Bostadsutskottets betänkande
2003/04:BOU2

Tredimensionell fastighetsindelning


I betänkandet behandlar bostadsutskottet regeringens
förslag i proposition 2002/03:116 Tredimensionell fastighetsindelning jämte
motionsförslag som väckts med anledning av propositionen. Utskottet
behandlar även förslag i motioner som avgivits under den allmänna motionstiden
2002 och som har anknytning till de i propositionen framlagda
förslagen.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag och
avslår samtliga motionsförslag.
En fastighet avgränsas enligt nu gällande
regler endast med gränslinjer i markplanet. Regeringen föreslår att
fastigheter i vissa fall skall kunna avgränsas också i vertikalplanet, dvs.
i höjd- och djupled. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för
fastighetsutnyttjande där olika verksamhetsutövare nyttjar skilda plan inom
vad som i dag utgör en fastighet (s.k. tredimensionellt fastighetsutnyttjande).
Förslaget avses medföra bl.a. bättre förutsättningar för bostadsbyggande
ovanpå befintliga kommersiella byggnader.
Regeringens förslag innebär
att utrymmen som rymmer eller är avsedda att rymma byggnader och andra
anläggningar eller delar av anläggningar skall kunna brytas ut till
självständiga fastigheter. Det nya slaget av fastigheter skall benämnas
tredimensionella fastigheter.
De utrymmen som kommer att kunna utgöra
tredimensionella fastigheter är sådana som upptar större anläggningar,
t.ex. byggnader, broar, bergrum och tunnlar, eller delar av sådana
anläggningar.
I huvudsak samma regler som i dag gäller för fastigheter av
traditionellt slag föreslås gälla för bildande och nyttjande av
tredimensionella fastigheter. Detta innebär bl.a. att fastigheter av det nya
slaget kommer att ny- och ombildas av lantmäterimyndigheten vid förrättningar
enligt fastighetsbildningslagen. Tredimensionella fastigheter kommer vidare
att kunna köpas, lagfaras och intecknas på samma sätt som andra
fastigheter.
Lagförslaget innehåller ett antal särskilda regler för tredimensionella
fastigheter, däribland att vissa särskilda villkor skall vara uppfyllda
för att sådana fastigheter skall kunna bildas. Vidare innehåller förslaget
nya regler på grannelagsrättens område när det gäller anläggningar som är
uppdelade på flera fastigheter, bl.a. att fastighetsägare i vissa fall
skall ha rätt till tillträde till annans fastighet för att utföra
byggnadsarbete på den egna fastigheten. Det föreslås också att allmän domstol
i vissa fall skall kunna förplikta ägaren av en vanvårdad fastighet att
åtgärda bristerna på fastigheten.
De nya reglerna föreslås träda i kraft
den 1 januari 2004.
Till betänkandet har tre reservationer fogats
(gemensamma för m, fp, kd och c).

1.      Behovet av lagstiftning
Riksdagen
avslår motionerna 2002/03:Bo214 yrkande 2, 2002/03:Bo249 i denna del,
2002/03:Bo267 yrkande 30 i denna del, 2002/03:Bo290 yrkande 10 och
2002/03:Bo291 yrkande 19.

2.      Villkor för bildande av tredimensionella
fastigheter
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
fastighetsbildningslagen (1970:988) i denna del enligt bilaga 2. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2002/03:116 i denna del och avslår motion
2002/03:Bo14 yrkandena 4, 5 och 7-10.
Reservation 1 (m, fp, kd,
c)

3.      Ägarlägenheter
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988) i denna del enligt bilaga 2.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:116 i denna del och avslår
motionerna 2002/03:Bo14 yrkandena 2, 3 och 6, 2002/03:Bo214 yrkande 1,
2002/03:Bo238 yrkande 6, 2002/03:Bo249 i denna del, 2002/03:Bo267 yrkande
30 i denna del och 2002/03:Bo290 yrkande 9.
Reservation 2 (m, fp, kd,
c)

4.      Plan- och byggfrågor
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo14
yrkande 1 och 2002/03:Bo249 i denna del.
Reservation 3 (m, fp, kd,
c)

5.      Lagförslagen i övrigt
Riksdagen antar regeringens förslag till1.
lag om ändring i jordabalken,2. lag om ändring i miljöbalken,3. lag om
ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988),4. lag om ändring i lagen
(1973:1150) om förvaltning av samfälligheter i denna del, enligt bilaga
2, i den mån lagförslagen inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:116 i denna del.
Stockholm
den 2 oktober 2003
På bostadsutskottets vägnar
Göran Hägglund
Följande
ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Hägglund (kd), Owe Hellberg (v),
Lilian Virgin (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp),
Siw Wittgren-Ahl (s), Margareta Pålsson (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor
Stenmark (c), Gunnar Sandberg (s), Sten Lundström (v), Helena Hillar
Rosenqvist (mp), Leif Jakobsson (s), Magdalena Andersson (m), Mariann
Ytterberg (s), Nikos Papadopoulos (s) och Matilda Ernkrans (s).
Ärendet och dess beredning
Regeringen bemyndigade
genom beslut den 25 augusti 1994 chefen för Justitiedepartementet att
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att bl.a. överväga vissa
fastighetsrättsliga frågor om samordning av skilda verksamheter i komplicerade
byggnadsanläggningar. Utredningen antog namnet Utredningen om tredimensionellt
fastighetsutnyttjande. Den överlämnade i juni 1996 sitt betänkande
Tredimensionell fastighetsindelning (SOU 1996:87). Betänkandet har
remissbehandlats. Vissa av utredningens förslag har redan lett till lagstiftning
(se prop. 2000/01:138, bet. 2000/01:BoU2, rskr. 2001/02:137, SFS 2001:889-892).
Den nu på riksdagens bord lagda propositionen behandlar återstoden av
utredningsförslaget. Justitiedepartementet höll i mitten av maj 2000 en
utfrågning i syfte att få ett bättre underlag för bedömningen av behovet
av de regler som utredningen föreslog. Därefter utarbetades inom departementet
ett utkast till lagrådsremiss som behandlades vid ett remissmöte i oktober
2002. Vid remissmötet behandlades även en promemoria om försäkringsfrågor
m.m. med anknytning till de förslag som lämnades i utkastet till lagrådsremiss.
I anslutning till remissmötet har också lämnats skriftliga synpunkter på
utkastet och promemorian. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan
den socialdemokratiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Regeringen beslutade den 19 december 2002 att inhämta Lagrådets yttrande
över de framarbetade lagförslagen vilket yttrande bifogats propositionen.
Förslagen
i detta lagstiftningsärende aktualiserar även olika förändringar på
skatteområdet, främst när det gäller fastighetstaxeringen. I betänkandet
Tredimensionell fastighetsindelning behandlades inga skattefrågor. Inom
Finansdepartementet pågår därför ett arbete för att ta fram förslag på
skatteområdet. En departementspromemoria med sådana förslag (Ds 2003:19)
har remitterats. Det förslag som därefter arbetats fram har genom beslut
den 11 september 2003 remitterats till Lagrådet. Lagrådet har yttrat sig
över förslaget. En proposition där skattefrågorna behandlas planerar
regeringen att överlämna till riksdagen den 22 oktober 2003.
Propositionens
huvudsakliga innehåll
Enligt gällande ordning avgränsas fastigheter med
gränslinjer i markplanet. I propositionen föreslås att fastigheter i vissa
fall skall kunna avgränsas också i vertikalplanet, dvs. i höjd- och
djupled. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för sådant
fastighetsutnyttjande
där olika verksamhetsutövare nyttjar skilda plan inom vad som i dag utgör
en fastighet (s.k. tredimensionellt fastighetsutnyttjande). Förslaget
medför bl.a. bättre förutsättningar för bostadsbyggande ovanpå befintliga
kommersiella byggnader. De föreslagna reglerna innebär att utrymmen som
rymmer eller är avsedda att rymma byggnader och andra anläggningar eller
delar av anläggningar skall kunna brytas ut till självständiga fastigheter.
Det nya slaget av fastigheter skall benämnas tredimensionella fastigheter.
De utrymmen som kommer att kunna utgöra tredimensionella fastigheter är
sådana som upptar större anläggningar, t.ex. byggnader, broar, bergrum
och tunnlar, eller delar av sådana anläggningar. I huvudsak samma regler
som i dag gäller för fastigheter av traditionellt slag föreslås gälla för
bildande och nyttjande av tredimensionella fastigheter. Detta innebär
bl.a. att fastigheter av det nya slaget kommer att nybildas och ombildas
av lantmäterimyndigheten vid förrättningar enligt fastighetsbildningslagen.
Tredimensionella fastigheter kommer vidare att kunna köpas, lagfaras och
intecknas på samma sätt som andra fastigheter. I propositionen föreslås
ett antal särskilda regler för tredimensionella fastigheter, däribland
att vissa särskilda villkor skall vara uppfyllda för att sådana fastigheter
skall kunna bildas. I detta hänseende föreslås bl.a. att fastigheter av
det nya slaget alltid skall tillförsäkras nödvändiga rättigheter i
förhållande till kringliggande fastigheter. Vidare föreslås nya regler på
grannelagsrättens område när det gäller anläggningar som är uppdelade på
flera fastigheter. Bland annat föreslås att fastighetsägare i vissa fall
skall ha rätt till tillträde till annans fastighet för att utföra
byggnadsarbete på den egna fastigheten. Det föreslås också att allmän domstol
i vissa fall skall kunna förplikta ägaren av en vanvårdad fastighet att
åtgärda bristerna på fastigheten.
I propositionen lämnas förslag till
regeländringar i jordabalken, miljöbalken, fastighetsbildningslagen
(1970:988) och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.
Fastigheter
som i sin helhet avgränsas både horisontellt och vertikalt skall enligt
förslaget benämnas tredimensionella fastigheter. Utrymmen som avgränsas
både horisontellt och vertikalt och som ingår i andra slag av fastigheter
än tredimensionella fastigheter skall benämnas tredimensionella
fastighetsutrymmen. De särskilda reglerna om ny- och ombildning av
tredimensionella
fastigheter skall tillämpas också i fråga om fastighetsbildningsåtgärder
som berör tredimensionella fastighetsutrymmen.
De nya reglerna föreslås
träda i kraft den 1 januari 2004.
Utskottet behandlar regeringens förslag i allt
väsentligt endast i de delar de mött invändningar i motioner.
Behovet av
lagstiftning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionerna
från den allmänna motionstiden om att tredimensionell fastighetsindelning
skall införas eftersom regeringsförslaget tillgodoser motionärerna.

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att det finns ett behov av ny
lagstiftning som medger ett mer ändamålsenligt och rättssäkert tredimensionellt
fastighetsutnyttjande. Det bör därför införas regler om tredimensionell
fastighetsindelning, dvs. regler som gör det möjligt att bilda ett nytt
slag av fastigheter vilka avgränsas både horisontellt och vertikalt. De
nya reglerna innebär att fastigheter skall kunna utgöras av tredimensionellt
avgränsade utrymmen avsedda för byggnader och andra anläggningar eller
delar därav.
I ett flertal motioner från den allmänna motionstiden år
2002 har föreslagits att regler om tredimensionell fastighetsindelning
skall införas i svensk rätt. Det gäller förslagen i motionerna 2002/03:Bo214
(m, fp, kd, c) yrkande 2, 2002/03:Bo249 (m) i denna del, 2002/03:Bo290
(fp) yrkande 10 (partimotion), 2002/03:Bo291 (kd) yrkande 19 och 2002/03:Bo267
(c) yrkande 30 i denna del (partimotion).
Genom regeringens förslag kommer
motionärerna att bli tillgodosedda. Utskottet föreslår därför att riksdagen
avslår motionerna.
Villkor för bildande av tredimensionella
fastigheter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens lagförslag
och avslå de motstående motionsförslagen om vissa särskilda villkor för
tredimensionell fastighetsbildning. Jämför reservation 1 (m, fp, kd,
c).
Enligt regeringens lagförslag kommer de allmänna bestämmelserna om
fastighetsbildning att tillämpas även vid ny- och ombildning av
tredimensionella fastigheter och tredimensionella fastighetsutrymmen.
Regeringen
har bedömt att de komplikationer som är förenade med tredimensionell
fastighetsbildning ger anledning att omgärda sådan fastighetsbildning med
begränsande villkor. Utskottet hänvisar till de av regeringen gjorda
övervägandena såsom de återgivits i propositionen (bl.a. s. 41 ff. och 48
ff.). Det bör uppmärksammas att det inte är möjligt att exakt identifiera
vilka problem som en tredimensionell fastighetsindelning kan ge upphov
till. Inhemska erfarenheter saknas ju och de utländska är av ett begränsat
värde eftersom de härrör från väsentligt annorlunda rättsliga miljöer.
De
särskilda villkor som föreslås gälla är bl.a. följande.
Tredimensionell
fastighetsbildning skall kunna ske endast om det står klart att åtgärden
är lämpligare än andra åtgärder för att tillgodose det avsedda ändamålet
(förslag till ändrad lydelse av 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen genom
ett nytt tredje stycke).
Det utrymme som skall kunna utgöra en tredimensionell
fastighet skall vara avsett för en byggnad eller annan anläggning eller
del av en sådan. Det skall tills vidare inte vara tillåtet att bilda
tredimensionella fastigheter som är avsedda för bostadsändamål, om inte
fastigheten är ägnad att rymma minst fem bostadslägenheter (förslag till
ny bestämmelse i 3 kap. 1 a § första stycket 4 fastighetsbildningslagen).
Utskottet kommer att ta ställning till detta villkor för fastighetsbildning
under följande rubrik i samband med andra frågor som gäller
ägarlägenheter.
Tredimensionella fastigheter och tredimensionella fastighetsutrymmen
skall kunna bildas om det står klart att åtgärden är motiverad med hänsyn
till anläggningens konstruktion och användning samt ägnad att leda till
en mera ändamålsenlig förvaltning av anläggningen eller att trygga
finansieringen eller uppförandet av anläggningen (förslag till ny bestämmelse
i 3 kap. 1 a § första stycket 3 a och b fastighetsbildningslagen). Enligt
regeringen finns det normalt inte anledning att tillgodose exempelvis
önskemål om skiktning av befintliga flerbostadshus i flera bostadsfastigheter
eller dela upp affärsfastigheter i flera affärsfastigheter. I båda fallen
bedömer regeringen en tredimensionell indelning väsentligt öka riskerna
för en på lång sikt skadlig uppsplittring av homogena förvaltningsenheter.
Enbart
det förhållandet att ett visst utrymme är ägnat att bebyggas bör enligt
regeringen inte medföra att utrymmet får avskiljas som en särskild fastighet.
Under vissa begränsade förutsättningar skall det dock vara möjligt att
bilda tredimensionella fastigheter avsedda för planerade men ännu inte
uppförda byggnader eller andra anläggningar. Dessa förutsättningar skall
vara att fastighetsbildningen är nödvändig för att trygga finansieringen
eller uppförandet av den avsedda anläggningen och att det kan antas att
fastigheten får användning för sitt ändamål inom en nära framtid. Vid
fastighetsbildning för ännu inte uppförda anläggningar skall
lantmäterimyndigheten
besluta om den tid inom vilken anläggningen skall ha uppförts.
Lantmäterimyndigheten skall kunna förlänga en sådan tidsfrist (förslag till ny
bestämmelse i 3 kap. 1 a § andra stycket fastighetsbildningslagen).
I
flerpartimotion 2002/03:Bo14 (m, fp, kd, c) lämnas ett flertal förslag
med inriktning att krav och förutsättningar för tredimensionell
fastighetsbildning skall motsvara dem som gäller annan fastighetsbildning.
Dels
framförs i motionen ett förslag - yrkande 4 - om ett riksdagens
tillkännagivande till regeringen om detta. Motionärerna anser att de generella
krav som lagen ställer på fastighetsbildning skall tillämpas så långt som
möjligt. Enligt motionen - yrkande 10 - skall tillkännagivandet också
omfatta att det inte skall finnas något hinder för att skikta befintliga
bostadshus i flera bostadsfastigheter.
Dels framförs i motionen förslag
om att riksdagen skall avslå regeringens lagförslag i vad de avser vissa
särskilda förutsättningar för tredimensionell fastighetsbildning. Det
gäller enligt motionens yrkande 5 förslaget till lydelse av 3 kap. 1 §
tredje stycket fastighetsbildningslagen i vad det avser att tredimensionell
fastighetsbildning skall kunna ske endast om det står klart att åtgärden
är lämpligare än andra åtgärder för att tillgodose det avsedda ändamålet
och, enligt motionsyrkande 7, förslaget till den nya bestämmelsen i 3 kap.
1 a § första stycket 3 b fastighetsbildningslagen om att fastighetsbildning
som medför att en tredimensionell fastighet nybildas eller ombildas endast
får ske om det står klart att åtgärden är ägnad att leda till en mera
ändamålsenlig förvaltning av anläggningen eller att trygga finansieringen
eller uppförandet av anläggningen. Vidare gäller motionens avslagsförslag
- yrkandena 8 och 9 - dels den nya bestämmelsen i 3 kap. 1 a § andra
stycket 1 fastighetsbildningslagen om att för fastighetsbildning som medför
att en tredimensionell fastighet nybildas eller ombildas, när det gäller
fastighetsbildning för anläggning som ännu inte har uppförts, skall det
dessutom vara nödvändigt för att trygga finansieringen eller uppförandet
av anläggningen, dels den nya bestämmelsen i samma paragraf andra stycket
2 som medför att fastighetsbildning för fastighet som ännu inte uppförts
endast får ske om fastigheten kan antas få användning för sitt ändamål
inom en nära framtid. Motionens yrkande 6 tar utskottet ställning till
under följande rubrik. Yrkandet gäller regeringens förslag till ny
bestämmelse i 3 kap. 1 a § första stycket 4 fastighetsbildningslagen såvitt
avser att fastighetsbildning som medför att en tredimensionell fastighet
nybildas eller ombildas endast får ske om fastigheten, om den är avsedd
för bostadsändamål, är ägnad att omfatta minst fem bostadslägenheter.
Regeringen
har, såsom redan framgått, bedömt att de komplikationer som är förenade
med tredimensionell fastighetsbildning ger anledning att omgärda sådan
fastighetsbildning med begränsande villkor. Regeringen har bl.a. befarat
att tredimensionell fastighetsindelning kan användas för att göra omotiverade
avsteg från den vanliga fastighetsindelningen, särskilt vad gäller indelning
av anläggningar i mindre fastigheter. Den riskerar att leda till en
långtgående fragmentisering av fastighetsbeståndet om bestående fastigheter
delas upp i ett större antal fastigheter. En sådan fragmentisering är
ägnad att öka samhällets kostnader för planläggning, infrastrukturåtgärder
m.m.
Det skall i sammanhanget erinras om att regeringen noga kommer att
följa utvecklingen och mycket snart efter reformens ikraftträdande utvärdera
de nya reglernas funktion och tillämpning.
Utskottet delar den bedömning
regeringen gjort beträffande behovet av och utformningen av de begränsande
villkoren. Utskottet avstyrker därför flerpartimotionens förslag om avslag
på propositionens lagförslag i den nu behandlade delen.
Ägarlägenheter
Utskottets
förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens lagförslag om att
tredimensionell fastighetsbildning för bostadsändamål förutsätter att
fastigheten är ägnad att omfatta minst fem bostadslägenheter och avslå
motionsförslagen avseende att ägarlägenheter skall införas som en ny form
för bostadsägande. Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).
En modell för
hur ägarlägenheter skulle kunna regleras i Sverige har föreslagits av
2000 års ägarlägenhetsutredning. Förslaget återfinns i betänkandet Att
äga sin lägenhet (SOU 2001:21). Det bereds för närvarande inom
Justitiedepartementet.
Enligt regeringen kräver frågan om ägarlägenheter bör
tillåtas i svensk rätt och hur de i så fall bör regleras särskilda
överväganden. Mot den bakgrunden och då Ägarlägenhetsutredningens betänkande
fortfarande är föremål för beredning är det enligt regeringen naturligt
att tills vidare inte öppna möjligheter att genom tredimensionell
fastighetsbildning skapa ägarlägenheter. Regeringens ställningstagande
återspeglas i lagen främst genom ett förbud mot att bilda tredimensionella
fastigheter som är avsedda för bostadsändamål om inte fastigheten är ägnad
att rymma minst fem bostadslägenheter.
Såsom redan framgått föreslås i
motion 2002/03:Bo14 (m, fp, kd, c) yrkande 6 att riksdagen avslår regeringens
förslag till ny bestämmelse i 3 kap. 1 a § första stycket 4
fastighetsbildningslagen som avser att fastighetsbildning som medför att en
tredimensionell fastighet ny- eller ombildas endast får ske om fastigheten,
om den är avsedd för bostadsändamål, är ägnad att omfatta minst fem
bostadslägenheter. I samma motion föreslås vidare - yrkande 2 - att
ägarlägenheter skall införas. Förslaget avser ett tillkännagivande om att
regeringen skyndsamt skall återkomma med ett lagförslag. I motionen
föreslås - yrkande 3 - att ett riksdagens tillkännagivande även skall omfatta
att regeringen, likaledes skyndsamt, skall återkomma med förslag till
anpassning av lagstiftningen om tredimensionell fastighetsindelning till
enskilda ägarlägenheter.
I flera motioner som avgivits under den allmänna
motionstiden år 2002 lämnas förslag om att ägarlägenheter skall införas.
Det gäller motionerna 2002/03:Bo214 (m, fp, kd, c) yrkande 1, 2002/03:Bo238
(m) yrkande 6, 2002/03:Bo249 (m) (delvis), 2002/03:Bo290 (fp) yrkande 9
(partimotion) och 2002/03:Bo267 (c) yrkande 30 (delvis) (partimotion).
Ett par av motionerna avser att utskottet skall arbeta fram de erforderliga
lagförslagen medan de övriga avser ett tillkännagivande om att regeringen
skall återkomma till riksdagen med sådana förslag.
Utskottet anser att
det inte ens med en utgångspunkt i att ägarlägenheter skall införas kan
komma i fråga att nu bifalla förslaget i motion 2002/03:Bo14 (m, fp, kd,
c) yrkande 6 om att avslå regeringens förslag till lydelse av 3 kap. 1 a
§ första stycket 4 fastighetsbildningslagen som avser att fastighetsbildning
som medför att en tredimensionell fastighet nybildas eller ombildas endast
får ske om fastigheten, om den är avsedd för bostadsändamål, är ägnad att
omfatta minst fem bostadslägenheter. Fastighetsbildningslagen kan nämligen
inte tillåta bildandet av tredimensionella fastigheter som består av endast
en bostadslägenhet utan en anpassning av lagens övriga regler och en
komplettering av regelsystemet i övrigt till denna form av bostadsägande
(jfr Ägarlägenhetsutredningens betänkande). Utskottet tillstyrker således
regeringens lagförslag i denna del och avstyrker det motstående
motionsförslaget.
Ägarlägenhetsutredningens förslag är föremål för beredning
inom Justitiedepartementet. Riksdagen bör därför inte nu i sak ta ställning
till om ägarlägenheter bör införas som en form för bostadsägande. I stället
bör resultatet av beredningsarbetet avvaktas. Med hänsyn till detta
avstyrker utskottet de övriga motionsförslagen om ägarlägenheter.
Plan-
och byggfrågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå
motionsförslagen avseende plan- och bygglagen. Jämför reservation 3 (m, fp,
kd, c).
Motion 2002/03:Bo14 (m, fp, kd, c) yrkande 1 avser frågan om
plan- och bygglagens bestämmelser harmoniserar med möjligheterna till
tredimensionell fastighetsindelning. Förslaget innebär att regeringen
noggrant skall följa utvecklingen och återkomma till riksdagen med förslag
till ändring av plan- och bygglagen, om den lagen visar sig fungera som
ett betydande hinder för bildandet av tredimensionella fastigheter.
Motionsförslaget lämnas mot bakgrund bl.a. av vad Lagrådet uttalat om att
en del planer och bestämmelser, främst fastighetsplaner och tomtindelningar
enligt äldre lagstiftning, möjligen kan utgöra hinder mot bildande av
tredimensionella fastigheter.
I motion 2002/03:Bo249 (m) (delvis)
förespråkas att reglerna som avser förutsättningarna för att i den fysiska
planeringen ("stadsplaner") ändra en fastighets tillåtna användningssätt
m.m. bör göras så enkla som möjligt, särskilt när det gäller att omvandla
industrilokaler och kontor till bostäder. De onödiga hindren bör enligt
motionären tas bort (förslag om tillkännagivande). Utskottet förstår
motionen så att den främst avser detaljplaneläggningens betydelse för en
fastighets användningssätt.
Införandet av tredimensionell fastighetsindelning
förändrar inte på något avgörande sätt kommunens möjligheter att med stöd
av plan- och bygglagen reglera markanvändningen på, över och under markytan.
Gällande regler på detta område torde alltså kunna tillämpas även i det
nya systemet. Det har under lagstiftningsärendets beredning framkommit
att det redan är vanligt att detaljplaner anpassas efter behovet av att
kunna reglera markanvändningen för skilda verksamheter i olika horisontella
plan.
Lagrådet har pekat på att en del planer och bestämmelser som gäller
när den nya lagstiftningen träder i kraft kan komma att utgöra ett hinder
mot att bilda tredimensionella fastigheter och att det därför på sina
håll kan komma att dröja innan den nya lagstiftningen får genomslag i
praktiken. Regeringen, som delat Lagrådets bedömning, uttalar i propositionen
att frågan om i vilken utsträckning tredimensionell fastighetsbildning
kommer att äga rum således torde bero bl.a. på om den avsedda åtgärden
strider mot gällande planbestämmelser eller inte och att detta även gäller
för annan fastighetsbildning. Vad Lagrådet uttalat gav regeringen inte
anledning till några särskilda lagstiftningsåtgärder. Enligt regeringen
kan dock antas att det kommer att ställas nya krav på bl.a. utformningen
av de kommunala planerna. Regeringen anser att hithörande frågor bör bli
föremål för ett särskilt utvecklingsarbete.
Regeringen har alltså bedömt
att dess lagförslag påkallar en analys av behovet av ändringar i Boverkets
föreskrifter och allmänna råd m.m. Boverket har uppmärksammat behovet av
en analys vad gäller ändringar i verkets allmänna råd om bl.a. planläggning
och utformningen av detaljplaner. Regeringen har dock inte - lika litet
som Boverket - kunnat finna något behov av lagändringar kring dessa eller
andra frågor som relateras till plan- och bygglagen.
Som redan framgått
kommer regeringen att noga följa utvecklingen när det gäller tredimensionell
fastighetsbildning och att mycket snart efter reformens ikraftträdande
utvärdera de nya reglernas funktion.
Bakgrundsmässigt kan när det gäller
m-motionens förslag erinras om att kommunen i en detaljplan får reglera
byggnaders användning (5 kap. 7 § plan- och bygglagen). Under vissa
förutsättningar kan enkelt planförfarande tillämpas när en sådan plan skall
förändras. Förenklat sagt kan denna typ av förfarande användas när det är
fråga om planförslag av rutinkaraktär som inte har något intresse för en
bredare allmänhet. Det finns också andra regler i plan- och bygglagen som
är av betydelse när det gäller att ändra en byggnads användningssätt,
bl.a. de om bygglov.
För närvarande pågår en omfattande översyn av plan-
och bygglagen. Den s.k. PBL-utredningen (dir. 2002:97) skall bl.a. analysera
vad olika förändringar i samhället inneburit för arbetet med att utarbeta
och genomföra detaljplaner samt överväga och redovisa vilka förändringar
av plan- och bygglagstiftningen som utvecklingen kan motivera samt, med
utgångspunkt i intresset av att plan- och bygglagstiftningen kan underlätta
angeläget samhällsbyggande, överväga om nuvarande former för planering
och plangenomförande på detaljplanenivå är ändamålsenliga och om samordningen
med annan lagstiftning är lämpligt utformad.
Utskottet anser att planerade
och pågående utvärderings-, utrednings- och utvecklingsinsatser på ett
bra sätt täcker de frågeställningar som de båda motionsförslagen aktualiserar.
Ytterligare initiativ framstår enligt utskottets mening i nuläget som
obehövliga. Utskottet avstyrker således de båda motionsförslagen.
Lagförslagen
i övrigt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens
lagförslag i övrigt och därmed bifalla regeringens lagförslag i dess
helhet.
Regeringens förslag har inte i övrigt mött invändningar i någon
motion.
Utskottet uppmärksammar följande med anledning av att de nya
bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.
Inom
Finansdepartementet pågår ett arbete med att ta fram förslag till lagstiftning
på skatteområdet med sikte på att de nybildade fastigheterna skall kunna
åsättas taxeringsvärden. Enligt Statsrådsberedningens förteckning över
propositioner som avses avlämnade fram till dess riksdagen inleder sin
vårsession framgår att regeringens proposition kan förväntas den 22
oktober. Enligt planerna skall ändringarna i skattelagstiftningen träda i
kraft den 1 januari 2004.
Lagrådet ifrågasatte under beredningen av
propositionen om tredimensionell fastighetsindelning om inte ikraftträdandet
borde anstå, åtminstone till den tidpunkt när de nya bestämmelserna på
skatteområdet har arbetats fram och effekterna av dem har kunnat överblickas.
Som skäl för detta angav Lagrådet att reglerna på skatteområdet har ett
så påtagligt samband med de nu behandlade reglerna att utformningen av
bestämmelserna på ömse håll kan komma att påverka varandra. Enligt Lagrådet
kommer förmodligen vissa regler på skatteområdet, t.ex. om värdering, att
kräva lösningar vilka inte kan uteslutas få civilrättsliga effekter.
Lagrådet hänvisade även till det förhållandet att det kan dröja innan
Boverket har avslutat sitt arbete med föreskrifter och allmänna råd.
Regeringen har för sin del kunnat konstatera att de överväganden som har
lett fram till det föreliggande departementsförslaget på skatteområdet
(Ds 2003:19) inte har visat på något behov av ändringar inom andra
rättsområden. Regeringen har därför funnit det vara lämpligt att avvakta med
den nya lagstiftningens ikraftträdande till dess det går att bättre bedöma
effekterna på respektive rättsområde. I regeringens förslag senarelades
därför tidpunkten för ikraftträdandet. Det ansågs lämpligt att reglerna
skall träda i kraft samtidigt som ändringarna på skatteområdet beräknas
träda i kraft, dvs. den 1 januari 2004. Regeringen uttalade också att det
vid den ytterligare beredning som kommer att föregå en proposition i
skattedelen blir möjligt att ånyo överväga behovet av ändringar på andra
områden. Skulle det i så fall visa sig finnas behov av exempelvis
kompletteringar i den fastighetsrättsliga regleringen, avser regeringen att
ta nödvändiga initiativ.
Regeringen har remitterat det ovan berörda
skatteförslaget till Lagrådet som till regeringen avgivit sitt yttrande.
Utskottet har tagit del av detta yttrande. Det innehåller inte något som
gör att utskottet inte nu kan föreslå riksdagen att de nya reglerna skall
träda i kraft den 1 januari 2004 i enlighet med vad regeringen föreslår
i propositionen.
Enligt utskottets mening bör riksdagen bifalla propositionens
lagförslag också i övrigt. Utskottet har därmed tillstyrkt propositionen
i dess helhet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden
har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.

1.      Villkor för bildande av tredimensionella fastigheter, punkt 2
(m, fp, kd, c)
av Göran Hägglund (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Nina Lundström (fp), Margareta Pålsson (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor
Stenmark (c) och Magdalena Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi
anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen antar inte regeringens förslag till lag om ändring i
fastighetsbildningslagen (1970:988) i denna del och tillkännager för
regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:Bo14 yrkandena 4, 5 och 7-10 och avslår proposition
2002/03:116 i denna del.
Ställningstagande
Nya spännande möjligheter
öppnas genom att fastigheter kan bildas tredimensionellt. Det blir möjligt
att uppnå en blandning av arbetsplatser och bostäder. Man kan
kompletteringsbygga
inom tätbebyggda områden, inte minst för att få fram fler bostäder. Trista
kontorsområden kan kompletteras med bostäder för att man skall kunna
utveckla bättre miljöer. Olika upplåtelseformer kan blandas i en och samma
fastighet så att bostadsrätter, hyresrätter och ägarlägenheter kan existera
bredvid varandra. En bostadsrättsförening kan ha nytta av den tredimensionella
fastighetsindelningen genom att föreningen kan hitta andra förvaltare
eller ägare till sina kommersiella ytor. Vi vill uppmärksamma att problemen
med de föreningar som i beskattningssammanhang anses utgöra s.k. oäkta
bostadsrättsföreningar genom sådan fastighetsbildning kan få sin lösning.
Det gäller bl.a. föreningar som har samhällsnyttig verksamhet i form av
t.ex. vårdcentraler i fastigheten och som klassats som oäkta eftersom
andelen lokaler överstiger angivna normer för äkta föreningar.
För att
de positiva effekter vi beskriver skall kunna uppnås får det inte uppställas
restriktiva villkor för bildandet av tredimensionella fastigheter.
Propositionen präglas av en särreglering av förutsättningarna för
tredimensionell
fastighetsbildning som saknar fog. I stället bör i allt väsentligt reglerna
för vanlig fastighetsbildning kunna tillämpas.
Regeringen befarar att
tredimensionell fastighetsbildning skall leda till ett fragmentiserat och
oöverskådligt fastighetsbestånd med alla nackdelar detta medför. Därför
har regeringen valt att införa en mängd olika bestämmelser i syfte att
begränsa ny- och ombildning av den nya typen av fastigheter, restriktivitet
skall råda. Vi anser att lagstiftningen bör vara konsekvent och entydig.
Regeringens förslag till olika särvillkor ger intryck av att vara godtyckliga
och delvis motverka syftet med att tillåta tredimensionell fastighetsbildning.
Vi anser att tredimensionell fastighetsindelning skall ses som jämbördig
med annan fastighetsbildning och att generella krav för fastighetsbildning
skall tillämpas så långt som möjligt. Regeringen bör med denna utgångspunkt
överväga nödvändiga regelförändringar och återkomma till riksdagen i
frågan.
Enligt regeringens förslag skall tredimensionell fastighetsbildning
"kunna ske endast om det står klart att åtgärden är lämpligare än andra
åtgärder för att tillgodose det avsedda ändamålet". Tredimensionell
fastighetsbildning skall enligt vår mening jämställas med övrig
fastighetsbildning.
Därmed är det fastighetsägarna och de boende, och inte politiker och
byråkrater, som avgör vilken fastighetsindelning som är ändamålsenlig.
Vidare föreslår regeringen att för att få bilda en tredimensionell fastighet
för bostadsändamål måste den inrymma minst fem bostadslägenheter. En sådan
gräns bör inte införas enligt vår mening. Om det exempelvis endast finns
utrymme för tre bostadslägenheter på ett befintligt hustak kan dessa inte
byggas. Vi återkommer till detta förslag om minsta antal lägenheter när
vi behandlar ägarlägenheter.
Regeringen vill begränsa möjligheterna att
bilda tredimensionella fastigheter av planerade eller ännu inte uppförda
anläggningar ("förtida fastighetsbildning") genom ett krav på att sådan
fastighetsbildning skall vara nödvändig för att trygga finansieringen
eller uppförandet av anläggningen. Då tredimensionell fastighetsbildning
bör vara ett naturligt alternativ anser vi att en sådan begränsning inte
skall göras.
Det är väsentligt att de nya reglerna utformas på ett sådant
sätt att de möter behoven av såväl tydlighet som flexibilitet. Regeringens
förslag avseende ett villkor för förtida fastighetsbildning om att
fastigheten skall kunna antas få användning för sitt ändamål "inom en nära
framtid" uppfyller inte detta krav. För att undvika uppkomsten av obebyggda
fastigheter i luftrummet, finner vi det rimligt, såsom föreslås i
propositionen, att lantmäterimyndigheten skall sätta en tid inom vilken
anläggningen skall ha uppförts och ha möjlighet att anpassa tidskravet
beroende på omständigheterna. Vi menar dock att myndighetens bedömning bör
bygga på andra uttalanden än de propositionen innehåller. I den anges som
en tumregel att formuleringen "nära framtid" innebär att byggandet skall
påbörjas inom ett år. Det är en alltför kort tid. Kravet på att fastigheten
skall komma till användning inom en nära framtid bör därför utgå ur
lagtexten. I enlighet med ambitionen att reglerna för tredimensionella
fastigheter så långt som möjligt skall likställas med dem för andra
fastigheter menar vi att det generella tidsmässiga krav som i dag finns enligt
3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen är tillräckligt också för tredimensionell
fastighetsbildning. Det innebär att en fastighet får bildas endast om den
kan antas få varaktig användning för sitt ändamål inom överskådlig tid.
När tid sätts inom vilken anläggningen skall ha uppförts bör
lantmäterimyndigheten
således ta fasta på det generella kravet "inom överskådlig tid".
Regeringen
anser inte att önskemålen om att skikta befintliga flerbostadshus i flera
bostadsfastigheter bör tillgodoses. Vi delar inte den uppfattningen. Genom
att kunna blanda olika upplåtelseformer, dvs. skikta ett bostadshus, kan
de boende själva utforma sitt boende i större utsträckning än vad som är
möjligt i dag. Vissa kan välja att äga sitt boende som bostadsrätter eller
ägarlägenheter medan andra kan välja att hyra sina lägenheter. De hyresgäster
som i dag blir s.k. resthyresgäster efter ombildning till bostadsrätter
bör kunna få en annan hyresvärd än bostadsrättsföreningen. Bostäder för
socialt utsatta människor skulle kunna integreras i flerfamiljshus och ha
ägare som inriktar sig på denna typ av förvaltning. En social integration
skulle alltså kunna ske på fastighetsnivå i stället för som i dag, på
stadsdelsnivå, med de komplicerade sociala konsekvenser som detta medför
i vissa stadsdelar. Ett antal förorter präglas i dag av en betydande
segregation. En blandning av upplåtelseformer inom boendet skulle kunna
gynna den sociala utvecklingen i dessa områden liksom inom flertalet andra
bostadsområden.
Vi föreslår alltså att riksdagen avslår de av regeringen
föreslagna begränsande villkoren för tredimensionell fastighetsindelning
dels i 3 kap. 1 § tredje stycket fastighetsbildningslagen i vad avser att
tredimensionell fastighetsbildning skall kunna ske endast om det står
klart att åtgärden är lämpligare än andra åtgärder för att tillgodose det
avsedda ändamålet, dels i 3 kap. 1 a § första stycket 3 b samma lag om
att fastighetsbildning som medför att en tredimensionell fastighet nybildas
eller ombildas endast får ske om det står klart att åtgärden är ägnad att
leda till en mera ändamålsenlig förvaltning av anläggningen eller att
trygga finansieringen eller uppförandet av anläggningen, och dels i 3
kap. 1 a § andra stycket nämnda lag om att för fastighetsbildning som
medför att en tredimensionell fastighet nybildas eller ombildas, när det
gäller fastighetsbildning för anläggning som ännu inte har uppförts, skall
det dessutom vara nödvändigt för att trygga finansieringen eller uppförandet
av anläggningen och att fastighetsbildning endast får ske om fastigheten
kan antas få användning för sitt ändamål inom en nära framtid. Följdenligt
bör även förslaget till sistnämnda paragrafs tredje stycke avslås.
Dessutom
föreslår vi att riksdagen för regeringen tillkännager som sin mening vad
vi för övrigt framför om de villkor och förutsättningar som bör gälla för
tredimensionell fastighetsbildning. Därmed avstyrker vi proposition
2002/03:116 i denna del och tillstyrker motion 2002/03:Bo14 (m, fp, kd, c)
yrkandena 4, 5 och 7-10.

2.      Ägarlägenheter, punkt 3 (m, fp, kd, c)
av
Göran Hägglund (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp),
Margareta Pålsson (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c) och Magdalena
Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till
riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)
i denna del, enligt bilaga 2, med den ändringen att i 3 kap. 1 a § första
stycket 4 "fem lägenheter" skall bytas ut mot "tre lägenheter" samt
tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Bo14 yrkandena 2, 3 och 6,
2002/03:Bo214 yrkande 1, 2002/03:Bo238 yrkande 6, 2002/03:Bo249 i denna
del, 2002/03:Bo267 yrkande 30 i denna del och 2002/03:Bo290 yrkande 9 och
bifaller delvis proposition 2002/03:116 i denna del.
Ställningstagande
Att
äga sin bostad innebär för många människor en social trygghet som inte
kan mätas i pengar. Att veta att bostaden är ens egen och att staten har
en lagstiftning som backar upp ägandet är en trygghet för många som bor
i eget hus, s.k. egnahemsboende. Med nuvarande svensk lagstiftning är det
inte möjligt för människor som av olika skäl föredrar att bo i lägenhet
att äga sin bostad. En hyresrätt, låt vara med fullt besittningsskydd,
eller en bostadsrätt motsvarar inte kraven för dem som ser ett värde i
ägandet.
Ägarlägenheter förutsätter tredimensionell fastighetsbildning.
I och med propositionens förslag har ett första steg tagits mot den nya
formen för bostadsägande. De flesta länderna i vår närhet har lagstiftning
som tillåter ägarlägenheter, däribland Danmark, Norge, Tyskland, Nederländerna
och Belgien. Där är det en uppskattad boendeform, som fyller behov på ett
sätt som hyresrätt och bostadsrätt inte kan göra. Ju fler ägarformer som
tillåts, desto fler medborgare kan få bo så som de själva helst önskar
med hänsyn till just deras preferenser och krav. Olika alternativ har
sina fördelar och brister. Det är bara varje familj eller individ som
själv kan avgöra vilken form som passar bäst för just dem. Hyresrätten
erbjuder hög service, men litet eget inflytande över boendet. Bostadsrätten
erbjuder mer personligt deltagande, men har sina givna nackdelar jämfört
med en ägarlägenhet eftersom det saknas lagfart och inteckningsrätt för
de enskilda bostadsrättslägenheterna.
Många bostadsrättsföreningar hamnade
i ekonomiska problem när realräntechocken kom kring år 1990. Med ägarlägenheter
blir ansvaret personligt och risken överblickbar. Syftet med innehav av
en ägarlägenhet är att den skall kunna lagfaras och intecknas på i princip
samma sätt som ett småhus. På det sättet skapas större trygghet för
finansieringen bl.a. eftersom innehavaren av en ägarlägenhet inte risker
att få betala någon del av de (av föreningens) skulder som är att hänföra
till grannarnas lägenheter.
Ägarlägenheter tillgodoser också bättre en
bostadsköpares intresse att med eget arbete färdigställa en lägenhet och
på så sätt minska anskaffningskostnaden. Med ägarlägenheter kan byggandet
komma i gång relativt snabbt i de områden där fler bostäder efterfrågas,
särskilt i tillväxtregionerna med den bostadsbrist och de bostadsköer på
över 20 år som förekommer. Möjligheterna att ovanpå affärs- och
kontorsbyggnader bygga ägarlägenheter ger fler bostäder. En positiv sidoeffekt
av detta blir mer levande och trygga stadskärnor, eftersom fler bereds
möjlighet att bo centralt.
Ett mycket viktigt principiellt skäl för
ägarlägenheter är att individerna i ett fritt samhälle skall ha möjlighet
att välja också en ägarform för sitt boende.
En blandning av upplåtelseformer
inom boendet skulle kunna gynna den sociala utvecklingen inom flertalet
bostadsområden. Ägarlägenheter skulle kunna införas som komplement, vilket
är särskilt viktigt i socialt utsatta områden. Sådana lägenheter kan vara
en mer attraktiv form för ägande än bostadsrätten.
Regeringens saktfärdighet
får inte längre göra det omöjligt för människor att äga sin lägenhet. Vi
anser därför att regeringen med det snaraste bör återkomma till riksdagen
med förslag om att tillåta ägarlägenheter och anpassa fastighetsbildningslagens
bestämmelser till den nya formen för boende. Vi föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen vad vi framför.
Regeringen föreslår som
villkor för att få bilda en tredimensionell fastighet för bostadsändamål
att den måste vara ägnad att omfatta minst fem bostadslägenheter. En sådan
gräns bör inte gälla. Om det exempelvis på ett befintligt hustak endast
finns utrymme för tre bostadslägenheter följer av detta villkor att dessa
inte kan byggas. Regeln öppnar dessutom för olika tolkningar av regelverket.
Vi anser att det är viktigt att regelverket för tredimensionell
fastighetsbildning utformas så att det väl passar regelverket för ägarlägenheter
där ju varje lägenhet skall utgöra en egen fastighet. Begränsningsregeln
avseende antalet lägenheter bör tas bort först i samband med att ägarlägenheter
införs och fastighetsbildningslagen också i andra avseenden skall anpassas
till den ny formen för bostadsägande. Vi accepterar att det intill dess
bör gälla en regel som ställer ett krav på ett minsta antal lägenheter om
tre. För denna alltså endast övergångsvis gällande nivån talar att den
överensstämmer med bl.a. de bestämmelser som finns i bostadsrättslagen
(1991:614), lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt och lagen (1982:352)
om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller
kooperativ hyresrätt om minsta antal medlemmar respektive lägenheter i en
bostadsrättsförening eller en kooperativ hyresrättsförening.
Vi föreslår,
vid sidan av det tillkännagivande vi förordar, att riksdagen antar
regeringens förslag till lydelse av 3 kap. 1 a § första stycket 4 med den
ändringen att "fem lägenheter" byts ut mot "tre lägenheter".
Därmed
avstyrker vi delvis proposition 2002/03:116 i denna del och tillstyrker
motionerna 2002/03:Bo14 (m, fp, kd, c) yrkandena 2, 3 och 6, 2002/03:Bo214
(m, fp, kd, c) yrkande 1, 2002/03:Bo238 (m) yrkande 6, 2002/03:Bo249 (m)
i denna del, 2002/03:Bo290 (fp) yrkande 9 (partimotion) och 2002/03:Bo267
yrkande 30 (c) i denna del (partimotion).

3.      Plan- och byggfrågor, punkt
4 (m, fp, kd, c)
av Göran Hägglund (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Nina Lundström (fp), Margareta Pålsson (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor
Stenmark (c) och Magdalena Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi
anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Bo14
yrkande 1 och 2002/03:Bo249 i denna del.
Ställningstagande
När nya
regelverk antas är det viktigt att annan, befintlig lagstiftning harmoniseras
så att den inte kommer att utgöra ett mer eller mindre svåröverstigligt
hinder för det nya man önskar uppnå. Lagrådet har givit exempel vad gäller
plan- och bygglagen (1987:10). Enligt Lagrådet kan en del planer och
bestämmelser möjligen utgöra hinder mot bildandet av tredimensionella
fastigheter. Framför allt kan gällande fastighetsplaner och tomtindelningar
enligt äldre lagstiftning ha ett innehåll som kan vara hindrande. Det
vore olyckligt om regeringen underlåtit att i tillräcklig grad harmonisera
lagstiftningen på området. Det finns därför skäl för att regeringen
noggrant skall följa utvecklingen och återkomma till riksdagen med förslag
till ändringar av plan- och bygglagen vid den händelse lagen fungerar som
ett betydande hinder för bildningen av tredimensionella fastigheter. En
fråga som särskilt behöver uppmärksammas är de förutsättningar som gäller
förändringar av en byggnads eller en del av en byggnads användningssätt
och det förfarande som måste till för en sådan ändring. Det gäller i första
hand i fråga om att ta lokaler i anspråk för bostadsändamål. Inriktningen
bör vara att det skall vara mycket tungt vägande skäl för att en sådan
ändring inte skall få genomföras och att det skall gå snabbt och enkelt
att förfarandemässigt få igenom en sådan förändring. Regeringen bör
överväga erforderliga förändringar av plan- och bygglagens bestämmelser för
att uppnå det vi förordar och återkomma till riksdagen med de förslag
dessa överväganden ger anledning till.
Vi föreslår att riksdagen för
regeringen tillkännager som sin mening vad vi framför. Därmed tillstyrker
vi motionerna 2002/03:Bo14 (m, fp, kd, c) yrkande 1 och 2002/03:Bo249 (m)
i denna del.
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition
2002/03:116 Tredimensionell fastighetsbildning:
Riksdagen antar regeringens
förslag till
lag om ändring i jordabalken,
lag om ändring i miljöbalken,
lag
om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988),
lag om ändring i lagen
(1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.
Följdmotion
2002/03:Bo14
av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m, fp, kd, c):

1.      Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet
av harmonisering av plan- och bygglagen (1987:10), PBL.
2.      Riksdagen
begär att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med förslag om
införande av ägarlägenheter.
3.      Riksdagen begär att regeringen skyndsamt
återkommer till riksdagen med förslag om hur lagstiftningen för tredimensionell
fastighetsbildning skall vara anpassad för enskilda ägarlägenheter.
4.      Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att
krav och förutsättningar för tredimensionell fastighetsbildning skall
motsvara de som gäller för annan fastighetsbildning.
5.      Riksdagen avslår
regeringens förslag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988) såvitt
avser 3 kap. 1 § tredje stycket om att tredimensionell fastighetsbildning
skall kunna ske endast om det står klart att åtgärden är lämpligare än
andra åtgärder för att tillgodose det avsedda ändamålet.
6.      Riksdagen
avslår regeringens förslag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)
såvitt avser 3 kap. 1 a § första stycket 4 om att fastighetsbildning som
medför att en tredimensionell fastighet nybildas eller ombildas endast
får ske om fastigheten, om den är ägnad åt bostadsändamål, är ägnad att
omfatta minst fem bostadslägenheter.
7.      Riksdagen avslår regeringens
förslag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988) såvitt avser 3
kap. 1 a § första stycket 3 (b) om att fastighetsbildning som medför att
en tredimensionell fastighet nybildas eller ombildas endast får ske om
det står klart att åtgärden är ägnad att leda till en mera ändamålsenlig
förvaltning av anläggningen eller att trygga finansieringen eller uppförandet
av anläggningen.
8.      Riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i
fastighetsbildningslagen (1970:988) såvitt avser 3 kap. 1 a § andra stycket
1 om att för fastighetsbildning som medför att en tredimensionell fastighet
nybildas eller ombildas, när det gäller fastighetsbildning för anläggning
som ännu inte har uppförts, skall det dessutom vara nödvändigt för att
trygga finansieringen eller uppförandet av anläggningen.
9.      Riksdagen
avslår regeringens förslag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)
såvitt avser 3 kap. 1 a § andra stycket 2 som medför att fastighetsbildning
för fastighet som ännu inte har uppförts endast får ske om fastigheten
kan antas få användning för sitt ändamål inom en nära framtid.
10.     Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att
tredimensionell fastighetsbildning inte skall medföra hinder för skiktning
av befintliga flerbostadshus i flera bostadsfastigheter.
Motioner från
allmänna motionstiden hösten 2002
2002/03:Bo214 av Marietta de Pourbaix-Lundin
m.fl. (m, fp, kd, c):

1.      Riksdagen beslutar att omedelbart införa
ägarlägenheter enligt av bostadsutskottet utformad lagtext.
2.      Riksdagen
beslutar att införa tredimensionell fastighetsbildning enligt av
bostadsutskottet utformad lagtext.
2002/03:Bo238 av Marietta de Pourbaix-Lundin
m.fl. (m):

6.      Riksdagen beslutar att införa ägarlägenheter.
2002/03:Bo249
av Anna Lilliehöök (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa ägarlägenheter, tredimensionell
fastighetsbildning och regler för att göra om lokaler till bostäder.
2002/03:Bo267
av Maud Olofsson m.fl. (c):

30.     Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om att snarast presentera lagförslag
om ägarlägenheter och tredimensionell fastighetsbildning i enlighet med
tidigare fattat riksdagsbeslut.
2002/03:Bo290 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp):

9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ägarlägenheter.
10.     Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om vertikal fastighetsbildning.
2002/03:Bo291
av Göran Hägglund m.fl. (kd):

19.     Riksdagen begär att regeringen lägger
fram förslag om införande av tredimensionell fastighetsbildning.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag