Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

<div class="sidhuvud_publikation">Finansutskottets betänkande</div><div class="sidhuvud_beteckning">2003/04:FIU3</div><h1>Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"><pre>
Sammanfattning
Finansutskottet behandlar i detta betänkande förslagen i budgetpropositionen
till anslag för budgetåret 2004 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag
till kommuner. Utskottet behandlar också de motioner som väckts med
anledning av propositionens förslag.
Anslagen under utgiftsområde 25 uppgår till sammanlagt 73 706 miljoner
kronor. I anslaget ingår 26 293 miljoner kronor som avser det kommunala
utjämningssystemet. Utjämningen syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska
förutsättningar mellan kommuner respektive landsting. Förutom generella
bidrag lämnas även bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och
landsting. Från 2004 inrättas ett nytt anslag för utjämning av LSS-kostnader
mellan kommuner. Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag till
anslag inom utgiftsområdet. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag
till förstärkning av det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner
och landsting med 400 miljoner kronor 2004.
Utskottet behandlar i betänkandet också ett antal andra kommunalekonomiska
frågor som förts fram i motioner under den allmänna motionstiden. Yrkandena
rör bl.a. utjämningssystemet, balanskravet för kommuner och landsting,
konkurrensneutralitet och hivpreventiv verksamhet i storstadsregionerna.

Samtliga motionsyrkanden som behandlas i betänkandet avstyrks.
I betänkandet finns 11 reservationer och 4 särskilda yttranden.</pre><pre>
Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.      Anslagen för 2004
Riksdagen anvisar anslagen för 2004 under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag
till kommuner enligt specifikation i bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 25 punkt 2 och avslår motionerna
2003/04:Fi240 yrkande 14 i denna del, 2003/04:Fi267, 2003/04:Fi274,
2003/04:Fi278 yrkande 7 och 2003/04:Fi286 yrkandena 5 och 9.

2.      Förstärkning av det tillfälliga sysselsättningsstödet
Riksdagen godkänner förslaget till riktlinjer för förstärkning av det
tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och landsting. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 25 punkt 1.

3.      Utjämningssystemet
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi209 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Fi239
yrkandena 15 och 16, 2003/04:Fi249, 2003/04:Fi272, 2003/04:Fi278 yrkande
6, 2003/04:Fi286 yrkande 3, 2003/04:Fi289, 2003/04:Fi290, 2003/04:N328
yrkande 8, 2003/04:N341 yrkande 2, 2003/04:N345 yrkande 4, 2003/04:Bo253
yrkande 13 och 2003/04:Bo257 yrkande 10.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp)
Reservation 3 (kd)
Reservation 4 (c)

4.      Balanskravet
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi276, 2003/04:Fi278 yrkandena 4 och
5 och 2003/04:Fi280.
Reservation 5 (fp)

5.      Konkurrensneutralitet
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi278 yrkande 3, 2003/04:Fi283 yrkande
5, 2003/04:So343 yrkande 48, 2003/04:So408 yrkande 3, 2003/04:N329 yrkande
5 och 2003/04:N414 yrkande 6.
Reservation 6 (m, fp, kd, c)

6.      Finansieringsprincipen
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi216 yrkande 2, 2003/04:Fi238,
2003/04:Fi261 och 2003/04:Fi286 yrkande 2.
Reservation 7 (m, fp, kd, c)

7.      Kommunal näringsverksamhet
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi283 yrkandena 3 och 4 och 2003/04:Fi286
yrkande 1.
Reservation 8 (m, fp, kd)

8.      Hivpreventivt arbete i storstadsregionerna
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi208 yrkande 2, 2003/04:Fi233
yrkandena 4 och 5 och 2003/04:Fi278 yrkande 8.
Reservation 9 (fp, kd, c)

9.      Eget val
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi283 yrkande 1 och 2003/04:Fi286
yrkande 4.
Reservation 10 (m, fp, kd, c)

10.     Mål för utgiftsområde 25
Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi286 yrkande 8.
Reservation 11 (m, fp, kd, c)
Stockholm den 2 december 2003
På finansutskottets vägnar
Sven-Erik Österberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Österberg (s), Mikael
Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Agneta Ringman (s),
Gunnar Axén (m), Tommy Waidelich (s), Christer Nylander (fp), Lena Ek
(c), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m), Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida
(mp), Bo Bernhardsson (s), Gunnar Nordmark (fp), Olle Sandahl (kd) och
Siv Holma (v).</pre><pre>
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I budgetpropositionen för 2004 lämnar regeringen två förslag för utgiftsområde
25 Allmänna bidrag till kommuner. Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner de föreslagna riktlinjerna för en förstärkning av det tillfälliga
sysselsättningsstödet till kommuner och landsting. Förslaget innebär att
stödet förstärks med 400 miljoner kronor år 2004. Regeringen föreslår
också att riksdagen anvisar de sex anslag som finns uppförda på utgiftsområdet.
Ett av anslagen är nytt och avser ett utjämningsbidrag för LSS-kostnader.
Anslaget är en del av det utjämningssystem för LSS-kostnader som riksdagen
nyligen fattade beslut om (bet. 2003/04:FiU9). Regeringens förslag och
samtliga motionsyrkanden återges i bilaga 1 till betänkandet.
Utskottets förslag till anslagsfördelning, som överensstämmer med regeringens,
återges i bilaga 2.
Bakgrund
Riksdagen beslutade den 19 november 2003 om utgiftsramar för statsbudgetens
27 utgiftsområden för budgetåret 2004 (prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:FiU1,
rskr. 2003/04:42). Vid riksdagens fortsatta beredning av anslagen inom
respektive utgiftsområde får dessa ramar inte överskridas. För utgiftsområde
25 fastställde riksdagen ramen till 73 706 miljoner kronor.
I enlighet med 5 kap. 12 § riksdagsordningen fastställs samtliga anslag
inom ett utgiftsområde genom ett beslut. Frågor som inte påverkar
anslagsbelopp, anslagstyp eller anslagsvillkor för 2004 behandlas emellertid
separat.
Betänkandet är disponerat så att utskottet inleder med en genomgång av
politikens allmänna inriktning så som den framställs i propositionen och
i parti- och kommittémotionerna. Därefter behandlas anslagsfrågor,
regeringens förslag om förstärkning av det tillfälliga sysselsättningsstödet,
utjämningssystemet, balanskravet, konkurrensneutraliteten m.m.</pre><pre>
Utskottets överväganden
Politikens allmänna inriktning
Budgetpropositionen
Målet för politikområdet är att skapa goda och likvärdiga förutsättningar
för kommuner och landsting att uppnå de nationella målen inom olika
verksamheter. Verktygen för att nå målet är framför allt det generella
statsbidraget och utjämningssystemet. Den grundläggande principen är att
statsbidrag ska ges i form av generella bidrag.
Den starka sysselsättningsutveckling som var 1998-2000 kan inte förväntas
fortsätta på längre sikt, utan det krävs en anpassning till de långsiktiga
förutsättningarna. Den ekonomiska situationen varierar emellertid mellan
olika kommuner och landsting. För vissa, med stora underskott, är generella
tillskott inte tillräckligt för att vända utvecklingen. Det yttersta
ansvaret för att bryta en negativ utveckling vilar på den enskilda kommunen
eller det enskilda landstinget, även om regeringen kan medverka till att
stödja enskilda kommuner och landsting.
För att förbättra välfärdens centrala delar vård, skola och omsorg föreslås
att det tillfälliga sysselsättningsstödet förstärks med 400 miljoner kronor
2004. Från och med 2005 höjs det generella statsbidraget med 4,7 miljarder
kronor, vilket motsvarar dels sysselsättningsstödet, dels den s.k. 200-kronan.
Statsbidraget höjs 2004 med 1 miljard kronor genom den särskilda satsning
som gjorts i den nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvården.
Därutöver kommer den särskilda satsningen på ökad tillgänglighet i sjukvården
med 1 250 miljoner kronor per år 2002-2004. Av statsfinansiella skäl
minskas dock beloppet 2004 med 150 miljoner kronor. Bidragen till kommuner
med höga LSS-kostnader kommer inte att behövas fr.o.m. 2004 då ett nytt
utjämningssystem för LSS-kostnader träder i kraft (prop. 2002/03:151, bet.
2003/04:FiU9).
Motionerna
Moderata samlingspartiet anser att kommunernas verksamhet bör koncentreras
till de viktigaste uppgifterna. Avregleringar och förändrade ansvarsförhållanden
mellan stat och kommun skapar förutsättningar för kommunerna att effektivisera
sin verksamhet, anser motionärerna. Motionärerna värnar både om individens
möjlighet att ta större eget ansvar och den kommunala självstyrelsen.
Kommunmedborgarna bör få ökade möjligheter att själva välja sin kommunala
service, och inom de områden där kommunerna har ansvaret bör statens
detaljreglering vara så liten som möjligt. Motionärerna förespråkar ett
system där medborgarna själva förfogar över en "peng" som kan användas
för att köpa välfärdstjänster av en offentlig eller privat producent.
Kommunerna finansieras till ca 80 % av skatteinkomster och egna intäkter,
och det är dessa som skapar trygghet åt den långsiktiga verksamheten.
Kommunernas ekonomiska utrymme bestäms därför på lång sikt av
sysselsättningsutvecklingen. Motionärerna framhåller att deras politik leder
till
lägre kostnadsnivå och högre effektivitet i kommunerna, vilket på lång
sikt skapar utrymme för en sund ekonomisk utveckling, bättre verksamhet
och lägre skatter.
Folkpartiet liberalerna anser att de kommunala kärnverksamheterna, i ett
genomsnittligt perspektiv, inte uppfyller de krav på kvalitet som borde
ställas. Kommuner och landsting måste få förutsättningar att fullfölja
sina uppdrag. På kort sikt är statliga stöd nödvändiga men på lång sikt
bör kommunernas beroende av statsbidrag minska. Kommunernas åtaganden
måste vara fullt finansierade, och kommunerna måste i sin tur ta ansvar
för sina åtaganden. För att kvaliteten inom den kommunala verksamheten
ska förbättras måste konkurrensen öka. Mångfald ska stimuleras, och
statliga och kommunala hinder för privata alternativ ska undanröjas. All
verksamhet som inte är myndighetsutövning bör enligt motionärernas mening
konkurrensutsättas.
Konkurrensen ska ske på lika villkor, vilket dels kräver att kommunkontosystemet
fortsätter att reformeras så att verklig konkurrensneutralitet uppnås,
dels att kommunal bolagsverksamhet avvecklas.
Motionärerna är kritiska till användningen av specialdestinerade statsbidrag
och ifrågasätter om de verkligen uppfyller de mål som de är ämnade för.
Det finns mycket som talar för att bidragen styr kommunernas verksamhet
på ett olyckligt sätt och ger oönskade bieffekter.
Kristdemokraterna påpekar att kommunsektorn fått bära en tung börda i den
saneringspolitik som bedrevs under 1990-talet. Statsbidragen har urholkats
och skatteintäkterna försvagats samtidigt som staten lagt ett ökat ansvar
på kommunerna. Motionärerna föreslår en ökning av det generella statsbidraget
för att möta de växande behoven av vård och omsorg. På lång sikt behövs
en större skattebas, grundad på en högre privat sysselsättning, som ger
kommunerna ökade skatteintäkter.
Motionärerna anser att det kommunala självstyret urholkats i takt med att
fler bidrag specialdestineras. Den kommunala självstyrelsen behöver stärkas
och regeringsformen behöver därför tydliga och avgränsade bestämmelser om
den kommunala beslutskompetensen.
Stödet till kommunerna ska lämnas i form av generella bidrag. Det gäller
bl.a. regeringens särskilda skolsatsning som Kristdemokraterna anser bör
utformas som en höjning av det generella statsbidraget.
Motionärerna framhåller vikten av att medborgaren i så hög grad som möjligt
ska kunna påverka sin situation och sin kommunala service. Detta förverkligas
genom användning av modeller för fritt val, där individen får välja mellan
olika utförare av gemensamt finansierade välfärdtjänster. Konkurrens och
mångfald inom de kommunala verksamheterna måste stimuleras och utvecklas.

Centerpartiet vill värna det kommunala självstyret. Olika statliga pekpinnar
i form av specialdestinerade statsbidrag har ökat markant de senaste åren.
Motionärerna anser att detta strider mot den kommunala självstyrelsen.
Ett antal anslag föreslås föras över till det generella statsbidraget för
att öka det lokala inflytandet över hur medel disponeras. Centerpartiet
föreslår en inkomstskattereform som medför en kraftig förstärkning av den
kommunala skattebasen. Statsbidragen sänks därför i motsvarande omfattning.
På det sättet, anser motionärerna, ges kommunernas ekonomi en stabilare
grund, och det kommunala självstyret förstärks. Privata alternativ inom
den kommunala verksamheten bör uppmuntras. Välfärdsentreprenörer ska
skattemässigt behandlas likadant som offentliga aktörer.
Anslagen för 2004
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen för 2004 anvisar anslagen under utgiftsområde
25 Allmänna bidrag till kommuner i enlighet med regeringens förslag.
Motionsförslagen avstyrks.
Jämför särskilda yttrandena 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Bakgrund
Riksdagen har efter förslag av utskottet i betänkande 2003/04:FiU1 den 19
november 2003 beslutat om ramar för utgiftsområden och om beräkningen av
statens inkomster för 2004. Ramen för utgiftsområde 25 har därvid lagts
fast till 73 706 miljoner kronor. Utskottet har i det sammanhanget ställt
sig bakom den samhällsekonomiska bedömning av det finansiella utrymmet
för kommunsektorn som regeringen gjort i budgetpropositionen (prop.
2003/04:1).
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen ska anvisa anslag
för 2004 under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.
Från och med 2002 är utgiftsområdet identiskt med politikområde 48 Allmänna
bidrag till kommuner.
Regeringens förslag för utgiftsområdet omfattar sex anslag. Bidragen till
kommuner och landsting lämnas i huvudsak i form av ett allmänt finansiellt
stöd, anslag 48:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting.
Utgiftsområdet omfattar också ett bidrag för särskilda insatser, anslag
48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. Syftet
med detta anslag är att skapa möjligheter att tillfälligt bistå kommuner
som på grund av särskilda omständigheter hamnat i en särskilt svår ekonomisk
situation. Medel från anslaget används även till vissa andra ändamål.
Från utgiftsområdet utgår även ett utjämningsbidrag för att åstadkomma
likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommuner och landsting, anslag
48:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting. Till detta
kommer ett mindre bidrag till Rådet för kommunal redovisning, anslag 48:4
Bidrag till Rådet för kommunal redovisning. Utgiftsområdet innehåller
även sedan 2002 ett anslag för att öka tillgängligheten i hälso- och
sjukvården, anslag 48:5 Bidrag för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården.
För 2004 föreslås ett nytt anslag, 48:6 Statligt utjämningsbidrag för
LSS-kostnader. Riksdagen beslutade i november 2003 att fr.o.m. 2004 införa
ett utjämningssystem för kommunernas kostnader för insatser enligt lagen
om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Utjämningssystemet
är statsfinansiellt neutralt. Det utjämningsbidrag som införs balanseras
av en lika stor utjämningsavgift som redovisas på statsbudgetens inkomstsida.

Till anslag 48:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting föreslås
riksdagen anvisa ett ramanslag på 44 142 miljoner kronor. Syftet med
bidraget är att utgöra ett allmänt finansiellt stöd till kommuner och
landsting. Bidraget ska dessutom vara ett instrument för att genomföra
ekonomiska regleringar mellan staten och kommuner respektive landsting.
Anslaget fördelas i relation till kommunens eller landstingets invånarantal.
En del av bidraget till kommunerna fördelas dessutom t.o.m. 2004 utifrån
åldersbaserade kriterier. År 2003 uppgår denna del till 6 740 miljoner
kronor.
Med anledning av den nationella handlingsplanen för vården höjs det
generella statsbidraget med 1 miljard kronor 2004. Handlingsplanen har därmed
sammantaget inneburit att nivån på det generella statsbidraget höjts med
3 943 miljoner kronor.
Från och med 2005 höjs det generella statsbidraget med 4,7 miljarder kronor.
Detta motsvarar den generella delen av det tillfälliga sysselsättningsstödet,
inklusive förstärkningen som behandlas i detta betänkande, samt kommunernas
inkomster från den s.k. 200-kronan. Förändringen innebär att dessa båda
stöd permanentas och ges i form av generellt statsbidrag.
Finansieringen av kommunkontosystemet förändrades 2003 så att uttagen
sker från statsbudgetens inkomstsida. Till följd av denna omläggning
minskades det generella statsbidraget 2003 preliminärt med sammanlagt 31 357
miljoner kronor. År 2004 genomförs en slutreglering av nivån, vilket
innebär att statsbidraget minskar med 1 367 miljoner kronor, varav 1 147
är en engångsvis minskning och återstående 220 miljoner kronor är permanent.

Den slutliga reglering av effekterna av pensionsreformen m.m. som aviserats
tidigare genomförs inte nu utan regeringen avser att återkomma i denna
fråga under 2004.
Utöver nämnda regleringar och tillskott görs ett antal andra regleringar,
bl.a. till följd av en tidigare överenskommelse rörande lärarpensioner
och ändrade avgiftsinkomster till följd av maxtaxan inom äldreomsorgen.
Dessutom görs vissa överföringar från andra anslag. Sammanlagt innebär
dessa regleringar och överföringar att det generella statsbidraget 2004
höjs med 1 480 miljoner kronor.
En besparing på 100 miljoner kronor görs också på det generella statsbidraget
från 2004.
Till anslag 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och
landsting föreslår regeringen att riksdagen ska anvisa ett ramanslag på
570 miljoner kronor.
Syftet med anslaget är bl.a. att tillfälligt bistå kommuner och landsting
som på grund av speciella omständigheter hamnat i en särskilt svår situation.
Delar av anslaget används emellertid även för andra ändamål.
Regeringen räknar med att 2004 använda 100 miljoner kronor för
omställningsbidrag
till landsting med befolkningsminskning. Riksdagen har godkänt ett särskilt
statsbidrag för kommuner och landsting med befolkningsminskning åren 2003
och 2004. Anslaget 48:2 har därför tillförts 200 miljoner kronor vartdera
året. 150 miljoner kronor av dessa beräknas användas för att stödja
kommuner med kraftig befolkningsminskning. För samverkan mellan kommuner
och landsting beräknas 125 miljoner kronor fördelas perioden 2002-2004.
För att förebygga hiv/aids i storstadsregionerna avsätter regeringen högst
90 miljoner kronor 2004.
Regeringen bedömer att 10 miljoner kronor av anslaget kan komma att behöva
användas för kostnader för översvämningarna sommaren 2001. Denna form av
stöd är dock ingen långsiktig lösning på ekonomiska problem som kan
uppkomma till följd av översvämningar. Regeringen överväger att utreda dessa
frågor.
Anslaget tillfördes tillfälligt 300 miljoner kronor 2003 för att säkerställa
att redan beviljade bidrag kan betalas ut till de kommuner och landsting
som slutit avtal med staten efter beredning med kommundelegationen. Dessa
medel återförs till det generella statsbidraget 2004.
Till anslag 48:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting
föreslår regeringen att riksdagen ska anvisa ett obetecknat anslag på
26 293 miljoner kronor. Syftet med det statliga utjämningssystemet för
kommuner och landsting är att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar
för kommuner respektive landsting att bedriva sin verksamhet oavsett
strukturella förhållanden.
Anslaget för utjämningsbidrag motsvarar summan av samtliga bidrag som
kommuner och landsting får i både inkomst- och kostnadsutjämningen.
Bidraget motsvaras av avgifter på statsbudgetens inkomstsida. Inkomst- och
kostnadsutjämningen är statsfinansiellt neutral eftersom summan av bidrag
och avgifter är lika stora.
Till anslag 48:4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning föreslår
regeringen att riksdagen ska anvisa ett obetecknat anslag på 0,7 miljoner
kronor. Syftet med anslaget är att bidra med ekonomiskt stöd till Rådet
för kommunal redovisning, som är en ideell förening för normbildning i
redovisningsfrågor för kommuner och landsting.
Till anslag 48:5 Bidrag för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården
föreslår regeringen att riksdagen ska anvisa ett ramanslag på 1 100
miljoner kronor. Regeringen har tidigare aviserat att satsningen ska omfatta
1 250 miljoner kronor per år 2002-2004, men av statsfinansiella skäl
minskas anslaget engångsvis 2004 med 150 miljoner kronor.
Den närmare inriktningen på satsningen regleras i en överenskommelse mellan
staten och Landstingsförbundet. I enlighet med överenskommelsen ska varje
landsting senast den 1 november under 2002-2004 lämna en redovisning till
regeringen av hur åtgärdsplanen genomförs.
Till anslag 48:6 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader föreslår
regeringen att riksdagen ska anvisa ett obetecknat anslag på 1 600 miljoner
kronor. Riksdagen har nyligen beslutat att ett utjämningssystem för
LSS-kostnader mellan kommunerna ska införas fr.o.m. 2004 (prop. 2002/03:151,
bet. 2003/04:FiU9). Systemet innebär att vissa kommuner kommer att få
betala en avgift, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida, och andra
kommer att få ett bidrag. Bidragen och avgifterna kommer att vara lika
stora, varför systemet inte påverkar statsbudgetens saldo. Omslutningen
i systemet beräknas till 1,6 miljarder kronor.
Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi274 av Fredrik Reinfeldt m.
fl. (m) att riksdagen anvisar 69,2 miljarder kronor mer än regeringen
under anslag 48:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting. Denna
stora ökning beror i huvudsak på att motionärernas skatteförslag leder
till ett inkomstbortfall för kommunerna, och detta kompenseras genom en
höjning av det generella statsbidraget. En del regler som motionärerna
föreslår innebär enligt motionärerna även sänkta kostnader för kommunerna.
I enlighet med finansieringsprincipen justerar motionärerna bidragen för
att neutralisera dessa effekter. Nettoresultatet blir oförändrat för
kommunerna.
Anslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting
föreslås reduceras med 370 miljoner kronor eftersom motionärerna avvisar
de särskilda bidragen för kommuner med vikande befolkning.
Bidraget för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården, anslag 48:5,
avvisas av motionärerna. I stället föreslår motionärerna bl.a. en nationell
vårdgaranti och anvisar medel för detta under utgiftsområde 9 Hälsovård,
sjukvård och social omsorg.
Motionärerna avvisar förslaget till utjämningssystem för kommunernas
LSS-kostnader. Därför avvisas anslaget 48:6 Statligt utjämningsbidrag till
LSS-kostnader. Motionärerna anvisar medel för ett ökat statligt ansvar
för assistansersättningen under utgiftsområde 9.
Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 (fp) i denna del att det
generella statsbidraget höjs med 9 680 miljoner kronor och att anslaget
Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting dras in,
med undantag för de medel som avser hivpreventiv verksamhet i
storstadsregionerna
och insatser för oförutsedda händelser som t.ex. översvämningar. Folkpartiet
föreslår ett antal skatteförändringar som övervägande sänker kommunernas
skatteinkomster, t.ex. ett förvärvsavdrag och ökad självfinansiering i
a-kassan. Kommunerna kompenseras fullt ut för detta genom höjt statsbidrag.
Motionärerna föreslår också att statsbidraget minskas med ett belopp som
kompenserar staten för det skatteundandragande som kommunala koncernbildningar
ger upphov till. Sammantaget föreslår motionärerna att ramen för utgiftsområdet
höjs med 9 210 miljoner kronor.
I motion Fi278 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) framhålls att det är viktigt
med en god ekonomisk beredskap för oförutsedda händelser som t.ex.
översvämningar och elavbrott. Det finns en buffert inom anslag 48:2 för att
bistå kommunerna vid denna typ av utgifter. Motionärerna anser inte att
det finns anledning att, som regeringen föreslår, utreda ett sådant stöd.
Riksdagen bör besluta att en sådan ekonomisk beredskap är nödvändig även
framöver och att frågan inte behöver utredas (yrkande 7).
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi286 (kd) att kommunerna ska få en
nettohöjning av det generella statsbidraget med sammanlagt 3,8 miljarder
kronor åren 2004-2006. Motionärerna föreslår också att anslaget Bidrag
för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården på sammanlagt 3,6 miljarder
kronor åren 2004-2006 överförs till utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård
och social omsorg. Medlen ska i stället användas till motionärernas förslag
till vårdgaranti samt utökas med sammanlagt ytterligare 1 miljard kronor
åren 2004-2005. Effekterna på kommunerna av motionärernas skatteförslag
regleras i enlighet med finansieringsprincipen genom justering av det
generella statsbidraget. Två skatteförslag, höjt grundavdrag och ett
förvärvsavdrag redovisas dock på inkomsttitel så att kommunerna inte
påverkas. Sammantaget föreslår motionärerna att ramen för utgiftsområdet år
2004 höjs med 4 935 miljoner kronor (yrkande 9).
Motionärerna föreslår också att medlen för personalförstärkningar i skolan
som redovisas under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
överförs till det generella statsbidraget. Statlig detaljstyrning tar
inte hänsyn till lokala behov och riskerar att leda till misshushållning
med gemensamma resurser, anser motionärerna (yrkande 5).
Centerpartiet föreslår i motion Fi267 av Lena Ek m.fl. (c) att det generella
statsbidraget minskas med 41,1 miljarder kronor. Partiets skatteförslag
innebär en mycket kraftig förstärkning av den kommunala skattebasen, varför
det generella statsbidraget minskas i motsvarande grad. Motionärerna
föreslår också att medel under anslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser
i vissa kommuner och landsting används för att förstärka den allmänna
regionalpolitiken och föreslår att 450 miljoner kronor från anslaget
överförs till utgiftsområde 19 Regional utveckling. Motionärerna föreslår
också att ett antal riktade statsbidrag överförs till det generella
statsbidraget. Till detta anslag förs 1 786 miljoner kronor från anslag
25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna, 1 100 miljoner kronor från
anslag 48:5 Bidrag för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården och
3 660 miljoner kronor från anslag 25:9 Maxtaxa i barnomsorgen. Dessutom
anslås 3 miljarder kronor för en skolsatsning.
Regeringens och motionärernas förslag till anslag inom utgiftsområde 25
sammanfattas i nedanstående tabell:
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Regeringens förslag i tusental kronor, oppositionspartiernas förslag i
miljoner kronor

Anslag  Regeringens förslag     (m)     (fp)    (kd)    (c)
48:1 Generellt statsbidrag till kommuner och         landsting (ram)    44
142 000 69 240  9 680   6 035   -41 134
48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner         och landsting
(ram)   570 050 -370    -470            -450
48:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner         och landsting (obet.
)       26 293 040
48:4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning         (obet.) 700
48:5
Bidrag för ökad tillgänglighet i hälso- och         sjukvården (ram)    1
100 000 -1 100          -1 100  -1 100
48:6 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader         (obet.)        1 600
000     -1 600
Summa   73 705 790      66 170  9 210   4 935   -42 684
Finansutskottets ställningstagande
Under slutet av 90-talet och början av 00-talet ökade inkomsterna för
kommunsektorn både genom ökade skatteintäkter och höjda statsbidrag, och
de kommunala verksamheterna växte relativt kraftigt. Trots de stora
inkomstökningarna uppvisade kommunsektorn ett negativt finansiellt sparande
på 8 miljarder kronor 2002 och ett underskott före extraordinära poster
på 7 miljarder kronor. Skatterna i kommunsektorn höjdes 2003 med i genomsnitt
65 öre, vilket motsvarar ca 8,4 miljarder kronor. Prognosen för ökningen
av den kommunala konsumtionen 2003 har reviderats ned sedan i våras och
beräknas nu till 0,6 %, och även 2004 beräknas konsumtionsvolymen öka med
0,6 %. Åren 2005 och 2006 beräknas konsumtionen öka med knappt 1 % per år.

För att förbättra vård, skola och omsorg förstärks det tillfälliga
sysselsättningsstödet med 400 miljoner kronor 2004. Från 2005 avvecklas stödet,
och i stället höjs det generella statsbidraget med 4,7 miljarder kronor,
vilket motsvarar dels sysselsättningsstödet, dels kommunsektorns inkomster
från den s.k. 200-kronan. År 2004 tillförs dessutom 1 miljard kronor till
hälso- och sjukvården i enlighet med den nationella handlingsplanen.
Moderata samlingspartiet föreslår kraftiga skattesänkningar och avregleringar
som bl.a. påstås leda till minskade kostnader för kommunerna. Moderaterna
räknar vidare med att ökad effektivitet och renodling av verksamheten på
sikt skapar ett betydande utrymme för bättre ekonomisk utveckling i
kommunerna. Moderaterna kompenserar kommunerna för det skattebortfall som
deras förslag ger upphov till genom höjda statsbidrag. Dessa neutraliseringar
uppgår till drygt 73 miljarder kronor. Moderaternas sammanlagda höjning
av ramen för utgiftsområdet uppgår dock till ca 67,8 miljarder kronor.
Partiets ram för utgiftsområdet är därmed mer än 5 miljarder kronor lägre
än regeringens förslag. En del av detta avser visserligen ett saldoneutralt
utjämningsbidrag för LSS-kostnader, men även med hänsyn till detta minskas
ramen med ca 4 miljarder kronor. Moderaterna hävdar på ett svepande sätt
att olika typer av effektiviseringar ska skapa utrymme både för sänkta
kommunalskatter och säkrad kvalitet på den kommunala servicen. Utskottet
anser att Moderaternas förslag leder både till att försämra kommunsektorns
redan ansträngda ekonomi och till svårigheter för kommunerna att bedriva
sin verksamhet på ett tillfredsställande sätt. Utskottet avvisar bestämt
en sådan politik.
Folkpartiet liberalerna föreslår att ramen för utgiftsområdet höjs med 9,
2 miljarder kronor. Höjningen förklaras av att Folkpartiet kompenserar
kommunerna för skattebortfall. Bortser man från sådan kompensation så
innebär Folkpartiets förslag att kommunerna ges minskade resurser. Anslaget
för särskilda insatser föreslås minskas med 470 miljoner kronor med
hänvisning till att bidragen till kommuner och landsting med
befolkningsminskning
inte är motiverade. Utskottet delar inte denna uppfattning. De regionala
klyftorna ökar ytterligare när anslaget tas bort. Kommuner med minskande
befolkning ställs på kort sikt inför mycket svårbemästrade problem.
Utskottet anser att de tillfälliga omställningsstöden till kommuner och
landsting med befolkningsminskning som finns 2001-2004 är viktiga för att
de drabbade kommunerna ska kunna ställa om och anpassa sina verksamheter
till en minskande befolkning. Utskottet avvisar motionärernas neddragning.

Folkpartiet föreslår också, liksom tidigare, att stödet till kommunerna
ska minskas för att kompensera för det skatteundandragande som kommunala
koncernbildningar ger upphov till. Med hänvisning till bl.a. kommunal
skatteplanering minskar motionärerna stödet till kommunerna med 2,4
miljarder kronor. Utskottet delar inte motionärernas syn på kommunala
koncerner och anser att den minskning som föreslås är oacceptabel och
försämrar kommunernas redan ansträngda ekonomi.
När det gäller de kommunala bolagens förhållande till skattelagstiftningen
anser utskottet att kommunala bolag givetvis ska behandlas på samma sätt
som privata (se även bet. 2001/02:FiU3 s. 41).
Kristdemokraterna föreslår skattesänkningar som minskar kommunernas
skatteintäkter med betydande belopp. Man väljer dock inte att kompensera
detta genom höjda statsbidrag utan redovisar det i stället på inkomsttitel
1111. Om kommunerna i stället kompenseras via statsbidraget skulle ramen
för utgiftsområdet behöva höjas med ca 36 miljarder kronor 2004. Frånräknat
dessa skatteeffekter föreslår motionärerna en ram för utgiftsområdet som
2004 är 2 miljarder kronor högre än regeringens förslag.
Utskottet vill framhålla att förstärkningar av vården, skolan och omsorgen
har haft, och fortsätter att ha, högsta prioritet i takt med vad det
ekonomiska utrymmet tillåter. Nu föreslås en förstärkning av
sysselsättningsstödet
med 400 miljoner kronor 2004. Från 2005 höjs det generella statsbidraget
med 4,7 miljarder kronor per år, vilket innebär att medel motsvarande två
tillfälliga stöd, sysselsättningsstödet och den s.k. 200-kronan, permanentas.
Utskottet avvisar motionärernas förslag.
Centerpartiet föreslår en mycket kraftig neddragning av det generella
statsbidraget som ett resultat av sina skatteförslag. Grundavdraget och
flera andra avdrag föreslås slopas och ersättas av en statlig skattereduktion
(skatteförslaget behandlas utförligt i bet. 2003/04:FiU1). Detta innebär
att kommunernas skattebas och därmed också skatteinkomster ökar väsentligt.
För att neutralisera skatteinkomstökningen för kommunerna minskas det
generella statsbidraget med 49,8 miljarder kronor. Det generella statsbidraget
förändras även av andra neutraliseringar.
Centern flyttar samtidigt medel från ett antal anslag, sammanlagt ca 9,5
miljarder kronor, till det generella statsbidraget. På så sätt överför
Centern exempelvis medel från utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning, avseende statligt stöd för utbildning av vuxna, maxtaxa
inom barnomsorgen m.m. till det generella statsbidraget. Anslaget för
personalförstärkningar i skola och fritidshem på 3,5 miljarder kronor
avvisas, och Centern föreslår i stället en skolsatsning på 3 miljarder
kronor. Överföringarna från andra anslag innebär därför en minskning av
kommunernas resurser med 500 miljoner kronor. Dessutom minskar Centern
det generella statsbidraget med 2 miljarder kronor eftersom den egna
politiken förväntas leda till betydligt lägre kostnader för socialbidrag.
Utskottet betvivlar att Centerns politik verkligen skulle få denna effekt.
Motionärernas förslag avvisas.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till anslag
inom utgiftsområde 25. Därmed avstyrks motionerna Fi240 (fp) yrkande 14
i denna del, Fi267 (c), Fi274 (m), Fi278 (fp) yrkande 7 samt Fi286 (kd)
yrkandena 5 och 9.
Förstärkning av det tillfälliga sysselsättningsstödet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till
förstärkning av det tillfälliga sysselsättningsstödet 2004.
Budgetpropositionen
För 2002 och 2003 har ett tillfälligt sysselsättningsstöd för kommuner
och landsting utgått, bestående av ett generellt stöd och ett
nyanställningsstöd.
Mot bakgrund av de försämrade ekonomiska förutsättningarna för kommunsektorn
förlängdes stödet till att gälla även under 2004 med beloppet 3 miljarder
kronor. För 2004 utgår stödet enbart i form av generellt stöd. För 2004
föreslås nu att stödet förstärks med 400 miljoner kronor utöver det
beräknade utfallet enligt nuvarande regler för 2004. Stödet beräknas därmed
uppgå till 3 400 miljoner kronor. Regeringen avser att i förordning justera
procentsatsen avseende 2004 så att detta resultat erhålls.
Sysselsättningsstödet upphör 2005. I stället föreslår regeringen en höjning
av det generella statsbidraget till kommuner och landsting med motsvarande
belopp.
Finansutskottets ställningstagande
Mot bakgrund av den ansträngda ekonomiska situationen i många av landets
kommuner och landsting anser utskottet att den föreslagna förstärkningen
av sysselsättningsstödet med 400 miljoner kronor är väl motiverad. Utskottet
tillstyrker därmed regeringens förslag om att förstärka sysselsättningsstödet
2004.
Utjämningssystemet
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning till tidigare behandling och utjämningskommitténs nyligen
presenterade betänkande avstyrker utskottet motionsyrkanden om att
utjämningssystemet bör avskaffas, utredas etc.
Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Motionerna
Bo Lundgren m.fl. (m) föreslår i motion Fi239 att dagens system för
utjämning mellan kommunerna avskaffas. Skillnader mellan kommunerna när det
gäller t.ex. sociala behov bör kompenseras via statsbidrag (yrkande 15).
I avvaktan på en sådan övergång föreslår motionärerna vissa förändringar
redan 2004. Kommuner och landsting som haft en relativ skattekraftstillväxt
sedan 2002 får behålla denna. Kommuner som tappat skattekraft får
kompensation. Ett landsting ska betala maximalt 10 % av sin relativa skattekraft
till inkomstutjämningen, och från 2005 maximalt 7 % (yrkande 16).
Lars Leijonborg m.fl. (fp) anser i motion Bo253 att utjämningsgraden i
det kommunala skatte- och inkomstutjämningssystemet bör sänkas (yrkande
13). Motionärerna står bakom principen om skatteutjämning, att kommuner
och landsting ska ha likvärdiga förutsättningar att bedriva sin kärnverksamhet.
Dagens system är emellertid tillväxtfientligt. För många kommunpolitiker
lönar det sig inte att uppmuntra till nybyggnation och locka nya människor
till kommunen. Behov av investeringar i t.ex. förskolor och skolor beaktas
inte i utjämningssystemet. Systemet måste reformeras i grunden.
Karin Pilsäter m.fl. (fp) ställer sig i motion Fi278 bakom de grundläggande
principerna med utjämningssystemet men anser att genomgripande förändringar
är nödvändiga. Systemet bör innehålla färre ingående faktorer, det bör
vara mer genomskinligt och förutsägbart och det bör inte som i dag verka
tillväxthämmande. Motionärerna anser att det behövs en ny utredning som
kan se över systemet i sin helhet på ett förutsättningslöst sätt. Systemet
borde också granskas av en helt oberoende instans som ser över om det
uppfyller sitt syfte att ge alla kommuner och landsting de ekonomiska
förutsättningar som krävs för att kunna bedriva sin kärnverksamhet på ett
bra sätt samt vilka problem systemet kan ge för enskilda kommuner och
landsting (yrkande 6).
I motion Fi286 anser Olle Sandahl m.fl. (kd) att en invånare i Sverige
ska kunna få lika god sjukvård och kommunal service oavsett var hon eller
han bor. Utjämningssystemet ska dock inte kompensera för rimliga skillnader
i service och effektivitet. Systemet ska vara statligt, det ska innehålla
incitament för tillväxt och förnyelse, det ska vara begripligt och
demokratiskt förankrat hos alla kommuner och landsting. Det utredningsförslag
som nyligen presenterades är ett steg i rätt riktning. Motionärerna anser
att förslaget vad avser en övergång till ett statligt inkomstutjämningssystem
snarast bör genomföras (yrkande 3).
Maud Olofsson m.fl. (c) skriver i motion N328 att Centerpartiets skatteförslag
om att växla avdrag mot en skatterabatt ökar kommunernas skattebas och
minskar deras bidragsberoende. Motionärerna skriver att dagens skattesystem
förstärker skillnaderna i skattekraft mellan de kommuner och landsting
som har låg och de som har hög skattekraft. Ersätter man grundavdraget
med skatterabatt, lika för alla, försvinner denna effekt och belastningen
på utjämningssystemet minskar, hävdar motionärerna (yrkande 8).
I motion Fi209 av Henrik Westman och Björn Hamilton (båda m) anförs att
dagens system med mellankommunal utjämningsskatt är ett övergrepp på den
kommunala självstyrelsen. Ingen kommun ska tvingas höja skatten för att
finansiera andra kommuners åtaganden (yrkande 1). Motionärerna anser att
det kommunala utjämningssystemet måste avskaffas (yrkande 2).
I motion Fi272 föreslår Anna Lilliehök (m) att den tillväxtfientliga
inkomstutjämningen avskaffas. Lönekostnaderna är högre i tillväxtkommuner,
vilket innebär att kommunal service blir dyrare. I t.ex. Stockholmsområdet
får därför invånarna betydligt sämre service och vård för sina skattepengar,
vilket visar sig när Stockholms läns landsting drar ned ytterligare i
sjukvården samtidigt som man höjer skatten. Detta tar emellertid inte
utjämningssystemet någon hänsyn till.
I motion Bo257 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) framhålls att det
statliga inkomstutjämningssystemet måste förändras så att kommuner med
inflyttning ges ekonomisk möjlighet att utöka de kommunala verksamheterna
i takt med inflyttningen (yrkande 10). Inkomstutjämningen fråntar kommunerna
alla extra inkomster som de skulle ha kunnat använda till att förse de
inflyttade med vård, skola och omsorg.
I motion N341 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) föreslås att det
inomkommunala utjämningssystemet avskaffas och ersätts av ett system som
både stimulerar ekonomisk tillväxt och ger tillräckliga statliga bidrag
till kommuner och landsting med otillräcklig skattekraft (yrkande 2).
Dagens system är konstruerat så att det straffar tillväxt var den än
uppstår, vilket blivit särskilt tydligt i Stockholms län. Kostnadsutjämningen
tar allt mindre hänsyn till de särskilda problem och kostnader som finns
i en storstad, t.ex. segregation, befolkningsökning och höga kostnader
för löner och bostäder.
I motion N345 av Lars Lindén m.fl. (kd) föreslås att det nuvarande
utjämningssystemet ska ersättas av ett statligt system (yrkande 4). Systemet
ska stödja och driva på en stark och solidarisk ekonomisk utveckling i
hela landet och förena detta incitament för tillväxt och förnyelse.
Utjämningssystemet ska vara tillgängligt, begripligt och demokratiskt
förankrat hos alla kommuner och landsting. Kostnadsutjämningen ska ha bättre
träffsäkerhet. Dessutom anser motionärerna att det nuvarande systemet
inte är i enlighet med grundlagens intentioner om den kommunala självstyrelsen,
lokaliseringsprincipen och den kommunala beskattningsrätten.
Håkan Larsson och Birgitta Selén (båda c) föreslår i motion Fi249 att
mantalsskrivningen ska förändras för att åstadkomma ökad rättvisa mellan
kommunerna. Befolkningen mantalsskrivs den 1 november varje år och på
detta baseras sedan beräkningar av t.ex. skatteunderlag och statsbidrag.
Invånarantalet i kommunerna varierar emellertid under året. I exempelvis
Åre och Härjedalen finns tusentals säsongsarbetare under vintern, varav
bara en liten del skriver sig där. Ett befolkningsgenomsnitt över hela
året skulle ge en rättvisare fördelning av skatter och bidrag, och dagens
teknik gör det möjligt att mäta befolkningen varje dag om man så skulle
önska, skriver motionärerna. Frågan bör utredas anser motionärerna.
Anders Sundström och Kristina Zakrisson (båda s) anser i motion Fi290 att
det kommunala utjämningssystemet måste ta större hänsyn främst till
kommuner i glesbygd med kvarhängande problem med bostadsöverskott. Välfärden
måste värnas i kommuner och landsting med stor utflyttning och vikande
skattekraft framhåller motionärerna.
Lars U Granberg (s) anser i motion Fi289 att det finns behov av utjämning
mellan kommuner och regioner där man i dag är beroende av den egna bilen
för resor till nödvändig samhällsservice. Regeringen bör överväga en
översyn av möjligheterna till någon form av utjämning mellan kommuner och
regioner som inte själva har underlag att upprätthålla kollektiva transporter
och de regioner där kollektiva lösningar redan är etablerade.
Finansutskottets ställningstagande
Mellan landets kommuner och landets landsting finns stora variationer i
förutsättningarna för att kunna erbjuda sina medborgare en god service.
Skillnaderna är stora både vad avser skattekraft och andra faktorer såsom
t.ex. befolkningssammansättning. Utjämningssystemet syftar till att ge
likvärdiga ekonomiska förutsättningar för landets kommuner och landsting
att bedriva sin verksamhet och erbjuda alla invånare en kommunal service
av god kvalitet.
Utskottet har vid upprepade tillfällen behandlat snarlika motionsyrkanden
om olika förändringar av utjämningssystemet, bl.a. våren 2003 (bet.
2002/03:FiU19) och hösten 2002 (bet. 2002/03:FiU3), och har inte ändrat
uppfattning i frågan. Utskottet vill ändå kortfattat kommentera några av
motionsförslagen.
Centerpartiet föreslår i motion Fi306 (c) en genomgripande omläggning av
inkomstbeskattningen som innebär att kommunernas skatteinkomster ökar
väsentligt. (Skatteförslaget behandlades utförligt i bet. 2003/04:FiU1 s.
142-149.) För att neutralisera effekten på kommunerna föreslår motionärerna
att det generella statsbidraget minskas med motsvarande belopp. Minskningen
blir så stor att statsbidraget i det närmaste avvecklas. De mekanismer
som fördelar om medel mellan kommuner och mellan landsting, inkomstutjämning
och kostnadsutjämning, påverkas dock inte annat än marginellt av motionärernas
förslag. Motionärernas påstående att belastningen på utjämningssystemet
minskar kan därför ifrågasättas. Dessutom kan skatteförslagets effekter
på den regionala fördelningen ifrågasättas. Förslaget innebär att invånare
i lågskattekommuner gynnas medan invånare i högskattekommuner missgynnas
(se bet. 2003/04:FiU1). Utskottet avvisar motionärernas förslag.
Beträffande förslagen i motion Fi239 (m) anser utskottet, liksom vid
tidigare behandling av snarlika förslag, att en sådan förändring skulle
bryta mot utjämningens grundprinciper och leda till ökade ekonomiska
skillnader mellan kommunerna. Utskottet konstaterar också att förslaget
inte är statsfinansiellt neutralt. Motionärerna har tidigare lämnat
motsvarande förslag men då ansett att det skulle finansieras genom en
neddragning av det generella statsbidraget. Denna gång är motionärernas
förslag ofinansierat.
Beträffande motion Fi249 (c) gör utskottet bedömningen att det vore
administrativt tungrott att mer eller mindre löpande mäta befolkningen i
landets olika kommuner för att på så sätt skapa större rättvisa i skatte-
och utjämningshänseende. En sådan ordning skulle komplicera beräkningarna
och troligen också försämra kommunernas planeringsförutsättningar.
Angående kommuner med problem med bostadsöverskott, motion Fi290 (s),
vill utskottet peka på att riksdagen tidigare bemyndigat regeringen att
bilda ett eller flera bolag med uppgift att äga och förvalta eller avveckla
bostadsföretag och fastigheter som övertas från kommuner. I september
2003 köpte regeringen aktierna i Bothia Garanti AB från Bostadsgaranti AB.
Bolagets uppgift är bl.a. att ta över hela eller delar av ett kommunalt
bostadsbestånd för att genomföra en omstrukturering och senare återföra
bostäderna till kommunen eller annan lämplig ägare (se bet. 2003/03:FiU11
s. 12-15).
I september 2003 presenterade Utjämningskommittén sitt betänkande Gemensamt
finansierad utjämning i kommunsektorn (SOU2003:88) med flera förslag till
förändringar av nuvarande system. Utredningsbetänkandet är för närvarande
utskickat på remiss samt föremål för en bred och intensiv debatt.
När beredningen av utredningsförslagen avslutats kommer regeringen att
lämna förslag till riksdagen om förändringar i utjämningssystemet. Utskottet
vill inte föregripa regeringens förslag.
Med det anförda avstyrker finansutskottet motionerna Fi209 (m) yrkandena
1 och 2, Fi239 yrkandena 15 och 16, Fi249 (c), Fi272 (m), Fi278 (fp)
yrkande 6, Fi286 (kd) yrkande 3, Fi289 (s), Fi290 (s), N328 (c) yrkande 8,
N341 (m) yrkande 2, N345 (kd) yrkande 4, Bo253 (fp) yrkande 13 samt Bo257
(m) yrkande 10.
Balanskravet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkanden om förändringar i balanskravet för
kommuner och landsting.
Jämför reservation 5 (fp).
Motionerna
Balanskravet för kommunerna har blivit en börda i stället för en vägvisare
och tillväxtmotor, anser Christer Adelsbo och Göran Persson (båda s) i
motion Fi276. För att klara balanskravet behöver många kommuner ta
kortsiktiga beslut som på längre sikt sätter dem i ett sämre läge. Kommunerna
måste kunna ta ett långsiktigt ansvar för sin ekonomi och samtidigt
tillfredsställa invånarnas behov. Effekterna av balanskravet behöver därför
ses över anser motionärerna.
Martin Nilsson m.fl. anser i motion Fi280 (s) att det finns anledning att
försöka minska skillnaderna i kommunernas ekonomi mellan hög- och
lågkonjunktur. Detta skulle kunna åstadkommas genom någon form av utjämning
av statsbidrag eller genom ett uppmjukat balanskrav. Motionärerna anser
att regeringen bör återkomma till riksdagen med konkreta förslag för att
underlätta en långsiktig och stabil utveckling av den kommunala sektorn.

Karin Pilsäter m.fl. (fp) skriver i motion Fi278 att det behövs ett
balanskrav som verkar dämpande på konjunktursvängningarna. Kravet på balans
i kommunernas ekonomi måste kombineras med verksamheternas krav på
kontinuitet och kvalitet. Kommunerna bör ges möjlighet att uppnå balanskravet
genom att jämna ut sitt ekonomiska resultat över en konjunkturcykel
(yrkande 4). Motionärerna anser också att balanskravet behöver tydliggöras
eftersom nuvarande utformning kan tolkas så att det är upp till den
enskilda kommunen att bedöma om kravet uppnås eller inte. För att säkerställa
att kommuner och landsting efterlever balanskravet bör regeringen utreda
möjligheten till sanktioner (yrkande 5).
Finansutskottets ställningstagande
I november 2001 överlämnade Ekonomiförvaltningsutredningen sitt betänkande
God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting (SOU 2001:76). Utredningen
föreslog bl.a. förändringar av balanskravet för att göra det möjligt att
balansera ekonomin över en mandatperiod. Inom Regeringskansliet pågår för
närvarande beredningen av en proposition om förändringar av balanskravet
för kommuner och landsting som väntas överlämnas till riksdagen inom kort.

Mot denna bakgrund anser utskottet att regeringens förslag bör avvaktas
och att några tillkännagivanden om balanskravet inte är nödvändiga.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi276 (s), Fi278 (fp)
yrkandena 4 och 5 samt Fi280 (s).
Konkurrensneutralitet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen med hänvisning till tidigare behandling
och till att EG-kommissionen aviserat en översyn av mervärdesskattereglerna
för offentliga myndigheter.
Jämför reservation 6 (m, fp, kd, c).
Motionerna
I motion N329 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås att offentliga och
privata aktörer i offentlig verksamhet ska jämställas skattemässigt (yrkande
5). Arbetsgivaravgiften ska vara densamma för offentliga och privata
arbetsgivare och de ska omfattas av samma momsregler anser motionärerna.
Kommuner och landsting har en möjlighet att bidra till tillväxten genom
att lägga ut fler verksamheter på andra aktörer som t.ex. företag och
kooperativ. Välfärdentreprenörer ska behandlas likadant som verksamheter
i kommunernas eller landstingens regi, framhåller motionärerna.
Maud Olofsson föreslår i motion So343 att folktandvårdens verksamhet ska
särredovisas (yrkande 48). Momsreglerna orsakar en obalans mellan privat
och offentlig tandvård. Ett viktigt steg för att komma till rätta med
denna sneda konkurrenssituation är att särredovisa folktandvårdens kostnader,
anser motionärerna.
I motion So408 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) framhålls att den
nuvarande snedvridningen av konkurrensen inom tandvården måste få en snar
och tillfredsställande lösning. Privattandläkarna är i dag missgynnade i
relation till folktandvården genom skillnaderna i momsregler. Det krävs
likvärdiga villkor mellan den privata och offentliga tandvården inte minst
för att göra det attraktivt för tandläkare att arbeta i Sverige anser
motionärerna (yrkande 3).
Karin Pilsäter m.fl. (fp) skriver i motion Fi278 att konkurrensneutraliteten
mellan privat och offentligt driven verksamhet brister i många avseenden.
Eftersom verksamhet som drivs i egen regi missgynnas kraftigt jämfört
med den i kommunal regi, försvåras en utveckling mot fler alternativ, mer
valfrihet och bättre kvalitet anser motionärerna. Trots reformeringen av
kommunkontosystemet kvarstår problem med att det är dyrare att driva
verksamhet i egen regi än i kommunal regi. Motionärerna anser att
kommunkontosystemet måste reformeras så att enskilt driven verksamhet som
finansieras med kommunala anslag i praktiken får samma avdragsrätt för
moms som i dag finns för verksamhet i kommunal drift. Hur detta ska gå
till tekniskt behöver utredas (yrkande 3).
Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) skriver i motion N414 att den privata sjukvården
bör få samma möjligheter att få tillbaka moms som den offentliga sjukvården
har. Motionärerna efterfrågar en granskning av på vilka sätt den offentliga
omsorgen har ett ekonomiskt övertag gentemot den privata (yrkande 6).
I motion Fi283 av Olle Sandahl m.fl. (kd) föreslås att regeringen snarast
lägger fram förslag som skapar konkurrensneutralitet mellan privata och
offentliga utförare av icke skattepliktig verksamhet (yrkande 5).
Kommunkontosystemets syfte är att skapa en sådan konkurrensneutralitet.
Problemet har emellertid brister anser motionärerna. En privat entreprenör,
t.ex. ett privat sjukhus, måste i dag ta ut högre pris till följd av att
man betalar moms på ingående varor och tjänster. För att kompensera detta
finns en extra schablonersättning på 6 % som ges av kommunkontosystemet.
Detta räcker emellertid inte för att uppnå verklig konkurrensneutralitet.
Systemet innebär att sjukhuset tjänar på att inte anlita underentreprenörer
utan i stället självt svara för t.ex. städtjänster. Motionärerna anser
att regeringen bör utreda möjligheten att lösa detta problem genom att
införa s.k. uttagsbeskattning.
Finansutskottets ställningstagande
Snarlika motionsförslag om konkurrensneutralitet mellan tjänster producerade
i kommunal eller privat regi behandlades utförligt våren 2003 (bet.
2002/03:FiU19 s. 25-28). Samtliga motionsyrkanden avvisades.
I budgetpropositionen för 2004 skriver regeringen att EG-kommissionen i
juli 2003 aviserade en översyn av mervärdesskattereglerna för offentliga
myndigheter och att resultatet av detta arbete bör avvaktas innan ett
eventuellt ytterligare analysarbete av kommunkontosystemet påbörjas.
Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning att göra några uttalanden
i frågan och avstyrker därmed motionerna Fi278 (fp) yrkande 3, Fi283 (kd)
yrkande 5, So343 (c) yrkande 48, So408 (m) yrkande 3, N329 (c) yrkande 5
samt N414 (mp) yrkande 6.
Finansieringsprincipen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om att finansieringsprincipen behöver
ses över, lagfästas eller preciseras.
Jämför reservation 7 (m, fp, kd, c).
Motionerna
I motion Fi261 av Margareta Sandgren m.fl. (s) anförs att det är viktigt
att det sker en fortlöpande utvärdering av de ekonomiska konsekvenserna
för staten och kommunerna av olika välfärdsreformer. En del reformer, t.
ex. maxtaxan för äldre, har inneburit ökade kostnader för kommunerna.
Principen måste vara att reformer som beslutas av staten också ska
finansieras av staten.
Anita Sidén och Cecilia Magnusson (båda m) anser i motion Fi238 att
finansieringsprincipen har betydande brister och måste förändras. När staten
genomför en reform som ökar kommunernas kostnader så kompenseras kommunerna
genom höjt statsbidrag med det belopp som reformen beräknas kosta det år
den genomförs. Om det sedan visar sig att kostnaderna var underskattade
eller att kostnaderna för reformerna stiger, kompenseras kommunerna inte
för detta. Kommunernas ekonomiska problem skulle vara betydligt mindre i
dag om principen att den som beslutar också ska betala verkligen gällde,
anser motionärerna.
I motion Fi216 av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (båda c)
framhålls att riksdagen fattar beslut som ökar kommunernas kostnader, t.ex.
LSS och maxtaxor inom barn- och äldreomsorgen, utan att kommunerna
erhåller statsbidrag som täcker kostnaderna. Om kommunerna i framtiden ska
klara av sina åtaganden måste staten sluta att ålägga kommunerna
arbetsuppgifter utan att skicka de ekonomiska resurser som behövs (yrkande 2).

Olle Sandahl m.fl. (kd) föreslår i motion Fi286 att finansieringsprincipen
behöver lagfästas och preciseras (yrkande 2). Finansieringsprincipen
innebär att statliga reformbeslut som direkt eller indirekt påverkar den
kommunala ekonomin ska regleras genom en justering av det generella
statsbidraget. Regeringen har emellertid gjort många avsteg från principen
och ålagt kommunerna uppgifter utan att ge dem full ekonomisk kompensation.

Finansutskottets ställningstagande
Frågan om finansieringsprincipens tillämpning har behandlats upprepade
gånger, t.ex. hösten 2002 och våren 2003 (bet. 2002/03:FiU3 s. 18-20 och
bet. 2002/03:FiU25 s. 8-9). Utskottet ser ingen anledning att ompröva
sina tidigare ställningstaganden i frågan.
Utskottet vill påminna om de förtydliganden av finansieringsprincipens
tillämpning som regeringen gjorde i kompletteringspropositionen 1994 (prop.
1993/94:150 bilaga 7 s. 33-34). Där framgår bl.a. att principen enbart
omfattar statligt beslutade åtgärder som direkt tar sikte på kommunala
verksamheter och att reglering enbart ska göras för direkta ekonomiska
effekter. Finansieringsprincipen omfattar inte statliga åtgärder som inte
tar direkt sikte på, men ändå får direkta ekonomiska effekter för
kommunsektorn. Sådana effekter ska däremot beaktas när en bedömning görs av
statsbidragens storlek.
Av budgetpropositionen framgår också att en informell arbetsgrupp med
tjänstemän från Finansdepartementet, Kommunförbundet och Landstingsförbundet
har inlett ett arbete med att förbättra kunskapen om finansieringsprincipen
och dess innebörd.
Utskottet anser inte att några uttalanden i frågan är motiverade och
avstyrker därmed motionerna Fi216 (c) yrkande 2, Fi238 (m), Fi261 (s) samt
Fi286 (kd) yrkande 2.
Kommunal näringsverksamhet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionärernas förslag.
Jämför reservation 8 (m, fp, kd).
Motionerna
Det är viktigt att slå vakt om kommunernas möjligheter att fullt ut ta
sitt bostadsförsörjningsansvar anser Olle Sandahl m.fl. (kd) i motion
Fi286. Det är kommunerna och inte staten som ska fatta beslut om de
kommunala bostadsföretagen. Någon särskild lagstiftning för försäljning av
kommunala bostadsföretag är inte nödvändig. De lagar som begränsar
kommunernas kontroll över bostadsförsörjningen och de egna bostadsbolagen
bör avskaffas (yrkande 1).
I motion Fi283 av Olle Sandahl m.fl. (kd) framhålls att statens uppgift
i samhällsekonomin är att sätta ramar, ansvara för samhällsplanering och
på olika sätt skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt. När staten
agerar såväl spelare som domare är risken stor att konkurrensen snedvrids.
Staten bör bedriva ett aktivt arbete med att identifiera och avveckla
konkurrenshämmande regleringar och strukturer (yrkande 4). Motionärerna
anser också att kommunala bolag i princip bör avvecklas på marknader där
privata företag konkurrerar eller skulle kunna konkurrera på ett funktionellt
sätt (yrkande 3). Förutsättningen är dock att det gemensamma bästa för
alla kommuninvånare inte talar för ett kommunalt ägande.
Finansutskottets ställningstagande
Frågor om de allmännyttiga bostadsföretagen och om kommunal näringsverksamhet
behandlades senast våren 2003 (bet. 2002/03:FiU19). Utskottet har inte
ändrat uppfattning i dessa frågor. Därmed avstyrker utskottet motionerna
Fi283 (kd) yrkandena 3 och 4 samt Fi286 (kd) yrkande 1.
Hivpreventivt arbete i storstadsregionerna
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen, men förutsätter att medlen fördelas
på ett sådant sätt att bästa möjliga effekt av insatserna uppnås.
Jämför reservation 9 (fp, kd, c).
Bakgrund
Åren 1998, 1999 och 2000 anvisade riksdagen medel för hivpreventivt arbete
i storstadsregionerna. Medlen anvisades inom ramen för anslaget för
särskilda insatser i kommuner och landsting. I budgetpropositionen för 2001
gjordes ingen öronmärkning för hivpreventivt arbete. Riksdagen tog då
initiativ till att medel skulle öronmärkas även för 2001. Åren 2002 och
2003 anvisade regeringen 84 respektive 90 miljoner för hivprevention i
storstäderna från anslaget för särskilda insatser.
I budgetpropositionen för 2004 aviserar regeringen att man avser betala
ut högst 90 miljoner kronor för samma ändamål från anslaget 48:2 Bidrag
till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting.
Motionerna
I motion Fi233 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c) föreslås att medlen för
hivpreventiv verksamhet bör fördelas på central nivå och att
frivilligorganisationerna bör prioriteras framför ordinarie verksamhet i
landsting,
regioner och kommuner. Dagens system leder lätt till konflikter anser
motionärerna. Medlen till hivpreventiv verksamhet fördelas i dagsläget
regionalt i Stockholm, Göteborg och Malmö. Regionerna och landstingen har
en dubbel roll, de fördelar medlen men är samtidigt själva aktörer och
mottagare av medel. Ett sådant system är orimligt anser motionärerna. I
stället borde medlen fördelas centralt så att frivilligorganisationer,
kommuner och landsting kan söka på lika villkor. Frivilligorganisationerna
har en viktig del i den effektiva hivpreventionen som har bedrivits i
Sverige och de har stor trovärdighet när det gäller att nå ut till
målgrupperna. Deras verksamhet bör prioriteras framför ordinarie verksamhet
vid landsting/regioner och kommuner (yrkande 4).
Motionärerna anser också att det är angeläget med en redovisning av hur
medlen för särskilda insatser mot hiv/aids i storstadsregionerna använts.
Regeringen bör ta fram riktlinjer för återrapportering och rutiner för
utvärdering av medlen (yrkande 5).
I motion Fi278 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) föreslås att medlen som används
för att förebygga hiv/aids i storstäderna ska flyttas från anslaget Bidrag
till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting till utgiftsområde
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Arbetet är långsiktigt och det
finns ingen anledning att tro att behovet av detta stöd skulle minska.
Stödet för hiv/aids-preventivt arbete i storstadsregionerna bör därför
permanentas (yrkande 8).
Annelie Enochson och Björn von der Esch (båda kd) föreslår i motion Fi208
att rättsväsendet och det internationella biståndet särskilt för
aids-bekämpning ska förstärkas. Medel för detta borde ha frigjorts genom att
omställningskostnaderna för att införa euron ej behöver betalas (yrkande
2).
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet har i avsnitt 1 tillstyrkt att anslaget 48:2 Bidrag till särskilda
insatser i vissa kommuner och landsting ska föras upp med 570 miljoner
kronor 2004. Insatser som finansierats från detta anslag de senaste åren
har utgjort ett viktigt inslag i kampen mot hiv/aids. Arbetet bedrivs med
hjälp av flera frivilligorganisationer som t.ex. Röda korset, RFSL och
Noaks ark och når på så sätt i stor utsträckning ut till riskgrupperna.
Även
hösten 2002 (bet. 2002/03:FiU3) behandlade utskottet motionsförslag om
hur pengarna ska fördelas. Utskottet förutsätter nu liksom förra året att
medlen fördelas på ett sådant sätt så att bästa möjliga effekt uppnås.
I budgetförslaget för 2004 aviserar regeringen att man kommer att betala
ut upp till 90 miljoner kronor för hivpreventivt arbete i storstadsregionerna
från anslaget.
Beträffande motion Fi208 yrkande 2 vill utskottet framhålla att några
budgetmedel för införande av euro inte funnits avsatta. Resultatet i
folkomröstningen har därför inte frigjort några sådana resurser. Förslaget
avvisas.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi208 (kd) yrkande 2, Fi233
(mp, fp, v, c) yrkandena 4 och 5 samt Fi278 (fp) yrkande 8.
Eget val
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionärernas förslag.
Jämför reservation 10 (m, fp, kd, c).
Motionerna
Olle Sandahl m.fl. (kd) framhåller i motion Fi286 att det viktigaste
perspektivet är hur medborgaren så långt det är möjligt ska kunna påverka
sin situation genom att välja det alternativ av gemensamt finansierad
service som passar bäst, samtidigt som tryggheten och kvaliteten är god.
Motionärerna anser att modeller med eget val är det verktyg som bäst
klarar att skapa mångfald, valfrihet och hög kvalitet. Kommunal verksamhet
som inte är myndighetsutövning bör konkurrensutsättas genom upphandling
för att lättare skapa den mångfald av utförare som ger verklig valfrihet
för individen. Modeller för eget val bör tillämpas inom t.ex. barnomsorg,
skola och hemtjänst (yrkande 4).
I motion Fi283 (kd) av Olle Sandahl m.fl. framförs ett yrkande med liknande
innebörd (yrkande 1).
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat och avstyrkt liknande
yrkanden, senast i betänkande 2002/03:FiU19. Finansutskottet vill än en
gång framhålla att kommunerna redan i dag har möjligheter att införa system
för valfrihet inom många områden, t.ex. hemtjänst, äldreomsorg och barnomsorg.
Hur den enskilda kommunen väljer att organisera sin verksamhet inom de
ramar som ges av de nationella målen och kvalitetskraven faller enligt
utskottet mening inom den kommunala självstyrelsen. Något tillkännagivande
i frågan är enligt utskottets mening inte befogat.
Därmed avstyrker utskottet motion Fi283 (kd) yrkande 1.
Mål för utgiftsområde 25
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionärernas förslag om ändrat mål för utgiftsområdet.

Jämför reservation 11 (m, fp, kd, c).
Motionen
I motion Fi286 (kd) föreslås att målet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag
till kommuner ska ändras (yrkande 8). Det nuvarande målet för utgiftsområdet
"är att skapa goda och likvärdiga förutsättningar för kommuner och landsting
att uppnå de nationella målen inom olika verksamheter". Motionärerna anser
att målet behöver förtydligas. Genom att styra kommunerna med olika former
av riktade bidrag försöker staten inte bara ge kommunerna likvärdiga
förutsättningar utan försöker också direkt påverka resultaten i den kommunala
verksamheten. Ett annat problem är att regeringen inte respekterar den s.
k. finansieringsprincipen utan lägger uppgifter på kommunerna utan att ge
dem fullgod kompensation för vad dessa uppgifter kostar. Det bör också
framgå av målet att staten i enlighet med den s.k. subsidiaritetsprincipen
ska vara stödjande gentemot kommunerna och inte detaljstyra verksamheten.

Motionärerna föreslår att målet för utgiftsområdet ska kompletteras så
att målet blir "att utifrån subsidiaritetsprincipen, med beaktande av
principen om kommunalt självstyre samt en konsekvent tillämpning av
finansieringsprincipen, skapa goda och likvärdiga förutsättningar för
kommuner och landsting att uppnå de nationella målen inom olika verksamheter".

Finansutskottets ställningstagande
Motionärerna föreslår att målet för utgiftsområdet ändras. Även om utskottet
inte tidigare behandlat frågan om ett ändrat mål för utgiftsområdet har
utskottet vid flera tillfällen (bet. 2001/02:FiU3, bet. 2001/02:FiU19,
bet. 2002/03:FiU19) avstyrkt motionsyrkanden om de frågor som föreslås
motivera målförändringen, nämligen subsidiaritetsprincipen, den kommunala
självstyrelsen och finansieringsprincipen.
Utskottet har inte ändrat uppfattning i dessa frågor och avstyrker därmed
motion Fi286 (kd) yrkande 8.</pre><pre>
Reservationer

1.      Utjämningssystemet, punkt 3 (m)
av Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m) och Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 1 om att avskaffa det nuvarande kommunala utjämningssystemet.
Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Fi239 yrkandena 15 och 16,
bifaller delvis motionerna 2003/04:Fi209 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Fi272,
2003/04:N341 yrkande 2 och 2003/04:Bo257 yrkande 10 och avslår motionerna
2003/04:Fi249, 2003/04:Fi278 yrkande 6, 2003/04:Fi286 yrkande 3, 2003/04:Fi289,
2003/04:Fi290, 2003/04:N328 yrkande 8, 2003/04:N345 yrkande 4 och
2003/04:Bo253 yrkande 13.
Ställningstagande
Det är viktigt att det finns förutsättningar för att upprätthålla en god
kommunal service i alla delar av landet. Dagens utjämningssystem har dock
med sina marginaleffekter på över 95 % direkt skadliga effekter på
samhällsekonomin. Det tar bort alla incitament för kommunerna att själva
påverka sin inkomstsituation. Systemet straffar kommuner som har hög
förvärvsfrekvens och skapar nya jobb. Vi anser dessutom att dagens system
är oförenligt med regeringsformens bestämmelser till skydd för det kommunala
självstyret.
Vi föreslår - i avvaktan på ett nytt statligt system - att vissa förändringar
görs i utjämningssystemet fr.o.m. 2004. Kommuner och landsting som har en
relativ skattekraftstillväxt sedan 2002 ska få behålla denna. Kommuner
som tappar skattekraft ska få kompensation för detta. Vi anser vidare att
en spärr ska införas för utjämningsavgiften för landsting. År 2004 ska
ett landsting maximalt betala 10 % av sin relativa skattekraft i
inkomstutjämningsavgift och från 2005 högst 7 %.
Vad vi anfört här bör riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen.
Det innebär att vi anser att riksdagen bör bifalla motion Fi239 (m)
yrkandena 15 och 16, bifalla delvis motionerna Fi209 (m) yrkandena 1 och
2, Fi272 (m), N341 (m) yrkande 2 och Bo257 (m) yrkande 10 samt avslå övriga
här aktuella motionsyrkanden.

2.      Utjämningssystemet, punkt 3 (fp)
av Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 2 om behovet av genomgripande förändringar av utjämningssystemet.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Fi278 yrkande 6 och
2003/04:Bo253 yrkande 13 och avslår motionerna 2003/04:Fi209 yrkandena 1 och
2, 2003/04:Fi239 yrkandena 15 och 16, 2003/04:Fi249, 2003/04:Fi272,
2003/04:Fi286 yrkande 3, 2003/04:Fi289, 2003/04:Fi290, 2003/04:N328 yrkande
8, 2003/04:N341 yrkande 2, 2003/04:N345 yrkande 4 och 2003/04:Bo257 yrkande
10.
Ställningstagande
Vi anser att människor ska ha samma möjligheter till grundläggande kommunalt
finansierad service oavsett var de bor i landet och vilken inkomstnivå
övriga invånare har i kommunen. Ett system för utjämning av de
kommunal-ekonomiska förutsättningarna är därför både rimligt och nödvändigt.
Utjämningssystemets nuvarande konstruktion är emellertid tillväxtfientlig.
Det är dessutom både svåröverskådligt och svårbegripligt. Vi anser att
utjämningssystemet ska vara tillväxtfrämjande.
Vi anser att det behövs genomgripande förändringar av systemet. Det bör
innehålla färre ingående faktorer, det bör vara mer genomskinligt och
förutsägbart. Vi anser att inkomst- och kostnadsutjämning bör ses samlat
och inte, som i dagens system, separerat. Utjämningen ska baseras på
tydligt mätbara strukturella kostnadsskillnader. Det behövs enligt vår
mening en ny utredning som kan se över systemet i dess helhet och på ett
förutsättningslöst sätt. Även ett av staten finansierat utjämningssystem
bör utredas. Vi anser dessutom att skatteutjämningssystemet borde utvärderas
av en helt utomstående, oberoende granskare för att säkra en fullständig,
förutsättningslös och objektiv utvärdering.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen vad vi här redovisat om det
kommunala utjämningssystemet. Det innebär att vi anser att riksdagen bör
bifalla motionerna Fi278 (fp) yrkande 6 och Bo253 (fp) yrkande 13 samt
avslå övriga här aktuella motionsyrkanden.

3.      Utjämningssystemet, punkt 3 (kd)
av Olle Sandahl (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 3 om en övergång till ett statligt utjämningssystem. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Fi286 yrkande 3 och 2003/04:N345
yrkande 4 och avslår motionerna 2003/04:Fi209 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Fi239
yrkandena 15 och 16, 2003/04:Fi249, 2003/04:Fi272, 2003/04:Fi278 yrkande
6, 2003/04:Fi289, 2003/04:Fi290, 2003/04:N328 yrkande 8, 2003/04:N341
yrkande 2, 2003/04:Bo253 yrkande 13 och 2003/04:Bo257 yrkande 10.
Ställningstagande
Jag anser att en invånare i Sverige ska kunna få lika god sjukvård och
kommunal service oavsett var hon eller han bor. Kommunerna ska ha likvärdiga
förutsättningar för sin verksamhet och service oberoende av skattekraft
och opåverkbara strukturella kostnader. Däremot hör rimliga skillnader i
servicenivå, effektivitet och skattesats till den kommunala självstyrelsen
och ska således inte kompenseras. Systemet ska förena en utjämning med
incitament för tillväxt och förnyelse. Det är viktigt att systemet är
begripligt och demokratiskt förankrat hos alla kommuner och landsting.
Jag är dock kritisk mot kostnadsutjämningens bristande träffsäkerhet. Jag
anser vidare att utjämningssystemet inte är i enlighet med grundlagens
intentioner om den kommunala självstyrelsen, lokaliseringsprincipen och
den kommunala beskattningsrätten. Jag anser därför att systemet bör vara
statligt. I detta avseende är förslagen från den nyligen presenterade
utredningen om utjämningssystemet (SOU 2003:88) ett steg i rätt riktning.
Jag anser att utredningens förslag vad avser en övergång till ett statligt
inkomstutjämningssystem snarast bör genomföras.
Vad jag anfört här om utjämningssystemet bör riksdagen tillkännage för
regeringen. Jag tillstyrker därmed motionerna Fi286 (kd) yrkande 3 och
N345 (kd) yrkande 4 samt avstyrker övriga här aktuella motionsyrkanden.

4.
Utjämningssystemet, punkt 3 (c)
av Lena Ek (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 4 om att minska belastningen på utjämningssystemet. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:N328 yrkande 8, bifaller delvis motion
2003/04:Fi249 och avslår motionerna 2003/04:Fi209 yrkandena 1 och 2,
2003/04:Fi239 yrkandena 15 och 16, 2003/04:Fi272, 2003/04:Fi278 yrkande 6,
2003/04:Fi286 yrkande 3, 2003/04:Fi289, 2003/04:Fi290, 2003/04:N341
yrkande 2, 2003/04:N345 yrkande 4, 2003/04:Bo253 yrkande 13 och 2003/04:Bo257
yrkande 10.
Ställningstagande
I den parlamentariska utredningen om utjämningssystemet som nyligen
presenterades (SOU 2003:88) har vi verkat för en förstärkning av den kommunala
skattebasen för att på så vis minska belastningen på utjämningssystemet
och reducera kraven på inbetalningar från kommuner med bättre ekonomi.
Dagens skattesystem förstärker skillnaderna i skattekraft mellan kommuner
och mellan landsting. Centerpartiet har i sin skattemotion (Fi306)
presenterat ett förslag som innebär att avdrag växlas mot statlig skatterabatt.
Detta innebär att kommunernas skattebas förstärks. Vårt förslag innebär
att belastningen på utjämningssystemet minskar. Kommuner och landsting
med en skattekraft som överskrider den garanterade skulle få betala en
lägre avgift och kompensationsgraden skulle därmed kunna sänkas.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen vad jag har anfört om det kommunala
utjämningssystemet. Det innebär att jag tillstyrker motion N328 (c) yrkande
8, tillstyrker delvis motion Fi249 (c) samt avstyrker övriga här aktuella
motionsyrkanden.

5.      Balanskravet, punkt 4 (fp)
av Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 5 om att möjliggöra för kommunerna att balansera sin ekonomi
över en längre period än ett år. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Fi278 yrkandena 4 och 5 och bifaller delvis motionerna 2003/04:Fi276
och 2003/04:Fi280.
Ställningstagande
Det finns goda skäl för att den kommunala verksamheten ska vara stabil.
För kommunerna gäller ett balanskrav, som avser varje enskild kommun.
Balanskravet på den kommunala ekonomin måste även kombineras med verksamhetens
krav på kontinuitet och kvalitet. Kommunerna borde ges möjlighet att uppnå
balanskravet genom att utjämna sitt ekonomiska resultat över en konjunkturcykel.
Då kan verksamheten vara mera stabil. Kommunerna kan då i goda tider
planera för sämre tider på ett bättre sätt. Resultatutjämningen ska vara
ett ansvar för den enskilda kommunen, inte ett statligt. Om detta kräver
en ändring i redovisningslagen är Folkpartiet berett att öppna för detta.
Regeringen bör återkomma med förslag på hur en sådan reform kan genomföras.

En kommun är inte tillåten att låta sin förmögenhet minska. Detta innebär
t.ex. att en tillväxtkommun kan tvingas göra avsättningar även när befintliga
tillgångar väl svarar mot kommunens pensionsåtagande. Vi anser att det är
rimligt att det finns regler som motverkar att kommuner på ett ansvarslöst
sätt använder engångsintäkter för att finansiera permanenta åtaganden.
Det finns dock ingen anledning att kommuner ska ha stora förmögenheter.
Vi anser att balanskravet behöver förtydligas.
För att säkerställa en god efterlevnad av balanskravet anser vi att frågan
om sanktioner bör utredas. Vad utskottet anfört om förändringar av det
kommunala balanskravet bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening.
Med det anförda föreslår vi att riksdagen bifaller motion Fi278 (fp)
yrkandena 4 och 5 och bifaller delvis motionerna Fi276 (s) och Fi280 (s).

6.      Konkurrensneutralitet, punkt 5 (m, fp, kd, c)
av Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Lena Ek
(c), Tomas Högström (m), Gunnar Nordmark (fp) och Olle Sandahl (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 6 om en utredning av kommunkontosystemet. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2003/04:Fi278 yrkande 3, 2003/04:Fi283 yrkande
5, 2003/04:So343 yrkande 48, 2003/04:So408 yrkande 3, 2003/04:N329 yrkande
5 och 2003/04:N414 yrkande 6.
Ställningstagande
Vi anser att det är oacceptabelt att privata entreprenörer som arbetar
med välfärdstjänster inte får verka på samma villkor som gäller för
offentliga tjänsteproducenter. Kommunkontosystemet har till uppgift att
skapa konkurrensneutralitet mellan privat och offentligt producerade
välfärdstjänster inom s.k. icke skattepliktig verksamhet. Huvudproblemet
med systemet är enligt vår uppfattning att det inte fullt ut åstadkommer
sådan konkurrensneutralitet.
Regeringen aviserade redan våren 2000 att man avsåg att återkomma med ett
uppdrag om att analysera kommunkontosystemets effekter på
konkurrensneutraliteten,
och våren 2003 skrev finansutskottet att man förutsatte att arbetet skulle
bedrivas skyndsamt (bet. 2002/03:FiU19). I budgetpropositionen skriver nu
regeringen att man inte avser att påbörja något analysarbete av
kommunkontosystemet och hänvisar till att EG-kommissionen aviserat en revidering
av mervärdesskattereglerna för offentliga myndigheter.
Vi anser att resultatet av EG-kommissionens kommande arbete inte behöver
avvaktas, utan att regeringen utan dröjsmål bör utreda frågan om
kommunkontosystemets effekter på konkurrensneutraliteten inom icke skattepliktig
verksamhet. Regeringen bör sedan så snart som möjligt återkomma till
riksdagen med förslag som innebär att enskilt driven verksamhet i praktiken
får samma avdragsrätt för mervärdesskatt som kommunalt driven verksamhet.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.
Med det anförda föreslår vi att riksdagen delvis bifaller motionerna Fi278
(fp) yrkande 3, Fi283 (kd) yrkande 5, So343 (c) yrkande 48, So408 (m)
yrkande 3, N329 (c) yrkande 5 och N414 yrkande 6 (mp).

7.      Finansieringsprincipen, punkt 6 (m, fp, kd, c)
av Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Lena Ek
(c), Tomas Högström (m), Gunnar Nordmark (fp) och Olle Sandahl (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 7 om finansieringsprincipen. Därmed bifaller riksdagen delvis
motionerna 2003/04:Fi216 yrkande 2, 2003/04:Fi238, 2003/04:Fi261 och
2003/04:Fi286 yrkande 2.
Ställningstagande
Den av riksdagen antagna finansieringsprincipen innebär att statliga beslut
som medför nya kostnader för kommuner och landsting också ska finansieras
av staten. Detta innebär att statliga reformbeslut ska regleras genom att
nivån på det generella statsbidraget ändras. Många avsteg har emellertid
gjorts från finansieringsprincipen sedan den började tillämpas 1993.
Kommuner och landsting har inte fått kompensation via statsbidrag för att
täcka kostnader för nya uppgifter. Maxtaxan inom barnomsorgen är inte
finansierad fullt ut av staten utan är ett exempel på hur staten ålägger
kommunerna uppgifter utan att skjuta till de ekonomiska resurser som behövs.

Vi anser även att finansieringsprincipen som den nu tillämpas har betydande
brister. Kompensationen till kommunerna utgår med ett belopp som beräknas
när reformen genomförs. Om sedan kostnaderna för reformen stiger kompenseras
kommunerna inte för detta.
Finansieringsprincipen ska enligt vår uppfattning tillämpas så att den
som fattar beslut om kostnadshöjande reformer också står för dessa kostnader.

Vad som anförts bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.
Vi föreslår därmed att riksdagen delvis bifaller motionerna Fi216 (c)
yrkande 2, Fi238 (m), Fi261 (s) och Fi286 (kd) yrkande 2.

8.      Kommunal näringsverksamhet, punkt 7 (m, fp, kd)
av Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Tomas
Högström (m), Gunnar Nordmark (fp) och Olle Sandahl (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 8 om kommunernas näringsverksamhet. Därmed bifaller riksdagen
delvis motionerna 2003/04:Fi283 yrkandena 3 och 4 och 2003/04:Fi286 yrkande
1.
Ställningstagande
Statens uppgift i samhällsekonomin är att sätta ramar och övervaka
spelreglerna på marknaden. Staten bör bedriva ett aktivt arbete med att
identifiera och avveckla konkurrenshämmande regleringar och strukturer.
Flera kommuner bedriver näringsverksamhet som konkurrerar med privata
entreprenörer.
Kommunala bolag bör avvecklas på marknader där privata företag konkurrerar
eller skulle kunna konkurrera på ett funktionellt sätt. Kommunerna är och
ska vara skyldiga att följa regler och lagar som reglerar deras möjligheter
att bedriva konkurrerande verksamhet. Nuvarande regelverk behöver skärpas
och tillämpningen bör göras tydligare. Det gäller t.ex. lagen om offentlig
upphandling.
Vad som anförts bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.
Vi föreslår därmed att riksdagen delvis bifaller motionerna Fi283 (kd)
yrkandena 3 och 4 och Fi286 (kd) yrkande 1.

9.      Hivpreventivt arbete i storstadsregionerna, punkt 8 (fp, kd, c)
av Christer Nylander (fp), Lena Ek (c), Gunnar Nordmark (fp) och Olle
Sandahl (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 9 om bidragen till det hivpreventiva arbetet i storstadsregionerna.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Fi233 yrkandena 4
och 5 och 2003/04:Fi278 yrkande 8 och avslår motion 2003/04:Fi208 yrkande
2.
Ställningstagande
Det hivpreventiva arbetet är långsiktigt, och det finns ingen anledning
att tro att behovet av detta stöd skulle minska. Stödet för hiv/aids-preventivt
arbete i storstadsregionerna bör därför permanentas.
Medlen för hivpreventiv verksamhet i storstadsregionerna fördelas för
närvarande regionalt i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det förhåller sig
dock så att regionerna och landstingen som fördelar pengarna själva också
är aktörer. De har alltså dubbla roller, både som fördelare och mottagare
av pengarna. Vi anser att det är orimligt att ha ett sådant system, som
lätt leder till konflikter i det viktiga hivpreventiva arbetet. Fördelningen
av pengarna borde i stället ske på central nivå så att frivilligorganisationer,
kommuner och landsting får söka medel på lika villkor. Frivilligorganisationerna
bör prioriteras framför ordinarie verksamhet vid landstingen/regionerna
och kommunerna.
Det är också angeläget med en återrapportering av hur de statliga medlen
till särskilda insatser mot hiv/aids i storstadsregionerna används. Vi
anser att regeringen bör ta fram riktlinjer för återrapportering och
rutiner för utvärdering.
Vad som här anförts bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.
Vi föreslår därmed att riksdagen delvis bifaller motionerna Fi233 (mp,
fp, v, c) yrkandena 4 och 5 och Fi278 (fp) yrkande 8 samt avslår motion
Fi208 (kd) yrkande 2.

10.     Eget val, punkt 9 (m, fp, kd, c)
av Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Lena Ek
(c), Tomas Högström (m), Gunnar Nordmark (fp) och Olle Sandahl (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 10 om eget val. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna
2003/04:Fi283 yrkande 1 och 2003/04:Fi286 yrkande 4.
Ställningstagande
Vi menar att kommuninvånarna bör ges möjlighet att fritt välja utförare
av individuella servicetjänster genom olika typer av modeller för eget
val, t.ex. vad gäller barnomsorg och skola. Medborgaren bör i så hög grad
som möjligt kunna påverka sin situation och välja det alternativ av
gemensamt finansierad vård som passar henne eller honom bäst. Modeller med
eget val är det verktyg vi anser bäst klarar av att skapa valfrihet,
mångfald och hög kvalitet och därmed ge trygghet till den som brukar
tjänsten. Kommunen behöver inte vara enda utförare. Med tydliga kvalitetsmål,
uppföljning och utvärdering kan alternativa driftsformer öka valfriheten
inom skolan och tillföra ekonomisk och/eller ideell nytta.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen vad vi har anfört om eget val.
Det innebär att vi delvis tillstyrker motionerna Fi283 (kd) yrkande 1 och
Fi286 (kd) yrkande 4.

11.     Mål för utgiftsområde 25, punkt 10 (m, fp, kd, c)
av Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Lena Ek
(c), Tomas Högström (m), Gunnar Nordmark (fp) och Olle Sandahl (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 11 om ändrat mål för utgiftsområdet. Därmed bifaller riksdagen
delvis motion 2003/04:Fi286 yrkande 8.
Ställningstagande
Det nuvarande målet för utgiftsområdet "är att skapa goda och likvärdiga
förutsättningar för kommuner och landsting att uppnå de nationella målen
inom olika verksamheter". Målet är bra såtillvida att det tar sikte på
att det är förutsättningarna för den kommunala verksamheten som ska vara
goda och likvärdiga, inte resultaten. I praktiken är det dock inte sällan
resultaten och formerna för verksamhetens utförande som staten försöker
styra genom olika riktade bidrag.
Ett annat problem är att regeringen inte alltid följer finansieringsprincipen,
vilket leder till att kommunerna åläggs uppgifter utan att staten skjuter
till den nödvändiga finansieringen.
Mot denna bakgrund anser vi att målet för politikområdet behöver förtydligas.
Det bör även framgå av målet att staten i enlighet med den s.k.
subsidiaritetsprincipen ska vara stödjande gentemot kommunerna och inte
detaljstyra verksamheten.
Vi anser att målet för politikområdet ska kompletteras så att målet blir
"att utifrån subsidiaritetsprincipen, med beaktande av principen om
kommunalt självstyre samt en konsekvent tillämpning av finansieringsprincipen,
skapa goda och likvärdiga förutsättningar för kommuner och landsting att
uppnå de nationella målen inom olika verksamheter".
Riksdagen bör tillkännage för regeringen vad som här anförts som sin mening.
Vi föreslår därmed att riksdagen delvis bifaller motion Fi286 (kd) yrkande
8.
Särskilda yttranden

1.      Anslagen för 2004, punkt 1 (m)
Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m) och Tomas Högström (m) anför:
Riksdagen har den 19 november 2003 i första steget av budgetprocessen
ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas
budgetförslag för 2004. Det innebär att riksdagen nu har låst såväl
utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de
skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år.
För 2004 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 25
inte får överstiga 73 706 miljoner kronor under riksdagens fortsatta
behandling. Moderata samlingspartiets förslag på utgiftsområdet överstiger
denna nivå med 66 170 miljoner kronor och kan således inte tas upp till
formell behandling.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit
budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från att
redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelningen inom utgiftsområdet.
Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där olika delar
inte kan brytas ut och behandlas isolerat.
Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en
annan inriktning av politiken avseende den kommunala sektorn och den
kommunala ekonomin. Vi vidhåller vår uppfattning att anslagen inom
utgiftsområde 25 bör vara 66 miljarder kronor högre än den ram för
utgiftsområdet
som riksdagen beslutat om. Vi har tidigare motsatt oss det tillfälliga
sysselsättningsstödet och avvisar nu regeringens förslag till förstärkning
av stödet. Stöd till kommunsektorn bör ges i form av generella statsbidrag.
Den stora skillnaden mellan vårt förslag till ram för utgiftsområdet och
den beslutade ramen beror i huvudsak på att vi kompenserar kommunerna för
det skattebortfall som vårt budgetalternativ ger upphov till.
Grunden för den kommunala ekonomin är skatteintäkterna och deras tillväxt.
Det bästa sättet att stärka kommunernas ekonomi och skapa utrymme för
god service och lägre skatter är därför att ha en god tillväxt.
Vi anser att den kommunala verksamheten bör koncentreras till de viktigaste
uppgifterna. Det finns ett behov av avregleringar och ändrade
ansvarsförhållanden
mellan stat och kommun. Sådana förändringar gagnar den kommunala demokratin
och skapar samtidigt förutsättningar för effektivisering av den kommunala
verksamheten. Våra förslag leder till besparingar i kommunerna som gör
det möjligt att minska statsbidragen.


2.      Anslagen för 2004, punkt 1 (fp)
Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp) anför:
Riksdagen har den 19 november 2003 i första steget av budgetprocessen
ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas
budgetförslag för 2004. Det innebär att riksdagen nu har låst såväl
utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de
skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år.
För 2004 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 25
inte får överstiga 73 706 miljoner kronor under riksdagens fortsatta
behandling. Folkpartiet liberalernas förslag på utgiftsområdet överstiger
denna nivå med 9 210 miljoner kronor och kan således inte tas upp till
formell behandling.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit
budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från att
redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelningen inom utgiftsområdet.
Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där olika delar
inte kan brytas ut och behandlas isolerat.
Vi vidhåller vår uppfattning att ramen för utgiftsområdet bör vara
9 miljarder kronor högre än den ram som riksdagen beslutat om. Vi motsätter
oss regeringens förslag till förstärkning av det tillfälliga
sysselsättningsstödet.
Stöd till kommunsektorn bör ges i form av generella statsbidrag.
Vi anser att den centrala uppgiften för att ge kommunerna goda förutsättningar
att klara sina uppgifter och sin ekonomi är att driva en politik för god
och stabil tillväxt och hög sysselsättning.
De kommunala kärnverksamheterna skola, vård och omsorg måste prioriteras.
För att kvaliteten inom de kommunala verksamheterna ska förbättras måste
konkurrensen öka. Vi anser att mångfalden ska stimuleras och hinder för
privata alternativ undanröjas. All verksamhet som inte är myndighetsutövning
bör konkurrensutsättas.
Vår utgångspunkt är att de kommunala bolagen ska avvecklas. Kommunala
bolag och koncernbildningar används i skatteplaneringssyfte. Vi anser att
statsbidraget bör minska till kommuner som genom skatteplanering undandrar
intäkter från staten.

3.      Anslagen för 2004, punkt 1 (kd)
Olle Sandahl (kd) anför:
Riksdagen har den 19 november 2003 i första steget av budgetprocessen
ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas
budgetförslag för 2004. Det innebär att riksdagen nu har låst såväl
utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de
skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år.
För 2004 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 25
inte får överstiga 73 706 miljoner kronor under riksdagens fortsatta
behandling. Kristdemokraternas förslag till ram för utgiftsområdet överstiger
denna nivå med 4 935 miljoner kronor och kan således inte tas upp till
formell behandling.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit
budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från att
redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelningen inom utgiftsområdet.
Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där olika delar
inte kan brytas ut och behandlas isolerat.
Jag vidhåller vår uppfattning att ramen för utgiftsområdet bör vara
5 miljarder kronor högre än den ram som riksdagen beslutat om. Jag motsätter
mig regeringens förslag till förstärkning av det tillfälliga
sysselsättningsstödet.
Stöd till kommunsektorn bör ges i form av generella statsbidrag.
Kommunsektorn har använts som en budgetregulator av regeringen när
statsbidragen har urholkats och skatteintäkterna har försvagats samtidigt
som staten lagt ett ökat ansvar på kommunerna. Kristdemokraterna anser
att kommunernas resurser bör ökas genom en höjning av det generella
statsbidraget med 3,8 miljarder kronor över den kommande treårsperioden.
På lång sikt är det dock inte ökade bidrag utan en större skattebas skapad
genom högre privat sysselsättning som är grunden för kommunernas intäkter.

Jag anser att den kommunala självstyrelsen måste stärkas. Statlig ersättning
ska utgå i form av generella och inte specialdestinerade bidrag. Det gäller
exempelvis regeringens särskilda skolsatsning som i stället bör utformas
som en höjning av det generella statsbidraget.

4.      Anslagen för 2004, punkt 1 (c)
Lena Ek (c) anför:
Riksdagen har den 19 november 2003 i första steget av budgetprocessen
ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas
budgetförslag för 2004. Det innebär att riksdagen nu har låst såväl
utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de
skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år.
För 2004 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 25
inte får överstiga 73 706 miljoner kronor under riksdagens fortsatta
behandling. Centerpartiets förslag på utgiftsområdet understiger denna
nivå med ca 43  miljarder kronor och kan således tas upp till formell
behandling.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit
budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskat, avstår vi emellertid
från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelningen inom
utgiftsområdet. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket
där olika delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat.
Jag vidhåller vår uppfattning att ramen för utgiftsområdet bör vara knappt
43 miljarder kronor lägre än den ram som riksdagen beslutat om. Jag
motsätter mig regeringens förslag till förstärkning av det tillfälliga
sysselsättningsstödet. Stöd till kommunsektorn bör ges i form av generella
statsbidrag.
Jag anser att kommunernas skattebas bör breddas så att kommunerna i högre
grad kan klara sig på sina skatteinkomster och bli mindre beroende av
bidrag. Centerpartiet har föreslagit en inkomstskattereform som innebär
att kommunernas skatteinkomster ökar dramatiskt. Detta är anledningen
till den stora minskningen av statsbidragen som Centerpartiet föreslår.
Genom denna reform får kommunerna en stabilare grund för sin ekonomi och
den kommunala självstyrelsen förstärks.
Jag anser också att bidrag ska lämnas som generella statsbidrag och inte
som specialdestinerade. Av denna anledning föreslår Centerpartiet också
att flera anslag överförs till det generella statsbidraget.</pre><pre></pre><pre>
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004 Utgiftsområde 25:

1.      att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för en förstärkning
av det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och landsting
(avsnitt 2.7),
2.      att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar anslagen under utgiftsområde
25 Allmänna bidrag till kommuner i enlighet med uppställningen under
avsnitt 1.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:Fi208 av Annelie Enochson och Björn von der Esch (båda kd):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en förstärkning av rättsväsendet och det internationella biståndet
med fokusering på bekämpning av hiv/aids.
2003/04:Fi209 av Henrik Westman och Björn Hamilton (båda m):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om det kommunala självstyret.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avskaffande av nuvarande utjämningssystem mellan
kommunerna.
2003/04:Fi216 av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (båda c):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att sluta ålägga kommunerna arbetsuppgifter utan att skicka med
de ekonomiska resurser som behövs.
2003/04:Fi233 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c):

4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om att, i fördelningen av de statliga medlen till särskilda insatser
mot hiv/aids i storstadregionerna, frivilligorganisationernas verksamheter
skall prioriteras och att anslagen inte skall fördelas till
landstingens/regionernas och kommunernas ordinarie verksamhet.
5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om återredovisning av hur de statliga medlen till särskilda insatser
mot hiv/aids i storstadsregionerna använts.
2003/04:Fi238 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om förändringar i finansieringsprincipen mellan stat och kommun.
2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m):

15.     Riksdagen beslutar genomföra förändringar i det inomkommunala
skatteutjämningssystemet i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 10
och 11).


16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ersätta det inomkommunala utjämningssystemet med ett statligt
(avsnitt 11).
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

14.     Riksdagen anvisar för 2004 anslagen under utgiftsområde 2
Samhällsekonomi
och finansförvaltning, utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner,
utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och utgiftsområde 27 Avgiften
till Europeiska gemenskapen enligt uppställningen i nedanstående tabell
(i denna del).

2003/04:Fi249 av Håkan Larsson och Birgitta Sellén (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om förändrad mantalsskrivning för att öka rättvisan mellan kommunerna.
2003/04:Fi261 av Margareta Sandgren m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av en fortlöpande utvärdering av de ekonomiska konsekvenserna
av beslutade reformer.
2003/04:Fi267 av Lena Ek m.fl. (c):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna
enligt följande uppställning:

2003/04:Fi272 av Anna Lilliehöök (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om den kommunala utjämningsskatten.
2003/04:Fi274 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):
Riksdagen beslutar att för budgetåret 2004 anvisa anslagen under utgiftsområde
25 Allmänna bidrag till kommuner m.m. med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag enligt uppställning. (Se tabell i Fi239 yrkande
15.)
2003/04:Fi276 av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (båda
s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om vikten av att se över balanskravets effekter.
2003/04:Fi278 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en reformering av kommunkontosystemet så att konkurrensneutralitet
mellan offentlig och privat driven verksamhet kan uppnås fullt ut.
4.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag på hur en reform
som ger kommunerna möjlighet att utjämna sitt ekonomiska resultat över en
konjunkturcykel kan genomföras.
5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda frågan om sanktioner för att säkerställa en god
efterlevnad av balanskravet på kommunernas ekonomi.
6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en grundlig översyn av skatteutjämningssystemet.
7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en god ekonomisk beredskap under anslag 48:2 för oförutsedda
händelser i form av t.ex. översvämningar även fortsättningsvis behövs
samt att en utredning med anledning av detta inte behöver genomföras.
8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att bidraget för förebyggande av hiv/aids permanentas och
organiseras i enlighet med motionens förslag.
2003/04:Fi280 av Martin Nilsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om möjligheten att utjämna den kommunala ekonomin över en konjunkturcykel.

2003/04:Fi283 av Olle Sandahl m.fl. (kd):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om hur individers valmöjligheter gällande individuella servicetjänster
bör förbättras genom utökad tillämpning av eget val.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att kommunalt och statligt ägande bör avvecklas på marknader
där privata företag konkurrerar, eller skulle kunna konkurrera, och där
inte sociala eller hälsomässiga restriktioner motiverar ett offentligt
ägande.
4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att konkurrenshämmande regleringar i den privata sektorn bör
identifieras och avvecklas.
5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen snarast bör lägga fram förslag till riksdagen
som skapar konkurrensneutralitet mellan offentliga och privata utförare
av icke skattepliktig verksamhet.
2003/04:Fi286 av Olle Sandahl m.fl. (kd):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kommunala bostadsbolag och avskaffande av försäljningshinder.
2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att precisera, lagfästa och institutionalisera finansieringsprincipen.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att reformera det kommunala utjämningssystemet.
4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kommunal upphandling och eget val.
5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om riktade statsbidrag.
8.      Riksdagen beslutar att ändra målet för politikområde Allmänna bidrag
till kommuner i enlighet med vad som föreslås i motionen (avsnitt 9.7).
9.
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag för budgetåret 2004 anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag
till kommuner enligt uppställning:

1 Medlen på anslaget förs till utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg som en delfinansiering i den nationella vårdgaranti som där
föreslås.
2003/04:Fi289 av Lars U Granberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om någon form av utjämning mellan olika kommuner och regioner.
2003/04:Fi290 av Anders Sundström och Kristina Zakrisson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om kommunernas ekonomi.
2003/04:So343 av Maud Olofsson m.fl. (c):

48.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om särredovisning av folktandvårdens verksamhet.
2003/04:So408 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om konkurrens och likvärdiga spelregler.
2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c):

8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att minska belastningen på det kommunala utjämningssystemet
genom att förstärka den kommunala skattebasen.
2003/04:N329 av Maud Olofsson m.fl. (c):

5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skattemässigt jämställa offentliga och privata aktörer i
offentlig verksamhet.
2003/04:N341 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avskaffande av det inomkommunala utjämningssystemet.
2003/04:N345 av Lars Lindén m.fl. (kd):

4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om införandet av ett statligt utjämningssystem.
2003/04:N414 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att granska i vilken omfattning den offentliga omsorgen och
sjukvården har ett konkurrensövertag gentemot den privata sektorn.
2003/04:Bo253 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett tillväxtvänligt skatteutjämningssystem.
2003/04:Bo257 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):

10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inkomstutjämningssystemet.</pre><pre>
Bilaga 2
Förslag till beslut om anslag för 2004 inom utgiftsområde 25 Allmänna
bidrag till kommuner
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till
anslagsfördelning.
Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna och Centerpartiet redovisar sina ställningstaganden i
särskilda yttranden.
Belopp i 1 000-tal kronor

Anslag  Anslagstyp      Utskottets förslag
48:1 Generellt statsbidrag till kommuner och         landsting  (ram)   44
142 000
48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommu-         ner och
landsting       (ram)   570 050
48:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner         och landsting      (obet.
)       26 293 040
48:4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning (obet.) 700
48:5 Bidrag för ökad tillgänglighet i hälso- och         sjukvården     (ram)
1
100 000
48:6 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader        (obet.) 1 600 000
Summa           73 705 790
</pre>