Justitieutskottets betänkande

2004/05:JUU35

Avtal med Amerikas förenta stater om utlämning och om internationellrättslig hjälp i brottmål

---

Sammanfattning
I detta ärende behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:46
Avtal med Amerikas förenta stater om utlämning och om internationell
rättslig hjälp i brottmål, jämte en motion som har väckts med anledning
av propositionen.
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner internationella
överenskommelser som syftar till att utveckla det internationella
straffrättsliga samarbetet med Förenta staterna. Regeringen föreslår sålunda
att riksdagen godkänner ett avtal från år 2001 mellan Sverige och Förenta
staterna om rättslig hjälp i brottmål, två avtal mellan EU och Förenta
staterna, varav ett om ömsesidig rättslig hjälp och ett om utlämning,
samt godkänner två för EU-avtalen nödvändiga bilaterala instrument.
Avtalen om ömsesidig rättslig hjälp medför inte behov av lagändringar.
När det gäller EU-avtalet jämte instrumentet om utlämning lämnar
regeringen förslag till de lagändringar som dessa överenskommelser ger
upphov till.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag och avslår
motionen.
I ärendet finns ett särskilt yttrande (kd).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Rättslig hjälp i brottmål
Riksdagen godkänner1. avtalet den 17 december 2001 om ömsesidig rättslig
hjälp i brottmål mellan Konungariket Sveriges regering och Amerikas
förenta staters regering,2. avtalet den 25 juni 2003 om ömsesidig
rättslig hjälp mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater och3.
instrumentet den 16 december 2004 mellan Sverige och Amerikas förenta
stater, som avses i artikel 3.2 i avtalet om ömsesidig rättslig hjälp
mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2004/05:46 punkterna 3-5.

2. Utlämning
Riksdagen godkänner1. avtalet den 25 juni 2003 om utlämning mellan
Europeiska unionen och Amerikas förenta stater,2. instrumentet den 16
december 2004 mellan Sverige och Amerikas förenta stater, som avses i
artikel 3.2 i avtalet om utlämning mellan Europeiska unionen och Amerikas
förenta stater.Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:46 punkterna
1 och 2 samt avslår motion 2004/05:Ju36 yrkandena 1 och 2.

3. Följdlagstiftning
Riksdagen antar1. regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1957:668) om utlämning för brott och2. regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en
europeisk arresteringsorder. Därmed bifaller riksdagen proposition
2004/05:46 punkterna 6 och 7.

Stockholm den 26 maj 2005
På justitieutskottets vägnar

Britta Lejon
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Britta Lejon (s), Rolf
Olsson (v), Beatrice Ask (m), Helena Frisk (s), Elisebeht Markström (s),
Jeppe Johnsson (m), Göran Norlander (s), Torkild Strandberg (fp), Johan
Linander (c), Joe Frans (s), Cecilia Magnusson (m), Kerstin Andersson
(s), Leif Björnlod (mp), Christer Erlandsson (s), Karin Granbom (fp),
Christer Engelhardt (s) och Olle Sandahl (kd).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Efter bemyndigande den 26 april 2002 av Europeiska unionens råd förhandlade
ordförandeskapet fram två avtal med Förenta staterna, ett om ömsesidig
rättslig hjälp och ett om utlämning (EU-avtalen). Båda avtalen undertecknades
den 25 juni 2003. De träder i kraft vid det månadsskifte som infaller
tre månader efter det att de avtalsslutande parterna underrättat varandra
om att de har avslutat sina interna förfaranden för ikraftträdande.
EU-avtalet om rättslig hjälp inverkar på ett tidigare träffat avtal av
den 17 december 2001 om rättslig hjälp mellan Sverige och Förenta
staterna. Avtalet har ännu inte ratificerats. EU-avtalet om utlämning
påverkar en konvention om utlämning mellan Sverige och Förenta staterna.
Konventionen undertecknades den 24 oktober 1961 (SÖ 1963:17) och fick
sitt nuvarande innehåll genom tilläggskonventionen av den 14 mars 1983
(SÖ 1984:34).
EU-avtalen förutsätter att varje EU-medlemsstat med Förenta staterna i
ett bilateralt instrument klargör förhållandet mellan respektive EU-avtals
artiklar och bilaterala avtal om utlämning respektive rättslig hjälp i
brottmål. Sverige och Förenta staterna har därför förhandlat fram två
instrument som klargör hur respektive EU-avtal förhåller sig till den
bilaterala regleringen. Instrumenten undertecknades den 16 december
2004.
Det bilaterala avtalet om rättslig hjälp från år 2001 och de ändringar
som följer med EU-avtalet jämte instrumentet om rättslig hjälp har
sammanförts till en s.k. konsoliderad version. På motsvarande sätt har
utlämningskonventionen och de ändringar som följer av EU-avtalet jämte
instrumentet om utlämning sammanförts till en konsoliderad version.
Inom Justitiedepartementet har utarbetats en promemoria, Avtal mellan
Sverige och Förenta staterna om utlämning och om internationell rättslig
hjälp i brottmål (dnr Ju2004/11331/BIRS). I promemorian föreslås att
Sverige skall tillträda EU-avtalen, de bilaterala instrumenten och 2001
års bilaterala avtal. Vidare lämnas förslag på den lagstiftning som
behövs för att Sverige skall kunna uppfylla överenskommelserna. Promemorian
har remissbehandlats. Remissyttrandena och en sammanställning av yttrandena
finns tillgängliga på Justitiedepartementet (dnr Ju2004/11331/BIRS).
Lagrådet har granskat regeringens lagförslag och lämnat dem utan erinran.
Regeringens lagförslag återfinns i bilaga 2. EU-avtalen, de bilaterala
instrumenten, 2001 års bilaterala avtal och de konsoliderade versionerna
av överenskommelserna återfinns i bilagorna 3-7.

Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner 2001 års bilaterala
avtal mellan Sverige och Förenta staterna om rättslig hjälp i brottmål,
avtalen mellan EU och Förenta staterna om rättslig hjälp i brottmål
respektive utlämning samt två bilaterala instrument mellan Sverige och
Förenta staterna i samma ämnen. I propositionen görs bedömningen att
det inte behövs några lagändringar i Sverige med anledning av avtalen
om rättslig hjälp. När det däremot gäller utlämning lämnas förslag till
de lagändringar som föranleds av Sveriges tillträde till EU-avtalet och
det bilaterala instrumentet om utlämning. Lagändringarna avser regler
om oplanerade mellanlandningar i Sverige i samband med flygtransport av
personer som utlämnas eller överlämnas mellan två andra stater. Förslaget
innebär en reglering av s.k. transiteringstillstånd vid sådana oplanerade
mellanlandningar i Sverige. Förslaget innebär även en möjlighet för
polismyndigheten att omhänderta och ta i förvar den som utlämnas eller
överlämnas, om det är nödvändigt för att transporten skall kunna genomföras.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.

Utskottets överväganden
Rättslig hjälp i brottmål

Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag om att
godkänna 2001 års bilaterala avtal mellan Sverige och Förenta staterna
om rättslig hjälp i brottmål, avtalet mellan EU och Förenta staterna om
rättslig hjälp och det bilaterala instrumentet i samma ämne.

I lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål regleras
under vilka förutsättningar svenska myndigheter kan lämna rättslig hjälp
till andra länder eller begära sådan hjälp utomlands. Grundtanken i
lagstiftningen är att samtliga åtgärder som kan vidtas i en svensk
förundersökning eller rättegång också skall kunna vidtas av svenska
åklagare eller domstolar för att bistå utländska myndigheter.
När det gäller svenska myndigheters egna ansökningar om rättslig hjälp
finns det få regler i den svenska lagstiftningen. Det beror på att det
är den andra statens regler som bestämmer under vilka förutsättningar
bistånd kan lämnas till svensk åklagare eller domstol. Vissa länder,
däribland Förenta staterna, kräver avtal för att fullt ut bistå med
rättslig hjälp i brottmål.
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett sådant avtal mellan
Sverige och Förenta staterna från 2001. Vidare föreslås att riksdagen
godkänner ett avtal mellan EU och Förenta staterna om rättslig hjälp
jämte ett bilateralt instrument.
Både EU-avtalet och 2001 års avtal innebär att staterna i enlighet med
avtalen åtar sig att lämna varandra ömsesidig rättslig hjälp i rättsliga
förfaranden som hänför sig till brott. Syftet med överenskommelserna är
att utveckla det internationella samarbetet om ömsesidig rättslig hjälp
för att på ett effektivt sätt bekämpa gränsöverskridande brottslighet.
Avtalet från år 2001, som endast gäller mellan Sverige och Förenta
staterna, innehåller bl.a. bestämmelser om vad en ansökan om rättslig
hjälp skall innehålla och regler för verkställighetsförfarandet. I
avtalet regleras även de skäl som avtalsparterna får åberopa till stöd
för att avslå en ansökan om rättslig hjälp. Avtalet mellan EU och Förenta
staterna innebär i praktiken en komplettering av 2001 års avtal. Avtalet
tillför bl.a. bestämmelser som förenklar samarbetet. Exempelvis tillförs
en bestämmelse om att det skall vara möjligt att ta upp ett vittnesmål
från ett vittne eller en expert genom videoöverföring mellan Sverige
och Förenta staterna. Vidare innebär EU-avtalet att det skall vara
möjligt att översända framställningar genom användning av snabba
kommunikationsmedel som fax och e-post.
EU-avtalet förutsätter att respektive medlemsstat och Förenta staterna
i ett bilateralt instrument klargör förhållandet mellan EU-avtalet och
eventuella bilaterala överenskommelser. Sverige och Förenta staterna
har därför i det bilaterala instrumentet förhandlat fram bestämmelser
som anger i vilken utsträckning som EU-avtalets artiklar skall inverka
på 2001 års avtal.
Avtalen om rättslig hjälp jämte instrumentet ger inte upphov till
lagändringar i Sverige.
Utskottet gör följande övervägande. Om Sverige godkänner 2001 års avtal
och EU-avtalet om rättslig hjälp, innebär det en reglering av under
vilka förutsättningar Sverige och Förenta staterna kan begära och lämna
rättslig hjälp till varandra. En sådan reglering är till fördel för det
internationella samarbetet, särskilt då Förenta staterna kräver avtal
för att lämna rättslig hjälp. En utökad rörlighet och den senare tidens
terrorattacker utgör, vilket också anförs i propositionen, skäl för att
utveckla det internationella samarbetet. Det ligger därför i Sveriges
intresse att ingå dessa överenskommelser. Utskottet föreslår att riksdagen
godkänner både 2001 års bilaterala avtal, EU-avtalet om rättslig hjälp
samt instrumentet i samma ämne.

Utlämning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag om att
godkänna avtalet mellan EU och Förenta staterna om utlämning jämte
instrumentet i samma ämne samt antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott och lag om ändring i
lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk
arresteringsorder. Utskottet föreslår dessutom att riksdagen avslår en
motion med yrkande om avslag på förslaget om att godkänna EU-avtalet om
utlämning. Jämför särskilt yttrande (kd).

Bestämmelser om utlämning till utomnordiska stater finns i lagen (1957:668)
om utlämning för brott. Lagen innehåller regler om förutsättningarna
för och förfarandet vid utlämning av en person från Sverige till
utomnordiska länder. Utlämningslagen skall tillämpas även i de fall Sverige
har ingått ett bilateralt avtal med den stat som begär utlämning.
Mellan Sverige och Förenta staterna gäller sedan tidigare 1961 års
konvention om utlämning, som har fått sitt nuvarande innehåll genom
tilläggskonventionen av den 14 mars 1983. Konventionen innehåller
bestämmelser om förfarandet för utlämning mellan Sverige och Förenta
staterna.
Till detta kommer nu att det inom EU har förhandlats fram ett avtal om
utlämning med Förenta staterna. EU-avtalet innebär att olika frågeställningar
om utlämning regleras såväl i utlämningskonventionen som i EU-avtalet.
Sverige och Förenta staterna har - i enlighet med vad som föreskrivs
i EU-avtalet - förhandlat fram ett bilateralt instrument som klargör
hur avtalen förhåller sig till varandra.
EU-avtalet om utlämning jämte instrumentet innebär vissa förändringar
jämfört med utlämningskonventionen. Den nya regleringen innebär bl.a.
en förenkling av tillvägagångssättet för översändande av
utlämningsframställningar
och kompletterande information. Genom EU-avtalet införs dessutom en
reglering av hur den anmodade staten skall gå till väga om flera stater
begär utlämning av samma person. EU-avtalet innebär även utvidgade
möjligheter för att vägra utlämning om den eftersökte riskerar att dömas
till dödsstraff.
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner EU-avtalet om utlämning
jämte instrumentet i samma ämne. I propositionen lämnas även förslag på
de lagändringar som krävs för att Sverige skall kunna uppfylla åtagandena
enligt EU-avtalet och det bilaterala instrumentet om utlämning.
Lagändringarna avser regler om oplanerade mellanlandningar i Sverige i
samband med flygtransport av personer som utlämnas eller överlämnas mellan
två andra stater. Förslaget innebär en reglering av s.k. transiteringstillstånd
vid sådana oplanerade mellanlandningar i Sverige. Lagförslaget innebär
vidare att det införs en möjlighet för polismyndigheten att omhänderta
och ta i förvar den som utlämnas eller överlämnas, om det är nödvändigt
för att transporten skall kunna genomföras.
I motion Ju36 (kd) yrkas avslag på förslaget att godkänna EU-avtalet om
utlämning. Skälet härtill är att avtalet inte ger avtalsparterna rätt
att alltid avslå en ansökan om utlämning om den eftersökte riskerar att
dömas till dödsstraff. Enligt motionärerna skall utlämning aldrig få
äga rum om dödsstraff kan dömas ut. Motionärerna yrkar vidare att Sverige
skall omförhandla det bilaterala instrumentet om utlämning för att
därigenom ge Sverige en generell rätt att vägra utlämning om den eftersökte
riskerar att dömas till dödsstraff.
Utskottet välkomnar de förenklingar av förfarandet i utlämningsärenden
som EU-avtalet innebär. När det sedan gäller frågan om dödsstraff som
grund för att vägra utlämning vill utskottet uttala sitt stöd för den
uppfattning som motionen vilar på, nämligen att en sådan påföljd inte
är förenlig med Sveriges syn på människolivets okränkbarhet. Härav följer
att utlämning inte bör ske om det finns risk för att den utlämnade
riskerar dödsstraff. Den nuvarande regleringen i 1961 års utlämningskonvention
innebär endast att Sverige har rätt att vägra utlämning om det inte
lämnas en försäkran om att ett eventuellt dödsstraff inte kommer att
verkställas. Sverige har däremot inte rätt att vägra utlämning endast
på grund av att den eftersökte riskerar att dömas till dödsstraff.
EU-avtalets bestämmelse om dödsstraff som grund för att vägra utlämning
innebär i stället att avtalsparterna, i vissa fall, har rätt att vägra
utlämning redan på den grunden att den eftersökte riskerar att dömas
till dödsstraff. Bestämmelsen innebär att ett land, som villkor för
utlämning, kan kräva en försäkran om att påföljden dödsstraff inte kommer
att dömas ut. Om Förenta staterna av formella skäl är förhindrat att
lämna en sådan försäkran har Sverige - på samma sätt som i dag - rätt
att vägra utlämning om Förenta staterna inte försäkrar att ett utdömt
dödsstraff inte kommer att verkställas. Bakgrunden till regleringen är
att det processuella regelsystemet i några amerikanska delstater innebär
att domstolen vid en fällande dom måste välja dödsstraff som påföljd
för vissa brott.
Eftersom EU-avtalets bestämmelse om dödsstraff ger Sverige rätt att i
vissa fall villkora en utlämning med att den eftersökte inte får dömas
till dödsstraff, utgör den bestämmelsen en förbättring jämfört med
nuvarande reglering. Det mindre fördelaktiga villkoret behöver åberopas
endast när Förenta staterna av formella skäl är förhindrat att lämna en
försäkran om att dödsstraff inte kommer att dömas ut. Utskottet anser
därför att EU-avtalets bestämmelse om dödsstraff som vägransgrund bör
tillämpas i avtalsförhållandet mellan Sverige och Förenta staterna. I
det bilaterala instrumentet om utlämning har Sverige och Förenta staterna
också kommit överens om att tillämpa EU-avtalets bestämmelse. Utskottet
vill dessutom framhålla att en omförhandling av det instrumentet, i
avsaknad av annan bilateral överenskommelse, endast kan innebära att
utlämningskonventionens bestämmelse om dödsstraff blir tillämplig även
i det framtida avtalsförhållandet, vilket alltså skulle innebära en
försämring jämfört med den reglering som nu föreslås.
Utskottet utgår slutligen från att regeringen kommer att fortsätta sitt
arbete för att i internationella sammanhang driva frågan om att ingen
skall kunna dömas till dödsstraff.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Ju36. Utskottet föreslår att
riksdagen godkänner EU-avtalet och det bilaterala instrumentet om
utlämning samt antar regeringens lagförslag.

Särskilt yttrande

Utlämning, punkt 2 (kd)
Olle Sandahl (kd) anför:

Dödsstraff är inte förenligt med synen på människolivets okränkbarhet.
Jag vill därför verka för att dödsstraff bekämpas och inte accepteras
på något sätt eller i någon situation. Jag tar därför ett klart avstånd
från möjligheten att en person som utlämnas från Sverige riskerar att
dömas till dödsstraff, oavsett om dödsstraff kommer att verkställas.
Eftersom EU-avtalets bestämmelse om dödsstraff inte ger Sverige rätt
att vägra utlämning i samtliga fall som det inte lämnas en försäkran om
att den eftersökte inte kommer att dömas till dödsstraff, är EU-avtalets
bestämmelse om dödsstraff inte tillräckligt långtgående. Bestämmelsen
är dock en förbättring jämfört med den situation som gäller i dag. Jag
har därför valt att inte ställa mig bakom motion Ju36.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:46 Avtal med Amerikas förenta stater om utlämning
och om internationell rättslig hjälp i brottmål:

1. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner avtalet den 25 juni
2003 om utlämning mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater.
2. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner instrumentet den 16
december 2004 mellan Sverige och Amerikas förenta stater, som avses i
artikel 3.2 i avtalet om utlämning mellan Europeiska unionen och Amerikas
förenta stater.
3. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner avtalet den 17
december 2001 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Konungariket
Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering.
4. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner avtalet den 25 juni
2003 om ömsesidig rättslig hjälp mellan Europeiska unionen och Amerikas
förenta stater.
5. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner instrumentet den 16
december 2004 mellan Sverige och Amerikas förenta stater, som avses i
artikel 3.2 i avtalet om ömsesidig rättslig hjälp mellan Europeiska
unionen och Amerikas förenta stater.
6. Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag
till lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott.
7. Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag
till lag om ändring i lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige
enligt en europeisk arresteringsorder.
Följdmotion
2004/05:Ju36 av Peter Althin m.fl. (kd):

1. Riksdagen avslår proposition 2004/05:46 om utlämning av brottsling
i de delar som rör avtalet av den 25 juni 2003 mellan Europeiska unionen
och Amerikas förenta stater.
2. Riksdagen begär att regeringen omförhandlar instrumentet av den
16 december 2004 mellan Sverige och Amerikas förenta stater som avses
i artikel 3.2 i avtalet om utlämning mellan Europeiska unionen och
Amerikas förenta stater.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Bilateralt instrument och konsoliderad version av
utlämningskonvention

Bilaga 4
Bilateralt instrument och konsoliderad version av avtal om ömsesidig
rättslig hjälp mellan Sverige och Förenta staterna

Bilaga 5
Avtal om utlämning mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta
stater

Bilaga 6
Avtal om ömsesidig rättslig hjälp mellan Europeiska unionen och Amerikas
förenta stater

Bilaga 7
Avtal om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Konungariket Sveriges
regering och Amerikas förenta staters regering