Skatteutskottets betänkande

2003/04:SKU35

Trängselskatt

---

Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i proposition
2003/04:145 om att införa en lag om trängselskatt som kan tillämpas i
olika tätorter men som inledningsvis under en försöksperiod skall tillämpas
endast vid passage av vissa angivna betalstationer vid gränsen till
Stockholms innerstad. Utskottet avstyrker motioner från Moderata
samlingspartiet,
Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet bl.a. om att propositionen
skall avslås. Vid betänkandet har fogats en reservation (m, fp, kd, c)
och fyra särskilda yttranden (m), (fp), (kd, c) och (v, mp).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Trängselskatt
Riksdagen antar
dels regeringens i bilaga 2 till detta betänkande återgivna förslag
till
1. lag om trängselskatt,
2. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,
3.
lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
5. lag om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning,
6. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
7. lag om ändring i lagen (2001:558) om vägtrafikregister,
dels utskottets i bilaga 3 till detta betänkande framlagda förslag till
lag om ändring i lagen (2004:492) om ändring i lagen (1993:891) om indrivning
av statliga fordringar m.m.,
dels utskottets förslag om att regeringen får ingå avtal med Stockholms
kommun och Stockholms läns landsting om ersättning från staten för kostnader
som kommunen och landstinget har för försöket med trängselskatter i
Stockholm t.o.m. utgången av juli månad 2006.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:145 punkterna 1-3 och 5-7,
bifaller delvis proposition 2003/04:145 punkterna 4 och 8 samt avslår
motionerna 2003/04:Sk35, 2003/04:Sk36, 2003/04:Sk37, 2003/04:Sk38,
2003/04:Sk39 yrkandena 1-4, 2003/04:Sk40 yrkandena 1 och 2, 2003/04:T326,
2003/04:T461 yrkande 8, 2003/04:T462, 2003/04:T470 yrkande 3, 2003/04:T530
yrkande 25, 2003/04:T560 yrkande 9, 2003/04:T564 yrkande 25 och 2003/04:N341
yrkande 5.

Reservation (m, fp, kd, c)

Stockholm den 1 juni 2004
På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s),
Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s),
Marie Engström (v), Per-Olof Svensson (s), Ulf Sjösten (m), Lennart
Axelsson (s), Gunnar Andrén (fp), Roger Tiefensee (c), Inger Nordlander
(s), Catharina Bråkenhielm (s), Björn Hamilton (m), Lars Gustafsson (kd),
Börje Vestlund (s), Britta Rådström (s) och Gunnar Goude (mp).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I ärendet behandlar utskottet regeringens proposition 2003/04:145
Trängselskatt och de motioner som väckts med anledning av propositionen samt
ett antal motioner från den allmänna motionstiden 2003 som behandlar olika
aspekter på trängselskatt och som trafikutskottet tillsammans med sitt
yttrande över propositionen överlämnat för beredning i detta ärende.
Utskottet har, förutom trafikutskottet, även berett konstitutionsutskottet,
finansutskottet, justitieutskottet och lagutskottet tillfälle att yttra
sig i ärendet. Av dessa utskott har de tre förstnämnda yttrat sig.
Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut redovisas i
bilaga 1. Regeringens förslag till lagtext återges i bilaga 2. Yttrandena
från andra utskott har fogats som bilagorna 4-7.
I proposition 2003/04:145 föreslås en ändring i 2 § lagen (1993:891) om
indrivning av statliga fordringar (lagförslag 2.4). Förslaget beaktar
inte den ändring i samma lagrum som riksdagen nyligen antagit genom
proposition 2003/04:96 Vissa socialförsäkringsfrågor (lagförslag 2.5). Av
den anledningen har utskottet beslutat att genom initiativ föreslå riksdagen
att i stället för lagförslag 2.4 i proposition 2003/04:145 anta ett eget
lagförslag vari de båda ändringarna samordnas. Utskottets förslag till
lagtext återges i bilaga 3.
Utskottet har i ärendet slutligen inhämtat information från tjänstemän
från Finansdepartementet samt mottagit uppvaktning från Stockholms
Handelskammare.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lämnas ett förslag till en lag om trängselskatt. Lagen är
utformad så att den kan tillämpas i olika tätorter, men kommer inledningsvis
endast att tillämpas vid passage av vissa angivna betalstationer i Stockholms
innerstad. Skatteplikt skall gälla för sådan bil som enligt definition i
lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner är införd i vägtrafikregistret
eller som brukas med stöd av saluvagnslicens.
Skattskyldig är ägaren av bilen. Skattskyldigheten inträder när bil brukas
vid passage av en betalstation. Bil, vars ägare är undantagen från
skattskyldighet enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa
fall, liksom bil som är antecknad som utryckningsfordon i vägtrafikregistret,
taxibilar samt buss med en totalvikt av minst 14 ton, omfattas inte av
skatteplikt.
Undantag från skatteplikt medges för bil som person som har beviljats
parkeringstillstånd för rörelsehindrade anger i särskild ansökan, liksom
för bil med en totalvikt som understiger 14 ton och som används för
färdtjänst. Undantag för mindre förorenande bilar, dvs. sådana bilar som är
utrustade med teknik för drift med elektricitet, alkohol eller med annan
gas än gasol, införs när EG-kommissionen har lämnat ett godkännande om
sådan skattelättnad enligt bestämmelserna om statligt stöd.
De skattebelagda passagerna vid betalstationerna, liksom skattebeloppens
storlek vid olika tidpunkter, framgår av en bilaga till lagen. Ett
beskattningsbeslut fattas för varje bil per kalenderdygn. Skatten skall,
utan uppmaning, betalas senast den femte dagen efter den dag som
skattskyldigheten har inträtt. Om skatten betalas för sent skall en
expeditionsavgift
tas ut. Inbetalning av skatt och avgift skall göras genom insättning på
ett särskilt konto för skatte- och avgiftsbetalningar enligt lagen om
trängselskatt. Sker inte betalning i tid påförs en särskild avgift
(tilläggsavgift) med 500 kr. Tilläggsavgift får påföras högst en gång per
bil och kalenderdygn. Beloppen anses ha betalats den dag då betalningen
har bokförts på det särskilda kontot.
Lagen om trängselskatt innehåller dessutom bestämmelser om omprövning,
anstånd, överklagande av skatte- och avgiftsbeslut samt verkställighet av
skatten och avgifterna.
Vidare föreslås bl.a. att lagen om allmän kameraövervakning ändras på så
sätt att det inte krävs tillstånd eller anmälan för att använda
kameraövervakning vid de betalstationer där trängselskatt tas ut. Sådan
kameraövervakning får ske för att samla in endast sådana uppgifter som behövs
för att beslut om trängselskatt enligt lagen skall kunna fattas och för
att kontrollera att sådan skatt betalas. I övrigt föreslås vissa följdändringar
i bl.a. sekretesslagen, lagen om allmänna förvaltningsdomstolar,
inkomstskattelagen och lagen om vägtrafikregister.
Dessutom föreslås att regeringen skall få ingå avtal med Stockholms kommun
och Stockholms läns landsting om ersättning från staten för kostnader som
kommunen och landstinget har för försöket med trängselskatter i Stockholm.

Lagen om trängselskatt - och övriga lagförslag, utom bilagan till lagen
om trängselskatt - föreslås träda i kraft fr.o.m. den 1 januari 2005.
Regeringen bemyndigas att bestämma den dag då bilagan till lagen om
trängselskatt skall träda i kraft. Bilagan till lagen om trängselskatt skall
dock vara tidsbegränsad och gälla t.o.m. den 31 juli 2006.

Utskottets överväganden
Trängselskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller proposition 2003/04:145 om trängselskatt och avslår
dels följdmotioner med yrkanden om avslag på propositionen och yrkanden
om olika tillkännagivanden bl.a. om att trängselavgifter skall beslutas
på kommunal och regional nivå inklusive frågan om att i det syftet se
över regeringsformen, dels motioner från den allmänna motionstiden 2003
med begäran om olika tillkännagivanden om trängselskatt. Jämför reservation
(m, fp, kd, c).
Propositionen
Regeringen föreslår i syfte att öka framkomligheten och minska trafikens
miljöpåverkan införandet av en trängselskatt som kan tillämpas i olika
tätorter men som inledningsvis under en försöksperiod skall tillämpas
endast vid passage av vissa angivna betalstationer vid gränsen till
Stockholms innerstad. Skatteplikt skall gälla för bil som är införd i
vägtrafikregistret eller som brukas med stöd av saluvagnslicens. Skattskyldig
är ägaren av bilen och skattskyldigheten inträder vid färd in eller ut
från innerstaden. Bil, vars ägare är undantagen från skattskyldighet enligt
lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, liksom bil som är antecknad
som utryckningsfordon i vägtrafikregistret, taxibilar samt buss med en
totalvikt av minst 14 ton, omfattas inte av skatteplikt. En person, som
har beviljats parkeringstillstånd för rörelsehindrade, medges efter
särskild ansökan undantag från skatteplikt. Undantag medges även för bil
med en totalvikt som understiger 14 ton och som används för färdtjänst.
De skattebelagda passagerna vid betalstationerna, liksom skattebeloppens
storlek vid olika tidpunkter, anges i en bilaga till lagen. Ett
beskattningsbeslut fattas för varje bil per kalenderdygn. Skatten skall, utan
uppmaning, betalas senast den femte dagen efter den dag som skattskyldigheten
har inträtt. Överklagande av beslut rörande trängselskatt skall göras hos
allmän förvaltningsdomstol.
Lagen om allmän kameraövervakning ändras på så sätt att det inte krävs
tillstånd eller anmälan för att använda kameraövervakning vid de betalstationer
där trängselskatt tas ut.
I övrigt föreslås vissa följdändringar i sekretesslagen, lagen om allmänna
förvaltningsdomstolar, lagen om indrivning av statliga fordringar,
inkomstskattelagen och lagen om vägtrafikregister.
Staten ansvarar för de kostnader som uppstår till följd av försöksverksamheten
samt för den kollektivtrafiksatsning som utgör ett del av försöket med
trängselskatt liksom eventuellt ökade kostnader inom berörda myndigheter.
Regeringen begär i den delen ett bemyndigande att få ingå avtal med
Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om ersättning från staten
för kostnader som kommunen och landstinget har för försöket med trängselskatter
i Stockholm.
Bruttointäkterna från trängselskatten bedöms uppgå till cirka 910 miljoner
kronor räknat på helår. Då förslaget endast gäller ett relativt kortvarigt
försök är de indirekta offentlig-finansiella effekterna försumbara. Även
effekterna på kommunernas intäkter är försumbara eftersom avdrag inte
medges i inkomstbeskattningen. Regeringen återkommer i budgetpropositionen
för 2005 med en närmare bedömning av effekterna på statsbudgeten.
Lagen om trängselskatt - och övriga lagförslag, utom bilagan till lagen
om trängselskatt - föreslås träda i kraft fr.o.m. den 1 januari 2005.
Regeringen begär ett bemyndigande att bestämma den dag då bilagan till
lagen om trängselskatt skall träda i kraft. Bilagan skall dock vara
tidsbegränsad och gälla t.o.m. den 31 juli 2006. En utvärdering av effekterna
av trängselskatten i Stockholms kommun kommer att genomföras under
försöksperioden.
Motioner väckta med anledning av propositionen
Moderata samlingspartiet yrkar i motion Sk38 av Fredrik Reinfeldt m.fl.
(m) avslag på propositionen. I motionen framförs kritik mot förslaget om
trängselskatt på en lång rad punkter. Motionärerna anför bl.a. följande.

Propositionen avlämnades först i slutet av april trots att sista dag för
avlämnande av propositioner enligt 3 kap. 3 § riksdagsordningen är den 17
mars. Det ter sig utmanande att regeringen forcerar igenom en proposition
som är omtvistad och inrymmer en rad svårbedömda juridiska frågor.
Trängselskatten kommer inte att förbättra miljön i Stockholm. Det verkliga
syftet är att säkerställa regeringsmakten åt Socialdemokraterna. Skatten
införs trots att Socialdemokraterna gick till val på att det inte skulle
införas några trängselskatter i Stockholm. Regeringen ignorerar opinionen
mot trängselskatt i Stockholms stad och i kranskommunerna. Trängselskattens
utformning kommer bara att ske i samråd med Stockholms stad men inte,
vilket är anmärkningsvärt, med övriga kommuner i regionen. Det är också
anmärkningsvärt att regeringen ignorerar de folkomröstningar som har
genomförts i ett stort antal kranskommuner som entydigt sagt nej till
trängselskatt.
Den nya skatten är ett slöseri med pengar, och det är sannolikt att den
kommer att kosta avsevärt mer än den inbringar.
Regeringens politik har under senare år medfört en kraftigt ökad beskattning
av Stockholmsregionen. Trängselskatten kommer att förvärra denna situation
ytterligare. Skatten kommer att slå hårt mot många men främst mot
låginkomsttagare och småföretagare. Förslaget är ett avsteg från den
skattemässiga
grundprincipen om att utgifter för inkomsternas förvärvande är avdragsgilla
liksom att företagens kostnader kan dras av. Förslaget innebär också en
skattemässig skillnad om man tar sig till jobbet i egen eller annans bil,
t.ex. tjänstebil.
Miljö- och hälsoeffekterna analyseras bristfälligt, och den analys som
gjorts för Vägverkets räkning bortser från viktiga faktorer som är avgörande
för frågan om trängselskatter är ett lämpligt styrmedel. Propositionen
belyser inte hur trängselskatten samverkar med subventioneringen av
kollektivtrafiken, drivmedelsbeskattningen och arbetsmarknaden. Stora
samhällsekonomiska kostnader riskerar att uppstå genom den bristfälliga
analysen.
Erfarenheterna från London är avskräckande. Trängselavgifterna välkomnades
inledningsvis av näringslivet i London, men en undersökning efter införandet
visar att 67 % av företagen var emot att fördubbla avgiftszonen och bara
19 % för. Två undersökningar från Londons handelskammare visar att nära
två tredjedelar av detaljhandlarna övervägar att flytta ut ur avgiftszonen.

Stockholmsregionen har länge varit eftersatt i statens infrastruktursatsningar.
Införande av trängselskatt kan inte skyla över statens ansvar för
förseningen av väsentliga infrastrukturprojekt i Stockholm. Förslag fanns i
den s.k. Dennisöverenskommelsen. Frågan om SL kan möta ett ökande tryck
på kollektivtrafiken borde ha utretts och kollektivtrafiken byggts ut
innan trängselskatt införs. Trafiken i innerstaden har inte ökat sedan
1980-talet. I city har den kontinuerligt minskat sedan 1989. Däremot har
trafiken ökat på Essingeleden. Regeringens förslag medför att bilköerna
kommer att bli längre utanför innerstaden, och förslaget löser alltså
inte de negativa effekterna av biltrafiken i Stockholm.
Förslaget ökar segregeringen av arbetsmarknaden och mellan bostadsområden
och tvingar människor med små marginaler bort från vägarna så att de mer
välbeställda får bättre plats. Förslaget slår särskilt hårt mot
låginkomsttagare och barnfamiljer. Det blir ännu mindre lönsamt att arbeta.
Den föreslagna trängselskattelagen reglerar inte frågan om hur beslut om
införande eller avskaffande av skatten i en kommun eller region fattas.
Det kan strida mot den kommunala självstyrelsen att riksdagen kan fatta
beslut i strid mot majoriteten i en kommun. Förslaget kan också strida
mot likställighetsprincipen. Skyddet för den enskildes personliga integritet
är heller inte tillräckligt. Det bör närmare preciseras vad de personuppgifter
som inhämtas vid betalstationerna får användas till och hur uppgifter
från kameraövervakningen skall hanteras, exempelvis i förundersökningar.
Kameraövervakning har hittills varit möjlig för beivrande av brott och
trafiksäkerhet. Nu öppnas en möjlighet för kameraövervakning av fiskala
skäl, och det kan ifrågasättas om denna förändring är motiverad med hänsyn
till att även personer eller fordon som är skattebefriade kan komma att
registreras. Taxinäringens befrielse från skatteplikt kan utgöra statligt
stöd som kräver EG-kommissionens godkännande. Förslaget kan vidare komma
att innebära att funktionshindrade med parkeringstillstånd utsätts för
påtryckningar att sälja sitt medgivna undantag från skatteplikt. Den korta
betalningstiden kan vålla problem för bilister som inte är hemmahörande
i Stockholm, t.ex. semesterfirare. I enlighet med Lagrådets yttrande bör
betalning anses vara gjord när inbetalningskort eller gireringshandlingar
inkommit till Posten AB eller annan betalningsförmedlare. Att prövningstillstånd
skall krävas för överklagande till kammarrätten är ett avsteg från en
etablerad princip. Det är inte rimligt att polis och åklagares resurser
används för att lagföra ett så relativt ringa brott. I normala fall lagförs
skatteförseelser bara om det rör sig om minst ett basbelopp.
Folkpartiet yrkar i motion Sk40 av Anna Grönlund Krantz m.fl. (fp) avslag
på propositionen (yrkande 1). I motionen begärs vidare ett tillkännagivande
om i vilka former miljöavgifter kan införas i de kommuner som så önskar
(yrkande 2). Motionärerna anför bl.a. att miljöstyrande avgifter i trafiken
kan vara motiverade men att avgiften inte skall betraktas som en skatt
utan en avgift. Den bör därför inte beslutas i riksdagen utan på regional
eller lokal nivå. Varje kommun som så önskar skall ha rätt att införa
trängselavgifter för att stimulera ökad användning av kollektiva färdmedel
och för att begränsa biltrafiken. En förutsättning bör vara att samtycke
inhämtas från de kringliggande kommuner som i stor utsträckning berörs av
åtgärden. Intäkterna från trängselavgifterna bör också stanna hos kommunen.

Lennart Fremling (fp) anser i motion Sk37 att en utredning bör se över
behovet av att ändra regeringsformen för att möjliggöra kommunala beslut
om ekonomiska styrmedel.
Kristdemokraterna yrkar i motion Sk36 av Jakob Forssmed m.fl. (kd) avslag
på propositionen. Motionärerna anser bl.a. att hanteringen av trängselskatt
är ett exempel på hur illa ställt det är med det kommunala självstyret i
Sverige. Det är ett systemfel att denna regionala fråga är föremål för
beslut i riksdagen. Enligt motionen finns det stora principiella likheter
mellan parkeringsavgifter och trängselavgifter. I båda fallen bör en kommun
kunna fatta beslut. Riksdagen bör begära att regeringen låter utreda hur
grundlagen kan ändras så att trängselavgifter kan beslutas av kommuner
eller regioner.
Vänsterpartiet föreslår i motion Sk35 av Karin Svensson Smith m.fl. (v)
ett tillkännagivande om att regeringsformen bör ses över i syfte att
möjliggöra införande av trängselavgifter där lokala och regionala beslutsfattare
även formellt ges ett avgörande inflytande över införande, utformning,
justering och avskaffande av trängselavgifter liksom över de ekonomiska
förutsättningarna.
Centerpartiet yrkar i motion Sk39 av Roger Tiefensee m.fl. (c) avslag på
propositionen (yrkande 1). Motionärerna föreslår vidare att den aviserade
översynen av regeringsformen även skall behandla frågan om hur kommunala
eller regionala organ skall kunna få beslutanderätt i fråga om ekonomiska
styrmedel i trafiken (yrkande 2). Enligt motionen har vidare beslutsprocessen
kring trängselskatten varit ovärdig en anständig demokrati. Inför valet
2002 förklarade ledande socialdemokrater i Stockholms kommun att
trängselskatter inte skulle införas i Stockholm. Kort tid efter valet
påtvingades
Stockholms lokalpolitiker frågan om trängselskatt av den socialdemokratiska
regeringen som led i ett förhandlingsspel med samarbetspartierna (yrkande
3). Motionärerna framhåller slutligen att införande av trängsel- eller
miljörelaterade skatter i storstadsområden kan vara ett sätt att öka
framkomligheten och förbättra miljösituation, och i motionen redovisas hur
man i en marknadsekonomi kan prissätta en nyttighet (yrkande 4).
Motioner från den allmänna motionstiden 2003
Moderata samlingspartiet framhåller i motion T530 yrkande 25 av Elizabeth
Nyström m.fl. (m) att regeringens överenskommelse med Vänsterpartiet och
Miljöpartiet om trängselskatt skett över huvudet på de kommunala
beslutsfattarna, tvärt emot vad som sades i infrastrukturpropositionen och
trots en förkrossande majoritet i folkomröstningen. Enligt motionärerna
vore det i stället naturligt att åtgärda problemen i transportinfrastrukturen.

Ewa Björling (m) begär i motion T326 ett tillkännagivande om att
folkomröstningen i Stockholms län angående trängselavgifter/biltullar måste
respekteras och att planerna på sådana biltullar stoppas.
Björn Hamilton (m) anser i motion T462 att stockholmarnas vilja skall
respekteras och förslaget om biltullar stoppas.
Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) yrkar i motion N341 yrkande 5 att
riksdagen skall besluta att inte genomföra sådana lagändringar som möjliggör
införande av trängselavgifter/biltullar i Stockholms stad.
Karin Pilsäter och Mia Franzén (fp) anser i motion T470 yrkande 3 att det
är oacceptabelt att beslut om trängselavgifter fattas utan att de som är
mest berörda, dvs. de boende och verksamma i kranskommunerna, haft möjlighet
att påverka beslutet.
Kristdemokraterna framhåller i motion T560 yrkande 9 av Johnny Gylling m.
fl. (kd) att den kommunala självstyrelsen är central vid införande av
trängselavgifter, och beslutet bör tas av en kommun eller region. De medel
som avgiften genererar skall stanna i regionen, och kostnaderna för
systemets införande skall bäras av kommunen eller regionen.
Stefan Attefall m.fl. (kd) yrkar i motion T461 yrkande 8 att riksdagen
beslutar återföra hela frågan om trängselavgifter till Stockholmsberedningen.

Centerpartiet anför i motion T564 yrkande 25 av Maud Olofsson m.fl. (c)
att trängselavgifter kan vara ett bra sätt att styra trafikflödet och
samtidigt få intäkter som kan användas för bättre infrastruktur och
kollektivtrafik. Beslut om att införa trängselavgifter skall tas på den
lokala nivå som berörs av avgiften.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet begränsar sitt yttrande till normgivningstekniska
frågor och frågor om integritetsskydd och sekretess och anför bl.a.
följande. Konstitutionsutskottet tillstyrker propositionen i de aktuella
delarna och avstyrker berörda motioner. Den aktuella pålagan är en skatt
i regeringsformens mening och måste utformas som en skatt till staten. En
statlig trängselskatt i vissa delar av landet möter inga konstitutionella
hinder på grund av principen om kommunalt självstyre. Propositionen står
heller inte i strid med principen om kommunalrättslig likställighet. Först
när erfarenheter vunnits av försöksverksamheten finns det anledning att
överväga en översyn av regeringsformen. Det får ankomma på skatteutskottet
att bedöma om skälen för att bemyndiga regeringen att besluta om
ikraftträdandet av bilagan till trängselskattelagen är tillräckligt starka.
Finansutskottets yttrande
Finansutskottet begränsar sitt yttrande till förslaget i propositionen
(punkt 8) som innebär att riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal
med Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om ersättning från
staten för kostnader som kommunen och landstinget har för försöket med
trängselskatter i Stockholm. Finansutskottet framhåller sammanfattningsvis
bl.a. följande. Propositionen ger inte riksdagen full överblick över de
framtida utgifterna, men eftersom avtalet om ersättning från staten för
kostnader avser en försöksverksamhet av särskild samhällsekonomisk och
miljömässig betydelse och eftersom det är av synnerlig vikt att försöket
kan genomföras under planerad tid, utan att det råder någon osäkerhet
angående de ekonomiska förutsättningarna, biträder finansutskottet den i
propositionen föreslagna lösningen med den ändringen att en bortre tidsgräns
för den ekonomiska förpliktelse som avtalet innebär bör anges som
sammanfaller med tidsgränsen för försöksverksamheten. Finansutskottet
förutsätter
att regeringen i budgetpropositionen för 2005 återkommer med en beräkning
av den kommande budgetbelastningen till följd av ersättning för kostnader
i samband med försöket med trängselskatter och att ett särskilt anslag
tas upp för detta. Skatteutskottet bör dels tillstyrka propositionen i
den aktuella delen med det av finansutskottet föreslagna tilläget, dels
avstyrka motionerna Sk36, Sk38, Sk39 yrkande 1, Sk40 yrkande 1 och T560
yrkande 9.
Justitieutskottets yttrande
Justitieutskottet yttrar sig över förslagen till lag om trängselskatt i
den del som avser överklagande (19 - 22 §§) och ändringsförslagen i lagen
om allmänna förvaltningsdomstolar och lagen om allmän kameraövervakning
samt den aktualiserade frågan om tillämpligheten av skattebrottslagen.
Justitieutskottet anför bl.a. följande. Det är angeläget att försök med
trängselskatt genomförs i Stockholm. Motionerna med avslagsyrkanden bör
avslås.
Justitieutskottet ifrågasätter om inte trängselskattens speciella karaktär
gör att överprövningen av beslut bör ske i annan form än den för
skatteprocessen vedertagna. Utskottet beklagar att förslaget om att överprövning
i nämnd inte närmare övervägts, och utskottet utgår från att frågan bereds
i en utvärdering. Med hänsyn till att det tills vidare handlar om ett
försök i Stockholm är den föreslagna lösningen lämplig.
Propositionen har brister när det gäller redovisningen av kostnaderna för
försöket för den offentliga förvaltningen och inte minst domstolsväsendet.
Samtidigt pekar redogörelsen på att det är svårt, måhända omöjligt, att
i förväg göra realistiska bedömningar av kostnaderna. Justitieutskottet
utgår från att regeringen i budgetpropositionen för 2005 särskilt behandlar
kostnaderna för domstolsväsendet och att domstolsväsendet får full
kompensation för dessa.
Justitieutskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag såvitt
gäller ändringarna i lagen om allmän kameraövervakning men anser att en
rad frågor kring lämpligheten av allmän kameraövervakning i detta sammanhang
bör ges en framträdande roll vid utvärderingen.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet behandlar främst regeringens förslag om trängselskattelag
(punkt 1) och följdmotionerna i relevanta delar samt de motioner från den
allmänna motionstiden 2003 som överlämnats till skatteutskottet.
Trafikutskottet välkomnar en lagstiftning om trängselskatt och anser att den
bör genomföras i enlighet med regeringens förslag. Trafikutskottet pekar
bl.a. på att frågan varit aktuell vid flera tillfällen och att utskottet
senast våren 2003 hade en offentlig utfrågning med såväl experter som
företrädare för motstående intressen, vilken gav utskottet ett allsidigt
underlag för sin bedömning. Utskottet står fast vid de uttalanden som
gjordes i det sammanhanget i betänkande 2002/03:TU3. Trafikutskottet
påminner också om sitt tidigare uttalande om trängselskatt som led i en
bredare strategi. Många av de synpunkter som framförs i motionerna kommer
att kunna beaktas i den fortsatta processen, bl.a. inom ramen för den
löpande utvärdering som utskottet förordar. Trafikutskottet tillstyrker
propositionen och avstyrker motionerna.
Skatteutskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening kan avgifter i vägtrafiken vara ett medel för
att uppnå det trafikpolitiska målet. Propositionen syftar till att
inledningsvis öka framkomligheten och att minska trafikens miljöpåverkan i
Stockholms innerstad, liksom att minska inflödet av trafik till innerstaden.
Detta åstadkoms genom att med en lämpligt avvägd pålaga minska den
infarts- och utfartstrafik som föreligger under s.k. rusningstrafik.
Arrangemanget är upplagt som en försöksverksamhet som skall inledas den dag
regeringen bestämmer - Stockholms kommun har bedömt att försöket kan börja
löpa fr.o.m. den 12 juni 2005 - och upphöra senast den 31 juli 2006. En
utvärdering av effekterna av trängselskatten kommer att göras redan under
försöksperioden. Vid denna utvärdering får ställning tas till bl.a. om
bestämmelserna är utformade så att målet med skatten uppfylls på bästa
sätt, nämligen att trafiken till och från Stockholms innerstad minskar
och att den fördelar sig till även andra tider än tiden för s.k. rusningstrafik.

Under beredningen av ärendet har en diskussion förts om en pålaga av denna
karaktär från konstitutionell synpunkt är att betrakta som en skatt eller
en avgift, vars utformning delvis skulle kunna delegeras till regeringen
eller någon myndighet. Regeringen har stannat för att det rör sig om en
skatt och anpassat sitt förslag därefter. Den föreslagna trängselskatten
är således utformad i enlighet med de bestämmelser i regeringsformen som
avser skatt till staten.
Trafikutskottet har från övergripande transportpolitiska utgångspunkter
i sitt yttrande till skatteutskottet (yttr. 2003/04:TU3y) välkomnat
regeringens förslag och ansett att lagstiftningen bör genomföras i enlighet
med detta förslag. Skatteutskottet instämmer i trafikutskottets uppfattning
om trängselskattens positiva effekter och finner att den lagtekniska
lösning som presenteras i propositionen är helt nöjaktig. Utskottet har
visserligen noterat att Lagrådet haft invändningar mot förslagets utformning
men anser i likhet med regeringen att den valda utformningen inte står i
strid med lagstiftningens ändamål. Utskottet ställer sig därför bakom
regeringens lagförslag.
Justitieutskottet har i sitt yttrande till utskottet (yttr. 2003/04:JuU3y)
uttryckt farhågor för att trängselskatten kommer att leda till en anhopning
av överprövningar och överklaganden och pekat på risken för att
trängselskattemålen tränger undan stora delar av den befintliga verksamheten
hos länsrätterna, om de inte tilldelas ökade resurser eller andra
organisatoriska lösningar införs. Skatteutskottet vill framhålla att regeringen
kommer att återkomma i budgetpropositionen för 2005 med en närmare bedömning
av effekterna på statsbudgeten och myndigheternas resursbehov på grund av
försöksverksamheten. Utskottet förutsätter att regeringen under beredningen
av budgetpropositionen tar under övervägande vad justitieutskottet här
har anfört.
Utskottet delar finansutskottets bedömning att den ekonomiska förpliktelse
som avtalet med Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om ersättning
från staten för kostnader för försöket med trängselskatt innebär, med
hänsyn till budgetlagens bestämmelser, bör tidsbegränsas och gälla längst
t.o.m. den 31 juli 2006. Utskottet föreslår av den anledningen ett tillägg
till regeringens förslag (punkt 8) med den lydelse som framgår av utskottets
förslag till riksdagsbeslut.
I propositionen föreslås en ändring i 2 § lagen (1993:891) om indrivning
av statliga fordringar (lagförslag 2.4). Förslaget beaktar inte en ändring
i samma lagrum som riksdagen nyligen antagit genom proposition 2003/04:96
Vissa socialförsäkringsfrågor (lagförslag 2.5). Utskottet har i sak inget
att invända mot den ändring i lagrummet som föreslås i den nu behandlade
proposition 2003/04:145 men anser att det bör ske en lagteknisk samordning
med den av riksdagen nyligen antagna ändringen i samma lagrum. Utskottet
lägger därför fram ett eget lagförslag med den lydelse som återges i bilaga
3.
Med det ovan anförda och med de här redovisade förändringarna tillstyrker
utskottet proposition 2003/04:145 och avstyrker alla motionsyrkanden om
avslag på propositionen, liksom alla yrkanden om att någon trängselskatt
eller liknande pålaga inte skall införas. Vad gäller övriga motionsyrkanden
om uttalanden och tillkännagivanden av olika slag om annorlunda utformade
miljöavgifter eller liknande styrmedel, om en översyn av regeringsformen
då det gäller behörigheten att införa dylika pålagor, om möjligheterna
för de olika kommunernas invånare att påverka beslutet och om finansieringen
av infrastruktursatsningar anser utskottet att ett ställningstagande till
dessa frågor bör anstå till dess att försöket är genomfört och utvärderat
och en bedömning låter sig göra på basis av vunna erfarenheter. Utskottet
avstyrker följaktligen även dessa motionsyrkanden.

Reservation
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett
följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Trängselskatt (m, fp, kd, c)
av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Gunnar
Andrén (fp), Roger Tiefensee (c), Björn Hamilton (m) och Lars Gustafsson
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande
lydelse:
Riksdagen bifaller motionerna 2003/04:Sk36, 2003/04:Sk38,
2003/04:Sk39 yrkande 1 och 2003/04:Sk40 yrkande 1, bifaller delvis motionerna
2003/04:Sk39 yrkandena 2-4, 2003/04:Sk40 yrkande 2, 2003/04:T326,
2003/04:T461 yrkande 8, 2003/04:T462, 2003/04:T470 yrkande 3, 2003/04:T530
yrkande 25, 2003/04:T560 yrkande 9, 2003/04:T564 yrkande 25 och 2003/04:N341
yrkande 5 och avslår proposition 2003/04:145 punkterna 1-8 och motionerna
2003/04:Sk35 och 2003/04:Sk37.
Ställningstagande
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet
anser att riksdagen bör avslå proposition 2003/04:145 om trängselskatt.
Att införa trängselskatt i Stockholm är det pris Socialdemokraterna fått
betala för att kunna behålla regeringsmakten efter valet 2002. Vi vänder
oss mot att regeringen toppstyr lokala politiker i Stockholm och påtvingar
kommunens och regionens innevånare en åtgärd som genomförs tvärtemot givna
vallöften. För att uppfylla sina åtaganden till Miljöpartiet vill regeringen
i riksdagen hasta igenom ett förslag om trängselskatt, vilket innehåller
konstitutionella, principiella och författningstekniska tveksamheter som
borde ha övervägts och utretts bättre. Vi anser att trafik- och
miljösituationen i Stockholm kräver en bred strategi bestående av en kombination
av åtgärder där en utbyggnad av kollektivtrafiken och investeringar i
infrastruktur utgör en viktig del. Om dessa nödvändiga satsningar ger
propositionen emellertid inga konkreta besked.
Vi står självfallet bakom de gemensamma uttalandena i de avvikande meningar
i ärendet som gjorts av våra representanter i justitieutskottet (2003/04:JuU3y)
och trafikutskottet (2003/04:TU3y). Vi avser att närmare utveckla våra
respektive partiers syn på trängselskatt/miljöavgifter i trafiken i
särskilda yttranden till detta betänkande.

Särskilda yttranden

1. Förslaget om trängselskatt (m)
Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Björn Hamilton (m) anför:
I ovanstående fyrpartireservation har vi tillsammans med Folkpartiet,
Kristdemokraterna och Centerpartiet redovisat de övergripande skälen till
varför vi yrkar avslag på proposition 2003/04:145 om trängselskatt. I
reservationen ställer vi oss också bakom de gemensamma avslagsyrkandena
och skälen för dessa som de fyra partierna fört fram i justitieutskottet
(yttr. 2003/04:JuU3y) och trafikutskottet (yttr. 2003/04:TU3y) och som
redovisas i yttrandena från dessa utskott.
Moderata samlingspartiets representanter i konstitutionsutskottet (yttr.
2003/04:KU6y), finansutskottet (yttr. 2003/04:FiU4y) och trafikutskottet
(yttr. 2003/04:TU3y) har i dessa utskotts respektive yttranden till
skatteutskottet redovisat partiets syn rörande de konstitutionella,
ekonomisk-politiska respektive trafikpolitiska aspekterna på förslaget om
trängselskatt. Vi står bakom även dessa uttalanden.
Vi instämmer med vad som sägs i de moderata motioner som väckts i ärendet.
I detta särskilda yttrande lämnar vi några skattemässiga aspekter på
trängselskatt i Stockholm.
Regeringens politik har under senare år medfört en kraftigt ökad beskattning
av Stockholmsregionen. Kommunal- och landstingsskatterna har höjts mer än
i övriga delar av landet. Stigande fastighetspriser har medfört att
fastighetsskatten ökat markant och att vanligt folk i högst ordinära småhus
i allt större utsträckning drabbas av förmögenhetsskatt. Invånarna i
Stockholms län betalar en oproportionerligt stor andel av den statliga
skatten. Utöver detta innebär den kommunala skatteutjämningen att regionen
får lämna ifrån sig betydande belopp av sina skatteintäkter. Sammantaget
har detta medfört att den tillväxtmotor som Stockholm utgjort har stannat
av. Regeringen har beskattat sönder tillväxten och därmed försvårat för
hela landet. En trängselskatt skulle förvärra situationen ytterligare.
En trängselskatt leder till minskad sysselsättning och turism i Stockholm
med allt vad det innebär av förlorade skatteintäkter. Pålagan fungerar
som en extra skatt på arbete för personer som arbetar i Stockholm.
Transporterna fördyras och varor och tjänster blir dyrare.
En trängselskatt i Stockholm bedöms inbringa ca 900 miljoner kronor. Det
motsvarar exempelvis en höjning av livsmedelspriserna i hela riket med
nästan 1 %. Effekten på prisnivån i Stockholm blir betydligt större. Till
detta skall läggas att trängselskatten bedöms kosta minst 2 miljarder
kronor i investeringar och ökad byråkrati.
En grundläggande princip i skattesystemet är att utgifter för inkomstens
förvärvande är avdragsgilla liksom att kostnader i företag kan dras av.
Regeringen vill i det avseendet göra ett undantag beträffande trängselskatt,
vilket främst drabbar låginkomsttagare och småföretag. Från beskattningssynpunkt
är det olyckligt om en skatt inte är generell utan behäftad med olika
undantag och skillnader som beror på olika faktorer. Regeringens förslag
innebär en skillnad om man tar sig till jobbet i egen eller annans bil.
Den föreslagna trängselskatten skall betalas av privatpersoner i egen bil
och i den mån arbetsgivaren ersätter den extra kostnad som skatten medför
utlöser detta förmånsbeskattning. En person som har tjänste- eller leasingbil
drabbas emellertid inte av vare sig trängselskatt eller förmånsbeskattning.

2. Miljöavgifter i trafiken (fp)
Anna Grönlund Krantz (fp) och Gunnar Andrén (fp) anför:
I ovanstående fyrpartireservation har vi tillsammans med Moderata
samlingspartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet redovisat de övergripande
skälen till varför vi yrkar avslag på proposition 2003/04:145 om trängselskatt.
I reservationen ställer vi oss också bakom de gemensamma avslagsyrkandena
och skälen för dessa som de fyra partierna fört fram i justitieutskottet
(yttr. 2003/04:JuU3y) och trafikutskottet (yttr. 2003/04:TU3y) och som
redovisas i yttrandena från dessa utskott.
Folkpartiets representanter i konstitutionsutskottet (yttr. 2003/04:KU6y),
finansutskottet (yttr. 2003/04:FiU4y) och trafikutskottet (yttr.
2003/04:TU3y) har i dessa utskotts respektive yttranden till skatteutskottet
redovisat partiets syn rörande de konstitutionella, ekonomisk-politiska
och trafikpolitiska aspekterna på förslaget om trängselskatt. Vi står
bakom även dessa.
Folkpartiet anser att miljöstyrande åtgärder i trafiken inte är en skatt
utan en avgift som därför inte kan beslutas i riksdagen utan på lokal
nivå. Varje kommun som så önskar skall ha rätt att införa trängselavgifter
för att stimulera ökat nyttjande av kollektivtrafik och att begränsa
biltrafiken. Förutsättningen för detta är dock att kommunen inhämtat
samtycke från de kringliggande kommuner som påverkas i stor utsträckning.
Intäkterna från trängselavgifterna skall också stanna i kommunen.
Folkpartiet anser att diskussionen om miljöavgifter i trafiken inte enbart
bör handla om Stockholm utan måste gälla även andra kommuner. Regeringen
måste klargöra om staten avser att betala den tekniska utrustning som
behövs liksom satsningar på kollektivtrafik även i sådana kommuner.

3. Trängselavgifter (kd, c)
Roger Tiefensee (c) och Lars Gustafsson (kd) anför:
I ovanstående fyrpartireservation har vi tillsammans med Moderata
samlingspartiet och Folkpartiet redovisat de övergripande skälen till varför
vi yrkar avslag på proposition 2003/04:145 om trängselskatt. I reservationen
ställer vi oss också bakom de gemensamma avslagsyrkandena och skälen för
dessa som de fyra partierna fört fram i justitieutskottet (yttr. 2003/04:JuU3y)
och trafikutskottet (yttr. 2003/04:TU3y) och som redovisas i yttrandena
från dessa utskott.
Kristdemokraternas och Centerpartiets representanter i konstitutionsutskottet
(yttr. 2003/04:KU6y), finansutskottet (yttr. 2003/04:FiU4y) och trafikutskottet
(yttr. 2003/04:TU3y) har i dessa utskotts respektive yttranden till
skatteutskottet redovisat partiernas syn på de konstitutionella,
ekonomisk-politiska och trafikpolitiska aspekterna på förslaget om
trängselskatt.
Vi står givetvis bakom även dessa uttalanden.
Vi anser att biltrafik behövs för att samhället skall fungera men trafiken
utgör också en belastning för miljön. Köerna och trängseln i de större
städerna är ett stort problem. Kraftfulla satsningar på infrastrukturen
och kollektivtrafiken är nödvändiga. Vi vill också medverka till att skapa
möjligheter för ekonomiska styrmedel i trafiken. Trängsel- eller
miljörelaterade avgifter i storstadsområden kan vara ett sätt att öka
framkomligheten och förbättra miljösituationen.
Vi har ingen anledning att utifrån nu gällande regelverk ifrågasätta
regeringens bedömning att den föreslagna pålagan är att betrakta som en
skatt som inte kommuner eller regionala organ kan besluta om på egen hand.
Vi anser emellertid att det finns stora principiella likheter mellan
parkeringsavgifter och trängselavgifter. Regeringen bör utreda hur grundlagen
kan ändras så att ekonomiska styrmedel i trafiken skall kunna beslutas av
kommuner eller regioner. Vi förutsätter att frågan analyseras i den
författningsutredning som tillsätts inom kort.
Den politiska process som föregått trängselskatten har varit ovärdig en
anständig demokrati. Inför valet 2002 förklarade ledande socialdemokrater
i Stockholms kommun att några trängselskatter inte skulle införas. Det
torde ha haft åtminstone viss betydelse för väljarna i Stockholm. Kort
tid efter valet, och i syfte att konsolidera sitt maktinnehav, påtvingas
Stockholms lokalpolitiker frågan om trängselskatt av den socialdemokratiska
regeringen som ett led i ett förhandlingsspel bakom lykta dörrar. Under
nattliga förhandlingsomgångar tvingar regeringens samarbetspartier regeringen
att mot Stockholms lokalpolitikers vilja införa trängselskatter i Stockholm.

4. Trängselskatt (v, mp)
Marie Engström (v) och Gunnar Goude (mp) anför:
Det förslag till ny lagstiftning om trängselskatter som regeringen överlämnat
till riksdagen är, enligt vår uppfattning, inte någon lämplig långsiktig
lösning på frågan hur vi på ett bra sätt kan utnyttja avgifter på bilismen
för att minska problemen med bilköer. De flesta av förslagens brister har
på ett eller annat sätt sin upprinnelse i regeringsformens regler, som
innebär att den här typen av styrande pålagor anses vara en skatt.
Det finns ett stort behov av förändringar som gör det möjligt för lokala
och regionala beslutsfattare att ha det avgörande inflytandet över
avgiftssystemen både vad gäller avgifternas införande, avgiftssystemens
utformning, snabba justeringar av avgifterna och intäkternas användning.
I det syftet bör grundlagen ses över. Exakt hur ett system för beslut om
trängselavgifter bör se ut måste noga avvägas. Vägtrafiken är inte bara
lokal utan även regionala och nationella intressen måste vägas in. Besluten
bör därför sannolikt inte ensidigt och fullt ut överlåtas på enskilda
kommuner. Någon form av sammanjämkning där lokala, regionala och nationella
intressen ges formella möjligheter till ett rimligt inflytande krävs
troligen. Konsekvenserna av ett avsteg från nuvarande principer för beslut
om skatteliknande pålagor måste också noga analyseras innan några beslut
fattas.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2003/04:145 Trängselskatt:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om trängselskatt.
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100).
4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.
5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1998:150) om allmän kameraövervakning.
6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
inkomstskattelagen (1999:1229).
7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(2001:558) om vägtrafikregister.
8. Riksdagen antar regeringens förslag till att regeringen får ingå
avtal med Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om ersättning
från staten för kostnader som kommunen och landstinget har för försöket
med trängselskatter i Stockholm.
Följdmotioner
2003/04:Sk35 av Karin Svensson Smith m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om behovet av en översyn av regeringsformen i syfte att möjliggöra
införande av trängselavgifter där lokala och regionala beslutsfattare
även formellt ges ett avgörande inflytande över införande, utformning,
justering och avskaffande av trängselavgifter liksom över de ekonomiska
förutsättningarna.
2003/04:Sk36 av Jakob Forssmed m.fl. (kd):
Riksdagen avslår regeringens förslag till riksdagsbeslut med anledning av
vad som anförs i motionen.
2003/04:Sk37 av Lennart Fremling (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en utredning om behovet av att modifiera regeringsformen för att
möjliggöra kommunala beslut om ekonomiska styrmedel.
2003/04:Sk38 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):
Riksdagen beslutar att avslå proposition 2003/04:145.
2003/04:Sk39 av Roger Tiefensee m.fl. (c):

1. Riksdagen avslår regeringens proposition om trängselskatt.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att den översyn av regeringsformen som tidigare aviserats skall
behandla frågan om hur beslutsfattandet över ekonomiska styrmedel i
trafiken skall kunna överföras till kommunala eller regionala organ.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om beslutsprocessen kring trängselskatten.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om hur ekonomiska styrmedel skall kunna användas i trafiken.
2003/04:Sk40 av Anna Grönlund Krantz m.fl. (fp):

1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2003/04:145.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om i vilka former miljöavgifter i trafiken kan införas i
de kommuner som så önskar.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:T326 av Ewa Björling (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att stoppa alla planer på biltullar.
2003/04:T461 av Stefan Attefall m.fl. (kd):

8. Riksdagen beslutar att återföra hela frågan om trängselavgifter
till Stockholmsberedningen.
2003/04:T462 av Björn Hamilton (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om biltullar eller s.k. trängselavgifter.
2003/04:T470 av Karin Pilsäter och Mia Franzén (båda fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om beslutsformerna för införande av trängselavgifter.
2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om trängselskatten.
2003/04:T560 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införande av trängselavgifter skall initieras av och
finansieras av berörda kommuner eller regioner.
2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c):

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om möjlighet att efter lokala beslut ta ut trängselavgifter.

2003/04:N341 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):

5. Riksdagen beslutar att inte genomföra sådana lagändringar som
möjliggör införande av trängselavgifter/biltullar på bilismen i Stockholms
stad.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Utskottets lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (2004:492) om ändring i lagen (1993:891)
om indrivning av statliga fordringar m.m.Härigenom föreskrivs att 2 §
lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. i stället för
dess lydelse enligt lagen (2004:492) om ändring i nämnda lag skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag
2 §
Under indrivningen gäller bestämmelserna i 7 kap. 14 § utsökningsbalken
om företrädesrätt vid utmätning av lön för böter och viten samt för
fordringar som påförts enligt bestämmelserna i
1. lagen (1972:435) om överlastavgift,
2. bilskrotningslagen (1975:343),
3. lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,
4. lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,
5. fordonsskattelagen (1988:327),
6. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister
m.fl.,
7. lagen (1994:419) om brottsofferfond,
8. skattebetalningslagen (1997:483),
9. lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon, eller10. lagen
(1996:1030) om underhållsstöd. 9. lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa
tunga fordon,10. lagen (1996:1030) om underhållsstöd, eller11. lagen
(2004:000) om trängselskatt.

Bilaga 4
Konstitutionsutskottets yttrande 2003/04:KU6y
Trängselskatt

Bilaga 5
Finansutskottets yttrande 2003/04:FiU4y
Trängselskatt

Bilaga 6
Justitieutskottets yttrande 2003/04:JuU3y
Trängselskatt

Bilaga 7
Trafikutskottets yttrande 2003/04:TU3y
Trängselskatt