Finansutskottets betänkande
2004/05:FIU27
Marknadsmissbruk
Sammanfattning
Finansutskottet behandlar i betänkandet regeringens proposition 2004/05:142
Marknadsmissbruk. Regeringen föreslår en ny lag om straff för
marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument. Lagen genomför bl.a.
EG-direktivet om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan
(marknadsmissbruksdirektivet). Syftet med marknadsmissbruksdirektivet är
att säkerställa finansmarknadernas integritet i EU och höja investerarnas
förtroende för dessa marknader.
Marknadsmissbruk omfattar
insiderhandel,
obehörigt röjande av insiderinformation och
otillbörlig marknadspåverkan.
Regeringen föreslår att förbuden mot insiderhandel och röjande av
insiderinformation ska gälla för alla som har tillgång till insiderinformation,
oavsett hur och i vilken egenskap personen har fått tillgång till
informationen. Det straffbara området utvidgas också genom att redan
försök till insiderhandel blir straffbart, liksom oaktsamt röjande av
insiderinformation. Det nya brottet otillbörlig marknadspåverkan täcker
flera fall än det nuvarande otillbörlig kurspåverkan genom att brottet
inte behöver begås i själva handeln utan också kan begås t.ex. genom
spridande av falska rykten. En annan viktig skillnad är att det nya
brottet inte kräver att gärningsmannen har haft s.k. direkt uppsåt, dvs.
handlat i avsikt att otillbörligt påverka kursen. Det kravet har ofta
gett upphov till bevissvårigheter för åklagarna.
Vidare föreslås att företag som ger ut analyser och investeringsförslag
som är riktade till allmänheten och som gäller finansiella instrument
måste se till att presentationen är saklig och rättvisande och att
företaget redovisar alla eventuella intressen eller intressekonflikter
som företaget kan ha med avseenden på de finansiella instrument som
behandlas. Syftet med dessa regler är bl.a. att hindra att denna typ av
information till allmänheten används för otillbörlig marknadspåverkan.
Regeringen föreslår vissa ändringar i lagen om anmälningsskyldighet för
vissa innehav av finansiella instrument. Förbudet mot korttidshandel
ersätts med ett generellt förbud för vissa personer med insynsställning
att handla med bolagets aktier under trettio dagar före varje delårsrapport.
Möjligheterna att upptäcka och beivra marknadsmissbruk föreslås ökas bl.
a. på följande sätt. Alla börsbolag ska fortlöpande föra förteckningar
över alla personer som arbetar för dem och som har tillgång till
insiderinformation. Förteckningarna ska uppdateras så snart förhållandena
ändras. Det införs också en skyldighet att rapportera misstänkta fall
av marknadsmissbruk till Finansinspektionen. När en person som arbetar
för ett bolag har handlat med bolagets aktier ska det alltså framgå av
förteckningen om personen vid den tidpunkten hade tillgång till
insiderinformation.
Den nya lagen och övriga lagförslag föreslås träda i kraft den 1 juli
2005.
Inga motioner har väckts med anledning av regeringens förslag.
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag och föreslår att riksdagen
antar regeringens lagförslag.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
En ny lag om marknadsmissbruk
Riksdagen antar de av regeringen framlagda förslagen till
1. lag om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument.
3. lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,
4. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,
5. lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet,
6.
lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella
instrument,
7. lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa
innehav av finansiella instrument.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:142 i denna del.
Stockholm den 19 maj 2005
På finansutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s),
Mikael Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia
Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Mats Odell (kd), Lars Bäckström (v),
Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Bo Bernhardsson (s), Christer
Nylander (fp), Roger Tiefensee (c), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m),
Agneta Gille (s) och Yvonne Ruwaida (mp).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I proposition 2004/05:142 Marknadsmissbruk föreslår regeringen att
riksdagen antar regeringens förslag till bl.a. lag om straff för
marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument. Regeringens förslag
återges i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2.
Ingen motion har väckts i ärendet.
För att uppnå en lagteknisk samordning mellan förslagen i den här
aktuella propositionen 2004/05:142 och i proposition 2004/05:144 har
finansutskottet till justitieutskottet överlämnat ett lagförslag i
proposition 2004/05:142, nämligen punkt 2 avseende ändring i sekretesslagen
(1980:100). Denna lag är också föremål för ändringsförslag i proposition
2004/05:144 Internationell rättslig hjälp i brottmål: Tillträde till
2000 års EU-konvention m.m, som riksdagen ska besluta om senare under
våren 2005 (bet. 2004/05:JuU33).
Bakgrund
Gällande regler
I dag finns reglerna om marknadsmissbruk samlade i insiderstrafflagen
och lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella
instrument (anmälningsskyldighetslagen). Lagarna trädde i kraft den 1
januari 2001. Den första lagstiftningen i Sverige som syftade till att
motverka insiderhandel kom till i början av 1970-talet genom lagen om
registrering av aktieinnehav. Den innebar en skyldighet för vissa
personer att anmäla innehav av vissa aktier m.m. till Värdepapperscentralen.
Ett direkt förbud mot insiderhandel infördes först år 1985. Lagstiftningen
har därefter stegvis utvecklats för att motverka marknadsmissbruk.
Förbudet mot insiderhandel motiveras i allmänhet med att det är viktigt
med ett stort förtroende för värdepappersmarknadens funktionssätt för
att kunna behålla en gynnsam utveckling av marknaden (se t.ex. prop.
1990/91:42 s. 38).
Personer med insynsställning i marknadsnoterade bolag är skyldiga att
anmäla sina innehav av aktier m.m. i bolaget till ett register som är
offentligt. Syftet med anmälningsskyldigheten är dels dess betydelse
för kontrollen av handelsförbudets efterlevnad, dels dess avhållande
effekt.
Övervakningen av att reglerna i insiderstrafflagen följs sker genom ett
samarbete mellan Finansinspektionen, marknadsplatserna, värdepappersinstituten
och Ekobrottsmyndigheten.
Marknadsmissbruksdirektivet
EG-direktivet om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan
(marknadsmissbruksdirektivet) ersätter 1989 års insiderdirektiv.
Finansmarknaderna
har utvecklats och förändrats mycket sedan insiderdirektivet antogs. EU
antog därför i december 2002 ett nytt direktiv om insiderhandel och
marknadsmissbruk. Direktivet innebär att harmoniseringen ökar av
insiderlagstiftningen inom EU och medför i flera avseenden en mer omfattande
reglering än den som finns i dag. Medlemsstaternas lagstiftning visar
betydande olikheter. Direktivet innebär i huvudsak en utvidgning av
bestämmelserna i insiderdirektivet samt en reglering på europeisk nivå
av otillbörlig marknadspåverkan. Med otillbörlig marknadspåverkan avses
att en aktör bl.a. genom transaktioner, handelsorder eller informationsspridning
ger falska eller vilseledande signaler till värdepappersmarknaden om
tillgång, efterfrågan eller pris på finansiella instrument. Otillbörlig
marknadspåverkan är således ett vidare begrepp än otillbörlig kurspåverkan
enligt insiderstrafflagen och påminner närmast om brottsbalkens
bestämmelser om svindleri. En annan nyhet är att direktivets räckvidd inte
är begränsad till transaktioner som genomförs på en marknadsplats eller
genom en yrkesmässigt verksam mellanhand, utan även omfattar direkta
transaktioner mellan två parter. Däremot är direktivets räckvidd på det
sättet begränsad i jämförelse med insiderstrafflagen, att direktivets
bestämmelser i stort sett bara gäller aktier som är godkända för handel
på en reglerad marknad och instrument som är relaterade till sådana
aktier. Förbuden i direktivet gäller såväl fysiska som juridiska personer.
Utöver definitioner och förbud innehåller direktivet även bestämmelser
som syftar till att förebygga marknadsmissbruk samt att underlätta
upptäckt och utredning av sådant missbruk. Bland dessa bestämmelser kan
nämnas en skyldighet för emittenter av finansiella instrument att så
snabbt som möjligt offentliggöra insiderinformation, liksom en skyldighet
för personer som yrkesmässigt utför transaktioner med finansiella
instrument att anmäla misstankar om insiderhandel och otillbörlig
marknadspåverkan till den behöriga myndigheten. Direktivet innehåller vidare
bestämmelser om skyldighet för personer i ledande ställning att anmäla
vissa innehav av finansiella instrument och om offentliggörande av anmäld
information.
Varje medlemsstat ska utse en central behörig administrativ myndighet
som är ansvarig för att se till att bestämmelser som antas enligt
direktivet efterlevs.
Utskottets överväganden
En ny lag om marknadsmissbruk
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bl.a. en ny lag om straff
för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument. Det innebär
bl.a. att förbuden mot insiderhandel och röjande av insiderinformation
ska gälla för alla som har tillgång till insiderinformation, oavsett
hur och i vilken egenskap personen har fått tillgång till informationen.
Det straffbara området utvidgas också genom att redan försök till
insiderhandel blir straffbart.
Finansutskottet tillstyrker också att företag som ger investeringsförslag
till allmänheten och som gäller finansiella instrument måste se till
att presentationen är saklig och rättvisande. Utskottet tillstyrker
vidare förslaget att förbudet mot korttidshandel ersätts med ett generellt
förbud för vissa personer med insynsställning att handla med bolagets
aktier under trettio dagar före varje delårsrapport. Utskottet tillstyrker
att lagförslagen ska träda i kraft den 1 juli 2005. Förslaget innebär
att EG-direktivet om marknadsmissbruk införlivas i svensk lagstiftning.
Propositionen
En ny lag om marknadsmissbruk
Regeringen föreslår att de nya bestämmelserna om straff för marknadsmissbruk
tas in i en ny lag som ersätter gällande insiderstrafflag.
Regeringen anför bl.a. att de nya reglerna om insiderbrotten och
otillbörlig marknadspåverkan inte innebär några radikala förändringar. Den
uppläggning av lagtexten som regeringen har funnit lämpligast innebär
att de flesta av paragraferna i insiderstrafflagen ändras och att alla
ändrade paragrafer får ny beteckning. Regeringen föreslår därför mer av
praktiska skäl, i stället för ändringar i insiderstrafflagen, en ny lag
om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella
instrument.
Personkretsar
Regeringen föreslår att nuvarande reglering som innebär att insiderstrafflagens
uppdelning i personkretsar tas bort. Förbudet att handla själv eller
råda andra föreslår regeringen i stället ska omfatta alla som förfogar
över insiderinformation, oavsett i vilken egenskap och på vilket sätt
de har fått del av informationen
Regeringen anför att de personer som kan fällas till ansvar för
insiderbrott i dag är uppdelade i tre olika personkretsar i insiderstrafflagen.
Enligt marknadsmissbruksdirektivet ska den som förfogar över
insiderinformation som t.ex. ledande befattningshavare och anställd förbjudas
att utnyttja insiderinformationen vid handel med finansiella instrument.
Denna grupp brukar i Sverige kallas den första personkretsen och finns
tillsammans med den andra personkretsen, aktieägare som förfogar över
insiderinformation, reglerad i insiderstrafflagen. Av
marknadsmissbruksdirektivet
framgår att samma förbud ska tillämpas på andra personer som har
insiderinformation när dessa insett eller bort inse att det var fråga om
insiderinformation. I Sverige finns motsvarande bestämmelse i 3 §
insiderstrafflagen, och denna grupp brukar kallas den tredje personkretsen.
Regeringen anför vidare att kretsen av personer som omfattas av de
olika förbuden i insiderlagstiftningen successivt har utvidgats. Tiden
är nu enligt regeringen mogen att slå fast som en generell princip att
ingen får handla på insiderinformation. Regeringen föreslår därför att
uppdelningen i personkretsar avskaffas och att reglerna omfattar var
och en som har insiderinformation.
Att utnyttja insiderinformation
Regeringen föreslår att nuvarande formulering av förbudet mot insiderhandel
behålls med det tillägget att den som har insiderinformation som består
i vetskap om egen brottslig verksamhet ska omfattas av bestämmelserna.
Regeringen anser således att dagens utformning av förbudet mot insiderhandel
bör behållas och att den som "får" insiderinformation ska omfattas av
bestämmelsen. Regeringen anför att avsikten med marknadsmissbruksdirektivet
är att även vetskap om egen brottslig verksamhet ska omfattas av förbudet
att utnyttja insiderinformation för att handla med finansiella instrument.
Det bör därför enligt regeringen göras ett tillägg i lagen med innebörden
att bestämmelserna även ska omfatta den som har insiderinformation som
består i vetskap om egen brottslig verksamhet.
Vårdslöst insiderförfarande
Regeringen föreslår att ansvar för vårdslöst insiderförfarande ska
inträda redan vid oaktsamhet. Regeringen anför att enligt gällande
insiderdirektiv skulle medlemsstaterna föreskriva bl.a. förbud att handla
och råda för den som "med full insikt i förhållandena" förfogade över
insiderinformation. Utgångspunkten i marknadsmissbruksdirektivet är
enligt regeringen att förbudet ska gälla den som "insett eller borde ha
insett" att den information som innehas är insiderinformation. Det
innebär enligt regeringens tolkning att vid bedömningen av vad någon
insett eller borde ha insett ska hänsyn tas till vad en normal och
förnuftig person skulle ha insett eller borde ha insett med hänsyn till
omständigheterna.
Regeringen föreslår - således för att bestämmelserna ska vara förenliga
med direktivet och dess skärpning av synen på insiderhandel - att
reglerna ändras så att straffbarhet inträder redan vid oaktsamhet med
avseende på att det varit fråga om insiderinformation. Regeringen anför
att samhällets attityd mot förfaranden som har inslag av marknadsmissbruk
har skärpts.
Försöksbrott
Regeringen föreslår att straffansvar införs för försök till insiderbrott
och grovt insiderbrott. Regeringen anför som skäl att enligt
marknadsmissbruksdirektivet ska även försök att förvärva och avyttra finansiella
instrument med utnyttjande av insiderinformation förbjudas. Försök till
insiderbrott har hittills inte varit straffbart i Sverige.
Röjandeförbudet
Regeringen föreslår att röjandeförbudet ska omfatta alla som uppsåtligen
röjer information som han eller hon inser eller borde inse är
insiderinformation utom i de fall då röjandet sker som ett normalt led i
fullgörande av tjänst, verksamhet eller åliggande.
När bestämmelsen om röjandeförbudet infördes ansågs det vara för omfattande
att införa ett generellt förbud (se prop. 1999/2000:109 s. 56). Regeringen
föreslår nu för att den svenska bestämmelsen om obehörigt röjande av
insiderinformation ska vara förenlig med direktivet att den kompletteras
så att dels alla som har tillgång till insiderinformation omfattas,
dels straffbarhet inträder redan när en person insett eller bort inse
att det är fråga om insiderinformation.
Förbudet mot otillbörlig marknadspåverkan
Regeringen föreslår att ett nytt brott, otillbörlig marknadspåverkan,
ersätter brottet otillbörlig kurspåverkan och kan begås genom vilseledande
order och transaktioner eller på andra sätt, t.ex. genom spridande av
falsk eller vilseledande information.
Regeringen föreslår vidare att för otillbörlig marknadspåverkan ska
också den dömas som vid handel på värdepappersmarknaden eller annars
förfar på ett sätt som han eller hon borde inse är ägnat att påverka
marknadspris m.m.
Regeringen anför som skäl att det straffbara området enligt nuvarande
bestämmelse om otillbörlig kurspåverkan behöver utvidgas till att omfatta
även åtgärder som vidtas utanför värdepappersmarknaden men som får
inverkan där - t.ex. spridande av medvetet missvisande
investeringsrekommendationer
- för att bestämmelsen ska överensstämma med marknadsmissbruksdirektivet.
Regeringen anför vidare att det nuvarande kravet på avsikt bör tas
bort eftersom marknadsmissbruksdirektivet kräver ingripande vid oaktsamhet
i viss utsträckning. Den som påverkar kursen fast han eller hon inser
eller borde inse att agerandet sänder vilseledande signaler till marknaden,
kan dömas för otillbörlig marknadspåverkan även om det yttersta syftet
med hans eller hennes agerande är ett annat. Med otillbörlighet får
enligt regeringen förstås sådana förfaranden som inte har något legitimt
syfte och som är vilseledande eller kursmanipulativa.
Offentliggörande av insiderinformation
Regeringen föreslår att emittenternas löpande informationsplikt inträder
redan då en ansökan om inregistrering eller notering lämnats in till en
börs eller auktoriserad marknadsplats. En skyldighet för börser och
auktoriserade marknadsplatser att vägra inregistrering eller notering
vid allvarliga överträdelser införs till följd av detta.
Regeringen föreslår vidare att röjande av kursrelevant information till
utomstående medför skyldighet att offentliggöra informationen, om inte
mottagaren har tystnadsplikt.
Rapporteringsskyldighet
Regeringen föreslår att värdepappersinstitut, börser och auktoriserade
marknadsplatser snarast ska rapportera till Finansinspektionen om det
kan antas att en transaktion utgör eller har samband med insiderbrott
eller otillbörlig marknadspåverkan. Regeringen föreslår vidare att
Finansinspektionen snarast ska överlämna informationen till åklagare.
Ett företag som har lämnat sådan information får inte röja för kunden
eller någon utomstående att så har skett. Regeringen föreslår också att
den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet åsidosätter
rapporteringsskyldigheten
eller bryter mot meddelarförbudet döms till böter.
Regeringen anför att förslagen överensstämmer med bestämmelser i
marknadsmissbruksdirektivet. Medlemsstaterna ska t.ex. föreskriva att varje
person som yrkesmässigt utför transaktioner med finansiella instrument
utan dröjsmål ska meddela den behöriga myndigheten om personen har skäl
att misstänka att en transaktion utgör insiderhandel eller otillbörlig
marknadspåverkan. Rapportering ska göras utan dröjsmål när uppgiftslämnaren
har blivit medveten om att det finns rimliga skäl för misstanke om
insiderhandel eller otillbörlig marknadspåverkan.
I likhet med penningtvättsbestämmelserna bör enligt regeringen ansvaret
för rapporteringsskyldigheten åvila företaget (se prop. 1998/99:19 s.
62 f.). Skyldigheten enligt penningtvättsbestämmelserna är straffsanktionerad,
och straffansvaret är begränsat så att det i enlighet med principerna
om företagaransvar träffar personer i ledande ställning och personer
som ansvaret delegerats till. Regeringen bedömer att detsamma bör gälla
rapporteringsskyldigheten avseende insiderbrott och otillbörlig
marknadspåverkan.
Bestämmelser om investeringsrekommendationer
Regeringen föreslår att den som yrkesmässigt utarbetar
investeringsrekommendationer
avsedda för spridning till allmänheten ska ange vem som står bakom en
rekommendation, presentera informationen sakligt samt uppge intressen
och intressekonflikter som är ägnade att påverka förtroendet för
rekommendationen. Den som yrkesmässigt sprider sådana rekommendationer som
utarbetats av någon annan ska uppge sig som spridare av en rekommendation,
redovisa gjorda ändringar samt se till att kraven som primärt ställs
på den som utarbetar rekommendationen är uppfyllda.
Bestämmelser om detta föreslår regeringen ska införas i lagen om handel
med finansiella instrument.
Förteckning över personer med tillgång till insiderinformation
Regeringen föreslår att i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav
av finansiella instrument ska införas bestämmelser om att svenska
aktiebolag som gett ut fondpapper
som noterats vid en börs eller auktoriserad marknadsplats eller
som är föremål för handel på en reglerad marknad i en annan stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller
för vilka en ansökan om sådan notering eller upptagande till handel har
lämnats in,
fortlöpande ska föra förteckning över fysiska personer som på grund av
anställning eller uppdrag arbetar för bolaget och som har tillgång till
insiderinformation som rör bolaget.
Regeringen anför att bestämmelsen är ny, och enligt marknadsmissbruksdirektivet
ska det finnas en bestämmelse som bl.a. innebär att det ska upprättas
förteckningar över personer som har tillgång till insiderinformation.
Förteckningen ska ange vem som har tillgång till insiderinformation,
vilken information det är fråga om och när personen fick tillgång till
informationen. Det ska vara fråga om insiderinformation avseende av
bolaget utgivna finansiella instrument. I många fall kan insiderinformation
om ett annat bolags instrument också vara insiderinformation om det
egna bolagets instrument. En större affär mellan två bolag kan vara
insiderinformation avseende båda bolagens aktier, och detsamma gäller
planer på ett offentligt erbjudande om uppköp som är känt hos både det
uppköpande bolaget och målbolaget.
En annan typisk situation där skyldigheten att föra förteckning blir
aktuell är inför bokslutskommunikéer och delårsrapporter där chefer för
ett företags olika avdelningar eller lokala anläggningar har information
om sin egen enhets del i den kommande rapporten, andra ledande
befattningshavare, informationsavdelningen och redovisningspersonal har kanske
kunskap om rapporten i dess helhet. Samtliga dessa ska då tas med i
förteckningen.
Förteckningen ska uppdateras så snart förhållandena ändras. Personer
som förs in i förteckningen ska underrättas om vad detta innebär. De
ska t.ex. informeras om förbudet mot att handla med de finansiella
instrument som informationen avser samt förbudet mot att röja informationen.
Skyldigheten att informera de berörda personerna är sanktionerad med
en avgift.
Regeringen gör den bedömningen att bestämmelsen får både en preventiv
verkan, åtminstone för dem som upptagits i förteckningen, och underlättar
utredningen av misstänkt insiderhandel.
Bolag som omfattas
Regeringen föreslår att det som föreskrivs om aktiemarknadsbolag i lagen
om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument
också ska tillämpas på svenska aktiebolag som gett ut aktier som är
föremål för handel på en reglerad marknad i en annan stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det som föreskrivs om fysiska personer
som har insynsställning i aktiemarknadsbolag ska också tillämpas på
fysiska personer som har insynsställning i sådana bolag som ska jämställas
med aktiemarknadsbolag
Korttidshandelsförbudet
Regeringen föreslår att vissa personer som har insynsställning i ett
aktiemarknadsbolag inför en ordinarie delårsrapport inte får handla med
aktier i bolaget under trettio dagar innan rapporten offentliggörs,
dagen för offentliggörandet inkluderad.
Regeringen anför att nuvarande bestämmelser om korttidshandelsförbudet
allmänt har uppfattats som svårtolkat och relativt lätt att kringgå. I
marknadsmissbruksdirektivet finns inte någon motsvarande bestämmelse.
Regeringen anser dock att nuvarande reglering som innebär en inskränkning
i ledande befattningshavares möjligheter att handla med bolagets aktier
bör behållas. En ny regel bör enligt regeringen utformas på det sättet
att den är effektivare och lättare att tillämpa. Ett alternativ till
dagens korttidshandelsförbud är ett mer generellt förbud att handla med
bolagets aktier under vissa perioder. En naturlig utgångspunkt för en
sådan regel är bolagens rapporteringstillfällen. Det innebär att ledande
befattningshavare kommer att vara förhindrade att göra affärer med aktier
i bolaget under de perioder då dessa typiskt sett kan ha tillgång till
insiderinformation.
Ikraftträdande
Regeringen föreslår att den nya lagen om marknadsmissbruk och övriga
lagförslag ska träda i kraft den 1 juli 2005.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med regeringen att EG-direktivet om marknadsmissbruk
bör införlivas i svensk rätt och tillstyrker därför regeringens förslag
om bl.a. en ny lag om straff för marknadsmissbruk vid handel med
finansiella instrument. Utskottet konstaterar att marknadsmissbruksdirektivet
enligt direktivets bestämmelser skulle ha införlivats senast den 12
oktober 2004. Utskottet tillstyrker att lagförslagen i enlighet med
regeringens förslag ska träda i kraft den 1 juli 2005.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:142 Marknadsmissbruk:
Riksdagen antar regeringens förslag till
lag om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument,
lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,
lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,
lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet,
lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument,
lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa
innehav av finansiella instrument.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag