna föreslår därför att det i samtliga lagar som anges i
1 kap. 2 § miljöbalken införs en bestämmelse om möjlighet för
miljöorganisationer att överklaga myndighetsbeslut, i enlighet med vad
regeringen
föreslagit om väglagen, lagen om byggande av järnväg, lagen om inrättande,
utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn, luftfartslagen
och minerallagen.
Vissa av dessa frågor ses för närvarande över av PBL-kommittén, medan
andra frågor ryms inom den översyn av rättsprövningslagen som sker inom
Justitiedepartementet. I avvaktan på att dessa beredningar skall fullföljas
avstår jag nu från att reservera mig till förmån för de i motionen
framförda förslagen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:65 Århuskonventionen:

1.      Riksdagen godkänner Sveriges tillträde till Århuskonventionen
med reservation för att Sverige inte genomför konventionens krav i
artikel 9.1 såvitt avser tillgång till rättslig prövning av regeringens
och statsråds beslut i fråga om utlämnande av allmän handling och
konventionens krav i artikel 9.2 såvitt avser tillgång till rättslig
prövning för miljöorganisationer avseende sådana beslut om detaljplan
som är förenade med krav på miljökonsekvensbeskrivning samt avseende
sådana tillståndsbeslut som regeringen fattar som första instans enligt
t.ex. naturgaslagen (2000:599) och efter överklagande enligt 18 kap.
miljöbalken
2.      Riksdagen antar regeringens förslag tilllag om miljöinformation
hos vissa enskilda organ,lag om ändring i miljöbalken,lag om ändring i
väglagen (1971:948),lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av
järnväg,lag om ändring i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och
avlysning av allmän farled och allmän hamn,lag om ändring i luftfartslagen
(1957:297),lag om ändring i minerallagen (1991:45),lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100).
Följdmotioner
2004/05:MJ20 av Sverker Thorén m.fl. (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Tryckfrihetsberedningen i tilläggsdirektiv ges i uppdrag
att utreda de förändringar som kan behövas för att reservationen mot
kravet på rättslig prövning av regeringens och statsråds beslut i fråga
om utlämnande av allmän handling skall kunna hävas.
2004/05:MJ21 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

1.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om en generell
lag om rätt till miljöinformation i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utreda möjligheterna att ge fler organisationer
talerätt enligt 16 kap. 13 § miljöbalken (1998:808).
3.      Riksdagen beslutar om ändring av samtliga lagar som anges i 1
kap. 2 § miljöbalken (1988:808), så att plan- och tillståndsbeslut som
fattas av myndigheter enligt dessa lagar kan överklagas av en sådan
ideell förening som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken.
4.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ändring
i miljöbalken (1998:808) så att talerätten för miljöorganisationer även
omfattar regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. 13 §.
5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Grundlagsutredningen (Ju 2004:11) ges som
tilläggsdirektiv att utreda hur tryckfrihetsförordningen (1949:105) kan
ändras så att domstolsprövning av regeringens och statsråds beslut att
inte lämna ut miljöinformation kan bli möjlig.
6.      Riksdagen beslutar om ändring av 14 kap. 11 § sekretesslagen
(1980:100) i enlighet med regeringens förslag, men med den ändringen
att ett nytt stycke införs med följande lydelse: Vad som sägs i första
stycket skall endast tillämpas på miljöinformation hos verksamhetsutövare
med myndighetsutövning eller som utför offentliga tjänster.
7.      Riksdagen beslutar att godkänna Sveriges tillträde till
Århuskonventionen med reservation för att konventionens krav i artikel 9.1
såvitt avser tillgång till rättslig prövning av regeringens och statsråds
beslut i fråga om utlämnande av allmän handling skall bli föremål för
utredning med målsättningen att fullt ut kunna följa konventionen även
på denna punkt och konventionens krav i artikel 9.2 såvitt avser tillgång
till rättslig prövning för miljöorganisationer avseende sådana beslut
om detaljplan som är förenade med krav på miljökonsekvensbeskrivning
samt avseende sådana tillståndsbeslut som regeringen fattar som första
instans enligt t.ex. naturgaslagen (2000:599) och efter överklagande
enligt 18 kap. miljöbalken.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:MJ464 av Sören Wibe och Lars Lilja (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökat lokalt inflytande över lokala miljöproblem.
2004/05:MJ498 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

32.     Riksdagen beslutar om ändring i 5 kap. 4 § miljöbalken så att
samrådstiden för åtgärdsprogram anges till minst sex månader.
33.     Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till
ändring i miljöbalken så att det blir möjligt för enskild att överklaga
beslut om åtgärdsprogram eller andra myndighetsbeslut i
vattenplaneringsprocessen.

2004/05:MJ510 av Anita Brodén m.fl. (fp, c, kd, mp):

3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av att främja möten, dialoger och dynamiska
allianser kring hållbarhetsfrågor där ideella organisationers kunskap
och engagemang tas till vara på ett bättre sätt.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag










Bilaga 3
Konstitutionsutskottets yttrande 2004/05:KU4y