Tilläggsbudget 1 för 2005 (prop. 2004/05:100)

<div class="sidhuvud_publikation">Finansutskottets betänkande</div><div class="sidhuvud_beteckning">2004/05:FIU21</div><h1>Tilläggsbudget 1 för 2005 (prop. 2004/05:100)</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"><pre>
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i 2005 års ekonomiska
vårproposition om ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya
anslag. De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 1 504 miljoner
kronor och de föreslagna minskningarna uppgår till 1 227 miljoner kronor.
51 anslag inom 22 utgiftsområden berörs av dessa förändringar.
Anslagsförändringarna innebär att anvisade medel ökar med 277 miljoner kronor
netto. Efter de föreslagna åtgärderna uppgår budgeteringsmarginalen i
statsbudgeten för 2005 till 1,1 miljard kronor.
Med anledning av en ny instans- och processordning i utlännings- och
medborgarskapsärenden där överprövningen ska ske i allmänna
förvaltningsdomstolar höjs vissa anslag, bl.a. avseende domstolsväsendet. Vidare
tillstyrker utskottet att regeringen bemyndigas att vidta förberedande
åtgärder och ingå ekonomiska åtaganden för den nya instans- och
processordningen. Utskottet förutsätter samtidigt att de årliga utbetalningarna
med anledning av dessa åtaganden kommer att rymmas inom den beräknade
totala kostnaden för verksamheten i de nya domstolarna på 900 miljoner
kronor per år från 2006.
I samband med behandlingen av förslagen inom ramen för utgiftsområde 5
Internationell samverkan tar utskottet upp frågan om ett anslag på 22
miljoner kronor för samarbete inom Östersjöregionen. Efter förslag i
budgetpropositionen för 2005 beslutade riksdagen att föra upp ett sådant
anslag för att finansiera fortsatt integration och samverkan kring
Östersjön. Regeringen redovisar i vårpropositionen ytterligare information
om anslagets användande. Utskottet föreslår på utrikesutskottets inrådan
att riksdagen godkänner det som regeringen anför.
Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag om olika åtgärder
inom arbetsmarknadspolitiken. Antalet platser i arbetsmarknadsutbildning
ökar med 2 000 under andra halvåret 2005. Reglerna för finansieringsbidrag
vid arbetspraktik ändras. Vidare ändras reglerna för tid i
arbetsmarknadspolitisk
aktivitet samt villkoren för anställningsstöd. Antalet platser i den
kvalificerade yrkesutbildningen bör utökas med ca 1 000 höstterminen
2005 som en del i satsningen för att minska arbetslösheten. Som en del
i satsningen för att minska arbetslösheten planeras också en ettårig,
kompletterande utbildning för invandrade akademiker med start hösten
2005. Vidare ska en ökad satsning göras på särskilda lärarutbildningar.
Anslaget till Jämställdhetsombudsmannen ökas med 2 miljoner kronor för
att bl.a. möjliggöra en utökad tillsyn av arbetsgivare för att motverka
lönediskriminering.
Utskottet delar också regeringens bedömning att särskilda insatser behövs
i de lokala arbetsmarknadsregioner som berörs mest av försvarsomställningen,
dvs. Östersund, Arvidsjaur, Karlstad/Kristinehamn och Gotland. För att
möjliggöra insatser i dessa regioner för ökad konkurrenskraft, hållbar
tillväxt och sysselsättning samt för att möjliggöra omlokalisering av
statliga arbetstillfällen föreslås ett nytt anslag om 200 miljoner kronor.

Bland övriga frågor som behandlas i betänkandet kan nämnas att utskottet
tillstyrker förslag om ökade medel för stöd för skogsbruket efter
stormkatastrofen i södra Sverige i januari 2005. Höjda anslag föranleds
också av flodvågskatastrofen i Asien, som inneburit ökade kostnader bl.
a. för att bistå nödställda svenskar.
Samtliga motionsyrkanden som behandlas i betänkandet avstyrks.
Till betänkandet har fogats sju reservationer och fyra särskilda yttranden
av företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna
och Kristdemokraterna.</pre><pre>
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

1.      Rörlig kredit för handel med fondandelar inom Premiepensionsmyndigheten
Riksdagen
bemyndigar regeringen att för 2005 besluta att den rörliga krediten i
Riksgäldskontoret för att tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov
av likviditet i handeln med fondandelar får uppgå till högst 750 000 000
kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100 punkt 2.
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

2.      Ändrat ändamål för anslaget 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om ändrat ändamål för det
under utgiftsområde 5 Internationell samverkan uppförda ramanslaget
5:11 Samarbete inom Östersjöregionen.
Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

3.      Låneram för beredskapsinvesteringar
Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 låta Socialstyrelsen
disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på
högst 300 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100
punkt 3.
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

4.      Bemyndigande för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde
7 Internationellt bistånd uppförda ramanslaget 8:1 Biståndsverksamhet
göra ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 41 130 000 000 kr efter 2005. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2004/05:100 punkt 4.
Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

5.      Bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden med anledning av en ny
instans- och processordning i utlänningsärenden
Riksdagendels bemyndigar regeringen att vidta förberedande åtgärder
och ingå ekonomiska åtaganden så att en ny instans- och processordning
i utlänningsärenden kan införas den 31 mars 2006,dels godkänner vad
utskottet anfört om belastningen på statsbudgeten till följd av dessa
ekonomiska åtaganden. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition
2004/05:100 punkt 5.
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

6.      Finansieringsbidrag vid arbetspraktik
Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om finansieringsbidrag vid
arbetspraktik. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100 punkt
6.
7.      Tid i arbetsmarknadspolitisk aktivitet
Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om tid i arbetsmarknadspolitisk
aktivitet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100 punkt 7.
8.
Villkor för anställningsstöd
Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om villkor för anställningsstöd.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100 punkt 8 och avslår
motion2004/05:Fi16 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 2.
Reservation 1 (m, fp, kd)
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

9.      Bemyndigande för anslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning uppförda ramanslaget 25:19 Bidrag
till kvalificerad yrkesutbildning besluta om bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter
på högst 950 000 000 kr under 2006 och högst 700 000 000 kr under
perioden 2007-2010. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100
punkt 9.
Utgiftsområde 19 Regional utveckling

10.     Kostnad för utlokalisering av statliga verk
Riksdagen avslår motion2004/05:Fi20 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m).

Reservation 2 (m, fp, kd)
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

11.     Bemyndigande för anslaget 34:11 Statens kärnkraftinspektion:
Kärnsäkerhetsforskning
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde
20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget 34:11 Statens
kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning ingå ekonomiska förpliktelser
i samband med kärnsäkerhetsforskning som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst 38 000 000 kr under perioden 2006-2008.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100 punkt 10.
Utgiftsområde 21 Energi

12.     Bemyndigande för anslaget 35:5 Energiforskning
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde
21 Energi uppförda ramanslaget 35:5 Energiforskning besluta om åtgärder
som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst
546 000 000 kr under 2006 och högst 546 000 000 kr under perioden 2007-2009.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100 punkt 11 och avslår
motion2004/05:Fi14 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 6.
Reservation 3 (fp)

13.     Användning av anslaget 35:8 Ersättning för vissa kostnader vid
avveckling av en reaktor vid Barsebäcksverket
Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde
21 Energi uppförda ramanslaget 35:8 Ersättning för vissa kostnader vid
avveckling av en reaktor vid Barsebäcksverket. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2004/05:100 punkt 12 och avslår motion2004/05:Fi14 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 7.
Reservation 4 (m, fp, kd)
Utgiftsområde 22 Kommunikationer

14.     Investeringsplan för Statens järnvägar
Riksdagen godkänner en investeringsplan för Statens järnvägar i enlighet
med vad regeringen förordar. Därmed bifaller riksdagen proposition
2004/05:100 punkt 13.
15.     Avgifter på nya Svinesundsbron
Riksdagen godkänner att intäkterna från de avgifter som tas ut för
passage över nya Svinesundsbron får disponeras för att betala räntor
och amorteringar på de lån som tagits upp för att finansiera byggandet
av Svinesundsförbindelsen. Därmed bifaller riksdagen proposition
2004/05:100 punkt 14.
16.     Omfinansiering av vissa vägprojekt i storstadsregionerna
Riksdagen godkänner att regeringen under 2005 får besluta om en låneram
i Riksgäldskontoret om högst 12 300 000 000 kr för att omfinansiera
vägprojekt som ingår i de s.k. storstadspaketen i Stockholm och Göteborg
enligt vad regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition
2004/05:100 punkt 15.
17.     Användning av anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling
Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde
22 Kommunikationer uppförda ramanslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100 punkt 16.
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

18.     Ytterligare åtgärder med anledning av stormen
Riksdagen avslår motionerna2004/05:Fi19 av Bengt-Anders Johansson m.fl.
(m, fp, kd, c) yrkandena 1-4,2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl. (kd)
yrkande 14,2004/05:MJ7 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 5 i denna
del,2004/05:MJ8 av Maud Olofsson m.fl. (c) i denna del och2004/05:MJ9
av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 23.
Reservation 5 (m, fp, kd)
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner och landsting

19.     Användning av anslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa
kommuner och landsting
Riksdagen avslår motionerna2004/05:So420 av Maud Ekendahl (m),2004/05:So584
av Ingrid Burman m.fl. (v) och2004/05:So653 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp,
v, c) yrkandena 1-3.

Reservation 6 (m, fp, kd)
Ramar för utgiftsområden samt anslag

20.     Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag
Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar
ändrade och nya anslag i enlighet med efterföljande specifikation i
utskottets förslag till riksdagsbeslut. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2004/05:100 punkt 17 och avslår motionerna2004/05:Fi14 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5 och2004/05:Fi18 av Elizabeth Nyström m.
fl. (m).
Reservation 7 (m)



Stockholm den 31 maj 2005
På finansutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Mikael
Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson
(s), Kjell Nordström (s), Mats Odell (kd), Lars Bäckström (v), Gunnar
Axén (m), Bo Bernhardsson (s), Christer Nylander (fp), Hans Hoff (s),
Tomas Högström (m), Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida (mp) och Tommy
Ternemar (s).



















Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya
anslag 2005
Utskottets förslag överensstämmer med förslaget i propositionen.
Belopp i tusental kronor

UtgiftsområdeAnslag     Belopp enligtstatsbudgeten2005  Förändring avram/anslag
Ny
ram/nyanslagsnivå
1       Rikets styrelse 7 840 222       -68 275 7 771 947
46:2    Justitiekanslern        18 311  1 425   19 736
90:5    Regeringskansliet m.m.  5 436 198       -69 700 5 366 498
2       Samhällsekonomi och finansförvaltning   11 432 140      -29 027 11 403
113
1:5     Statistiska
centralbyrån    437 433 -500    436 933
1:6     Kammarkollegiet 29 667  1 825   31 492
1:11    Statliga tjänstepensioner m.m.  8 220 000       -28 852 8 191 148
2:1     Finansinspektionen      178 401 -1 500  176 901
4       Rättsväsendet   27 296 871      175 075 27 471 946
4:4     Ekobrottsmyndigheten    342 198 1 500   343 698
4:5     Domstolsväsendet m.m.   4 046 980       175 000 4 221 980
4:12    Rättshjälpskostnader m.m.       1 027 957       -1 425  1 026 532
5       Internationell samverkan        1 239 582       150 000 1 389 582
5:4     Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader
för rättsväsendet       4 000   150 000 154 000
6       Försvar samt beredskap mot sårbarhet    44 146 606      -98 800 44 047
806
6:3     Krisberedskapsmyndigheten       144 649 -8 000  136 649
6:4     Styrelsen för psykologiskt försvar      17 467  21 200  38 667
7:5     Krisberedskap   1 747 434       -112 000        1 635 434
7       Internationellt bistånd 22 417 678      -200 000        22 217 678
8:1     Biståndsverksamhet      21 732 194      -200 000        21 532 194
8       Invandrare och flyktingar       6 933 423       89 070  7 022 493
12:1    Migrationsverket        642 505 30 000  672 505
12:2    Mottagande av asylsökande       3 296 162       15 000  3 311 162
12:4    Utlänningsnämnden       149 792 25 000  174 792
12:5    Offentligt biträde i utlänningsärenden  177 027 10 000  187 027
12:6    Utresor för avvisade och utvisade       225 556 9 070   234 626
9       Hälsovård, sjukvård och social omsorg   39 817 525      67 500  39 885
025
13:3    Bidrag till hälso- och sjukvård 269 199 2 500   271 699
16:7    Bilstöd till handikappade       256 000 65 000  321 000
10      Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp    129 691 062     28 852
129
719 914
19:6    Försäkringskassan       7 159 398       28 852  7 188 250
13      Arbetsmarknad   69 313 416      150 000 69 463 416
22:3    Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader    4 540 191
150
000     4 690 191
14      Arbetsliv       1 193 970       0       1 193 970
23:1    Arbetsmiljöverket       648 862 -2 000  646 862
24:1    Jämställdhetsombudsmannen       21 907  2 000   23 907
15      Studiestöd      20 995 726      -199 750        20 795 976
25:2    Studiemedel m.m.        10 402 918      -199 750        10 203 168
16      Utbildning och universitetsforskning    43 867 639      19 750  43 887
389
25:19   Bidrag
till kvalificerad yrkesutbildning       793 181 30 000  823 181
25:39   Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning     245
045     7 000   252 045
25:41   Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning  147 188 5
000     152 188
25:47   Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning      133 226 30
000     163 226
25:75   Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.  287 228 19
750     306 978
25:76   Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor
347
644     8 000   355 644
26:1    Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation    2 522 807
20
000     2 542 807
26:11   Särskilda utgifter för forskningsändamål        211 470 -100 000
111
470
17      Kultur, medier, trossamfund och fritid  8 956 525       4 105   8 960
630
25:3    Bidrag till kontakttolkutbildning       10 104  4 105   14 209
18      Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande      9 139 412
36 400  9
175 812
32:1    Länsstyrelserna m.m.    2 168 221       36 400  2 204 621
19      Regional utveckling     3 496 768       200 000 3 696 768
33:6    Insatser med anledning av försvarsomställningen (nytt ramanslag)
0       200
000     200 000


20      Allmän miljö- och naturvård     3 994 805       -10 000 3 984 805
26:2    Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:
Forskning       299 186 5 000   304 186
34:3    Åtgärder för biologisk mångfald 1 691 197       -15 000 1 676 197
21      Energi  1 396 435       500     1 396 935
35:1    Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader  188 205 1 000   189
205
35:6    Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser       20
000     -500    19 500
22      Kommunikationer 31 666 492      -188 000        31 478 492
36:2    Väghållning och statsbidrag     16 607 522      -66 000 16 541 522
36:4    Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter     11 196 512      -219 000
        10
977 512
36:7    Ersättning till viss kanaltrafik m.m.   62 660  -3 000  59 660
36:12   Rikstrafiken: Trafikupphandling 823 000 100 000 923 000
23      Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar      14 655 991
162
600     14 818 591
26:1    Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:
Forskning och samfinansierad forskning  231 759 5 000   236 759
41:2    Insatser för skogsbruket        221 200 148 000 369 200
43:1    Statens jordbruksverk   308 346 9 600   317 946
24      Näringsliv      3 891 377       20 000  3 911 377
26:2    Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling  1 122 066
20
000     1 142 066
25      Allmänna bidrag till kommuner   57 468 750      -32 850 57 435 900
48:2    Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting   670
050     -200 000        470 050
48:3    Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader     1 600 000       167 150
1
767 150
Summa anslagsförändring på tilläggsbudget               277 150</pre><pre>
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I den ekonomiska vårpropositionen (prop. 2004/05:100, avsnitt 3, punkterna
2-17) föreslår regeringen ändringar på tilläggsbudget. Regeringens
förslag avser ändringar av nivån på 50 anslag inom 21 utgiftsområden. 33
anslag höjs och 17 anslag sänks. Dessutom förs ett nytt anslag upp i
statsbudgeten. Vidare presenterar regeringen 14 förslag till ändringar
i redan beslutade bemyndiganden, ett nytt bemyndigande, ändringar i
anslagsanvändningen respektive andra förändringar med påverkan på
statsbudgeten.
Med anledning av regeringens förslag har 5 motioner väckts. Förslagen
i propositionen och motionerna återges i bilaga 1 till detta betänkande.
En sammanställning av regeringens och partiernas förslag till ändrade
och nya anslag finns i bilaga 2.
Finansutskottet har berett berörda utskott tillfälle att yttra sig över
de förslag i propositionen och motionerna som rör respektive utskotts
område. Yttranden har avlämnats från
utrikesutskottet (2004/05:UU3y),
socialutskottet (protokollsutdrag 2004/05:34),
trafikutskottet (2004/05:TU5y),
miljö- och jordbruksutskottet (2004/05:MJU2y),
näringsutskottet (2004/05:NU2y) och
arbetsmarknadsutskottet (2004/05:AU4y).
Konstitutionsutskottet, justitieutskottet, försvarsutskottet,
socialförsäkringsutskottet, kulturutskottet, utbildningsutskottet och
bostadsutskottet har beslutat att inte avge något yttrande över
tilläggsbudgeten.

Yttrandena återfinns i bilagorna 3-8.
Finansutskottet behandlar i detta sammanhang också 5 motionsyrkanden
från allmänna motionstiden hösten 2004 angående användningen av det
under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner uppförda anslaget
48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting,
vilka har överlämnats från socialutskottet. I betänkandet behandlas
även 4 motionsyrkanden väckta enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med
anledning av händelse av större vikt, vilka i berörda delar har överlämnats
till finansutskottet från näringsutskottet. Dessa motionsyrkanden avser
huvudsakligen statens roll i insatser för skogsbruket efter stormen i
södra Sverige i januari 2005.</pre><pre>
Utskottets överväganden
Inledning
Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på
tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra anslag
och anvisa nya anslag. I 2005 års ekonomiska vårproposition föreslår
regeringen ändrade och nya anslag för statsbudgeten för budgetåret 2005.
De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 1 504 miljoner kronor
och de föreslagna minskningarna uppgår till 1 227 miljoner kronor. 51
anslag inom 22 utgiftsområden berörs av dessa förändringar.
Anslagsförändringarna i regeringens förslag till tilläggsbudget innebär att
anvisade medel ökar med 277 miljoner kronor netto. Efter de föreslagna
åtgärderna uppgår budgeteringsmarginalen i statsbudgeten för 2005 till
1,1 miljard kronor.
Utskottet behandlar punkterna 2-17 i vårpropositionen och motsvarande
förslag i motionerna utgiftsområdesvis.
Under utgiftsområde 5 Internationell samverkan behandlar utskottet, i
enlighet med utrikesutskottets yttrande 2004/05:UU3y, frågan om ändrat
ändamål för anslaget 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen. I utskottets
förslag till riksdagsbeslut behandlas frågan i punkt 2.
Enligt 5 kap. 12 § fjärde stycket riksdagsordningen får beslut om anslag
för löpande budgetår som innebär att en utgiftsram påverkas inte fattas
innan beslut om godkännande av ändrad utgiftsram fattas. I utskottets
förslag till riksdagsbeslut tas således förslagen i vårpropositionen
och motionerna om ändrade ramar och anslag upp i en punkt, punkt 20.
Övriga frågor behandlas som egna punkter i utskottets förslag till
riksdagsbeslut, vilket markeras med en sammanfattningsruta vid respektive
rubrik i betänkandet.
Tilläggsbudget per utgiftsområde
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
46:2 Justitiekanslern
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 18 311 000 kr. Regeringen anser att anslaget 46:2 Justitiekanslern
behöver ökas med 1 425 000 kr eftersom Justitiekanslern fr.o.m. den 1
april 2005 övertar uppgiften från Domstolsverket att vid behov överklaga
beslut om rättshjälp och om ersättning av allmänna medel m.m. som fattas
av domstolar och andra myndigheter (den s.k. talerätten). Finansieringen
föreslås ske genom att det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda
anslaget 4:12 Rättshjälpskostnader m.m. minskas med motsvarande belopp.

Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

90:5 Regeringskansliet m.m.
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 5 436 198 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 90:5 Regeringskansliet
m.m. minskas med 6,2 miljoner kronor för att bidra till att finansiera
ökningen av det under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
uppförda anslaget 6:4 Styrelsen för psykologiskt försvar. Förslaget
föranleds av att Styrelsen för psykologiskt försvar från den 1 juli
2005 avses ta över uppgiften att samordna det svenska samhällets insatser
samt hjälp och stöd till dem som bor och vistas i Sverige och som
drabbats av flodvågskatastrofen i Asien.
Vidare anser regeringen att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. bör
minskas med 18,5 miljoner kronor motsvarande en valutakursvinst för
Utrikesrepresentationen till följd av förändringen av den svenska kronan,
framför allt mot US-dollar. Dessutom föreslår man att anslaget minskas
med 45 miljoner kronor för att bidra till att täcka kostnader med
anledning av flodvågskatastrofen i Asien.
Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.
m. minskas med 69,7 miljoner kronor.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
1:5 Statistiska centralbyrån
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 437 433 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 1:5 Statistiska
centralbyrån minskas med 0,5 miljoner kronor för att bidra till att
finansiera ökningen av det under utgiftsområde 21 Energi uppförda
anslaget 35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

1:6 Kammarkollegiet
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 29 667 000 kr. Regeringen anser att ytterligare kontakttolkar bör
auktoriseras och att rättstolkar behöver examineras under året för att
det ska vara möjligt att tillgodose behovet av kontakttolkar i samband
med den aviserade reformen av instans- och processordningen i utlännings-
och medborgarskapsärenden. Anslaget 1:6 Kammarkollegiet föreslås därför
ökas med 1 825 000 kr. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde
7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 8:1 Biståndsverksamhet
minskas.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

1:11 Statliga tjänstepensioner m.m.
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 8,2 miljarder kronor. Regeringen konstaterar att personalen hos de
allmänna försäkringskassorna den 1 januari 2005 inordnades i det statliga
tjänstepensionssystemet. Av denna anledning tillfördes anslaget 1:11
Statliga tjänstepensioner m.m. medel. Vid beräkningen av beloppet kom
av misstag även medel avseende pensionsersättningar att ingå. Sådana
ersättningar är emellertid en förmån som enligt avtalet om trygghetsförmåner
ska betalas av arbetsgivaren. Anslaget 1:11 Statliga tjänstepensioner
m.m. bör därför minskas med 28 852 000 kr. Regeringen föreslår att
motsvarande medel i stället anvisas på det under utgiftsområde 10 Ekonomisk
trygghet vid sjukdom och handikapp uppförda anslaget 19:6 Försäkringskassan.

Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

2:1 Finansinspektionen
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 178 401 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 2:1 Finansinspektionen
minskas med 1,5 miljoner kronor för att finansiera ökningen av det under
utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 4:4 Ekobrottsmyndigheten.

Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

Rörlig kredit för handel med fondandelar inom Premiepensionsmyndigheten
Utskottets
förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om rörlig kredit för handel
med fondandelar inom Premiepensionsmyndigheten. Därmed tillstyrks punkt
2 i propositionen.
Propositionen
Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta om en rörlig kredit i
Riksgäldskontoret om högst 200 miljoner kronor för att tillgodose
Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar.
Regeringen har erfarit att behovet av rörlig kredit för fondhandel har
ökat kraftigt under 2005, främst till följd av ett ökat antal fondbyten
och ökade värden på pensionsspararnas konton. Härtill kommer att
fondavvecklingar behöver kunna hanteras. Utnyttjandet av den rörliga
krediten varierar kraftigt över året. Behovet har visat sig vara särskilt
stort vid månadsskiften och under vinterhalvåret.
Mot denna bakgrund anser regeringen att krediten behöver höjas och att
den bör få uppgå till högst 750 miljoner kronor. Regeringen avser att
noga följa behovet av rörlig kredit för fondhandel.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 2).
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
4:4 Ekobrottsmyndigheten
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 342 198 000 kr. Regeringen presenterar i propositionen Marknadsmissbruk
(prop. 2004/05:142) förslag till nya regler som ska tillämpas i samband
med handel med finansiella instrument. Bland annat föreslår man att
Ekobrottsmyndighetens ansvar för att utreda marknadsmissbruk ska inträda
tidigare samt att Finansinspektionens ansvar i motsvarande omfattning
ska minska. Förändringen avses träda i kraft den 1 juli 2005. För att
Ekobrottsmyndigheten ska kunna bedriva denna verksamhet effektivt
föreslår regeringen att anslaget 4:4 Ekobrottsmyndigheten ökas med 1,5
miljoner kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 2:1 Finansinspektionen
minskas.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

4:5 Domstolsväsendet m.m.
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 4 046 980 000 kr. I samband med den aviserade reformen av instans-
och processordningen i utlänningsärenden ska Utlänningsnämnden läggas
ned och överprövningen av utlännings- och medborgarskapsärenden ska ske
i allmänna förvaltningsdomstolar. För att täcka kostnaderna för
förberedelserna inför de nya arbetsuppgifterna med den nya instans- och
processordningen bör domstolsväsendets resurser ökas med 120 miljoner
kronor.
Vidare anser regeringen att domstolarna behöver tillföras 55 miljoner
kronor för att täcka kostnader för ytterligare uppgifter i och med att
beslut om färdtjänst och riksfärdtjänst nu kan överklagas genom
förvaltningsbesvär.
Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m.
ökas med 175 miljoner kronor. Finansiering sker genom att det under
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 8:1
Biståndsverksamhet minskas samt genom att de under utgiftsområde 22
Kommunikationer
uppförda anslagen 36:2 Väghållning och statsbidrag och 36:4 Banverket:
Banhållning och sektorsuppgifter minskas.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

4:12 Rättshjälpskostnader m.m.
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 1 027 957 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 4:12 Rättshjälpskostnader
m.m. minskas med 1 425 000 kr för att finansiera ökningen av det under
utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 46:2 Justitiekanslern.

Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader
för rättsväsendet
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 4 miljoner kronor. Regeringen konstaterar att kraftigt ökade kostnader
till följd av flodvågskatastrofen i Asien har uppkommit bl.a. för att
bistå nödställda svenskar i regionen. Därför föreslår man att anslaget
5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader
för rättsväsendet ökas med 150 miljoner kronor. Finansiering sker genom
att anslag inom andra utgiftsområden, främst utgiftsområde 6 Försvar
samt beredskap mot sårbarhet, minskas.

Utrikesutskottets yttrande
Utrikesutskottet tillstyrker i sitt yttrande (UU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utrikesutskottet, regeringens
förslag (punkt 17 i denna del).
Ändrat ändamål för anslaget 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen
om ändrat ändamål för anslaget 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen.
Jämför särskilt yttrande 1 (m, fp).
Bakgrund
I budgetpropositionen för 2005 föreslog regeringen ett nytt anslag på
22 miljoner kronor under utgiftsområde 5 Internationell samverkan, 5:11
Samarbete inom Östersjöregionen, avsett att finansiera fortsatt integration
och samverkan kring Östersjön (prop. 2004/05:1, utg.omr. 5 avsnitt 3.8.
11). Enligt budgetpropositionen skulle huvuddelen av verksamheten
förläggas till en ny Sidaenhet på Gotland. Regeringen beräknade att 20
permanenta tjänster - finansierade över Sidas förvaltningsanslag - skulle
behövas för att bedriva verksamheten.
Utrikesutskottet konstaterade i sin behandling av förslaget att det
inte var uppenbart vari verksamheten inom den nya enheten skulle bestå.
Utrikesutskottet föreslog att riksdagen som villkor för anslagets
utnyttjande skulle föreskriva att regeringen senast i den ekonomiska
vårpropositionen 2005 skulle återkomma till riksdagen med förslag till
mål för verksamheten. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag
(bet. 2004/05:UU1, rskr. 2004/05:91).
Propositionen
Regeringen återkommer i 2005 års ekonomiska vårproposition (avsnitt 6.
6 Sidas profilenhet) till frågan. Regeringen anför att målet för
Östersjöenhetens verksamhet är att skapa förutsättningar för att särskilt
statliga myndigheter, kommuner, regioner och enskilda organisationer i
Sverige ska kunna vidmakthålla, komplettera och utveckla former för
samarbete med främst de nya EU-medlemsländerna i Östersjöområdet.
Verksamheten bör ha sin utgångspunkt i behov och initiativ hos de svenska
aktörerna. Särskild uppmärksamhet avses ges ämnesområden som är viktiga
ur ett bredare regionalt eller nationellt perspektiv och berör fler än
en aktörsgrupp på svensk sida. Det kan avse hanteringen av kollektiva
nyttigheter som vatten, luft, klimat, kustzoner, mark och natur men
också tvärsektoriella problemställningar som migration, brottsbekämpning,
sjösäkerhet, livsmedelssäkerhet, socialtjänst samt hälsoområdet och
smittskydd.
Enheten avses också kunna bidra med medel för mindre insatser (resor,
seminarier och studier) för att möjliggöra samverkan mellan svenska
aktörer och parter i de berörda länderna samt också bidra med initial
finansiering av projekt inom ovan angivna områden.
Utrikesutskottets yttrande
Utrikesutskottet anför i sitt yttrande (UU3y) att även om den av regeringen
i vårpropositionen framlagda målbeskrivningen inte helt uppfyller de
principiella krav riksdagen ställt på hur målen för en verksamhet bör
vara utformade bör den godtas för anslagets vidare utnyttjande under
innevarande budgetår. Sidas verksamhet på Gotland befinner sig i ett
initialskede, men med successivt vunna erfarenheter skapas förutsättningar
för regeringen att i kommande budgetproposition ytterligare tydliggöra
utnyttjandet av anslaget 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen samt att
också i övrigt formulera målen för verksamheten i enlighet med riksdagens
krav.
Utrikesutskottet redovisar vidare vissa överväganden av mera formell
natur. Om användning av statsmedel för skilda behov bestämmer riksdagen
genom budgetreglering. Riksdagen anvisar, enligt 9 kap. 3 § regeringsformen,
anslag till angivna ändamål. Innebörden av detta är att det anvisade
beloppet inte kan ses fristående från det ändamål som riksdagen beslutat.
I föreliggande fall har riksdagen uttryckligen föreskrivit att medlens
vidare utnyttjande förutsätter ett riksdagens förnyade ställningstagande
till ändamålen.
I propositionen framförs emellertid inget yrkande om ställningstagande
till ändamålen med det aktuella anslaget. Det är dock uppenbart att det
är regeringens önskemål att verksamhet för fortsatt integration och
samverkan kring Östersjön bedrivs genom en Sidaenhet på Gotland.
Utrikesutskottet ställer sig i sak positivt till detta.
Utrikesutskottet anser att finansutskottet hos riksdagen bör hemställa
att beslut på tilläggsbudget fattas om ändrat ändamål, enligt vad som
anges i avsnitt 6.6 Sidas profilenhet i propositionen, för anslaget
5:11 Samarbete inom Östersjöregionen inom utgiftsområde 5 Internationell
samverkan.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har inga invändningar mot utrikesutskottets förslag.
Finansutskottet föreslår således att riksdagen godkänner det som anförs
i vårpropositionen (avsnitt 6.6 Sidas profilenhet) om ändrat ändamål
för anslaget 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen inom utgiftsområde 5
Internationell samverkan.
Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
6:3 Krisberedskapsmyndigheten
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 144 649 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 6:3
Krisberedskapsmyndigheten
minskas med 8 miljoner kronor för att bidra till att täcka kostnader
med anledning av flodvågskatastrofen i Asien.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

6:4 Styrelsen för psykologiskt försvar
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 17 467 000 kr. Regeringen tillkallade i januari en kommitté benämnd
Nationellt råd för stöd och samordning till drabbade med anledning av
naturkatastrofen i Asien (dir. 2005:1). Rådet har i uppdrag att verka
för samordning av samhällets insatser samt att hjälpa och stödja dem
som bor och vistas i Sverige och som drabbats av naturkatastrofen i
Asien. Utgifterna för rådet belastar för närvarande det under utgiftsområde
1 Rikets styrelse uppförda anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m.
Rådets nuvarande uppgifter och ansvar för framtida aktiviteter som
behöver genomföras för att stödja de som drabbats av naturkatastrofen
bör enligt regeringens uppfattning hanteras av en förvaltningsmyndighet.
Regeringen avser därför att under 2005 föra över rådets uppgifter till
Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF). Därigenom kan den erfarenhet
utnyttjas som SPF skaffat sig genom att bl.a. vara statens organ för
kontakter med anhöriga till offer för M/S Estonias förlisning och
överlevande.
Ett råd som ska ha motsvarande uppgifter som kommittén ska knytas till
SPF. Rådet avses ha samma sammansättning som nuvarande kommitté. Ordförande
och övriga ledamöter i rådet kommer att utses av regeringen.
Regeringen anser att rådets verksamhet ska finansieras från anslaget
6:4 Styrelsen för psykologiskt försvar, varför anslaget behöver ökas
med 21 210 000 kr. Finansiering sker delvis genom att det under
utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 90:5 Regeringskansliet m.
m. minskas.
Vidare föreslår regeringen att anslaget 7:5 Krisberedskap minskas med
112 miljoner kronor för att bidra till att täcka kostnader med anledning
av flodvågskatastrofen i Asien, bl.a. kostnader för det nu nämnda
Nationella rådet.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

Låneram för beredskapsinvesteringar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om utökat bemyndigande för
Socialstyrelsens låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar.
Därmed tillstyrks punkt 3 i propositionen.
Propositionen
Regeringen har ett bemyndigande att låta Socialstyrelsen disponera en
låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 200
miljoner kronor. Regeringen anser att åtgärder bör vidtas för att stärka
den nationella beredskapen mot en influensapandemi. Bland annat behövs
beredskapslagring av antivirala medel för förebyggande behandling av
personal inom samhällsviktig verksamhet samt för behandling av personer
med hög risk för komplikationer. För att möjliggöra detta behöver
Socialstyrelsens låneram för beredskapsinvesteringar utökas med 100 miljoner
kronor till 300 miljoner kronor. Därför föreslår regeringen att den
bemyndigas att för 2005 låta Socialstyrelsen disponera en låneram i
Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 300 miljoner
kronor.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 3).
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
8:1 Biståndsverksamhet
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 21 732 194 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 8:1 Biståndsverksamhet
minskas med 200 miljoner kronor för att finansiera förberedelser för en
ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden.
2005 års biståndsram om 0,882 % av BNI påverkas enligt regeringen inte
av förslaget.
Utrikesutskottets yttrande
Utrikesutskottet tillstyrker i sitt yttrande (UU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utrikesutskottet, regeringens
förslag (punkt 17 i denna del).
Bemyndigande för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om utökat bemyndigande för
anslaget 8:1 Biståndsverksamhet. Därmed tillstyrks punkt 4 i propositionen.

Propositionen
Regeringen har för detta ändamål ett bemyndigande att göra ekonomiska
åtaganden som efter 2005 medför utgifter om högst 36 235 miljoner kronor.
Regeringen anser att en ökad möjlighet att göra ekonomiska åtaganden
behövs för att uppnå en tillräcklig långsiktighet i det internationella
utvecklingssamarbetet. Ökade utfästelser behöver göras bl.a. till
Världsbankens internationella utvecklingsfond, Globala fonden mot hiv/aids,
malaria och tuberkulos och till Internationella jordbruksutvecklingsfonden.
Därför föreslår regeringen att bemyndigandet att göra ekonomiska
åtaganden som medför utgifter efter 2005 för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet
ökas med 4 895 miljoner kronor till 41 130 miljoner kronor.
Utrikesutskottets yttrande
Utrikesutskottet tillstyrker i sitt yttrande (UU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utrikesutskottet, regeringens
förslag (punkt 4).
Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
Bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden med anledning av en ny
instans- och processordning i utlänningsärenden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att regeringen bemyndigas att vidta förberedande
åtgärder och ingå ekonomiska åtaganden så att en ny instans- och
processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden kan införas den 31
mars 2006. Utskottet förutsätter samtidigt att de årliga utbetalningarna
med anledning av dessa åtaganden kommer att rymmas inom den beräknade
totala kostnaden för verksamheten i de nya domstolarna på 900 miljoner
kronor per år från 2006. Därmed tillstyrks delvis punkt 5 i propositionen.

Propositionen
Riksdagen har givit regeringen som sin mening till känna att regeringen
bör återkomma till riksdagen med förslag till en ny instans- och
processordning i utlänningsärenden (bet. 2001/02:SfU2, rskr. 2001/02:69-70).
Regeringen har nyligen beslutat om en lagrådsremiss: Ny instans- och
processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden. I denna föreslås
bl.a. att Utlänningsnämnden ska avvecklas och att överprövningen av
Migrationsverkets beslut i utlännings- och medborgarskapsärenden i
stället ska ske i migrationsdomstolar och i en Migrationsöverdomstol.
Tre länsrätter ska vara Migrationsdomstolar medan Kammarrätten i Stockholm
ska vara Migrationsöverdomstol. Reformen ska genomföras den 1 januari
2006.
Regeringen aviserar att en proposition angående den nya instans- och
processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden (NIPU) överlämnas
till riksdagen i maj 2005. Reformens ekonomiska konsekvenser kommer att
preciseras närmare i den propositionen och i budgetpropositionen för
2006.
Mot denna bakgrund anser regeringen att ett antal anslag behöver ökas
redan på denna tilläggsbudget. Härutöver behöver en del förberedelser
vidtas som innebär att ekonomiska åtaganden görs för kommande budgetår.
Åtagandena avser anställning av ett mindre antal nyckelpersoner vid de
nya domstolarna. Domare och föredragande i övrigt i migrationsdomstolarna
samt i Migrationsöverdomstolen kommer dock att anställas under förutsättning
att riksdagen beslutar att reformen ska genomföras. Åtagandena avser
också tecknandet av hyreskontrakt för domstolslokaler.
De åtaganden som nu nämnts är nödvändiga för att reformen ska kunna
träda i kraft enligt förslaget i den aviserade propositionen. Därför
föreslår regeringen att man under 2005 får vidta förberedelser och ingå
ekonomiska åtaganden så att NIPU kan införas den 1 januari 2006.
Kompletterande information
Regeringen har den 26 maj 2005 beslutat om propositionen Ny instans-
och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden. I propositionen
föreslås att datum för reformens ikraftträdande senareläggs till den 31
mars 2006. Denna senareläggning påverkar dock endast marginellt det i
vårpropositionen angivna behovet att ingå ekonomiska åtaganden för att
reformen ska kunna träda i kraft enligt förslaget i den aviserade
propositionen. Därmed kvarstår regeringens avsikt, om riksdagen ger sitt
medgivande, att under 2005 ingå ekonomiska åtaganden för kommande
budgetår för att förbereda den aviserade reformen.
De åtaganden som gäller anställning av ett mindre antal nyckelpersoner
(ca 30 stycken) är av avgörande betydelse för att verksamheten vid de
nya domstolarna kan påbörjas direkt i samband med att reformen träder
i kraft. Därför behöver rekryteringsprocessen och anställningsförfarandet
inledas i god tid innan reformen genomförs.
Bemyndigandet omfattar vidare tecknande av hyreskontrakt för domstolslokaler
samt genomförande av ett antal nödvändiga investeringar. Ett antal
specialfastigheter ska hyras och byggas om för att uppnå en hög säkerhetsnivå.
Staten behöver därför teckna hyreskontrakt för en längre tid än vad
som är vanligt i statsförvaltningen (uppemot 20 år jämfört med 5-6 år
för vanliga lokaler).
Det aktuella bemyndigandet syftar till att klargöra vilka åtaganden som
regeringen får ingå fram till dess att riksdagen behandlat regeringens
proposition angående NIPU och beslutat om reformens organisatoriska
utformning samt genomförande. Utan ett bemyndigande av detta slag är
det inte möjligt att genomföra reformen från den 31 mars 2006 eftersom
riksdagsbeslutet om NIPU kan fattas först under hösten 2005. Så snart
riksdagen fattat ett positivt beslut kan kostnaden för de ekonomiska
åtagandena föras på relevanta anslagsposter i statsbudgeten.
Budgetbelastningen under de kommande åren till följd av de åtaganden
som bemyndigandet avser är dock i dagsläget svår att beräkna. Den totala
kostnaden för dessa åtaganden uppskattas för närvarande till drygt
2 miljarder kronor under en 20-årsperiod (eller ca 115 miljoner kronor
per år). Regeringen anger samtidigt i vårpropositionen (avsnitt 6, s.
136-137) att utgifterna för NIPU blir högre än vad som tidigare beräknats.
Utöver tidigare beslutade nivåökningar om 500 miljoner kronor beräknas
ytterligare utgifter på ca 400 miljoner kronor per år under 2006 och
2007 (se även tabell 6.8, s. 140). I beräkningarna ingår en initial
överdimensionering, dels för att hantera de ärenden som domstolarna
övertar från Utlänningsnämnden, dels för att domstolarna tillförs ett
nytt ärendeslag. Man kan anta att de årliga utbetalningarna med anledning
av de aktuella åtagandena kommer att rymmas inom den beräknade årliga
verksamhetskostnaden på ca 900 miljoner kronor från 2006.
Finansutskottets ställningstagande
Med anledning av att reformen av instans- och processordningen i
utlännings- och medborgarskapsärenden nu föreslås genomföras den 31 mars
2006 i stället för den 1 januari 2006 kan utgifterna för 2006 förväntas
bli lägre än vad som beräknats i vårpropositionen. Det är för närvarande
omöjligt att närmare bedöma storleken på denna utgiftsminskning. Regeringen
aviserar dock att man i samband med budgetpropositionen för 2006 avser
att återkomma med förslag till de anslagsförändringar som behövs för
reformens genomförande. Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen
att samtidigt ta upp frågan om hur de medel som i och med reformens
senareläggning inte behövs för att dess finansiering ska återföras till
biståndet.
Finansutskottet delar regeringens uppfattning att reformen är av sådan
vikt att den bör genomföras snarast möjligt. En proposition med förslag
till bl.a. en organisatorisk utformning av reformen förväntas emellertid
lämnas till riksdagen så sent att riksdagsbeslutet inte kan fattas förrän
under hösten 2005. Detta innebär att nödvändiga förberedelser för
reformens genomförande den 31 mars 2006 inte kan dröja till efter riksdagens
beslut i ärendet om den nya processordningen. Därför behöver vissa
ekonomiska åtaganden göras redan innan riksdagen fattar beslut med
anledning av den aviserade propositionen.
Syftet med det aktuella bemyndigandet är att säkerställa att den löpande
verksamheten vid de nya domstolarna ska fungera tillfredsställande från
reformens införandedatum. Regeringen har dock inte i vårpropositionen
angett hur stora belopp som kommer att belasta statsbudgeten till följd
av dessa åtaganden. Som framgår av föregående avsnitt med kompletterande
information har utskottet inhämtat vissa uppgifter om den förväntade
budgetbelastningen. Regeringen avser också att i den kommande
budgetpropositionen presentera nya överväganden om utgifts- och
anslagsförändringar
med anledning av eventuellt ändrade bedömningar som påverkar beräkningen
av reformens ekonomiska effekter.
Utskottet anser att regeringen bör bemyndigas att under 2005 vidta
förberedelser och ingå ekonomiska åtaganden så att NIPU kan införas den
31 mars 2006. Utskottet utgår i sitt ställningstagande från att de årliga
utbetalningarna med anledning av dessa åtaganden kommer att rymmas inom
den totala kostnaden för verksamheten i de nya domstolarna, vilken för
närvarande beräknas till 900 miljoner kronor per år från 2006. Samtidigt
förutsätter utskottet att regeringen senast i budgetpropositionen för
2006 återkommer till riksdagen med en detaljerad beräkning av de
anslagsförändringar som krävs för reformens genomförande.
Med hänvisning till det ovan anförda tillstyrker finansutskottet delvis
regeringens förslag (punkt 5).
12:1 Migrationsverket
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 642 505 000 kr. Regeringen aviserar att Migrationsverket kommer att
få ändrade arbetsuppgifter i samband med den aviserade reformen av
instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden.
För att kunna inleda omställningsarbetet behöver verket redan i år
utökade resurser motsvarande 55 miljoner kronor. Samtidigt minskar antalet
asylsökande i år jämfört med tidigare bedömning. Antalet avgjorda ärenden
kommer därmed att minska. Enligt regeringens bedömning minskar resursbehovet
av detta skäl med motsvarande 25 miljoner kronor.
Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 12:1 Migrationsverket ökas
med 30 miljoner kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde
7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 8:1 Biståndsverksamhet
minskas.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

12:2 Mottagande av asylsökande
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 3 296 162 000 kr. Regeringen bedömer att utgifterna för ersättning
till landstingen för asylsökandes hälso- och sjukvård blir högre än
tidigare beräknat. Därför föreslår man att anslaget 12:2 Mottagande av
asylsökande ökas med 15 miljoner kronor.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

12:4 Utlänningsnämnden
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 149 792 000 kr. Regeringen anser att Utlänningsnämnden behöver ökade
resurser för att så långt möjligt kunna arbeta ned sina ärendebalanser
inför ikraftträdandet av den aviserade reformen av instans- och
processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden. Därför föreslår
man att anslaget 12:4 Utlänningsnämnden ökas med 25 miljoner kronor.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 177 027 000 kr. Regeringen konstaterar att utgifterna för offentligt
biträde i utlänningsärenden har ökat till följd av att beslutskapaciteten
vid Migrationsverket och Utlänningsnämnden har ökat. Därför föreslår
man att anslaget 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden ökas med
10 miljoner kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde
7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 8:1 Biståndsverksamhet
minskas.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

12:6 Utresor för avvisade och utvisade
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 225 556 000 kr. Regeringen konstaterar att antalet verkställda utresor
för personer som avvisats eller utvisats har ökat, vilket lett till
högre utgifter än tidigare beräknat. Därför föreslår man att anslaget
12:6 Utresor för avvisade och utvisade ökas med 9 070 000 kr. Finansiering
sker genom att det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda
anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 269 199 000 kr. Regeringen anser att anslaget 13:3 Bidrag till hälso-
och sjukvård behöver ökas med 2,5 miljoner kronor för att Nätverket för
läkemedelsepidemiologi ska ha möjlighet att även i fortsättningen bedriva
en effektiv verksamhet.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet, som yttrar sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker
regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, regeringens
förslag (punkt 17 i denna del).
16:7 Bilstöd till handikappade
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 256 miljoner kronor. Regeringen anser att anslaget 16:7 Bilstöd till
handikappade bör ökas med 65 miljoner kronor för att förkorta väntetiderna
för bidrag.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet, som yttrar sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker
regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, regeringens
förslag (punkt 17 i denna del).
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
19:6 Försäkringskassan
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 7 159 398 000 kr. Personalen hos de allmänna försäkringskassorna
inordnades från den 1 januari 2005 i det statliga tjänstepensionssystemet.
Det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda
anslaget 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. tillfördes medel för
ändamålet. Vid beräkningen av beloppet kom av misstag även medel avseende
pensionsersättningar att ingå. Sådana ersättningar är en förmån enligt
avtalet om trygghetsförmåner och ska betalas av arbetsgivaren. Därför
föreslår regeringen att anslaget 19:6 Försäkringskassan ökas med 28 852 000
kr. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi
och finansförvaltning uppförda anslaget 1:11 Statliga tjänstepensioner
m.m. minskas.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 4 540 191 000 kr. Regeringen anser att behovet av arbetsmarknadsutbildning
har ökat. Antalet platser i sådan utbildning behöver öka med 2 000 under
andra halvåret 2005. Syftet är att motverka risken för arbetskraftsbrist
och inflationsdrivande flaskhalsar i konjunkturuppgången. Därför föreslår
regeringen att anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga
kostnader ökas med 150 miljoner kronor. Finansiering sker genom att det
under utgiftsområde 15 Studiestöd uppförda anslaget 25:2 Studiemedel m.
m. minskas.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Arbetsmarknadsutskottet välkomnar i sitt yttrande (AU4y) förslaget om
ökning av anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga
kostnader i syfte att öka volymen arbetsmarknadsutbildning och styra
över den från förberedande utbildning till sådan yrkesutbildning som
kan förhindra att det uppstår arbetskraftsbrist och flaskhalsar. Samtidigt
sätter arbetsmarknadsutskottet ifråga om den föreslagna volymökningen
är tillräcklig för att tillgodose de behov av personer med rätt
yrkeskompetens som kan uppstå senare i år. Arbetsmarknadsutskottet konstaterar
dock att regeringen följer utvecklingen och kommer att föreslå ytterligare
åtgärder om det visar sig nödvändigt. Mot denna bakgrund tillstyrker
arbetsmarknadsutskottet regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet finner för egen del inte anledning att göra en annan
bedömning än arbetsmarknadsutskottet. Därmed tillstyrker finansutskottet,
i likhet med arbetsmarknadsutskottet, regeringens förslag (punkt 17 i
denna del).
Finansieringsbidrag vid arbetspraktik
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändrade regler för
finansieringsbidrag vid arbetspraktik. Därmed tillstyrks punkt 6 i
propositionen.

Propositionen
Enligt nuvarande regler som förordades vid riksdagsbehandlingen (bet.
1998/99:AU1, rskr. 1998/99:105) ska arbetsgivare som i dag anordnar
arbetspraktik betala 3 000 kr per månad i finansieringsbidrag till staten.
Syftet med bidraget är att motverka att praktikplatserna tränger undan
ordinarie jobb. Undantag medges i vissa fall i enlighet med vad som
föreskrivs i förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program.
Detta för att påverka arbetsgivarnas vilja att anordna praktik framför
allt för personer som har en svag förankring på arbetsmarknaden.
Regeringen konstaterar att reglerna har inneburit att endast en mycket
begränsad del av arbetsgivarna betalar ett finansieringsbidrag. En
uppföljning från Arbetsmarknadsstyrelsen visar att 94 % av besluten under
perioden april 2003 till mars 2004 innebar undantag från huvudregeln.
Motiven till beslut om undantag har också varit bristfälligt dokumenterade.

För att i konjunkturuppgången motverka risken att praktikplatserna
tränger undan reguljära jobb vill regeringen begränsa undantagen. Därför
föreslår man att samtliga arbetsgivare ska betala ett finansieringsbidrag
om 3 000 kr per månad. Regeringen ser dock fortfarande ett behov av att
säkerställa att reglerna utformas så att även utsatta grupper i tillräcklig
utsträckning ska få praktikplatser. Därför föreslår man att regeringen
även fortsättningsvis ska få föreskriva om vissa undantag från kravet
på att betala finansieringsbidraget. Förslagen bör träda i kraft den 1
juli 2005 och gälla arbetspraktik som påbörjas den 1 juli 2005 eller
senare.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU4y) regeringens
förslag. Samtidigt framhåller arbetsmarknadsutskottet vikten av att de
nya reglerna om finansieringsbidrag inte blir hinder för att inrätta
praktikplatser i kommunerna. Detta mot bakgrund av den ökade arbetslösheten
bland kvinnorna i samband med nedskärningar i kommuner. Arbetsmarknadsutskottet
ser därför det som angeläget att kommunsektorn kan tillföras ytterligare
resurser de närmaste åren.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar arbetsmarknadsutskottets uppfattning att det inte
är tillfredsställande att arbetslösheten ökar bland grupper som har en
svagare eller mer utsatt situation på arbetsmarknaden. Därför ser
finansutskottet positivt på propositionens förslag att regeringen även
fortsättningsvis ska få föreskriva om vissa undantag från kravet att
betala finansieringsbidrag vid arbetspraktik. Finansutskottet förutsätter
att regeringen särskilt bevakar situationen på arbetsmarknaden och vid
behov använder sin föreskrivningsrätt för att säkerställa att några
snedvridningar inte uppkommer till följd av de ändrade reglerna för
finansieringsbidraget.
Mot denna bakgrund tillstyrker finansutskottet, i likhet med
arbetsmarknadsutskottet, regeringens förslag (punkt 6).
Tid i arbetsmarknadspolitisk aktivitet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändrade regler för tid i
arbetsmarknadspolitisk aktivitet. Därmed tillstyrks punkt 7 i propositionen.

Propositionen
Enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program ska
en arbetsmarknadspolitisk insats omfatta heltid och vara längst sex
månader. Endast om det finns särskilda skäl får tiden vara längre och
pågå på deltid. Regeringen har i samband med budgetpropositionen för
2005 aviserat åtgärder för att begränsa och förtydliga undantagsmöjligheterna
i det arbetsmarknadspolitiska regelverket. Som ett led i detta ska
särskilda skäl inte längre utgöra en bedömningsgrund för när en insats
kan pågå under längre tid än i normalfallet eller på deltid. Avsikten
är att uppnå en mer enhetlig tillämpning av reglerna och säkerställa
att så många som möjligt kan få del av insatserna. För vissa av insatserna
finns dock särregler, t.ex. aktivitetsgarantin, prova-på-platser och
ungdomsgarantin. För vissa arbetsmarknadsutbildningar är också kurstiden
längre än sex månader.
Regeringen konstaterar att stöd till start av näringsverksamhet i vissa
delar inte har visat sig användas på avsett sätt. Det minskar effektiviteten
i stödet och riskerar att snedvrida konkurrensen. Uppföljningsrapporter
visar också att en stor andel av dem som fått stöd har haft det under
långa perioder. Mot denna bakgrund anser regeringen att detta stöd endast
bör lämnas längre än sex månader om det är motiverat av sjukdom eller
av att myndighets tillstånd som behövs för verksamheten har blivit
försenat. Svårigheter att inom sex månader nå tillfredsställande lönsamhet
ska därför inte utgöra skäl för förlängning.
Regeringen framhåller även att förutsättningarna för deltagande i program
på deltid bör bestämmas till de fall då tiden motsvarar arbetsutbudet
eller att insatsen kombineras med arbete eller annat program. Förslagen
bör träda i kraft den 1 juli 2005 och gälla insatser som påbörjas den
1 juli 2005 eller senare.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU4y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet,
regeringens förslag (punkt 7).
Villkor för anställningsstöd
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändrade villkor för
anställningsstöd. Därmed tillstyrks punkt 8 i propositionen. Förslaget i
motionen avstyrks. Jämför reservation 1 (m, fp, kd).
Propositionen
Regeringen konstaterar att anställningsstöd har varit framgångsrikt när
det gäller möjligheten för långtidsarbetslösa och långtidsinskrivna att
kunna få ett jobb. Uppföljningar av reglernas tillämpning pekar emellertid
på att användningen av undantagen från tidsgränserna för anställningsstöden
är för vid och i vissa fall felaktig. Detta riskerar att medföra att de
som har de allra största svårigheterna att få ett jobb inte i tillräcklig
utsträckning får del av stöden. Mot denna bakgrund har regeringen i
samband med budgetpropositionen för 2005 aviserat förändringar och
förtydliganden av de undantagsmöjligheter från tidsgränserna som gäller
för att anställningsstöd ska kunna lämnas.
I den aktuella vårpropositionen föreslår regeringen att stödperioderna
förkortas för de stöd som för närvarande utgår under längst tid. Detta
för att stödet i större utsträckning verkligen ska tillfalla dem som är
i störst behov av det. För personer som fyllt 61 år ska dock särskilt
anställningsstöd även fortsättningsvis kunna lämnas under 24 månader.
Vidare
föreslår man att reglerna för det allmänna anställningsstödet ändras så
att villkoret om långtidsarbetslöshet tas bort. Motivet är att det inte
ska skapas felaktiga incitament som innebär att personer inte tar eller
erbjuds kortare jobb eller program eftersom detta bryter arbetslöshetstiden
och gör att de inte uppfyller villkoret för att kunna ta del av stödet.
Avsikten är främst att öka effektiviteten genom att de arbetssökande,
som är i störst behov av stöd för att få ett arbete, får del av insatserna.

Slutligen föreslås en ändring som innebär att undantag när det allmänna
och förstärkta anställningsstödet får utgå under längre tid än vad som
gäller enligt huvudreglerna för respektive stöd begränsas till att endast
avse sjukdom. Övriga nu gällande undantag blir inte längre nödvändiga
eftersom inskrivningstiden inte påverkas av t.ex. tillfällig föräldraledighet.

Regeringen föreslår att förändringarna ska träda i kraft den 1 juli
2005 och gälla anställningar med anställningsstöd som påbörjas den 1
juli 2005 eller senare. Anställningsstöd lämnas som en kreditering av
arbetsgivarnas skattekonto och belastar statsbudgetens inkomstsida.
Motionen
Centerpartiet avvisar i motion Fi16 (yrkande 2) regeringens förslag
beträffande anställningsstöd. Motionärerna kritiserar dagens anställningsstöd
eftersom det endast ges till de arbetslösa som anvisas till olika företag
av arbetsförmedlingen. Dessutom omfattar det en subvention på minst 50
% av lönekostnaden enbart upp till ett tak. Personer med särskilt
anställningsstöd undantas därutöver från lagen om anställningsstöd. Mot
denna bakgrund anser motionärerna att det behövs en större flexibilitet
inom arbetsmarknadspolitiken för att kunna anpassa individuella lösningar
för olika arbetslösa. Denna flexibilitet kan enligt motionärernas mening
uppnås med hjälp av nystartsjobb, ett förslag som stöds av de fyra
borgerliga partierna.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU4y) regeringens
förslag och avstyrker förslaget i motionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet,
regeringens förslag (punkt 8) och avstyrker motion Fi16 (c) yrkande 2.
Finansutskottet vill i detta sammanhang också erinra om att frågan om
utformningen av arbetsmarknadspolitiken diskuteras närmare i betänkandet
om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (bet.
2004/05:FiU20, avsnitt 2.3).
Utgiftsområde 14 Arbetsliv
24:1 Jämställdhetsombudsmannen
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 21 907 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 24:1
Jämställdhetsombudsmannen
ökas med 2 miljoner kronor för att bl.a. möjliggöra en utökad tillsyn
av arbetsgivare för att motverka lönediskriminering. Finansiering sker
genom att anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket minskas med motsvarande belopp.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU4y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet,
regeringens förslag (punkt 17 i denna del).
Utgiftsområde 15 Studiestöd
25:2 Studiemedel m.m.
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 10 402 918 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 25:2 Studiemedel
m.m. minskas med 199 750 000 kr för att finansiera ökningarna av det
under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 22:3 Köp av
arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader samt de under utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslagen 25:19 Bidrag
till kvalificerad yrkesutbildning och 25:75 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 793 181 000 kr. Regeringen anser att antalet platser i den kvalificerade
yrkesutbildningen bör utökas med ca 1 000 höstterminen 2005 som en del
i satsningen för att minska arbetslösheten. Utgifterna för de nya
platserna beräknas till 30 miljoner kronor. Finansiering sker genom att
det under utgiftsområde 15 Studiestöd uppförda anslaget 25:2 Studiemedel
m.m. minskas. Bidrag utbetalas enligt avtal som statsbidrag eller som
särskilda medel till utbildningsanordnare av kvalificerad yrkesutbildning
enligt lagen (2001:239) om kvalificerad yrkesutbildning.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

Bemyndigande för anslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om utökat bemyndigande för
anslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning. Därmed tillstyrks
punkt 9 i propositionen.
Propositionen
Regeringen har för detta ändamål ett bemyndigande att ingå ekonomiska
förpliktelser på högst 1 558 720 000 kr. Regeringen anser att
bemyndiganderamen behöver ökas och omfördelas mellan åren till följd av att
anslaget för och verksamheten inom den kvalificerade yrkesutbildningen
ökas. Därför föreslår man att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2005 för ramanslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning
ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter som uppgår till högst 950 miljoner kronor under 2006
och högst 700 miljoner kronor under perioden 2007-2010.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 9).
Vissa anslag till forskning och forskarutbildning
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för de anslag som redovisas i tabell 1
nedan upptagna ramanslag på sammanlagt 3 425 910 000 kr. I enlighet med
sin bedömning i propositionen Forskning för ett bättre liv (prop.
2004/05:80) anser regeringen att forskning och forskarutbildning vid vissa
lärosäten bör stärkas. Mot denna bakgrund föreslår man att anslagen
till Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Mittuniversitetet
samt Högskolan på Gotland (under anslaget 25:76 Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor) ökas i den omfattning som anges
i tabell 1 nedan. Vidare föreslås att forskningen vid Vetenskapsrådet
stärks med 20 miljoner kronor, varav 10 miljoner kronor avser medicinsk
forskning och 10 miljoner kronor teknisk forskning.
Finansiering av dessa ökningar och höjningen av de under andra utgiftsområden
uppförda anslagen för Forskningsrådet för miljö och areella näringar
och samhällsbyggande samt Verket för innovationssystem sker genom att
anslaget 26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål minskas med
100 miljoner kronor.
Tabell 1. Ökningar av vissa anslag till forskning och
forskarutbildning
Kronor


Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

25:75 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 287 228 000 kr. Som en del i regeringens satsning för att minska
arbetslösheten planeras en ettårig, kompletterande utbildning för
invandrade akademiker med start hösten 2005. Utbildningen ska omfatta 100
helårsstudenter vid Linköpings universitet och Malmö högskola. Vidare
ska en ökad satsning göras på särskilda lärarutbildningar (SÄL). Dessa
riktas mot obehöriga yrkeslärare som är anställda i en kommun och
beräknas totalt omfatta 1 000 platser. Mot denna bakgrund föreslår regeringen
att anslaget 25:75 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.
m. ökas med 19 750 000 kr, vilket motsvarar kostnaden för dessa åtgärder.
Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 15 Studiestöd
uppförda anslaget 25:2 Studiemedel m.m. minskas med motsvarande belopp.

Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett obetecknat
anslag på 10 104 000 kr. Regeringen anser att ytterligare resurser behövs
för utbildning av auktoriserade kontakttolkar och auktoriserade tolkar
med specialutbildning för att tillgodose ett ökat behov av kontakttolkar
i samband med den aviserade reformen av instans- och processordningen
i utlännings- och medborgarskapsärenden. Därför föreslår man att anslaget
25:3 Bidrag till kontakttolkar ökas med 4 105 000 kr. Finansiering sker
genom att det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda
anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Förlängd giltighet för kreditgarantisystemet för ny- och ombyggnad av
bostäder
Propositionen
Ett nytt system för statliga kreditgarantier för lån till ny- och
ombyggnad av bostäder infördes den 15 april 2004 (prop. 2003/04:1 utg.omr.
18, bet. 2003/04:BoU1, rskr. 2003/04:74). Av budgetpropositionen för
2004 framgår att kreditgarantier skulle kunna ställas ut t.o.m. 2006.
Syftet med denna tidsbegränsning var att reglerna skulle samordnas med
de övriga tidsbegränsade bostadspolitiska stöden, främst investeringsbidrag
för anordnande av hyresbostäder och investeringsstimulans för mindre
hyresbostäder och studentbostäder.
Regeringen bedömer nu att det är angeläget att undanröja den olägenhet
som uppstått genom att det inte är möjligt att efter utgången av 2006
samordna de tidsbegränsade investeringsstöden med kreditgarantier. För
att de tidsbegränsade bostadspolitiska instrumenten ska vara tidsmässigt
samordnade bör därför garantisystemet förlängas med två år. Detta betyder
att garantier ska kunna ställas ut till den 31 december 2008. De
tidsbegränsade investeringsstöden gäller nämligen för projekt som påbörjas
före den 31 december 2006 och färdigställs inom två år, medan avtal om
kreditgarantier får tecknas först när ett projekt har färdigställts.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har inga invändningar mot regeringens bedömning att
giltigheten för kreditgarantisystemet för ny- och ombyggnad av bostäder
bör förlängas.
32:1 Länsstyrelserna m.m.
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 2 168 221 000 kr. Regeringen konstaterar att den gemensamma
jordbrukspolitiken inom EU ger en medlemsstat möjlighet att genomföra reformer
under perioden 2005-2007. För att genomföra en reformering av
jordbrukspolitiken i Sverige krävs förberedande arbetsinsatser. Regeringen
anser att länsstyrelserna och Statens jordbruksverk behöver tillföras
ytterligare resurser för detta ändamål. Därför föreslår man att anslaget
32:2 Länsstyrelserna m.m. ökas med 36,4 miljoner kronor.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

Utgiftsområde 19 Regional utveckling
33:6 Insatser med anledning av försvarsomställningen (nytt anslag)
Propositionen
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för
innevarande år. Regeringen anser att särskilda insatser behövs i de
lokala arbetsmarknadsregioner som berörs mest av försvarsomställningen,
dvs. Östersund, Arvidsjaur, Karlstad/Kristinehamn och Gotland. För att
möjliggöra insatser för ökad konkurrenskraft, hållbar tillväxt och
sysselsättning i dessa regioner samt för att möjliggöra omlokalisering
av statliga arbetstillfällen behövs enligt regeringen särskilda medel.

Regeringen föreslår därför att ett nytt anslag för detta ändamål förs
upp på statsbudgeten. Anslaget 33:6 Insatser med anledning av
försvarsomställningen, som föreslås föras upp med 200 miljoner kronor, ska
användas för kostnader för tillväxtfrämjande insatser samt för kostnader
för omlokalisering av statliga arbetstillfällen i de mest berörda
kommunerna. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 25 Allmänna
bidrag till kommuner uppförda anslaget 48:2 Bidrag till särskilda
insatser i vissa kommuner och landsting minskas med motsvarande
belopp.
Motionen
Folkpartiet liberalerna avvisar i motion Fi14 (yrkande 5) regeringens
förslag om att inrätta ett nytt ramanslag för insatser i samband med
försvarsomställningen och anslå 200 miljoner kronor till detta ändamål.

Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU2y) regeringens förslag
och avstyrker förslaget i motionen.
Företrädarna för Folkpartiet liberalerna tillstyrker i en avvikande
mening sitt partis förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, regeringens
förslag (punkt 17 i denna del) och avstyrker motion Fi14 (fp) yrkande
5.
Kostnad för utlokalisering av statliga verk
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionärens förslag med hänvisning till att det är
regeringens avsikt att återkomma till riksdagen med redovisning av
arbetet med utlokalisering av statliga verk från Stockholm samt eventuella
finansieringsfrågor. Jämför reservation 2 (m, fp, kd).
Motionen
I motion Fi20 konstaterar Marietta de Pourbaix-Lundin (m) att regeringen
inte har utrett kostnaden för utlokaliseringen av de statliga verken
med anledning av försvarsomställningen. Samtidigt saknas det en
konsekvensbeskrivning av hur utlokaliseringen påverkar verksamheten i de
berörda verken. Detta innebär enligt motionären att vare sig regeringen
eller riksdagen har kunnat göra en avvägning om pengarna för utlokaliseringen
skulle ha kunnat användas på ett annat och eventuellt mer effektivt
sätt. Därför anser motionären att det är angeläget att regeringen senast
i budgetpropositionen hösten 2005 återkommer till riksdagen med en
fullständig kostnadsanalys av utlokaliseringen av statliga verk från
Stockholm.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet hänvisar i sitt yttrande (NU2y) till en interpellationsdebatt
i början av april 2005 då ansvarigt statsråd, Ulrica Messing, svarade
på en fråga (fr. 2004/05:1365) från Marietta de Pourbaix-Lundin (m) om
totalkostnaden för utlokalisering av jobb från Stockholm. Enligt
statsrådets svar skiljer sig kostnaderna för omlokaliseringarna åt mellan
de olika myndigheterna, liksom deras ekonomiska situation. Därför kommer
varje myndighet att bedömas utifrån sina egna förutsättningar att
finansiera merkostnaden för omlokaliseringen. Den totala kostnaden för
myndigheterna, t.ex. lokal-, löne- och flyttkostnader, kan enligt
statsrådet bedömas först efter genomförda omlokaliseringar. Vidare
informerades om regeringens avsikt att - om behov uppkommer - återkomma
till riksdagen med redovisningar av arbetet med omlokalisering samt
eventuella finansieringsfrågor. Statsrådet framhöll också att
omlokaliseringarna ska ske på ett sådant sätt att verksamheterna långsiktigt
kan fungera med bibehållen kvalitet. Mot denna bakgrund avstyrker
näringsutskottet förslaget i motionen.
Företrädarna för Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna respektive
Folkpartiet liberalerna har i denna del avgivit avvikande meningar.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet avstyrker, i likhet med näringsutskottet, motion Fi20
(m).
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:
Forskning
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 299 186 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 26:2 Forskningsrådet
för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning ökas med
5 miljoner kronor. Förstärkningen avser forskning om hållbar utveckling
i enlighet med regeringens syn på inriktningen av forskningspolitiken,
vilken presenteras i propositionen Forskning för ett bättre liv (prop.
2004/05:80). Finansiering sker genom det under utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning uppförda anslaget 26:11 Särskilda utgifter
för forskningsändamål minskas.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y)
regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet,
regeringens förslag (punkt 17 i denna del).
34:3 Åtgärder för biologisk mångfald
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 1 691 197 000 kr. Regeringen anser att anslaget 34:3 Åtgärder för
biologisk mångfald bör minskas med 15 miljoner kronor för att bidra
till att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 41:2 Insatser
för skogsbruket.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y)
regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet,
regeringens förslag (punkt 17 i denna del).
Bemyndigande för anslaget 34:11 Statens kärnkraftinspektion:
Kärnsäkerhetsforskning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett utökat och förlängt
bemyndigande för anslaget 34:11 Statens kärnkraftinspektion:
Kärnsäkerhetsforskning. Därmed tillstyrks punkt 10 i propositionen.
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 72 728 000 kr. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 20 miljoner kronor under 2006 och högst 18 miljoner
kronor 2007.
För att underlätta genomförande av olika forskningsprojekt behöver
regeringen kunna ingå mer långsiktiga förpliktelser. Man föreslår därför
att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 34:11
Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter
på högst 38 miljoner kronor under perioden 2006-2008.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y)
regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet,
regeringens förslag (punkt 10).
Utgiftsområde 21 Energi
35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
om 188 205 000 kr. Statens energimyndighet är bl.a. ansvarig för
energistatistik. Den årliga statistiken över industrins energianvändning
ingår emellertid i dag som en del av den företagsstatistik som Statistiska
centralbyrån (SCB) ansvarar för. Energimyndigheten är därutöver en stor
användare av statistik om industrins energianvändning. Behovet av att
utveckla och förbättra denna statistik har ökat i och med de krav som
Kyotoprotokollet ställer.
Mot bakgrund av att statistiken om industrins energianvändning är nära
kopplad till Energimyndighetens ansvar för den officiella energistatistiken,
anser regeringen att ansvaret och därtill hörande anslag för denna
statistik bör övergå från SCB till Energimyndigheten. För att finansiera
dessa utökade uppgifter behöver anslaget 35:1 Statens energimyndighet:
Förvaltningskostnader ökas med 1 miljon kronor. De ökade utgifterna
finansieras genom att anslaget 35:6 Energipolitiskt motiverade
internationella klimatinsatser minskas med 0,5 miljoner kronor och genom att
det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda
anslaget 1:5 Statistiska centralbyrån minskas med 0,5 miljoner kronor.

Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, regeringens
förslag (punkt 17 i denna del).
Bemyndigande för anslaget 35:5 Energiforskning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändrat bemyndigande för
anslaget 35:5 Energiforskning som innebär att åtagandena för energiforskning
höjs med 100 miljoner kronor för 2006 respektive för 2007-2009. Därmed
tillstyrks punkt 11 i propositionen. Förslaget i motionen avstyrks.Jämför
reservation 3 (fp).
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 440 miljoner kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 446 miljoner kronor under 2006 och högst 446 miljoner
kronor under perioden 2007-2009.
Regeringen anser att ytterligare åtaganden på området behöver kunna
ingås redan under innevarande år för att nuvarande program inom
energiforskningen, inbegripet förnybara energikällor såsom solenergi,
bioenergi och vindkraft, ska kunna fullföljas. Därför föreslår man att
regeringen bemyndigas att under 2005 för ramanslaget 35:5 Energiforskning
besluta om åtgärder som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 546 miljoner kronor under 2006 och högst 546 miljoner
kronor under perioden 2007-2009.
Motionen
Folkpartiet liberalerna avvisar i motion Fi14 (yrkande 6) regeringens
förslag om ett bemyndigande att under 2005 göra åtaganden för energiforskning
som medför utgifter på ytterligare 100 miljoner kronor årligen under
2006 och framåt.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU2y) regeringens förslag
och avstyrker förslaget i motionen.
Företrädarna för Folkpartiet liberalerna biträder i en avvikande mening
sitt partis förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, regeringens
förslag (punkt 11) och avstyrker motion Fi14 (fp) yrkande 6.
Användning av anslaget 35:8 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling
av en reaktor vid Barsebäcksverket
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna användningen av
anslaget 35:8 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor
vid Barsebäcksverket. Därmed tillstyrks punkt 12 i propositionen.
Förslaget i motionen avstyrks. Jämför reservation 4 (m, fp, kd).
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
om 317 230 000 kr. Anslaget 35:8 Ersättning för vissa kostnader vid
avveckling av en reaktor vid Barsebäcksverket har hittills varit avsett
för statens åtaganden om ersättning av vissa merkostnader som uppstår
till följd av att driften av den första reaktorn i Barsebäcksverket
upphörde i november 1999, enligt det avtal som träffats mellan staten,
Sydkraft AB och Vattenfall AB. Avtalet är utformat så att samma principer
som låg till grund för ersättningen för Barsebäck 1 även ska tillämpas
för Barsebäck 2 när den reaktorn ställs av med stöd av lagen (1997:1320)
om kärnkraftens avveckling.
I december 2004 beslutade regeringen att rätten att driva Barsebäck 2
för att utvinna kärnenergi ska upphöra att gälla vid utgången av maj
2005. Med anledning av regeringens beslut aktualiseras en tillämpning
av avtalet även för denna reaktor. Därför föreslår regeringen att
anslaget får användas för att finansiera vissa kostnader som följer härav.

I samband med stängningen av Barsebäck 2 ska ersättningen till Barsebäck
Kraft AB (BKAB) för de merkostnader i produktionen som orsakas av att
bara en av två reaktorer i Barsebäcksverket är i drift upphöra. Sedan
ersättningen till BKAB för s.k. avställnings- och servicedrift av
Barsebäck 2 har fastställts, avser regeringen att återkomma till riksdagen
med redovisning angående planer för utbetalning. Regeringen har för
avsikt att senare återkomma med förslag om lämplig
anslagsbeteckning.
Motionen
Folkpartiet liberalerna erinrar i motion Fi14 att partiet konsekvent
har motsatt sig den förtida avvecklingen av de båda reaktorerna i
Barsebäcksverket. Avvecklingen innebär enligt motionärerna en enorm
kapitalförstöring. Man anser att nedläggningen i praktiken innebär att
Sverige ökar sitt bidrag till växthuseffekten. Dessutom skapas osäkerhet
om den framtida tillgången på energi. Vidare förklarar man att Folkpartiet
i sitt budgetförslag för 2005 anslog pengar till avvecklingen av Barsebäck
1 eftersom avvecklingen då redan var ett faktum. Däremot är motionärerna
emot att anslaget 35:8 även tas i anspråk för den kommande avvecklingen
av Barsebäck 2 (yrkande 7).
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU2y) regeringens förslag
och avstyrker förslaget i motionen.
Företrädarna för Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna respektive
Folkpartiet liberalerna biträder i avvikande meningar motionärernas
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, regeringens
förslag (punkt 12) och avstyrker motion Fi14 (fp) yrkande 7.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Investeringsplan för Statens järnvägar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om godkännande av en
investeringsplan för Statens järnvägar. Därmed tillstyrks punkt 13 i
propositionen.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner den investeringsplan för
Statens järnvägar som framgår av tabell 2 nedan. Denna investeringsplan
baseras på bedömningen att de fordon som finns för den av staten
upphandlade interregionala persontrafiken behöver renoveras och utrustas
med ny teknik. Vidare är vissa av vagnarna som används i dagens upphandlade
trafik till Norrland så gamla och i sådant skick att det inte är ekonomiskt
effektivt att renovera dem. I stället är det bättre att anskaffa begagnade
vagnar av senare tillverkningsår. Statens järnvägar avser att finansiera
dessa investeringar med hyresintäkter. Investeringarna förväntas ge
positiv avkastning.
Tabell 2. Investeringsplan för Statens järnvägar 2005-2007
Miljoner kronor


Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU5y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, regeringens
förslag (punkt 13).
Avgifter på nya Svinesundsbron
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om disposition av de avgifter
som tas ut för passage över nya Svinesundsbron. Därmed tillstyrks punkt
14 i propositionen.
Propositionen
Regeringen undertecknade 2002 ett avtal med den norska regeringen om
byggandet av Svinesundsförbindelsen. Förbindelsen kommer att färdigställas
och öppnas för trafik i mitten av 2005. Finansiering av den svenska
delen har skett genom att Vägverket under byggtiden har tagit upp lån
i Riksgäldskontoret. Lånen är avsedda att återbetalas inom 20 år med
intäkterna från avgifter som tas ut av trafikanterna. Regeringen föreslår
därför att intäkterna från de avgifter som tas ut för passage över nya
Svinesundsbron får disponeras för att betala räntor och amorteringar på
de upptagna lånen.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU5y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, regeringens
förslag (punkt 14).
36:2 Väghållning och statsbidrag
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 16 607 522 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 36:2 Väghållning
och statsbidrag minskas med 66 miljoner kronor för att bidra till att
finansiera ökningen av det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda
anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. samt det under utgiftsområde 23 Jord-
och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 41:2
Insatser för skogsbruket.
Motionen
Moderata samlingspartiet anser i motion Fi18 att regeringens förslag
till nedskärningar på kommunikationsområdet är olyckligt eftersom
utbyggnaden och utvecklingen av infrastrukturen i Sverige kräver omfattande
investeringar. Dessa investeringar behöver dessutom göras med större
urskillning och med hänsyn till de stora behoven av nybyggnad och
underhåll främst inom vägsektorn. Därför föreslår motionärerna att anslaget
36:2 Väghållning och statsbidrag inte minskas med 66 miljoner kronor,
vilket kan finansieras genom minskade anslag på det under utgiftsområde
20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:3 Åtgärder för
biologisk mångfald.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU5y) regeringens förslag
och avstyrker förslaget i motionen.
Företrädarna för Moderata samlingspartiet biträder i en avvikande mening
sitt partis förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, propositionens
förslag (punkt 17 i denna del) och avstyrker motion Fi18 (m).
Omfinansiering av vissa vägprojekt i storstadsregionerna
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag angående omfinansiering av
vägprojekt som ingår i de s.k. storstadspaketen i Stockholm och Göteborg.
Därmed tillstyrks punkt 15 i propositionen.
Propositionen
Sedan början av 1990-talet pågår infrastrukturinvesteringar inom de s.
k. storstadspaketen i Stockholm och Göteborg. Inom dessa paket ryms en
mängd investeringar, varav Södra länken i Stockholm och Götaleden i
Göteborg är de största. Ursprungligen var projekten i Stockholm delar
av den s.k. Dennisöverenskommelsen, och avsikten var att investeringarna
skulle finansieras med avgifter från trafikanterna. Storstadspaketen
hölls därför avskilda från de ordinarie investeringarna. Särskilda
statliga bolag fick också sköta upplåningen på den öppna kapitalmarknaden
i stället för att finansiering skedde på ordinarie sätt. Sedan
Dennisöverenskommelsen upphört att gälla genomförs projekten enligt gällande
beslut från riksdagen (bl.a. bet. 1997/98:TU5, rskr. 1997/98:213) och
regeringen, och finansiering sker genom det statliga aktiebolaget Statens
Väg- och Baninvest AB:s dotterbolag Stockholmsleder AB och Göteborgs
Trafikleder AB.
Vid utgången av 2005 beräknas upplåningen i Stockholmsleder AB och
Göteborgs Trafikleder AB sammantaget uppgå till drygt 12 miljarder kronor.
Dessa lån är fördelade på ett antal olika långivare och de är upptagna
med olika löptider. Räntor och amorteringar för färdigställda objekt
betalas från anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag. Lånen beräknas
vara slutligt amorterade omkring 2027-2028. Av de totala lånen är det
en relativt stor del (knappt 6,8 miljarder kronor) som förfaller till
betalning under 2005. Därmed är det enligt regeringens bedömning en
lämplig tidpunkt att nu fatta ett beslut om den fortsatta skuldförvaltningen.

Regeringen konstaterar att de ursprungliga skälen för att sköta upplåningen
i separata bolag inte längre gäller. Eftersom skulderna redovisas i
Vägverkets balansräkning och eftersom räntor och amorteringar betalas
med anslagsmedel och inte med avgifter, föreligger enligt regeringen
inga skäl att fortsätta förvalta dessa lån vid sidan av statens ordinarie
upplåning. Regeringen bedömer också att de totala kapitalkostnaderna på
sikt blir lägre om upplåningen hanteras av Riksgäldskontoret. Således
talar såväl administrativa som ekonomiska skäl för att lånen bör införlivas
med Riksgäldskontorets ordinarie skuldförvaltning.
Mot denna bakgrund avser regeringen att lämna uppdrag till Vägverket
och Riksgäldskontoret med innebörden att de av Stockholmsleder AB och
Göteborgs Trafikleder AB upptagna lånen snarast i sin helhet tas över
av Riksgäldskontoret. Därför föreslår man att regeringen bemyndigas att
under 2005 få besluta om lån i Riksgäldskontoret för att omfinansiera
dessa projekt. En låneram om sammantaget högst 12,3 miljarder kronor
behövs för ändamålet.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU5y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, regeringens
förslag (punkt 15).
36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 11 196 512 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 36:4 Banverket:
Banhållning och sektorsuppgifter bör minskas med 219 miljoner kronor
för att bidra till att finansiera ökningen av anslaget 36:12 Rikstrafiken:
Trafikupphandling och ökningen av det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet
uppförda anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. samt det under utgiftsområde
23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget
41:2 Insatser för skogsbruket.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU5y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, regeringens
förslag (punkt 17 i denna del).
36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 823 miljoner kronor. Regeringen föreslår att anslaget 36:12 Rikstrafiken:
Trafikupphandling ökas med 100 miljoner kronor för att utöka möjligheterna
att upphandla kollektiv persontrafik. Finansiering sker genom att
anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter minskas samt
genom att anslaget 36:7 Ersättning till viss kanaltrafik m.m. minskas
med 3 miljoner kronor.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU5y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, regeringens
förslag (punkt 17 i denna del).
Användning av anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna användningen av
anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling. Därmed tillstyrks punkt
16 i propositionen.
Propositionen
Regeringen framhåller att den kollektiva persontrafiken upphandlas i
ett antal olika avtal, varav vissa är omfattande och komplicerade till
sin karaktär. Det är viktigt att ingångna avtal analyseras och följs
upp på ett professionellt sätt. Erfarenheter av ingångna avtal behöver
tas till vara då nya avtal ska upprättas. Både vid analys av befintliga
avtal och utfallet av dessa samt vid tecknandet av nya avtal kan det
vara motiverat att tillfälligt ta hjälp av extern juridisk, ekonomisk
eller annan för uppgiften relevant expertis. Anslaget 36:12 Rikstrafiken:
Trafikupphandling bör därför, enligt regeringen, få användas för att
finansiera sådan expertis.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU5y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, regeringens
förslag (punkt 16).
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:
Forskning och samfinansierad forskning
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 231 759 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 26:1 Forskningsrådet
för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och
samfinansierad forskning ökas med 5 miljoner kronor. Förstärkningen avser
forskning om hållbar utveckling i enlighet med regeringens syn på
inriktningen av forskningspolitiken presenterad i propositionen Forskning
för ett bättre liv (prop. 2004/05:80). Finansiering sker genom att det
under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda
anslaget 26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål minskas.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y)
regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet,
regeringens förslag (punkt 17 i denna del).
41:2 Insatser för skogsbruket
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål ett ramanslag på
221 200 000 kr. Regeringen bedömer att det, efter stormen i södra Sverige
i januari 2005, behövs en ekonomisk stimulans för att skogsägarna ska
ta ut timret ur skogen, även om de inte omedelbart kan sälja det till
industrin. Regeringen anser därför att skogsbruket ska kunna få stöd
för merkostnader för lagring. Stödet bör kunna avse iordningställande
av nya lagringsplatser, bevattnings- och reningsanläggningar,
personalkostnader inklusive utbildning och kostnader för mätning av timret.
Kostnaderna för detta stöd får uppgå till högst 100 miljoner kronor
under 2005.
Regeringen erinrar om att skogsbilvägar, andra enskilda vägar utan
statligt stöd och skogsmark kommer att utsättas för hårdare slitage än
normalt när stormfällt timmer ska transporteras ut ur skogen. Ett bidrag
bör därför utgå för att kompensera vissa merkostnader för att återställa
sådana skador. Stödet bör utgå i förhållande till den mängd timmer som
transporteras ut, eftersom detta är kontrollerbart. Ett schablonstöd
med vissa begränsningar vad gäller minsta mängd stormskadad skog bedöms
vara mest effektivt. Kostnaderna för detta stöd får uppgå till högst
33 miljoner kronor under 2005.
Regeringen har dessutom gett Skogsstyrelsen i uppdrag att övervaka,
dokumentera och informera om utvecklingen av skadeinsekter med anledning
av stormen. Skogsstyrelsen ska löpande rapportera till berörda statliga
myndigheter och kommuner. I uppdraget ingår även att lämna information
och rådgivning till skogsägarna. Kostnaderna för detta uppdrag beräknas
uppgå till 15 miljoner kronor under 2005.
Sammanlagt föreslår regeringen att anslaget 41:2 Insatser för skogsbruket
ökas med 148 miljoner kronor. Finansiering av de ökade utgifterna sker
genom att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda
anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald och de under utgiftsområde
22 Kommunikationer uppförda anslagen 36:2 Väghållning och statsbidrag
och 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter minskas.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y)
propositionens förslag om höjt anslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag om höjt anslag (punkt 17 i denna del).
Ytterligare åtgärder med anledning av stormen
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning till vidtagna och aviserade åtgärder avstyrker utskottet
motioner om ytterligare åtgärder med anledning av stormen. Jämför
reservation 5 (m, fp, kd).
Propositionen
I andra avsnitt i vårpropositionen än tilläggsbudgeten redovisar regeringen
ytterligare åtgärder med anledning av stormen (avsnitten 1.6 och 5.2.2).
Dieselskatten för skogsmaskiner i det berörda området slopas temporärt
för att öka avverkningskapaciteten i Götaland. Drabbade skogsägare får
därutöver ett särskilt stöd för det virke som forslas ut ur den
stormskadade skogen. Stödet utformas som en skattereduktion. Regeringen
avser vidare att bedöma behovet av ytterligare stöd för återplantering
av skog.
Motionerna
I motion Fi19 av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp, kd, c) anförs att
situationen efter stormen i södra Sverige i januari 2005 kräver
extraordinära insatser från statens sida. Motionärerna konstaterar att det
förslag till stöd för de drabbade skogsägarna som aviseras i vårpropositionen
inte preciserar om allt stormskadat virke omfattas av stödet. Därför
behövs enligt motionärernas mening ett förtydligande om att stödet ska
utgå oberoende av om timret klassas som sågtimmer, massaved eller
brännved (yrkande 1). För att undvika förseningar i återplanteringsarbetet
bör regeringen senast i budgetpropositionen för 2006 återkomma med
detaljer angående det aviserade stödet till återplantering. Det är
samtidigt viktigt att regeringens förslag till återplanteringsstöd blir
trädslagsneutralt (yrkande 2). Emellertid krävs det enligt motionärerna
redan nu ett klargörande från riksdagens sida att återplanteringsbidraget
måste gälla även de arealer som hinner planteras innevarande år (yrkande
3). Motionärerna framhåller dessutom att höstens budgetproposition bör
inkludera förslag till ökade anslag för underhåll av enskilda vägar och
skogsbilvägar (yrkande 4).
Enligt vad Kristdemokraterna framhåller i motion MJ6 (yrkande 14) är
det rimligt att särskilda krav ställs på Sveaskog i en katastrofsituation.
Därför bör en särskild bedömning göras av hur Sveaskogs ställning och
resurser kan användas för tillvaratagande, lagring och transport av
virke efter stormen i södra Sverige. Sveaskog bör också kunna utnyttjas
för att i vissa fall kunna byta mark med markägare som förlorat en stor
del av sitt skogsinnehav. Motionärerna finner det viktigt för ägarstrukturen,
det lokala näringslivet och landsbygdsutvecklingen att ett småskaligt
skogsbruk även fortsättningsvis bedrivs i de drabbade områdena.
Moderata samlingspartiet understryker i motion MJ7 (yrkande 5 i denna
del) att staten genom Sveaskog har ett särskilt ansvar efter stormkatastrofen
i södra Sverige. Det gäller både att hjälpa till med avverkning i de
berörda områdena och att anpassa avverkningen i andra delar av landet.

Centerpartiet föreslår i motion MJ8 (i denna del) bl.a. att Sveaskog
ska få ett ägardirektiv att stoppa planerad skogsavveckling, dels för
att utnyttja maskiner och arbetskraft i de stormdrabbade områdena, dels
för att om möjligt hindra ett prisfall.
Miljöpartiet de gröna anser i motion MJ9 (yrkande 23) att regeringen
skyndsamt bör se över behovet av statliga lånegarantier till skogsnäringen
till följd av de extraordinära utgifter som denna näring nu har. Dessa
lånegarantier är enligt motionärerna viktiga för att skogsnäringen ska
våga och kunna agera skyndsamt. Dessutom ska de kunna erbjuda skogsägarna
rimlig ersättning för det fallna virket.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet uppmärksammar i sitt yttrande (TU5y) att frågan om ökat
underhållsbehov av enskilda vägar med anledning av stormen i januari
2005 har behandlats av trafikutskottet tidigare i år (bet. 2004/05:TU17,
rskr. 2004/05:201). Trafikutskottet anförde vid detta tillfälle att
det är nödvändigt att medel tillförs för att tillgodose ökat underhållsbehov
av det drabbade vägnätet. Vidare påminner trafikutskottet om sitt
ställningstagande i samband med behandlingen av vägfrågor (bet. 2004/05:TU11,
prot. 2004/05:122) att utgångspunkten måste vara att bidragsprocenten
till de enskilda väghållarna åtminstone vidmakthålls i avvaktan på att
slutlig ställning tas till de förslag som varit föremål för övervägande
bl.a. inom BREV-utredningen. Trafikutskottet utgick ifrån att tillräckliga
medel avsätts för att klara ett tillfredsställande underhåll. Trafikutskottet
har inte ändrat inställning i frågan och avstyrker därmed motion Fi19
(m, fp, kd och c) yrkande 4 i denna del.
Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna och Centerpartiet biträder i en avvikande mening
motionen i berörd del.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Med anledning av de i motion Fi19 (m, fp, kd, c) framförda kraven
beträffande skattereduktion anför miljö- och jordbruksutskottet i sitt
yttrande (MJU2y) att enligt vad utskottet inhämtat omfattar det kommande
förslaget från regeringen sågtimmer, massaved och brännved.
När det gäller bidrag till återplantering efter stormen konstaterar
utskottet att det av propositionen framgår att regeringen avser att
bedöma behovet av ytterligare stöd för återplantering av skog. Vidare
har utskottet nyligen, i samband med beredningen av regeringens förslag
om ändringar i skogsvårdslagen, inhämtat att Skogsstyrelsen, på uppdrag
av Näringsdepartementet, har presenterat ett förslag till återplanteringsstöd.
I förslaget utgår Skogsstyrelsen från att föryngring av barrskog och
lövskog, produktionsinriktad eller mångfaldsinriktad, ska ges stöd på
den stödberättigade arealen.
Miljö- och jordbruksutskottet avstyrker motionen.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet redovisar i sitt yttrande (NU2y) vissa kompletterande
uppgifter om bl.a. Sveaskog AB. Vidare erinrar näringsutskottet om att
miljö- och jordbruksutskottet nyligen har berört bl.a. stöd till
kreditgarantier respektive lagringskostnader (bet. 2004/05:MJU9).
Näringsutskottet konstaterar vidare att regeringen i den ekonomiska
vårpropositionen redovisar ett antal vidtagna och planerade åtgärder
för att minska skadeverkningarna av stormen i januari 2005. Dessa
åtgärder ligger i linje med önskemålen i de aktuella motionerna. Utöver
de åtgärder som regeringen föreslår eller informerar om i vårpropositionen
har Sveaskog dirigerat om resurser till södra Sverige. Vidare noterar
näringsutskottet att regeringen diskuterar frågor med anknytning till
stormen, bl.a. om eventuella behov av kreditgarantier, med företrädare
för branschen. Med hänvisning till inledda och planerade åtgärder för
att minska skadeverkningarna för skogsnäringen anser näringsutskottet
att finansutskottet bör avstyrka aktuella motioner.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet noterar att kompletterande information ges i yttrandena
från de berörda utskotten. Med anledning av de motionsledes framförda
kraven beträffande skattereduktion anför miljö- och jordbruksutskottet
att enligt vad utskottet inhämtat omfattar det kommande förslaget från
regeringen sågtimmer, massaved och brännved. Näringsutskottet påpekar
att utöver de åtgärder som regeringen föreslår eller informerar om i
vårpropositionen har Sveaskog dirigerat om resurser till södra Sverige.
Vidare noterar näringsutskottet att regeringen diskuterar frågor med
anknytning till stormen, bl.a. om eventuella behov av kreditgarantier,
med företrädare för branschen.
I likhet med ställningstagandena i utskottens yttranden avstyrker
finansutskottet motionerna Fi19 (m, fp, kd och c), MJ6 (kd) yrkande 14,
MJ7 (m) yrkande 5 i denna del, MJ8 (c) i denna del samt MJ9 (mp) yrkande
23.
43:1 Statens jordbruksverk
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 308 346 000 kr. Regeringen konstaterar att den gemensamma jordbrukspolitiken
inom EU ger en medlemsstat möjlighet att genomföra reformer under
perioden 2005-2007. För att genomföra en reformering av jordbrukspolitiken
i Sverige krävs förberedande arbetsinsatser. Regeringen anser att Statens
jordbruksverk och länsstyrelserna behöver tillföras ytterligare resurser
för detta ändamål. Därför föreslår man att anslaget 43:1 Statens
jordbruksverk ökas med 9,6 miljoner kronor.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y)
regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet,
regeringens förslag (punkt 17 i denna del).
Utgiftsområde 24 Näringsliv
26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 1 122 066 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 26:2 Verket för
innovationssystem: Forskning och utveckling ökas med 20 miljoner kronor.
Förstärkningen avser 10 miljoner kronor för teknisk forskning och
10 miljoner kronor för samarbetsprogram med näringslivet inom produktionsteknik
och Fordon-IT, i enlighet med regeringens syn på inriktningen av
forskningspolitiken presenterad i propositionen Forskning för ett bättre
liv (prop. 2004/05:80). Finansiering sker genom att det under utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 26:11 Särskilda
utgifter för forskningsändamål minskas.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, regeringens
förslag (punkt 17 i denna del).
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag
på 670 050 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 48:2 Bidrag till
särskilda insatser i vissa kommuner och landsting minskas med 200 miljoner
kronor för att finansiera ett nytt ramanslag, 33:6 Insatser med anledning
av försvarsomställningen, som förs upp i statsbudgeten under utgiftsområde
19 Regional utveckling.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

Användning av anslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa
kommuner och landsting
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionärernas förslag om särskilt bidrag till
insatser för hivprevention i storstäderna huvudsakligen med hänvisning
till att regeringen redan fattat beslut om att öronmärka medel till
hivpreventiva insatser under 2005. Jämför reservation 6 (m, fp, kd).
Motionerna
I motion So420 framhåller Maud Ekendahl (m) att det öronmärkta bidraget
till hivpreventiva insatser i storstadsregionerna är en förutsättning
för frivilligorganisationernas hivförebyggande arbete. Mot bakgrund av
de stora problemen med hiv i storstadsregionerna anser motionären att
regeringen även i fortsättningen bör öronmärka medel till hivpreventiva
insatser i Stockholm, Göteborg och Malmö.
I motion So584 påpekar Ingrid Burman m.fl. (v) att frivilligorganisationernas
insatser för att stödja och hjälpa hivsmittade och deras anhöriga samt
hivpreventiva insatser har varit ett viktigt komplement till landstingens
insatser på detta område. Motionärerna anser att detta område bör
prioriteras, varför det specialdestinerade stödet om 90 miljoner kronor
som riktats till hivpreventivt arbete i storstäderna även bör utgå år
2005.
I motion So653 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c) understryks att Sverige
måste fortsätta bedriva en aktiv hivprevention direkt riktad mot de
mest utsatta grupperna. Därför är det viktigt att regeringen i
budgetpropositionen även fortsättningsvis anvisar specialdestinerade statliga
anslag till hiv/aids-prevention i storstadsregionerna. Motionärerna
anser således att det specialdestinerade statliga bidraget på 90 miljoner
kronor till det hivpreventiva arbetet i storstäderna ska anges som ett
särskilt budgetanslag för att säkerställa den fortsatta verksamheten
(yrkande 1). För att undvika att bidragen fördelas av en institution
som själv bedriver egen preventionsverksamhet föreslår man att fördelningen
sker på central nivå på sådant sätt att frivilligorganisationernas
verksamhet prioriteras framför ordinarie verksamhet vid landstingen eller
regionerna och kommunerna (yrkande 2). Det är enligt motionärerna också
angeläget med en återredovisning av hur de statliga medlen till särskilda
insatser mot hiv/aids i storstadsregionerna används. Därför föreslår
man att riktlinjer för återrapportering och rutiner för utvärdering av
medelsanvändningen tas fram (yrkande 3).
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet vill erinra om att riksdagen i december 2004 tog initiativ
till att medel skulle öronmärkas för hivpreventivt arbete i storstadsregionerna
under 2005 (bet. 2004/05:FiU3, rskr. 2004/05:140). Riksdagens beslut
baserades på finansutskottets och socialutskottets ställningstaganden
att det hjälparbete som bedrivs i storstadsregionerna utgör ett viktigt
inslag i kampen mot hiv/aids. Därför ansåg finansutskottet att det
specialdestinerade stödet för hivprevention i storstäderna borde utgå
från anslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och
landsting även 2005. Stödets omfattning föreslogs motsvara de anslagsmedel
som anvisades för 2004, dvs. 90 miljoner kronor.
Regeringen har den 19 maj 2005 beslutat i enlighet med riksdagens
tillkännagivande att inom anslaget 48:2 bevilja totalt 90 miljoner kronor
för förebyggande verksamhet mot hiv/aids under innevarande år. Bidraget
ska kunna användas för såväl kommuners och landstings egen verksamhet
som för verksamhet som bedrivs i samarbete med frivilliga organisationer
eller för stöd till dessa. Därmed kan förslagen i motionerna So420 (m)
i denna del och So584 (v) anses vara tillgodosedda.
I likhet med sitt tidigare ställningstagande förutsätter finansutskottet
att det särskilda bidraget fördelas på ett sådant sätt att bästa möjliga
effekt uppnås genom att frivilligorganisationer prioriteras. Det är
dock angeläget att insatserna mot hiv/aids ges fortsatt hög prioritet
på alla samhällsnivåer. Därför utgår utskottet från att den framtida
medelstilldelningen för stödet till hivprevention kommer att ta hänsyn
till samtliga aspekter på hiv/aids-problematiken. Utskottet är emellertid
inte övertygat om att en fortsatt specialdestinering av bidrag till
hivprevention, exempelvis via ett särskilt anslag på statsbudgeten, på
bästa sätt säkerställer kvaliteten i den preventiva verksamheten.
Finansutskottet förutsätter vidare att lämpliga rutiner för återrapportering
och utvärdering av medelsanvändningen tas fram när frågan om formen för
den framtida tilldelningen av medel till hivpreventiva insatser avgörs.
Enligt vad utskottet erfarit har regeringen redan ställt krav på
rapportering av medelsanvändningen i samband med besluten om det öronmärkta
bidraget för 2004 respektive 2005.
Mot denna bakgrund anser finansutskottet att något initiativ från
riksdagens sida med anledning av motionärernas förslag inte är påkallat.
Därmed avstyrker utskottet motionerna So420 (m), So584 (v) och So653
(mp, fp, v, c) yrkandena 1-3.
48:3 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader
Propositionen
I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett obetecknat
anslag på 1,6 miljarder kronor. Utjämning av kostnadsskillnader mellan
kommuner avseende LSS-verksamhet sker enligt lagen (2003:886) om
utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om
stöd och service till vissa funktionshindrade och lagen (2003:887) om
utjämningsbidrag till kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om
stöd och service till vissa funktionshindrade. De slutliga beräkningar
som gjorts av Statistiska centralbyrån visar att utjämningsbidraget
blir 167 150 000 kr högre än det belopp som riksdagen anvisat för 2005.
Därför föreslår regeringen att anslaget 48:3 Statligt utjämningsbidrag
för LSS-kostnader ökas med detta belopp.
Det utjämningsbidrag som staten betalar ut till vissa kommuner motsvaras
beloppsmässigt av den utjämningsavgift som andra kommuner betalar till
staten och som redovisas på inkomsttitel 1611 Utjämningsavgift för
LSS-kostnader.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

Finansutskottets sammanställning av ändrade ramar för utgiftsområden
samt ändrade och nya anslag
Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändrade ramar för utgiftsområden
samt ändrade och nya anslag. Därmed tillstyrks punkt 17 i propositionen.
Motionerna avstyrks. Jämför reservation 7 (m) och särskilda yttrandena
2 (m), 3 (fp) och 4 (kd).
Propositionen
Regeringens förslag till ändrade anslag har ovan redovisats per
utgiftsområde. Förslagen innebär att anvisade medel ökar med 277 miljoner
kronor netto. De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 1 504
miljoner kronor, och de föreslagna minskningarna uppgår till 1 227
miljoner kronor.
Motionerna
De alternativa förslagen om ändringar på tilläggsbudget har redovisats
i anslutning till de olika förslagen ovan.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har i det föregående tagit ställning till de föreslagna
anslagsförändringarna. Utskottet har ställt sig bakom regeringens förslag
och avstyrkt motionerna.
Utskottet tillstyrker således att riksdagen godkänner regeringens förslag
om ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag
i enlighet med regeringens förslag.
Därmed tillstyrks propositionen (punkt 17) medan motionerna Fi14 (fp)
yrkande 5 och Fi18 (m) avstyrks.
Utskottets förslag framgår av punkt 20 i utskottets förslag till
riksdagsbeslut jämte den där efterföljande specifikationen över ändrade
ramar på utgiftsområden och ändrade och nya anslag.</pre><pre>
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.


1.      Villkor för anställningsstöd, punkt 8 (m, fp, kd)
av Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Gunnar
Axén (m), Christer Nylander (fp) och Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om anställningsstöd och avslår regeringens förslag
om villkor för anställningsstöd. Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2004/05:Fi16 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 2 och

avslår proposition 2004/05:100 punkt 8.
Ställningstagande
Trots den höga arbetslösheten och flera års misslyckad arbetsmarknadspolitik
fortsätter regeringen att satsa på åtgärder som inte ger några riktiga
jobb. I tilläggsbudget 1 för 2005 föreslår regeringen återigen mer
resurser till arbetsmarknadsutbildning. I stället för att renodla
arbetsmarknadspolitiken för att skapa fler arbetstillfällen koncentrerar
regeringen samtidigt sina satsningar på marginella förändringar i
regelverket för bl.a. anställningsstöd. Vi ser således alltfler Ams-åtgärder,
vid sidan om satsningar på friår och laborerande med statistik, för
att dölja hur många det är som inte arbetar.
På samma sätt som Centerpartiet vill vi inte dölja arbetslösheten - vi
vill göra något åt den. Den absolut viktigaste ingrediensen för att få
människor i riktiga arbeten är att det skapas nya jobb. Vi vill satsa
på att uppnå sysselsättningsmålet där 80 % av alla människor i arbetsför
ålder ska ha ett arbete. För att det målet ska kunna uppnås är det
särskilt viktigt att underlätta företagandet eftersom det är det som
leder till nya jobb.
Dagens arbetsmarknadspolitik präglas av ett grupptänkande som vi vill
komma bort ifrån. Människor har olika behov, bakgrund, utbildning,
intressen och förutsättningar. Det behövs en större flexibilitet för att
hänsyn ska kunna tas till vilka individuella lösningar som är bäst för
olika personer. För att få fler människor i arbete måste arbetsmarknadspolitiken
förändras, i kombination med en politik för ökad tillväxt. Vi vill lämna
den centraliserade arbetsmarknadspolitiken till förmån för mer lokal
makt. Besluten och resurserna ska ligga nära individen där kunskapen om
de lokala förhållandena finns.
Arbetsmarknaden måste reformeras så att fler människor kommer i arbete.
Det är särskilt viktigt att vidta åtgärder för ungdomar, så att de
snabbt kommer in på arbetsmarknaden. Det är också viktigt att underlätta
för människor som har en svag förankring i arbetslivet att komma tillbaka
till arbetsmarknaden. Inom ramen för vår Allians för Sverige vill vi
därför tillsammans satsa på nystartsjobb som riktar sig till människor
som varit borta länge från arbetsmarknaden. Vi anser att arbetsgivaravgifterna
bör tas bort helt för personer som varit beroende av arbetslöshetsersättning,
sjukpenning, förtidspension eller socialbidrag i mer än ett år och att
nedsättningen gäller under lika lång tid som vederbörande varit
bidragsberoende - dock högst i fem år. Skatterabatten kan förlängas i
särskilda fall men först efter individuell prövning. De ungdomar (20-24
år) som varit arbetslösa i sex månader ska också omfattas av nystartsjobben.
För dem gäller dock skatterabatten i högst ett år.
Till skillnad från dagens anställningsstöd, som är en arbetsmarknadspolitisk
åtgärd och där sökande anvisas till olika företag av arbetsförmedlingen,
ska vår skatterabatt vara en rättighet som gäller alla. Anställda och
arbetsgivare som kommer överens om en anställning och uppfyller kraven
kan ansöka hos skattemyndigheten om att arbetsgivaravgiften ska tas
bort. Det är dock viktigt att etablera en god kontroll av nystartsjobben
för att motverka missbruk.
Till skillnad från dagens anställningsstöd, som subventionerar lönekostnaden
med minst 50 % upp till ett tak, begränsas inte nystartsjobben av ett
tak samtidigt som sänkningen av arbetsgivaravgifterna varar under en
längre tid. I dagens system undantas personer med särskilt anställningsstöd
från LAS, medan förstärkt anställningsstöd gäller tillsvidare-, prov-
eller visstidsanställning. Vi anser det viktigt att nystartsjobben
omfattas av LAS.
Vad vi här anfört om anställningsstöd bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Därmed tillstyrker vi delvis motion Fi16 (c)
yrkande 2 och avstyrker propositionens förslag i punkt 8.


2.      Kostnad för utlokalisering av statliga verk, punkt 10 (m, fp, kd)
av
Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Gunnar Axén
(m), Christer Nylander (fp) och Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om de totala kostnaderna för utlokalisering av
statliga verk från Stockholm. Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2004/05:Fi20 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m).
Ställningstagande
Vi konstaterar att regeringen inte har utrett kostnaden för utlokaliseringen
av statliga verk från Stockholm till regioner där regeringens
försvarsneddragning minskar antalet arbetstillfällen. Samtidigt saknas det en
konsekvensbeskrivning av hur utlokaliseringen påverkar verksamheten i
de berörda verken. Enligt statsrådet Ulrica Messings svar på en
interpellationsfråga (fr. 2004/05:1365) kan den totala kostnaden för
myndigheterna bedömas först efter genomförda omlokaliseringar. Detta innebär
att vare sig regeringen eller riksdagen har kunnat göra en avvägning om
pengarna för utlokaliseringen skulle ha kunnat användas på ett annat
och eventuellt mer effektivt sätt. Därför anser vi att det är angeläget
att regeringen senast i budgetpropositionen för 2006 återkommer till
riksdagen med beräkningen av de totala kostnaderna för omlokalisering
av statlig verksamhet.
Vad vi här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Det innebär att vi delvis tillstyrker motion Fi20 (m).


3.      Bemyndigande för anslaget 35:5 Energiforskning, punkt 12 (fp)
av Karin Pilsäter (fp) och Christer Nylander (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag att regeringen bemyndigas att under
2005 för det under utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget 35:5
Energiforskning besluta om åtgärder som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 546 000 000 kr under 2006 och högst
546 000 000 kr under perioden 2007-2009. Därmed bifaller riksdagen
motion
2004/05:Fi14 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 6 och
avslår proposition 2004/05:100 punkt 11.

Ställningstagande
Vi avvisar det av regeringen föreslagna bemyndigandet att under 2005
göra åtaganden för energiforskning som medför utgifter på ytterligare
100 miljoner kronor under 2006 respektive under perioden 2007-2009.
Därmed tillstyrker vi motion Fi14 (fp) yrkande 6 och avstyrker propositionens
förslag i punkt 11.


4.      Användning av anslaget 35:8 Ersättning för vissa kostnader vid
avveckling av en reaktor vid Barsebäcksverket, punkt 13 (m, fp, kd)
av Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Gunnar
Axén (m), Christer Nylander (fp) och Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen om avveckling av de både reaktorerna i Barsebäcksverket
och avslår den av regeringen föreslagna användningen av det under
utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget 35:8 Ersättning för vissa
kostnader vid avveckling av en reaktor vid Barsebäcksverket. Därmed
bifaller riksdagen motion
2004/05:Fi14 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 7 och
avslår proposition 2004/05:100 punkt 12.


Ställningstagande
Vi anser att beslutet om en förtida avveckling av kärnkraften måste
omprövas. I konsekvens med detta motsätter vi oss regeringens strategi
för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften. Enligt vår mening innebär
avvecklingen en enorm kapitalförstöring och medför att Sverige i praktiken
ökar sitt bidrag till växthuseffekten. Man måste elda sex ton stenkol
i minuten i danska kolkraftverk för att fullt ut ersätta den el som
faller bort från två stängda reaktorer i Barsebäck. Dessutom skapar
avvecklingen en osäkerhet om den framtida tillgången på energi. I linje
med att vi är emot avvecklingen av Barsebäck 2 bör inte heller ett
befintligt anslag kunna tas i anspråk vid en sådan avveckling. Därmed
tillstyrker vi delvis motion Fi14 (fp) yrkande 7 och avstyrker propositionens
förslag i punkt 12.


5.      Ytterligare åtgärder med anledning av stormen, punkt 18 (m, fp,
kd)
av Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Gunnar
Axén (m), Christer Nylander (fp) och Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen om ytterligare åtgärder med anledning av stormkatastrofen
i södra Sverige. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Fi19 av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp, kd, c) yrkandena
1-4,
bifaller delvis motionerna
2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkande 14,
2004/05:MJ7 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 5 i denna del och
2004/05:MJ8 av Maud Olofsson m.fl. (c) i denna del och
avslår motion
2004/05:MJ9 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 23.

Ställningstagande
Stormen Gudrun, som drabbade södra Sverige den 8 och 9 januari 2005,
var en naturkatastrof. En hel årsavverkning, ca 75 miljoner kubikmeter
skog, fälldes över en natt, och många enskilda drabbades mycket hårt av
el- och teleavbrott. Hushåll och företag tvingades vänta i veckor på
att kommunikationer och värme- och vattenförsörjning skulle fungera
igen. Utan de många enskilda och ideella arbetsinsatserna med röjning
och undsättning av drabbade människor hade situationen för många blivit
ännu värre än vad den faktiskt blev. De största och mest långsiktiga
konsekvenserna drabbade dock skogsägare och skogsnäring i stort. För
enskilda skogsägare är det i många fall fråga om en personlig katastrof
där livsverk har spolierats med stora ekonomiska förluster som följd.
Det
är inte möjligt att annat än i liten utsträckning försäkra sig mot de
skador som orsakades av stormen, som uppgick till orkanstyrka. När en
oväntad händelse med katastrofala följder inträffar är det ofta bara
staten som har tillräckliga resurser för att lindra skadeverkningarna.
Situationen efter stormen kräver extraordinära insatser, vilket regeringen
också har insett och gjort bedömningen att det finns behov av olika
ekonomiska stödåtgärder till de drabbade skogsägarna. Flera åtgärder
har redan vidtagits eller kommer att vidtas för att så mycket virke som
möjligt ska kunna räddas och nya katastrofer i form av brand och
insektsangrepp undvikas. Regeringen har valt att dela upp stödet i olika
delar. Bidrag för lagring kommer att betalas ut, och ett schablonbidrag
om 100 miljoner kronor ska utgå till drabbade skogsägare. Därtill kommer
skattebefrielse för diesel som används i skogsmaskiner i de drabbade
områdena samt en skattereduktion på 50 kr per fast kubikmeter uttaget
virke. Anledningen till att detta stöd utgår som en skattereduktion och
inte som direktstöd är, så vitt vi förstår, att den ursprungligen ganska
stora marginalen i statsbudgeten har tagits i anspråk för andra ändamål,
vilket har medfört att den ekonomiska beredskapen för oväntade händelser
nu är obefintlig. Stödet borde ha utformats som ett direktbidrag och
inte som en skattereduktion. På så sätt hade de drabbade fått stödet
fortare, och räntekostnader och avverkningskostnader hade kunnat betalas
i tid.
Det vore önskvärt att berörda enskilda, branschföreträdare, organisationer
och myndigheter i lämpligt sammanhang får möjlighet att föra fram sina
synpunkter på de insatser som har gjorts. Vidare kan det finnas anledning
att utforma en handlingsplan med bl.a. förebyggande insatser och insatser
som kan bedömas som mest effektiva vid en eventuell framtida naturkatastrof.

När det gäller det stormskadade virket är det enligt vår mening självklart
att stödet ska utgå oberoende av om timret klassas som sågtimmer,
massaved eller brännved. Vi förutsätter att detta även är regeringens
mening.
Vidare bör uppmärksammas att det finns en liten risk att det sista virket
som är stödberättigat inte hinner mätas upp förrän in på nyåret 2007.
Det måste därför finnas en beredskap att låta skattereduktionen löpa
också in i år 2007.
Det är ytterst viktigt att återplanteringen kommer i gång så fort som
möjligt, helst redan i år. Regeringen har aviserat att man ska komma
med ett stöd till återplantering men inte lämnat några detaljer i
vårpropositionen. Detta är olyckligt eftersom det leder till osäkerhet
hos skogsägarna som i värsta fall kan försena återplanteringen. Det är
viktigt att regeringen senast i budgetpropositionen återkommer med ett
förslag till riksdagen som är trädslagsneutralt vad avser återplanteringsstöden.
Redan nu måste klargöras att bidraget måste gälla även de arealer som
hinner planteras innevarande år.
Även i frågan om det ökade underhållsbehovet för enskilda vägar och
skogsbilvägar är det viktigt att regeringen återkommer med förslag om
ökade anslag i höstens budgetproposition.
Det är vidare rimligt att särskilda krav ställs på Sveaskog i en
katastrofsituation. Det gäller både att hjälpa till med avverkning i de
berörda områdena och att anpassa avverkningen i andra delar av landet.

Vad vi anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Det innebär att motion Fi19 (m, fp, kd, c) yrkandena 1-4 tillstyrks
medan motionerna MJ6 (kd) yrkande 14, MJ7 (m) yrkande 5 i denna del och
MJ8 (c) i denna del delvis tillstyrks. Motion MJ9 (mp) yrkande 23
avstyrks.

6.      Användning av anslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa
kommuner och landsting, punkt 19 (m, fp, kd)
av Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Gunnar
Axén (m), Christer Nylander (fp) och Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om specialdestinerade anslag till hiv/aids-prevention
i storstäderna. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna
2004/05:So420 av Maud Ekendahl (m),
2004/05:So584 av Ingrid Burman m.fl. (v) och
2004/05:So653 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c) yrkandena 1-3.

Ställningstagande
Vi anser att Sverige måste fortsätta bedriva en aktiv hivprevention
direkt riktad mot de mest utsatta grupperna. Därför är det viktigt att
regeringen även fortsättningsvis anvisar specialdestinerade statliga
bidrag till hiv/aids-prevention i storstadsregionerna. Jämfört med
tidigare år kan vi dock konstatera att varken regeringens senaste förslag
eller riksdagens senaste beslut om medel för hivprevention anger att
öronmärkningen av detta specialdestinerade bidrag även ska gälla för
kommande år. Vi anser således att det specialdestinerade statliga
bidraget på 90 miljoner kronor till den hiv/aids-preventiva verksamheten
i storstäderna ska anges som ett särskilt budgetanslag för att säkerställa
den fortsatta verksamheten.
Samtidigt vill vi framhålla att den effektiva hivprevention som har
bedrivits i Sverige till stor del beror på frivilligorganisationernas
arbete. De har en trovärdighet när det gäller att nå ut till målgrupperna
som ingen myndighet kan ersätta. Vi menar att det är orimligt att ha
ett system som lätt leder till konflikter i det viktiga hiv/aids-preventiva
arbetet. För att undvika att bidragen fördelas av en institution som
själv bedriver egen preventionsverksamhet anser vi att fördelningen bör
ske på central nivå. Frivilligorganisationerna bör prioriteras framför
ordinarie verksamhet vid landstingen/regionerna och kommunerna.
Det är enligt vår mening också angeläget med en återredovisning av hur
de statliga medlen till särskilda insatser mot hiv/aids i storstadsregionerna
används. Riktlinjer för återrapportering och rutiner för utvärdering av
medelsanvändningen bör tas fram.

7.      Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag, punkt
20 (m)
av Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m) och Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20
borde ha följande lydelse:
Riksdagen godkänner nya ramar för utgiftsområden samt anvisar
ändrade och nya anslag i enlighet med vad som anförs i reservation 6
och i spalten "mFi18" i specifikationen i bilaga 2 till betänkandet.
Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Fi18 av Elizabeth Nyström m.fl. (m),
bifaller delvis proposition 2004/05:100 punkt 17 och avslår
motion
2004/05:Fi14 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5.

Ställningstagande
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Vi anser att regeringens förslag till neddragning av anslaget till vägar
med 66 miljoner kronor inte är något annat än en fortsättning på den
redan påbörjade nedmonteringen av en väginfrastruktur som byggts upp
under generationer. Mätt som andel av BNP satsar Sverige nu mindre på
infrastruktur än någon gång under efterkrigstiden. En svag tillväxt och
statsfinansiella problem bidrar återigen till att viktiga och lönsamma
investeringar i vägnätet senareläggs. Situationen är oroande, särskilt
i ljuset av att trafiken aldrig varit så omfattande som nu, och alla
prognoser pekar på en fortsatt stark ökning av både gods- och persontrafiken.
Vi motsätter oss därför regeringens förslag att anslag 36:2 Väghållning
och statsbidrag minskas med 66 miljoner kronor. I stället bör det under
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:3
Åtgärder för biologisk mångfald minskas med motsvarande belopp.

Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag
Vi har i denna reservation ställt oss bakom Moderata samlingspartiets
förslag till ändring av vissa anslag i regeringens förslag till
tilläggsbudget. Därmed tillstyrker vi motion Fi18 (m). Motion Fi14 (fp)
yrkande 5 avstyrks.




Särskilda yttranden

1.      Ändrat ändamål för anslaget 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen,
punkt 2 (m, fp)
Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Gunnar Axén (m), Christer
Nylander (fp) och Tomas Högström (m) anför:
I och med att de forna biståndsländerna Estland, Lettland, Litauen och
Polen trädde in som nya medlemmar i EU i maj 2004 skulle utvecklingssamarbetet
med länderna upphöra. I budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1)
slog regeringen fast "att målet för det svenska utvecklingssamarbetet
med dessa länder uppnåtts". Dock meddelade regeringen i juni 2004 att
man har för avsikt att nysatsa på bistånd till de fyra EU-länderna. En
ny profilenhet inom Sida ska etableras på Gotland med 15-20 fasta
tjänster som ska stödja kommuner, organisationer och vänorter kring
Östersjön. Medlen för att finansiera det nya projektet ska tas från det
nuvarande östbiståndet, och det uppgår till 22 miljoner kronor per år.

Att använda biståndsmedel för att finansiera regionalt samarbete kring
Östersjön går stick i stäv med den av riksdagen beslutade politiken för
global utveckling, som har fattigdomsbekämpning som huvudmål. Det är
oacceptabelt att regionalpolitiska hänsyn på detta vis får styra
biståndspolitiken.


2.      Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag, punkt
20 (m)
Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m) och Tomas Högström (m) anför:
Moderata samlingspartiet tar inte ställning till tilläggsbudgeten som
helhet, eftersom vi i höstas hade ett annat budgetalternativ, som
avvisades av riksdagen. Det får ankomma på de tre partier som röstade
igenom riksdagens budgetbeslut att ta ansvar för de förändringar som nu
görs på marginalen. Enligt riksdagsordningen har vi heller inte utrymme
att föreslå förändringar på andra anslag än just de som regeringen väljer
att aktualisera. Det är därför inte praktiskt möjligt för oss att lägga
fram en egen, genomarbetad tilläggsbudget.
Mot denna bakgrund presenterar vi i vår partimotion Fi13 (m) endast
våra synpunkter på riktlinjer för tilläggsbudgeten. I motion Fi18 (m)
tar vi däremot ställning till vissa av regeringens förslag till ändrade
ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag i statsbudgeten
för 2005. Vårt ställningstagande redovisas i en reservation till punkt
20 i utskottets förslag till riksdagsbeslut.
Regeringens förslag innebär dock inte bara förändringar i statsbudgeten
för innevarande år, utan har på några punkter också implikationer för
kommande budgetår. Det gäller t.ex. vissa bemyndiganden. På sådana
förslag yrkar vi avslag, vilket vi redovisar i särskilda reservationer.

Vi vill dessutom understryka att nuvarande problem med skenande utgifter,
vid sidan av strukturella problem i den svenska ekonomin, är en konsekvens
av den politik som bedrivs av regeringen och dess samarbetspartier.
Särskilt tydligt blir det när regeringen i den aktuella tilläggsbudgeten
tillför nya medel till arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Här visar sig
att regeringens förhoppningar att en förbättrad konjunktur skulle minska
arbetslösheten kommer på skam. Bristen på strategi för att öka antalet
arbetstillfällen i Sverige blir tydlig när man under löpande budgetår
ökar de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna - och gör detta när konjunkturen
enligt regeringens egen bedömning är god.


3.      Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag, punkt
20 (fp)
Karin Pilsäter (fp) och Christer Nylander (fp) anför:
Folkpartiet liberalerna tar inte ställning till regeringens tilläggsbudget
som helhet, eftersom vi hösten 2004 hade ett annat budgetalternativ som
avslogs av riksdagen. Det är de partier som röstade igenom regeringens
budgetalternativ som nu har ansvar för att göra förändringar i denna.
Vi har enligt riksdagsordningen inte möjlighet att föreslå förändringar
på andra anslag än de av regeringen nu aktualiserade. Det är därför
inte praktiskt möjligt för oss att lägga fram en egen genomarbetad
tilläggsbudget.
I vår motion Fi14 (fp) gör vi dock vissa markeringar beträffande förslag
som har vidare konsekvenser än årets budget. Vårt ställningstagande
redovisas i särskilda reservationer.
Vi kan dessutom konstatera att regeringen och dess stödpartier, genom
sitt systematiska missbruk av budgeteringsmarginalen, står tomhänta när
det oväntade ändå händer. Arbetslösheten sjunker inte som förväntat.
Därför utökas anställningsstöd och, för de kommande åren, sysselsättningsstöd
till kommunerna genom att statens inkomster minskas. Detta är naturligtvis,
precis som vid stödens införande, ett sätt att ge sken av att utgiftstaket
hålls.


4.      Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag, punkt
20 (kd)
Mats Odell (kd) anför:
Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner för budgetåret 2005
förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken
än den nu gällande. Kristdemokraternas ekonomiska politik och
budgetalternativ för budgetåret 2005 sammanfattas i motion Fi233 (kd). Detta
alternativ avslogs av riksdagen i den första beslutsomgången om
utgiftsområdesramar och skatteinkomster till förmån för den inriktning av
den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Socialdemokraterna
föreslog. Av detta skäl avstod vi från att ta ställning i den därpå
följande behandlingen av anslag inom respektive utgiftsområde.
Mot denna bakgrund har vi inget ansvar för den nu föreliggande
tilläggsbudgeten. En viktig orsak är att riksdagsordningen inte ger
oppositionspartierna någon möjlighet att yrka på förändringar på andra anslag
än de regeringen tar upp, eftersom den typen av förslag enligt gällande
praxis inte anses ligga inom ärendets ram. Den ekonomiska politik och
det budgetalternativ vi skulle vilja genomföra för 2005 går således
inte att lägga fram för riksdagen i detta skede, varav följer att det
inte är meningsfullt för oss att generellt sett ta ställning till
Socialdemokraternas olika felbudgeteringar.
Riksdagsmajoriteten - bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet
och Miljöpartiet de gröna - har för budgetåret 2005 ställt sig bakom en
inriktning av politiken i det första rambeslutet om statsbudgeten. Det
är nu majoritetens sak att ta ansvar för sin budget.</pre><pre></pre><pre>
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:100 2005 års ekonomiska vårproposition:

2.      Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005
besluta att den rörliga krediten i Riksgäldskontoret för att tillgodose
Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar
får uppgå till högst 750 000 000 kronor (avsnitt 3.2.2).
3.      Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005
låta Socialstyrelsen disponera en låneram i Riksgäldskontoret för
beredskapsinvesteringar på högst 300 000 000 kronor (avsnitt 3.2.5).
4.      Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2005 för det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda
ramanslaget 8:1 Biståndsverksamhet göra ekonomiska åtaganden som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 41 130 000 000 kronor
efter 2005 (avsnitt 3.2.6).
5.      Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen får vidta
förberedande åtgärder och ingå ekonomiska åtaganden för att en ny
instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden skall
kunna införas den 1 januari 2006 i enlighet med vad regeringen föreslår
(avsnitt 3.2.7).
6.      Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår
i fråga om finansieringsbidrag vid arbetspraktik (avsnitt 3.2.10).
7.      Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår
i fråga om tid i aktivitet (avsnitt 3.2.10).
8.      Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår
i fråga om anställningsstöd (avsnitt 3.2.10).
9.      Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2005 för det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
uppförda ramanslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning
besluta om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 950 000 000 kronor
under 2006 och högst 700 000 000 kronor under perioden 2007-2010 (avsnitt
3.2.13).
10.     Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2005 för det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda
ramanslaget 34:11 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning
ingå ekonomiska förpliktelser i samband med kärnsäkerhetsforskning som
inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 38 000
000 kronor under perioden 2006-2008 (avsnitt 3.2.17).
11.     Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2005 för det under utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget 35:5
Energiforskning besluta om åtgärder som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 546 000 000 kronor under 2006 och högst
546 000 000 kronor under perioden 2007-2009 (avsnitt 3.2.18).
12.     Regeringen föreslår att riksdagen godkänner den föreslagna användningen
av det under utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget 35:8 Ersättning
för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor vid Barsebäcksverket
(avsnitt 3.2.18).
13.     Regeringen föreslår att riksdagen godkänner en investeringsplan för
Statens järnvägar i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 3.2.
19).
14.     Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att intäkterna från de
avgifter som tas ut för passage över nya Svinesundsbron får disponeras
för att betala räntor och amorteringar på de lån som tagits upp för att
finansiera byggandet av Svinesundsförbindelsen (avsnitt 3.2.19).
15.     Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen under
2005 får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 12 300 000
000 kronor för att omfinansiera vägprojekt som ingår i de s.k.
storstadspaketen i Stockholm och Göteborg enligt vad regeringen föreslår
(avsnitt 3.2.19).
16.     Regeringen föreslår att riksdagen godkänner den föreslagna användningen
av det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget 36:12
Rikstrafiken: Trafikupphandling (avsnitt 3.2.19).
17.     Regeringen föreslår att riksdagen godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag enligt specifikation
i tabell 2.1.
Följdmotioner
2004/05:Fi14 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

5.      Riksdagen avslår regeringens förslag om att ett nytt ramanslag 33:6
Insatser med anledning av försvarsomställningen om 200 miljoner kronor
skall föras upp i statsbudgeten.
6.      Riksdagen avslår regeringens förslag till bemyndigande att under
2005 under utgiftsområde 21 Energi, ramanslag 35:5 Energiforskning,
göra åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst
546 miljoner kronor under 2006 och högst 546 miljoner kronor under
2007-2009.
7.      Riksdagen avslår regeringens förslag om att anslag 35:8 Ersättning
för vissa kostnader för avveckling av en reaktor vid Barsebäcksverket
även får användas för kostnader i samband med avvecklingen av Barsebäck
2.
2004/05:Fi16 av Maud Olofsson m.fl. (c):

2.      Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om anställningsstöd
(avsnitt 3.2.10 i proposition 2004/05:100).
2004/05:Fi18 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att anslag 22:36:2 Väghållning och statsbidrag ej minskas med
66 000 000 kr år 2005, vilket kan finansieras genom minskade anslag på
anslag 20:34:3.
2004/05:Fi19 av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp, kd, c):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att allt stormskadat virke som tas ut ur skogen omfattas av
skattereduktion.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om bidrag till återplantering efter stormen.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att bidrag till återplantering även skall erhållas för de
arealer som planteras under 2005.
4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökat behov av underhåll av enskilda vägar och skogsbilvägar.

2004/05:Fi20 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen begär att regeringen senast i budgetpropositionen hösten 2005
återkommer till riksdagen med den totala prislappen för utlokaliseringen
av statliga verk från Stockholm.
Motioner väckta med anledning av händelse av större vikt
2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Sveaskog.
2004/05:MJ7 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om åtgärder för att minska skadeverkningarna av stormen den 8
och 9 januari 2005 i denna del.
2004/05:MJ8 av Maud Olofsson m.fl. (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om insatser för att minska skadeverkningarna för skogsnäringen
och enskilda skogsbrukare av stormen den 8-9 januari 2005 i denna del.

2004/05:MJ9 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

23.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att pröva behovet av statliga lånegarantier till den
drabbade skogsnäringen.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:So420 av Maud Ekendahl (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att fortsätta öronmärka medel till hivpreventiva insatser.
2004/05:So584 av Ingrid Burman m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det specialdestinerade stödet för hivprevention i
storstäderna även skall utgå för år 2005.
2004/05:So653 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att säkerställa öronmärkningen av det specialdestinerade
statliga anslaget till den preventiva verksamheten mot hiv/aids.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att i fördelningen av de statliga medlen till särskilda
insatser mot hiv/aids i storstadsregionerna frivilligorganisationernas
verksamheter skall prioriteras samt att anslagen inte skall fördelas
till landstingens/regionernas och kommunernas ordinarie verksamhet.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om återredovisning av hur de statliga medlen till särskilda
insatser mot hiv/aids i storstadsregionerna har använts.</pre><pre>
Bilaga 2
Sammanställning över regeringens och partiernas förslag till ändrade
och nya anslag
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag. Partiernas
förslag redovisas i jämförelse med propositionens förslag.




Bilaga 3
Utrikesutskottets yttrande 2004/05:UU3y









Bilaga 4
Socialutskottets protokollsutdrag 2004/05:34.4





Bilaga 5
Trafikutskottets yttrande 2004/05:TU5y








Bilaga 6
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2004/05:MJU2y







Bilaga 7
Näringsutskottets yttrande 2004/05:NU2y
















Bilaga 8
Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2004/05:AU4y
</pre>