Justitieutskottets betänkande
2004/05:JUU7

Skärpta regler mot penningtvätt


Sammanfattning
I detta ärende behandlar utskottet regeringens proposition 2003/04:156
Skärpta regler mot penningtvätt jämte två i ärendet väckta motioner.
Regeringens förslag går ut på att förhindra att företag även utanför
den finansiella sektorn används för penningtvätt. Förslaget innehåller
regler om utvidgad identitetskontroll och en mer omfattande
rapporteringsskyldighet vid misstänkta fall av penningtvätt.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.
I ärendet finns två reservationer (m, fp).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.      Åtgärder mot penningtvätt
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:768)
om åtgärder mot penningtvätt med den ändringen att ordet "någon" i 4 §
andra stycket första meningen tas bort.Därmed bifaller riksdagen delvis
proposition 2003/04:156 i denna del Därmed bifaller riksdagen proposition
2003/04:156 i denna del.

2.      Ändringar i kasinolagen
Riksdagen antar regerings förslag till lag om ändring i kasinolagen
(1999:355).Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:156 i denna
del och avslår motion 2004/05:Ju2 Därmed bifaller riksdagen proposition
2003/04:156 i denna del och avslår motion 2004/05:Ju2.

3.      Övriga lagändringar
Riksdagen antar regeringens förslag till1. lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385),2. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
3. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),4. lag om ändring i
skattebetalningslagen (1997:483),5. lag om ändring i lagen (1999:163) om
penningtvättsregister,6. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079),7.
lag om ändring i lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt
allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:156 i denna del.

4.      Påföljd för överträdelse
Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju1 yrkande 1.
Reservation 1 (m, fp)

5.      Information till uppgiftsskyldiga
Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju1 yrkande 2.
Reservation 2 (m, fp)

Stockholm den 16 november 2004
På justitieutskottets vägnar

Johan Pehrson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:      Johan Pehrson (fp),
Rolf Olsson (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice Ask (m), Helena Frisk
(s), Peter Althin (kd), Elisebeht Markström (s), Jeppe Johnsson (m),
Yilmaz Kerimo (s), Torkild Strandberg (fp), Johan Linander (c), Göran
Norlander (s), Joe Frans (s), Leif Björnlod (mp), Kerstin Andersson (s),
Hillevi Engström (m) och Susanne Eberstein (s).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
EG:s ministerråd antog den 10 juni 1991 ett direktiv om åtgärder för
att förhindra att det finansiella systemet används för tvätt av pengar
(91/308/EEG, 1991 års direktiv). Direktivet gäller för samtliga länder
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Syftet med direktivet
är att förhindra att den fria rörligheten, såvitt avser kapital, utnyttjas
för penningtvätt. Direktivet har genomförts i svensk rätt huvudsakligen
genom lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt som trädde i kraft
den 1 januari 1994.
År 2001 beslutades om ändringar i 1991 års direktiv (2001/97/EG).
Ändringarna innebär bl.a. att direktivets tillämpningsområde utsträcktes
även till företag och personer som är verksamma utanför den finansiella
sektorn. Även 2001 års direktiv gäller för samtliga länder inom EES.
Inom Finansdepartementet har en promemoria utarbetats angående hur
direktivet skall genomföras i svensk rätt. Promemorian som har
remissbehandlats ligger till grund för regeringens förslag. Lagförslaget finns
i bilaga 2.
Lagrådet har granskat förslaget och regeringen har följt de synpunkter
som Lagrådet lämnat.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att det genom ändring av lagen om penningtvätt
införs en skyldighet för företag även utanför den finansiella sektorn
att utföra vissa kontroller och att rapportera till Finanspolisen vid
misstänkta fall av penningtvätt. I fortsättningen skall företag som
driver fondverksamhet eller som handlar med varor av högt värde, t.ex
fastigheter eller antikviteter, omfattas av skyldigheten liksom kasinon,
godkända och auktoriserade revisorer samt skatterådgivare. Advokater
och biträdande jurister på advokatbyrå samt oberoende jurister föreslås
omfattas av skyldigheten när de utför viss typ av verksamhet för klients
räkning, som t.ex. finansiella transaktioner eller transaktioner med
fastigheter. Undantag från rapporteringsplikten föreslås för advokater,
biträdande jurister och andra oberoende jurister, godkända och
auktoriserade revisorer samt skatterådgivare bl.a. för situationer när dessa
personer uppträder som rättegångsombud, biträde eller försvarare. När
det gäller handel med varor av högt värde som antikviteter, konst,
ädelstenar, metaller, skrot eller transportmedel föreslås endast sådana
transaktioner som genomförs med kontanta medel och uppgår till 15 000
euro eller mer att omfattas av rapporteringsskyldigheten.
För advokater eller biträdande jurister föreslås s.k. meddelandeförbud,
dvs. förbud att under 24 timmar röja för klienten eller någon utomstående
att rapportering av misstänkt penningtvätt har skett. Tidsgränsen räknas
från det att granskning inletts, uppgifter lämnats till polisen eller
polisen inlett en undersökning. Även godkända och auktoriserade revisorer
omfattas av meddelandeförbudet.
De fysiska och juridiska personer som nu föreslås omfattas av
penningtvättlagen skall ha rutiner för att förhindra att de utnyttjas för
penningtvätt. De skall också svara för att anställda får behövlig
information och utbildning för ändamålet. Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om vilka
rutiner som skall följas och vilken information och utbildning som skall
tillhandahållas m.m.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.
Utskottets överväganden
Ytterligare åtgärder för att förhindra penningtvätt
Lagen (1993:768) om penningtvätt (penningtvättslagen) har till syfte
att förhindra åtgärder med egendom förvärvad genom brott som kan medföra
dels att denna egenskap döljs, dels att det blir svårare att återskaffa
egendomen, dels att den brottslige får möjlighet att undandra sig
rättsliga påföljder. Med penningtvätt avses sådana åtgärder som innefattar
förfogande över och förvärv, innehav eller brukande av egendom som
förvärvats genom brott. Även andra åtgärder är att anse som penningtvätt
om åtgärderna är ägnade att dölja att någon har berikat sig genom brott.
Sådana förfaranden kan vara straffbara t.ex. enligt bestämmelserna om
häleri eller penninghäleri i 9 kap. brottsbalken.
De flesta finansiella företag i Sverige har sedan tio år tillbaka en
skyldighet att bl.a. kontrollera identiteten hos den som de gör affärer
med eller utför transaktioner åt. Företagen är också skyldiga att
rapportera misstänkta fall av penningtvätt till Finanspolisen som är den
del av Rikspolisstyrelsen som handlägger frågor om penningtvätt. I
propositionen föreslås att även andra fysiska och juridiska personer
utanför den finansiella sektorn skall åläggas denna skyldighet.
Utvidgningen är en följd av att det internationellt uppmärksammats att de
som ägnar sig åt penningtvätt i ökad utsträckning utnyttjar företag
utanför den finansiella sektorn. Förslagen innebär en skärpning av den
nu gällande penningtvättslagen och följer de ändringar i direktivet om
penningtvätt som antogs år 2001.
Lagförslaget grundas således på det utvidgade penningtvättdirektivet.
Enligt utskottets mening finns det starka skäl för att på ett mer
heltäckande sätt försvåra för kriminella personer att gömma undan och
utnyttja egendom som förvärvats genom brott. Utskottet kan alltså i
princip tillstyrka propositionen med en språklig justering i 4 § andra
stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt.
När det gäller den särskilda frågan om hur länge en uppgift eller ett
fotografi skall bevaras enligt kasinolagen - en fråga som tas upp i
motion Ju2 (c) - gör utskottet följande överväganden.
För närvarande sparas aktuella uppgifter i ett år. Regeringen föreslår
att tiden skulle utsträckas till fem år. Personuppgiftslagen (1998:204,
PUL) är tillämplig på de register som sålunda upprättas. Detta innebär
bl.a. att registerhållaren kan bli skadeståndsskyldig om uppgifter i
registret behandlas på ett felaktigt sätt, t.ex. genom att lämnas ut
för ett annat ändamål än det som registret är avsett för (7 § kasinolagen
och 3, 9 och 48 §§ PUL). Enligt direktivet skall uppgifterna sparas i
fem år om det är fråga om större transaktioner.
Utskottet delar regeringens uppfattning att en avvägning av
integritetsskyddsaspekten mot intresset av att på ett effektivt sätt beivra
penningtvätt innebär att den längre tidsgränsen bör omfatta samtliga
uppgifter om kasinokunder. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
och avstyrker motionen.
Den nu gällande ansvarsbestämmelsen för brott mot lagen om åtgärder mot
penningtvätt stadgar endast böter. I motion Ju1 (m) föreslås att
straffskalan skall bestämmas till böter eller fängelse i högst sex månader.
I motionen anförs att en relevant sanktion är nödvändig mot bakgrund
av den större krets som nu åläggs rapporteringsskyldighet.
Den nuvarande ansvarsbestämmelsen infördes i penningtvättslagen år 1999.
Då tillades en ny 14 § av innebörden att den som uppsåtligen eller av
grov oaktsamhet åsidosätter gransknings- eller uppgiftsskyldigheten
enligt 9 § eller bryter mot meddelarförbudet i 11 § skall dömas till
böter. I den utredning som föregick ändringen (Bekämpande av penningtvätt,
SOU 1997:36) föreslogs att påföljden för brott mot penningtvättslagen
skulle kunna bestämmas till böter eller fängelse upp till sex månader.
Förslaget fördes inte fram till riksdagen. Skälet härför var att
straffvärdet vid en överträdelse av de aktuella administrativa reglerna
inte motiverade att fängelse borde ingå i straffskalan. I detta ärende
finns inte underlag för någon annan bedömning. Utskottet avstyrker motion
Ju1 i denna del.
I motion Ju1 (m) efterfrågas kraftfulla informationsåtgärder och
hjälpinsatser för småföretagare.
I propositionen upplyser regeringen om att Finansinspektionen har
meddelat närmare föreskrifter om vilka rutiner ett företag skall följa
samt vilken information och utbildning som företaget skall tillhandahålla
de anställda i sina föreskrifter och allmänna råd om åtgärder mot
penningtvätt (FFFS 1999:8). Utskottet har inhämtat att Finansinspektionen
nu håller på att omarbeta sina föreskrifter och allmänna råd och även
kommer att omarbeta sin hemsida för att kunna erbjuda mer lättillgänglig
information angående penningtvätt. Finansinspektionen tillsammans med
Finanspolisen har gjort uppskattningen att i vart fall 13 000 ny aktörer,
möjligen betydligt fler, blir berörda av ändringarna. Av direktivet
(art.11) följer att medlemsstaterna skall se till att de institut och
personer som omfattas av detta direktiv har tillgång till aktuell
information om tillvägagångssätt vid penningtvätt och om uppgifter som
gör det möjligt att upptäcka misstänkta transaktioner.
Utskottet förutsätter att information och utbildning tillhandahålls i
enlighet med direktivets krav. Någon särskild åtgärd från riksdagens
sida behövs alltså inte. Utskottet föreslår att riksdagen avstyrker
motion Ju1 i denna del.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.      Påföljd för överträdelse, punkt 4 (m, fp)
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m), Torkild
Strandberg (fp) och Hillevi Engström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen bifaller motion 2004/05:Ju1 yrkande 1.
Ställningstagande
Med den föreslagna utvidgningen av reglerna om penningtvätt är det inte
längre bara stora finansiella företag som blir ålagda rapporteringsplikt.
Med den utvidgade personkrets som nu kommer att omfattas, allt från
advokater och skatterådgivare till bil- och antikvitetshandlare, är
risken inte obetydlig att lagens effektivitet kommer att begränsas om
inte rapporteringskravet åtföljs av en relevant sanktion. Att straffskalan
skärps innebär även att vissa tvångsmedel kan utnyttjas. Då det inte nu
föreligger något förslag om ändring i påföljdsdelen bör det ankomma på
regeringen att återkomma med förslag av nu nämnd innebörd.

2.      Information till uppgiftsskyldiga, punkt 5 (m, fp)
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m), Torkild
Strandberg (fp) och Hillevi Engström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen bifaller motion 2004/05:Ju1 yrkande 2.
Ställningstagande
Med den föreslagna utvidgningen är det även en rad småföretagare som
blir ålagda rapporteringsplikt, vilket innebär en icke obetydlig börda.
Detta förutsätter kraftfulla informationsåtgärder och hjälpinsatser.
Det bör ankomma på regeringen att tillse att sådana informationsåtgärder
kommer till stånd.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2003/04:156 Skärpta regler mot penningtvätt:
Riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt,
lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),
lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
lag om ändring i lagen (1999:163) om penningtvättsregister,
lag om ändring i kasinolagen (1999:355),
lag om ändring i revisionslagen (1999:1079),
lag om ändring i lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt
allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.
Följdmotioner
2004/05:Ju1 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1.      Riksdagen beslutar att straffskalan för brott mot lagen (1993:768)
om åtgärder mot penningtvätt skall bestämmas till böter eller fängelse
i högst sex månader i enlighet med vad som anförs i motionen.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att åtgärder skall vidtas för att möjliggöra att
relevant information och stöd lämnas till berörda fysiska och juridiska
personer.
2004/05:Ju2 av Birgitta Sellén (c):
Riksdagen avslår förslaget om att fotografi skall registreras och bevaras
fem år efter besök på kasino.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag