Skatteutskottets betänkande
2003/04:SKU2

Det nya Skatteverket


I betänkandet behandlas proposition 2002/03:99 Det nya
Skatteverket samt tre motioner – däribland en kommittémotion från
Kristdemokraterna och en kommittémotion från Centerpartiet – som väckts
med
anledning av propositionen. I propositionen föreslås att nuvarande tio
skattemyndigheter och Riksskatteverket avvecklas och att en ny skattemyndighet
inrättas. Den nya myndigheten skall heta Skatteverket. Propositionen
innehåller 109 lagförslag som föreslås träda i kraft den 1 januari
2004.
Utskottet tillstyrker propositionen med vissa detaljändringar såvitt
gäller några av lagförslagen. Lagförslag 14 i sin helhet och lagförslagen
15 och 25 delvis behandlas av samordningsskäl i utskottets betänkande
2003/04:SkU5. Dessutom behandlas en annan paragraf i lagförslag 25 i
utskottets betänkande 2003/04:SkU11. En paragraf i lagförslag 19 och en
paragraf i lagförslag 92 behandlas av samordningsskäl i utskottets betänkande
2003/04:SkU15. Ett annat av lagförslagen – lagförslag 47 Förslag till lag
om ändring i handelsregisterlagen (1974:157) – har överlämnats till
lagutskottet för att behandlingen av denna ändring skall samordnas med
behandlingen av andra föreslagna ändringar i samma lagrum i lagutskottets
betänkande 2003/04:LU4.
Vid betänkandet har fogats dels två reservationer
av Centerpartiet, varav den ena avser avslag på propositionen i förening
med ett tillkännagivande, dels en reservation av de övriga borgerliga
partierna med yrkande om ett uttalande om kronofogdemyndigheterna. Vidare
föreligger två särskilda yttranden.

1.      Det nya Skatteverket
Riksdagenantar
regeringens förslag till1. lag med anledning av inrättande av Skatteverket,2.
lag om allmänt ombud hos Skatteverket,3. lag om ändring i äktenskapsbalken,4.
lag om ändring i föräldrabalken,5. lag om ändring i lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt,6. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),7.
lag om ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska
personer m.fl.,8. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring
för skatter, tullar och avgifter,9. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) med den ändringen att 19 kap. 3 § andra stycket erhåller den
enligt utskottets förslag i bilaga 3 angivna lydelsen,10. lag om ändring
i sekretesslagen (1980:100),11. lag om ändring i namnlagen (1982:670),12.
lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m.,13. lag om
ändring i fordonsskattelagen (1988:327),14. (utgår och kommer att behandlas
i annat sammanhang),15. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) med de
ändringarna att 6 kap. 1 § jämte rubriken närmast före den paragrafen och
punkt 13 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna utgår samt att i
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna numreringen av punkterna 14–19
ändras till punkterna 13–18,16. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt
på ränta på skogskontomedel m.m.,17. lag om ändring i folkbokföringslagen
(1991:481),18. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta artister m.fl.,19. lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200) utom 12 kap. 4 § och med den ändringen att 3 kap. 26 a § utgår
ur förslaget,20. lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder
i beskattningsförfarandet,22. lag om ändring i lagen (1995:1514) om
generellt statsbidrag till kommuner och landsting,23. lag om ändring i lagen
(1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting,24. lag om
ändring i lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting,25.
lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) med de ändringarna att
1 kap. 4 §, 3 kap. 5 §, 11 kap. 9 § och 21 kap. 3 § utgår ur förslaget,
att i ingressens tredje delssats uttrycket ”15 kap. 4, 9, 10 och 15
§§”
ändras till ”15 kap. 4, 9, 10 och 14 §§” samt att 3 kap. 1 § 7 h och
 14
kap. 7 a § första stycket 6 erhåller den enligt utskottets förslag i bilaga
3 angivna lydelsen,26. lag om ändring i lagen (1997:1024) om skattemyndigheters
medverkan i brottsutredningar,27. lag om ändring i lagen (1998:189) om
förhandsbesked i skattefrågor,28. lag om ändring i lagen (1998:514) om
särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m.,29. lag om ändring
i lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid skattemyndigheters
medverkan i brottsutredningar,30. lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229),31. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter
i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet,32. lag om ändring i lagen
(2001:182) om behandling av personuppgifter i skatteförvaltningens
folkbokföringsverksamhet,33. lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling
av uppgifter i kronofogdemyndigheternas verksamhet,34. lag om ändring i
lagen (2001:837) om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster
vid 2003 års taxering, m.m.,35. lag om ändring i lagen (2001:1227) om
självdeklarationer och kontrolluppgifter,36. lag om ändring i ärvdabalken,37.
lag om ändring i utsökningsbalken,39. lag om ändring i lagen (1962:512)
om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark,
Finland, Island eller Norge,40. lag om ändring i förordningen (1963:588) om
arvsskatt vid avveckling av fideikommiss,41. lag om ändring i lagen
(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets
utdebitering av skatt, m.m.,42. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande
av pensionsutfästelse m.m.,43. lag om ändring i lagen (1969:200) om
uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga,44. lag om
ändring i skattebrottslagen (1971:69),45. lag om ändring i lagen (1971:171)
om särskilt uppskattningsvärde på fastighet,46. lag om ändring i lagen
(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,47. (utgår och kommer att
behandlas i annat sammanhang),48. lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385),49. lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,50. lag
om ändring i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner
och landsting,51. lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av
skattefordringar m.m.,52. lag om ändring i lagen (1983:914) om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater beträffande
skatter på kvarlåtenskap, arv och gåva,53. lag om ändring i lagen (1985:146)
om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter,54. lag om ändring
i lagen (1986:436) om näringsförbud,55. lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617),56. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,57.
lag om ändring i konkurslagen (1987:672),58. lag om ändring i lagen
(1988:593) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige samt Storbritannien
och Nordirland beträffande skatter på kvarlåtenskap, arv och gåva,59. lag
om ändring i lagen (1989:933) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska
länderna,60. lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning
i skatteärenden,61. lag om ändring i lagen (1990:613) om miljöavgift på
utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion,62. lag om ändring i
begravningslagen (1990:1144),63. lag om ändring i lagen (1991:483) om fingerade
personuppgifter,64. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta,65. lag om ändring i lagen (1991:673) om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Frankrike,67. lag om ändring
i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions
område,68. lag om ändring i sametingslagen (1992:1433),69. lag om ändring
i lagen (1993:16) om försäkring mot vissa semesterlönekostnader,70. lag
om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.,71.
lag om ändring i lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar
m.m.,72. lag om ändring i postlagen (1993:1684),73. lag om ändring i lagen
(1994:1563) om tobaksskatt,74. lag om ändring i lagen (1994:1617) om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater,75. lag
om ändring i alkohollagen (1994:1738),76. lag om ändring i lagen (1994:1744)
om allmän pensionsavgift,77. lag om ändring i lagen (1995:439) om
beskattning, förtullning och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m.
med den ändringen att andra delssatsen skall ha följande lydelse: ”dels
att i 12–14 §§ ordet ’Riksskatteverket’ skall bytas ut mot
’Skatteverket’
;”,78.
lag om ändring i lagen (1995:575) mot skatteflykt,79. lag om ändring i
lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting,80.
lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),81. lag om ändring i
lagen (1996:1511) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Canada,82.
lag om ändring i vallagen (1997:157),83. lag om ändring i lagen (1997:323)
om statlig förmögenhetsskatt,84. lag om ändring i lagen (1997:614) om
kommunal redovisning,85. lag om ändring i lagen (1997:1137) om vägavgift
för vissa tunga fordon,86. lag om ändring i lagen (1998:506) om
punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och
mineraloljeprodukter,87. lag om ändring i lagen (1998:527) om det statliga
personadressregistret,88. lag om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet
på hälso- och sjukvårdens område,89. lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension,91. lag om ändring i lagen (1999:291) om
avgift till registrerat trossamfund,92. lag om ändring i bokföringslagen
(1999:1078) med den ändringen att 7 kap. 4 § utgår ur förslaget,93. lag
om ändring i revisionslagen (1999:1079),94. lag om ändring i lagen
(1999:1305) om Forskarskattenämnden,95. lag om ändring i lagen (2000:46) om
omräkningsförfarande vid beskattning för företag som har sin redovisning
i euro, m.m.,96. lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av
socialavgifter,97. lag om ändring i tullagen (2000:1281),98. lag om ändring
i lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar
för tele- och datakommunikation,99. lag om ändring i lagen (2001:85) om
behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet,100.
lag om ändring i lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i
verksamhet med val och folkomröstningar,101. lag om ändring i lagen (2001:185)
om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet,102. lag om ändring
i socialtjänstlagen (2001:453),103. lag om ändring i revisorslagen
(2001:883),104. lag om ändring i lagen (2002:179) om kreditering på skattekonto
av tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting,105. lag
om ändring i lagen (2002:329) om samarbete med Internationella
brottmålsdomstolen,106. lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av
personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten,107. lag om
ändring i lagen (2002:976) om beräkning av viss inkomstskatt på
förvärvsinkomster
vid 2004 års taxering, m.m.,108. lag om ändring i lagen (2003:389) om
elektronisk kommunikation,109. lag om ändring i lagen (2003:490) om
beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2005 års taxering,
m.m.ochavslår regeringens förslag till21. lag om ändring i lagen (1994:1565)
om beskattning av viss privatinförsel,38. lag om ändring i kungörelsen
(1952:644) angående skyldighet för myndighet att i vissa fall meddela
underrättelse till brittisk konsul,66. lag om ändring i lagen (1991:1047)
om sjuklön,90. lag om ändring i lagen (1999:90) om behandling av
personuppgifter vid skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar.Därmed
bifaller riksdagen delvis proposition 2002/03:99 i denna del och avslår
motion 2002/03:Sk15 yrkandena 1–3.
Reservation 1 (c)

2.      Kronofogdemyndigheterna
och förbättrad skattekontroll
Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk14
yrkandena 1 och 2.
Reservation 2 (m, fp, kd)

3.      Kortare
handläggningstider
Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk15 yrkande 4.
Reservation
3 (c)

4.      Inrättande av ett nordiskt skattekontor
Riksdagen avslår
motion 2002/03:Sk13.
Stockholm den 14 oktober 2003
På skatteutskottets
vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Ulla Wester
(s), Marie Engström (v), Per-Olof Svensson (s), Anne-Marie Pålsson (m),
Gunnar Andrén (fp), Roger Tiefensee (c), Inger Nordlander (s), Ulf Sjösten
(m), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro Feltzing (mp), Fredrik Olovsson
(s), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Britta Rådström (s).
Ärendet och dess beredning
I en skrivelse som
kom in till Finansdepartementet den 7 november 2001 hemställde Riksskatteverket
(RSV) om bildande av en ny myndighet genom sammanslagning av RSV och de
tio nuvarande skattemyndigheterna. Som underlag för sin hemställan gav
verket in en inom verket upprättad rapport (RSV Rapport 2001:11 En ny
skattemyndighet). Rapporten bearbetades inom Finansdepartementet och
resultatet redovisades i en departementspromemoria (Ds 2002:15 Det nya
Riksskatteverket) som remissbehandlades. En sammanställning av remissyttrandena
finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2002:2108). I föreliggande
proposition tar regeringen upp de frågor som behandlades i promemorian.
I
propositionen behandlas också en annan skrivelse från RSV som kom in till
Finansdepartementet den 16 januari 2001 med hemställan om lagändringar
beträffande behörig domstol i mål om utdömande av vite. Även den skrivelsen
remissbehandlades. Även dessa remissvar finns tillgängliga i Finansdepartementet
(dnr Fi2001:188).
I ärendet behandlas dessutom en framställning från
Föreningen Svenskt Näringsliv som kom in till Finansdepartementet den 4
mars 2002 om en lagändring beträffande forum vid domstolsprövning av vissa
skattemål. Även föreningens framställning remissbehandlades. Även dessa
remissvar finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2002:1028).
Regeringen
beslutade den 13 mars 2003 att inhämta Lagrådets yttrande över vissa av
de lagförslag som tagits upp i propositionen. Regeringens lagförslag har
utformats i enlighet med vad Lagrådet förordat. I förhållande till
lagrådsremissen har dock vissa redaktionella och språkliga ändringar gjorts
i lagtexten. Vissa lagändringar som inte remitterats till Lagrådet gäller
direkta följdändringar till den föreslagna omorganisationen och har bedömts
vara av sådan lagtekniskt enkel beskaffenhet att Lagrådets yttrande skulle
sakna betydelse.
Följande bilagor har fogats till betänkandet:
En
sammanställning av de behandlade förslagen i propositionen och motionerna
(bilaga 1)
Regeringens lagförslag (bilaga 2)
Utskottets lagförslag
(bilaga 3)
Bakgrund
Den svenska skatteförvaltningens regionala och lokala
organisation har gamla anor. Länsanknytningen går tillbaka till 1634 års
regeringsform. År 1907 inrättades taxeringsnämnderna med länsstyrelserna
som tillsynsmyndigheter. Lokala skattemyndigheter bildades 1947 i samband
med uppbördsreformen detta år och inordnades i den tidigare
fögderiorganisationen,
med länsstyrelserna som chefsmyndigheter.
År 1951 inrättades den första
myndigheten på riksnivå inom beskattningsområdet. Den nya myndigheten
fick namnet Riksskattenämnden. Dess uppgift var bl.a. att meddela
förhandsbesked inom området för inkomst- och förmögenhetsbeskattning samt att
utfärda anvisningar. Riksskattenämnden ersattes den 1 januari 1971 av det
då bildade Riksskatteverket som även ersatte Centrala folkbokförings- och
uppbördsnämnden samt Kontrollstyrelsen. Verket övertog dessutom de uppgifter
som ankom på Kupongskattekontoret, Sjömansskattekontoret och allmänna
ombudet hos Mellankommunala prövningsnämnden.
Frågan om att bryta ut
skatteavdelningarna från länsstyrelserna togs upp av
Skatteförvaltningsutredningen
i betänkandet SOU 1985:20 Sammanhållen skatteförvaltning. Utredningen
ledde senare också till ett riksdagsbeslut om att skatteavdelningarna
skulle brytas ut från länsstyrelserna (prop. 1985/86:55, yttr. SkU
1985/86:2y, bet. BoU 1985/86:11). Den 1 januari 1987 bildades i varje län en
länsskattemyndighet som blev chefsmyndighet för de lokala skattemyndigheterna
i länet. Dessutom förtydligades RSV:s roll att leda och styra förvaltningen
genom reformen.
Genom den s.k. SOL-90-reformen (Skatteorganisationen i
länen på nittiotalet) 1991 förändrades skattemyndigheternas inre organisation.
Länsskattemyndigheterna och de lokala skattemyndigheterna sammanfördes
till en skattemyndighet i varje län. En princip med reformen var att en
skattskyldig normalt bara skulle ha en kontaktyta mot skattemyndigheten.
År
1996 uppdrog chefen för Riksskatteverket åt en arbetsgrupp att utreda en
regionindelning av skatteförvaltningen. Gruppen redovisade resultatet av
sitt arbete året därpå (RSV Rapport 1997:7 Regionindelning av
skatteförvaltningen). I rapporten belystes bl.a. bristerna i den rådande
organisationen, fördelarna med en regionaliserad organisation och effekterna
av en regionindelning. Mot bakgrund av rapporten hemställde Riksskatteverket
hos regeringen att den regionala organisationen i skatteförvaltningen
fr.o.m. den 1 januari 1999 skulle ändras till att bestå av tio
skattemyndigheter.
Efter vissa ändringar beträffande regionindelning och placeringen av
huvudorterna beslöt riksdagen efter förslag av regeringen att den regionala
skatteförvaltningen skulle organiseras med utgångspunkt i förslagen i
Riksskatteverkets rapport (prop. 1997/98:1 utg.omr. 3, bet. 1997/98:SkU1).
En
del åtgärder har under senare år successivt vidtagits inom skatteförvaltningen
för att utjämna skillnaderna i arbetsbelastning, resurstillgång och
kompetens mellan skattemyndigheterna. Bland annat har en samverkan inletts
mellan Skattemyndigheten i Stockholm å ena sidan och skattemyndigheterna
inom regionerna Gävle, Östersund och Luleå å den andra. Denna samverkan
innebär att Stockholmsmyndigheten hel- eller deltidsanställer personal
från de andra myndigheterna för att utföra arbetsuppgifter som bl.a.
innefattar myndighetsutövning. Därutöver förekommer inom ramen för denna
samverkan att vissa av Stockholmsmyndighetens arbetsuppgifter utförs hos
de andra skattemyndigheterna utan att deras personal behöver anställas av
Stockholmsmyndigheten.
När det gäller kronofogdemyndigheterna är
Riksskatteverket i dag chefsmyndighet och central förvaltningsmyndighet för
såväl skatte- som kronofogdemyndigheterna. Kronofogdemyndigheternas
huvuduppgift är verkställighet enligt utsökningsbalken av dels privaträttsliga
anspråk (enskilda mål), dels offentligrättsliga anspråk (allmänna mål).
Bland de senare överväger skatter beloppsmässigt. Kronofogdemyndigheterna
handlägger också mål om betalningsföreläggande och handräckning (s.k.
summarisk process). Vidare utövar kronofogdemyndigheterna tillsyn över
förvaltningen i konkurser och handlägger skuldsaneringsärenden där
myndigheten kan besluta om skuldsanering om alla berörda borgenärer ställer
sig bakom förslaget. Vid skuldsanering företräder kronofogdemyndigheterna
det allmänna i fråga om fordringar i allmänna mål. Kronofogdemyndigheterna
är helt fristående i förhållande till skattemyndigheterna.
Kronofogdemyndigheterna
är indelade i tio regionala myndigheter mot tidigare 24, en för varje
län. Indelningen i tio regionala myndigheter genomfördes den 1 januari
1997 (prop. 1996/97:1 utg.omr. 4, bet. 1996/97:JuU1). En utredning om
kronofogdemyndigheternas framtida organisation och arbetsuppgifter pågår
för närvarande (dir. 2002:142). Resultatet härav skall redovisas senare
i höst.
När det gäller andra statliga förvaltningar som under de senaste
decennierna gått mot en minskning av antalet myndigheter genom sammanslagningar
till större enheter kan bl.a. Tullverket nämnas. Tullverket, som fr.o.m.
den 1 juli 1995 bestod av Generaltullstyrelsen som chefsmyndighet och
tolv regionala tullmyndigheter, ombildades den 1 juli 1999 till en myndighet
med namnet Tullverket.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen
föreslås att nuvarande tio skattemyndigheter och Riksskatteverket avvecklas
och att en ny skattemyndighet inrättas, som skall heta Skatteverket.
Den
nya myndigheten blir förvaltningsmyndighet för frågor inom skatteförvaltningens
hela område. Myndigheten kommer att vara regionindelad och ha skattekontor.
Ett huvudkontor bildas med placering i Solna.
Syftet med reformen är att
öppna möjligheter att ta till vara befintliga resurser på ett bättre sätt
än i dag och att undanröja organisatoriska hinder som hämmar
verksamhetsutvecklingen. Målet är att skapa nya och bättre förutsättningar för
en
enhetlig och likformig rättstillämpning samt ett effektivt utnyttjande av
tillgängliga resurser, med andra ord att öka möjligheterna att erbjuda
kvalitet i verksamheten och att på bästa sätt möta medborgares, företags
och andra intressenters krav och behov.
Ett av de tyngst vägande skälen
för att bilda den nya myndigheten är den ökade flexibiliteten. Det blir
avsevärt lättare att flytta arbetsuppgifter, material och beslutanderätt
över landet utan de formella hinder som myndighetsgränserna utgör. Den
demografiska och ekonomiska utvecklingen i skatteregionerna är också ett
viktigt motiv för att bilda en ny myndighet.
Medborgarnas och företagens
intressen kommer att kunna tillgodoses i högre grad än i dag i den nya
myndighetens verksamhet. Förbättringar kan ske i flera avseenden, t.ex.
när det gäller att åstadkomma enhetlighet i förhållningssätt och
rättstillämpning samt när det gäller tillhandahållande av service.
Reformen
kommer också generellt sett att ha en effektivitets- och servicehöjande
effekt, vilket medför att ökade satsningar kan ske inom myndighetens eget
område, t.ex. när det gäller skattekontroll och brottsutredande
verksamhet.
Kronofogdemyndigheterna omfattas inte av den föreslagna
organisationsförändringen. Deras framtida ställning utreds av en särskilt
tillkallad
utredare. Utredarens huvuduppdrag är att ta fram underlag för att bedöma
om dessa myndigheter skall vara fristående från Skatteverket eller utgöra
en del av detta. Skatteverket skall under en övergångstid fungera som
central myndighet även inom kronofogdemyndigheternas verksamhetsområde.
Den som inom verket svarar för ledningen av denna funktion skall utses av
regeringen.
I propositionen föreslås också ändringar i de processrättsliga
reglerna. Hos Skatteverket inrättas en funktion som allmänt ombud. Det
allmänna ombudet skall ha rätt att överklaga Skatteverkets beslut och
ansöka om förhandsbesked. Skatteverket skall emellertid enligt huvudregeln
självt företräda det allmänna i skattemål i allmän förvaltningsdomstol.
Om det allmänna ombudet har överklagat Skatteverkets beslut hos länsrätt
företräder dock ombudet det allmänna i processen rörande den aktuella
sakfrågan även i högre instans oavsett vem som initierat processen
där.
Vidare föreslås ändringar i vissa forumregler. Bland annat föreslås
att en fråga om utdömande av vite skall prövas av samma länsrätt som har
att pröva den materiella fråga som vitesfrågan är sammankopplad med.
I
propositionen föreslås dessutom att ett beslut om skatt som rör två eller
flera skattskyldiga inom en koncern eller som rör en juridisk person och
delägare i denna skall få överklagas hos den länsrätt som skall pröva
moderföretagets respektive den juridiska personens överklagande, om
överklagandena sker samtidigt och stöder sig på väsentligen samma grund.
De
föreslagna reglerna avses träda i kraft den 1 januari 2004.
Det nya Skatteverket
Utskottets förslag i
korthet
Riksdagen bifaller i allt väsentligt regeringens förslag att ombilda
Riksskatteverket och landets tio regionala skattemyndigheter till en enda
myndighet, Skatteverket, fr.o.m. den 1 januari 2004. Några av lagförslagen
behandlas i andra sammanhang och några modifieras något. Dessutom avslås
några av lagförslagen.
En c-motion med yrkande om att omorganisationen
skall skjutas upp till den 1 januari 2005 och att vissa frågor om regionala
konsekvenser och medborgarkontakt skall utredas dessförinnan avslås.
Jämför
reservation 1 (c) och särskilt yttrande 1 (fp).
Propositionen
Förslag
till en ny organisation för skatteförvaltningen
Regeringens förslag
innebär i huvudsak att RSV och de tio regionala skattemyndigheterna avvecklas
den 31 december 2003 och ersätts av en ny myndighet – Skatteverket –
 som
bildas den 1 januari 2004. Den nya myndigheten blir förvaltningsmyndighet
för frågor inom skatteförvaltningens hela område. Den kommer att vara
regionindelad och ha skattekontor. I nuläget planeras ingen förändring av
antalet skattekontor eller deras belägenhet. Ett huvudkontor bildas med
placering i Solna. Den verksamhet som förs över från skattemyndigheterna
och RSV till det nya Skatteverket bevarar sin identitet vid övergången.
Det innebär bl.a. att anställningsavtalen automatiskt förs över till det
nya Skatteverket. Andra civilrättsliga avtal än anställningsavtal som
ingåtts av en skattemyndighet eller RSV kan också föras över till
Skatteverket.
Syftet med reformen är främst att bli kvitt myndighetsgränserna
inom skatteförvaltningen som numera, enligt propositionen, inte fyller
något egentligt behov annat än när det gäller ansvarsfördelningen och
utgör ett hinder för rationell verksamhet. Regeringen ser en mängd fördelar
med att slå samman Riksskatteverket och de tio skattemyndigheterna till
en enda myndighet, bl.a. följande:
Formerna för ledning och styrning kan
utvecklas.
Det blir lättare att ta hänsyn till befolknings- och
näringslivsförändringar.
Flexibiliteten i organisationen ökar.
Möjligheten
till specialisering av arbetsuppgifter underlättas.
Hanteringen av
sårbarhets- och bärkraftsfrågor förenklas.
Möjligheterna att utnyttja
datorstödet förbättras.
Skatteförvaltningens förmåga att inom givna
ekonomiska ramar tillhandahålla tjänster på ett sådant sätt att de ger
största möjliga nytta för medborgare, företag, kommuner, organisationer
m.fl. förbättras.
En enhetlig rättstillämpning underlättas.
Samordningen
vid internationella handräckningsinsatser och vid åtgärder vid internationella
skatteflyktsupplägg, exempelvis s.k. karusellhandel, underlättas.
Allmänt
ombud
En funktion som allmänt ombud föreslås inrättas som skall ges samma
möjligheter att överklaga ett skattebeslut i första instans – eller ett
folkbokföringsbeslut – som RSV har i dag. Ombudet skall dessutom kunna
överklaga ett beslut om punktskatt i första instans och ansöka om
förhandsbesked enligt lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor.
Skatteverket skall emellertid enligt huvudregeln självt företräda det
allmänna i skattemål i allmän förvaltningsdomstol. Om det allmänna ombudet
har överklagat Skatteverkets beslut hos länsrätt företräder dock ombudet
det allmänna i processen rörande den aktuella sakfrågan även i högre
instans oavsett vem som initierat processen där.
Forumregler
Förslaget
om en ny organisation för skatteförvaltningen innebär också att forumreglerna
ändras. Bland annat föreslås att beslut som rör en fysisk person skall
överklagas hos den länsrätt inom vars domkrets den fysiska personen hade
sin hemortskommun det år då beslutet fattades. När det gäller juridiska
personer skall normalt gälla att ett beslut skall överklagas hos den
länsrätt inom vars domkrets styrelsen hade sitt säte eller, om sådant
saknas, förvaltningen utövades den 1 november året före det år då beslutet
fattades. Andra regler skall dock gälla dels för juridiska personer som
bildats efter detta datum, dels för handelsbolag, europeiska ekonomiska
intressegrupperingar och dödsbon. Vidare föreslås att beslut om skatt som
rör två eller flera skattskyldiga inom en koncern eller som rör en juridisk
person och delägare i denna skall få överklagas hos den länsrätt som skall
pröva moderföretagets respektive den juridiska personens överklagande, om
överklagandena sker samtidigt och stöder sig på väsentligen samma grund.
Beslut som rör punktskatt skall överklagas hos Länsrätten i Dalarnas län.
Nya forumregler föreslås vidare införas, bl.a. beträffande överklagande
enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), namnlagen (1982:670) och
folkbokföringslagen (1991:481) samt överklagande av beslut som rör den
som är mervärdesskatteskyldig endast på grund av förvärv av sådana varor
som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 mervärdesskattelagen
(1994:200) (vissa nya transportmedel samt punktskattepliktiga alkohol-,
tobaks- och mineraloljeprodukter).
Regionala konsekvenser och regionalpolitiskt
ansvar samt kontakterna mellan medborgarna respektive företagen och den
nya myndigheten
När det gäller regionala konsekvenser och regionalpolitiskt
ansvar är det regeringens bedömning att den föreslagna omorganisationen
kommer att medföra att det nya Skatteverket bör kunna ta större hänsyn
till regionala konsekvenser än vad skattemyndigheterna och RSV kan göra
i dag. När det gäller kontakterna mellan medborgarna respektive företagen
och den nya myndigheten anser regeringen att den föreslagna omorganisationen
inte kommer att i någon nämnvärd utsträckning försvåra medborgarnas och
företagens kontakter med den nya myndigheten. Regeringen anför dessutom
att den anser att den nu föreslagna omorganisationen efter någon tid bör
utvärderas och att det i detta sammanhang kan finnas anledning att återkomma
till frågan om allmänhetens och företagens kommunikationer med
Skatteverket.
Ikraftträdande samt kronofogdemyndigheternas ställning
De föreslagna
reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004, då den nya organisationen
införs. Kronofogdemyndigheterna omfattas inte av den föreslagna
organisationsförändringen. Kronofogdemyndigheternas framtida ställning utreds
för närvarande av en särskild utredare som skall redovisa sitt uppdrag
senare i höst. Regeringens förslag innebär att Skatteverket under en
övergångstid skall fungera som central myndighet även inom
kronofogdemyndigheternas
verksamhetsområde och att den som inom verket skall svara för ledningen
av denna funktion skall utses av regeringen.
Offentlig-finansiella
effekter
När det gäller de offentlig-finansiella effekterna anför regeringen
att de tillkommande kostnader för skatteförvaltningen som uppkommer i ett
inledningsskede kan täckas inom ramen för den ordinarie medelstilldelningen.
Vad särskilt gäller förslaget om ändrade forumregler och dess eventuella
påverkan på ärendetillströmningen till länsrätterna anför regeringen att
utvecklingen noga bör följas och att det framöver kan komma att behöva
övervägas om domstolarna skall tillföras ytterligare resurser, om det
föranleds av en större arbetsbörda på grund av en ökad ärendetillströmning
eller förändringar i arbetsbördan mellan domstolarna. Hur stora belopp
det kan bli fråga om kan beräknas först när det står klart hur många nya
mål som tillförts länsrätterna och hur målen fördelats mellan domstolarna
i anledning av de föreslagna organisatoriska förändringarna, enligt
regeringen.
Motionen
I motion Sk15 (yrkandena 1–3) av Roger Karlsson m.fl.
(c) yrkas att reformen skjuts upp och att den nya lagstiftningen sätts i
kraft tidigast den 1 januari 2005, bl.a. för att avvakta ett ställningstagande
om kronofogdemyndigheternas framtid. En lösning av den lokala och regionala
förankringen bör enligt motionärerna redovisas innan den nya organisationen
startar. En belysning av den nya skattemyndighetens relation till enskilda
medborgare och företagare bör också genomföras innan den nya organisationen
startar, anser motionärerna. De föreslår ett tillkännagivande härom.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet finner, i likhet med regeringen, att såväl
effektivitetsskäl som många andra skäl talar för att skatteförvaltningen
organiseras som en enda myndighet, som även innefattar nuvarande RSV.
Utskottet noterar därvid att remissinstanserna överlag har ställt sig
positiva till den föreslagna sammanslagningen av RSV och de tio
skattemyndigheterna. En övergång till en enda myndighet på skatteområdet bör
enligt utskottets uppfattning, mot bakgrund av erfarenheterna från andra
myndighetssammanslagningar, t.ex. den på tullområdet, påtagligt förbättra
möjligheterna att upprätthålla en god kvalitet i alla delar av verksamheten.
Vidare skapas, enligt skatteutskottets bedömning, bättre förutsättningar
för att genom styrning åstadkomma ett mera likformigt beslutsfattande och
en enhetlig rättstillämpning. Bland annat när det gäller småföretagare
kan tilldelningen av F-skattsedel i den nya organisationen förväntas bli
mera enhetlig, vilket är en viktig aspekt. Inom den nya myndigheten blir
det också enklare att flytta arbetsuppgifter i stället för personal, vilket
också är ett viktigt skäl att genomföra omorganisationen. Ett annat skäl
härför är att möjligheterna till specialisering och koncentration av
arbetsuppgifter ökar i enmyndighetsorganisationen. Ytterligare ett skäl
att genomföra omorganisationen är att enmyndighetsorganisationen erbjuder
större möjligheter att på ett enkelt sätt ta hänsyn till förändringar
rörande befolkningen och näringslivet. Utskottet delar regeringens bedömning
att allt detta sammantaget kommer att ge påtagliga effektivitetsvinster
och bättre förutsättningar för en effektivare skattekontroll.
Vissa delar
i förslaget kan komma att påverka ärendetillströmningen till länsrätterna.
Dit hör de nya forumreglerna, men utskottet har samma uppfattning som
regeringen att ökningen i ärendetillströmningen kan antas bli närmast
försumbar. Utskottet håller samtidigt med regeringen om att utvecklingen
noga bör följas och att det senare kan komma att bli nödvändigt att
överväga om domstolarna skall tillföras ytterligare resurser, om arbetsbördan
ökar på grund av ökad ärendetillströmning eller förändringar i arbetsbördan
mellan domstolarna.
När det gäller de regionala konsekvenserna och det
regionalpolitiska ansvaret anser utskottet, liksom regeringen, att
förutsättningarna för att kunna ta nödvändiga hänsyn bör öka genom
sammanslagningen, som gör det möjligt att på ett annat sätt än nu ta ett för
hela landet samlat grepp. En sådan utveckling underlättas också av
landvinningarna på teknikområdet. Elektroniskt material kan på elektronisk
väg sändas mellan myndigheter i olika delar av landet. I ett
enmyndighetsperspektiv
kan även pappersbaserat material flyttas mellan olika landsdelar på ett
betydligt smidigare sätt än vad som är fallet i dag, eftersom de formkrav
som för närvarande lägger hinder i vägen för överflyttning av ärenden
elimineras. Ärenden rörande t.ex. årlig taxering kan flyttas från orter
med en överhettad arbetsmarknad till orter som har problem med sysselsättningen
under förutsättning att nödvändig kompetens finns att tillgå eller kan
förväntas till orten. Skatteförvaltningen kan vidare inrätta s.k. callcenters
(telefonservice till allmänheten) på i stort sett vilken ort som helst.
Slutsatsen av det sagda är, enligt utskottet, att det skapas bättre
förutsättningar för att kunna ta hänsyn till regionala konsekvenser om
skatteförvaltningen bildar en myndighet.
I fråga om kontakterna mellan
medborgarna respektive företagen och den nya myndigheten bedömer utskottet,
i likhet med regeringen, att den föreslagna omorganisationen i varje fall
inte kommer att i någon nämnvärd utsträckning försvåra medborgarnas och
företagens kontakter med den nya myndigheten. Eventuella nackdelar i detta
hänseende uppvägs av möjligheterna till en snabbare handläggning av mer
kvalificerad personal samt en ökad enhetlighet i myndighetens avgöranden.
Genom de nya forumreglerna kommer också ett överklagande normalt att
handläggas av den länsrätt som ligger närmast den som ärendet rör. Inom
Riksskatteverket bedrivs för närvarande ett särskilt utvecklingsprogram
rörande mötet med medborgarna och företagen som bl.a. syftar till att
förbättra och utveckla dessa möten. I de fall den skattskyldige begär en
personlig kontakt med sin skattehandläggare trots att ärendet formellt
handläggs vid ett annat skattekontor än det närmaste kommer det enligt
propositionen att finnas rutiner som innebär möjligheter att flytta
handläggningen till ett skattekontor som ligger närmare. Regeringen avser
dessutom enligt propositionen att efter någon tid utvärdera den nu föreslagna
omorganisationen.
Sammanfattningsvis biträder utskottet regeringens
förslag till organisationsförändring när det gäller skattemyndigheterna
och RSV, och utskottet håller också med regeringen om att förändringen
medför så stora fördelar att den bör genomföras så fort som möjligt, dvs.
den 1 januari 2004. Eftersom kronofogdemyndigheternas framtida organisation
för närvarande är föremål för utredning och resultatet härav kommer att
föreligga först senare i höst innebär det snara genomförandet att
Skatteverket under en övergångstid måste få fungera som central myndighet
även för kronofogdemyndigheterna, på samma sätt som Riksskatteverket är
central myndighet för kronofogdemyndigheterna i dag.
När det gäller
propositionens 109 lagförslag handlar de två första om inrättandet av
Skatteverket respektive inrättandet av den nya funktionen som allmänt ombud
hos Skatteverket. Övriga lagförslag går i de flesta fall ut på att byta
ut orden ”skattemyndighet” och ”skattemyndigheter” i
olika böjningsformer
samt benämningen ”Riksskatteverket” mot ordet
”Skatteverket”. Utskottet
tillstyrker i princip samtliga lagförslag. Några mindre justeringar av
teknisk karaktär måste dock göras.
Lagförslag 9 gäller förslag till lag
om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). En följdändring bör
göras då det gäller hänvisningen i 19 kap. 3 § till samma kapitel 1 §,
med hänsyn till att den sistnämnda paragrafen görs om. Utskottet lämnar
ett förslag i bilaga 3.
Lagförslag 14 gäller förslag till lag om ändring
i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt,
m.m. Ändringar föreslås i 1 och 10 §§. Även i proposition 2002/03:128
Företrädaransvar m.m., som utskottet avser att behandla senare, föreslås
en ändring i den förstnämnda paragrafen med samma ikraftträdandetidpunkt.
För att samordna behandlingen tar utskottet upp hela lagförslaget i sitt
betänkande över proposition 2002/03:128 (bet. 2003/04:SkU5).
Lagförslag
15 gäller förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324). Bland
annat föreslås ändringar i 6 kap. 1 §. Även i proposition 2002/03:128
Företrädaransvar m.m., som utskottet avser att behandla senare, föreslås
en ändring i den paragrafen med samma ikraftträdandetidpunkt. För att
samordna behandlingen tar utskottet upp paragrafen i sin helhet jämte
rubriken närmast före den paragrafen samt den därtill knutna
övergångsbestämmelsen
i sitt betänkande över proposition 2002/03:128 (bet. 2003/04:SkU5).
Lagförslag
19 gäller ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) och lagförslag 92
ändring i bokföringslagen (1999:1078). Bland annat föreslås ändringar i
3 kap. 26 a § den förstnämnda lagen och 7 kap. 4 § den sistnämnda lagen.
Även i proposition 2003/04:26 Nya faktureringsregler när det gäller
mervärdesskatt, som utskottet avser att behandla senare, föreslås ändringar
i dessa paragrafer med samma ikraftträdandetidpunkt. För att samordna
behandlingen tar utskottet upp paragraferna i sin helhet i sitt betänkande
över proposition 2003/04:26 (bet. 2003/04:SkU15). Vidare föreslås en
ändring i bl.a. 12 kap. 4 § mervärdesskattelagen (1994:200). Just den
paragrafen föreslås upphävas från nästa årsskifte i proposition 2003/04:24
Skatteadministrativt samarbete i EU. Paragrafen bör därför inte ändras
nu.
Lagförslag 21 gäller ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av
viss privatinförsel. I budgetpropositionen för 2004 föreslås dock att
hela lagen upphävs. Förslaget i förevarande proposition bör därför avslås.
I
lagförslag 25 föreslås ändringar i bl.a. 1 kap. 4 §, 3 kap. 5 § och 21
kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483). I proposition 2002/03:128
Företrädaransvar m.m., som utskottet avser att behandla senare, föreslås
ytterligare ändringar i samma paragrafer och med samma ikraftträdandetidpunkt.
För att samordna behandlingen tar utskottet upp dessa paragrafer i sin
helhet i sitt betänkande över proposition 2002/03:128 (bet. 2003/04:SkU5).
En annan ändring avser 11 kap. 9 §. Eftersom ytterligare ändringar i den
paragrafen med samma ikraftträdandetidpunkt föreslås i proposition 2003/04:19
Vissa skattefrågor rörande fastigheter och bostadsrätter samordnar utskottet
ändringsförslagen i betänkande 2003/04:SkU11.
I lagförslag 25 föreslås
vidare vissa andra ändringar i skattebetalningslagen. Ändringen i 3 kap.
1 § 7 h bör utformas så att hänvisningen till 4 kap. 10 § lagen (1994:1776)
om skatt på energi ersätts med en hänvisning till 4 kap. 9 § den lagen,
inte så att just denna hänvisning helt tas bort. Utskottet lägger fram
ett eget lagförslag i bilaga 3 till detta betänkande.
I detta sammanhang
föreslår utskottet genom ett initiativ att riksdagen även beslutar om en
ändring i 14 kap. 7 a § första stycket 6 skattebetalningslagen. I detta
lagrum finns en hänvisning till 4 kap. 10 § andra stycket lagen om skatt
på energi (1994:1776). Hänvisningen bör ändras till 4 kap. 9 § andra
stycket lagen (1994:1776) om skatt på energi. Utskottets lagförslag i bilaga
3 till detta betänkande omfattar även denna ändring. Vidare har av
förbiseende 15 kap. 15 § angetts bland de paragrafer i vilka ordet
”skattemyndighet” i olika böjningsformer skall bytas ut mot
”Skatteverket” i
motsvarande form, medan det rätteligen skall vara 15 kap. 14 §. Utskottet
föreslår en rättelse.
Lagförslag 38 om ändring i kungörelsen (1952:644)
angående skyldighet för myndighet att i vissa fall meddela underrättelse
till brittisk konsul gäller en ändring i en äldre kungörelse. En sådan
ändring kan enligt utskottets mening åstadkommas genom att regeringen
utfärdar motsvarande bestämmelse genom en förordning. Lagformen behövs
alltså inte. Lagförslaget bör därför avslås.
Lagförslag 47 gäller förslag
till lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157). En ändring föreslås
i 4 §. Även i proposition 2002/03:147 Överflyttning av vissa ärenden till
Patent- och registreringsverket, som hänvisats till lagutskottet och som
avses att behandlas senare, föreslås en ändring i samma paragraf och med
samma ikraftträdandetidpunkt. Utskottet har överlämnat lagförslaget till
lagutskottet för en samordnad behandling i lagutskottets betänkande över
proposition 2002/03:147 (bet. 2003/04:LU4).
Lagförslag 66 gäller förslag
till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön. En ändring föreslås
i 25 §. Den aktuella paragrafen har emellertid redan varit föremål för
ändring men denna ändring skall träda i kraft först vid den tidpunkt
regeringen bestämmer (SFS 2003:424; prop. 2002/03:100, bet. 2002/03:FiU21,
rskr. 2002/03:235). Det kan i dag inte sägas när detta kommer att ske.
Lagförslaget bör därför avslås. Rättsläget torde ändå bli det avsedda med
hänsyn till 1 § lagförslag 1 (den s.k. trolleriparagrafen).
I lagförslag
77 skall det i andra delssatsen rätteligen stå ”Skatteverket” och
inte
”Skatteverkets”. Utskottet föreslår en korrigering.
Lagförslag 90 Förslag
till lag om ändring i lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter
vid skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar är – frånsett en
formuleringsdetalj – likadant som lagförslag 29. Av misstag har en
dubblering
skett. Lagförslag 90 bör avslås.
Lagförslag 108 bör kompletteras med det
aktuella författningsnumret som är 2003:389. Rubriken kommer då att lyda
Förslag till lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.
Motsvarande anpassning bör göras i ingressen. Utskottet har vidtagit denna
rättelseåtgärd i sin återgivning av regeringens lagförslag i bilaga
2.
Lagförslag 109 bör också kompletteras med det aktuella författningsnumret.
Rubriken kommer då att lyda Förslag till lag om ändring i lagen (2003:490)
om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2005 års
taxering, m.m. Motsvarande anpassning bör göras i ingressen. Utskottet har
vidtagit denna rättelseåtgärd i sin återgivning av regeringens lagförslag
i bilaga 2.
Med det anförda tillstyrker utskottet i allt väsentligt
propositionen och avstyrker motion Sk15 yrkandena 1–3.
Kronofogdemyndigheterna
och förbättrad skattekontroll
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen
avslår en motion om ett tillkännagivande om kronofogdemyndigheternas
organisation och om förbättrad skattekontroll.
Jämför reservation 2 (m,
fp, kd) och särskilt yttrande 2 (kd).
Regeringens bedömning
Kronofogdemyndigheterna
omfattas inte av den föreslagna organisationsförändringen.
Kronofogdemyndigheternas
framtida ställning utreds för närvarande av en särskild utredare som skall
redovisa sitt uppdrag senare i höst. Regeringens förslag i den föreliggande
propositionen innebär att Skatteverket under en övergångstid skall fungera
som central myndighet även inom kronofogdemyndigheternas verksamhetsområde
och att den som inom verket skall svara för ledningen av denna funktion
skall utses av regeringen.
Vad gäller förbättrad skattekontroll kommer,
enligt regeringens bedömning, reformen generellt sett att ha en effektivitets-
och servicehöjande effekt, vilket medför att ökade satsningar kan ske
inom myndighetens eget område, t.ex. när det gäller skattekontroll och
brottsutredande verksamhet. Regeringen framhåller vidare att samordningen
vid internationella handräckningsinsatser och vid åtgärder mot internationella
skatteflyktsupplägg, exempelvis s.k. karusellhandel, underlättas. Den nya
myndigheten, som förutsätts överta funktionen som behörig myndighet, kan
fördela arbetsuppgifter till den del av myndigheten som har de bästa
förutsättningarna för att samverka med utländska myndigheter, anför
regeringen.
Motionen
I motion Sk14 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) begärs
ett uttalande om att Skatteverket inte bör bli centralmyndighet för
kronofogdemyndigheterna. Motionärerna efterlyser även en förbättrad
skattekontroll. Merkostnaderna för en utbyggd skattekontroll kan enligt
motionärerna kompenseras genom de administrativa vinster som uppstår om man
slopar fastighetsskatten och förmögenhetsskatten.
Utskottets
ställningstagande
Mot bakgrund av att det pågår ett utredningsarbete rörande
kronofogdemyndigheternas framtida ställning som skall bli färdigt senare
i höst anser utskottet att ett ställningstagande till den organisationsfråga
som motionärerna tagit upp bör anstå till dess att resultatet av utredningen
föreligger och regeringen behandlat eventuella förslag. Utskottet vill
dock betona att, som framgår ovan, den valda övergångslösningen i fråga
om kronofogdemyndigheterna bl.a. innebär att den som skall ansvara för
ledningen av kronfogdemyndigheternas verksamhetsområde inom det nya
Skatteverket skall utses av regeringen, något som bör vara ägnat att förstärka
vederbörandes självständighet gentemot verket. Vad därefter gäller frågan
om förbättrad skattekontroll vill utskottet framhålla att en av fördelarna
med den nu aktuella omorganisationen är att det skapas utrymme för ökade
insatser när det gäller skattekontroll och brottsutredande verksamhet. Om
ytterligare resurser skall satsas på just denna verksamhet blir det en
budgetfråga som bör tas upp i samband med utskottets behandling av
budgeten.
Med det anförda avstyrker utskottet bägge yrkandena i motion
Sk14.
Kortare handläggningstider
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen
avslår en motion om kortare handläggningstider hos myndigheterna.
Jämför
reservation 3 (c).
Regeringens bedömning
Regeringen anser att frågan om
att formulera mål för den nya myndigheten, som t.ex. att korta
handläggningstiderna som föreslagits av Näringslivets Nämnd för Regelgranskning,
inte är en fråga som hör hemma i detta sammanhang och inte är en fråga
för lagstiftningen. Denna typ av mål bör i stället i första hand hanteras
i regeringens regleringsbrev för den nya myndigheten, anför
regeringen.
Motionen
I motion Sk15 (yrkande 4) av Roger Karlsson m.fl. (c) begärs
en översyn av myndigheternas handläggningstider. Motionärerna betonar att
inget alternativ finns till förhållandet medborgare/skattskyldig och en
myndighet samt att rimliga handläggningstider är en rättighet.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet håller med motionärerna i så måtto att
ambitionen givetvis bör vara att myndigheternas handläggningstider bör vara
så korta som möjligt. Utskottet ansluter sig emellertid samtidigt till
regeringens uppfattning att detta är en målfråga som inte hör hemma i
detta sammanhang och inte heller är en fråga för lagstiftningen utan en
fråga som i första hand bör hanteras i regeringens regleringsbrev för den
nya myndigheten. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk15 yrkande
4.
Inrättande av ett nordiskt skattekontor
Utskottets förslag i
korthet
Riksdagen avslår en motion om inrättande av ett nordiskt
skattekontor.

Motionen
I motion Sk13 av Runar Patriksson (fp) föreslås ett
inrättande av ett nordiskt skattekontor inriktat på gränspendlarproblematiken
och därtill anknutna skatter, sjukförsäkringar, pensioner, arbetsskador,
föräldraledighet m.m. Syftet är att underlätta de nordiska medborgarnas
mobilitet och samla och ta till vara de specialkunskaper som finns.
Utskottets
bedömning
Utskottet vill betona att det under senare år är gränsgångarna
i Öresundsregionen mellan Sverige och Danmark som kommit särskilt i fokus.
Framför allt är det den bristande koordinationen av skatte- och
socialförsäkringssystem mellan Sverige och Danmark som gör att diskrepans
uppstår. Problem kan uppkomma för t.ex. personer med flera arbetsgivare,
dvs. en (eller flera) i vartdera landet. Även för gränsgångare mellan
Sverige och Norge och mellan Sverige och Finland kan problem uppkomma.
Den s.k. SINK-utredningen lade i februari 2003 fram sitt betänkande SOU
2003:32 Beskattningen av utomlands bosatta med förslag som bl.a. innebär
att den som är utomlands bosatt och arbetar i Sverige under en period på
minst sex månader och normalt minst nio dagar per månad skall beskattas
i Sverige enligt inkomstskattelagen. Betänkandet bereds för närvarande
inom Regeringskansliet. Samtidigt har sedan länge diskussioner förts mellan
Sverige och Danmark om att finna en lösning på gränsgångarproblemen mellan
de bägge länderna. Sedan flera år arbetar en dansk-svensk styrgrupp på
statssekreterarnivå för Öresundsintegrationen.
Utskottet vill vidare
erinra om att det finns ett informationscenter i Malmö som erbjuder
information om alla frågor som gäller skatter, avgifter, förmåner, utbildning
m.m. som gränsgångare ställs inför. På informationscentret finns representanter
från Arbetsförmedlingen, Region Skåne, Försäkringskassan, Länsstyrelsen,
Skattemyndigheten m.fl. Informationscentret kan nås dels på telefon, dels
genom personligt besök (lokaler vid Stortorget i Malmö), och det har även
en webbsida (http://www.oresunddirekt.com). Skatteutskottet gjorde ett
studiebesök på centret i mars 2001. Skatteutskottet höll också en offentlig
utfrågning om integrationen i Öresundsregionen i februari 2002. En
uppteckning av utfrågningen har getts ut i Riksdagens utredningsserie
2001/02:URD2.
Skatteutskottet har under de senaste åren återkommande behandlat
motioner om Öresundsintegrationsfrågor. Senast skedde detta i betänkande
2002/03:SkU7 som utmynnade i avslag på motionerna.
För närvarande behandlar
Nordiska rådet ett förslag liknande det som förs fram i motionen och som
nyligen remissbehandlats av RSV och Statens pensionsverk.
Av det anförda
framgår att den fråga motionären tagit upp och andra närliggande frågor
redan har uppmärksammats inom Regeringskansliet och på andra håll. Någon
anledning till ett uttalande av riksdagen föreligger därför inte. Med det
anförda avstyrker utskottet motionen.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden
har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.      Det
nya Skatteverket, punkt 1 (c)
av Roger Tiefensee (c).
Förslag till
riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt
1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår de i proposition 2002/03:99
framlagda lagförslagen 1–46 och 48–109 samt tillkännager för
regeringen
som sin mening vad som anförs i reservationen om det nya Skatteverkets
lokala och regionala anknytning samt skattemyndighetens relation till
enskilda medborgare och företagare. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Sk15 yrkandena 1–3 och avslår proposition 2002/03:99 i denna
del.
Ställningstagande
Regeringen föreslår i propositionen att den nya
organisationen för skatteväsendet, som även inbegriper kronofogdemyndigheterna,
skall genomföras redan den 1 januari 2004, trots att oklarhet ännu råder
i fråga om kronofogdemyndigheternas framtida ställning.
Kronofogdemyndighetsorganisationen är för närvarande föremål för utredning, och
övervägandena om den framtida organisationen kan rimligen inte vara avslutade
förrän en bra bit in på år 2004. Som framhålls i motion Sk15 bör man dock
undvika på varandra följande omorganisationer och därför bör den nya
organisationen för skatteförvaltningen anstå till tidigast den 1 januari
2005 för att göra det möjligt att genomföra en gemensam omorganisation
för skatteförvaltningen och kronofogdemyndigheterna i ett sammanhang. En
gemensam och samtidig organisationsförändring för skattemyndigheterna och
kronofogdemyndigheterna skulle dessutom enligt vår bedömning spara
resurser.
I övrigt kan man i princip visst ställa sig bakom regeringens
intentioner vad gäller sammanslagningen av skattemyndigheterna och RSV,
som i sina huvudsyften är riktiga och väl motiverade. Samtidigt måste man
dock hålla med motionärerna bakom motion Sk15 om att det inte finns vare
sig någon analys av eller något förslag till hur den skattskyldiges behov
av att bli hörd och känna trygghet i ett förändrat system skall tillgodoses.
En sådan analys bör utföras och en lösning av den lokala och regionala
förankringen redovisas innan den nya organisationen startar. Vidare bör
en belysning av den nya skattemyndighetens relation till enskilda medborgare
och företagare genomföras innan den nya organisationen startar.
Det
anförda innebär att propositionen nu bör avslås och att regeringen senare
– sedan de ovan begärda analyserna verkställts – bör återkomma med
ett
nytt förslag med den inriktning som ovan förordats. Det innebär att motion
Sk15 yrkandena 1–3 (c) tillstyrks.

2.      Kronofogdemyndigheterna och
förbättrad skattekontroll, punkt 2 (m, fp, kd)
av Lennart Hedquist (m),
Anne-Marie Pålsson (m), Gunnar Andrén (fp), Ulf Sjösten (m), Anne-Marie
Ekström (fp) och Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi
anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om kronofogdemyndigheternas ställning. Därmed
bifaller riksdagen delvis motion 2002/03:Sk14 yrkandena 1 och
2.
Ställningstagande
En ordning som innebär att det exekutiva, verkställande
arbetet skall utföras av samma myndighet som den som beslutat om skatten
riskerar att rubba tilltron till myndigheternas oväld i de fall skulden
är en skatteskuld som den enskilde medborgaren inte förmår betala. Risken
är också stor att en enskild privat borgenär uppfattar det verkställande
Skatteverket som jävigt i målet, när denne borgenär måste vända sig till
Skatteverket för att verkställa indrivning för en fordran och Skatteverket
å sin sida har egna skattefordringar på samma gäldenär. Det är därför
principiellt fel att Skatteverket också inbegriper kronofogdemyndigheterna
och att den exekutiva verksamheten hamnar under samma myndighet som
beslutar om beskattning. Även om propositionens förslag om
kronofogdemyndigheternas
ställning under en övergångstid nu måste accepteras är det angeläget att
principiellt uttala den meningen att kronofogdemyndigheten i den framtida
lösningen skall vara åtskild från det nya Skatteverket.
Vad ovan anförts
om kronofogdemyndigheterna bör riksdagen göra ett uttalande om. Det innebär
att motion Sk14 (kd) tillstyrks i denna del.

3.      Kortare handläggningstider,
punkt 3 (c)
av Roger Tiefensee (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag
anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om kortare handläggningstider. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:Sk15 yrkande 4.
Ställningstagande
Regeringen
avvisar i propositionen frågan om krav på myndigheternas handläggningstid.
I belysningen av att inget alternativ finns till förhållandet mellan
medborgare och en myndighet är det dock angeläget att myndigheternas
handläggningstider ses över. Rimliga handläggningstider är en medborgerlig
rättighet. Detta bör ges regeringen till känna. Det innebär att motion
Sk15 yrkande 4 (c) tillstyrks.
Särskilda yttranden

1.      Det nya Skatteverket,
punkt 1 (fp)
Gunnar Andrén (fp) och Anne-Marie Ekström (fp) anför:
Regeringen
föreslår i propositionen att en funktion som ”allmänt ombud”
inrättas i
Skatteverket med samma möjligheter att överklaga skattebeslut i första
instans – eller folkbokföringsbeslut – som Riksskatteverket har i
dag,
därtill med befogenhet att kunna överklaga ett beslut om punktskatt i
första instans och ansöka om förhandsbesked enligt lagen (1998:189) om
förhandsbesked i skattefrågor. Vi har inget att invända mot att Skatteverket
får dessa möjligheter. Däremot är beteckningen allmänt ombud ägnad att
vilseleda om vems intressen befattningshavaren skall ta till vara.
Beteckningen allmänt ombud leder nämligen tanken till att befattningen skall
ta till vara den enskildes intresse i en skattekonflikt när det i själva
verket handlar om motsatsen, det allmännas i meningen myndighetens,
Skatteverkets.
Beteckningen är särskilt ägnad att vilseleda vems intressen
vederbörande har att företräda genom att institutionen Allmänhetens
pressombudsman – en privaträttslig sammanslutning – blivit mycket
känd genom
åren hos allmänheten som just den enskildes möjlighet att klaga, i det
fallet på publicitet som upplevts som felaktig eller kränkande. Mot den
bakgrunden är den juridiska beteckningen allmänt ombud – trots att
densamma
finns i andra lagstiftnings- och myndighetssammanhang – olämplig och borde
ha bytts mot någon annan mer precis, exempelvis Skatteverksombud eller
Skatteverksföreträdare.

2.      Kronofogdemyndigheterna och förbättrad
skattekontroll, punkt 2 (kd)
Lars Gustafsson (kd) anför:
En angelägen
åtgärd är att förbättra skattekontrollen, bl.a. för att bekämpa den svarta
sektorn som smiter från skatten och därigenom tillskansar sig ojusta
konkurrensfördelar gentemot hederliga näringsidkare som lojalt betalar
skatt enligt lagen. Täckning för kostnaderna för en förbättrad skatte-
och uppbördskontroll skulle kunna erhållas genom att slopa fastighets-
och förmögenhetsbeskattningen som i dag drar stora administrativa kostnader.
Dagens administration av fastighets- och förmögenhetsbeskattningen – och
dit hör bl.a. administrationen av sambeskattningen av förmögenhet, de med
jämna mellanrum återkommande fastighetstaxeringarna och administrationen
av begränsningsregeln för fastighetsskatt – uppgår sammanlagt till minst
200 miljoner kronor för RSV, skattemyndigheterna och Statistiska centralbyrån.
En investering i en förbättrad skatte- och uppbördskontroll skulle dessutom
på sikt ge det allmänna en flerfaldig avkastning. Kristdemokraterna avser
att i budgetsammanhang återkomma till denna fråga.
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition
2002/03:99 Det nya Skatteverket:
Riksdagen antar regeringens förslag
till
lag med anledning av inrättande av Skatteverket,
lag om allmänt
ombud hos Skatteverket,
lag om ändring i äktenskapsbalken,
lag om ändring
i föräldrabalken,
lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt,
lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
lag om ändring
i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.,
lag
om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar
och avgifter,
lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
lag
om ändring i sekretesslagen (1980:100),
lag om ändring i namnlagen
(1982:670),
lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m.,
lag
om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),
lag om ändring i taxeringslagen
(1990:324),
lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på
skogskontomedel m.m.,
lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481),
lag
om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta artister m.fl.,
lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
lag
om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i
beskattningsförfarandet,
lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av viss
privatinförsel,
lag om ändring i lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag
till kommuner och landsting,
lag om ändring i lagen (1995:1515) om
utjämningsbidrag till kommuner och landsting,
lag om ändring i lagen
(1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting,
lag om ändring
i skattebetalningslagen (1997:483),
lag om ändring i lagen (1997:1024)
om skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar,
lag om ändring i
lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor,
lag om ändring i lagen
(1998:514) om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m.,
lag
om ändring i lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid
skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar,
lag om ändring i
inkomstskattelagen (1999:1229),
lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling
av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet,
lag om ändring
i lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i skatteförvaltningens
folkbokföringsverksamhet,
lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling
av uppgifter i kronofogdemyndigheternas verksamhet,
lag om ändring i
lagen (2001:837) om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster
vid 2003 års taxering, m.m.,
lag om ändring i lagen (2001:1227) om
självdeklarationer och kontrolluppgifter,
lag om ändring i ärvdabalken,
lag
om ändring i utsökningsbalken,
lag om ändring i kungörelsen (1952:644)
angående skyldighet för myndighet att i vissa fall meddela underrättelse
till brittisk konsul,
lag om ändring i lagen (1962:512) om indrivning i
Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller
Norge,
lag om ändring i förordningen (1963:588) om arvsskatt vid avveckling
av fideikommiss,
lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.,
lag
om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,
lag
om ändring i lagen (1969:200) om uttagande av utländsk tull, annan skatt,
avgift eller pålaga,
lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),
lag
om ändring i lagen (1971:171) om särskilt uppskattningsvärde på fastighet,
lag
om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,
lag om
ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
lag om ändring i lagen (1976:339)
om saluvagnsskatt,
lag om ändring i lagen (1979:411) om ändringar i
Sveriges indelning i kommuner och landsting,
lag om ändring i lagen
(1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.,
lag om ändring i lagen
(1983:914) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Amerikas Förenta
Stater beträffande skatter på kvarlåtenskap, arv och gåva,
lag om ändring
i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter,
lag
om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud,
lag om ändring i
bankrörelselagen (1987:617),
lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar,
lag om ändring i konkurslagen (1987:672),
lag om ändring i
lagen (1988:593) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige samt Storbritannien
och Nordirland beträffande skatter på kvarlåtenskap, arv och gåva,
lag
om ändring i lagen (1989:933) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska
länderna,
lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i
skatteärenden,
lag om ändring i lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp
av kväveoxider vid energiproduktion,
lag om ändring i begravningslagen
(1990:1144),
lag om ändring i lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter,
lag
om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta,
lag om ändring i lagen (1991:673) om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Frankrike,
lag om ändring i lagen (1991:1047) om
sjuklön,
lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på
televisionens och radions område,
lag om ändring i sametingslagen (1992:1433),
lag
om ändring i lagen (1993:16) om försäkring mot vissa semesterlönekostnader,
lag
om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.,
lag
om ändring i lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar
m.m.,
lag om ändring i postlagen (1993:1684),
lag om ändring i lagen
(1994:1563) om tobaksskatt,
lag om ändring i lagen (1994:1617) om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater,
lag om
ändring i alkohollagen (1994:1738),
lag om ändring i lagen (1994:1744)
om allmän pensionsavgift,
lag om ändring i lagen (1995:439) om beskattning,
förtullning och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m.,
lag om
ändring i lagen (1995:575) mot skatteflykt,
lag om ändring i lagen
(1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting,
lag om
ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),
lag om ändring i lagen
(1996:1511) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Canada,
lag om
ändring i vallagen (1997:157),
lag om ändring i lagen (1997:323) om
statlig förmögenhetsskatt,
lag om ändring i lagen (1997:614) om kommunal
redovisning,
lag om ändring i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa
tunga fordon,
lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll
av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter,
lag
om ändring i lagen (1998:527) om det statliga personadressregistret,
lag
om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens
område,
lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,
lag
om ändring i lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid
skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar,
lag om ändring i lagen
(1999:291) om avgift till registrerat trossamfund,
lag om ändring i
bokföringslagen (1999:1078),
lag om ändring i revisionslagen (1999:1079),
lag
om ändring i lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden,
lag om ändring
i lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattning för företag som
har sin redovisning i euro, m.m.,
lag om ändring i lagen (2000:981) om
fördelning av socialavgifter,
lag om ändring i tullagen (2000:1281),
lag
om ändring i lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa
anslutningar för tele- och datakommunikation,
lag om ändring i lagen
(2001:85) om behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande
verksamhet,
lag om ändring i lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter
i verksamhet med val och folkomröstningar,
lag om ändring i lagen (2001:185)
om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet,
lag om ändring i
socialtjänstlagen (2001:453),
lag om ändring i revisorslagen (2001:883),
lag
om ändring i lagen (2002:179) om kreditering på skattekonto av tillfälligt
sysselsättningsstöd till kommuner och landsting,
lag om ändring i lagen
(2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen,
lag om
ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten,
lag om ändring i lagen (2002:976) om
beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2004 års taxering,
m.m.,
lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation,
lag
om ändring i lagen (2003:490) om beräkning av viss inkomstskatt på
förvärvsinkomster vid 2005 års taxering, m.m.
Följdmotioner
2002/03:Sk13
av Runar Patriksson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättandet av ett nordiskt
skattekontor.
2002/03:Sk14 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):

1.      Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kronofogdemyndigheternas
ställning.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om en förbättrad skattekontroll.
2002/03:Sk15 av Roger
Karlsson m.fl. (c):

1.      Riksdagen beslutar att omorganisationen av det
nya Skatteverket genomförs tidigast den 1 januari 2005.
2.      Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det
nya Skatteverkets lokala och regionala anknytning.
3.      Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en belysning över
skattemyndighetens relation till enskilda medborgare och företagare.
4.      Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rimliga
handläggningstider.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Utskottets lagförslag
1. Utskottets förslag till ändring i regeringens lagförslag 2.9 Förslag till lag
 om ändring i fastighetst
axeringslagen (1979:1152)
Regeringens förslag     Utskottets förslag
19 kap. 3 § andra stycket
Lantmäteriverket och Skatteverket skall vidare pröva att en tillämpning av
förslag till föreskrifter enli
gt 1 § andra–fjärde styckena leder till taxeringsvärden som svarar mot
taxeringsvärdenivå enligt 5
kap. 2 § (provvärdering). Motsvarande prövning görs av förslag till
riktvärdekartor för tomtmark och riktvär
detabeller för småhus enligt första stycket.      Lantmäteriverket och
Skatteverket skall vidare pröva at
t en tillämpning av förslag till föreskrifter enligt 1 § andra och tredje
styckena leder till taxeringsv
ärden som svarar mot taxeringsvärdenivå enligt 5 kap. 2 § (provvärdering).
Motsvarande prövning görs av förs
lag till riktvärdekartor för tomtmark och riktvärdetabeller för småhus enligt
första stycket.
2. Utskottets förslag till ändring i regeringens lagförslag 2.25 Förslag till
lag om ändring i skattebeta
lningslagen (1997:483)
Regeringens förslag     Utskottets förslag
3 kap. 1 § 7

- - - - - - - - -

h) 4 kap. 3, 6 eller 8 § eller 12 § första stycket 1 eller 11 kap. 5 § första
stycket 1 eller 2 lagen (19
94:1776) om skatt på energi,   h) 4 kap. 3, 6, 8 eller 9 § eller 12 § första
stycket 1 eller 11 kap. 5 §
första stycket 1 eller 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi,
- - - - - - - - -

Nuvarande lydelse       Utskottets förslag
14 kap. 7 a § första stycket

- - - - - - - - -

6. sådan representant som avses i 16 § andra stycket lagen (1994:1563) om
tobaksskatt, 15 § andra styck
et lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 10 § andra stycket lagen om
skatt på energi (1994:17
76),       6. sådan representant som avses i 16 § andra stycket lagen
(1994:1563) om tobaksskatt, 15 §
andra stycket lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 9 § andra stycket
lagen (1994:1776) om s
katt på energi,
- - - - - - - - -