Justitieutskottets betänkande

2004/05:JUU23

Rättsintyg

---

Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:64 Ny
ordning för utfärdande av rättsintyg jämte två med anledning av
propositionen väckta motioner.
I propositionen föreslås en ny lag som syftar till att höja kvaliteten
på de rättsintyg som utfärdas i anledning av brott. Innebörden av den
nya ordningen är att Rättsmedicinalverket skall få huvudansvaret för
verksamheten med utfärdande av rättsintyg. Utfärdande av rättsintyg ska
i huvudsak koncentreras till för uppgiften särskilt kvalificerade läkare.
Rättsintyg skall i regel inhämtas antingen från läkare vid rättsmedicinsk
avdelning inom Rättsmedicinalverket eller från läkare som enligt avtal
med verket åtagit sig att utfärda sådana intyg. Det kommer dock inte
att vara möjligt för dessa läkare att utfärda alla de rättsintyg som
fordras. Även fortsättningsvis kommer således en del rättsintyg att
utfärdas av läkare inom den offentligt bedrivna vården och av läkare i
enskild verksamhet.
Rättsmedicinalverket skall ta ut en avgift för rättsintyg som utfärdas
genom verkets försorg. Vidare ges landstingen rätt att ta ut avgift för
sådana rättsintyg som utfärdas av läkare inom den offentligt bedrivna
vården.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag och avslår
motionerna.
I ärendet finns fyra reservationer (m, kd, c).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Ny ordning för utfärdande av rättsintyg
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om rättsintyg i anledning
av brott. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:64.

2. Skyldighet att tillhandahålla yttrande på begäran av enskild
part
Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju31.
Reservation 1 (kd)

3. Tidsplan för utbildning av läkare
Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju32 yrkande 1.
Reservation 2 (m)

4. Rättsmedicinsk undersökning av barn
Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju32 yrkande 3.
Reservation 3 (m, c)

5. Resurser till Rättsmedicinalverket
Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju32 yrkandena 2 och 4.
Reservation 4 (m)

Stockholm den 8 mars 2005
På justitieutskottets vägnar

Britta Lejon
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Britta Lejon (s), Rolf
Olsson (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice Ask (m), Lennart Nilsson
(s), Helena Frisk (s), Jeppe Johnsson (m), Göran Norlander (s), Torkild
Strandberg (fp), Joe Frans (s), Kerstin Andersson (s), Leif Björnlod
(mp), Christer Erlandsson (s), Hillevi Engström (m), Olle Sandahl (kd),
Viviann Gerdin (c) och Jan Ertsborn (fp).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Inom Justitiedepartementet har promemorian Ny ordning för utfärdande av
rättsintyg (Ds 2003:3) utarbetats. Promemorian innehåller ett förslag
med innebörden att Rättsmedicinalverket anförtros huvudmannaskapet för
rättsintyg och därmed sammanhängande undersökningar. Promemorian har
remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig
i Justitiedepartementet (dnr Ju2003/1394/Å). Därutöver har ett utkast
till lagrådsremiss remissbehandlats. Detta utkast och de remissyttranden
som inkommit finns hos departementet i samma ärende. Lagrådet har
granskat lagförslagen och i allt väsentligt godtagit dessa men har haft
synpunkter på förslaget om informationsskyldighet. Regeringen har
justerat lagförslagen efter Lagrådets synpunkter.
Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en ny ordning och en rättslig reglering för
utfärdande av rättsintyg. Innebörden av den nya ordningen är att
Rättsmedicinalverket skall få huvudansvaret för verksamheten med utfärdande
av rättsintyg i anledning av brott. Rättsmedicinalverket är central
förvaltningsmyndighet för rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och
rättsgenetik med cirka 350 anställda. Verksamheten bedrivs vid tio
avdelningar runtom i landet.
Förslaget innehåller en ny lag om rättsintyg i anledning av brott. Lagen
innehåller de grundläggande bestämmelserna om sådana skriftliga medicinska
utlåtanden av läkare som inhämtas av polismyndighet eller åklagarmyndighet
i syfte att användas i en brottsutredning eller som bevis i en rättegång
i anledning av brott. Vad som sägs i lagen om läkare gäller även tandläkare.

Rättsintyg skall i regel inhämtas antingen från läkare vid rättsmedicinsk
avdelning inom Rättsmedicinalverket eller från läkare som enligt avtal
med verket åtagit sig att utfärda sådana intyg. Även fortsättningsvis
kommer dock en del rättsintyg att utfärdas av annan läkare med tillräcklig
kompetens.
Rättsmedicinalverket skall ta ut en avgift för rättsintyg som utfärdas
genom verkets försorg. Även landstingen ges rätt att ta ut avgift för
sådana rättsintyg som utfärdas av läkare inom den offentligt bedrivna
vården. Betalningsskyldig för avgiften är den myndighet som har beslutat
att inhämta intyget.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.

Utskottets överväganden
Ny ordning för utfärdande av rättsintyg
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ny lag
om rättsintyg i anledning av brott. Jämför reservationer 1-4

Vid utredningar av brott kan det ofta vara av stor betydelse att fastställa
skador på målsägande eller misstänkt gärningsman. Ofta tar polisen
initiativ till att en läkarundersökning sker och att ett intyg över
skadorna på målsägande eller misstänkt gärningsman utfärdas. Sådana intyg
brukar benämnas rättsintyg.
Rättsintygen och de läkarundersökningar som föregår dem fyller en viktig
funktion när det gäller att upptäcka, utreda och lagföra brott men också
för att kunna utesluta att brott har blivit begångna. Genom läkares
undersökningar och rättsintyg kan polis och åklagare få kunskap om de
medicinska fynden talar för eller mot ett påstått händelseförlopp.
Resurskrävande förundersökningar kan i vissa fall läggas ned i ett
förhållandevis tidigt skede då det efter en rättsmedicinsk undersökning
står klart att skadorna är självförvållade. I andra fall ligger
rättsintyget delvis till grund för åklagarens beslut om att väcka åtal. I
rätten fyller rättsintyget en viktig funktion som bevismedel. Med stöd
av rättsintyget kan rätten få t.ex. frågan om omfattningen av och orsaken
till en skada hos målsäganden belyst. Rättsintyget kan således utgöra
en del av grunden för en fällande dom i ett brottmål, men det kan också
leda till en friande dom. Även vid rättens bedömning av brottsrubriceringen
och skadeståndsfrågan kan rättsintyget ha betydelse.
Med rättsintyg brukar avses ett av läkare avgivet skriftligt utlåtande
rörande en levande person.
I den promemoria som ligger till grund för propositionen redovisas en
översyn av ordningen för utfärdande av rättsintyg. Inom ramen för den
gjordes dels en inventering av tidigare studier om rättsintygens kvalitet,
dels en undersökning om synen på rättsintygens kvalitet bland representanter
för rättsväsendet. I promemorian konstateras att kvaliteten på de
rättsintyg som utfärdas inom hälso- och sjukvården inte alltid motsvarar
de krav som bör ställas på sådana intyg. Kritiken mot intygen var av
olika slag. Den avsåg såväl sakliga som språkliga brister, brister i
enhetlig struktur och även sådant som långa handläggningstider och höga
kostnader.
För närvarande finns ingen myndighet som särskilt ansvarar för och leder
verksamheten med utfärdande av rättsintyg. Det innebär att det inte
heller finns någon myndighet som har ett sammanhållet och övergripande
ansvar för frågor om utbildning, fortbildning och kvalitetssäkring. Den
situation som råder i dag är enligt regeringens mening inte tillfredsställande.
I propositionen föreslås därför en ny lag som reglerar bl.a. inhämtande
av rättsintyg och utlämnande av uppgifter som behövs för att utfärda
ett sådant intyg samt avgifter och ersättning för rättsintyg.
Utskottet anser att det är bra och naturligt att Rättsmedicinalverket
får det övergripande ansvaret för verksamheten med utfärdande av rättsintyg.
Med tanke på det starka intresse som rättsväsendet har av korrekta och
tydligt utformade rättsintyg ser utskottet med tillförsikt fram mot de
positiva effekter som denna nyordning kan förväntas få. Utskottet
välkomnar också att verksamheten med utfärdande av rättsintyg ges en
rättslig reglering. Utskottet föreslår att riksdagen bifaller propositionen.

Skyldighet att tillhandahålla yttrande på begäran av enskild part
I motion Ju31 (kd) föreslås att Rättsmedicinalverket skall åläggas en
skyldighet att tillhandahålla yttranden i rättsmedicinska frågor även
på begäran av enskild part. Enligt motionärerna kan nuvarande regler
angående den misstänktes eller hans försvarares möjligheter att på
begäran få kompletteringar utförda (23 kap. 18 § rättegångsbalken) inte
ersätta möjligheten att få svar direkt från Rättsmedicinalverket. Även
den i artikel 6 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna fastslagna rätten till en rättvis
rättegång talar, enligt vad som anförs i motionen, för en sådan möjlighet.

Enligt förslaget - som utskottet nyss tillstyrkt - gäller lagen rättsintyg
som inhämtas av polismyndighet eller åklagarmyndighet i syfte att
användas i en brottsutredning eller som bevis i en rättegång i anledning
av brott. Enligt rättegångsbalken finns möjlighet för rätten att självmant
föranstalta om bevisning (35 kap. 6 § rättegångsbalken). De intyg som
en domstol kan begära in med stöd av den regeln omfattas dock inte av
den föreslagna regleringen. Någon skyldighet att på begäran av en enskild
person utföra undersökningar och utfärda rättsintyg finns inte i den
nya lagen.
Frågan om Rättsmedicinalverket även skall tillhandahålla yttranden på
begäran av enskild har berörts under ärendets beredning (prop. s. 18).
Enligt vad utskottet inhämtat från Justitiedepartementet har det inte
bedömts som möjligt att ta upp denna fråga redan i detta sammanhang.
Frågan är dock alltjämt aktuell och föremål för beredningsarbete inom
departementet.
Utskottet anser att det pågående beredningsarbetet inte bör föregripas.
Motion Ju31 bör därför avslås av riksdagen.
Tidsplan för utbildning
I motion Ju32 (m) anförs att Rättsmedicinalverket bör åläggas att
upprätta en tidsplan för utbildning av rättsläkare och konsultläkare.
Rättsmedicinalverket skall enligt 2 § förordningen (1996:613) med
instruktion för Rättsmedicinalverket särskilt svara för bl.a. rättsmedicinska
obduktioner och andra rättsmedicinska undersökningar samt rättsmedicinsk
medverkan i övrigt på begäran av domstol, länsstyrelse, allmän åklagare
eller polismyndighet. Det ligger således inom ramen för en inom
Rättsmedicinalverket anställd rättsläkares arbetsuppgifter att utföra
undersökningar och utfärda rättsintyg. Rättsintyg utfärdas dels av dessa
rättsläkare, dels av andra läkare som antingen är anställda inom den
offentligt bedrivna hälso- och sjukvården eller är privatpraktiserande.
Endast ca 20 % av alla utfärdade rättsintyg utfärdas av rättsläkare,
som har särskild kompetens och erfarenhet för uppgiften. De brister som
har kunnat konstateras i fråga om de rättsintyg som utfärdas i dag är
enligt propositionen huvudsakligen hänförliga till att de läkare som
utfärdar majoriteten av intygen saknar tillräcklig utbildning och
erfarenhet för uppgiften.
Utskottet har inhämtat att Rättsmedicinalverket för närvarande har 23
rättsläkare anställda som specialister. Vidare har man 11 underläkare
som är under utbildning. Enligt den bemanningsnorm som tagits fram i
ärendet är verkets bedömning att den rättsmedicinska verksamheten med
nuvarande uppdrag behöver 30-35 specialister i rättsmedicin.
Enligt den promemoria som ligger till grund för propositionen beräknas
Rättsmedicinalverket därutöver ha behov av att kontraktera 110-120 läkare
för att utfärda rättsintyg.
Från Rättsmedicinalverket har vidare inhämtats att ett projekt för
rekrytering av läkare som verket avser att kontraktera för att utfärda
rättsintyg har satts igång. De beräknas genomgå utbildning under hösten
2005. Av propositionen (s. 54) framgår att det bedömts som angeläget
att den nya ordningen för utfärdande av rättsintyg skall träda i kraft
så snart som möjligt. Med hänsyn till att det erfordras viss tid för
att rekrytera läkare och att genomföra utbildning har det dock inte
bedömts som möjligt att låta lagen träda i kraft tidigare än den 1
januari 2006.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att det
utbildas tillräckligt många läkare som kan utfärda rättsintyg. Utskottet
kan också konstatera att ikraftträdandet av den nya lagen anpassats
efter behovet av att hinna utbilda och rekrytera läkare. Utskottet anser
att detta får anses vara en tillräcklig tidsplan. Motion Ju32 bör avslås
i denna del.
Rättsmedicinsk undersökning av barn
I motion Ju32 (m) anförs att alla barn som utsatts för våldsbrott skall
genomgå rättsmedicinsk undersökning.
Om ett barn som utsatts för våldsbrott skall genomgå en rättsmedicinsk
undersökning eller om annan utredning är tillräcklig är i dag en fråga
för förundersökningsledaren att avgöra. För att få undersöka ett barn
krävs därtill, om barnet inte nått en sådan mognad att det kan avgöra
saken själv, samtycke av vårdnadshavaren eller av en särskilt förordnad
företrädare för barnet. Någon ändring i denna ordning föreslås inte i
propositionen.
Utskottet utgår från att beslut om rättsmedicinsk undersökning av barn
fattas när det är befogat. Utskottet har inget underlag för att föreslå
en ordning som innebär att det skulle vara obligatoriskt med en sådan
undersökning i dessa fall. Motion Ju32 bör i denna del avslås.
Kostnaden för genomförandet m.m.
I motion Ju32 (m) anförs att Rättsmedicinalverket skall åläggas tydliga
mål för att öka antalet rättsmedicinska undersökningar och att
Rättsmedicinalverket måste tillföras resurser för att genomföra reformen.
Det är i allmänhet polismyndigheterna som beslutar om att rättsintyg
skall inhämtas. På grundval bl.a. av enkätsvar från landets polismyndigheter
uppskattas att antalet utfärdade rättsintyg uppgår till ca 9 000 per år.
Av dessa beräknas i den nya ordningen rättsläkare svara för 2 000, de
av Rättsmedicinalverket kontrakterade läkarna för 5 600 och sjukhusens
akutmottagningar m.fl. för resterande 1 400. Enligt den nya ordningen
beräknas därmed antalet rättsintyg som utfärdas genom Rättsmedicinalverkets
försorg öka till omkring 7 600.
Verkets kostnad för ett rättsintyg grundat på en undersökning uppgår i
genomsnitt till ca 3 000 kr, medan kostnaden för rättsintyg som utgörs
av yttrande över patientjournal eller annan dokumentation uppgår till
ungefär hälften. Kostnaderna för verkets verksamhet med utfärdande av
rättsintyg efter genomförandet av förslagen uppskattas till totalt 15,
6 miljoner kronor. I beloppet ingår bl.a. fortbildning och IT-stöd.
Verksamheten föreslås blir avgiftsfinansierad.
Utskottet noterar att antalet rättsintyg som Rättsmedicinalverket
utfärdar beräknas öka. Hur många som vid varje tillfälle bör utfärdas är
emellertid en fråga som måste besvaras med utgångspunkt i vilket behov
som finns. Rättsintygen är ett medel i det brottsbekämpande arbetet,
inte ett självständigt mål. Utskottet utgår från att regeringen i sin
styrning av Rättsmedicinalverket formulerar verksamhetsmål som bidrar
till att minska brottsligheten och öka tryggheten. Motion Ju32 i denna
del bör avslås av riksdagen.
När det gäller frågan om att Rättsmedicinalverket bör tillföras ytterligare
resurser vill utskottet påpeka att tanken med den nya ordningen är att
verksamheten skall avgiftsfinansieras. Det är således beställaren av
intygen som kommer att påverkas i kostnadshänseende. I sammanhanget
vill utskottet erinra om att Rättsmedicinalverket för år 2005 ges ett
engångstillskott om 10 miljoner kronor för att möta den ökade efterfrågan
på Rättsmedicinalverkets tjänster med bibehållen kvalitet (bet.
2004/05:JuU1 s. 146).
Utskottet vill dock uppehålla sig ytterligare något kring de kostnader
som lagförslaget beräknas medföra. Förslaget innebär att polisens årliga
sammanlagda kostnader för rättsintyg kommer att uppgå till knappt 17
miljoner kronor, en ökning med 8 miljoner kronor jämfört med kostnaderna
år 2001. Det anförs i propositionen att 4 miljoner kronor avses bli
förda från Rättsmedicinalverkets anslag till anslaget för polisorganisationen.
Nettokostnadsökningen för polisen beräknas årligen uppgå till fyra
miljoner kronor. Ett antal remissinstanser har dock bedömt att de totala
kostnaderna för reformen har underskattats. Regeringen anför att de å
andra sidan synes ha bortsett från de vinster för rättskedjans myndigheter
som den nya ordningen medför. Regeringen gör bedömningen att kostnadsökningarna
är tämligen begränsade och skall finansieras med tilldelade medel inom
utgiftsområdet.
Utskottet konstaterade i budgetbetänkandet att det kan förutsättas att
polisen i framtiden i större utsträckning än i dag kommer att begära
att rättsintyg utfärdas. Utskottet ansåg då att de bedömningar som
dittills gjorts rörande polisens merkostnader kunde diskuteras. Bedömningarna
gick ut på att merkostnaderna kunde finansieras genom omfördelningar
inom utgiftsområdet. Utskottet känner sig fortfarande tveksamt till
detta. Utskottets tveksamhet hänger samman med att det framstår som
osäkert om reformen medför några effektivitetsvinster på andra håll än
inom polisen och åklagarorganisationen. Utskottet vill här inskärpa
vikten av att polismyndigheterna inte av ekonomiska skäl underlåter att
inhämta den bästa bevisningen. Ekonomiska överväganden bör inte avgöra
om rättsintyg skall inhämtas eller ej. Det är enligt utskottets mening
inte heller försvarligt att välja att endast inhämta journaluppgifter
i fall då ett rättsintyg skulle ge ett bättre och mer fullständigt
underlag. Utskottet utgår från att det anförda beaktas i det kommande
budgetarbetet. Med det anförda föreslår utskottet att motion Ju32 i
denna del avslås av riksdagen.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Skyldighet att tillhandahålla yttrande på begäran av enskild part,
punkt 2 (kd)
av Olle Sandahl (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om skyldighet att tillhandahålla yttranden på
begäran av enskild part. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju31.

Ställningstagande
Vi befarar att rättssäkerheten kan komma att sättas ur spel om det inte
införs en skyldighet för Rättsmedicinalverket att tillhandhålla yttranden
i rättsmedicinska ärenden även på begäran av enskild part. För närvarande
kan den misstänkte eller hans försvarare på begäran få kompletteringar
utförda (23 kap. 18 § rättegångsbalken). Detta kan enligt vår mening
inte ersätta möjligheten att få svar direkt från Rättsmedicinalverket.
Även den i artikel 6 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna fastslagna rätten till en
rättvis rättegång talar för en sådan möjlighet. Då beredningsunderlag
för närvarande saknas bör regeringen återkomma till riksdagen med ett
förslag till en sådan ordning. Detta innebär att vi ställer oss bakom
motion Ju31.

2. Tidsplan för utbildning av läkare, punkt 3 (m)
av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Hillevi Engström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om en tidsplan för utbildning av läkare som skall
utfärda rättsintyg. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju32 yrkande
1.
Ställningstagande
Vi anser att det, för att lagstiftningen skall få ett tydligt genomslag,
krävs att en plan upprättas för att öka tillgången på rättsläkare och
utbildade kontrakterade läkare inom Rättsmedicinalverket. Regeringen
bör därför uppdra åt Rättsmedicinalverket att presentera en sådan. Planen
bör innehålla uppgifter om i vilken utsträckning verket anser att det
behövs en ökad utbildning av rättsläkare för att säkra framtida behov.
Vi ställer oss alltså bakom motion Ju32 i denna del.

3. Rättsmedicinsk undersökning av barn, punkt 4 (m, c)
av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m), Hillevi Engström (m) och
Viviann Gerdin (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om att barn som utsatts för våldsbrott alltid
skall genomgå rättsmedicinsk undersökning. Därmed bifaller riksdagen
motion 2004/05:Ju32 yrkande 3.
Ställningstagande
Vi anser att när det gäller våldsbrott mot barn skall rättsmedicinsk
undersökning som regel genomföras. Det är nödvändigt dels därför att
bevisläget är så svårt, dels därför att barns skador kan se annorlunda
ut än skadorna hos en vuxen. Högre krav vad det gäller barn leder till
bättre underlag för domstolarna, som ofta ställs inför mycket svåra
överväganden när det gäller brott mot barn. Regeringen bör ges i uppdrag
att utreda vilka författningsändringar som kan behövas för att tillgodose
vad vi nu anfört. Vi ställer oss därmed bakom motion Ju32 i denna del.

4. Resurser till Rättsmedicinalverket, punkt 5 (m)
av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Hillevi Engström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om att Rättsmedicinalverket måste tillföras
resurser bl.a. för att utföra fler rättsmedicinska undersökningar. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju32 yrkandena 2 och 4.
Ställningstagande
Vi känner stark oro för att de resurser som Rättsmedicinalverket förfogar
över inte kommer att räcka för att klara de nya uppgifter som åläggs
myndigheten. Vi anser att ett ökat antal rättsmedicinska levandeundersökningar
har en påtaglig effekt på riksdagens och regeringens mål att öka
lagföringen. Om rättsintygen i praktiken skall kunna få en ökad tyngd i
bevishänseende bör målet även vara att få fler rättsläkare. Rättsläkarna
skall nu också tas i anspråk för att utbilda de läkare som Rättsmedicinalverket
åläggs att kontraktera. Rättsmedicinalverket måste således tillföras
resurser. Detta bör regeringen ges i uppdrag att beakta i det fortsatta
budgetarbetet. Vi ställer oss bakom motion Ju32 i denna del.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:64 Ny ordning för utfärdande av rättsintyg :
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
rättsintyg i anledning av brott.
Följdmotioner
2004/05:Ju31 av Peter Althin m.fl. (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en skyldighet för Rättsmedicinalverket att tillhandahålla
yttranden i rättsmedicinska ärenden även på begäran av enskild part.
2004/05:Ju32 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Rättsmedicinalverket skall åläggas att upprätta
en tidsplan för utbildning av rättsläkare och konsultläkare.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Rättsmedicinalverket skall åläggas tydliga mål
avseende ökning av antalet rättsmedicinska undersökningar.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att barn som utsatts för våldsbrott alltid skall
genomgå en rättsmedicinsk undersökning.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Rättsmedicinalverket måste tillföras resurser.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag