Justitieutskottets betänkande
2003/04:JUU27
Titel saknas
Sammanfattning
I detta ärende behandlar utskottet regeringens proposition 2003/04:87
Rättshjälp i gränsöverskridande rättsliga angelägenheter.
I propositionen föreslås bl.a. vissa ändringar i rättshjälpslagen (1996:1619).
Syftet med dessa ändringar är att genomföra Europeiska unionens råds
direktiv 2003/8/EG av den 27 januari 2003 om förbättring av möjligheterna
till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister genom fastställande
av gemensamma minimiregler för rättshjälp i sådana tvister. Minimireglerna
skall i princip garantera att en part behandlas som om han eller hon vore
bosatt i den medlemsstat där rättegången skall äga rum. De flesta av de
rättigheter som garanteras av direktivet innefattas redan i dag i det
svenska rättshjälpssystemet. De ändringar i rättshjälpslagen som föreslås
är med ett undantag, ett förslag om att beslut om avslag på ansökningar
om rättshjälp skall motiveras, tillämpliga endast i vissa gränsöverskridande
angelägenheter.
De lagändringar som syftar till att genomföra direktivet föreslås träda
i kraft den 1 november 2004, medan en ändring i lagen om internationellt
samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom föreslås träda i kraft
den 1 juli 2004.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Rättshjälp
Riksdagen antar regeringens förslag till
a) lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619) och
b) lag om ändring i lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande
verkställighet av brottmålsdom.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:87.
Stockholm den 13 maj 2004
På justitieutskottets vägnar
Johan Pehrson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Johan Pehrson (fp),
Susanne Eberstein (s), Rolf Olsson (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice
Ask (m), Lennart Nilsson (s), Helena Zakariasén (s), Peter Althin (kd),
Elisebeht Markström (s), Jeppe Johnsson (m), Yilmaz Kerimo (s), Torkild
Strandberg (fp), Johan Linander (c), Göran Norlander (s), Cecilia Magnusson
(m), Joe Frans (s) och Leif Björnlod (mp).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Europeiska unionens råd antog den 27 januari 2003 ett direktiv (2003/8/EG)
om förbättring av möjligheterna till rättslig prövning i gränsöverskridande
tvister genom fastställande av gemensamma minimiregler för rättshjälp i
sådana tvister (rättshjälpsdirektivet). Medlemsstaterna skall i princip
ha genomfört direktivet senast den 30 november 2004. Rättshjälpsdirektivet
finns i bilaga 3.
Med anledning av direktivet utarbetades inom Justitiedepartementet
departementspromemorian Rättshjälp i gränsöverskridande rättsliga angelägenheter
- genomförande av EG:s rättshjälpsdirektiv (Ds 2003:53). Promemorian har
remissbehandlats och remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet
(dnr Ju2003/8878/DOM).
I propositionen finns ett lagförslag om att beslut om avslag på ansökningar
om rättshjälp skall motiveras. Detta förslag fanns inte med i promemorian.
Ett antal domstolar och myndigheter har i särskild ordning beretts
tillfälle att lämna synpunkter på förslaget. De yttranden som har kommit in
finns också tillgängliga i Justitiedepartementet.
Lagrådet har yttrat sig över regeringens förslag. Regeringen har följt
Lagrådets förslag till ändring i lagtexten.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag som syftar till att genomföra rådets
direktiv 2003/8/EG av den 27 januari 2003 om förbättring av möjligheterna
till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister genom fastställande
av gemensamma minimiregler för rättshjälp i sådana tvister.
I propositionen föreslås att det i rättshjälpslagen tas in särskilda
bestämmelser om rättshjälp i gränsöverskridande rättsliga angelägenheter
på privaträttens område. Bestämmelserna skall gälla i angelägenheter där
den rättssökande har sitt hemvist eller sin vanliga vistelseort i en annan
medlemsstat inom Europeiska unionen än Sverige. Det föreslås också att
det i rättshjälpslagen tas in en bestämmelse om att beslut om avslag på
ansökningar om rättshjälp skall motiveras.
Utöver förslagen som syftar till att genomföra rättshjälpsdirektivet
innehåller propositionen även förslag om att Regeringskansliet skall besluta
i frågor om offentligt biträde i ärenden hos regeringen enligt lagen
(1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom.
De lagändringar som syftar till att genomföra rättshjälpsdirektivet
föreslås träda i kraft den 1 november 2004. Ändringarna i lagen om
internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom föreslås träda
i kraft den 1 juli 2004.
Utskottets överväganden
Rättshjälp i gränsöverskridande rättsliga angelägenheter, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag.
Syftet med rättshjälpsdirektivet är att förbättra enskildas möjligheter
till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister på privaträttens område
genom att fastställa gemensamma minimiregler för rättshjälp i sådana
tvister. En tvist är enligt direktivet gränsöverskridande om den part som
ansöker om rättshjälp har sitt hemvist eller sin vanliga vistelseort i en
annan medlemsstat än den där domstolen är belägen eller där avgörandet
skall verkställas. Direktivet är endast tillämpligt på denna typ av
rättsliga angelägenheter.
I direktivet slås fast en rätt för fysiska personer att erhålla rättshjälp
på de villkor som där ställs upp. Dessa villkor rör främst sökandens
ekonomiska situation samt grunden för tvisten. Direktivet innehåller ett
diskrimineringsförbud, vilket i princip innebär att en medlemsstat skall
behandla personer som har sitt hemvist eller sin vanliga vistelseort i en
annan medlemsstat på samma sätt som medlemsstatens egna medborgare. När
det gäller rättshjälpens omfattning innehåller direktivet bestämmelser bl.
a. om kostnader som har samband med tvistens gränsöverskridande karaktär,
om kostnader som skall betalas av den medlemsstat där den rättshjälpssökande
har sitt hemvist, om kostnader för verkställighet av dom och om förfaranden
utanför domstol. I direktivet finns även bestämmelser rörande handläggningen
av ansökningar om rättshjälp, bl.a. föreskrivs att om en ansökan avslås
helt eller delvis skall skälen för avslaget redovisas. Slutligen anges i
direktivet att det är ett s.k. minimidirektiv som inte hindrar medlemsstaterna
från att införa mer förmånliga bestämmelser, samt att direktivets
bestämmelser har företräde framför bestämmelser i bilaterala och multilaterala
avtal som ingåtts av medlemsstaterna.
Direktivet är bindande för medlemsstaterna med avseende på det resultat
som skall uppnås, men överlåter åt staterna att bestämma form och
tillvägagångssätt för genomförandet.
Utskottet delar regeringens uppfattning att en utgångspunkt för genomförandet
av direktivet i möjligaste mån bör vara att ansluta sig till den terminologi
och systematik som finns i rättshjälpslagen samt att inte göra mer omfattande
lagändringar än vad rättshjälpsdirektivet kräver. De flesta av de rättigheter
som garanteras av direktivet innefattas redan i dag i det svenska
rättshjälpssystemet. Det framstår därför som lämpligt att nödvändiga
kompletterande
bestämmelser förs in i rättshjälpslagen samt, såvitt avser bestämmelser
som inte kräver lagform, rättshjälpsförordningen (1997:404).
Utskottet har inget att erinra mot förslagen i propositionen, och utskottet
föreslår sålunda att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i rättshjälpslagen. Inte heller i övrigt har utskottet något att
erinra mot regeringens lagförslag.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2003/04:87 Rättshjälp i gränsöverskridande rättsliga
angelägenheter:
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619),
lag om ändring i lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande
verkställighet av brottmålsdom.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Rådets direktiv 2003/8/EG