Riksdagen begär att regeringen tar initiativ till att ett system för välfärdsindikatorer för husdjur utvecklas i enlighet med vad som anförs i motionen.
Den svenska djurskyddslagen är unik såtillvida att den föreskriver att djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt (§ 4 DL). Djurens rätt till naturligt beteende finns vidare reglerat i djurskyddsförordningen, § 1 och § 3. Vidare skall både djurstallar (§ 5–6) och ny teknik (§ 7–8) förprövas utifrån djurskydds- och djurhälsosynpunkt innan de tas i bruk. Djurskyddsförordningen reglerar även vissa specifika aspekter som har betydelse för vissa djurslags förmåga att bete sig naturligt (§ 9–16). I de föreskrifter som Jordbruksverket utfärdat för djurhållning inom lantbruket (SJVFS 2003:6) finns ytterligare regleringar av skötsel och djurmiljö.
Trots detta finns det i dagens djurhållning, som sker i enlighet med gällande föreskrifter, stora skillnader då det gäller uppfyllandet av djurskyddslagens krav på möjlighet att bete sig naturligt. De av Jordbruksverket utfärdade föreskrifterna ger olika möjligheter för olika djurslag och till och med olika åldersgrupper av samma djurslag. De två polerna kan enklast exemplifieras med å ena sidan en extensivt hållen amkobesättning för nötköttsproduktion och å andra sidan en minkfarm för pälsproduktion. Båda driftsformerna sker idag i enlighet med Jordbruksverkets föreskrifter, men skillnaderna då det gäller djurens möjligheter att utföra sina naturliga beteenden är uppenbara. Jordbruksverket har även i en särskild översyn över gällande regelverk för minkhållning konstaterat att det finns indikationer på att minkhållningen inte uppfyller 4 § i djurskyddslagen. På liknande sätt kan stora skillnader ses då det gäller djurens möjligheter att bete sig naturligt mellan t.ex. en konventionell specialiserad slaktsvinsproducent och en slaktsvinsproducent som satsat på kall lösdrift.
Vad avser vi egentligen med djurvälfärd? En definition formulerades 1992 av brittiska Farm Animal Welfare Council, utifrån de fem friheterna:
Frihet från hunger och törst
Frihet från obehag
Frihet från smärta, skada och sjukdom
Frihet att utföra normalt beteende
Frihet från rädsla och stress
Behov av bättre underlag
För att djurskyddslagens portalparagraf angående hälsa och naturligt beteende ska få större praktisk tillämpning i den svenska djurhållningen måste ett instrument skapas med direkt fokus på § 4 i djurskyddslagen, så att uppfyllande av paragrafens syfte i högre grad kan utvärderas och gällande föreskrifter utvecklas.
Inom husdjursnäringen pågår redan idag ett arbete med att bättre kunna mäta, utvärdera och utveckla djurvälfärden. Ett flertal branschspecifika djuromsorgsprogram finns etablerade. Inom ramen för forskningsprojektet Mat 21 har nuvarande indikatorer och nyckeltal för djuromsorg inventerats. De parametrar som studeras kan generellt sett uppdelas i miljöbaserade och sådana som är direkt djurbaserade, t.ex. beteenden, hälsa, fysiologi. De djurrelaterade parametrar som används idag har i huvudsak karaktären av negativa indikatorer – registrering av sjukdomsfrekvens, förekomst av smutsiga djur, förekomst av stereotypa beteenden. Idag finns ingen parameter för att utvärdera huruvida djuren har möjlighet att utföra sina naturliga beteenden, vilket får betraktas som en stor brist. Inom Svensk Mjölk förs det dock diskussioner om att utveckla djuromsorgsindikatorerna till att även avspegla hur väl djurmiljön förmår möjliggöra naturligt beteende.
Även i andra länder pågår ett arbete för att belysa djuromsorgsnivån på gårdsnivån. De olika initiativen har olika syften: det kan vara frågan om certifiering av en djurhållning, av utvärdering av inhysningssystem, att underlätta upptäckandet av djuromsorgsproblem och ett verktyg i rådgivningen.
I Österrike och Tyskland har system med Animal Need Index (Tiergerechtheitsindex, TGI) utvecklats för certifiering av djuromsorgsnivån och som ett stöd i rådgivningen. De parametrar som används är helt och hållet miljöbaserade. I Danmark används ”etisk egenskap”, för att underlätta för djurägaren att förbättra djuromsorgen. Metoden värderar inhysningssystem, skötsel, djurens beteenden och djurens hälsa och är därigenom både miljö- och djurbaserad.
I ett franskt projekt fokuseras utvärderingen helt och hållet på djurbaserade parametrar. Man utgår härvid från de fem friheterna, och utifrån dessa har 42 parametrar definierats. Besättningens djuromsorg beskrivs sedan utifrån hur väl de fem friheterna är uppfyllda. Systemet är intressant genom sin fokusering på djurbaserade parametrar och sin klara anknytning till en väl accepterad definition av djurvälfärd. Systemet inbegriper därigenom även frågan om möjlighet till naturligt beteende. I projektet har en handbok utarbetats för att användas vid gårdsbesök.
En sådan modell skulle kunna utvecklas i Sverige för att tydliggöra vad innebörden av § 4 i djurskyddslagen är. Därigenom skulle ett system utvecklas som aktuella myndigheter kan använda vid utfärdande av föreskrifter och utprövning av ny teknik. Den handbok som är en del i systemet skulle också kunna utgöra ett mycket bra stöd vid tillsyn enligt djurskyddslagen.
|
Stockholm den 6 oktober 2003 |
|
|
Åsa Domeij (mp) |