Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett licensieringssystem för tobaksförsäljning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att personlig rådgivning och nikotinersättningsmedel bör erbjudas föräldrar med hemmavarande barn i samband med att de som patienter kommer i kontakt med hälso- och sjukvården.
Under de senaste 20 åren har andelen rökare i Sverige minskat kontinuerligt och i ett internationellt perspektiv är det relativt få svenskar som röker (i fjol rökte 17 % av männen och 21 % av kvinnorna i åldern 16–84 år i Sverige). Trots detta är tobak fortfarande den vanligaste orsaken till sjukdomar och för tidig död. Andelen rökare är numera större bland lågutbildade och låginkomsttagare.
Olika riskfaktorers andel av sjukdomsbördan (%)
Sverige EU
Tobaksrökning 8,0 9,0
Alkoholbruk 3,5 8,4
För lite grönsaker/frukt 3,5 3,5
Övervikt 3,7 2,8
Arbetslöshet 2,4 2,9
Arbetsmiljöfaktorer 2,2 3,6
Narkotikabruk 1,7 2,4
Fett i kosten 1,5 1,1
Bristande fysisk aktivitet 1,4 1,4
Relativ fattigdom 1,2 3,1
(Källa: Folkhälsoinstitutet)
Tabellen ovan visar att det, både av folkhälsoskäl och av omsorg om samhällsekonomin, finns alla skäl att arbeta förebyggande samtidigt som vi satsar på rökslut. Eftersom barn gärna härmar vuxna finns det starka skäl att stötta föräldrar med hemmavarande barn att sluta röka. Det är ingen tvekan om att en av de viktigaste insatserna för att se till att kommande generationer inte börjar röka är att få deras föräldrar att sluta.
Ett annat, väl så viktigt, skäl är att passiv rökning är nästan lika farligt som att röka själv. En aktuell svensk undersökning visar att det finns ett klart samband mellan passiv rökning i barndomen och astma senare i livet.
Undersökningen visar också att barn som utsätts för passiv rökning i större utsträckning själva blir rökare. Undersökningen har genomförts i Örebro och omfattar 6 732 personer. Den publicerades förra året i den amerikanska tidskriften Chest.
Studien fann att barnen som hade utsatts för passiv rök inte bara riskerade att som vuxna bli astmasjuka i större utsträckning utan att de också oftare fick besvär med andfåddhet vid fysisk ansträngning och luftvägsbesvär vid kyla.
Enligt rapporten ”Metoder för rökavvänjning” från SBU, Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik, ger en kombination av personlig rådgivning av hälso- och sjukvårdspersonal tillsammans med nikotinläkemedel (där så är motiverat) det bästa resultatet.
Rökare är olika. Det finns också många olika metoder och hjälpmedel för den som vill sluta röka. Somliga klarar av att sluta tvärt och för andra fungerar en successiv nedtrappning bättre. Kvinnor blir ofta bättre hjälpta av att gå med i en grupp, medan män har lättare för att klara det på egen hand. De allra flesta behöver emellertid någon form av stöd.
Nationella folkhälsokommittén har i sitt slutbetänkande Hälsa på lika villkor (SOU 2000:91) lämnat vissa förslag till lagändringar på tobaksområdet. Ett av förslagen innebär införandet av ett licensieringssystem för tobaksförsäljning. Det vore en välkommen åtgärd i arbetet mot rökningen bland ungdomar.
|
Stockholm den 2 oktober 2003 |
|
|
Ingemar Vänerlöv (kd) |