Justitieutskottets betänkande

2004/05:JUU28

Överskottsinformation

---

Sammanfattning
I detta betänkande behandlas regeringens proposition Överskottsinformation
vid användning av hemliga tvångsmedel m.m. (prop. 2004/05:143). I
propositionen föreslås en reglering av de brottsförebyggande myndigheternas
användning av sådan överskottsinformation som kommer fram vid användning
av hemliga tvångsmedel. Regeringen föreslår att överskottsinformation
om annat än det som låg till grund för beslutet om hemliga tvångsmedel
skall få användas för att utreda andra brott. När det gäller
överskottsinformation om mindre allvarliga brott föreslås dock att
förundersökning
eller motsvarande utredning skall få inledas bara om det är föreskrivet
fängelse i ett år eller däröver och det kan antas att brottet inte
föranleder endast böter eller om det finns särskilda skäl. Regeringen
föreslår också vissa ändringar i bestämmelserna om förfarandet rörande
upptagningar eller uppteckningar från hemlig tvångsmedelsanvändning.
Dessutom föreslås en ändring i vapenlagen som gäller vapen som företrädare
för en annan stats myndighet medför vid resa för tjänsteändamål genom
Sverige.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.
Utskottet behandlar också tre motioner som väckts med anledning av
propositionen, två motioner som väckts med anledning av regeringens
skrivelse 2004/05:36 Hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och
hemlig kameraövervakning samt tolv motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 2004.
Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker samtliga motioner.
I ärendet finns nio reservationer och ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Avslag på propositionen m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju27 yrkande 2, 2004/05:Ju29 yrkande
1, 2004/05:Ju49 yrkande 1 och 2004/05:Ju412 yrkande 18.
Reservation 1 (mp)

2. Begränsning av användningen av överskottsinformation
Riksdagen antar regeringens lagförslag såvitt avser 27 kap. 23 a §
rättegångsbalken, 6 a § lagen (1995:1506) om hemlig kameraövervakning
och 21 a § lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2004/05:143 i denna del och avslår motionerna
2004/05:Ju47 yrkande 1 och 2004/05:Ju48.
Reservation 2 (m)
Reservation 3 (kd)

3. Lagförslagen i övrigt
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken,
lag om ändring i lagen (1995:1506) om hemlig kameraövervakning, lag om
ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll och lag om
ändring i vapenlagen (1996:67) i den mån de inte omfattas av mom. 2.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:143 i denna del.

4. Överskottsinformation vid öppna tvångsmedel
Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju47 yrkande 2.
Reservation 4 (m)

5. Underrättelse om hemlig övervakning
Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju317 yrkande 3.
Reservation 5 (v, mp)

6. Rättsmedel vid användning av hemliga tvångsmedel
Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju49 yrkande 2.
Reservation 6 (mp)

7. Buggning
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju29 yrkande 2, 2004/05:Ju347,
2004/05:Ju412 yrkande 15, 2004/05:Ju465 yrkande 8 och 2004/05:Ju489
yrkandena 20 och 21.
Reservation 7 (m, fp, kd, c)

8. Lagreglering av vissa arbetsmetoder
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju211, 2004/05:Ju212 och 2004/05:Ju317
yrkande 1.

9. Efterforskning av vapen i brottsförebyggande syfte
Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju352 yrkande 4.
Reservation 8 (m, fp, c)

10. Åtgärder mot terrorism
Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju317 yrkande 2.
Reservation 9 (v, mp)

Stockholm den 24 maj 2005
På justitieutskottets vägnar

Britta Lejon
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Britta Lejon (s), Rolf
Olsson (v), Margareta Sandgren (s), Helena Frisk (s), Peter Althin (kd),
Elisebeht Markström (s), Jeppe Johnsson (m), Göran Norlander (s),
Torkild Strandberg (fp), Johan Linander (c), Joe Frans (s), Cecilia
Magnusson (m), Kerstin Andersson (s), Leif Björnlod (mp), Hillevi Engström
(m), Karin Granbom (fp) och Ulla Wester (s).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlar utskottet ett regeringsförslag om reglering
av s.k. överskottsinformation. Buggningsutredningen överlämnade i mars
1998 sitt betänkande Om buggning och andra hemliga tvångsmedel (SOU
1998:46). Utredningens förslag behandlades i lagrådsremissen Hemlig
avlyssning m.m. I sitt yttrande över förslaget uttalade Lagrådet att en
förutsättning för att införa hemlig avlyssning var att användningen av
överskottsinformation reglerades. Våren 2002 uppdrogs åt en särskild
utredare att utarbeta ett förslag till reglering av överskottsinformation,
och i mars 2003 överlämnades departementspromemorian Överskottsinformation
(Ds 2003:13) som ligger till grund för regeringens nu aktuella förslag.

Förslaget i den del som gäller ändringar i vapenlagen har sin grund i
en skrivelse från Rikspolisstyrelsen med avsikt att underlätta för danska
polisen att föra vapen genom Sverige för tjänstgöring på Bornholm.
Lagförslagen har granskats av Lagrådet, som haft vissa synpunkter.
Regeringen har inte följt synpunkterna.
Lagförslagen finns i bilaga 2.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en reglering av de brottsbekämpande myndigheternas
användning av överskottsinformation som framkommer vid användning av
hemliga tvångsmedel. Det föreslås att överskottsinformation om ett annat
brott än det som låg till grund för beslutet om hemliga tvångsmedel
normalt skall få användas för att utreda det andra brottet. När det
gäller överskottsinformation om mindre allvarliga brott föreslås dock
att förundersökning eller motsvarande utredning skall få inledas på
grund av informationen bara om fängelse i ett år eller därutöver är
föreskrivet för brottet och det kan antas att brottet inte föranleder
endast böter eller om det finns särskilda skäl.
Uppgifter om förestående brott föreslås få användas för att förhindra
brott.
Vidare föreslås i propositionen att uppgifter som är av betydelse för
att förhindra brott skall få bevaras så länge det behövs för att förhindra
brott samt att bestämmelserna i rättegångsbalken om förfarandet rörande
upptagningar och uppteckningar inte skall hindra att brottsutredande
myndigheter behandlar upptagningar och uppteckningar i enlighet med vad
som är särskilt föreskrivet i lag, t.ex. i polisdatalagen
(1998:622).
Slutligen föreslår regeringen en ändring i vapenlagen (1996:67) som
innebär att regeringen får meddela föreskrifter om att lagen inte skall
gälla i fråga om skjutvapen och ammunition som företrädare för en annan
stats myndighet medför vid tjänsteändamålsresa genom Sverige.

Utskottets överväganden
Begränsning av rätten att använda överskottsinformation
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker en motion om avslag
på propositionen. Vidare avstyrks två motioner om ökade respektive mer
begränsade möjligheter att använda överskottsinformation än de regeringens
lagförslag innebär. Dessutom avstyrks tre äldre motioner om behovet av
lagreglering i fråga om överskottsinformation.
Jämför reservationerna 1 (mp), 2 (m) och 3 (kd).
Inledning
Med överskottsinformation avses i detta sammanhang uppgifter om brottslig
verksamhet som kommer fram vid användning av hemliga tvångsmedel och
som inte har något samband med det brott som legat till grund för
tvångsmedelsbeslutet. Uppgifterna kan dock i stället vara av betydelse
för utredningen av ett annat brott eller för att förhindra nya brott.
I dag är det inte generellt reglerat i lag i vad mån sådan överskottsinformation
får utnyttjas. Att det inte finns bestämmelser som uttryckligen reglerar
användningen av överskottsinformation innebär dock inte att frågan kan
sägas vara helt oreglerad. Det finns bestämmelser om skyldighet att
använda uppgifter om brott. Det gäller bestämmelser om rapporteringsskyldighet
i bl.a. polislagen (1984:387) om skyldighet att inleda förundersökning
och i rättegångsbalken om åtalsplikt. Vidare finns bestämmelser som kan
begränsa de brottsutredande myndigheternas möjligheter att använda
överskottsinformation bl.a. i rättegångsbalken i fråga om upptagningar
och uppteckningar och i personuppgiftslagen i fråga om automatiserad
behandling av personuppgifter, samt om sekretess och om utlämnande av
uppgifter till utländsk myndighet i bl.a. sekretesslagen och polisdatalagen.

Regeringen föreslår i propositionen att det införs en ny paragraf i 27
kap. rättegångsbalken - 23 a § - med innebörden att om det vid hemlig
teleavlyssning eller hemlig teleövervakning har kommit fram
överskottsinformation får uppgifterna användas för att utreda det brott
överskottsinformationen gäller. Bestämmelserna i den föreslagna nya paragrafen
innehåller även vissa begränsningar för inledande av förundersökning
eller annan liknande utredning. Bara om det är föreskrivet fängelse i
ett år eller däröver för brottet och det kan antas att brottet inte
föranleder endast böter eller om det finns särskilda skäl får uppgifterna
läggas till grund för inledande av förundersökning eller motsvarande
utredning. Uppgifter om förestående brott får användas för att förhindra
brott.
Motsvarande bestämmelser föreslås föras in i lagen (1995:1506) om hemlig
kameraövervakning (6 a §) och lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll
(21 a §).
Lagförslagen såvitt avser begränsning av användningen av överskottinformation
I
motion Ju49 (mp) begärs att propositionen avslås. Det anförs att det
mot bakgrund av bl.a. EU:s terroristlagstiftning och förslagets generella
räckvidd finns risk för att överskottsinformationen används för syften
och former som inte var avsedda och som innebär risker för minskad
rättssäkerhet och integritetskränkningar.
I motionerna Ju27 (kd), Ju29 (c) och Ju412 (fp) begärs tillkännagivanden
till regeringen om lagreglering av användningen av överskottsinformation.

Lagrådet angav våren 2000 med anledning av lagrådsremissen Hemlig
avlyssning m.m. att det var en stor brist att användningen av
överskottsinformation då inte föreslogs bli lagreglerad. Lagrådet konstaterade
att det i viss utsträckning redan fanns bestämmelser som begränsar
användningen av information för annat än det ändamål för vilket den
inhämtats och som bygger på internationella konventioner om samarbete på
brotts- och skatteområdena. Effektivitetsskäl kunde visserligen enligt
Lagrådet åberopas för att polis och åklagare inte skall vara förhindrade
att använda överskottsinformation vid utredning av brott. Rättssäkerhetsskäl
talar emellertid i motsatt riktning. Lagrådet ansåg att en lagreglering
av hanteringen av överskottsinformation dessutom kunde vara ett krav
enligt artikel 8 i Europakonventionen.
Frågan om lagreglering av användningen av överskottsinformation har
återkommande under en följd av år, senast våren 2004 (bet. 2003/04:JuU14),
behandlats av utskottet, som avstyrkt motionsyrkanden om lagreglering
med hänvisning till det utrednings- och beredningsarbete som ligger
bakom den nu aktuella propositionen.
Utskottet ser med tillfredsställelse på att det nu lagts fram ett förslag
om lagreglering av användningen av överskottsinformation. Enligt utskottets
mening saknas anledning att av rättssäkerhets- och integritetsskäl
ytterligare avvakta med en lagreglering av frågan. Utskottet avstyrker
följaktligen motion Ju49 (mp) vari begärs avslag på propositionen. Genom
att regeringen nu lagt fram ett förslag som innebär lagreglering av
användningen av överskottsinformation får motionerna Ju27, Ju29 och
Ju412 i här aktuella delar anses tillgodosedda och avstyrks därför.
I motion Ju48 begärs en mer begränsad möjlighet att använda
överskottsinformation genom att förundersökning inte skall få inledas på grunden
särskilda skäl.
Regeringens förslag innebär att förundersökning skall få inledas på
grund av överskottsinformation om brottet har en viss svårhetsgrad eller
om det finns särskilda skäl för det. Särskilda skäl får enligt regeringen
anses föreligga när det finns ett väsentligt allmänt intresse som talar
för att brottet utreds och åtal kommer till stånd, som vid fall av
övergrepp i rättssak, falsk angivelse och förgripelse mot tjänsteman. I
vissa undantagsfall kan det enligt regeringen vara särskilda skäl för
att inleda en förundersökning om polisen utifrån sin erfarenhet på goda
grunder misstänker att det begåtts ett betydligt allvarligare brott än
det som de ursprungliga uppgifterna gav misstanke om.
Utskottet delar regeringens bedömning av att det behövs sådana möjligheter.
Utskottet är således inte berett att förorda en sådan begränsning av
möjligheterna att använda överskottsinformation för att inleda
förundersökning m.m. som det skulle innebära om grunden särskilda skäl utgick.
Motion Ju48 avstyrks därför.
I motion Ju47 (m) begärs att regeringens förslag avslås såvitt avser de
angivna begränsningarna av rätten att använda överskottsinformation. I
motionen hänvisas till Lagrådets yttrande och till att den föreslagna
begränsningen skulle skapa ett irrationellt och ur mångas perspektiv
orättvist rättsväsende.
Lagrådet har ifrågasatt om de skäl som åberopades i lagrådsremissen för
undantagen avseende mindre allvarliga brott är tillräckliga mot bakgrund
av de tillämpningsproblem som kunde förutses. De skäl som hade angetts
utgjordes av allmänna rimlighetssynpunkter samt det förhållandet att
det inte tycktes finnas något allmänt behov hos de brottsbekämpande
myndigheterna att använda överskottsinformation som bevis. Det låg enligt
Lagrådet nära till hands att anta att det sistnämnda förhållandet har
samband med att polisen inte har resurser att utreda mindre allvarliga
brott.
Regeringen anser emellertid att övervägande skäl talar för att begränsa
användningen av överskottsinformation vid utredning om mindre allvarliga
brott och hänvisar till de skäl som anges i promemorian Överskottsinformation
(Ds 2003:13). I promemorian framhölls att det under utredningen hade
framkommit att det inte fanns något behov hos de brottsutredande
myndigheterna av att generellt använda överskottsinformation. Som grund
härför hade angetts framför allt resursskäl men även att det allmänt
sett och från olika utgångspunkter inte upplevs som rimligt att åberopa
ett inspelat telefonsamtal för att styrka exempelvis ett snatteri eller
en ringa misshandel. Saken hade i något sammanhang uttryckts så att det
finns en etisk gräns för när användning bör komma i fråga. Utredaren
konstaterade att frågan om användning av överskottsinformation som
bevisning i viss mån är kontroversiell och att det från olika håll hävdas
att viss restriktivitet under alla förhållanden bör iakttas och att det
ibland kan finnas skyddsintressen som bör beaktas även om de inte är
särskilt påfallande.
Utskottet delar regeringens bedömning att det inte kan anses vare sig
rimligt eller ändamålsenligt att generellt tillåta att överskottsinformation
används vid utredningen av mindre allvarliga brott. Utskottet gör inte
heller någon annan bedömning än regeringen när det gäller risken för
tillämpningsproblem, som enligt propositionen torde vara liten. Motion
Ju47 i denna del avstyrks.
Utskottet anser följaktligen att övervägande skäl talar för att det i
lagregleringen införs en begränsning av användningen av överskottsinformation
på det sätt regeringen föreslagit. Regeringens förslag såvitt avser 27
kap. 23 a § rättegångsbalken, 6 a § lagen (1995:1506) om hemlig
kameraövervakning och 21 a § lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll
tillstyrks.
Lagförslagen i övrigt
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag också i övrigt.
Regeringen föreslår ändringar i rättegångsbalken, lagen om hemlig
kameraövervakning och lagen om särskild utlänningskontroll när det gäller
förfarandet rörande upptagningar eller uppteckningar som härrör från
hemlig tvångsmedelsanvändning. De delar av upptagningar eller uppteckningar
som inte rör brott som har föranlett en hemlig avlyssning men som är av
betydelse för att utreda annat brott skall bevaras till dess förundersökningen
om det andra brottet lagts ned eller avslutats eller, om åtal väckts,
när målet avgjorts slutligt. Därefter skall uppgifterna förstöras.
Ändringarna innebär också att i de delar upptagningarna och uppteckningarna
är av betydelse för att förhindra förestående brott skall de bevaras så
länge det behövs för att förhindra brott. Det föreslås också en
undantagsregel som innebär att de brottsutredande myndigheterna får behandla
uppgifter från upptagningar och uppteckningar i enlighet med vad som är
särskilt föreskrivet i lag.
Regeringens lagförslag innehåller vidare ett förslag till ändring i
vapenlagen (1996:67) mot bakgrund av att Rikspolisstyrelsen påtalat att
den danska polisen har behov av att föra vapen som skall användas vid
tjänstgöring på Bornholm genom Sverige. Enligt regeringens lagförslag
bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter om att vapenlagen inte
skall gälla i fråga om skjutvapen och ammunition som en företrädare för
en annan stats myndighet medför vid resa för tjänstereseändamål genom
Sverige. Enligt gällande bestämmelse i 11 kap. 1 § vapenlagen får
regeringen meddela föreskrifter om att vapenlagen inte skall gälla i fråga
om skjutvapen och ammunition som en annan stats myndighet medför vid
tillfällig tjänstgöring i Sverige. Den bestämmelsen tar dock inte sikte
på de fall då utländska tjänstemän har behov av att medföra vapen genom
Sverige för tjänstgöring i en annan del av sitt land eller i ett annat
land. Bemyndigandet i 11 kap. 1 § föreslås därför utvidgas.
Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag också i dessa delar.
Överskottsinformation vid öppna tvångsmedel
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om reglering av överskottsinformation
även vid öppna tvångsmedel.
Jämför reservation 4 (m).
I motion Ju47 (m) begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör
återkomma med ett förslag till reglering av användningen av
överskottsinformation vid öppna tvångsmedel. Såväl rättstillämpningen som
lagstiftningen blir nu enligt motionen ofullständig och haltande.
I den promemoria som ligger till grund för regeringens förslag behandlades
endast sådan överskottsinformation som kommer fram vid användning av
hemliga tvångsmedel. Flera remissinstanser har pekat på behovet av
lagreglering av användningen av öppna tvångsmedel. Lagrådet har ansett
det mindre tillfredsställande att den föreslagna lagregleringen omfattar
överskottsinformation vid vissa tvångsmedel men inte sådan information
vid exempelvis brevöppning och husrannsakan. Ett liknande integritetsintresse
som vid hemliga tvångsmedel torde enligt Lagrådet kunna åberopas i dessa
fall.
Regeringen hänvisar bl.a. till att Europadomstolens praxis avseende
artikel 8 Europakonventionen i detta hänseende rör användning av hemliga
tvångsmedel och pekar på att det är vid användandet av hemliga tvångsmedel
som integritetsintresset tydligast gör sig gällande. Till detta kommer
att det nu saknas beredningsunderlag för att här överväga en utsträckning
också till öppna tvångsmedel.
Som regeringen framhåller är det mest angeläget att reglera användningen
av sådan överskottsinformation som framkommit vid användningen av hemliga
tvångsmedel. Utskottet förutsätter att regeringen i sin sedvanliga
uppföljning av lagstiftningen uppmärksammar frågan om det behövs ytterligare
reglering. Utskottet anser mot denna bakgrund inte att det nu behövs
ett tillkännagivande till regeringen i frågan. Motion Ju47 i denna del
avstyrks.
Underrättelse om hemlig övervakning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare utredningsarbete ett
motionsyrkande om underrättelse i efterhand till dem som utsatts för
hemlig övervakning.
Jämför reservation 5 (v, mp).
I motion Ju317 (v) begärs att det införs regler om plikt att underrätta
personer som utsatts för hemlig övervakning.
Ett system med offentliga ombud i ärenden om hemlig teleavlyssning och
hemlig kameraövervakning infördes den 1 oktober 2004. Det offentliga
ombudet skall bevaka enskildas integritetsintressen i ärenden om hemlig
teleavlyssning och hemlig kameraövervakning. Ombudet har rätt att ta
del av vad som förekommit ärendet, yttra sig i ärendet och överklaga
domstolens beslut.
Bakom det nya systemet med offentliga ombud låg Buggningsutredningens
förslag Om buggning och andra rättsmedel (SOU 1998:46). Utredningen
framhöll att det kanske viktigaste argumentet för att införa ett
underrättelseförfarande ligger på det rent principiella planet, dvs. att
det i en rättsstat är rimligt att den som har varit föremål för ett
integritetskränkande tvångsmedel i efterhand i princip skall underrättas
om det. Från mera praktiska utgångspunkter förhöll det sig enligt
utredningen onekligen så att de viktigaste och mest effektiva
rättssäkerhetsgarantierna trots allt ligger i den domstolsprövning som alltid
skall ske och i utredningens förslag om att det vid den prövningen skall
medverka ett offentligt ombud, som har till uppgift att ta till vara
den misstänktes intressen. Det offentliga ombudets medverkan innebär
att det skapas ytterligare en viktig kontrollmekanism som - i motsats
till ett underrättelseförfarande eller den granskning som JO eller JK
kan utföra - har den fördelen att den verkar innan tvångsmedlet har
beslutats eller i varje fall medan det pågår. Att i efterhand få reda
på att man helt felaktigt har varit avlyssnad kunde enligt utredningen
vara värdefullt, men skadan är ju då redan skedd. Bättre är naturligtvis
om det tveksamma eller felaktiga beslutet om avlyssning aldrig meddelas
eller om det upphävs så snart som möjligt. Enligt utredningens uppfattning
skulle förslaget om offentligt ombud i detta avseende innebära en
väsentlig förstärkning av den enskildes rättssäkerhet. Utredningen ansåg
att en ordning med domstolsprövning och offentligt ombud torde tillgodose
de krav som ställs i Europakonventionen. Sammanfattningsvis ansåg
utredningen således att övervägande skäl talade mot att då föreslå en
regel om underrättelseskyldighet. Frågan borde emellertid enligt
utredningens mening övervägas på nytt i ett annat sammanhang.
I lagrådsremissen Hemlig avlyssning m.m. våren 2000 gjorde regeringen
den bedömningen att det inte borde införas en lagstadgad skyldighet att
underrätta den som varit föremål för ett hemligt tvångsmedel (s. 102 f.
). Skälen för regeringens bedömning var flera, bl.a. att en underrättelse
enbart skulle kunna lämnas i undantagsfall, annars skulle exempelvis
polisens arbetsmetoder avslöjas och brottsutredningar försvåras,
effektiviteten bli lidande och uppklarningsprocenten gå ned. När det gäller
Europakonventionen hänvisade regeringen till att underrättelseinstitutet
endast torde vara en omständighet bland flera som Europadomstolen beaktar
vid en prövning av om ett lands lagstiftning om t.ex. hemlig teleavlyssning
innehåller tillräckliga rättssäkerhetsgarantier för att minimera risken
för missbruk av tvångsmedlet. Lagrådet kommenterade inte underrättelsefrågan.

Buggningsutredningen och regeringen har således gjort ingående överväganden
i frågan om införande av en underrättelseskyldighet om hemliga tvångsmedel
och har därvid funnit att övervägande skäl talar mot införande av en
sådan skyldighet. Utskottet är inte berett att nu göra andra bedömningar.
Motion Ju317 i denna del avstyrks.
Rättsmedel vid användning av hemliga tvångsmedel
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till arbetet i Integritetsskyddskommittén
ett motionsyrkande (mp) om effektiva rättsmedel vid användningen av
överskottsinformation.
Jämför reservation 6 (mp).
I motion Ju49 (mp) begärs en utredning om medborgarnas möjligheter till
effektiva rättsmedel vid användningen av överskottsinformation. Motionen
hänvisar till artikel 13 Europakonventionen som stadgar att var och en
skall tillerkännas rätten till effektiva rättsmedel. I rättssäkerhetens
namn bör enligt motionen de individer som blir föremål för hemliga
tvångsmedel i efterhand ges rättsliga medel att kräva upprättelse och
skadestånd.
Enligt artikel 13 i den europeiska konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna skall var och
en vars i konventionen angivna fri- och rättigheter kränks ha tillgång
till ett effektivt rättsmedel inför en nationell myndighet.
Integritetsskyddskommittén (Ju 2004:05) har i uppdrag (dir. 2004:51)
att överväga om den befintliga lagstiftningen till skydd för den personliga
integriteten behöver kompletteras med generellt tillämpliga bestämmelser,
och i så fall lämna förslag till en sådan reglering. Det kan röra sig
om straffbestämmelser eller skadeståndssanktionerade regler.
Enligt utskottets mening bör resultatet av Integritetsskyddskommitténs
arbete avvaktas. Motion Ju49 i denna del avstyrks.
Buggning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker flera motionsyrkanden med krav på lagstiftning om
buggning med hänvisning till att regeringen aviserat sin avsikt att på
nytt överväga frågan.
Jämför reservation 7 (m, fp, kd, c).
I flera motioner begärs att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförs i motionen om s.k. buggning. I motion Ju412
(fp) framhålls att modern teknik måste kunna ställas i brottsbekämpningens
tjänst och att det skall vara tillåtet med buggning vid grov kriminalitet.
Det måste dock alltid vägas mot den enskildes intresse av skydd för
den personliga integriteten, och reglerna måste vara strikta. Åtgärden
bör enligt motionen beslutas av domstol. Offentliga ombud bör finnas
och samma regler gälla för hur överskottsinformationen skall hanteras
som vid hemlig teleavlyssning. Vidare bör frågan om underrättelse i
efterhand övervägas.
I motion Ju465 (kd) begärs att regeringen lägger fram ett lagförslag
med innebörden att buggning tillåts för att effektivare komma åt den
grova kriminaliteten. Enligt motionen måste det dock dessförinnan
klargöras hur risken för integritetskränkning bäst hanteras och hur man
skall hantera inhämtat material som inte är av intresse för undersökningen.

I Ju29 (c) och Ju489 (c) begärs ett tillkännagivande till regeringen om
att buggning bör tillåtas vid misstanke om brott som kan föranleda minst
fyra års fängelse. Enligt motionerna bör en noggrann avvägning göras
mellan nytta och integritetskränkning, och offentliga ombud bör bevaka
den enskildes intressen. I den sistnämnda motionen framhålls också att
vissa yrkesgrupper, som präster, läkare, advokater och journalister,
dock bör skyddas från buggning. I motion Ju489 framhålls att en möjlighet
till buggning bör förenas med regler om förfarandet i fråga om
överskottsinformation från avlyssningen.
I motion Ju347 (s) begärs ett tillkännagivande till regeringen om
åtgärder mot grövre brottslighet, t.ex av den typ som prövas i Danmark
när det gäller buggning m.m.
I lagrådsremissen om hemlig avlyssning m.m. föreslog regeringen bl.a.
att buggning skulle införas som ett nytt hemligt tvångsmedel, benämnt
hemlig avlyssning, vid vissa typer av brott och under vissa förutsättningar.
Enligt förslaget skulle det också införas ett system med offentliga
ombud i ärenden om hemliga tvångsmedel i syfte att öka enskildas
rättssäkerhet. Förslaget byggde på Buggningsutredningens betänkande Om
buggning och andra hemliga tvångsmedel (SOU 1998:46) och remissbehandlingen
av detsamma.
Lagrådet gjorde bedömningen att hemlig avlyssning borde kunna godtas
som nytt straffprocessuellt tvångsmedel med väsentligen det föreslagna
tillämpningsområdet, om behovet var reellt och starkt. En förutsättning
var dock att tvångsmedelsanvändningen var förenad med tillräckliga
rättssäkerhetsgarantier. En särskild fråga var behandlingen av s.k.
överskottsinformation, dvs. uppgifter om t.ex. andra brott än det som
föranlett tvångsmedlet. Lagrådet framhöll särskilt att frågan om
överskottsinformation måste lösas; detta var enligt Lagrådet en förutsättning
för att en lagstiftning om buggning skulle kunna godtas.
I propositionen Hemliga tvångsmedel - offentliga ombud och en mer
ändamålsenlig reglering (prop. 2002/03:74) hänvisade regeringen till den
departementspromemoria som ligger till grund för den nu aktuella
propositionen och framhöll att regeringen när detta förslag övervägts avser
att på nytt överväga frågan om hemlig avlyssning.
När motsvarande yrkanden som de nu aktuella tidigare behandlats i
utskottet har utskottet hänvisat till det pågående arbetet (se bet.
2002/03:JuU7 s. 22 f. beträffande buggning och bet. 2003/04:JuU2 s. 8 f.
beträffande överskottsinformation).
Med anledning av vad som anges i motion Ju347 kan nämnas att det enligt
en promemoria från Justitiedepartementet i augusti 2004 (Ju2004/7490/P)
lämnats ett uppdrag att presentera förslag till lagstiftning om hur
nuvarande bestämmelser om reella tvångsmedel kan användas för att
förebygga eller förhindra allvarlig brottslighet.
Utskottet anser alltjämt att de aviserade övervägandena i Regeringskansliet
när det gäller buggning bör avvaktas. Utskottet föreslår att motionerna
Ju29, Ju347, Ju412, Ju465 och Ju489 i de här aktuella delarna avslås av
riksdagen.
Lagreglering av vissa arbetsmetoder
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete avstyrker
utskottet motionsyrkanden (v respektive m) om lagreglering av användningen
av kroppsmikrofoner, inspelning av telefonsamtal, pejling, bild- och
ljudövervakning i samband med gisslansituationer samt störning av
mobiltelefoner.
Jämför särskilt yttrande (v).
I motion Ju317 (v) begärs att alla tvångsmedel som används i dag skall
vara lagreglerade. De tvångsmedel som tas upp i motionen är användandet
av dolda kroppsmikrofoner och inspelning av telefonsamtal där t.ex. en
person som polisen anlitar deltar i samtalet. Enligt motionen strider
förfarandet mot Europakonventionen eftersom det inte är reglerat i lag.
Motionärerna nämner också pejling som används i syfte att följa ett
fordon med hänvisning till att metoden under vissa omständigheter skulle
kunna strida mot Europakonventionen.
I motion Ju211 (m) begärs förslag till lagändringar som möjliggör
användning av bild- och ljudövervakning i samband med pågående brott,
såsom gisslantagningssituationer, och i motion Ju212 (m) begärs ett
förslag till lagändringar som möjliggör för polisen att störa ut
mobiltelefontrafik i samband med akuta brottssituationer, som bombhot.
Beredningen för rättsväsendets utveckling (BRU) avlämnade i augusti
2003 betänkandet Ökad effektivitet och rättssäkerhet i brottsbekämpningen
(SOU 2003:74). I betänkandet behandlas bl.a. fyra olika tekniska metoder
där lagreglering enligt utredningen bör övervägas, nämligen användning
av handmanövrerade kameror, användning av dolda kroppsmikrofoner och
inspelning av telefonsamtal samt positionsbestämning (pejling).
Dessa metoder har det gemensamt att de används utan uttryckligt lagstöd,
vilket har kritiserats från olika håll. Stöd för att använda metoderna
synes enligt BRU hämtas genom hänvisning till sedvanerätt eller med
åberopande av att metoderna inte är uttryckligen förbjudna. Enligt
betänkandet är en reglering av metoderna därför angelägen, inte minst
från integritets- och rättssäkerhetssynpunkt. Bland annat mot bakgrund
av innehållet i artikel 8 i Europakonventionen föreslås att myndigheternas
användning av dessa metoder ges uttryckligt lagstöd i polislagen i de
fall där metoderna används på ett vilseledande eller dolt sätt.
Förslagen är föremål för beredning i Justitiedepartementet.
Utskottet anser att resultatet av detta beredningsarbete bör avvaktas.
Motionerna Ju317 och Ju211 i denna del avstyrks därför.
Den fråga om störning av mobiltelefontrafik som tas upp i motion Ju212
behandlas enligt uppgift för närvarande av BRU. Utskottet, som anser
att denna behandling bör avvaktas, avstyrker motionen.
Efterforskning av vapen i brottsförebyggande syfte
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till att ett förslag i frågan
remissbehandlats och för närvarande bereds i Regeringskansliet ett
motionsyrkande (m) om lagändringar i syfte att ge polisen möjlighet att
söka igenom fordon i jakt på vapen utan konkret brottsmisstanke.
Jämför reservation 8 (m, fp, c).
Enligt motion Ju352 (m) bör ändringar genomföras i polislagen i syfte
att ge polisen möjlighet att söka igenom misstänkta personers fordon i
jakt på illegala vapen även utan misstanke om att ett konkret brott
begåtts.
Husrannsakan och kroppsvisitation kan ske i syfte att utreda brott. För
sådana fall finns regler i 27 och 28 kap. rättegångsbalken. Motionsönskemålet
tar emellertid sikte på fall där det inte finns någon konkret brottsmisstanke,
och åtgärderna avses vidtas i brottsförebyggande syfte. Husrannsakan
och kroppsvisitation kan i viss utsträckning ske i sådant syfte. Regler
om detta finns i polislagen (1984:387).
En polisman får enligt 19 § andra stycket första punkten nämnda lag
kroppsvisitera en person i den utsträckning det behövs för att söka
efter vapen eller andra farliga föremål som är ägnade att användas vid
brott mot liv eller hälsa, om det med hänsyn till omständigheterna kan
antas att ett sådant föremål kan förklaras förverkat enligt 36 kap. 3
§ brottsbalken. Sistnämnda bestämmelse tar sikte på egendom som ännu
inte kommit till brottslig användning men som ändå bör kunna förverkas
eftersom det typiskt sett rör sig om hjälpmedel vid brott.
Utskottet har tidigare avstyrkt ett motionsyrkande motsvarande det nu
aktuella (bet. 2003/04:JuU14). Utskottet delade motionärernas uppfattning
att det är angeläget att det vidtas åtgärder för att förebygga spridningen
av illegala vapen. Samtidigt ville utskottet påminna om att frågan gäller
gränserna för polisens maktutövning gentemot medborgarna och att
regeringsformen innehåller regler till skydd mot bl.a. kroppsvisitation
och husrannsakan. Enligt utskottet krävdes med andra ord närmare
överväganden innan en förändring genomförs.
Inom Justitiedepartementet har utarbetats en promemoria kallad En ny
möjlighet för polisen att söka efter vapen och andra farliga föremål i
fordon (Ju 2004/5742/PO). Promemorian har remissbehandlats och är för
närvarande föremål för beredning.
Utskottet anser att detta beredningsarbete bör avvaktas. Motion Ju352
i denna del avstyrks följaktligen.
Åtgärder mot terrorism
Utskottets förslag i korthet
Utskottet, som bl.a. hänvisar till pågående utredningsarbete, avstyrker
ett motionsyrkande (v) om att åtgärder som vidtagits i kampen mot
terrorismen skall granskas i förhållande till de mänskliga rättigheterna.

Jämför reservation 9 (v, mp).
I motion Ju317 (v) begärs att de åtgärder som vidtagits i kampen mot
terrorismen skall granskas i förhållande till mänskliga rättigheter.
Enligt motionen tillkommer fler åtgärder i allt högre hastighet, och
alltfler åtgärder som ibland kan tyckas mycket långt från terroristbekämpning
drivs igenom i sakens namn. Motionärerna anger att det i andra EU-länder
gått ännu längre. Det är enligt motionen en mycket olycklig utveckling
att så viktiga frågor som mänskliga rättigheter och integritet kommit
i skymundan i denna process. Det behöver göras en utredning när det
gäller mänskliga rättigheter och terroristlagstiftning i ett brett
perspektiv.
Utskottet har tidigare avstyrkt ett motionsyrkande (fp) om vikten av
att i det straffrättsliga samarbetet inom EU och med andra länder
tillvarata olika rättssäkerhetsaspekter (bet. 2003/04:JuU16). Utskottet
ansåg det som självklart att olika rättssäkerhetsaspekter, såsom skyddet
för de grundläggande fri- och rättigheterna, beaktas och tillvaratas i
det straffrättsliga samarbetet inom EU. I fråga om uppföljning av de
nyligen tillkomna bestämmelserna för att bekämpa terrorism konstaterade
utskottet att regeringen regelmässigt brukar låta utvärdera ny lagstiftning
efter det att den varit i kraft en tid. Utskottet utgick från att detta
kommer att ske även med den aktuella lagstiftningen. Vid detta förhållande
förelåg enligt utskottet inte skäl för riksdagen att göra något särskilt
uttalande i frågan.
Utrikesministern har i en interpellationsdebatt den 22 mars 2005 (prot.
2004/05:94) framhållit att Sverige sedan lång tid drivit frågan om
ökad rättssäkerhet vid användandet av internationella sanktioner, framför
allt sådana som riktar sig mot terrorism.
Integritetsskyddskommittén har bl.a. i uppdrag att när det gäller
intresset av effektivitet i brottsbekämpningen särskilt analysera
förhållandet mellan den totala verkan av befintliga tvångsmedel och
övervakningsmetoder och skyddet för den personliga integriteten.
Utskottet gör samma bedömning som förra året när det gäller regeringens
uppföljning av den aktuella lagstiftningen och tillvaratagandet av de
grundläggande fri- och rättigheterna i det straffrättsliga samarbetet
inom EU. Till detta kommer att det uppdrag som Integritetsskyddskommittén
fått innebär att motionsönskemålen om en utredning i brett perspektiv
när det gäller integritetsskyddsaspekten tillgodoses. Utskottet anser
mot denna bakgrund att det inte finns skäl för riksdagen att göra ett
tillkännagivande till regeringen om en sådan granskning som avses i
motion Ju317 i denna del. Motionsyrkandet avstyrks.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Avslag på propositionen m.m., punkt 1 (mp)
av Leif Björnlod (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1
borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår propositionen. Därmed bifaller riksdagen
motion 2004/05:Ju49 yrkande 1 och avslår motionerna 2004/05:Ju27 yrkande
2, 2004/05:Ju29 yrkande 1 och 2004/05:Ju412 yrkande 18.
Ställningstagande
Enligt 27 kap 18 § rättegångsbalken kan tillstånd till hemlig teleavlyssning
beslutas av rätten när förundersökningen rör ett brott för vilket inte
är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år eller försök,
förberedelse eller stämpling till sådant brott. Tillstånd får även
beslutas när förundersökningen rör ett brott med lägre straffminimum om
det enskilda brottets straffvärde bedöms överstiga fängelse i två
år.
I propositionen föreslår regeringen nu att en annan gräns skall sättas
för inledande av förundersökning med anledning av överskottsinformation
som inhämtas genom tvångsmedel. Regeringen föreslår att förundersökning
skall få inledas bara om det är föreskrivet fängelse i ett år eller
därutöver för brottet och det kan antas att brottet inte föranleder
endast böter eller det finns särskilda skäl, vilka inte närmare
specificerats.
Enligt min mening bör samma gräns gälla både för användningen av hemlig
teleavlyssning och för användning av överskottsinformation som kommit
fram genom tvångsmedlet. Som Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala
universitet framhållit har förslaget fått en onödigt generell räckvidd
och innefattar alltför stora risker för reducerad rättssäkerhet och
omfattande integritetskränkningar.
Användande av överskottsinformation bör alltså förutsätta misstanke om
brott som kan ge två års fängelse, och denna bedömning bör underställas
åklagare, för att förhindra missbruk från brottsbekämpande myndigheters
sida och att den misstänktes, eller någon annans, integritet kränks.
Det framlagda förslaget tillgodoser inte i tillräcklig utsträckning
rättssäkerhets- och integritetsskyddsintressena. Propositionen bör avslås.

2. Begränsning av användningen av överskottsinformation, punkt 2 (m)
av
Jeppe Johnsson (m), Cecilia Magnusson (m) och Hillevi Engström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen antar 27 kap. 23 a § regeringens förslag till lag
om ändring i rättegångsbalken, 6 a § regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1995:1506) om hemlig kameraövervakning samt 21 a §
regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild
utlänningskontroll med de ändringarna att bestämmelserna får den lydelse
som reservanterna föreslår i bilaga 3, lagförslagen 1-3. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Ju47 yrkande 1, bifaller delvis proposition
2004/05:143 i denna del och avslår motion 2004/05:Ju48.
Ställningstagande
Det finns anledning att välkomna det förhållandet att det nu läggs fram
ett förslag till uttrycklig reglering av användningen av överskottsinformation.
Regeringens lagförslag innebär emellertid en onödig begränsning.
Begränsningarna gäller att förundersökning eller motsvarande utredning
som grundar sig på överskottsinformation bara får inledas om brottet
kan föranleda fängelse i ett år eller däröver och det kan antas att
brottet inte föranleder annat än endast böter, eller om det finns
särskilda skäl.
Det finns starka invändningar mot dessa begränsningar. Det bör krävas
tunga skäl för att inskränka principen om fri bevisprövning på detta
sätt. De skäl som regeringen anför är inte helt övertygande. Till detta
kommer att den skyldighet polis och åklagare har att inleda förundersökning
så snart det finns en misstanke om brott skall åsidosätts i dessa fall
men inte i andra fall, vilket ter sig märkligt.
Ett tungt vägande skäl mot den föreslagna begränsningen är vidare
allmänhetens intresse av att brott utreds. Begränsningen torde slå hårdast
mot de brott som drabbar flest människor i vardagen, de s.k. mängdbrotten,
som redan i dag har den allra lägsta uppklarningsgraden. Det skulle
vara direkt stötande om det finns information hos polis och åklagare
som skulle kunna leda till lagföring men som inte får användas. Det
finns som Lagrådet påpekat anledning att anta att den föreslagna
begränsningen har samband med att polisen i nuläget inte har resurser att
utreda mindre allvarliga brott. Den bristande upprustningen av rättsväsendet
får dock aldrig utgöra en ursäkt för att i praktiken tolerera en mängd
vardagsbrott.
Brottsoffrens behov måste stå i centrum för rättspolitiken. Den föreslagna
begränsningen skulle skapa ett irrationellt och ur mångas perspektiv
orättvist rättsväsende. Riksdagen bör med ändring av propositionens
lagförslag i denna del, med bifall till motion Ju47 i denna del och med
avslag på motion Ju48 i denna del anta de lagförslag som finns i bilaga
3 Reservanternas lagförslag under punkterna 1-3, vilka inte innehåller
de nämnda begränsningarna.

3. Begränsning av användningen av överskottsinformation, punkt 2 (kd)
av
Peter Althin (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2
borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar 27 kap. 23 a § regeringens förslag till lag
om ändring i rättegångsbalken med den ändringen att bestämmelsen får
den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3 lagförslag 4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju48, bifaller delvis proposition
2004/05:143 i denna del och avslår motion 2004/05:Ju47 yrkande 1.

Ställningstagande
Propositionen är i stort ett steg i rätt riktning. Utrymmet för att
använda överskottsinformation har emellertid inte begränsats i tillräcklig
mån. Förundersökning eller motsvarande utredning som grundar sig på
överskottsinformation föreslås få inledas bl.a. om det finns särskilda
skäl. De särskilda skälen öppnar för godtycke. Som Juridiska fakultetsnämnden
vid Uppsala universitet anfört är förslaget i denna del för långtgående
med onödigt generell räckvidd och innefattar alltför stora risker för
reducerad rättssäkerhet. Det är angeläget att lagstiftningen ger ett
gott skydd för den enskildes integritet. Hemliga tvångsmedel bör endast
användas med stor försiktighet och på sådant sätt att den enskilde inte
utsätts för onödig skada eller olägenhet. Möjligheten att åberopa
särskilda skäl bör utgå eftersom innebörden av formuleringen särskilda
skäl är svår att förutse och innebär ett stort avsteg från den begränsning
som finns till för att värna den personliga integriteten. Riksdagen bör
därför med ändring av propositionens lagförslag i denna del, med bifall
till motion Ju48 och med avslag på motion Ju47 i denna del anta det
förslag till lydelse av 27 kap. 23 a § rättegångsbalken som finns under
punkt 4 i bilaga 3 Reservanternas lagförslag.

4. Överskottsinformation vid öppna tvångsmedel, punkt 4 (m)
av Jeppe Johnsson (m), Cecilia Magnusson (m) och Hillevi Engström (m).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om överskottsinformation vid öppna tvångsmedel.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju47 yrkande 2.
Ställningstagande
Regeringens förslag gäller endast hemliga tvångsmedel och utelämnar all
information som kan komma fram vid t.ex. brevöppning eller husrannsakan.
Regeringens invändning att den saknar tillräckligt underlag för att
föreslå en generell reglering är inte acceptabel. Det arbete som har
legat till grund för en lagreglering av överskottsinformation borde
självfallet ha inkluderat samtliga tvångsmedel. Såväl rättstillämpningen
som lagstiftningen blir nu ofullständig och haltande. Regeringen bör
snarast initiera en utredning och snarast återkomma till riksdagen med
ett förslag till en generell reglering av användningen av överskottsinformation.
Riksdagen bör med bifall till motion Ju47 i denna del som sin mening
ge regeringen detta till känna.

5. Underrättelse om hemlig övervakning, punkt 5 (v, mp)
av Rolf Olsson (v) och Leif Björnlod (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om underrättelse om hemlig övervakning. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju317 yrkande 3.
Ställningstagande
En person som utsätts för hemliga tvångsmedel kan av naturliga skäl
inte bli underrättad om detta i förhand. Det är emellertid märkligt att
personen i efterhand inte underrättas om övervakningen. Konsekvensen
blir då att endast den som åtalas får veta att en hemlig tvångsåtgärd
vidtagits. Den som är oskyldig förblir emellertid ovetande. För att
förstärka rättssäkerheten bör den som utsätts för hemlig övervakning
meddelas detta efter avslutad förundersökning och därigenom ges möjlighet
att överklaga ett beslut som han eller hon anser felaktigt. Ett felaktigt
beslut skulle kunna innebära en skadeståndsskyldighet för det intrång
i den personliga integriteten som skett. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag till bestämmelser som innebär en plikt att underrätta
personer som utsatts för hemlig övervakning som inte lett till åtgärd
av de rättsvårdande myndigheterna. Riksdagen bör med bifall till motion
Ju317 i denna del som sin mening ge regeringen detta till känna.

6. Rättsmedel vid användning av hemliga tvångsmedel, punkt 6 (mp)
av Leif Björnlod (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om rättsmedel vid användning av hemliga tvångsmedel.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju49 yrkande 2.
Ställningstagande
Enligt artikel 13 i Europakonventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna skall var och en tillerkännas
rätten till effektiva rättsmedel. I rättssäkerhetens namn bör de individer
som blir föremål för hemliga tvångsmedel i efterhand ges rättsliga medel
att kräva upprättelse. Det bör av lagstiftningen framgå en rätt till
ordentligt ideellt skadestånd. En sådan reglering behövs enligt min
mening för att tillgodose Europakonventionens krav på ett effektivt
rättsmedel och är särskilt angeläget vid användning av ett så
integritetskränkande instrument som hemliga tvångsmedel. Regeringen bör
återkomma med ett lagförslag, varigenom medborgaren tillförsäkras det
rättsmedel när det gäller överskottsinformation som är effektivt i
enlighet med artikel 13 i Europakonventionen. Detta bör med bifall till
motion Ju49 i denna del ges regeringen till känna.

7. Buggning, punkt 7 (m, fp, kd, c)
av Peter Althin (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp),
Johan Linander (c), Cecilia Magnusson (m), Hillevi Engström (m) och
Karin Granbom (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om buggning. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2004/05:Ju29 yrkande 2, 2004/05:Ju412 yrkande 15, 2004/05:Ju465 yrkande
8 och 2004/05:Ju489 yrkandena 20 och 21 samt bifaller delvis motion
2004/05:Ju347.
Ställningstagande
Det är viktigt att modern teknik kan användas i bekämpningen av den
allt grövre och alltmer svårutredda brottsligheten. Ett av sätten att
komma åt den organiserade brottsligheten som prövats med framgång i
flera andra länder är hemlig rumsavlyssning, s.k. buggning. Buggning
gör det möjligt att beivra och bekämpa brottslighet som annars är svår
att utreda. Även i Sverige bör det vara tillåtet med buggning. Ett beslut
om buggning måste dock föregås av omsorgsfulla överväganden, och alltid
vägas mot den enskildes intresse av personlig integritet. Reglerna om
när buggning skall få användas måste vara strikta. Buggning skall enligt
vår mening bara få tillämpas vid grov kriminalitet, t.ex. grova
narkotikabrott, mord och människohandel. Åtgärden skall beslutas av domstol
och samma regler, bl.a. i fråga om offentligt ombud, gälla som vid hemlig
teleavlyssning. För att värna om den personliga integriteten måste det
införas bestämmelser om hur polisen skall förfara med överskottsinformation
från avlyssningen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett
lagförslag i enlighet med detta. Riksdagen bör med bifall till motionerna
Ju29, Ju347, Ju 412, Ju465 och Ju489 och delvis bifall till motion Ju347
i här aktuella delar ge regeringen detta till känna.

8. Efterforskning av vapen i brottsförebyggande syfte, punkt 9 (m, fp,
c)
av Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp), Johan Linander (c),
Cecilia Magnusson (m), Hillevi Engström (m) och Karin Granbom (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om efterforskning av vapen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Ju352 yrkande 4.
Ställningstagande
Polisens möjligheter att ta illegala vapen i beslag är begränsade. Enligt
dagens lagstiftning har polisen inte rätt att i förebyggande syfte
kontrollera en bil, utan måste ha tillstånd till husrannsakan av en
åklagare. Detta kräver att misstanke för ett specifikt brott föreligger.
Polisens möjlighet till visitation enligt 19 § polislagen gäller enligt
förarbetena inte fordon. Detta innebär att polisen inte kan ingripa då
de har anledning att misstänka att en person har ett dolt, illegalt
vapen i sin bil.
Möjligheterna för polisen att ingripa måste anpassas till hur de kriminella
agerar. Det är inte acceptabelt att den som innehar ett illegalt vapen
i syfte att begå ett brott ska kunna försvåra polisens ingripande genom
att förvara vapnet i en bil för att sedan hämta det vid behov. Vi anser
att polislagen bör tillåta att polisen söker igenom misstänkta personers
fordon för att kunna beslagta illegala skjutvapen.
Vi anser att det inte behövs någon ytterligare beredning av frågan innan
ett lagförslag läggs fram. Regeringen bör ges i uppdrag att snarast
återkomma till riksdagen med ett lagförslag.

9. Åtgärder mot terrorism, punkt 10 (v, mp)
av Rolf Olsson (v) och Leif Björnlod (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om åtgärder mot terrorism. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Ju317 yrkande 2.
Ställningstagande
I arbetet med att ta fram ny lagstiftning mot terrorism har organisationer
som värnar om mänskliga rättigheter lämnats utanför processen. Fler
åtgärder tillkommer i allt högre hastighet. Alltfler åtgärder drivs
igenom i sakens namn trots att de ibland kan tyckas ligga mycket långt
ifrån terroristbekämpning. I andra EU-länder har utvecklingen gått ännu
längre. Det är en mycket olycklig utveckling att så viktiga frågor som
mänskliga rättigheter och integritet kommit i skymundan i detta sammanhang.
Det är inte möjligt att värna om demokratin genom att inskränka mänskliga
rättigheter. Samtidigt gäller givetvis att det är oundgängligen nödvändigt
att vidta åtgärder för att hindra terroristattentat. De åtgärder som
vidtagits i kampen mot terrorism bör granskas i förhållande till de
grundläggande mänskliga rättigheterna. Regeringen bör tillsätta en
utredning i detta syfte. Riksdagen bör med bifall till motion Ju317 i
denna del som sin mening ge regeringen detta till känna.

Särskilt yttrande

Lagreglering av vissa arbetsmetoder, punkt 8 (v)
Rolf Olsson (v) anför:

Utöver de lagreglerade tvångsmedlen använder sig svensk polis av dolda
kroppsmikrofoner samt inspelning av telefonsamtal där en polis eller
någon polisen anlitat själv deltar i samtalet. Metoderna är inte
lagreglerade och kan strida mot Europakonventionen eftersom de inte har
uttryckligt lagstöd. Svensk polis använder sig också av s.k. pejling
som innebär att en radiosändare i hemlighet fästes på t.ex. en bil för
att ge möjlighet att på avstånd följa fordonets väg. Under vissa
omständigheter skulle även denna metod kunna strida mot bestämmelserna i
Europakonventionen. Det finns anledning att alla dessa arbetsmetoder
regleras i lag. Det bör kunna förutsättas att regeringen återkommer
till riksdagen med ett förslag med denna inriktning när beredningen i
Regeringskansliet fullföljts. Jag har därför valt att inte yrka bifall
till motion Ju317 i denna del.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:143 Överskottsinformation vid användning av hemliga
tvångsmedel m.m.:
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i rättegångsbalken,
lag om ändring i lagen (1995:1506) om hemlig kameraövervakning,
lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll,
lag om ändring i vapenlagen (1996:67).
Följdmotioner
2004/05:Ju47 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1. Riksdagen avslår förslaget till begränsning av rätten att använda
överskottsinformation.
2. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med förslag
till reglering av hur överskottsinformation som åtkommits genom öppna
tvångsmedel skall användas.
2004/05:Ju48 av Peter Althin m.fl. (kd):
Riksdagen avslår kategorin "särskilda skäl" i lagtextens 27 kap. 23 a
§.
2004/05:Ju49 av Leif Björnlod (mp):

1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2004/05:143 om
överskottsinformation vid användning av hemliga tvångsmedel m.m.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utreda medborgarens möjligheter till effektiva
rättsmedel vid användningen av överskottsinformation.
Motioner väckta med anledning av skr. 2004/05:36
2004/05:Ju27 av Peter Althin m.fl. (kd):

2. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen
med förslag till lagstiftning angående hur överskottsinformation skall
hanteras i samband med tillämpning av aktuella tvångsmedel, enligt vad
i motionen anförs.
2004/05:Ju29 av Johan Linander m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att regeringen snarast skall återkomma till riksdagen
med förslag på hur reglering av överskottsinformation skall hanteras i
samband med tillämpning av aktuella tvångsmedel.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att buggning bör tillåtas vid misstanke om brott som
kan föranleda minst fyra års fängelse.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:Ju211 av Sten Tolgfors (m):
Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med förslag till
lagändringar som möjliggör användning av bild- och ljudövervakning i
samband med pågående brott såsom gisslantagningssituationer.
2004/05:Ju212 av Sten Tolgfors (m):
Riksdagen begär att regeringen snarast lägger fram förslag till
lagändringar som möjliggör för polisen att störa ut mobiltelefontrafik i
samband med akuta brottssituationer som bombhot, i enlighet med vad som
i motionen anförs.
2004/05:Ju317 av Lars Ohly m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att alla tvångsmedel som i dag används skall vara
reglerade i lag.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att de åtgärder som vidtagits i kampen mot terrorismen
skall granskas i förhållande till de grundläggande mänskliga rättigheterna.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att det bör införas regler om plikt att underrätta
personer som utsatts för hemlig övervakning, vilken inte lett till åtgärd
av de rättsvårdande myndigheterna.
2004/05:Ju347 av Anders Karlsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om åtgärder mot grövre brottslighet.
2004/05:Ju352 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

4. Riksdagen beslutar om en ändring i polislagen i syfte att ge
poliser möjlighet att genomsöka misstänkta personers fordon i jakt på
illegala vapen, även utan misstanke om att konkret brott begåtts, i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2004/05:Ju412 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om hemlig rumsavlyssning, s.k. buggning.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att lagreglera användningen av överskottsinformation.

2004/05:Ju465 av Olle Sandahl m.fl. (kd):

8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram ett lagförslag med
innebörden att tillåta buggning för att effektivare komma åt den avancerade
kriminaliteten.
2004/05:Ju489 av Johan Linander m.fl. (c):

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att buggning bör tillåtas i Sverige vid misstanke om
grova brott.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att bestämmelser om hur polisen skall förfara med
överskottsinformation från avlyssning bör införas.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag
1. Förslag till lag om ändring i rättegångsbalkenHärigenom föreskrivs
i fråga om rättegångsbalken
dels att 27 kap. 24 § skall ha följande lydelse,
dels att det i balken skall införas en ny paragraf, 27 kap. 23 a §, av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
27 kap.
23 a §Om det vid hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning
har kommit fram uppgifter om ett annat brott än det som har legat till
grund för beslutet om avlyssning eller övervakning, får uppgifterna
användas för att utreda brottet. Förundersökning eller motsvarande
utredning om brottet får dock inledas på grund av dessa uppgifter endast
om1. det är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver för brottet och
det kan antas att brottet inte föranleder endast böter, eller2. det
finns särskilda skäl.Om det har kommit fram uppgifter om förestående
brott, får uppgifterna användas för att förhindra brott.
24 §1Senaste lydelse 1989:650.
En upptagning eller uppteckning som gjorts vid hemlig teleavlyssning
skall granskas snarast möjligt. I fråga om sådan granskning tillämpas
12 § första stycket.
Upptagningar och uppteckningar skall, i de delar de är av betydelse
från utredningssynpunkt, bevaras till dess förundersökningen nedlagts
eller avslutats eller, om åtal väckts, målet avgjorts slutligt. De skall
därefter förstöras. Upptagningar och uppteckningar skall, i de delar de
är av betydelse från brottsutredningssynpunkt, bevaras till dess
förundersökningen har lagts ned eller avslutats eller, om åtal väckts,
målet har avgjorts slutligt. I de delar upptagningarna och uppteckningarna
är av betydelse för att förhindra förestående brott skall de bevaras så
länge det behövs för att förhindra brott. De skall därefter förstöras.
Trots vad som sägs i andra stycket får brottsutredande myndigheter
behandla uppgifter från upptagningar och uppteckningar i enlighet med
vad som är särskilt föreskrivet i lag.
_________________
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1506) om hemlig
kameraövervakningHärigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1506) om hemlig
kameraövervakning
dels att 7 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6 a §, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 a §Om det vid hemlig kameraövervakning har kommit fram uppgifter om
ett annat brott än det som har legat till grund för beslutet om övervakning,
får uppgifterna användas för att utreda brottet. Förundersökning eller
motsvarande utredning om brottet får dock inledas på grund av dessa
uppgifter endast om1. det är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver
för brottet och det kan antas att brottet inte föranleder endast böter,
eller2. det finns särskilda skäl.Om det har kommit fram uppgifter om
förestående brott, får uppgifterna användas för att förhindra brott.
7
§
En upptagning som gjorts vid hemlig kameraövervakning skall granskas
snarast möjligt. I fråga om sådan granskning tillämpas 27 kap. 12 §
första stycket rättegångsbalken.
Upptagningar som saknar betydelse från utredningssynpunkt skall förstöras
omedelbart efter det att de har granskats. Upptagningar skall, i de
delar de är av betydelse från utredningssynpunkt, bevaras till dess
förundersökningen har lagts ned eller avslutats eller, om åtal väckts,
målet har avgjorts slutligt. De skall därefter omedelbart
förstöras. Upptagningar som saknar betydelse från brottsutredningssynpunkt
skall
förstöras omedelbart efter det att de har granskats. Upptagningar skall,
i de delar de är av betydelse från brottsutredningssynpunkt, bevaras
till dess förundersökningen har lagts ned eller avslutats eller, om
åtal väckts, målet har avgjorts slutligt. I de delar upptagningarna är
av betydelse för att förhindra förestående brott skall de bevaras så
länge det behövs för att förhindra brott. De skall därefter omedelbart
förstöras.Trots vad som sägs i andra stycket får brottsutredande
myndigheter behandla uppgifter från upptagningar i enlighet med vad som är
särskilt föreskrivet i lag
----------------
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.

3. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild
utlänningskontrollHärigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:572) om särskild
utlänningskontroll
dels att 22 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 21 a §, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
21 a §Om det vid hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning
har kommit fram uppgifter om ett brott som inte är av betydelse för det
ändamål som har föranlett avlyssningen eller övervakningen, får uppgifterna
användas för att utreda brottet. Förundersökning eller motsvarande
utredning om brottet får dock inledas på grund av dessa uppgifter endast
om1. det är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver för brottet och
det kan antas att brottet inte föranleder endast böter, eller2. det
finns särskilda skäl.Om det har kommit fram uppgifter om förestående
brott, får uppgifterna användas för att förhindra brott.
22 §1Senaste lydelse 1993:612.
En upptagning eller uppteckning som har gjorts vid hemlig teleavlyssning
skall granskas snarast möjligt. Granskningen får utföras endast av rätten,
Rikspolisstyrelsen, en polismyndighet eller en åklagare. Om upptagningen
eller uppteckningen innehåller något som inte är av betydelse för det
ändamål som har föranlett avlyssningen, skall den i denna del omedelbart
förstöras efter granskningen. En upptagning eller uppteckning som har
gjorts vid hemlig teleavlyssning skall granskas snarast möjligt.
Granskningen får utföras endast av rätten, Rikspolisstyrelsen, en polismyndighet
eller en åklagare.Om upptagningen eller uppteckningen innehåller något
som inte är av betydelse för det ändamål som har föranlett avlyssningen,
skall den i denna del omedelbart förstöras efter granskningen. I fråga
om brott eller förestående brott som inte är av betydelse för det ändamål
som har föranlett avlyssningen skall dock 27 kap. 24 § andra och tredje
styckena rättegångsbalken tillämpas.
En försändelse eller någon annan handling som omfattas av tillstånd
enligt 20 § får inte närmare undersökas, öppnas eller granskas av någon
annan än rätten, Rikspolisstyrelsen, en polismyndighet eller en åklagare.
En sådan handling skall undersökas snarast möjligt. När undersökningen
har slutförts, skall en försändelse som finns hos ett befordringsföretag
tillställas den till vilken försändelsen är ställd och en annan handling
återlämnas till den hos vilken handlingen påträffats, om den inte tas
i beslag.
-------------------
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.

4. Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67)Härigenom föreskrivs
att 11 kap. 1 § vapenlagen (1996:67) skall ha följande lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag
11 kap.
1 § 1Senaste lydelse 2000:348.
Regeringen får meddela föreskrifter om att
a) denna lag eller vissa föreskrifter i lagen skall tillämpas även i
fråga om andra föremål än sådana som anges i 1 kap. 2 och 3 §§, om
föremålen är särskilt ägnade att användas vid brott mot någons liv, hälsa
eller personliga säkerhet,
b) anslagsenergin eller utgångshastigheten hos en projektil från ett
skjutvapen skall understiga ett visst värde för att vapnet skall anses
vara effektbegränsat enligt 2 kap. 1 §,
c) bestämmelserna om tillstånd i 2 kap. 1 § inte skall gälla innehav av
skjutvapen som lämnats över från staten till
- statliga tjänstemän eller personer som tillhör det militära försvaret,
räddningstjänsten eller polisväsendet,
- den som för statens räkning tillverkar krigsmateriel, eller
- frivilliga försvarsorganisationer,
d) tillstånd skall krävas för överföring av skjutvapen eller ammunition
från Sverige till ett annat land,
e) den som avser att föra ut ett skjutvapen från Sverige eller lånar ut
ett skjutvapen till någon som är fast bosatt i ett annat land och inte
skall använda vapnet endast i Sverige, skall anmäla detta till
polismyndigheten, och om att
f) denna lag inte skall gälla i fråga om skjutvapen och ammunition som
en företrädare för en annan stats myndighet medför vid tillfällig
tjänstgöring i Sverige f) denna lag inte skall gälla i fråga om skjutvapen
och ammunition som en företrädare för en annan stats myndighet medför
vid tillfällig tjänstgöring i Sverige eller vid resa för tjänsteändamål
genom Sverige.
-------------------
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.

Bilaga 3
Reservanternas lagförslag
1. Förslag till lydelse av 27 kap. 23 a § rättegångsbalken enligt
reservation 2

Utskottets förslag Reservanternas förslag
27 kap.
23 a §
Om det vid hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning har kommit
fram uppgifter om ett annat brott än det som har legat till grund för
beslutet om avlyssning eller övervakning, får uppgifterna användas för
att utreda brottet. Förundersökning eller motsvarande utredning om
brottet får dock inledas på grund av dessa uppgifter endast om1. det är
föreskrivet fängelse i ett år eller däröver för brottet och det kan
antas att brottet inte föranleder endast böter, eller2. det finns
särskilda skäl.Om det har kommit fram uppgifter om förestående brott, får
uppgifterna användas för att förhindra brott. Om det vid hemlig
teleavlyssning eller hemlig teleövervakning har kommit fram uppgifter om
ett annat brott än det som har legat till grund för beslutet om avlyssning
eller övervakning, får uppgifterna användas för att utreda brottet.Om
det har kommit fram uppgifter om förestående brott, får uppgifterna
användas för att förhindra brott.
2. Förslag till lydelse av 6 a § lagen (1995:1506) om hemlig kameraövervakning
enligt reservation 2
Utskottets förslag Reservanternas förslag
6 a §
Om det vid hemlig kameraövervakning har kommit fram uppgifter om ett
annat brott än det som har legat till grund för beslutet om övervakning,
får uppgifterna användas för att utreda brottet. Förundersökning eller
motsvarande utredning om brottet får dock inledas på grund av dessa
uppgifter endast om1. det är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver
för brottet och det kan antas att brottet inte föranleder endast böter,
eller2. det finns särskilda skäl.Om det har kommit fram uppgifter om
förestående brott, får uppgifterna användas för att förhindra brott. Om
det vid hemlig kameraövervakning har kommit fram uppgifter om ett annat
brott än det som har legat till grund för beslutet om övervakning, får
uppgifterna användas för att utreda brottet.Om det har kommit fram
uppgifter om förestående brott, får uppgifterna användas för att förhindra
brott.

3. Förslag till lydelse av 21 a § lagen (1991:1572) om särskild
utlänningskontroll enligt reservation 2
Utskottets förslag Reservanternas förslag
21 a §
Om det vid hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning har kommit
fram uppgifter om ett brott som inte är av betydelse för det ändamål
som har föranlett avlyssningen eller övervakningen, får uppgifterna
användas för att utreda brottet. Förundersökning eller motsvarande
utredning om brottet får dock inledas på grund av dessa uppgifter endast
om1. det är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver för brottet och
det kan antas att brottet inte föranleder endast böter, eller2. det
finns särskilda skäl.Om det har kommit fram uppgifter om förestående
brott, får uppgifterna användas för att förhindra brott. Om det vid
hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning har kommit fram
uppgifter om ett brott som inte är av betydelse för det ändamål som har
föranlett avlyssningen eller övervakningen, får uppgifterna användas
för att utreda brottet.Om det har kommit fram uppgifter om förestående
brott, får uppgifterna användas för att förhindra brott.
4. Förslag till lydelse av 27 kap. 23 a § rättegångsbalken enligt
reservation 3
Utskottets förslag Reservanternas förslag
27 kap.
23 a §
Om det vid hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning har kommit
fram uppgifter om ett annat brott än det som har legat till grund för
beslutet om avlyssning eller övervakning, får uppgifterna användas för
att utreda brottet. Förundersökning eller motsvarande utredning om
brottet får dock inledas på grund av dessa uppgifter endast om1. det är
föreskrivet fängelse i ett år eller däröver för brottet och det kan
antas att brottet inte föranleder endast böter, eller2. det finns
särskilda skäl.Om det har kommit fram uppgifter om förestående brott, får
uppgifterna användas för att förhindra brott. Om det vid hemlig
teleavlyssning eller hemlig teleövervakning har kommit fram uppgifter om
ett annat brott än det som har legat till grund för beslutet om avlyssning
eller övervakning, får uppgifterna användas för att utreda brottet.
Förundersökning eller motsvarande utredning om brottet får dock inledas
på grund av dessa uppgifter endast om det är föreskrivet fängelse i ett
år eller däröver för brottet och det kan antas att brottet inte föranleder
endast böter.Om det har kommit fram uppgifter om förestående brott, får
uppgifterna användas för att förhindra brott.