Regeringens proposition 2003/04:100

2004 års ekonomiska vårproposition

Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt tilläggsbudget m.m.

Regeringens proposition 2003/04:100

2004 års ekonomiska vårproposition

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 5 april 2004

Laila Freivalds

Bosse Ringholm

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt förslag till tilläggsbudget för 2004. Regeringen redovisar även en bedömning av kommunsektorns ekonomiska utveckling. I bilaga 1 presenterar regeringen sin bedömning av hur den svenska ekonomin kommer att utvecklas under de närmaste åren.

PROP. 2003/04:100

Innehållsförteckning

1

Finansplan.............................................................................................................

15

 

1.1

Jobben och tillväxten främst ................................................................

15

 

1.2

Det ekonomiska läget ...........................................................................

16

 

1.2.1

Internationell utveckling ......................................................................

16

 

1.2.2

Svensk utveckling..................................................................................

16

 

1.2.2.1

Kommunala sektorn..............................................................................

17

 

1.2.2.2

Arbetsmarknaden..................................................................................

17

 

1.2.2.3

Utvecklingen på medellång sikt ...........................................................

18

 

1.3

Sunda offentliga finanser ......................................................................

18

 

1.3.1

Överskott i de offentliga finanserna....................................................

19

 

1.3.2

Utgiftstak för staten .............................................................................

19

 

1.4

Priser och löner .....................................................................................

20

 

1.4.1

Stabila priser ..........................................................................................

20

 

1.4.1.1

Räntan och kronan................................................................................

21

 

1.4.2

Lönebildningen .....................................................................................

21

 

1.5

Fler jobb och uthållig tillväxt ...............................................................

22

 

1.5.1

Full sysselsättning och låg arbetslöshet...............................................

24

 

1.5.2

Minskade sjukskrivningar.....................................................................

31

 

1.5.3

Infrastruktur..........................................................................................

33

 

1.5.4

Offentlig upphandling..........................................................................

33

 

1.6

Reformer för välfärd och tillväxt..........................................................

34

 

1.6.1

Vården, skolan och omsorgen..............................................................

34

 

1.6.2

En tryggare vardag ................................................................................

35

 

1.6.3

Fler och bättre bostäder för en god miljö ...........................................

35

 

1.6.4

De socialpolitiska utmaningarna..........................................................

35

 

1.6.5

Barnen....................................................................................................

36

 

1.6.6

Bistånd ...................................................................................................

36

 

1.6.7

Försvaret................................................................................................

36

 

1.6.8

Regional utveckling...............................................................................

36

 

1.7

Rättvisa skatter......................................................................................

36

 

1.7.1

Globalisering, tillväxt och skatter ........................................................

36

 

1.7.2

Insatser mot skattefusk ........................................................................

37

 

1.7.3

Grön skatteväxling och andra styrmedel.............................................

38

 

1.7.4

Övriga skattefrågor...............................................................................

39

 

1.8

Hållbar utveckling.................................................................................

39

 

1.8.1

En god miljö..........................................................................................

39

 

1.8.2

Gröna nyckeltal.....................................................................................

40

 

1.9

Ett rättvisare Sverige.............................................................................

41

2

Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................

45

5

PROP. 2003/04:100

3

Lagförslag ..............................................................................................................

53

 

3.1

Förslag till lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt

 

 

 

stöd till politiska partier ........................................................................

53

 

3.2

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:389) om

 

 

 

assistansersättning .................................................................................

55

 

3.3

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:703) om

 

 

 

handikappersättning och vårdbidrag ....................................................

56

 

3.4

Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1335) om kreditering

 

 

 

på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av telenät.......

57

 

3.5

Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1380) om

 

 

 

skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele-

 

 

 

och datakommunikation .......................................................................

58

 

3.6

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1514) om generellt

 

 

 

statsbidrag till kommuner och landsting..............................................

59

 

3.7

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till

 

 

 

riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen ...........

60

4

Budgetpolitiska mål och statsbudgeten ...............................................................

63

 

4.1

Budgetpolitiska mål...............................................................................

63

 

4.1.1

Utgiftstak för staten..............................................................................

65

 

4.1.2

Överskott i offentliga sektorns finanser..............................................

65

 

4.2

Makroekonomiska förutsättningar.......................................................

67

 

4.3

Politiska prioriteringar ..........................................................................

68

 

4.4

Statsbudgetens utveckling 2004–2007..................................................

77

 

4.4.1

Statsbudgetens saldo..............................................................................

77

 

4.4.2

Statsbudgetens utfall 2003 ....................................................................

77

 

4.4.3

Statsbudgetens inkomster.....................................................................

78

 

4.4.4

Statsbudgetens utgifter..........................................................................

78

 

4.4.5

Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och

 

 

 

statsskulden............................................................................................

81

 

4.5

Kommunsektorns finanser....................................................................

85

 

4.6

Ålderspensionssystemet........................................................................

86

 

4.7

Den offentliga sektorns finanser ..........................................................

87

5

Inkomster ..............................................................................................................

91

 

5.1

Inledning ................................................................................................

91

 

5.2

Skatterna i finansiellt sparande enligt nationalräkenskaperna ............

92

 

5.3

Förutsättningar för prognosen .............................................................

94

 

5.3.1

Makroekonomiska förutsättningar.......................................................

94

 

5.3.2

Ändrade skatteregler .............................................................................

94

 

5.3.3

Sammanfattning av ändrade skatteregler 1999–2004...........................

96

 

5.3.4

Osäkerhetskällor som påverkar skatteprognoserna ............................

98

 

5.4

Totala skatter .........................................................................................

98

 

5.4.1

Proformajämförelse...............................................................................

98

 

5.4.2

Skatt på arbete......................................................................................

100

 

5.4.3

Skatt på kapital.....................................................................................

103

 

5.4.4

Skatt på konsumtion och insatsvaror .................................................

105

 

5.4.5

Restförda och övriga skatter...............................................................

108

 

5.5

Statsbudgetens inkomster – kassamässig redovisning.......................

108

 

5.5.1

1000 Skatter m.m.................................................................................

110

6

PROP. 2003/04:100

5.5.2Förklaring till redovisningen av fysiska och juridiska

 

 

personers inkomstskatt ......................................................................

111

 

5.5.3

Övriga inkomster................................................................................

112

 

5.6

Skattekvoten........................................................................................

114

 

5.7

Regional fördelning av skatter och skatteunderlag...........................

115

 

5.7.1

H-regioner...........................................................................................

115

 

5.7.2

Inkomster ............................................................................................

117

 

5.7.3

Skatter..................................................................................................

117

 

5.7.4

Kommunal utjämning.........................................................................

118

 

5.8

Aktuella skatteregler...........................................................................

119

 

5.8.1

Skatt på arbete.....................................................................................

119

 

5.8.2

Skatt på kapital ....................................................................................

120

 

5.8.3

Skatt på konsumtion och insatsvaror.................................................

122

6

Utgifter

...............................................................................................................

127

 

6.1

Utgiftsprognos 2004...........................................................................

127

 

6.1.1

Takbegränsade utgifter 2004 ..............................................................

128

 

6.2

Beräkning av utgifterna per utgiftsområde för 2005–2006...............

133

6.2.1De takbegränsade utgifternas förändring jämfört med

 

budgetpropositionen för 2004............................................................

134

6.3

Utgifter 1997–2006.............................................................................

138

6.4

Översyn av den statliga försäkringsmodellen ...................................

144

6.5Utgiftsområde 1–27 samt Ålderspensionssystemtet vid

 

sidan av statsbudgeten ........................................................................

146

6.6

Byte av vissa verksamheters utgiftsområdestillhörighet...................

153

6.7Omstrukturering av riktade statsbidrag till generella

 

 

statsbidrag............................................................................................

154

7

Tilläggsbudget.....................................................................................................

157

 

7.1

Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för 2004 ......................

157

 

7.1.1

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse.........................................................

157

 

7.1.2

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning...............

160

 

7.1.3

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution........................................

163

 

7.1.4

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet..........................................................

163

 

7.1.5

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan .......................................

163

 

7.1.6

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.................

163

 

7.1.7

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar ......................................

164

 

7.1.8

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ................

164

7.1.9Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

handikapp ............................................................................................

 

166

7.1.10

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad.....................................................

167

7.1.11

Utgiftsområde 14 Arbetsliv................................................................

168

7.1.12

Utgiftsområde 15

Studiestöd .............................................................

168

7.1.13 Utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning.................

168

7.1.14 Utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid...............

171

7.1.15Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning

 

och byggande.......................................................................................

 

172

7.1.16

Utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård ...............................

177

7.1.17

Utgiftsområde 21

Energi....................................................................

179

7.1.18

Utgiftsområde 22

Kommunikationer................................................

179

7

PROP. 2003/04:100

 

7.1.19

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med

 

 

 

anslutande näringar..............................................................................

182

 

7.1.20

Utgiftsområde 24 Näringsliv ..............................................................

183

 

7.1.21

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner...........................

186

8

Kommunal ekonomi ...........................................................................................

191

 

8.1

Inledning ..............................................................................................

191

 

8.2

Utvecklingen i den kommunala sektorn ............................................

192

 

8.3

Utvecklingen de närmast följande åren..............................................

192

 

8.3.1

Den finansiella utvecklingen i kommunsektorn................................

192

 

8.3.2

Kommunernas och landstingens budgetar och planer ......................

193

 

8.3.3

Utvecklingen på längre sikt.................................................................

193

 

8.3.4

Sammanfattande bedömning...............................................................

194

 

8.4

Beräkning av ramen för allmänna bidrag till kommuner...................

195

 

8.5

Övrigt...................................................................................................

196

Bilagor

 

 

 

Bilaga 1

 

Svensk Ekonomi

 

Bilaga 2

 

Redovisning av skatteavvikelser

 

Bilaga 3

 

Fördelningspolitisk redogörelse

 

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 april 2004

8

PROP. 2003/04:100

Tabellförteckning

1.1

Försörjningsbalans....................................................................................................

16

1.2

Nyckeltal ...................................................................................................................

17

1.3

Sysselsättning, arbetslöshet, löne- och produktivitetsutveckling..........................

17

1.4

Sysselsättning och arbetslöshet uppdelat på kön....................................................

18

1.5

De tre scenarierna.....................................................................................................

18

1.6

Offentliga finanser....................................................................................................

19

1.7

Nya reformer ............................................................................................................

34

1.8

Gröna nyckeltal.........................................................................................................

41

2.1

Specifikation av ändrade ramar samt nya och ändrade anslag 2004.......................

49

4.1

Utgiftstak för staten.................................................................................................

64

4.2

Den offentliga sektorns finansiella sparande ..........................................................

64

4.3

Av riksdagen beslutade årsvisa budgetpolitiska mål ...............................................

64

4.4

Den offentliga sektorns finansiella sparande samt

 

 

 

budgeteringsmarginalen.......................................................................................

64

4.5

Utgiftstak för staten 2003–2006..............................................................................

65

4.6

Finansiellt sparande i offentlig sektor .....................................................................

66

4.7

Makroekonomiska förutsättningar..........................................................................

67

4.8

Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar ............................

74

4.9

Budgeteffekter i förhållande till föregående år av tidigare beslutade

 

 

 

och aviserade samt nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar ................

75

Fortsättning på 4.9 Budgeteffekter i förhållande till föregående år av

 

 

 

tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna utgifts-

 

 

 

och inkomstförändringar .....................................................................................

76

4.10

Statsbudgetens utfall 2003......................................................................................

77

4.11

Statsbudgetens inkomster 2003–2006 ...................................................................

78

4.12

Statsbudgetens utgifter 2003–2006........................................................................

79

4.13

Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år ......................

80

4.14

Statsbudgetens saldo och statsskulden..................................................................

82

4.15

Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande .........................................

83

4.16

Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter .........................

84

4.17

Kommunsektorns finanser.....................................................................................

85

4.18

Ålderspensionssystemet.........................................................................................

86

4.19

Den offentliga sektorns finanser ...........................................................................

87

4.20

Den offentliga sektorns finansiella sparande-revideringar sedan

 

 

 

budgetpropositionen för 2004.............................................................................

88

5.1

Totala skatteintäkter och statsbudgetens inkomster 2001–2006 ...........................

91

5.2

Totala skatter och statsbudgetens inkomster – differenser jämfört

 

 

 

med budgetpropositionen för 2004.....................................................................

92

5.3

Offentliga sektorns skatter enligt NR ....................................................................

93

5.4

Totala skatter, offentliga sektorns inkomster och utgifter samt

 

 

 

finansiellt sparande 2001–2006............................................................................

93

5.5

Offentliga sektorns skatter enligt NR med ytterligare periodiseringar................

93

9

PROP. 2003/04:100

 

 

5.6 Antaganden och förändringar jämfört med budgetpropositionen för 2004

..........94

5.7 Periodiserade effekter brutto och indirekta effekter för offentlig

 

 

sektor 2004–2006 ..................................................................................................

94

5.8 Regeländringar 1999–2004, bruttoeffekter i förhållande till föregående år...........

97

5.9 Totala skatteintäkter 1999–2006...............................................................................

99

5.10

Skatteintäkter 2001–2006, skillnader jämfört med BP2004 och BP2004

 

 

proformaredovisad..............................................................................................

100

5.11

Skatt på arbete 2002–2006 ....................................................................................

100

5.12

Skattepliktiga inkomster 2002–2006....................................................................

101

5.13

Förändring av kommunernas skatteunderlag 2002–2006 ...................................

102

5.14

Faktisk och underliggande utveckling av kommunal skatt 2002–2006..............

102

5.15

Kommunal medelutdebitering..............................................................................

102

5.16

Skattereduktioner 2002–2006...............................................................................

103

5.17

Skatt på kapital 2002–2006....................................................................................

104

5.18

Skatt på konsumtion och insatsvaror 2002–2006................................................

105

5.19

Skatt på energi 2002–2006 ....................................................................................

108

5.20

Restförda och övriga skatter 2002–2006..............................................................

108

5.21

Statsbudgetens inkomster 2002–2006..................................................................

109

5.22

Skatteintäkter redovisat på statsbudgetens inkomsttitlar 2002–2006................

109

5.23

Nedsättningar 2002–2006 .....................................................................................

111

5.24

Inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt ...................................................

111

5.25

Inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt.................................................

112

5.26

Övriga inkomster 2002–2006 ...............................................................................

113

5.27

Skattekvoten 2001, förändring av skattekvoten 1990–2001 samt

 

 

skattepliktiga transfereringars inverkan på skattekvoten för ett

 

 

urval av OECD-länder........................................................................................

114

5.28

Skattekvot 2001–2006 ...........................................................................................

115

5.29

Folkmängd samt antal invånare med beskattningsbar inkomst i de

 

 

olika H-regionerna..............................................................................................

116

5.30

Förvärvsinkomster indelade i H-regioner ...........................................................

117

5.31

Skatter indelade i H-regioner ...............................................................................

117

5.32

Kommunala skatte- och bidragsinkomster..........................................................

118

5.33

Grundavdrag vid inkomstbeskattningen..............................................................

119

5.34

Inkomstskatt för olika årslöner 2004 vid 30 procent kommunalskatt...............

119

5.35

Arbetsgivaravgifter och egenavgifter m.m...........................................................

120

5.36

Skattesatser för olika slag av fastigheter ..............................................................

121

5.37

Förmögenhetsskatt ...............................................................................................

121

5.38

Arvsskatt för olika skatteklasser ..........................................................................

121

5.39

Skattesatser för olika tobaksslag ..........................................................................

122

5.40

Skattesatser för olika alkoholslag .........................................................................

123

5.41

Några av de vanligaste skattesatserna på energi ..................................................

123

5.42

Vissa fordonsskattesatser......................................................................................

123

6.1 Statsbudgetens utgifter 2004 ..................................................................................

127

6.2 Takbegränsade utgifter 2004...................................................................................

128

6.3 Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2004.................................................

131

6.4 Utgifter 2003 och 2004 ...........................................................................................

132

6.5 Beräkning av utgifterna per utgiftsområde för 2005–2006 samt

 

 

skillnader jämfört med konsekvensberäkningen i

 

 

budgetpropositionen för 2004 (BP2004) ..........................................................

134

6.6 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med

 

 

budgetpropositionen för 2004............................................................................

135

10

 

 

PROP. 2003/04:100

6.7

Volymer 2003–2006 ................................................................................................

137

6.8

Utgifter 1997–2006, utfall 1997–2003, prognos 2004,

 

 

beräknat 2005–2006............................................................................................

139

6.9

Utgifternas procentuella andel av takbegränsade utgifter 1997–2006.

 

Utfall 1997–2003, prognos 2004 och beräknat 2005–2006..............................

141

6.10 Konsekvenser för ramar för berörda utgiftsområden.........................................

153

7.1

Investeringsplan för Statens fastighetsverk 2004-2006........................................

162

8.1

Resultaträkning 2001-2003 ....................................................................................

192

8.2

Kommunsektorns finanser.....................................................................................

193

8.3

Utvecklingen av skatteunderlaget 2002-2006 .......................................................

193

8.4

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner..............................................

195

11

PROP. 2003/04:100

Diagramförteckning

1.1

Utgiftstaken i kronor................................................................................................

20

1.2

Utgiftstaken i procent av BNP.................................................................................

20

1.3

Inflation (KPI) och underliggande inflation (UND1X)........................................

21

1.4

Bostadsräntor, 3 mån och 5 år (SBAB)....................................................................

21

1.5

Kronans utveckling mot TCW-index.......................................................................

21

1.6

Reguljärt sysselsatta i åldern 20–64 år......................................................................

25

1.7

Antal helårspersoner med socialbidrag ....................................................................

25

1.8

Antal 1–3-platser i utvärderingen av Lissabonstrategin..........................................

31

1.9

Kostnader för sjukfrånvaron.....................................................................................

32

4.1

Statsbudgetens saldo 1990–2006 ..............................................................................

77

4.2

Statsskuld i miljarder kronor och som andel av BNP.............................................

84

5.1

Löner i privat och offentlig sektor .........................................................................

100

5.2

Utveckling av löner och andra ersättningar...........................................................

101

5.3

Sjukpenning och arbetslöshetsersättning ..............................................................

101

5.4

Kapitalvinster 1988–2006........................................................................................

104

5.5

Förmögenhetsskatt 1991–2002 ..............................................................................

105

5.6

Moms uppdelad efter användning 2003 .................................................................

105

5.7 Dekomponering av utgående moms ......................................................................

106

5.8

Utgående, ingående samt nettomoms....................................................................

106

5.9

Skatteintäkter per produktslag 1998–2006 ............................................................

107

5.10

Privatinförsel av sprit 2000–2003 .........................................................................

107

5.11

Skatt på energi 1998–2006 ....................................................................................

108

5.12

Karta över H-regioner...........................................................................................

116

5.13 Lön och näringsinkomster samt övriga förvärvsinkomster................................

117

5.14

Statlig inkomstskatt samt övriga statliga skatter.................................................

118

5.15

Kommunala skatteinkomster före och efter inkomstutjämning........................

118

5.16

Kommunala skatteinkomster före och efter bidragsinkomster..........................

118

6.1

Utgiftsprognos 2004 jämfört med anvisade medel på statsbudgeten

 

 

 

för 2004................................................................................................................

129

12

1

Finansplan

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

PROP. 2003/04:100

1 Finansplan

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

1.1Jobben och tillväxten främst

De senaste årens internationella ekonomiska nedgång är bruten. En återhämtning har inletts.

Tack vare en långsiktig och ansvarsfull ekonomisk politik har effekterna i Sverige av den internationella konjunkturnedgången kunnat dämpas.

De senaste årens ekonomiska politik har i ljuset av den internationella utvecklingen varit framgångsrik. Sverige är ett av få länder som klarat sig igenom lågkonjunkturen med stabila offentliga finanser. Svensk ekonomi står väl rustad att tillgodogöra sig en internationell uppgång.

Vändningen i konjunkturen skapar goda förutsättningar för att långsiktigt stärka tillväxt och sysselsättning. Denna möjlighet måste utnyttjas fullt ut för att Sverige skall stå starkare i kommande konjunktursvängningar.

Lågkonjunkturen har dock lämnat spår på svensk arbetsmarknad. Arbetslösheten är högre än regeringen kan acceptera. Konjunktur- uppgången får inget omedelbart genomslag på arbetsmarknaden.

Kampen mot arbetslösheten är en huvud- uppgift för regeringen. Målet är full sysselsättning. Därför föreslås insatser för att upprätthålla sysselsättningen och pressa tillbaka arbetslösheten. Regeringen kommer noga att följa utvecklingen på arbetsmarknaden och föreslå ytterligare åtgärder.

Samtidigt står Sverige inför andra stora utmaningar. Befolkningen blir allt äldre. Den

demografiska utvecklingen innebär en utmaning för den framtida arbetskraftsförsörjningen. Stora generationer kommer att gå i pension under de kommande åren. För att möta den utvecklingen måste arbetslivet välkomna alla. Människor måste uppmuntras och ges möjlighet att börja arbeta tidigare och stanna kvar några år till i arbete.

Arbetslinjen är en överordnad princip för politiken. Redan vidtagna åtgärder mot ohälsan har lett till minskade sjukskrivningar, men minskningen måste fortsätta och ytterligare åtgärder behövs. Den starkare konjunkturen måste utnyttjas till att varaktigt öka arbetskrafts- utbudet.

Globaliseringen gör att företagen möter allt starkare internationell konkurrens. Kraven ökar på företagen att hela tiden förnya sig. För att klara framtidens tillväxt och sysselsättning måste villkoren för företagen vara goda. Allas idéer och kunskap behöver tas tillvara. Sveriges ambitioner på utbildningsområdet måste fortsätta att höjas. Villkoren för företagen i Sverige måste förbättras ytterligare samtidigt som företagen hela tiden måste söka sig till branscher och nischer där de är som mest konkurrenskraftiga.

Våra barns och barnbarns framtida livsvillkor påverkas av hur vi behandlar varandra och vår gemensamma miljö. Ökade utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser riskerar att leda till global uppvärmning med förödande konsekvenser för allt liv på jorden. Miljöinriktade, sociala och ekonomiska mål måste förstärka varandra.

15

PROP. 2003/04:100

Rättvisan och solidariteten i Sverige skall öka. Klyftorna i samhället måste minska. Jämställd- heten mellan kvinnor och män måste öka. Brister inom flera välfärdsområden kräver åtgärder. För att upprätthålla en hög kvalitet i välfärden krävs ökade resurser. En bra skola, vård och omsorg är i sin tur en avgörande förutsättning för ett Sverige i tillväxt och utveckling.

Viktiga investeringar i utbildning, infrastruktur och välfärd förslås.

Sunda offentliga finanser är grunden för tillväxt och sysselsättning. Målen för den ekonomiska politiken ligger fast. Utgiftstaken skall klaras och målet om två procents överskott i de offentliga finanserna över en konjunktur- cykel ligger fast.

Samarbetsformer

Den ekonomiska vårpropositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemo- kratiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, vilka står bakom riktlinjerna för den ekonomiska politiken, budgetpolitiken och tilläggsbudgeten för 2004.

återhämtning som syns tydligt i andra regioner väntas ge positiva effekter för exporten från euroområdet.

I Japan har tillväxten under 2003 överraskat positivt mot bakgrund av det senaste decenniets svaga utveckling. Men, de underliggande strukturella problemen kvarstår och en svagare utveckling förväntas i år.

1.2.2Svensk utveckling

Aktiviteten i svensk ekonomi tilltog under andra halvåret 2003. Bruttonationalprodukten, BNP, förutses öka med ca 2,5 procent både i år och nästa år, vilket är nära en procentenhet högre än 2003. En viss del av tillväxten i år beror dock på en så kallad kalendereffekt (fler arbetsdagar och färre helgdagar). En internationell konjunktur- uppgång ger en successivt allt starkare efterfrågan på de svenska exportföretagens produkter. Hushållens konsumtion väntas öka med ca 2 procent per år 2004 och 2005.

Ett successivt ökat resursutnyttjande, låga räntor och en stabilisering av vinstläget talar för att näringslivets investeringar ökar i år efter tre års nedgång. De statliga satsningarna på infrastruktur bidrar till att offentliga investeringar återigen ökar.

1.2Det ekonomiska läget

1.2.1Internationell utveckling

Under andra halvåret 2003 vände den internationella konjunkturen uppåt. Uppgången har varit tydligast i Förenta staterna och i Asien, medan den har varit svagare i Europa. Den positiva utvecklingen väntas fortsätta under 2004.

I Förenta staterna väntas en expansiv finanspolitik, låga räntor samt en gynnsam finansiell situation i företagen understödja en fortsatt god utveckling under 2004. Förenta staternas stora budgetunderskott och obalans i handelsutbytet är dock faktorer som på sikt kan motverka den positiva utvecklingen.

I euroområdet inleddes en försiktig återhämtning i mitten av förra året. Under 2004 väntas denna stärkas ytterligare. Företagen har en förbättrad finansiell situation, räntorna väntas vara fortsatt låga och en tydlig ökning av investeringar har noterats. Den konjunktur-

Tabell 1.1 Försörjningsbalans

Procentuell volymförändring

 

2003

2004

2005

Hushållens konsumtionsutgifter

2,0

2,0

2,2

 

 

 

 

Offentliga konsumtionsutgifter

0,7

1,3

0,2

 

 

 

 

Stat

0,8

1,5

–1,0

 

 

 

 

Kommun

0,6

1,2

0,7

 

 

 

 

Fasta bruttoinvesteringar

–2,0

1,5

3,4

 

 

 

 

Lager1

0,2

–0,2

0,2

 

 

 

 

Export

5,9

7,4

7,2

 

 

 

 

Import

5,4

5,7

6,9

 

 

 

 

BNP

1,6

2,5

2,6

1 Bidrag till BNP-tillväxten.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

16

Tabell 1.2 Nyckeltal

Förändring från föregående år i procent, om ej annat anges

 

2003

2004

2005

Inflation, KPI1

2,0

0,4

1,4

Timlön

3,4

3,2

3,2

 

 

 

 

Öppen arbetslöshet2

4,9

5,5

5,3

Arbetsmarknadspolitiska program2

2,1

2,4

2,1

 

 

 

 

Antal sysselsatta

–0,3

–0,6

0,5

 

 

 

 

Real disponibel inkomst

0,0

2,2

1,3

 

 

 

 

Hushållens nettosparkvot, nivå3

3,5

3,7

2,9

Bytesbalans4

6,6

6,9

7,1

 

 

 

 

Tysk ränta 10-års statsobligation1

4,1

4,4

4,8

Svensk ränta 10-års statsobligation1

4,6

4,8

5,1

 

 

 

 

TCW-index1

127,6

124,7

124,0

1 Årsgenomsnitt.

2 Procent av arbetskraften.

3 Exklusive avtalspensioner.

4 Procent av BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksbanken och Finansdepartementet.

1.2.2.1 Kommunala sektorn

Den kommunala konsumtionen ökade i fasta priser med 0,6 procent 2003. Det är en dämpning efter de föregående årens kraftiga ökning, som medförde ett resultatmässigt underskott 2002 i sektorn som helhet på 7 miljarder kronor före extraordinära poster. År 2003 reducerades underskottet till 1 miljard kronor.

I år har kommunalskatten höjts med 34 öre, vilket motsvarar drygt 4 miljarder kronor i högre inkomster. Den kommunala konsumtionen beräknas i år öka med 1,2 procent i fasta priser,

PROP. 2003/04:100

men nästan hela ökningen kan förklaras med kalendereffekten. Ett ytterligare resurstillskott på sammanlagt 4 miljarder kronor för 2005 och därutöver ytterligare 3 miljarder kronor för 2006 föreslås. Dessutom föreslås ett generellt sysselsättningsstöd till kommunerna under 2005 till en kostnad om ca 1,5 miljarder kronor. Vidare föreslås en skattestimulans för miljö- investeringar i offentliga lokaler. Verksamhets- volymen beräknas öka med 0,7 procent 2005 samtidigt som den kommunala sektorns finanser förbättras.

1.2.2.2 Arbetsmarknaden

Utvecklingen på arbetsmarknaden förväntas vara fortsatt svag 2004. Den reguljära sysselsättnings- graden för personer i åldern 20 till 64 år bedöms uppgå till 76,8 procent i år och 76,6 procent nästa år. Under nästa år väntas sysselsättningen dock åter börja öka, i takt med att efterfrågan på arbetskraft stiger. Arbetskraftsutbudet bedöms i stort sett vara oförändrat 2004 för att öka svagt 2005. Den öppna arbetslösheten ökar till 5,5 procent i år och minskar till 5,3 procent nästa år.

Regeringen aviserar nu en rad åtgärder för att hålla tillbaka arbetslösheten. Den öppna arbetslösheten skall pressas tillbaka mot 4 procent.

Regeringen och riksdagen har satt upp som mål att den reguljära sysselsättningen 2004 skall vara 80 procent för de mellan 20 och 64 år. Detta mål uppnås inte 2004. Det beror framför allt på

Tabell 1.3 Sysselsättning, arbetslöshet, löne- och produktivitetsutveckling

 

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

Antal sysselsatta1

3 963

3 922

3 979

4 069

4 159

4 239

4 244

4 234

4 206

4 227

Varav näringslivet1

2 698

2 695

2 735

2 805

2 888

2 969

2 960

2 942

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varav offentliga myndigheter1

1 263

1 223

1 240

1 260

1 264

1 262

1 278

1 288

Reguljär sysselsättningsgrad2

74,7

73,9

74,6

75,9

77,2

78,2

78,1

77,6

76,8

76,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Öppen arbetslöshet3

8,1

8,0

6,5

5,6

4,7

4,0

4,0

4,9

5,5

5,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Konjunkturberoende arbets-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

marknadspolitiska program3

4,7

4,5

4,1

3,3

2,6

2,5

2,6

2,1

2,4

2,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Timlön4

6,0

4,5

3,8

3,4

3,7

4,4

4,1

3,4

3,2

3,2

Produktivitetsutveckling i näringslivet4

1,9

5,2

2,0

2,6

3,6

–0,1

4,5

3,6

2,8

2,5

Anm.: I AKU fördes anställda i kyrkan över från kommunala myndigheter till näringslivets tjänstesektor först 2001. Till följd av detta är antalet sysselsatta i offentlig sektor överskattat, och antalet anställda i näringslivet underskattat, med ca 22 000 personer 2000.

1Tusental personer.

2Reguljärt sysselsatta i åldern 20–64 i procent av befolkningen i den åldersgruppen.

3I procent av arbetskraften.

4Årlig procentuell förändring.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Medlingsinstitutet och Finansdepartementet.

17

PROP. 2003/04:100

Tabell 1.4 Sysselsättning och arbetslöshet uppdelat på kön

 

1999

 

2000

 

2001

 

2002

 

2003

 

 

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Antal sysselsatta1

1 947

2 121

1 992

2 167

2 036

2 203

2 047

2 197

2 043

2 191

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varav näringslivet1

997

1 808

1 037

1 852

1 080

1 891

1 080

1 879

1 077

1 866

Varav offentliga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

myndigheter1

949

311

953

312

954

307

965

314

965

322

Öppen arbetslöshet2

5,2

5,9

4,3

5,0

3,6

4,3

3,6

4,4

4,4

5,3

Anm.: I AKU fördes anställda i kyrkan över från kommunala myndigheter till näringslivets tjänstesektor först 2001. Till följd av detta är antalet sysselsatta i offentlig sektor överskattat, och antalet anställda i näringslivet underskattat, med ca 22 000 personer år 2000.

1Tusental personer.

2I procent av arbetskraften. Källa: Statistiska centralbyrån.

den svaga konjunkturen, men även på utbildningssatsningar som minskat andelen sysselsatta mellan 20 och 24 år.

Sysselsättningsmålet ligger fast. Regeringen fortsätter löpande att följa utvecklingen och kommer att föreslå åtgärder för att målet skall nås.

1.2.2.3 Utvecklingen på medellång sikt

I ett medelfristigt perspektiv är det svårt att förutsäga konjunktursvängningar. Beräkningarna för åren efter 2005 är därför uppbyggda kring ett antagande om att det vid utgången av 2005 finns outnyttjade resurser i ekonomin som kan tas i anspråk utan att det uppstår inflationsdrivande löneökningar. Det innebär att BNP under ett antal år kan växa snabbare än den långsiktigt hållbara tillväxt- takten. Osäkerheten är dock stor vad gäller såväl bedömningar av resursläget som av den långsiktiga tillväxttakten i ekonomin. För att illustrera osäkerheten i de bedömningar som görs i basalternativet redovisas två sido- scenarier.

I lågtillväxtalternativet antas den globala tillväxten bli betydligt svagare än i basalternativet till följd av att konjunkturen i Förenta staterna försämras avsevärt. Därmed blir BNP-tillväxten och sysselsättningsnivån även i Sverige betydligt lägre än i basalternativet.

I högtillväxtalternativet antas arbets- marknaden och lönebildningen fungera bättre än i basalternativet. Det finns i utgångsläget mer lediga resurser i ekonomin och den potentiella tillväxttakten förutsätts dessutom vara högre. Med samma antaganden om styrräntan och löneökningstakten kan BNP och syssel-

sättningen därmed stiga snabbare utan att inflationen ökar. Regeringens sysselsättningsmål om en reguljär sysselsättningsgrad på 80 procent för personer i åldrarna 20 till 64 år uppnås i detta scenario 2007.

Tabell 1.5 De tre scenarierna

 

2004

2005

2006

2007

BNP, procentuell förändring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bas

2,5

2,6

2,5

2,4

 

 

 

 

 

Lågtillväxt

1,8

0,7

1,5

2,9

 

 

 

 

 

Högtillväxt

2,9

3,6

3,7

3,4

 

 

 

 

 

Reguljär sysselsättningsgrad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bas

76,8

76,6

76,8

76,9

 

 

 

 

 

Lågtillväxt

76,2

74,6

74,0

74,5

 

 

 

 

 

Högtillväxt

77,1

77,8

79,1

80,0

Källa: Finansdepartementet.

1.3Sunda offentliga finanser

Stark tillväxt och god sysselsättnings- och välfärdsutveckling kräver starka och sunda offentliga finanser. Utan sunda offentliga finanser riskerar varje lågkonjunktur att framtvinga stora nedskärningar. Välfärden måste gå att lita på också när den ekonomiska utvecklingen är svag och många människor behöver den som mest. Två övergripande budgetpolitiska mål styr därför regeringens budgetpolitik: överskottsmålet för de offentliga finanserna och utgiftstaken för staten.

18

PROP. 2003/04:100

Tabell 1.6 Offentliga finanser

Procent av BNP

 

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

Utgiftskvot

54,7

54,3

55,7

55,6

55,6

55,0

54,3

 

 

 

 

 

 

 

 

Inkomstkvot

59,8

57,2

55,4

56,1

55,9

55,5

55,4

 

 

 

 

 

 

 

 

Skattekvot inkl EU

53,9

52,2

50,2

50,9

50,6

50,2

50,0

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande

5,1

2,9

–0,3

0,5

0,3

0,6

1,1

 

 

 

 

 

 

 

 

Nettoskuld

1,3

–2,9

4,8

0,1

–0,3

–0,6

–1,6

 

 

 

 

 

 

 

 

Konsoliderad bruttoskuld

52,8

54,4

52,6

51,9

52,1

51,5

50,6

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

1.3.1Överskott i de offentliga finanserna Allt sedan överskottsmålet började gälla 2000

Finanspolitikens främsta uppgift är att lägga grunden för hög tillväxt och full sysselsättning genom att upprätthålla sunda offentliga finanser.

Sedan 2000 gäller ett överskottsmål för de offentliga finanserna på 2 procent av BNP över en konjunkturcykel. Det är ett väsentligt mer ambitiöst mål än det som EU-länderna gemensamt satt upp inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten. Det svenska överskottsmålet innebär att statsskulden kan minska som andel av BNP samtidigt som tillgångar byggs upp inom det allmänna pensionssystemet. Därigenom skapas buffertar för att möta de framtida demografiska påfrestningarna på de offentliga välfärdssystemen. Överskottsmålet ger också en betryggande marginal till underskottsgränsen på 3 procent av BNP i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. På så sätt skapar överskottsmålet ett utrymme för finanspolitiken att bidra till att dämpa konjunktursvängningarna utan att underskotten i en lågkonjunktur blir för stora.

Överskottsmålet innebär att det finansiella sparandet i en lågkonjunktur kan tillåtas bli lägre än 2 procent för att därigenom bidra till att mildra en konjunktursvacka. Det omvända gäller i en högkonjunktur. Ett större överskott dämpar aktiviteten i ekonomin och minskar risken för överhettning. Överskottet bör därför anpassas med hänsyn till konjunkturläge och resurs- utnyttjande i svensk ekonomi.

Sedan budgetpropositionen för 2004 anger regeringen preciserade överskottsmål för nästkommande budgetår och inte som tidigare för tre år framåt i tiden. Skälet är att konjunktur- utvecklingen är svårbedömd i ett längre tidsperspektiv. Målet för varje aktuellt budgetår skall bestämmas med hänsyn till såväl konjunkturläget som läget i förhållande till det övergripande överskottsmålet.

har saldot i Sveriges offentliga finanser varit klart bättre än EU-genomsnittet. Under åren 2000 och 2001 låg sparandet över målet på 2 procent, medan det under åren 2002 och 2003 har legat under. För 2003 beräknas saldot i de svenska offentliga finanserna ha uppgått till 0,5 procent av BNP, att jämföra med EU-snittet-2,6 procent av BNP.

För 2004 har det preciserade överskottsmålet fastställts till ett överskott på minst 0,5 procent av BNP. Enligt regeringens bedömning kommer den offentliga sektorns finansiella sparande att bli något lägre än det målsatta överskottet. Jämfört med budgetpropositionen har tillväxten visserligen reviderats upp, men samtidigt har sysselsättningstillväxten reviderats ned markant. En finanspolitisk åtstramning under innevarande år skulle riskera att hämma den ekonomiska återhämtningen.

Det övergripande målet om 2 procents överskott i genomsnitt över en konjunkturcykel ligger fast och sammantaget bedöms de beräknade överskotten vara förenliga med det av riksdagen beslutade överskottsmålet. Regeringen återkommer med en bedömning av överskottet för 2005 i höstens budgetproposition.

1.3.2Utgiftstak för staten

Budgetpolitikens främsta styrinstrument är utgiftstaken. De årliga statliga utgifterna får inte överstiga den nivå till vilket utgiftstaket är bestämt. Systemet med utgiftstak medverkar till en utgiftsutveckling som är långsiktigt hållbar. I goda tider förhindrar utgiftstaket att tillfälligt högre inkomster används för varaktigt högre utgifter. Därmed undviks stora nedskärningar i sämre tider. Välfärden blir mer förutsägbar och trygg.

19

PROP. 2003/04:100

Utgiftstaket har bidragit till att Sverige jämfört med många andra länder har starka offentliga finanser trots en utdragen internationell lågkonjunktur. Utgiftstakets återhållande effekt under högkonjunkturen har bidragit till att skapa möjligheter att under den senaste lågkonjunkturen stimulera den inhemska efterfrågan mer än vad som annars skulle ha varit möjligt.

Utgiftstaket har sedan det infördes 1997 klarats samtliga år. För 2004 och 2005 är utrymmet under utgiftstaket mycket begränsat. Regeringen kommer därför att följa utgifts- utvecklingen under 2004 och 2005 noga. Finns det risk att ett beslutat utgiftstak kommer att överskridas kommer regeringen att vidta åtgärder eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder. Utgiftstaken skall klaras.

Nivån på utgiftstaket för varje år bestäms tre år i förväg. Regeringen avser att i budget- propositionen för 2005 lämna förslag om ett utgiftstak för 2007. Regeringen kommer därvid att beakta behovet av en budgeteringsmarginal inom vilken ett utrymme för konjunkturella variationer i sysselsättningen avsätts.

Beräkningarna av de takbegränsade utgifterna för 2004 medför en budgeteringsmarginal på 0,1 miljard kronor. För 2005 och 2006 beräknas en budgeteringsmarginal på ca 2 miljarder kronor respektive ca 24 miljarder kronor.

Diagram 1.1 Utgiftstaken i kronor

Miljarder kronor

950

 

 

 

 

 

 

 

 

 

900

 

 

 

 

 

 

 

 

 

850

 

 

 

 

 

 

 

 

 

800

 

 

 

 

 

 

 

 

 

750

 

 

 

 

 

 

 

 

 

700

 

 

 

 

 

 

 

 

 

650

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

Anm.: För att skapa jämförbarhet över tiden har utgiftstaken korrigerats för tekniska förändringar som föranlett justeringar av utgiftstaket samt för en redovisningsförändring av stödet till kommunerna (se avsnitt 4.1.1).

Källa: Finansdepartementet.

Diagram 1.2 Utgiftstaken i procent av BNP

Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

39

 

 

 

 

 

 

 

 

 

38

 

 

 

 

 

 

 

 

 

37

 

 

 

 

 

 

 

 

 

36

 

 

 

 

 

 

 

 

 

35

 

 

 

 

 

 

 

 

 

34

 

 

 

 

 

 

 

 

 

33

 

 

 

 

 

 

 

 

 

32

 

 

 

 

 

 

 

 

 

31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

Anm.: För att skapa jämförbarhet över tiden har utgiftstaken korrigerats för tekniska förändringar som föranlett justeringar av utgiftstaket samt för en redovisningsförändring av stödet till kommunerna (se avsnitt 4.1.1).

Källa: Finansdepartementet.

1.4Priser och löner

1.4.1Stabila priser

Stabila priser är en grundläggande förutsättning för en framgångsrik ekonomisk politik som ger hög tillväxt, ökad rättvisa och mer resurser till välfärden. En hög inflation försämrar förut- sättningarna för en uthålligt hög tillväxt och för stabilt hög sysselsättning och välfärd. En hög och svårförutsägbar inflation har dessutom negativa fördelningseffekter.

Riksdagen har lagt fast att den övergripande uppgiften för penningpolitiken är prisstabilitet. Riksbanken bedriver på denna grund penning- politiken självständigt. Riksbanken definierar prisstabilitet som att ökningen av konsument- prisindex skall begränsas till 2 procent med en tolerans på 1 procentenhet uppåt och nedåt. Regeringen stödjer penningpolitikens inriktning och står bakom inflationsmålet.

Under förra året drogs inflationen upp av kraftiga prishöjningar på energi, framför allt el. I början av 2004 har dessa prishöjningar upphört att påverka inflationstakten. Samtidigt har prisutvecklingen under den senaste tiden varit dämpad tack vare en svag importprisutveckling och ett lågt inhemskt pristryck. Inflationen har därmed minskat kraftigt. Exklusive energipriser har inflationen avtagit sedan början av 2002. Inflationstrycket bedöms förbli lågt under 2004 för att gradvis bli högre först under 2005 i takt med att konjunkturen stärks. Inflationen mätt med konsumentprisindex (KPI) väntas vara ca 2 procent i slutet av 2005. Under de närmast

20

följande åren förutses inflationen ligga i linje med inflationsmålet.

Under de senaste åren har Riksbanken baserat penningpolitiken på en bedömning av utvecklingen av UND1X. UND1X är ett mått på den underliggande inflationen som innebär att de direkta effekterna av förändrade räntor, skatter och subventioner exkluderas från konsumentprisindex. Under 2003 har Riksbanken dessutom pekat på att de stora tillfälliga effekterna av energiprisernas utveckling inte bör påverka de penningpolitiska besluten. De närmaste två åren beräknas den under- liggande inflationen (UND1X) ligga klart under 2 procent. I slutet av 2004 beräknas den uppgå till 0,9 procent, och i slutet av 2005 till 1,4 procent.

Diagram 1.3 Inflation (KPI) och underliggande inflation (UND1X)

Procent

4,0

 

 

 

 

 

3,5

 

 

 

 

 

3,0

 

 

 

 

 

2,5

 

 

 

 

 

2,0

 

 

 

 

 

1,5

 

 

 

 

 

1,0

 

 

 

 

 

0,5

 

 

 

 

 

0,0

 

 

 

 

 

-0,5

KPI

 

 

 

 

KPI exkl. el, bränsle och drivmedel

 

 

 

 

 

-1,0

UND1X

 

 

 

 

-1,5

UND1X exkl. el, bränsle och drivmedel

 

 

 

 

 

 

 

 

2000

2001

2002

2003

2004

Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.

1.4.1.1 Räntan och kronan

De internationella räntorna har sjunkit under inledningen av 2004 i spåren av låga prisökningar. Räntorna ligger på en låg nivå. Flera centralbanker har fortsatt att sänka sina styrräntor under 2003 och under inledningen av 2004 i syfte att understödja en konjunktur- återhämtning. Riksbanken har sedan november 2002 sänkt räntan med 2,25 procentenheter till 2,0 procent. Låga räntor och det senaste årets återhämtning på aktiebörserna skapar gynnsamma förutsättningar för en konjunktur- återhämtning.

Kronan har stärkts sedan hösten 2001, framför allt i förhållande till den amerikanska dollarn.

 

 

 

 

 

PROP. 2003/04:100

Diagram 1.4 Bostadsräntor, 3 mån och 5 år (SBAB)

 

8

 

 

 

 

 

 

 

7,5

 

 

 

 

 

Rörlig ränta

7

 

 

 

 

 

5 år

 

 

 

 

 

 

 

 

6,5

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

5,5

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

4,5

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

3,5

 

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

 

 

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

Källa: EcoWin.

Diagram 1.5 Kronans utveckling mot TCW-index

145

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

135

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

125

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

115

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

Källa: EcoWin.

1.4.2Lönebildningen

En väl fungerande lönebildning är av avgörande betydelse för en god samhällsekonomisk utveckling. Löneökningar inom de samhälls- ekonomiska ramarna möjliggör lägre arbetslöshet, högre sysselsättning och växande produktion. Det ger i sin tur utrymme för en förbättrad välfärd. För att målen för sysselsättning och arbetslöshet skall uppnås krävs både en stark internationell konjunktur och rimliga nominella löneökningar. Med högre totala löneökningar i Sverige jämfört med i våra viktigaste konkurrentländer riskerar arbets- lösheten att öka.

De senaste årens utveckling visar att rimliga nominella löneökningar och ett ökat ansvarstagande av arbetsmarknadens parter skapar goda förutsättningar för hög sysselsättning, låg arbetslöshet och en god reallöneutveckling. Den nominella löneöknings- takten har sedan slutet av 1990-talet endast varit ungefär hälften så hög som på 1980-talet

21

PROP. 2003/04:100

samtidigt som reallöneutvecklingen varit betydligt bättre.

Arbetsmarknadens parter har ett gemensamt ansvar för att förändringar av relativlöner sker inom ramen för det gemensamma löne- utrymmet. Ansvarstagande från arbets- marknadens parter i de pågående avtals- förhandlingarna är avgörande för den framtida sysselsättnings- och välfärdsutvecklingen.

Arbetsmarknaden är fortfarande starkt könssegregerad. Kvinnor arbetar ofta inom lägre betalda yrken och har lägre befattningar. Jämfört med män arbetar kvinnor dessutom i högre grad ofrivilligt deltid. En skev fördelning av betalt och obetalt arbete förstärker inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män.

Osakliga löneskillnader på grund av kön måste försvinna. Lönediskriminering är olagligt. Även om man tar hänsyn till skillnader i yrkesval och sektorstillhörighet är löneskillnaderna mellan kvinnor och män fortfarande betydande. Detta är oacceptabelt. Orsakerna till dessa skillnader är flera. Det handlar om hur olika arbeten värderas, effekter av den segregerade arbetsmarknaden, men även om direkt lönediskriminering. Arbetsmarknadens parter är ansvariga för lönebildningen och staten har tagit sin del av ansvaret genom att förbjuda lönediskriminering.

Den nya jämställdhetslagen är ett redskap för att utjämna osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män på grund av kön. En arbetsgrupp kommer att tillsättas 2005 med uppgift att se över jämställdhetslagen. Löne- bildningen är en fråga för parterna och omotiverade löneskillnader som beror på kön strider mot lagen. Regeringen följer aktivt detta arbete via JämO och Medlingsinstitutet. Utfallet av parternas arbete på detta område kommer att vara vägledande för behovet av ytterligare åtgärder. Arbetet för en jämställd arbetsmarknad måste också fokusera på att öppna hela arbetsmarknaden för kvinnor och män. Kvinnor och män skall ges samma utvecklingsmöjligheter på arbetsplatserna. Detta arbete måste bedrivas parallellt med arbetet inom andra politik- områden, inte minst familjepolitiken.

Regeringen har i skrivelsen Jämt och ständigt (2002/03:140) för riksdagen redogjort för de samlade insatser som görs för att öka jämställdheten inom alla politikområden och även på arbetsmarknaden. En nationell

handlingsplan mot könsdiskriminerande löne- skillnader tas fram.

1.5Fler jobb och uthållig tillväxt

En god och uthållig ekonomisk tillväxt ger resurser för satsningar på välfärd och rättvisa. Regeringens politik utgår från det 10-punkts- program för tillväxt som presenterades i regeringsförklaringen hösten 2003.

Sveriges ekonomiska tillväxt har under 1994 till 2003 i genomsnitt varit 2,9 procent, vilket är högre än genomsnittet för EU på 2,2 procent per år. Det är också högre än Sveriges historiska tillväxt (1970 till 2003) på ca 2 procent per år.

Det finns ingen enstaka åtgärd som ensam ger förutsättningar för en god tillväxt. Insatserna sedan 1994 spänner över många områden. Grunden har varit att skapa stabila ramar för samhällsekonomin med sunda offentliga finanser och låga prisökningar. Reformer har genomförts för att förbättra olika marknader genom omregleringar och åtgärder för ökad konkurrens. Välfärdssamhällets grundläggande konstruktion med gemensam finansiering och allas delaktighet har hävdats. Det ekonomiska utbytet av extra arbetsinsatser har ökat genom förändringar av skatter och bidrag. Pensionssystemet har reformerats, utbildningen och forskningen har byggts ut och stora investeringar görs nu i infrastrukturen.

Internationaliseringen och EU:s utvidgning innebär nya möjligheter för Sverige, men också utmaningar för svensk ekonomi. Konkurrensen skärps för investeringar och produktion. Äldre teknik ersätts ständigt av modernare. I Sverige blir arbetskraften allt äldre.

Dessa utmaningar kan bäst mötas med en dynamisk och flexibel ekonomi. Människor och kapital måste kunna flytta från branscher med lägre produktivitet till branscher med högre. Nya kunskaper ersätter gamla och olönsamma företag läggs ned och nya skapas. För att det skall kunna ske måste de ekonomiska drivkrafterna vara tydliga, regelsystemen enkla och välfärden fungera väl. Trygghet och utveckling är varandras förutsättningar.

Sverige placerar sig högt i de flesta bedömningar av viktiga faktorer som bestämmer tillväxt och konkurrenskraft. Sveriges kreditvärdighet har uppgraderats till den högsta

22

nivån. I uppföljningen av EU:s Lissabonstrategi har Sverige topplaceringar flera år i rad och lyfts i flera avseenden fram som föredöme, bland annat när det gäller de offentliga finanserna, sysselsättning, forskning, utbildning och innovation.

Sveriges förutsättningar för tillväxt och förnyelse skall vidareutvecklas och förstärkas under mandatperioden. Arbetet kommer att koncentreras på följande områden.

-Stabil makroekonomi och sunda offentliga finanser.

Sveriges offentliga finanser är starkare än de flesta andra länders. Den uppnådda styrkepositionen skall upprätthållas. De budgetpolitiska målen ligger fast.

-En väl fungerande arbetsmarknad. Sysselsättnings- och socialbidragsmålen skall nås. Den öppna arbetslösheten skall pressas tillbaka mot fyra procent. Sverige behöver både fler sysselsatta och fler arbetade timmar. Insatser behövs för att öka integrationen av invandrade, korta arbetslöshetstiderna, minska sjukfrånvaron, öka rörligheten och att göra arbete mer lönsamt. Det behövs åtgärder inom utbildningssystemet för att stimulera ungdomar i Sverige att arbeta mer.

-Utbildning och forskning ökar produktiviteten och människors trygghet i förändringen.

Sverige är och skall fortsätta att vara en ledande kunskapsnation. Det kräver goda möjligheter till en grundutbildning och till ett livslångt lärande. Genom omfattande satsningar på grundforskning och forskar- utbildning läggs grunden för att öka antalet högkvalificerade arbeten. Regeringen avser att tillsätta en utredning om det så kallade lärarundantaget. För att förbättra Sveriges position krävs insatser för att stärka forskning och utbildning. Regeringen avser att presentera en forskningspolitisk proposition under året.

-Ökad konkurrens.

Konkurrensförhållandena har förbättrats under en följd av år. Det svenska regelsystemet är internationellt konkurrenskraftigt. Sverige ligger långt fram vad gäller omregleringar av olika marknader. Fortfarande är dock prisläget högt i Sverige. Åtskilliga branscher utmärks

PROP. 2003/04:100

av bristande konkurrens. Ytterligare insatser behövs för att effektivare bekämpa kartellbildning och missbruk av dominerande ställning.

-Innovation.

Utvecklingen inom teknik- och forsknings- intensiva näringar, som till exempel bioteknik och läkemedelsindustri, har en avgörande betydelse för Sveriges välstånds- utveckling. Näringslivets forsknings- satsningar i kombination med statliga insatser gör att Sverige är det OECD-land som i procent av BNP investerar mest i forskning och utveckling. Avkastningen i form av ökad produktivitet och tillväxt måste dock bli bättre. Villkoren för entreprenörskap, företagande och innovation behöver ständigt förbättras för att bevara Sveriges position som världsledande. Insatserna för företags- utveckling behöver samordnas och effektiviseras. En innovationsstrategi utarbetas för att stärka Sveriges förmåga att skapa kunskap och omsätta den i hållbar tillväxt och nya jobb. Det är i samverkan mellan politik, näringsliv och högskola tillväxtens förutsättningar skapas. Utveckling av ny kunskap, effektivare användning av befintlig kunskap samt starkare drivkrafter för entreprenörskap är

nödvändiga beståndsdelar i en strategi för tillväxt. Såddfinansiering och riskkapital- försörjningen för näringslivet skall stärkas. För 2004 beräknas anslaget öka med 10 miljoner kronor.

-Företagande.

Ett arbete pågår med att inom befintliga ekonomiska ramar hitta former för att öka utbudet av kapital i tidiga skeden av en affärs- eller företagsutveckling samtidigt som insatserna för företagsutveckling samordnas och effektiviseras. Betydande insatser görs för att främja samverkan kring forskning och utveckling, mellan universitet, högskola och näringsliv. Stödet till kvinnligt företagande förlängs. Ett arbete pågår för att korta handläggnings- tiderna vid registrering av företag genom att utökade möjligheter ges till elektronisk registrering. Ett brett åtgärdsprogram genomförs, som syftar till att åstadkomma enklare regler samt förbättrad myndighetsservice och tillgänglighet. En

23

PROP. 2003/04:100

metod för att mäta företagens administrativa börda tas fram. Fortsatta satsningar görs på design och bland annat pågår förberedelserna inför det utlysta designåret 2005.

-Miljödriven teknik.

Miljöbalkskommittén har genom tilläggs- direktiv fått till uppgift att effektivisera och förenkla miljöprövningen utan att miljö- kraven sänks. Miljötekniksektorn är ett av framtidens tillväxtområden. En satsning görs på miljödriven näringslivsutveckling och miljöteknikexport för att Sverige skall bli ännu bättre på att utveckla och kommersialisera produkter och tjänster inom detta område.

-Utbyggd infrastruktur.

En samhällsekonomiskt väl utformad infrastruktur är en förutsättning för en uthålligt hög ekonomisk tillväxt. Stora investeringar har beslutats i vägar och järnvägar fram till 2015. Detta knyter samman Sverige.

-Tryggare och effektivare välfärd.

Välfärden skall fortsätta att utvecklas och moderniseras för att bidra till ökad tillväxt och sysselsättning. Stora investeringar görs inom områdena utbildning och forskning samt vård och omsorg. Med en stor offentlig sektor ställs särskilt höga krav på att välfärdssystemen är effektiva och stimulerar till arbete. Den svenska välfärden står sig väl i internationella jämförelser.

-Nationell, europeisk och internationell samverkan.

De bästa tillväxtförutsättningarna skapas i samverkan. Nära samverkan mellan samhällets olika aktörer är därför nödvändig. Nationell, regional och lokal samverkan behöver fortsätta att utvecklas. Ett fördjupat samarbete, inte minst i Östersjöregionen, behövs för att utforma bättre spelregler för rörligheten på olika internationella marknader. Sverige skall vara pådrivande i arbetet för att EU skall uppnå de mål som medlemsländerna enades om i Lissabon år 2000.

-Svenska ekonomiska intressen i utlandet skall främjas.

Utrikeshandeln blir allt viktigare för svensk ekonomi. Utrikesdepartementet skall prioritera arbetet med att främja svensk

export samt attrahera utländska direkt- investeringar.

Omfördelning mellan olika grupper i samhället och mellan kvinnor och män underlättas när resurserna växer. Ekonomisk tillväxt underlättar en rättvis fördelning och en hållbar ekonomisk utveckling. Bättre utbildning och hälso- och sjukvård stärker tillväxten. Trygga människor vågar flytta, byta arbete, starta eget företag, gå en utbildning eller sätta barn till världen – allt sådant som driver samhällsutvecklingen framåt på ett positivt sätt. Investeringar i ny teknik och ny kunskap bidrar till att jordens resurser används effektivare. En politik för tillväxt är uthållig bara om den leder till en jämnare fördelning av inkomstmöjligheter och arbete och en långsiktigt bättre miljö.

1.5.1Full sysselsättning och låg arbetslöshet

Målet för den ekonomiska politiken är hög tillväxt och full sysselsättning. Arbetslinjen är en överordnad princip för tillväxtpolitiken. På alla områden måste politiken inriktas på att få fler i arbete. Det är bara med många människor i produktivt arbete som välfärden kan utvecklas, fördelningen bli rättvisare och jämställdheten öka. En hög arbetslöshet är slöseri med mänskliga resurser.

År 1996 sattes målet om 4 procents öppen arbetslöshet upp. Ambitionen var att halvera den öppna arbetslösheten på fyra år. Målet nåddes i slutet av 2000. Det var en viktig framgång för den ekonomiska politiken och innebar att många människor kunde ta steget från öppen arbetslöshet in i arbete eller utbildning.

Den svaga internationella ekonomiska utvecklingen har inneburit att den öppna arbetslösheten i dag överstiger 4 procent. Regeringens politik inriktas därför på kamp mot arbetslösheten. Minskad arbetslöshet skall framför allt åstadkommas genom ökad sysselsättning – precis som skedde 2000.

År 1998 kompletterade regeringen och riksdagen arbetslöshetsmålet med ett djärvt mål för sysselsättningen. Målet som sattes upp var att 80 procent av befolkningen i åldern 20 till 64 år skall vara reguljärt sysselsatt 2004.

Den ekonomiska tillväxten har under perioden 1998 till 2003 i genomsnitt uppgått till

24

2,9 procent per år vilket är ungefär den tillväxttakt som ansågs nödvändig för att nå målet. Men den reguljära sysselsättningen har i genomsnitt ökat med 1 procent årligen, vilket kan jämföras med ca 1,4 procent som bedömdes som nödvändigt för att nå målet. Samtidigt har befolkningstillväxten varit dubbelt så hög som den förväntade.

Fram till 2001 överträffade ändå den faktiska utvecklingen den förväntade. De senaste årens svaga konjunktur har emellertid inneburit en låg efterfrågan på arbetskraft. Ett ökat intresse för studier har, tillsammans med konjunkturläget, medfört att allt fler personer studerar allt längre. Samtidigt har Sverige lyckats behålla en relativt hög sysselsättningsnivå och låg arbetslöshetsnivå jämfört med andra EU-länder.

Diagram 1.6 Reguljärt sysselsatta i åldern 20–64 år

Procent av befolkningen

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

79

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

78

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

77

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

76

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

75

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

74

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

73

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

72

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

93

94

95

96

97

98

99

00

01

02

03

04

05

Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet.

Socialbidragsmålet kompletterar sysselsättnings- målen. Att tvingas vara långvarigt beroende av socialbidrag är att sakna ekonomisk själv- ständighet. Socialbidragsmålet innebär att antalet socialbidragsberoende skall halveras mellan åren

1999 och 2004, det vill säga från

115 200 till

57 600 helårspersoner.

 

Utvecklingen av socialbidragen

har varit

gynnsam sedan 1999, trots en svag konjunktur. Mellan 1999 och 2002 har antalet helårsbidrag

minskat med 29 000, det vill

säga

med

25 procent. Kostnadsutvecklingen

för

social-

bidragen tyder på en fortsatt minskning under 2003. Minskningen beror bland annat på en positiv sysselsättningsutveckling för invandrade.

PROP. 2003/04:100

Diagram 1.7 Antal helårspersoner med socialbidrag

Helårsekvivalenter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

00

01

02

03

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

 

 

 

 

 

Regeringen är fast besluten att fortsätta ansträngningarna att nå de uppsatta målen, även om den internationella konjunkturutvecklingen har inneburit att arbetet försvårats.

Svensk arbetsmarknad står inför betydande utmaningar både på kort och på lång sikt. På kort sikt handlar det om att hålla tillbaka arbetslösheten och överbrygga de kvardröjande effekterna av den svaga internationella konjunkturen. På längre sikt handlar det om att öka arbetskraftsutbudet, det vill säga antalet personer som vill och kan ta ett jobb. Befolkningen och arbetskraften blir allt äldre. Pensionsavgångarna blir stora de närmaste åren. Kraven på en välutbildad arbetskraft växer, inte minst genom en ökad konkurrens i ett utvidgat EU.

Huvuddragen i regeringens strategi för ökad sysselsättning är följande:

-Insatser för att hålla tillbaka den öppna arbetslösheten.

Uppgången i konjunkturen kommer arbetsmarknaden till del med viss fördröjning. Under 2004 och 2005 krävs därför särskilda insatser för att hålla tillbaka arbetslösheten. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna utökas därför med 15 000 platser i år. I satsningen ingår även yrkes- utbildning. Volymen i de arbetsmarknads- politiska programmen skall även höjas 2005. Regeringen återkommer i budget- propositionen för 2005 med en bedömning av hur omfattande höjningen skall vara. För att ytterligare stimulera sysselsättningen under 2004 och 2005 införs skatte- stimulanser under dessa år. I syfte att underlätta för långtidsarbetslösa att få ett arbete ökas ramen för det särskilda anställningsstödet inom aktivitetsgarantin

25

PROP. 2003/04:100

så att ytterligare 3 000 personer kan beredas plats och taket för ersättningen höjs från 750 kronor per dag till 1 000 kronor per dag.

-Ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet bland ungdomar.

Ungefär 80 procent av ungdomarna i åldern 20 till 24 år var sysselsatta i början av 1990- talet, mot endast ca 60 procent i dag. Det är positivt att fler ungdomar studerar vidare, men kvaliteten och genomströmningen i utbildningen måste öka ytterligare. Ett av Arbetsmarknadsverkets mål är att under innevarande år halvera långtidsarbets- lösheten bland ungdomar.

-Bättre integration på arbetsmarknaden.

Trots att svenskar med utländsk bakgrund i genomsnitt har högre utbildningsnivå och kunskaper i många språk väljer arbetsgivarna oftare att anställa andra svenskar. Sysselsättningsgraden är lägre bland invandrade kvinnor och män och många tvingas ta jobb långt under sin kvalifikationsnivå. Regeringens ambition är att sysselsättningsgraden för utrikes födda skall öka och närma sig den för hela befolkningen. Förstärkta insatser behövs för att förbättra introduktionen av invandrade, att öka tillgången till praktik- arbetsplatser och bekämpa diskriminering.

-Rätt att välja arbetstid.

Människans vilja att arbeta och förkovra sig är grundläggande för utvecklingen. Viljan att förbättra den egna ekonomiska situationen är för många en viktig drivkraft. En rad insatser har därför genomförts för att minska marginaleffekterna, exempelvis kompensationen för egenavgifterna till pensionssystemet och maxtaxan i förskolan. Människor bör få ökade möjligheter att välja arbetstid efter egna önskemål. En utredning som skall pröva möjligheterna att stärka rätten till heltidsanställning tillsätts. En utredning om rätt till deltid för dem som så önskar skall också tillsättas.

-Kortare arbetslöshetstider.

Arbetslösheten är, trots en internationellt sett låg nivå, oacceptabelt hög. Andra halvåret 2003 var i genomsnitt 36 000 personer långtidsinskrivna vid arbets- förmedlingen. Ungefär 52 000 ungdomar i

åldern 16 till 24 år var arbetslösa. Arbetsmarknadspolitiken skall tydligare inriktas på huvuduppgifterna plats- förmedling och vägledning samt insatser för att motverka arbetskraftsbrist och åtgärder för personer som står längst bort från arbetsmarknaden. Ungdomars situation behöver särskilt uppmärksammas. Arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring skall tydliggöras. Därför kommer Arbetsmarknadsstyrelsen att få i uppdrag att ta fram åtgärder för att korta arbetslöshetstiderna, öka enhetlig- heten i tillämpningen, tydliggöra regel- verket för lämpligt arbete, begränsa användningen av undantag i regelverket samt att genom systematiska jämförelser mellan olika länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingskontor minska skillnaderna i tillämpningen av regelverket.

-Minskad sjukfrånvaro.

Sjukfrånvaron skall bringas ned för att minska enskildas lidande, ge fler möjlighet att försörja sig genom eget arbete och för att minska samhällets kostnader. Det finns ca 130 000 personer som varit sjukskrivna längre än ett år. Mer än 500 000 personer uppbär sjuk- och aktivitetsersättning. En viss nedgång i sjukskrivningarna kan observeras under senare tid men antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning ökar. För att nå regeringens mål att halvera frånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivning år 2008 behövs fortsatta insatser.

-Fler äldre i jobb.

Den svenska arbetskraften blir allt äldre. Fram till 2010 kommer de i åldersgruppen 60 till 64 år att bli allt fler. Sysselsättnings- graden i denna grupp är endast ca 54 procent mot 75 procent för befolk- ningen som helhet i arbetsför ålder. Den faktiska pensionsåldern är 62 år. Åtgärder behöver vidtas för att göra det möjligt för äldre att vara kvar längre i arbetslivet och stimulera dem till detta och för arbetsgivare att öka efterfrågan på äldre arbetskraft.

-Minskat beroende av socialbidrag.

Regeringen avser att göra en översyn i syfte att stärka arbetslinjen och att underlätta för människor att gå från socialbidrag till arbete. Därmed underlättas för social-

26

tjänsten att stärka insatserna för de mer utsatta grupperna.

Regeringen och partierna bakom den ekonomiska vårpropositionen för 2004 är överens om vikten av att hålla tillbaka den öppna arbetslösheten och att målet om full sysselsättning ligger fast. Regeringen avser att under 2004 noggrant följa utvecklingen på arbetsmarknaden och löpande bedöma om ytterligare åtgärder för att pressa ner den öppna arbetslösheten skall vidtas.

Genomförda och påbörjade insatser

Regeringen har presenterat en rad insatser under senare år för att öka sysselsättningen och minska socialbidragsberoendet. Det har handlat om åtgärder för att öka genomströmningen och kvaliteten i utbildningsväsendet, förbättra integrationen av invandrade på arbetsmarknaden, korta arbetslöshetstiderna, underlätta för äldre att arbeta längre samt att minska sjukfrånvaron. En uppföljning visar att åtgärder har initierats på flertalet områden.

-Stärkt sysselsättningsstöd till kommuner och

landsting.

Det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och landsting uppgick till 4 miljarder kronor 2004. Från och med 2005 tillförs motsvarande medel via stats- bidragen. Under 2005 föreslås dessutom ett generellt sysselsättningsstöd till kommuner på 1,5 miljarder kronor.

-Infrastrukturinvesteringar.

Väg- och

järnvägsinvesteringar

381,5 miljarder

kronor kommer

att

genomföras under perioden 2004–2015. Som en konsekvens av ökad låne- finansiering kan en tidigareläggning ske av en rad projekt som Mälartunneln genom centrala Stockholm, Haparandabanan och andra omfattande investeringar i väg- och järnvägsnäten.

-Sänkt skatt för småföretagare.

Genom lättnader i de så kallade 3:12- reglerna kommer skatten för småföretagare att sänkas.

-Anställningsstöd för långtidssjukskrivna.

För att underlätta byte av arbetsgivare för

PROP. 2003/04:100

långtidssjukskrivna har en ny form av anställningsstöd införts.

-Kortare arbetslöshetstider genom bättre styrning och enhetlig tillämpning.

Regeringen arbetar med att förbättra tillämpningen av regelverket för arbets- löshetsförsäkringen genom tydligare myndighetsstyrning. En särskild tillsyns- myndighet har inrättats. Arbetsmarknads- styrelsen har granskat förekomsten av säsongsarbetslöshet. Statskontoret redovisar under våren 2004 en utvärdering om arbetsförmedlingarnas arbete med handlingsplaner. Arbetsmarknadsstyrelsen har redovisat och påbörjat implementeringen av ett åtgärdsprogram för ökad sökaktivitet som innebär ett mera enhetligt tjänsteutbud och en mer enhetlig regeltillämpning. Ytterligare förbättringar i form av minskade regionala skillnader och bättre efterlevnad av regelverket är nödvändiga.

-En arbetsmarknad för alla.

Utvecklingen på arbetsmarknaden har de senaste åren varit gynnsam för personer med funktionsnedsättningar som inte medför nedsatt arbetsförmåga. Däremot har funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga alltjämt svårigheter. Inom arbetsmarknadspolitiken har det gjorts en rad satsningar för att underlätta för funktionshindrade att komma ut i arbetslivet.

-Prioritera personer längst ifrån arbets- marknaden.

Regeringen har sett över anställningsstöden för att prioritera denna grupp och motverka skadliga undanträngningar.

-Stimulera deltagande i arbetskraften.

En analys av marginal- och tröskeleffekter har presenterats i en bilaga till Långtids- utredningen, Vem tjänar på att arbeta. Regeringens politik har inneburit minskade marginaleffekter. Återkommande prövas hur marginal- och tröskeleffekterna kan minskas ytterligare.

-Enhetligare tillämpning av reglerna för deltidsarbetslösa samt utredning om rätt till heltid.

Deltidsarbetslösa och timanställda är en viktig arbetsresurs som måste användas bättre. Framför allt kvinnor arbetar ofta

27

PROP. 2003/04:100

ofrivilligt deltid. Utvecklingen inom främst offentlig sektor går dock åt rätt håll. Men det räcker inte. Regeringen följer noga utvecklingen.

-Påskynda nyanländas inträde på arbets- marknaden.

Regeringen avser att våren 2005 lämna en proposition om introduktionen av nyanlända invandrare med förslag bland annat om hur inträdet på arbetsmarknaden kan påskyndas.

-Högre genomströmning, färre avhopp och ökad kvalitet i gymnasieskolan.

Regeringen kommer inom kort att presentera en rad åtgärder för att utveckla gymnasieskolan. På dagens arbetsmarknad krävs ofta en slutförd gymnasieutbildning och insatser riktas därför mot att höja kvaliteten och ge eleverna ökade drivkrafter att slutföra utbildningen. Utbildningen på det individuella programmet förstärks och de yrkesinriktade utbildningarna utvecklas. En ny lärlingsutbildning införs.

-Öka kunskapen om högskoleutbildningens resultat och effekter.

Effektanalyser ger blivande studenter kunskaper om vilken betydelse olika högskoleutbildningar har för chansen att få jobb och den framtida lönen. Regeringen kommer att uppdra åt Högskoleverket att genomföra studier om högskole- examinerades etablering på arbets- marknaden.

-Bättre möjligheter att tillgodoräkna sig tidigare kurser på högskolenivå.

Regeringen har givit Högskoleverket i uppdrag att utreda hur tillämpningen av högskoleförordningens bestämmelser om tillgodoräknande av kurs med mera kan underlättas. Uppdraget skall redovisas senast i maj 2004.

-Snabbare övergång från gymnasienivå till högskola.

Det är önskvärt att fler unga snabbare kommer ut på arbetsmarknaden, under förutsättning att kompetensen inte försämras. Konkurrenskompletteringen av gymnasiebetyg inom den kommunala vuxenutbildningen måste minska. Tillträdesutredningen överlämnade i februari 2004 förslag på detta område i betänkandet Tre vägar till den öppna

högskolan som nu har remitterats. Regeringen avser att återkomma till frågorna i en proposition under mandatperioden.

-Slopade möjligheter till repetitionsstudier på gymnasienivå med högre studiebidrag.

Den 1 januari 2004 trädde en författningsändring i kraft som innebär att studerande med fullständig treårig gymnasieutbildning inte längre kan erhålla det högre studiebidraget för repetitions- och kompletteringsstudier på gymnasial nivå.

-Bättre värdering och översättning av kompetens.

En särskild Valideringsdelegation har inrättats för perioden 2004–2007 med uppgift att främja utvecklingen av legitimitet, kvalitet och metoder för validering utanför högskoleområdet. Totalt har ca 60 miljoner kronor avsatts under fyraårsperioden.

-Effektivare svenskundervisning för att underlätta språkinlärning.

I september 2003 avlämnade utredningen om svenska för invandrare (sfi) sitt betänkande till regeringen. Regeringen avser att återkomma till frågorna i en proposition senare under mandatperioden.

-Riktad kompetensutveckling för sfi-lärare.

I dag saknar 9 av 10 sfi-lärare adekvat utbildning. Regeringen har i februari 2004 gett Myndigheten för skolutveckling i

uppdrag att utveckla ämneskompetensen hos sfi-lärare. För ändamålet har regeringen under 2004 och 2005 årligen ställt 5 miljoner kronor till myndighetens disposition.

-Underlätta för äldre att bli anställda.

Diskriminering av äldre på arbets- marknaden skall motverkas. Attityder och regelverk som gör äldre mindre attraktiva på arbetsmarknaden skapar svårigheter för dem som tillfälligt lämnat arbetslivet att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Regeringen överväger åtgärder.

-Möjligheter för äldre att fortsätta arbeta.

Regeringen överväger förändringar i regler för skatter och sociala transfereringar och deras inbördes samverkan för att skapa

28

större möjligheter för de äldre som vill fortsätta att förvärvsarbeta.

-Kartläggning av avtalsförmåner.

Avtalsgrundade förmåner ger en kompletterande ekonomisk trygghet för äldre men kan också påverka äldres intresse för att fortsätta att arbeta. Medlings- institutet följer löpande avtalsutvecklingen och kartlägger de avtalsbaserade ersättningssystemen. Det eventuella behovet av åtgärder skall därefter bedömas i Regeringskansliet.

-Lättare att byta jobb för att minska antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

Rörlighet leder till en bättre fungerande arbetsmarknad. Regeringen skall fördjupa analyserna av olika faktorer som kan orsaka inlåsning.

Regeringen följer noga utvecklingen på arbetsmarknaden. Regeringen återkommer vid behov i budgetpropositionen för 2005 med ytterligare förslag till förstärkta insatser för att bekämpa arbetslösheten och nå sysselsättnings- och socialbidragsmålen. Arbetet med olika åtgärder skall återkommande följas upp och redovisas.

Tillväxtsamtalen

I regeringsförklaringen togs initiativ till samling kring en politik för ett konkurrenskraftigt, attraktivt och framtidsinriktat Sverige. Samtal har under vintern förts med arbetsmarknadens centralorganisationer: Svenskt Näringsliv, Svenska Kommunförbundet och Landstings- förbundet, LO, TCO och SACO och behandlat fyra områden.

-Skatter

Dessa samtal har gällt skatteförändringar i tillväxtfrämjande syfte. Syftet har varit att skapa bredast tänkbara förankring av skatteförändringar som kan bli aktuella. Skattesamtalen har nu avslutats. De konstruktiva diskussionerna och de förslag som där framfördes utgör en bra grund för den fortsatta politiska processen och regeringens arbete med att utveckla och förbättra Sveriges skattesystem i tillväxtfrämjande riktning.

PROP. 2003/04:100

-Integration

Inom ramen för tillväxtsamtalen har regeringen också inbjudit till dialog kring tillväxt och integration. Syftet med dessa samtal är att den kompetens som finns hos människor med utländsk bakgrund i Sverige måste tas tillvara. Samtalen var inriktade på de deltagande parternas bidrag till en ökad integration. Samtalen påbörjades i mitten av december och håller på att avslutas. Regeringen kommer bland annat att sprida information om lagstiftningen mot etnisk diskriminering samt stimulera arbetsgivare att använda insatser inom ramen för den befintliga arbetsmarknadspolitiken.

-Etik

Samtal har också förts med arbets- marknadens parter om hur förtroendet för näringslivet kan öka. Ett sådant förtroende är avgörande för en sund ekonomisk utveckling och ett gott samhällsklimat. Rubbas detta förtroende riskerar grunden för tillväxt att raseras – transaktions- kostnaderna stiger, den svarta ekonomiska sektorn växer, lönebildningsprocesserna försvåras, kapitaltillförseln till våra svenska företag stryps och det skapas färre arbetstillfällen. Syftet med samtalen är att föreslå förtroendeskapande åtgärder som parterna kan ställa sig bakom. Den nödvändiga diskussionen om etik och moral inom näringslivet fortsätter.

-Ohälsa

Regeringen inledde under hösten 2003 samtal med arbetsmarknadens parter om de ökande sjukskrivningarna och vilka åtgärder som skulle vidtas för att minska frånvaron från arbetslivet på grund av sjukdom. Samtalen fördes i en konstruktiv anda. Syftet med samtalen var att skapa en bred förankring bland parterna för ett förändringsarbete med avsikten att minska sjukfrånvaron. Samtalen avslutades i mitten av december. Avsiktsförklaringen senare i december mellan regeringen och samarbets- partierna innehöll en rad förslag till åtgärder, bland annat ett system för medfinansiering som innebär att arbets- givaren får betala en del av sjukpenning- kostnaden under en sjukskrivning. Syftet är att skapa ett större engagemang hos arbets- givare för en bra arbetsmiljö och ett intresse

29

PROP. 2003/04:100

av att sjukskrivna snabbt kan återgå i arbete. Medfinansieringen innebär att arbetsgivare skall betala 15 procent av sjukpenning- kostnaden under ett sjukfall. Med- finansieringen upphör om den sjukskrivne kommer tillbaks med rehabiliterings- ersättning eller till arbete på deltid. Samtidigt införs ett högkostnadsskydd för att mindre företag inte skall drabbas av orimligt höga kostnader. Dagens högrisk- skydd för individer som riskerar att utestängas från arbetsmarknaden anpassas till det nya systemet. Dessutom föreslogs åtgärder som förbättrar sjukskrivnings- processen och skapar en hållbar sjuk- försäkring samt förslag för ett förstärkt arbetsmiljöarbete. Ersättningsnivån i sjukpenningen kan därmed återställas den 1 januari 2005 i enlighet med vad som förutskickades i budgetpropositionen för 2004.

Lissabonstrategin

Sverige är starkt beroende av omvärlden i arbetet med tillväxt, sysselsättning och välfärd. Särskilt utvecklingen i Europa har en stor inverkan på den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Omkring hälften av vår export går till EU- länderna.

Lissabonstrategin är det viktigaste instrumentet inom EU för ökad tillväxt och sysselsättning. Målet är att till 2010 göra EU till världens mest dynamiska och konkurrens- kraftiga kunskapsbaserade ekonomi, med hållbar ekonomisk tillväxt, fler och bättre jobb och ökad social sammanhållning. Strategin innefattar konkreta åtgärder på en rad områden: ekonomiska reformer, forskning och utveckling, utbildning, sysselsättning, sociala frågor samt miljöfrågor.

Europeiska kommissionen har gjort beräkningar som visar att om medlemsländerna genomförde de gemensamt beslutade reformerna inom Lissabonstrategin skulle den potentiella tillväxten i EU kunna öka med 0,5– 0,75 procentenheter per år inom de närmaste 5 till 10 åren.

Ett centralt inslag i Lissabonstrategin är att utvecklingen drivs framåt genom jämförelser mellan länderna. Regeringen fäster stor vikt vid denna öppna samarbetsform, som ger de

enskilda länderna stor flexibilitet i sättet att nå de gemensamma målen.

Framstegen inom Lissabonstrategin följs upp årligen av stats- och regeringscheferna i EU, bland annat med hjälp av så kallade struktur- indikatorer. Indikatorerna mäter framsteg med ekonomiska reformer, sysselsättning, forskning och utveckling, utbildning, social samman- hållning samt miljö och hållbar utveckling.

Kommissionen gör varje år en samman- ställning av strukturindikatorerna och EU:s och medlemsländernas framsteg. Sverige har därvid under flera år intagit tätpositionen. Inget annat land når så goda resultat som Sverige när indikatorerna jämförs länderna emellan. Europeiska kommissionen konstaterar i sin senaste uppföljningsrapport av Lissabonstrategin att Sverige, tillsammans med fem andra EU- länder, har presterat bäst i förhållande till målen inom Lissabonstrategin. Det gäller inte minst på viktiga områden som investeringar i forskning och utbildning, de offentliga finanserna, äldres arbetskraftsdeltagande, sysselsättning och framsteg mot Kyoto-målen om utsläpp av växthusgaser.

Sverige kunde uppfylla 2010 års EU-mål om 70 procents sysselsättningsgrad redan i inledningen av Lissabonstrategin. Sverige håller en hög sysselsättningsgrad för alla grupper. Andelen äldre i arbete är högst i EU, det kvinnliga förvärvsarbetandet likaså och ungdomar i Sverige har relativt sett lättare än andra ungdomar att ta sig in på arbets- marknaden.

När det gäller den sociala sammanhållningen ligger Sverige i topp i alla jämförelser. Andelen långtidsarbetslösa ligger under hälften av EU:s genomsnitt och andelen människor som lever under fattigdomsgränsen är lägst i Europa.

I den kunskapsbaserade ekonomin är Sverige också ledande i Europa och toppar flera ligor även internationellt. Regeringen och riksdagen gjorde tidigt satsningar på att införa datorer i undervisningen i skolan och att utbilda lärarna. Skatteavdrag gjorde det ekonomiskt möjligt för många att köpa en dator för hemmabruk.

Sverige har en lång tradition av vuxen- utbildning och möjligheten till ett ”livslångt lärande” ökade för många i och med satsningen på Kunskapslyftet. Sverige satsar mer pengar på forskning och utveckling som andel av BNP än något annat land i världen. Allt detta medverkar

30

till att Sverige ges höga poäng i de jämförelser som görs inom EU.

Även om Sverige redan har nått goda resultat finns det viktiga områden där ytterligare åtgärder krävs. Jämfört med andra EU-länder har Sverige till exempel en hög prisnivå, vilket bland annat beror på svag konkurrens. Sverige behöver också fortsatta insatser för att bekämpa sjukfrånvaron och för att bättre integrera människor med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden.

Diagram 1.8 Antal 1–3-platser i utvärderingen av

 

 

 

 

 

 

Lissabonstrategin

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ige

 

 

mburg

 

 

l

 

nd

 

 

n

d

d

 

n

Belgien

 

kland

 

 

 

e

 

n

 

 

mar

 

 

 

ga

 

 

ie

lan

lan

e

 

 

 

ik

ie

 

 

 

 

 

la

 

 

 

ni

 

 

 

r

 

l

 

 

er

 

 

tu

r

 

itann

 

 

in

 

 

 

nk

 

 

a

 

v

 

 

r

 

I

 

Tysk

Spa

 

 

 

 

 

It

 

S

 

D

 

e

Po

 

 

 

 

F

 

Gr

 

ra

 

 

 

 

 

 

 

Lux

 

 

 

Storbr

 

 

 

 

 

F

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Europeiska kommissionen.

För att uppnå de ambitiösa Lissabonmålen måste genomförandet av reformer påskyndas inom hela EU. Jämförelser och goda exempel måste användas ännu bättre för att understödja medlemsländernas reformarbete. Regeringen kommer att arbeta för förbättrade jämförelser och bättre uppföljningsinstrument.

Sveriges arbete inom Lissabonstrategin är en naturlig och viktig del av tillväxtpolitiken. En väl fungerande inre marknad ger betydande välfärdsvinster för Sverige. Reformer för tillväxt och sysselsättning i Europa stärker den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

1.5.2Minskade sjukskrivningar

Regeringens och riksdagens mål är att frånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivning 2008 skall vara hälften så stor som den var 2002. Samtidigt skall antalet nya aktivitets- och sjukersättningar minska. Sjukskrivningarna minskade med knappt 2 procent mellan 2002 och 2003. Minskningen tilltog mot slutet av 2003 och har fortsatt under 2004. Bedömningen är att sjukskrivningsdagarna kommer att minska med 16 procent mellan 2002 och 2004. Antalet

PROP. 2003/04:100

nya beslut om aktivitets- och sjukersättning ökade dock med nästan 5 procent mellan 2002 och 2003. Antalet personer med aktivitets- eller sjukersättning riskerar om inte effektiva åtgärder vidtas att öka relativt kraftigt åtminstone till 2008. Regeringen återkommer med en närmare analys av uppfyllelsen av målet om minskad sjukskrivning i budgetpropositionen för 2005.

De åtgärder som genomförts, och som beskrivits i tidigare propositioner, har alltså bidragit till att bryta den negativa utvecklingen av antalet sjukskrivningsdagar. Den fortsatta ökningen av antalet personer med aktivitets- eller sjukersättning beror till stor del på att allt för många sjukskrivningar pågått länge. Längden på en sjukskrivning har starkt samband med möjligheten att åter komma i arbete.

Åtgärder som kommer att genomföras

Fler åtgärder måste genomföras för att nå målet att halvera sjukskrivningarna. Åtgärderna måste rikta sig mot samtliga aktörer som har möjlighet att påverka sjukfrånvaron, det vill säga arbetsgivarna, socialförsäkringsadministrationen, de sjukskrivna själva samt läkare och sjukvård.

-Det har tidigare presenterats ett antal åtgärder som bidrar till att klara målet. Dessa skall nu genomföras.

Arbetsgivarnas

 

 

medfinansieringsansvar

 

för

sjukfrånvaron skall ändras. Efter två

veckor skall

arbetsgivaren stå för

15 procent av

sjukpenningkostnaden

vid

varje

sjukskrivning.

Med-

finansieringsansvaret

upphör

vid

deltidssjukskrivning eller vid övergång till rehabiliteringspenning.

Det skall bli obligatoriskt för försäkringskassorna att följa upp nya beslut om sjukersättning som inte är tidsbegränsad. Redan beslutade sjuk- ersättningar skall följas upp i betydligt högre utsträckning än hittills.

Karensdagen skall göras om så att tillämpningen blir mer rättvis.

Försäkringskassan skall åläggas att kalla till avstämningsmöte och upprätta en rehabiliteringsplan inom en viss angiven tid.

31

PROP. 2003/04:100

-Det är av största vikt att de som får till exempel sjukpenning eller sjukersättning uppfyller kriterierna för detta. Riks- försäkringsverket har inlett ett arbete som syftar till att förbättra tillämpningen av regelverket. Regeringen avser att med regeländringar underlätta för bland annat läkare och socialförsäkringsadministration att förhindra felaktiga sjukskrivningar och felaktiga beslut om sjukersättning. Till exempel bör ersättningen kunna dras in om en försäkrad vägrar att genomgå behandling, utredning eller rehabilitering som syftar till att möjliggöra återgång i arbete. Det handlar om att öka och tydliggöra den enskildes ansvar att medverka till återgång i arbete. Konkreta förslag kommer att presenteras tidigast i samband med budgetpropositionen för 2005.

-Utgifterna för socialförsäkringen uppgår till

över 400 miljarder kronor. Social- försäkringsadministrationen betalar ut mer än 1 miljard kronor varje dag. För att värna den ekonomiska tryggheten för de verkligt behövande är det viktigt att social- försäkringsförmånerna endast betalas ut till dem som är berättigade och med rätt belopp. För att upprätthålla den allmänna acceptansen för det gemensamma sjuk- försäkringssystemet är det lika viktigt att missbruk och felanvändning i systemet blir upptäckta och åtgärdade som att sjuk- försäkringen ger den trygghet individen har behov av vid sjukdom och rehabilitering. Regeringen ser allvarligt på förekomsten av missbruk och felanvändning inom socialförsäkringen och avser att noga följa upp utvecklingen på området. Riksförsäkringsverket har i uppdrag att minimera missbruk och felanvändning.

-Ju längre en sjukskrivning pågår desto svårare har många sjukskrivna att återgå i arbete. Långa sjukskrivningsperioder, och den passivitet och väntan det medför, innebär ofta onödigt lidande för den sjukskrivne. Aktiva insatser för att korta sjukskrivningens längd är därför såväl ett samhällsekonomiskt intresse som en fråga om att minska den enskildes lidande.

-En sammanhållen statlig myndighet är en viktig strukturell reform i arbetet med att

bryta ohälsoutvecklingen. Den av regeringen föreslagna nya organisationen skapar en tydlig ledning och styrning av verksamheten samtidigt som det skapas förutsättningar för nationell samsyn och likformighet i behandlingen av sjuk- försäkringsärenden över landet. Effekti- viteten och rättssäkerheten ökar.

-Den 1 januari 2005 införs friår i hela landet med samma villkor och omfattning som det pågående försöket, det vill säga totalt ca 12 000 platser. Besked har nu getts till Arbetsmarknadsstyrelsen om att plane- ringen skall påbörjas under 2004. Det öppnar möjligheter för arbetslösa och för människor som riskerar stressjukdom och förslitning.

-Under 2005 och 2006 har 50 miljoner kronor per år avsatts för ett försök med arbetstidsförkortning. Försöket syftar bland annat till att belysa kopplingen mellan hälsa och arbetstid.

-Den som beviljats sjukersättning bör kunna börja studera på högskola och ha rätt att därefter återfå sin ersättning utan en ny prövning. Under studietiden skall samma villkor gälla som för övriga studenter, det vill säga all ersättning som är kopplad till beslutet om sjukersättning upphör under studietiden. I stället finns möjlighet att få studiebidrag, studielån och bostadsbidrag. Åtgärden syftar till att fler än i dag skall bli motiverade att studera och att detta i sin tur skall leda till återgång i arbete. Regeringen avser att återkomma med förslag i samband med budgetpropositionen för 2005.

Diagram 1.9 Kostnader för sjukfrånvaron1

Miljoner kronor

100000

Sjukpenning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sjukersättning

 

 

 

 

80000

Totalt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60000

 

 

 

 

 

 

40000

 

 

 

 

 

 

20000

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

1 Statlig ålderspensionsavgift ingår inte i kostnaden.

 

 

Källa: Riksförsäkringsverket.

 

 

 

 

 

32

1.5.3Infrastruktur

Sverige är beroende av väl fungerande kommunikationer som bidrar till större och hållbara regioner. Näringslivet skall snabbt och effektivt kunna leverera varor och tjänster. Sveriges befolkning är beroende av att enkelt och säkert kunna färdas till och från arbetsplatsen, till daghem, skola och annan social service samt till fritidsaktiviteter.

Ambitionsnivån vad gäller utbyggnaden och underhållet av Sveriges infrastruktur höjs nu. I en historiskt stor satsning fördelas 381,5 miljarder kronor över 12-årsperioden 2004 till 2015. I de ekonomiska ramarna för perioden 2005 till 2007 tillförs Banverket 2,5 miljarder kronor 2005 och 2006 och 4,8 miljarder kronor 2007 jämfört med 2004. För att möjliggöra tidiga byggstarter för ett antal prioriterade projekt avses lån upptas med 25,5 miljarder kronor till infrastrukturinvesteringar.

Med de aviserade satsningarna förbättras förutsättningarna för att säkerställa en samhälls- ekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.

Infrastrukturplanerna bidrar till att vidga nuvarande arbetsmarknadsregioner. Därigenom underlättas dagpendling över längre sträckor till gagn för såväl arbetstagare som arbetsgivare. Planerna förbättrar kommunikationerna mellan våra nordiska huvudstadsregioner. Därigenom förbättras näringslivets förutsättningar i ett flertal av Sveriges tillväxtregioner. Planerna säkerställer också kvaliteten på vägnätet i skogslänen. Därigenom stärks förutsättningarna för Sveriges viktiga råvaruindustrier.

Sammantaget innebär ökade anslag och lånefinansiering att ambitionerna i närtid kan öka. Mälartunneln genom centrala Stockholm beräknas kunna påbörjas redan 2005 och Haparandabanan mellan Haparanda och Boden senast 2006. Omfattande investeringar i vägnätet i Västra Götaland och på järnvägsgodsstråken söderut från Bergsslagen tidigareläggs också.

Men bättre kommunikationer kräver ett bredare arbete än investeringar i vägar och järnvägar. Under 2004 inleds därför arbetet med en övergripande transportpolitisk proposition med utgångspunkt i de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen. Syftet är bland annat att infrastrukturen skall användas mer effektivt exempelvis genom att få de olika transportslagen

PROP. 2003/04:100

– väg, järnväg, flyg och sjöfart – att samverka bättre med varandra.

1.5.4Offentlig upphandling

En väl fungerande offentlig upphandling ökar effektiviteten i den offentliga sektorn och därmed den svenska välfärden. En väl fungerande upphandling säkerställer även att skattebetalarnas pengar används på bästa möjliga vis. Den offentliga upphandlingen regleras i lagen om offentlig upphandling. Den är i sin tur en följd av de direktiv som gäller inom EU. De gemensamma EU-reglerna gör att kostnaderna för de som upphandlar pressas genom en förbättrad konkurrens samtidigt som svenska företag kan sälja sina varor och tjänster i hela EU.

I februari 2004 fattade EU beslut om nya direktiv för offentlig upphandling. Direktiven är på många områden en stor svensk framgång. De ger till exempel ökade möjligheter att ställa hårda miljökrav i offentliga upphandlingar och slå vakt om de möjligheter som finns att ta hänsyn till sociala faktorer. Dessa direktiv skall nu införlivas i svensk lagstiftning inom två år.

Även om Sverige av EU anses ha den mest öppna offentliga upphandlingen av alla EU- länder, kan den förbättras ytterligare. Regeringen har därför till exempel gett Nämnden för offentlig upphandling i uppdrag att göra en granskning av hur så kallade antidiskrimineringsklausuler används.

Ett problem inom offentlig upphandling är hur man skall hantera de offentliga aktörer som inte genomför en upphandling på rätt sätt. Upphandlingskommittén föreslog att det skulle införas en marknadsskadeavgift för att kunna beivra brott mot upphandlingsregler. Regeringen ställer sig positiv till en sanktionsavgift som ett sätt att förbättra upphandlingen.

Samtidigt pågår ett arbete inom EU som syftar till att göra EU-sanktionerna beträffande upphandlingar mer effektiva. Sverige kommer i EU-arbetet att stödja ett förslag om att effektiva rättsmedel införs. Enligt kommissionen beräknas ett förslag kunna tas fram under 2005 med syfte att de skall införas inom EU något år senare. Regeringen kommer i början av 2005 att göra en bedömning av om EU:s arbete kommer att tillgodose de svenska kraven. I väntan på

33

PROP. 2003/04:100

denna bedömning avvaktar regeringen med att lägga förslag om en marknadsskadeavgift.

1.6.1Vården, skolan och omsorgen

Vården, skolan och omsorgen skall hålla hög kvalitet och vara tillgänglig för alla. Behoven skall styra tillgången, inte privatekonomin eller

1.6Reformer för välfärd och tillväxt var i landet man bor. För att det skall kunna bli

En väl utbyggd välfärd som ger människor trygghet i förändringen skapar förutsättningar för en mer dynamisk ekonomisk utveckling. Tillväxt och trygghet är varandras förutsättningar. Välfärden skall därför fortsätta att byggas ut i den takt ekonomin medger. En rätt utformad välfärdspolitik stärker den ekonomiska tillväxten.

Tabell 1.7 Nya reformer

Miljoner kronor

 

2004

2005

2006

Bistånd

 

590

590

 

 

 

 

Ökad rättvisa och trygghet

 

2 340

2 370

 

 

 

 

Återställd sjukpenning 80%

 

940

970

 

 

 

 

Slopad 3:e sjuklönevecka

 

1 400

1 400

 

 

 

 

Barnen vår framtid

 

1 000

3 000

 

 

 

 

Barn i ekonomiskt utsatta familjer

 

 

150

 

 

 

 

Underhållsstöd

 

 

200

 

 

 

 

Barntillägg studenter

 

 

450

 

 

 

 

Bostadsbidrag

 

 

200

 

 

 

 

Förskolan, personalförstärkning

 

1 000

2 000

 

 

 

 

Sysselsättning

1 860

4 885

850

 

 

 

 

Arbetstidsförkortning

 

50

50

 

 

 

 

Friår1

 

 

 

 

 

 

 

Särskilt anställningsstöd2

400

400

 

Sysselsättningsstöd till kommuner2

 

1 500

 

Kombinationsutbildning

60

335

 

 

 

 

 

ROT-avdrag bostäder2

1 400

1 000

 

Skattestimulans källsortering2

 

270

130

 

 

 

 

Miljöinvesteringar i offentliga

 

 

 

lokaler2

 

1 330

670

Vägar och järnvägar

 

2 500

2 500

 

 

 

 

Ett ekologiskt hållbart Sverige

 

450

750

 

 

 

 

Biologisk mångfald

 

300

500

 

 

 

 

Klimatinvesteringar

 

50

150

 

 

 

 

Biotopskydd m.m.

 

100

100

 

 

 

 

Allmänna bidrag till kommuner

 

3 000

5 000

 

 

 

 

Övriga reformer

420

340

760

 

 

 

 

Summa

2 280

15 105

15 820

112 000 platser för friår redovisas som en del av de arbetsmarknadspolitiska programmen som ingår i de makroekonomiska förutsättningarna.

2Avser inkomstförändringar.

verklighet krävs en stabil finansiering. Kommuner och landsting har påverkats av

den svaga konjunkturen genom en svagare utveckling av inkomsterna. För att kunna utveckla välfärden och klara de framtida åtagandena krävs att sysselsättningen i ekonomin som helhet ökar.

För 2002 infördes ett tillfälligt sysselsättnings- stöd för att stärka kommunerna och landstingen. Stödet förlängdes enligt tidigare beslut både 2003 och 2004. Därutöver har sedan 2000 års taxering intäkterna från den så kallade 200- kronan i den statliga inkomstskatten överförts till kommunerna. Från 2005 ersätts dessa stöd med höjda statsbidrag omfattande 4,7 miljarder kronor. Under 2005 föreslås dessutom ett generellt sysselsättningsstöd till kommunerna. Stödet uppgår till ca 1,5 miljarder kronor.

Kommunsektorns inkomster behöver dock ökas ytterligare för att möjliggöra nödvändiga satsningar. Kommunsektorn tillförs därför ytterligare sammanlagt 4 miljarder kronor från 2005.

Inom ramen för denna satsning skall ett riktat statsbidrag införas från och med 2005. Det riktade statsbidraget skall möjliggöra anställningar av 6 000 fler i förskolan. Bidraget är treårigt och för 2005 avsätts 1 miljard kronor. Åren 2006 och 2007 beräknas 2 miljarder kronor per år avsättas. Därefter skall medlen inordnas i det generella statsbidragssystemet. Målet med personalförstärkningen är att förbättra kvaliteten i förskolan och minska barngruppernas storlek. Regeringen avser att återkomma med en proposition under hösten 2004 där stödets närmare utformning kommer att presenteras.

För att underlätta införandet av det nya inkomstutjämningssystemet kommer 1,3 miljarder kronor att avsättas till kommun- sektorn för 2005. Fördelningen av resterande 1,7 miljarder kronor återkommer regeringen till i

budgetpropositionen för 2005.

 

 

Regeringen

föreslår

nu

att

ytterligare

3 miljarder kronor tillförs

kommunsektorn

2006.

 

 

 

 

Regeringen följer noga vilka konsekvenser de

senaste årens

kraftiga

ökning

av antalet

34

PROP. 2003/04:100

asylsökande haft för såväl stat som kommun och landsting och avser återkomma i denna fråga.

Det riktas också insatser till kommunsektorn inom arbetsmarknadspolitiken. För att värna sysselsättningen och välfärden riktas 5 000 platser av totalt 15 000 nya platser inom arbets- marknadspolitiken till kommuner och landsting. Därutöver sker en särskild satsning på vidare- utbildning av personal inom den av kommuner och landsting finansierade verksamheten inom vård, skola och omsorg. Under 2004 och 2005 skall sammanlagt 6 000 personer beredas möjlighet att arbeta deltid och studera deltid inom komvuxutbildning eller högskola. Kommunerna och landstingen skall vid fördelningen av utbildningsplatserna särskilt prioritera de som har en ofrivillig deltids- anställning.

Socialförsäkringen är en viktig del av den generella välfärden. För att garantera legitimiteten och stabiliteten i dessa försäkringar är det angeläget att de fortlöpande utvecklas.

1.6.2En tryggare vardag

Sverige skall vara ett land där alla känner sig trygga och vågar röra sig fritt. För att åstad- komma detta krävs samhällsengagemang av enskilda. Men det räcker inte. När brott begås och anmäls skall människor veta att de rättsvårdande myndigheterna snabbt och effektivt vidtar de åtgärder som krävs.

Rättsväsendet har tillförts stora resurser under de senaste åren. Förstärkningen skall fortsätta, bland annat för att öka antalet poliser och i övrigt göra satsningar på bekämpning av de inre hoten. Under mandatperioden skall 4 000 nya poliser utbildas. För att satsningen på polisen skall ge önskad effekt i kampen mot brottslig- heten måste en väl fungerande och effektiv rättskedja säkerställas. Regeringen avser att återkomma om hur rättsväsendet skall fortsätta att utvecklas.

även en mervärdesskatterelaterad investerings- stimulans till mindre hyresrätter och studentbostäder.

För att tidigarelägga byggande och minska risken för senare överhettning kommer regeringen återkomma inom kort med en proposition med förslag om att införa ett tidsbegränsat så kallat ROT-avdrag för perioden 15 april 2004 – 30 juni 2005. Systemet skall i allt väsentligt utformas enligt de regler av motsvarande slag som gällde 1996–1999. Kostnaden beräknas till 2,4 miljarder kronor.

En särskild skattestimulans införs för att stimulera källsortering i flerfamiljshus. Skatte- bortfallet uppskattas till 0,4 miljarder kronor. En departementsskrivelse skall skyndsamt tas fram och remissbehandlas. Förslaget planeras träda i kraft den 1 januari 2005 och gälla till och med den 30 juni 2006.

Regeringen avser också att återkomma med ett förslag om en särskild skattestimulans för miljöinvesteringar i offentliga lokaler. Det innebär att en skattestimulans införs med 30 procent av de totala kostnaderna för vissa specificerade energibesparande åtgärder och konvertering till förnyelsebar energi som vidtas i fastigheter som ägs direkt av det offentliga. För installationen av solceller införs en förhöjd skattestimulans på 70 procent. Det totala skattebortfallet beräknas uppgå till 2 miljarder kronor. Förslaget utformas så att högst 100 miljoner kronor går till den förhöjda skatte- stimulansen för installation av solceller. En departementsskrivelse skall skyndsamt tas fram och remissbehandlas. Förslaget skall träda i kraft den 1 januari 2005 och gälla till och med den 30 juni 2006.

1.6.4De socialpolitiska utmaningarna

Välfärdssamhället syftar till att öka tryggheten, rättvisan, jämställdheten och jämlikheten. Socialpolitiken handlar om att hjälpa de människor som har det allra svårast i samhället: hemlösa, personer i missbruk, kvinnor som

1.6.3Fler och bättre bostäder för en god misshandlas, kvinnor som utsätts för människo-

miljö

Under perioden 2002–2006 finns sammanlagt 2,5 miljarder kronor avsatta för ett investerings- bidrag till hyresrätter i områden med bostads- brist. Därutöver finns fram till och med 2006

handel, barn som far illa och människor i ekonomiskt och socialt utsatta situationer. De senaste årens ökning av tillgången på narkotika och den ökade alkoholkonsumtionen är oroande. Missbruk genererar ofta olika sociala

35

PROP. 2003/04:100

problem. En framgångsrik socialpolitik bygger på ett brett spektrum av åtgärder.

Genomförandet av den narkotikapolitiska handlingsplanen fortsätter och innebär bland annat satsningar på att minska tillgången på narkotika, minska nyrekryteringen till missbruk och få fler att sluta med sitt missbruk. En satsning på missbrukarvården under namnet ”Kontrakt för livet” kommer att genomföras, där ett av huvudelementen kommer att vara ökade insatser för de mest utsatta tunga missbrukarna.

Genomförandet av den alkoholpolitiska handlingsplanen fortsätter och innebär bland annat en bred informationsverksamhet och för- stärkning av det lokala förebyggande arbetet. Uppgiften att minska totalkonsumtionen, skjuta upp ungdomars alkoholdebut samt att minska alkoholmissbruket är viktigare än någonsin.

Regeringen avser under mandatperioden att ta ytterligare initiativ för att begränsa tobakens skadeverkningar samt genomföra insatser mot den ökande övervikten.

1.6.5Barnen

För 2006 avsätts 1 miljard kronor för reformer för barn. Ett barntillägg för studerande införs. Samtidigt höjs den del av bostadsbidragen som utgår som särskilt bidrag till barnfamiljer. Dessutom höjs underhållsstödet.

1.6.6Bistånd

Svenskt bistånd är en betydelsefull del i kampen mot fattigdomen i världen. Bedömningen är att det kommer att finnas utrymme för att höja biståndsramen till 1 procent av BNI under mandatperioden. Som ett led i detta ökar biståndsramen med 590 miljoner kronor för 2005. Vidare beräknas biståndsramen öka för 2005 med 34 miljoner kronor till följd av den makroekonomiska utvecklingen i jämförelse med den beräknade ramen i budget- propositionen för 2004.

1.6.7Försvaret

Förvarsberedningen skall genomföras med utgångspunkten att den skall leda till betydande

kostnadsminskningar. Ett av huvudalternativen i försvarsberedningens arbete skall vara en besparing på 6 miljarder kronor. För att skapa handlingsfrihet och underlätta omställningen begränsas försvarets beställningsbemyndiganden 2004.

1.6.8Regional utveckling

Samhällsutvecklingen skall inriktas på att tillvarata och utveckla hela landets resurser. Alla delar av landet skall kunna bidra till Sveriges tillväxt. Sverige måste hållas samman – såväl mellan människor som mellan regioner.

1.7Rättvisa skatter

Skatternas främsta syfte är att finansiera den gemensamma välfärden. Skatterna skall samtidigt stimulera till arbete och investeringar, till en uthållig utveckling och minskade ekonomiska och sociala orättvisor. Regeringen kan aldrig acceptera att de redan välbeställda i samhället får stora skattesänkningar på bekostnad av kvaliteten i vård, skola och omsorg.

Under de närmaste åren kommer det skatte- politiska arbetet att inriktas på tre områden: globalisering, tillväxt och skatter, insatser mot skattefusk och grön skatteväxling. Förändringar av skatter måste vägas mot målen för den ekonomiska politiken i sin helhet. Eventuella skattesänkningar måste finansieras på ett ansvarsfullt sätt.

1.7.1Globalisering, tillväxt och skatter

Den fortsatta globaliseringen ställer det svenska skattesystemet inför utmaningar. I slutet av 2002 överlämnade Skattebasutredningen sitt slut- betänkande. Utredningen har remissbehandlats.

Ett huvudbudskap från Skattebasutredningen är att ett bibehållet skatteuttag på dagens nivå är möjligt men att detta kräver att skattesystemet och skattebaserna värnas. För länder med stora offentliga utgifter krävs breda skattebaser och en begränsning av olika former av särregler. Detta är en förutsättning för att hålla nere marginal- skatterna på olika områden av strategisk betydelse för en god ekonomisk tillväxt. Det

36

handlar både om att förstärka arbetslinjen och om att ge fortsatt goda villkor för investeringar i Sverige.

Såväl arbetsutbud som tillväxt påverkas av skattereglerna för tjänstepensioner och privat pensionssparande. Regeringen kommer att tillsätta en utredning med syfte att anpassa och förenkla skattereglerna för dessa pensionsslag så att arbetslinjen stärks.

Regeringen strävar efter att skapa skatteregler för olika former av småföretag och dess ägare som så långt möjligt är likformiga och enkla. Detta underlättar exempelvis de övergångar mellan olika företagsformer som ofta är ett naturligt inslag i företags utveckling av verksamheten. Det är också angeläget att närmare analysera skattereglernas betydelse för det risktagande som är en central komponent i företagarverksamheten. Samtidigt skall den progressiva beskattningen av arbetsinkomster säkerställas.

Efter förslag under hösten 2003 har från och med inkomståret 2004 den så kallade klyvnings- räntan i de så kallade 3:12-reglerna höjts med två procentenheter. Regeringen avser att inom den avsatta ramen om 1 miljard kronor återkomma med kompletterande åtgärder.

Från och med 1 januari 2004 har också gåvo- beskattningen förändrats vilket bidrar till att underlätta generationsskiften.

Sedan den 1 juli 2003 gäller att kapitalvinster på näringsbetingade andelar är skattefria. Näringsbetingade andelar kan innehas av svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar, oinskränkt skattskyldiga svenska stiftelser och ideella föreningar, svenska sparbanker och svenska ömsesidiga försäkringsbolag samt utländska bolag som motsvarar nämnda företeelser och som hör hemma inom EES- området. Däremot omfattas inte andelar som ägs genom handelsbolag. I en proposition angavs att starka skäl, till exempel neutraliteten mellan olika företagsformer, talar för att andelar som ägs av handelsbolag också borde omfattas av lättnaderna. Regeringen framhöll även handels- bolagsformens betydelse för riskkapital- försörjningen.

Ett fortsatt reformarbete som aktualiserar flera svåra frågor kräver först ett ställningstagande till Förenklingsutredningens förslag att göra handelsbolag till skattesubjekt. Utredningens förslag har remissbehandlats. Av remissinstanserna ställer sig den övervägande

PROP. 2003/04:100

delen negativa till förslaget. Flera remissinstanser menar att det föreslagna systemet inte innebär någon förbättring ur förenklingssynpunkt. I stället ersätts ett komplicerat system med ett annat minst lika komplicerat. Regeringen delar denna uppfattning och anser därför att utredningens förslag inte bör genomföras. Handelsbolagen bör därför även i fortsättningen utgöra delägarbeskattade rättssubjekt.

Förenklingsutredningen har också föreslagit att reglerna om ackumulerad inkomst slopas och att reglerna i årsredovisningslagen beträffande lager av djur i jordbruk och renskötsel ändras. Även i fråga om dessa förslag har remiss- instanserna varit tveksamma. Dessa frågor bör därför bli föremål för ytterligare överväganden. Förslagen i betänkandet bör därför inte genomföras.

Såddfinansieringen och riskkapital- försörjningen för näringslivet skall stärkas. Särskild uppmärksamhet skall ägnas kredit- garantier för småföretagare i glesbygd.

1.7.2Insatser mot skattefusk

Skattefusk snedvrider konkurrensen i ekonomin, skadar legitimiteten i skattesystemet och är i förlängningen därmed ett hot mot välfärden. Regeringen fortsätter att prioritera kampen mot skattefusk och ekonomisk brottslighet.

Utöver organisatoriska förändringar och kontrollåtgärder krävs förändringar i skattelag- stiftningen för att förhindra skattefusk och skatteundandraganden.

Skatteväsendet har omorganiserats från den 1 januari 2004. Förutvarande Riksskatteverket och de tio regionala skattemyndigheterna har ersatts av en enda rikstäckande myndighet, Skatteverket. Ett syfte med reformen är att befintliga resurser skall användas på ett mer effektivt och rationellt sätt. Härigenom skapas bland annat bättre förutsättningar för en effektiv skattekontroll. Inom Skatteverket pågår flera åtgärder för att effektivisera skattekontrollen. Verket skall också tillsammans med andra berörda myndigheter se över möjligheten att kontrollera egenföretagare. Skatteverket har efter uppdrag från regeringen sett över kontrollen i samband med beviljande av F-skattsedel. Frågorna bereds vidare i Regeringskansliet.

37

PROP. 2003/04:100

Byggkommissionen föreslog i sitt betänkande Skärpning gubbar! bland annat inrättande av särskilda entreprenadkonton och omvänd momsskyldighet för uppdragsgivare som åtgärder för att bekämpa svartarbete inom byggsektorn. Dessa frågor bereds för närvarande i Regeringskansliet. Inriktningen är att ett förslag skall presenteras före hösten.

I dag försvåras skattekontrollen i de så kallade kontantbranscherna genom brister i under- liggande handlingar. Regeringen har därför nyligen tillkallat en särskild utredare med uppdrag att se över möjligheterna att införa obligatoriskt krav på typgodkända kassaregister. I utredningsuppdraget ligger även att överväga och lämna förslag till kontrollbefogenheter och sanktioner för att säkerställa att det föreslagna systemet uppfyller sina syften. Uppdraget skall redovisas senast vid utgången av februari 2005.

Den satsning som har skett under senare år på de brottsutredande enheterna inom skatteför- valtningen har hittills gett goda resultat. Dessa skattebrottsenheter har emellertid varit verksamma sedan 1998 och den utredare som skall titta på frågan om typgodkända kassaregister har därför även fått i uppdrag att lämna förslag om och hur skattebrotts- enheternas verksamhet kan effektiviseras.

På momsområdet kan ifrågasättas om uppgifterna i skattedeklarationen är tillräckliga för att säkerställa en korrekt beskattning. Regeringen avser att följa frågan och efter en utvärdering inom Skatteverket återkomma med de förslag som kan behövas. Regeringen kommer också att följa upp den kritik som dåvarande Riksrevisionsverket tog upp i en revisionsrapport under 2003.

På det internationella området fortgår införlivandet av det inom EU överenskomna Sparandedirektivet liksom förhandlingar med ett antal så kallade tredjeländer och oberoende territorier. Målet är att direktivet skall tillämpas från 2005. Regeringen verkar också, såväl inom EU som inom OECD, för att informations- utbytet mellan länder utvecklas ytterligare. Vad gäller internationella företags prissättning av interntransaktioner har Skatteverket lämnat vissa förslag om utvidgad kontrolluppgiftsskyldighet. Förslagen har remissbehandlats och frågan bereds vidare i Regeringskansliet med inriktning på en proposition under 2005.

Skatteverket har i en promemoria och i en rapport inventerat argumenten för och emot så

kallad schablonbeskattning och också lämnat en principskiss hur ett system skulle kunna se ut. Principskissen har remissbehandlats. I det fortsatta arbetet görs en bred genomgång av olika möjligheter att använda schabloniserade inslag som komplement till nuvarande skatte- regler. Arbetet syftar till att åstadkomma ett rättvisande skatteuttag och att minska omfattningen av skattefusk och svartarbete.

Uppföljningen av förmån av fri parkering skärps, bland annat genom särredovisning i kontrolluppgifterna.

1.7.3Grön skatteväxling och andra styrmedel

I 2000 års ekonomiska vårproposition angav regeringen att det samlade utrymmet för grön skatteväxling under perioden 2001–2010 är 30 miljarder kronor. Under föregående mandat- period genomfördes skatteväxling om drygt 5 miljarder kronor. Det samlade utrymmet för skatteväxling under innevarande mandatperiod har tidigare bedömts uppgå till 12 miljarder kronor. Av detta har 5 miljarder kronor utnyttjats under åren 2003 och 2004.

En ökad miljörelatering av skattesystemen förutsätter en rationell och långsiktigt hållbar energiskattestruktur. I regeringens skatte- växlingsstrategi ingår därför även en reformering av den svenska energibeskattningen. Skatte- systemet skall utformas så att det underlättar möjligheten för framtida skatteväxling som också omfattar näringslivet samtidigt som de svenska företagens konkurrenskraft värnas. De EG-rättsliga förutsättningarna är av väsentlig betydelse där såväl det nya energiskatte- direktivets regler som EG-fördragets bestämmelser om statligt stöd måste iakttas. Som ett första steg i sådan reformering kommer den tidigare gällande nollskattesatsen för el som förbrukas inom industrin att från och med den 1 juli 2004 ersättas av den skattenivå (0,5 öre/kWh) som motsvaras av miniminivån i energiskattedirektivet. Regeringen kommer inom kort att lägga fram en proposition med förslag om skattefrihet under vissa förutsättningar för el som förbrukas i industriella processer. Regeringens mål är att ett nytt energiskattesystem skall kunna träda i kraft senast den 1 januari 2006. Det fortsatta arbetet syftar till att förbättra miljöstyrningen och

38

effektivisera energianvändningen samtidigt som de svenska företagens konkurrenskraft värnas.

En samordning mellan energibeskattningen och andra styrmedel, som handel med elcertifikat, utsläppsrätter samt programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri utgör ett viktigt inslag i detta arbete. Energi- effektiviseringsprogrammet planeras omfatta perioden den 1 juli 2004 – 1 juli 2009. Även om regelverket inte kommer att vara i kraft förrän mot slutet av året, kommer möjligheten finnas till nollskatt på el från den 1 juli 2004 under vissa förutsättningar. En samordning mellan elskattens införande och energieffektiviserings- programmet sker således.

Arbetet med att införa ett system för handel med utsläppsrätter inom EU i enlighet med EU:s utsläppshandelsdirektiv fortsätter under våren. Systemet startar den 1 januari 2005. Handelssystemet är ett viktigt styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser och för att EU skall nå sitt åtagande enligt Kyoto-protokollet. Systemet bidrar också till en harmonisering av miljöstyrningen inom EU, vilket under vissa förutsättningar kan stärka industrins internationella konkurrenskraft samtidigt som det internationella klimatmålet uppnås på ett mer kostnadseffektivt sätt.

I budgetpropositionen för 2004 preciserade regeringen strategin för beskattning av alternativa drivmedel. För att säkerställa de alternativa drivmedlens konkurrenskraft föreslogs att de koldioxidneutrala drivmedlen skulle befrias inte bara från koldioxidskatt utan även från energiskatt. Ansökan om godkännande enligt EU:s regler för statsstöd har lämnats i februari 2004. Förutom skattebefrielse även för energiskatt avser ansökan att stödordningen också skall omfatta vätgas för bland annat bränslecellsdrivna fordon. Stödprogrammet planeras gälla till och med 2008.

1.7.4Övriga skattefrågor

Den 1 januari 2004 upphörde Sveriges undantag från de allmänna EG-reglerna för privatinförsel av alkohol och tobak. Regeringen följer noga utvecklingen av gränshandeln och den illegala handeln. Skattesänkningar i Danmark och Finland, Polens och de baltiska staternas anslutning till EU samt målen för alkohol- politiken skall tas med vid bedömningen av

PROP. 2003/04:100

behovet av svenska skattejusteringar. Systembolagets alkoholpolitiska funktion skall upprätthållas.

1.8Hållbar utveckling

Hållbar utveckling är ett övergripande mål för regeringens politik. Det innebär att alla politiska beslut skall utformas på ett sådant sätt att de beaktar de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna. Arbetet med hållbar utveckling bygger på insikten att tillväxt och välfärd bara kan upprätthållas om vi långsiktigt investerar i de gemensamma resurser som utgör grunden för samhällsekonomin: människors hälsa och utbildning, infrastruktur, naturresurser och biologisk mångfald.

En ekonomisk tillväxt och hållbar social välfärd utan negativ miljöpåverkan ställer nya krav på politiken och Regeringskansliets sätt att arbeta. Därför har regeringen inrättat ett särskilt samordningskansli för hållbar utveckling vid Statsrådsberedningen. Kansliet skall samordna arbetet med hållbar utveckling i samtliga departement och vara pådrivande i det nationella och internationella arbetet.

1.8.1En god miljö

Miljöpolitiken är en viktig del av regeringens politik för hållbar utveckling. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta.

Klimatfrågan är en av de centrala frågorna inom miljöpolitiken. Grunden för arbetet mot klimatförändringar är det internationella samarbetet inom ramen för klimat- konventionerna. Den nationella klimatpolitiken är även fortsättningsvis högt prioriterad, bland annat genom ekonomiska styrmedel och stöd till kommunala investeringar för att minska utsläppen av växthusgaser, KLIMP. Klimat- investeringsprogram skapar även möjligheter att mobilisera ett lokalt arbete och föra ner klimat- arbetet till enskilda människor. Klimat- investeringsprogrammet utökas nu i enlighet med 121-punktsprogrammet med 50 miljoner kronor 2005 och 150 miljoner kronor 2006.

39

PROP. 2003/04:100

Detta möjliggör en ökad takt och höjda ambitioner i klimatarbetet.

God vattenkvalitet blir i och med ram- direktivet för vatten målet för alla vatten såväl i Sverige som i Europa. Det svenska arbetet med genomförandet av ramdirektivet har påbörjats vid berörda myndigheter. Genomförandet skall ske enligt en snäv tidtabell.

En viktig del i arbetet för en hållbar utveckling är att främja idédebatt, utveckla samverkan mellan samhällets aktörer samt stödja nytänkande forskning och utveckling. Dessutom skapas nytt lärande genom spridning av resultat och goda exempel från hittillsvarande arbete lokalt, nationellt och internationellt.

Anslagen till biologisk mångfald skall höjas med 300 miljoner kronor 2005 och 500 miljoner kronor 2006.

Statliga miljöbilar

Ett beredningsarbete pågår för närvarande i syfte att ta fram en miljöpolicy för statliga bilar. En kartläggning av förutsättningarna för policyn avses vara genomförd den 1 juni innevarande år. Från och med 2005 skall minst 25 procent av alla statliga nyinköpta bilar vara miljöbilar.

Jordbruk m.m.

Regeringen kommer att särskilt uppmärksamma frågor om framtagande av djurskyddsregister, biotopskydd och småskalig livsmedelsförädling. Totalt ökas ramen för bland annat dessa ändamål med 100 miljoner kronor 2005 och 2006.

1.8.2Gröna nyckeltal

Sedan 1999 års ekonomiska vårproposition redovisas gröna nyckeltal som ett komplement till de ekonomiska nyckeltalen. Syftet med gröna nyckeltal är att spegla den nationella utvecklingen för viktiga miljöproblem på ett enkelt och informativt sätt. Variationerna i nyckeltalen mellan enstaka år är ofta ett resultat av väderleks- och konjunkturvariationer. Över längre tidsperioder ger dock gröna nyckeltal en indikation om utvecklingen mot det över- gripande miljökvalitetsmålet att till nästa

generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta.

Den totala energianvändningen har ökat de senaste åren, men över tiden har det skett en successivt minskad energianvändning i relation till BNP.

Sveriges utsläpp av koldioxid minskade kraftigt under 1970- och 1980-talen. Detta var framför allt ett resultat av den energipolitik som bedrevs under perioden med syftet att minska oljeberoendet. Omkring 1990 planade den nedåtgående trenden ut och utsläppen har sedan dess stabiliserat sig kring 1990-års nivå. Enligt senast tillgängliga statistik låg utsläppen 2002, inklusive utsläpp från internationell luft- och sjöfart, strax över 1990 års nivå. Om utsläppen från internationell sjö- och luftfart exkluderas låg utsläppen istället något under 1990 års nivå.

Sedan 1980 har de svenska utsläppen av svaveldioxid minskat kraftigt och under 1990- talet nästan halverats. Till stor del är detta ett resultat av ökad användning av olja med låg svavelhalt och ny reningsteknik. De svenska utsläppen av kväveoxider har också minskat, men inte i samma omfattning. Förbättrade förbrännings- och reningstekniker inom transportsektorn, som till stor del kommit till följd av katalytisk avgasrening samt minskade utsläpp inom energisektorn på grund av kväveoxidavgiften, är de främsta orsakerna till de minskade utsläppen av kväveoxider.

Halterna av kväve och fosfor i havet utgör en indikator på näringstillståndet i havet. Fram till 1990-talet minskade belastningen på haven av dessa föroreningar. De svenska utsläppen av gödande kväve och fosfor till haven har fortsatt att minska sedan mitten av 1990-talet. När det gäller kväve står reningsverken för den största minskningen medan jordbruken haft nära oförändrade utsläpp, men minskade fosfor- utsläpp.

Halterna av de flesta luftföroreningar i svenska tätorter minskade markant från 1980- talet och fram till slutet av 1990-talet. Sedan vintern 2000/2001 är denna trend emellertid inte lika tydlig. Förändrade väderleksförhållanden kan vara en viktig orsak till att halten av vissa luftföroreningar inte minskat under senare år. Tack vare katalytisk avgasrening och minskad bensenhalt i bensin har stadsluftens genom- snittliga bensenhalt sjunkit sedan början av 1990-talet, men i många stadskärnor klaras inte gällande riktvärden.

40

Tabell 1.8 Gröna nyckeltal

Energianvändning (TWh respektive Wh/kr)

 

1980

1990

2000

2001

2002

Total slutlig

 

 

 

 

 

användning1

436

442

470

474

483

Energiintensitet2

300

245

214

214

214

 

 

 

 

Utsläpp till luft (tusentals ton)3

 

 

 

 

19804

1990

2000

2001

2002

Klimatpåverkan

 

 

 

 

 

Koldioxid

82 438

59 344

58 940

59 620

60 345

 

 

 

 

 

 

Försurning

 

 

 

 

 

Svaveldioxid

508

112

69

70

71

 

 

 

 

 

 

Kväveoxider

448

377

358

353

336

 

 

 

 

Belastning på haven (tusentals ton)

 

 

 

 

1980

1990

2000

2001

2002

Övergödning

 

 

 

 

 

Fosfor

4,7

3,5

4,7

3,9

2,8

 

 

 

 

 

 

Kväve

115,5

104,9

146,6

131,9

113,0

 

 

Påverkan på luftkvalitet (mikrogram per kubikmeter)5

 

 

1992/93

1996/97

2000/01

2001/02

2002/03

Kvävedioxid

22

21

17

18

19

 

 

 

 

 

 

Sot

7

5

7

5

6

 

 

 

 

 

 

Bensen

6

3

2

2

2

1Total energianvändning exklusive energiomvandlingsförluster i kärnkraftverk.

2Energiintensiteten mäts som total energianvändning i relation till BNP i 2000 års referenspriser.

3Inkluderar bunkring för internationell luft- och sjöfart. Ej normalårsjusterade siffror.

4Framräknad enligt äldre metodik och därför ej direkt jämförbar med siffror för 1990 och senare.

5Vinterhalvårsmedelvärden i tätortsluft.

Källor: Statens energimyndighet, Naturvårdsverket, Statistiska centralbyrån, Sveriges lantbruksuniversitet och IVL Svenska miljöinstitutet AB.

1.9Ett rättvisare Sverige

Den ekonomiska politiken skall bidra till att öka tillväxten och minska de ekonomiska och sociala orättvisorna.

En uthållig ekonomisk tillväxt är en förutsättning för ökad rättvisa och jämlikhet. Hushållens ekonomiska standard har ökat med drygt 12 procent mellan 1991 och 2002 och beräknas öka med ytterligare drygt 2 procent fram till 2004. För att det växande välståndet skall komma alla till del krävs en tydlig rättvise- politik. Den inkomstspridning som kunde noteras under andra halvan av 1990-talet har nu bromsats upp.

Den ekonomiska krisen under 1990-talet drabbade ensamstående föräldrar hårt. Trots flera reformer de senaste åren har ensamstående föräldrar haft en svag standardutveckling. Därför har regeringen tillsatt en arbetsgrupp med

PROP. 2003/04:100

uppdrag att beskriva och analysera situationen för barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer. Förbättringar för den gruppen av barn skall prioriteras.

Den viktigaste fördelningspolitiska uppgiften är att minska klyftor och utslagning. Utbildningspolitiken, biståndet, kampen mot sjukfrånvaron, integrationspolitiken och välfärdspolitiken är alla viktiga delar i en politik som långsiktigt skall öka rättvisan.

Den största klyftan går mellan de som har arbete och de som är arbetslösa. Den omfattande sjukfrånvaron är en av vår tids allvarligaste fördelningspolitiska problem. Arbete och god hälsa utgör grunden för en egen försörjning. I ett samhälle som skall kännetecknas av utveckling och jämlikhet skall alla ha rätt att vara med och skapa och ta del av frukterna av ett stigande välstånd.

Allas rätt till ett arbete är också en samhällsekonomisk fråga. Hög sysselsättning är särskilt viktig i ett land som Sverige med höga välfärdsambitioner. Detta gäller inte minst mot bakgrund av den demografiska förändring som Sverige står inför, med en allt större andel äldre och minskande andel personer i förvärvsarbetande ålder.

Människors vilja och förmåga till arbete och egen försörjning måste tas tillvara i alla delar av landet. I årets fördelningspolitiska redogörelse redovisas en omfattande analys av regionala skillnader i arbete och försörjning. Som en följd av att bland annat sysselsättningsgrad och arbetstider varierar starkt mellan olika delar av landet, är de regionala skillnaderna mellan hushållens inkomster av arbete stor. Offentliga skatte- och transfereringssystem medför en omfattande utjämning av regionala skillnader i hushållens ekonomiska standard. Om även värdet av den offentliga konsumtion som kan knytas till individen och boendekostnaderna beaktas, sker en ytterligare utjämning mellan invånare i landets regioner.

Att ta tillvara alla människors vilja och förmåga till arbete och egen försörjning är avgörande för rättvisan, och för tillväxt och välfärd. Ett sätt är att fortsätta arbetet med att minska tröskel- och marginaleffekter.

Marginaleffekterna är den sammanlagda effekten av skatter och bidrag. För den som går från bidrag till arbete eller vill arbeta mer kan effekten av minskade bidrag och ökade skatter

41

PROP. 2003/04:100

kraftigt minska det ekonomiska utbytet av en sådan förändring.

Det finns en risk att grupper som kortsiktigt inte förbättrar sin ekonomiska situation om de arbetar mer, studerar, byter arbete, eller går till arbete från bidrag kan fastna i permanent låg ekonomisk standard. Att motverka de hinder som marginaleffekter utgör är därför ett viktigt inslag i regeringens rättvise- och tillväxtpolitik.

Flera förändringar har gjorts under en följd av år för att minska marginaleffekterna. Regeringen har infört en kompensation för tre fjärdedelar av pensionsavgiften och höjt gränsen för uttag av statlig inkomstskatt. Införandet av maxtaxan i barnomsorgen har inneburit att marginaleffekten minskat betydligt för barnfamiljerna.

De insatser regeringen har vidtagit för att minska marginaleffekterna och öka drivkrafterna har varit framgångsrika. En analys av utvecklingen åren 1996 till 2002 visar att den genomsnittliga marginaleffekten har minskat från 53,2 procent till 45,1 procent. För åren 2002 till 2004 bedöms dock marginaleffekten ha ökat till 46,0 procent. Marginaleffekten i a-kassan och sjukförsäkringssystemet har minskats genom ändrade beslut. Men en ökad arbetslöshet och de skattehöjningar som en del kommuner och landsting genomfört, för att värna kvaliteten i verksamheten, innebär ändå att den genomsnittliga marginaleffekten ökat något.

Regeringen kommer att fortsätta arbetet för att minska marginal- och tröskeleffekterna, särskilt för låg- och medelinkomsttagare.

42

2

Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2003/04:100

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

vad gäller den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

1.godkänner regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken (kapitel 1),

2.godkänner regeringens förslag till riktlinjer för budgetpolitiken (kapitel 1),

3.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall inne- fattas i utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet respektive utgifts- område 22 Kommunikationer (avsnitt 6.6),

4.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall innefattas i utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp respektive utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom (avsnitt 6.6),

vad gäller tilläggsbudget till statsbudgeten för 2004

5.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier (avsnitt 3.1 och 7.1.1),

6.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1993:389) om assistansersättning (avsnitt 3.2 och 7.1.8),

7.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag (avsnitt 3.3 och 7.1.9),

8.antar regeringens förslag till lag om ändring av lagen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för

anläggande av telenät (avsnitt 3.4 och 7.1.18),

9.antar regeringens förslag till lag om ändring av lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation (avsnitt 3.5 och 7.1.18),

10.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till kommuner och landsting (avsnitt 3.6 och 7.1.21)

11.godkänner att Riksgäldskontorets betalning av årlig ränta på kung Karl XIII:s hemgiftskapital upphör (avsnitt 7.1.1),

12.godkänner att staten förvärvar fastigheten Blåmannen 21 i Stockholms kommun (av- snitt 7.1.2),

13.godkänner att staten utnyttjar en köp- option avseende en ny byggnad för svenska ambassaden i Washington, Förenta staterna (avsnitt 7.1.2),

14.godkänner en ny investeringsplan för Statens fastighetsverk i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 7.1.2),

15.bemyndigar regeringen att 2004 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån inom en ram av högst 7 800 000 000 kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i fastig- heter, lokaler och mark i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 7.1.2),

16.bemyndigar regeringen att under 2004 för det under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet uppförda ram-

45

PROP. 2003/04:100

anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling besluta om beställningar av materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling som inklu- sive tidigare gjorda beställningar medför utgifter på högst 68 500 000 000 kronor efter 2004 (avsnitt 7.1.6),

17.bemyndigar regeringen att godkänna en överenskommelse mellan staten och Lands- tinget Västmanland om Salberga sjukhus i enlighet med vad regeringen förordar (av- snitt 7.1.8),

18.godkänner vad regeringen förordar om det särskilda anställningsstödet (avsnitt 7.1.10),

19.bemyndigar regeringen att under 2004 för det under utgiftsområde 14 Arbetsliv upp- förda ramanslaget 23:1 Arbetsmiljöverket besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 18 450 000 kronor under 2005 (avsnitt 7.1.11),

20.bemyndigar regeringen att under 2004 för det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda ramanslaget

25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning besluta om bidrag till kvalificerad yrkes- utbildning som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 1 556 068 000 kronor under 2005–2009 (avsnitt 7.1.13),

21.bemyndigar regeringen att under 2004 för det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda ramanslaget 25:73 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. besluta om stipendier på Svenska institutets område som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 3 000 000 kronor under 2005 (avsnitt 7.1.13),

22.godkänner att regeringen 2004 på en extra bolagsstämma med AB Svenska Spel verkar för att innestående medel avsedda för konst, teater och andra kulturella ändamål delas ut till regeringen och används för avsedda ändamål (avsnitt 7.1.14),

23.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 18 Samhälls- planering, bostadsförsörjning och byggande uppförda ramanslaget 31:10 Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet (avsnitt 7.1.15),

24.godkänner att regeringen inte genomför en fusion av de två aktiebolagen Norecic AB och Bothia Garanti AB (avsnitt 7.1.15),

25.godkänner de riktlinjer för bidrag till in- stallation av hissar som regeringen förordar (avsnitt 7.1.15),

26.bemyndigar regeringen att under 2004 för det under utgiftsområde 18 Samhälls- planering, bostadsförsörjning och byggande uppförda nya ramanslaget 31:14 Bidrag till installation av hissar besluta om bidrag som medför utgifter på högst 29 000 000 kronor efter 2004 (avsnitt 7.1.15),

27.godkänner de riktlinjer för investerings- stimulans till ombyggnad av vissa utrym- men till bostadslägenheter som regeringen förordar (avsnitt 7.1.15),

28.bemyndigar regeringen att under 2004 för det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget 26:2

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 260 000 000 kronor under 2005, högst 126 000 000 kronor under 2006, högst 70 000 000 kronor under 2007, högst

15 000 000

kronor under 2008 och högst

15 000 000

kronor under 2009 (avsnitt

7.1.16),

 

29.bemyndigar regeringen att under 2004 för det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget 34:3

Åtgärder för biologisk mångfald ingå ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersättning i ur

naturvårdssynpunkt värdefulla naturom- råden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 520 000 000 kronor under 2005 (avsnitt 7.1.16),

30.bemyndigar regeringen att under 2004 för det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget 34:5 Miljöforskning ingå ekonomiska förpliktel- ser i samband med planering, upphandling och genomförande av forskningsprojekt som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 60 000 000 kronor under 2005, högst 40 000 000 kronor under

46

PROP. 2003/04:100

2006 och högst 30 000 000 kronor under

2007 (avsnitt 7.1.16),

31.bemyndigar regeringen att under 2004 för det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget 34:13

Stöd till klimatinvesteringar ingå ekonom- iska förpliktelser i samband med beslut om stöd till klimatinvesteringar som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 713 000 000 kronor under 2005– 2009 (avsnitt 7.1.16),

32.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget 35:8 Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser

(avsnitt 7.1.17),

33.godkänner att regeringen under 2004 får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 8 500 000 000 kronor för de prioriterade vägprojekten E6 delen Rabbaldshede–Hogdal, E20 delen Tolle- red–Alingsås samt genom Alingsås, Rv40 delen Brämhult–Hester, Rv 40 delen Haga– Ljungarum, Rv45 delen Angeredsbron– Älvängen, Rv44 delen Båberg–Väneryr samt Rv49 Skara–Varnhem (avsnitt 7.1.18),

34.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 22 Kommunika- tioner uppförda ramanslaget 36:2 Väg- hållning och statsbidrag (avsnitt 7.1.18),

35.godkänner att regeringen under 2004 får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 17 000 000 000 kronor för de prioriterade järnvägsprojekten Hallsberg– Degerön, Mjölby–Motala, Trollhättan– Göteborg samt järnvägsprojekt i Stock- holmsregionen (avsnitt 7.1.18),

36.godkänner att regeringen under 2004 får besluta om låneramar i Riksgäldskontoret

för Euromaint AB, Green Cargo AB, Jernhusen AB och AB Swedcarrier för 2005 och 2006 som sammanlagt uppgår till högst 2 300 000 000 kronor (avsnitt 7.1.18),

37.godkänner vad regeringen förordar om avveckling av VTI Utveckling AB (avsnitt 7.1.18),

38.bemyndigar regeringen att under 2004 för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls- byggande: Forskning och samfinansierad forskning ingå ekonomiska förpliktelser i samband med planering, upphandling och genomförande av forskningsprojekt som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 220 000 000 kronor under 2005, högst 150 000 000 kronor under 2006, högst 95 000 000 kronor under 2007 och högst 45 000 000 kronor under 2008 (avsnitt 7.1.19),

39.godkänner vad regeringen förordar om avgiftsintäkter från pass för sällskapsdjur som Statens jordbruksverk tillhandahåller (avsnitt 7.1.19),

40.godkänner vad regeringen förordar om en förbättrad kapitalstruktur i statliga bolag (avsnitt 7.1.20),

41.godkänner att ett tillfälligt sysselsättnings- stöd till kommuner och landsting utgår 2005 (avsnitt 7.1.21),

42.godkänner ändrade ramar för utgiftsom- råden samt anvisar ändrade och nya anslag, som står till regeringens disposition, enligt specifikation i tabell 2.1.

Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen

på tilläggsbudget till statsbudgeten för 2004

43.antar riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring av lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen (avsnitt 3.7 och 7.1.1),

44.anvisar ändrade anslag, som är avsedda för riksdagen eller dess myndigheter, enligt specifikation i tabell 2.1.

47

PROP. 2003/04:100

Riksrevisionens styrelse föreslår att riksdagen

på tilläggsbudget till statsbudgeten för 2004

45.bemyndigar Riksrevisionen att för 2004 ta upp lån i Riksgäldskontoret för invester- ingar i anläggningstillgångar som används i verksamheten inom en ram av 50 000 000 kronor (avsnitt 7.1.2).

48

PROP. 2003/04:100

Tabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar samt nya och ändrade anslag 2004

Tusental kronor

Utgiftsområde

Anslags-

 

Belopp enligt

Förändring av

Ny ram/

 

nummer

 

statsbudget 2004

ram/ anslag

Ny anslagsnivå

1

 

Rikets styrelse

7 896 299

40 162

7 936 461

 

 

 

 

 

 

 

45:1

Sametinget

17 665

-400

17 265

 

 

 

 

 

 

 

46:1

Allmänna val och demokrati

235 000

-1 100

233 900

 

 

 

 

 

 

 

90:1

Kungliga hov- och slottsstaten

94 574

300

94 874

 

 

 

 

 

 

 

90:2

Riksdagens ledamöter och partier m.m.1

618 265

16 000

634 265

 

 

 

 

 

 

 

90:3

Riksdagens förvaltningskostnader1

540 642

14 800

555 442

 

90:5

Regeringskansliet m.m.

5 460 532

-14 438

5 446 094

 

 

 

 

 

 

 

90:6

Stöd till politiska partier

131 200

25 000

156 200

 

 

 

 

 

 

2

 

Samhällsekonomi och finansförvaltning

9 198 142

1 500

9 199 642

 

 

 

 

 

 

 

1:5

Statistiska centralbyrån

429 501

1 500

431 001

 

 

 

 

 

 

3

 

Skatt, tull och exekution

8 556 043

21 608

8 577 651

 

 

 

 

 

 

 

3:1

Skatteverket

5 745 431

21 608

5 767 039

 

 

 

 

 

 

4

 

Rättsväsendet

26 432 092

200 000

26 632 092

 

 

 

 

 

 

 

4:6

Kriminalvården

4 761 044

200 000

4 961 044

 

 

 

 

 

 

5

 

Internationell samverkan

1 257 362

0

1 257 362

 

 

 

 

 

 

 

5:1

Bidrag till vissa internationella organisationer

932 070

-2 100

929 970

 

 

 

 

 

 

 

5:3

Nordiskt samarbete

9 122

2 100

11 222

 

 

 

 

 

 

8

 

Invandrare och flyktingar

7 005 146

40 000

7 045 146

 

 

 

 

 

 

 

12:1

Migrationsverket

616 273

20 000

636 273

 

 

 

 

 

 

 

12:6

Utresor för avvisade och utvisade

135 556

20 000

155 556

 

 

 

 

 

 

9

 

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

37 665 272

17 500

37 682 772

 

 

 

 

 

 

 

14:6

Institutet för psykosocial medicin

15 031

500

15 531

 

 

 

 

 

 

 

16:7

Bilstöd till handikappade

196 000

22 000

218 000

 

 

 

 

 

 

 

16:8

Kostnader för statlig assistansersättning

10 061 000

-5 000

10 056 000

 

 

 

 

 

 

10

 

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

123 981 002

-17 000

123 964 002

 

 

 

 

 

 

 

19:3

Handikappersättningar

1 224 000

-7 000

1 217 000

 

 

 

 

 

 

 

19:6

Riksförsäkringsverket

921 595

-10 000

911 595

 

 

 

 

 

 

13

 

Arbetsmarknad

61 989 063

7 366 00

69 355 063

 

 

 

 

 

 

 

22:1

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

4 742 879

-6 000

4 736 879

 

 

 

 

 

 

 

22:2

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

39 253 000

7 366 000

46 619 000

 

 

 

 

 

 

 

22:8

Bidrag till administration av grundbeloppet

59 459

6 000

65 459

 

 

 

 

 

 

15

 

Studiestöd

21 924 855

-2 500

21 922 355

 

 

 

 

 

 

 

25:2

Studiemedel m.m.

11 441 185

-58 700

11 382 485

 

 

 

 

 

 

 

25:4

Rekryteringsbidrag

1 394 507

56 200

1 450 707

 

 

 

 

 

 

16

 

Utbildning och universitetsforskning

43 962 225

3 000

43 965 225

 

 

 

 

 

 

 

25:2

Myndigheten för skolutveckling

94 275

750

95 025

 

 

 

 

 

 

 

25:3

Utveckling av skolväsende och barnomsorg

197 894

500

198 394

 

 

 

 

 

 

 

25:4

Specialpedagogiska institutet

332 820

7 500

340 320

 

 

 

 

 

 

 

25:7

Särskilda insatser på skolområdet

278 037

-7 500

270 537

 

 

 

 

 

 

 

25:72

Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

1 940 279

-41 000

1 899 279

 

 

 

 

 

 

 

25:76

Högskoleverket

185 151

750

185 901

 

 

 

 

 

 

 

25:78

Centrala studimedelsnämnden m.m.

372 315

42 000

414 315

 

 

 

 

 

 

49

PROP. 2003/04:100

17

 

Kultur, medier, trossamfund och fritid

8 663 960

-1 608

8 662 352

28:39

Stöd till trossamfund

50 750

-1 608

49 142

 

 

 

 

 

 

18

 

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

8 798 030

1 000

8 799 030

 

 

 

 

 

 

31:1

Boverket

151 823

-400

151 423

 

 

 

 

 

 

31:9

Statens va-nämnd

6 737

400

7 137

 

 

 

 

 

 

31:14

Bidrag till installation av hissar (nytt ramanslag)

0

1 000

1 000

 

 

 

 

 

 

20

 

Allmän miljö- och naturvård

3 770 566

0

3 770 566

 

 

 

 

 

 

34:1

Naturvårdsverket

323 434

5 700

329 134

 

 

 

 

 

 

34:4

Sanering och återställning av förorenade områden

329 850

-11 500

318 350

 

 

 

 

 

 

34:7

Internationellt miljösamarbete

66 434

5 800

72 234

 

 

 

 

 

 

22

 

Kommunikationer

28 535 012

0

28 535 012

 

 

 

 

 

 

36:1

Vägverket: Administration

1 030 202

-5 000

1 025 202

 

 

 

 

 

 

36:3

Banverket: Administration

773 146

-5 000

768 146

 

 

 

 

 

 

36:4

Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter

8 484 123

-15 000

8 469 123

 

 

 

 

 

 

36:12

Rikstrafiken: Trafikupphandling

793 000

5 000

798 000

 

 

 

 

 

 

36:16

Järnvägsstyrelsen (nytt ramanslag)

0

20 000

20 000

 

 

 

 

 

 

23

 

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

14 278 732

10 000

14 288 732

45:1

Främjande av rennäringen m.m.

37 000

10 000

47 000

24

 

Näringsliv

3 490 802

1 100

3 491 902

 

 

 

 

 

 

38:2

Näringslivsutveckling m.m.

249 562

-1 000

248 562

 

 

 

 

 

 

38:3

Institutet för tillväxtpolitiska studier:

74 344

-1 000

73 344

 

 

Förvaltningskostnader

 

 

 

 

 

 

 

 

 

38:8

Patentbesvärsrätten

15 249

1 000

16 249

 

 

 

 

 

 

40:1

Marknadsdomstolen

8 942

1 000

9 942

 

 

 

 

 

 

40:3

Allmänna reklamationsnämnden

23 127

1 100

24 227

 

 

 

 

 

 

25

 

Allmänna bidrag till kommuner

73 705 790

-2 600 000

71 105 790

 

 

 

 

 

 

48:1

Generellt statsbidrag till kommuner och landsting

44 142 000

-2 600 000

41 542 000

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa anslagsförändring på tilläggsbudget

 

5 080 762

 

1 Anslag avsedda för riksdagen eller dess myndigheter.

50

3

Lagförslag

PROP. 2003/04:100

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1Förslag till lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier

Härigenom föreskrivs att 2, 6 och 8 §§ lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §1

Partistöd lämnas som mandat- bidrag. Varje mandatbidrag utgör 282 450 kronor.

Partistöd lämnas som mandat- bidrag. Varje mandatbidrag utgör 333 300 kronor.

6 §2

Parti som vid val till riksdagen fått minst 4 procent av rösterna i hela landet får för varje år för vilket valet gäller ett helt grundstöd. Helt grundstöd utgör 4 928 200 kronor.

Parti som vid val till riksdagen fått minst 4 procent av rösterna i hela landet får för varje år för vilket valet gäller ett helt grundstöd. Helt grundstöd utgör 5 803 200 kronor.

8 §3

Parti som avses i 6 eller 7 § får utöver grundstödet tilläggsstöd för varje år för vilket valet gäller med 13 850 kronor för varje vunnet mandat, om partiet är företrätt i regeringen och annars 20 650 kronor

Parti som avses i 6 eller 7 § får utöver grundstödet tilläggsstöd för varje år för vilket valet gäller med 16 350 kronor för varje vunnet mandat, om partiet är företrätt i regeringen och annars 24 300 kronor

1Senaste lydelse 1996:1533.

2Senaste lydelse 1996:1533.

3Senaste lydelse 1996:1533.

53

PROP. 2003/04:100

för varje vunnet mandat. för varje vunnet mandat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004 men tillämpas från och med det bidragsår som började den 15 oktober 2003.

54

PROP. 2003/04:100

3.2Förslag till lag om ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1993:389) om assistansersättning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §4

Ansökan om assistansersättning skall göras skriftligen hos den allmänna försäkringskassan. Försäkringskassan får uppdra åt en annan försäkringskassa att handlägga ärendet.

Om någon hos en kommun har ansökt om biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till sådan assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, skall kommunen, om den enskilde kan antas ha rätt till assistansersättning, anmäla detta till försäkringskassan. I sådant fall skall försäkringskassan även utan ansökan pröva frågan om

assistansersättning.

 

Assistansersättning får inte lämnas

Assistansersättning får inte lämnas

för längre tid tillbaka än tre månader

för längre tid tillbaka än en månad

före den månad då ansökan eller

före den månad då ansökan eller

anmälan gjorts.

anmälan gjorts.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ansökningar eller anmälningar som gjorts före ikraftträdandet.

4 Senaste lydelse 1999:819.

55

Vårdbidrag får inte utges för längre tid tillbaka än den månad då ansökan om vårdbidrag gjordes. Handikappersättning får inte utges för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden.

PROP. 2003/04:100

3.3Förslag till lag om ändring i lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag

Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13 §5

Handikappersättning och vårdbidrag utges från och med den månad då rätt till förmånen har inträtt.

Vårdbidrag får inte utges för längre tid tillbaka än den månad då ansökan om vårdbidrag gjordes. Handikappersättning får inte utges för längre tid tillbaka än två år före ansökningsmånaden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ansökningar om handikappersättning som gjorts före ikraftträdandet.

5 Senaste lydelse 2001:1110.

56

PROP. 2003/04:100

3.4Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av telenät

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2000:1335) om kreditering på skatte- konto av stöd till kommuner för anläggande av telenät skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §6

Stöd till kommuner för anläg- gande av allmänt tillgängliga telenät med hög överföringskapacitet som har beslutats av länsstyrelsen, ett re- gionalt självstyrelseorgan enligt lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördel- ning eller samverkansorganet i Kalmar och Gotlands län enligt lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen och som avser stödberätti- gande åtgärder som har utförts under perioden 1 juli 2000–31 december 2005 skall tillgodoföras kommunerna genom kreditering på sådant skattekonto som har upp- rättats för dem enligt 3 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483).

Stöd till kommuner för anläg- gande av allmänt tillgängliga telenät med hög överföringskapacitet som har beslutats av länsstyrelsen, ett re- gionalt självstyrelseorgan enligt lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördel- ning eller samverkansorganet i Kalmar och Gotlands län enligt lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen och som avser stödberätti- gande åtgärder som har utförts under perioden 1 juli 2000–31 december 2006 skall tillgodoföras kommunerna genom kreditering på sådant skattekonto som har upp- rättats för dem enligt 3 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

6 Senaste lydelse 2002:1127.

57

PROP. 2003/04:100

3.5Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation

Härigenom föreskrivs att 3, 5 och 14 §§ lagen (2000:1380) om skatte- reduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §7

Skattereduktion skall göras vid debiteringen av slutlig skatt på grund av 2002–2006 års taxeringar.

Skattereduktion skall göras vid debiteringen av slutlig skatt på grund av 2002-2007 års taxeringar.

5 §8

I underlaget för skattereduktionen ingår utgifter för en anslutning som tas i bruk under perioden den 1 januari 2001–den 31 december 2005 och som är betalda senast vid tidpunkten för ansökan.

I underlaget för skattereduktionen ingår utgifter för en anslutning som tas i bruk under perioden den 1 januari 2001–den 31 december 2006 och som är betalda senast vid tidpunkten för ansökan.

 

 

14 §9

 

 

En

ansökan

om skattereduktion

En

ansökan

om skattereduktion

skall ha kommit in till Skatteverket

skall ha kommit in till Skatteverket

senast den 1 mars 2006. Om en

senast den 1 mars 2007. Om en

ansökan har kommit in senast den 1

ansökan har kommit in senast den 1

mars

under

taxeringsåret, skall

mars

under

taxeringsåret, skall

skattereduktionen tillgodoräknas vid

skattereduktionen tillgodoräknas vid

debitering av slutlig skatt på grund

debitering av slutlig skatt på grund

av taxeringen samma år.

av taxeringen samma år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

7Senaste lydelse 2003:823.

8Senaste lydelse 2003:823.

9Senaste lydelse 2003:824.

58

PROP. 2003/04:100

3.6Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till kommuner och landsting

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till kommuner och landsting skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §10

Skatteverket fastställer statsbidragets storlek samt lämnar senast den 25 januari bidragsåret uppgift till varje kommun och landsting om storleken av dess bidrag.

Om anslaget för statsbidraget ändras under pågående bidragsår, skall skatteverket snarast fatta ett nytt beslut om bidragets storlek.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2004.

10 Senaste lydelse 2003:661.

59

Stödet är avsett att bekosta handläggarhjälp åt riksdagens leda- möter. Stödet beräknas efter normen att det skall motsvara kostnaden för
225 politiska sekreterare under perioden den 1 september 2004–30 juni 2005,
335 politiska sekreterare under perioden den 1 juli 2005–30 juni 2006, samt
349 politiska sekreterare från den 1 juli 2006.
Vid bestämmande av stödets storlek skall beloppet 46 000 kronor per politisk sekreterare och månad ligga till grund för beräkningen.

PROP. 2003/04:100

Riksdagsstyrelsen har följande förslag till lagtext.

3.7Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 §11 Stödet är avsett att bekosta

handläggarhjälp åt riksdagens leda- möter. Stödet beräknas efter normen att det skall täcka kostnaden för en politisk sekreterare per två ledamöter. För en politisk sekreterare utbetalas 36 700 kronor per månad.

Denna lag träder i kraft den 1 september 2004.

11 Senaste lydelse 2003:1055.

60

4

Budgetpolitiska mål och statsbudgeten

PROP. 2003/04:100

4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten

I detta kapitel redovisas de av riksdagen beslu- tade budgetpolitiska målen för åren 2004–2006. Därefter redovisas centrala förutsättningar för budgetberäkningarna, såsom makroekonomiska antaganden, förslag till nya beslut samt tidigare fattade beslut med budgetmässiga konsekvenser.

Vidare redogörs översiktligt för statens, kommunsektorns och ålderspensionssystemets finanser. Beräkningarna för 2005 och 2006 base- ras på gällande regler och konsekvenser av fat- tade eller aviserade beslut. En detaljerad redovis- ning av statsbudgetens inkomster och utgifter återfinns i kapitel 5 och 6. Beräkningar för de delar av statsbudgeten som varken klassificeras som inkomster eller utgifter (exempelvis myndigheters in- och utlåning i Riksgälds- kontoret) redovisas dock i detta kapitel.

4.1Budgetpolitiska mål

Budgetpolitiken är sedan 1997 inriktad på två övergripande och fleråriga mål, dels utgiftstaket för staten, dels den offentliga sektorns finansiella sparande (saldomålet). De budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat ligger fast:

1.De takbegränsade utgifterna skall rymmas inom beslutade utgiftstak för staten.

2.Den offentliga sektorns finansiella sparande skall i genomsnitt över en konjunkturcykel uppgå till 2 procent av bruttonationalpro- dukten (BNP).

Riksdagen fastställer tre år i förväg ett utgiftstak för staten vilket sätter en övre gräns för statens utgifter. Utgiftstak för det tredje året föreslås i

budgetpropositionen. Som en följd av detta finns heller inga beräkningar för 2007 redovisade i förevarande proposition.

Regeringen avser att i samband med budget- propositionen för 2005 återkomma med ett för- slag till utgiftstak för 2007 samt en beräkning av fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2007. I budgetpropositionen kommer regeringen även att föreslå ett preciserat mål för det offentliga sparandet för nästkommande budgetår.

Utgiftstaket för staten omfattar utgifterna på statsbudgeten exklusive statsskuldsräntor (ut- giftsområde 1–25 samt 27), utgifterna för ålders- pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten, samt en budgeteringsmarginal. De utgifter som utgiftstaket omfattar benämns takbegränsade utgifter och utgörs av faktiskt förbrukade an- slagsmedel. Det innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagsbehållningar och anslags- kredit ingår. Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna benämns bud- geteringsmarginal.

Utgiftstaket för staten är ett viktigt budget- politiskt åtagande för riksdagen och regeringen och främjar trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaken kan bland annat för- hindra att tillfälligt högre inkomster används för att finansiera varaktigt högre utgifter. Utgiftsta- ket för staten tydliggör även behovet av prio- riteringar mellan utgiftsområden och förebygger en utveckling där skatteuttaget måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll. Genom ut- giftstaken stärks omvärldens tilltro till den svenska budgetpolitiken.

Utgiftstaket har klarats samtliga år sedan det infördes. I tabell 4.1 redovisas fastställda utgifts-

63

PROP. 2003/04:100

tak för åren 2000–2003 och utfallet för de takbe- gränsade utgifterna.

Tabell 4.1 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

 

2000

2001

2002

2003

Utgiftstak för staten

765,0

791,0

812,0

822,0

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter (utfall)

760,0

786,3

811,6

819,1

 

 

 

 

 

Riksdagen har beslutat om ett mål om att de of- fentliga finanserna skall visa ett samlat överskott på 2 procent av BNP över en konjunkturcykel. Den demografiska utvecklingen kommer att leda till ökade resurskrav på den offentliga sektorn, främst efter 2010. Ett överskott på 2 procent av BNP ökar den offentliga nettoförmögenheten, vilket förbättrar möjligheterna att möta sådana krav.

Tabell 4.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP

 

2000

2001

2002

2003

Målet för den offentliga

 

 

 

 

sektorns finansiella sparande

2,0

2,5

2,0

2,0

 

 

 

 

 

Utfall

5,1

2,9

–0,3

0,5

 

 

 

 

 

Målen för den offentliga sektorns finansiella spa- rande överträffades med god marginal 2000 och 2001. En förklaring till det gynnsamma utfallet var att den svenska ekonomins potentiella pro- duktionsnivå ökade. Därmed kunde även BNP- tillväxten vara stark utan att inflationsmålet hotades. Dessutom blev skatteintäkterna större än vad som förväntades när målen beslutades.

Riksdagen fastställde ett överskottsmål för den offentliga sektorns finansiella sparande för 2003 till 2,0 procent av BNP. Den allmänna konjunkturutvecklingen var dock svag varför den offentliga sektorns finansiella sparande 2003 stannade vid 0,5 procent av BNP. Det årliga genomsnittet sedan 2000 uppgår trots detta till ca 2 procent av BNP.

Erfarenheterna av de övergripande budgetpo- litiska målen är goda. Under perioden 1997–2003 har utrymme skapats för utgiftsreformer och skattesänkningar samtidigt som den offentliga sektorns nettoskuld har minskat.

De av riksdagen fastställda utgiftstaken för staten och årsvisa målen för den offentliga sektorns finansiella sparande för åren 2004 till 2006 redovisas i tabell 4.3.

Tabell 4.3 Av riksdagen beslutade årsvisa budgetpolitiska mål

 

2004

2005

2006

Utgiftstak för staten,

 

 

 

miljarder kronor

856

894

931

 

 

 

 

Finansiellt sparande i offentlig

 

 

 

sektor, procent av BNP

0,5

 

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginalerna för åren 2002–2003 har varit små och är knappa också för 2004 och 2005. För 2006 beräknas budgeteringsmar- ginalen uppgå till ca 24 miljarder kronor. Prognosen för budgeteringsmarginalen är osäker och bygger på att det trendbrott som redan skett beträffande sjuktalen leder till fortsatta minsk- ningar i år och nästa år. Bland annat till följd av utgiftsutvecklingen inom ohälsoområdet lade regeringen i 2003 års ekonomiska vårproposition fram ett besparingsprogram för 2003–2004 och ett åtgärdsprogram som skulle bryta utgifts- utvecklingen inom ohälsoområdet. I före- liggande proposition antas att antalet sjuk- penningdagar (netto) sammantaget minskar med ca 24 procent mellan 2002 och 2005.

Tabell 4.4 Den offentliga sektorns finansiella sparande samt budgeteringsmarginalen

 

2004

2005

2006

Den offentliga sektorns finansiella

 

 

 

sparande, procent av BNP

0,3

0,6

1,1

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal,

 

 

 

miljarder kronor

0,1

1,6

24,0

 

 

 

 

Mot bakgrund av bland annat den stora osäker- het som råder om såväl utvecklingen inom ohälsoområdet som konjunkturläget kommer regeringen att följa utgiftsutvecklingen noga under åren 2004 till 2006. Om det finns risk för att ett beslutat tak för statens utgifter kommer att överskridas, kommer regeringen att vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder. Utgifts- taken skall klaras.

Den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas bli 0,3 procent av BNP 2004, det vill säga något lägre än det av riksdagen fastställda målet om ett överskott på 0,5 procent. Vid beräkningen har hänsyn tagits till de förslag till beslut om utgifter och inkomster som läggs fram i denna proposition och till de aviseringar om utgifts- och inkomstförändringar som pre- senteras. Jämfört med bedömningen i budget- propositionen för 2004 har den ekonomiska

64

tillväxten för 2004 reviderats upp medan syssel- sättningsutvecklingen har reviderats ned kraftigt. En finanspolitisk åtstramning i syfte att klara överskottsmålet skulle riskera att fördröja den ekonomiska återhämtningen. I tabell 4.4 redovisas det beräknade överskottet i de of- fentliga finanserna och budgeteringsmarginalen för respektive år.

Under perioden 2004 till 2006 förutses den offentliga sektorns sparande successivt för- stärkas. Det övergripande överskottsmålet på 2 procent av BNP över en konjunkturcykel lig- ger fast.

4.1.1Utgiftstak för staten

Långsiktiga beräkningar av den offentliga sektorns utgifter visar att den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning riskerar att leda till en växande utgiftskvot. Att undvika underskott och omfattande besparingar i takt med att de äldre blir allt fler är ett viktigt skäl till att bedriva en politik för ökad sysselsätt- ning och tillväxt som stärker den offentliga sektorns inkomster.

Nivån på utgiftstaket för varje år beslutas tre år i förväg. Betydande förändringar i förutsätt- ningarna efter att ett utgiftstak fastställts kan föranleda tekniska justeringar av taket. Regeringen återkommer i budgetpropositionen för 2005 med eventuella tekniska justeringar av utgiftstaken med anledning av förslag i budget- propositionen.

Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2005 lämna förslag om ett utgiftstak för 2007. Regeringen kommer därvid att beakta be- hovet av en budgeteringsmarginal inom vilken ett utrymme för konjunkturella variationer i sys- selsättningen avsätts.

Tabell 4.5 Utgiftstak för staten 2003–2006

Miljarder kronor

 

2003

2004

2005

2006

Utgiftstak för staten

822

856

894

931

Procent av BNP

33,7

33,9

34,0

34,0

Årlig förändring

10

34

38

37

 

 

 

 

 

Utgiftstak för staten

 

 

 

 

korrigerat för tekniska

 

 

 

 

justeringar1

827

860

894

931

Procent av BNP

33,9

34,1

34,0

34,0

Procent av potentiell BNP

33,6

33,7

33,7

33,7

Årlig förändring

30

33

34

37

1 För att skapa jämförbarhet över tiden har utgiftstaket för 2003–2004 korrigerats för tekniska förändringar som föranlett justeringar av utgiftstaket samt för en redovisningsförändring av stödet till kommunerna fr.o.m. 2005.

PROP. 2003/04:100

4.1.2Överskott i offentliga sektorns finanser

Finanspolitikens främsta uppgift är att lägga grunden för hög tillväxt och full sysselsättning genom att upprätthålla sunda offentliga finanser. Sedan 2000 gäller ett överskottsmål för de of- fentliga finanserna på 2 procent av BNP i ge- nomsnitt över en konjunkturcykel. Ett över- skott på 2 procent innebär att statsskulden kan minska som andel av BNP samtidigt som tillgångar byggs upp i form av fonder inom det allmänna pensionssystemet. Därigenom skapas buffertar för att möta de framtida demografiska påfrestningarna på de offentliga välfärds- systemen och säkerställa finansieringen av dessa utan att skattetrycket behöver öka. Ett överskott på 2 procent ger dessutom en betryggande marginal till underskottsgränsen på 3 procent av BNP i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt.

På kort sikt påverkas de offentliga finanserna av konjunkturläget. I en nedåtgående konjunk- tur minskar överskottet. Skattebaserna och där- med de offentliga inkomsterna utvecklas svagt. De offentliga utgifterna blir högre genom ökade kostnader för arbetslösheten. En försvagning av de offentliga finanserna innebär samtidigt att låg- konjunkturens negativa effekter på hushållens inkomster dämpas. Efterfrågan på varor och tjänster kan hållas uppe. Det omvända gäller i en högkonjunktur. Det finns således automatiskt verkande faktorer i den offentliga ekonomin som bidrar till att dämpa konjunktursväng- ningarna och stabilisera den ekonomiska ut- vecklingen.

Det s.k. produktionsgapet utgör en indikator på konjunkturläget. Produktionsgapet mäts som skillnaden mellan BNP och den långsiktigt håll- bara (potentiella) produktionsnivån vid normalt resursutnyttjande. I en högkonjunktur översti- ger BNP den potentiella produktionsnivån – produktionsgapet är positivt och det finns risk för överhettning och inflation. I ett svagt konjunkturläge understiger BNP den potentiella produktionsnivån och arbetslösheten är hög.

Genom att justera den offentliga sektorns finansiella sparande för konjunkturläget kan ett underliggande, strukturellt, sparande beräknas. Det strukturella sparandet utgör en indikator på läget i förhållande till det övergripande målet. Det strukturella överskottet bör därför normalt ligga nära 2 procent av BNP, men kan understiga 2 procent om aktiva finanspolitiska stimulanser

65

PROP. 2003/04:100

sätts in i en lågkonjunktur som stöd för pen- ningpolitiken. I en högkonjunktur kan det strukturella överskottet behöva överstiga 2 procent för att motverka överhettning. Det bör understrykas att beräkningar av såväl pro- duktionsgap som strukturellt sparande är behäf- tade med osäkerhet.

Enligt nationalräkenskapernas preliminära utfall för 2003 uppgick överskottet i de offent- liga finanserna till 0,5 procent av BNP. Faktisk BNP bedöms ha understigit den potentiella pro- duktionsnivån. Produktionsgapet var således ne- gativt, se tabell 4.6. Justeringen för konjunktur- läget uppskattas till 15 miljarder kronor och det strukturella överskottet beräknas 2003 ha upp- gått till 1,1 procent av BNP.

I 2003 års ekonomiska vårproposition angav regeringen att ett preciserat mål för överskottet bör föreslås för nästkommande budgetår. Regeringen anförde också att det preciserade målet skall bestämmas med hänsyn till såväl konjunkturläget som läget i förhållande till det övergripande överskottsmålet.

Vid uppföljningen av målet under löpande budgetår skall eventuella revideringar av konjunkturprognosen beaktas för att undvika att finanspolitiken förstärker konjunktursväng- ningarna.

I budgetpropositionen för 2004 föreslog re- geringen att målet för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn 2004 skulle fastställas till minst 0,5 procent av BNP, vilket också besluta- des av riksdagen.

Tabell 4.6 Finansiellt sparande i offentlig sektor

Miljarder kronor

2000 2001

Regeringen angav också att en ny bedömning av överskottsmålet för 2004 skulle göras i 2004 års ekonomiska vårproposition.

De prognoser som redovisas i denna proposi- tion innebär att den offentliga sektorns finansi- ella sparande uppgår till 0,3 procent av BNP. Jämfört med prognosen i budgetpropositionen väntas BNP-tillväxten bli starkare. Detta beror emellertid i hög grad på en ny bedömning av storleken på kalendereffekten (se vidare bilaga 1), vilket har begränsad inverkan på de offentliga finanserna. Trots en starkare ekonomisk tillväxt väntas sysselsättningsutvecklingen 2004 bli svagare och arbetslösheten bli nära 1 procent- enhet högre än vad som förutsågs i budget- propositionen. Mot denna bakgrund bedöms avvikelsen från överskottsmålet för 2004 vara acceptabel.

För 2005 och 2006 redovisas i bilaga 1 Svensk ekonomi en utveckling som innebär att produk- tionsgapet successivt minskar. Bedömningen av de statliga finanserna bygger på beslutade och aviserade åtgärder (se avsnitt 4.3). Beräkningarna innebär att överskottet i de samlade offentliga finanserna som andel av BNP förstärks från 0,3 procent 2004 till 1,1 procent 2006. För- bättringen förklaras till mer än hälften av ett ökat strukturellt sparande, medan resterande del beror på det förbättrade konjunkturläget. Efter de kraftiga finanspolitiska stimulanserna under 2001 och 2002 förutses således en gradvis för- stärkning av de offentliga finanserna åren framöver.

2002

2003

2004

2005

2006

Finansiellt sparande

111

65

–6

12

8

15

30

Procent av BNP

5,1

2,9

–0,3

0,5

0,3

0,6

1,1

 

 

 

 

 

 

 

 

Justering för engångseffekter

–10

0

0

0

0

0

0

 

 

 

 

 

 

 

 

Justering för konjunkturläge

–18

1

2

15

21

19

13

 

 

 

 

 

 

 

 

Strukturellt sparande

83

66

–4

27

29

34

43

 

 

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

3,8

2,9

–0,2

1,1

1,2

1,3

1,6

 

 

 

 

 

 

 

 

Produktionsgap, procent av BNP

1,2

–0,1

–0,1

–0,9

–1,2

–1,0

–0,7

 

 

 

 

 

 

 

 

66

PROP. 2003/04:100

4.2Makroekonomiska förutsättningar kalendereffekten (se vidare bilaga 1). Även den

De offentliga finanserna påverkas i hög grad av hur ekonomin utvecklas i Sverige och i omvärl- den. En högre BNP leder normalt till ökade skatteinkomster, eftersom viktiga skattebaser som löner och hushållens konsumtionsutgifter är relaterade till BNP. De totala reala utgifterna reduceras vanligen av en högre BNP-tillväxt, ef- tersom exempelvis utgifterna för arbetslöshets- ersättningen minskar vid ökad aktivitet i eko- nomin. Om BNP-nivån däremot blir lägre minskar normalt skatteinkomsterna samtidigt som transfereringsutgifterna tenderar att öka.

Bedömningen är att 1 procent högre BNP till följd av fler arbetade timmar i ekonomin medför att den offentliga sektorns finansiella sparande ökar med ca 18 miljarder kronor eller med ca 0,7 procent av BNP, varav större delen av förändringen avser förändrade skatteinkomster. Det motsatta gäller vid en minskning av BNP. Känsligheten kan dock variera kraftigt mellan åren beroende på hur olika BNP-komponenter utvecklas i förhållande till varandra. De offentliga finanserna är exempelvis mer känsliga för en förändring i hushållens konsumtion än om konjunkturen påverkas genom utrikeshandel.

En BNP-ökning som i huvudsak beror på en ökad produktivitet har inte samma gynnsamma effekt på de offentliga finanserna som en ökning beroende på fler arbetade timmar, eftersom de offentliga kostnaderna då tenderar att öka i nästan samma takt som skatteunderlaget.

De statliga utgifterna påverkas av förändringar av arbetslöshet, löner och priser. En tiondels procentenhet högre öppen arbetslöshet ökar ut- gifterna för arbetslöshetsförsäkringen med omkring en halv miljard kronor. En ökning av pris- och lönenivån med 1 procent medför att utgifterna under utgiftstaket ökar med drygt 5 miljarder kronor. Den fulla effekten av föränd- rade priser och löner inträffar med två års efter- släpning.

I tabell 4.7 redovisas de centrala makroeko- nomiska förutsättningarna för budgetberäkning- arna. De makroekonomiska prognoserna finns i sin helhet återgivna i bilaga 1 Svensk ekonomi.

Nationalräkenskapernas preliminära utfall vi- sar att BNP-tillväxten 2003 uppgick till 1,6 pro- cent. I år väntas tillväxten öka till 2,5 procent, vilket är högre än vad som förutsågs i budget- propositionen för 2004. Den främsta orsaken till upprevideringen är en ändrad bedömning av

underliggande utvecklingen förutses bli något starkare i år, bland annat till följd av högre exporttillväxt. År 2005 förväntas BNP-tillväxten bli 2,6 procent, vilket är i linje med den kalkyl som gjordes i budgetpropositionen för 2004.

Tabell 4.7 Makroekonomiska förutsättningar

Prognoser från budgetpropositionen för 2004 anges inom parentes

 

2003

2004

2005

2006

BNP1

1,6

2,5

2,6

2,5

 

(1,4)

(2,0)

(2,6)

(2,5)

 

 

 

 

 

BNP

2440

2521

2629

2742

mdkr2

(2427)

(2521)

(2638)

(2756)

BNI

2440

2523

2632

2746

mdkr2

(2412)

(2506)

(2627)

(2748)

Inflation enligt

2,0

0,4

1,4

2,0

KPI4

(2,0)

(1,3)

(2,3)

(2,1)

Prisbasbelopp

38,6

39,3

39,4

39,9

tkr

(38,6)

(39,3)

(39,7)

(40,6)

 

 

 

 

 

Inkomstindex5

111,8

115,6

117,2

121,8

 

(111,8)

(116,0)

(118,4)

(123,6)

 

 

 

 

 

Hushållens konsum-

2,0

2,0

2,2

2,1

tionsutgifter1

(1,9)

(2,1)

(2,0)

(2,0)

Öppen arbetslöshet6

4,9

5,5

5,3

4,9

 

(4,7)

(4,7)

(4,3)

(4,0)

 

 

 

 

 

Arbetsmarknadspolitiska

2,1

2,4

2,1

1,7

program6

(2,2)

(2,2)

(1,9)

(1,7)

Arbetade timmar i

-0,9

-0,4

0,5

0,4

lönesumman4, 7

(-0,6)

(0,0)

(0,7)

(0,6)

Timlön4

3,4

3,2

3,2

3,5

 

(3,5)

(3,5)

(3,5)

(3,5)

 

 

 

 

 

Utbetald lönesumma

2,5

2,9

3,6

4,0

enligt NR4

(2,4)

(3,6)

(4,2)

(4,1)

Ränta stats-

4,1

4,1

4,5

4,8

obligation 5 år3

(4,2)

(4,8)

(5,2)

(5,3)

Ränta statsskuldsväxel

3,0

2,6

3,0

3,8

6 månader3

(3,3)

(3,7)

(4,6)

(4,9)

1Årlig procentuell volymförändring.

2Löpande priser.

3Årsgenomsnitt.

4Årlig procentuell förändring.

5Inkomstindexet visar den genomsnittliga reala förändringen av pensionsgrundande inkomster och inkomster över intjänandetaket för de tre senaste åren multiplicerat med förändringen i KPI för det senaste året. Inkomstindex 1999=100.

6Procent av arbetskraften.

7Arbetade timmar i lönesumman skiljer sig definitionsmässigt från totalt arbetade timmar, bland annat till följd av att egenföretagare inte ingår i lönesumman.

Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

I ett medelfristigt perspektiv, dvs. från och med 2006, är det svårt att förutsäga konjunktursväng- ningar. Beräkningarna bygger istället på antagandet att det i utgångsläget finns out- nyttjade resurser som kan tas i anspråk utan att det uppstår inflationsdrivande löneökningar. Till- växttakten 2006 överstiger därmed den potenti- ella på ca 2 procent.

67

PROP. 2003/04:100

Både det inhemska och det importrelaterade in- flationstrycket bedöms nu vara lägre än vad som antogs i budgetpropositionen. Sammantaget innebär detta att inflationsprognosen revideras ned kraftigt för 2004 och 2005. Den lägre inflationen leder även till en lägre nivå på pris- basbeloppet 2005 och 2006, vilket medför lägre transfereringsutgifter.

Inkomstindex har justerats ned, huvudsakligen till följd av lägre prisutveckling, vilket medför lägre utgifter för ålderspensionssystemet än vad som prognostiserades i budgetpropositionen.

Den öppna arbetslösheten beräknas i år uppgå till 5,5 procent av arbetskraften, vilket är 0,8 pro- centenheter högre än bedömningen i budget- propositionen. Upprevideringen är bland annat en följd av att utvecklingen på arbetsmarknaden 2003 blev sämre än väntat och att efterfrågan på arbetskraft under 2004 bedöms vara fortsatt svag. År 2005 väntas arbetslösheten minska för att 2006 uppgå till 4,9 procent av arbetskraften.

Räntenivån har reviderats ned jämfört med be- dömningen i budgetpropositionen, vilket medför lägre utgifter för bland annat studiemedelsräntor.

4.3Politiska prioriteringar

Den svaga konjunkturen med höga arbetslös- hetsutgifter samt alltjämt höga utgifter inom ohälsoområdet medför ett ansträngt statsfinansi- ellt läge. Inriktningen i 2004 års ekonomiska vårproposition är att upprätthålla sysselsätt- ningen och att fullfölja de åtgärdsförslag för 2004 som presenterades i 2003 års ekonomiska vår- proposition så att de budgetpolitiska målen kan nås. Åtgärdsförslagen syftade i första hand till att bryta utgiftsutvecklingen inom ohälsoområdet.

Enligt regeringens bedömning krävs vissa ut- giftsbegränsande åtgärder för att klara utgiftsta- ket 2004. Även sedan dessa åtgärder har beaktats är utgiftsläget ansträngt. Regeringen följer därför noggrant den löpande utgiftsutvecklingen och kommer att vidta ytterligare åtgärder om ut- giftstaket skulle hotas.

De senaste åren har en rad reformer för ökad tillväxt och rättvisa beslutats eller föreslagits för 2004–2006. I detta avsnitt redovisas de tillkom- mande satsningar och besparingar som föreslås eller aviseras i denna proposition och som påver- kar inkomsterna och utgifterna 2004–2006 (se tabell 4.8). Därutöver redovisas översiktligt de

satsningar samt förslag till finansiering som tidigare beslutats eller aviserats och som ligger fast (se tabell 4.9).

I tabell 4.8 redovisas såväl budgeteffekterna för de offentliga finanserna som effekterna på de takbegränsade utgifterna av nu föreslagna eller aviserade utgiftsförändringar med ikraftträdande 2004–2006. Budgeteffekterna av dessa föränd- ringar har även beaktats i den beräkning av ut- gifterna per utgiftsområde fram till 2006 som redovisas i avsnitt 6.2.

Den beräkningsteknik som används innebär att inga ytterligare satsningar med ikraftträdande efter 2004 har beaktats i kalkylerna. Detta gäller bl.a. en del av de satsningar som Social- demokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har träffat överenskommelse om i programmet Hundratjugoen punkter för ett tryggare, rätt- visare och grönare Sverige. Eventuell tillkom- mande finansiering av dessa eller andra satsningar har heller inte beaktats i kalkylerna.

Uppgången i konjunkturen kommer arbets- marknaden till del med viss fördröjning. Under 2004 och 2005 krävs därför särskilda insatser för att hålla tillbaka arbetslösheten. Insatserna inrik- tas framför allt på att öka sysselsättningen. För att stimulera sysselsättningen införs bland annat ett s.k. ROT-avdrag och en särskild skattestimu- lans för miljöinvesteringar i offentliga lokaler. Sysselsättningen inom kommunsektorn stimule- ras med ett temporärt sysselsättningsstöd och yt- terligare resurstillskott. Därtill utökas de arbets- marknadspolitiska åtgärderna.

De senaste åren har kostnaderna för sjukskriv- ning och sjukersättning ökat kraftigt. Utgifterna inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp ökade med 33 miljarder kronor mellan 1999 och 2003. I budgetproposi- tionen för 2004 förutsattes att utgiftsutveck- lingen inom utgiftsområdet skulle brytas. Det finns nu tydliga tecken på ett sådant trendbrott. Under januari 2004 och februari 2004 minskade antalet sjukpenningdagar med ca 12 procent jämfört med motsvarande period ett år tidigare.

På förslag av regeringen har riksdagen tidigare beslutat ett antal åtgärder som skall förbättra ut- giftsläget inom ohälsoområdet: Sjukpenningen till arbetslösa har justerats så att den inte längre kan överstiga den högsta arbetslöshetsersätt- ningen, deltidssjukskrivning skall användas i ökad utsträckning istället för heltidssjukskriv- ning, utbildningen av läkare i försäkringsmedicin har förstärkts, kraven på sjukintygen har precise-

68

rats, försäkringsläkarna har blivit fler och tiden med vilande sjukersättning vid arbete har för- längts från ett till två år.

Med beaktande av den observerade nedgången av antalet sjukpenningdagar och de redan genomförda åtgärderna inom området bedömer regeringen att antalet sjukpenningdagar 2004 minskar med ca 18 procent jämfört med 2003, vilket är en något större minskning än vad som antogs i budgetpropositionen.

Regeringens aviseringar i förevarande propo- sition innebär att mer resurser tas i anspråk på ett antal områden på budgetens utgiftssida. Samtliga här redovisade åtgärder ingår i den inkomst- respektive utgiftsberäkning för 2004–2006 som redovisas i kapitel 5 respektive 6.

Nu aviserade och föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

En fullständig redovisning av nu aviserade och föreslagna utgifts- och inkomstförändringar åter- finns i tabell 4.8. I det följande redovisas föränd- ringar med budgetmässigt stora konsekvenser.

Inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse föreslår regeringen att stödet till politiska partier ökas med 25 miljoner kronor från och med 2004. Syftet är att kompensera för den reella nivåsänk- ning som skett sedan partistödet infördes.

Inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exeku- tion föreslår regeringen att anslaget Skatteverket tillförs 20 miljoner kronor i år för att förbättra kontrollen av F-skatt. Regeringen har för avsikt att på tilläggsbudget i samband med budget- propositionen för 2005 återkomma till Riksdagen med förslag om resurstillskott för Skatteverket och Kronofogdemyndigheterna med anledning av nya förmånsrättsregler.

Inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet föreslår regeringen att anslaget Kriminalvården tillförs 200 miljoner kronor 2004 för att öka tillgången på platser inom anstalter och häkten.

Regeringen bedömer att det kommer att fin- nas utrymme för att höja biståndet till 1 procent av BNI under mandatperioden. Som ett led i detta beräknas utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ökas med 590 miljoner kronor fr.o.m. 2005.

Inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyk- tingar, föreslås anslaget Migrationsverket tillföras 20 miljoner kronor 2004. De ökade resurserna skall användas för att reducera ärendebalanserna och handläggningstiderna. Inom utgiftsområdet föreslås vidare att anslaget Utresor för avvisade

PROP. 2003/04:100

och utvisade tillförs 20 miljoner kronor 2004. Antalet asylsökande är fortfarande högt och andelen som får avslag på sin asylansökan ökar. Regeringen anser att det är viktigt såväl för den enskilde som för trovärdigheten för asyl- processen att besluten verkställs.

För att förkorta väntetiderna för bilstöd före- slås anslaget Bilstöd till handikappade inom ut- giftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och omsorg öka med 22 miljoner kronor 2004 och därefter med ytterligare 38 miljoner kronor från och med 2005.

Riksdagen har beslutat att den sjukpenning- grundande inkomsten (SGI) från och med 1 juli 2003 reduceras med tre procent vid beräkning av sjukpenning (bet. 2002/03:FiU21, rskr. 2002/03:235). Detta innebar att ersättningen minskade från 80 procent till 77,6 procent av in- komsten. Samtidigt tillstyrktes regeringens för- slag om att sjuklöneperioden skulle förlängas från 14 till 21 dagar. Enligt regeringens bedöm- ning bör ersättningen från och med 2005 åter- ställas till nivån som gällde före den 1 juli 2003 och sjuklöneperioden bör åter bli 14 dagar. För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjuk- dom och handikapp beräknas därför medel mot- svarande drygt 2,3 miljarder kronor tillföras fr.o.m. 2005. Vidare bedömer regeringen att ut- gifterna inom utgiftsområdet kommer att minska med 500 miljoner kronor i år genom bättre styr- ning. Fem procent av Sjukpenninganslaget får användas för samverkan inom rehabiliteringsom- rådet i enlighet med bl.a. riktlinjerna i proposi- tion 2002/2003:2 Vissa socialförsäkringsfrågor m.m. Enligt en uppföljning av Riksförsäkrings- verket avseende 2003 gick en allt för stor del av utgifterna till administration. Genom att styra över användningen mot aktiva rehabiliteringsåt- gärder riktade mot individerna kommer effekten i form av minskade sjukpenningdagar att förbätt- ras.

I syfte att stärka åtgärderna för barn i ekono- miskt utsatta familjer beräknas följande utgifts- områden öka med sammanlagt 1 miljard kronor från och med 2006: Utgiftsområde 12 Ekono- misk trygghet för familjer och barn beräknas öka med 200 miljoner kronor till följd av förändrat underhållsstöd och 150 miljoner kronor till följd av särskilda insatser riktade till barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer. Utgiftsområde 15 Studiestöd beräknas öka med 450 miljoner kro- nor till följd av ett barntillägg till studerande. Vi- dare beräknas ramen inom utgiftsområde 18

69

PROP. 2003/04:100

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byg- gande öka med 200 miljoner kronor till följd av ett ändrat bostadsbidrag.

Arbetsmarknadsutbildning och andra kon- junkturberoende program är tillsammans med en likartad och rättvis tillämpning av reglerna i ar- betslöshetsförsäkringen viktiga för en väl funge- rande arbetsmarknad. Inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad ökas de arbetsmarknadspolitiska programmen med 15 000 platser 2004, varav 5 000 riktas mot verksamheter i kommuner och landsting. Den 1 januari 2005 skall friår införas i hela landet, vilket innebär totalt 12 000 platser. Dessa redovisas som en del av de arbets- marknadspolitiska programmen som ökar med 12 500 platser 2005. Utgifterna för de utökade programmen redovisas inte i tabell 4.8, utan ingår som en del av de makroekonomiska förut- sättningarna. Volymen i de arbetsmarknads- politiska programmen skall även höjas 2005. Regeringen kommer i budgetpropositionen för 2005 att återkomma med en bedömning av hur omfattande höjningen skall vara.

Det särskilda anställningsstödet i aktivitetsga- rantin reformeras i syfte att öka genomström- ningen i aktivitetsgarantin och prioritera dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. Den högsta ersättningsnivån höjs från 1 juli 2004 till 30 juni 2005 från 750 kronor per dag till 1 000 kronor per dag. Regeringen bedömer att ytterli- gare 3 000 personer därigenom kommer att få del av stödet, vilket beräknas medföra 400 miljoner kronor i minskade skatteinkomster per år 2004 och 2005.

Arbetslöshetsförsäkringens roll som omställ- ningsförsäkring behöver tydliggöras. Tillämp- ningen av regelverket skall bli mer enhetlig ge- nom tydligare myndighetsstyrning. Arbets- marknadsstyrelsen kommer därför att få i uppdrag att ta fram åtgärder för att korta arbets- löshetstiderna, tydliggöra regelverket för lämp- ligt arbete, begränsa användning av undantag i regelverket samt att genom systematiska jämfö- relser mellan olika länsarbetsnämnder och ar- betsförmedlingskontor minska skillnaderna i til- lämpningen av regelverket. Regeringen bedömer att en mer enhetlig tillämpning av regelverket kommer att minska utgifterna inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad med 350 mil- joner kronor från och med 2004.

Inom utgiftsområde 14 Arbetsliv beräknas 50 miljoner kronor per år 2005 och 2006 avsättas för försök med arbetstidsförkortning.

I syfte att minska risken för friställning av per- sonal och samtidigt stärka kompetensen inom den av kommuner och landsting finansierade verksamheten inom vård, skola och omsorg, fö- reslås en tidsbegränsad utbildningssatsning. Un- der 2004 och 2005 skall sammanlagt 6 000 per- soner beredas möjlighet att arbeta deltid och stu- dera deltid inom kommunal vuxenutbildning el- ler högskola. Kommuner och landsting skall sär- skilt prioritera de som har en ofrivillig deltidsanställning när det gäller tillgången till dessa platser. Inom utgiftsområde 15 Studiestöd beräknas medel för ett anpassat studiestöd för deltagarna i dessa kombinationsutbildningar öka med motsvarande ca 56 miljoner kronor 2004 och ca 205 miljoner kronor 2005.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universi- tetsforskning beräknas öka med ca 2 miljoner kronor 2004 och med ca 130 miljoner kronor 2005 för utbildningsplatser inom högskolan för kombinationsutbildningarna. Inom utgifts- området aviseras vidare att ett riktat statsbidrag till kommunerna för att anställa 6 000 fler i förskolan införs 2005. Bidraget är treårigt och 2005 beräknas utgiftsområdet öka med 1 miljard kronor och från 2006 med 2 miljarder kronor. Från och med 2008 läggs motsvarande medel in i det generella statsbidragssystemet. Målet med stödet är att öka personaltätheten och öka kvaliteten i förskolan. Regeringen avser att åter- komma med en förskoleproposition under hösten 2004 där stödets närmare utformning kommer att presenteras.

Inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bo- stadsförsörjning och byggande föreslås att ett nytt bidrag till installation av hissar införs för pe- rioden 15 april till 31 december 2004. Installation av hissar i hisslösa flerfamiljshus skall främja till- gängligheten och möjligheten att bo kvar för äldre och handikappade. Bidraget skall vara ram- begränsat till högst 30 miljoner kronor.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och natur- vård beräknas öka med 350 miljoner kronor 2005 och 650 miljoner kronor 2006. Förstärkningarna omfattar ökade satsningar på åtgärder för biolo- gisk mångfald samt en förlängning av klimatin- vesteringsprogrammet Klimp.

Regeringen beslutade i februari 2004 om lång- siktiga infrastrukturplaner för väg- och järn- vägsinvesteringar. Besluten innebär en ökad sats- ning på framför allt järnvägar. Som en konse- kvens av detta beräknas anslaget Banverket: Ban-

70

hållning och sektorsuppgifter öka med 2,5 miljarder kronor per år under 2005 och 2006.

Under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar finns anslaget Are- alersättning och djurbidrag m.m. som används för att betala ut obligatoriska EU-stöd som helt fi- nansieras via EU-budgeten. Detta anslag beräk- nas öka till följd av beslut från EU om tidiga- reläggning av mjölkkobidrag och andra ökningar av djurbidrag. Vidare beräknas utgiftsområdet öka med 100 miljoner kronor från och med 2005 för bland annat djurskyddsregister, biotopskydd och småskalig livsmedelsförädling.

Den aviserade resursförstärkningen till kom- muner och landsting på 4 miljarder kronor fr.o.m. 2005 beräknas användas för följande än- damål: Medel avsätts under utgiftsområde 16 för en förskolesatsning (se ovan). För att underlätta införandet av det nya inkomstutjämningssyste- met beräknas bidraget till kommunsektorn öka med 1,3 miljarder kronor 2005. Fördelningen av resterande 1,7 miljarder kronor återkommer regeringen till i budgetpropositionen för 2005.

För 2005 aviserar regeringen också att ett till- fälligt generellt sysselsättningsstöd till kommu- nerna på 1,5 miljarder kronor införs på statsbud- getens inkomstsida. Ett motsvarande stöd på en högre nivå finns för innevarande år. Till följd av det finansiella läget inom kommuner och lands- ting beräknas sektorn behöva ytterligare medel efter 2005. År 2006 avser regeringen att öka det generella statsbidraget till kommunsektorn med ytterligare 3 miljarder kronor. Sammantaget beräknas utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner till följd av den aviserade resurs- förstärkningen öka med 3 miljarder kronor 2005 och med 5 miljarder kronor 2006 i förhållande till beräkningarna i budgetpropositionen.

De aviserade och föreslagna åtgärderna inkl. finansiering, ger sammanlagt relativt små effekter på de takbegränsade utgifterna för 2004 jämfört med beräkningen i budgetpropositionen för 2004. Däremot beräknas utgifterna öka med ca 10 miljarder kronor 2005 och med ca 15 miljarder kronor 2006 till följd av nu före- slagna och aviserade åtgärder i förhållande till ti- digare beräkningar i budgetpropositionen för 2004.

Utgiftsbegränsande åtgärder

Regeringen befarar att utgiftstaket för 2004 kan komma att överskridas. För 2004 har regeringen för avsikt att fatta beslut om utgiftsbegräns-

PROP. 2003/04:100

ningar som beräknas minska utgifterna med sammantaget ca 4,3 miljarder kronor (se tabell 4.8). Utgiftsbegränsningarna har beaktats i ut- giftsprognoserna (se avsnitt 6.1).

De områden som berörs är bl.a. utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet (0,75 miljarder kronor), utgiftsområde 7 Inter- nationellt bistånd (0,5 miljarder kronor), utgifts- område 16 Utbildning och universitetsforskning (ca 0,5 miljarder kronor) och utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk (1,9 miljarder kronor). De nu föreslagna utgiftsbegränsningarna innebär att de berörda verksamheternas anslagssparande ökar till kommande år varvid de takbegränsade utgifterna beräknas bli högre under framför allt 2005.

Förändrade skatteregler

Regeringen planerar att inom kort lägga fram en proposition med förslag till justering av reglerna om skattefrihet för el som förbrukas i vissa in- dustriella processer. Förslaget är utformat i en- lighet med gällande energiskattedirektiv. Avsik- ten är att förändringen skall träda i kraft den 1 juli 2004. Samtidigt ersätts nuvarande nollskatte- sats på el för hela industrin med en skattesats på 0,5 öre per kWh, enligt beslut i riksdagen efter förslag i budgetpropositionen för 2004. Det skattebortfall som följer av justeringen av reg- lerna för processel har redan beaktats i beräk- ningen av den intäktsförstärkning som införan- det av en skattesats på 0,5 öre per kWh medför.

I budgetpropositionen för 2004 konstaterades att det nya energiskattedirektivet ger möjlighet för energiintensiva företag att underskrida mi- nimiskattesatserna ned till noll under vissa förut- sättningar. Företagen förutsätts då att genom avtal, deltagande i system för handel med ut- släppsrätter eller likvärdiga åtgärder åta sig att uppnå miljömässiga mål eller ökad energieffekti- vitet. Regeringen bereder ett förslag till program för energieffektivisering för energiintensiva fö- retag, som avses överlämnas till riksdagen under våren 2004 för beslut under hösten 2004. Under 2004 beräknas programmet endast medföra minskade elskatteintäkter med 90 miljoner kro- nor. Den periodiserade nettoeffekten uppgår till 70 miljoner kronor. Den fulla årseffekten upp- träder först fr.o.m. 2005 och beräknas då uppgå till 180 miljoner kronor.

För att tidigarelägga byggande och minska ris- ken för senare överhettning kommer regeringen inom kort att återkomma med ett förslag om ett

71

PROP. 2003/04:100

tillfälligt ROT-avdrag i form av en skattereduk- tion för utgifter för byggnadsarbeten. Reger- ingen kommer att föreslå att de nya reglerna skall tillämpas retroaktivt och omfatta byggnadsarbe- ten som utförs under perioden 15 april 2004 till 30 juni 2005. De skall kunna tillämpas på utgifter för underhåll, reparation, om- samt tillbyggnader och gälla både ägare till småhus, bostadsrätter och hyreshus. Förslagets närmare utformning beskrivs i kapitel 5 i denna proposition. Det totala skattebortfallet beräknas till 2,4 miljarder kronor. I periodiserade termer beräknas 1,4 miljarder kronor belasta 2004 medan reste- rande 1,0 miljard kronor beräknas belasta 2005.

För att skapa bättre förutsättningar för käll- sortering i hushållssektorn bör en särskild skatte- stimulans införas under en begränsad period. Ett arbete inleds inom Regeringskansliet för att ta fram ett förslag till en sådan stimulans riktad till källsorteringslokaler i flerfamiljshus. En depar- tementsskrivelse skall skyndsamt tas fram och remissbehandlas. Förslaget skall kunna träda i kraft den 1 januari 2005 och gälla till och med den 30 juni 2006. Det totala skattebortfallet un- der perioden beräknas till 400 miljoner kronor.

Regeringen avser också att införa en särskild skattestimulans för miljöinvesteringar i offentligt ägda lokaler. Den skall riktas till vissa specifice- rade energibesparande åtgärder och konvertering till förnyelsebar energi. En departementsskrivelse skall skyndsamt tas fram och remissbehandlas. Stimulansen skall uppgå till 30 procent av de to- tala kostnaderna upp till ett visst belopp. För in- stallation av solceller skall den uppgå till 70 procent av den totala kostnaden upp till ett visst belopp. Skattestimulansen skall kunna til- lämpas på åtgärder som utförs under perioden 1 januari 2005 till 30 juni 2006. Det totala skattebortfallet beräknas till 2 miljarder kronor, varav stödet till installation av solceller beräknas uppgå till högst 100 miljoner kronor.

Det samlade skattebortfallet genom den av riksdagen beslutade investeringsstimulansen för mindre hyresbostäder och studentbostäder, (prop. 2002/03:98, bet. 2002/03:BoU9, rskr. 200 2/03:215), har tidigare beräknats till 4,3 miljarder kronor. Denna bedömning kvarstår. Däremot motiverar utfallet för 2003 en reviderad bedöm- ning av bortfallets fördelning under perioden 2003–2008. Under 2004 respektive 2005 bedöms bortfallet bli 645 respektive 344 miljoner kronor lägre än tidigare beräkning medan bortfallet för 2006 bedöms bli 430 miljoner kronor högre. I

denna nya bedömning har även effekten av den på tilläggsbudget föreslagna utvidgningen av investeringsstimulansen beaktats. Förslaget inne- bär att stimulansen även omfattar ombyggnad av vindsutrymmen och lokaler i hus som huvud- sakligen innefattar bostäder.

Förändringar jämfört med föregående år

I tabell 4.9 redovisas budgeteffekterna i förhål- lande till föregående år av större beslutade eller tidigare aviserade reformer och finansiering, samt budgeteffekterna av de nu föreslagna eller avise- rade reformerna inklusive finansieringarna. Därtill kommer förändringar av budgetens in- komster och utgifter till följd av bland annat den makroekonomiska utvecklingen, pris- och löne- omräkning m.m. Dessa förändringar redovisas emellertid i kapitel 5 och i avsnitt 4.4.4.

Av tabell 4.9 framgår att regeringen genomför stora tidigare beslutade satsningar under 2004. Det sker bl.a. inom biståndet, vård och skola och infrastrukturområdet. Biståndet höjs i år till 0,86 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) samt med 200 miljoner kronor därutöver och med ytterligare 590 miljoner kronor fr.o.m. 2005.

Vården liksom skolan har tillförts vardera 1 miljard kronor. Anslagsnivån för utgiftsområde 22 Kommunikationer ökar med drygt 2 miljarder kronor samtidigt som de lånefinansierade inve- steringarna beräknas stiga ytterligare.

Av tabellen framgår också att utgiftsområde 4 Rättsväsendet med nu föreslagna anslags- höjningar och tidigare beslutade tillskott sam- mantaget tillförs ca 1 miljard kronor i förhållande till 2003. För 2005 och framöver finns betydande aviserade resursförstärkningar till kommun- sektorn, infrastrukturområdet och utbildnings- området.

Sammantaget beräknas de takbegränsade utgifterna 2006 öka med ca 32 miljarder kronor i förhållande till 2003 till följd av beslut.

Under perioden 2003–2006 genomförs också utgiftsminskningar på totalt 9 miljarder kronor till följd av besparingar, finansiering av utgifts- reformer och avslutande av vissa temporära program.

72

Netto ökar således de takbegränsade utgifterna med omkring 23 miljarder kronor under perio- den till följd av beslut.

Sammantaget medför de beslutade förändring- arna på inkomstsidan en förstärkning av stats- budgeten med ca 2 miljarder kronor mellan 2003 och 2006.

PROP. 2003/04:100

Förstärkningen på statsbudgetens inkomstsida beror främst på att de temporära sysselsättnings- stöden till den kommunala sektorn upphör efter 2005 och på att de konjunkturstimulerande åtgärderna gradvis upphör.

De offentliga finanserna försvagas samman- taget med ca 21 miljarder kronor 2006 i för- hållande till 2003 till följd av aktiva beslut på statsbudgetens utgifts- och inkomstsida.

73

PROP. 2003/04:100

Tabell 4.8 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar

Förändring av offentliga finanser och effekter på takbegränsade utgifter i förhållande till budgetpropositionen för 2004.

 

Miljoner kronor

2004

2005

2006

Permanenta reformer

Reformer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UO

1

Partistöd

25

25

25

25

 

 

 

 

 

 

 

UO

1

Riksdagen m.m.

31

88

129

128

 

 

 

 

 

 

 

UO

3

Skatteverket

20

 

 

0

 

 

 

 

 

 

UO

4 Kriminalvården - ökat platsbehov

200

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

UO

7

Bistånd

 

590

590

590

 

 

 

 

 

 

 

UO

8

Migrationsverket och utresor

40

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

UO

9

Bilstöd till handikappade

22

60

60

60

 

 

 

 

 

 

UO 10

Återställd SGI

 

940

972

972

 

 

 

 

 

 

UO 10

Återtagen 3:e sjuklönevecka

 

1 400

1 400

1 400

 

 

 

 

 

 

UO 12

Barn i ekonomiskt utsatta familjer

 

 

150

150

 

 

 

 

 

 

UO 12

Förändrat underhållsstöd

 

 

200

200

 

 

 

 

 

 

UO 14

Försök med arbetstidsförkortning

 

50

50

0

 

 

 

 

 

 

UO 15

Barntillägg studenter

 

 

450

450

 

 

 

 

 

UO 15 och UO 16 Kombinationsutbildning

58

335

 

0

 

 

 

 

 

 

UO 16

Personalförstärkningar i förskolan

 

1 000

2 000

2 000

 

 

 

 

 

 

UO 18

Bidrag till installation av hissar

1

29

 

0

 

 

 

 

 

 

UO 18

Bostadsbidrag – särskilt bidrag

 

 

200

200

 

 

 

 

 

 

UO 20

Biologisk mångfald

 

300

500

500

 

 

 

 

 

 

UO 20

Klimatinvesteringar

 

50

150

0

 

 

 

 

 

 

UO 22

Infrastruktur

 

2 500

2 500

4 800

 

 

 

 

 

 

UO 23

Arealersättning

 

 

400

910

 

 

 

 

 

 

UO 23

Biotopskydd m.m.

 

100

100

100

 

 

 

 

 

 

UO 23

Främjande av rennäring

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 25

Allmänna bidrag till kommuner

 

3 000

5 000

5 000

 

 

 

 

 

Summa reformer

407

10 467

14 876

17 485

 

 

 

 

 

Finansiering m.m.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 10

Frisam

–500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 13

Effektivare tillämpning arbetslöshetsförsäkring

–350

–350

–350

–350

 

 

 

 

 

 

Övrigt

 

–200

–140

–140

–140

 

 

 

 

 

Summa finansiering

–1 050

–490

–490

–490

 

 

 

 

 

Utgiftseffekt av begränsningsbelopp

–4 337

4 191

150

 

 

 

 

 

 

Summa förändring av takbegränsade utgifter

–4 980

14 168

14 536

16 995

 

 

 

 

 

Inkomstförändringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Särskilt anställningsstöd inom aktivitetsgarantin

400

400

 

 

 

 

 

 

 

Generellt sysselsättningsstöd till kommuner, brutto

 

1 500

 

 

 

 

 

 

 

Nedsatt elskatt energiintensiv industri

90

180

180

180

 

 

 

 

 

ROT-avdrag bostadshus

1 400

1 000

 

0

 

 

 

 

 

Skattestimulans källsortering

0

270

130

0

 

 

 

 

 

Skattestimulans miljöinvesteringar offentliga lokaler

0

1 330

670

0

 

 

 

 

 

Summa inkomstreformer, brutto (periodiserad effekt)

1 890

4 680

980

180

 

 

 

 

 

Indirekta effekter av inkomstreformer

–20

–40

–40

–40

 

 

 

 

 

Summa inkomstreformer, netto (periodiserad effekt)

1 870

4 640

9 40

140

 

 

 

 

 

Nettoförsvagning av den offentliga sektorns finanser

-3 110

18 808

15 476

17 135

 

 

 

 

 

 

 

74

PROP. 2003/04:100

Tabell 4.9 Budgeteffekter i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

Budgeteffekter i förhållande till föregående år. Fullständigt periodiserad redovisning för skatter.

Miljarder kronor

2004

2005

2006

Utgiftsreformer

 

 

 

 

 

 

 

UO 1 Rikets styrelse

0,16

0,06

0,04

 

 

 

 

UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

0,02

 

 

 

 

 

 

UO 3 Skatt, tull och exekution

0,03

–0,01

 

 

 

 

 

UO 4 Rättsväsendet

0,98

–0,45

 

 

 

 

 

UO 7 Internationellt bistånd

1,46

0,59

 

 

 

 

 

UO 9 Hälso- och sjukvård

0,98

–0,11

 

 

 

 

 

Varav läkemedelsreform

0,90

 

 

 

 

 

 

UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

0,12

2,55

0,26

 

 

 

 

Varav återställd SGI och återtagen 3:e sjuklönevecka

 

2,34

0,03

 

 

 

 

UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

0,60

 

0,35

 

 

 

 

Varav mamma/pappamånad

0,50

 

 

 

 

 

 

Varav höjd grundnivå i föräldraförsäkring

0,10

 

 

 

 

 

 

UO 15 Studiestöd

0,08

0,15

0,24

 

 

 

 

UO 16 Utbildning och universitetsforskning

1,09

2,18

1,37

 

 

 

 

Varav skola

1,00

1,00

0,50

 

 

 

 

Varav förskola

 

1,00

1,00

 

 

 

 

UO 17 Kultur

0,04

0,02

0,06

 

 

 

 

UO 18 Bostäder

0,13

0,03

0,17

 

 

 

 

UO 20 Allmän miljö- och kulturvård

0,51

0,23

0,30

 

 

 

 

UO 21 Energi

0,35

 

 

 

 

 

 

UO 22 Kommunikationer

2,11

3,50

 

 

 

 

 

Lånefinansierade investeringar

0,66

–2,17

1,18

 

 

 

 

UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske

0,09

0,20

0,50

 

 

 

 

UO 24 Näringsliv

0,18

0,05

 

 

 

 

 

UO 25 Allmänna bidrag till kommuner

1,37

7,64

2,00

 

 

 

 

Övrigt

–0,01

–0,05

–0,01

 

 

 

 

Summa utgiftsreformer

10,95

14,41

6,46

 

 

 

 

Inkomstreformer

 

 

 

 

 

 

 

Höjd koldioxidskatt, +15 öre, brutto

–0,81

 

 

 

 

 

 

Höjd energiskatt på el, hushåll och service, +1 öre, brutto

–0,79

 

 

 

 

 

 

Energiskatt el för industrin m.m., 0,5 öre fr. 1/7-04, brutto

–0,13

–0,13

 

 

 

 

 

Nedsatt elskatt energiintensiv industri

0,09

0,09

 

 

 

 

 

Höjd dieselskatt, +10 öre, brutto

–0,32

 

 

 

 

 

 

Höjd bekämpningsmedelsskatt, +10 kr, brutto

–0,02

 

 

 

 

 

 

Skattereduktion 200-kronan, brutto

1,36

 

 

 

 

 

 

Socialavgifter, –1,2 procentenheter, brutto

1,24

 

 

 

 

 

 

Aviserade skattehöjningar 2005–2006 p.g.a. grön skatteväxling

 

–4,00

–3,00

 

 

 

 

Aviserade skattesänkningar 2005–2006 p.g.a. grön skatteväxling

 

4,00

3,00

 

 

 

 

Skattelättnad för biodrivmedel

 

0,27

 

 

 

 

 

Avtrappning av miljöbonus för vindkraftsel, brutto

–0,04

 

 

 

 

 

 

Nedsatt förmögenhetsskatt, brutto

0,10

 

 

 

 

 

 

Slopad arvsskatt mellan makar, brutto

0,20

0,10

 

 

 

 

 

75

PROP. 2003/04:100

Fortsättning på tabell 4.9 Budgeteffekter i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

Budgeteffekter i förhållande till föregående år. Fullständigt periodiserad redovisning för skatter.

Miljarder kronor

2004

2005

2006

Höjd klyvningsränta för fåmansaktiebolag, 2 procentenheter, brutto

0,03

0,01

0,02

 

 

 

 

Ytterligare lättnader i 3:12 reglerna fr.o.m. 2005, brutto

 

0,02

0,01

 

 

 

 

Partiell frysning av skiktgränser för 2004, brutto

–0,70

 

 

 

 

 

 

Skattelättnad för vissa byggtjänster, brutto

0,63

0,30

0,34

 

 

 

 

Skattereduktion miljöinvesteringar, brutto

0,05

 

 

 

 

 

 

Sänkt energiskatt på bränslen i kraftvärmeverk, brutto

0,70

 

 

 

 

 

 

Slopat elavdrag och ändrad proportionering i kraftvärmeverk, brutto

–1,00

 

 

 

 

 

 

Nytt taxeringsförfarande, brutto

0,30

 

 

 

 

 

 

Tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting, brutto

–0,06

–3,70

 

 

 

 

 

Tillfälligt generellt sysselsättningsstöd till kommuner, brutto

 

1,50

–1,50

 

 

 

 

Fast belopp 200 kronor till kommunerna, brutto

 

–1,36

 

 

 

 

 

Anställningsstöd långtidssjukskrivna, brutto

0,40

–0,60

 

 

 

 

 

Särskilt anställningsstöd inom aktivitetsgarantin, brutto

0,40

 

–0,40

 

 

 

 

OSA, omföring av stöd, brutto

0,39

 

 

 

 

 

 

ROT-avdrag bostadshus

1,40

–0,40

–1,00

 

 

 

 

Skattestimulans källsortering

 

0,27

–0,13

 

 

 

 

Skattestimulans miljöinvesteringar offentliga lokaler

 

1,33

–0,67

 

 

 

 

Summa inkomstreformer, brutto

3,42

–2,30

–3,33

 

 

 

 

Indirekta effekter av inkomstreformer

–0,44

0,20

–0,02

 

 

 

 

Summa inkomstreformer, netto

2,98

–2,10

–3,35

 

 

 

 

Summa utgifts- och inkomstreformer

13,93

12,31

3,11

 

 

 

 

Finansiering m.m.

 

 

 

 

 

 

 

 

UO

6 Försvarsomställningen

–1,00

 

 

 

 

 

 

 

UO

8 Storstadspolitiken

–0,23

 

 

 

 

 

 

UO 10 Sjukpenning skall motsvara arbetslöshetsersättningen

–0,30

 

 

 

 

 

 

UO 10 Förlängd sjuklöneperiod från 14 till 21 dagar

–0,67

 

 

 

 

 

 

UO 10 Frisam

–0,50

 

 

 

 

 

 

UO 10 Reviderad SGI-beräkning

–0,58

 

 

 

 

 

 

UO 12 Borttagande av kontaktdagar i föräldraförsäkringen

–0,22

 

 

 

 

 

 

UO 13 Effektivare tillämpning arbetslöshetsförsäkring

–0,35

 

 

 

 

 

 

UO 13 OSA, omföring av stöd

–0,38

 

 

 

 

 

 

UO 15 Rekryteringsbidrag och prioriterat studiebidrag

–0,83

0,20

 

 

 

 

 

UO 16 Höjning av högsta avgiften inom maxtaxa för barnomsorg

–0,24

 

 

 

 

 

 

UO 18 Utfasning lokala investeringsprogram för ek. hållbarhet

–0,36

 

 

 

 

 

 

UO 21 Vissa energipolitiska åtgärder upphör

–0,38

–1,19

 

 

 

 

 

UO 24 Utfasning Östersjösatsning

–0,15

 

 

 

 

 

 

Övrigt

–1,17

–0,08

–0,20

 

 

 

 

Summa finansiering m.m.

–7,36

–1,07

–0,20

 

 

 

 

Utgiftsreformer inkl. finansiering m.m.

3,59

13,34

6,26

 

 

 

 

Reformer inkl. finansiering m.m.

6,57

11,24

2,91

 

 

 

 

 

76

4.4Statsbudgetens utveckling 2004–2007

4.4.1Statsbudgetens saldo

Statsbudgetens saldo överensstämmer sedan 1997 per definition med statens lånebehov. Ett budgetöverskott innebär följaktligen ett lika stort negativt lånebehov och att staten har möjlighet att amortera på statsskulden.

Diagram 4.1 Statsbudgetens saldo 1990–2006

Miljarder kronor

125

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

75

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-25

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-75

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-125

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-175

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-225

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-275

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

00

01

02

03

04

05

06

Under perioden 1990–1997 var utfallet för stats- budgeten oavbrutet negativt. Budgetunderskot- tet var som störst 1993 då lånebehovet uppgick till 250 miljarder kronor. Konsolideringspro- grammet och den ekonomiska återhämtningen innebar att underskotten reducerades markant de följande åren. År 1998 uppvisade statsbudgeten

ett överskott

och

staten amorterade

nära

10 miljarder kronor

på statsskulden. Statsbud-

getens saldo

förbättrades ytterligare 1999

till

82 miljarder kronor, främst till följd av engångs- effekter i form av överföringar från AP-fonden och inbetalningar av premiepensionsmedel. År 2000 uppgick budgetöverskottet till 102 miljarder kronor. Det höga utfallet förklaras främst av överföringen av medel från AP-fonden samt för- säljning av aktieinnehav. År 2001 minskade över- skottet till 39 miljarder kronor vilket bland annat var en följd av lägre positiva engångseffekter. År 2002 minskade överskottet ytterligare, till 1,2 miljarder kronor, och föregående år förbyttes överskottet till ett underskott på 46 miljarder kronor. För innevarande år prognostiseras ett underskott på ca 62 miljarder kronor. För 2005 och 2006 beräknas ett underskott på ca 36

PROP. 2003/04:100

respektive 33 miljarder kronor. I beräkningarna antas att inkomster från försäljning av statlig egendom uppgår till 15 miljarder kronor per år 2004 till 2006.

4.4.2Statsbudgetens utfall 2003

Uppföljningen av budgetåret 2003 sker i reger- ingens skrivelse Årsredovisning för staten 2003 (skr. 2003/04:101). Av årsredovisningen framgår sammanfattningsvis följande.

Statsbudgetens saldo 2003 uppgick till -46 miljarder kronor, vilket är 32 miljarder kronor lägre än budgeterat. Utfallet på statsbudgeten påverkas av ett antal faktorer såsom den makro- ekonomiska utvecklingen, beteendeförändringar, engångseffekter samt ekonomiska konsekvenser

av fattade beslut.

 

 

 

 

Statsbudgetens inkomster

uppgick

till

662 miljarder

kronor

2003,

vilket

är

drygt

39 miljarder

kronor

mindre

än

vad

som

beräknades i den ursprungliga statsbudgeten. Inkomsterna från försäljning av statlig egendom blev ca 15 miljarder kronor lägre än budgeterat. Skatteinkomsterna blev ca 29 miljarder kronor lägre, främst på grund av lägre inkomstskatt från fysiska och juridiska personer än tidigare beräknat.

Tabell 4.10 Statsbudgetens utfall 2003

Miljarder kronor

 

Stats-

Tilläggs-

Utfall

Differens

 

budget1

budget

 

utfall–

 

 

 

 

stats-

 

 

 

 

budget

Inkomster

700,9

 

661,7

–39,2

 

 

 

 

 

Skatter m.m.

637,1

 

608,5

–28,7

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

63,8

 

53,3

–10,6

 

 

 

 

 

Utgifter m.m.

715,2

–7,4

708,1

–7,1

 

 

 

 

 

Utgifter exkl.

 

 

 

 

statsskuldsräntor2

662,1

4,9

661,3

–0,8

Statsskuldsräntor

54,5

–12,3

42,2

–12,3

 

 

 

 

 

Riksgäldskontorets

 

 

 

 

nettoutlåning m.m.3

–1,4

 

4,6

6,0

Budgetsaldo

–14,3

 

–46,3

–32,1

 

 

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Med statsbudget avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2002, dvs. exklusive tilläggsbudgetar under 2003.

2Inklusive posten minskning av anslagsbehållningar.

3Inklusive kassamässig korrigering.

Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till 708 miljarder kronor 2003, vilket är 7 miljarder kronor mindre än budgeterat i den ursprungliga statsbudgeten. Utgifterna för samtliga utgifts-

77

PROP. 2003/04:100

områden, exklusive statsskuldsräntor m.m., blev ca 1 miljard kronor lägre än budgeterat. Det beror bland annat på förskjutningar av avgiften till EU, som minskade utgifterna med samman- lagt ca 6 miljarder kronor 2003, samtidigt som en högre arbetslöshet medförde att utgifterna inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad blev ca 4 miljarder kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m. blev 6 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten, vilket förklaras av att den kassa- mässiga korrigeringen blev 5,9 miljarder kronor högre än beräknat. Det beror främst på tidigare- läggningar av EU-avgiften och arealersättningen och beslut om att en del av EU-avgiften för 2003 skulle betalas först 2004.

4.4.3Statsbudgetens inkomster

Statsbudgetens totala inkomster består av skatter och övriga inkomster. Skatterna utgör drygt 90 procent av statsbudgetens inkomster. De övriga inkomsterna består främst av inkomster av stat- ens verksamhet, inkomster av försåld egendom, kalkylmässiga inkomster och bidrag från EU.

Statsbudgetens totala skatteinkomster är kassamässiga, vilket innebär att de redovisas det år de betalas. I den kassamässiga redovisningen finns därmed inslag av skatteinbetalningar som är hänförliga till tidigare inkomstår.

Skatteinkomsterna beräknas öka med ca 87 miljarder kronor under perioden 2003–2006. Som andel av BNP beräknas statens skatte- inkomster uppgå till ca 25 procent under perioden. Övriga inkomster beräknas öka med ca 15 miljarder kronor under samma period, främst till följd av budgeterade försäljningsinkomster på 15 miljarder kronor per år 2004–2006.

Jämfört med beräkningen i budgetproposi- tionen för 2004 har statsbudgetens inkomster reviderats ned perioden 2003–2006. Prognoserna för fysiska personers inkomstskatt och socialav- gifter har reviderats ned på grund av lägre prognostiserad lönesumma. Fysiska personers inkomstskatt har också reviderats ned till följd av att ökningen av skatterna i samband med att det särskilda grundavdraget slopades samtidigt som garantipensionen höjdes överskattades i budget- propositionen. Juridiska personers inkomstskatt har reviderats ned till följd av lägre bolagsvinster än beräknat.

Övriga inkomster har reviderats upp 2004–2006 jämfört med beräkningen i budgetpropositionen, dels till följd av högre förväntade aktieut- delningar, dels till följd av högre inleveranser av överskott från AB Svenska Spel än tidigare beräknat. Dessutom beräknas bidragen från EU bli högre 2004 och 2005, bland annat till följd av förseningar inom strukturfondsprogrammen.

En utförlig redovisning av statsbudgetens och den offentliga sektorns inkomster presenteras i kapitel 5.

Tabell 4.11 Statsbudgetens inkomster 2003–2006

Miljarder kronor och procent av BNP

 

Utfall

Prognos

 

 

Miljarder kronor

2003

2004

2005

2006

Skatteinkomster

608,5

625,7

670,8

695,4

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

53,3

69,2

69,6

68,1

 

 

 

 

 

Totala inkomster

661,7

694,9

740,4

763,6

 

 

 

 

 

Procent av BNP

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatteinkomster

24,9

24,8

25,5

25,4

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

2,2

2,7

2,6

2,5

 

 

 

 

 

Totala inkomster

27,1

27,6

28,2

27,8

 

 

Differens mot budgetpropositionen för 2004 i miljarder kronor

 

 

 

 

 

 

Skatteinkomster

–9,1

–21,1

–17,5

–16,6

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

0,0

3,5

3,5

2,3

 

 

 

 

 

Totala inkomster

–9,1

–17,6

–14,0

–14,2

 

 

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

4.4.4Statsbudgetens utgifter

Statsbudgetens utgiftssida indelas i 27 utgifts- områden, minskning av anslagsbehållningar12, myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgälds- kontoret samt kassamässig korrigering (inklusive överföring från AP-fonden).

Statsbudgeten utgifter exklusive statsskulds- räntor beräknas öka med ca 66 miljarder kronor under perioden 2003–2006. I relation till BNP minskar dessa s.k. primära utgifter med ca 0,6 procentenheter under perioden.

12 Skillnaden mellan förbrukade medel och anvisade medel återspeglas i det

budgeterade beloppet för posten Minskning av anslagsbehållningar.

78

Tabell 4.12 Statsbudgetens utgifter 2003–2006

Miljarder kronor och procent av BNP

 

2003

2004

2005

2006

Utgifter exkl.

 

 

 

 

statsskuldsräntor1

661,3

690,6

722,4

727,3

Procent av BNP

27,1

27,4

27,5

26,5

 

 

 

 

 

Statsskuldsräntor

42,2

52,0

41,4

53,7

Procent av BNP

1,7

2,1

1,6

2,0

 

 

 

 

 

Statsbudgetens utgifter

703,5

742,6

763,7

781,0

Procent av BNP

28,8

29,5

29,0

28,5

 

 

 

 

 

Ålderspensionssystemet vid

 

 

 

 

sidan av statsbudgeten

157,8

165,3

170,0

179,6

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter2

819,1

855,9

892,4

907,0

Budgeteringsmarginal

2,9

0,1

1,6

24,0

 

 

 

 

 

Utgiftstak

822,0

856,0

894,0

931,0

 

 

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Inklusive förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit.

2Statsbudgetens utgifter (exklusive statsskuldsräntor) och Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten.

Utgifterna för statsskuldsräntor beräknas variera kraftigt under perioden 2003–2006, vilket till större delen beror på kursvinster och kursför- luster vid byten av obligationer samt valutakurs- vinster och valutakursförluster. De underlig- gande ränteutgifterna beräknas emellertid öka under de närmaste åren som en följd av att såväl statsskulden som räntenivåerna väntas stiga.

De totala utgifterna för statsbudgetens samt- liga 27 utgiftsområden beräknas öka med knappt 78 miljarder kronor mellan 2003 och 2006. I re- lation till BNP beräknas statsbudgetens utgifter minska från 28,8 procent 2003 till 28,5 procent 2006.

Takbegränsade utgifter 2003–2006

De takbegränsade utgifterna består dels av stats- budgetens utgifter exklusive statsskuldsräntor, dels av utgifter för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. I tabell 4.12 redovisas de takbegränsade utgifterna för perioden 2003– 2006.

Ålderspensionssystemets utgifter beräknas öka med ca 22 miljarder kronor under perioden 2003–2006 till följd av ett ökat antal individer med inkomstgrundad pension samt högre inkomstindex och medelersättning. Tillsammans med ökningen av statsbudgetens primära utgifter (66 miljarder kronor) beräknas de takbegränsade utgifterna därmed öka med 88 miljarder kronor 2003–2006. I relation till BNP beräknas de takbe- gränsade utgifterna minska med 0,5 procent- enheter under perioden. Den årliga ökningen av de takbegränsade utgifterna uppgår till 37 mil-

PROP. 2003/04:100

jarder kronor 2004, 36 miljarder kronor 2005 och 15 miljarder kronor 2006.

I tabell 4.13 redovisas en uppskattning av de huvudsakliga faktorerna bakom utvecklingen av de takbegränsade utgifterna under beräknings- perioden.

Pris- och löneomräkning av anslag för förvalt- nings- och investeringsändamål ökar utgifterna med mellan 2 och 5 miljarder kronor per år.

Övriga makroekonomiska förändringar utgörs av makroekonomiska effekter på statsbudgetens utgifter, såsom effekter av högre prisbasbelopp, inkomstindex, timlön och bruttonational- inkomst. De takbegränsade utgifterna beräknas öka med i genomsnitt knappt 11 miljarder kro- nor per år 2003–2006 till följd av makroekono- miska förändringar. En stor del av denna ökning förklaras av att pensionerna är indexerade. De inkomstgrundade pensionerna följer inkomst- index, som i huvudsak följer den genomsnittliga löneutvecklingen. Garantipensionerna följer konsumentprisindex genom prisbasbeloppet.

Den relativt stora effekten av makro- ekonomiska faktorer på utgifterna 2004 förklaras bland annat av stigande arbetslöshet och fler personer i arbetsmarknadspolitiska program. Såväl den öppna arbetslösheten som antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program antas minska efter 2004 när ekonomin går in i en återhämtningsfas, vilket minskar de beräknade utgifterna 2005 och 2006.

Beslutade och aviserade reformer beräknas öka utgifterna med ca 32 miljarder kronor mellan 2003 och 2006. I detta belopp ingår även effekten av ökad bruttoredovisning av stödet till kommu- nerna fr.o.m. 2005.13

Beslutade och aviserade besparingar samt utfasningar av tidsbegränsade program beräknas bidra till en minskning av utgifterna med ca 9 miljarder kronor under perioden. De enskilda re- formernas och besparingarnas budgeteffekter redovisas i avsnitt 4.3.

För att förhindra ett överskridande av utgifts- taket för 2003 har en del utgifter tidigarelagts till 2002 medan andra utgifter har skjutits till 2004. Detta medför att utgifterna för 2003 blev lägre än normalt, vilket förklarar en stor del av den totala

13 Redovisningsförändringen innebär att förstärkningen av kommunernas och landstingens ekonomi i form av bland annat sysselsättningsstöd fr.o.m. 2005 överförs från statsbudgetens inkomstsida till statsbudgetens utgiftssida (se avsnitt 4.1.1, 4.3 och 6.3 i budgetpropositionen för 2004).

79

PROP. 2003/04:100

utgiftsökningen mellan 2003 och 2004. Tidigare- läggningar från 2003 till 2002 (främst arealstöd och EU-avgift) och senareläggningar från 2003 till 2004 (bl.a. EU-avgift) förklarar ca 14,5 miljarder kronor av utgiftsökningen 2004 i förhållande till 2003. Tidigareläggningarna till 2002 och senareläggningarna till 2004 medför således en utgiftsminskning på 11 miljarder kro- nor 2003 och en utgiftsökning på 3,5 miljarder kronor 2004.

Övriga utgiftsförändringar förklaras till stor del av prognostiserade volymförändringar inom olika transfereringssystem och av olika stor be- räknad förbrukning av anslagsbehållningar för förvaltningsanslag.

En stor del av utgiftsförändringarna till följd av volymer beror på att antalet sjukpenningdagar beräknas minska under perioden samtidigt som antalet pensionärer och personer med sjukersätt- ning beräknas öka.

Dessutom beräknas stigande utgifter för tandvård, läkemedel och assistansersättning till följd av ökade volymer.

Posten Övrigt i tabell 4.13 är särskilt stor 2005, vilket bland annat förklaras av en högre förbrukning av anslagsbehållningar jämfört med 2004. De aviserade utgiftsbegränsningarna på 4,3 miljarder kronor för 2004 innebär att förbrukningen av anslagsbehållningar beräknas öka med ca 8,5 miljarder kronor mellan 2004 och 2005 (se avsnitt 4.3). Vidare innebär slut- regleringen av omläggningen av kommunkonto- systemet en engångsvis nedjustering av det generella statsbidraget 2004, vilket innebär högre utgifter 2005 jämfört med 2004. Det generella statsbidraget beräknas också bli högre 2005 jämfört med 2004 till följd av slutregleringen av pensionsomläggningen (se avsnitt 7.1.21).

Tabell 4.13 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år

Miljarder kronor

Förändring

2004

2005

2006

2003–2006

Utgiftstak

34

38

37

109

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

37

36

15

88

 

 

 

 

 

Förklaras av:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Pris- och löneomräkning

5

2

3

10

 

 

 

 

 

Övriga makroekonomiska förändringar

18

6

8

32

 

 

 

 

 

Reformer1

10

172

5

32

Besparingar och utfasningar av program

–7

–1

0

–9

 

 

 

 

 

Tidigare-/senareläggningar

14

 

 

14

 

 

 

 

 

Övrigt (volymer, förändring av anslagsbehållningar m.m.)

–3

14

–2

9

 

 

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Skillnaden jämfört med summa utgiftsreformer i tabell 4.9 förklaras av att tabell 4.9 inkluderar lånefinansierade utgifter.

2Inklusive effekten en redovisningsförändring av stödet till kommunerna fr.o.m. 2005. Redovisningsförändringen innebär att förstärkningen av kommunernas och landstingens ekonomi i form av bland annat sysselsättningsstöd fr.o.m. 2005 överförs från statsbudgetens inkomstsida till statsbudgetens utgiftssida (se avsnitt 4.1.1, 4.3 och 6.3 i budgetpropositionen för 2004).

80

4.4.5Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och statsskulden

Statsbudgetens saldo

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall statsbudgeten omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statsbudgetens saldo mot- svarar statens lånebehov med omvänt tecken.

Statsbudgeten visade ett underskott på 46 miljarder kronor 2003. I år beräknas stats- budgetens saldo visa ett underskott på ca 62 miljarder kronor (se vidare avsnitt 4.4.1). Åren 2005 och 2006 beräknas lånebehovet uppgå till ca 36 respektive 33 miljarder kronor. Jämfört med beräkningarna i budgetpropo- sitionen för 2004 har budgetsaldot försämrats med ca 21 miljarder kronor 2004 och med ca 22 miljarder kronor 2005.

För att statsbudgetens saldo skall överens- stämma med statens lånebehov redovisas även Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigering på statsbudgeten.

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets (RGK) nettoutlåning ut- görs av förändringen av kontorets ut- och in- låning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. De största del- posterna utgörs av förändringar av myndig- heternas räntekontobehållningar, in- och ut- betalningar av premiepensionsmedel samt Centrala studiestödsnämndens (CSN) netto- upplåning för finansiering av studielån.

Sedan 1995 har medel för premiepensionen tillfälligt placerats i RGK. Under perioden 2003–2006 beräknas de årliga inbetalningarna successivt öka från 22 till 26 miljarder kronor. Inbetalningarna inklusive ränta överförs till Premiepensionsmyndigheten (PPM) med två års fördröjning. RGK:s nettoutlåning till CSN beräknas uppgå till drygt 10 miljarder kronor per år under perioden 2004–2006.

Finansiering av infrastruktursatsningar kommer under 2004–2006 att innebära en ökad utlåning med ca 6 miljarder kronor 2004, ca 3 miljarder kronor 2005 och ca 5 miljarder kronor 2006 till framför allt Banverket, Botniabanan AB och Vägverket.

PROP. 2003/04:100

Kassamässig korrigering och överföring från AP- fonden

En kassamässig korrigering kan dels uppstå om betalningen respektive anslagsavräkningen sker olika budgetår, dels kan det förekomma transaktioner över statsverkets checkräkning som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar eller vice versa. Ett exempel på det senare är de överföringar från AP-fonden till statsbudgeten som gjordes 1999–2001 som en följd av pensionsreformen.

Pensionsreformen, som är en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centern, har inneburit att statsfinanserna har försvagats med ca 60 miljarder kronor per år. För att delvis motverka denna försvagning överfördes 45 miljarder kronor per år från AP- fonden till statsbudgeten under åren 1999 och 2000. Under 2001 ägde ytterligare en över- föring rum bestående av stats- och bostads- obligationer till ett marknadsvärde av 155 miljarder kronor. Den del av överföringen som utgjordes av bostadsobligationer påverkar lånebehovet under hela beräkningsperioden, dels genom att de olika obligationslånen genererar ränteavkastning, dels genom att obligationerna förfaller till betalning vid olika tillfällen.

Av tabell 4.14 framgår att budgetsaldot för- stärks med ca 4 miljarder kronor 2004 och ca 2 miljarder kronor 2005 till följd av överfö- ringen av bostadsobligationer. Enligt pensionsöverenskommelsen skall det slutliga överföringsbeloppet fastställas vid en kontrollstation 2004 och en slutlig överföring äga rum den 1 januari 2005.

År 2002 tidigarelades ca 3,2 miljarder kronor av EU-avgiften från 2003 till 2002, vilket medförde en positiv kassamässig korrigering 2003. År 2003 beslutades att en del av EU-avgiften för 2003 skulle betalas först 2004. Eftersom det fanns medel sedan tidigare på Kommissionens konto i Riksbanken kunde medel betalas ut till EU. Anslagsavräkning skedde först 2004 vilket ledde till en positiv kassamässig korrigering på ca 2,5 miljarder kronor 2003 och en lika stor negativ kassamässig korrigering 2004.

81

PROP. 2003/04:100

Tabell 4.14 Statsbudgetens saldo och statsskulden

Miljarder kronor

 

 

2003

2004

2005

2006

 

 

 

 

 

Inkomster

661,7

694,9

740,4

763,6

 

 

 

 

 

Utgifter exkl. statsskuldsräntor1

661,3

690,6

722,4

727,3

 

 

 

 

 

Statsskuldsräntor m.m.2

42,2

52,0

41,4

53,7

 

 

 

 

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

12,1

21,0

14,4

16,0

 

 

 

 

 

 

varav

In-/utlåning från myndigheter (räntekonto)3

2,2

 

 

 

 

Inbetalning av premiepensionsmedel inkl. ränta

–22,2

–21,5

–24,5

–25,5

 

 

 

 

 

 

 

Utbetalning av premiepensionsmedel

21,5

22,2

23,0

24,0

 

 

 

 

 

 

 

CSN, studielån

9,1

10,2

10,4

10,6

 

 

 

 

 

 

 

Infrastrukturinvesteringar

4,6

5,9

3,2

5,1

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt, netto4

–3,0

4,3

2,3

1,8

 

 

 

 

 

Kassamässig korrigering

–7,5

–6,4

–1,9

0,0

 

 

 

 

 

 

varav

Överföring från AP-fonden

–13,7

–3,9

–1,9

0,0

 

 

 

 

 

 

 

Senareläggning/tidigareläggning av EU-avgift

5,8

–2,5

 

 

 

 

 

 

 

Statsbudgetens saldo

–46,3

–62,2

–35,9

–33,4

 

 

 

 

 

Skulddispositioner m.m.5

–22,0

–4,7

9,1

0,0

Okonsoliderad statsskuld 6

1 228,7

1 286,2

1 331,2

1 364,6

 

 

 

 

 

Eliminering av statliga myndigheters innehav av statspapper7

43,0

46,1

47,3

48,3

Statsskuld vid årets slut8

1 185,7

1 240,1

1 283,9

1 316,3

Procent av BNP

48,6

49,2

48,8

48,0

 

 

 

 

 

Statsskuldsförändring9

20,2

54,4

43,8

32,4

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Inklusive minskning av anslagsbehållningar.

2Avser hela utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

3Normalt görs inga prognoser på in-/utlåning från myndigheter (räntekonto) utan här redovisas endast utfallet.

4Varav individuellt kompetenssparande -2,3 miljarder kronor 2003.

5Utgörs normalt av orealiserade värdeförändringar på valutaskulden.

6I den okonsoliderade statsskulden ingår statliga myndigheters innehav av statspapper.

7Posten ”Eliminering av statliga myndigheters innehav av statspapper” ökade kraftigt 2002 till följd av att vissa myndigheter (Premiepensionsmyndigheten, Insättningsgarantinämnden och Kärnavfallsfonden) givits möjlighet att aktivt placera i statspapper.

8Här avses konsoliderad statsskuld vilket innebär att statliga myndigheters innehav av statspapper räknas bort.

9Avser statsskuldsförändring beräknad på den konsoliderade statsskulden.

82

Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande

Statsbudgetens saldo omfattar alla transaktio- ner som påverkar statens lånebehov. Till skill- nad från statsbudgetens saldo definieras det finansiella sparandet av ett internationellt regelverk för nationalräkenskaper och utgörs av nettot av transaktioner som påverkar en sektors finansiella förmögenhet. Den principi- ella skillnaden för svenska förhållanden mellan statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande är att statsbudgetens saldo endast avspeglar lånebehovet, medan det finansiella sparandet tar hänsyn till förändringar av både finansiella tillgångar och skulder. Det innebär att förändringar av statsbudgetens saldo inte nödvändigtvis leder till en motsvarande för- ändring av statens finansiella sparande. Ett ex- empel på en transaktion som påverkar stats- budgetens saldo, men inte statens finansiella sparande, är försäljning av statligt aktieinne- hav. En sådan försäljning förbättrar statsbud- getens saldo, medan statens finansiella spa- rande förblir oförändrat eftersom statens för- mögenhet inte förändras av att en typ av finan- siell tillgång (värdepapper) byts mot en annan (likvida medel).

I tabell 4.15 redovisas de viktigaste skillna- derna mellan statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande. En permanent skillnad mellan statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande utgörs av den årliga netto- utlåning som Riksgäldskontoret förmedlar till studerande via CSN. Denna utlåning belastar statsbudgetens saldo med ca 10 miljarder kro- nor varje år medan statens finansiella sparande inte påverkas eftersom varje nytt lån motsvaras av en lika stor fordran. Ytterligare en faktor som påverkar statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande olika, är skillnader i periodisering av räntor på statsskulden och skatter. Som framgår av tabell 4.15 kan denna skillnad uppgå till stora belopp.

PROP. 2003/04:100

Tabell 4.15 Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande

Miljarder kronor

 

2003

2004

2005

2006

 

Statsbudgetens saldo

-46,3

-62,2

-35,9

-33,4

 

 

 

 

 

 

 

Effekt av överföring från

 

 

 

 

 

AP-fonden1

-13,7

-3,9

-1,9

0,0

 

CSN studielån

9,1

10,2

10,4

10,6

 

 

 

 

 

 

 

Amortering gamla studielån

 

 

 

 

 

(t.o.m. 1988)

-2,5

-2,4

-2,4

-2,3

 

 

 

 

 

 

 

Försäljning av aktiebolag m.m.

0,0

-15,0

-15,0

-15,0

 

 

 

 

 

 

 

Periodiseringseffekter, räntor

2,6

7,4

-7,8

0,4

 

 

 

 

 

 

 

Periodiseringseffekter skatter

23,1

21,2

3,6

8,7

 

 

 

 

 

 

 

Arealbidrag

-4,1

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

-1,7

2,8

1,7

2,0

 

 

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande i staten

-33,6

-41,9

-47,3

-29,0

 

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

-1,4

-1,7

-1,8

-1,1

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1 Överföringen som skedde 2001 bestod av stats- och bostadsobligationer. Statsobligationerna skrevs av mot statsskulden 2001. Bostadsobligationerna påverkar däremot lånebehovet under 2003 och 2004, vilket framgår av tabellen.

Av tabell 4.15 framgår att statens finansiella sparande 2004 och 2005 förväntas uppvisa ett underskott på ca 42 respektive 47 miljarder kronor. År 2006 minskar underskottet i sta- tens finansiella sparande till 29 miljarder kro- nor. Överskottet i de offentliga finanserna uppkommer i stället främst i ålderspensionssy- stemet vid sidan av statsbudgeten (se tabell 4.19). Detta är en konsekvens av att ålderspen- sionsreformen omfördelar det offentliga spa- randet från staten till ålderspensionssystemet.

Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter

Av tabell 4.16 framgår att det för större extra- ordinära inkomster och utgifter justerade budgetsaldot för 2003 visade ett underskott på ca 64 miljarder kronor. För innevarande år beräknas det justerade budgetsaldot försvagas ytterligare för att därefter förbättras fram till 2006. Större engångseffekter under perioden 2004–2006 som påverkar statsbudgetens saldo uppgår sammantaget till ca 51 miljarder kronor.

83

PROP. 2003/04:100

Tabell 4.16 Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter

Miljarder kronor

 

2003

2004

2005

2006

Statsbudgetens saldo

-46,3

-62,2

-35,9

33,4

 

 

 

 

 

Större engångseffekter

17,7

18,9

16,9

15,0

 

 

 

 

 

Varav

 

 

 

 

Försäljning av statligt

 

 

 

 

aktieinnehav

0

15,0

15,0

15,0

 

 

 

 

 

Överföring från AP-fonden1

13,7

3,9

1,9

0

Arealersättning

4,0

 

 

 

 

 

 

 

 

Statsbudgetens saldo

 

 

 

 

justerat för större

 

 

 

 

engångseffekter

-64,1

-81,1

-52,8

-48,4

 

 

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1 Överföringen som skedde 2001 bestod av stats- och bostadsobligationer. Statsobligationerna skrevs av mot statsskulden 2001. Bostadsobligationerna påverkar däremot lånebehovet under 2003 och 2004, vilket framgår av tabellen.

Statsskulden

Statsskulden14 uppkommer genom statens upplåning för att täcka underskott i den löpande verksamheten eller för att finansiera investeringar och kreditgivning. Statsskuldens utveckling bestäms framför allt av stats- budgetens saldo. Skulden påverkas emellertid också av valutakursförändringar eftersom ca en tredjedel av skulden, inklusive skuldskötsel- åtgärder (derivatinstrument och swappar), är upptagen i utländsk valuta. Denna del av skulden värderas till aktuella valutakurser.

Även andra faktorer kan påverka statsskulden utan att påverka lånebehovet. Exempel på sådana är Riksbankens extra- ordinära utdelning 2001 samt överföringen från AP-fonden samma år. Dessa minskade statsskulden med sammanlagt 87 miljarder kronor utan att påverka lånebehovet eftersom överföringarna skedde i form av stats- obligationer som skrevs av direkt mot statsskulden.

Diagram 4.2 Statsskuld i miljarder kronor och som andel av BNP

Statsskuld

Mdkr

 

Andel av BNP

procent av BNP

 

 

 

 

1 600

 

 

 

 

 

 

 

90

1 400

 

 

 

 

 

 

 

80

1 200

 

 

 

 

 

 

 

70

 

 

 

 

 

 

 

 

1 000

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50

800

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

600

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

 

 

400

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

200

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

0

90

92

94

96

98

00

02

04

06

Som framgår av diagram 4.2 ökade statsskulden kraftigt från 1990 till 1996 då statsskulden steg från ca 600 till drygt 1 400 miljarder kronor eller till drygt 80 procent av BNP. Under perioden 1990–1997 var utfallet för statsbudgeten oavbrutet negativt. Från 1990 växte budgetunderskottet kraftigt fram till 1993, då det uppgick till 250 miljarder kronor. Under perioden 1994–1997 stabiliserades skulden som andel av BNP (skuldkvoten) på omkring 80 procent. Konsolideringsprogrammet och den eko- nomiska återhämtningen innebar att under- skotten reducerades markant de följande åren. Därefter har även skuldkvoten minskat. Statsskulden uppgick vid utgången av 2003 till 1 186 miljarder kronor eller 49 procent av BNP. Vid utgången av 2004 beräknas stats- skulden till 1 240 miljarder kronor, vilket är en ökning med 54 miljarder kronor jämfört med statsskulden vid utgången av 2003. Ökningen beror på att statens lånebehov beräknas uppgå till 62 miljarder kronor samtidigt som oreali- serade värdeförändringar påverkar statsskulden i motsatt riktning.

Statsskulden beräknas öka till ca 1 316 miljarder kronor 2006. Ökningen av stats- skulden mellan 2003 och 2006 på ca 131 mil- jarder kronor beror främst på att stats- budgetens saldo är negativt under beräk- ningsperioden. Som andel av BNP ökar stats- skulden något mellan 2003 och 2004 för att därefter minska något till 48,0 procent 2006 (se tabell 4.14).

14 I redovisningen av statsskulden används begreppet konsoliderad

statsskuld vilket innebär att statliga myndigheters innehav av statspapper

räknas bort eller konsolideras.

84

4.5Kommunsektorns finanser

Under slutet av 1990-talet och början av 2000- talet bidrog sysselsättningstillväxten i ekono- min till att skatteinkomsterna för kommuner och landsting ökade. Samtidigt höjdes statsbi- dragen bland annat till följd av att ett antal reformer genomfördes inom det kommunala området. I takt med den starka inkomst- utvecklingen växte de kommunala verksam- heterna relativt kraftigt. År 2002 ökade konsumtionsvolymen med 2,8 procent. Trots stora inkomstökningar de senaste fyra åren uppvisade sektorn ett resultat före extra- ordinära poster på –7 miljarder kronor 2002.

Trenden med snabbt ökande utgifter bröts förra året då konsumtionstillväxten dämpades till 0,6 procent. Den genomsnittliga kommu- nala skattesatsen höjdes med 0,65 procenten- heter under 2003. Trots detta uppvisade sek- torn som helhet fortfarande underskott.

För att varaktigt vända underskotten till överskott inleddes under förra året besparings- program i många kommuner och landsting. Besparingarna väntas få fullt genomslag 2004. Fler arbetsdagar i år leder till att den faktiska konsumtionsvolymen beräknas öka med 1,2 procent, men den underliggande ökningen är ca 1 procentenhet lägre. I löpande priser på- verkas de kommunala konsumtionsutgifterna

endast marginellt av kalendereffekter.

 

I år har kommunalskatten höjts

med

0,34 procentenheter

från 31,17 procent

till

31,51 procent, vilket

motsvarar 4,5 miljarder

kronor i ökade inkomster för kommuner och landsting.

I budgetpropositionen för 2003 gjordes en preliminär reglering av det generella statsbi- draget till kommuner och landsting med an- ledning av att garantipensionen blev skatte- pliktig, höjda grundavdrag m.m. Beräkningar visar att ytterligare en del återstår att reglera gentemot kommunsektorn, varför en slutre- glering nu görs. Slutregleringen innebär att de generella statsbidragen minskas med 1,3 miljarder kronor årligen fr.o.m. 2003. Re- gleringen för 2004 uppgår till 2,6 miljarder kronor och avser även 2003.

Kommunsektorns finansiella sparande vän- tas stärkas något i år, medan sektorns resultat före extraordinära poster försämras jämfört med 2003. I huvudsak förklaras skillnaden av

PROP. 2003/04:100

att ökningen av pensionsskulden påverkar re- sultatet men inte finansiellt sparande.

I denna proposition aviseras ett tillskott till kommunsektorn på 4 miljarder kronor från och med 2005 som bland annat avser en satsning på personalförstärkningar inom förskolan. Ytterligare tillskott som aviseras är ett tillfälligt sysselsättningsstöd till kommun- sektorn 2005 på 1,5 miljarder kronor samt en skattestimulans för miljöinvesteringar i offentliga lokaler som skall träda i kraft den 1 januari 2005 och gälla i 18 månader. Från och med 2006 tillförs kommunsektorn ytterligare 3 miljarder kronor genom höjda statsbidrag.

Tabell 4.17 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor

 

2002

2003

2004

2005

2006

Inkomster

546

577

597

626

647

Skatter och statsbidrag

498

527

546

573

591

Procent av BNP

21,2

21,6

21,7

21,8

21,6

Övriga inkomster

48

50

51

53

56

 

 

 

 

 

 

Utgifter

559

581

598

619

643

Konsumtion

471

495

513

532

553

Volymförändring

2,8

0,6

1,2

0,7

0,6

Övriga utgifter

88

86

86

87

90

 

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande

–13

–4

–2

7

4

Procent av BNP

–0,6

–0,2

–0,1

0,3

0,1

 

 

 

 

 

 

Resultat före

 

 

 

 

 

extraordinära poster

–7

–1

–4

7

3

 

 

 

 

 

 

Anm.: Statsbidragen och skatterna redovisas tillsammans eftersom effekten av reformer som påverkar skatteunderlaget neutraliseras genom justeringar av statsbidragen.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Beräkningen av utgiftsutvecklingen 2005 och 2006 bygger på beslutade och aviserade för- ändringar av statsbidragen samt oförändrad kommunal utdebitering. Balanskravet antas uppfyllas 2006 av flertalet kommuner och landsting. Mot bakgrund av den spridning i ekonomiskt resultat som kan observeras, be- döms ett resultatmässigt överskott i sektorn som helhet nödvändigt. En konsolidering av de kommunala finanserna innebär att behovet av skattehöjningar eller utgiftsnedskärningar i en kommande lågkonjunktur blir mindre.

Utrymmet för utgiftsökningar mellan 2004 och 2006 bedöms uppgå till ca 45 miljarder kronor och verksamhetsvolymen kan sam- mantaget öka med 1,3 procent. Fördelningen av utgiftsökningen mellan 2005 och 2006 är osäker. Det kan inte uteslutas att utgifts- utrymmet fram till 2006 i högre grad tas i

85

PROP. 2003/04:100

anspråk redan 2005 än vad som redovisas i tabell 4.17. I så fall blir utrymmet för utgifts- ökningar under 2006 i motsvarande grad mindre med de förutsättningar som gäller för bedömningen.

4.6Ålderspensionssystemet

Pensionsreformen bygger på en överenskom- melse mellan Socialdemokraterna, Modera- terna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centern. En genomförandegrupp bestående av representanter från de fem partierna tillsattes 1994 för att genomföra reformen. Det refor- merade ålderspensionssystemet består av en fördelningsdel och en premiereservdel. Under uppbyggnadsfasen av det reformerade pen- sionssystemet är inkomsterna större än utbe- talda pensioner. Därigenom uppstår ett spa- rande i såväl fördelnings- som i premiereserv- delen av pensionssystemet. I fördelningsdelen fungerar AP-fonderna som en buffert. Vid si- dan av AP-fonderna sker en förmögenhets- uppbyggnad inom premiepensionssystemet. De medel som sedan 1995 avsätts motsvarar intjänad premiepensionsrätt och placeras först i Riksgäldskontoret (RGK). Under den tillfäl- liga förvaltningen i RGK ingår avsättningarna i statens sparande och reducerar därmed stats- skulden. Sedan 2000 överförs medel motsva- rande premiepensionsrätten till Premiepen- sionsmyndigheten (PPM) andra året efter in- komståret och placeras hos den fondförvaltare som den enskilde själv väljer.

Tabell 4.18 Ålderspensionssystemet

Miljarder kronor

 

2003

2004

2005

2006

Inkomster

208

217

227

236

Avgifter

166

170

177

183

Premiepensionsmedel

20

22

23

24

Räntor, utdelningar m.m.

22

25

26

29

 

 

 

 

 

Utgifter

159

166

171

181

Pensioner

155

163

167

177

Övriga utgifter

3

4

4

4

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande

49

51

56

55

Procent av BNP

2,0

2,0

2,1

2,0

därav

 

 

 

 

AP-fonderna1

27

25

28

26

Premiepensionssystemet

22

26

27

29

 

 

 

 

 

Anm.: Utgifterna för ålderspensionssystemet enligt nationalräkenskapernas redovisning avviker något från de utgifter som ingår under utgiftstaket.

1 Med AP-fonderna avses fördelningsdelen av ålderspensionssystemet. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

EU: s statistikorgan Eurostat har nyligen fattat ett principbeslut att vissa typer av fonderade pensionssystem inte skall klassificeras till den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. Hur detta principbeslut påverkar klassifice- ringen av premiepensionssystemet är föremål för diskussion mellan Eurostat och Statistiska centralbyrån. Eurostat beslutade 1997 att hela det reformerade svenska pensionssystemet skall klassificeras till den offentliga sektorn. Beslutet motiverades bland annat med att deltagandet är obligatoriskt och att staten kontrollerar regelverket för både avgifter och förmåner. Redovisningen av pensionssystemet och de offentliga finanserna i denna proposi- tion utgår från att detta beslut gäller även fort- sättningsvis.

86

År 2003 uppgick det finansiella sparandet i pensionssystemet, dvs. AP-fonderna och PPM, till 49 miljarder kronor eller 2 procent av BNP. Därtill ökade placeringstillgångarna i pensionssystemet till följd av värdeökningar på aktier, som svarar för större delen av tillgång- arna både i AP-fonderna och i de fonder som förvaltas av PPM. Värdeförändringar påverkar inte det finansiella sparandet. Där inräknas endast direktavkastningen i form av räntor och utdelningar.

Sparandet förutses ligga kvar på en nivå kring 2 procent av BNP under prognosperio- den och fördelas ungefär lika mellan fördel- nings- och premiepensionssystemet.

Jämfört med budgetpropositionen för 2004 beräknas såväl inkomster som utgifter bli lägre. Sparandet har reviderats ned med 0,1 procent av BNP för hela prognosperioden.

Den finansiella infasningen av det reforme- rade pensionssystemet har hittills inneburit att 245 miljarder kronor under åren 1999–2001 överförts från AP-fonderna till staten för amortering av statskulden. Enligt pensions- överenskommelsen skall ett eventuellt slutligt överföringsbelopp från AP-fonderna till staten bestämmas före utgången av 2004.

4.7Den offentliga sektorns finanser

År 2003 uppgick den offentliga sektorns fi- nansiella sparande till 12 miljarder kronor eller 0,5 procent av BNP. Som andel av BNP upp- gick skatter och avgifter till 50,5 procent och de totala inkomsterna till 56,1 procent medan utgifterna motsvarade 55,6 procent av BNP.

I år beräknas sparandet minska till 8 miljarder kronor eller 0,3 procent av BNP. Som andel av BNP minskar inkomsterna me- dan utgifterna är oförändrade. Nästa år beräk- nas sparandet öka till 15 miljarder kronor eller 0,6 procent av BNP till följd av minskade utgifter som andel av BNP. År 2006 fortsätter utgifterna att minska som andel av BNP och sparandet ökar till 30 miljarder kronor eller 1,1 procent av BNP.

Det finansiella sparandet fördelas 2004 mellan den offentliga sektorns tre delar så att staten visat ett underskott på 42 miljarder kro- nor medan ålderspensionssystemet visar ett

PROP. 2003/04:100

överskott på 51 miljarder kronor. Nästa år motverkas ett ökat underskott i staten av ett ökat överskott i pensionssystemet. Förbätt- ringen av den offentliga sektorns sparande sker genom en ökning av den kommunala sektorns finansiella sparande.

Tabell 4.19 Den offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor

 

2003

2004

2005

2006

Inkomster

1 369

1 409

1 460

1 519

Procent av BNP

56,1

55,9

55,5

55,4

Skatter och avgifter

1 233

1 267

1 313

1 364

Procent av BNP

50,5

50,3

49,9

49,8

Övriga inkomster

136

142

147

154

Utgifter

1 357

1 401

1 445

1 489

Procent av BNP

55,6

55,6

55,0

54,3

Utgifter exkl. räntor

1 304

1 341

1 380

1 418

Procent av BNP

53,4

53,2

52,5

51,7

Ränteutgifter

53

61

65

71

Procent av BNP

2,2

2,4

2,5

2,6

Finansiellt sparande

12

8

15

30

Procent av BNP

0,5

0,3

0,6

1,1

Strukturellt sparande

27

29

34

43

Procent av BNP

1,1

1,2

1,3

1,6

Staten

–34

–42

–47

–29

ÅP-systemet

49

51

56

55

Kommunal sektor

–4

–2

7

4

Finansiell ställning

 

 

 

 

Nettoskuld

4

–9

–15

–44

Procent av BNP

0,1

–0,3

–0,6

–1,6

Statsskuld

1 186

1 240

1 284

1 316

Procent av BNP

48,6

49,2

48,8

48,0

Konsoliderad bruttoskuld

1 265

1 312

1 354

1 387

Procent av BNP

51,9

52,1

51,5

50,6

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Eftersom kapacitetsutnyttjandet i ekonomin under hela perioden bedöms ligga under den långsiktigt hållbara nivån så beräknas det strukturella sparandet vara högre än det redo- visade, se kapitel 4.1.2.

Nettoskulden reducerades till nära noll un- der 2003 till följd av värdeökningar på aktier. Det positiva sparandet medför att nettoskul- den vänds till en positiv finansiell ställning i år. Fördelningen av det finansiella sparandet mellan staten och ålderspensionssystemet medför att förbättringen av den finansiella ställningen sker genom ökade tillgångar i pen- sionssystemet. Underskottet i statens finansi-

87

PROP. 2003/04:100

ella sparande innebär att skuldsidan i den of- fentliga sektorns balansräkning ökar under prognosperioden. Statsskulden och den kon- soliderade bruttoskulden ökar även som andel av BNP tillfälligt 2004 för att sedan minska.

Sedan budgetpropositionen för 2004 har re- dovisningsprinciperna för skatter ändrats i nationalräkenskaperna så att skatten redovisas på det år då inkomsten och skattskyldigheten uppstår, se kapitel 5. Den nya redovisningsprincipen underlättar ekonomisk analys eftersom skatteintäkterna knyts till den ekonomiska utvecklingen för det aktuella året. Den nya redovisningsprincipen innebär emellertid att utfallet inte är känt förrän taxe- ringen är klar i december året efter inkomst- året. Därmed bygger nationalräkenskaperna i mars året efter inkomståret delvis på progno- ser, vilket medför att det preliminära utfallet är mer osäkert än med den tidigare redovis- ningsmetoden.

Förändringen av redovisningsprincipen har stora konsekvenser för den offentliga sektorns finansiella sparande, som framgår av tabell 4.20. Det största överskottet redovisas nu på högkonjunkturåret 2000 i stället för som i budgetpropositionen för 2004 på 2001.

För 2002 medför den nya redovisningsprin- cipen tillsammans med en kraftig nedrevide- ring av skatteintäkterna i nationalräkenska- perna ett underskott i det finansiella sparandet. Det preliminära utfallet 2003 är i linje med prognosen i budgetpropositionen korrigerat för periodiseringsförändringen För prognos- perioden medför den kraftiga nedrevideringen av skatteintäkterna ett lägre finansiellt spa- rande än i budgetpropositionen.

Tabell 4.20 Den offentliga sektorns finansiella sparande- revideringar sedan budgetpropositionen för 2004

Miljarder kronor

 

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

BP2004

76

103

25

4

11

31

44

Procent av

 

 

 

 

 

 

 

BNP

3,4

4,6

1,1

0,2

0,4

1,2

1,6

 

 

 

 

 

 

 

 

Periodisering

 

 

 

 

 

 

 

av skatter

26

-46

-17

4

1

4

5

Övriga

 

 

 

 

 

 

 

förändringar

9

7

-14

3

-5

-20

-19

 

 

 

 

 

 

 

 

VP2004

111

65

-6

12

8

15

30

Procent av

 

 

 

 

 

 

 

BNP

5,1

2,9

-0,3

0,5

0,3

0,6

1,1

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: BP2004=Budgetpropositionen för 2004,

VP2004=2004 års ekonomiska vårproposition

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

88

5

Inkomster

PROP. 2003/04:100

5 Inkomster

5.1Inledning

Åren 2003–2006 beräknas skatterna i genomsnitt öka med 3,9 procent medan den underliggande ökningen, dvs. justerat för effekter av regeländ- ringar, beräknas uppgå till 3,3 procent. Skatt på arbete och konsumtion ökar med i genomsnitt 3,7 procent per år medan skatt på kapital beräk- nas öka med i genomsnitt 5,5 procent per år. Skattekvoten, dvs. skatteintäkterna som andel av BNP, beräknas under perioden minska med 0,2 procentenheter.

Redovisningen av skatteintäkterna följer numera nationalräkenskapernas principer, både vad gäller definitionen av skatter och periodise- ringar. För att få jämförbarhet med prognosen som den redovisades i budgetpropositionen har en proformaredovisning gjorts av den i budget- propositionen för 2004 redovisade prognosen. I avsnitt 5.4.1 ges en mer utförlig redovisning av metodförändringen.

I denna proposition aviserar regeringen ett antal åtgärder med syfte att stimulera syssel- sättningen. Bland annat föreslås att en skatte- reduktion för reparation och ombyggnad införs för arbeten som görs från och med den 15 april 2004 till och med den 30 juni 2005. Ytterligare två tidsbegränsade skattestimulanser aviseras med ikraftträdande den 1 januari 2005. De föreslagna ändringarna på skatteområdet finns redovisade i avsnitt 5.3.2. Ytterligare åtgärder som påverkar statsbudgetens inkomstsida finns redovisade i avsnitt 4.3.

År 2003 beräknas skatterna ha ökat med 5,0 procent, med en underliggande ökning om 3,1 procent. Den stora skillnaden mellan den fak- tiska och underliggande utvecklingen förklaras främst av att det särskilda grundavdraget för

pensionärer har slopats och ersatts med en skattepliktig garantipension. Omläggningen beräknas ha ökat skatteintäkterna med 14 miljar- der kronor. Dessa intäkter medför dock ingen budgetförstärkning eftersom de motsvaras av ökade pensionsutbetalningar på budgetens ut- giftssida.

Tabell 5.1 Totala skatteintäkter och statsbudgetens inkomster 2001–2006

Miljarder kronor och procent

 

2001

2002

2003

2004

2005

2006

Totala skatter

1 175

1 178

1 237

1 275

1 320

1 372

 

 

 

 

 

 

 

varav

 

 

 

 

 

 

Skatt på arbete

757

765

802

827

853

884

Skatt på kapital

119

102

108

114

120

126

Konsumtionsskatter

297

311

325

333

346

361

Övriga skatter

2

0

3

1

1

1

varav

 

 

 

 

 

 

EU-skatter

13

9

9

8

7

8

Off. sektorns skatter

1 162

1 169

1 228

1 267

1 313

1 364

Staten

650

632

665

682

709

737

Kommunsektorn

359

378

403

421

434

451

ÅP-systemet

152

158

160

164

170

176

 

 

 

 

 

 

 

Faktisk förändring

 

 

 

 

 

 

Belopp, mdkr

-6

3

59

38

45

52

Relativ, procent

-0,5

0,3

5,0

3,0

3,6

3,9

Underliggande förändring

 

 

 

 

 

 

Belopp, mdkr

14

27

38

36

45

52

Relativ, procent

1,2

2,2

3,1

2,8

3,4

3,8

 

 

 

 

 

 

 

Statsbudgetens ink.

755

730

662

695

740

764

Skatter

685

659

608

626

671

695

Övriga inkomster

71

71

53

69

70

68

Förändring, skatter

 

 

 

 

 

 

Belopp, mdkr

12

-25

-51

17

45

25

Relativ, procent

1,7

-3,7

-7,7

2,8

7,2

3,7

Förändring, övr. inkomster

 

 

 

 

 

 

Belopp, mdkr

-57

1

-18