Riksdagens snabbprotokoll

Protokoll 2002/03:8

Tisdagen den 22 oktober

Kl. 14.00 14.26

---

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

Protokoll
2002/03:8
________________________________________________________

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 15 oktober.
2 § Avsägelse

Talmannen meddelade att Björn Rosengren (s)
anhållit om entledigande från uppdraget som ledamot
av riksdagen från och med den 22 oktober 2002.

Kammaren biföll denna anhållan.

3 § Anmälan om förändringar i regeringens
sammansättning

Från statsminister Göran Persson hade följande
skrivelse inkommit:

Till riksdagens talman
Förändringar i regeringens sammansättning
Jag har i dag med verkan från och med denna dag
fattat följande beslut angående regeringens samman-
sättning.
Lena Hjelm-Wallén har entledigats från uppdra-
gen att vara ställföreträdande statsminister, statsråd
och chef för Försvarsdepartementet.
Margareta Winberg har entledigats som chef för
Jordbruksdepartementet och förordnats att vara ställ-
företrädande statsminister.
Britta Lejon har entledigats som statsråd.
Kjell Larsson har entledigats som statsråd och
chef för Miljödepartementet.
Mona Sahlin har entledigats som chef för Nä-
ringsdepartementet.
Pär Nuder har förordnats som statsråd och, för ti-
den till och med den 3 november 2002, vara chef för
Försvarsdepartementet.
Ann-Christin Nykvist har förordnats som statsråd
och chef för Jordbruksdepartementet.
Lena Sommestad har förordnats som chef för
Miljödepartementet.
Leif Pagrotsky har förordnats som chef för Nä-
ringsdepartementet.
Berit Andnor, Morgan Johansson, Gunnar Lund,
Lena Hallengren och Hans Karlsson har förordnats
som statsråd.
Jag har vidare med verkan från och med den
4 november 2002 förordnat Leni Björklund som stats-
råd och chef för Försvarsdepartementet.
Stockholm den 21 oktober 2002
Göran Persson

Skrivelsen lades till handlingarna.

Från och med den 21 oktober hade regeringen så-
ledes följande sammansättning:

Statsminister Göran Persson
Vice statsminister Margareta Winberg
Statsråd Pär Nuder (till och med
den 3 november även chef
för Försvarsdepartementet)

Justitieminister Thomas Bodström
Statsråd Mona Sahlin

Utrikesminister Anna Lindh
Statsråd Jan O Karlsson

Försvarsminister Leni Björklund (från och
med den 4 november)

Socialminister Lars Engqvist
Statsråd Berit Andnor
Statsråd Morgan Johansson

Finansminister Bosse Ringholm
Statsråd Gunnar Lund
Statsråd Lars-Erik Lövdén

Utbildningsminister Thomas Östros
Statsråd Lena Hallengren

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Kulturminister Marita Ulvskog

Miljöminister Lena Sommestad

Näringsminister Leif Pagrotsky
Statsråd Ulrica Messing
Statsråd Hans Karlsson

4 § Anmälan om ersättare för talmannen och
för statsråd

Talmannen anmälde att följande ersättare inträtt
från och med den 21 oktober:

Britta Lejon för talmannen Björn von Sydow, varige-
nom uppdraget som ersättare för talmannen upp-
hört för Niclas Lindberg,
Niclas Lindberg för statsrådet Pär Nuder, varigenom
uppdraget som ersättare för Pär Nuder upphört för
Mariam Osman Sherifay,
Inger Jarl Beck för statsrådet Morgan Johansson samt
Marie Nordén för statsrådet Berit Andnor.

5 § Meddelande om frågestund

Talmannen meddelade att vid frågestunden tors-
dagen den 24 oktober kl. 14.00 skulle följande stats-
råd närvara:
Näringsminister Leif Pagrotsky, statsrådet Ulrica
Messing, statsrådet Lars-Erik Lövdén, justitieminister
Thomas Bodström och miljöminister Lena Sommes-
tad.

6 § Meddelande om partiledardebatt

Talmannen meddelade att debattregler för partile-
dardebatten onsdagen den 6 november kl. 9.00 delats
ut till kammarens ledamöter.

7 § Meddelande om allmänpolitisk debatt

Talmannen meddelade att debattregler för den
allmänpolitiska debatten onsdagen den 6 november
kl. 14.00 delats ut till kammarens ledamöter.

8 § Svar på interpellation 2002/03:9 om rätts-
säkerhet för asylsökande

Anf. 1 Statsrådet JAN O KARLSSON (s):
Herr talman! Ana Maria Narti har ställt frågor till
mig om verkställandet av den reform på utlännings-
rättens område som riksdagen den 15 november förra
året beslutade att begära av regeringen, innebärande
en ny instans- och processordning för utlännings- och
medborgarskapsärenden.
Ana Maria Narti har frågat mig hur det långsam-
ma verkställandet av reformen enligt riksdagens till-
kännagivande avseende nedläggning av Utlännings-
nämnden motiveras, hur rättssäkerheten för asylsö-
kande kan förbättras under tiden som Utlännings-
nämnden fortsätter sin verksamhet samt när ett
ikraftträdande av reformen kan ske.
Till att börja med vill jag säga att det är en oerhört
omfattande reform det handlar om. Det gäller lagtek-
niska, organisatoriska och ekonomiska frågor. De
processrättsliga frågorna är svåra att lösa. Det har
under arbetets gång bland annat visat sig vara svårt
att hitta en processordning som förenar kravet på en
snabb handläggning med att prövningen i Utlän-
ningsnämnden ersätts av en prövning i två domstol-
sinstanser. Vidare har det framkommit svårigheter när
det gäller att föra in utlänningsärenden i domstolarna
eftersom dessa ärenden i flera avseenden skiljer sig
från andra typer av mål. Målet för regeringen har
ändå varit att föreslå så få särlösningar som möjligt
för dessa ärenden i förhållande till andra ärenden och
mål.
Regeringens utgångspunkter för förslaget är dels
betänkandet från den parlamentariska kommitté
(NIPU) som utredde frågan om en ny instans- och
processordning i utlänningsärenden, Ökad rättssäker-
het i asylärenden, SOU 1999:16, dels det beslut som
riksdagens socialförsäkringsutskott fattade den 15
november förra året om reformens inriktning. Ramar-
na och inriktningen för reformen har således till stor
del bestämts av riksdagen.
Sedan riksdagens beslut har det under hela våren
pågått ett mycket intensivt arbete med att utarbeta en
lagrådsremiss. Den 6 juni 2002 beslöt regeringen att
lämna över förslaget till Lagrådet för granskning.
Föredragning av förslaget inför Lagrådet påbörjades i
slutet av augusti, och Lagrådets yttrande kom den 9
oktober. Med hänsyn till frågans komplicerade natur
har det inte varit möjligt för regeringen att utarbeta ett
förslag snabbare än så här.
Detta är alltså läget som vi befinner oss i i dag;
Lagrådet avstyrkte som bekant regeringens förslag till
ny instans- och processordning i utlänningsärenden.
Lagrådet har avstyrkt förslaget från olika utgångs-
punkter. Det framhåller att en grundläggande förut-
sättning för godtagbara rättssäkerhetsgarantier är att
de materiella reglerna är så utformade att tillämp-
ningen kan bli enhetlig och förutsebar. Lagrådet anser
att det kravet inte uppfylls om ärendena förs över till
domstol på det sätt som regeringen har föreslagit.
Lagrådets yttrande väger tungt. En diskussion om
den uppkomna situationen har i dag på förmiddagen
inletts med riksdagspartierna i socialförsäkringsut-
skottet. Jag vill inte nu föregripa resultatet av dessa
överläggningar genom att gå in i diskussion eller
spekulationer om vare sig detaljer i Lagrådets yttran-
de eller förslaget som sådant och inte heller rörande
datum för ikraftträdande av en kommande reform. Vi
behöver nu alla få tid att överväga vilka handlingsal-
ternativ som på kort och lite längre sikt är möjliga att
genomföra.
På kort sikt är det givetvis nödvändigt att Utlän-
ningsnämnden ges förutsättningar att fungera så bra
som möjligt. Regeringen föreslår i budgetpropositio-
nen för 2003 att såväl Utlänningsnämnden som
Migrationsverket tillförs utökade resurser i syfte att
korta handläggningstiderna och stärka rättssäkerhe-
ten.
Jag hoppas att jag med detta har besvarat Ana Ma-
ria Nartis frågor och hoppas att tillsammans med
riksdagens partier kunna gå vidare med lagstiftnings-
processen i syfte att uppnå ett förbättrat system för
prövning av utlänningsärendena, som tillgodoser
kraven på såväl en rättssäker som snabb ärendehante-
ring.

Anf. 2 ANA MARIA NARTI (fp):
Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag måste börja
med en precisering. När jag skrev interpellationen
hade inte Lagrådets svar kommit. Själva tyngdpunk-
ten i vår debatt i dag förflyttas därför lite grann.
Vad som har kommit fram mycket tydligt efter det
att Lagrådets yttrande har presenterats är att vi behö-
ver en ordentlig genomgång av de så kallade materi-
ella reglerna. I detta måste jag säga att vi som med-
lemmar i Folkpartiet liberalerna är mycket glada.
Vi har många gånger understrukit att lagen inte är
tillräckligt tydlig och förutsebar. Vi har krävt precise-
ringar både när det gäller asylskäl och humanitära
skäl. På så sätt kan vi säga att vi är överens. Samtidigt
är det väldigt viktigt att tänka på att själva diskussio-
nen om Utlänningsnämnden inte kan ta slut med
detta.
Vi behöver jobba vidare med lagen - det är själv-
klart. Det finns otydliga punkter i lagen som kan
skapa grund för det som i Lagrådets text kallas för
skönsmässiga grunder, vilket är väldigt skrämmande.
Samtidigt behöver vi tänka på praktiska möjlig-
heter att i framtiden korta behandlingstiden för
överprövande av sådana ärenden. Då är förvaltnings-
domstolarna enligt vår mening fortfarande den bästa
lösningen. Jag kan inte se någon skillnad i detta
sammanhang. Om man preciserar lagarna så finns det
goda grunder för förvaltningsdomstolarna och för att
de ska fungera ordentligt och bra och för att de
skönsmässiga grunderna ska försvinna från praxis när
det gäller behandling av utlänningsärenden.
Jag kan absolut inte tänka mig att Utlännings-
nämnden skulle kunna fungera bättre, effektivare och
snabbare än många förvaltningsdomstolar. Som be-
kant är Folkpartiet liberalerna motståndare till speci-
ella domstolar. Vi vill ha många förvaltningsdomsto-
lar som agerar på olika områden. Då blir det också
mycket lättare att snabbt avgöra vid överklaganden.

Anf. 3 Statsrådet JAN O KARLSSON (s):
Herr talman! Jag ska först göra några kommenta-
rer till Ana Maria Nartis synpunkter och påpekanden.
Sedan ska jag säga några ord om vad som har hänt i
dag. Även jag kämpar ju med det tidsmässiga pro-
blemet - svaret gavs i går, och jag har haft möte med
socialförsäkringsutskottet i dag. Mötet gav en hel del
resultat som jag tror kan vara av intresse för vårt
meningsutbyte.
Först och främst vill jag vad beträffar de sköns-
mässiga grunderna som omnämns i lagrådsyttrandet
understryka att skönsmässiga grunder mycket väl kan
förekomma utan att det för den skull föreligger god-
tycke. Men jag förstår - och det talade vi också om
med socialförsäkringsutskottet i dag - att det viktiga
är att vi har ett rättssäkert system även om det under-
stundom kan vara så att i denna, liksom i annan,
prövning av gällande lagstiftning så måste skönsmäs-
siga avvägningar göras. Jag tänker på förhållandet att
vi i utlänningsrätten har just den individuella pröv-
ningen som kungstanke. Det innebär ständigt en an-
passning till varje individuellt fall.
Däremot var vi i dag i utskottet naturligtvis full-
ständigt på det klara med att varje form av godtycke
måste undvikas vid tillämpning av denna lag och de
ärenden den gäller.
När det gäller sambandet mellan korta behand-
lingstider och förvaltningsdomstolar så har utskottet
och jag tillsammans haft ett förberedelsearbete, efter-
som vi har gjort lagrådsremissen ihop. Det har då
blivit klart att när man går över från en klagoinstans
till två klagoinstanser och partssammansatt prövning
så är risken snarare den motsatta - vi får en längre tid.
För att i så fall vinna tid i behandlingen ställs man
också inför avsevärda resursproblem. Jag tror inte att
det råder några skilda meningar om detta, och ut-
skottet och jag har kommit fram till samma bedöm-
ning.
När det gäller motståndet mot specialdomstolar så
noterar jag rättshistoriskt att vi alla under en period
helt ville avskaffa specialdomstolar av alla slag. Den
faktiska utvecklingen har sedan burit syn för sägen;
det har vi inte gjort. Fortfarande har vi i svenskt rätts-
väsende en omfattande, ymnig och närmast ökande
förekomst av specialdomstolar. Utlänningsnämnden
inrättades innan denna diskussion på allvar började ta
fart. Jag vet inte riktigt var vi befinner oss i dag. På
den punkten vill jag under inga omständigheter pre-
judicera det arbete som jag nu har för avsikt att efter
hörande av socialförsäkringsutskottet inleda med
fortsättningen.
Det handlar om att vi har ett mycket klart positivt
uttalande av Lagrådet, nämligen att Lagrådet vill att
vi ska arbeta med domstolsförfarande som klagoin-
stans, att vi ska ha tvåpartsförfarande och att vi ska ha
muntlighet.
Låt mig som en personlig deklaration tillfoga att
det för mig också är väldigt viktigt att i det fortsatta
arbetet se till att vi får två parter som alldeles klart är
jämställda. Jag tror att ett av de problem som vi har
arbetat med när det gäller Utlänningsnämndens funk-
tionssätt är att det inte har varit klart, utan att det har
funnits en upplevelse av och kanske en realitet i att
parterna inte har varit jämställda. På den punkten är
samstämmigheten klar. Jag vill i mitt nästa inlägg
fortsättningsvis beröra något av resultatet av den
överläggningen.

Anf. 4 ANA MARIA NARTI (fp):
Herr talman! Tack för svaret! Det kanske är min
svenska som inte räcker till. Skönsmässiga grunder är
för mig motsatsen till principiella eller sakliga grun-
der. Det är för mig faktiskt synonymt med godtycke.
Det är kanske min svenska - jag är trots allt före detta
flykting och jag har bara varit i 32 år i Sverige. Så
kanske förstår jag inte innehållet i "skönsmässiga
grunder". Fast jag tycker att det är skrämmande. Det
ska finnas sakliga grunder för en bedömning av ett så
viktigt ärende som rätten att bosätta sig i Sverige. Det
ska finnas principiella grunder för bedömningen av
varje individuellt fall. Men skönsmässiga grunder
tycker jag fortfarande är fullständigt otillfredsställan-
de.
När det gäller specialdomstolar kan jag som en
människa som har jobbat mycket med problem som
uppstår mellan folk från olika etniska grupper säga att
vi i invandrarbefolkningen inte har goda erfarenheter
av specialdomstolsarbete. Titta på integrationsfrågor-
na! Det är Arbetsdomstolen som ska behandla dem.
Är vi nöjda med resultatet? Inte alls. Det som händer
är fortfarande att många fall försvinner någonstans i
hanteringen. Specialdomstolen är alldeles för mycket
koncentrerad på de viktiga aktörernas, det vill säga
arbetstagarnas och arbetsgivarnas organisationers,
ställningstaganden i domstolen. Då försvinner de
individuella fallen bort någonstans i hanteringen.
Jag kan också lägga till att vi fortfarande i Sverige
saknar utbildningar som ska öppna möjligheten för en
fungerande kommunikation mellan människor från
olika etniska grupper. Jag sökte själv i förra veckan
efter advokater som skulle kunna hjälpa i ett fall av
diskriminering. De är väldigt svåra att hitta! Detta
måste också vara ett problem för utlänningsärenden.
Det finns alltså mycket att göra på området.
Jag tycker fortfarande att förvaltningsdomstolar -
vanliga domstolar - är en bättre arena för att lösa de
här problemen än de mycket specialiserade och
egentligen självcentrerade domstolar som special-
domstolarna brukar bli.

Anf. 5 Statsrådet JAN O KARLSSON (s):
Herr talman! Jag skulle vilja slå till två reträtter
omedelbart. Den första gäller begreppet skönsmässiga
grunder. Jag kan visserligen inte falla tillbaka på
några etniska argument; jag har talat detta språk i 63
år. Men jag är inte jurist, och det är möjligt att nyan-
seringen av begreppet skönsmässig grund är sådan att
jag ska vara lite försiktig. Vi förde faktiskt en diskus-
sion om detta - om "skönsmässig" och "godtycklig"
- men jag vill på den punkten under inga omständig-
heter ha någon bestämd uppfattning, och det vill jag
gärna ha fört till kammarens protokoll. Jag vill tillfrå-
ga mina juridiska rådgivare innan jag rör mig en mil-
limeter på detta uppenbart minerade fält.
Den andra gäller specialdomstolarna. Det var en
ren doktrinhistorisk anmärkning. Jag har inga som
helst andra åsikter än Ana Maria Narti om vikten av
att så många ärenden som möjligt i vårt rättsväsende
handhas av de allmänna domstolarna eller förvalt-
ningsdomstolarna. Det var en ren doktrinhistorisk
anmärkning.
Jag kan dock inte låta bli att notera att såväl Ar-
betsdomstolen som Utlänningsnämnden tillkommit på
initiativ av detta liberala parti 1928 respektive 1992.
Men även detta ska uppfattas som en ren doktrinhis-
torisk anmärkning. I sakfrågan är vi helt överens.
Det vi kom fram till i dag - och det kanske är det
allra viktigaste - i den överläggning jag haft med
utskottet är att jag nu ska inbjuda till överläggningar
med alla partier. Alla partier och regeringen är full-
ständigt överens om att det inte kommer att bli något
status quo i den här frågan. Vi måste fortsätta framåt
för att lösa den.

Anf. 6 ANA MARIA NARTI (fp):
Herr talman! Tack för svaret. Den här debatten
kommer säkert att fortsätta. Vi har alla väldigt myck-
et att vinna på att ett grundläggande arbete, både med
lagen och med instansordningen, kommer i gång
ordentligt.
Jag vill avsluta den här debatten med några per-
sonliga betraktelser. Under de tolv år som har gått
sedan diktaturen föll i Rumänien har jag haft många
tillfällen att se hur olika utlänningsärenden behandlas
i praktiken. Jag har träffat på många fall som har haft
precis samma situation bakom sig men som bedömts
olika. Det är den här praktiken som vi måste komma
ifrån. Varje dag som går utan att denna praxis tar slut
innebär tragedier för människor.
Jag tänker också lite grann på hela den debatt som
vi hade under sommaren om arbetskraftsinvandring.
Om en liten grupp av de människor som skickades
hem efter år av plågor på gömställen hade fått möj-
lighet att arbeta i Sverige skulle många tragedier ha
undvikits. Jag ser en direkt relation mellan de här
mänskliga tragedierna och avsaknaden av en rätt till
arbete i det här landet.

Anf. 7 Statsrådet JAN O KARLSSON (s):
Herr talman! Jag tror att vi i väldigt hög grad har
en gemensam syn på hur vi ska fortsätta det här ar-
betet. Jag vill så långt det är möjligt nu precisera hur
jag ser på den fortsättningen.
Vi har ett kortsiktigt perspektiv och ett långsiktigt.
Det rådde fullständig konsensus vid dagens utskott-
söverläggning om att vi inte kan stanna nu och låta
situationen förbli oförändrad. I de överläggningar
som jag ser fram emot ska kunna inledas inom några
veckor räknar jag alltså med att vi ska kunna dela upp
frågan.
Det kortsiktiga perspektivet handlar om vilka
omedelbara åtgärder som nu anses vara möjliga Där
tänker jag arbeta efter den konsensusprincip som jag
använt under den korta tid som jag har varit ansvarig
för de här frågorna. Det är naturligtvis själva instan-
sordningen som faller i ögonen. Där hoppas jag att vi
ska kunna arbeta. Men jag vill akta mig för att dra
några specifika slutsatser innan jag har fört en diskus-
sion med alla partier. Det är det kortsiktiga perspekti-
vet.
Det långsiktiga perspektivet handlar om en för-
ändring av lagstiftningen. Budskapet från Lagrådet är
tydligt. Denna lag måste ses över.
Det jag har sagt till utskottet i dag - och jag har
funnit en betydande samstämmighet även på den
punkten - är att den översynen redan sker på det
europeiska planet. Vi har för närvarande ett tiotal
direktivförslag under arbete. Det ska i sanningens
namn sägas att under det danska ordförandeskapet har
effektiviteten i detta arbete ökat. Det är delvis också
en följd av toppmötet som ägde rum i juni i Sevilla
och på svensk tillskyndan som det arbetet nu går
mycket snabbare.
Jag räknar alltså med att vi kommer att ha ett
kortsiktigt perspektiv där vi ska försöka finna en
lösning som ökar rättssäkerheten och ett långsiktigt
där vi i den europeiska miljön nu snabbt, men ändå
något mer tidsödande, kan få till stånd ändringar i den
svenska utlänningslagstiftningen.
Med detta vill jag tacka för den här överläggning-
en.

Överläggningen var härmed avslutad.

9 § Anmälan om inkomna faktapromemorior
om förslag från Europeiska kommissionen

Talmannen anmälde att följande faktapromemori-
or om förslag från Europeiska kommissionen inkom-
mit och överlämnats till utskott:
2002/03:FPM8 Ändring av ett flertal direktiv på utsä-
desområdet KOM(2002)523 till miljö- och jord-
bruksutskottet
2002/03:FPM10 Demokratisk kontroll över Europol
KOM(2002)95 till justitieutskottet
2002/03:FPM11 Ändrat förslag till prospektdirektiv
KOM(2002)460 till finansutskottet

10 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades
Proposition
2002/03:10 till skatteutskottet

Skrivelse
2002/03:3 till justitieutskottet

Förslag
2002/03:RR2 till finansutskottet
2002/03:RR3 till utbildningsutskottet

Motioner
2002/03:K2 och K3 till konstitutionsutskottet

11 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades
Propositioner
2002/03:5 Vissa mervärdesskattefrågor
2002/03:9 Sjukhus med vinstsyfte; förlängd giltighet
av lagen (2000:1440) om inskränkning i lands-
tingens rätt att överlämna driften av akutsjukhus
till annan

Förslag
2002/03:RR7 Riksdagens revisorers förslag angående
styrning av försvarets fastigheter och anläggning-
ar

12 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar
framställts

den 21 oktober

2002/03:51 av Börje Vestlund (s) till justitieminister
Thomas Bodström
Trossamfund bör kunna registrera partnerskap
2002/03:52 av Börje Vestlund (s) till justitieminister
Thomas Bodström
Partnerskapslagens anknytningskrav bör kompletteras
2002/03:53 av Carl-Axel Johansson (m) till jord-
bruksminister Margareta Winberg
Fiskestoppet av torsk
2002/03:54 av Carl-Axel Johansson (m) till finans-
minister Bosse Ringholm
Reklamskatten
2002/03:55 av Börje Vestlund (s) till utrikesminister
Anna Lindh
Utlandsmyndigheter bör kunna registrera partnerskap
2002/03:56 av Kerstin-Maria Stalin (mp) till utri-
kesminister Anna Lindh
Mänskliga rättigheter i Iran

den 22 oktober

2002/03:57 av Inger Lundberg (s) till utrikesminister
Anna Lindh
Rättssäkerhet för svensk medborgare på Guantanamo
2002/03:58 av Maria Wetterstrand (mp) till miljömi-
nister Lena Sommestad
Jakt på vargar med sändare
2002/03:59 av Maria Wetterstrand (mp) till jord-
bruksminister Ann-Christin Nykvist
Ekologiska nöt- och lammprodukter
2002/03:60 av Maria Wetterstrand (mp) till jord-
bruksminister Ann-Christin Nykvist
Eldressyr av hund
2002/03:61 av Henrik S Järrel (m) till statsrådet Hans
Karlsson
Försäkringskassornas organisation

Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda-
gens snabbprotokoll tisdagen den 5 november.

13 § Anmälan om skriftliga svar på frågor

Anmäldes att skriftliga svar på följande frågor in-
kommit

den 21 oktober

2002/03:38 av Martin Andreasson (fp) till justitiemi-
nister Thomas Bodström
Förfalskade konkursansökningar
2002/03:39 av Inger René (m) till justitieminister
Thomas Bodström
Polismyndigheten i Västra Götaland

Svaren redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 5 november.

14 § Kammaren åtskildes kl. 14.26.

Förhandlingarna leddes av talmannen.