Finansutskottets betänkande
2003/04:FIU1

Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna, m.m.


Sammanfattning
Finansutskottet behandlar i detta betänkande, det s.k. rambetänkandet,
regeringens finansplan och försl
agen i budgetpropositionen vad avser förslag om  statens inkomster och utgifter
för 2004, förslag till
utgiftstak för åren 2004-2006 och förslag till hur utgifterna 2004 ska fördelas
på utgiftsområden. I behan
dlingen ingår även förslag till åtgärder på skatteområdet med effekt från 2004.
Budgetpropositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska
regeringen, Vänsterparti
et och Miljöpartiet de gröna, vilka står bakom riktlinjerna för den ekonomiska
politiken, utgiftstaken o
ch de föreslagna och aviserade skatteförändringarna.
När riksdagen behandlat detta betänkande och fattat beslut om ramar för de 27
utgiftsområden som budgete
n indelas i är dessa utgiftsramar styrande för riksdagens fortsatta behandling
av anslagen.
Den ekonomiska politiken
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag i finansplanen till inriktning
av den ekonomiska poli
tiken. Oppositionspartiernas olika förslag till inriktning av den allmänna
ekonomiska politiken avstyr
ks av utskottet.
Den internationella lågkonjunkturen har varit mer utdragen än vad de flesta
räknade med för ett år sedan.
 Den återhämtning som inleddes i början av 2002 kom av sig mot slutet av året
och nedgången fortsatte und
er första halvåret 2003. Under våren och sommaren har det kommit tecken på en
uppgång i världskonjunkturen
. Företagens och hushållens optimism har stigit efter Irakkriget, börskurserna
har gått upp, företagens v
inster har ökat och räntorna har stigit något. De senaste månadernas utveckling
tyder på att återhämtningen
 fortsätter eller t.o.m. förstärks i framför allt Förenta staterna.
Förutsättningarna är goda för att den internationella konjunkturen vänder uppåt
under hösten och att uppgång
en tilltar under 2004. Osäkerheten om styrkan och uthålligheten i uppgången är
dock stor.
Osäkerheten betyder att den ekonomiska politiken ska inriktas mot att hålla
ekonomin fortsatt stark för
 att Sverige ska vara väl rustat när konjunkturuppgången tar fart. Sverige har
under de senaste åren haf
t en tillväxt som överstigit genomsnittet i EU och euroområdet. Sysselsättningen
 är hög och arbetslösheten
låg jämfört med flertalet andra EU-länder. Inflationen är låg och Sverige har, i
 motsats till många länder i
 Europa, överskott i de offentliga finanserna.
Målen för de offentliga finanserna ska hållas och utgiftstaken klaras. Ett antal
 utgiftsbegränsningar ha
r genomförts/beslutats.
De senaste årens ekonomiska framgångar har lagt en grund för en politik för ökad
 välfärd, stigande sysselsät
tning och en hållbar utveckling. Därför genomförs även under 2003 och 2004 en
rad reformer, trots den sva
ga konjunkturen och de besparingsbeslut som fattats för att säkra den
statsfinansiella utvecklingen. V
ården och tandvården tillförs mer resurser och föräldraförsäkringen förstärks.
Den allmänna förskolan för 4- och
 5-åringar infördes vid årsskiftet, det sista steget i maxtaxereformen.
Kommunerna tillförs ytterligare
resurser så att fler lärare och andra specialister i skolan kan anställas,
pensionerna förbättras, och st
udiebidraget för ungdomar förlängs med en månad. Vidare fortsätter
högskoleutbyggnaden och satsningarna på
forskningen under perioden. Miljöanslagen höjs och bostadsbyggandet stimuleras.
Ytterligare resurser s
atsas för att stärka rättsväsendet.
Kampen för full sysselsättning står högst upp på dagordningen. Kraften riktas
mot att sysselsättningsmålet,
 dvs. att 80 % av den vuxna befolkningen ska vara reguljärt sysselsatta 2004,
ska nås, även om det sann
olikt tar längre tid än beräknat på grund av bl.a. lågkonjunkturen. Ekonomins
långsiktiga produktionsförmåga
 ska höjas genom att lediga arbetskraftsresurser mobiliseras. En central uppgift
 är att minska den höga
 sjukfrånvaron. Det elvapunktsprogram som regeringen presenterade 2001 utvecklas
 vidare. Målet är att a
ntalet sjukdagar ska halveras till 2008. I budgetpropositionen presenteras
ytterligare åtgärder för att
 målet ska nås. En annan central uppgift är att öka sysselsättningen bland
invandrare. Insatserna för att
öka invandrarnas deltagande på arbetsmarknaden förstärks. Förslag läggs för att
även öka arbetskraftsdeltagan
det bland arbetslösa, äldre och ungdomar. Det särskilda sysselsättningsstödet
för kommuner och landsting f
örlängs till att gälla även 2004 samtidigt som det förstärks. Från och med 2005
permanentas stödet i form av
 generellt statsbidrag till kommunerna. Fler insatser för att öka
sysselsättningen ska presenteras i vår
propositionen för 2004.
Ytterligare insatser vidtas för att förbättra villkoren för företagande.
Reformerna för tillväxt och rättvis
a fortsätter. De går före stora skattesänkningar. Levnadsvillkoren ska fortsätta
 att förbättras, och ytterl
igare åtgärder vidtas för att målet om en halvering av socialbidragsberoendet
ska nås. Som ett led i rättv
isepolitiken höjs även biståndet.
En god miljö och en hållbar utveckling är ett av den ekonomiska politikens
viktigaste mål. Stora satsnin
gar har gjorts för att skapa ett hållbart samhälle. Resurser har lagts på
miljöforskning, miljöövervakning,
 skydd av biotoper och biologisk mångfald, och ytterligare insatser görs under
de kommande åren. Den gr
öna skatteväxlingen fortsätter. Övriga förslag till skatteförändringar redovisas
 nedan.
Sverige ska vara ett föregångsland där kvinnor och män ska ha samma möjligheter
inom alla områden i livet.
 En handlingsplan för ökad jämställdhet har lagts fram. Olika åtgärder ska
vidtas för att minska de struktu
rella löneskillnaderna mellan män och kvinnor.
121-punktsöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och
Miljöpartiet de gröna ska genom
föras under mandatperioden. Samarbetspartierna avser att i vårpropositionen för
2004 och budgetproposit
ionen för 2005 återkomma med riktlinjer för och förslag till hur återstående
delar av överenskommelsen ska
genomföras under 2005 och 2006.
Budgetpolitiken
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till inriktning av budgetpolitiken.
Utskottet delar regeringens bedömning att man som finansiellt delmål för 2004
bör fastställa att överskott
et i de offentliga finanserna detta år bör uppgå till 0,5 % av BNP. Det
övergripande målet om ett överskot
t på i genomsnitt 2 % av BNP under en konjunkturcykel ligger fast.
Under perioden 2000-2006 beräknas det genomsnittliga periodiserade överskottet i
 den offentliga sektor
n uppgå till 1,7 % av BNP. Det strukturella överskottet beräknas under samma
period vara 2 %. Regeringe
n bedömer att de beräknade överskotten sammantaget ligger i linje med det
övergripande överskottsmålet.n b
sÀû  B
 @Under perioden 2000-2006 beräknas det genomsnittliga periodiserade överskottet
 i den offentliga se
ktorn uppgå till 1,7 % av BNP. Det strukturella överskottet beräknas under samma
 period vara 2 %. Reger
ingen bedömer att de beräknade överskotten sammantaget ligger i linje med det
övergripande överskottsmålet
.ststÀû  B
 @Under perioden 2000-2006 beräknas det genomsnittliga periodiserade överskottet
 i den offentlig
a sektorn uppgå till 1,7 % av BNP. Det strukturella överskottet beräknas under
samma period vara 2 %. R
egeringen bedömer att de beräknade överskotten sammantaget ligger i linje med
det övergripande överskotts
målet.fentÀû  B
 @Under perioden 2000-2006 beräknas det genomsnittliga periodiserade överskottet
 i den offe
ntliga sektorn uppgå till 1,7 % av BNP. Det strukturella överskottet beräknas
under samma period vara 2
 %. Regeringen bedömer att de beräknade överskotten sammantaget ligger i linje
med det övergripande övers
kottsmålet.terlÀû      °ú  °ú  örs under de kommande åren. Den gröna
skatteväxlingen fortsätter. Övriga förslag till ska
tteförändringar redovisas nedan. ungdom#   ¢
 @En g¢
 @iljö och en hållbar utveckling är ett av den ekonomiska
politikens viktigaste mål. Stora satsningar har gjorts för att skapa ett
hållbart samhälle. Resurser har
 lagts på miljöforskning, miljöövervakning, skydd av biotoper och biologisk
mångfald, och ytterligare ins
atser görs under de kommande åren. Den gröna skatteväxlingen fortsätter. Övriga
förslag till skatteförändring
ar redovisas nedan.ingsmålà       Ó
  °ú
         iljö och en hållbar utveckling är ett av den ekonomiska politikens
viktigaste mål. Stora s
Sedan tidigare gäller att utgiftstaken för staten i år och nästa år uppgår till
822 respektive 856 miljard
er kronor. I 2003 års ekonomiska vårproposition föreslog regeringen åtgärder för
 att säkerställa att dessa u
tgiftstak skulle klaras. Regeringen bedömer nu att åtgärderna varit tillräckliga
 och att några ytterligar
e besparingar inte behövs för att klara utgiftstaken och nå överskottsmålet för
2004. Regeringen följer utv
ecklingen noga, och finns det risk för att utgiftstaken överskrids kommer den
att vidta de åtgärder den
har befogenhet till eller föreslå riksdagen andra lämpliga insatser.
Utgiftstaken ska klaras, slår reger
ingen fast.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att utgiftstaken för 2005 och 2006
fastställs till 894 respek
tive 931 miljarder kronor.
Skattepolitiken
Finansutskottet behandlar i betänkandet partiernas förslag till inriktning av
skattepolitiken samt ol
ika skatte- och avgiftsförslag i propositionen och i motionerna och tillstyrker
därvid regeringens förs
lag med vissa ändringar.
Som ett led i den gröna skatteväxlingen reduceras den statliga inkomstskatten
med 200 kr för alla med f
örvärvsinkomster samtidigt som den allmänna löneavgiften för företag och
enskilda näringsidkare sänks med 0,
12 procentenheter. Den gröna skatteväxlingen omfattar nästa år ca 2 miljarder
kronor. Koldioxidskatten h
öjs med 18 % för hushåll och i servicesektorn. Elskatten höjs med 1 öre/kWh för
hushåll och servicesektorn
och med 0,5 öre/kWh för tillverkningsindustrin, växthusnäringen och lantbruket
fr.o.m. den 1 juli 2004.
Dieselskatten höjs med 10 öre/liter och skatten på bekämpningsmedel höjs med 10
kr/kg. Höjningen av elskat
ten för tillverkningsindustrin är det första steget i en reformering av den
svenska energibeskattningen
 och motsvarar miniminivån i det nyligen antagna energiskattedirektivet från EU.
 Regeringens målsättning
 är att ett nytt energiskattesystem ska träda i kraft den 1 januari 2005. Under
återstoden av mandatper
ioden ska en skatteväxling om 9 miljarder kronor genomföras, varav 6 miljarder
ska genomföras under 200
4 och 2005. Det innebär att en skatteväxling om 4 miljarder kronor genomförs
2005.
Vidare föreslås en temporär begränsning av uppräkningen av skiktgränsen i den
statliga skatteskalan för 200
4, vilket ökar statens skatteinkomster med 700 miljoner kronor.
På området för kapitalinkomst- och egendomsbeskattning aviseras förslag om
slopad arvsskatt mellan makar
, en retroaktiv komplettering av begränsningsregeln för fastighetsskatt på
småhus så att den även omfattar
 förmögenhetsskatt, en dämpningsregel för fastighetsskatten, en skattereduktion
vid miljöinvesteringar, e
n justering av beskattningen av samfällighetsinkomster, en anpassning av
skattereglerna till den nya
tredimensionella fastighetsbildningen och en utvidgning av uppskovsmöjligheten
vid köp av nybildade bo
stadsrätter.
De s.k. 3:12-reglerna i beskattningen av fåmansbolag reformeras stegvis med
syfte att på sikt ge företa
gen en skattelättnad om 1 miljard kronor. Gåvobeskattningen förändras för att
underlätta generationsskifte
n i företag samtidigt som möjligheterna till s.k. såddfinansiering förbättras.
Finansutskottet föreslår vissa ändringar som bl.a. avser den gröna
skatteväxlingen. Finansutskottet delar
 skatteutskottets uppfattning att riksdagen bör avvakta kommissionens
godkännande innan ett beslut fat
tas om den föreslagna ökningen av den procentuella lättnaden i
koldioxidbeskattningen från 75 till 79 %
för tillverkningsindustrin samt för jordbruks-, skogsbruks- och
vattenbruksnäringarna. Finansutskottet
bedömer emellertid att beräkningen av statsbudgetens inkomster kan göras utifrån
 förutsättningen att indus
trins skatterabatt ska vara 79 % fr.o.m. den 1 januari 2004 och att beslut om
detta ska fattas så sna
rt kommissionen givit sitt tillstånd. Om kommissionens beslut dröjer kan ett
sådant beslut behöva utform
as som en retroaktiv skattelättnad. Detta innebär enligt finansutskottets mening
 att den beräknade effe
kten av den i propositionen föreslagna gröna skatteväxlingen under 2004 inte
kommer att påverkas av tidp
unkten för den utökade skatterabattens ikraftträdande. Utskottets förslag
avseende den gröna skatteväxling
en bör därför inte föranleda någon justering av regeringens beräkning av
statsbudgetens inkomster för 2004.

Kraftvärmeverkens energieffektiva produktion underlättas genom att de får
möjlighet att göra avdrag efter
 samma regler som industrin. Finansutskottet instämmer i skatteutskottets
bedömning att övergången till
proportionering av insatta bränslen vid fördelning mellan värmeleveranser till
industrin och övrig produ
ktion bör skjutas upp i avvaktan på att ett genomförande utan negativa effekter
för fjärrvärmeverken kan s
äkras. Denna justering av regeringens förslag avseende kraftvärmebeskattningen
bör enligt finansutskotte
ts mening föranleda en revidering av regeringens inkomstberäkning för 2004. De
av regeringen beräknade i
nkomsterna från inkomsttiteln 1428 Energiskatt bör därför sänkas med 90 miljoner
 kronor jämfört med förslage
t i propositionen.
I betänkandet  finns 17 reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Den ekonomiska politiken
1.    Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken (avsnitt 1.3)
Riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som r
2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 1 och 12-14,
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 1 i denna del,
2003/04:Fi241 av Alf  Svensson m.fl. (kd) yrkandena 1, 3, 8, 9 och 11 samt
2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 1.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)
2.    Den ekonomiska och monetära unionen (avsnitt 1.4)
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Fi208 av Annelie Enochson och Björn von der Esch (kd) yrkande 1 samt
2003/04:Fi236 av Björn Hamilton och Henrik Westman (m).
Budgetpolitikens inriktning
3.    Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål (avsnitt 2.3.1)
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5,
2003/04:Fi241 av Alf  Svensson m.fl. (kd) yrkandena 10, 12 och 13,
2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 5 samt
2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 1 och 5.
Reservation 2 (fp)
Reservation 3 (kd)
Reservation 4 (c)
4.    Mål för de offentliga finanserna 2004-2006 (avsnitt 2.3.2)
Riksdagen fastställer målet för 2004 för det finansiella sparandet i den offe
2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 4 samt
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 6 och 7.
Reservation 5 (m)
Reservation 6 (fp)
5.    Budgetförslagen för 2004 (avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1)

a) Utgiftstak för staten (avsnitt 2.5.1)
Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet

b) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 2.5.2)
Riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för 2004, 2005 och

c) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2004 (avsnitt 2.6)
Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för 2004 på utgiftsområden i
enlig
d) Förändringar av anslagsbehållningar för 2004 (avsnitt 2.8)
Riksdagen godkänner beräkningen av förändring av anslagsbehållningar för 2004.

e) Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret (avsnitt 2.9)
Riksdagen godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i
Riksgä
f) Kassamässig korrigering (avsnitt 2.10)
Riksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2004.
Där
g) Grön skatteväxling - sänkt inkomstskatt (avsnitt 3.3.1)
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om sänkt inkomstskatt. Därmed
bifaller
h) Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar (avsnitt 3.3.2)
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om reducerat förmånsvärde för
miljövän
i) Beskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet (avsnitt 3.3.5)
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om beskattning av sjömän enligt det
no
j) Grön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift (avsnitt 3.5.1)
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om sänkt allmän löneavgift. Därmed
bif
k) Grön skatteväxling - höjd koldioxidskatt m.m. (avsnitt 3.7.2)
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om höjd koldioxidskatt och elskatt.
Dä
l) Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m. (avsnitt 3.7.3)
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om energiskatt på el i
tillverkningsin
m) Kraftvärmebeskattningen (avsnitt 3.7.6)
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om kraftvärmebeskattning. Därmed
bifal

n) Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen
(av
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om begränsning av
koldioxidskatteuttag
o) Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt 3.7.8)
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om avtrappning av
energiskatteavdraget
p) Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 3.7.12)
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om skatter på handelsgödsel och
bekämp
q) Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror (avsnitt 3.7.13)
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om privatinförsel av alkoholdrycker
oc
r) Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och
datakommun
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört  om skattereduktion för utgifter för
v
s) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 (avsnitt 3.10)
Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004. Därmed
bi

t) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (avsnitt 4.1.28)
Riksdagen godkänner beräkningen av ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbud

u) Övriga motionsyrkanden om budgetförslagen för 2004
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna i efterföljande
förteckn
Reservation 7 (m)
Reservation 8 (fp)
Reservation 9 (kd)
Reservation 10 (c)
6.    Lagförslagen
I enlighet med ovan redovisade ställningstaganden (punkt 5) antar riksdagen
dels regeringens förslag (bilaga 2) till
1.      lag om särskild skattereduktion vid 2005 års taxering, med den
ändringe
2.      lag  om ändring i skattebrottslagen (1971:69),
.
3.      lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,
.
4.      lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,
.
5.      lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
6.      lag om upphävande av lagen (1994:1565) om beskattning av viss
privatinf
7.      lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, med dels den
änd
8.      lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,
10.     lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid
Sveri
12.     lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan
de
13.     lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av
transporter
14.     lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
15.     lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling,
16.     lag om ändring i lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för

dels utskottets förslag (bilaga 3) till lag om ändring i lagen (2003:000) om
än
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 Förslag till statsbudget för
20
7.    Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för 2005 och 2006 (avsnitt
4.2)
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om beräkningen av utgifterna på utgi
2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 7,
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och 11,
2003/04:Fi241 av Alf  Svensson m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7 samt
2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna del.
Reservation 11 (m)
Reservation 12 (fp)
Reservation 13 (kd)
Reservation 14 (c)
8.    Bemyndigande om upplåning (avsnitt 4.3)
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 ta upp lån enligt lagen (1988:
9.    Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar för
förvaltningsändamål (avsnitt 4.4.1)ge
1)
2003/04
FiU1

Redogörelse för ärendet
Bakgrund
I detta betänkande behandlas regeringens och partiernas förslag till fördelning
av statsutgifterna på ut
giftsområden. Betänkandet, ibland kallat rambetänkandet, utgör underlaget för
riksdagens beslut om statsb
udgeten och utgiftsramar för de olika utgiftsområdena. I riksdagens
rambeslutsmodell innebär beslutet o
m ramarna att en utgiftsram fastställs för varje utgiftsområde som i den
fortsatta beredningen av ansla
gen inte får överskridas. Ett förslag från ett utskott till fördelning av
anslagen inom ett utgiftsområde
kan inte behandlas av riksdagen förrän riksdagen fattat beslutet om ramarna (RO
5:12). De olika fackut
skotten som bereder och lägger fram förslag till beslut om anslagen inom
respektive utgiftsområde kan g
öra omprioriteringar mellan anslagen men får inte lägga fram ett förslag som går
 utöver den fastställda ram
en. Inte heller får förslag som överskrider ramen läggas fram reservationsvis.
Riksdagen fastställer statsbudgetens sammansättning i stort genom ett särskilt
beslut som innefattar
dels utgiftsramar för utgiftsområden,
dels en beräkning av inkomsterna på statsbudgeten (inklusive skatteförslagen).
Detta beslut ingår som punkt 5 i Utskottets förslag till riksdagsbeslut.
Utskottets motivering för försl
aget behandlas i betänkandet i avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1.
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlar utskottet
dels proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004 om förslag till
statsbudget, finansplan m.m. p
unkterna 1-17 och 27-32, 33 i denna del samt 34-40,
dels de motioner som väckts med anledning av ärendet under allmänna motionstiden
 2003 enligt förteckning
en bilaga 1.
I regeringens förslag till lag om ändring i lagen om skatt på energi (avsnitt
3.7 punkt 33) har förslage
t om en höjning av industrins procentuella skatterabatt från 75 till 79 procent
överlämnats till skatteu
tskottet för fortsatt beredning.
Finansplanens avsnitt 9 Tilläggsbudget 2003 (punkterna 18-26) behandlas i
finansutskottets betänkande
2003/04:FiU11.
Regeringens lagförslag
De lagförslag som regeringen lägger fram i budgetpropositionen återges i bilaga
2 i betänkandet.
Utskottets förslag till ändringar i regeringens förslag återges i bilaga 3 i
betänkandet.
Yttranden från andra utskott
Yttranden över budgetpropositionens förslag jämte motioner i de delar som berör
respektive utskotts bere
dningsområde har inkommit från
- konstitutionsutskottet (2003/04:KU1y),
- skatteutskottet (2003/04:SkU1y),
- justitieutskottet (protokollsutdrag 2003/04:4.5),
- utrikesutskottet (protokollsutdrag 2003/04:3.5),
- försvarsutskottet (2003/04:FöU1y),
- socialförsäkringsutskottet (2003/04:SfU1y),
- socialutskottet (2003/04:SoU1y),
- kulturutskottet (protokollsutdrag 2003/04:3.4),
- trafikutskottet (protokollsutdrag 2003/04:3.3),
- miljö- och jordbruksutskottet (2003/04:MJU1y),
- näringsutskottet (protokollsutdrag 2003/04:2.4),
- arbetsmarknadsutskottet (2003/04:AU1y),
- bostadsutskottet (2003/04:BoU1y).
Yttrandena återfinns i bilagorna 4-16 i del 2 av betänkandet.
Utbildningsutskottet har avstått från att yttra sig.
Offentliga utfrågningar
Utskottet anordnade den 14 oktober 2003 en offentlig utfrågning om budgetlagen
och dess tillämpning me
d Curt Malmborg, statssekreterare, Finansdepartementet, Per Molander, rådgivare,
 Mapsec, och Svante Öb
erg, utredare av budgetprocessen.
Den 16 oktober 2003 anordnade utskottet en offentlig utfrågning om den aktuella
penningpolitiken med
riksbankschefen Lars Heikensten.
Protokoll från utfrågningarna finns i bilagorna 17 och 18 i del 2 av
betänkandet.
Skrivelser
Skrivelse i ärendet har inkommit från Svenska Bioenergiföreningen.
Utskottets överväganden
1 Den ekonomiska politiken
1.1 Den internationella utvecklingen
1.1.1 Försiktig återhämtning under hösten och under 2004
Aktiviteten i världsekonomin har under det senaste året varit lägre än vad fler
Under våren och sommaren har det dock kommit tydliga tecken på en konjunkturför
Diagram 1. Tillväxten i olika delar av världen

Källa: Finansdepartementet
Regeringen räknar i budgetpropositionen med att världskonjunkturen sakta vänder
Som framgår av tabell 1 räknar regeringen med att tillväxttakten i världsekonom
Trots att tillväxttakten stiger väntas arbetslösheten ligga kvar på en hög nivå
Tabell 1. Tillväxt, inflation och arbetslöshet i världsekonomin

1.1.2 Stigande investeringar i Förenta staterna
Den kraftiga stimulansen från låga räntor och omfattande skattesänkningar bidro
En annan tydlig indikator på stigande konjunktur i Förenta staterna är att inve
Diagram 2. Näringslivets investeringar i Förenta staterna (miljoner dollar)

Källa: Finansdepartementet
Trots konjunkturuppgången har arbetsmarknaden hittills utvecklats svagt. Arbets
Sammantaget räknar regeringen i budgetpropositionen med att tillväxttakten i de
1.1.3 Svag återhämtning i EU
Efter en kort uppgång i början av 2002 vände konjunkturen i euroområdet ned på
Precis som i Förenta staterna har det emellertid under senvåren och sommaren ko
Regeringen räknar i budgetpropositionen med att konjunkturen i euroområdet förb
Sammantaget räknar regeringen med att BNP stiger med enbart 0,5 % i år. I takt
Enligt regeringen finns det en betydande osäkerhet om både styrkan och uthållig
Trots den låga internationella efterfrågan var aktiviteten i den brittiska ekon
Regeringen räknar ändå med att Storbritanniens BNP stiger med 1,7 % 2003 och 2,
Vid sidan av Tyskland är de övriga nordiska länderna - Danmark, Finland och Nor
1.1.4 Hög tillväxt i Asien
Tillväxten i de asiatiska länderna, exklusive Japan, har varit mycket hög under
En viss ljusning har under våren skymtats i den problemtyngda japanska ekonomin
Men även om optimismen stigit inom industrin är den inhemska efterfrågan alltjä
Regeringen räknar i budgetpropositionen med att tillväxten i Japan förblir låg
1.1.5 Hög tillväxt i Ryssland
Även tillväxten i den ryska ekonomin var hög under senare delen av 2002 och und
Länderna i Baltikum har, precis som Ryssland, till viss del stått emot den inte
I Polen har däremot tillväxten varit svag under de senaste åren. Regeringen bed
1.2 Den ekonomiska utvecklingen i Sverige
1.2.1 Jämförelsevis hygglig tillväxt under första halvåret
Trots den internationella lågkonjunkturen, med bl.a. en mycket svag efterfrågan
Tillväxten under första halvåret förklaras bl.a. av en stigande hushållskonsumt
1.2.2 Svag avslutning på 2003 men stigande konjunktur under 2004
Regeringen räknar i budgetpropositionen med att tillväxten i den svenska ekonom
I takt med att den internationella konjunkturen förbättras under framför allt 2
Tillväxten i den svenska ekonomin väntas således öka med i genomsnitt 1,7 % per
Tabell 2. Försörjningsbalans 2002-2006

Regeringens prognos bygger på den ekonomiska och statistiska information som fa
I tabellerna 2, 3 och 4 redovisas förutsättningarna, nyckeltalen och försörjnin
I prognosen ingår ett antal antaganden som påverkar prognosens utfall. Ett vikt
Till följd av bl.a. en stramare finanspolitik väntas hushållens inkomster under
En faktor som verkar dämpande på konsumtionen och den inhemska efterfrågan är a
Värdet på den svenska kronan stiger. Mätt enligt det s.k. TCW-index väntas kron
Den svaga konjunkturen och det låga inflationstrycket gör att regeringen räknar
Tabell 3. Prognosförutsättningarna 2002-2006

Trots den högre kronkursen väntas exporten stiga med 3,7 % i år och 5,4 % nästa
I takt med att exportproduktionen och konsumtionen ökar stiger importen av varo
Under 2002 sjönk investeringarna i den svenska ekonomin, för första gången seda
Både den statliga och kommunala konsumtionen ökade kraftigt under 2002. Under 2
Tabell 4. Nyckeltal 2002-2006

1.2.3 Kalkylerna för utvecklingen 2005 och 2006
Förutom prognoserna för 2003 och 2004 presenterar regeringen i budgetpropositio
Sysselsättningen förväntas stiga under perioden, och den öppna arbetslösheten s
1.2.4 Tilltagande export under 2004
Hög produktivitet och en lågt värderad krona är några av de faktorer som gjort
Efter avmattning under senare delen av 2002 ökade exporten förhållandevis stark
Men trots vårens utveckling och olika signaler om en något förbättrad internati
Regeringen gör därför bedömningen att exporten kommer att utvecklas relativt sv
I takt med att den internationella efterfrågan förstärks och tilltar under 2004
Sammantaget gör regeringen bedömningen att importefterfrågan av bearbetade varo
1.2.5 Sysselsättningsmålet nås inte 2004
Efter den kraftiga förbättringen 1997 t.o.m. första halvåret 2001, då antalet s
Diagram 3. Sysselsättningen januari 1995 till augusti 2003

Källa: Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet
Som framgår av diagram 3 har arbetsmarknaden fortsatt att försvagas under 2003.
Diagram 4. Nyanmälda lediga platser

Källa: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Finansdepartementet
Sysselsättningen har också ökat inom vissa delar av den privata tjänstesektorn,
De senaste indikatorerna visar på en fortsatt svag arbetskraftsefterfrågan. Som
Diagram 5. Den öppna arbetslösheten januari 1995 till augusti 2003

Källa: Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet
Den öppna arbetslösheten i den svenska ekonomin låg på i genomsnitt 4 % under f
Regeringen räknar med att utbudet av arbetskraft stiger med 0,6 % 2003 och 0,1
Diagram 6. Sysselsättningsgraden enligt sysselsättningsmålet januari 1995 till

Riksdagens och regeringens mål för sysselsättningen är att sysselsättningsgrade

Tabell 5. Nyckeltal för arbetsmarknaden 2002-2006

1.2.6 Ny information sedan regeringen färdigställt sin prognos
Regeringen anger att prognoserna i budpropositionen bygger på uppgifter som fan
Turbulens på valutamarknaderna efter G 7-uttalande
Utvecklingen på finansmarknaderna har varit blandad under de senaste två månade
Valutamarknaderna har präglats av mötet mellan G 7-länderna i Dubai vid mitten
Sedan regeringen avslutade sin prognos har dollarn försvagats med drygt 5 % mot
Kraftigt stigande tillväxt i Förenta staterna
Förenta staternas BNP steg under tredje kvartalet med hela 7,2 % i uppräknad år
De senaste månadernas statistik och indikatorer tyder på en fortsatt relativt s
Även industrikonjunkturen förbättras. Produktionen fortsatte att stiga under au
Viss ljusning har under den senaste månaden även noterats på den amerikanska ar
Vissa tecken på återhämtning även i EU
De senaste indikatorerna för EU och euroområdet tyder på en viss förbättring av
Den stigande optimismen i företagssektorn bekräftas också av att det s.k. IFO-i
Konsumtionen i Tyskland visar dock inga nämnbara tecken på att ta fart. Hushåll
Hushållens förtroende i euroområdet steg under sommarmånaderna, dock från en lå
I sin höstprognos, som presenterades i slutet av oktober, gör EU-kommissionen b
Fortsatt starkt i Asien
De senaste siffrorna tyder på att den kraftiga tillväxten i Kina fortsätter. BN
Även den spirande uppgången i Japan fortsätter. BNP ökade ovanligt kraftigt und
Ökad optimism i den svenska industrin
När det gäller den svenska utvecklingen pekar den senaste tidens statistik och
Företagen inom investeringsvaruindustrin räknar t.ex. med att såväl produktion
Utvecklingen i tjänstesektorn är blandad. Företagen inom data- och uppdragsverk
Resultaten i KI:s barometer verifieras delvis av att industriproduktionen och o
Sysselsättningen fortsatte att minska i september med 6 000 personer samtidigt
Hög omsättning i detaljhandeln
Omsättningen i detaljhandeln steg med 6 % i augusti och 3,8 % i september. Inre
Inflationstakten i den svenska ekonomin sjönk till 1,7 % i augusti mätt enligt
I slutet av september reviderade SCB nationalräkenskaperna för första och andra
Sedan regeringen offentliggjorde sin prognos har EU-kommissionen, Konjunkturins
1.2.7 Finansutskottets syn på budgetpropositionens och partimotionernas konjunk
Partierna har i partimotionerna inga allvarliga invändningar mot den bedömning
I motion Fi239 (m) framhålls att regeringens riktlinjer för den ekonomiska poli
"Moderaterna har inga avgörande invändningar mot huvuddragen i prognosen, som o
Enligt motionärerna kan emellertid vissa frågetecken resas.
"Den internationella utvecklingen är dock inte utan risker. De statsfinansiella
"På sikt förefaller utvecklingen också i USA vara osäker. Även om balansräkning
Enligt motionen är detta ohållbart i längden och en anpassning kan komma att sk
"En sådan utveckling skulle påverka Europa negativt."
Även motionärerna i Fi240 (fp) pekar på riskerna i anslutning till budget- och
"Om inte arbetsmarknaden förbättras stadigvarande kan det komma att hålla tillb
I Kristdemokraternas motion Fi241 konstaterar motionärerna att olika finansinst
"Likaså har regeringen en något mer pessimistisk bedömning av utvecklingen av d
Utskottet delar regeringens bedömning i budgetpropositionen att konjunkturen i
Särskilt stark har återhämtningen under våren och sommaren varit i Förenta stat
Som framgår av redovisningen under punkt 1.2.6 Ny information sedan regeringen
Sammantaget gör utskottet bedömningen att utsikterna är relativt gynnsamma för
Utskottet vill här passa på att kort kommentera påståendet i motion Fi239 om at
"Trots att denna bedömning är central för inriktning av finanspolitiken redovis
För det första är det utskottets uppfattning att regeringen så långt det är möj
För det andra delar inte utskottet motionärernas uppfattning att just regeringe
En genomgång av olika beräkningar visar att i stort sett alla prognosmakare gör
En jämförelse mellan regeringens beräkningar i budgetpropositionen, KI:s bedömn
Utskottet vill till sist också kommentera ett påstående i motion Fi241 (kd) om
I budgetpropositionen för 2001 räknade regeringen med att BNP skulle stiga med
Uppräkningen ovan visar, enligt utskottets mening, hur svårt det är att göra pr
Utskottet kan dock konstatera att regeringen varit varken sämre eller bättre än
Under de tre aktuella åren har regeringen (i budgetpropositionerna) räknat med
1.3 Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner det förslag till allmänna riktlinjer för den allmänna ekono
Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).
1.3.1 Partimotionernas förslag till inriktning av den allmänna ekonomiska polit
I Moderata samlingspartiets motion Fi239 riktas skarp kritik mot regeringens ri
Regeringen håller också på att tappa greppet om de offentliga finanserna. Hela
Trots de reformer som genomfördes under 1990-talet kvarstår, enligt motionärern
För att bryta Sveriges eftersläpning och öka den långsiktiga tillväxten och lev
För att göra det mer lönsamt att arbeta, öka arbetskraftsutbudet och öka medbor
Inkomstskatterna bör reformeras och sänkas, bl.a. genom att man  vid den kommun
Dubbelbeskattningen på aktier avskaffas fr.o.m. 2005 års verksamhetsresultat oc
För att finansiera skattesänkningarna och stärka statsfinanserna föreslås i mot
För att pressa ned sjukfrånvaron, minska utgifterna för ohälsan och öka arbetsk
En rad åtgärder föreslås för att reformera arbetsmarknadspolitiken och öka flex
Konkurrenstrycket i ekonomin måste öka genom reformeringar och avregleringar av
Grunden för framtidens välstånd ligger i en välutbildad befolkning. Därför måst
För att förbättra barnfamiljernas ekonomiska situation och öka deras valfrihet
De kommunala verksamheterna måste fokuseras på kärnverksamheterna så att medbor
För att hejda "budgetförfallet" och minska statsfinansernas konjunkturkänslighe
För att öka trovärdigheten för finans- och budgetpolitiken föreslår motionärern
I Folkpartiet liberalernas motion Fi240 anförs att regeringen satt upp ambitiös
Regeringen hänvisar till att de ekonomiska problemen till stor del beror på den
Arbetsmarknads- och integrationsreform. Arbetsmarknadens sätt att fungera måste
Fler ska vara på jobbet. För att minska sjukfrånvaron och ohälsan krävs bl.a. a
Fler företag ska växa fram. För att ändra attityden till företagande, skapa fle
Skattereform för en ny tid. För att det ska löna sig att arbeta föreslår motion
Utbildning för tillväxt. En rad åtgärder föreslås för att öka kvaliteten och fl
Jämställdhet är lönsamt. Några av de mest prioriterade uppgifterna är att skapa
Frihandel ger tillväxt. Frihandel är avgörande för välfärdsutvecklingen. Sverig
Vidare anser motionärerna att resurserna för att stärka rättssäkerheten måste ö
Under det andra vallöftet -statsskulden ska minska - menar motionärerna att dag
I Kristdemokraternas motion Fi241 anförs att de senaste två mandatperioderna me
Den svaga konjunkturen visar, enligt motionärerna, att det nu är hög tid att rä
För att öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och öka möjligheterna för m
Arbetsmarknadens funktionssätt måste förbättras för att minska riskerna för arb
En viktig orsak till Sveriges låga placering i tillväxtligan är den svaga konku
Dagens familjepolitik har, enligt motionärerna, stora brister ur både valfrihet
Motionärerna anför vidare att regeringens okänsliga budgetsanering har drabbat
En strategi om 13 punkter för att öka hälsan och minska sjukskrivningstalen för
För att förbättra den snabbt förfallande väg- och järnvägsstrukturen måste extr
Kristdemokraterna kritiserar regeringen för valet av samarbetspartier. Vänsterp
Som ett led i att minska de totala marginaleffekterna i ekonomin föreslår motio
För att minska statsfinansernas konjunkturkänslighet bör statsskulden avbetalas
För att bl.a. finansiera satsningar och skatteförändringar föreslås budgetförst
I Centerpartiets motion Fi242 anförs att prognoserna för den svenska ekonomin v
Sverige behöver enligt motionärerna en ny ekonomisk politik som inriktas mot at
Omvandlingen måste ske genom att skattetrycket och utgifternas andel av BNP lån
Utgångspunkten för förändringen bör vara att öka inflytandet och ansvaret för d
Demokrati och självbestämmande. För att öka självbestämmandet och rättvisan, st
Tillväxt genom företagande. För att stimulera företagande, sparande och premier
Tillväxt genom hälsa.  För att minska ohälsan och bekämpa de rekordhöga sjukskr
Tillväxt och miljö. En hållbar utveckling är grunden för all utveckling, och en
De skattesänkningar som föreslås i motionen uppgår till netto 30 miljarder kron
1.3.2 Finansutskottets ställningstagande till partimotionernas förslag till inr
Utskottet börjar med att diskutera en av de viktigaste frågorna för Sveriges fr
Sjukskrivningarna och utgifterna för sjukfrånvaron har ökat dramatiskt under de
Riksförsäkringsverkets (RFV) senaste statistik visar emellertid att det totala
Även om det totala antalet sjukdagar börjat minska fortsätter antalet långtidss
Som utskottet framhållit vid flera tillfällen är den ökade ohälsan och den höga
I partimotionerna Fi239 (m), Fi(240 (fp), Fi241 (kd) och Fi242 (c) presenteras
Halvering av sjukdagarna till 2008
Hösten 2002 ställde sig riksdagen bakom det av regeringen föreslagna målet om a
Hösten 2001 presenterade regeringen det s.k. 11-punktsprogrammet för att förbät
Från och med den 1 juli i år är det obligatoriskt att redovisa uppgifter om sju
En rad olika utvecklingsprojekt har startats inom den offentliga sektorn för at
Med anledning av regeringens proposition (prop. 2002/03:89) har riksdagen under
Den 1 juli 2003 förlängdes den s.k. sjuklöneperioden med 7 dagar till 21 dagar.
Den 1 juli i år sänktes ersättningen vid sjukskrivning genom att den bas för vi
Samtidigt justerades sjukpenningen till arbetslösa så att den inte ska överstig
Ett anställningsstöd inrättas under 2003 för att underlätta för långtidssjukskr
Försäkringskassorna ska senast ett år efter sjukanmälningsdagen ha utrett möjli
Hälso- och sjukvården har tillförts ytterligare 3,6 miljarder kronor under peri
Till detta kan läggas att det inom Regeringskansliet pågår en teknisk översyn a
Ytterligare insatser krävs
Om målet om en halvering av antalet sjukdagar till 2008 ska nås krävs dock, enl
Ekonomiska drivkrafter för att minska ohälsan
Vidare anger regeringen att den snarast möjligt avser att lägga förslag om en b
I motion Fi240 (fp) är motionärerna kritiska mot en del av förslagen om ekonomi
Enligt utskottets mening är det viktigt att olika former av drivkrafter och inc
Systemet ska omfatta hela arbetsmarknaden och utformas på ett sätt som långsikt
Arbetsgivarna ska betala en del av ersättningen vid sjukdom utöver sjuklöneperi
Drivkrafterna utformas så att insatser som leder till minskad ohälsa och lägre
Anpassning måste ske mot gällande kollektivavtalslösningar.
Högkostnadsskydd för småföretagare måste ges så att ett ökat kostnadsansvar äve
Sanktioner mot arbetsgivare som inte utarbetar fullständiga rehabiliteringsunde
Särskild uppmärksamhet måste riktas mot de grupper som redan i dag har svårt at
I Centerpartiets motion Fi242 föreslår motionärerna att finansieringen av t.ex.
Utskottet vill med anledning av detta erinra om att regeringen i mitten av juni
Den starka sysselsättningstillväxten avtog 2002
Utskottet övergår nu till att diskutera arbetsmarknaden.
I motion Fi241 (kd) hävdar motionärerna att regeringen inte når sina viktigaste
Även motionärerna i motion Fi239 (m) menar att regeringen inte kommer att uppfy
Utskottet konstaterar att den svenska arbetsmarknaden förbättrades markant i sl
Till följd av bl.a. den svaga internationella konjunkturen och de omfattande st
Enligt Statistiska centralbyråns senaste arbetskraftsundersökning (AKU) var 4 2
Målet för den öppna arbetslösheten nåddes hösten 2000
Målet om en halvering av den öppna arbetslösheten till 4 % 2000 som regering oc
Med tanke på lågkonjunkturen och den kraftiga nedgången i IT-sektorn måste det
Stora skillnader i arbetslöshet mellan olika regioner
Utskottet vill också framhålla att arbetsmarknadsstatistiken visar att skillnad
Sysselsättningsmålet utvecklades gynnsamt fram till 2001 men ...
SCB:s undersökningar visar att även riksdagens och regeringens s.k. sysselsättn
Samtidigt kan utskottet konstatera att de flesta indikatorer - vakanstal, antal
. förutsättningarna att nå målet 2004 är små .
Detta visar, enligt utskottets mening, att utsikterna att nå sysselsättningsmål
... och omfattande  insatser krävs för att målet ska nås
Utbudet av arbetskraft måste öka och den svenska arbetsmarknadens sätt att fung
Arbetsmarknadspolitiken har lagts om
Till skillnad från vad som hävdas i partimotionerna kan utskottet konstatera at
I t.ex. regleringsbrevet till Arbetsmarknadsverket för 2003 anges att målen för
Åtgärderna inriktas i allt högre grad mot sektorer där brist på arbetskraft bed
Till följd av konjunkturnedgången uppgick antalet deltagare i de konjunkturbero
Under 2000 beslutade riksdagen om en relativt omfattande reformering av arbetsl
Regeringen har under de senaste åren föreslagit ett antal nya åtgärder för att
Sysselsättningen måste öka bland invandrare .
Dessutom genomförs under perioden 2001-2003 ett program för att öka invandrarna
. och bland ungdomar
För att öka ungdomars (åldern 20-24 år) sysselsättning har Högskoleverket fått
I vårpropositionen för 2003 angav regeringen vidare att de olika formerna av an
Satsningarna på utbildning och kompetens höjer arbetskraftsutbudet
Till insatserna för att öka arbetskraftsutbudet ska enligt utskottets mening oc
Nya åtgärder presenteras i budgetpropositionen .
I budgetpropositionen föreslår regeringen ytterligare insatser för att öka syss
För att minska arbetslöshetstiderna anger regeringen att den avser att återkomm
För att öka de äldres möjligheter att fortsätta att arbeta ska olika regelverk
I syfte att minska personalbristen i vården och omsorgen samt stimulera till re
Vidare föreslår regeringen i budgetpropositionen att det tillfälliga sysselsätt
... och fler kommer i vårpropositionen för 2004
Utskottet vill till sist också erinra om att regeringen i budgetpropositionen a
I anslutning till diskussionen om arbetsmarknaden vill utskottet kommentera det
Som utskottet tidigare konstaterat är de senaste årens dramatiska ökning av ant
Innan utskottet övergår till att diskutera lönebildningen vill utskottet bestäm
Lönebildningen spelar stor roll för tillväxten och sysselsättningen
Om sysselsättningsmålet ska kunna nås och tillväxten fortsätta att stiga i nivå
Enligt utskottets mening är de grundläggande förutsättningarna för en bra funge
Utskottet kan i det här sammanhanget även konstatera att lönebildningens instit
Utskottet kan dock konstatera att de nominella lönerna under 2001 och 2002 stig
euroområdet och i Förenta staterna under samma tid. Enligt preliminär statistik
I den årliga rapport om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildnin
Arbetsmarknadens parter har ett särskilt ansvar
Enligt utskottets mening har arbetsmarknadens olika parter ett särskilt ansvar
Arbetsrätten
När det gäller arbetsrätten är det utskottets principiella uppfattning att det
Diskussionen kring välfärdsligorna
Utskottet övergår nu till att diskutera de övergripande tillväxtfrågorna. I sin
Som utskottet påpekat vid tidigare behandlingar (senast i bet. 2002/03: FiU20)
Utskottet har också tidigare påpekat att valet av tidsperiod har en avgörande b
Utskottet kan emellertid utifrån t.ex. OECD:s statistik konstatera att svensk e
Sveriges relativa  position förbättras
I Kristdemokraternas partimotion Fi241 redovisas en del beräkningar som anses b
Enligt utskottets mening är det mycket tillfredsställande att Finland under de
Enligt OECD:s statistik steg Sveriges BNP med i genomsnitt 3,1 % per år mellan
Svenska tillväxten dubbelt så hög som i EU och euroområdet
Utskottet vill i detta sammanhang påminna om att tillväxten i den svenska ekono
I motion Fi239 (m), men också i motionerna Fi240 (fp) och Fi241 (kd), anges att
Hög tillväxt - ett viktigt mål i den ekonomiska politiken
Som utskottet framhållit vid ett flertal tillfällen tidigare är en hög ekonomis
Utskottet vill här passa på att referera till kommissionens senaste uppföljning
Utskottet vill också nämna en rapport om de offentliga finanserna i EU som EU-k
Det är utskottets fasta övertygelse att möjligheterna att nå den höga tillväxtt
Utskottet vill i anslutning till diskussionen kort även redogöra för en vidareu
Utskottet vill i likhet med vid tidigare behandlingar också erinra om att det f
Företagen och globaliseringen
Innan utskottet går in på frågorna kring konkurrens och företagsklimat vill uts
Enligt utskottets mening är det utomordentligt viktigt att globaliseringens och
Bilden av en ödesmättad utförsäljning av svenska företag och utflyttning av huv
För att ytterligare nyansera debatten vill utskottet även referera en enkätunde
Utlandets kraftigt stigande intresse för Sverige, svenska företag och svenskt n
Företagsklimatet avgörande för tillväxt och sysselsättning
Helt avgörande för Sverige, den svenska tillväxten och sysselsättningen är att
De offentliga finanserna har sanerats, vilket har gett en stabil och hållbar ma
Grundläggande klimatet är gott
En annan mycket viktig del i tillväxts- och företagsklimatet är att inflationen
Konkurrensklimatet ska förbättras ytterligare
Utskottet konstaterar vidare att konkurrensen och tillväxtvillkoren i ekonomin
Under de senaste åren har regeringen presenterat en rad ytterligare åtgärder fö
Sverige - en framstående kunskapsnation
Enligt utskottets mening är den svenska företagsbeskattningen som helhet konkur
Expansionen inom högskolan fortsätter
Expansionen inom högskolan fortsätter och antalet utbildningsplatser stiger med
Det långsiktiga målet är att 50 % av en årskull ska ha börjat på högskolan vid
Utbildningsområdets andel av BNP utgjorde 6,7 % 1999, vilket är högre än tidiga
De senaste tio åren har antalet utexaminerade forskare fördubblats och den tidi
Regelverket för företagen
I bl.a. motion Fi242 (c) anförs att regelbördan för landets företagare är onödi
Utskottet vill med anledning av detta framhålla att företagande och småföretaga
Sedan 2001 är det också tillåtet för företag att under vissa förutsättningar kö
Nya förslag i budgetpropositionen som gynnar företagen
Förutom förslagen kring 3:12-reglerna aviserar regeringen i budgetpropositionen
För att korta tiderna för registrering av företag anger regeringen vidare att d
Förenkling av regelverket
När det gäller Småföretagsdelegationens förslag till åtgärder för att förbättra
Vidare pågår, enligt skrivelsen, ett konkret arbete med att ta fram ett kvantit
Förutom detta redovisas i skrivelsen bl.a. hur myndigheterna tillämpat förordni
Arbetet med regelförenklingar drivs bl.a. inom den s.k. Simplexenheten på Närin
Utskottet vill i sammanhanget även notera arbetet med den s.k. 24-timmarsmyndig
Utskottet vill också passa på att nämna Företagarguiden som regeringen lanserad
Bronsplats i konkurrensklimat
Utskottet avslutar avsnittet om konkurrensklimat med att berätta att olika inte
Nu senast utsåg World Economic Forum i sin konkurrensrapport för 2003 Sverige t
Enligt utskottets mening hade topplaceringarna i de olika konkurrens- och tillv
Tillväxt och full sysselsättning  i hela Sverige
I motion Fi242 (c) hävdas att den regionala klyvningen av Sverige ökar. Som uts
Som utskottet tidigare framhållit är ett viktigt mål i den ekonomiska politiken
Utskottet vill i detta sammanhang peka på att regeringen i budgetpropositionen
Inriktningen av regionalpolitiken är att skapa förutsättningar för hållbar ekon
För att stärka småföretagandet i utsatta områden har företagens socialavgifter
Som en följd av regeringens proposition om regionalpolitiken - En politik för t
Vidare har två delegationer inrättats för att stärka utvecklingen i två av de m
Tillväxtavtal blir regionala tillväxtprogram
De s.k. tillväxtavtalen, som introducerades 1998, vidareutvecklas och förlängs
Kraftig satsning på infrastrukturen
Av avgörande betydelse för tillväxten och näringslivets utveckling i olika dela
I anslutning till propositionen beslutades att angelägna infrastrukturprojekt s
Banverket har till regeringen indikerat att det behövs en ökning av anslagen me
En annan viktig satsning för att ge hela Sverige utvecklingsmöjligheter är den
I motion Fi242 (c) anser motionärerna att utbyggnaden av den digitala infrastru
För utvecklingen inom olika regioner är det också viktigt att länen fullt ut ut
Sänkta inkomstskatter
I samtliga partimotioner föreslås omfattande sänkningar av såväl inkomst- som k
När det gäller skatterna vill utskottet framhålla att regeringen under perioden
Skattesänkningarna minskar de marginaleffekter som är särskilt kännbara för låg
Skatteförändringar 2004
Som ett led i den gröna skatteväxlingen reduceras den statliga inkomstskatten m
I propositionen föreslås också att arvsbeskattningen mellan makar avskaffas. Vi
Nivån på de skatter som staten och kommunerna tar ut bestäms bl.a. av vilka väl
De omfattande skattesänkningar som föreslås i flertalet av partimotionerna risk
Regeringen anger i budgetpropositionen att skattepolitiken under de närmaste år
Globaliseringen. Den allt snabbare globaliseringen ställer stora krav på skatte
Småföretagen. Skattereglerna för olika former av småföretag och deras ägare bör
Insatser mot skattefusk. Skattefusk av olika slag snedvrider konkurrensen, skad
Grön skatteväxling. I vårpropositionen 2000 angav regeringen att det samlade ut
Fastighetsskatten
I samtliga partimotioner föreslås att fastighetsskatten tas bort, sänks eller k
År 2001 släpptes den frysta taxeringen, och taxeringsvärdena steg kraftigt i de
Ny dämpningsregel i fastighetsbeskattningen och begränsningsregel i förmögenhet
Vidare ska omräkningsförfarandet vid taxeringen ersättas med en förenklad fasti
Utskottet vill här passa på att erinra om att regeringen i budgetpropositionen
Den gröna skatteväxlingen och ett ekologiskt hållbart Sverige
En god miljö och en ekologiskt hållbar utveckling är enligt utskottets mening e
De 15 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen ställt upp visar tydligt den e
Vid sidan av den gröna skatteväxlingen genomförs en mängd olika åtgärder för at
Utskottet vill i sammanhanget också erinra om att regeringen i budgetpropositio
Regeringen anger också att Sverige ska prioritera arbetet med att förändra EU:s
Utskottet vill samtidigt erinra om att regeringen i budgetpropositionen anger a
Utskottet vill i anslutning till detta också hänvisa till de gröna nyckeltal so
Reformering av barn- och familjepolitiken
Under de senaste åren har en omfattande satsning på barnen och barnfamiljerna v
Därför har barnbidraget under perioden höjts med 200 kr till 950 kr i månaden.
Förra året fick barn till arbetssökande rätt till förskoleverksamhet, och maxta
Föräldraförsäkringen har förlängts med en månad till totalt 13 månader, och den
Vid sidan av dessa åtgärder har det också införts ett stöd om 100 miljoner kron
Till följd av den svaga ekonomiska utvecklingen och för att hålla statens s.k.
Utskottet vill också erinra om att regeringen nyligen tillsatt en arbetsgrupp m
Den generella välfärden ska bevaras och utvecklas
I motion Fi240 (fp) anförs att socialförsäkringarna bör utredas. Försäkringarna
Till följd av de kraftiga reallönehöjningarna under de senaste åren har antalet
För att klara statens utgiftstak 2003 och 2004 har de tidigare planerade höjnin
Utskottet vill dock i sammanhanget erinra om att ersättningen i arbetslöshetska
Privatisering och avreglering
När det gäller frågor om förändringar och privatiseringar av t.ex. vård- och om
I bl.a. motion Fi239 (m) framförs också förslag om omfattande avregleringar och
Som utskottet anfört tidigare skulle skattesänkningar av den typ som föreslås i
Offentliga bidrag bidrar till en jämnare fördelning
Utskottet vill i detta sammanhang också peka på den studie av fördelningen av o
Ökade resurser till vården, skolan och omsorgen .
Den omfattande saneringen av de offentliga finanserna har under de senaste åren
I år är resursöverföringen från staten till kommuner och landsting ca 31 miljar
Den särskilda satsningen på vård och omsorg fortsätter 2004 med ytterligare 1 m
Som utskottet redovisat tidigare förstärks också kommunernas ekonomi genom att
Sammantaget innebär detta att kommun- och landstingssektorn får ytterligare för
. och behovet av offentlig och kommunal verksamhet växer
Behoven av offentlig och kommunal verksamhet kommer att öka starkt framöver, bl
Till följd av bl.a. den höga tillväxten och den stigande sysselsättningen i slu
Vid sidan av detta är det enligt utskottets mening mycket viktigt att de resurs
Mer resurser till rättsväsendet
I samtliga partimotioner föreslås ökade anslag till rättsväsendet. I motion Fi2
Med anledning av detta vill utskottet påpeka att regeringen under de senaste år
Regeringen anger också i budgetpropositionen att satsningen utökas under 2004 g
Pensionärerna och pensionerna
I motion Fi241 (kd) hävdas att regeringens okänsliga budgetsanering drabbat bl.
Redan i budgetpropositionen för 1999 föreslog regeringen därför en förbättring
I år införs ett s.k. äldreförsörjningsstöd samtidigt som pensionerna höjs genom
Utskottet vill i detta sammanhang även peka på att de satsningar som nu görs oc
Som redovisades ovan, under rubriken Offentliga bidrag bidrar till en jämnare f
Saneringen av de offentliga finanserna och demografin
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat budgetkonsolideringens effekter på
Enligt utskottets mening är det också viktigt att inse att de senaste årens kra
Ett Sverige för alla ...
I t.ex. utskottets betänkande med anledning av budgetpropositionen för 2003 (be
Även om mycket återstår att göra har de senaste årens tillväxt gjort det möjlig
Tidigare fördelningsanalyser visade att barnfamiljer och då särskilt ensamståen
Andra studier visar att det finns strukturella faktorer som gör att vissa samhä
Som framgår av t.ex. regeringens fördelningspolitiska redogörelse i vårproposit
Beslutet om att införa maxtaxa i förskoleverksamheten och barnomsorgen är ett e
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att regeringen i vårpropositionen f
. och socialbidragsberoendet ska halveras
Som utskottet nämnde ovan ökade socialbidragsberoendet under 1990-talet. Denna
Till följd av bl.a. sysselsättningsuppgången och den sjunkande arbetslösheten m
Detta visar enligt utskottets mening att det är kampen för ökad sysselsättning
Jämställdhet
Centrala mål i den ekonomiska politiken är rättvisa och jämställdhet. Även om v
I den jämställdhetsbilaga som regeringen redovisar i budgetpropositionen (bilag
För att bryta denna utveckling och detta maktmönster måste den övergripande eko
För att öka kvinnornas inkomster krävs bl.a. att kvinnornas inkomster från arbe
Det handlar t.ex. om att bryta yrkes- och befattningssegregeringen. Vidare måst
De reformer som utskottet redovisat ovan, som t.ex. den stegvis reformerade bar
Utskottet vill också erinra om att riksdagen 2000 beslutade om en skärpning av
Enligt lagen har arbetsmarknadens parter tre år på sig att vidta åtgärder för a
s, v och mp i samarbete
Utskottet tillbakavisar Kristdemokraternas angrepp i motion Fi241 på Vänsterpar
Valet hösten 2002 ledde fram till en överenskommelse mellan Socialdemokraterna,
I budgetpropositionen anges att 121-punktsöverenskommelsen ska genomföras under
1.3.3 Finansutskottets förslag till inriktning av den allmänna ekonomiska polit
Den internationella lågkonjunkturen blev mer utdragen än vad de flesta räknade
Osäkerheten betyder enligt utskottet att den ekonomiska politiken ska inriktas
Målen för de offentliga finanserna ska hållas och utgiftstaken klaras. Det är v
De senaste årens ekonomiska framgångar - hög tillväxt, stigande sysselsättning,
Kampen för full sysselsättning står högst upp på dagordningen. Hög sysselsättni
Ytterligare insatser vidtas inom näringspolitiken för att förbättra villkoren f
Reformerna för tillväxt och rättvisa ska fortsätta. De går före stora skattesän
En god miljö och en hållbar utveckling är enligt utskottets mening ett av den e
Under de senaste åren har en grön skatteväxling om sammanlagt drygt 8 miljarder
Arvsbeskattningen mellan makar avskaffas samtidigt som en ny dämpningsregel i f
Sverige ska också vara ett föregångsland där kvinnor och män ska ha samma möjli
Valet hösten 2002 ledde fram till en överenskommelse mellan Socialdemokraterna,
Tillsammans vill samarbetspartierna arbeta med en tydlig politik för ett grönt,
Med hänvisning till vad som anförts ovan och under avsnittet 1.3.2 Finansutskot
1.4 Den ekonomiska och monetära unionen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionerna om svensk anslutning till ERM 2 och redovisning
Motionerna
I motion Fi236 av Björn Hamilton och Henrik Westman (m) föreslås att riksdagen
I motion Fi208 av Annelie Enochson och Björn von der Esch (kd) yrkande 1 föresl
Utskottets ställningstagande
Som motionärerna konstaterar svarade svenska folket den 14 september nej till a
Eftersom utfallet i folkomröstningen blev att Sverige inte ska införa euro som
2 Budgetpolitikens inriktning och utgiftstak för staten
2.1 Utformningen av utskottets förslag till rambeslut
Enligt riksdagsordningen (5 kap. 12 §) ska riksdagen i ett och samma beslut fas
I beslutet om inkomsterna ingår dels att ta ställning till olika förslag till f
Statsbudgeten ska enligt budgetlagen (1996:1059) förutom inkomster och utgifter
För att få fram upplåningsbehovet görs en bedömning av hur nettot av myndighete
Beslutsordningen innebär alltså att riksdagen tar ställning till alla dessa pos
Mot denna bakgrund är alla förslag som avser utgiftsramar m.m. och beräkningen
·       punkt 2 om utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet vid s
·       punkt 3 om beräkning av de offentliga utgifterna för 2004, 2005 och 200
·       punkt 9 om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2004,
·       punkt 10 om beräkning av förändringar av anslagsbehållningar för 2004,
·       punkt 6 om beräkning av förändringarna av myndigheters m.fl. in- och ut
·       punkt 7 om beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2004,
·       punkt 8 om beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004 och
·       punkterna 27-40 om lagförslag som avser skattefrågor med budgeteffekt 2
Den politiska argumenteringen angående utskottets förslag redovisas på de efter
I avsnitt 2.5 Utgiftstak för staten och den offentliga sektorn behandlar utskot
I avsnitt 2.7 Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 redovisas utskotte
I var sitt avsnitt behandlar utskottet de förslag som gäller 2.8 Anslagsbehålln
Därefter redovisar utskottet sitt ställningstagande mer i detalj vad gäller oli
Avsnitt 3 Inkomster är disponerat på följande sätt. Under rubriken 3.2 Skattepo
I avsnitt 4 Utgifter behandlar finansutskottet de förslag i propositionen och m
Finansutskottets förslag till beslut om budgetförslagen för 2004 återfinns i pu
I den första sammanställningen redovisas i tabellform utskottets och reservante
I den andra sammanställningen redovisas samtliga motionsyrkanden, uppräknade äm
I bilaga 2 återges de lagförslag i budgetpropositionen som utskottet behandlar
I bilaga 1 finns, liksom i alla utskottsbetänkanden, en förteckning över alla b
2.2 Budgetutvecklingen
Målen för budgetpolitiken är dels att de takbegränsade utgifterna ska rymmas in
Den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas bli lägre än 2 % fram t.o
Det skatteuttag och de offentliga utgifter som ekonomin kan bära är bl.a. beroe
Budgeteringsmarginalen är även nästa år knapp. Regeringen räknar med  0,1 och
Även för 2004 beräknas betydande engångseffekter på statsbudgeten påverka stats
Tabell 6. Statsbudgetens underliggande saldo efter justering för större engångs
Belopp i miljarder

BNP-utvecklingen är svagare än vad regeringen tidigare antagit. Jämfört med 200
Statsskulden ökar på grund av det försämrade budgetsaldot. Statsskulden beräkna
Sammantaget har bilden av budgetutvecklingen förändrats sedan beräkningarna gjo
2.3 Mål för budgetpolitiken
2.3.1 Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör inte ompröva det tidigare fastlagda målet för sparandet i den off
De i sammanhanget väckta motionerna avstyrks.
Jämför reservationerna 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Riksdagen har lagt fast ett långsiktigt mål för finanspolitiken som innebär att
De som mål angivna överskotten ska användas för att öka den offentliga nettoför
Sedan 1996 beslutar riksdagen varje år om ett utgiftstak för de närmaste tre år
Enligt tidigare riksdagsbeslut uppgår utgiftstaket för staten i år till 822 mil
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår i budgetpropositionen (avsnitt 4.1.3) att riksdagen faststä
Det fastlagda överskottsmålet på 2 % av BNP under en konjunkturcykel innebär at
Av budgetpropositionen framgår att redovisningen av det finansiella överskottet
Det föreslagna delmålet om ett överskott på minst 0,5 % av BNP 2004 är av denna
Om man varje år strikt försöker upprätthålla ett överskott på 2 % av BNP utan a
Om det faktiska överskottet ett visst år justeras med hänsyn till konjunkturläg
Utvecklingen i de offentliga finanserna, uttryckt bl.a. som strukturellt sparan
Tabell 7. Finansiellt sparande i offentlig sektor
Miljarder kronor

Målet om ett överskott på 2 % av BNP tillämpades första gången 2000. För period
Av propositionen framgår att den beräkningsteknik som används innebär att i pri
Regeringen föreslår att utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssysteme
Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi239 att man som delmål för det fin
Motionärerna är kritiska till det nuvarande överskottsmålet som enligt deras me
Målet för finanspolitiken bör enligt motionärerna vara att på fem år ha begräns
Moderata samlingspartiet föreslår att utgiftstaket för staten för de tre närmas
Folkpartiet liberalerna anser i motion Fi240 att nuvarande överskottsmål för de
Målet för det finansiella sparandet bör enligt motionärerna knytas till statens
I motion Fi295 (fp) begärs även att regeringens förslag till utgiftstak och sal
Som delmål för statens finansiella sparande under 2004 ska enligt partimotionen
Folkpartiets förslag till utgiftstak för staten ligger under de tre närmast eft
Kristdemokraterna anser i motion Fi241 att regeringens förslag till budgetpolit
I samma motion föreslås också att statsskulden senast 2006 ska ha begränsats så
Motionärerna anser slutligen också att regeringen ska redovisa ett förslag till
Kristdemokraternas förslag till utgiftstak för staten understiger regeringens f
Centerpartiet kräver i motion Fi242 att statsbudgeten i genomsnitt inte får gå
Centerpartiets förslag till utgiftstak för staten är under de tre närmast efter
Finansutskottets ställningstagande
Två mål har under senare år styrt budgetpolitikens inriktning - utgiftstaket fö
Det nuvarande överskottsmålet ska ses mot bakgrund av att finanspolitiken är in
Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet förordar alla att nuvarande öv
Nuvarande överskottsmål på 2 % av BNP för hela den offentliga sektorn ska allts
Tabell 8. Finansiellt sparande i den offentliga sektorns delsektorer
Procent av BNP

Om man bortser från 2001, vars värden påverkas av en större engångsöverföring f
Väljer man att ersätta målet för de offentliga finanserna med ett balansmål för
Av betydelse i detta sammanhang är också att det är den offentliga sektorns fin
Som motionärerna själva påpekar har ålderspensionssystemet genom pensionsreform
Utskottet är med hänsyn till detta inte berett att föreslå att basen för nuvara
Andelen äldre kommer att öka kraftigt i framtiden. Det medför att utgifterna fö
Oavsett ett uteblivet EMU-medlemskap finns det enligt utskottets mening också b
Utskottet förutsätter att regeringen har sin uppmärksamhet riktad på dessa fråg
De fyra borgerliga partierna vill alla minska statsskulden för att, som man utt
I anslutning till dessa förslag vill utskottet framhålla följande. Under period
Under samma period ökar statsskulden med 86 miljarder kronor, men mätt som ande
De fyra partierna förespråkar en omfattande försäljning av statliga bolag. Reda
Saneringen av statsfinanserna har inneburit att den offentliga sektorns konsoli
Nivån på den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld har tidigare haft si
Mot bruttoskulden kan ställas den offentliga sektorns tillgångar i bl.a. AP-fon
Enligt utskottet är det inte motiverat att införa ett särskilt skuldmål, i synn
Ett skuldmål kan dessutom lätt komma i konflikt med överskottsmålet, vilket ska
Av dessa skäl anser utskottet att det inte är motiverat att införa något skuldm
Folkpartiet anser att regeringens förslag till utgiftstak och saldomål alltid s
Finansutskottet vill med anledning av detta framhålla följande. De bestämmelser
Undantaget är förra årets budgetproposition i vilken något förslag om utgiftsta
Systemet med fleråriga tak för de statliga utgifterna har enligt finansutskotte
Folkpartiet vill också att regeringen varje år ska redovisa preciserade saldomå
Finansutskottet hade för sin del inget att erinra mot den föreslagna nyordninge
När riksdagen fastställer utgiftstak för de närmast följande tre åren är dessa
Utskottet anser därför att motionärernas förslag inte bör leda till någon åtgär
Kristdemokraterna föreslår slutligen också att riksdagen ska ålägga regeringen
De synpunkter som utskottet här har framfört om ett alternativ till nuvarande ö
Till frågan om nivån på utgiftstaket för staten återkommer utskottet längre fra
2.3.2 Mål för de offentliga finanserna 2004-2006
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör som delmål för 2004 fastställa att det finansiella sparandet i de
De i sammanhanget väckta motionerna avstyrks.
Jämför reservationerna 5 (m) och 6 (fp).
Finansutskottets ställningstagande
Regeringen föreslår att riksdagen som delmål för 2004 ska fastställa att det fi
Utskottet konstaterar att regeringens förslag till delmål för 2004 är betydligt
Om man i detta läge skulle strama åt de offentliga finanserna för att få ett st
Utskottet gör i detta avseende ingen annan bedömning än regeringen. Utskottet t
I propositionen räknar regeringen med att en gradvis åtstramning av finanspolit
Med dessa motiveringar tillstyrker utskottet regeringens förslag i finansplanen
2.4. Budgetpolitikens inriktning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till inriktning av budgetpolitiken oc
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).
2.4.1 Utgångspunkter för utskottets prövning
Efter budgetkrisen i början av 1990-talet förbättrades tillståndet i de offentl
Med de tidigare stora underskotten ökade också skuldbördan snabbt. Den offentli
Den växande skuldbördan urholkade också snabbt den offentliga sektorns förmögen
Statsskulden - mätt i nominella termer - var som störst i slutet av 1998 då den
Den snabba förbättringen av de offentliga finanserna förklaras till en del av e
Fastställda utgiftstak har hittills inte bara hållits utan har fram t.o.m. 2002
Denna form av målstyrning har kommit att bli ett viktigt inslag i budgetpolitik
Saldomålen har tidigare haft en mer underordnad betydelse, främst beroende på d
Vid en svagare ekonomisk utveckling förskjuts tyngdpunkten från utgiftstak mot
Omständigheter som dessa har bidragit till att de offentliga finanserna nu vuxi
För de kommande tre åren räknar regeringen med att såväl den konsoliderade brut
Även om utvecklingen i Sverige i många avseenden är mera gynnsam än i vår omvär
Ska man kunna bedriva en aktiv stabiliseringspolitik utan att underskotten blir
Enligt utskottets mening måste detta vara utgångspunkten för utskottets prövnin
Utskottet övergår därmed till att pröva de alternativa budgetförslag som förts
2.4.2 Utskottets bedömning av de olika budgetalternativen
Viktigare nyheter i budgetalternativen
Med sina nu redovisade budgetförslag fullföljer såväl regeringen som opposition
Utgångspunkten för regeringens förslag är att fastlagda utgiftstak ska hållas.
I budgetpropositionen återfinns ett antal förslag som tidigare inte har avisera
Vidare föreslås att ytterligare ett steg tas i en grön skatteväxling 2004, denn
Bland nyheterna i budgetpropositionen finns också ett förslag om att under 2004
Oppositionspartierna bemöter på olika sätt dessa nya förslag, men har i sina bu
Redan i anslutning till behandlingen av årets ekonomiska vårproposition avisera
I anslutning till årets ekonomiska vårproposition föreslog Moderata samlingspar
Partiets infrastruktursatsning är nu också mer återhållsam liksom satsningen på
Moderata samlingspartiet har tidigare konsekvent motsatt sig användningen av en
Folkpartiet och Kristdemokraterna redovisar i sina budgetalternativ endast smär
Centerpartiet återkommer i sin motion till sina tidigare framförda förslag om a
Moderata samlingspartiet
För det första måste den offentliga skuldsättningen sänkas eftersom räntebetaln
För det andra måste skatterna sänkas. Långsiktigt bör de ner till samma nivå so
För det tredje måste transfereringssystemen stramas upp. Stramare bidragssystem
För det fjärde måste enligt deras mening vård, skola och rättstrygghet stärkas.
De moderata skattesänkningarna beräknas nästa år uppgå till 20 miljarder kronor
Skattesänkningarna och de föreslagna utgiftsökningarna finansieras framför allt
De finansiella effekter som motionärernas förslag har på den konsoliderade offe
Tabell 9. Moderata samlingspartiets finansiella sparande i offentlig sektor 200
Miljarder kronor

Moderata samlingspartiet föreslår att utgiftstaket för staten ska fastställas t
Tabell 10. Moderata samlingspartiets utgiftstak för staten 2004-2006
Miljarder kronor

Som tidigare nämnts godtar Moderata samlingspartiet regeringens förslag till ni
Moderaterna vill att staten ska ta över kostnaderna för skolan. Förslaget inneb
Tabell 11. Moderata samlingspartiets utgiftstak för offentlig sektor 2004-2006
Miljarder kronor

Finansutskottet gör följande bedömning av Moderata samlingspartiets budgetalter
En tydlig strategi har styrt utformningen av det moderata budgetalternativet. S
De moderata skattesänkningarna är denna gång visserligen inte lika omfattande s
Redan nästa år görs stora besparingar i olika bidragssystem. Av en total brutto
Närmare 18 miljarder kronor ska nästa år sparas på sjuk- och föräldraförsäkring
I arbetslöshetsförsäkringen vill Moderaterna inte bara sänka ersättningsnivån t
De höga skatterna skapar bidragsberoende och dämpar arbetsviljan, hävdar Modera
Enligt utskottets mening kan man inte ersätta minskade eller avskaffade bidrag
Såsom skatteutskottet framhåller i sitt yttrande (SkU1y) är skatternas främsta
Finansutskottet delar denna uppfattning och vill för egen del tillägga att skat
I motsats till motionärerna anser utskottet alltså att skattesystemets utformni
Skattesänkningar finansierade på detta sätt ger enligt finansutskottets mening
Det dåliga utbytet förstärks av att några av besparingarna uppnås till priset a
Utskottet tar mycket bestämt avstånd från en politik med en sådan inriktning.
I jämförelse med partiets förslag för ett år sedan har de moderata skattesänkni
Motionärerna framhåller själva att en viktig förändring av den moderata politik
Det är riktigt att Moderata samlingspartiet inte längre kräver att det generell
Tar man hänsyn till detta är Moderaternas satsning på försvaret under 2004 på k
Moderata samlingspartiets nya, mer återhållsamma framtoning gäller inte på bist
Av de skäl som här redovisats avvisar utskottet Moderata samlingspartiets försl
Folkpartiet liberalerna
I motion Fi240 redovisar Folkpartiet en skattereform som utgår från att det mås
Dessutom vill Folkpartiet sänka inkomstskatten för att kompensera för sitt förs
Enligt Folkpartiet leder partiets skatteförslag till att skatten minskar med ne
Partiet föreslår också ökade satsningar på bl.a. bistånd, handikappade, rättsvä
Skattesänkningarna och satsningarna finansieras genom olika besparingar, däribl
Med ledning av de i motionen redovisade uppgifterna kan de finansiella effekter
Tabell 12.  Folkpartiets finansiella sparande i offentlig sektor 2004-2006
Miljarder kronor

Nivån på Folkpartiets förslag till utgiftstak för staten under de tre följande
Tabell 13.  Folkpartiets utgiftstak för staten 2004-2006
Miljarder kronor

Folkpartiets förslag till utgiftstak för den offentliga sektorn framgår av efte
Tabell 14.  Folkpartiets utgiftstak för offentlig sektor 2004-2006
Miljarder kronor

Finansutskottet vill med anledning av Folkpartiets budgetförslag framhålla följ
I sitt budgetalternativ har Folkpartiet valt att prioritera de skattesänkningar
Sammantaget leder de av Folkpartiet föreslagna skattesänkningarna och nya utgif
Partiet vill exempelvis överföra kostnaderna för trafikolycksfall från statsbud
En förändring av snarlik innebörd är Folkpartiets förslag att höja egenavgifter
Motionärerna ger emellertid inget besked om hur dessa skattesänkningar ska utfo
Vilken blir i så fall den samlade effekten av Folkpartiets skatte- och avgiftsv
Folkpartiets inkomstskattesänkningar riktar sig i första hand till dem med högr
Folkpartiet föreslår dessutom att den nuvarande skattereduktionen för fackfören
Riksdagens budgetkontor har uppskattat att premiehöjningen i trafikförsäkringen
Med Folkpartiets skatteförslag får bara de som har månadsinkomster överstigande
Skatte- och avgiftsväxlingar som på ett så utpräglat sätt inte bara missgynnar
Folkpartiet föreslår att även kostnaderna för arbetsolycksfall ska lyftas ut ur
Av de besparingar på drygt 63 miljarder kronor som Folkpartiet tillgodoräknar s
Folkpartiet räknar därtill med en effekt på 1,1 miljard kronor i ökade inkomste
Enligt utskottets mening bör man i detta sammanhang också beakta att samtliga r
Utöver detta förväntar sig motionärerna att ett resurstillskott på sammanlagt 0
Redan nästa år räknar Folkpartiet också med att kunna spara 10,5 miljarder kron
Så t.ex. vill Folkpartiet att AMS läggs ned i sin nuvarande form och ersätts me
Hur denna omställning rent praktiskt ska kunna genomföras redan nästa år och då
Folkpartiet satsar nästa år 1,3 miljarder kronor på en vårdgaranti och rehabili
Folkpartiet tillgodoräknar sig för de tre närmaste åren också en besparing på 2
Enligt utskottets mening visar exempel som dessa att Folkpartiets budgetalterna
En budgetpolitik utformad på detta sätt är enligt utskottets mening inte ansvar
Kristdemokraterna
I motion Fi241 pekar Kristdemokraterna ut sex områden som partiet ser som prior
Kristdemokraterna vill reformera inkomstbeskattningen och föreslår i detta syft
Kristdemokraternas förslag till sänkta skatter på företagande, inkomster och bo
Kristdemokraterna räknar i sitt budgetalternativ med att statens, kommunernas o
De finansiella effekter som motionärernas förslag har på den konsoliderade offe
Tabell 15. Kristdemokraternas finansiella sparande i offentlig sektor 2004-2006
Miljarder kronor

I motionen framhåller Kristdemokraterna att partiets krav på balans på en lägre
Tabell 16. Kristdemokraternas utgiftstak för staten 2004-2006
Miljarder kronor

Kristdemokraternas förslag till utgiftstak för den offentliga sektorn skiljer s
Tabell 17. Kristdemokraternas utgiftstak för offentlig sektor 2004-2006
Miljarder kronor

Finansutskottet vill med anledning av Kristdemokraternas förslag framhålla följ
Ett framträdande inslag i det kristdemokratiska budgetalternativet är att merpa
Kristdemokraterna anser att det svenska skattetrycket - som man beskriver som d
Värt att notera är att två av de förslag till nya avgifter som ingår i Kristdem
Som nämnts håller Kristdemokraterna fast vid sitt tidigare redovisade krav på b
Kristdemokraterna presenterar nämligen i motionen en rad skattesänkningar och a
Kristdemokraternas regleringar av detta slag uppgår under de tre närmaste åren
Om Kristdemokraterna i stället hade följt gängse praxis och redovisat samtliga
Utskottet har flera gånger tidigare starkt kritiserat Kristdemokraterna för det
Den kompensation som Kristdemokraterna på detta sätt reglerar över statsbudgete
Kristdemokraterna har motiverat sitt val av lösning med att kommunerna på sikt
Till saken hör att även Moderata samlingspartiet och Folkpartiet föreslår att e
Till saken hör också att även Moderata samlingspartiet föreslår en höjning av g
Den av Kristdemokraterna föreslagna lösningen framstår dessutom som administrat
Den skatt individen ska betala kommer med Kristdemokraternas förslag att skilja
Med den för grundavdragshöjningen valda lösningen får Kristdemokraterna således
Kristdemokraterna finansierar sina skattesänkningar med ungefär lika stora utgi
Enligt Kristdemokraterna måste krafttag nu tas för att råda bot på den skenande
Utskottet noterar att motionärerna har hög tilltro till sitt förslag. Totalt sa
Motionärerna räknar med att även i övrigt kunna göra så stora besparingar på de
Utöver satsningen på en rehabiliteringsförsäkring förutsätter de att man redan
Motionärerna föreslår dessutom att föräldrapenning och sjukersättning i fortsät
Kristdemokraterna anser också att arbetslöshetsförsäkringen ska reformeras och
Kristdemokraternas förslag till avveckling av den statliga fastighetsskatten få
Lösningen innebär att de kommuner som väljer att inte ta ut full avgift själva
Den innebär också - förutsatt att full avgift tas ut - att ett stort antal småh
Enligt finansutskottets mening utmärks Kristdemokraternas budgetalternativ av e
Av de skäl som här redovisats avvisar utskottet Kristdemokraternas förslag till
Centerpartiet
Centerpartiets budgetförslag är bl.a. inriktat på att stärka det regionala och
För att förbättra företagsklimatet för små och medelstora företag vill Centerpa
Under den närmaste treårsperioden vill Centerpartiet genomföra en familjepoliti
Skattesänkningarna och utgiftsökningarna finansieras genom att Centerpartiet rä
Med ledning av de uppgifter som Centerpartiet redovisar kan de finansiella effe
Tabell 18. Centerpartiets finansiella sparande i offentlig sektor 2004-2006
Miljarder kronor

Centerpartiets förslag till ändrad inkomstbeskattning får till följd att kommun
Tabell 19. Centerpartiets utgiftstak för staten 2004-2006
Miljarder kronor

Centerpartiets förslag till utgiftstak för den offentliga sektorn skiljer sig f
Tabell 20. Centerpartiets utgiftstak för offentlig sektor 2004-2006
Miljarder kronor

Centerpartiet vill med sitt budgetförslag minska statsfinansernas konjunkturkän
De förslag som Centerpartiet redovisar ger enligt partiets egna beräkningar ett
För 2004 föreslår nämligen Centerpartiet att grundavdraget slopas helt för att
För statens del leder bidragsminskningen till att de takbegränsade utgifterna m
Ett av syftena med Centerpartiets förslag är att åstadkomma en sådan omfördelni
Som motionärerna själva framhåller ger förslaget om att ersätta nuvarande grund
Att ersätta avdrag med skattereduktioner kan i vissa situationer också ge oriml
En övergång till skattereduktioner när det gäller avdrag som syftar till att be
Skatteutskottet avvisar också Centerpartiets förslag att ersätta nuvarande avdr
När det gäller förslaget om att ersätta den nuvarande avdragsrätten för pension
Finansutskottet gör i dessa frågor samma bedömning som skatteutskottet.
I sin skattemotion poängterar Centerpartiet att den interkommunala skatteutjämn
Utskottet finner det inte önskvärt att man på detta sätt förstärker skillnaden
Centerpartiets förslag till skattesänkningar väntas nästa år minska statens ink
På utgiftsområde 13 Arbetsmarknad räknar alltså Centerpartiet med att nästa år
Så t.ex. upprepar Centerpartiet sitt förslag om övergångsarbetsmarknader. Det ä
Till formen är det föreslagna stödet snarlikt nuvarande anställningsstöd, en st
Det finns alltså redan en snarlik stödform, och tillämpningen av denna stödform
Mot utgiftsminskningen på sammanlagt 4 800 miljoner kronor står alltså det över
Värt att notera är att Centerpartiet för ett år sedan tillgodoräknade sig en be
Även Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna föreslår att anslaget för k
Kvar på anslaget för köp av arbetsmarknadsutbildning finns efter Centerpartiets
Förutsättningarna för att kunna bedriva en adekvat arbetsmarknadsutbildning sku
På det arbetsmarknadspolitiska området vill Centerpartiet dessutom redan nästa
Motionärerna räknar vidare med att nästa år kunna minska belastningen på anslag
Hur man administrativt ska genomföra en vagt redovisad avgiftshöjning av detta
Sammantaget minskar Centerpartiet anslaget för bidrag till arbetslöshetsersättn
På utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp föreslår Cente
Hur en i och för sig angelägen satsning på rehabilitering ska kunna få ett så s
Utskottets genomgång visar att Centerpartiets förslag till skattesänkningar och
Utskottet avvisar mot denna bakgrund Centerpartiets förslag till inriktning av
Vissa förslag gemensamma för oppositionspartierna
Med delvis skilda motiv återkommer de fyra borgerliga partierna till sitt tidig
Utan att redovisa vare sig närmare försäljningsplaner eller någon näringspoliti
Sedan i våras har börskurserna stigit men fortfarande gäller att de ligger klar
Ett gemensamt syfte med privatiseringarna tycks vara att man vill påskynda amor
Om man dessutom oavsett utvecklingen på aktiemarknaden varje år ska få in ett v
Skulle å andra sidan de fyra partierna välja att senarelägga sina försäljningar
I ett läge med låga börskurser är det enligt utskottets mening inte ansvarsfull
Ytterligare ett gemensamt och tidigare flera gånger framfört förslag gäller de
Moderaterna vill se en egenfinansiering där premien utgår med 2 % av den ersätt
Arbetsmarknadsutskottet går i sitt yttrande (AU1y) närmare in på de alternativa
Genom åren har riksdagen tagit ställning till olika förslag från oppositionen o
Arbetsmarknadsutskottet erinrar om att den genomsnittliga dagpenningen i landet
Förhållandena varierar starkt mellan olika kassor. Det gäller inte bara den gen
Arbetsmarknadsutskottet gör därefter en överslagskalkyl för att visa hur stor a
Om en tredjedel av den totalt utbetalda ersättningen 2002 fördelades på de ca 3
Detta exempel avser förhållandena 2002. En på samma sätt beräknad egenfinansier
De föreslagna avgiftshöjningarna avvisas av arbetsmarknadsutskottet med följand
Arbetsmarknadsutskottet är lika kritiskt som tidigare mot en ökad egenfinansier
Det är fråga om en kraftigt höjd insats för den enskilde, som kan bli särskilt
Man måste också betänka att så kraftigt ökade insatser som det skulle vara fråg
Oavsett invändningarna i sak ser arbetsmarknadsutskottet det som helt orealisti
Finansutskottet delar helt arbetsmarknadsutskottets uppfattning. Självklart går
Ett ofta framfört argument för en ökad egenfinansiering är att ett ökat kostnad
En variant av hur kostnader lyfts ut från statsbudgeten för att i stället finan
Även i detta fall anvisar man alltså en finansiering i flermiljardklassen som i
Ett annat likaledes löst underbyggt förslag framförs av Moderata samlingspartie
De fyra borgerliga partierna sänker nästa år skatterna med mellan 15 och 27 mil
Tabell 21.  Finansieringen av oppositionspartiernas skattesänkningar 2004
Miljarder kronor

De tydligt redovisade skattesänkningarna avser i första hand inkomstbeskattning
De exempel som utskottet tagit upp visar tydligt att oppositionspartiernas budg
Budgetpropositionen
Regeringen ser sunda offentliga finanser som en förutsättning för tillväxt, sys
Under perioden 2000-2006 beräknas det genomsnittliga periodiserade överskottet
I 2003 års ekonomiska vårproposition föreslog regeringen åtgärder för att säker
Regeringen följer utvecklingen noga, och finns det risk för att utgiftstaken öv
För nästa år föreslår regeringen en grön skatteväxling på 2,1 miljarder kronor
Nivåerna på utgiftstaken för 2005 och 2006 föreslås i propositionen bli faststä
Utgiftstaken för de närmaste åren får i och med det följande sammansättning.
Tabell 22. Regeringens utgiftstak för staten 2003-2006
Miljarder kronor

Regeringen beräknar utgiftstaken för den konsoliderade offentliga sektorn till
Tabell 23. Regeringens utgiftstak för den offentliga sektorn 2003-2006
Miljarder kronor

Finansutskottet vill i anslutning till detta framhålla följande.
Den socialdemokratiska regeringens budgetpolitik har resulterat i att de offent
I mitten av 1990-talet genomförde regeringen ett omfattande konsolideringsprogr
Men med den internationella konjunkturnedgången har återhämtningen bromsats upp
Överskottet är dock litet, så litet att det i år inskränker sig till 0,2 % och
Regeringens politik är inriktad på att säkerställa att uppställda saldomål och
Mot denna ansvarsfullt utformade politik står Moderata samlingspartiets, Folkpa
Finansutskottet tillstyrker därför att budgetpolitiken utformas i överensstämme
I närmast efterföljande avsnitt återkommer utskottet till de formella förslag t
2.5 Utgiftstak för staten och den offentliga sektorn
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till teknisk justering av utgiftstake
Utskottet avstyrker därmed de alternativa yrkanden som framförs av Moderata sam
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).
2.5.1 Utgiftstak för staten
Det statliga utgiftstaket omfattar utgifterna på statsbudgeten exklusive statss
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 4.1.1) föreslår regeringen att den tidigare bedö
Regeringen föreslår sålunda att utgiftstaken för åren 2005 och 2006 fastställs
Motionerna
Av den tidigare redogörelsen framgår att samtliga fyra oppositionspartier föror
De olika partiernas förslag framgår av efterföljande sammanställning.
Tabell 24. Förslag till utgiftstak för staten 2004-2006
Belopp i miljarder kronor

Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har i föregående avsnitt (2.4.2) ställt sig bakom regeringens f
2.5.2 Utgiftstak för den offentliga sektorn
Utgiftstaket för den offentliga sektorn erhålls genom att en beräkning av de sa
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 4.1.2) redovisar regeringen att utgiftstaket för
Regeringen föreslår vidare att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga
Tabell 25. Regeringens förslag till beräkning av utgiftstaket för den offentlig
Belopp i miljarder kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet framhåller i motion Fi239 att de utgiftsförändringar o
Folkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 att utgiftstaket för den offent
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 en kombination av lägre utgiftstak fö
Centerpartiet framför i motion Fi242 inget formellt yrkande om beräkningen av d
Tabell 26. Oppositionspartiernas förslag till beräkning av utgiftstaket för den
Belopp i miljarder kronor, jämförelse med regeringens förslag

Finansutskottets ställningstagande
Med hänvisning till vad utskottet tidigare framhållit (se avsnitt 2.4.2) tillst
2.6 Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2004
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till fördelning av statsbudgetens utg
Utskottet avstyrker därmed motionerna med alternativa yrkanden från Moderata sa
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår i budgetpropositionen (avsnitt 6.2) att statsbudgetens utgi
Motionerna
I motion Fi233 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c) från den allmänna motionstiden
De fyra borgerliga partierna avvisar regeringsförslaget och förordar i stället
Moderata samlingspartiet i motion Fi239 (yrkande 6)
Folkpartiet liberalerna i motion Fi240 (yrkande 8)
Kristdemokraterna i motion Fi241 (yrkande 5) samt
Centerpartiet i motion Fi242 (yrkande 3, delvis).
Utöver detta framför Folkpartiet liberalerna i motion Fi240 formella yrkanden o
Centerpartiet förordar i motion Fi242 fyra reformområden för Sverige (yrkande 2
Regeringens och oppositionspartiernas förslag framgår av efterföljande sammanst
Tabell 27. Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar för
Belopp i miljarder kronor

Övriga utskotts yttranden
Sammanlagt tretton utskott har yttrat sig över budgetpropositionens förslag til
Till yttrandena har oppositionspartiernas företrädare anmält avvikande meningar
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har i avsnitt 2.4 redovisat sin syn på de budgetförslag och pri
Noteras bör att för oppositionens del är de angivna värdena inte inbördes jämfö
Så t.ex. föreslår Moderata samlingspartiet att ramen för utgiftsområde 25 Allmä
Moderata samlingspartiet föreslår dessutom att anslagen 10:5 Ombudsmannen mot e
Folkpartiet liberalerna redovisar i sitt budgetalternativ att ramen för utgifts
Kristdemokraterna föreslår i sitt budgetalternativ att de föreslagna åtgärderna
I motsats till de övriga oppositionspartierna föreslår Kristdemokraterna att ef
I Centerpartiets budgetalternativ räknas ramen för utgiftsområde 25 ned med 42,
I detta sammanhang vill utskottet erinra om att enligt riksdagsordningens tillä
En konsekvens av övriga utskotts och finansutskottets tidigare ställningstagand
De motionsyrkanden som är aktuella i detta sammanhang avstyrks. Det gäller Fi23
2.7 Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004
Utskottet har tidigare ställt sig bakom regeringens förslag till inriktning av
I följande sammanställning redovisas utskottets, regeringens och oppositionspar
Tabell 28. Utskottets, regeringens och oppositionspartiernas förslag till beräk
Belopp i miljoner kronor

Det bör noteras att redovisningen av budgeteffekten av oppositionspartiernas sk
Vidare bör det nämnas att vissa av partiernas förslag till skatteförändringar p
2.8 Anslagsbehållningar
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av förändring i anslag
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservation 8 (fp).
Medel som anvisats på ett reservationsanslag kan enligt vissa regler sparas til
Budgetpropositionen
I årets budgetproposition (avsnitt 6.2 och tabell 6.5) räknar regeringen med at
Motionen
Folkpartiet liberalerna beräknar i motion Fi240 att anslagsbehållningarna ska ö
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet finner för egen del inte anledning att göra någon annan bedömni
2.9 Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av myndigheternas in-
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret utgörs av förändringen av k
Saldot på denna post har fram t.o.m. 1999 varit negativt, dvs. inlåningen har ö
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 4.4.5) räknar regeringen med att myndigheternas
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet biträder regeringens förslag till beräkning av myndigheternas i
2.10 Kassamässig korrigering
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av den kassa-mässiga k
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Beräkningsposten kassamässig korrigering är nödvändig för att budgetsaldot ska
Belastningen på statsbudgeten ökar med ca 60 miljarder kronor per år till följd
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 4.4.5) räknar regeringen med att budgetsaldot nä
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet biträder regeringens förslag till beräkning av den kassamässiga
2.11 Budgetens sammansättning i stort
Utskottet har i de närmast föregående avsnitten tagit ställning till utgifterna
Skillnaden mellan å ena sidan statsbudgetens inkomster och å andra sidan summan
Regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 2004 framgår schematiskt av
Tabell 29. Regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 2004
Belopp i miljarder kronor

Såsom tidigare framgått föreslår utskottet att beräkningen av statsbudgetens sk
Tabell 30. Utskottets förslag till statsbudget för budgetåret 2004
Belopp i miljarder kronor

2.12 Sammandrag av de olika budgetalternativen
Nedan presenteras ett sammandrag av effekter på statsbudgeten för 2004 av reger
Tabell 31. Sammandrag av statsbudgeteffekten 2004 av de olika budgetalternative
Belopp i miljoner kronor

Utskottet övergår därmed till att behandla sammanställningen av statsbudgetens


3 Skatter och övriga inkomster
3.1 Utveckling av statens inkomster
Budgetpropositionen
Statsbudgetens inkomster består dels av skatter och avgifter, dels av övriga in
Skatteinkomsterna från statsbudgeten redovisas kassamässigt, dvs. budgeten visa
Tabell 32. Statsbudgetens inkomster 2002-2006
Miljarder kronor

Under perioden 2002-2006 beräknas skatteinkomsterna öka med totalt 53 miljarder
Tabell 33. Statsbudgetens inkomster 2003-2006. Avvikelser från 2003 års ekono-
miska vårproposition
Miljarder kronor

Jämfört med 2003 års ekonomiska vårproposition beräknas skatteinkomsterna minsk
3.2 Skattepolitikens inriktning
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker Moderata samlingspartiets, Folkpartiet liberalernas, Kristd
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).
Budgetpropositionen
I propositionen anförs (avsnitt 1.7) att skatternas främsta syfte är att finans
Under kommande år prioriterar regeringen förbättringar för löntagarna och småfö
Den fortsatta globaliseringen ställer enligt vad som anförs det svenska skattes
Regeringen aviserar en reformering av de s.k. 3:12-reglerna i två steg. Från oc
Regeringen prioriterar kampen mot skattefusk och ekonomisk brottslighet. Skatte
Regeringen lägger fram ett förslag till grön skatteväxling 2004 med en höjning
De redovisade skattehöjningarna växlas 2004 mot skattesänkningar för individer
Andra förändringar som aviseras gäller bl.a. ett avskaffande av arvsskatten mel
Från och med den 1 januari 2004 upphör Sveriges undantag från de allmänna EG-re
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion Fi239 yrkandena 8 och 9 av Bo Lundgren m.fl.
Det allmänna grundavdraget höjs på sikt till 50 000 kr för alla. Under år  2004
Beskattningen av fastigheter är enligt vad som anförs principiellt felaktig eft
En avdragsrätt för hushållsnära tjänster, t.ex. reparationer på huset eller hjä
Drivmedelsbeskattningen medför att arbetsresor blir dyrare och att utrymmet för
Företagandeklimatet förbättras genom minskat krångel och skärpt konkurrens. Arv
Motionärerna anför att energiskatter bör tas ut i konsumentledet eftersom beska
Beskattningen av diesel som används i jord- och skogsbruk och entreprenadmaskin
När de skattefria införselkvantiteterna av öl, vin och sprit från andra EU-länd
I Folkpartiet liberalernas motioner Fi240 yrkande 31 och Fi305 yrkande 13 av La
Inriktningen är sänkt skatt för låginkomsttagare och sänkta marginalskatter. Ba
Den högsta marginalskatten sänks med 5 procentenheter genom att det andra stege
En tung del av skatten på arbete utgörs enligt vad motionärerna anför av arbets
För  att Sverige ska vara ett attraktivt land att spara och investera i vill mo
Skatten på aktiesparande avskaffas på sikt, och detta påbörjas genom en stegvis
Sverige behöver en ny politik som tar till vara den stora potential för företag
Lindringar i gåvoskatten genomförs för att underlätta arvsskiften i familjeföre
En skattereduktion för inköp av hushållsnära tjänster införs och skapar enligt
Fastighetsskatten är enligt vad som anförs orimlig till sin utformning och nivå
Motionärerna är i princip för att delvis finansiera sänkta skatter på arbete me
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 2-7 av Alf Svensson m.fl. (kd) anfö
Ett rakt grundavdrag på 30 000 kr vid beräkningen av den kommunala inkomstskatt
En skattereduktion införs för låg- och medelinkomsttagare på 3 600 kr per år fö
Ett generellt statligt förvärvsavdrag införs och avräknas mot kommunalskatten p
Det andra steget i den statliga inkomstskatteskalan avvecklas stegvis och är he
Gränsen för reseavdraget sänks från dagens 7 000 till 5 000 kr. Dessutom föresl
I motion Fi308 yrkande 11 av Per Landgren m.fl. (kd) anförs att det är angeläge
Om Sverige ska klara den framtida välfärden krävs det fler och nya företag som
Motionärerna föreslår att förmögenhetsskatten avvecklas. I ett första steg avve
Beskattningen på avkastning på aktier avvecklas stegvis med en halvering av fys
Personer som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag  från och med  år 2004
Dieselskatten sänks till 1 kr per liter för att skapa rättvisa konkurrensvillko
I Centerpartiets motioner Fi242 yrkande 6 och Fi306 yrkande 1 av Maud Olofsson
Den nuvarande konstruktionen av grundavdraget med en grundnivå samt en upp- och
Vidare föreslås en särskild förvärvsrabatt på 9 600 kr år 2004 för att lindra b
Avdragen för resekostnader, pensionssparande, m.m. omvandlas till skatterabatte
Motionärerna anför att det startas för få företag i Sverige i dag. Förmögenhets
Förmögenhetsskatten missgynnar enligt vad som anförs svenskt ägande och avskaff
Motionärerna anför att Sveriges jordbrukare befinner sig i en ogynnsam  konkurr
Arvsskatten mellan äkta makar och sambor avskaffas med verkan redan från och me
För att finansiera skattesänkningarna sänks avsättningen till periodiseringsfon
Fastighetsskattens utformning leder enligt motionärernas mening till oacceptabl
En tydligare grön skatteväxling uppnås enligt motionärerna genom att regeringen
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att skatternas främsta syfte är a
Enligt skatteutskottets mening måste ett ställningstagande till de olika försla
Under tidigare år har kommuner och landsting fått större resurser, studiebidrag
Sverige står enligt vad som anförs inför stora utmaningar. Andelen äldre ökar o
Bara ett Sverige i utveckling och ekonomisk tillväxt förmår att ta sig an framt
Den fortgående globaliseringen ställer enligt skatteutskottets mening det svens
Skatteutskottet anför att starka och livskraftiga företag är av avgörande betyd
I yttrandet framhålls att regeringen aviserar en reformering av de s.k. 3:12-re
Skattefusk snedvrider konkurrensen i ekonomin, skadar legitimiteten i skattesys
Byggkommissionen har i sitt betänkande Skärpning gubbar (SOU 2002:115) föreslag
Enligt skatteutskottets mening utgör en fortsatt grön skatteväxling en central
Skatteutskottet framhåller att en ökad miljörelatering av skattesystemen föruts
En reformering av den svenska energibeskattningen är angelägen för att öka milj
Med det anförda ställer sig utskottet bakom den av regeringen förordade inriktn
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet ställer sig i likhet med skatteutskottet bakom den av regeringe
3.3 Fysiska personers inkomster
Tabell 34. Inkomsttitel 1111 Fysiska personers inkomstskatt
Miljoner kronor

3.3.1 Grön skatteväxling - sänkt inkomstskatt
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en skattereduktion på 200 kr och o
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).
Budgetpropositionen
Regeringen anför att det utrymme för sänkt skatt på arbete som skapas inom rame
De olika åtgärderna på skatteområdet vid sidan av den gröna skatteväxlingen krä
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion Fi239 yrkande 10 av Bo Lundgren m.fl. (m) be
I Folkpartiet liberalernas motion Fi240 yrkandena 1 i denna del, 33 och 35 av L
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 8-13 av Alf Svensson m.fl. (kd) och
I Centerpartiets motion Fi306 yrkandena 2-6 och 8-11 av Maud Olofsson m.fl. (c)
Skatteutskottets yttrande
I sitt yttrande SkU1y anför skatteutskottet att den strategi för grön skatteväx
Utskottet framhåller att regeringens förslag i stället innebär att huvuddelen a
Skatteutskottet har ingen invändning mot den av regeringen föreslagna lösningen
När det gäller de olika motionsförslagen om förändringar i inkomstskatteskalan
Utskottet tar sedan upp Centerpartiets förslag om att en rad avdrag ska omvandl
När det gäller förslaget om att ersätta den nuvarande avdragsrätten för pension
Även Folkpartiet liberalernas motion Fi305 yrkande 17 kommenteras. I motionen a
Skatteutskottet anför att det särskilda grundavdraget för pensionärer (SGA) ska
Enligt skatteutskottets mening bör utgångspunkten vara att den nuvarande likfor
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i aktuell del och avstyrker motionern
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och tillstyrker propositionen
3.3.2 Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av den tidsbegränsa
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Budgetpropositionen
I propositionen föreslås (avsnitt 8.2.5, punkt 38 delvis) att den tidsbegränsad
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot regeringens fö
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har i likhet med skatteutskottet inte funnit någon anledning ti
3.3.3 Hushållstjänster
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om en skattereduktion för hushållstjänster
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).
Bakgrund
Frågor om särskilda skatteregler för tjänstesektorn har behandlats i Tjänsteutr
En skattereduktion för byggnadsarbeten har tillämpats under perioden den 15 feb
Motionerna
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Center
I Moderata samlingspartiets motioner Fi270 yrkande 24 av Lennart Hedquist m.fl.
I Kristdemokraternas motioner Fi304 yrkande 14 av Alf Svensson m.fl. (kd) och F
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att införandet av en särskild sti
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motionerna Fi270
3.3.4 Reseavdraget
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om en sänkning av gränsen för reseavdraget
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 9 (kd) och 10 (c).
Gällande regler
Riksdagen höjde det avdragsgilla beloppet för kostnad för resor med egen bil me
Det avdragsgilla beloppet för kostnader för resor med egen bil mellan bostad oc
Motionerna
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 16 av Alf Svensson m.fl. (kd) föreslå
I Centerpartiets motion Fi306  yrkande 7 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås at
Skatteutskottets yttrande
I sitt yttrande (SkU1y) anför skatteutskottet att reseavdraget 1998 fastställts
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motionerna Fi304
3.3.5 Beskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av skattefriheten f
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (avsnitt 8.2.8, punkt 36) att den skattefrihet som enligt d
Skatteutskottets yttrande
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot förslaget och tillst
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har i likhet med skatteutskottet inte funnit någon anledning ti
3.4 Juridiska personers inkomster
Tabell 35. Inkomsttitel 1121 Juridiska personers inkomstskatt
Miljoner kronor

3.4.1 Företags- och ägarbeskattning
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om slopande eller ändring av 3:12-reglerna
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).
Budgetpropositionen
Regeringen tar i propositionen upp den pågående beredningen av 3:12-utredningen
Regeringen bedömer (avsnitt 8.3.1) att 3:12-reglerna bör förändras så att de bl
I propositionen aviseras ytterligare förslag som berör företagen och deras ägar
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion N248 yrkande 9 av Bo Lundgren m.fl. (m) anfö
I Folkpartiet liberalernas motion Fi305 yrkandena 3 och 8 av Lars Leijonborg m.
I Kristdemokraternas motioner Fi304 yrkandena 17, 18, 20 och 30 av Alf Svensson
Också i Centerpartiets motion Fi306  yrkandena 14-16 och 24 av Maud Olofsson m.
I motion Fi288 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c) föreslår motionärerna a
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet (SkU1y) instämmer i regeringens bedömning att 3:12-reglerna bör
Inriktningen i regeringens pågående arbete är att bestämmelserna även framöver
Skatteutskottet delar regeringens bedömning i fråga om normallönemodellen. Det
Regeringen har numera i proposition 2003/04:17 lagt fram det aviserade  förslag
Enligt skatteutskottets mening visar de utredningar som gjorts på området att e
För små och medelstora företag som inte i alla avseenden har tillgång till den
Skatteutskottet anför att det är viktigt att skattereglerna inte lägger hinder
Enligt skatteutskottets mening finns det anledning att inom ramen för en neutra
När det gäller frågan om en uppskovsrätt vid försäljning av aktier i ett företa
Skatteutskottet anför att en generell uppskovsmöjlighet vid avyttringar av fina
En förenklad beskattning i någon form för vissa av de minsta företagen har enli
Skatteutskottet instämmer i regeringens bedömningar och avstyrker de aktuella m
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och ser inte någon anledning a
3.4.2 Andelsbyten
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkandena om en utvidgning av möjligheten till frams
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).
Bakgrund
De särskilda skatteregler som gäller vid vissa andelsbyten har tillkommit för a
Motionerna
I Kristdemokraternas motion Fi308 yrkande 18 av Per Landgren m.fl. (kd) anför m
I motion Sk363 av Lena Ek och Roger Tiefensee (c) anförs att en blandad ersättn
I motion Fi287 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd) anförs att kontantbegräns
I motion Fi299 av Barbro Feltzing och Ingegerd Saarinen (mp) anförs att nuvaran
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför (SkU1y) att frågor om kontantgränsen vid andelsbyten har
I ärendet togs enligt vad som anförs även frågor om lättnader i kontantkravet u
Skatteutskottet avstyrker med det anförda de aktuella motionsyrkandena.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning av dessa frågor och utgår ifrå
3.4.3 Skatt på royalty
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkandena om skattefrihet för respektive kapitalbesk
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m) och 9 (kd).
Bakgrund
Royalty ska enligt huvudregeln beskattas i inkomstslaget Näringsverksamhet. Om
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion Fi270 yrkande 22 av Lennart Hedquist m.fl. (
I Kristdemokraternas motioner Fi304 yrkande 15 av Alf Svensson m.fl. (kd) och F
Skatteutskottets yttrande
Enligt skatteutskottets mening (SkU1y) bör det undvikas att införa särskilda sk
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker följaktligen mot
3.5 Social- och arbetsgivaravgifter
Tabell 36. Inkomsttitel 1200 Socialavgifter och allmän pensionsavgift
Miljoner kronor

3.5.1 Grön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en sänkning av den allmänna  lönea
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (avsnitt 8.2.2, punkt 34) att den allmänna löneavgiften sän
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion Fi239 begärs en nedsättning av arbetsgivarav
I Folkpartiet liberalernas motion Fi240 begärs att arbetsgivaravgifterna och eg
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 25 begärs ett beslut om ändrade arbet
I Centerpartiets motioner Fi242 och Fi306 yrkandena 17 och 23 begärs att en ref
Skatteutskottets yttrande
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot regeringens förslag
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet konstaterar i sitt yttrande (SfU1y) att när det gäll
Enligt socialförsäkringsutskottets mening bör Kristdemokraternas förslag om inf
Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionerna.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatte- och socialförsäkringsutskottens bedömningar och t
3.6 Skatt på egendom
Tabell 37. Inkomsttitel 1300 Skatt på egendom
Miljoner kronor

3.6.1 Dämpningsregel för fastighetsskatten
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om avveckling m.m. av fastighetsskatten.
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).
Budgetpropositionen
I propositionen bedömer (avsnitt 8.3.5) regeringen att en dämpningsregel för fa
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motioner Fi270 yrkandena 25-29 av Lennart Hedquist
I Folkpartiet liberalernas motion Fi305 yrkande 10 av Lars Leijonborg m.fl. (fp
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 19, 21 och 22 av Alf Svensson m.fl.
I Centerpartiets motion Fi306  yrkandena 25-28 av Maud Olofsson m.fl. (c) föres
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att regeringen i juni 2002 tillsa
Enligt utskottets mening är fastighetsskatten en del av kapitalinkomstbeskattni
Utskottet anför att regeringen i budgetpropositionen för 2002 aviserade att den
Skatteutskottet har inte funnit någon anledning till invändning mot att regerin
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motionerna Fi250
3.6.2 Ny regel för begränsning av förmögenhetsskatten
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkandena om slopad sambeskattning, avvecklad förmög
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).
Budgetpropositionen
Regeringen bedömer (avsnitt 8.3.4) att en ny regel som i princip motsvarar dage
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motioner Fi270 yrkandena 16-18 av Lennart Hedquist
I Folkpartiet liberalernas motion Fi305 yrkande 11 av Lars Leijonborg m.fl. (fp
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 23 av Alf Svensson m.fl. (kd), Fi308
I Centerpartiets motion Fi306  yrkande 18 av Maud Olofsson m.fl. (c) tas ett fö
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför (SkU1y) att utskottet vid sina tidigare ställningstagande
När det gäller övriga motionsförslag anförs att regeringen i juni 2002 tillsatt
När det gäller regeringens förslag om utvidgning av begränsningsregeln anförs a
Skatteutskottet delar regeringens bedömning att det är angeläget att frågan om
Utskottet avstyrker de aktuella motionsyrkandena.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motionerna Fi270
3.6.3 Arvs- och gåvoskatt
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om slopad arvs- och gåvoskatt och om en re
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m), 9 (kd) och 10 (c).
Budgetpropositionen
Regeringen bedömer (avsnitt 8.3.2) att beskattningen av arv till efterlevande m
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion N248 yrkande 10 av Bo Lundgren m.fl. (m) anf
Också i Kristdemokraternas motion Fi282 av Per Landgren m.fl. (kd) begärs ett r
Ett retroaktivt avskaffande begärs också i Centerpartiets motion Fi306 yrkanden
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför att Egendomsskattekommittén, som gör en översyn av regler
Skatteutskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning att skatten på a
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottet bedömning och avstyrker motionerna Fi223
3.6.4 Gåvobeskattningen vid generationsskiften
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om slopad arvsskatt på bundet kapital.
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservation 9 (kd).
Gällande bestämmelser
Vid arvs- och gåvobeskattningen finns reduceringsregler som innebär att företag
Budgetpropositionen
Regeringen bedömer (8.3.3) att de s.k. lättnadsreglerna för värdering av företa
Motionen
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 35 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att 3:12-utredningen i betänkande
Skatteutskottet har ingen invändning mot den planerade förändringen när det gäl
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motion Fi304 (kd
3.7 Skatt på varor och tjänster
Tabell 38. Inkomsttitel 1400 Skatt på varor och tjänster
Miljoner kronor

3.7.1 Moms på tidskrifter och kultur
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om en höjning av mervärdesskatten på tidsk
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservation 9 (kd).
Gällande bestämmelser
Riksdagen har under hösten 2001 beslutat sänka mervärdesskatten på böcker och t
Motionen
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 32 och 34 av Alf Svensson m.fl. (kd
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att både det kulturpolitiska syft
När det gäller yrkandena om en översyn av momsen inom kulturområdet anförs i yt
Regeringen har tillkallat en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn
Enligt skatteutskottets mening bör resultatet av översynen av tillämpningsområd
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motion Fi304 (kd
3.7.2 Grön skatteväxling - höjd koldioxidskatt m.m.
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om höjd koldioxidskatt och elskatt fö
Motionsyrkandena om sänkt energiskatt generellt eller inom vissa sektorer avsty
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).
Budgetpropositionen
I propositionen föreslår regeringen (avsnitt 8.5.1.3-8.5.1.5, punkt 33 delvis)
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion N342 yrkande 3 av Mikael Odenberg m.fl. (m)
I Folkpartiet liberalernas motion Fi240 yrkande 34 av Lars Leijonborg m.fl. (fp
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 26-28 av Alf Svensson m.fl. (kd) oc
I Centerpartiets motion Fi306 yrkandena 19 och 30 av Maud Olofsson m.fl. (c) an
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet delar i sitt yttrande (SkU1y) regeringens bedömning att det är
Som ett ytterligare steg i den gröna skatteväxlingens ökade miljörelatering av
Enligt EG-rätten är medlemsstaterna skyldiga att säkerställa att märkt olja int
Skatteutskottet anför att höjningarna av koldioxidskatten utformas så att skatt
En höjning av koldioxidskatten på fossila bränslen begränsar enligt vad som anf
Utskottet anför vidare att en fortsatt grön skatteväxling utgör en central del
Skatteutskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot de förslag som
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning i nu aktuella delar.
Eftersom höjningen av tillverkningsindustrins samt jordbruks-, skogsbruks- och
Utskottet vill dock understryka att avsikten är att industrins skatterabatt ska
Med det anförda tillstyrker utskottet att propositionen bifalles med angiven ju
3.7.3 Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m.
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker att energiskatt tas ut på el i tillverkningsindustrin m.m
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (avsnitt 8.5.1.6, punkt 33 delvis) att den nollskattesats s
Vid kommissionens statsstödsprövning av den svenska energibeskattningen av indu
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet delar i sitt yttrande (SkU1y) regeringens bedömning att en skat
Det nya energiskattedirektivet gör det möjligt att underskrida minimiskattenivå
Utskottet anför att det är viktigt med en samordning av den nya energibeskattni
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och tillstyrker propositionen
3.7.4 Energiskatt på el i norra Sverige
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet delar regeringens bedömning att den lägre energiskattesatsen på el i
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Budgetpropositionen
Regeringen bedömer att den lägre energiskattesatsen på el i vissa kommuner i no
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att den lägre energiskattenivån p
Skatteutskottet delar regeringens bedömning att den lägre skattesatsen på el i
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar i likhet med skatteutskottet regeringens bedömning.
3.7.5 Skatt på kärnkraftsproducerad el
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om en sänkning av skatten på kärnkraftverk
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservation 7 (m).
Gällande bestämmelser
Skatt på termisk effekt i kärnkraftverk tas ut månadsvis med 5 514 kr per megaw
Motionen
I Moderata samlingspartiets motion Fi270 yrkandena 14 och 15 av Lennart Hedquis
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet är inte berett att sänka skatten på kärnkraftverk. När det gäll
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motion Fi270 yrk
3.7.6 Kraftvärmebeskattningen
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker att regeringens förslag om en omläggning av kraftvärmebes
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Bakgrund
I energipropositionen (prop. 2001/02:143) bedömde regeringen att möjligheterna
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (avsnitt 8.5.3.1, punkt 33 delvis) att bränslen som förbruk
För att minska risken för en ökad fossilanvändning på bekostnad av biobränslean
Slutligen föreslås (avsnitt 8.5.3.3, punkt 33 delvis) att avdraget för energisk
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.
Motionerna
I Centerpartiets motion Fi306 yrkande 32 av Maud Olofsson m.fl. (c) anförs att
Ett motsvarande yrkande framställs i motion Fi255 av Roger Tiefensee och Lena E
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför i sitt yttrande att den tekniska utformningen av skattest
Enligt skatteutskottets mening är det viktigt att den omläggning som nu genomfö
Utskottet framhåller att ett system med elcertifikat har införts och innebär en
När det gäller kraftvärmeverkens elavdrag vid produktion av el som används i eg
För att ytterligare minska risken för en ökad fossilanvändning i kraftvärmeverk
För fjärrvärmeverk som till någon del använder fossila bränslen innebär övergån
Enligt skatteutskottets mening talar starka skäl för att möjligheten att fritt
Samtidigt framhåller skatteutskottet att det står klart att en övergång till pr
Även om utgångspunkten bör vara att det fria valet ska ersättas med en proporti
Enligt skatteutskottets mening bör uppskovet användas för att närmare bedöma ri
Sammanfattningsvis föreslår skatteutskottet att regeringens förslag till omlägg
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och föreslår därför att regeri
Utskottet föreslår att riksdagen med delvis bifall till propositionen i denna d
3.7.7 Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av kalk- och cement
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (avsnitt 8.5.4, punkt 33 delvis) att den övergångsvis gälla
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet har inhämtat att de nu aktuella reglerna bedöms omfattas av det
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och tillstyrker propositionen
3.7.8 Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att en avtrappning av energiskatte
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Bakgrund
Merparten av de befintliga stödsystemen för den förnybara elproduktionen löpte
Budgetpropositionen
I propositionen föreslås (avsnitt 8.5.5, punkt 33 delvis) att en avtrappning in
Motionen
I motion Fi301 av Eskil Erlandsson och Åsa Torstensson (c) anförs att regeringe
Skatteutskottets yttrande
Enligt skatteutskottets mening finns det anledning att införa en gräns för hur
Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning. Utskottet tillstyrker proposi
3.7.9 Skattestrategi för alternativa drivmedel
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet delar regeringens bedömning att koldioxidneutrala drivmedel bör befri
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Budgetpropositionen
Regeringen bedömer (avsnitt 8.5.6) att det är angeläget att den strategi för sk
Skatteutskottets yttrande
Utskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning i denna del.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har i likhet med skatteutskottet ingen invändning mot regeringe
3.7.10 Avfallsskatt
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkandet om en skatt på förbränning av avfall.
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservation 10 (c).
Bakgrund
Lagen (1999:673) om skatt på avfall trädde i kraft den 1 januari 2000. Dess syf
Kommissionens godkännande av avfallsskattelagen från statsstödssynpunkt löper u
2001 års avfallsskatteutredning utredde i sitt betänkande Skatt på avfall i dag
Motionen
I Centerpartiets motion Fi306 yrkande 31 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås at
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför i sitt yttrande att en utredning har tillsatts med uppdra
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motion Fi306 (c)
3.7.11 Skatt på naturgrus
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om en sänkning av skatten på naturgrus med
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservation 7 (m).
Bakgrund
I budgetpropositionen för år 2003 föreslog regeringen en höjning av skatten på
I motion 2002/03:Fi230 anförde Britt Bohlin m.fl. (s, v, mp) bl.a. att regering
Budgetpropositionen
Regeringen bedömer (avsnitt 8.5.8) att skatten på naturgrus bör bibehållas på n
Motionen
I motion Fi270 yrkande 40 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslås att skatten på
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet delar regeringens bedömning och avstyrker motionsyrkandet.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motion Fi270 (m)
3.7.12 Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstryker regeringens förslag om en höjning av skatten på bekämpnin
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m) och 10 (c).
Bakgrund
Skatterna på bekämpningsmedel och gödselmedel infördes båda 1984. Gödselmedelss
Genom beslut den 28 juni 2001 tillkallades en särskild utredare med uppgift att
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (avsnitt 8.5.9, punkt 29) att skatten på bekämpningsmedel h
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motioner Fi270 yrkandena 10 och 11 av Lennart Hedqu
I Centerpartiets motion Fi306  yrkande 20 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås a
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför (SkU1y) att en utvärdering av skatterna på bekämpningsmed
Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionerna.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning. Utskottet tillstyrker proposi
3.7.13 Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om lagändring med anledning av att Sv
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservation 7 (m).
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (avsnitt 8.6.1, punkterna 28, 30-32, 35, 37 och 39) att lag
Även Danmarks och Finlands undantag upphör. Danmark har beslutat  sänka punktsk
Regeringen anför att avskaffandet av Sveriges införselundantag kommer att medfö
Motionerna
I flera motioner från Moderata samlingspartiet framställs yrkanden om en sänkni
Skatteutskottets yttrande
I skatteutskottets yttrande (SkU1y) anförs undantagets upphörande medföra att d
I propositionen Straffrättsliga sanktioner mot överträdelser av EG:s punktskatt
Skatteutskottet anför att det är viktigt att utvecklingen på alkoholområdet föl
Skatteutskottet delar regeringens bedömning av dessa frågor och är inte berett
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning. Utskottet tillstyrker proposi
3.7.14 Skatt på lågpriscigaretter
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om en höjning av minimiskatten på lågprisc
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservation 10 (c).
Bakgrund
Den 1 mars infördes en minimipunktskatt på cigaretter som har ett lägre detaljh
Motionen
I Centerpartiets motion Fi306 yrkande 33 av Maud Olofsson m.fl. (c) anförs att
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför (SkU1y) att minimipunktskatten på lågpriscigaretter bör b
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motion Fi306 (c)
3.7.15 Reklamskatten
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet anser att reklamskatten bör avskaffas när det statsfinansiella utrymm
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).
Bakgrund
Skatt tas ut på annons som är avsedd att offentliggöras i landet och för reklam
Riksdagen beslutade våren 1998 att fr.o.m. år 1999 avskaffa reklamskatten på re
Våren 2002 anförde skatteutskottet i betänkande 2001/02:SkU20 att utskottet und
I budgetpropositionen för 2003 anförde regeringen (prop. 2002/03:1 Förslag till
Budgetpropositionen
Regeringen bedömer (avsnitt 8.6.2) att förutsättningar för finansiering av ett
Motionerna
I ett flertal motioner framställs yrkanden som syftar till en avveckling av rek
I motion Fi227 av Bo Bernhardsson (s) anförs att reklamskatten för tidskrifter
I motion Fi300 av Gustav Fridolin (mp) anför motionären att direktreklamen till
Skatteutskottets yttrande
Skattutskottet anför i sitt yttrande att utskottet redan tidigare klargjort sin
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning av frågan och avstyrker motion
3.8 Nedsättning av skatter
Tabell 39. Inkomsttitel 1700 Nedsättning av skatter
Miljoner kronor

3.8.1 Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakom
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av skattereduktione
Även motionsyrkandena om avskaffande av övriga skattereduktioner avstyrks av ut
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp) och 9 (kd).
Bakgrund
Reglerna om skattereduktion för utgifter vid s.k. bredbandsanslutningar införde
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (avsnitt 8.8.1, punkt 40) att möjligheten för fysiska och j
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion Fi270 yrkandena 34-36 av Lennart Hedquist m.
I Folkpartiets motion Fi240 yrkande 36 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) avskaffar
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 33 av Alf Svensson m.fl. (kd) avsätte
Skatteutskottets yttrande
I sitt yttrande anför skatteutskottet att skattereduktionen för bredbandsanslut
Också när det gäller övriga nu aktuella skattereduktioner har dessa enligt vad
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning. Utskottet tillstyrker proposi
3.8.2 Skattereduktion för miljöinvesteringar
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning att en skattereduktion
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Bakgrund
Frågan om skattereduktion för vissa miljöförbättringar väcktes i en motion som
Budgetpropositionen
Regeringen bedömer (avsnitt 8.3.6) att en skattereduktion bör ges under en tids
Skatteutskottets yttrande
Utskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning och kan konstatera att
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar i likhet med skatteutskottet regeringens bedömning i denn
3.8.3 Skattereduktion för byggkostnader
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkandet om att skattereduktionen för mindre hyresbo
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservation 9 (kd).
Bakgrund
Riksdagen har godkänt att en ny investeringsstimulans till fastighetsägare infö
Motionen
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 31 av Alf Svensson m.fl. (kd) anför m
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför i sitt yttrande att investeringsstimulansen vid byggande
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker därför motion Fi
3.9 Lagförslagen
De ställningstaganden som utskottet redovisat under rubrikerna Grön skatteväxli
När det gäller ställningstagandet under rubriken Grön skatteväxling - höjd kold
Avsikten är att industrins rabatt ska vara 79 % fr.o.m. den 1 januari 2004 och
När det gäller ställningstagandet under rubriken Kraftvärmebeskattning innebär
Härutöver föreslås två justeringar i förslaget till lag om ändring i lagen (199
I proposition 2003/04:19 Vissa skattefrågor rörande fastigheter och bostäder fö
För att undvika en lagkollision bör ändringen i 14 § lagen om ändring i lagen (
3.10 Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av statsbudgetens inko
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).
Budgetpropositionen
Regeringen redovisar i budgetpropositionen (avsnitt 5.4 och bilaga 1) sin beräk
I propositionens kapitel 5 redovisas skatternas utveckling under perioden 2001-
Tabell 40. Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns inkom
Miljarder kronor och procent

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.
Källa: Proposition 2003/04:1 s. 129.
Skatternas utveckling under prognosperioden 2003-2006 enligt de olika redovisni
Skatterna enligt nationalräkenskaperna (NR) beräknas öka med ca 47 miljarder kr
Statsbudgetens skatteinkomster ökar under prognosperioden med i genomsnitt 1,9
En specifikation av statsbudgetens inkomster på huvudtitlar för prognosperioden
Tabell 41. Statsbudgetens inkomster 2002-2006
Miljarder kronor

Källa: Proposition 2003/04:1 s. 129.
I propositionen beräknas inkomsterna för 2004 uppgå till 712,5 miljarder kronor
Tabell 42. Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet i BP 2004 m.m.
Bruttoeffekter, kassamässiga effekter för statsbudgeten och periodiserade netto
åren 2004-2006 samt varaktiga effekter för offentlig sektor
Miljarder kronor

1 Med bruttoeffekt avses endast den direkta effekten av den skatt som regeländr
2 Bruttoeffekten är inte beräkningsbar.
Källa: Proposition 2003/04:1 s. 230.
Motionerna
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Center
Kristdemokraterna begär dessutom i motion Fi304 ett tillkännagivande om att mot
Skatte- och socialförsäkringsutskottens yttranden
Skatteutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SkU1y) att regeringens inkomstberä
Socialförsäkringsutskottet godtar i sitt yttrande (SfU1y) regeringens beräkning
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har i det föregående tagit ställning till de olika skatteförsla
I tabell 43 redovisas oppositionspartiernas inkomstberäkningar i deras respekti
Utskottet vill med anledning av oppositionspartiernas inkomstberäkningar göra n
Alla oppositionspartier föreslår att skatterna totalt sett ska sänkas i relatio
Oppositionspartierna föreslår att statliga företag ska säljas till ett värde av
Tabell 43. Inkomstberäkningar enligt regeringens och riksdagspartiernas budgetf
Miljoner kronor

En mer rättvisande bild av oppositionspartiernas inkomstberäkningar ges i ställ
Tabell 44. Offentliga sektorns inkomster enligt NR 2004-2006. Regeringens försl
Miljarder kronor

Utskottet har i avsnitt 2.4.2 utförligt behandlat budgetförslagen i partimotion
Beträffande förslaget i motion Fi304 (kd) om effekterna av resurstillskott till
Finansutskottet har tidigare i avsnitt 3 behandlat skattepolitikens inriktning
Dessutom instämmer finansutskottet i skatteutskottets bedömning att övergången
Konsekvenserna av utskottets förslag presenteras i efterföljande tabell.
Tabell 45. Konsekvenser av utskottets förslag till förändringar i beräkningen a
Miljoner kronor

Med hänsyn till det ovan anförda biträder utskottet regeringens förslag till be

4 Utgifter
4.1 Fördelning av utgifter på utgiftsområden för åren 2004-2006
4.1.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Utgiftsområdet omfattar verksamheterna statschefen, riksdagen och dess myndighe
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet anser i sin motion Fi239 att det finns skäl att hålla
I motionen anförs att anslaget till riksdagens informationsavdelning bör reduce
I motionen föreslås också att partistödet och presstödet avvecklas successivt.
I motion K424 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anförs att även Taltidningsnämnden bö
Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 att presstödet minskas med 425
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att presstödet minskas med totalt 20
Centerpartiet föreslår i sin motion Fi242 en minskning av utgiftsramen. I motio
Konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU1y) propositionens försla
Till yttrandet har fogats avvikande meningar från företrädarna för Moderata sam
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 1 år 20
4.1.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Utgiftsområdet omfattar ett antal centrala myndigheter, bl.a. Ekonomistyrningsv
För 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till 9 145 milj
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att förändringen av ut
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi273 en ökad grad av avgiftsfinansi
Folkpartiet liberalerna motsätter sig i motionerna Fi232 och Fi269 att en folk-
Kristdemokraterna anser i motion Fi266 att ramen kan minskas genom besparingar
Centerpartiet förespråkar i motion Fi259 en sänkt ram för utgiftsområdet. Av en
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår således att ramen för utgiftsområde 2 år 2004 faststäl
4.1.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Utgiftsområdet omfattar Riksskatteverket, skattemyndigheterna och Tullverket.
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 8 165 miljoner
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) konstaterar regeringen att utgiftsområdesra
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå för ut
Förslag till ram för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i partimotion Fi239 att anslagen till skattef
Folkpartiet liberalerna föreslår i partimotion Fi240 att skattemyndigheterna ti
Kristdemokraterna föreslår i partimotion Fi241 att utgiftsområdet tillförs resu
Centerpartiet föreslår i partimotion Fi242 att ökade resurser tillförs tullverk
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att de förslag om förstärkningar
Skatteutskottet tillstyrker propositionens förslag till utgiftsram och avstyrke
Till yttrandet har fogats avvikande meningar från företrädarna för Moderata sam
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 3 år 20
4.1.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Utgiftsområdet omfattar polisen, åklagarväsendet, domstolsväsendet, rättshjälpe
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 24 859 miljone
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) anförs att utökningen med 608 miljoner kron
I förhållande till anvisade medel 2003 ökar utgifterna med 1 474 miljoner krono
Propositionens och riksdagspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområdet u
Förslag till ram för utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet förordar i motion Fi239 större satsningar på polisen b
Folkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 en höjning av ramen. En förstär
Kristdemokraterna förordar i sin motion Fi241 en höjning av ramen. Motionärerna
Centerpartiet anser i motion Fi242 att rättsväsendet måste förstärkas. Resursfö
Justitieutskottets yttrande
I ett protokollsutdrag från justitieutskottet tillstyrks regeringens förslag ti
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 4 år 20
4.1.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Utgiftsområdet omfattar bidrag till vissa internationella organisationer, freds
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 1 242 miljoner
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet anser i motion Fi239 att internationella insatser bör
Folkpartiet liberalerna motsätter sig i motion Fi240 minskningen av anslaget 5:
Kristdemokraterna avvisar i motion Fi241 ökningen av medlen för bidrag till SIP
Centerpartiet föreslår i motion Fi242 minskad ram för utgiftsområdet till följd
Utrikesutskottets yttrande
I ett protokollsutdrag från utrikesutskottet tillstyrks regeringens förslag til
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 5 år 20
4.1.6 Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
Utgiftsområdet omfattar verksamheter inom det militära och civila försvaret, Ku
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 44 318 miljone
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet anser i motion Fi239 att de senaste försvarsbesluten h
Folkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 begränsningar i utbildningen av
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att Kustbevakningens resurser förstär
Centerpartiet (motion Fi242) förordar en oförändrad ram för utgiftsområdet jämf
Försvarsutskottets yttrande
Försvarsutskottet konstaterar i sitt yttrande (FöU1y) att regeringens förslag l
Med hänvisning härtill tillstyrker försvarsutskottet regeringens förslag till u
Försvarsutskottet tar även upp frågan om ekonomisk styrning inom utgiftsområdet
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 6 år 20
4.1.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete och samarbete med
De totala utgifterna inom utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 17 059 miljon
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet förespråkar i motion Fi239 en omformulering av målet f
Folkpartiet liberalerna anser i motion Fi240 att Sverige ska vara föredöme i EU
Kristdemokraterna välkomnar i motion Fi241 regeringens tillskott till det total
Centerpartiet förslår i motion Fi242 en ökning av ramen för biståndsverksamhete
Utrikesutskottets yttrande
I ett protokollsutdrag från utrikesutskottet tillstyrks regeringens förslag til
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 7 år 20
4.1.8 Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
Utgiftsområdet omfattar migrationspolitik med frågor rörande flyktingpolitik, i
Utgiftsområdet omfattar också integrationspolitik med frågor rörande invandrare
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 7 629 miljoner
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet förordar i motion Fi239 att Integrationsverket läggs n
Folkpartiet liberalerna anser i motion Fi240 att bristerna i mottagningssysteme
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 en nedläggning av Integrationsverket
Centerpartiet (motion Fi242) förordar en oförändrad ram för utgiftsområdet jämf
Socialförsäkringsutskottets  yttrande
Socialförsäkringsutskottet konstaterar i sitt yttrande (SfU1y) att antalet asyl
Med dessa påpekanden har socialförsäkringsutskottet inga invändningar mot reger
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 8 år 20
4.1.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Utgiftsområdet omfattar verksamheterna hälsovård, sjukvård och social omsorg. S
De totala utgifterna för utgiftsområde 9 beräknas 2003 uppgå till 34 958 miljon
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi239 (tillsammans med Folkpartiet l
Folkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 ökat stöd för kvalitetsförbättr
Kristdemokraterna förespråkar i motion Fi241 besparingar och effektiviseringar
Centerpartiet föreslår i motion Fi242 besparingar på flera myndighetsanslag ino
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet anför i sitt yttrande (SoU1y) att man tillstyrker den av regeri
Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokr
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 9 år 20
4.1.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Utgiftsområdet omfattar dels transfereringar med anknytning till sjukdom och ha
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 121 370 miljon
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och handikapp
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi239 (liksom Folkpartiet liberalern
Folkpartiet liberalerna anser i motion Fi240 att införande av en tredje sjuklön
Kristdemokraterna förordar i motion Fi241 att en ny rehabiliteringsförsäkring e
Centerpartiet räknar i motion Fi242 med minskade kostnader för sjukpenning, för
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet framhåller i sitt yttrande (SfU1y) att regeringen un
Mot bakgrund härav godtar socialförsäkringsutskottet regeringens förslag till u
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 10 år 2
4.1.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Utgiftsområdet omfattar folkpension till ålderspensionärer som inte har rätt ti
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 51 939 miljone
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet anser i motion Fi239 att utformningen av bostadstilläg
Folkpartiet liberalerna förespråkar i motion Fi240 att omställningspensionen ut
Kristdemokraterna förordar i motion Fi241 att omställningspensionen ska återstä
Centerpartiet redovisar i motion Fi242 att ramen för utgiftsområdet kan minskas
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet anför i sitt yttrande (SfU1y) att man tillstyrker de
Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokr
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 11 år 2
4.1.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Utgiftsområdet omfattar statens ekonomiska stöd till barnfamiljer (förutom bost
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 52 226 miljone
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet förespråkar i motion Fi239 ett grundavdrag i den kommu
Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 att en jämställdhetsbonus inför
Kristdemokraterna förespråkar i motion Fi241 ett barnomsorgskonto för varje ett
Centerpartiet anser i motion Fi242 att barnbidraget för barn upp till 4 år ska
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet anför i sitt yttrande (SfU1y) att man tillstyrker de
Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokr
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 12 år 2
4.1.13 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Utgiftsområdet omfattar bl.a. bidrag till arbetslöshetsersättning, arbetsmarkna
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till ca 64 071 milj
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi239 införande av en allmän och obl
Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 en radikal omläggning av arbets
Kristdemokraterna bedömer i motion Fi241 att ramen kan minskas. Främst beror de
Centerpartiet anser i motion Fi242 att ramarna kraftigt kan minskas. Egenfinans
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU1y) regeringens förslag
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 13 år 2
4.1.14 Utgiftsområde 14 Arbetsliv
Utgiftsområdet omfattar verksamhetsområdena arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebil
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till ca 1 140 miljo
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 14 Arbetsliv
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet bedömer i motion Fi239 att ramen kan minskas genom för
Folkpartiet liberalerna anser i motion Fi240 att vissa myndighetsanslag och de
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 ramminskning. Arbetsmiljöverket har e
Centerpartiet förordar i motion Fi242 att forskningsverksamheten decentralisera
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU1y) regeringens förslag
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 14 år 2
4.1.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd
Utgiftsområdet omfattar statens kostnader för olika former av ekonomiskt stöd t
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till ca 20 211 milj
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 15 Studiestöd
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet anser i motion Fi239 att ramen ska minskas. Detta ska
Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 att rekryteringsbidraget dras i
Kristdemokraterna förordar i motion Fi241 ett studiestödssystem som präglas av
Centerpartiet menar i motion Fi242 att ramen ska ökas. Genom att tillföra rekry
Utbildningsutskottet har avstått från att yttra sig.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 15 år 2
4.1.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Utgiftsområdet omfattar förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och skola, vuxnas lä
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till ca 41 768 milj
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi239 en tydlig kvalitetssatsning i
Folkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 att utbyggnaden av högskoleplat
Kristdemokraterna framhåller i motion Fi241 att ramen bör minskas. Främst beror
Centerpartiet anser i motion Fi242 att anslagen 25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m
Utbildningsutskottet har avstått från att yttra sig.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 16 år 2
4.1.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Utgiftsområdet omfattar stöd till allmän kulturverksamhet, dans-, teater- och m
För 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till 8 236 milj
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) förklaras ökningen av utgiftsområdesramen f
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet skriver i motion Fi239 att statens insatser bör koncen
Folkpartiet liberalerna föreslår en ökad satsning på kulturen i motion Fi240. S
Kristdemokraterna betonar i motion Fi241 satsningar på den regionala kulturen o
Centerpartiet föreslår i motion Fi242 att den regionala kulturverksamheten ska
Kulturutskottets yttrande
I ett protokollsutdrag från kulturutskottet tillstyrks regeringens förslag till
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot den bakgrunden att ramen för utgiftsområde 17 år 2
4.1.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och bostadsväsendet, geotekniska frågor, l
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 9 034 miljoner
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) beräknas ramen för 2004 nu bli 93 miljoner
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
Miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår, i motion Fi239, neddragningar inom utgiftsom
Folkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 en omläggning av bostadspolitik
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att bostadsbidraget, främst den barnr
Centerpartiet skriver i motion Fi242 att behovet av bostadsbidrag kommer att mi
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (BoU1y) regeringens förslag till r
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 18 år 2
4.1.19 Utgiftsområde 19 Regional utveckling
Utgiftsområden omfattar bl.a. medel som länsstyrelser, regionala självstyrelseo
För 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till ca 3 106 m
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 19 Regional utveckling
Belopp i miljoner kronor

Motioner
Moderata samlingspartiet bedömer i motion Fi239 att utgiftsområdesramen kan min
Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 att ramarna minskas genom att p
Kristdemokraterna förordar i motion Fi241 att ramarna minskas genom att medel s
Centerpartiet anser i motion Fi242 att ramarna bör ökas genom program för utvec
Näringsutskottets yttrande
I ett protokollsutdrag från näringsutskottet tillstyrks regeringens förslag til
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 19 år 2
4.1.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Utgiftsområdet omfattar miljöövervakning, åtgärder för biologisk mångfald, sane
För 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till 2 733 milj
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) förklaras minskningen på 36 miljoner kronor
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet anser i motion Fi239 att det behövs effektivare metode
Folkpartiet liberalerna föreslår i motion F240 att en kommission bör tillsättas
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att anslaget Stöd till klimatinvester
Centerpartiet förordar i motion Fi241 ökade satsningar inom utgiftsområdet. Man
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet anser i sitt yttrande (MJU1y) att propositionens
I avvikande meningar tillstyrker Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberale
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot den bakgrunden att ramen för utgiftsområde 20 år 2
4.1.21 Utgiftsområde 21 Energi
Utgiftsområdet omfattar insatser för omställning och utveckling av energisystem
För 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till ca 1 663 m
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 21 Energi
Belopp i miljoner kronor

Motioner
Moderata samlingspartiet anför i motion Fi239 att energipolitikens mål ska vara
Folkpartiet liberalerna avvisar i motion Fi240 en förtida avveckling av kärnkra
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241  att medlen i första hand ska satsas
Centerpartiets förslag i motion Fi242 överensstämmer med regeringens.
Näringsutskottets yttrande
I ett protokollsutdrag från näringsutskottet tillstyrks regeringens förslag til
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 21 år 2
4.1.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Utgiftsområdet omfattar investeringar i samt drift och underhåll av vägar och j
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till ca 24 485 milj
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 22 Kommunikationer
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet förordar i motion Fi239 att transportpolitikens övergr
Folkpartiet liberalerna menar i motion Fi240 att fungerande kommunikationer är
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att ramarna ökas, främst genom att me
Centerpartiet förordar i motion Fi242 att ett särskilt infrastrukturbolag bör s
Trafikutskottets yttrande
I ett protokollsutdrag från trafikutskottet tillstyrks regeringens förslag till
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 22 år 2
4.1.23 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Utgiftsområdet omfattar jordbruk och trädgårdsnäring, skogsnäring, fiskenäring,
För 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till 9 553 milj
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) beräknas ramen för 2004 till 111 miljoner k
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet framhåller i motion Fi239 att den svenska livsmedelspr
Folkpartiet liberalerna skriver i motion Fi240 att jordbruket bör ses som en nä
Kristdemokraterna skriver i motion Fi241 att de anslagsförändringar som föreslå
Centerpartiet föreslår i motion Fi242 ett antal satsningar på det svenska lantb
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet anser i sitt yttrande (MJU1y) att propositionens
I avvikande meningar tillstyrker Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberale
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot den bakgrunden att ramen för utgiftsområde 23 år 2
4.1.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv
Utgiftsområdet omfattar politikområdena forskningspolitik, näringspolitik, kons
För 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till ca 3 491 m
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 24 Näringsliv
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet anser i motion Fi239 att stat, kommun och landsting sk
Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 att ett mål för förenklingsarbe
Kristdemokraterna förordar i motion Fi241 att ett mål om 15 procents minskning
Centerpartiet framhåller i motion Fi242 att näringslivsfrämjande åtgärder med e
Näringsutskottets yttrande
I ett protokollsutdrag från näringsutskottet tillstyrks regeringens förslag til
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 24 år 2
4.1.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Utgiftsområdet omfattar huvuddelen av statens bidrag till kommuner och landstin
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 72 537 miljone
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen redovisas att målet för utgiftsområdet är att skapa goda
I proposition 2002/03:151 föreslår regeringen att ett kostnadsutjämningssystem
Regeringen föreslår också att ett antal tidigare genomförda åtgärder slutregler
Den konsekvensberäknade ramen för 2006 är 7 561 miljoner kronor högre än ramen
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ram för utgiftsområdet un
Förslag till ram för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet framhåller i motion Fi239 att den kommunala verksamhet
Moderaterna säger nej till regeringens satsning på ökad tillgänglighet i vården
Folkpartiet liberalerna anför i motion Fi240 att man stöder regeringens förslag
Folkpartiet anser att statsbidragen i högre grad än i dag ska vara generella. S
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att kommunsektorn utöver de medel reg
Centerpartiets förslag till ram för utgiftsområde 25 i motion Fi242 är ca 43 mi
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att det generella statsbidraget tillförs 1 miljard kronor
Oppositionspartierna har i sina motioner presenterat alternativa förslag till r
Moderata samlingspartiet föreslår att ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidra
Folkpartiet liberalerna redovisar i sitt budgetalternativ att ramen för utgifts
Kristdemokraterna föreslår att effekten på kommunsektorn av deras skatteförslag
I Centerpartiets budgetalternativ räknas ramen för utgiftsområde 25 ned med ca
Utskottet återkommer inom kort med en noggrannare genomgång av partiernas kommu
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår således att ramen för utgiftsområde 25 år 2004 faststä
4.1.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntor på statsskulden, oförutsedda utgift
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 42 150 miljone
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet anser i motion Fi239 att det är angeläget att minska s
Folkpartiet liberalerna redovisar i motion Fi240 mer omfattande försäljningar a
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 en ökad utförsäljning av statliga för
Centerpartiet förordar i motion Fi242 ökad takt i försäljningen av statlig egen
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår således att ramen för utgiftsområde 26 år 2004 faststä
4.1.27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till Europeiska gemenskapens allmänna budg
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till ca 20 814 milj
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
Belopp i miljoner kronor

Som framgår av tabellen har inget av oppositionspartierna föreslagit någon förä
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag och föreslår mot denna bakgr
4.1.28 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av utgifterna för ålde
Jämför reservation 8 (fp).
Utgifterna omfattar ålderspension i form av tilläggspension, inkomstpension och
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 157 470 miljon
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålder
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten
Belopp i miljoner kronor

Motionen
Folkpartiet liberalerna redovisar i motion Fi240 en ökad ram för ålderspensions
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet konstaterar i sitt yttrande (SfU1y) att den större r
Socialförsäkringsutskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till be
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för ålderspensionssysteme
4.2 Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för åren 2005 och 2006
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av statsbudgetens utgi
Jämför reservationerna 11 (m), 12 (fp), 13 (kd) och 14 (c).
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna beräkningen av utgifter på utgif
Motionerna
Förslag till alternativ beräkning av utgifter på utgiftsområden för åren 2005 o
Moderata samlingspartiet i motion Fi239 (yrkande 7)
Folkpartiet liberalerna i motion Fi240 (yrkande 9 och 11)
Kristdemokraterna i motion Fi241 (yrkande 7) samt
Centerpartiet i motion Fi242 (yrkande 3, i denna del).
Partiernas alternativ för åren 2005 och 2006 har redovisats i tabellerna under
Kristdemokraterna beräknar dessutom i motion Fi241 att två av de av motionärern
Utöver de föreslagna alternativen till beräkning av utgifterna på utgiftsområde
Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 att riksdagen ska godkänna den
Finansutskottets ställningstagande
De i detta sammanhang aktuella alternativen avseende åren 2005 och 2006 utgår f
Vidare konstaterar utskottet att regeringen redovisar en konsekvensberäkning av
Med hänsyn härtill biträder utskottet regeringens förslag till beräkningen av u
Samtidigt avstyrker utskottet motionerna Fi239 (m) yrkande 7, Fi240 (fp) yrkand
Regeringens förslag till beräkning av utgifter på utgiftsområden åren 2005 och
2006
Belopp i miljoner kronor

4.3 Bemyndigande om upplåning
Utskottets förslag i korthet
Regeringen bemyndigas att under budgetåret 2004 ta upp lån enligt lagen (1998:1
Budgetpropositionen
Statsbudgetens saldo är sedan 1997 identisk med statens lånebehov. För att stat
Under perioden 2003-2006 beräknas det ackumulerade budgetunderskottet enligt re
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 20
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker att regeringen ges det i finansplanen begärda bemyn
4.4 Finansiering av investeringar och rörelsekapital
4.4.1 Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar för förvaltn
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att regeringen bemyndigas att för budgetåret 2003 besluta om
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 7.1.1) redovisas för varje utgiftsområde det ber
Jämfört med aktuella låneramar för 2003 innebär regeringens förslag till lånera
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till investeringsramar v
Utskottet tillstyrker således att regeringen för budgetåret 2003 får besluta om
4.4.2 Myndigheternas räntekontokrediter
Utskottets förslag i korthet
Regeringen får för budgetåret 2004 besluta om krediter för myndigheternas ränte
Budgetpropositionen
Regeringen kan besluta att rörelsekapital i statens verksamhet ska finansieras
Jämfört med aktuella räntekontokrediter för 2003 innebär regeringens förslag ti
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker förslaget om myndigheternas räntekontokrediter i Riksgäld
4.4.3 Sjunde AP-fondsstyrelsens lån och räntekontokredit i Riksgäldskontoret
Utskottets förslag i korthet
För sjunde AP-fondens verksamhet får regeringen för budgetåret 2004 besluta om
Budgetpropositionen
Inom ramen för det reformerade systemet för inkomstgrundad ålderspension har Sj
Kostnaderna för Sjunde AP-fondens förvaltning av de båda fonderna ska tas ur de
Premiesparfondens marknadsvärde uppgick vid halvårsskiftet till 18,6 miljarder
Det balanserade underskottet i Sjunde AP-fondens verksamhet beräknas till ca 14
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 15).
4.5 Bemyndigande för ramanslag
Utskottets förslag i korthet
Regeringen får ett bemyndigande att under budgetåret 2004 besluta att ett raman
Budgetpropositionen
Enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen med
Regeringen begär i budgetpropositionens volym 1 (avsnitt 7.4) att den bemyndiga
1. ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas samt
2. överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.
Enligt regeringens bedömning kan oundvikliga utgiftsökningar i förhållande till
När det gäller ramanslag som anvisats för regelstyrd verksamhet, icke påverkbar
Bemyndigandet begärs för ett budgetår i sänder och avsikten är att även fortsät
Innevarande år har regeringen inte medgivit några överskridanden. Ett eventuell
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet utgår ifrån att ytterligare utnyttjande av bemyndigandet senare i år
Med detta tillstyrker utskottet regeringens förslag i finansplanen till bemyndi
5 Övriga frågor
5.1 Reservationsanslag blir ramanslag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att på statsbudgeten för 2003 uppf
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 7.5) redovisas att de tidigare förslagsanslagen
Det är i detta sammanhang intressant att jämföra villkoren för ramanslag och re
Sammantaget medger ramanslaget en större flexibilitet än reservationsanslaget.
Regeringen anser mot denna bakgrund att det inte finns tillräckliga skäl för at
Reservationsanslag uppförda på statsbudgeten 2003 som föreslås omvandlas till r

Enligt 3 § budgetlagen finns tre anslagstyper, nämligen obetecknade anslag, res
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att de reservationsanslag som finn
5.2 Budgeteringsmarginalen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om budgeteringsmarginalen, en översyn av bud
Jämför reservation 15 (fp).
Motionen
I motion Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) framhålls att så gott som hela budg
Motionärerna anser att budgeteringsmarginalen är ett mycket viktigt inslag i bu
Systemet med utgiftstak har i grunden visat sig fungera mycket väl, anser motio
Motionärerna anser att budgetlagen behöver ses över och förtydligas främst avse
Motionärerna framhåller också behovet av att ge en fullständigare redovisning a
Motionärerna anser att regeringens ekonomiska redovisning till riksdagen och ti
Regeringen bör enligt motionärernas uppfattning både utveckla redovisningen av
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att budgetlagen behöver ses över
Regeringen har vid ett antal tillfällen använt sig av kreditering av skattekont
Utskottet vill framhålla att sysselsättningsstödet till kommunerna liksom den s
Frågan om hur budgeteringsmarginalen bör utformas och hur stora marginaler som
Frågan om budgeteringsmarginalens storlek och användning har stor betydelse för
Budgetprocessen syftar till att ge budgetpolitiken en långsiktig, hållbar och t
Sedan hösten 2000 har regeringen vid upprepade tillfällen i både budgetproposit
Mot denna bakgrund förväntar sig utskottet att regeringen i 2004 års ekonomiska
Vad gäller förbättringar av redovisning till riksdag och medborgare om statens
Utskottet vill framhålla att redovisningen i statsbudgeten - både den ekonomisk
Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi295 (fp) yrkandena 2, 3 och 6.
5.3 Effekter av besparingar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om samhällsekonomiska kalkyler vid besparing
Motionerna
I motion Fi252 efterlyser Hillevi Larsson (s) att kommuner, landsting, statliga
Nedskärningar i den offentliga sektorn leder ofta till att färre anställda får
När det gäller det privata näringslivet är det svårare att kräva en samhällseko
I motion F225 av Carl-Axel Johansson (m) framhålls att besparingar inom sjukvår
Gustav Fridolin (mp) föreslår i motion Fi226 en utredning om kostnaderna för 19
Motionären anser att en utredning av kostnaderna för nedskärningspolitiken är a
Finansutskottets ställningstagande
Slöseri med såväl mänskliga som ekonomiska resurser bör naturligtvis undvikas i
Utskottet vill emellertid framhålla att det inte råder någon motsättning mellan
Utskottet anser inte att det vore vare sig rimligt eller riktigt att kräva samh
Vad gäller effekterna av 90-talets budgetsanering anser utskottet att det är nö
Det konsolideringsprogram som genomfördes åren 1994-1998 innebar en avvägning m
Det är enligt utskottets mening ofrånkomligt att en så kraftfull sanering av de
Det är enligt utskottets mening givetvis viktigt att effekterna av den ekonomis
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Fi225 (m), Fi226 (mp) och Fi252
5.4 Omstrukturering av statliga företag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tolkar regeringens uteblivna redovisning i budgetpropositionen för 20
Jämför reservation 16 (fp).
Motionen
Folkpartiet liberalerna kritiserar i motion Fi240 regeringens förslag i den eko
Utskottets ställningstagande
Regeringen föreslog i den ekonomiska vårpropositionen våren 2003 att man i samb
Enligt regeringen var det möjligt att genomföra engångsutdelningar på minst 3 m
Regeringen ansåg att riksdagens godkännande för en kapitalinsats i normalfallet
Utskottet underströk (bet. 2002/03:FiU21, rskr. 2002/03:235) dock att förslaget
Finansutskottet ansåg därför att regeringen inte bör bemyndigas att i brådskand
Finansutskottet förordade mot denna bakgrund att högst 3 miljarder kronor överf
I de fall det inte bara är fråga om en omstrukturering av resurser mellan statl
Om regeringen menar att det ska finnas en permanent särskild ordning för omförd
I avvaktan på en formell reglering borde riksdagen, enligt finansutskottets men
Huvudprincipen bör vara att riksdagen varje höst i samband med det s.k. rambesl
Regeringen förutsattes göra en tydlig presentation varje år i budgetproposition
Utskottet konstaterar nu att regeringen i budgetpropositionen för 2004 inte har
Utskottet tolkar regeringens uteblivna redovisning i budgetpropositionen för 20
5.5 Vårpropositionens innehåll
Utskottets förslag i korthet
Innehållet i den ekonomiska vårpropositionen bör inte lagregleras mer ingående
Den i sammanhanget väckta motionen avstyrks.
Jämför reservation 17 (fp).
Motionen
I motion Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) föreslås att riksdagen ska begära a
Motionärerna anser att de övergripande riktlinjerna ska behandlas i den ekonomi
Finansutskottets ställningstaganden
Frågor med anknytning till den ekonomiska vårpropositionen regleras i en tilläg
Den aktuella tilläggsbestämmelsen fick sin nuvarande lydelse på förslag av Riks
Motionärerna anser att regeringen inte fyller vårpropositionen med rätt innehål
Utskottet finner det inte motiverat att nu göra någon översyn av budgetprocesse
Utskottet avstyrker motion Fi295 (fp) yrkande 4.
5.6 Långsiktig ekonomisk tillväxt
Utskottets förslag i korthet
Hållbar utveckling är redan ett övergripande mål för regeringens politik, och d
Motionerna
I motion Fi303 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) föreslås att riksdagen tillkännager
I motion Fi245 av Kerstin-Maria Stalin och Gustaf Fridolin (mp) föreslås att ri
Utskottets ställningstagande
Hållbar utveckling är ett övergripande mål för den ekonomiska politiken. Det in
Regeringen presenterar i Den nya produktionen - det nya uppdraget (Ds 2001:68)
Att åstadkomma ekonomisk tillväxt och en hållbar social välfärd utan att skapa
5.7 Barnbilaga i budgetpropositionen
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet anser att det är angeläget att arbetet med att tillföra ett barnpersp
Motionerna
I motion Fi232 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp, fp, kd, v, c) föreslås att st
Centerpartiet förordar i motion So500 (yrkande 1) att statsbudgeten ska komplet
Finansutskottets ställningstagande
Kunskap och medvetenhet om barnets rättigheter och behov är en viktig förutsätt
Målsättningen för den svenska barnpolitiken är att barn i Sverige ska växa upp
Finansutskottet delar regeringens uppfattning att förverkligandet av barnkonven
Därför anser utskottet att det är angeläget att regeringen ger riksdagen en båd
Mot denna bakgrund ser utskottet positivt på att regeringen i budgetproposition
Finansutskottet har vid flera tillfällen (senast i bet. 2002/03:FiU20) noterat
Utskottet kan konstatera att de hittills uppnådda resultaten av regeringens arb
Utskottet välkomnar detta arbete och vidhåller sin uppfattning att kravet på at
Med hänsyn till det ovan anförda avstyrker utskottet förslagen i motionerna Fi2

Reservationer
1.      Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken - avsnitt 1.3, punkt 1
av Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Christer Nylander (fp), Tomas Högström
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen godkänner de i reservation 1 föreslagna riktlinjerna för den ekonomis
2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 1 och 12-14,
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 1 i denna del,
2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 1, 3, 8, 9 och 11 samt 2003/
Ställningstagande
Inledning
Den  viktigaste uppgiften för den ekonomiska politiken just nu är att få fart p
När den internationella konjunkturen inte ger samma draghjälp som tidigare är d
För att få högre tillväxt måste både antalet individer som faktiskt är i arbete
Svensk politik står inför två stora pedagogiska utmaningar. Den första utmaning
Den andra utmaningen handlar om att tydliggöra hur starkt vår privata och offen
Om vi ska kunna möta de utmaningar som ligger framför oss, nämligen en förändra
Politiken måste leda till:
en vitalisering av det privata företagandet,
en genomgripande reform av de offentliga socialförsäkringssystemen.
Socialdemokraterna har excellerat i att sätta upp mål av olika slag: för budget
Socialdemokraterna och deras stödpartier lever inte upp till målen för
-  sysselsättning
-  minskad arbetslöshet
-  halverad ohälsa
-  minskat socialbidragsberoende
-  budgetbalans.
Vi vill ge politiken en annan inriktning. Det handlar om att förbättra förutsät
Socialdemokraterna talar gärna, och ibland med viss rätt, om den bristande mora
Följande punkter dominerar den politik vi vill föra:
En rad åtgärder som gör det mera lönande att arbeta än i dag. Reformering av de
Ett kraftfullt program för att få människor tillbaka i arbete igen. En akut frå
Både mäns och kvinnors möjligheter måste tas till vara. Kombinationen av kvinno
En omfattande skattereform som ska leda till både ett lägre skattetryck och ett
Ett omfattande paket för att få fart på företagandet. Inte heller på detta områ
Översyn av regelsystemen. En möjlighet är att arbeta med solnedgångsregler för
Bort med ett antal hinder för tillväxten. En bättre infrastruktur både i form a
Prioriteringar måste göras mellan olika utgifter - det gäller inte bara bidrags
Vi vill genomföra en ekonomisk politik som redan under 2004 skulle kunna vända
Missade tillväxtchanser och svikna löften
Under 1990-talets tre borgerliga regeringsår genomfördes en rad viktiga ekonomi
Socialdemokratins intresse för att utveckla reformarbetet för svensk ekonomi ha
Under perioden 1995-1998 ledde den statsfinansiella saneringen till att staten
Ett oroande problem i svensk ekonomi är regeringens underskattning av det under
Strukturpolitik mer nödvändig än någonsin
Utgången av folkomröstningen om införande av euron innebär att den penningpolit
Finanspolitiken kan därmed i huvudsak ägnas åt struktur- och fördelningspolitis
På ett antal områden har de offentliga utgifterna blivit större än vad som kan
Ett exempel är kostnaderna för sjukpenning och förtidspension som tillåtits väx
Skattesystemet måste bli mera tillväxtvänligt. Skattepolitiken ska prioritera s
Strukturpolitiken måste också ta itu med andra tillväxthinder. Det gäller behov
Högre tillväxt genom fler i arbete, ökad produktivitet och stabila institutione
Den ekonomiska politikens inriktning
En starkare och uthållig ekonomisk tillväxt är helt nödvändig för att nå målet
Avgörande för en bättre tillväxt är också den ekonomiska miljö som individer oc
Sverige sägs vara världens mest jämställda land. Men mycket återstår att göra i
Stora löneskillnader för likvärdigt eller lika arbete kvarstår. Arbetsmarknaden
Vi vill särskilt peka på åtgärder för tre stora områden:
Bryt upp de offentliga monopolen.
Bättre villkor för företagande inom tjänstesektorerna.
Gör det lättare att förena förvärvsarbete med ansvar för barn.
Antal sysselsatta och antal arbetade timmar 1997-2003
Säsongrensade kvartalssiffror

Källa: Konjunkturinstitutet
Fler i arbete och fler arbetade timmar
Genom att göra det mer lönsamt att arbeta kommer arbetsutbudet att öka. Detta k
Genom att utforma regler och skatter så att de främjar förvärvsarbete och hälsa
Genom en effektivare arbetsmarknadspolitik kan fler komma i arbete snabbare.
Genom bättre och enklare regler kan invandrare snabbare få en chans att komma i
Förutsättningarna för äldre att arbeta längre bör bli bättre.
Med en bättre familjepolitik ökar förutsättningarna att kombinera familjeliv oc
Krafttag mot de höga ohälsotalen
Ett av de största problemen både för enskilda och för arbetsmarknaden i stort ä
Skillnaderna mellan mäns och kvinnors ställning på arbetsmarknaden återspeglar
Politiken måste snarast läggas om för att vända utvecklingen. Vi föreslår därfö
finansiell samordning mellan försäkringskassorna och sjukvården tillåts i hela
en nationell vårdgaranti för att korta vårdköer och möjliggöra en snabbare åter
ett förstärkt rehabiliteringsarbete med sikte på en rehabiliteringsgaranti vari
snabba resursförstärkningar till försäkringskassorna,
ersättningsreglerna och deras tillämpning stramas upp,
arbetslinjen stärks genom att bedömningen av arbetsförmåga vid långa sjukfall i
en dialog tas upp med arbetsmarknadens parter beträffande de avtalade tilläggsf
stärkt utbildning i försäkringsmedicin för läkare,
möjligheterna att genom företagshälsovården bidra till ett minskat antal långa
möjligheterna att införa en obligatorisk privat försäkring mot arbetsolyckor bö
det förebyggande arbetet på arbetsplatserna ges en högre prioritet; detta gälle
fler alternativa arbetsgivare inom den offentligt finansierade verksamheten för
utökade möjligheter för den enskilde att påverka arbetstidens förläggning och b
förbättrad kunskap om och ökade insatser mot kvinnors ohälsa.
Ökad produktivitet
Genom att göra det mer lönsamt för individen att utbilda sig, ta ansvar, arbeta
För företagen bör det bli mer lönsamt att investera i produktion, utveckla ny t
Genom att förenkla regler och därigenom minska byråkrati och uppgiftslämnande k
Genom att öppna för en mångfald utförare av offentliga välfärdstjänster kommer
Den offentliga upphandlingen av varor kan förbättras och därmed samtidigt bidra
Genom en stärkt konkurrens på såväl produkt- och tjänstemarknader  som finansie
Vi ser sammantaget en stor potential för tillväxt i att öka den faktiska syssel
Sunda finanser och stabila institutioner
Statens utgifts- och skattekvot måste minska för att ge hushållen och företagen
Socialförsäkringssystemen måste reformeras för att bli enklare, ekonomiskt mer
Den offentliga bruttoskulden ska minska.
Kontrollen och tillsynen över såväl socialförsäkrings- och bidragssystemen som
Det direkta sambandet mellan en fungerande lönebildning och höjda reallöner beh
Tilltron till rättsväsendet i stort behöver stärkas. Ökade resurser till polis
Förtroendet för näringslivet måste stärkas
Utan förtroende från investerare, småsparare och andra intressenter kan närings
Förtroende kan byggas via lagar och regleringar, via tillsyn eller via etiska n
Finansmarknadsutredningen konstaterade i mars år 2000 att "det finns visserlige
Eftersom finansmarknaden och näringslivet i stort har en central betydelse för
En väl fungerande styrning av företagen förutsätter att skatter och regler ger
Vi ser bl.a. följande förändringar för att upprätta näringslivets förtroende oc
Näringslivet måste ta ansvar för att en ordentlig diskussion kommer i gång om h
Ett ökat användande av etiska analyser av börsbolag och andra företag som kompl
Insiderlagstiftningen bör ses över.
Stärk Finansinspektionen  och ge den verkningsfulla påföljdsmöjligheter.
Ökad öppenhet i företagens redovisning av bl.a. löner och förmåner bör ske i fö
Företagande
Bättre förutsättningar för företagande
För att ett ökat arbetsutbud skall omsättas i varaktig tillväxt krävs att det ä
Antal företagare enligt arbetskraftsundersökningarna januari 1994-september 200
100-tal , löpande 12-månaderstal

Källa: SCB
För att fler livskraftiga företag skall startas behöver entreprenörskap uppmunt
I den verksamhet som i dag till stor del bedrivs av offentliga monopol är behov
En fungerande konkurrens är en förutsättning för att resurser används på bästa
Fler och bättre genomförda offentliga upphandlingar skulle också kunna medföra
Lägre skatter på företag och företagande
Fåmansbolagsägare drabbas av högre skatt än andra. Därför måste de diskriminera
Generationsskiften i familjeföretag försvåras av höga skatter. Efter det att st
Kapitalbeskattningen måste lindras. Förmögenhetsskatten är en stor anledning ti
Dubbelbeskattningen av aktieutdelningar ökar kraven på avkastning för svenska ä
I växande företag utan stor egen kapitaltillgång har det varit vanligt att utfä
Mindre krångel
Nu är det länge sedan småföretagardelegationen kom med förslag till regelförenk
Miljöprövning för att få tillstånd att driva en verksamhet kan i Sverige ta fle
Lägre kostnader
För att minska underskottet i statsbudgeten genomförde riksdagsmajoriteten en f
Bättre konkurrens
Konkurrenshämmande regleringar i den privata sektorn bör identifieras och avvec
Det bör blir lättare att få prövat i domstol om kommunal näringsverksamhet stri
Plan- och bygglagen bör ändras så att etablering av konkurrerande handel underl
Stora upphandlingar bör delas i fler order så att även mindre företag har en ch
Upphandlingsreglerna bör ändras så att det klargörs under vilka förutsättningar
Frigör offentlig sektor
Verksamhet som i dag bedrivs i offentlig sektor kan hindra samma verksamhet som
För att bl.a. öppna för fler utförare av välfärdstjänster ska det offentliga st
Socialförsäkringar i behov av reformer
Dagens socialförsäkringssystem behöver reformeras. Det behövs samordning, renod
De principer som bör ligga till grund för nödvändiga förändringar återfinns i b
För att stärka systemens legitimitet handlar det bl.a. om att få en ökad koppli
Socialförsäkringsförmånerna måste lättare kunna följa den enskilde individen. I
Systemen måste vara utformade så att de klarar olika typer av demografiska förä
Systemen måste ha goda incitament inbyggda som stimulerar till arbete och inte
Sammanfattning av förslagen
Den svenska uthålliga tillväxtpotentialen måste förbättras. Skattetrycket ligge
Men det kanske allvarligaste svenska tillväxthindret är socialdemokratins låga
Detta är huvudpunkterna i den ekonomiska politik vi vill genomföra.
Ett brett program för att få människor i arbete igen.
Stimulans av det privata företagandet. Det krävs förändringar av skatter, avreg
Det måste löna sig bättre att arbeta än vad det gör i dag. Det behövs mer, inte
Reformera de offentliga utgifterna. Kraven på hårdare prioritering gäller både
Både kvinnors och mäns möjligheter måste tas till vara. Det behövs betydande fö
En omfattande skattereform med lägre skatter och ett arbets- och tillväxtstimul
En omfattande avreglering för att frigöra människors skaparkraft.
Förstärkt infrastruktur både i form av vägar och kunskap m.m.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen vad vi här framfört om in
2.      Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål - avsnitt 2.3.1, punkt
av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 bör ha följande lydels
Riksdagen fastställer som mål för budgetpolitiken att det finansiella sparandet
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5 samt
2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 1 och 5
och avslår motionerna
2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 10, 12 och 13 samt
2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 5.
Ställningstagande
Folkpartiet har tidigare ställt upp på regeringens mål från mitten av 1990-tale
Förutsättningarna för målet för de offentliga finanserna är i dag annorlunda. D
Vi anser att målet för de offentliga finanserna måste ta hänsyn till de ändrade
Utöver detta anser vi att de förslag till överskottsmål som presenteras i reger
Med det anförda tillstyrker vi förslagen i motionerna Fi240 (fp) yrkande 5 samt
3.      Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål - avsnitt 2.3.1, punkt
av Mats Odell (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att nuvarande överskottsmå
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5,
2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 10, 12 och 13,
2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 5 samt
2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1
och avslår motion
2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 5.
Ställningstagande
Som påpekas i Kristdemokraternas motion Fi241 ligger överskotten i den offentli
För oss kristdemokrater är sunda statsfinanser av central betydelse för den eko
Vi kristdemokrater anser också att statsskulden senast 2006 ska ha begränsats s
Under sin tid som statsråd tog f.d. finansministern Erik Åsbrink initiativ till
Därmed tillstyrker jag motion Fi241 (kd) yrkandena 10, 12 och 13. Eftersom mots
4.      Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål - avsnitt 2.3.1, punkt
av Jörgen Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att nuvarande överskottsmå
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5,
2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 10 och 12,
2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 5 samt
2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1
och avslår motionerna
2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 13 och
2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 5.
Ställningstagande
Statsfinansernas saldo följer normalt konjunktursvängningarna. I en konjunkturn
Enligt min mening måste statsfinanserna ha en sådan styrka att budgetöverskott
Nuvarande överskottsmål för de offentliga finanserna på i genomsnitt 2 % över e
Därmed tillstyrker jag motion Fi242 (c) yrkande 5. Eftersom motsvarande förslag
5.      Mål för de offentliga finanserna 2004-2006 - avsnitt 2.3.2, punkt 4 (m)
av Tomas Högström, Cecilia Widegren och Ulf Sjösten (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen fastställer som delmål för det finansiella sparandet att överskottet
2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 4
och avslår
proposition 2003/04:1 Förslag till statsbudget, finansplanen m.m. punkt 4
liksom motion
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 6 och 7.
Ställningstagande
De senaste årens utveckling i Sverige och Europa visar att budgetsaldomål utan
Moderaterna anser därför att en ordning baserad på ett mål för den konsoliderad
Årliga saldomål bör fastställas för det faktiska finansiella sparandet för de k
Moderaterna föreslår stramare årliga saldomål än regeringen för de år budgetpro
Därmed tillstyrker vi motion Fi239 (m) yrkande 4 och avstyrker förslaget i budg
6.      Mål för de offentliga finanserna 2004-2006 - avsnitt 2.3.2, punkt 4 (fp
av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 bör ha följande lydels
Riksdagen fastställer att det finansiella sparandet i staten för 2004 beräknas
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena  6 och 7
och avslår proposition 2003/04:1 förslag till statsbudget, finansplan m.m. punk
2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 4.
Ställningstagande
Folkpartiet föreslår i sitt budgetalternativ ett nytt överskottsmål som avser f
Med hänsyn till denna målformulering föreslår vi att det finansiella sparandet
Med det anförda tillstyrker vi förslagen i motion Fi240 (fp) yrkandena 6 och 7.
7.      Budgetförslagen för 2004 - avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1, punkt 5 (m)
av Tomas Högström, Cecilia Widegren och Ulf Sjösten (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:
5. Budgetförslagen för 2004
a) Utgiftstak för staten (avsnitt 2.5.1)
Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet
b) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 2.5.2)
Riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för 2004, 2005 och
c) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2004 (avsnitt 2.6)
Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för budgetåret 2004 på utgiftsområ
d) Förändringar av anslagsbehållningar för 2004 (avsnitt 2.8)
=utskottet
e) Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret (avsnitt 2.9)
=utskottet
f) Kassamässig korrigering (avsnitt 2.10)
=utskottet
g) Grön skatteväxling - sänkt inkomstskatt (avsnitt 3.3.1)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 7 om sänkt inkomstskatt. Därme
2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 10,
2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 1-8, 12, 33, 37 och 38 sa
2003/04:A258 av Anders G Hökmark m.fl. (m) yrkande 2 och avslår proposition 200
h) Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar (avsnitt 3.3.2)
=utskottet
i) Beskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet (avsnitt 3.3.5)
=utskottet
j) Grön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift (avsnitt 3.5.1)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 7 om sänkt allmän löneavgift.
2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkande 39 och avslår proposition 2
k) Grön skatteväxling - höjd koldioxidskatt m.m. (avsnitt 3.7.2)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 7 om höjd koldioxidskatt och e
2003/04:Fi204 av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (m),
2003/04:Fi206 av Ola Sundell och Stefan Hagfeldt (m),
2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 9 och 13,
2003/04:Sk350 av Ulla Löfgren och Jan-Evert Rådhström (m) yrkande 1, 2003/04:MJ
l) Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m. (avsnitt 3.7.3)
=utskottet
m) Kraftvärmebeskattningen (avsnitt 3.7.6)
=utskottet
n) Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen (av
=utskottet
o) Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt 3.7.8)
=utskottet
p) Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 3.7.12)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 7 om skatter på handelsgödsel
q) Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror (avsnitt 3.7.13)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 7 om privatinförsel av alkohol
2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 30-32 samt 2003/04:Sk310
r) Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommun
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 7 om skattereduktion för utgif
2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 34-36 och avslår proposit
s) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 (avsnitt 3.10)
Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004 enligt det
t) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (avsnitt 4.1.28)
=utskottet
u) Övriga motionsyrkanden om budgetförslagen för 2004
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservati
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2003/04:Fi202 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
2003/04:Fi212 av Magdalena Andersson och Elizabeth Nyström (m),
2003/04:Fi213 av Per Bill och Gunnar Axén (m),
2003/04:Fi221 av Lennart Hedquist m.fl. (m),
2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 8 och 9,
2003/04:Fi223 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 1 och 2,
2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 14-29, 40 och 41,
2003/04:Fi288 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c),
2003/04:Sk299 av Lennart Hedquist m.fl. (m),
2003/04:Sk300 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 2-4,
2003/04:Sf289 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 20,
2003/04:So418 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) yrkande 19,
2003/04:Kr282 av Kenth Olsson m.fl. (m) yrkande 13,
2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 9 och 10 samt
2003/04:A258 av Anders G Högmark m.fl. (m) yrkandena 3, 4 och 7
samt avslår övriga motionsyrkanden som finns upptagna i förteckning över av uts
Ställningstagande
Medan regeringen har få tillväxtbefrämjande förslag på sitt program vill vi med
Medan regeringen med sin tredje sjuklönevecka demonstrerar handlingsförlamning
Medan regeringen med sin expansiva reformpolitik gröpt ur statsfinanserna så at
Vi är inriktade på att öka tillväxten. Regeringen däremot tycks vara mer intres
Att som i dag beröva människor möjligheten att försörja sig på eget arbete inne
Svenska låginkomsttagare kommer med regeringens politik även framöver att vara
Vi ökar arbetsutbudet genom att främja en flexibel arbetsmarknad och genom att
Den moderata budgetpolitiken är inriktad på att åstadkomma ett starkare finansi
Fyra prioriteringar styr utformningen av vår politik.
För det första måste den offentliga skuldsättningen begränsas. Dagens höga skul
För det andra måste skatter sänkas. Långsiktigt bör skatterna sänkas åtminstone
För det tredje måste transfereringssystemen stramas upp. Utgiftsutvecklingen i
För det fjärde måste resurser tillföras vård, skola och rättsväsende.
Vi moderater gör således en medveten prioritering. För oss är lägre skatter vik
I sina huvuddrag är det moderata alternativet så utformat att skatterna sänks m
För oss moderater är skattesänkningar i grunden en fråga om människors frihet o
Moderaternas politik för att sänka de mest tillväxtskadliga skatterna kan samma
Skatten på den först intjänade delen av inkomsten sänks genom att det allmänna
Vi inför också ett särskilt kommunalt grundavdrag för barnfamiljer som är avset
Av våra samlade skattesänkningar på netto 20 miljarder kronor svarar enbart des
För att stimulera arbetsviljan inför vi ett förvärvsavdrag med 12 % på pensions
Arbetsviljan stimuleras också av att marginaleffekterna vid inkomstbeskattninge
Vi sänker arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna för att på sikt avskaffa dem o
Vi avskaffar likaså de diskriminerande 3:12-reglerna för att stimulera nyföreta
Förutom dessa tillväxtbefrämjande skattesänkningar vill vi moderater sänka bens
Med en stram utgiftspolitik blir det möjligt att kombinera Moderata samlingspar
Ska rättstryggheten kunna förbättras måste polisen finnas där människor vistas
Åklagarna har tillsammans med polisen ansvaret för samhällets brottsbekämpning.
Även domstolarna behöver förstärkning för att klara av måltillströmningen på et
För att kriminalvården ska fylla sin funktion måste antalet platser på häkten o
Moderata samlingspartiet avdelar nästa år 1,1 miljarder kronor mer än regeringe
Vi föreslår en tydlig kvalitetssatsning på skolan, med ett fritt skolval basera
Moderata samlingspartiet satsar nästa år 0,9 miljarder kronor mer än regeringen
För att komma till rätta med de långa vårdköerna inför vi en nationell vårdgara
Moderata samlingspartiet avdelar nästa år 2,7 miljarder kronor mer än regeringe
Sveriges underdimensionerade infrastruktur är till hinder för medborgarna och e
De senaste försvarsbesluten har varit underfinansierade. Nästa år ger därför Mo
De moderata skattesänkningarna och utgiftsökningarna finansieras med budgetförs
De utgiftsminskningar som följer av våra besparingsförslag och den kompensation
Sammanfattningsvis anser vi alltså att Moderata samlingspartiets förslag till i
Moderata samlingspartiets förslag till utgiftstak och utgiftsramar för 2004
Belopp i miljoner kronor

Slutligen stöder vi även Moderata samlingspartiets övriga förslag i detta samma
Regeringens förslag i berörda delar avstyrks liksom de övriga motioner som är a
8.      Budgetförslagen för 2004 - avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1, punkt 5 (fp)
av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 bör ha följande lydels
5. Budgetförslagen för 2004
a) Utgiftstak för staten (avsnitt 2.5.1)
Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet
Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 2 och avslår proposition 20
b) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 2.5.2)
Riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 2004, 2005
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 3 och avslår proposition 20
c) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2004 (avsnitt 2.6)
Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för 2004 på utgiftsområden enligt
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 8, 28 och 29 samt avslår
d) Förändringar av anslagsbehållningar för 2004 (avsnitt 2.7)
Riksdagen godkänner den beräkning av förändring av anslagsbehållningar för 2004
e) Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret (avsnitt 2.9)
=utskottet
f) Kassamässig korrigering (avsnitt 2.10)
=utskottet
g) Grön skatteväxling - sänkt inkomstskatt (avsnitt 3.3.1)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 8 om sänkt inkomstskatt. Därme
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 1 i denna del, 33 och 35,
h) Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar (avsnitt 3.3.2)
=utskottet
i) Beskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet (avsnitt 3.3.5)
=utskottet
j) Grön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift (avsnitt 3.5.1)
=utskottet
k) Grön skatteväxling - höjd koldioxidskatt och elskatt (avsnitt 3.7.2)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 8 om höjd koldioxidskatt och e
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 34 och avslår proposition 2
l) Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m. (avsnitt 3.7.3)
=utskottet
m) Kraftvärmebeskattningen (avsnitt 3.7.6)
=utskottet
n) Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen (av
=utskottet
o) Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt 3.7.8)
=utskottet
p) Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 3.7.12)
=utskottet
q) Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror (avsnitt 3.7.13)
=utskottet
r) Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommun
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 8 om skattereduktion för utgif
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 36 och avslår proposition 2
s) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 (avsnitt 3.10)
Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004 enligt det
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 4 och avslår proposition 20
t) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (avsnitt 4.1.28)
Riksdagen godkänner beräkningen av ålderspensionssystemet vid sidan av statsbud
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 12 och avslår proposition 2
u) Övriga motionsyrkanden om budgetförslagen för 2004
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservati
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 31,
2003/04:Fi287 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd),
2003/04:Fi288 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c) och
2003/04:Fi305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 3, 8, 10, 11 och 13 samt
Ställningstagande
Svensk budgetpolitik måste förändras. Sverige behöver en politik som kan skapa
Folkpartiet liberalerna strävar efter förändring. Men vi tror inte på en återgå
Fler ska jobba.
Statsskulden ska vara lägre.
Fler ska jobba
Sverige behöver en ny politik som tar till vara den stora potential för företag
Vi ska ha lägre inkomstskattesatser - sänkt skatt för låginkomsttagare och sänk
Vi vill stimulera tillväxten av nya och starkare företag genom skattelättnader
Vi anser att Sverige ska vara ett attraktivt land att spara och investera i, äv
Folkpartiet stöder principiellt idén om en grön skatteväxling. Vi ser emellerti
Arbetslösheten måste bekämpas och sysselsättningen öka. Fler människor ska helt
Parallellt bör den svenska utbildningspolitiken reformeras från grunden för att
Den alarmerande ökningen av förtidspensioner i kombination med höga sjukskrivni
Arbetet med en stor socialförsäkringsreform bör startas omedelbart i syfte att
Folkpartiet förordar en rad åtgärder som kommer att underlätta för nya företag
Konkurrensen mellan företag i Sverige måste stärkas. Vi är övertygade om att en
Det är enligt vår mening angeläget att Sverige driver kampen för global solidar
Statsskulden ska minska
Genom en radikal reformpolitik för jobb och företagande och en ansvarsfull budg
Vi visar i vårt budgetalternativ att genom en noggrann utgiftsgranskning kan ma
Vår budgetpolitik inriktar sig dessutom på att hålla statens finanser i balans
Sammanfattningsvis anser vi således att riksdagen bör bifalla motionerna Fi287
Folkpartiets förslag till utgiftstak och utgiftsramar för 2004
Belopp i miljoner kronor

9.  Budgetförslagen för 2004 - avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1, punkt 5 (kd)
av Mats Odell (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:
5. Budgetförslagen för 2004
a) Utgiftstak för staten (avsnitt 2.5.1)
Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet
b) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 2.5.2)
Riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för 2004, 2005 och
2003/04:Fi241 av Alf  Svensson m.fl. (kd) yrkande 4 samt avslår proposition 200
c) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2004 (avsnitt 2.6)
Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för budgetåret 2004 på utgiftsområ
d) Förändringar av anslagsbehållningar för 2004 (avsnitt 2.8)
=utskottet
e) Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret (avsnitt 2.9)
=utskottet
f) Kassamässig korrigering (avsnitt 2.10)
=utskottet
g) Grön skatteväxling - sänkt inkomstskatt (avsnitt 3.3.1)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 9 om sänkt inkomstskatt. Därme
2003/04:Fi304 av Alf  Svensson m.fl. (kd) yrkandena 8-13,
2003/04:Fi307 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena 2-4 och 7 samt 2003/04:Sf398
h) Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar (avsnitt 3.3.2)
=utskottet
i) Beskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet (avsnitt 3.3.5)
=utskottet
j) Grön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift (avsnitt 3.5.1)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 9 om sänkt allmän löneavgift.
2003/04:Fi304 av Alf  Svensson m.fl. (kd) yrkande 25 och avslår proposition 200
k) Grön skatteväxling - höjd koldioxidskatt m.m. (avsnitt 3.7.2)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 9 om höjd koldioxidskatt och e
2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 26-28,
2003/04:Fi308 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena 8 och 9 samt 2003/04:Sk306 a
l) Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m. (avsnitt 3.7.3)
=utskottet
m) Kraftvärmebeskattningen (avsnitt 3.7.6)
=utskottet
n) Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen (av
=utskottet
o) Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt 3.7.8)
=utskottet
p) Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 3.7.12)
=utskottet
q) Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror (avsnitt 3.7.13)
=utskottet
r) Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommun
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 9 om skattereduktion för utgif
2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 33 och avslår proposition 2003
s) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 (avsnitt 3.10)
Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004 enligt det
2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 1 och 29 samt avslår proposi
t) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (avsnitt 4.1.28)
=utskottet
u) Övriga motionsyrkanden om budgetförslagen för 2004
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservati
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2003/04:Fi248 av Johnny Gylling (kd),
2003/04:Fi282 av Per Landgren m.fl. (kd),
2003/04:Fi288 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c),
2003/04:Fi304 av Alf  Svensson m.fl. (kd) yrkandena 2-7, 14-23, 31, 32, 34, 35
2003/04:Fi308 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena 2, 3, 6, 7, 11, 12, 13-15 oc
2003/04:Sk459 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 4,
2003/04:Sf398 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7
samt avslår övriga motionsyrkanden som finns upptagna i förteckning över av uts
Budgetpolitikens allmänna inriktning
Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på att långsiktigt förbättra Sver
Den statliga budgetpolitiken bör inriktas på ett bättre finansiellt sparande ge
För att minska konjunkturkänsligheten i statens budget föreslår jag att regerin
Jag anser att det som anförs i Kristdemokraternas motion Fi241 om ett antal sär
Tillväxtpolitik
Den tillväxtpolitik som Kristdemokraterna förespråkar karakteriseras av en bala
Tjänstesektorn ges nya möjligheter att växa genom en skattereduktion på 50 % fö
Egendoms- och kapitalbeskattningen behöver snarast göras om. Förmögenhetsskatte
Det svenska väg- och järnvägsnätet behöver en rejäl upprustning. Därför tillför
För att stimulera det mycket låga bostadsbyggandet behövs en helt ny inriktning
Skattepolitik
Kristdemokraterna ser det som en viktig uppgift att skapa en skattestruktur som
Grundavdraget i den kommunala beskattningen höjs till 30 000 kr. Höjningen omfa
Kristdemokraterna föreslår också ett generellt statligt förvärvsavdrag på 4 %.
Kristdemokraterna föreslår också att värnskatten avskaffas. Värnskatten är ett
Den statliga fastighetsskatten avskaffas för småhus och bostadshyreshus. Reform
Gränsen för reseavdraget till och från jobbet bör också sänkas från dagens 7 00
En reformerad familjepolitik
Barnens och familjernas behov är utgångspunkten för familjepolitiken. Alla ska
Kristdemokraterna föreslår förändringar inom familjeområdet som bl.a. innebär a
Bättre pensioner
Regeringens okänsliga budgetsanering har drabbat många pensionärer hårt genom n
Kristdemokraterna föreslår som tidigare nämnt höjt grundavdrag med 30 000 kr oc
Kristdemokraterna anser vidare att inkomstprövningen av bostadstillägget för pe
Vården, omsorgen och utbildningsväsendet
Sjukvården och äldreomsorgen måste präglas av värdighet. Valfrihet, bättre utny
Kommunerna bör själva få bestämma över sin verksamhet. Därför föreslår Kristdem
Villkoren för studerande bör förbättras. Höjning föreslås av studiebidraget för
En helt ny rehabiliteringsförsäkring bör införas snarast för att minska de höga
Ett återupprättat rättsväsende
Det krävs ökade resurser till rättsväsendet för att öka tryggheten, förebygga b
Förstärkningar sker i alla delar av rättskedjan. Det brottsförebyggande arbetet
Skattekvoten och utgiftstaket på längre sikt
Kristdemokraterna anser att det svenska skattetrycket, som är högst i världen,
Även de statliga utgifternas andel av BNP bör minska på längre sikt. Detta är e
Budgeteringsmarginalen i regeringens förslag uppgår 2004 till rekordlåga 0,2 %
I det följande visas Kristdemokraternas förslag till fördelning på utgiftsområd
Sammanfattningsvis anser jag att Kristdemokraternas budgetförslag för 2004 bör
Fi248, (kd), Fi282 (kd), Fi288 (fp, m, kd, c), Fi304 (kd) yrkandena 2-7, 14, 16
Kristdemokraternas förslag till utgiftstak och utgiftsramar för 2004
Belopp i miljoner kronor

10.     Budgetförslagen för 2004 - avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1, punkt 5 (c)
av Jörgen Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:
5. Budgetförslagen för 2004
a) Utgiftstak för staten (avsnitt 2.5.1)
Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet
b) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 2.5.2)
=utskottet
c) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2004 (avsnitt 2.6)
Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för budgetåret 2004 på utgiftsområ
d) Förändringar av anslagsbehållningar för 2004 (avsnitt 2.8)
=utskottet
e) Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret (avsnitt 2.9)
=utskottet
f) Kassamässig korrigering (avsnitt 2.10)
=utskottet
g) Grön skatteväxling - sänkt inkomstskatt (avsnitt 3.3.1)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 10 om sänkt inkomstskatt. Därm
2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 2-6 och 8-11 samt avslår pro
h) Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar (avsnitt 3.3.2)
=utskottet
i) Beskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet (avsnitt 3.3.5)
=utskottet
j) Grön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift (avsnitt 3.5.1)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 10 om sänkt allmän löneavgift.
2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 17 och 23 samt avslår propos
k) Grön skatteväxling - höjd koldioxidskatt m.m. (avsnitt 3.7.2)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 10 om höjd koldioxidskatt och
2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 19 och 30 samt avslår propos
l) Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m. (avsnitt 3.7.3)
=utskottet
m) Kraftvärmebeskattningen (avsnitt 3.7.6)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 10 om kraftvärmebeskattning. D
2003/04:Fi255 (c) av Lena Ek och Roger Tiefensee (c) och
2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 32 samt avslår proposition 200
n) Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen (av
=utskottet
o) Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt 3.7.8)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 10 om avtrappning av energiska
p) Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 3.7.12)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 10 om skatter på handelsgödsel
q) Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror (avsnitt 3.7.13)
=utskottet
r) Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommun
=utskottet
s) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 (avsnitt 3.10)
Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004 enligt det
t) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (avsnitt 4.1.28)
=utskottet
u) Motionsyrkanden om budgetförslagen för 2004
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservati
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2003/04:Fi203 av Sven Bergström och Håkan Larsson (c),
2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 6,
2003/04:Fi287 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd),
2003/04:Fi288 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c),
2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 1, 7, 14-16, 18, 21, 22, 24-28
2003/04:Sk363 av Lena Ek och Roger Tiefensee (c),
och avslår övriga motionsyrkanden som finns upptagna i förteckning över av utsk
Ställningstagande
Jag anser i likhet med vad som anförs i Centerpartiets motion Fi242 att Sverige
Skattepolitiken ska, utifrån federalismens principer, bidra till en radikal omv
Centerpartiet vill genomföra en omfattande inkomstskattereform genom att det nu
För att motverka skadliga marginaleffekter föreslår Centerpartiet att den statl
Centerpartiet föreslår, i stället för avdrag, skatterabatter som är lika mycket
Centerpartiet förespråkar en radikal omläggning där kommunerna får ett skattemä
Centerpartiet vill förändra skatter för företag så att det blir enklare att sta
Sambeskattningen av förmögenhetsskatten bör avskaffas. För att stimulera kapita
Beskattningen av riskkapital för småföretag bör lättas. Ett led i detta är att
För att finansiera skatteförslagen föreslår Centerpartiet minskade avsättningsm
Förändrade skatter på byggande och boende ska leda till ökat byggande. För att
För att finansiera skattesänkningar på byggande och boende höjs reavinstbeskatt
Förändrade skatter för miljö och hälsa är effektiva styrmedel för att komma til
Genom höjda skatter för lågpriscigaretter, förbränning av osorterat avfall och
De av Centerpartiet föreslagna förändringarna på skatteområdet motsvarar nettos
I det följande presenteras förslag inom de prioriterade områdena som inte ryms
För ökad rättstrygghet behövs fler poliser och en ny polishögskola samt ett åte
Centerpartiet vill stimulera företagande och tillväxt genom att villkoren för s
För att få fler människor i arbete vill Centerpartiet införa de övergångsarbets
En viktig faktor bakom ekonomisk tillväxt är investeringar i utbildning på alla
Även kommunikationer är en förutsättning för tillväxt. Centerpartiet föreslår ö
Livskvalitet och hälsa är inte bara en vinst för enskilda individer, utan också
Sammanfattningsvis anser jag alltså att Centerpartiets förslag till inriktning
Slutligen stöder jag även Centerpartiets övriga förslag i detta sammanhang liks
Regeringens förslag i berörda delar avstyrks liksom de övriga motioner som är a
Centerpartiets förslag till utgiftstak och utgiftsramar för 2004
Belopp i miljoner kronor

11.     Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för 2005 och 2006 - avsnitt 4
av Tomas Högström, Cecilia Widegren och Ulf Sjösten (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen godkänner den i reservation 11 föreslagna preliminära fördelningen av
2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 7,
och avslår
proposition 2003/04:1 Förslag till statsbudget, finansplanen m.m. punkt 11
liksom motionerna
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och 11,
2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7 samt
2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna del.
Ställningstagande
Vi biträder Moderata samlingspartiets förslag till preliminär fördelning av utg
Med vårt budgetförslag vill vi uppnå de politiska mål som finns redovisade i vå
Det moderata budgetalternativet innebär att den offentliga sektorns inkomster o
Vi satsar också ökade resurser som går direkt till skolor och sjukvård i ställe
Vi ser till att staten kan uppfylla sitt ansvar för trygghet på gator och torg.
Totalt satsar vi närmare 13 respektive 18,5 miljarder kronor inom dessa områden
Utgiftstaket för den offentliga sektorn bör under de närmaste tre åren minska m
Vi anser således att riksdagen bör bifalla vårt förslag i motion Fi239 (m) yrka
12.     Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för åren 2005 och 2006 - avsn
av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 bör ha följande lydels
Riksdagen godkänner den i reservation 12 redovisade beräkningen av utgifterna p
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och 11
och avslår proposition 2003/04:1 förslag till statsbudget, finansplan m.m. punk
2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 7,
2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7 samt
2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna del.
Ställningstagande
Vi anser att statsbudgetens utgifter för åren 2005 och 2006 bör fördelas på utg
Vi konstaterar vidare att de utgiftsberäkningar som regeringen presenterar för
Med det anförda tillstyrker vi förslagen i motion Fi240 (fp) yrkandena 9 och 11
13.     Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för 2005 och 2006 - avsnitt 4
av Mats Odell (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen godkänner den i reservation 13 föreslagna beräkningen av utgifter på
2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7 och avslår propositi
2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 7,
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och 11 samt
2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna del.
Ställningstagande
Kristdemokraterna anser att beräkningen av utgifterna på utgiftsområden för 200
Med det anförda föreslår jag att motion Fi241 (kd) yrkandena 6 och 7 bifalls av
14.     Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för år 2005 och 2006 - avsnit
av Jörgen Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen godkänner den i reservation 14 föreslagna preliminära fördelningen av
2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna del och avslår propo
2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 7,
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och 11 samt
2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7.
Ställningstagande
Jag anser att den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för
Genom Centerpartiets politik kommer utgifterna för arbetslösheten att minska. V
Jag föreslår alltså att riksdagen bifaller motion Fi242 yrkande 3 i denna del o
15.     Budgeteringsmarginalen - avsnitt 5.2, punkt 14 (fp)
av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lyd
Riksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs i reservation 15. Därmed b
2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 2, 3 och 6.
Ställningstagande
Med några års erfarenheter av hur budgetlagen och den nya budgetprocessen funge
Vi anser också att budgeteringsmarginalen ska användas på det sätt som den var
Vi anser även att det saknas en klar redovisning av statens framtida åtaganden.
Det behövs en helt annan strategi för att hantera de offentliga åtagandena på e
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi295 (fp) yrkandena 2, 3 och 6.
16.     Omstrukturering av statliga företag - avsnitt 5.4, punkt 16 (fp)
av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservati
2002/03:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 30.
Ställningstagande
Regeringen föreslog i den ekonomiska vårpropositionen våren 2003 att man i samb
Riksdagsmajoriteten godkände att statligt ägda bolag genom extra utdelningar sk
Regeringen förutsattes göra en tydlig presentation varje år i budgetproposition
Vi konstaterar nu att regeringen i budgetpropositionen för 2004 inte har lämnat
Vi tolkar regeringens uteblivna redovisning i budgetpropositionen för 2004 som
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna. Vi a
17.     Vårpropositionens innehåll - avsnitt 5.5, punkt 17 (fp)
av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 bör ha följande lydel
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservati
Ställningstagande
Vi anser att de övergripande riktlinjerna för den ekonomiska politiken ska beha
Det är för oss uppenbart att den förändring av riksdagens arbetsprocess och den
Mot denna bakgrund kan vi konstatera att de krav som Folkpartiet anser att man
Vi anser att riksdagen som sin mening ska tillkännage för regeringen vad vi har


Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Budgetpropositionen 2004
I proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004 föreslår regeringen i förs
vad gäller den ekonomiska politiken och förslag till statsbudget för 2004
1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken
2. att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssy
3. att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för 2004, 20
4. att riksdagen fastställer målet för 2004 för det finansiella sparandet i den
5. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 ta upp lån enligt lagen (
6. att riksdagen godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i
7. att riksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 20
8. att riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004 (av
9. att riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för 2004 på utgiftsområden
10. att riksdagen godkänner beräkningen av förändring av anslagsbehållningar fö
11. att riksdagen godkänner beräkningen av utgifter på utgiftsområden för 2005
12. att riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssysteme
13. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 besluta om lån i Riksgälds
14. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 besluta om krediter för my
15. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 för Sjunde AP-fondens verk
16. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004, med de begränsningar so
17. att riksdagen godkänner att på statsbudgeten för 2003 uppförda reservations
vad gäller skattefrågor
27. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om särskild skattereduktio
28. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skattebrottsl
29. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:4
30. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1
31. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1
32. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (19
33. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1
34. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1
35. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:7
36. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1
37. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:5
38. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring av inkomstskatt
39. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:1
40. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:1
Propositionen
I propositionen volym 1, avsnitt 2 yrkande 9 föreslår regeringen att riksdagen
beslutar om fördelning a
v utgifterna för budgetåret 2004 på utgiftsområden i enlighet med vad regeringen
 anfört i avsnitt 6.2, ta
bell 6.5.
Regeringen föreslår i yrkande 11 att riksdagen godkänner beräkningen av utgifter
 på utgiftsområden för budg
etåren 2005 och 2006 (avsnitt 6.2 tabell 6.5).
Ramen för utgiftsområde 1 Rikets styrelse för år 2004 skall, enligt tabell 6.5
Utgifter 2004-2006, uppgå
till  7 896 299 000 kronor. För åren 2005 och 2006 beräknas ramen till 7 844
miljoner kronor respektive
 8 218 miljoner kronor.
Utgiftsområde 1 omfattar politikområdet Demokrati och delar av politikområdet
Mediepolitik som i övrigt
ingår i utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. I utgiftsområde
 1 ingår även en del av p
olitikområdet Samepolitik som i övrigt ingår i utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutand
e näringar. Vidare ingår i utgiftsområde 1 de på politikområde ofördelade
anslagen Kungliga hov- och slott
sstaten, Riksdagens ledamöter och partier m.m., Riksdagens
förvaltningskostnader, Riksdagens ombudsmän,
 justitieombudsmännen, Regeringskansliet m.m., Stöd till politiska partier samt
Expertgruppen för EU-fr
ågor.
Närmare om utgiftsområde 1
I politikområdet Demokrati ingår Valmyndighetens, Justitiekanslerns och
Datainspektionens verksamheter
. Vidare ingår betalning av statens kostnader för valsedlar och annat
valmaterial samt ersättningar til
l vissa myndigheter, Posten Sverige AB och kommunerna för biträde i samband med
allmänna val. Ingår gör o
ckså tilldelningen av Svensk författningssamling (SFS) till kommuner, landsting
och kommunbibliotek sa
mt en satsning på mångvetenskaplig demokratiforskning. För 2004 ingår i
politikområdet en demokratisatsni
ng, som bl.a. kommer att innehålla insatser för att öka valdeltagandet i
Europaparlamentsvalet 2004. I
politikområdet ingår 2004 även särskilda medel till riksdagspartierna för att
informera om Europaparlamen
tsvalet.
Regeringen föreslår att anslagen inom politikområdet för år 2004 skall uppgå
till totalt 298,7 miljoner kr
onor. För år 2005 beräknas anslagen till sammanlagt 83,2 miljoner kronor och för
 år 2006 till 347,3 miljo
ner kronor. De stora skillnaderna i utgiftsutvecklingen under perioden 2004-2006
 beror på att det år 2
004 och 2006 genomförs val till Europaparlamentet respektive allmänna val.
För de delar av politikområdet Mediepolitik som hör till utgiftsområde 1
föreslår regeringen anslag för år 2
004 på totalt 664,7 miljoner kronor. Av politikområdet ingår anslagen till
Presstödsnämnden och Taltidnin
gsnämnden, presstöd, stöd till radio- och kassettidningar, Radio- och TV-verket
samt Granskningsnämnden
för radio och TV i utgiftsområdet. För år 2005 beräknas anslaget för dessa delar
 av politikområdet Mediepol
itik till 665,3 miljoner kronor och för år 2006 till 665,8 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att anslaget till Sametinget, som ingår i politikområdet
Samepolitik, skall uppgå til
l 17,7 miljoner kronor för år 2004. För år 2005 beräknas anslaget till 18,1
miljoner kronor och för år 2006
 till 18,3 miljoner kronor.
I utgiftsområdet ingår även anslag som inte omfattas av indelningen i
politikområden, eftersom regeringe
n inte fastställer några mål för dem. Det gäller anslagen Kungliga hov- och
slottsstaten, Regeringskansli
et m.m., Stöd till politiska partier, Riksdagens ledamöter och partier m.m.,
Riksdagens förvaltningskos
tnader och Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen samt Expertgruppen för
EU-frågor. Regeringen föresl
år att ramen för dessa anslag skall uppgå till 6 915,3 miljoner kronor för år
2004. För år 2005 beräknas ans
laget till 7 077,8 miljoner kronor och för år 2006 till 7 186,5 miljoner kronor.
Motionerna
Förslag till ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Belopp i miljoner kronor
Moderata samlingspartiet föreslår i sin partimotion Fi239 yrkande 6 (delvis) en
sänkning för utgiftsområd
e 1 med 864 miljoner kronor jämfört med förslagen i budgetpropositionen. I
motionen anförs att Regerings
kansliet har expanderat de senaste åren. Det gäller i synnerhet de politiskt
relaterade befattningarna
. Enligt motionärernas uppfattning finns det skäl att hålla tillbaka expansionen
 av Regeringskansliet.
Därför bör Regeringskansliet enligt motionärernas mening återgå till samma
dimensionering som före det sven
ska ordförandeskapet i EU. Vidare anser motionärerna att det finns anledning att
 ifrågasätta att regerin
gens stödpartiers kanslier finansieras inom ramen för anslaget till
Regeringskansliet. Stödpartierna får
, liksom övriga oppositionspartier, parti- och kanslistöd. De bör kunna
finansiera sina samordningskans
lier med dessa medel.
I motionen anförs också att anslaget till riksdagens informationsavdelning bör
reduceras. Det är inte påk
allat att informationsavdelningen har den omfattning den har i dag. Det
huvudsakliga ansvaret för den
 information som gäller den politiska verksamheten i riksdagen åvilar riksdagens
 partier.
Motionärerna anser också att en särskild upplysningskampanj om kommunismens
brott mot mänskligheten bör g
enomföras.
I motionen föreslås också att partistödet avvecklas successivt. För år 2005
föreslås en minskning av stödet t
ill en fjärdedel av det nuvarande anslaget. För år 2006 föreslås att stödet dras
 ned med ytterligare en fj
ärdedel. Vidare motsätter sig motionärerna att 10 miljoner kronor anslås i
samband med valet till Europa
parlamentet 2004.
I motionen föreslås även att presstödet avvecklas i två steg. Det första bör
enligt motionärerna tas år 2005.
 Resterande belopp bör därefter lyftas ur budgeten år 2006. I och med att
presstödet avskaffas kommer Pr
esstödsnämnden inte längre att fylla någon funktion. Den bör enligt motionen
avvecklas. För att underlätta
avvecklingen av presstödet föreslår motionärerna att reklamskatten avskaffas. I
motion 2003/04:K424 av G
unnar Hökmark m.fl. (m) anförs att även Taltidningsnämnden bör avvecklas. Det
anförs vidare i den motionen
 att de uppgifter som rör fördelningen av statligt stöd till radio- och
kassettidningar bör överföras till
 Kammarkollegiet då detta stöd, enligt motionärerna, inte får påverkas av ett
avskaffande av presstödet.ll
töpø  ò  @I motionen föreslås även att presstödet avvecklas i två steg. Det
första bör enligt motionärerna tas år
2005. Resterande belopp bör därefter lyftas ur budgeten år 2006. I och med att
presstödet avskaffas komm
er Presstödsnämnden inte längre att fylla någon funktion. Den bör enligt
motionen avvecklas. För att under
lätta avvecklingen av presstödet föreslår motionärerna att reklamskatten
avskaffas. I motion 2003/04:K424
 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anförs att även Taltidningsnämnden bör avvecklas.
Det anförs vidare i den mot
ionen att de uppgifter som rör fördelningen av statligt stöd till radio- och
kassettidningar bör överföras
 till Kammarkollegiet då detta stöd, enligt motionärerna, inte får påverkas av
ett avskaffande av presstöd
et. förpø  ò  @I motionen föreslås även att presstödet avvecklas i två steg. Det
 första bör enligt motionärerna t
as år 2005. Resterande belopp bör därefter lyftas ur budgeten år 2006. I och med
 att presstödet avskaffas
 kommer Presstödsnämnden inte längre att fylla någon funktion. Den bör enligt
motionen avvecklas. För att
underlätta avvecklingen av presstödet föreslår motionärerna att reklamskatten
avskaffas. I motion 2003/04
:K424 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anförs att även Taltidningsnämnden bör
avvecklas. Det anförs vidare i de
n motionen att de uppgifter som rör fördelningen av statligt stöd till radio-
och kassettidningar bör öve
rföras till Kammarkollegiet då detta stöd, enligt motionärerna, inte får
påverkas av ett avskaffande av pr
esstödet.kanspø  ò  @I motionen föreslås även att presstödet avvecklas i två
steg. Det första bör enligt motionär
erna tas år 2005. Resterande belopp bör därefter lyftas ur budgeten år 2006. I
och med att presstödet avs
kaffas kommer Presstödsnämnden inte längre att fylla någon funktion. Den bör
enligt motionen avvecklas. F
ör att underlätta avvecklingen av presstödet föreslår motionärerna att
reklamskatten avskaffas. I motion 2
003/04:K424 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anförs att även Taltidningsnämnden bör
avvecklas. Det anförs vidar
e i den motionen att de uppgifter som rör fördelningen av statligt stöd till
radio- och kassettidningar
 bör överföras till Kammarkollegiet då detta stöd, enligt motionärerna, inte får
 påverkas av ett avskaffande
 av presstödet.radepø  #   °ú  8+
                                   Enligt motionärernas uppfattning finns det
skäl att hålla tillbaka expansionen
 av Regeringskansliet. Därför bör Regeringskansliet enligt motionärernas mening
återgå till samma dimensio
nering som före det svenska ordförandeskapet i EU. Vidare anser motionärerna att
 det finns anledning at
t ifrågasätta att regeringens stödpartiers kanslier finansieras inom ramen för
anslaget till Regeringska
nsliet. Stödpartierna får, liksom övriga oppositionspartier, parti- och
kanslistöd. De bör kunna finansie
ra sina samordningskanslier med dessa medel.ksdã   b  @Modeb  @ samlingspartiet
föreslår i sin partimotion Fi
239 yrkande 6 (delvis) en sänkning för utgiftsområde 1 med 864 miljoner kronor
jämfört med förslagen i bud
getpropositionen. I motionen anförs att Regeringskansliet har expanderat de
senaste åren. Det gäller i
synnerhet de politiskt relaterade befattningarna. Enligt motionärernas
uppfattning finns det skäl att
hålla tillbaka expansionen av Regeringskansliet. Därför bör Regeringskansliet
enligt motionärernas mening
 återgå till samma dimensionering som före det svenska ordförandeskapet i EU.
Vidare anser motionärerna a
tt det finns anledning att ifrågasätta att regeringens stödpartiers kanslier
finansieras inom ramen för
anslaget till Regeringskansliet. Stödpartierna får, liksom övriga
oppositionspartier, parti- och kansli
stöd. De bör kunna finansiera sina samordningskanslier med dessa medel.äknC   “
  °ú  H2
          samlingspartiet föreslår i sin partimotio
Beträffande åren 2005 och 2006 föreslås besparingar inom utgiftsområdet på
sammanlagt 1 209 miljoner krono
r respektive 1 245 miljoner kronor (yrkande 7 delvis).
Folkpartiet liberalerna föreslår i partimotion Fi240 yrkande 13 (delvis) en
sänkning av ramen för utgift
sområdet för år 2004 med 1 277 miljoner kronor jämfört med förslaget i
budgetpropositionen. I fråga om pres
stödet föreslås en minskning med 425 miljoner kronor med hänvisning till att det
 nu råder en helt ny situ
ation i förhållande till vad som gällde när det infördes. Anslaget till
Regeringskansliet m.m. bör minskas
 med 800 miljoner kronor anser Folkpartiet, eftersom det under den
socialdemokratiska regeringen vux
it starkt, särskilt vad gäller den politiska verksamheten. Efter
ordförandeskapet i EU kan Regeringskan
sliet krympas enligt Folkpartiet. Partiet anser också att de samordningsvinster
som sammanslagningen
med utrikesförvaltningen medför bör utnyttjas. Vidare föreslår Folkpartiet
liberalerna en minskning av pa
rtistödet med 30 miljoner kronor för år 2004 för att minska partiernas beroende
av staten. För vart och e
tt av åren 2005 och 2006 föreslås besparingar inom utgiftsområdet på sammanlagt
1 277 miljoner kronor res
pektive 1 277 miljoner kronor (yrkande 11 delvis).
Kristdemokraterna föreslår i partimotion Fi241 att ramen för utgiftsområdet
minskas med 631 miljoner kro
nor för år 2004 jämfört med regeringens förslag (yrkande 5 delvis). Partiet
anser att presstödet kan minsk
as med totalt 20 miljoner kronor. I sammanhanget anförs att partiet stöder
distributionsstödet till lörd
agsutdelning. Vidare förespråkas i motionen att det införs ett exemplarstöd för
postdistribuerade tidning
ar med 2 kr per distribuerat exemplar. Anslaget till Regeringskansliet bör
minskas med 605 miljoner k
ronor för år 2004, eftersom utveckling och anpassning av Regeringskansliet
enligt Kristdemokraterna ka
n ske genom organisationsförändringar och rationaliseringar. I avvaktan på ett
tydliggörande av målen för
Datainspektionens verksamhet anser partiet att besparingar kan göras på 6
miljoner kronor. Besparingar
na på utgiftsområdet för år 2005 uppgår till 676 miljoner kronor och för år 2006
 till samma belopp (yrkande
 7 delvis).
Centerpartiet föreslår i sin partimotion Fi242 yrkande 3 (delvis) en minskning
av utgiftsramen för år 20
04 med 900 miljoner kronor. I motion 2003/04:K414 av Kerstin Lundgren m.fl. (c)
anges att Centerpart
iet vill öka anslaget 27:2 Presstöd med 1 miljon kronor i förhållande till
regeringens förslag. Vidare för
eslås i den motionen att anslaget 90:5 Regeringskansliet minskas med 900
miljoner kronor i förhållande
till regeringens förslag. Därvid anförs bl.a. att tidigare sammanslagningar av
departement borde ge min
skade kostnader genom effektiviseringar under den kommande treårsperioden.
Enligt motionärerna är det äv
en nödvändigt och fullt genomförbart med allmänna besparingar inom
Regeringskansliet. För åren 2005 och 20
06 föreslår partiet minskningar med 880  miljoner kronor respektive 890 miljoner
 kronor (yrkande 3 del
vis).
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker att riksdagen för budgetåret 2004 beslutar om utgiftsramen
 för utgiftsområde 1 Rik
ets styrelse i enlighet med vad som anförs i budgetpropositionen volym 1,
avsnitt 6.2, tabell 6.5, dv
s. 7 896 299 000 kronor.
Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen för budgetåren 2005 och 2006
godkänner regeringens förslag ti
ll preliminära ramar för utgiftsområde 1 som riktlinjer för regeringens
budgetarbete. Dessa ramar föreslås
 uppgå till 7 844 miljoner kronor respektive 8 218 miljoner kronor.
Utskottets ställningstagande innebär att utskottet avstyrker motionerna Fi239
yrkandena 6 och 7 (m), F
i240 yrkandena 11 och 13 (fp), Fi241 yrkandena 5 och 7 (kd) och Fi242 yrkande 3
(c) i berörda delar.
Avvikande meningar
Utgiftsramen budgetåret 2004 och preliminära utgiftsramar för 2005 och 2006 (m)
Gunnar Hökmark (m), Henrik S Järrel (m) och Nils Fredrik Aurelius (m) anför:
Regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse
budgetåret 2004 och förslag till
preliminära ramar för utgiftsområdet för åren 2005 och 2006 samt förslagen i
motionerna Fi240 yrkandena 11
 och 13 (fp), Fi241 yrkandena 5 och 7 (kd) och Fi242 yrkande 3 (c) bör avslås. I
 stället bör riksdagen b
ifalla Moderata samlingspartiets förslag i motion Fi239 yrkandena 6 och 7. Vårt
ställningstagande inneb
är att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar 7 032 miljoner kronor till
utgiftsområdet och för åren 2005 o
ch 2006 godkänner en preliminär utgiftsram för utgiftsområde 1 på 6 635 miljoner
 kronor respektive 6 973
miljoner kronor som riktlinjer för regeringens budgetarbete.
Utgiftsramen budgetåret 2004 och preliminära utgiftsramar åren 2005 och 2006
(fp)
Tobias Krantz (fp) och Martin Andreasson (fp) anför:
Regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse
budgetåret 2004 och förslag till
preliminära ramar för utgiftsområdet för åren 2005 och 2006 samt förslagen i
motionerna Fi239 yrkandena 6
och 7 (m), Fi241 yrkandena 5 och 7 (kd) och Fi242 yrkande 3 (c) bör avslås. I
stället bör riksdagen bifa
lla Folkpartiet liberalernas förslag i motion Fi240 yrkandena 11 och 13. Vårt
ställningstagande innebär
att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar 6 619 miljoner kronor till
utgiftsområdet och för åren 2005 och
 2006 godkänner en preliminär utgiftsram för utgiftsområde 1 på 6 567 miljoner
kronor respektive 6 941 mi
ljoner kronor som riktlinjer för regeringens budgetarbete.
Utgiftsramen budgetåret 2004 och preliminära utgiftsramar för åren 2005 och 2006
 (kd)
Ingvar Svensson (kd) anför:
Regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse
budgetåret 2004 och förslag till
preliminära ramar för utgiftsområdet för åren 2005 och 2006 samt förslagen i
motionerna Fi239 yrkandena 6
och 7 (m), Fi240 yrkandena 11 och 13 (fp) och Fi242 yrkande 3 (c) bör avslås. I
stället bör riksdagen bi
falla Kristdemokraternas förslag i motion Fi241 yrkandena 5 och 7. Vårt
ställningstagande innebär att ri
ksdagen för budgetåret 2004 anvisar 7 265 miljoner kronor till utgiftsområdet
och för åren 2005 och 2006
godkänner en preliminär utgiftsram för utgiftsområde 1 på 7 168 miljoner kronor
respektive 7 542 miljoner
 kronor som riktlinjer för regeringens budgetarbete.
Utgiftsramen budgetåret 2004 och preliminära utgiftsramar åren 2005 och 2006 (c)
Kerstin Lundgren (c) anför:
Regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse
budgetåret 2004 och förslag till
preliminära ramar för utgiftsområdet för åren 2005 och 2006 samt förslagen i
motionerna Fi239 yrkandena 6
och 7 (m), Fi240 yrkandena 11 och 13 (fp) och Fi241 yrkandena 5 och 7 (kd) bör
avslås. I stället bör rik
sdagen bifalla Centerpartiets förslag i motion Fi242 yrkande 3. Vårt
ställningstagande innebär att riksd
agen för budgetåret 2004 anvisar 6 996 miljoner kronor till utgiftsområdet och
för åren 2005 och 2006 god
känner en preliminär utgiftsram för utgiftsområde 1 på 6 964 miljoner kronor
respektive 7 328 miljoner kr
onor som riktlinjer för regeringens budgetarbete.
Bilaga 5
Skatteutskottets yttrande
2003/04:SkU1y
Skattefrågor i budgetpropositionen för 2004
Till finansutskottet
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker att regeringens förslag om åtgärder på skatteområdet
genomförs med viss justering av
 förslaget om kraftvärmebeskattning och har inte någon invändning mot de
bedömningar som regeringen redov
isar. När det gäller statsstödsprövningen av industrins procentuella
skatterabatter anför utskottet att k
ommissionens godkännande bör avvaktas innan de föreslagna ändringarna sätts i
kraft.
En grön skatteväxling genomförs och innebär att skatter och avgifter på
förvärvsinkomster sänks med 2 miljar
der kronor. Alla som betalar inkomstskatt får en skattereduktion på 200 kr och
företagen får en sänkning
av den allmänna löneavgiften med 0,12 %. För att skapa utrymme för ytterligare
skatteåtgärder begränsas upp
räkningen av den statliga inkomstskattens skiktgränser inför inkomståret 2004.
Den gynnsamma förmånsbeskattningen av miljövänliga bilar och skattefriheten för
nordiska sjömän i viss traf
ik förlängs och förslag aviseras om en begränsning av skattefriheten för
lånedatorer och om en slopad skat
tefrihet för tandvårdsförmån. Reglerna om avdrag för ökade levnadskostnader vid
dubbel bosättning kommer at
t ses över.
På området för kapitalinkomst- och egendomsbeskattning aviseras förslag om
slopad arvsskatt mellan makar
, en retroaktiv komplettering av begränsningsregeln för fastighetsskatt på
småhus så att den även omfattar
 förmögenhetsskatt, en dämpningsregel för fastighetsskatten, en skattereduktion
vid miljöinvesteringar, e
n justering av beskattningen av samfällighetsinkomster, en anpassning av
skattereglerna till den nya
tredimensionella fastighetsbildningen och en utvidgning av uppskovsmöjligheten
vid köp av nybildade bo
stadsrätter.
För företagen och deras ägare aviseras förslag om förändringar i reglerna om
fördelning av inkomst mellan k
apital och tjänst (de s.k. 3:12-reglerna), slopade villkor för lättnad vid gåva
av företagstillgångar, ändr
ingar i reglerna för lågbeskattade utländska företag (CFC-beskattning),
införande av en avdragsrätt för utd
elningen på insatsemitterat kapital i kooperativa ekonomiska föreningar, ett
omedelbart avdrag för utgi
fter för reparation och underhåll av näringsfastighet och uttryckliga
skatteregler för värdering av lager
 av finansiella instrument. I fråga om arbetsgivares avdragsrätt för
pensionskostnader aviseras en begr
änsning av avdragsrätten vid överlåtelse av pensionsutfästelser.
Som en del i den gröna skatteväxlingen höjs koldioxidskatten och elskatten för
hushåll och servicesektor.
 Koldioxidskatten höjs med 18 % och elskatten med 1 öre per kWh. Drivmedel
undantas från koldioxidskatt
ehöjningen eller kompenseras med sänkt energiskatt. Industrins skattebelastning
hålls oförändrad genom en
 höjning av skatterabatten, vilket kräver ett godkännande enligt
statsstödsreglerna. Utskottet konstater
ar i sitt yttrande att kommissionens ställningstagande ännu inte föreligger och
anför att ett godkännande
 bör avvaktas innan höjningen av industrins procentuella skatterabatter sätts i
kraft.
I den gröna skatteväxlingen ingår vidare en höjning av dieselskatten med 10 öre
per liter, en höjning av b
ekämpningsmedelsskatten med 10 kr per kg och en höjning av elskatten för
industri m.m. med 0,5 öre per k
Wh. Den senare höjningen genomförs den 1 juli 2004. Härutöver genomförs en
indexuppräkning av samtliga ska
ttesatser.
På energi- och miljöskatteområdet redovisar regeringen förutsättningarna för en
fortsatt grön skatteväxling,
 särskilt i fråga om näringslivets energibeskattning.
De koldioxidneutrala drivmedlen bör enligt en bedömning av regeringen befrias
från både energiskatt och
koldioxidskatt, och dessa villkor bör gälla redan fr.o.m. 2004. Regeringen avser
 vidare att ansöka hos
kommissionen om undantag för den lägre elskatten i norra Sverige.
Kalk- och cementbranschens tidsbegränsade undantag förlängs och bedöms inte
kräva något tillstånd när det ny
ligen antagna energiskattedirektivet träder i kraft den 1 januari 2004.
Vindkraftens miljöbonus trappa
s av enligt en särskild plan som är föremål för överläggningar med kommissionen.
 Bedömningar lämnas om avfall
sskatten och om skatten på naturgrus.
Kraftvärmeverkens energieffektiva produktion underlättas genom att de får
möjlighet att göra avdrag efter
 samma regler som industrin. Samtidigt avskaffas avdraget för el som används i
egen verksamhet och det
 fria valet mellan insatta bränslen vid fördelningen mellan el- och
värmeproduktion. När det gäller försla
get om att det fria valet skall avskaffas även vid fördelning av insatta
bränslen mellan värmeleveranser
 till industrin och annan produktion föreslår utskottet att detta skjuts upp för
 att klargöra om förslage
t kan ge upphov till negativa effekter för fjärrvärmeverken.
För övriga punktskatter föreslås förändringar i reglerna för privatinförsel av
alkoholdrycker och tobaksvaro
r. Vidare redovisas en bedömning av reklamskatten. Skattereduktionen för
bredbandsanslutning förlängs.ks
När `ú  â  @För övriga punktskatter föreslås förändringar i reglerna för
privatinförsel av alkoholdrycker och tob
aksvaror. Vidare redovisas en bedömning av reklamskatten. Skattereduktionen för
bredbandsanslutning för
längs.försla`ú  â  @För övriga punktskatter föreslås förändringar i reglerna för
 privatinförsel av alkoholdrycker
 och tobaksvaror. Vidare redovisas en bedömning av reklamskatten.
Skattereduktionen för bredbandsanslu
tning förlängs.skaffa`ú  â  @För övriga punktskatter föreslås förändringar i
reglerna för privatinförsel av alkoh
oldrycker och tobaksvaror. Vidare redovisas en bedömning av reklamskatten.
Skattereduktionen för bredb
andsanslutning förlängs.ning a`ú  ³   H2
                                         8+
                                            en mellan värmeleveranser till
industrin och annan produktion före
slår utskottet att detta skjuts upp för att klargöra om förslaget kan ge upphov
till negativa effekter f
ör fjärrvärmeverken.ömó   R  @KrafR  @meverkens energieffektiva produktion
underlättas genom att de får möjlig
het att göra avdrag efter samma regler som industrin. Samtidigt avskaffas
avdraget för el som används i
 egen verksamhet och det fria valet mellan insatta bränslen vid fördelningen
mellan el- och värmeproduk
tion. När det gäller förslaget om att det fria valet skall avskaffas även vid
fördelning av insatta bränsl
en mellan värmeleveranser till industrin och annan produktion föreslår utskottet
 att detta skjuts upp f
ör att klargöra om förslaget kan ge upphov till negativa effekter för
fjärrvärmeverken.
                  C       S   (@
                                 H
2
  meverkens energieffektiva produktion underlättas genom att de får möjlighet
att göra avdrag efter samma
 regler som industrin. Samtidigt avskaffas avdraget för el som används i egen
verksamhet och det fria
valet mellan insatta bränslen vid fördelningen mellan el- och värmeproduktion.
När det gäller förslaget om
 att det fria valet skall avskaffas även vid fördelning av insatta bränslen
mellan värmeleveranser till
industrin och annan produktion föreslår utskottet att detta skjuts upp för att
klargöra om förslaget kan
ge upphov till negativa effekter för fjärrvärmeverken.e “   R  @KrafR
@meverkens energieffektiva produktion
 underlättas genom att de får möjlighet att göra avdrag efter samma regler som
industrin. Samtidigt avsk
affas avdraget för el som används i egen verksamhet och det fria valet mellan
insatta bränslen vid förde
lningen mellan el- och värmeproduktion. När det gäller förslaget om att det fria
 valet skall avskaffas äv
en vid fördelning av insatta bränslen mellan värmeleveranser till industrin och
annan produktion föreslår
 utskottet att detta skjuts upp för att klargöra om förslaget kan ge upphov till
 negativa effekter för fjärrvärmeverken.siã
  ó   °ú
Slutligen överväger regeringen omfattande insatser mot skattefusk som berör en
rad områden som redovisas
 i propositionen.
När det gäller statsbudgetens utgifter behandlar utskottet utgiftsramen för
utgiftsområde 3 Skatt, tull
och exekution. Utskottet biträder regeringens förslag till utgiftsram för 2004
och beräkningen av utgift
erna för 2005 och 2006.
Vid yttrandet fogas avvikande meningar från (m), (fp), (kd) och (c).

Utskottets överväganden
STATSBUDGETENS INKOMSTER
Skattepolitikens inriktning
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker Moderata samlingspartiets, Folkpartiet liberalernas,
Kristdemokraternas och Cent
erpartiets förslag om inriktning av skattepolitiken.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Budgetpropositionen
I propositionen anförs (avsnitt 1.7) att skatternas främsta syfte är att
finansiera välfärden och att de
samtidigt skall stimulera till arbete och investeringar och till en uthållig
utveckling samt bidra ti
ll minskade ekonomiska och sociala klyftor.
Under kommande år prioriterar regeringen förbättringar för löntagarna och
småföretagen. Det skattepolitiska
 arbetet kommer att vara inriktat på fyra områden: globaliseringen, småföretagen
 och insatser mot skatte
fusk samt grön skatteväxling.
Den fortsatta globaliseringen ställer enligt vad som anförs det svenska
skattesystemet inför utmaningar
. Ett huvudbudskap från Skattebasutredningen är att ett bibehållet skatteuttag
på dagens nivå är möjligt me
n att detta kräver att skattesystemet och skattebaserna värnas. För länder med
stora offentliga utgifter
 krävs breda skattebaser och en begränsning av olika former av särregler. Detta
är en förutsättning om mar
ginalskatterna skall kunna hållas nere på olika strategiska områden av betydelse
 för en god ekonomisk ti
llväxt.
Regeringen aviserar en reformering av de s.k. 3:12-reglerna i två steg. Fr.o.m.
inkomståret 2004 höjs d
en s.k. klyvningsräntan med två procentenheter och inkomståret 2005 tas ett
andra steg. Inriktningen är
att särskilt de mindre företagen skall få mer gynnsamma villkor. På sikt ger
dessa åtgärder en skattelättna
d på 1 miljard kronor. Generationsskiften kommer att underlättas genom ändringar
 i gåvobeskattningen, oc
h det pågår ett arbete med Förenklingsutredningens förslag till reformerade
skatteregler för handelsbolag
.
Regeringen prioriterar kampen mot skattefusk och ekonomisk brottslighet.
Skattefusk snedvrider konku
rrensen i ekonomin, skadar legitimiteten i skattesystemet och är i förlängningen
 ett hot mot välfärden. R
egeringen överväger omfattande insatser mot skattefusk. Prioriteringarna rör
svartarbete inom byggsekto
rn, oredovisade inkomster inom kontanthandeln, momsfusk, skatteundandraganden i
internationella konc
erner, internationellt informationsutbyte samt möjligheten av s.k.
schablonbeskattning.
Regeringen lägger fram ett förslag till grön skatteväxling 2004 med en höjning
av koldioxidskatten med 18
 % för hushåll och servicesektorn. en höjning av elskatten med 1 öre per kWh för
 hushåll och servicesektor
n, en höjning av elskatten med 0,5 öre per kWh för tillverkningsindustrin,
växthusnäringen och lantbruket
 från den 1 juli 2004, en höjning av dieselskatten med 10 öre per liter och en
höjning av skatten på bekäm
pningsmedel med 10 kr per kg.
De redovisade skattehöjningarna växlas 2004 mot skattesänkningar för individer
och företag.
Andra förändringar som aviseras gäller bl.a. ett avskaffande av arvsskatten
mellan makar, en dämpningsre
gel för fastighetsskatten och en begränsning av förmögenhetsskatten på småhus.
Den senare förändringen skall
 kunna tillämpas redan från inkomståret 2003.
Från och med den 1 januari 2004 upphör Sveriges undantag från de allmänna
EG-reglerna för privatinförsel a
v alkohol och tobak. Regeringen avser att noga följa utvecklingen av
gränshandeln och den illegala han
deln.
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion Fi239 yrkandena 8 och 9 av Bo Lundgren m.fl.
(m) anförs att målen f
ör Moderaternas ekonomiska politik är att öka levnadsstandarden och den
långsiktiga tillväxten, att garan
tera en god trygghet för alla medborgare och att upprätthålla ekonomisk
stabilitet. Motionärernas strate
gi för tillväxt går ut på att det alltid skall löna sig bättre att arbeta än att
 leva på bidrag, att det ska
ll gå att leva på sin lön, att det skall löna sig att utbilda sig och att
företagsklimatet skall vara det
 bästa tänkbara. Den långsiktiga inriktningen av skattepolitiken bör vara att
skatterna sänks till samma
nivå som i andra jämförbara industriländer. Motionärerna anför att de skatter
som är mest skadliga för tillv
äxten bör sänkas först, och de prioriterar inkomstskattesänkningar genom
förbättrat grundavdrag, höjd brytpu
nkt och ett avskaffat andra steg i den statliga inkomstskatteskalan.
Det allmänna grundavdraget höjs på sikt till 50 000 kr för alla. Under år 2004
uppgår avdraget till mellan
 19 200 kr och 34 200 kr beroende på inkomst. Gränsen för uttag av statlig
inkomstskatt höjs successivt,
 och det andra steget i skalan slopas. Ett extra grundavdrag på 8 000 kr per
barn införs år 2004, och a
vdraget ökas sedan gradvis under budgetperioden till 12 000 kr per barn.
Beskattningen av fastigheter är enligt vad som anförs principiellt felaktig
eftersom skatten tas ut in
nan någon inkomst uppkommit och innebär dessutom att hela den reala
värdeökningen tas i anspråk. Fastighe
tsskatten bör därför avskaffas, och motionärerna föreslår att den sänks för
småhus och flerfamiljshus med 0,2
 % år 2004 och med ytterliggare 0,1 % åren 2005 och 2006. Vidare införs ett tak
för fastighetsskatteutta
get. Schablonintäkten för bostadsrättsföreningar avskaffas.
En avdragsrätt för hushållsnära tjänster, t.ex. reparationer på huset eller
hjälp att hämta på dagis, skapar
förutsättningar för människor med vanliga inkomster att kunna köpa dessa
tjänster. För tjänster utförda i hem
met införs därför en skattereduktion på 50 % av arbetskostnaden på maximalt 50
000 kr per hushåll.
Drivmedelsbeskattningen medför att arbetsresor blir dyrare och att utrymmet för
umgänge med familj och
vänner krymper. Skatten på såväl bensin som diesel bör sänkas till europeisk
nivå, och skatterna sänks med 7
0 öre per liter inklusive moms med början år 2004.
Företagandeklimatet förbättras genom minskat krångel och skärpt konkurrens.
Arvs-, gåvo- och förmögenhetsska
tterna sänks för att på sikt avskaffas. Skatten på aktieutdelningar avskaffas
stegvis. På detta sätt under
lättas generationsskiften i företag, stimuleras investeringar och förbättras
enligt vad som anförs villko
ren för svenskt ägande av svenska företag. Genom slopade klyvningsregler
(3:12-reglerna) får mindre föret
ag bättre villkor som är mer lika dem som gäller för större företag, och
nyföretagandet stimuleras.
Motionärerna anför att energiskatter bör tas ut i konsumentledet eftersom
beskattningen då blir konkurre
nsneutral mellan olika energiproducenter och mellan olika bränslen. Eftersom den
 extra energiskatt so
m tas ut på produktionskapaciteten i kärnkraftverk bryter mot denna princip
föreslår de att den tas bort
 på sikt och sänks redan nästa år.
Beskattningen av diesel som används i jord- och skogsbruk och
entreprenadmaskiner sänks till samma niv
å som i våra främsta konkurrentländer, och skatterna på växtnäring och växtskydd
 slopas för att ge det svensk
a jordbruket rimliga konkurrensförutsättningar.
När de skattefria införselkvantiteterna av öl, vin och sprit från andra
EU-länder stiger är det viktigt at
t anpassa de svenska alkoholskatterna till omvärldens nivåer, inte minst för att
 den svenska bryggerinär
ingen skall kunna konkurrera på lika villkor med utländska producenter. Vidare
är anpassningen viktig f
ör att kunna bibehålla skattebaserna i Sverige och för att fortsatt kunna föra
en kraftfull alkoholpolit
ik. Skattesatserna för alkoholdrycker sänks därför den 1 januari 2004.
I Folkpartiet liberalernas motioner Fi240 yrkande 31 och Fi305 yrkande 13 av
Lars Leijonborg m.fl. (
fp) anförs att skattesystemet måste vara lätt att förstå och bygga på generella
skattesatser och likformig
het. Detta ökar rättvisan och minskar motiven att försöka hitta vägar att
kringgå beskattningen. En reform
ering av skattesystemet föreslås i syfte att bidra till att ge människor större
makt över sina liv och up
pmuntra arbete, företagande, egenförsörjning, risktagande, sparande och eget
ansvar. Detta är enligt vad
 som anförs nödvändigt om en grund skall kunna läggas för en högre ekonomisk
tillväxt. Ett internationellt
konkurrenskraftigt skattesystem för jobb och företagande kräver ett stegvis
sänkt skattetryck.
Inriktningen är sänkt skatt för låginkomsttagare och sänkta marginalskatter.
Barnfamiljernas försörjningsbör
da bör enligt vad som anförs speglas i beskattningen. Skatten skall sänkas på
individuellt ägande och ris
ksparande och på företagande och företagare. Ett mål som bör uppfyllas är att de
 flesta inkomsttagarna bar
a skall betala kommunalskatt och att den högsta marginalskatten skall vara 50 %.
Den högsta marginalskatten sänks med 5 procentenheter genom att det andra steget
 i den statliga inkoms
tskatteskalan slopas. Vidare flyttas skiktgränsen för uttag av statlig
inkomstskatt upp och läggs vid i
nkomster på ca 340 000 kr per år. För låg- och medelinkomsttagare sänks
inkomstskatten genom ett förvärvsav
drag mot kommunalskatten på 2 % av inkomsten. Motionärerna räknar med att
förslagen ger över 1 miljon ska
ttebetalare lägre marginalskatt.
En tung del av skatten på arbete utgörs enligt vad motionärerna anför av
arbetsgivaravgifterna och en lån
gsiktig inriktning är därför att den del av arbetsgivaravgifterna som är ren
skatt skall tas bort. I ett
 första steg föreslår motionärerna att arbetsgivaravgifterna i den privata
tjänstesektorn sänks med 5 milj
arder kronor.
För att Sverige skall vara ett attraktivt land att spara och investera i vill
motionärerna på sikt avsk
affa förmögenhetsskatten. Som ett första steg sänks den genom att
sambeskattningen av makar avskaffas. I
 ett andra steg höjs fribeloppet till 2,1 miljoner kronor. I ett tredje steg
avskaffas förmögenhetsskat
ten helt. Ett långsiktigt kompetens- och pensionssparande stimuleras genom att
avdragsrätten för inbeta
lningar höjs från ett halvt till ett basbelopp.
Skatten på aktiesparande avskaffas på sikt, och detta påbörjas genom en stegvis
sänkning av skattesatsen
för enskilda personers aktieutdelning.
Sverige behöver en ny politik som tar till vara den stora potential för
företagande och tillväxt som fin
ns genom att underlätta för nya företag att bildas och för små och medelstora
företag att växa. Regeringen
har aviserat lättnader i 3:12-reglerna. De krångliga reglerna blir dock i
huvudsak kvar och även orättvi
san i beskattning mellan små och stora företag. Den skattelindring som
regeringen föreslår är dessutom en
ligt vad som anförs utformad på ett sådant sätt att det kommer att ta 23 år
innan den får full verkan. Mot
ionärerna vill att småföretagen skall få det lättare redan nu och föreslår
därför att fåmansbolagsreglerna före
nklas och att skattebördan på småföretagare samtidigt sänks så att en rättvisa
uppnås mellan beskattningen a
v små och större företag.
Lindringar i gåvoskatten genomförs för att underlätta arvsskiften i
familjeföretag.
En skattereduktion för inköp av hushållsnära tjänster införs och skapar enligt
vad som anförs en marknad för
 nya företag inom en sektor där det redan finns en efterfrågan och där mycket
arbete utförs svart i dag.
rs `ú  â  @En skattereduktion för inköp av hushållsnära tjänster införs och
skapar enligt vad som anförs en mark
nad för nya företag inom en sektor där det redan finns en efterfrågan och där
mycket arbete utförs svart i
 dag.dan `ú  â  @En skattereduktion för inköp av hushållsnära tjänster införs
och skapar enligt vad som anförs e
n marknad för nya företag inom en sektor där det redan finns en efterfrågan och
där mycket arbete utförs s
vart i dag. fin`ú  â  @En skattereduktion för inköp av hushållsnära tjänster
införs och skapar enligt vad som a
nförs en marknad för nya företag inom en sektor där det redan finns en
efterfrågan och där mycket arbete u
tförs svart i dag.katt`ú  s   °ú  8+
                                     och stora företag. Den skattelindring som
regeringen föreslår är dessutom enl
igt vad som anförs utformad på ett sådant sätt att det kommer att ta 23 år innan
 den får full verkan. Moti
onärerna vill att småföretagen skall få det lättare redan nu och föreslår därför
 att fåmansbolagsreglerna fören
klas och att skattebördan på småföretagare samtidigt sänks så att en rättvisa
uppnås mellan beskattningen av
 små och större företag.örsta #       ˆ>
                                         8+
                                            behöver en ny politik som tar till
vara den stora potential för föret
agande och tillväxt som finns genom att underlätta för nya företag att bildas
och för små och medelstora f
öretag att växa. Regeringen har aviserat lättnader i 3:12-reglerna. De krångliga
 reglerna blir dock i hu
vudsak kvar och även orättvisan i beskattning mellan små och stora företag. Den
skattelindring som reger
ingen föreslår är dessutom enligt vad som anförs utformad på ett sådant sätt att
 det kommer att ta 23 år inn
an den får full verkan. Motionärerna vill att småföretagen skall få det lättare
redan nu och föreslår därför a
tt fåmansbolagsreglerna förenklas och att skattebördan på småföretagare
samtidigt sänks så att en rättvisa up
pnås mellan beskattningen av små och större företag.basbel3          @Sver
@behöver en ny politik som tar t
ill vara den stora potential för företagande och tillväxt som finns genom att
underlätta för nya företag a
tt bildas och för små och medelstora företag att växa. Regeringen har aviserat
lättnader i 3:12-reglerna.
 De krångliga reglerna blir dock i huvudsak kvar och även orättvisan i
beskattning mellan små och stora
företag. Den skattelindring som regeringen föreslår är dessutom enligt vad som
anförs utformad på ett sådan
t sätt att det kommer att ta 23 år innan den får full verkan. Motionärerna vill
att småföretagen skall få d
et lättare redan nu och föreslår därför att fåmansbolagsreglerna förenklas och
att skattebördan på småföretagar
e samtidigt sänks så att en rättvisa uppnås mellan beskattningen av små och
större företag.fas föC   “   H2
                                8+
                                   behöver en ny polit
Fastighetsskatten är enligt vad som anförs orimlig till sin utformning och nivå.
 Motionärerna kräver att
fastighetsskatten reformeras för att på sikt avskaffas. Fastighetsskatten sänks
från 1,0 % av taxeringsv
ärdet till 0,8 % för småhus och från 0,5 % till 0,3 % för flerfamiljshus.
Taxeringsförfarandet reformeras
och fortsatta stegvisa sänkningar skall ske.
Motionärerna är i princip för att delvis finansiera sänkta skatter på arbete med
 höjda skatter på energi oc
h annat som belastar miljön, s.k. grön skatteväxling. Eftersom Sverige redan har
 betydande energiskatte
r måste dock arbetet vara inriktat på att arbeta för en gemensam koldioxidskatt
inom EU, i förlängningen
globalt. Det är vidare enligt vad som anförs viktigt att skatteväxlingen inte
leder till oavsiktliga ef
fekter på inkomstfördelningen. De höjda energiskatter på hushåll som regeringen
föreslår kommer främst att b
äras av barnfamiljer medan kompensationen - sänkt inkomstskatt på 200 kr om året
 - tillfaller alla. Moti
onärerna går därför emot de föreslagna extra höjningarna av hushållens
energiskatter och den föreslagna redu
ktionen av inkomstskatten.
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 2-7 av Alf Svensson m.fl. (kd)
anförs att varje enskild p
erson och familj har såväl rätt som ansvar att förverkliga allmänna och
grundläggande värden. Dessa värden s
om liv, hälsa, kunskap, sanning, frihet etc. går hand i hand med våra livsmål
som att värna våra liv och v
år hälsa, ordna ett boende, skaffa utbildning, bilda familj etc. Att begränsa
familjers och enskildas e
konomiska förutsättningar kan vara detsamma som att allvarligt begränsa eller
frånhända dem friheten och
valmöjligheten att förverkliga dessa värden och livsmål. Det är ett viktigt mål
för politiken att utforma s
katterna på ett sådant sätt att så många som möjligt, enskilda och familjer, kan
 leva på sin lön. Vidare bör
de val människor vill göra, exempelvis öka eller minska sin arbetstid, inte
påverkas negativt av kombina
tionen av statliga och offentliga regler. Marginaleffekterna måste minska. För
att detta skall vara möj
ligt måste enligt motionärernas mening beskattningen kraftigt reduceras. De
föreslår en rad åtgärder på ska
ttepolitikens område i syfte att inkomsttagare skall få behålla en större del av
 sin lön och därmed få möjli
ghet att påverka och få kontroll över sin ekonomiska situation.
Ett rakt grundavdrag till 30 000 kr vid beräkningen av den kommunala
inkomstskatten införs och ger enl
igt vad som anförs förutsättningar för en bättre fungerande lönebildning och
innebär exempelvis en viktig f
örbättring för sommar- eller extraarbetande ungdomar.
En skattereduktion införs för låg- och medelinkomsttagare på 3 600 kr per år för
 pensionsgrundande inkomst
er upp till 283 200 kr. Reduktionen trappas därefter av med 2 procentenheter på
inkomster och upphör vi
d årsinkomster på 463 200 kr.
Ett generellt statligt förvärvsavdrag införs och avräknas mot kommunalskatten på
 inkomster av anställning
eller näringsverksamhet motsvarande 4 % av denna inkomst. Avdraget ersätter
regeringens kompensation f
ör pensionsavgiften. Från år 2005 höjs förvärvsavdraget till 5 %.
Det andra steget i den statliga inkomstskatteskalan avvecklas stegvis och är
helt avskaffat fr.o.m. år
 2007. Det bör vara en viktig princip att ingen skall behöva betala mer än
hälften av en inkomstökning i
skatt. Det är enligt vad som anförs en framtidsinvestering att ha ett
skattesystem som gör att utbildni
ng lönar sig.
Gränsen för reseavdraget sänks från dagens 7 000 till 5 000 kr. Dessutom
föreslås en skattereduktion på 50
% för hushållen vid köp av tjänster i en motion tillsammans med Moderaterna,
Folkpartiet och Centern.på 5
Ú  @Gränsen för reseavdraget sänks från dagens 7 000 till 5 000 kr. Dessutom
föreslås en skattereduktion på 5
0 % för hushållen vid köp av tjänster i en motion tillsammans med Moderaterna,
Folkpartiet och Centern.X
ú  Ú  @Gränsen för reseavdraget sänks från dagens 7 000 till 5 000 kr. Dessutom
föreslås en skattereduktion på 5
0 % för hushållen vid köp av tjänster i en motion tillsammans med Moderaterna,
Folkpartiet och Centern.X
ú  Ú  @Gränsen för reseavdraget sänks från dagens 7 000 till 5 000 kr. Dessutom
föreslås en skattereduktion på 5
0 % för hushållen vid köp av tjänster i en motion tillsammans med Moderaterna,
Folkpartiet och Centern.X
ú  Û   H2
          8+
             nkomstökning i skatt. Det är enligt vad som anförs en
framtidsinvestering att ha ett skattesystem
som gör att utbildning lönar sig.ter pS
  C   è4
         8+
            upphör vid årsinkomster på 463 200 kr. gû       H2
                                                               8+
                                                                  m anförs föru
tsättningar för en bättre fungerande lönebildning och innebär exempelvis en
viktig förbättring för sommar- e
ller extraarbetande ungdomar.ät
  c   H2
         8+
            om möjligt, enskilda och familjer, kan leva på sin lön. Vidare bör d
e val människor vill göra, exempelvis öka eller minska sin arbetstid, inte
påverkas negativt av kombinat
ionen av statliga och offentliga regler. Marginaleffekterna måste minska. För
att detta skall vara möjl
igt måste enligt motionärernas mening beskattningen kraftigt reduceras. De
föreslår en rad åtgärder på skat
tepolitikens område i syfte att inkomsttagare skall få behålla en större del av
sin lön och därmed få möjlig
het att påverka och få kontroll över sin ekonomiska situation. .k. grö³   Ò  @I
KrÒ  @emokraternas motion
Fi304 yrkandena 2-7 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs att varje enskild person
och familj har såväl rätt
 som ansvar att förverkliga allmänna och grundläggande värden. Dessa värden som
liv, hälsa, kunskap, sanni
ng, frihet etc. går hand i hand med våra livsmål som att värna våra liv och vår
hälsa, ordna ett boende, sk
affa utbildning, bilda familj etc. Att begränsa familjers och enskildas
ekonomiska förutsättningar kan
vara detsamma som att allvarligt begränsa eller frånhända dem friheten och
valmöjligheten att förverkliga
 dessa värden och livsmål. Det är ett viktigt mål för politiken att utforma
skatterna på ett sådant sätt att
 så många som möjligt, enskilda och familjer, kan leva på sin lön. Vidare bör de
 val människor vill göra, ex
empelvis öka eller minska sin arbetstid, inte påverkas negativt av kombinationen
 av statliga och offen
tliga regler. Marginaleffekterna måste minska. För att detta skall vara möjligt
måste enligt motionärerna
s mening beskattningen kraftigt reduceras. De föreslår en rad åtgärder på
skattepolitikens område i syfte
att inkomsttagare skall få behålla en större del av sin lön och därmed få
möjlighet att påverka och få kontro
ll över sin ekonomiska situation.ƒ   Ò  @I KrÒ  @emokraternas motion Fi304
yrkandena 2-7 av Alf Svensson m.f
l. (kd) anförs att varje enskild person och familj har såväl rätt som ansvar att
 förverkliga allmänna och
grundläggande värden. Dessa värden som liv, hälsa, kunskap, sanning, frihet etc.
 går hand i hand med våra
livsmål som att värna våra liv och vår hälsa, ordna ett boende, skaffa
utbildning, bilda familj etc. Att
begränsa familjers och enskildas ekonomiska förutsättningar kan vara detsamma
som att allvarligt begräns
a eller frånhända dem friheten och valmöjligheten att förverkliga dessa värden
och livsmål. Det är ett vikt
igt mål för politiken att utforma skatterna på ett sådant sätt att så många som
möjligt, enskilda och familj
er, kan leva på sin lön. Vidare bör de val människor vill göra, exempelvis öka
eller minska sin arbetstid,
 inte påverkas negativt av kombinationen av statliga och offentliga regler.
Marginaleffekterna måste m
inska. För att detta skall vara möjligt måste enligt motionärernas mening
beskattningen kraftigt reducer
as. De föreslår en rad åtgärder på skattepolitikens område i syfte att
inkomsttagare skall få behålla en stör
re del av sin lön och därmed få möjlighet att påverka och få kontroll över sin
ekonomiska situation.S en stör
2
  8O
     emokraternas motion Fi304 yrkandena 2-7 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs
att varje enskild person
 och familj har såväl rätt som ansvar att förverkliga allmänna och grundläggande
 värden. Dessa värden som li
v, hälsa, kunskap, sanning, frihet etc. går hand i hand med våra livsmål som att
 värna våra liv och vår häls
a, ordna ett boende, skaffa utbildning, bilda familj etc. Att begränsa familjers
 och enskildas ekonom
iska förutsättningar kan vara detsamma som att allvarligt begränsa eller
frånhända dem friheten och valmöj
ligheten att förverkliga dessa värden och livsmål. Det är ett viktigt mål för
politiken att utforma skatte
rna på ett sådant sätt att så många som möjligt, enskilda och familjer, kan leva
 på sin lön. Vidare bör de va
l människor vill göra, exempelvis öka eller minska sin arbetstid, inte påverkas
negativt av kombinatione
n av statliga och offentliga regler. Marginaleffekterna måste minska. För att
detta skall vara möjligt
måste enligt motionärernas mening beskattningen kraftigt reduceras. De föreslår
en rad åtgärder på skattepo
litikens område i syfte att inkomsttagare skall få behålla en större del av sin
lön och därmed få möjlighet
att påverka och få kontroll över sin ekonomiska situation.#   Ò  @I KrÒ
@emokraternas motion Fi304 yrkande
na 2-7 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs att varje enskild person och familj har
 såväl rätt som ansvar a
tt förverkliga allmänna och grundläggande värden. Dessa värden som liv, hälsa,
kunskap, sanning, frihet et
c. går hand i hand med våra livsmål som att värna våra liv och vår hälsa, ordna
ett boende, skaffa utbildni
ng, bilda familj etc. Att begränsa familjers och enskildas ekonomiska
förutsättningar kan vara detsamma
 som att allvarligt begränsa eller frånhända dem friheten och valmöjligheten att
 förverkliga dessa värden
och livsmål. Det är ett viktigt mål för politiken att utforma skatterna på ett
sådant sätt att så många som m
öjligt, enskilda och familjer, kan leva på sin lön. Vidare bör de val människor
vill göra, exempelvis öka e
ller minska sin arbetstid, inte påverkas negativt av kombinationen av statliga
och offentliga regler.
 Marginaleffekterna måste minska. För att detta skall vara möjligt måste enligt
motionärernas mening besk
attningen kraftigt reduceras. De föreslår en rad åtgärder på skattepolitikens
område i syfte att inkomstta
gare skall få behålla en större del av sin lön och därmed få möjlighet att
påverka och få kontroll över sin ek
onomiska situation.ó   ã   H2
                              8+
                                  första stycket om bränslen tillämpas även på
råtallolja, dock att återbetalning a
v energiskatt medges till ett belopp som motsvarar den energiskatt och 75
procent av den koldioxidsk
att som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.      #   "
 @Best"  @lserna i första st
ycket 2 tillämpas även på råtallolja, dock att återbetalning av energiskatt
medges till ett belopp som mo
tsvarar den energiskatt och 79 procent av den koldioxidskatt som tas ut på
bränsle som avses i 2 kap.
1 § första stycket 3 a.        Bestämmelserna i första stycket om bränslen
tillämpas även på råtallolja, dock
 att återbetalning av energiskatt medges till ett belopp som motsvarar den
energiskatt och 75 procent
 av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första
stycket 3 a.      C   ³   h4
                             8+
                                e
n digital infrastruktur som kommer alla till del.  Kunskaper är viktiga för
tillväxt och välfärd i hela l
andet. Anslagen till utbildning och forskning höjs.   Û

I motion Fi308 yrkande 11 av Per Landgren m.fl. (kd) anförs att det är angeläget
 att det förslag till yr
kesfiskaravdrag som lades fram i SOU 1999:3 om yrkesfiskets konkurrenssituation
införs så snabbt som m
öjligt. Sedan några år tillbaka ligger ärendet hos EU-kommissionen. Regeringen
bör verka för att påskynda y
rkesfiskaravdragets införande.
Om Sverige skall klara den framtida välfärden krävs det fler och nya företag som
 vågar anställa och vidare
utvecklas. Skattepolitiken skall inriktas på en långsiktigt hållbar tillväxt. De
 skattesänkningar som bör
prioriteras är de som direkt positivt påverkar utbudet av såväl arbetskraft som
kapital. Om Sverige långs
iktigt skall vara ett land för företagande, investeringar och tillväxt, går det
inte att ha kvar skatter
 som gör att kapital, företag och kompetens har starka skäl att lämna landet.
Det internationella perspe
ktivet gör det omöjligt för ett land att hålla sig med ett skattetryck som
avsevärt avviker från omvärldens
.
Motionärerna föreslår att förmögenhetsskatten avvecklas. I ett första steg
avvecklas effekten av sambeskat
tningen av förmögenhet genom att fribeloppet för sambeskattade par höjs till 3
000 000 kr fr.o.m. år 2004
. Därefter avvecklas förmögenhetsskatten med 0,5 procentenhet ned till 1,0 %
till år 2005 och ytterligar
e ned 0,25 procentenheter till 0,75 % år 2006 för att sedan slopas helt.
Beskattningen på avkastning på aktier avvecklas stegvis med en halvering av
fysiska och juridiska pers
oners utdelningsskatt 2005 och med sikte på ett fullständigt slopande år 2006.
Åtgärden finansieras delvi
s genom en höjning av bolagsskatten från 28 till 30 %.
Personer som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag fr.o.m. år 2004 skall
ha möjlighet till skatte
reduktion (riskkapitalavdrag), ett avdragsgillt sparande på ett etableringskonto
 för framtida företagss
tart införs och bundet kapital befrias från arvsskatt.
Dieselskatten sänks till 1 kr per liter för att skapa rättvisa konkurrensvillkor
 för jord- och skogsbruk
et.
I Centerpartiets motioner Fi242 yrkande 6 och Fi306 yrkande 1 av Maud Olofsson
m.fl. (c) anförs att s
katter bör fungera så effektivt som möjligt och inte förhindra tillväxt, att
skattesystemet bör upplevas s
om rättvist, att skattesystemet bör vara genomskinligt, tydligt och
förutsägbart, att ett högt skattetryc
k ger minskad personlig frihet och att skatter bör användas för att korrigera
för marknadsmisslyckanden,
 framför allt inom miljöpolitiken. Motionärerna föreslår en skattereform i syfte
 att öka rättvisan, stimule
ra till arbete, öka det individuella självbestämmandet samt ge kommunerna
stabila skattebaser.
Den nuvarande konstruktionen av grundavdraget med en grundnivå samt en upp- och
nedtrappning i inkoms
tskikten med låga och medelstora inkomster ger enligt vad som anförs upphov till
 negativa marginaleffe
kter, och motionärerna föreslår att avdraget ersätts med en skatterabatt på 9
000 kr, vilket motsvarar et
t grundavdrag på ungefär 30 000 kr.
Vidare föreslås en särskild förvärvsrabatt på 9 600 kr år 2004 för att lindra
beskattningen för främst låg- och
 medelinkomsttagare och för att undvika skadliga marginaleffekter. Fullt utbyggd
 uppgår förvärvsrabatten
 till 10 800 kr. Förvärvsrabatten ges enbart för inkomster från förvärvsarbete
eller företagande. En förvärvs
rabatt på arbetsinkomsten blir enligt vad som anförs en viktig stimulans för den
 som är arbetslös att ta
ett arbete och för den deltidsarbetande att öka sin arbetstid.
Avdragen för resekostnader, pensionssparande, m.m. omvandlas till
skatterabatter. Avdrag har störst sk
atteeffekt hos höginkomsttagare eftersom de har högre marginalskatt. Genom att
ersätta avdragen med ska
tterabatter på ca 35 % (pensionssparande 40 %) räknar motionärerna med en
besparing som räcker till att
sänka den statliga inkomstskatten med 3 procentenheter. Möjligheten att göra
avdrag för övriga kostnader
under tjänst slopas.
Motionärerna anför att det startas för få företag i Sverige i dag.
Förmögenhetsskatten diskriminerar svensk
a företagare, och skattereglerna för småbolagsägare är direkt kontraproduktiva.
Skadliga skatter skall bo
rt eller reformeras så att de inte står i vägen för företagande. Sverige behöver
 fler entreprenörer och fle
r småföretag. Fåmansbolagens ägare får en ökning av det kapitalbeskattade
utrymmet med 1,8 miljarder krono
r under perioden. Detta uppnås genom en justering av kapitalunderlaget för
klyvningsreglerna och genom
 att klyvningsräntan höjs till 15 procentenheter över statslåneräntan. Viljan
att starta egna företag stim
uleras och premieras genom ett skattefritt starta-eget-sparande på upp till 40
000 kr om året, totalt
högst 120 000 kr. Den som inte utnyttjar möjligheten till skattefritt sparande
inför en företagsstart får
 i stället ett personligt riskkapitalavdrag på upp till 40 000 kr om året i tre
år.
Förmögenhetsskatten missgynnar enligt vad som anförs svenskt ägande och
avskaffas därför på sikt. I ett förs
ta steg slopas sambeskattningen och sänks skattesatsen från 1,5 till 1,0 % från
år 2004. Som en del i sän
kta boendeskatter beskattas endast halva taxeringsvärdet av småhus.
Motionärerna anför att Sveriges jordbrukare befinner sig i en ogynnsam
konkurrenssituation jämfört med j
ordbrukare i andra EU-länder. För att säkra en framtida utveckling av en jord-
och skogbruksnäring med h
ög internationell status och trovärdighet sänks dieselskatten till 1 kr per
liter och slopas skatten på
handelsgödsel.
Arvsskatten mellan äkta makar/sambor avskaffas med verkan redan fr.o.m. den 1
juli 2003, och för att u
nderlätta småföretagens generationsskiften avskaffas arvs- och gåvoskatten helt
i skatteklass 1 år 2004.e
oXú  Ú  @Arvsskatten mellan äkta makar/sambor avskaffas med verkan redan fr.o.m.
 den 1 juli 2003, och för a
tt underlätta småföretagens generationsskiften avskaffas arvs- och gåvoskatten
helt i skatteklass 1 år 20
04.ogXú  Ú  @Arvsskatten mellan äkta makar/sambor avskaffas med verkan redan
fr.o.m. den 1 juli 2003, och
för att underlätta småföretagens generationsskiften avskaffas arvs- och
gåvoskatten helt i skatteklass 1
år 2004.r Xú  Ú  @Arvsskatten mellan äkta makar/sambor avskaffas med verkan
redan fr.o.m. den 1 juli 2003,
 och för att underlätta småföretagens generationsskiften avskaffas arvs- och
gåvoskatten helt i skattekla
ss 1 år 2004.a Xú  ë   H2
                          8+
                              jord- och skogbruksnäring med hög internationell
status och trovärdighet sänks die
selskatten till 1 kr per liter och slopas skatten på handelsgödsel. hS
  C   è4
         8+
             Den som inte utnyttjar m
öjligheten till skattefritt sparande inför en företagsstart får i stället ett
personligt riskkapitalavdra
g på upp till 40 000 kr om året i tre år.katteS   «   è@
                                                         8+
 erna anför att det startas för få företag i Sverige
i dag. Förmögenhetsskatten diskriminerar svenska företagare, och skattereglerna
för småbolagsägare är direk
t kontraproduktiva. Skadliga skatter skall bort eller reformeras så att de inte
står i vägen för företaga
nde. Sverige behöver fler entreprenörer och fler småföretag. Fåmansbolagens
ägare får en ökning av det kapit
albeskattade utrymmet med 1,8 miljarder kronor under perioden. Detta uppnås
genom en justering av kap
italunderlaget för klyvningsreglerna och genom att klyvningsräntan höjs till 15
procentenheter över stat
slåneräntan. Viljan att starta egna företag stimuleras och premieras genom ett
skattefritt starta-eget-
sparande på upp till 40 000 kr om året, totalt högst 120 000 kr. Den som inte
utnyttjar möjligheten till
 skattefritt sparande inför en företagsstart får i stället ett personligt
riskkapitalavdrag på upp till 4
0 000 kr om året i tre år.igt oû
                                  ª  @Motiª  @erna anför att det startas för få
företag i Sverige i dag. Förmöge
nhetsskatten diskriminerar svenska företagare, och skattereglerna för
småbolagsägare är direkt kontraprod
uktiva. Skadliga skatter skall bort eller reformeras så att de inte står i vägen
 för företagande. Sverige
 behöver fler entreprenörer och fler småföretag. Fåmansbolagens ägare får en
ökning av det kapitalbeskattade
 utrymmet med 1,8 miljarder kronor under perioden. Detta uppnås genom en
justering av kapitalunderlag
et för klyvningsreglerna och genom att klyvningsräntan höjs till 15
procentenheter över statslåneräntan. V
iljan att starta egna företag stimuleras och premieras genom ett skattefritt
starta-eget-sparande på u
pp till 40 000 kr om året, totalt högst 120 000 kr. Den som inte utnyttjar
möjligheten till skattefritt
 sparande inför en företagsstart får i stället ett personligt riskkapitalavdrag
på upp till 40 000 kr om
året i tre år.mande£   3   H2
                              8+
                                 erna anför att det startas för få företag i
Sverige i dag. Förmögenhetsskatten di
skriminerar svenska företagare, och skattereglerna för småbolagsägare är direkt
kontraproduktiva. Skadlig
a skatter skall bort eller reformeras så att de inte står i vägen för
företagande. Sverige behöver fler en
treprenörer och fler småföretag. Fåmansbolagens ägare får en ökning av det
kapitalbeskattade utrymmet med 1
,8 miljarder kronor under perioden. Detta uppnås genom en justering av
kapitalunderlaget för klyvnings
reglerna och genom att klyvningsräntan höjs till 15 procentenheter över
statslåneräntan. Viljan att start
a egna företag stimuleras och premieras genom ett skattefritt
starta-eget-sparande på upp till 40 000
kr om året, totalt högst 120 000 kr. Den som inte utnyttjar möjligheten till
skattefritt sparande inför
en företagsstart får i stället ett personligt riskkapitalavdrag på upp till 40
000 kr om året i tre år.e e
nl«   ‹   ˜9
             8+
                s mening beskattningen kraftigt reduceras. De föreslår en rad
åtgärder på skattepolitikens område i
syfte att inkomsttagare skall få behålla en större del av sin lön och därmed få
möjlighet att påverka och få
kontroll över sin ekonomiska situation.S   Ó   H2
                                                  8O
                                                     emokraternas motion Fi304
yrkandena 2-7 av Alf Svensson
 m.fl. (kd) anförs att varje enskild person och familj har såväl rätt som ansvar
 att förverkliga allmänna
och grundläggande värden. Dessa värden som liv, hälsa, kunskap, sanning, frihet
etc. går hand i hand med
våra livsmål som att värna våra liv och vår hälsa, ordna ett boende, skaffa
utbildning, bilda familj etc.
Att begränsa familjers och enskildas ekonomiska förutsättningar kan vara
detsamma som att allvarligt be
gränsa eller frånhända dem friheten och valmöjligheten att förverkliga dessa
värden och livsmål. Det är ett
viktigt mål för politiken att utforma skatterna på ett sådant sätt att så många
som möjligt, enskilda och fa
miljer, kan leva på sin lön. Vidare bör de val människor vill göra, exempelvis
öka eller minska sin arbets
tid, inte påverkas negativt av kombinationen av statliga och offentliga regler.
Marginaleffekterna mås
te minska. För att detta skall vara möjligt måste enligt motionärernas mening
beskattningen kraftigt red
uceras. De föreslår en rad åtgärder på skattepolitikens område i syfte att
inkomsttagare skall få behålla en
 större del av sin lön och därmed få möjlighet att påverka och få kontroll över
sin ekonomiska situation.# n
Ò  @I KrÒ  @emokraternas motion Fi304 yrkandena 2-7 av Alf Svensson m.fl. (kd)
anförs att varje enskild p
erson och familj har såväl rätt som ansvar att förverkliga allmänna och
grundläggande värden. Dessa värden s
om liv, hälsa, kunskap, sanning, frihet etc. går hand i hand med våra livsmål
som att värna våra liv och v
år hälsa, ordna ett boende, skaffa utbildning, bilda familj etc. Att begränsa
familjers och enskildas e
konomiska förutsättningar kan vara detsamma som att allvarligt begränsa eller
frånhända dem friheten och
valmöjligheten att förverkliga dessa värden och livsmål. Det är ett viktigt mål
för politiken att utforma s
katterna på ett sådant sätt att så många som möjligt, enskilda och familjer, kan
 leva på sin lön. Vidare bör
de val människor vill göra, exempelvis öka eller minska sin arbetstid, inte
påverkas negativt av kombina
tionen av statliga och offentliga regler. Marginaleffekterna måste minska. För
att detta skall vara möj
ligt måste enligt motionärernas mening beskattningen kraftigt reduceras. De
föreslår en rad åtgärder på ska
ttepolitikens område i syfte att inkomsttagare skall få behålla en större del av
 sin lön och därmed få möjli
ghet att påverka och få kontroll över sin ekonomiska situation.ó   ã   H2
                                                                          8+
första stycket om bränslen tilläm
pas även på råtallolja, dock att återbetalning av energiskatt medges till ett
belopp som motsvarar den e
nergiskatt och 75 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses
i 2 kap. 1 § första styc
ket 3 a.      #   "  @Best"  @lserna i första stycket 2 tillämpas även på
råtallolja, dock att återbetalning av e
nergiskatt medges till ett belopp som motsvarar den energiskatt och 79 procent
av den koldioxidskatt
 som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.
Bestämmelserna i första stycket o
m bränslen tillämpas även på råtallolja, dock att återbetalning av energiskatt
medges till ett belopp som
motsvarar den energiskatt och 75 procent av den koldioxidskatt som tas ut på
bränsle som avses i 2 kap
. 1 § första stycket 3 a.      C   ³   h4
                                          8+
                                             en digital infrastruktur som kommer
 alla till del.  Kunskaper är
 viktiga för tillväxt och välfärd i hela landet. Anslagen till utbildning och
forskning höjs.   ë
För att finansiera skattesänkningarna sänks avsättningen till
periodiseringsfonder med 10 procentenheter
.
Fastighetsskattens utformning leder enligt motionärernas mening till oacceptabla
 konsekvenser. Ett ta
k på 300 000 kr införs på tomtvärdet och skattesatsen sänks till 0,9 % år 2005
och till 0,75 % år 2006. End
ast halva taxeringsvärdet tas upp vid förmögenhetsbeskattningen. Förändringarna
finansieras genom att rea
vinstbeskattningen på fastigheter höjs till 30 % och genom en begränsning av
uppskoven till 75 % av vin
sten. Stämpelskatten höjs från 0,5 till 0,725 %.
En tydligare grön skatteväxling uppnås enligt motionärerna genom att regeringens
 förslag om höjda koldioxi
dskatter accepteras samtidigt som industrins rabatt minskas med motsvarande 1,2
miljarder kronor. Där
emot avslås regeringens förslag om nya regler för bränslefördelningen i
fjärrvärmeverk eftersom det leder t
ill att fjärrvärmen inte kan konkurrera med industrins egen värmeproduktion. En
skatt införs på förbränning
 av osorterat avfall för att säkerställa att avfallsmängderna minskar. Skatten
på lågpriscigaretter höjs me
d 2 kr per paket.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening är skatternas främsta syfte är att finansiera
välfärden. Skatterna skall samtidi
gt stimulera till arbete och investeringar, till en uthållig utveckling och
minskade ekonomiska och s
ociala klyftor. Det kan inte accepteras att de redan välbeställda i samhället
får stora skattesänkningar
på bekostnad av kvaliteten i vård, skola och omsorg eller att klyftorna i
samhället ökar kraftigt. Forts
atta reformer för rättvisa och tillväxt går före skattesänkningar.
Enligt utskottets mening måste ett ställningstagande till de olika förslagen om
förändringar av inkomstbe
skattningen ta sin utgångspunkt i det statsfinansiella utrymmet för sådana
åtgärder. Skatternas syfte är a
tt finansiera välfärden, och nya resurser skall i första hand användas till att
öka tryggheten och rättvis
an.
Under tidigare år har kommuner och landsting fått mer resurser, studiebidragen
har höjts, rättsväsendet o
ch polisen har tillförts ökade resurser, föräldraförsäkringen har förbättrats,
maxtaxa har införts i barnomso
rgen, pensionerna har förbättrats, insatserna för miljön har förstärkts och
högskolan har byggts ut. Även i
år genomförs reformer. Kommunerna tillförs ytterligare resurser. Fler lärare
anställs och forskningssatsn
ingarna förstärks. Miljöanslagen höjs och bostadsbyggandet stimuleras.
Sverige står inför stora utmaningar. Andelen äldre ökar och andelen i
yrkesverksam ålder minskar. Klyftor
na är stora. Skolan behöver anställa fler lärare, äldreomsorgen förbättras och
väntetider i sjukvården kortas
. Sjukskrivningarna måste minska, sysselsättningen öka och arbetslösheten
pressas tillbaka. Rättvisan måst
e öka och välfärden utvecklas.
Bara ett Sverige i utveckling och ekonomisk tillväxt förmår att ta sig an
framtidens utmaningar. Sunda
offentliga finanser är grunden för tillväxt och sysselsättning. Därför krävs
fortsatt försiktighet och återhål
lsamhet med utgiftsökningar och skattesänkningar.
Den fortgående globaliseringen ställer enligt utskottets mening det svenska
skattesystemet inför utmani
ngar. Ett huvudbudskap från Skattebasutredningen är att ett bibehållet
skatteuttag på dagens nivå är möjlig
t men att detta kräver att skattesystemet och skattebaserna värnas. För länder
med stora offentliga utgi
fter krävs breda skattebaser och en begränsning av olika former av särregler.
Detta är en förutsättning för
 att hålla nere marginalskatterna på olika strategiska områden av betydelse för
en god ekonomisk tillväxt
.
Starka och livskraftiga företag är enligt utskottets mening av avgörande
betydelse för att Sverige skall
 präglas av uthållig tillväxt och rättvisa. Det är viktigt att skapa
skatteregler för olika former av småför
etag och deras ägare som så långt möjligt är likformiga och enkla. Sådana
underlättar en övergång mellan olik
a företagsformer. Regeringen vill förändra reglerna för småföretagen och
aviserar en reformering av de s.k
. 3:12-reglerna i två steg. Från och med inkomståret 2004 höjs den s.k.
klyvningsräntan med 2 procentenhe
ter. Ett andra steg kompletteras med förslag som skall gälla fr.o.m. inkomståret
 2005. Inriktningen är a
tt särskilt de mindre företagen skall få mer gynnsamma villkor. På sikt ger
dessa åtgärder en skattelättnad
 på 1 miljard kronor.
Skattefusk snedvrider konkurrensen i ekonomin, skadar legitimiteten i
skattesystemet och är enligt ut
skottets mening i förlängningen ett hot mot välfärden. Det är därför viktigt att
 kampen mot skattefusk och
ekonomisk brottslighet prioriteras. Regeringen redovisar här en rad åtgärder.
Byggkommissionen har i si
tt betänkande Skärpning gubbar (SOU 2002:115) föreslagit inrättande av särskilda
 entreprenadkonton och om
vänd momsskyldighet för huvudentreprenörer som åtgärder för att bekämpa
svartarbete inom byggsektorn. I de
s.k. kontantbranscherna försvåras skattekontrollen genom brister i underliggande
 handlingar. Regeringe
n kommer därför under 2004 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se
 över möjligheterna att i
nföra krav på typgodkända kassaregister och kontrollbefogenheter. På momsområdet
 kan ifrågasättas om uppgif
terna i skattedeklarationen är tillräckliga för att säkerställa en korrekt
beskattning. Regeringen avser
att följa frågan och efter en utvärdering inom Riksskatteverket återkomma med de
 förslag som kan behövas.
På det internationella området kommer det inom EU överenskomna
sparandedirektivet att genomföras och reg
eringen verkar såväl inom EU som inom OECD för att informationsutbytet utvecklas
 ytterligare. Riksskatt
everket har lämnat vissa förslag om utvidgad kontrolluppgiftsskyldighet för
internationella företags int
ernprissättning. Förslagen kommer att remitteras och regeringen fortsätter sedan
 arbetet. Riksskattever
ket har i en promemoria och i en rapport inventerat argumenten för och emot s.k.
 schablonbeskattning
och har också lämnat en principskiss för hur ett system skulle kunna se ut.
Frågan om schablonbeskattnin
g som ett sätt att fastställa inkomstskatten i vissa fall bereds. Arbetet
inriktas på att undersöka möjli
gheterna att tillämpa schabloniserade metoder i den ordinarie beskattningen.
Uppföljningen av förmån av
fri parkering kommer att skärpas.
Enligt utskottets mening utgör en fortsatt grön skatteväxling en central del i
omvandlingen av Sverige
till ett ekologiskt hållbart samhälle. Det främsta syftet med skatteväxlingen är
 att öka miljörelateringen
av skattesystemet. Genom miljöskatter sätts ett pris på miljön, och det blir
dyrare att släppa ut föroreni
ngar till luft eller vatten. Härigenom får hushållen ekonomiska motiv att välja
en mer miljövänlig och res
urssnål livsstil medan företagen stimuleras att utveckla en mer miljövänlig
teknik. En grön skatteväxling
innebär inte en höjning av det totala skatteuttaget då höjningar av de
miljörelaterade skatterna balanser
as av sänkningar av skatterna på arbete.
I 2000 års ekonomiska vårproposition angav regeringen att det samlade utrymmet
för grön skatteväxling und
er perioden 2001 till 2010 är 30 miljarder kronor. Hittills har en skatteväxling
 om drygt åtta miljarde
r kronor genomförts. För återstoden av mandatperioden kvarstår 9 miljarder
kronor, varav 6 miljarder kro
nor skall genomföras under åren 2004 och 2005. För 2004 förslår regeringen en
skatteväxling på ca 2 miljard
er kronor.
Enligt utskottets mening förutsätter en ökad miljörelatering av skattesystemen
en rationell energiskatte
struktur med långsiktigt hållbara energiskatter som också svarar mot de krav som
 EG-rätten ställer. En vi
ktig del av Skattenedsättningskommitténs uppdrag har varit att följa
utvecklingen inom EU och utforma f
örslagen efter de EG-rättsliga förutsättningarna.
En reformering av den svenska energibeskattningen är angelägen för att öka
miljöstyrningen inom näringsliv
et samtidigt som de svenska företagens internationella konkurrenskraft värnas.
Systemet skall som rege
ringen anför utformas så att det underlättar möjligheten för framtida
skatteväxling som också omfattar närin
gslivet. De EG-rättsliga förutsättningarna är av väsentlig betydelse, där såväl
det nyligen antagna energisk
attedirektivets regler som EG-fördragets bestämmelser om statligt stöd måste
iakttas. En målsättning bör va
ra att ett nytt energiskattesystem skall kunna träda i kraft den 1 januari 2005.
 Det fortsatta arbete
t syftar till att söka förbättra miljöstyrningen och effektivisera
energianvändningen inom näringslivet. E
tt viktigt inslag är en samordning mellan energibeskattningen och alternativa
styrmedel, som handel m
ed elcertifikat och utsläppsrätter samt ingåendet av långsiktiga avtal.
Industrins internationella konku
rrenskraft skall beaktas genom att de samlade effekterna av utsläppshandel,
energiskatter och övriga s
tyrmedel hålls på en acceptabel nivå.
Med det anförda ställer sig utskottet bakom den av regeringen förordade
inriktningen av skattepolitiken
. Utskottet avstyrker motionerna Fi239 (m) yrkandena 8 och 9, Fi240 (fp) yrkande
 31, Fi242 (c) yrkan
de 6, Fi304 (kd) yrkandena 2-7, Fi305 (fp) yrkande 13, Fi306 (c) yrkande 1 och
Fi308 (kd) yrkande 11
.
I det följande går utskottet närmare in på de skatteförslag som läggs fram i de
olika budgetalternativen.
. det.øú     @