Finansutskottets betänkande
2003/04:FIU26
Förstärkt skydd för försäkringstagare i livförsäkringsbolag(prop. 2003/04:109)
Sammanfattning
Regeringen föreslår i proposition 2003/04:109 Förstärkt
skydd för försäkringstagare i livförsäkringsbolag att flertalet
av styrelseledamöterna i icke-vinstutdelande försäkringsak-
tiebolag och i ömsesidiga försäkringsbolag varken ska vara
anställda eller styrelseledamöter i något bolag inom samma
företagsgrupp. Åtgärderna ska stärka styrelsens oberoende i
förhållande till ledande befattningshavare i försäkringsbola-
gen.
Regeringen föreslår också att försäkringstagarrepresentan-
tens roll i bolagets styrelse renodlas. Detta sker genom att
kravet på sådan representant begränsas till icke-
vinstutdelande försäkringsaktiebolag samt genom att möjlig-
heten för Finansinspektionen att utse en representant avskaf-
fas.
Försäkringstagarnas ställning i icke-vinstutdelande försäk-
ringsbolag förstärks dessutom genom att regeringen föreslår
att styrelsen och bolagsstämman ska ha en rättslig skyldighet
att se till att de försäkringstagare som bidrar med riskkapital
inte tillfogas otillbörliga nackdelar till andra intressegruppers
fördel.
Vidare föreslår regeringen att försäkringsbolagen ska ge in-
formation om placeringsriktlinjer för samtliga tillgångar och
ta fram riktlinjer för hantering av intressekonflikter. Slutligen
föreslås att Finansinspektionen får skärpta sanktionsmöjlig-
heter.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2004.
Utskottet behandlar i betänkandet två motioner som har
väckts med anledning av propositionen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag med vissa förtydli-
ganden av motiveringarna och avstyrker de två motionerna.
I betänkandet finns tre reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Ökat oberoende för styrelseledamöter
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i försäkringsrörelselagen (1982:713) såvitt avser 8 kap. 1
§ första stycket. Därmed bifaller riksdagen proposition
2003/04:109 i denna del och avslår motion 2003/04:Fi21.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)
2. Försäkringsrepresentanter
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i försäkrings-rörelselagen (1982:713) såvitt avser 8 kap. 1
§ andra stycket. Därmed bifaller riksdagen proposition
2003/04:109 i denna del.
3. Utvidgade jävsregler
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i försäkringsrörelselagen (1982:713) såvitt avser 8 kap. 12
§. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:109 i
denna del.
4. Associationsrättsliga generalklausuler
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i försäkringsrörelselagen (1982:713) såvitt avser 8 kap. 15
§ och 9 kap. 19 §. Därmed bifaller riksdagen proposition
2003/04:109 i denna del.
5. Riktlinjer för intressekonflikter
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i försäkringsrörelselagen (1982:713) såvitt avser 8 kap. 8
§ och 7 kap. 30 §. Därmed bifaller riksdagen proposition
2003/04:109 i denna del.
6. Utvidgade placeringsriktlinjer
Riksdagen bifaller proposition 2003/04:109 i denna del.
7. Nya sanktionsmöjligheter
Riksdagen bifaller proposition 2003/04:109 i denna del
och avslår motion 2003/04:Fi20 yrkandena 1 och 2.
Reservation 2 (c)
8. Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter
Riksdagen bifaller proposition 2003/04:109 i denna del.
9. Lagförslagen i övrigt
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), i
den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet före-
slagit ovan,
2. lag om ändring i lagen (2003:862) om finansiell råd-
givning till konsumenter,
3. lag om ändring i lagen (2003:1224) om ändring i för-
månsrättslagen (1970:979), med den ändringen att ingres-
sen erhåller följande lydelse. Härigenom föreskrivs i fråga
om förmånsrättslagen (1970:979)
dels att 3 a och 9 §§ i stället för dess lydelse enligt lagen
(2003:1224) om ändring i nämnda lag skall ha följande
lydelse,
dels att rubriken närmast före 4 § skall sättas närmast före
3 a §.
4. lag om ändring i lagen (2003:1226) om ändring i lagen
(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar
för kreditinstitut och värdepappersbolag.
10. Flyttningsrätt av livförsäkringssparande
Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi20 yrkande 3.
Reservation 3 (c)
Stockholm den 18 maj 2004
På finansutskottets vägnar
Sven-Erik Österberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Ös-
terberg (s), Mikael Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Karin
Pilsäter (fp), Sonia Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Mats
Odell (kd), Lars Bäckström (v), Gunnar Axén (m), Bo Bern-
hardsson (s), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m), Agneta
Gille (s), Yvonne Ruwaida (mp), Tommy Ternemar (s), Gun-
nar Nordmark (fp) och Jörgen Johansson (c).
2003/04
FiU26
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I proposition 2003/04:109 Förstärkt skydd för försäkringsta-
gare i livförsäkringsbolag föreslår regeringen att riksdagen
antar regeringens förslag till bl.a. lag om ändring i försäk-
ringsrörelselagen. Regeringens förslag återges i bilaga 1 och
lagförslagen i bilaga 2.
Två motioner har väckts med anledning av propositionen.
Bakgrund
Den senaste stora översynen av regelverket för försäkrings-
verksamhet gjordes i samband med försäkringsrörelserefor-
men (prop. 1998/99:87). Förslagen innebar en modernisering
av rörelsereglerna och en renodling av tillsynen.
Tiden efter reformen har präglats av en kraftig börsned-
gång som drabbat försäkringsbolagen hårt. Den senaste tidens
dramatiska utveckling har visat vissa allvarliga brister i
främst det associationsrättsliga regelverket för försäkringsfö-
retag. Det finns därför enligt regeringen behov av en fortsatt
översyn av reglerna.
I syfte att ytterligare modernisera regelverket, stärka för-
säkringstagarnas ställning och återställa förtroendet för liv-
försäkringsmarknaden har regeringen därför påbörjat ett upp-
följningsarbete som bedrivs utifrån både ett långt och ett kort
perspektiv. Denna proposition är en del av de åtgärder som
regeringen avser att vidta i ett kortare perspektiv.
Regeringen vill med förslagen i propositionen skapa bättre
insyn och inflytande för spararna, undanröja intressekonflik-
ter i samband med livbolagens styrning och tydligt hålla isär
försäkringstagarnas och aktieägarnas intressen.
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2004.
Skrivelser m.m.
Sveriges Försäkringsförbund har inkommit med flera skrivel-
ser och tagit upp vissa frågor. Frågorna behandlas i betän-
kandet under respektive avsnitt.
Under beredning av ärendet har företrädare för Försäkrings-
förbundet, Folksam, AMF, Länsförsäkringar m.fl. träffat re-
presentanter för partierna i finansutskottet.
Utskottets överväganden
Inledning
I slutet av 2002 och i början av 2003 ifrågasattes om inte vis-
sa affärstransaktioner i icke-vinstutdelande livförsäkringsbo-
lag i realiteten innebar ett kringgående av vinstutdelningsför-
budet i försäkringsrörelselagen.
Det konstaterades att dessa spekulationer kunde ha sin
grund i bristfällig information från bolagen till försäkringsta-
garna. Det efterlystes förbättringar när det gäller informa-
tionskrav kring bl.a. riktlinjer och målsättning för samt upp-
följning av hur överskottsmedlen hanteras.
Regeringen bedömde det som angeläget att en granskning
av livförsäkringsbolagens verksamhet gjordes och gav Finan-
sinspektionen i uppdrag att utföra en granskning. Inspektio-
nen lämnade i juni 2003 en rapport, Intressekonflikter i liv-
bolagen (2003:2). I rapporten lämnas förslag till åtgärder för
att stärka skyddet för försäkringstagarnas ställning i livbola-
gen.
Olika associationsformer för försäkringsrörelse
Försäkringsrörelse kan bedrivas i försäkringsbolag och för-
säkringsföreningar (understödsföreningar). Försäkringsbolag
kan vara försäkringsaktiebolag eller ömsesidiga försäkrings-
bolag.
Försäkringsaktiebolag kan vara vinstutdelande bolag eller
icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolag.
I ett försäkringsaktiebolag är aktieägarna inte personligen
ansvariga för bolagets åtaganden och förpliktelser. I ett vin-
stutdelande försäkringsaktiebolag svarar aktieägarna för risk-
kapitalet i bolaget. Icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolag
kan inte jämställas med aktiebolag i vanlig mening eftersom
det överskott som uppstår i rörelsen ska tillfalla försäkrings-
tagarna.
I ömsesidiga försäkringsbolag är försäkringstagarna både
delägare och fordringsägare i bolaget.
Försäkringsföretagsutredningen
Regeringen har den 16 oktober 2003 tillsatt en utredning,
Försäkringsföretagsutredningen, som ska gå igenom och fö-
reslå förändringar i försäkringslagstiftningen. Huvud-
uppgiften är att lämna förslag till nya regler för icke-
vinstutdelande försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäk-
ringsbolag. Förslagen i Finansinspektionens rapport samman-
faller delvis med sådana frågor som omfattas av utredningens
mandat. Inspektionen föreslog att utredningen skulle ta hand
om de frågor som väcktes. Även Lagrådet har framfört att det
förefaller lämpligt att förslag från ovan nämnda utredning
avvaktas och remitteras innan delar av lagrådsremissens för-
slag behandlas i en proposition. Uppdraget ska redovisas se-
nast den 31 augusti 2005. Lagändringar på grundval av för-
slag från utredningen kan sannolikt vara i kraft tidigast om ca
3 år. Regeringen anser därför att det är betydelsefullt att nu
vidta åtgärder som i ett kort perspektiv bidrar till att återupp-
rätta förtroendet för livförsäkringsbolagen. Propositionens
förslag är en del av regeringens arbete för att trygga försäk-
ringstagarnas intressen.
Ökat oberoende för styrelseledamöter i försäkringsbolag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att flertalet av sty-
relseledamöterna i icke-vinstutdelande försäkringsaktiebo-
lag och i ömsesidiga försäkringsbolag ska vara personer
som varken är anställda i bolaget eller styrelseledamöter i
företag som ingår i samma företagsgrupp. Motionen om
förslag att ytterligare stärka styrelsens oberoende avstyrks
med hänvisning till att frågan i den delen bör utredas av
Försäkringsföretagsutredningen.
Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).
Propositionen
Regeringen föreslår att flertalet av styrelseledamöterna i ett
icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolag och i ett ömsesidigt
försäkringsbolag ska vara personer som varken är anställda i
bolaget eller anställda eller styrelseledamöter i företag som
ingår i samma företagsgrupp som försäkringsbolaget.
Merparten av remissinstanserna ställer sig positiva till för-
slaget och anser att en förändring snabbt bör genomföras.
Sveriges Försäkringsförbund, Svenskt Näringsliv och Fond-
bolagens Förening anser att frågan om oberoende styrelsele-
damöter är principiellt viktig och att den därför i första hand
bör behandlas av Försäkringsföretagsutredningen. Förbundet
anser att regeln i varje fall bör ändras så att den inte hindrar
en styrelsegemenskap mellan ett icke-vinstutdelande moder-
bolag - eller ett ömsesidigt sådant bolag - och ett vinstutde-
lande dotterbolag och att arbetstagarrepresentanter bör un-
dantas från bestämmelsen. Landsorganisationen i Sverige
(LO), med instämmande av Svenskt Näringsliv, anser att den
föreslagna förändringen inte bör genomföras för försäkrings-
bolag som meddelar försäkringar med anknytning till kollek-
tivavtal, eftersom förslaget riskerar att försämra möjligheter-
na att bedriva en effektiv ägarstyrning i dessa bolag.
Regeringen anför att enligt gällande rätt framgår att ett för-
säkringsbolags styrelse ska bestå av minst tre ledamöter. Le-
damöterna ska utses av bolagsstämman med undantag för
försäkringstagarrepresentanter som får utses enligt annan
ordning.
Regeringen har tidigare slagit fast att försäkringsbolag bör
lyda under samma associationsrättsliga regler som allmänna
företag, om inte avvikelser är motiverade med hänsyn till
verksamhetens inriktning, de ömsesidiga bolagens särart,
skyddet för försäkringstagarnas och andra ersättningsberätti-
gades intressen eller hänsyn till EG:s rättsregler (prop.
1998/99:87). Det grundläggande för den associationsrättsliga
regleringen av publika aktiebolag är att det är bolagsstämman
som utser majoriteten av styrelseledamöterna.
Regeringen anser att det är viktigt att styrelsens oberoende
säkerställs gentemot andra styrelser och anställda i ledande
positioner inom företagsgruppen för att den ska kunna fylla
sin funktion som tillsynsorgan. En sådan funktion riskerar att
försvagas om flertalet i styrelsen är anställda i försäkrings-
bolaget eller i företag som ingår i samma företagsgrupp som
försäkringsbolaget. Detta blir särskilt påtagligt i sådana för-
säkringsbolag som saknar ett starkt ägarintresse, dvs. ägare
som har incitament och goda förutsättningar att övervaka
bolagets skötsel eller där det finns en större risk för att intres-
sekonflikter får genomslag på försäkringsbolagets styrning.
Det är således av vikt - både i förtroendehänseende och ur ett
konsumentskyddsperspektiv - att redan nu införa en bestäm-
melse som stärker styrelsens oberoende.
LO och Svenskt Näringsliv anser att förslaget begränsar
möjligheten till att bedriva en effektiv ägarstyrning i bolag.
Regeringen påpekar att förslaget inte ändrar den nuvarande
balansen mellan arbetsgivar- och arbetstagarsidan i dessa
bolag. Regeringen anför vidare att det kan dock - av praktis-
ka skäl - vara önskvärt för ägarna att en majoritet av styrel-
seledamöterna också har andra styrelseuppdrag eller är an-
ställda i företag inom samma företagsgrupp. Oavsett hur det
förhåller sig med detta kan en sådan omständighet inte anses
utgöra tillräckliga skäl för att undanta denna kategori försäk-
ringsbolag från den föreslagna regelns tillämpningsområde.
Försäkringsförbundet har framfört att arbetstagarrepresen-
tanter bör undantas från bestämmelsens tillämpningsområde
för att inte problem med otympligt stora styrelser ska upp-
komma. Regeringen anför att enligt lagen om styrelse-
representation för de privatanställda har de anställda i kon-
cerner med minst 1 000 anställda rätt till tre ledamöter i sty-
relsen. I försäkringskoncerner av denna storlek innebär detta
att, i de fall utöver de anställdas representanter annan anställd
t.ex. verkställande direktören ska ingå i styrelsen, styrelsen
måste bestå av minst nio ledamöter. Det saknas andra skäl än
de rent praktiska för att undanta arbetstagarrepresentanterna
från bestämmelsens tillämpning. En arbetstagarrepresentant
är givetvis inte mer oberoende än andra anställda. Inte heller
på kreditinstitutsområdet undantas arbetstagar-
representanterna från motsvarande bestämmelses tillämpning.
Det saknas således enligt regeringen grund att undanta dessa
styrelseledamöter från regelns tillämpningsområde.
Regeringen anför att förslaget innebär att minst hälften av
styrelseledamöterna i försäkringsbolaget inte får ha andra
uppdrag i företagsgruppen. Med anledning av detta har För-
säkringsförbundet framfört att förslaget hindrar en styrelse-
gemenskap mellan ett icke-vinstutdelande försäkrings-
aktiebolag eller ömsesidigt försäkringsbolag och ett vinstut-
delande dotterbolag. Regeringen anför att den restriktion som
detta i praktiken innebär begränsas emellertid av att moder-
bolagets styrelse med nödvändighet kommer att bli relativt
stor eftersom arbetstagarrepresentanterna omfattas av be-
stämmelsens tillämpning. De praktiska problemen med re-
gelns tillämpning i detta avseende får således anses vara be-
gränsade.
Motionen
I motion Fi21 av Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp),
Olle Sandahl (kd) och Jörgen Johansson (c) anför motionä-
rerna att i alla former av affärsverksamhet finns det en risk att
olika intressen står mot varandra och att konflikter kan på-
verka styrningen av ett företag. Intressekonflikter kan komma
till uttryck i försämrat resultat, felaktig riskexponering och att
en part skor sig på den andres bekostnad.
De senaste årens kraftiga omvärdering av börskurserna har
drabbat försäkringsbolagen och försäkringstagarna hårt. För-
troendet för bolagen har därtill försvagats och ledningar ifrå-
gasatts. Det har väckts misstankar om att transaktionerna i
bolagen varit ett sätt att undgå olika regler i syfte att gynna en
part på andras bekostnad. Mot denna bakgrund har regeringen
ansett det vara angeläget att se över reglerna.
Motionärerna påpekar att Lagrådet har riktat förhållandevis
stark kritik mot förslagen och menar att regeringen borde ha
avvaktat förslag från den utredning som tillsatts. Mot Lagrå-
dets kritik står enligt motionärerna att det är angeläget att
snarast skapa förutsättningar för att snabbt återupprätta för-
troendet för försäkringssektorn. Mot denna bakgrund väl-
komnar de propositionen som innehåller en rad förbättringar.
Motionärerna anser dock att förslagen kan förbättras i syfte
att skapa ännu större tydlighet och minska intressekonflikter-
na.
Motionärerna anför att förslagen innebär att det ökade obe-
roendet för styrelsen inte gäller styrelsens ordförande eller
den verkställande direktören (vd). I det fall regeringen verkli-
gen vill skapa oberoende, öka tydligheten och minska möj-
ligheterna till ifrågasättande av ledningen samt stärka konsu-
mentskyddet förefaller det naturligt att också styrelsens ord-
förande och vd ska vara oberoende. Mot denna bakgrund
föreslår motionärerna att ordförande och vd inte ska vara per-
soner som är anställda eller som sitter i styrelser i företag som
ingår i samma företagsgrupp som försäkringsrörelsen. För-
slaget innebär enligt motionärerna att allmänhetens förtroen-
de för försäkringsbolagen stärks, vilket också gagnar sektorn
som helhet.
Skrivelsen
Försäkringsförbundet påpekar att förslaget om regler för ökat
oberoende för styrelseledamöter i försäkringsbolag är utfor-
mat på ett sätt som försvårar för icke-vinstutdelande försäk-
ringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag att styra
sina vinstutdelande dotterbolag. Förbundet är också kritiskt
till att regeringens förslag omfattar vinstutdelande dotterbo-
lag till försäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst och till
ömsesidiga försäkringsbolag. Detta omöjliggör en styrelsei-
dentifikation mellan moderbolaget och dotterbolaget. Försäk-
ringsförbundet anför vidare att det inte kan se skälen för att
arbetstagarrepresentanter ska räknas in i gruppen av oberoen-
de styrelseledamöter. Förslaget kommer att leda till stora sty-
relser och bl.a. ökade kostnader.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser - i likhet med regeringen - att det är viktigt
att styrelsens oberoende säkerställs i icke-vinstutdelande för-
säkringsaktiebolag och i ömsesidiga försäkringsbolag gente-
mot andra styrelser och anställda i ledande positioner inom
företagsgruppen för att den ska kunna fylla sin funktion som
tillsynsorgan. En sådan funktion riskerar annars att försvagas
om flertalet i styrelsen är anställda i försäkringsbolaget eller i
företag som ingår i samma företagsgrupp som försäkrings-
bolaget.
Motionens förslag innebär att regeringens förslag utvidgas
så att även styrelsens ordförande och verkställande direktör
ska vara oberoende och ingå i den krets som inte får vara
anställd eller styrelseledamot i företag som ingår i samma
koncern eller i en företagsgrupp av motsvarande slag. Ut-
skottet anser att det finns anledning att överväga om styrel-
sens oberoende eventuellt behöver stärkas på sätt som motio-
närerna föreslår, men utskottet anser dock att frågan i den
delen bör utredas av Försäkringsföretagsutredningen. Med
det anförda avstyrker utskottet motion Fi21 (m, fp, kd, c) och
tillstyrker regeringens förslag i denna del.
Försäkringstagarrepresentanter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker förslaget att kravet på försäkringstagar-
representanter i styrelse i försäkringsbolag begränsas till
icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolag. Utskottet till-
styrker också att kravet på oberoende för sådan styrelsele-
damot utökas så att den inte heller får vara aktieägare, an-
ställd eller styrelseledamot i företag som ingår i samma fö-
retagsgrupp som försäkringsbolaget. Slutligen tillstyrks att
försäkringstagarrepresentant ska utses av försäkringstagar-
na eller någon intressegrupp som har anknytning till dem.
Propositionen
Regeringen föreslår att kravet på försäkringstagarrepresen-
tanter i styrelse i försäkringsbolag begränsas till icke-
vinstutdelande försäkringsaktiebolag. Oberoendekravet för
sådan styrelseledamot utökas så att den inte heller får vara
aktieägare, anställd eller styrelseledamot i företag som ingår i
samma företagsgrupp som försäkringsbolaget.
En försäkringstagarrepresentant ska alltid enligt bestäm-
melse i bolagsordningen utses av försäkringstagarna eller
någon intressegrupp som har anknytning till dem.
Regeringen anför att den nuvarande ordningen med försäk-
ringstagarrepresentanter och deras tillsättning kan ifrågasät-
tas. Försäkringstagarrepresentantens huvudsakliga uppgift i
styrelsen är att utöva kontroll över bolagets ledning mot bak-
grund av stämmobeslut, bolagsordningen och andra riktlinjer.
Regeringen anser - för att minska risken för att intresse-
konflikter mellan styrelseledamöter uppstår - att det är lämp-
ligt att reglerna ändras så att de avser endast försäkringsak-
tiebolag där försäkringstagarna svarar för delar av bolagets
riskkapital, dvs. försäkringsaktiebolag som inte får dela ut
vinst. Vidare bör nuvarande regel ändras så att en försäk-
ringstagarrepresentant inte får vara aktieägare, anställd eller
styrelseledamot i företag som ingår i samma företagsgrupp
som försäkringsbolaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att den nuvarande regleringen med försäk-
ringstagarrepresentanter och deras tillsättning kan ifrågasät-
tas. Utskottet anser också - i likhet med regeringen - att det
saknas grund att undanta dessa styrelseledamöter från regelns
tillämpningsområde.
Utskottet anser att i första hand är det önskvärt att
försäkringstagarna själva genom val utser sin representant i
styrelsen. I vissa fall kan det dock vara lämpligt att det i
stället är intresseorganisationer som utser
försäkringstagarrepresentanten. Det kan gälla de bolag som
drivs utan vinstsyfte av arbetsgivar- och/eller
arbetstagarorganisationer. Om ett sådant ägande syftar till att
meddela livförsäkring till organisationernas medlemmar, får
dessa organisationer anses utgöra intressegrupper i enlighet
med lagstiftningen. Denna innehåller således en nödvändig
flexibilitet för att kunna tillämpas på skilda
bolagsförhållanden. Utskottet tillstyrker därför regeringens
förslag till ändring i denna del.
Utvidgade jävsregler
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att en bestämmelse
om ställföreträdarjäv införs för försäkringsbolag.
För icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolag och ömsesi-
diga försäkringsbolag gäller dock inte bestämmelsen om
motparten är ett helägt dotterbolag av annat slag än ett
icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolag. Utskottet till-
styrker förslaget också i denna del.
Utskottet tillstyrker vidare att bestämmelsen inte gäller för
vinstutdelande försäkringsaktiebolag om bolagets motpart
är ett företag i samma företagsgrupp.
Utskottet tillstyrker att det införs ett undantag från samtliga
jävsregler för de fall styrelseledamoten eller verkställande
direktören direkt eller indirekt genom en juridisk person
äger samtliga aktier i ett vinstutdelande försäkringsaktie-
bolag.
Propositionen
Regeringen föreslår att en bestämmelse om ställföreträdarjäv
införs för försäkringsbolag. Bestämmelsen innebär att en sty-
relseledamot eller verkställande direktör inte får handlägga
frågor om avtal mellan försäkringsbolaget och en juridisk
person som personen i fråga ensam eller tillsammans med
annan får företräda.
För icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolag och ömsesi-
diga försäkringsbolag gäller dock inte bestämmelsen om
motparten är ett helägt dotterbolag av annat slag än ett icke-
vinstutdelande försäkringsaktiebolag.
Bestämmelsen gäller inte heller för vinstutdelande försäk-
ringsaktiebolag om bolagets motpart är ett företag i samma
företagsgrupp.
Ett undantag från samtliga jävsregler införs för de fall sty-
relseledamoten eller verkställande direktören direkt eller indi-
rekt genom en juridisk person äger samtliga aktier i ett vin-
stutdelande försäkringsaktiebolag.
Bestämmelsen om bedömningen av styrelsens beslutförhet
utvidgas så att styrelseledamöter som är jäviga anses som inte
närvarande.
Regeringen anför som skäl för att mildra effekten av att fö-
retagsledningen helt eller delvis kan ha ett annat intresse än
associationens medlemmar, kan ledningen åläggas skyl-
digheten att låta beslutsfattandet styras av associationens än-
damål.
I lagen om ekonomiska föreningar gäller jävsbestämmelsen
enbart avtal mellan bolaget och ledamoten samt avtal mellan
bolaget och tredje man om styrelseledamoten i frågan har ett
väsentligt intresse som kan strida mot bolagets.
Enligt aktiebolagslagen får däremot en styrelseledamot i ett
aktiebolag aldrig handlägga en fråga om avtal mellan bolaget
och en annan juridisk person som styrelseledamoten ensam
eller tillsammans med någon annan får företräda. Denna be-
stämmelse om ställföreträdarjäv gäller också verkställande
direktören och särskilda firmatecknare. Bestämmelsen gäller
dock inte om bolagets motpart är ett företag som ingår i
samma koncern eller i företagsgrupp av motsvarande slag.
Vid bedömningen av om styrelsen är beslutför ska styrelsele-
damöter som är jäviga anses som inte närvarande.
Regeringen anser att det är lämpligt att nu utvidga jävsbe-
stämmelsen i försäkringsrörelselagen.
Regeringen anför att om bolaget inte är vinstutdelande fö-
religger en intressekollision mellan ägaren och försäkringsta-
garna. Det allmänna undantaget från jävsbestämmelsen bör
dock inte gälla för fall då styrelseledamoten eller verkställan-
de direktören direkt eller indirekt genom en juridisk person
äger samtliga aktier i ett icke-vinstutdelande försäkringsak-
tiebolag
För vinstutdelande försäkringsaktiebolag är det enligt rege-
ringen av praktiska skäl lämpligt att införa en motsvarande
koncernbegränsningsregel som gäller för allmänna aktiebo-
lag.
Det är enligt regeringen viktigt att säkerställa styrelsens
oberoende även när beslut fattas som gäller avtal med ett an-
nat bolag inom samma företagsgrupp. Ett undantag från re-
geln bör dock göras för avtal mellan icke-vinstutdelande för-
säkringsaktiebolag och dess dotterbolag. Samma resonemang
kring en sådan undantagsregel är även giltigt för de ömsesi-
diga försäkringsbolagen. Eftersom alla vinster i dotterbolaget
ska tillfalla försäkringstagarna i det icke-vinstutdelande för-
säkringsaktiebolaget eller det ömsesidiga försäkringsbolaget
bör bestämmelsen om ställföreträdarjäv inte omfatta avtal
som träffas med ett helägt dotterbolag. Regeln bör dock inte
omfatta sådana dotterbolag som är icke-vinstutdelande för-
säkringsaktiebolag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med regeringen att det nu är lämpligt
att utvidga jävsbestämmelsen i försäkringsrörelselagen. Ut-
skottet anser att det är viktigt att säkerställa styrelsens obero-
ende när beslut fattas som gäller avtal med ett annat bolag
inom samma företagsgrupp. Utskottet konstaterar att den ut-
vidgade jävsregeln kompletterar förslaget om oberoende sty-
relseledamöter.
Utskottet konstaterar att om ett dotterbolag inte är helägt
(t.ex. samägt med ett eller flera andra koncernföretag) av det
icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolaget eller det ömsesi-
diga försäkringsbolaget innebär de utvidgade jävsbestämmel-
serna vissa restriktioner. Om en styrelseledamot eller verk-
ställande direktör har uppdrag i båda bolagen får denna inte
handlägga en fråga om avtal mellan bolagen. I ett helägt vin-
stutdelande dotterbolag finns däremot ingen annan intressent
än försäkringstagarna som kan ta del av vinsten; därav un-
dantas sådana dotterbolag från jävsbestämmelsen. Med det
anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag.
Associationsrättsliga generalklausuler
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att generalklausu-
lerna förtydligas så att otillbörliga fördelar inte får ges vare
sig till enskilda försäkringstagare eller till andra intressen-
ter, på bekostnad av försäkringstagare eller andra ersätt-
ningsberättigade som på grund av försäkringsavtal har rätt
till andel i bolagets ackumulerade vinst. Generalklausuler-
na kommer därmed att få betydelse för såväl hanteringen
av intressekonflikter mellan olika intressentgrupper som
hanteringen av konflikter mellan försäkringstagare.
Propositionen
Regeringen föreslår att i icke-vinstutdelande försäkringsak-
tiebolag ska försäkringstagare ingå i den personkrets som inte
otillbörligt får gynnas eller förfördelas av styrelse eller bo-
lagsstämma.
Regeringen anför att det är nödvändigt att vissa gränser
sätts för majoritetens bestämmanderätt, eftersom den annars
kan avsiktligt missbruka sin makt till skada för minoriteten.
Det är angeläget att stärka försäkringstagarnas skydd i dessa
bolag. Försäkringstagare som bidrar till det egna kapitalet i
försäkringsaktiebolag bör skyddsmässigt kompenseras för
skälighetsprincipens avskaffande på samma sätt som delägare
i ömsesidiga försäkringsbolag. Grupper som har rätt till del
av ett företags vinst, har normalt möjlighet att bevaka sina
ekonomiska rättigheter genom att medverka i associationens
förvaltning och utöva kontroll över dess angelägenheter. Att
så inte är fallet i icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolag,
utöver de rättigheter som ges av försäkringsavtalet och bo-
lagsordningen, stärker enligt regeringen behovet av att för-
säkringstagarna i dessa bolag omfattas av de associations-
rättsliga generalklausulerna.
Regeringen föreslår således att generalklausulerna justeras
så att de ger ett uttryckligt skydd även åt vissa försäkringsta-
gare i icke-vinstutdelande aktiebolag. Förslaget innebär att
generalklausulerna förtydligas så att otillbörliga fördelar inte
får ges vare sig till enskilda försäkringstagare eller till andra
intressenter, på bekostnad av försäkringstagare eller andra
ersättningsberättigade som på grund av försäkringsavtal har
rätt till andel i bolagets ackumulerade vinst. Generalklausu-
lerna kommer därmed att få betydelse för såväl hanteringen
av intressekonflikter mellan olika intressentgrupper som
hanteringen av konflikter mellan försäkringstagare.
Om generalklausulerna utformas på detta sätt kommer de
bl.a. att motverka åtgärder som formellt inte berör aktieägares
och försäkringstagares lika rätt i bolaget men som reellt gyn-
nar en aktieägare eller försäkringstagare på andras bekostnad,
t.ex. att egendom säljs för ett uppenbart underpris till ett när-
stående bolag. En utvidgning av tillämpningsområdet innebär
också att försäkringstagarna ges större möjligheter att utkräva
rättsliga sanktioner av styrelseledamöter eller den verkstäl-
lande direktören som handlat otillbörligt mot försäkringsta-
garna. Vid en överträdelse av generalklausulerna kommer
bl.a. styrelseledamöterna och den verkställande direktören att
dra på sig skadeståndsskyldighet.
Skrivelsen
Försäkringsförbundet avvisar förslaget och anför att detta är
en fråga av sådan grundläggande avtals- och bolagsrättslig
karaktär att den bör utredas närmare av Försäkringsföretags-
utredningen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med regeringen att det är nödvändigt
att vissa gränser sätts för majoritetens bestämmanderätt i
icke-vinstutdelande aktiebolag, eftersom den annars avsiktligt
kan missbruka sin makt till skada för minoriteten. Det är en-
ligt utskottet och regeringen angeläget att stärka försäkrings-
tagarnas skydd i dessa bolag.
Utskottet anser att generalklausulerna bör justeras i enlig-
het med regeringens förslag så att de ger ett uttryckligt skydd
åt försäkringstagare i icke-vinstutdelande aktiebolag.
Den föreslagna ändringen har föreslagits och behandlats av
två tidigare utredningar (SOU 1995:87 och SOU 1998:27).
Mot bakgrund av vad som anförts tillstyrker utskottet rege-
ringens förslag.
Riktlinjer för intressekonflikter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker förslaget att försäkringsbolag som
meddelar direkt försäkring ska upprätta och följa riktlinjer
för hantering av intressekonflikter mellan bolagets intres-
senter. Utskottet tillstyrker också att styrelsen ansvarar för
att riktlinjerna följs och att den fortlöpande ska pröva om
de behöver ändras.
Propositionen
Regeringen föreslår att försäkringsbolag som meddelar direkt
försäkring ska upprätta och följa riktlinjer för hantering av
intressekonflikter mellan bolagets intressenter. Försäkrings-
bolagets styrelse ska fastställa riktlinjerna. Styrelsen ansvarar
för att riktlinjerna följs och ska fortlöpande pröva om de be-
höver ändras.
Regeringen anför som skäl att för att intressekonflikter i
praktiken ska kunna undvikas krävs att försäkringsbolagen
själva vidtar åtgärder för att minimera riskerna för att dessa
ska få genomslag på bolagets styrning. Att ställa krav på sty-
relsen i alla försäkringsbolag som meddelar direkt försäkring
att upprätta riktlinjer för intressekonflikter är motiverat med
hänsyn till försäkringsrörelsens särskilda karaktär.
Regeringen anför att det faktum att bolagen ska upprätta
riktlinjer för hantering av intressekonflikter bör innebära en
ökad medvetenhet i hela organisationen om i vilka fall det
finns en risk för att intressekonflikter uppstår och vilka rikt-
linjer som gäller för beslutsfattande i sådana situationer.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att försäkringsbolag
som meddelar direkt försäkring ska upprätta och följa rikt-
linjer för hantering av intressekonflikter mellan bolagets in-
tressenter. Utskottet tillstyrker också att styrelsen ansvarar för
att riktlinjerna följs och att den fortlöpande ska pröva om de
behöver ändras.
Utvidgade placeringsriktlinjer
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att försäkringsbo-
lag som driver direkt försäkringsrörelse och återförsäk-
ringsbolag som bedriver livförsäkring eller lång skadeåter-
försäkring ska upprätta placeringsriktlinjer. Riktlinjerna
ska innehålla principerna för placering av bolagets samtliga
tillgångar, med en särskild redovisning av principerna för
de tillgångar som används för skuldtäckning.
Propositionen
Regeringen föreslår att försäkringsbolag som driver direkt
försäkringsrörelse och återförsäkringsbolag som bedriver
livförsäkring eller lång skadeåterförsäkring ska upprätta pla-
ceringsriktlinjer. De ska innehålla principerna för placering
av bolagets samtliga tillgångar, med en särskild redovisning
av principerna för de tillgångar som används för skuldtäck-
ning.
Regeringen anför som skäl att ett direktförsäkringsbolag
vid varje tidpunkt ska ha tillgångar som svarar mot de försäk-
ringstekniska avsättningarna och depositioner från återförsäk-
ringsgivare. Förslaget innebär att placeringsriktlinjerna ska
omfatta försäkringsbolagets långsiktiga mål för placering av
skuldtäckningstillgångarna - i syfte att utöva tillsyn över
placeringsregler. Riktlinjerna ska även omfatta det långsikti-
ga målet för placering av övriga tillgångar - för att ge möj-
lighet till kontroll över efterlevnad av de allmänna place-
ringsreglerna och generell stabilitetstillsyn. Fördelningen av
de tillgångar som bolaget har valt att placera i ska också an-
ges för såväl skuldtäckningstillgångarna som för övriga till-
gångar. Livförsäkringstagarna och de som erbjuds att teckna
en livförsäkring i bolaget ska informeras om det huvudsakli-
ga innehållet i riktlinjerna.
Regeringen anför att om t.ex. styrelseledamot eller verk-
ställande direktör vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen
eller av oaktsamhet vållar skada för aktieägare, delägare eller
annan genom överträdelse av bl.a. de försäkringstekniska
riktlinjerna eller placeringsriktlinjerna, ska de ersätta skadan.
Lagrådet har anfört att när placeringsriktlinjerna avser samt-
liga tillgångar ska en styrelseledamot som orsakar skada för
en borgenär genom att uppsåtligen avvika från placerings-
riktlinjerna rörande placeringar av bolagets fria tillgångar
ersätta borgenärens skada. Denna regel, som inte har sin mot-
svarighet i aktiebolagslagen, har ifrågasatts av Lagrådet. I
praktiken gäller enligt regeringen nu föreslagen skadestånds-
skyldighet redan i dag.
Regeringen anför att det inte finns skäl att nu ändra på
detta. En ändring bör enligt regeringen endast ske efter en
omfattande och noggrann analys, och den ska genomföras av
Försäkringsföretagsutredningen.
Skrivelsen
Försäkringsförbundet har i princip inte något att invända mot
förslaget. Förbundet är dock starkt kritiskt till att förslaget
medför en utvidgning av skadeståndsanspråket för t.ex. sty-
relsen vid en uppsåtlig avvikelse från en affärsplan. Förbun-
det anser i likhet med regeringen att det är lämpligt att göra
en fullständig utredning av samtliga skadeståndsregler. För-
bundet anser därför att området för placeringsriktlinjer endast
bör utvidgas i föreskriftsform, så att underlaget för skade-
stånd inte ändras i förhållande till i dag.
Utskottets ställningstagande
Regeringens förslag att införa regler om utvidgade place-
ringsriktlinjer medför att skadeståndsanspråk kan väckas mot
styrelseledamot för att ledningen uppsåtligt väljer att avvika
från affärsplan. Enligt uppgift från Finansdepartementet in-
nebär praxis att placeringsriktlinjerna är utvidgade redan i
dag.
Utskottet konstaterar att det kan ifrågasättas om det faktum
att stiftare, styrelseledamot, verkställande direktör och aktua-
rie som överträder placeringsriktlinjerna kan bli skyldiga att
ersätta skada som de orsakat tredje man riskerar att hindra ett
snabbt ingripande i en krissituation. En skadeståndsskyldig-
het förutsätter att överträdelsen av riktlinjerna sker uppsåtli-
gen eller av vårdslöshet. I en krissituation kan placeringsrikt-
linjerna också ändras med mycket kort varsel, eftersom det
endast krävs ett styrelsebeslut för detta. Dessutom ska rikt-
linjerna endast innehålla principerna för placeringen, vilket
innebär att riktlinjerna därmed i sig innehåller nödvändig
flexibilitet. Situationen kan således hanteras även genom att
bolaget utformar riktlinjer som reglerar hur stora avvikelser
från normalportföljen som får ske under normala omständig-
heter respektive i krissituationer. Sammantaget får reglerna
om placeringsriktlinjer anses vara av en så flexibel art att de
inte riskerar att hindra ett snabbt agerande från ett försäk-
ringsbolag i en exceptionell situation.
Utskottet konstaterar vidare att det förhållande som Försäk-
ringsförbundet lyfter fram gäller redan i dag och utskottet
anser att den frågan bör ses över i ett bredare perspektiv av
Försäkringsföretagsutredningen (dir. 2003:125). Utskottet
anser således i likhet med regeringen att det är lämpligt att
göra en fullständig utredning av samtliga skadeståndsregler.
Mot bakgrund av vad som anförts tillstyrker utskottet rege-
ringens förslag.
Nya sanktionsmöjligheter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker förslaget att ge Finansinspektionen ut-
ökade sanktionsmöjligheter. Förslaget innebär att inspek-
tionen får besluta om varning. Varningen får också förenas
med en straffavgift. Utskottet avstyrker motionen.
Jämför reservation 2 (c).
Propositionen
Regeringen föreslår att Finansinspektionen ges utökade
sanktionsmöjligheter. Vid mindre allvarliga överträdelser får
Finansinspektionen möjlighet att meddela beslut om anmärk-
ning i stället för erinringar. Som alternativ till förverkande av
koncession får inspektionen möjlighet att meddela varning.
Finansinspektionen får besluta att en varning eller anmärk-
ning ska förenas med straffavgift. Avgiften ska tillfalla staten.
Ett försäkringsbolag som underlåter att i tid lämna före-
skrivna upplysningar om sin verksamhet till Finansinspektio-
nen får påföras en förseningsavgift med högst 100 000 kr.
Avgiften tillfaller staten.
Inspektionen får även en uttrycklig möjlighet att låta bli att
ingripa, nämligen om överträdelsen är ringa eller ursäktlig
eller om försäkringsbolaget vidtar rättelse. Inspektionen be-
höver inte heller ingripa om en annan myndighet har vidtagit
åtgärder med anledning av överträdelsen och inspektionen
bedömer att dessa åtgärder är tillräckliga.
Om någon i försäkringsbolagets ledning inte uppfyller de
krav som uppställs i lag, ska försäkringsbolagets koncession
förklaras förverkad. Regeringen föreslår att i stället för att
förverka koncessionen får inspektionen besluta att en styrel-
seledamot eller verkställande direktör inte längre får delta i
ledningen av bolaget. Inspektionen får då förordna en ersätta-
re.
Regeringen anför som skäl att nuvarande sanktionssystem
har kritiserats för att inte ge Finansinspektionen tillräckliga
möjligheter att ingripa på ett ändamålsenligt sätt. Man har
påpekat att sanktionsmöjligheterna inte ger utrymme för en
tillräckligt nyanserad bedömning av allvarligare överträdel-
ser. Regeringen anser därför att inspektionen bör få större
utrymme att bedöma vilken åtgärd som är lämplig i en viss
situation samt få fler medel till sitt förfogande vid ingripande.
Regeringen anser också att inspektionen bör ges en uttrycklig
möjlighet att inte ingripa i vissa fall.
Regeringen anser således att inspektionen bör ha tillgång
till ett batteri med åtgärder ur vilket inspektionen kan välja
det slags ingripande som framstår som mest ändamålsenligt i
det enskilda fallet.
Det mest långtgående ingripandet är givetvis förverkande
av koncessionen. Det är självklart att ett sådant ingripande
inte får ske utan starka skäl.
Om någon i försäkringsbolagets ledning inte uppfyller de
krav som ställs i lag, bör bolagets koncession kunna förklaras
förverkad.
Som alternativ till förverkande av koncessionen bör Finan-
sinspektionen kunna meddela bolaget en varning. Ett sådant
ingripande bör kunna tillgripas när förutsättningarna för för-
verkande i och för sig föreligger men varning i det enskilda
fallet framstår som en tillräcklig åtgärd. Omständigheterna
som kan göra att varning framstår som tillräckligt kan vara att
bolaget inte kan befaras upprepa överträdelsen och att pro-
gnosen för bolaget därför är god eller att man från bolagets
sida inte förstod bättre när överträdelsen skedde.
Den lindrigaste formen av ingripande föreslås bli att med-
dela en anmärkning. Anmärkning bör användas när det inte
finns något att åtgärda, men överträdelsen ändå bör sanktio-
neras.
Straffavgift
Om inspektionen beslutar att meddela anmärkning eller var-
ning, bör inspektionen kunna besluta att dessa sanktioner ska
förenas med en straffavgift. Lämpligheten att ålägga icke-
vinstutdelande försäkringsaktiebolag ekonomiska sanktioner
kan ifrågasattas mot bakgrund av att sanktionen i första hand
drabbar försäkringstagarna. De nu föreslagna sanktionerna
möjliggör enligt regeringen en förstärkt tillsyn och fyller i
första hand en viktig preventiv funktion. Det finns starka skäl
för att ge inspektionen möjlighet att meddela straffavgift mot
samtliga kategorier av försäkringsbolag.
Motionen
I motion Fi20 av Lena Ek m.fl. (c) yrkandena 1 och 2 anförs
att regeringen föreslår att Finansinspektionen ska ges utökade
sanktionsmöjligheter. Det är viktigt att regler kring debitering
av straffavgifter och förseningsavgifter görs klara och förut-
sägbara både för myndigheten och den straffet/avgiften är satt
att drabba.
Motionärerna anser att överträdelser mot gällande regel-
system och lagstiftning som huvudlinje bör fastställas av obe-
roende part.
Det är viktigt att Finansinspektionens motpart, i detta fall
livförsäkringsbolagen, ges rättighet att få straffavgiften prö-
vad enligt motsvarande rätt för prövning av en utfärdad var-
ning.
Motionärerna påpekar att ett system där förseningsavgifter
utgår per automatik och genom ensidigt myndighetsbeslut
ofta upplevs som stötande. I förslag till utökad sanktionsmöj-
lighet ges återigen myndighet rätt att ensidigt och efter egen
bedömning utfärda debitering av förseningsavgift. För att
uppnå en större förståelse och bättre anpassning till allmänt
rättstänkande bör därför huvudregeln vara att uttag av förse-
ningsavgift enbart ska kunna ske i de fall överträdelsen inte
är ringa eller ursäktlig och att rättelse inte skett.
Utskottets ställningstagande
Finansinspektionen föreslås få besluta att påföra straffavgift
eller förseningsavgift som får verkställas utan föregående
dom eller utslag om avgiften inte har betalats inom 30 dagar
efter det att beslutet vunnit laga kraft. Lagrådet framförde
inga synpunkter på bestämmelsen.
I motion Fi20 (c) uttrycks en viss oro för att inspektionen
ges utökade sanktionsmöjligheter. Enligt motionärerna bör
huvudregeln vara att uttag av förseningsavgift enbart ska
kunna ske i de fall överträdelsen inte är ringa eller ursäktlig
och att rättelse inte skett. Utskottet konstaterar att enligt för-
slaget i propositionen får inspektionen besluta att ta ut en
förseningsavgift. Enligt utskottets mening finns förutsätt-
ningar för att Finansinspektionen ska kunna hantera de ut-
ökade sanktionsmöjligheterna på ett tillfredsställande sätt
varför utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker
motion Fi20 (c) yrkandena 1 och 2.
Allmänna reklamationsnämndens prövning av vissa
försäkringsärenden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet delar regeringens bedömning att det bör skapas
förutsättningar för att Allmänna reklamationsnämnden un-
der 2004 ska kunna återuppta prövningen av vissa försäk-
ringsärenden. I tilläggsbudget 1 för 2004 föreslår regering-
en att reklamationsnämndens anslag ska ökas för att den
ska kunna handlägga nya typer av försäkringsärenden. Ut-
skottet konstaterar att det nu eventuellt blir möjligt för
nämnden att åter pröva vissa försäkringsärenden.
Propositionen
Regeringen gör bedömningen att det bör skapas förutsätt-
ningar för att Allmänna reklamationsnämnden under 2004
ska kunna återuppta prövningen av vissa försäkringsärenden.
Regeringen anför att Allmänna reklamationsnämnden har
till uppgift att pröva tvister mellan konsumenter och nä-
ringsidkare som rör en vara eller tjänst som tillhandahållits
huvudsakligen för enskilt bruk samt att ge rekommendationer
om hur tvisten bör lösas. Enligt förordningen med instruktion
för Allmänna reklamationsnämnden har nämnden möjlighet
att själv bestämma vilka ärenden som nämnden inte ska prö-
va. Nämnden beslutade år 2001 att inte längre pröva konsu-
menttvister som rör vissa försäkringsärenden. Sedan rekla-
mationsnämnden upphörde att pröva dessa ärenden har bl.a.
livförsäkringstagare inte något alternativ till domstolspröv-
ning. En domstolsprövning av sådana tvister är vanligen inte
en attraktiv ordning för konsumenter, bl.a. på grund av risken
av att drabbas av höga rättegångskostnader. Regeringen anser
att det således finns ett stort behov av en snabb, billig och
opartisk prövning av dessa ärenden. Detta är även viktigt i
syfte att återställa det allmänna förtroendet för försäkrings-
formen. Det bör därför skapas förutsättningar för att Allmän-
na reklamationsnämnden under 2004 ska kunna återuppta
prövningen av vissa försäkringsärenden.
Utskottets ställningstagande
I tilläggsbudget 1 för 2004 föreslår regeringen att anslaget
40:3 Allmänna reklamationsnämnden ska ökas med 1 100
000 kr för att nämnden ska kunna handlägga nya typer av
försäkringsärenden. Utskottet konstaterar att om riksdagen
beslutar i enlighet med regeringens förslag bör det bli möjligt
för Allmänna reklamationsnämnden att åter pröva vissa för-
säkringsärenden. Frågan behandlas av utskottet i bet.
2003/04:FiU21.
Traditionell livförsäkring och lagen om finansiell rådgivning
till konsumenter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag som innebär att la-
gen om finansiell rådgivning till konsumenter även ska
omfatta rådgivning som enbart avser råd om placering av
konsumentens tillgångar i traditionell livförsäkring.
Propositionen
Regeringen föreslår att tillämpningsområdet för lagen om
finansiell rådgivning till konsumenter ska utökas till att om-
fatta även sådan rådgivning som enbart avser råd om place-
ring av konsumentens tillgångar i traditionell livförsäkring.
Regeringen anför som skäl att lagen om finansiell rådgiv-
ning till konsumenter träder i kraft den 1 juli 2004 (prop.
2002/03:133, bet. 2003/04:LU3, rskr. 2003/04:27). Lagen
gäller vid vissa typer av placeringsrådgivning som en nä-
ringsidkare ger en konsument. Lagen innehåller bestämmel-
ser av både näringsrättslig och civilrättslig karaktär. Bestäm-
melserna innebär att näringsidkaren ska se till att den som
utför rådgivningen har tillräcklig kompetens. Rådgivaren ska
dokumentera vad som förekommit vid rådgivningstillfället.
Lagen innebär vidare att näringsidkaren ska iaktta god råd-
givningssed i sin rådgivningsverksamhet och med tillbörlig
omsorg ta till vara konsumentens intressen. Näringsidkaren
ska också anpassa rådgivningen till den enskilde konsumen-
tens önskemål och behov samt inte rekommendera andra lös-
ningar än sådana som kan anses lämpliga för konsumenten.
Näringsidkaren kan bli skadeståndsskyldig mot konsumenten
för ren förmögenhetsskada som orsakas genom rådgivningen.
Regeringen anför att övervägande skäl talar för att lagens
tillämpningsområde bör utökas till att omfatta även sådan
rådgivning som enbart omfattar råd om placering av konsu-
mentens tillgångar i traditionella livförsäkringar. Bestämmel-
sen bör dock omfatta endast livförsäkringar med sparmo-
ment.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Lagförslagen i övrigt
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i den mån lagför-
slagen inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens övriga lagförslag.
Flyttningsrätt av livförsäkringssparande
Utskottets förslag i korthet
Regeringen snabbutreder möjligheten till flyttningsrätt av
livförsäkringssparande, och utskottet avstyrker därför ett
motionsyrkande om flyttningsrätt.
Jämför reservation 3 (c).
Motionen
I motion Fi20 av Lena Ek m.fl. (c) yrkande 3 anförs att Cen-
terpartiet i tidigare motion, Fi257, har framfört kravet om en
utredning med inriktning på ökade insatser vad avser öppen-
het och fri flyttningsrätt för konsumenter. I motionen fram-
förs även behovet av en översyn vad gäller bonussystem och
etiska regler. Regeringen har i den nu aktuella propositionen
tillmötesgått vissa delar av dessa synpunkter. De ytterligare
förslag om förändringar som angivits i motion Fi257 bör ut-
redas.
Utskottets ställningstagande
Motion Fi257 behandlades av utskottet i betänkande
2003/04:FiU13 Staten och den finansiella sektorn. Av fi-
nansutskottets ställningstagande framgår att utskottet från
Regeringskansliet inhämtat att reglerna om flyttningsrätt för
livförsäkringssparande övervägs. Utskottet avstyrkte därför
motionen.
Regeringen snabbutreder för närvarande möjligheten till
flytträtt. Utskottet avstyrker därför motion Fi20 (c) yrkande
3.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.
1. Ökat oberoende för styrelseledamöter (punkt 1)
av Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Mats Odell
(kd), Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m), Gunnar
Nordmark (fp) och Jörgen Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag till riksdagsbeslut under punkt
1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen beslutar att anta propositionens förslag till lag om
ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), med den änd-
ringen av 8 kap. 1 § som föreslås i bilaga 3.
Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2003/04:Fi21 och
proposition 2003/04:109 i denna del.
Ställningstagande
Försäkringsbolagen och försäkringstagarna har drabbats hårt
av de senaste årens kraftiga nedgång av börskurserna. Förtro-
endet för bolagen har försvagats och ledningar ifrågasatts.
Det har bl.a. väckts misstankar om att transaktioner i vissa
försäkringskoncerner varit ett sätt att undgå olika regler i
syfte att gynna andra bolag i samma försäkringskoncern på
bekostnad av försäkringstagarna i icke-vinstutdelande eller
ömsesidiga livförsäkringsbolag. Regeringen har därför ansett
det angeläget att se över regelverket för försäkringsbolagen.
Lagrådet har riktat stark kritik mot förslagen och menar att
regeringen borde ha avvaktat förslag från Försäkringsföre-
tagsutredningen. Vi anser dock - trots Lagrådets kritik - att
det är angeläget att snarast skapa förutsättningar för att snabbt
återupprätta förtroendet för försäkringssektorn. Vi välkomnar
därför regeringens proposition som innehåller flera förbätt-
ringar. Vi anser dock att förslagen kan förbättras i syfte att
skapa ännu större tydlighet och minska uppenbara intresse-
konflikter som finns mellan just icke-vinstutdelande och öm-
sesidiga livförsäkringsbolag gentemot ett moderbolag eller
andra systerbolag.
Regeringens förslag innebär att det ökade oberoendet för
styrelsen i icke- vinstutdelande eller ömsesidiga livförsäk-
ringsbolag inte gäller styrelsens ordförande eller den verk-
ställande direktören (vd). Vi anser - om regeringen verkligen
vill skapa oberoende, öka tydligheten och minska möjlighe-
terna till ifrågasättande av ledningen samt stärka konsument-
skyddet - att också styrelsens ordförande och vd ska vara
oberoende. Mot denna bakgrund föreslår vi att ordförande
och vd inte ska vara personer som är anställda eller som sitter
i styrelser i företag som ingår i samma företagsgrupp som
livförsäkringsrörelsen. Vi anser att förslaget i denna del inne-
bär att allmänhetens förtroende för försäkringsbolagen stärks
och att det gagnar sektorn som helhet.
Vi är vidare kritiska till att regeringens förslag omfattar
vinstutdelande dotterbolag till försäkringsaktiebolag som inte
får dela ut vinst och till ömsesidiga försäkringsbolag. Försla-
get i denna del omöjliggör en styrelseidentifikation mellan
moderbolaget och dotterbolaget. Detta resulterar i en svag
ägarstyrning. I förhållandet mellan ömsesidiga eller icke-
vinstutdelande livförsäkringsbolag och deras helägda dotter-
bolag finns inte heller den intressekonflikt som återfinns i
förhållande till moderbolaget eller övriga bolag i samma kon-
cern. Vi föreslår därför en komplettering av 8 kap. 1 § försäk-
ringsrörelselagen. Förslaget innebär en möjlighet till styrel-
seidentifikation mellan icke-vinstutdelande moderbolag och
vinstutdelande dotterbolag.
Med det anförda föreslår vi att riksdagen delvis bifaller
motion Fi21 (m, fp, kd, c).
2. Nya sanktionsmöjligheter (punkt 7)
av Jörgen Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Fi20 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Regeringen föreslår att Finansinspektionen ska ges utökade
sanktionsmöjligheter. Jag anser att det är viktigt att regler
kring debitering av straffavgifter och förseningsavgifter görs
klara och förutsägbara både för myndigheten och den som
ska betala.
Jag anser att överträdelser mot gällande regelsystem och
lagstiftning som huvudregel bör fastställas av oberoende part.
Det är enligt min mening viktigt att Finansinspektionens
motpart har möjlighet att få straffavgiften prövad enligt
samma bestämmelser som gäller vid varning.
Regeringens förslag innebär att förseningsavgifter utgår
per automatik och genom ensidigt myndighetsbeslut. Ett så-
dant system upplevs ofta som stötande. Jag anser att för att
uppnå en större förståelse och bättre anpassning till allmänt
rättstänkande bör huvudregeln vara att förseningsavgift ska
utgå enbart i de fall överträdelsen inte är ringa eller ursäktlig
och att rättelse inte skett. Jag föreslår att riksdagen tillkänna-
ger för regeringen som sin mening vad jag har anfört om rätt
till överklagande av straffavgift och vad som anförts om för-
seningsavgift. Detta innebär att riksdagen bör bifalla motion
Fi20 (c) yrkandena 1 och 2.
3. Flyttningsrätt av livförsäkringssparande (punkt 10)
av Jörgen Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha föl-
jande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som anförs i reservationen om flyttningsrätt av livförsäk-
ringssparande. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Fi20 yrkande 3.
Ställningstagande
Jag anser mot bakgrund av den betydelse som försäkringar
har både för enskilda och för samhällsekonomin att det är
viktigt att marknadens funktioner stärks på ett balanserat sätt.
Rätten att flytta sina pensionsmedel mellan olika livbolag är
en fundamental byggsten. Jag anser att försäkringstagare som
har tappat förtroende för det bolag till vilket hon eller han
anförtror sina sparmedel ska ha rätt att flytta dessa medel till
ett annat bolag. Jag anser att denna fråga bör utredas av rege-
ringen.
Vad jag anfört bör riksdagen som sin mening tillkännage
för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion Fi20 (c)
yrkande 3.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2003/04:109 Förstärkt skydd för försäkringstaga-
re i livförsäkringsbolag.
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
2.
3. lag om ändring i lagen (2003:862) om finansiell rådgiv-
ning till konsumenter,
4.
5. lag om ändring i lagen (2003:1224) om ändring i för-
månsrättslagen (1970:979),
6.
7. lag om ändring i lagen (2003:1226) om ändring i lagen
(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar
för kreditinstitut och värdepappersbolag.
8.
Följdmotioner
2003/04:Fi20 av Lena Ek m.fl. (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att rätt till överklagande av
straffavgift skall föreligga enligt de regler som hanterar
rätten till överklagande av Finansinspektionen utfärdad
varning.
2.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att förseningsavgift ej skall ut-
gå i de fall förseningen är ursäktlig, av engångskaraktär
och rättelse har vidtagits.
4.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om fri flyttningsrätt av pensions-
fondsmedel samt etiska regler och bonussystem.
6.
2003/04:Fi21 av Mikael Odenberg m.fl. (m, fp, kd, c):
Riksdagen beslutar anta propositionens förslag till lag om
ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), med den änd-
ring av 8 kap. 1 § som föreslås i motionen.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
2.1 Förslag till lag om ändring i
försäkringsrörelselagen (1982:713)
Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen
(1982:713)
dels att 7 kap. 10 g §, 8 kap. 1, 8, 11, 12 och 15 §§, 9 kap.
19 § samt 19 kap. 2, 11 och 13 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 7 kap.
30 § och 19 kap. 11 b-g §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
7 kap.
10 g §
Ett försäkringsbolag som
avses i 9 § skall upprätta och
följa placeringsriktlinjer.
Sådana riktlinjer skall inne-
hålla principerna för place-
ring av de tillgångar som an-
vänds för skuldtäckning.
Ett försäkringsbolag som
avses i 9 § skall upprätta
och följa place-
ringsriktlinjer. Sådana rikt-
linjer skall innehålla princi-
perna för placering av
samtliga tillgångar, med en
särskild redovisning av
principerna för placering av
de tillgångar som används
för skuldtäckning.
Livförsäkringstagare och de som erbjuds att teckna en liv-
försäkring i bolaget skall informeras om det huvudsakliga
innehållet i riktlinjerna, om det inte med hänsyn till försäk-
ringens särskilda beskaffenhet eller av annat särskilt skäl
saknas anledning till sådan information. Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer skall meddela före-
skrifter om skyldigheten att lämna information och om vilka
försäkringar som inte skall omfattas av informationsskyldig-
heten.
30 §
Ett försäkringsbolag som
driver direkt försäkrings-
rörelse skall upprätta rikt-
linjer för hantering av in-
tressekonflikter mellan
bolagets intressenter.
8 kap.
1 §
Ett försäkringsbolag skall
ha en styrelse med minst tre
ledamöter.
I försäkringsaktiebolag
som inte uteslutande driver
återförsäkring, skall minst
en av styrelseleda--
möterna utses med
uppgift att
Ett försäkringsbolag skall
ha en styrelse med minst tre
ledamöter. I ömsesidiga
försäkringsbolag och i för-
säkringsaktiebolag som
inte får dela ut vinst
skall mer än hälften
av styrelseledamöterna
vara
Bilaga 3
Reservanternas lagförslag
Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713)
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 1 § försäkringsrörelselagen
(1982:713) skall ha följande lydelse.
Regeringens förslag
Reservanternas förslag
8 kap.
1 §
Ett försäkringsbolag skall ha
en styrelse med minst tre
ledamöter.
I försäkringsbolag som inte
uteslutande driver återför-
säkring, skall minst en av
styrelseledamöterna utses
med uppgift att särskilt vaka
över att försäkringstagarnas
intresse beaktas. Sådan sty-
relseledamot får inte vara
aktieägare eller befatt-
ningshavare i bolaget.
Styrelsen väljs av bolags-
stämman. Styrelseledamot
som avses i andra stycket
skall dock enligt bestämmel-
se, som skall vara intagen i
bolagsordningen, utses av
försäkringstagarna eller av
någon intressegrupp som har
anknytning till dem. Om en
sådan bestämmelse saknas i
bolagsordningen förordas
styrelseledamot som avses i
andra stycket av Finansin-
spektionen. Ärenden som är
av principiell betydelse eller
av synnerlig vikt prövas dock
av regeringen. Även annan
styrelseledamot får enligt
bestämmelse i bolagsord-
ningen tillsättas i annan ord-
ning än genom val av bolags-
stämman.
Ett försäkringsbolag skall ha
en styrelse med minst tre
ledamöter.
I ömsesidiga försäkrings-
bolag och i försäkringsbolag
som inte får dela ut vinst
skall styrelsens ordförande
samt minst hälften av styrel-
sens övriga ledamöter vara
personer som varken är an-
ställda i bolaget eller an-
ställda eller styrelseledamö-
ter i företag som ingår i
samma koncern som bolaget
eller i en företagsgrupp av
motsvarande slag. Verkstäl-
lande direktören skall inte
vara anställd eller styrelsele-
damot i företag som ingår i
samma koncern som bolaget
eller i en företagsgrupp av
motsvarande slag.
Med koncern eller
företagsgrupp enligt andra
stycket avses inte koncern
eller företagsgrupp där ett
ömsesidigt försäkringsbolag
eller ett
försäkringsaktiebolag som
inte får dela ut vinst är
moderbolag.
Styrelsen väljs av
bolagsstämman. I ett
försäkringsaktiebolag som
inte får dela ut vinst skall
minst en av
styrelseledamöterna utses av
försäkringstagarna eller av
någon intressegrupp som har
anknytning till dem.
Sådan styrelseledamot får
inte vara
1. Aktieägare i bolaget,
2. anställd i bolaget, eller
3. aktieägare, anställd eller
styrelseledamot i företag som
ingår i samma koncern som
bolaget eller i företagsgrupp
av motsvarande slag.
Även annan styrelseledamot
får enligt bestämmelse i bo-
lagsordningen tillsättas i an-
nan ordning än genom val av
bolagsstämman.
Styrelseledamöternas uppdrag gäller för den tid som anges i
bolagsordningen. Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra
räkenskapsår och skall bestämmas så att uppdraget upphör
vid slutet av den ordinarie bolagsstämma på vilket styrelseval
förrättas.
Vad som sägs i denna lag om styrelseledamöter skall i
tillämpliga delar gälla även suppleanter.
Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen
(1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.
Elanders Gotab, Stockholm 2004
Lagen omtryckt 1995:1567.
Senaste lydelse 1999:600.
Senaste lydelse 1999:225.
2003/04:FiU26 FIU26
FIU26 2003/04:FiU26
2
1
1
2003/04:FiU26
2003/04:FiU26
4
6
2003/04:FiU26
2
2003/04:FiU26
2003/04:FiU26
6
8
2003/04:FiU26
4
2003/04:FiU26
2003/04:FiU26
20
37
2003/04:FiU26
5
2003/04:FiU26
2003/04:FiU26
24
42
2003/04:FiU26
22
2003/04:FiU26
BILAGA 1 2003/04:FiU26
40
44
2003/04:FiU26
25
2003/04:FiU26
BILAGA 2 2003/04:FiU26
40
60
2003/04:FiU26
26
2003/04:FiU26
2003/04:FiU26
44
63
2003/04:FiU26
42