Regeringens proposition 2002/03:1

Budgetpropositionen för 2003

Förslag till statsbudget för 2003, finansplan, skattefrågor, ändrade anslag för 2002

Regeringens proposition 2002/03:1

Budgetpropositionen för 2003

Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 6 § regeringsformen sitt förslag till statsbudget för 2003.

Stockholm den 3 oktober 2002

Göran Persson

Bosse Ringholm

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnar regeringen sitt förslag till statens inkomster och utgifter för 2003. Vidare presenteras en finansplan, förslag till utgiftstak för staten för åren 2002–2004 och förslag till hur utgifterna 2003 skall fördelas på utgiftsområden.

Regeringen lämnar också förslag till åtgärder på skatteområdet med effekt från 2003.

Regeringen presenterar vidare en prognos för statsbudgeten för 2002 samt föreslår ändrade anslag på tilläggsbudget för 2002.

I bilaga 1 redovisas specifikation av statsbudgetens anslag och inkomsttitlar för 2003. I bilaga 2 redovisas en bedömning av den internationella och svenska ekonomins utveckling t.o.m. 2004.

PROP. 2002/03:1

Förslag till statsbudget för budgetåret 2003

Utgifter m.m.

Tusental kronor

Utgiftsområde

1

Rikets styrelse

7 349 618

Utgiftsområde

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

9 078 095

Utgiftsområde

3

Skatt, tull och exekution

8 265 923

Utgiftsområde

4

Rättsväsendet

24 584 790

Utgiftsområde

5

Internationell samverkan

1 284 511

Utgiftsområde

6

Försvar samt beredskap mot sårbarhet

44 704 155

Utgiftsområde

7

Internationellt bistånd

17 140 303

Utgiftsområde

8

Invandrare och flyktingar

7 128 370

Utgiftsområde

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

33 170 735

Utgiftsområde

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

119 398 964

Utgiftsområde

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

52 547 320

Utgiftsområde

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

52 889 100

Utgiftsområde

13

Arbetsmarknad

60 306 689

Utgiftsområde

14

Arbetsliv

1 147 627

Utgiftsområde

15

Studiestöd

21 849 680

Utgiftsområde

16

Utbildning och universitetsforskning

42 386 673

Utgiftsområde

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

8 357 903

Utgiftsområde

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

9 482 356

Utgiftsområde

19

Regional utjämning och utveckling

3 607 776

Utgiftsområde

20

Allmän miljö- och naturvård

3 335 075

Utgiftsområde

21

Energi

1 687 366

Utgiftsområde

22

Kommunikationer

25 858 344

Utgiftsområde

23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

10 460 479

Utgiftsområde

24

Näringsliv

3 542 675

Utgiftsområde

25

Allmänna bidrag till kommuner

68 030 664

Utgiftsområde

26

Statsskuldsräntor m.m.

54 450 000

Utgiftsområde

27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

23 695 000

Summa utgiftsområden

 

715 740 191

Minskning av anslagsbehållningar

370 466

Summa utgifter

 

 

716 110 657

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto

12 047 000

Kassamässig korrigering

 

-13 400 000

Summa

 

 

714 757 657

4

PROP. 2002/03:1

Inkomster m.m.

Tusental kronor

Inkomsttyp 1000

Skatter m.m.

637 458 790

Inkomsttyp 2000

Inkomster av statens verksamhet

28 502 360

Inkomsttyp 3000

Inkomster av försåld egendom

15 000 000

Inkomsttyp 4000

Återbetalning av lån

2 325 641

Inkomsttyp 5000

Kalkylmässiga inkomster

6 347 000

Inkomsttyp 6000

Bidrag m.m. från EU

11 646 700

Summa inkomster

701 280 491

Beräknat lånebehov

13 477 166

Summa

714 757 657

5

PROP. 2002/03:1

Innehållsförteckning

1

Finansplan .............................................................................................................

17

 

1.1

Ansvar och samarbete ...........................................................................

17

 

1.2

Det ekonomiska läget............................................................................

18

 

1.2.1

Internationell ekonomisk utveckling...................................................

18

 

1.2.2

Svensk ekonomisk utveckling...............................................................

18

 

1.2.3

Tre scenarier ..........................................................................................

19

 

1.3

Den ekonomiska politiken....................................................................

20

 

1.3.1

Sunda offentliga finanser ......................................................................

20

 

1.3.2

Stabila priser...........................................................................................

22

 

1.3.3

En väl fungerande lönebildning............................................................

22

 

1.4

Arbete och tillväxt.................................................................................

23

 

1.5

Reformer................................................................................................

25

 

1.5.1

Barn och unga - vår framtid ..................................................................

27

 

1.5.2

De äldres trygghet skall stärkas............................................................

27

 

1.5.3

Ökade resurser till vården och omsorgen............................................

28

 

1.5.4

Sverige – ett kunskapssamhälle.............................................................

28

 

1.6

Krafttag mot ohälsa...............................................................................

28

 

1.7

Rättvisa skatter ......................................................................................

31

 

1.8

Hållbar utveckling.................................................................................

34

 

1.9

Ett Sverige för alla .................................................................................

36

2

Förslag till riksdagsbeslut.....................................................................................

41

3

Lagförslag..............................................................................................................

49

 

3.1

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ...........

49

 

3.2

Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).................

51

3.3Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän

löneavgift................................................................................................

53

3.4Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1380) om

 

skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för

 

 

tele- och datakommunikation...............................................................

54

3.5

Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på

 

 

förvärvsinkomster vid 2004 års taxering, m.m. ...................................

55

3.6Lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattnings

avtal mellan de nordiska länderna.........................................................

56

3.7Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

energi......................................................................................................

57

3.8Förslag till lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på

avfall .......................................................................................................

71

3.9Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på

naturgrus................................................................................................

72

7

PROP. 2002/03:1

3.10

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt........

73

3.11Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning

av viss privatinförsel..............................................................................

74

3.12Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från

 

 

skatt vid import, m.m. ..........................................................................

75

4

Budgetpolitiska mål och statsbudgeten ..............................................................

79

 

4.1

Budgetpolitiska mål ..............................................................................

79

 

4.1.1

Utgiftstak för staten .............................................................................

81

 

4.1.2

Beräkning av den offentliga sektorns utgifter.....................................

82

 

4.1.3

Överskott i offentliga sektorns finanser .............................................

83

 

4.2

Makroekonomiska förutsättningar......................................................

84

 

4.3

Politiska prioriteringar..........................................................................

85

 

4.4

Statsbudgetens utveckling....................................................................

93

 

4.4.1

Uppföljning av statsbudgeten för 2002 ...............................................

93

 

4.4.2

Statsbudgetens inkomster ....................................................................

94

 

4.4.3

Statsbudgetens utgifter.........................................................................

95

4.4.4Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och

 

 

statsskulden ...........................................................................................

98

 

4.5

Kommunsektorns finanser .................................................................

102

 

4.6

Ålderspensionssystemet .....................................................................

104

 

4.7

Den offentliga sektorns finanser ........................................................

104

 

4.8

Internationella jämförelser av offentliga utgifter ..............................

106

5

Inkomster ...........................................................................................................

111

 

5.1

Inledning ..............................................................................................

111

 

5.1.1

Makroekonomiska förutsättningar ....................................................

114

 

5.1.2

Regeländringar ....................................................................................

114

 

5.1.3

Osäkerhet i skatteberäkningen ..........................................................

114

 

5.2

Offentliga sektorns skatter – periodiserad redovisning ...................

116

 

5.2.1

Inkomstskatt hushåll ..........................................................................

116

 

5.2.2

Inkomstskatt företag ..........................................................................

119

 

5.2.3

Socialavgifter och löneskatter ............................................................

120

 

5.2.4

Egendomsskatter .................................................................................

121

 

5.2.5

Skatt på varor och tjänster ..................................................................

122

 

5.2.6

Övriga skatter ......................................................................................

125

 

5.3

Offentliga sektorns inkomster enligt nationalräkenskaperna ..........

126

 

5.4

Statsbudgetens inkomster – kassamässig redovisning ......................

127

 

5.4.1

Skatter ..................................................................................................

127

 

5.4.2

Övriga inkomster ................................................................................

128

 

5.4.3

Ändrad redovisning av inkomsttitlar .................................................

131

 

5.4.4

Uppföljning av statsbudgetens inkomster budgetåret 2002 .............

131

 

5.5

Kommunsektorns skatter ...................................................................

132

 

5.6

Skattekvoter ........................................................................................

133

 

5.6.1

Skattekvoten – skatt över BNP ..........................................................

133

 

5.6.2

Implicita skattekvoter .........................................................................

134

6

Utgifter

...............................................................................................................

141

 

6.1 .......................................................................................

Utgifter 2002

141

 

6.1.1 ..............................................................

Takbegränsade utgifter 2002

141

 

6.2 ...............

Utgifternas fördelning på utgiftsområden 2003 och 2004

147

8

PROP. 2002/03:1

6.2.1De takbegränsade utgifternas förändring jämfört med 2002 års

ekonomiska vårproposition ................................................................

149

6.3Utgiftsområde 1–27 samt Ålderspensionssystemet vid sidan av

 

 

statsbudgeten.......................................................................................

151

7

Bemyndiganden och övriga ekonomiska förpliktelser m.m.............................

163

 

7.1

Finansiering av investeringar och rörelsekapital ...............................

163

 

7.1.1

Låneramar för 2003 .............................................................................

163

 

7.1.2

Räntekontokrediter för 2003..............................................................

165

 

7.1.3

Sjunde AP-fonden...............................................................................

165

 

7.1.4

Övrig utlåning från Riksgäldskontoret..............................................

166

 

7.2

Statliga garantier..................................................................................

167

 

7.3

Beställningsbemyndiganden ...............................................................

168

 

7.4

Bemyndigande för ramanslag..............................................................

169

 

7.5

Statliga myndigheters hantering av ingående mervärdesskatt ..........

170

8

Skattefrågor.........................................................................................................

175

 

8.1

Inledning..............................................................................................

175

 

8.2

Skatter på förvärvsinkomster..............................................................

176

 

8.2.1

Sänkt skatt på arbete som del i grön skatteväxling............................

176

 

8.2.2

Förändrade nivåer för socialavgifter...................................................

177

 

8.2.3

Det fasta beloppet vid beskattning av förvärvsinkomster ................

179

 

8.2.4

Beskattning av sjömän i det nordiska skatteavtalet...........................

179

 

8.3

Kapital- och företagsbeskattning .......................................................

180

 

8.3.1

3:12-utredningen .................................................................................

180

8.3.2Översyn av reglerna om fastighetsskatt på småhus m.m.,

 

förmögenhetsskatt samt arvs- och gåvoskatt ....................................

180

8.3.3

Avskaffad kapitalvinstbeskattning av näringsbetingade andelar ......

180

8.4

Energi- och miljöskattefrågor.............................................................

180

8.4.1

Grön skatteväxling ..............................................................................

180

8.4.1.1

Höjd koldioxidskatt på bränslen........................................................

181

8.4.1.2

Höjd energiskatt på el.........................................................................

182

8.4.1.3

Skattesatsuppräkning efter prisutvecklingen (indexering)...............

182

8.4.1.4

Höjd avfallsskatt..................................................................................

183

8.4.1.5

Höjd naturgrusskatt............................................................................

183

8.4.2

Kraftvärmebeskattning m.m...............................................................

184

8.4.2.1Höjda skatteavdrag för bränslen som förbrukas för

värmeproduktion i kraftvärmeverk ....................................................

184

8.4.2.2 Biobränslenas konkurrenskraft i kraftvärmeverk..............................

185

8.4.2.3Slopat avdrag för energiskatt på el som produceras i

kraftvärmeverk.....................................................................................

185

8.4.3Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende företag i kalk-

 

och cementbranschen..........................................................................

186

8.4.4

Direktavdrag för sluttäckningsmaterial .............................................

187

8.4.5

Skattestrategi för alternativa drivmedel .............................................

187

8.5

Övriga punktskattefrågor ...................................................................

188

8.5.1

Privatinförselkvoter.............................................................................

188

8.5.2

Skatt på lågpriscigaretter.....................................................................

189

8.5.3

Reklamskatten .....................................................................................

191

8.6

Mervärdesskattefrågor ........................................................................

191

8.6.1

Skattesatserna utreds...........................................................................

191

9

PROP. 2002/03:1

 

8.6.2

Skattelättnad för vissa byggtjänster...................................................

192

 

8.7

Övriga skattefrågor.............................................................................

192

 

8.7.1

Utvärdering av ROT-liknande åtgärder ............................................

192

 

8.7.2

Tjänstebeskattningsutredningen........................................................

192

 

8.7.3

Skattereduktion för utgifter för s.k. bredbandsanslutningar ...........

193

 

8.8

Andra förslag i särpropositioner under hösten 2002........................

193

 

8.9

Offentlig-finansiella effekter..............................................................

194

9

Tilläggsbudget.....................................................................................................

199

 

9.1

Förslag till tilläggsbudget för 2002 ....................................................

199

 

9.2

Tilläggsbudget per utgiftsområde ......................................................

199

 

9.2.1

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse.........................................................

199

 

9.2.2

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning...............

201

 

9.2.3

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet..........................................................

202

 

9.2.4

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan .......................................

204

 

9.2.5

Utgiftsområde 6 Totalförsvar ............................................................

205

 

9.2.6

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar ......................................

206

 

9.2.7

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ................

206

 

9.2.8

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

 

handikapp ............................................................................................

207

 

9.2.9

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom .....................

208

 

9.2.10

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad.....................................................

208

 

9.2.11

Utgiftsområde 14 Arbetsliv................................................................

209

 

9.2.12

Utgiftsområde 15 Studiestöd .............................................................

209

 

9.2.13

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.................

210

 

9.2.14

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid...............

212

 

9.2.15

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

 

 

 

byggande..............................................................................................

213

 

9.2.16

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ...............................

213

 

9.2.17

Utgiftsområde 22 Kommunikationer................................................

214

 

9.2.18

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

 

 

 

näringar................................................................................................

215

 

9.2.19

Utgiftsområde 24 Näringsliv..............................................................

217

Bilagor

 

 

 

Bilaga 1

 

Specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster 2003

 

Bilaga 2

 

Svensk ekonomi

 

Bilaga 3

 

Avstämning av målet om en halvering av antalet socialbidragsberoende

 

 

mellan åren 1999–2004

 

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 oktober 2002

10

PROP. 2002/03:1

Tabellförteckning

Utgifter m.m. ..................................................................................................................

4

Inkomster m.m. ..............................................................................................................

5

1.1

Försörjningsbalans....................................................................................................

18

1.2

Nyckeltal ...................................................................................................................

19

1.3

Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling .....................................................

19

1.4

De tre scenarierna .....................................................................................................

20

1.5

Offentliga finanser....................................................................................................

20

1.6

Offentligt finansiellt sparande i Sverige och några andra länder............................

21

1.7

Utgiftsreformer.........................................................................................................

26

1.8

Reformer för barnen .................................................................................................

27

1.9

Mer pengar till vården...............................................................................................

28

1.10

Gröna nyckeltal.......................................................................................................

36

2.1

Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag för

 

 

 

budgetåret 2002.....................................................................................................

44

4.1

Utgiftstak för staten .................................................................................................

80

4.2

Den offentliga sektorns finansiella sparande...........................................................

80

4.3

Av riksdagen beslutade budgetpolitiska mål ...........................................................

80

4.4

Saldoutrymme och budgeteringsmarginal...............................................................

81

4.5

Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten ........................................................

82

4. 6 Utgiftstak för staten ................................................................................................

82

4.7

Utgiftstak för offentlig sektor .................................................................................

83

4.8

Makroekonomiska förutsättningar ..........................................................................

84

4.9

Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar....................................................

89

Fortsättning på 4.9 Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar .........................

90

4.10

Tidigare beslutade och aviserade utgifts- och inkomstförändringar samt

 

 

 

nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar.................................................

91

 

 

Fortsättning på 4.10 Tidigare beslutade och aviserade utgifts- och

 

 

 

inkomstförändringar samt nu föreslagna utgifts- och

 

 

 

inkomstförändringar.............................................................................................

92

4.11

Budgetsaldo och statsskuld 2002 ...........................................................................

94

4.12

Statsbudgetens inkomster.......................................................................................

95

4.13

Statsbudgetens utgifter 2002 – 2004......................................................................

95

4.14

Utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten 2002–2004 ...............................

96

4.15

Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år.......................

97

4.16

Statsbudgetens saldo och statsskulden ..................................................................

99

4.17

Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande........................................

101

4.18

Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter........................

101

4.19

Kommunsektorns finanser ...................................................................................

103

4.20

Ålderspensionsystemet.........................................................................................

104

4.21

Den offentliga sektorns finansiella sparande.......................................................

104

4.22

Den offentliga sektorns finanser..........................................................................

105

4.23

Offentliga utgifter i 11 EU-länder.......................................................................

108

11

PROP. 2002/03:1

5.1

Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns inkomster

 

 

 

enligt nationalräkenskaperna och statsbudgetens inkomster 2001–2004.......

111

5.2

Offentliga sektorns skatter, underliggande årlig förändring 2002–2004.............

112

5.3

Bruttoeffekter av regeländringar 1999–2004.........................................................

113

5.4

Makroekonomiska förutsättningar och förändringar jämfört med

 

 

 

vårpropositionen ................................................................................................

114

5.5

Fastighetsskatt årlig förändring 2001–2004..........................................................

114

5.6

Den offentliga sektorns skatteintäkter 1999–2004...............................................

115

5.7

Inkomstskattereformen 2000–2002.......................................................................

116

5.8

Skattepliktiga inkomster 2000–2004 .....................................................................

117

5.9

Förändring av kommunal skatt 2001–2004...........................................................

117

5.10

Skattereduktioner 2000–2004 ..............................................................................

117

5.11

Kapitalinkomster 2000–2004 ...............................................................................

118

5.12

Kapitalvinster och kapitalförluster 1999 och 2000 .............................................

118

5.13

Skattesatser för fastigheter 1997–2003................................................................

121

5.14

Fastighetsskatt fördelad på fastighetstyp 2000–2004.........................................

122

5.15

Införselkvoter 1999–2004 ....................................................................................

123

5.16

Skatt på energi 2000–2004....................................................................................

124

5.17

Specifikation av restförda skatter m.m. 2000–2004............................................

126

5.18

Periodiserade skatter, skatter enligt NR samt skattekvoten 2001–2004...........

126

5.19

Offentliga sektorns totala inkomster enligt NR 2001–2004 .............................

127

5.20

Statsbudgeten skatter 2001–2004 ........................................................................

128

5.21

Statsbudgetens inkomster 2001–2004 .................................................................

129

5.22

Utvecklingen av skatteunderlaget 2000–2004.....................................................

132

5.23

Skattekvoten 1999, förändring av skattekvoten 1990–1999 samt

 

 

 

skattepliktiga transfereringars inverkan på skattekvoten för ett urval

 

 

 

av OECD-länder ................................................................................................

134

5.24

Skattekvot enligt NR och periodiserad skattekvot 2000–2004 .........................

134

5.25

Mervärdesskattesatser 1991 och 2002 samt förändring av skattesatserna

 

 

 

1992–2002 ...........................................................................................................

137

6.1

Statsbudgetens utgifter 2002..................................................................................

141

6.2

Takbegränsade utgifter 2002 ..................................................................................

142

6.3

Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2002................................................

145

6.4

Utgifter 2002...........................................................................................................

146

6.5

Utgifter 2003 och 2004 ..........................................................................................

148

6.6

Förändring av takbegränsade utgifter mellan 2002 års ekonomiska

 

 

 

vårproposition och budgetpropositionen för 2003..........................................

149

7.1

Låneram för år 2003................................................................................................

164

7.2

Investeringslån och låneramar 1998 - 2002...........................................................

164

7.3

Räntekontokrediter 2002 och kreditramar för år 2003 ........................................

165

7.4

Övriga kreditramar.................................................................................................

167

7.5

Översikt anslagsbeslut gällande garantier 2003 ....................................................

167

7.6

Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende 2003 ....

169

8.1

Grundavdrag år 2003 enligt gällande regler...........................................................

176

8.2

Grundavdrag år 2003 enligt gällande regler...........................................................

176

8.3

Grundavdrag år 2003 enligt regeringens förslag...................................................

177

8.4

Grundavdrag år 2003 enligt regeringens förslag...................................................

177

8.5

Socialavgifter år 2003 enligt regeringens förslag...................................................

178

8.6

Skattehöjningar inklusive indexuppräkning för vissa bränslen och el för

 

 

 

år 2003.................................................................................................................

183

8.7

Nuvarande och föreslagna skattesatser på vissa bränslen och el .........................

183

12

 

PROP. 2002/03:1

8.8

Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet i BP 2003 m.m. .............................

196

 

Bruttoeffekter, kassamässiga effekter för statsbudgeten och periodiserade

 

 

nettoeffekter för offentlig sektor år 2003-2004 samt varaktiga effekter för

 

 

offentlig sektor....................................................................................................

196

9.1

Omfördelning av högskoleplatser..........................................................................

211

13

PROP. 2002/03:1

Diagramförteckning

1.1

Utgiftstaken som andel av BNP ..............................................................................

22

1.2

Utgiftstaken i miljarder kronor ...............................................................................

22

1.3

Antal personer som är sjukskrivna mer än 30 dagar...............................................

29

1.4

Egentlig skattekvot...................................................................................................

31

1.5

Socialbidragstagare....................................................................................................

37

1.6

Ekonomiska effekter av en möjlig halvering av socialbidraget..............................

37

4.1

Statsbudgetens utveckling 1990–2004.....................................................................

93

4.2

Statsskuld i miljarder kronor och som andel av BNP ..........................................

102

4.3

Offentliga utgifter som andel av BNP år 2000 .....................................................

107

4.4

Offentliga utgifternas andel av totala utgifter år 2000 .........................................

108

5.1

Beskattningsbara kapitalvinster 1988–2004 ..........................................................

119

5.2

BNP-, aktie- samt fastighetsprisindex 1988–2002................................................

119

5.3

Företagens inkomstskatt 1991–2000 samt beräknad utveckling 2001–2003 ......

120

5.4

Mervärdesskatt uppdelad efter användning ..........................................................

123

5.5 Kommunskatter 1996–2004...................................................................................

132

5.6

Inkomstskatter i förhållande till lönekostnaden 1993–2002................................

135

5.7

Implicit skatt på arbete och arbetsgivaravgifternas andel av lönekostnaden 1993–

 

2002 .....................................................................................................................

135

5.8

Implicit skatt på företag 1995–2000 ......................................................................

135

5.9

Hushållens konsumtionsutgifter för bilar och sällanköpsvaror samt för livsmedel

 

1980–2002 ...........................................................................................................

136

6.1

Utgiftsprognos 2002 jämfört med ursprunglig statsbudget för 2002 .................

143

7.1

Myndigheternas investeringslån juni 1993 - juni 2002.........................................

164

7.2

Saldo på myndigheternas räntekonton perioden juni 1997 - juni 2002...............

165

8.1

Grundavdrag för 2003 enligt gällande regler (tunn linje) samt enligt förslaget (fet

 

linje) ....................................................................................................................

177

14

1 Finansplan

PROP. 2002/03:1

1 Finansplan

1.1Ansvar och samarbete

En ny mandatperiod tar sin början. De senaste åren har varit framgångsrika. Men de största ut- maningarna ligger framför oss.

Alltsedan terrordåden den 11 september förra året har den internationella ekonomiska utveck- lingen varit osäker. Företagsskandalerna i USA har spätt på oron. Stor ovisshet råder om den europeiska ekonomin. Nu krävs ansvar och sam- arbete.

Svensk ekonomi skall vara fortsatt stark. Regeringen avser att under mandatperioden vidmakthålla ordning och reda i svensk ekonomi. Målen för de offentliga finan- serna och utgiftstaken skall klaras. Syssel- sättningen skall öka och arbetslösheten och inflationen skall vara fortsatt låg. I första hand skall nya resurser användas för att öka tryggheten och rättvisan. Det går före stora skattesänkningar.

Sverige är för litet för stora konflikter. Istället behövs ett nytt samförstånd för att modernisera och göra Sverige tryggare. Regeringen avser att under mandatperioden verka för breda uppgörelser över traditio- nella gränser och barriärer.

Sverige skall tillbaka till full sysselsättning. Sverige skall vara ett land där inkomst- klyftorna minskar och girigheten trängs tillbaka. Regeringen avser att under man- datperioden föra en politik som präglas av jämställdhet och där ekonomiska, sociala, regionala och ekologiska mål är i balans med varandra.

Sverige skall vara ett friskt land. Den ökade ohälsan skall bekämpas. Regeringen avser

att under mandatperioden sätta kampen mot ohälsan i arbetslivet högt på dagord- ningen.

Sverige skall vara ett föregångsland som driver på omställningen till en ekologiskt hållbar värld. Regeringen avser att under mandatperioden fortsätta med att öka miljöhänsynen i utformningen av politiken.

Sverige skall vara ett samhälle för alla. Mångfalden är en tillgång som skall tas till- vara. Segregationen måste brytas – i arbets- liv, utbildning och boende – och diskri- mineringen tvingas tillbaka. Regeringen vill göra integrationspolitiken till en första rangens uppgift för vårt land.

Sverige skall vara ett land med tillväxt i alla delar av landet. Regeringen avser att arbeta för en tillväxtpolitik med tydlig inriktning på utbildning av hög kvalitet, ökad kon- kurrens och goda villkor för företagen.

Sverige skall vara ett ledande kunskapssam- hälle. Satsningar på forskning och utbild- ning på alla nivåer ökar jämlikheten, driver på moderniseringen av samhället och lägger en god grund för långsiktig tillväxt.

Sveriges röst skall vara stark i det internationella samarbetet för fred och hållbar utveckling. Biståndet ökas och be- slut skall fattas under mandatperioden om att öka biståndet till 1 procent av BNI.

Sverige skall vara ett internationellt aktivt land. Regeringen kommer att vidta särskilda åtgärder för att främja svenska ekonomiska intressen globalt, i EU och i närområdet.

Sverige skall vara ett föregångsland där kvinnor och män skall ha samma möjlig-

17

PROP. 2002/03:1

heter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. För att uppnå målen krävs att makt och inflytande för- delas jämnt mellan kvinnor och män, och att kvinnor och män har samma möjligheter till ekonomiskt oberoende. En handlings- plan för ökad jämställdhet läggs fram.

Sverige skall vara de många möjligheternas land. Inte de stora motsättningarnas samhälle.

Samarbetsformer

Budgetpropositionen bygger på en överens- kommelse mellan den socialdemokratiska regeringen och Vänsterpartiet, vilka står bakom riktlinjerna för den ekonomiska politiken, bud- getpolitiken, utgiftstaken, tilläggsbudgeten för 2002 och de nu föreslagna och aviserade skatte- förändringarna.

1.2Det ekonomiska läget

Det finns en betydande osäkerhet om den inter- nationella utvecklingen. Trots detta utvecklas svensk ekonomi väl. Tillväxten i Sverige väntas i år bli ungefär dubbelt så hög som EU-genom- snittet.

1.2.1Internationell ekonomisk utveckling

Mycket tyder på att den internationella kon- junkturen var som svagast i slutet av förra året. Därefter har det skett en viss återhämtning. Osäkerheten om styrkan och uthålligheten i uppgången har dock tilltagit under sommaren. Sammantaget förutses den globala BNP- tillväxten uppgå till 2,7 procent i år och till 3,6 procent nästa år.

I Förenta staterna skedde en viss dämpning av konjunkturen under våren. Därefter har hus- hållens konsumtion fortsatt att utvecklas stabilt trots den oro och osäkerhet som präglat de finansiella marknaderna. BNP-tillväxten bedöms i år stanna vid 2,3 procent för att nästa år stiga till 2,7 procent.

I EU drivs återhämtningen i huvudsak av en ökad export och i mindre utsträckning av in- hemsk efterfrågan. BNP-tillväxten i EU väntas

uppgå till 1,0 procent i år och 2,3 procent nästa år. I ett flertal EU-länder är utvecklingen av de offentliga finanserna oroväckande. För att säker- ställa sunda offentliga finanser är det viktigt att medlemsländerna lever upp till de åtaganden som gjorts inom ramen för stabilitets- och tillväxt- pakten.

1.2.2Svensk ekonomisk utveckling

Svensk ekonomi utvecklas förhållandevis starkt. Under första halvåret i år ökade BNP i Sverige snabbare än i flertalet övriga länder i EU. Dess- utom har läget på arbetsmarknaden fortsatt att förbättras samtidigt som inflationen har fallit tillbaka. Den ligger nu i linje med Riksbankens inflationsmål.

BNP-tillväxten under första halvåret förklaras framför allt av en stark ökning av exporten och hushållens växande konsumtion. Förutsätt- ningarna är gynnsamma för en fortsatt god ut- veckling. I år väntas BNP öka med 2,1 procent och nästa år med 2,5 procent.

Tabell 1.1 Försörjningsbalans

 

 

Procentuell

 

 

Mdkr

volymförändring

 

 

2001

2001

2002

2003

Hushållens konsumtionsutgifter

1080

0,2

2,0

2,6

 

 

 

 

 

Offentliga konsumtionsutgifter

578

1,4

1,7

0,8

 

 

 

 

 

Fasta bruttoinvesteringar

379

1,5

–1,5

4,6

 

 

 

 

 

Lager1

3

–0,5

–0,4

0,4

Export

1007

–1,4

3,8

6,3

Import

879

–3,9

1,0

7,8

 

 

 

 

 

BNP

2167

1,2

2,1

2,5

 

 

 

 

 

1 Bidrag till BNP-tillväxten.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Liksom i år bedöms hushållens konsumtion även framöver stimuleras av höga disponibla in- komster. Hushållens ekonomiska situation har de senaste åren stärkts av en rad reformer och skattesänkningar.

Den offentliga konsumtionen ökar. Till följd av tidigare höga investeringsnivåer och ett minskat kapacitetsutnyttjande faller investe- ringarna i år. Nästa år förväntas investeringarna i näringslivet stiga igen i samband med en allt högre produktion.

18

PROP. 2002/03:1

Tabell 1.2 Nyckeltal

Förändring från föregående år i procent, om ej annat anges

 

2001

2002

2003

KPI1

2,6

2,3

2,3

Timlön

4,3

3,7

3,5

 

 

 

 

Öppen arbetslöshet2

4,0

3,9

3,8

Arbetsmarknadspolitiska program2

2,5

2,6

2,2

Antal sysselsatta

1,9

0,0

0,2

 

 

 

 

Real disponibel inkomst3

3,0

4,8

2,1

Hushållens nettosparkvot, nivå4

0,8

3,5

3,0

Bytesbalans3

3,2

3,2

3,6

Tysk ränta 10-års statsobligation1

4,8

4,9

4,9

Svensk ränta 10-års statsobligation1

5,1

5,4

5,3

TCW-index1

136

134

129

1Årsgenomsnitt

2Procent av arbetskraften.

3Procent av BNP

4Exklusive sparande i avtalspensioner

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Medlingsinstitutet, Riksbanken och Finansdepartementet

Arbetsmarknaden

Efterfrågan på arbetskraft är för närvarande relativt låg. För helåret 2002 väntas syssel- sättningen ligga på ungefär samma nivå som föregående år. I takt med att produktionen stiger nästa år väntas sysselsättningen öka. Till följd av en stark ökning av antalet personer mellan 20 och 64 år faller dock den reguljära sysselsätt- ningsgraden till 78,0 procent nästa år.

Tabell 1.3 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling

Den öppna arbetslösheten har fortsatt att minska. Särskilt positivt är att den ökning av ungdomsarbetslösheten som noterades mot slutet av 2001 har upphört. Den öppna arbets- lösheten beräknas sjunka till 3,8 procent 2003.

1.2.3Tre scenarier

För 2004 görs ingen bedömning av konjunktur- läget. För att belysa olika utvecklingar t.o.m. 2004 presenteras istället tre scenarier.

Baskalkylen innebär en successiv återhämt- ning av ekonomin varvid BNP växer med 2,5 procent både 2003 och 2004. Det av regering och riksdag uppsatta sysselsättningsmålet om 80 procent nås inte 2004. Den reguljära sysselsätt- ningen för personer mellan 20 och 64 år stannar på 78 procent. Målet ligger dock inom räckhåll.

Osäkerheten i bedömningen av den framtida konjunkturutvecklingen är dock stor. Därför kompletteras baskalkylen med två sidoscenarier.

I lågtillväxtalternativet visas konsekvenserna av en sämre internationell utveckling. Sysselsätt- ningsnivån blir betydligt lägre än i baskalkylen och den öppna arbetslösheten stiger.

I högtillväxtalternativet antas svensk arbets- marknad fungera bättre än vad som tidigare antagits. Därmed fortsätter sysselsättningen att stiga och det av regering och riksdag uppsatta sysselsättningsmålet på 80 procent nås 2004. Regeringen avser att fortlöpande vidta åtgärder så att denna utveckling blir möjlig.

 

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

Antal sysselsatta1

3 927

3 986

3 963

3 922

3 979

4 068

4 159

4 239

4241

4251

varav näringslivet1

2 633

2 697

2 698

2 695

2 735

2 805

2 888

2 969

 

 

varav offentliga myndigheter1

1 290

1 287

1 263

1 223

1 240

1 260

1 264

1 262

 

 

Reguljär sysselsättningsgrad2

74,2

74,8

74,7

73,9

74,6

75,9

77,2

78,2

78,1

78,0

Öppen arbetslöshet3

8,0

7,7

8,1

8,0

6,5

5,6

4,7

4,0

3,9

3,8

Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

program3

5,4

4,6

4,7

4,5

4,1

3,3

2,6

2,5

2,6

2,2

Timlön4

2,4

3,3

6,0

4,5

3,8

3,4

3,7

4,3

3,7

3,5

Produktivitetsutveckling i näringslivet4

3,8

2,5

1,3

3,9

2,9

2,2

2,4

0,4

3,4

2,6

Anm. I AKU fördes anställda i kyrkan över från kommunala myndigheter till näringslivets tjänstesektor först 2001. Till följd av detta är antalet sysselsatta i offentlig sek- tor överskattat med ca 22 000 personer 2000.

1Tusental personer.

2Reguljärt sysselsatta i åldern 20–64 år i procent av befolkningen i den åldersgruppen.

3I procent av arbetskraften.

4Årlig procentuell förändring.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Medlingsinstitutet och Finansdepartementet.

19

PROP. 2002/03:1

Tabell 1.4 De tre scenarierna

 

2001

2002

2003

2004

BNP, procentuell förändring

 

 

 

Bas

1,2

2,1

2,5

2,5

 

 

 

 

 

Lågtillväxt

1,2

1,8

0,7

1,9

Högtillväxt

1,2

2,3

3,9

3,7

 

 

 

 

 

 

 

 

Reguljär sysselsättningsgrad, procent

 

 

 

Bas

78,2

78,1

78,0

78,0

 

 

 

 

 

Lågtillväxt

78,2

78,0

77,0

76,7

 

 

 

 

 

Högtillväxt

78,2

78,2

79,1

80,0

 

 

 

Offentligt finansiellt sparande, procent av BNP

 

 

Bas

4,8

1,7

1,5

1,6

Lågtillväxt

4,8

1,6

0,5

0,3

 

 

 

 

 

Högtillväxt

4,8

1,9

2,3

2,8

 

 

 

 

 

1.3Den ekonomiska politiken

Målet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning och ökat välstånd genom en god och uthållig ekonomisk tillväxt. Sunda offentliga finanser, stabila priser och en väl fungerande lönebildning är grundläggande förutsättningar för att målet skall kunna nås.

1.3.1Sunda offentliga finanser

Två övergripande mål styr finans- och budget- politiken. De offentliga finanserna skall uppvisa

Tabell 1.5 Offentliga finanser

Procent av BNP

ett överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel och de statliga ut- gifterna får ej överskrida de uppsatta utgifts- taken.

En god välfärd kräver starka offentliga finanser. Det finns en rad skäl för detta.

Andelen äldre kommer att öka kraftigt i framtiden. Därmed ökar utgifterna för pensioner, vård och omsorg, samtidigt som inkomsterna ökar långsammare. För att förbereda Sverige för detta bör skuldsättningen minska.

Välfärden kräver en stark ekonomi. Budget- krisen för snart tio år sedan visar med all tänkbar tydlighet hur utsatt välfärden blir när den offentliga sektorn är beroende av stor upplåning på kapitalmarknaden för att finansiera löpande underskott.

För att kunna bedriva en aktiv stabiliseringspolitik utan att underskotten blir för stora behövs en säkerhetsmarginal så att finanspolitiken kan bidra till att dämpa konjunktursvängningarna.

Utgiftstaken skall hållas. Utgiftstaken för- hindrar att tillfälligt högre inkomster används för att bekosta varaktigt högre utgifter. Därigenom undviks smärtsamma besparingar när konjunkturen försämras.

 

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftskvot

67,3

64,3

62,3

60,5

58,0

57,5

54,7

54,4

54,8

54,5

53,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inkomstkvot

56,4

56,7

59,3

58,9

60,1

58,8

58,4

59,2

56,5

55,9

55,4

Skattekvot inkl.

47,3

48,3

51,3

51,7

52,9

52,5

52,5

54,2

51,1

50,8

50,2

EU-avgift

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiellt spa-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

rande

-10,8

-7,7

-3,1

-1,6

2,1

1,3

3,7

4,8

1,7

1,5

1,6

Nettoskuld

21,0

26,1

26,6

23,9

20,6

10,0

1,8

-0,2

-1,5

-3,5

-4,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Konsoliderad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bruttoskuld

76,2

76,2

76,0

74,5

71,8

64,9

55,3

56,6

53,6

50,9

49,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

Saldomålen

Överskottet i de offentliga finanserna skall uppgå till 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Det innebär att över- skottet vissa år kommer att vara lägre än 2 procent och andra år högre än 2 procent av BNP. Överskottet skall kunna anpassas med hänsyn till konjunkturläge och resursutnytt- jande i svensk ekonomi.

I budgetpropositionen för 2002 gjorde regeringen bedömningen att det tidigare be- slutade överskottsmålet på 2 procent av BNP för 2002 skulle bibehållas. Om konjunkturen utvecklades sämre än väntat, skulle dock ett lägre överskott accepteras. Den ekonomiska tillväxten har blivit något svagare än vad som då förutsågs.

Överskottet i de offentliga finanserna beräknas i år till 1,7 procent av BNP. Mot bak- grund av den lägre tillväxten bedöms av- vikelsen från målet 2002 vara acceptabel.

För 2003 beräknas överskottet i de offent- liga finanserna till 1,5 procent av BNP. Enligt regeringens bedömning är detta förenligt med ett överskott på två procent av BNP i genom- snitt över en konjunkturcykel.

Sverige har även i ett internationellt perspektiv starka offentliga finanser. År 2001 hade Sverige ett av de största överskotten i de offentliga finanserna inom EU, medan där- emot ett antal stora EU-länder uppvisade be- tydande underskott. Sverige kommer även 2003 och 2004 att ha fortsatt stora överskott.

Tabell 1.6 Offentligt finansiellt sparande i Sverige och några andra länder

Procent av BNP

 

2001

2002

2003

Sverige

4,8

1,7

1,5

 

 

 

 

EU

–0,8

–1,3

–1,1

 

 

 

 

Euroområdet

–1,4

–1,5

–1,2

Tyskland

–2,8

–2,8

–2,1

 

 

 

 

Frankrike

–1,4

–2,0

–1,8

 

 

 

 

Italien

–2,2

–1,4

–1,3

 

 

 

 

Finland

4,9

3,2

3,3

 

 

 

 

Storbritannien

0,8

–0,8

–1,3

 

 

 

 

Danmark

3,1

2,2

2,3

USA

0,5

–1,0

–0,7

 

 

 

 

Japan

–7,1

–8,0

–7,8

Källor: Eurostat (för EU 2001); OECD Economic Outlook 71, juni 2002 (för EU 2002-2003 samt för USA och Japan); och Finansdepartementet (för Sverige).

PROP. 2002/03:1

Utgiftstaken

Utgiftstaken förhindrar att tillfälligt högre inkomster används för att bekosta varaktigt högre utgifter. Systemet har på det hela taget fungerat väl och har bidragit till saneringen av de offentliga finanserna och därmed till den goda ekonomiska utvecklingen.

Utgiftstaken har bestämts tre år i förväg. De statliga utgifterna får sedan inte överskrida dessa. Sedan utgiftstaken infördes har de klarats varje år. Regeringens bedömning är nu att även utgiftstaket 2002 kommer att klaras.

Mellan 2002 och 2003 höjs utgiftstaket enligt tidigare beslut med 35 miljarder kronor. Utrymmet används bl.a. för höjda pensioner, ökat bistånd, allmän förskola, en utbyggd föräldraförsäkring och ytterligare satsningar på skolan, vården och omsorgen.

Regeringens bedömning är att utgiftstaket för 2003 riskerar att överskridas om inga åt- gärder vidtas. Regeringen vidtar därför ett antal åtgärder. Utbetalningen av jord- bruksstödet i form av arealbidrag tidigareläggs från 2003 till 2002. Uppräkningen av anslagen för förvaltnings- och investeringsändamål minskas med 0,7 procent 2003. Dessutom införs utgiftsbegränsningar för ett antal områden. De åtgärder som nu föreslås för att vända utvecklingen med allt fler sjukskrivna beräknas också bidra till att minska utgifterna under utgiftstaket. Den ökade ohälsan är det största hotet mot reformer för ökad rättvisa.

Regeringen följer löpande utvecklingen och kommer att vidta ytterligare åtgärder om ut- giftstaken skulle hotas.

Mellan 2003 och 2004 höjs utgiftstaket en- ligt tidigare beslut med ytterligare 34 miljarder kronor. Utrymmet används bl.a. för att ytter- ligare öka biståndet, för ytterligare satsningar på skolan, för insatser för vård och hälsa samt för kraftiga satsningar på miljö och infra- struktur. Även för 2004 är budgeterings- marginalen liten. Regeringen följer löpande ut- vecklingen och avser att vidta åtgärder om taket skulle vara hotat. Utgiftstaken skall klaras.

21

PROP. 2002/03:1

Diagram 1.1 Utgiftstaken som andel av BNP

Procent

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

39

 

 

 

 

 

 

 

38

 

 

 

 

 

 

 

37

 

 

 

 

 

 

 

36

 

 

 

 

 

 

 

35

 

 

 

 

 

 

 

34

 

 

 

 

 

 

 

33

 

 

 

 

 

 

 

32

 

 

 

 

 

 

 

31

 

 

 

 

 

 

 

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

Enligt tidigare ordning skall regeringen av- lämna ett förslag för utgiftstak avseende 2005 i innevarande budgetproposition. Valet har dock inneburit att beredningstiden för ställ- ningstagande avseende den långsiktiga budget- politiken inte har varit tillräcklig. Regeringen avser därför att i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition återkomma med sin bedömning av utgiftstak för 2005.

Diagram 1.2 Utgiftstaken i miljarder kronor

Miljarder kronor

900

 

 

 

 

 

 

 

850

 

 

 

 

 

 

 

800

 

 

 

 

 

 

 

750

 

 

 

 

 

 

 

700

 

 

 

 

 

 

 

650

 

 

 

 

 

 

 

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

1.3.2Stabila priser

Stabila priser är en grundläggande förutsätt- ning för en framgångsrik ekonomisk politik. En hög och varierande inflation har negativa fördelningseffekter. Dessutom försämrar hög inflation förutsättningarna för en uthållig hög tillväxt och därmed också för en stabilt hög sysselsättning.

Den av riksdagen fastlagda övergripande uppgiften för penningpolitiken är prissta- bilitet. Riksbanken bedriver penningpolitiken självständigt. Riksbanken har definierat pris- stabilitet som att ökningen av konsument- prisindex skall begränsas till 2 procent med en tolerans på 1 procentenhet uppåt och nedåt.

Regeringen stöder penningpolitikens inrikt- ning och står bakom inflationsmålet.

Inflationen, mätt med KPI, ligger runt 2 procent såväl i år som nästa år.

UND1X är ett inflationsmått där räntor samt de direkta effekterna av förändrade indirekta skatter och subventioner har exkluderats från KPI. Riksbanken har för- tydligat att det i huvudsak är bedömningen av UND1X på ett till två års sikt som avgör utformningen av penningpolitiken. I år beräknas inflationen mätt med UND1X uppgå till 2,5 procent som årsgenomsnitt. Nästa år väntas UND1X-inflationen uppgå till 1,9 procent.

En förstärkning av kronan inleddes under hösten 2001. Mycket talar för att kronan fort- farande är undervärderad i ett medelfristigt perspektiv, dock i mindre omfattning än tidigare bedömningar pekat på.

EMU

Införandet av sedlar och mynt i euro den 1 januari i år var ett historiskt och betydelsefullt steg i den europeiska integrationen. Över- gången fungerade väl och har bidragit till att stärka förtroendet för valutan.

Sverige har valt att inte delta i valutaunionen från starten. Sverige håller dock dörren öppen för ett senare inträde. Ett beslut om deltagande måste ha ett brett folkligt stöd och skall underställas svenska folket för prövning i en folkomröstning.

I mars presenterades en utredning om finanspolitikens förutsättningar vid ett svenskt deltagande i valutaunionen. Utredningen före- slog ett antal åtgärder för att stärka den svenska finanspolitiken inför ett eventuellt införande av euron i Sverige. Utredningen är för närvarande på remiss.

Det är för närvarande inte aktuellt att delta i det europeiska växelkurssamarbetet ERM2.

1.3.3En väl fungerande lönebildning

En väl fungerande lönebildning är av av- görande betydelse för en fortsatt god syssel- sättningsutveckling. Regeringens mål är att den reguljära sysselsättningsgraden bland personer i åldrarna 20-64 år skall öka till 80

22

procent 2004. Måttliga nominella löneökningar behövs för att målet skall uppnås. Med alltför höga totala löne- kostnadsökningar i ekonomin riskerar arbetslösheten i stället åter att stiga.

Under de senaste 5 åren har reallönerna i genomsnitt ökat med ca 3 procent per år. Det kan jämföras med 1980-talet då de genom- snittliga årliga reallöneökningarna uppgick till mindre än 0,5 procent. Samtidigt har den nominella löneökningstakten under de senaste 5 åren endast varit hälften så stor som på 1980- talet. Ingen löntagare behöver längre riskera att de löneökningar som förhandlas fram gröps ur av en okontrollerad inflationsutveck- ling.

De senaste årens utveckling har visat att måttliga nominella löneökningar och ett ökat ansvarstagande av arbetsmarknadens parter skapar goda förutsättningar för att förena fallande arbetslöshet med en god reallöneut- veckling. Andra faktorer bakom den förbättrade lönebildningen är tillkomsten av samarbetsavtal och Medlingsinstitutet samt ny lagstiftning.

Under 2001 och första halvan av 2002 steg dock nominallönerna snabbare än de senaste åren. Denna utveckling är oroande. Enligt Medlingsinstitutet ökade lönerna med 4,3 procent 2001. För att arbetslösheten skall fort- sätta att vara låg och sysselsättningsmålet skall kunna nås, måste trenden med något högre löneökningstakt än omvärlden brytas. Arbetsmarknadens parter har ett särskilt ansvar för att löneökningarna inte överskrider vad som är samhällsekonomiskt försvarbart.

Staten, näringslivet och de fackliga organi- sationerna har olika roller och uppgifter. Där- för är det bara tillsammans och i ömsesidig respekt som det går att ta det helhetsansvar som är nödvändigt för välstånd och välfärd. Företagsledarna måste ta samma ansvar som de fackliga organisationerna för sina löner.

Regeringen avser att under året lägga fram en handlingsplan för ökad jämställdhet. I handlingsplanen skall förslag läggas för hur de strukturella löneskillnaderna mellan kvinnor och män skall minska.

Den könsrelaterade lönediskrimineringen måste brytas. Kvinnors lön utgör 82 procent av männens löner. Om man korrigerar för ålder, utbildning, arbetstid och sektor, minskar skillnaden till 92 procent. Orsakerna till dessa

PROP. 2002/03:1

skillnader är komplexa. Det handlar om hur olika arbeten värderas, effekter av den segre- gerade arbetsmarknaden, men även om direkt lönediskriminering.

Den nya jämställdhetslagen är ett redskap för att utjämna osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Lönebildningen är en fråga för parterna och osakliga löneskillnader som beror på kön strider mot lagen. Regeringen följer detta arbete via JämO och Medlings- institutet. Utfallet av parternas arbete på detta område kommer att vara vägledande för be- hovet av ytterligare åtgärder, bl. a. skärpt lag- stiftning.

Kvinnor har i högre grad än män tidsbe- gränsade anställningar och deltidsanställningar. För att stärka kvinnors ställning på arbets- marknaden har en rad åtgärder genomförts. Dock krävs ytterligare åtgärder för att säker- ställa att grunden även för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden skall vara tillsvidare- anställning på heltid.

1.4Arbete och tillväxt

Full sysselsättning är regeringens övergripande mål. Som ett delmål satte regeringen 1996 upp målet att den öppna arbetslösheten 2000 skulle halveras till 4 procent. Det målet nåddes i slutet av 2000. Nu står regeringens sysselsätt- ningsmål i fokus. År 2004 skall 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år vara syssel- satta.

Den kompetens och vilja till arbete som finns hos de människor som idag står utanför arbetsmarknaden måste tillvaratas. Det är en stor utmaning, men också en stor möjlighet både för tillväxt- och välfärdspolitiken. Rätten till ett meningsfullt arbete med goda arbets- villkor för alla är grunden för regeringens till- växtpolitik. De regionala skillnaderna som finns kommer att beaktas när åtgärder för att nå målet utformas. För att det skall skapas fler jobb i hela landet krävs utbildning av hög kvalitet, ökad konkurrens och goda villkor för företagen.

Tillväxt förutsätter tillväxtkraft och för- nyelse som bygger på den enskilda människans kunskap och hennes lust och förmåga att lösa problem, se nya möjligheter och i samverkan

23

PROP. 2002/03:1

med andra förverkliga sina idéer så att de kommer till nytta.

Sverige skall vara ett land i arbete och till- växt. Det är avgörande för att de regionala klyftorna ska minska. Regeringens program för tillväxt, jobb och rättvisa grundas på följande:

1.Målen för den ekonomiska politiken ligger fast. Tillväxten i Sverige har under senare år genomsnittligt varit högre än i både EU och OECD-länderna. Arbets- lösheten är lägre. De offentliga finanserna är i bättre skick. Inflationen är låg.

2.Ett nytt samförstånd för arbete och tillväxt. Regeringen vill bygga vidare på den positiva anda som företagsledare och fackliga företrädare bl.a. har utvecklat. Samverkanslösningar bygger på ett givande och ett tagande. Det är bara i samverkan som de nya innovationerna, uppfinningarna och entreprenörerna kan växa fram. Regeringen är beredd att före- slå nya medel för att förverkliga förslag som har presenterats av bland annat gruppen Framtid för svensk industri. Förutsättningen är att andra aktörer är beredda att tillskjuta lika mycket.

3.Ett mänskligare arbetsliv. För att minska antalet sjukskrivna måste en rad åtgärder sättas in. Regeringen presenterar nu ett antal ytterligare åtgärder för att pressa tillbaka ohälsan.

4.Mer utbildning och ökad forskning.

Enligt OECD är Sverige det land i världen som investerar mest i resurser i kunskap, ca 6,5 procent av BNP. Sverige skall behålla sin tätposition. Utbildningen och forskningen skall tillföras ytterligare resurser. Forskningsresultat måste i större omfattning omsättas i nya produkter och tjänster. Förutsättning- arna för att omvandla forskningsresultat till innovationer behöver utvecklas.

5.Sysselsättningen bland invandrare skall öka. För att få fler invandrare i arbete ökas AMS insatser för invandrare. Tiden mellan ett beviljat uppehållstillstånd och arbete skall förkortas. Invandrarnas kun- skaper och kompetens skall tas bättre till- vara. Undervisningen i svenska språket skall förbättras. Skyddet mot diskrimi- nering skall stärkas. Samtliga myndig-

heter, alla kommuner och landsting skall utarbeta handlingsplaner för att öka mångfalden och motverka diskrimine- ring.

6.Skatter för tillväxt och välfärd. Det är genom skatter som välfärden finansieras. En väl utbyggd välfärd är en fundamental förutsättning för en hållbar tillväxt. Skattesystemet måste ge goda förutsätt- ningar för arbete och investeringar. Vill- koren för löntagarna och de små före- tagen skall förbättras.

7.Ökat bostadsbyggande. Hälften av landets befolkning bor i kommuner med bostadsbrist. Värst är situationen i till- växtregionerna. Konkurrensen i bygg- sektorn måste skärpas så att boendekost- naderna i nyproduktionen blir rimliga. Segregationen måste bekämpas.

8.Tillväxt i alla delar av landet. Sverige måste hållas samman - såväl mellan människor som mellan och inom regioner. Skatteutjämningen skall ut- vecklas. Det vidsträckta Sverige behöver en väl utbyggd infrastruktur. Omfattande investeringar genomförs under de kommande åren. Regionala tillväxt- program genomförs i alla delar av landet.

9.En grön tillväxt. Nya, miljöanpassade varor och tjänster är framtidens tillväxt- marknader. Stora satsningar kommer att göras inom detta område vad gäller ut- veckling, användning och export.

10.Ett aktivt och attraktivt Sverige. I en globaliserad värld är det allt viktigare att kunna hävda sig på de internationella arenorna. Samtidigt gäller det att locka både investerare och turister till Sverige. Hela Sverige skall mobiliseras för att än mer främja export, attrahera utländska investeringar och förbättra bilden av Sverige utomlands. Storstadsregionernas tillväxtkraft måste tas tillvara. Turist- sektorn är en viktig tillgång i svensk ekonomi. Utrikesdepartementet ges i uppdrag att i än större utsträckning främja svenskt näringsliv i utlandet.

Sverige deltar aktivt i det ekonomisk-politiska samarbetet i EU. En viktig del i detta sam- arbete är den s.k. Lissabonstrategin. Strategin lades fast vid EU-toppmötet i Lissabon våren

24

2000 då följande strategiska mål etablerades: ”Fram till 2010 skall EU bli världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga kunskaps- drivna ekonomi med hållbar ekonomisk till- växt, fler och bättre jobb samt ökad social sammanhållning.”

Lissabonstrategin och den i Göteborg an- tagna strategin för hållbar utveckling kommer med stor sannolikhet att sätta sin prägel på Europasamarbetet under en lång tid framöver. Den nya öppna samordningsmetoden innebär att medlemsländerna mäter sig med varandra och utbyter erfarenheter. Varje land sporras att bli bättre på de områden där man i dag ligger sämre till än de andra länderna.

Det är av stor vikt att sysselsättningsmålen i unionen uppnås. EU måste också hålla en hög takt i arbetet med ekonomiska reformer. Reformarbetet på produkt- och finansmark- naderna har inte gått lika snabbt som förvän-

PROP. 2002/03:1

tades i Lissabon. Om målen skall kunna nås 2010 måste arbetet med reformer på dessa om- råden påskyndas.

1.5Reformer

Välfärden skall fortsätta att byggas ut. Trygg- het i förändring stimulerar nytänkande och ger växtkraft. Trygga människor vågar. Trygghet gör ekonomin mera dynamisk.

Regeringen föreslår nu i enlighet med de förslag som tidigare presenterats i den ekono- miska vårpropositionen reformer på drygt 19 miljarder kronor för nästa år. För 2004 handlar det om reformer om ytterligare 12 miljarder kronor. Samtidigt fortsätter den offentliga skulden att minska.

25

PROP. 2002/03:1

Tabell 1.7 Utgiftsreformer

Budgeteffekter i förhållande till föregående år.

Miljarder kronor.

2003

2004

UO 1 Regeringskansliet

0,08

0,10

UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

0,06

0,51

 

 

 

UO 3 Skatt, tull och exekution

0,01

0,01

 

 

 

UO 4 Rättsväsendet

0,30

0,60

UO 7 Internationellt bistånd

1,64

1,43

 

 

 

UO 8 Invandrare och flyktingar

0,09

-0,02

 

 

 

UO 9 Hälso- och sjukvård

1,22

0,88

Varav läkemedelsreform

0,75

0,90

 

 

 

Varav tandvård

0,30

 

 

 

 

UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

1,50

0,9

 

 

 

Varav ohälsosatsning

0,40

0,10

 

 

 

Varav höjt tak i sjukförsäkring (10 prisbasbelopp)

0,77

0,77

 

 

 

UO 11 Pensioner m.m.

2,80

 

Varav höjd garantipension

1,28

 

 

 

 

Varav änkepension

0,80

 

 

 

 

UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

1,11

1,00

Varav mamma/pappamånad

0,50

0,50

 

 

 

Varav höjt tak i föräldraförsäkring (10 prisbasbelopp)

0,39

0,39

 

 

 

Varav höjd grundnivå i föräldraförsäkring

0,10

0,10

UO 13 Arbetsmarknad

1,70

 

 

 

 

UO 14 Arbetsliv

0,10

-0,10

 

 

 

UO 15 Studiestöd

0,80

 

 

 

 

UO 16 Utbildning och forskning

1,73

1,00

 

 

 

Varav skola

1,00

1,00

 

 

 

Varav högskola/forskning

0,73

 

UO 17 Kultur

0,08

0,1

 

 

 

UO 18 Bostäder

0,35

0,12

 

 

 

UO 19 IT-infrastruktur

0,20

 

UO 20 Miljösatsningar

0,15

0,97

 

 

 

UO 21 Energi

0,36

-0,36

 

 

 

UO 22 Infrastrukturstruktursatsningar

0,50

2,60

Lånefinansierade infrastruktursatsningar

1,00

 

 

 

 

UO 23 Jord- och skogsbruk

0,02

0,02

 

 

 

UO 24 Näringsliv

0,18

0,06

 

 

 

UO 25 Allmänna bidrag till kommuner

3,73

2,01

 

 

 

Varav vårdsatsningar

2,00

1,00

 

 

 

Varav maxtaxa inom äldre- och handikappomsorgen

0,12

 

Varav allmän förskola

1,20

 

 

 

 

Övrigt

0,09

0,31

 

 

 

Summa reformer

19,79

12,13

26

1.5.1Barn och unga - vår framtid

Goda villkor för dagens unga och deras familjer är en rättvisefråga och en investering i framtiden. Regeringen vill därför bygga vidare på de betydande satsningar som gjorts för barnen och deras familjer de senaste åren.

Genom maxtaxa har barnfamiljerna fått sänkta avgifter i barnomsorgen. En ut- värdering av maxtaxereformen kommer att presenteras i mars 2003 och en första lägesrapport kommer redan under hösten 2002. Maxtaxereformens sista steg tas 2003 genom att allmän förskola införs för 4-5-åringar. Det innebär att alla barn får rätt till gratis förskola tre timmar om dagen. Ytterligare insatser behövs för att stärka kvaliteten i förskolan. Därför är regeringens ambition att under mandat- perioden utöka de särskilda personalför- stärkningsresurserna så att de också om- fattar förskolan.

Föräldraförsäkringen förstärks ytter- ligare. Den lägsta dagpenningen i för- äldraförsäkringen föreslås höjas till 150 kronor per dag 2003. För 2004 föreslås ytterligare en höjning så att den lägsta nivån blir till 180 kronor per dag.

Den generella välfärden stärks. Inkomst- taket i föräldraförsäkringen höjs från 7,5 till 10 prisbasbelopp fr.o.m. 1 juli nästa år.

Studiebidraget utökas från 9 till 10 månader. Det innebär att barnfamiljer med en tonåring på gymnasiet får 950 kronor mer per år.

Under 2001 till 2003 avsätts 100 miljoner kronor för stödjande insatser för barn i familjer där våld och övergrepp mellan vuxna förekommer.

PROP. 2002/03:1

Tabell 1.8 Reformer för barnen

Miljarder kronor, nivåer

Ackumulerade värden

2000

2001

2002

2003

2004

Barnbidragshöjningar

 

 

 

 

 

inklusive studiebidrag

2,5

5

5

5,3

5,3

Maxtaxa m.m.

 

0,2

4,4

5,6

5,6

 

 

 

 

 

 

Mamma

 

 

 

 

 

/Pappamånad1

 

 

 

0,5

1,0

Höjd grundnivå i för-

 

 

 

 

 

äldraförsäkringen

 

 

0,2

0,3

0,4

 

 

 

 

 

 

Höjt tak i föräldraför-

 

 

 

 

 

säkringen

 

 

 

0,4

0,8

 

 

 

 

 

 

Kontaktdagar

 

0,1

0,2

0,3

0,3

 

 

 

 

 

 

Höjt adoptionsbidrag

 

0,02

0,02

0,02

0,02

Höjd åldersgräns

 

 

 

 

 

för vårdbidrag

 

 

 

0,1

0,3

 

 

 

 

 

 

Särskilt utsatta barn

 

0,05

0,03

0,03

 

 

 

 

 

 

 

Summa reformer

2,5

5,3

9,8

12,5

13,7

1. Utgiftseffekt först 2003

1.5.2De äldres trygghet skall stärkas

Sverige skall vara ett land som kännetecknas av solidaritet mellan kvinnor och män, individer, grupper och generationer. De äldre har rätt att åldras i trygghet. De senaste åren har därför en rad reformer genomförts för pensionärer.

Pensionerna och bostadstilläggen har höjts och pensionärerna har fått sänkt skatt. Max- taxa och förbehållsbelopp har införts i äld- reomsorgen, och ett nytt och bättre högkost- nadsskydd har införts i tandvården för de äldre.

Regeringen vill bygga vidare på de sats- ningar som har skett:

Pensionerna höjs. För de med de lägsta pensionerna handlar det om 300-600 kronor i månaden i höjd pension 2003 när det nya pensionssystemet träder i kraft.

Tandvården förstärks. Som ett led i det förbättrade tandvårdsstödet för de äldre förstärks resurserna med ytterligare 300 miljoner kronor 2003.

Ett nytt äldreförsörjningsstöd införs 2003. Det kommer att garantera alla i Sverige som fyllt 65 år en skälig levnads- nivå. Detta kommer påtagligt att minska behovet av socialbidrag bland äldre.

27

PROP. 2002/03:1

1.5.3Ökade resurser till vården och omsorgen

Vården, skolan och omsorgen är välfärdens kärna. Behoven skall styra tillgången, inte de privatekonomiska förutsättningarna eller var i landet man bor. Vården, skolan och omsorgen skall därför vara generell, omfatta hela befolk- ningen och hålla hög kvalitet.

Kommuner och landsting har fått ökade resurser de senaste åren. För en framgångsrik välfärdspolitik under kommande mandat- period krävs en fortsättning på de senaste årens ekonomiska politik. Ökande sysselsätt- ning och fallande arbetslöshet ger ökade in- komster till den offentliga sektorn.

Den positiva utvecklingen av kommunernas och landstingens inkomster måste fortsätta. För att ytterligare förstärka kommunernas ekonomi föreslår regeringen en förlängning med ett år av det tillfälliga sysselsättningsstöd till kommuner och landsting som infördes 2002. Regeringen föreslår också att det fasta beloppet om 200 kronor som alla inkomst- tagare betalar i statlig inkomstskatt skall ut- göra en kommunal inkomstskatt ytterligare ett år. För att utveckla verksamheten och för- bättra kvaliteten i skolan, vården och om- sorgen krävs ökade resurser. Regeringen före- slår därför fortsatta satsningar på vården, skolan och omsorgen:

Den särskilda vårdsatsning som riksdagen tidigare beslutat om fullföljs under de kom- mande åren. Totalt handlar det om ett extra- tillskott på 9 miljarder kronor under perioden 2001 till 2004. Dessa resurser har i huvudsak frigjorts genom ominriktningen av totalför- svaret.

Under mandatperioden skall en nationell vårdgaranti införas. Prioriteringsordningen får ej sättas ur spel. Det kräver ytterligare resurser. Under åren 2002 till 2004 satsas det 1,25 miljarder kronor per år för att minska vänte- tiderna i vården.

Tabell 1.9 Mer pengar till vården

Miljarder kronor

 

2002

2003

2004

Vårdsatsning

1

3

4

 

 

 

 

Kortare köer

1,25

1,25

1,25

 

 

 

 

Skolan

1,5

2,5

3,5

1.5.4Sverige – ett kunskapssamhälle

Kunskap är ett nödvändigt och kraftfullt verktyg för tillväxt och rättvisa. Kunskaps- samhället skall stå öppet för alla. Utbildning är nödvändigt för jämlikhet och utveckling.

Kommande år satsar Sverige stora resurser på ökad kvalitet i både grundskolan, gymna- sieskolan och högskolan.

Skolan ges ökade resurser. Skolan och fri- tidshemmen tillförs de kommande åren en miljard kronor i nivåhöjning varje år tills nivån 5 miljarder kronor är nådd 2006. Syftet är att öka antalet lärare och andra specialister i skolan. Resurserna skall användas till att anställa mer personal i skolorna, t.ex. lärare, skolsköterskor, speciallärare skolbibliotekarier och andra specialister.

Utöver satsningen på skolan görs en särskild satsning för att stärka högskolan. Regeringens mål är att hälften av en årskull ska ha börjat högskolan vid 25 års ålder. Hög- skolan expanderar med närmare 100 000 platser mellan 1997 och 2003.

Från och med 2003 införs ett nytt vuxenstudiestöd som ersätter det särskilda ut- bildningsbidraget. Detta rekryteringsstöd be- räknas kosta 2 miljarder kronor per år och riktas till personer som är över 25 år och har en kort tidigare utbildning och som är eller riskerar att bli arbetslösa eller som har något funktionshinder.

Under det senaste decenniet har examina- tionen i forskarutbildningen fördubblats. Efterfrågan på forskarutbildade ökar och snart väntar ett generationsskifte inom svensk forskning. För att ge högskolorna möjlighet att bedriva forskning som rymmer både bredd och specialisering höjs de statliga anslagen till forskning och forskarutbildning med 1,5 miljarder kronor mellan 2000 och 2004. Ett arbete inleds för att i ökad utsträckning åstad- komma att forskningsresultat omsätts i prak- tiska tillämpningar.

1.6Krafttag mot ohälsa

De senaste åren har ohälsan ökat dramatiskt i Sverige. Det handlar om belastningssjuk- domar, stress och utbrändhet. Den höga sjukfrånvaron är ett slöseri med såväl mänsk-

28

liga, sociala som ekonomiska resurser. Denna utveckling måste brytas.

Rätten till arbete och egen försörjning är viktigt för att människor ska kunna förverkliga sina drömmar. När skador och sjukdomar uppstår ska människor snabbt få hjälp att komma tillbaka till arbetslivet. Sjukförsäk- ringssystemet skall underlätta återgången och bidra till arbetslinjen. Aktivitet är alltid bättre än passivitet och deltidssjukskrivning måste oftare än idag vara utgångspunkten för sjuk- skrivningar. Arbetsgivarna måste ta ett större ansvar för de sjukdomar som uppstår i arbets- livet. Individen har också ett stort ansvar för att återgå i arbete och för sin egen försörjning.

För ett år sedan presenterade regeringen ett åtgärdsprogram i 11 punkter för bättre hälsa i arbetslivet för att möta den kraftiga ökningen av antalet sjukskrivna och förtidspensionerade. Det arbetet fortsätter och intensifieras nu. Kampen mot ohälsan skall ske i samverkan med arbetsmarknadens parter bl.a. inom ramen för pågående trepartssamtal.

Ett mål för ohälsoarbetet

På samma sätt som regeringen tidigare har satt upp mål för de offentliga finanserna, arbets- lösheten, sysselsättningen och behovet av socialbidrag vill regeringen också införa ett mål för att bryta ohälsoutvecklingen och för ökad hälsa i arbetslivet. Målet är att antalet sjuk- dagar skall halveras till 2008. Parallellt skall antalet nya aktivitets- och sjukersättningar minska. Hänsyn skall tas till den demografiska utvecklingen under perioden. Målet skall stämmas av årligen. För att nå målet är det enligt regeringen nödvändigt med ett brett stöd från arbetsmarknadens parter.

Arbetet med att halvera sjukskrivningarna måste särskilt fokusera på kvinnors arbets- platser, arbetsmiljöer och arbetsvillkor.

Utredningarna inom området har hittills inte kunnat ge enkla och entydiga svar på varför sjukfrånvaron ökar. Det mesta pekar på att det är ett flertal faktorer som samspelar: en åldrande arbetskraft, hårdare krav i arbetslivet, försämringar i den psykiska arbetsmiljön, ändrade attityder, brister i försäkrings- kassornas och arbetsgivarnas rehabiliterings- ansvar, väntetider inom hälso- och sjukvården o.s.v. Nya analyser kan inte väntas ge tydligare

PROP. 2002/03:1

svar. Därför måste åtgärderna mot ohälsan utformas under viss osäkerhet, följas noga och löpande omprövas och förbättras.

Det kommer att krävas insatser inom en rad olika områden under flera års tid för att målet skall kunna uppnås. Kvinnors ohälsa skall särskilt uppmärksammas. Arbetsmarknadens parter har ett betydande ansvar. Det är regeringens uppfattning att trepartssamtalen bör resultera i en gemensam handlingsplan. Regeringen kommer att följa utvecklingen fortlöpande och en särskild redovisning kommer att göras i samband med budget- propositionen varje år.

Diagram 1.3 Antal personer som är sjukskrivna mer än 30 dagar

350000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

300000

 

 

Alla

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

250000

 

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

200000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1980

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

Källa: Riksförsäkringsverket

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetsplatsen och parterna i fokus

Arbetsplatsen och dialogen mellan parterna skall stå i fokus för arbetet för ett hållbart arbetsliv. Arbetslivet måste bli mänskligare. Det centrala i arbetet för ökad hälsa i arbets- livet är att stärka och utveckla de åtgärder som förhindrar att människor får sin arbetsförmåga nedsatt och blir sjuka. Arbetsgivarna har ett stort ansvar för hälsan i arbetslivet. Dålig ar- betsmiljö måste kosta. Därför föreslår regeringen starkare ekonomiska drivkrafter för de enskilda arbetsgivarna att ta ett större ansvar för arbetsvillkoren och för att integrera det förebyggande och rehabiliterande arbetet i verksamheten.

De nya reglerna måste utformas på ett sätt som tar hänsyn till företag med ett fåtal an- ställda och människor som av olika skäl löper högre risk för sjukskrivningar, till exempel människor med kroniska sjukdomar. Föränd- ringarna skall inte innebära ett sämre försäk- ringsskydd för individen.

29

PROP. 2002/03:1

En obligatorisk redovisning av sjuk- frånvaron kommer att införas med undantag för vissa mindre företag.

Det förebyggande arbetsmiljöarbetet stärks under 2003 med ökade resurser till utbildning av regionala skyddsombud och till företags- hälsovården.

Möjligheterna till certifiering av företags- hälsovård och huvudmannaskapet för utbild- ningen inom företagshälsovården utreds. Till- sammans med parterna ska en informations- kampanj genomföras.

Offentliga verksamheter skall bli ett föredöme i arbetet mot ohälsan

Sjukskrivningarna är högre i offentlig än privat sektor. Regeringen anser att offentliga verk- samheter måste gå före och vara föredömen när det handlar om att förbättra arbetsmiljön och minska ohälsan. Därför skall personaltät- heten öka och arbetsvillkoren förbättras. Kraven på redovisning av hälsa och arbetsmiljö inom den offentliga sektorn måste öka.

Särskilda försök genomförs redan idag hos några av de stora offentliga arbetsgivarna i syfte att förebygga och minska sjukfrånvaron.

Ökad tillgänglighet till behandling i hälso- och sjukvården

En förutsättning för bättre hälsa är snabb behandling och således förbättrad tillgäng- lighet i hälso- och sjukvården. Regeringen föreslår därför att vården skall tillföras nya resurser. Den nationella handlingsplanen inne- bär ett tillskott om 9 miljarder kronor till vården under perioden 2001-2004. För att öka tillgängligheten tillförs dessutom totalt 3,75 miljarder kronor 2002-2004.

Bättre stöd för att återgå till arbete

Stödet för att människor skall komma tillbaka till arbetslivet efter sjukskrivning måste stärkas. Den enskildes rätt till rehabilitering skall förbättras genom att skyldigheten för arbetsgivare att lämna rehabiliteringsunderlag inom 60 dagar skärps. Därutöver analyserar

regeringen även möjligheten att införa en rehabiliteringsförsäkring.

I vissa fall krävs förändrade arbetsuppgifter eller nya hjälpmedel för att en återgång till arbetet skall vara möjlig. Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ansvar för att anpassa arbetsuppgifterna till den anställdes arbets- oförmåga eller funktionsnedsättning. Genom att införa krav på intyg från arbetsgivaren i de fall denne inte klarar kraven i arbetsmiljölagen, tydliggörs arbetsgivarens ansvar.

I andra fall är det inte möjligt att återgå till den tidigare arbetsplatsen. Då kan rehabili- teringen kompletteras med någon form av utbildning. Att inte kunna återgå till tidigare arbete är inte ett skäl för fortsatt sjuk- skrivning. Regeringen vill vidga möjligheten att använda rehabiliteringspenningen för att arbetsträna längre.

Regeringen vill också stimulera fler arbets- givare att bilda så kallade arbetsgivarringar för att öka möjligheten till att snabbt kunna byta jobb efter sjukskrivning.

Att gå sjukskriven en längre period utan kontakt med arbetskamrater och sin arbets- plats kan vara en svår sak i sig. Ambitionsnivån måste höjas när det handlar om att ge människor möjlighet att snabbt gå tillbaka till arbetet. Utgångspunkterna skall oftare än idag vara partiell sjukskrivning.

Regeringen vill därutöver stärka kunska- perna om och utbildningen i försäkrings- medicin bland läkarna. Regeringen överväger också att tillskapa tillsyn över försäkrings- läkarnas arbete.

Tidsbegränsad förtidspension

Regeringen ser mycket allvarligt på det ökade antalet förtidspensionärer och det faktum att alltför många unga människor förtidspen- sioneras.

Regeringen föreslår därför att nya förtids- pensioner fr. o. m. 2003 skall beviljas för högst tre år. Efter denna tid finns möjlighet till för- längning efter ny prövning.

Förtidspensionärer skall ges utökad möjlighet att pröva att arbeta igen utan att riskera att bli av med sin förtidspension. Sedan tidigare finns en rätt till vilande förtidspension i ett års tid för förtidspensionärer. Regeringen föreslår nu att rätten till vilande förtidspension

30

utökas till två år och att det även görs möjligt att studera med vilande förtidspension.

Effektivare organisation och samverkan med den enskilde i centrum

En viktig del i att bekämpa ohälsan är att ge den enskilde snabb och effektiv hjälp. Regeringen vill att alla skall ha en egen kontaktperson på försäkringskassan. Istället för sjukskrivning vill vi ge fler människor möjlighet till en aktiv rehabilitering. Samtidigt som många mår dåligt av att passivt gå sjuk- skrivna, vet vi att många läkare idag har svårt att hitta andra utvägar än att sjukskriva och att man känner frustration över detta för att man vet att det inte är den bästa åtgärden. Regeringen gör därför bedömningen att om sjukperioden pågår längre tid än 8 veckor, om den medicinska utredning som behandlande läkare ansvarar för samt det rehabili- teringsunderlag som skall lämnas av arbets- givare efter 8 veckor, inte ger det underlag som krävs för att försäkringskassan ska utreda rätten till sjukpenning och behovet av rehabiliteringsinsatser, skall försäkringskassan inhämta ett fördjupat underlag avseende den försäkrades arbetsförmåga från en annan läkare. Denna läkare bör ha genomgått den ovan nämnda fördjupade utbildningen i för- säkringsmedicin.

Försäkringskassan skall också tillföras mer resurser för att bättre kunna arbeta med rehabilitering och därmed hjälpa människor tillbaka till ett arbete. För att bättre kunna ut- nyttja organisationen och bryta ohälso- utvecklingen samt ge medborgarna ett rättvist och likformigt stöd kommer regeringen att inventera organisationen och se över möjlig- heterna till framtida organisationsformer. Möjligheten till finansiell samordning mellan lokala och regionala aktörer skall införas under 2003. Samordningen bör bygga på samverkan mellan socialförsäkringen, hälso- och sjuk- vården, socialtjänsten och arbetsmarknads- myndigheterna.

PROP. 2002/03:1

1.7Rättvisa skatter

Skatternas främsta syfte är att finansiera väl- färden. Skatterna skall samtidigt stimulera till arbete och investeringar, till en uthållig utveckling och till minskade ekonomiska och sociala klyftor. Regeringen kan aldrig acceptera att de redan välbeställda i samhället får stora skattesänkningar på bekostnad av kvaliteten i vård, skola och omsorg eller att klyftorna i samhället ökar kraftigt.

Fortsatta reformer för rättvisa och tillväxt går före skattesänkningar. Lärdomen från 1990-talets början är tydlig. Ofinansierade skattesänkningar i en tid av stora underskott i de offentliga finanserna leder enbart till högre räntor, sjunkande sysselsättning och ett sämre företagsklimat. Om utrymme för skatte- sänkningar finns kommer regeringen att prioritera ytterligare förbättringar för lön- tagarna och småföretagen.

I diagram 1.4 visas den egentliga skatte- kvoten, d.v.s. skatteintäkter plus underskott i de offentliga finanserna. Därmed ges en mera rättvis bild av skatterna, då underskott förr eller senare leder till höjda skatter. Den egentliga skattekvoten var som högst under början av 1990-talet.

Diagram 1.4 Egentlig skattekvot

65

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

55

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

45

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Faktisk skattekvot enligt NR

 

 

 

 

40

 

 

 

Egentlig skattekvot

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

35

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1980

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare

Under förra mandatperioden har tre fjärde- delar av en skattereform inriktad mot låg- och medelinkomsttagare genomförts. Reformen består av en stegvis kompensation för de allmänna egenavgifterna och en successiv minskning av andelen skattebetalare som betalar statlig inkomstskatt. Därigenom

31

PROP. 2002/03:1

minskar marginalskatterna för låg- och medelinkomsttagare samtidigt som köpkraften stärks så att både utbudet och efterfrågan på arbetskraft ökar.

Om det statsfinansiella läget så tillåter kommer regeringen under mandatperioden att föreslå att det sista steget i skattereformen genomförs. Reformen har en god fördelnings- politisk profil då de allmänna egenavgifterna utgör en tyngre börda för låg- och medel- inkomsttagarna.

I dag betalar alla löntagare under 65 år allmänna egenavgifter till pensionssystemet. Egenavgifterna utgår nästa år på inkomster upp till ca 27 500 kronor i månaden. På inkomster utöver detta belopp utgår inga allmänna egenavgifter. Egenavgifterna är 7 procent och bidrar till högre marginaleffekter för framför allt låg- och medelinkomsttagare. De allmänna egenavgifterna är en central del i det reformerade pensionssystemet, som socialdemokraterna och de fyra borgerliga oppositionspartierna står bakom.

I samband med skattereformen 1990/91 formulerades ambitionen att högst 15 procent av inkomsttagarna skulle betala statlig inkomstskatt. Gränsen för statlig inkomstskatt höjs automatiskt varje år med två procent- enheter utöver inflationen, så även 2003. Den goda reallöneutvecklingen har dock medfört att fler har kommit över gränsen för statlig inkomstskatt. Som mest var det 20 procent av inkomsttagarna som 1999 betalade statlig inkomstskatt. För att minska andelen höjdes gränsen successivt under mandatperioden. År 2003 kommer gränsen för statlig inkomstskatt att gå vid ca 25 000 kronor i månaden. Det skall jämföras med att den 1999 låg på ca 20 000 kronor i månaden.

Sänkta företagsskatter

Starka och livskraftiga företag är av avgörande betydelse för att Sverige skall präglas av ut- hållig tillväxt och rättvisa. Grunden för ett gott företagsklimat är en sund makroekonomi. Under förra mandatperioden har en rad skattesänkningar genomförts för att ytterligare förbättra företagsklimatet.

År 2000 förlängdes tiden för avsättning till periodiseringsfond från 5 till 6 år. Avsättningar till periodiseringsfonder är

till för att företagen skall kunna utjämna resultatet mellan bättre och sämre år.

Flertalet stoppregler för fåmansbolag slopades 2000. Stoppreglerna är de särskilda skatteregler som gäller vid transaktioner mellan fåmansägda företag och deras ägare.

År 2000 infördes ett schablonavdrag för ökade levnadskostnader vid resor för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Därmed får företagare och löntagare samma förmånliga regler. Vidare infördes generösare avdragsregler för utgifter vid ombyggnad av lokaler i samband med byte av hyresgäst.

År 2001 höjdes den maximala avsätt- ningen till periodiseringsfonder från 20 till 25 procent för aktiebolag m.fl. och från 25 till 30 procent för enskilda näringsidkare m.fl. i syfte att förbättra villkoren för företagens egenfinansierade investeringar.

För att villkoren för investmentbolag skall jämställas med de som gäller för värdepappersfonder sänktes schablon- intäkten för investmentbolag från 2,0 till 1,5 procent från och med 2002.

För att stimulera det lokala småföre- tagandet har nedsättningen av arbets- givaravgifterna för företag i Norrlands inland, delar av Värmland och Dalarna (stödområde A) utvidgats från 5 till 15 procent av lönesumman upp till 850 000 kronor.

För att förenkla administrationen för företagen kommer alla fysiska personer som redovisar intäkter av närings- verksamhet att få en förtryckt själv- deklaration. En gemensam deklarations- tidpunkt (2 maj) för alla deklarationsskyldiga införs också fr.o.m. 2003.

Samtliga skattesänkningar har varit fullt ut finansierade inom ramen för de budget- politiska målen.

Det är angeläget att förbättra de skatte- mässiga villkoren för företagen. Det finns idag drygt 800 000 företag i Sverige varav drygt 600 000 enmansföretag. Dessa företag utgör

32

en viktig del i näringslivet och deras vikt och betydelse för den svenska ekonomin kommer sannolikt att öka ytterligare de kommande åren.

De s.k. 3:12 reglerna är viktiga i den svenska skattelagstiftningen. Dessa regler bestämmer hur mycket en småföretagsägare kan ta ut som kapitalbeskattad inkomst och hur mycket som kommer att beskattas som löneinkomst. Regeringen vill under mandatperioden genomföra en förändring av reglerna för att öka avkastningen för den som tar risken att starta ett eget företag och/eller expanderar sin verksamhet. Regeringen avser även att ändra reglerna så att fler företag får lägre skatt vid generationsskiften.

Kapital- och egendomsbeskattning

Fastighetsskatten är en del av kapitalin- komstbeskattningen och en viktig inkomst- källa för att finansiera den offentliga välfärden. Den beräknas i år ge intäkter till staten på drygt 20 miljarder kronor.

De senaste årens prisökningar på fastigheter till följd av den goda ekonomiska utvecklingen har dock medfört att skatten på fastigheter skulle ha ökat kraftigt om inga åtgärder hade vidtagits.

Under förra mandatperioden har därför fastighetsskatten sänkts från 1,5 procent till 1,0 procent av taxeringsvärdet för småhus. För hyreshus har fastighetsskatten sänkts från 1,5 procent till 0,5 procent.

Samtidigt har en begränsningsregel i fastig- hetsskatten införts. Begränsningsregeln innebär att hushåll med normala inkomst- och förmögenhetsförhållanden maximalt skall betala 5 procent av sin inkomst i fastighets- skatt. Därmed har fastighetsskattens fördel- ningspolitiska profil förbättrats. Ca 90 000 hushåll beräknas omfattas av begränsnings- regeln.

Omräkningsförfarandet vid fastighetstaxe- ringen skall ersättas med en förenklad fastig- hetstaxering mitt emellan de allmänna fastig- hetstaxeringarna. Regler som innebär att höjda taxeringsvärden inte får omedelbart genomslag på uttaget av fastighetsskatt införs också. Samtidigt har fribeloppen i förmögenhets- skatten höjts från 900 000 kronor till 1,5

PROP. 2002/03:1

miljoner kronor för ensamstående och 2 miljoner kronor för sambeskattade par.

Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté som ska utreda fastighetsskatten, förmögenhetsskatten samt arvs- och gåvo- skatten. Uppdraget ska vara avslutat vid utgången av år 2003.

Kommittén ges möjlighet att pröva lös- ningar som kan innebära avsteg från nu gällande principer för fastighetsbeskattningen. En förutsättning är dock att de fördelnings- politiska konsekvenserna är acceptabla. En viktig utgångspunkt är en likformig beskatt- ning av olika typer av tillgångar. Kommittén har fått i uppdrag att åstadkomma ett regel- system som både är enkelt och rättvist.

Beträffande arvs- och gåvoskatten skall kommittén göra en övergripande teknisk översyn av regelsystemet. Syftet är att åstad- komma en modernare lagstiftning som är anpassad till dagens villkor. Frågan om beskattningen av arv mellan makar ska tas upp med förtur.

Globaliseringens betydelse för skatter

Den fortgående globaliseringen ställer det svenska skattesystemet inför utmaningar. Kunskaperna om hur de svenska skattebaserna påverkas av en alltmer internationaliserad omvärld är dock ofullständiga och behöver förbättras. Den av regeringen tillsatta utred- ningen för att analysera globaliseringens betydelse för olika skattebaser lämnar sitt slutbetänkande under hösten.

Grön skatteväxling

En fortsatt grön skatteväxling utgör en central del i regeringens strategi för att omvandla Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle.

Det främsta syftet med skatteväxlingen är att öka miljörelateringen av skattesystemet. Genom miljöskatter sätts ett pris på miljön och det blir dyrare att släppa ut föroreningar till luft eller vatten. Härigenom får hushållen ekonomiska motiv att välja en mer miljövänlig och resurssnål livsstil medan företagen stimu- leras att utveckla en mer miljövänlig teknik. En grön skatteväxling innebär inte en höjning av det totala skatteuttaget då höjningar av de

33

PROP. 2002/03:1

miljörelaterade skatterna balanseras av sänk- ningar av skatterna på arbete.

I 2000 års ekonomiska vårproposition bedömdes det samlade utrymmet för skatte- växling under perioden 2001 till 2010 vara 30 miljarder kronor. Genom förslag i budget- propositionerna för 2001 och 2002 har därefter en skatteväxling på sammanlagt drygt 5 miljarder kronor genomförts. Regeringens bedömning avseende det totala utrymmet för grön skatteväxling fram till 2010 kvarstår.

För 2003 föreslås en grön skatteväxling på 2,6 miljarder kronor:

En höjning av koldioxidskatten på bränslen med 16 procent. Tillverknings- industrin, jordbruk och vattenbruk undantas dock från höjningen medan effekten för bensin och diesel neutraliseras genom lika stora sänkningar av energiskatten.

Energiskatten på el höjs med 2,1 öre per kWh.

Skatten på avfall som deponeras höjs från 288 till 370 kronor per ton.

Skatten på naturgrus höjs från 5 till 10 kronor per ton.

Skatten på arbete sänks genom en höjning av grundavdraget för låg- och medelinkomsttagare.

För att öka miljörelateringen av skatte- systemet lades i budgetpropositionen för 2002 fast en strategi för skattenedsättning för alter- nativa drivmedel. Regeringen anser det ange- läget att skattenedsättningen – när god- kännande har erhållits från rådet och EU- kommissionen – kan börja tillämpas snarast möjligt. Konkurrenskraftiga och konkurrens- neutrala villkor för de alternativa drivmedlen under 2003 skall beaktas i särskild ordning i avvaktan på EG-besluten.

En fortsatt grön skatteväxling måste genomföras stegvis och varsamt. Effekterna av de olika stegen bör löpande följas upp för miljön, för individer och inkomstfördelning och för det svenska näringslivets konkurrens- kraft. En ökad miljörelatering av skatte- systemet förutsätter också en rationell energi- skattestruktur, baserad på lättförståeliga och brett accepterade principer samtidigt som skattesystemet måste vara förenligt med Sveriges medlemskap i EU.

Som en integrerad del i den gröna skatte- växlingen arbetar därför ett par utredningar, om nedsättning av energi- och koldioxidskatten för näringslivet och om väg- trafikbeskattningen, med att ta fram underlag för en reformering av energi- och miljöskatte- strukturen. När dessa utredningar är klara med sitt arbete återkommer regeringen med förnyade bedömningar och nya förslag om hur den gröna skatteväxlingen skall utformas efter 2003.

Sänkning av momskostnaden för vissa typer av nyproducerade bostäder.

Minst 120 000 nya bostäder behöver byggas under mandatperioden. Regeringen vill pröva nya former av åtgärder för att stimulera bostadsbyggandet. Därför bör en sänkning av momskostnaden prövas för produktion av studentbostäder och äldrebostäder. För att tillgodose huvudsakligen ungdomarnas bostadsbehov vill regeringen även pröva förut- sättningarna för att på ett kostnadseffektivt sätt minska boendekostnaderna genom en sänkning av momskostnaderna för produktion av mindre hyreslägenheter.

1.8Hållbar utveckling

Sverige skall fortsätta att vara ett före- gångsland i omställningen till hållbar utveck- ling i alla dess dimensioner – ekonomisk, social och ekologisk. Genom en ambitiös miljö- politik ska Sverige aktivt bidra till en ekologiskt hållbar utveckling, nationellt och globalt. Regeringens övergripande mål för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljö- problemen i Sverige är lösta.

Riksdagen har antagit 15 miljökvalitetsmål vilka tydliggör den ekologiska dimensionen i begreppet hållbar utveckling. Målen är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och definierar det tillstånd för den svenska miljön som skall nås inom en gene- ration.

Under förra mandatperioden har det skett stora satsningar på lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet (LIP). LIP har i

34

många delar av Sverige inneburit en framgång i det lokala arbetet och bidragit till arbetet med att bygga om Sverige och skapa ekologisk uthållighet. Regeringen går nu vidare med ett särskilt program för klimatinvesteringar (KLIMP). För perioden 1998 och framåt har det avsatts 7,1 miljarder kronor för programmen.

Dessutom har stora satsningar gjorts inom en rad andra miljöområden. De senaste åren har resurser avsatts för bland annat bevarandet av biologisk mångfald, sanering av förorenade områden, miljöforskning, information om klimatfrågor och miljöövervakning. Nästa år avsätts 140 miljoner kronor för forskning om biologisk mångfald och ekologiskt hållbar utveckling.

Regeringen avser att fortsätta att bedriva en politik som sätter miljön i fokus. Utgifts- område 20 Allmän miljö- och naturvård har ökat från 1,2 miljarder kronor 1998 till 3,3 miljarder kronor för 2003.

De stora och allvarliga miljöproblemen känner inga nationsgränser. Som före- gångsland i omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle ska Sverige vara fortsatt på- drivande i det internationella miljö- och ut- vecklingssamarbetet, såväl inom EU som globalt. Sverige ska aktivt medverka till att de positiva resultat som nåddes vid FN-topp- mötet om hållbar utveckling i Johannesburg i september 2002 genomförs och utvecklas. Inom EU ska Sverige vara fortsatt pådrivande i genomförandet av hållbarhetsstrategin som antogs vid EU-toppmötet i Göteborg, i klimatpolitiken och i arbetet för mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster.

Gröna nyckeltal

Sedan 1999 års ekonomiska vårproposition redovisas gröna nyckeltal som ett komplement till de ekonomiska nyckeltalen. Syftet med gröna nyckeltal är att spegla den nationella ut- vecklingen för viktiga miljöproblem på ett enkelt och informativt sätt. Gröna nyckeltal utgör därmed ett instrument för att nå det övergripande målet att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljö- problemen är lösta.

Energianvändningen har ökat de senaste åren, men över tiden har det skett en successiv

PROP. 2002/03:1

energieffektivisering uttryckt i termer av energianvändning relaterad till BNP. Till stor del beror variationer i energianvändningen mellan enstaka år på konjunktursvängningar, temperaturskillnader och andra väderleks- variationer.

Till skillnad mot i många andra länder minskade utsläppen av koldioxid kraftigt i Sverige under 1970- och 1980-talen. Fram- förallt var detta ett resultat av den energi- politik som bedrevs under perioden med syftet att minska oljeberoendet. Under 1990-talet ökade åter koldioxidutsläppen något, bl.a. till följd av ökade transporter. Enligt senast till- gängliga statistik ligger utsläppen 2000 inklu- sive bunkring, dvs. utsläpp som kan hänföras till internationell luft- och sjöfart, strax över 1990 års nivå. Om bunkring exkluderas ligger dock utsläppen under 1990 års nivå.

I mars 2002 antog riksdagen regeringens klimatproposition med förslag till klimat- strategi och mätbara mål för de klimatpå- verkande utsläppen. Riksdagen antog också regeringens förslag till klimatmål på minst 4 procents minskning fram till 2010.

Sedan 1980 har de svenska utsläppen av svaveldioxid minskat kraftigt och under 1990- talet nästan halverats. Framförallt beror detta på ökad användning av olja med låg svavelhalt och ny reningsteknik. De svenska utsläppen av kväveoxider har också minskat, men inte i samma omfattning. Förbättrade förbrännings- och reningstekniker är främsta orsaken till utsläppsminskningen av kväveoxider. Denna utveckling bedöms leda till att de svenska försurande utsläppen fortsätter att minska. Utsläppen av kväveoxider från internationell luft- och sjöfart har dock ökat betydligt det senaste året, men det är i dagsläget svårt att uttala sig om detta är en bestående trend.

Fram till mitten av 1990-talet minskade belastningen på haven av fosfor och kväve. Därefter har den totala belastningen ökat något, även om utsläppen från punktkällor har fortsatt att minska. Under den kommande mandatperioden ges havsmiljöfrågorna en central roll i miljöpolitiken.

Under 1990-talet har luftkvaliteten i tätorter förbättrats markant. Tack vare katalytisk avgasrening och minskad bensenhalt i bensin har stadsluftens genomsnittliga bensenhalt sjunkit sedan början av 1990-talet. Under vinterhalvåret ligger den dock fortfarande över

35

PROP. 2002/03:1

lågrisknivån i alla tätorter där mätningar genomförs.

Tabell 1.10 Gröna nyckeltal

Energianvändning (TWh respektive Wh/kr)

 

1980

1985

1990

1995

2000

Total användning1

436

439

442

462

474

Energieffektivitet2

325

298

266

270

238

Utsläpp till luft (tusentals ton)3

 

 

 

 

1980

1985

1990

1995

2000

Klimatpåverkan

 

 

 

 

 

Koldioxid

82 438

67 587

60 054

63 817

62 396

 

 

 

 

 

 

Försurning

 

 

 

 

 

Svaveldioxid

508

266

128

90

71

 

 

 

 

 

 

Kväveoxider5

448

426

401

333

355

Belastning på haven (tusentals ton)

 

 

 

 

1987

1990

1995

1998

2000

Övergödning

 

 

 

 

 

Fosfor

5,8

4,6

4,8

4,9

5,2

 

 

 

 

 

 

Kväve

148,2

122,9

134,5

152,6

158,1

Påverkan på luftkvalitet (mikrogram per kubikmeter)

 

 

1992/93

1994/95

1996/97

1998/99

2000/01

Bensen4

4,3-10,4

2,4-6,2

1,9-5,1

1,9-4,9

1,5-4,0

1Total energianvändning exklusive energiomvandlingsförluster i kärn- kraftsverk.

2Energieffektiviteten mäts som total energianvändning i relation till BNP. BNP är från reviderade Nationalräkenskaper, 1995 års priser.

3Inkluderar bunkring för internationell luft- och sjöfart. skiljer sig därför i förhållande till redovisningen inom ramen för den internationella klimat- konventionen och konventionen om långväga gränsöverskridande luft- föroreningar.

4Bensenhalt i luften, vinterhalvårsmedelvärden i olika tätorter (11, 24, 25, 31 respektive 36 orter).

5.Utsläppen från internationell luft- och sjöfart ökade med 67 tusen ton

mellan 1999 och 2000.

Källor: Statens energimyndighet, Naturvårdsverket och Statistiska central- byrån

1.9Ett Sverige för alla

Den ekonomiska politiken skall bidra till att minska klyftorna i samhället. Tillväxten skapar ökade resurser och fler arbetstillfällen. Men tillväxt är i sig ingen garant för minskade klyftor. Förutom en tillväxtfrämjande ekonomisk politik krävs därför en aktiv rättvisepolitik.

Fortfarande spelar social bakgrund, kön, etniskt tillhörighet, sexuell läggning och funk- tionshinder roll för människors möjligheter att påverka sina livsvillkor. Tillgången till jobb, utbildning och utveckling är inte lika för alla. Många människor lever på marginalen och har svårt att få vardagen att gå ihop. Ensamstående föräldrar, ungdomar och invandrare är speciellt utsatta.

Trots dessa problem är Sverige fortfarande ett av de mest jämlika länderna i världen. Oavsett vilket mått som används är Sverige ett av de länder som har den lägsta inkomst- spridningen, den lägsta andelen fattigdom och den lägsta andelen barnfattigdom. Politiken gör skillnad.

En central rättvisefråga är att de som invandrar till Sverige måste ges möjlighet att komma in i det svenska samhället. Ett annat viktigt område är den sociala snedrekryte- ringen till den högre utbildningen. Det är fortfarande betydligt vanligare att barn till föräldrar med högre utbildning studerar vidare. De senaste årens utbyggnad av högskolan och det reformerade studie- stödssystemet syftar till att bryta det mönstret. Under perioden 2002 till 2004 satsas 40 miljoner kronor per år för att stimulera till särskilda rekryteringsåtgärder.

Reformer för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män är en annan central del av rättvisepolitiken. Därför analyseras regeringens beslut ur ett jämställdhets- perspektiv.

Halvera behovet av socialbidrag

Regeringen har som mål att halvera social- bidragsberoendet mellan 1999 och 2004. Socialbidragsberoendet ökade kraftigt under 90-talet. Ökningen var en indikator på minskad rättvisa och ökade klyftor. Social- bidragsberoendet skapar utanförskap och resignation, gör människor mer ofria och ökar klyftorna i samhälle.

Mellan 1999 och 2000 minskade behovet av socialbidrag motsvarande 14 300 personer och mellan 2000 och 2001 minskade behovet av socialbidrag motsvarande 9 700 personer (se faktaruta). Regeringens bedömning är att målet om en halvering av socialbidragsbero- endet till 2004 är inom räckhåll.

I diagram 1.6 visas fördelningseffekterna av ett halverat socialbidragsberoende. Staplarna visar hur inkomsterna förändras i olika inkomstgrupper när behovet av socialbidrag halveras. I grupp 1 finns de med lägst inkomst. I grupp 10 finns de med högst inkomst. I diagrammet visas att det är de med de lägsta inkomsterna som tjänar på att behovet av socialbidrag halveras.

36

De viktigaste verktygen för att uppnå målet är låg arbetslöshet, en ökning av sysselsätt- ningsgraden, en reducering av oönskad deltid och att inkomsttryggheten är god om man blir arbetslös, sjuk eller av andra skäl måste lämna arbetslivet. Kampen mot arbetslöshet och för ökad sysselsättning är därför avgörande när det gäller att bryta bidragsberoendet.

Diagram 1.5 Socialbidragstagare

160 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14 000

140 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40 000

 

 

 

Helårsekvivalenter

 

 

 

4 000

 

 

 

 

 

 

 

20 000

 

 

 

Socialbidragskostnad

 

 

 

2 000

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

00

01

Källa: Socialstyrelsen, SCB

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Diagram 1.6 Ekonomiska effekter av en möjlig halvering av socialbidraget

12

10

 

Ökning, %

 

 

 

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

 

 

 

Inkomstgrupper (deciler)

 

 

 

PROP. 2002/03:1

Fakta

Halveringen av socialbidragsberoendet skall göras från 1999 års nivå, som när målet sattes upp var den senaste statistik som fanns till- gänglig. Socialbidragsberoendet mäts som hel- årsekvivalenter, eftersom detta mått fångar upp antalet bidragstagare, varaktigheten i bidragsberoendet samt bidragsbeloppet. Antalet helårsekvivalenter beror på hur lång tid och med hur stora belopp personer uppbär socialbidrag. 1999 uppgick socialbidrags- beroendet till ca 115 000 helårsekvivalenter. För att målet skall uppnås skall antalet helårs- ekvivalenter halveras till 57 500. I bilaga 3 görs en mera detaljerad analys av förutsättningarna för att målet skall kunna uppnås.

37

2

Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2002/03:1

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

såvitt avser den ekonomiska politiken och förslag till statsbudget för 2003

1.godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen för- ordar (kapitel 1),

2.fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten till 812 miljarder kronor 2002,

818 miljarder kronor 2003 och

852 miljarder kronor 2004 (avsnitt 4.1.1),

3.godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för 2003 och 2004 (avsnitt 4.1.2),

4.bemyndigar regeringen att under 2003 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning (avsnitt 4.4.4),

5.godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för 2003 (avsnitt 4.4.4),

6.godkänner beräkningen av den kassa- mässiga korrigeringen för 2003 (avsnitt 4.4.4),

7.godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2003 (avsnitt 5.4 och bilaga 1),

8.beslutar om fördelning av utgifter för 2003 på utgiftsområden i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 6.2, tabell 6.5),

9.godkänner beräkningen av förändringar av anslagsbehållningar för 2003 (avsnitt 6.2, tabell 6.5),

10.godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2004 som riktlinje för regeringens budgetarbete (av- snitt 6.2, tabell 6.5),

11.godkänner beräkningen av utgifterna för Ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten för 2003 (avsnitt 6.2, tabell 6.5),

12.bemyndigar regeringen att för 2003 besluta

om lån i Riksgäldskontoret för investe- ringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett belopp av 23 500 000 000 kronor (avsnitt 7.1),

13.bemyndigar regeringen att för 2003 besluta om krediter för myndigheters räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 17 500 000 000 kronor (avsnitt 7.1),

14.bemyndigar regeringen att för 2003 för Sjunde AP-fondens verksamhet dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för investe- ringar i anläggningstillgångar som används i

verksamheten intill ett belopp av 15 000 000 kronor, dels besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 150 000 000 kronor (avsnitt 7.1),

15.bemyndigar regeringen att under 2003, med de begränsningar som följer av 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om stats- budgeten, besluta att ett ramanslag, med undantag för anslag anvisade för förvalt- ningsändamål, får överskridas om ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas samt om över- skridandet ryms inom utgiftstaket för staten (avsnitt 7.4),

41

PROP. 2002/03:1

såvitt avser tilläggsbudget för 2002

16.bemyndigar regeringen att under 2002, för det under utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda ramanslaget 23:1 Arbetsmiljö- verket, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 16 324 000 kronor under 2003 (avsnitt 9.2.11),

17.bemyndigar regeringen att under 2002, för det under utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda ramanslaget 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m., ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför

utgifter på

högst

34 200 000 kronor

under 2003

(avsnitt

9.2.11),

 

 

18.bemyndigar regeringen att ikläda staten ekonomisk förpliktelse till förmån för Fysikhuset Stockholm KB intill ett belopp av 1 700 000 000 kronor där åtagandet får ha en löptid längst till och med den 1 december 2025 (avsnitt 9.2.13),

19.godkänner den föreslagna användningen av de under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslagen 25:27 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning och 25:35 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning

(avsnitt 9.2.13),

20.bemyndigar regeringen att under 2002, för det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget 34:9

Statens strålskyddsinstitut, ingå ekonomiska

förpliktelser i samband med strålskydds- forskning som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter

högst

10 000 000 kronor

under

2003,

högst

7 000 000 kronor

under 2004

och högst

4 000 000 kronor

under

2005

(avsnitt

9.2.16),

 

 

 

 

21.bemyndigar regeringen att för 2002 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret på högst 785 000 000 kronor för Vägverket för byggande av Svinesundsbron (avsnitt 9.2.17),

22.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 22 Kommunika- tioner uppförda ramanslaget 36:5 Ersättning till Statens järnvägar för kostnader i samband

med utdelning från AB Swedcarrier, m.m.

(avsnitt 9.2.17),

23.bemyndigar regeringen att under 2002, för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls- byggande: Forskning och kollektiv forskning, besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst

215 000 000 kronor under 2003, högst

115 000 000 kronor under 2004 och högst

20 000 000 kronor under 2005 (avsnitt 9.2.18),

24.bemyndigar regeringen att under 2002, för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtagan- den medför utgifter på högst 1 220 000 000 kronor under 2003, högst 940 000 000 kronor under 2004, högst 890 000 000 kronor under 2005, högst 460 000 000 kronor under 2006, högst 25 000 000 kronor under 2007 och högst 30 000 000 kronor 2008 och därefter (avsnitt 9.2.18),

25.bemyndigar regeringen att under 2002, för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 44:2 Från EU-

budgeten finansierade åtgärder för landsbyg- dens miljö och struktur, besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter

högst

1 300 000 000 kronor

under

2003,

högst

1 100 000 000 kronor

under

2004,

högst

1 050 000 000 kronor

under

2005,

högst

490 000 000 kronor

under 2006, högst 25 000 000 kronor under 2007 och högst 30 000 000 kronor 2008 och därefter (avsnitt 9.2.18),

26.godkänner ändrade ramar för utgifts- områden och anvisar ändrade anslag i enlighet med specifikation i tabell 2.1,

såvitt avser skattefrågor

27.antar regeringens förslag till lag om ändring

iinkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 3.1 och 8.2.1),

28.antar regeringens förslag till lag om ändring

isocialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.2 och 8.2.2),

42

PROP. 2002/03:1

29.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 3.3 och 8.2.2),

30.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation (avsnitt 3.4 och 8.7.3),

31.antar regeringens förslag till lag om beräk- ning av viss inkomstskatt på förvärvs- inkomster vid 2004 års taxering, m.m. (avsnitt 3.5 och 8.2.3),

32.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1996:1512) om dubbelbeskatt- ningsavtal mellan de nordiska länderna (avsnitt 3.6 och 8.2.4),

33.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.7, 8.4.1, 8.4.2 och 8.4.3),

34.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1999:673) om skatt på avfall (avsnitt 3.8, 8.4.1 och 8.4.4),

35.antar regeringens förslag till lag om ändring av lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus (avsnitt 3.9 och 8.4.1),

36.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1994:1563) om tobaksskatt (avsnitt 3.10 och 8.5.2),

37.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel (avsnitt 3.11 och 8.5.1),

38.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. (avsnitt 3.12 och 8.5.1).

43

PROP. 2002/03:1

Tabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag för budgetåret 2002

Tusental kronor

Utgiftsområde

Anslags-

 

Belopp enligt

Förändring av

Ny ram/

 

nummer

 

statsbudget 2002

ram/ anslag

Ny anslagsnivå

1

 

Rikets styrelse

7 410 722

3 974

7 414 696

 

 

 

 

 

 

 

27:1

Presstödsnämnden

5 790

200

5 990

 

 

 

 

 

 

 

27:5

Granskningsnämnden för radio och TV

8 964

300

9 264

 

46:1

Allmänna val

270 000

25 000

295 000

 

 

 

 

 

 

 

46:2

Justitiekanslern

16 111

650

16 761

 

 

 

 

 

 

 

46:4

Svensk författningssamling

1 011

-650

361

 

 

 

 

 

 

 

90:1

Kungliga hov- och slottsstaten

83 516

3 474

86 990

 

 

 

 

 

 

 

90:3

Riksdagens förvaltningskostnader1

447 484

-2 800

444 684

 

90:4

Riksdagens ombudsmän1

49 097

2 800

51 897

 

90:6

Regeringskansliet m.m.

5 073 549

-25 000

5 048 549

 

 

 

 

 

 

2

 

Samhällsekonomi och finansförvaltning

8 754 408

-3 000

8 751 408

 

 

 

 

 

 

 

1:1

Konjunkturinstitutet

42 858

1 300

44 158

 

 

 

 

 

 

 

1:6

Statistiska centralbyrån

397 264

7 100

404 364

 

 

 

 

 

 

 

1:8

Kammarkollegiet

26 914

-3 000

23 914

 

2:3

Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

252 875

-8 400

244 475

 

 

 

 

 

 

4

 

Rättsväsendet

23 802 123

100 240

23 902 363

 

 

 

 

 

 

 

4:1

Polisorganisationen

13 117 532

890

13 118 422

 

4:2

Säkerhetspolisen

566 280

-24 250

542 030

 

 

 

 

 

 

 

4:5

Domstolsväsendet m.m.

3 618 492

16 300

3 634 792

 

 

 

 

 

 

 

4:8

Rättsmedicinalverket

204 202

7 000

211 202

 

4:9

Gentekniknämnden

2 783

300

3 083

 

 

 

 

 

 

 

4:10

Brottsoffermyndigheten

20 719

2 000

22 719

 

 

 

 

 

 

 

4:11

Ersättning för skador på grund av brott

58 500

4 000

62 500

 

 

 

 

 

 

 

4:12

Rättshjälpskostnader m.m.

802 000

90 000

892 000

 

 

 

 

 

 

 

4:13

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

15 399

6 000

21 399

 

 

 

 

 

 

 

4:14

Avgifter till vissa internationella sammanslutningar

6 456

-2 000

4 456

 

 

 

 

 

 

5

 

Internationell samverkan

1 162 290

153 000

1 315 290

 

 

 

 

 

 

 

5:2

Ekonomisk bistånd till svenska medborgare i utlandet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

m.m. samt diverse kostnader för rättsväsendet

5 756

-3 000

2 756

 

 

 

 

 

 

 

5:3

Bidrag till vissa internationella organisationer

500 435

166 000

666 435

 

 

 

 

 

 

 

5:4

Nordiska ministerrådet

296 771

32 000

328 771

 

5:5

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

 

 

 

 

 

(OECD)

27 115

7 000

34 115

 

 

 

 

 

 

 

5:6

Fredsfrämjande verksamhet

151 711

-49 000

102 711

6

 

Totalförsvar

45 806 344

40 000

45 846 344

 

 

 

 

 

 

 

6:1

Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande

 

 

 

 

 

truppinsatser m.m.

20 334 908

30 000

20 364 908

 

 

 

 

 

 

 

6:2

Materiel, anläggningar samt forskning och

 

 

 

 

 

teknikutveckling

21 257 071

15 000

21 272 071

 

 

 

 

 

 

 

6:3

Funktionen Civil ledning

277 950

-3 500

274 450

 

 

 

 

 

 

 

6:4

Funktionen Försörjning med industrivaror

31 341

-5 000

26 341

 

6:19

Krisberedskapsmyndigheten

59 000

7 500

66 500

 

 

 

 

 

 

 

6:21

Civilt försvar

957 737

-17 000

940 737

 

7:3

Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.

20 000

13 000

33 000

 

 

 

 

 

 

1 Förslag av riksdagsstyrelsen.

44

PROP. 2002/03:1

Tusental kronor

 

 

 

 

 

Utgiftsområde

Anslags-

 

Belopp enligt

Förändring av

Ny ram/

 

nummer

 

statsbudget 2002

ram/ anslag

Ny anslagsnivå

8

 

Invandrare och flyktingar

5 910 643

635 000

6 545 643

 

 

 

 

 

 

 

12:2

Mottagande av asylsökande

2 212 364

600 000

2 812 364

 

 

 

 

 

 

 

12:5

Offentligt biträde i utlänningsärenden

97 028

35 000

132 028

9

 

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

31 411 860

306 000

31 717 860

 

 

 

 

 

 

 

13:1

Sjukvårdsförmåner m.m.

2 179 000

300 000

2 479 000

 

 

 

 

 

 

 

18:2

Statens institutionsstyrelse

671 765

6 000

677 765

10

 

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

110 860 768

4 061 000

114 921 768

 

 

 

 

 

 

 

19:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m.

48 205 022

2 000 000

50 205 022

 

 

 

 

 

 

 

19:2

Förtidspensioner

47 838 490

2 000 000

49 838 490

 

19:3

Handikappersättningar

1 098 465

58 000

1 156 465

 

 

 

 

 

 

 

19:5

Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer

5 000

3 000

8 000

 

 

 

 

 

 

11

 

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

33 534 500

-58 000

33 476 500

 

20:1

Ålderspensioner

9 579 000

-58 000

9 521 000

13

 

Arbetsmarknad

59 181 236

708 300

59 889 536

 

22:2

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

36 023 000

-100 000

35 923 000

 

 

 

 

 

 

 

22:3

Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader

4 682 582

-30 000

4 652 582

 

22:11

Bidrag till lönegarantiersättning

1 358 000

838 300

2 196 300

 

 

 

 

 

 

15

 

Studiestöd

22 345 335

-737 940

21 607 395

 

 

 

 

 

 

 

25:2

Studiemedel m.m.

11 328 520

-837 940

10 490 580

 

25:4

Vuxenstudiestöd m.m.

3 432 664

85 000

3 517 664

 

 

 

 

 

 

 

25:8

Bidrag till vissa organisationer m.m.

40 241

15 000

55 241

16

 

Utbildning och universitetsforskning

41 392 670

0

41 392 670

 

25:24

Göteborgs universitet: Grundutbildning

1 231 807

23 007

1 254 814

 

25:30

Linköpings universitet: Grundutbildning

971 213

572

971 785

 

 

 

 

 

 

 

25:34

Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning

789 450

-41 700

747 750

 

 

 

 

 

 

 

25:38

Karlstads universitet: Grundutbildning

394 694

-7 500

387 194

 

25:40

Växjö universitet: Grundutbildning

339 312

-7 500

331 812

 

 

 

 

 

 

 

25:42

Örebro universitet: Grundutbildning

465 501

30 689

496 190

 

 

 

 

 

 

 

25:44

Mitthögskolan: Grundutbildning

447 076

-40 000

407 076

 

25:46

Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning

220 478

-38 000

182 478

 

 

 

 

 

 

 

25:48

Malmö högskola: Grundutbildning

554 820

18 004

572 824

 

 

 

 

 

 

 

25:50

Högskolan i Kalmar: Grundutbildning

310 803

20 000

330 803

 

25:56

Högskolan i Borås: Grundutbildning

292 387

3 500

295 887

 

 

 

 

 

 

 

25:60

Högskolan i Halmstad: Grundutbildning

221 410

20 000

241 410

 

 

 

 

 

 

 

25:68

Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

353 415

26 328

379 743

 

25:70

Södertörns högskola: Grundutbildning

215 211

-12 400

202 811

 

 

 

 

 

 

 

25:72

Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

1 759 925

5 000

1 764 925

 

 

 

 

 

 

17

 

Kultur, medier, trossamfund och fritid

8 105 018

29 500

8 134 518

 

27:1

Statens biografbyrå

9 363

-500

8 863

 

 

 

 

 

 

 

28:36

Filmstöd

209 738

30 000

239 738

 

 

 

 

 

 

45

PROP. 2002/03:1

Tusental kronor

 

 

 

 

 

Utgiftsområde

Anslags-

 

Belopp enligt

Förändring av

Ny ram/

 

nummer

 

statsbudget 2002

ram/ anslag

Ny anslagsnivå

18

 

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

9 699 248

-79 816

9 619 432

 

 

 

 

 

 

 

31:3

Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader

13 684

-700

12 984

 

 

 

 

 

 

 

31:11

Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk

 

 

 

 

 

hållbarhet

105 000

-80 000

25 000

 

 

 

 

 

 

 

32:1

Länsstyrelserna m.m.

1 966 812

884

1 967 696

20

 

Allmän miljö- och naturvård

3 127 201

-21 000

3 106 201

 

34:4

Sanering och återställning av förorenade områden

418 746

-21 000

397 746

 

 

 

 

 

 

22

 

Kommunikationer

24 472 715

3 900

24 476 615

 

36:8

Ersättning till viss kanaltrafik m.m.

66 760

4 400

71 160

 

 

 

 

 

 

 

37:5

Informationsteknik: Telekommunikation m.m.

19 000

-500

18 500

 

 

 

 

 

 

23

 

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

10 757 484

3 999 816

14 757 300

 

41:1

Skogsvårdsorganisationen

290 944

-184

290 760

 

43:5

Arealersättning och djurbidrag m.m.

1 907 400

4 000 000

5 907 400

 

 

 

 

 

 

 

43:12

Statens livsmedelsverk

126 759

3 194

129 953

 

 

 

 

 

 

 

43:16

Åtgärder inom livsmedelsområdet

9 500

-1 194

8 306

 

 

 

 

 

 

 

44: 3

Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

29 393

-2 000

27 393

 

 

 

 

 

 

24

 

Näringsliv

3 390 185

-14 500

3 375 685

 

 

 

 

 

 

 

38:1

Verket för näringslivsutveckling: Förvaltningskostnader

228 497

4 000

232 497

 

 

 

 

 

 

 

38:2

Näringslivsutveckling m.m.

183 062

-30 000

153 062

 

 

 

 

 

 

 

38:3

Institutet för tillväxtpolitiska studier:

 

 

 

 

 

Förvaltningskostnader

71 182

-4 000

67 182

 

 

 

 

 

 

 

38:10

Upprätthållande av nationell metrologi m.m.

24 647

500

25 147

 

 

 

 

 

 

 

38:14

Rymdverksamhet

503 237

15 000

518 237

 

 

 

 

 

 

 

40:2

Konsumentverket

103 435

-1 000

102 435

 

 

 

 

 

 

 

40:4

Fastighetsmäklarnämnden

7 896

1 000

8 896

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa anslagsförändring på tilläggsbudget

 

9 126 474

 

46

3

Lagförslag

PROP. 2002/03:1

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 63 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

63 kap.

3 §1

För dem som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret upp- går grundavdraget till följande belopp.

Taxerad förvärvsinkomst

överstiger inte 1,86 prisbasbelopp

överstiger 1,86 men inte 2,89 pris- basbelopp

överstiger 2,89 men inte 3,04 pris- basbelopp

överstiger 3,04 men inte 3,66 pris- basbelopp

Grundavdrag

0,403 prisbasbelopp

0,403 prisbasbelopp ökat med

25 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 1,86 prisbasbelopp

0,6605 prisbasbelopp

0,6605 prisbasbelopp minskat med

10 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 3,04 prisbasbelopp

1 Senaste lydelse 2001:842.

49

PROP. 2002/03:1

överstiger 3,66 men inte 5,615

0,5985

prisbasbelopp minskat med 14

prisbasbelopp

procent av det belopp med vilket den

 

taxerade förvärvsinkomsten överstiger

 

3,66 prisbasbelopp

överstiger 5,615 men inte 6,41

0,3248

prisbasbelopp minskat med

prisbasbelopp

4 procent av det belopp med vilket den

 

taxerade förvärvsinkomsten överstiger

 

5,615 prisbasbelopp

överstiger 6,41 prisbasbelopp

0,293 prisbasbelopp

Föreslagen lydelse

63 kap.

3 §

För dem som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret upp- går grundavdraget till följande belopp.

Taxerad förvärvsinkomst

överstiger inte 1,38 prisbasbelopp

överstiger 1,38 men inte 2,95 pris- basbelopp

överstiger 2,95 men inte 3,10 pris- basbelopp

överstiger 3,10 men inte 6,87 pris- basbelopp

överstiger 6,87 prisbasbelopp

Grundavdrag

0,403 prisbasbelopp

0,403 prisbasbelopp ökat med

17 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 1,38 prisbasbelopp

0,67 prisbasbelopp

0,67 prisbasbelopp minskat med

10 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 3,10 prisbasbelopp

0,293 prisbasbelopp

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.

50

PROP. 2002/03:1

3.2Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 26 § och 3 kap. 13 § socialavgiftslagen (2000:980) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2 kap.

26 §

Arbetsgivaravgifterna är 30,13 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

1. sjukförsäkringsavgift

8,80 %

2. föräldraförsäkringsavgift

2,20 %

3. ålderspensionsavgift

10,21 %

4. efterlevandepensionsavgift

1,70 %

5. arbetsmarknadsavgift

5,84 %

6. arbetsskadeavgift

1,38 %

Föreslagen lydelse

2 kap.

26 §

Arbetsgivaravgifterna är 29,57 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

1. sjukförsäkringsavgift

11,08 %

2. föräldraförsäkringsavgift

2,20 %

3. ålderspensionsavgift

10,21 %

4. efterlevandepensionsavgift

1,70 %

5. arbetsmarknadsavgift

3,70 %

6. arbetsskadeavgift

0,68 %

51

PROP. 2002/03:1

Nuvarande lydelse

3 kap.

13 §

Egenavgifterna är 28,32 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

1. sjukförsäkringsavgift

9,53 %

2. föräldraförsäkringsavgift

2,20 %

3. ålderspensionsavgift

10,21 %

4. efterlevandepensionsavgift

1,70 %

5. arbetsmarknadsavgift

3,30 %

6. arbetsskadeavgift

1,38 %

Föreslagen lydelse

3 kap.

13 §

Egenavgifterna är 27,76 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

1. sjukförsäkringsavgift

11,81 %

2. föräldraförsäkringsavgift

2,20 %

3. ålderspensionsavgift

10,21 %

4. efterlevandepensionsavgift

1,70 %

5. arbetsmarknadsavgift

1,16 %

6. arbetsskadeavgift

0,68 %

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

2.De nya bestämmelserna i 2 kap. 26 § tillämpas på ersättning som betalas ut från och med den 1 januari 2003.

3.De nya bestämmelserna i 3 kap. 13 § tillämpas på inkomst som uppbärs från och med den 1 januari 2003. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 2002 skall, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 2002 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

52

PROP. 2002/03:1

3.3Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §2

Allmän löneavgift tas ut med 2,69 procent av underlaget och tillfaller staten.

Allmän löneavgift tas ut med 3,25 procent av underlaget och tillfaller staten.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

2.De nya bestämmelserna tillämpas på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut från och med den 1 januari 2003.

3.De nya bestämmelserna tillämpas också på inkomst enligt 2 § som uppbärs från och med den 1 januari 2003. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 2002 skall, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 2002 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskatt- ningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

2 Senaste lydelse 2000:1005.

53

PROP. 2002/03:1

3.4Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation

Härigenom föreskrivs att 3, 5 och 14 §§ lagen (2000:1380) om skatte- reduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Skattereduktion skall göras vid debiteringen av slutlig skatt på grund av 2002 eller 2003 års taxering.

I underlaget för skattereduktionen ingår utgifter för en anslutning som

tas i bruk under

perioden den

1 januari 2001–den

31 december

2002 och som är betalda senast vid tidpunkten för ansökan.

3 §

Skattereduktion skall göras vid debiteringen av slutlig skatt på grund av 2002, 2003 eller 2004 års taxering.

5 §

I underlaget för skattereduktionen ingår utgifter för en anslutning som

tas i bruk under

perioden den

1 januari 2001–den

31 december

2003 och som är betalda senast vid tidpunkten för ansökan.

 

14 §

 

En ansökan

om skattereduktion

En

ansökan om skattereduktion

skall ha kommit in till skatte-

skall ha kommit in till skattemyndig-

myndigheten

senast den 1 mars

heten senast den 1 mars 2004. Om

2003. Om en ansökan har kommit in

en ansökan har kommit in senast den

senast den 1 mars 2002, skall skatte-

1 mars 2002 eller den 1 mars 2003,

reduktionen tillgodoräknas vid debi-

skall

skattereduktionen tillgodo-

tering av slutlig skatt på grund av

räknas vid debitering av slutlig skatt

taxeringen samma år.

på grund av taxeringen samma år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

54

PROP. 2002/03:1

3.5Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2004 års taxering, m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid 2004 års taxering skall för fysiska personer den del av den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomst som enligt 65 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) anges till ett fast belopp om 200 kronor i stället utgöra en kommunal inkomstskatt. Vid tillämpning av lagen (1997:324) om begränsning av skatt skall denna skatt dock anses utgöra statlig inkomstskatt.

2 § Av den sammanlagda inkomstskatten enligt 1 § skall 66,5 procent utgöra skatt till kommuner och 33,5 procent skatt till landsting. Därvid skall en kommun som inte ingår i ett landsting behandlas som om den även utgjorde ett landsting.

3 § Ett totalt preliminärt belopp avseende den sammanlagda inkomstskatten skall fastställas av regeringen. Fördelning skall ske till kommunerna respektive landstingen med ett enhetligt belopp per invånare den 1 november 2002. Utbetalning skall under 2003 göras av skattemyndigheten med en tolftedel per månad på sätt som närmare föreskrivs i 4 § fjärde stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

4 § En slutavräkning av inkomstskatten skall ske när den årliga taxeringen år 2004 har avslutats. Därvid skall de bestämmelser tillämpas som gäller slutav- räkning av kommunalskattemedel enligt 4 § femte stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

5 § Skattemyndighetens beslut enligt 3 och 4 §§ får överklagas hos regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

55

PROP. 2002/03:1

3.6Lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna

Härigenom föreskrivs att punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4.3 Bestämmelsen i artikel 31

4. Bestämmelsen i artikel 31 punkt

punkt 3 i avtalet skall också tillämpas

3 i avtalet skall också tillämpas vid

vid 2002 och 2003 års taxeringar. Vid

2002-2004 års taxeringar. Vid 1999-

1999-2003 års taxeringar skall artikel

2004 års taxeringar skall artikel 26

26 punkt 2 i avtalet inte gälla i fall då

punkt 2 i avtalet inte gälla i fall då

artikel 31 punkt 3 i avtalet tillämpas.

artikel 31 punkt 3 i avtalet tillämpas.

Vad som föreskrivs i första stycket skall, oberoende av bestämmelserna i bilaga 2 till denna lag, också gälla för inkomst som person med hemvist i Sverige uppbär för arbete ombord på danskt skepp i internationell färjetrafik mellan Sverige och Danmark om

-skeppet är registrerat i det danska internationella skeppsregistret (DIS),

-arbetsgivaren har hemvist i Danmark, och

-personen var anställd ombord på ett danskt skepp någon gång under januari månad år 2001.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

3 Senaste lydelse 2001:1054.

56

PROP. 2002/03:1

3.7Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi

dels att 2 kap. 1 och 10 §§, 3 kap. 2 §, 6 a kap. 1, 2 och 3 §§, 9 kap. 5 och 9 §§ samt 11 kap. 3, 9 och 10 §§ skall ha följande lydelse,

dels att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1997:479) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

2 kap.

1 §4

Nuvarande lydelse

Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

 

KN-nr

Slag av bränsle

Skattebelopp

 

 

 

 

 

Energiskatt

Koldioxidskatt

Summa skatt

1.

2710 00 26,

Bensin som

 

 

 

 

2710 00 27,

uppfyller krav för

 

 

 

 

2710 00 29

 

 

 

 

 

eller

 

 

 

 

 

2710 00 32

 

 

 

 

 

 

a) miljöklass 1

 

 

 

 

 

– motorbensin

3 kr 16 öre

1 kr 46 öre

4 kr 62 öre

 

 

 

per liter

per liter

per liter

 

 

– alkylatbensin

1 kr 66 öre

1 kr 46 öre

3 kr 12 öre

 

 

 

per liter

per liter

per liter

 

 

b) miljöklass 2

3 kr 19 öre

1 kr 46 öre

4 kr 65 öre

 

 

 

per liter

per liter

per liter

2.

2710 00 26,

Annan bensin

3 kr 84 öre

1 kr 46 öre

5 kr 30 öre

 

2710 00 34

än som avses

per liter

per liter

per liter

 

eller

under 1

 

 

 

 

2710 00 36

 

 

 

 

3.

2710 00 51,

Eldningsolja,

 

 

 

 

2710 00 55,

dieselbrännolja,

 

 

 

 

2710 00 69

fotogen, m.m.

 

 

 

 

eller

som

 

 

 

 

2710 00 74–

 

 

 

 

 

2710 00 78

 

 

 

 

 

 

a) har försetts med

707 kr per m3

1 798 kr per m3

2 505 kr per m3

 

 

märkämnen eller ger

 

 

 

 

 

mindre än 85

 

 

 

 

 

volymprocent destillat

 

 

 

 

 

vid 350oC,

 

 

 

 

 

b) inte har försetts med

 

 

 

 

 

märkämnen och ger

 

 

 

 

 

minst 85 volymprocent

 

 

 

 

 

destillat vid 350oC,

 

 

 

 

 

tillhörig

 

 

 

 

 

miljöklass 1

1 323 kr per m3

1 798 kr per m3

3 121 kr per m3

 

 

miljöklass 2

1 557 kr per m3

1 798 kr per m3

3 355 kr per m3

4 Senaste lydelse 2002:684

57

PROP. 2002/03:1

KN-nr

Slag av bränsle

Skattebelopp

 

 

 

 

Energiskatt

Koldioxidskatt

Summa skatt

 

miljöklass 3 eller inte

1 865 kr per m3

1 798 kr per m3

3 663 kr per m3

 

tillhör någon miljöklass

 

 

 

4.ur 2711 12 11– Gasol som används för 2711 19 00

 

 

a) drift av motordrivet

0 kr per

1 298 kr per

1 298 kr per

 

 

fordon, fartyg eller

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

 

 

luftfartyg

 

 

 

 

 

b) annat ändamål än som

138 kr per

1 890 kr per

2 028 kr per

 

 

avses under a

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

5.

ur 2711 29 00

Metan som används för

 

 

 

 

 

a) drift av motordrivet

0 kr per

1 067 kr per

1 067 kr per

 

 

fordon, fartyg eller

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

 

 

luftfartyg

 

 

 

 

 

b) annat ändamål än som

229 kr per

1 346 kr per

1 575 kr per

 

 

avses under a

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

6.

2711 11 00,

Naturgas som används

 

 

 

 

2711 21 00

för

 

 

 

 

 

a) drift av motordrivet

0 kr per

1 067 kr per

1 067 kr per

 

 

fordon, fartyg eller

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

 

 

luftfartyg

 

 

 

 

 

b) annat ändamål än som

229 kr per

1 346 kr per

1 575 kr per

 

 

avses under a

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

7.

2701, 2702

Kolbränslen

301 kr per

1 564 kr per

1 865 kr per

 

eller 2704

 

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

8.

2713 11 00–

Petroleumkoks

301 kr per

1 564 kr per

1 865 kr per

 

2713 12 00

 

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § första stycket 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

För kalenderåret 2003 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.

Föreslagen lydelse

Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

 

KN-nr

 

Slag av bränsle

Skattebelopp

 

 

 

 

 

 

Energiskatt

Koldioxidskatt

Summa skatt

1.

2710 00

26,

Bensin som

 

 

 

 

2710 00

27,

uppfyller krav för

 

 

 

 

2710 00

29

 

 

 

 

 

eller

 

 

 

 

 

 

2710 00

32

 

 

 

 

 

 

 

a) miljöklass 1

 

 

 

 

 

 

– motorbensin

2 kr 99 öre

1 kr 72 öre

4 kr 71 öre

 

 

 

 

per liter

per liter

per liter

 

 

 

– alkylatbensin

1 kr 49 öre

1 kr 72 öre

3 kr 21 öre

 

 

 

 

per liter

per liter

per liter

 

 

 

b) miljöklass 2

3 kr 02 öre

1 kr 72 öre

4 kr 74 öre

 

 

 

 

per liter

per liter

per liter

2.

2710 00

26,

Annan bensin

3 kr 68 öre

1 kr 72 öre

5 kr 40 öre

 

2710 00

34

än som avses

per liter

per liter

per liter

58

PROP. 2002/03:1

KN-nr

Slag av bränsle

Skattebelopp

 

 

 

 

Energiskatt

Koldioxidskatt

Summa skatt

eller

under 1

 

 

 

2710 00 36

 

 

 

 

3. 2710 00 51,

Eldningsolja,

 

 

 

2710 00 55,

dieselbrännolja,

 

 

 

2710 00 69

fotogen, m.m.

 

 

 

eller

som

 

 

 

2710 00 74–

 

 

 

 

2710 00 78

 

 

 

 

 

a) har försetts med

720 kr per m3

2 120 kr per m3

2 840 kr per m3

 

märkämnen eller ger

 

 

 

 

mindre än 85

 

 

 

 

volymprocent destillat

 

 

 

 

vid 350oC,

 

 

 

 

b) inte har försetts med

 

 

 

 

märkämnen och ger

 

 

 

 

minst 85 volymprocent

 

 

 

 

destillat vid 350oC,

 

 

 

 

tillhörig

 

 

 

 

miljöklass 1

1 058 kr per m3

2 120 kr per m3

3 178 kr per m3

 

miljöklass 2

1 297 kr per m3

2 120 kr per m3

3 417 kr per m3

 

miljöklass 3 eller inte

1 610 kr per m3

2 120 kr per m3

3 730 kr per m3

 

tillhör någon miljöklass

 

 

 

4.ur 2711 12 11– Gasol som används för 2711 19 00

 

 

a) drift av motordrivet

0 kr per

1 322 kr per

1 322 kr per

 

 

fordon, fartyg eller

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

 

 

luftfartyg

 

 

 

 

 

b) annat ändamål än som

141 kr per

2 229 kr per

2 370 kr per

 

 

avses under a

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

5.

ur 2711 29 00

Metan som används för

 

 

 

 

 

a) drift av motordrivet

0 kr per

1 087 kr per

1 087 kr per

 

 

fordon, fartyg eller

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

 

 

luftfartyg

 

 

 

 

 

b) annat ändamål än som

233 kr per

1 587 kr per

1 820 kr per

 

 

avses under a

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

6.

2711 11 00,

Naturgas som används

 

 

 

 

2711 21 00

för

 

 

 

 

 

a) drift av motordrivet

0 kr per

1 087 kr per

1 087 kr per

 

 

fordon, fartyg eller

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

 

 

luftfartyg

 

 

 

 

 

b) annat ändamål än som

233 kr per

1 587 kr per

1 820 kr per

 

 

avses under a

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

7.

2701, 2702

Kolbränslen

307 kr per

1 844 kr per

2 151 kr per

 

eller 2704

 

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

8.

2713 11 00–

Petroleumkoks

307 kr per

1 844 kr per

2 151 kr per

 

2713 12 00

 

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § första stycket 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

För kalenderåret 2004 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.

59

PROP. 2002/03:1

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

10 §5

 

 

 

 

För kalenderåret 2003 och efter-

För

kalenderåret

2004

och

följande kalenderår skall energiskatt

efterföljande kalenderår skall energi-

och koldioxidskatt betalas

med

skatt och koldioxidskatt betalas med

belopp som efter en årlig omräkning

belopp som efter en årlig omräkning

motsvarar de i 1 § angivna skatte-

motsvarar de i 1 § angivna skatte-

beloppen multiplicerade

med

det

beloppen

multiplicerade

med

det

jämförelsetal, uttryckt i

procent,

jämförelsetal, uttryckt

i

procent,

som anger förhållandet mellan det

som anger förhållandet mellan det

allmänna prisläget i juni månad året

allmänna prisläget i juni månad året

närmast före det år beräkningen

närmast före det år beräkningen av-

avser och prisläget i juni 2001.

 

ser och prisläget i juni 2002.

 

Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skatte- belopp som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår. Beloppen avrundas till hela kronor och ören.

6 a kap.

1 §6

Nuvarande lydelse

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, skall helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål

Bränsle som inte

Befrielse från

Befrielse från

Befrielse

 

ger befrielse

energiskatt

koldioxid-

från

 

 

 

skatt

svavelskatt

1. Förbrukning för annat

 

100 procent

100 procent

100 procent

ändamål än motordrift eller

 

 

 

 

uppvärmning eller i en

 

 

 

 

process där bränslet i allt

 

 

 

 

väsentligt används för annat

 

 

 

 

ändamål än motordrift eller

 

 

 

 

uppvärmning

 

 

 

 

2. Förbrukning i tåg eller annat spårbundet färdmedel

Bensin, bränsle

100 procent

100 procent

100 procent

som avses i 2 kap.

 

 

 

1 § första stycket

 

 

 

3 b och 3 och 4 §§

 

 

 

3. Förbrukning i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål

Bensin, bränsle

100 procent

100 procent

100 procent

som avses i 2 kap.

 

 

 

1 § första stycket

 

 

 

3 b och 3 och 4 §§

 

 

 

4. Förbrukning i båt för

Bensin, bränsle

100 procent

100 procent

100 procent

5Senaste lydelse 2001:962.

6Senaste lydelse 2001:962.

60

PROP. 2002/03:1

Ändamål

Bränsle som inte

Befrielse från

Befrielse från

Befrielse

 

ger befrielse

energiskatt

koldioxid-

från

 

 

 

skatt

svavelskatt

vilken medgivande enligt 2 kap. 9 § eller fartygstillstånd enligt fiskelagen (1993:787) meddelats, när båten inte används för privat ändamål

som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b och 3 och 4 §§

5. Förbrukning i

 

 

 

 

a) luftfartyg, när

Annan bensin än

100 procent

100 procent

100 procent

luftfartyget inte används för

flygbensin (KN-nr

 

 

 

privat ändamål

2710 00 26) och

 

 

 

 

bränsle som avses i

 

 

 

 

2 kap. 1 § första

 

 

 

 

stycket 3 b och 3

 

 

 

 

och 4 §§.

 

 

 

b) luftfartyg, när

Andra bränslen än

100 procent

100 procent

100 procent

luftfartyget används för

flygbensin och

 

 

 

privat ändamål eller i

flygfotogen (KN-

 

 

 

luftfartygsmotorer i

nr 2710 00 51)

 

 

 

provbädd eller i liknande

 

 

 

 

anordning

 

 

 

 

6. Förbrukning vid

 

100 procent

100 procent

100 procent

framställning av

 

 

 

 

mineraloljeprodukter,

 

 

 

 

kolbränslen, petroleumkoks

 

 

 

 

eller andra produkter för

 

 

 

 

vilka skatteplikt har inträtt

 

 

 

 

för tillverkaren

 

 

 

 

7. Förbrukning vid fram-

Bränsle som avses i

100 procent

100 procent

ställning av skattepliktig

2 kap. 1 § första

 

 

 

elektrisk kraft, med de

stycket 3 b och 3

 

 

 

begränsningar som följer av

och 4 §§

 

 

 

3 §

 

 

 

 

8. Om skattebefrielse inte

Andra bränslen än

100 procent

100 procent

följer av tidigare punkter,

kolbränslen och

 

 

 

förbrukning i metallurgiska

petroleumkoks

 

 

 

processer

 

 

 

 

9. Om skattebefrielse inte

Bensin, råtallolja,

100 procent

70 procent

följer av tidigare punkter,

bränsle som avses i

 

 

 

förbrukning för annat

2 kap. 1 § första

 

 

 

ändamål än drift av

stycket 3 b och 3

 

 

 

motordrivna fordon vid

och 4 §§

 

 

 

tillverkningsprocessen i

 

 

 

 

industriell verksamhet

 

 

 

 

10. Om skattebefrielse inte Bensin, råtallolja,

100 procent

70 procent

61

PROP. 2002/03:1

Ändamål

Bränsle som inte

Befrielse från

Befrielse från

Befrielse

 

ger befrielse

energiskatt

koldioxid-

från

 

 

 

skatt

svavelskatt

följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid växthusuppvärmning i yrkesmässig växthusodling

bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b och 3 och 4 §§

11. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet

Bensin, råtallolja,

100 procent

70 procent

bränsle som avses i

 

 

 

2 kap. 1 § första

 

 

 

stycket 3 b och 3

 

 

 

och 4 §§

 

 

 

12. Om skattebefrielse inte

100 procent

följer av tidigare punkter,

 

 

 

förbrukning i sodapannor,

 

 

 

lutpannor, metallurgiska

 

 

 

processer eller i processer

 

 

 

för framställning av andra

 

 

 

mineraliska ämnen än

 

 

 

metaller

 

 

 

13. Förbrukning vid

Andra bränslen än 100 procent

70 procent

tillverkningsprocessen i

bränsle som avses i

 

 

gruvindustriell verksamhet

2 kap. 1 § första

 

 

för drift av andra

stycket 3 b

 

 

motordrivna fordon än

 

 

 

personbilar, lastbilar och

 

 

 

bussar

 

 

 

Föreslagen lydelse

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, skall helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål

Bränsle som inte

Befrielse från

Befrielse från

Befrielse

 

ger befrielse

energiskatt

koldioxid-

från

 

 

 

skatt

svavelskatt

1. Förbrukning för annat

 

100 procent

100 procent

100 procent

ändamål än motordrift eller

 

 

 

 

uppvärmning eller i en

 

 

 

 

process där bränslet i allt

 

 

 

 

väsentligt används för annat

 

 

 

 

ändamål än motordrift eller

 

 

 

 

uppvärmning

 

 

 

 

2. Förbrukning i tåg eller

Bensin, bränsle

100 procent

100 procent

100 procent

62

PROP. 2002/03:1

Ändamål

Bränsle som inte

Befrielse från

Befrielse från

Befrielse

 

ger befrielse

energiskatt

koldioxid-

från

 

 

 

skatt

svavelskatt

annat spårbundet färdmedel

som avses i 2 kap.

 

 

 

 

1 § första stycket

 

 

 

 

3 b och 3 och 4 §§

 

 

 

3. Förbrukning i skepp, när

Bensin, bränsle

100 procent

100 procent

100 procent

skeppet inte används för

som avses i 2 kap.

 

 

 

privat ändamål

1 § första stycket

 

 

 

 

3 b och 3 och 4 §§

 

 

 

4. Förbrukning i båt för vilken medgivande enligt 2 kap. 9 § eller fartygstillstånd enligt fiskelagen (1993:787) meddelats, när båten inte används för privat ändamål

Bensin, bränsle

100 procent

100 procent

100 procent

som avses i 2 kap.

 

 

 

1 § första stycket

 

 

 

3 b och 3 och 4 §§

 

 

 

5. Förbrukning i

 

 

 

 

a) luftfartyg, när

Annan bensin än

100 procent

100 procent

100 procent

luftfartyget inte används för

flygbensin (KN-nr

 

 

 

privat ändamål

2710 00 26) och

 

 

 

 

bränsle som avses i

 

 

 

 

2 kap. 1 § första

 

 

 

 

stycket 3 b och 3

 

 

 

 

och 4 §§.

 

 

 

b) luftfartyg, när

Andra bränslen än

100 procent

100 procent

100 procent

luftfartyget används för

flygbensin och

 

 

 

privat ändamål eller i

flygfotogen (KN-

 

 

 

luftfartygsmotorer i

nr 2710 00 51)

 

 

 

provbädd eller i liknande

 

 

 

 

anordning

 

 

 

 

6. Förbrukning vid

 

100 procent

100 procent

100 procent

framställning av

 

 

 

 

mineraloljeprodukter,

 

 

 

 

kolbränslen, petroleumkoks

 

 

 

 

eller andra produkter för

 

 

 

 

vilka skatteplikt har inträtt

 

 

 

 

för tillverkaren

 

 

 

 

7. Förbrukning vid fram-

Bränsle som avses i

100 procent

100 procent

ställning av skattepliktig

2 kap. 1 § första

 

 

 

elektrisk kraft, med de

stycket 3 b och 3

 

 

 

begränsningar som följer av

och 4 §§

 

 

 

3 §

 

 

 

 

8. Om skattebefrielse inte

Andra bränslen än

100 procent

100 procent

följer av tidigare punkter,

kolbränslen och

 

 

 

förbrukning i metallurgiska

petroleumkoks

 

 

 

processer

 

 

 

 

9. Om skattebefrielse inte

Bensin, råtallolja,

100 procent

74 procent

63

PROP. 2002/03:1

Ändamål

Bränsle som inte

Befrielse från

Befrielse från

Befrielse

 

ger befrielse

energiskatt

koldioxid-

från

 

 

 

skatt

svavelskatt

följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet

bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b och 3 och 4 §§

10. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid växthusuppvärmning i yrkesmässig växthusodling

Bensin, råtallolja,

100 procent

74 procent

bränsle som avses i

 

 

 

2 kap. 1 § första

 

 

 

stycket 3 b och 3

 

 

 

och 4 §§

 

 

 

11. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet

Bensin, råtallolja,

100 procent

74 procent

bränsle som avses i

 

 

 

2 kap. 1 § första

 

 

 

stycket 3 b och 3

 

 

 

och 4 §§

 

 

 

12. Om skattebefrielse inte

100 procent

följer av tidigare punkter,

 

 

 

förbrukning i sodapannor,

 

 

 

lutpannor, metallurgiska

 

 

 

processer eller i processer

 

 

 

för framställning av andra

 

 

 

mineraliska ämnen än

 

 

 

metaller

 

 

 

13. Förbrukning vid

Andra bränslen än 100 procent

74 procent

tillverkningsprocessen i

bränsle som avses i

 

 

gruvindustriell verksamhet

2 kap. 1 § första

 

 

för drift av andra

stycket 3 b

 

 

motordrivna fordon än

 

 

 

personbilar, lastbilar och

 

 

 

bussar

 

 

 

Nuvarande lydelse

2 §7

Om råtallolja förbrukas för ända- mål som anges i 1 § 9–11 medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar den energi- skatt och 70 procent av den kol-

Föreslagen lydelse

Om råtallolja förbrukas för ända- mål som anges i 1 § 9–11 medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar den energi- skatt och 74 procent av den kol-

7 Senaste lydelse 2001:518.

64

PROP. 2002/03:1

dioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

3 §8

Vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning skall, för den del av bränslet som förbrukas för framställning av nyttiggjord värme, skattebefrielsen enligt 1 § 7 inte avse koldioxidskatt och när det gäller energiskatt endast utgöra 50 procent. Såvitt avser råtallolja skall befrielsen utgöra endast 50 procent av den energiskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

dioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

Vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning skall, för den del av bränslet som förbrukas för framställning av värme, skattebefriel- sen enligt 1 § 7 när det gäller kol- dioxidskatt endast utgöra 74 procent. Såvitt avser råtallolja skall befrielsen utgöra 100 procent av den energiskatt och endast 74 procent av den kol- dioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

Fördelning av bränslet som förbrukas för framställning av värme respektive elektrisk kraft skall ske genom propor- tionering i förhållande till respektive energiproduktion. Detsamma gäller om elektrisk kraft framställs i en sammankopplad anläggning vid sam- tidig kraftvärme- respektive kon- denskraftproduktion. Om olika bräns- len förbrukas skall proportioneringen avse varje bränsle för sig.

Bestämmelserna i första stycket gäl- ler inte för energiskatt och koldioxid- skatt på bränslen som förbrukas för framställning av ånga eller hetvatten som tappas av från ång- eller het- vattensystemet före ångturbinen eller annan utrustning för utvinning av mekanisk energi ur ånga eller het- vatten i en kraftvärmeanläggning.

9 kap.

5 §9

Om värme har levererats för till- verkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vatten- bruksverksamhet, medger beskatt- ningsmyndigheten efter ansökan av den som framställt värmen återbetal- ning av

1. energiskatten på elektrisk kraft,

Om värme har levererats för till- verkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vatten- bruksverksamhet, medger beskatt- ningsmyndigheten efter ansökan av den som framställt värmen återbetal- ning av

1. energiskatten på elektrisk kraft,

8Senaste lydelse 2001:518.

9Senaste lydelse 2000:1155.

65

PROP. 2002/03:1

och

och

2. energiskatten och 70 procent av

2. energiskatten och 74 procent av

koldioxidskatten på bränsle, dock

koldioxidskatten på bränsle, dock

inte bensin, råtallolja eller bränsle

inte bensin, råtallolja eller bränsle

som avses i 2 kap. 1 § första stycket

som avses i 2 kap. 1 § första stycket

3 b,

3 b,

som förbrukats vid framställning

som förbrukats vid framställning

av värmen.

av värmen. Om elektrisk kraft och ett

 

eller flera bränslen förbrukas samtidigt

 

för denna värmeframställning skall

 

energislagen vid beräkning av åter-

 

betalningen fördelas genom propor-

 

tionering i förhållande till respektive

 

energislag. På motsvarande sätt skall

 

proportionering ske vid samtidig fram-

 

ställning av värme och elektrisk kraft.

Bestämmelserna i första stycket 2

Bestämmelserna i första stycket 2

tillämpas även på råtallolja, dock att

tillämpas även på råtallolja, dock att

återbetalning av energiskatt medges

återbetalning av energiskatt medges

till ett belopp som motsvarar den

till ett belopp som motsvarar den

energiskatt och 70 procent av den

energiskatt och 74 procent av den

koldioxidskatt som tas ut på bränsle

koldioxidskatt som tas ut på bränsle

som avses i 2 kap. 1 § första stycket

som avses i 2 kap. 1 § första stycket

3 a.

3 a.

Har beslut om preliminär skattesats meddelats enligt 9 kap. 9 b § medges återbetalning enligt den lägre koldioxidskattesats eller, beträffande råtallolja, energiskattesats som följer av beslutet.

9 §10

Utöver möjligheterna till avdrag enligt 7 kap. 1 § första stycket 4, köp av bränsle befriat från skatt enligt 8 kap. 1 § eller till återbetalning enligt 9 kap. 2 § gäller följande. Har bränsle, dock inte bensin eller bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, förbrukats vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vatten- bruksverksamhet, medger beskattningsmyndigheten efter ansökan nedsätt- ning av koldioxidskatten eller, beträffande råtallolja, energiskatten för den del av skatten som överstiger 0,8 procent av de framställda produkternas försäljningsvärde. Nedsättning medges med sådant belopp att den överskjutande skattebelastningen inte överstiger 24 procent av det överskjutande skattebeloppet för bränslet. Nedsättning får dock inte medges för skatt på bränsle som förbrukats för drift av motordrivna fordon.

Bestämmelserna i första stycket

Bestämmelserna i första stycket

gäller även mottagare av värme-

gäller även mottagare av värme-

leveranser om värmen har använts

leveranser om värmen har använts

vid tillverkningsprocessen i in-

vid tillverkningsprocessen i in-

dustriell verksamhet eller i yrkes-

dustriell verksamhet eller i yrkes-

mässig jordbruks-, skogsbruks- eller

mässig jordbruks-, skogsbruks- eller

vattenbruksverksamhet. I sådana fall

vattenbruksverksamhet. I sådana fall

avses med bränsle det bränsle som

avses med bränsle det bränsle som

10 Senaste lydelse 2001:518.

66

 

PROP. 2002/03:1

förbrukats för framställning av

förbrukats för framställning av

värmen.

värmen. Om olika bränslen förbrukas

 

samtidigt för denna värmeframställ-

 

ning skall bränslena vid beräkning av

 

nedsättningen fördelas genom propor-

 

tionering i förhållande till respektive

 

bränsle. På motsvarande sätt skall

 

proportionering ske vid samtidig fram-

 

ställning av värme och elektrisk kraft.

Vid beräkning av nedsättning enligt första eller andra stycket får den koldioxidskatt som är hänförlig till följande bränslen dock inte sättas ned mer än att den motsvarar minst

a) 160 kronor per kubikmeter dieselbrännolja (KN-nr 2710 00 69) eller fotogen (KN-nr 2710 00 51 eller 2710 00 55),

b)

125 kronor per kubikmeter eldningsolja (KN-nr 2710 00 74–

2710

00 78), och

c)

320 kronor per 1 000 kilogram gasol som förbrukats för drift av statio-

nära motorer.

Vad som i tredje stycket föreskrivs om dieselbrännolja, fotogen, eldnings- olja och gasol tillämpas även på bränsle för vilket motsvarande skatt skall betalas enligt 2 kap. 3 och 4 §§.

Ansökan om nedsättning enligt första eller andra stycket skall omfatta en period om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast inom ett år efter kalenderårets utgång.

11 kap.

3 §11

Energiskatten utgör

1. 0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell

verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling,

 

2. 14,0 öre per kilowattimme för

2. 16,4 öre per kilowattimme för

annan elektrisk kraft än som avses

annan elektrisk kraft än som

avses

under 1 och som förbrukas i kom-

under 1 och som förbrukas i kom-

muner som anges i 4 §,

muner som anges i 4 §,

 

3. 17,4 öre per kilowattimme för

3. 19,8 öre per kilowattimme för

elektrisk kraft som förbrukas för el-,

elektrisk kraft som förbrukas för el-,

gas-, värme- eller vattenförsörjning i

gas-, värme- eller vattenförsörjning i

andra kommuner än de som anges i

andra kommuner än de som anges i

4 §, och

4 §, och

 

4. 19,8 öre per kilowattimme för

4. 22,3 öre per kilowattimme för

elektrisk kraft som förbrukas i övriga

elektrisk kraft som förbrukas i övriga

fall.

fall.

 

För elektrisk kraft som under

För elektrisk kraft som under

tiden den 1 november–den 31 mars

tiden den 1 november–den 31 mars

förbrukas i elektriska pannor som

förbrukas i elektriska pannor som

ingår i en elpanneanläggning vars

ingår i en elpanneanläggning

vars

installerade effekt överstiger 2 mega-

installerade effekt överstiger 2 mega-

watt, utgör dock energiskatten

watt, utgör dock energiskatten

 

1. 16,4 öre per kilowattimme vid

1. 18,8 öre per kilowattimme vid

11 Senaste lydelse 2000:1155.

67

PROP. 2002/03:1

förbrukning i kommuner som anges i 4 § för annat ändamål än industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller yrkesmässig växthusodling, och 2. 19,8 öre per kilowattimme vid förbrukning för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner

än de som anges i 4 §.

För kalenderåret 2003 och efter- följande kalenderår skall de i första och andra styckena angivna skatte- beloppen räknas om på det sätt som i fråga om skatt på bränslen anges i 2 kap. 10 §. Belopp som anges i tiondels ören skall dock avrundas till hela tiondels ören.

förbrukning i kommuner som anges i 4 § för annat ändamål än industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller yrkesmässig växthusodling, och 2. 22,3 öre per kilowattimme vid förbrukning för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner

än de som anges i 4 §.

För kalenderåret 2004 och efter- följande kalenderår skall de i första och andra styckena angivna skatte- beloppen räknas om på det sätt som i fråga om skatt på bränslen anges i 2 kap. 10 §. Belopp som anges i tiondels ören skall dock avrundas till hela tiondels ören.

9 §12

Den som är skattskyldig för energiskatt på elektrisk kraft får göra avdrag för skatt på elektrisk kraft som

1.förbrukats eller sålts för förbrukning i tåg eller annat spårbundet transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning i omedelbart samband med sådan förbrukning,

2.förbrukats eller sålts för förbrukning för annat ändamål än motordrift eller uppvärmning eller för användning i omedelbart samband med sådan förbrukning,

3.förbrukats eller sålts för förbrukning vid sådan framställning av produkter som avses i 6 a kap. 1 § 6,

4.framställts i en kraftvärme-

anläggning och förbrukats för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i den egna verksamheten i den mån avdrag inte har gjorts enligt 7 kap. 1 § första stycket 4 i fall som avses i 6 a kap. 1 § 7,

5. förbrukats eller sålts för för- brukning vid sådan överföring av elektrisk kraft på det elektriska nätet som utförs av den som ansvarar för förvaltningen av nätet i syfte att upprätthålla nätets funktion.

4. förbrukats eller sålts för för- brukning vid sådan överföring av elektrisk kraft på det elektriska nätet som utförs av den som ansvarar för förvaltningen av nätet i syfte att upprätthålla nätets funktion.

10 §13

 

Avdrag får göras även för energi-

Avdrag får göras även för

skatt och koldioxidskatt på

energiskatt

och koldioxidskatt på

1. bränsle som beskattas enligt 2

bränsle som förbrukats på ett sätt som

kap. 1 § första stycket 3 b, om bränslet

ger rätt

till skattebefrielse enligt

förbrukats vid framställning av skatte-

6 a kap. 1 § 7 och 3 och 4 §§.

12Senaste lydelse 2001:518.

13Senaste lydelse 2001:962.

68

PROP. 2002/03:1

pliktig elektrisk kraft i en gas-

 

turbinanläggning

som

har

en

 

sammanlagd

installerad

generator-

 

effekt av minst fem megawatt, under

 

förutsättning att värme inte samtidigt

 

nyttiggjorts,

 

 

 

 

 

2. annat bränsle än som avses under

 

1, dock inte råtallolja, om bränslet

 

förbrukats

vid

framställning

av

 

skattepliktig elektrisk kraft, med de

 

begränsningar som följer av andra och

 

femte styckena.

 

 

 

 

Avdrag enligt första stycket 2 får vid

 

samtidig produktion av värme och

 

skattepliktig elektrisk kraft i en kraft-

 

värmeanläggning göras för energiskatt

 

och koldioxidskatt på den del av

 

bränslet som förbrukats för fram-

 

ställning av skattepliktig elektrisk kraft

 

och för hälften av energiskatten på den

 

del av bränslet som förbrukats för

 

framställning av nyttiggjord värme.

 

Avdrag får göras även för energi-

 

skatt på råtallolja om den förbrukats

 

vid framställning

av

skattepliktig

 

elektrisk kraft, med de begränsningar

 

som följer av fjärde och femte styckena.

 

Avdrag enligt tredje stycket får vid

 

samtidig produktion av värme och

 

skattepliktig elektrisk kraft i en

 

kraftvärmeanläggning göras för

hela

 

energiskatten på den del av bränslet

 

som förbrukats för framställning av

 

skattepliktig elektrisk kraft och för

 

energiskatt med ett belopp som mot-

 

svarar hälften av den energiskatt som

 

tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 §

 

första stycket 3 a på den del av bränslet

 

som förbrukats för framställning av

 

nyttiggjord värme.

 

 

 

 

Avdrag

enligt

första–fjärde

Avdrag enligt första stycket får

styckena får göras endast i den mån

göras endast i den mån avdrag inte

avdrag inte gjorts enligt 9 § första

gjorts enligt 7 kap. 1 § första stycket

stycket 4 eller 7 kap. 1 § första stycket

4 i fall som avses i 6 a kap. 1 § 7 eller

4 i fall som avses i 6 a kap. 1 § 7 eller

3 eller 4 §.

2, 3 eller 4 §.

 

 

 

 

 

Den som yrkesmässigt levererar elektrisk kraft som i Sverige framställts i ett vindkraftverk får göra avdrag med ett belopp som svarar mot 18,1 öre per kilowattimme.

69

PROP. 2002/03:1

Övergångsbestämmelserna

 

 

 

 

 

 

 

214

 

 

För tid fram till den 1 januari 2003

För tid fram till den 1 januari 2004

medger

beskattningsmyndigheten

medger

beskattningsmyndigheten

efter ansökan, utöver vad som

efter ansökan, utöver vad som fram-

framgår av

den

nya

lydelsen

av

går av den nya lydelsen av 9 kap. 9 §,

9 kap. 9 §,

att vid

industriell fram-

att vid industriell framställning av

ställning av produkter av andra

produkter

av

andra mineraliska

mineraliska

ämnen

än

metaller

ämnen än metaller koldioxidskatten

koldioxidskatten på annat bränsle än

på annat bränsle än sådant som

sådant som beskattas som mineral-

beskattas

som

mineraloljeprodukt

oljeprodukt och som förbrukats för

och som förbrukats för annat

annat ändamål än drift av

ändamål än drift av motordrivna

motordrivna fordon tas ut med

fordon tas ut med sådant belopp att

sådant belopp att skatten för den

skatten för den som bedriver fram-

som bedriver framställningen

inte

ställningen inte överstiger 1,2 pro-

överstiger 1,2 procent av de

cent av de framställda produkternas

framställda

 

produkternas

försälj-

försäljningsvärde.

ningsvärde.

 

 

 

 

 

 

 

 

Ansökan om nedsättning enligt första stycket skall omfatta en period om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast inom

ett år efter kalenderårets utgång.

 

Bestämmelserna i 9 kap.

9 a och

Bestämmelserna i 9 kap. 9 a och

b §§ lagen (1994:1776) om

skatt på

9 b §§ tillämpas även på sådan ned-

energi tillämpas även på sådan ned-

sättning som avses i första stycket.

sättning som avses i första stycket.

 

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3.Den som är skattskyldig för energiskatt på elektrisk kraft får göra avdrag för skatt på elektrisk kraft som under tiden den 1 januari–den 30 april 2003 framställts i en kraftvärmeanläggning och förbrukats i anläggningen för värmeförsörjning, dock inte förbrukats i elpannor eller värmepumpar, i den mån avdrag inte har gjorts enligt 7 kap. 1 § första stycket 4 i fall som avses i 6 a kap. 1 § 7.

14 Senaste lydelse 2000:1155.

70

PROP. 2002/03:1

3.8Förslag till lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall

Härigenom föreskrivs att 4 och 10 §§ lagen (1999:673) om skatt på avfall skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

4 §15

Avfallsskatt skall betalas

med

Avfallsskatt skall betalas med

288 kronor per ton avfall.

 

370 kronor per ton avfall.

10 §16

Den som är skattskyldig får göra avdrag för skatt på

1.avfall som förts ut från anläggningen, dock inte lak- och reningsvatten och inte heller gas som har bildats vid nedbrytning av organiskt avfall,

2.avfall som använts för driften av anläggningen,

3. avfall som inom anläggningen använts för konstruktionsarbeten eller för att där åstadkomma en miljösäker deponering eller för- varing.

Avdrag enligt första stycket 3 får dock inte göras för skatt på avfall som använts för mellantäckning.

3.avfall som inom anläggningen använts för konstruktionsarbeten eller för att där åstadkomma en miljösäker deponering eller för- varing, dock inte när avfallet använts för mellantäckning,

4.avfall enligt 3 § första stycket 1 a som är avsett att inom anläggningen användas för sluttäckning, om det för- varas skilt från annat avfall.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

15Senaste lydelse 2001:960.

16Senaste lydelse 2001:904.

71

PROP. 2002/03:1

3.9Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

Skatten tas ut med fem kronor per ton naturgrus.

Skatten tas ut med 10 kronor per ton naturgrus.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre föreskrifter gäller fort- farande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

72

PROP. 2002/03:1

3.10Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §17

Skatt på cigaretter tas ut med 20

Skatt på cigaretter tas ut med 20

öre per styck och 39,2 procent av

öre per styck och 39,2 procent av

detaljhandelspriset.

detaljhandelspriset. Skatt skall dock

 

lägst tas ut med 90 procent av den

 

sammanlagda skatten på cigaretter i

den mest efterfrågade priskate- gorin.Tillverkaren eller hans represen- tant eller, i fråga om cigaretter som importeras från tredje land, impor- tören skall senast den 31 oktober varje år till Riksskatteverket lämna uppgifter om försäljningen av cigaretter i de olika priskategorierna för tiden från och med den 1 oktober det föregående året till och med den 30 september det innevarande året. Regeringen fast- ställer senast den 30 november det innevarande året den mest efterfrågade priskategorin av cigaretter och det skattebelopp som skall tas ut enligt andra meningen.

Cigaretter med en längd, exklusive filter eller munstycke, som överstiger 9 centimeter men inte 18 centimeter anses som två cigaretter. Är cigaretten längre anses varje påbörjad ytterligare längd av 9 centimeter som en cigarett.

1.Denna lag träder i kraft den 1 mars 2003.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3.Skatten enligt 2 § första stycket andra meningen skall från och med den 1 mars och till och med den 31 december 2003 vara 84 öre per cigarett.

17 Senaste lydelse 1998:596.

73

PROP. 2002/03:1

3.11Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §18

Skatt enligt 1 § skall inte tas ut till den del införseln uppgår till högst

följande kvantiteter

 

 

1.

2 liter spritdryck,

1.

5 liter spritdryck,

2.

6 liter starkvin,

2.

6 liter starkvin,

3.

26 liter vin,

3.

52 liter vin,

4.

32 liter starköl,

4.

64 liter starköl,

5.

400 cigaretter, 200 cigariller, 100 cigarrer eller 550 gram röktobak.

Bestämmelser om hinder för den som inte fyllt 20 år att föra in sprit- drycker, vin och starköl i landet finns i 4 kap. 2 § alkohollagen (1994:1738). En bestämmelse om förbud för den som inte fyllt 18 år att föra in tobaksvaror i landet finns i 13 § tobakslagen (1993:581).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre föreskrifter gäller fort- farande för varor som har förts in till Sverige före ikraftträdandet.

18 Senaste lydelse 2001:961.

74

PROP. 2002/03:1

3.12Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 § lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

3 kap

 

6 §19

Frihet från skatt enligt 5 §

får

Frihet från skatt enligt 5 § får

medges för högst 32 liter starköl.

 

medges för högst 64 liter starköl.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre föreskrifter gäller fort- farande för varor som dessförinnan anmälts eller borde ha anmälts till tullförfarandet övergång till fri omsättning.

19 Senste lydelse 2000:1154.

75

4

Budgetpolitiska mål och statsbudgeten

PROP. 2002/03:1

4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten

I detta kapitel redovisas de av riksdagen beslutade budgetpolitiska målen för staten för åren 2002–2004. I kapitlet finns redogörelse för förslag till tekniska justeringar av utgiftstaken 2002–2004. Därefter redovisas centrala förut- sättningar för budgetberäkningarna, såsom makroekonomiska förutsättningar, förslag till nya beslut och tidigare fattade beslut med budgetmässiga konsekvenser.

Vidare redogörs översiktligt för stats- budgetens utveckling och kommunsektorns och ålderspensionssystemets finanser. Slutligen redo- visas beräkningen över hela den offentliga sektorns finanser. Beräkningarna utgår från gäl- lande regler eller nu föreslagna eller aviserade beslut.

En detaljerad redovisning av statsbudgetens inkomster och utgifter återfinns i kapitel 5 och 6. Beräkningar för de delar av statsbudgeten som varken klassificeras som inkomster eller utgifter (exempelvis myndigheters in- och utlåning i Riksgäldskontoret) redovisas dock i detta kapitel.

4.1Budgetpolitiska mål

Budgetpolitiken är sedan 1997 inriktad på två övergripande och fleråriga mål, dels utgiftstaket för staten, dels den offentliga sektorns finansiella sparande (saldomålet). De uppsatta målen har klarats samtliga år. De budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat ligger fast. Målen kan sammanfattas på följande sätt:

1.De takbegränsade utgifterna skall rymmas inom beslutade utgiftstak för staten.

2.Den offentliga sektorns finansiella sparande skall uppgå till 2 procent av bruttonational- produkten (BNP) i genomsnitt över en konjunkturcykel.

Riksdagen har tre år i förväg fastställt ett utgifts- tak som sätter en övre gräns för statens utgifter. Regeringen har tidigare lämnat förslag om utgiftstak och saldomål i den ekonomiska vår- propositionen. Från och med i år tar inte riksdagen ställning till utgiftstaket förrän i sam- band med budgetpropositionen. Med anledning av riksdagens beslut (förslag 2000/01:RS1, bet. 2000/01:KU23, rskr. 2000/01:274) aviserade regeringen i 2002 års ekonomiska vårproposition att förslag om utgiftstak och saldomål för 2005 skulle lämnas i budgetpropositionen för 2003.

Valet har inneburit att beredningstiden för ställningstagandet avseende den långsiktiga budgetpolitiken inte varit tillräcklig. Regeringen saknar därför möjlighet att i denna proposition lägga fram förslag till utgiftstak och saldomål för 2005. I stället återkommer regeringen i 2003 års ekonomiska vårproposition i avsnittet om rikt- linjer för budgetpolitiken, med sin bedömning av lämpligt utgiftstak och saldomål för såväl 2005 som 2006. Förslag om dessa utgiftstak och saldomål tas sedan in i budgetpropositionen för 2004.

Regeringen har tidigare också lämnat förslag om beräkningen av utgiftstaket för den offentliga sektorn i den ekonomiska vår- propositionen. Detta sker nu i stället i före- liggande proposition. Nivån på utgiftstaket för den offentliga sektorn är på sikt avgörande för skatteuttaget. Utgiftstaket för den offentliga sektorn utgörs av utgiftstaket för staten samt be- räknade utgifter i kommunsektorn. Regeringen

79

PROP. 2002/03:1

lämnar i denna proposition förslag om be- räkning av utgiftstak för den offentliga sektorn för åren 2003 och 2004.

Utgiftstaket för staten omfattar dels ut- gifterna på statsbudgeten exklusive statsskulds- räntor (utgiftsområde 1–25 samt 27), dels ut- gifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten samt en budgeteringsmarginal. De utgifter som utgiftstaket omfattar benämns tak- begränsade utgifter och utgörs av faktiskt för- brukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslags- behållningar och anslagskredit ingår. Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgift- erna benämns budgeteringsmarginalen. Budget- eringsmarginalen utgör en buffert mot såväl makroekonomisk osäkerhet som den osäkerhet som finns kring redan fattade ekonomiska beslut.

Utgiftstaket för staten är ett mycket viktigt budgetpolitiskt åtagande för riksdagen och regeringen och främjar trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaken kan bl.a. förhindra att tillfälligt högre inkomster används för att finansiera varaktigt högre utgifter. Genom utgiftstaket ges riksdagen och regeringen förbättrade möjligheter till kontroll och styrning över anvisade medel och utgiftsut- vecklingen. Utgiftstaket för staten leder även till att behovet av prioriteringar mellan utgifts- områden tydliggörs, att en utveckling där skatte- uttaget måste höjas till följd av bristfällig utgifts- kontroll förebyggs och att Regeringskansliets interna budgetarbete kan styras mer effektivt. Dessutom stärks omvärldens tilltro till den svenska budgetpolitiken.

Tabell 4.1 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

 

1998

1999

2000

2001

Utgiftstak för staten

720,0

753,0

765,0

791,0

Takbegränsade utgifter (utfall)

718,0

751,5

760,0

786,3

 

 

 

 

 

Ett tak för statens utgifter infördes i samband med förändringarna av budgetprocessen 1997. Utgiftstaket har klarats samtliga år. Under åren 1998–2001 var vissa utgiftsbegränsande åtgärder nödvändiga för att undvika överskridanden. I tabell 4.1 redovisas fastställda utgiftstak för åren 1998–2001 och utfallet för de takbegränsade ut- gifterna.

Riksdagen har beslutat att de offentliga finanserna skall visa ett samlat överskott på 2

procent av BNP över en konjunkturcykel. Den demografiska utvecklingen kommer att leda till ökade resurskrav på den offentliga sektorn, främst efter 2010. Med ett överskott på 2 procent av BNP ökar den offentliga nettoför- mögenheten, vilket förbättrar möjligheterna att möta sådana krav.

Tabell 4.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP

 

1998

1999

2000

2001

Målet för den offentliga

 

 

 

 

sektorns finansiella sparande

0,0

0,5

2,0

2,5

 

 

 

 

 

Utfall

2,1

1,7

3,7

4,8

 

 

 

 

 

Målen för den offentliga sektorns finansiella sparande har hittills överträffats med god marginal. En förklaring till det gynnsamma ut- fallet är att svensk ekonomis potentiella produktionsnivå och därmed BNP-tillväxten har blivit högre än beräknat utan att det hotat inflationsmålet. Dessutom har skatteintäkterna blivit högre än förväntat. År 2001 uppgick över- skottet för den offentliga sektorns finanser preliminärt till ca 105 miljarder kronor eller till 4,8 procent av BNP, vilket var betydligt högre än målet på 2,5 procent. Det höga sparandet förra året beror dock delvis på periodiseringar och till- fälligt höga skatteinkomster från kapitalvinster till följd av höga aktie- och fastighetspriser.

Erfarenheterna av de preciserade budget- politiska målen är mycket goda. De utgiftstak för staten och de årsvisa mål för den offentliga sektorns finansiella sparande som riksdagen har fastställt för åren 2002–2004 redovisas i tabell 4.3.

Tabell 4.3 Av riksdagen beslutade budgetpolitiska mål

 

2002

2003

2004

Utgiftstak för staten, miljarder kronor

809

844

878

 

 

 

 

Finansiellt sparande i offentlig sektor,

 

 

 

procent av BNP

2,0

2,0

2,0

 

 

 

 

Budgeteringsmarginalerna för åren 1998–2001 har varit små och är mycket knappa också för åren 2002–2004. De beräknas uppgå till 0,3 miljarder kronor 2002, 0,4 miljarder kronor 2003 och 0,6 miljarder kronor 2004.

Prognosen för budgeteringsmarginalerna för åren 2003 och 2004 är mycket osäker och förut- sätter att de åtgärder inom ohälsoområdet som regeringen nu föreslår i denna proposition, (se

80

volym 6, Den fortsatta strategin för ökad hälsa i arbetslivet), förmår bryta utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. I föreliggande proposition antas att antalet sjukdagar (netto- dagar) 2003 minskar till 2001 års nivå medan antalet förtidspensioner ökar något i förhållande till 2002 års genomsnittliga nivå. I 2003 års ekonomiska vårproposition samt i budget- propositionen för 2004 kommer utgifts- utvecklingen inom utgiftsområde 10 att noga följas upp. Ytterligare åtgärder kommer då att föreslås inom ohälsoområdet om den antagna utgifts utvecklingen inte uppnås.

Mot bakgrund av den stora osäkerhet som råder om såväl utvecklingen inom ohälsområdet som konjunkturläget kommer regeringen att följa utgiftsutvecklingen under åren 2002–2004 mycket noga. Finns det risk för att ett beslutat tak för statens utgifter kommer att överskridas, kommer regeringen att vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder. Utgiftstaken skall klaras.

Tabell 4.4 Saldoutrymme och budgeteringsmarginal

Miljarder kronor

 

2003

2004

Saldoutrymme

-12

-11

Budgeteringsmarginal

0,4

0,6

 

 

 

Den beräkning som redovisas innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande blir något lägre än 2 procent under åren 2002–2004. Hänsyn har i denna beräkning tagits till de för- slag till beslut om utgifter och inkomster som föreslås i denna proposition. I tabell 4.4 redo- visas saldoutrymmet, dvs. skillnaden mellan det beräknade överskottet i de offentliga finanserna och överskottsmålet, och budgeteringsmarginal- en för respektive år.

Saldot har försämrats något jämfört med be- räkningen i 2002 års ekonomiska vårproposition, vilket beror dels på att den offentliga sektorns utgifter nu förväntas bli högre, dels på de i denna proposition föreslagna åtgärderna på budgetens inkomstsida. I budgetpropositionen för 2002 an- gavs att även ett lägre överskott än 2 procent kan accepteras för innevarande år om konjunkturen skulle bli sämre än väntat. Mot bakgrund av ned- revideringen av den ekonomiska tillväxten är denna avvikelse förenlig med riksdagens beslut om överskottsmålet. För 2003 och 2004 förutses

PROP. 2002/03:1

BNP ligga kvar på en nivå som understiger den svenska ekonomins potentiella produktionsnivå. Med beaktande av detta och periodiseringen av skatteinkomsterna, bedöms det strukturella överskottet ligga i linje med det medelfristiga målet på 2 procent av BNP såväl 2003 som 2004. Såväl konjunkturutvecklingen som be- dömningen av de offentliga finanserna är emellertid osäkra. Även målet för den offentliga sektorns sparande är hotat om inte utgiftsut- vecklingen inom ohälsoområdet bryts.

4.1.1Utgiftstak för staten

Regeringens förslag: På grund av tekniska justeringar höjs utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten till 812 miljarder kronor 2002, sänks till 818 miljarder kronor 2003 och sänks till 852 miljarder kronor 2004.

Skälen för regeringens förslag: Normalt om- prövas inte ett fastlagt utgiftstak för staten. Betydande förändringar i förutsättningarna sedan ett utgiftstak fastställts, kan emellertid föranleda tekniska justeringar av taket. I sam- band med budgetpropositionen för 2002 genom- fördes flera tekniska justeringar av utgiftstaket för åren 2002–2004. Tidigare tekniska justeringar av utgiftstaken har orsakats av förändringar som inte har någon effekt på utgifterna för den offentliga sektorn eller som inte påverkar den offentliga sektorns finansiella sparande, men som ändå påverkar storleken på de takbe- gränsade utgifterna.

Riksdagen har beslutat (prop. 2001/02:FiU bet. rskr.2001/02:296) att kommunkonto- systemet skall redovisas på statsbudgetens in- komstsida från och med 2003. Från systemet er- håller kommuner och landsting återbetalning av ingående mervärdesskatt i icke-skattepliktig verksamhet. Den avgift som kommuner och landsting i dag betalar till systemet avskaffas. Finansieringen av systemet tas därmed över av staten och uttagen ur systemet sker från stats- budgetens inkomstsida. Förändringen skall vara kostnadsneutral, vilket sker genom en motsvarande nivåsänkning av det generella stats- bidraget. Regeringen föreslår i denna proposition en preliminär nivåsänkning av de generella stats- bidragen 2003 baserad på avgiften 2002.

81

PROP. 2002/03:1

Nivåsänkningen uppgår till 31,4 miljarder kronor. En definitiv reglering sker i budget- propositionen för 2004. En teknisk justering nedåt av utgiftstaket föreslås med motsvarande belopp.

Höjningen av det statliga utjämningsbidraget till kommuner och landsting i år motiverar en beräkningsteknisk justering av utgiftstaket för 2002. En motsvarande teknisk justering gjordes i budgetpropositionen för 2002. Den beräknings- tekniska justeringen innebär en uppräkning med 2,9 miljarder kronor innevarande år. Även åren 2003–2004 beräknas utjämningsbidraget höjas med 2,9 miljarder kronor vardera år. Regeringen föreslår en beräkningsteknisk justering av utgiftstaket under dessa år med motsvarande belopp.

I denna proposition föreslås också en höjning av grundavdraget som beräknas minska kommunsektorns skatteinkomster med 2,5 miljarder kronor. Det generella statsbidraget till kommuner och landsting höjs därför med mot- svarande belopp 2003-2004. Kommunsektorns totala inkomster och den offentliga sektorns konsoliderade utgifter blir därmed oförändrade. Även för denna åtgärd föreslår regeringen en beräkningsteknisk justering av utgiftstaket.

Tabell 4.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten

Miljarder kronor

 

2002

2003

2004

Nuvarande utgiftstak

809

844

878

Kommunkontosystemet

 

-31,4

-31,4

 

 

 

 

Förändrat grundbidrag

 

2,5

2,5

 

 

 

 

Utjämningsbidrag

2,9

2,9

2,9

Förslag till utgiftstak

812

818

852

 

 

 

 

De anslagsförändringar som motiverar en teknisk justering av utgiftstaken uppgår sammantaget till 2,9 miljarder kronor 2002 och till 25,9 miljarder kronor vardera åren 2003 och 2004. I enlighet med tidigare praxis avrundas utgiftstaket till hela miljarder kronor. Regeringen föreslår därför att utgiftstaket höjs till 812 miljarder kronor 2002, sänks till 818 miljarder kronor 2003 och sänks till 852 miljarder kronor 2004.

Under perioden 1997–2004 beräknas utgifts- taket i procent av BNP minska från 39,4 procent till 34,3 procent när hänsyn har tagits tas till tidigare tekniska justeringar. Under perioden har utrymme skapats för redan beslutade eller

aviserade utgiftsreformer och skattesänkningar samtidigt som den offentliga sektorns netto- skuld har kunnat minskas. Att utgiftstaket minskar i relation till BNP bidrar till en successivt minskande utgiftskvot i den offentliga sektorn. Den offentliga sektorns utgifter som andel av BNP beräknas minska från 60,5 procent 1997 till 53,8 procent 2004. Detta är betydelse- fullt eftersom konsekvensberäkningar av den offentliga sektorns utgifter visar att den demo- grafiska utvecklingen med en ökande andel äldre och en minskad andel yrkesverksamma, kan komma att leda till en stigande utgiftskvot främst efter innevarande decennium.

Tabell 4. 6 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

 

2001

2002

2003

2004

Utgiftstak för staten

791

812

818

852

 

 

 

 

 

Procent av BNP

36,5

36,1

34,6

34,3

 

 

 

 

 

Procent av BNP efter

35,0

34,8

34,6

34,3

tekniska justeringar1

 

 

 

 

1 För att skapa jämförbarhet över tiden har korrigeringar av utgiftstaket för åren 2001 och 2002 gjorts för tidigare beslutade och nu föreslagna tekniska justeringar för åren 2002–2004. De korrigerade utgiftstaken uppgår till 759 miljarder kronor 2001 och till 783 miljarder kronor 2002.

Regeringen aviserade i 2002 års ekonomiska vår- proposition att den avsåg att återkomma med förslag om riktlinjer för budgeteringsmarginal- ens storlek i samband med att förslag om utgifts- taket för 2005 läggs fram. Sådana riktlinjer är viktiga för att minska risken för att utgifts- begränsningar skall behöva vidtas i ett sent skede. Systemet med en minsta budgeterings- marginal är också centralt vid ett medlemskap i EMU mot bakgrund av att finanspolitiken då får en ökad stabiliseringspolitisk betydelse. Efter- som inget ställningstagande om budgetpolitiken för 2005 görs i föreliggande proposition avser regeringen att återkomma med sådana riktlinjer i 2003 års ekonomiska vårproposition.

4.1.2Beräkning av den offentliga sektorns utgifter

Regeringens förslag: Utgiftstaket för den offentliga sektorn beräknas till 1 220 miljarder kronor 2003 och 1 267 miljarder kronor 2004.

I tabell 4.7 redovisas beräkningen av utgiftstaket för den offentliga sektorn. Principen om

82

kommunalt självstyre innebär att kommuner och landsting själva fattar beslut om sina utgifter. Riksdagen fastställer därför inte ett utgiftstak för den offentliga sektorn utan godkänner endast en beräkning. Nivån på utgiftstaket för den offent- liga sektorn är på sikt avgörande för skatte- uttaget.

Utgiftstaket för den offentliga sektorn utgörs av utgiftstaket för staten samt beräknade utgifter i kommunsektorn. Räntor på statsskulden ingår därmed inte i beräkningen. Eliminering görs även för interna transaktioner mellan staten och kommunsektorn och mellan staten och Ålders- pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Den största delen av de interna transaktionerna utgörs av det generella statsbidraget och de specialriktade statsbidragen till kommunsektorn samt statliga ålderspensionsavgifter.

I föreliggande proposition föreslås ett antal tekniska justeringar av utgiftstaket för staten (se avsnitt 4.1.1). De föreslagna tekniska justeringarna föranleds av förändringar som inte påverkar utgifterna för den offentliga sektorn. Justeringarna påverkar således inte utgiftstaket för den offentliga sektorn eftersom de föreslagna justeringarna av utgiftstaket för staten motsvaras av lika stora interna transaktioner inom den offentliga sektorn.

Riksdagen godkände senast en beräkning av utgiftstaket för den offentliga sektorn i budget- proposition för 2002. Den offentliga sektorns utgifter har reviderats upp för hela perioden jäm- fört med budgetpropositionen för 2002, främst till följd av högre kommunal konsumtion.

Som andel av BNP minskar utgiftstaken för den offentliga sektorn med 0,6 procentenheter mellan 2001 och 2004.

Tabell 4.7 Utgiftstak för offentlig sektor

Miljarder kronor

 

2001

2002

2003

2004

Utgiftstak för staten

791

812

818

852

 

 

 

 

 

Kommunsektorn

508

541

563

581

 

 

 

 

 

Interna transaktioner

-182

-189

-160

-166

 

 

 

 

 

Utgiftstak för offentlig sektor

1118

1164

1220

1267

 

 

 

 

 

Procent av BNP

51,6

51,8

51,6

51,0

Anm: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

PROP. 2002/03:1

4.1.3Överskott i offentliga sektorns finanser

Riksdagen har beslutat att de offentliga finanserna skall visa ett överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Överskottsmålet är av central betydelse för att minska den offentliga räntebördan. Därigenom ökar möjligheterna att bibehålla de offentliga välfärdsystemen, trots den förväntande demo- grafiska utvecklingen under de närmaste decennierna med allt fler äldre. Dessutom krävs en säkerhetsmarginal för att de offentliga budgetarnas stabiliserande effekter skall kunna verka fullt ut i en lågkonjunktur, utan att det uppkommer alltför stora underskott inom ramen för de regelverk som gäller inom EU.

Vilka överskott som är lämpliga varje enskilt år är framför allt beroende av konjunkturläget. I en högkonjunktur, när BNP överstiger den lång- siktigt hållbara produktionsnivån, skall över- skotten överstiga 2 procent av BNP. Det motsatta bör tolereras i en lågkonjunktur.

I budgetpropositionen för 2002 var regeringens bedömning att det av riksdagen tidigare beslutade överskottsmålet för 2002 på 2,0 procent av BNP skulle bibehållas. Ett överskott i linje med det medelfristiga målet bedömdes ge en stimulans till ekonomin utan risk för överhettning, samtidigt som finans- politikens långsiktiga hållbarhet vidmakthålls. I budgetpropositionen angavs även att ett lägre överskott skulle accepteras om konjunkturen utvecklades sämre än väntat. Den ekonomiska tillväxten har blivit något svagare än vad som förutsågs i budgetpropositionen för 2002. BNP- tillväxten för 2002 har reviderats ner från 2,4 procent till 2,1 procent. Överskottet i den offentliga sektorns finanser beräknas uppgå till 1,7 procent av BNP. Mot bakgrund av ned- revideringen av tillväxten bedöms avvikelsen från målet vara acceptabel.

År 2003 och 2004 bedöms överskottet i de offentliga finanserna uppgå till 1,5 respektive 1,6 procent av BNP. Redovisningen av skatterna är inte fullt periodiserad i nationalräkenskaperna. Det innebär att det redovisade finansiella sparandet enskilda år påverkas av förskjutningar i uppbörden av framför allt skatt på kapital- inkomster. Sett över ett antal år påverkas emellertid inte den offentliga sektorns överskott.

83

PROP. 2002/03:1

Under 2003 och 2004 bedöms det fortfarande finnas outnyttjade resurser i ekonomin. Den faktiska produktionsnivån understiger den potentiella. Det strukturella överskottet, som motsvarar det överskott som skulle uppnås vid fullt resursutnyttjande, bedöms därför båda åren vara högre än det redovisade överskottet (se avsnitt 4.7).

Med beaktande av såväl den ofullständiga periodiseringen av skatteinkomsterna som gapet mellan faktisk och potentiell produktion, bedöms de strukturella överskotten i de offentliga finanserna 2003 och 2004 ligga i linje med det medelfristiga målet på 2 procent av BNP.

4.2Makroekonomiska förutsättningar

De offentliga finanserna påverkas i hög grad av hur ekonomin utvecklas i Sverige och i utlandet. En högre BNP leder normalt till ökade skatte- inkomster, eftersom viktiga skattebaser såsom löner och hushållens konsumtionsutgifter är relaterade till BNP. De totala utgifterna reduceras vanligen av en högre BNP, eftersom exempelvis utgifterna för arbetslöshetsför- säkringen minskar vid en högre aktivitet i ekonomin.

Om BNP-nivån däremot blir lägre minskar normalt skatteinkomsterna samtidigt som transfereringsutgifterna tenderar att öka. En tumregel är att 1 procent högre BNP medför att den offentliga sektorns finansiella sparande som andel av BNP förbättras med 0,7 procentenheter eller med omkring 16 miljarder kronor. Det motsatta gäller vid en motsvarande minskning av BNP. Känsligheten varierar mellan åren beroende på hur olika BNP-komponenter utvecklas i förhållande till varandra.

De statliga utgifterna är känsliga för för- ändringar av arbetslöshet och priser. En höjning av arbetslösheten med en procentenhet ökar de takbegränsade utgifterna med drygt 7 miljarder kronor. Utgifterna för transfereringar och förvaltningsändamål är också känsliga för för- ändrade priser och löner. En ökning av pris- och lönenivån med en procent medför att utgifterna under utgiftstaket ökar med minst 5 miljarder kronor. Den fulla effekten av förändrade priser och löner inträffar med två års eftersläpning.

Tabell 4.8 Makroekonomiska förutsättningar

Prognoser från 2002 års ekonomiska vårproposition anges inom parentes

 

2001

2002

2003

2004

BNP1

1,2

2,1

2,5

2,5

 

(1,2)

(1,4)

(2,8)

(2,5)

 

 

 

 

 

BNP

2167

2249

2366

2484

mdkr2

(2167)

(2245)

(2356)

(2466)

BNI enligt ENS95

2133

2217

2339

2460

mdkr2

(2133)

(2222)

(2334)

(2447)

Inflation enligt KPI3, 4

2,6

2,3

2,3

2,1

 

(2,6)

(2,1)

(2,2)

(2,1)

 

 

 

 

 

Prisbasbelopp

36,9

37,9

38,6

39,5

tkr

(36,9)

(37,9)

(38,4)

(39,2)

 

 

 

 

 

Inkomstindex5

103,2

106,2

111,8

115,9

 

(103,2)

(106,2)

(110,8)

(115,7)

 

 

 

 

 

Hushållens konsumtions-

0,2

2,0

2,6

2,5

utgifter1

(0,2)

(1,7)

(2,9)

(2,2)

Öppen arbetslöshet6

4,0

3,9

3,8

3,8

 

(4,0)

(4,3)

(4,0)

(3,9)

 

 

 

 

 

Arbetsmarknadspolitiska

2,5

2,6

2,2

2,0

program6

(2,5)

(2,5)

(2,2)

(2,0)

Arbetade timmar i

1,1

-0,5

0,5

0,6

lönesumman4, 7

(1,1)

(-0,5)

(0,6)

(0,5)

Timlön4

4,3

3,7

3,5

3,5

 

(4,2)

(3,5)

(3,5)

(3,5)

 

 

 

 

 

Utbetald lönesumma4

5,6

3,7

4,0

4,2

 

(5,6)

(3,0)

(4,1)

(4,0)

 

 

 

 

 

Ränta statsobligation

4,7

5,1

5,1

5,1

5 år3

(4,7)

(5,1)

(5,1)

(5,0)

Ränta statsskuldsväxel

4,1

4,4

4,7

4,7

6 månader3

(4,1)

(4,3)

(4,7)

(4,6)

1Årlig procentuell volymförändring.

2Löpande priser.

3Årsgenomsnitt.

4Årlig procentuell förändring.

5Inkomstindexet visar den reala förändringen av genomsnittliga pensionsgrundande inkomster och inkomster över intjänandetaket för de tre senaste åren multiplicerat med förändringen i KPI för det senaste året. Inkomstindex 1999=100.

6Procent av arbetskraften.

7Arbetade timmar i lönesumman skiljer sig definitionsmässigt från totalt arbetade timmar, bl.a. till följd av att egenföretagare inte ingår i lönesumman.

I tabell 4.8 redovisas de centrala makro- ekonomiska förutsättningarna för budgetbe- räkningarna. Dessa förutsättningar finns i sin helhet återgivna i bilaga 2 Svensk ekonomi.

Förra året uppgick BNP-tillväxten till 1,2 procent. Den svaga tillväxten orsakades framför allt av den internationella konjunkturav- mattningen. BNP-tillväxten bedöms i år bli väsentligt högre än vad som antogs i 2002 års ekonomiska vårproposition. Ett skäl till detta är att hushållens konsumtionsutgifter ökar mer än tidigare. Hushållens konsumtion stimuleras av ökande disponibla inkomster, en stark real förmögenhetsställning och en låg arbetslöshet.

84

Inflationen väntas i år bli något högre än prognosen i vårpropositionen. Den upprevi- derade inflationsprognosen medför högre pris- basbelopp 2003 och 2004, vilket leder till högre transfereringsutgifter. Lönesumman väntas i år bli högre än vad som beräknades i vår- propositionen till följd av stigande timlöner. Lönesumman påverkas också av utvecklingen av arbetade timmar, som har reviderats ned något 2003. Inkomstindex har justerats upp till följd av högre genomsnittliga pensionsgrundande in- komster, vilket höjer utgifterna för ålders- pensioner 2003 och 2004 jämfört med be- räkningarna i vårpropositionen.

Arbetslösheten har reviderats ned för hela perioden. Sysselsättningen utvecklades betydligt starkare första halvåret i år än vad som förutsågs i vårpropositionen.

4.3Politiska prioriteringar

Under de senaste åren har en rad reformer för ökad tillväxt och rättvisa beslutats eller före- slagits för åren 2003–2004. I detta avsnitt redo- visas översiktligt de satsningar samt förslag till finansiering som tidigare beslutats eller aviserats. I redovisningen ingår också de ytterligare re- former och besparingar som föreslås i denna proposition och som påverkar utgifterna för åren 2003–2004.

Regeringens förslag omfattar nya reformer på budgetens utgifts- och inkomstsida. För en närmare beskrivning av förslagen på utgiftssidan hänvisas till texterna under respektive utgifts- område i kapitel 6 och för en beskrivning av skatteförslagen hänvisas till kapitel 5 och 8.

Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

I tabell 4.9 redovisas budgeteffekterna för såväl de offentliga finanserna enligt nationalräken- skapernas redovisning som effekterna på de tak- begränsade utgifterna av de förändringar som föreslås i denna proposition. Samtliga åtgärder ingår i den inkomstberäkning och de förslag till utgiftsramar som redovisas i kapitel 5 och 6.

För att ge kriminalvården förutsättningar att möta det ökade platsbehovet tillfördes myndigheten 150 miljoner kronor på tilläggs- budget i samband med 2002 års ekonomiska vår- proposition. Regeringen gör nu bedömningen att resursbehovet kommer att öka för åren 2003

PROP. 2002/03:1

och 2004 och föreslår därför att kriminalvården tillförs 230 miljoner kronor 2003 och 250 miljoner kronor 2004. Därutöver föreslår regeringen att kriminalvårdens anslag ökas med 20 miljoner kronor 2003 som ett led i den särskilda narkotikasatsningen inom kriminal- vården.

En fortsatt satsning på polisen skall ge möjlighet att utveckla verksamheten så att den kännetecknas av ett långsiktigt perspektiv och ett kunskapsbaserat, problemorienterat arbets- sätt med ett brottsförebyggande syfte. Kvaliteten i brottsutredningarna skall höjas så att uppklarningen och lagföringen ökar. En förut- sättning för det är att antalet poliser ökar. Regeringen föreslår därför att polis- organisationen tillförs 100 miljoner kronor per år.

Regeringen föreslår vidare att anslaget för bidrag till internationella organisationer, främst fredsbevarande operationer inom FN, tillförs 99 miljoner kronor fr.o.m. 2003.

Det har skett en markant ökning av antalet asylsökande till Sverige. De närmaste åren väntas antalet asylsökande ligga kvar på en hög nivå. Regeringen föreslår därför att Migrationsverkets och Utlänningsnämndens asylprövning tillförs mer resurser för att förkorta handläggnings- tiderna. Förstärkningen uppgår till 155 miljoner kronor år 2003 och 135 miljoner kronor 2004.

Som ett led i regeringens narkotikapolitiska satsning föreslår regeringen att Statens institutionsstyrelse (SiS) tillförs 50 miljoner kronor 2003 och därefter 35 miljoner kronor årligen.

Kostnaderna för EU-vård har ökat och bedöms ligga på en långsiktigt högre nivå. Kostnaderna avser främst svenska medborgares vård i andra EU-länder men även vård av personer hos landstingen från andra länder där överenskommelser finns att Sverige skall stå för kostnaderna. För detta ändamål föreslår regeringen att ca 100 miljoner kronor tillförs ändamålet.

Försäkringskassorna tillförs drygt 500 miljoner kronor per år under åren 2003 och 2004. Tillskottet skall möjliggöra att långtids- sjukskrivna får en egen kontaktperson vid försäkringskassan som samordnar rehabili- teringsarbetet. Även andra förstärkningar av rehabiliteringsinsatserna möjliggörs. Vidare finansieras övergången till ett system där aktivitets- och sjukersättningen (f.d. förtids-

85

PROP. 2002/03:1

pensioner) inte beviljas för mer än tre år i taget. Även engångsutgifter med anledning av den om- organisation som regeringen aviserar i denna proposition skall finansieras inom ramen för resurstillskottet.

Vidare föreslår regeringen att 95 miljoner kronor anvisas till ökade satsningar på det före- byggande arbetsmiljöarbetet under 2003.

Tillsynen över äldreomsorgen behöver effekt- iviseras och förstärkas. Regeringen föreslår därför att länsstyrelserna och Socialstyrelsen till- förs sammanlagt 50 miljoner kronor fr.o.m. 2003 i syfte att införa särskilda äldreskyddsombud.

Riksdagen har med anledning av den energi- politiska propositionen (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17, rskr. 2001/02:317) beslutat om fortsatta energipolitiska åtgärder från 2003 för att ersätta de kortsiktiga åtgärder som vidtagits för att kompensera för bortfallet av elproduktion från kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck. En mer långsiktig inriktning för att främja förnybar el- produktion införs genom ett system för handel med elcertifikat. Detta kompletteras med ett särskilt stöd för marknadsintroduktion av vind- kraft. Vidare har det beslutats om fortsatta insatser för en effektivare energianvändning. Medel för energipolitiska åtgärder motsvarande 361 miljoner kronor för 2003 föreslås i denna proposition.

Inom utgiftsområde 24 Näringsliv, föreslår regeringen tidsbegränsade reformer inom politikområdena näringspolitik och utrikes- handel, export- och investeringsfrämjande. Sats- ningen inom politikområdet näringspolitik in- riktar sig på designområdet och kommers- ialisering av innovationer. Ambitionshöjningen inom handels- och investeringsfrämjandet syftar till stärkt exportfrämjande och stärkt in- vesteringsfrämjande.

Utgiftsläget är ansträngt åren 2003 och 2004 och utgiftsbegränsande åtgärder krävs för att utgiftstaket skall klaras. Under de närmaste åren prioriteras vård, skola och omsorg samt ut- byggnaden av välfärdssystemen. För att detta skall bli möjligt måste utrymmet för statliga konsumtionsökningar begränsas. Ett generellt besparingskrav på 0,7 procent läggs på anslag för förvaltnings- och investeringsändamål fr.o.m. 2003. På universitets- och högskoleområdet innebär besparingen att omfattningen av den planerade utbygganden av högskolans grundut- bildning dras ned. Sammantaget beräknas ned- dragningen minska de takbegränsade utgifterna

med ca 1,3 miljarder kronor nästa år. Det generella besparingskravet sänker utgifterna permanent. För att säkerställa de utgiftsbe- gränsande effekterna av åtgärden avser regeringen att i regleringsbreven för 2003 som huvudprincip halvera anslagskrediterna på be- rörda anslag.

Åtgärder för att bryta ohälsoutvecklingen

Mot bakgrund av kostnadsutvecklingen inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp finns en risk för att utgiftstaken 2003 och 2004 överskrids. Ut- gifterna för sjukpenning och förtidspensioner har fortsatt att öka kraftigt under 2002. Det finns emellertid en tendens till att kostnaden för sjukpenningen börjar stabiliseras.

Prognosen för budgeteringsmarginalen för perioden 2003–2004 är mycket osäker och förut- sätter att de åtgärder som föreslås i denna proposition förmår bryta utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet. Under 2003 skall för- stärkta ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare införas. Exempel på andra åtgärder är att sjuk- skrivningsprocessen effektiviseras och sjuk- ersättningen (tidigare förtidspensioner) tids- begränsas till högst 3 år i taget. I föreliggande proposition antas att antalet sjukdagar (nettodagar) 2003 inte överstiger 2001 års nivå medan antalet förtidspensioner ökar något i förhållande till 2002 års genomsnittliga nivå. Prognosen bygger på att antalet sjukdagar (nettodagar) minskar med ca 10 procent mellan 2002 och 2003, vilket minskar utgifterna med ca 5 miljarder kronor jämfört med om antalet sjuk- dagar skulle ligga kvar på 2002 års nivå. År 2004 antas antalet sjukdagar minska med ytterligare ca 5 procent. Antalet förtidspensionärer (från 2003 personer med aktivitets- eller sjukersättning) antas öka med ca 2000 personer 2003.

I 2003 års ekonomiska vårproposition samt i budgetpropositionen för 2004 kommer kostnadsutvecklingen för sjukersättningarna och förtidspensioneringarna att noga följas upp.

Förändrade skatteregler

En fortsatt grön skatteväxling utgör en central del i regeringens strategi för ett ekologiskt håll- bart samhälle. Genom en ökad miljörelatering av skattesystemet bidrar skatteväxlingen till att fast- ställda miljömål uppnås. I denna proposition föreslås skatteväxlingsåtgärder med en om- slutning på 2,6 miljarder kronor. För att åstad- komma en begränsning av koldioxidutsläppen

86

föreslås en höjning av koldioxidskatten på bränslen med 16 procent. Höjningen utformas så att skattebelastningen för tillverknings- industrin samt jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna är oförändrad jämfört med föregående år. Vidare neutraliseras den höjda koldioxidskatten för drivmedel genom sänkta energiskattesatser så att det sammanlagda skatteuttaget för drivmedel förblir oförändrat. Högre koldioxidskatt på bränslen innebär att det blir relativt sett mer gynnsamt med elupp- värmning. För att begränsa denna stimulans till ökad eluppvärmning föreslås även att energi- skatten på el höjs med 2,1 öre/kWh. Samman- taget medför detta att energi- och koldioxid- skatteintäkterna ökar med 2,3 miljarder kronor. Genom indirekta budgeteffekter blir den periodiserade nettobudgeteffekten för 2003 något lägre, 2,2 miljarder kronor.

Därutöver föreslås att avfallsskatten höjs med 82 kronor per ton och att skatten på naturgrus höjs med 5 kronor per ton. Det ger ökade punktskatteintäkter på 440 miljoner kronor och en ytterligare nettobudgetförstärkning på 400 miljoner kronor år 2003.

Det utrymme som dessa åtgärder skapar för skattesänkningar på arbete föreslår regeringen utnyttjas till höjda grundavdrag för låg- och medelinkomsttagare. De föreslagna höjningarna av grundavdraget innebär att de offentliga finanserna varaktigt försvagas med 2,6 miljarder kronor per år.

För att förstärka kommunernas ekonomi har den statliga skatten om 200 kronor under några år utgjort en kommunal inkomstskatt. Vidare in- fördes ett tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting genom förslag i den ekonomiska vårpropositionen för 2002. Stödet var avsett att gälla under ett år och syftet att i den vikande konjunkturen stärka kommunernas och landstingens verksamheter. Även för 2003 anser dock regeringen att det finns behov av att förstärka kommunernas ekonomi och förbättra förutsättningarna för att upprätthålla och öka den kommunala sysselsättningen. Därför före- slås att det fasta beloppet om 200 kronor skall utgöra en kommunal inkomstskatt även år 2003. Vidare föreslås att det tillfälliga sysselsättnings- stödet till kommunerna förlängs ett år. Härigenom försvagas den offentliga budgeten med totalt 4,3 miljarder kronor varav 3,6 miljarder belastar budgeten för 2003.

PROP. 2002/03:1

Regeringen avser att pröva nya former av åtgärder för att stimulera bostadsbyggandet. Bl.a. bör en sänkning av mervärdesskatten på prövas för studentbostäder och äldrebostäder. För att tillgodose huvudsakligen ungdomarnas bostads- behov vill regeringen även pröva förut- sättningarna för att på ett kostnadseffektivt sätt minska boendekostnaderna genom en tids- begränsad sänkning av momskostnaderna för mindre, nyproducerade hyreslägenheter. För detta ändamål avsätts ett utrymme i budgeten på drygt 400 miljoner kronor för 2003 och ytterligare drygt 1,3 miljarder kronor för 2004.

För att förbättra förutsättningarna för el- och värmeproduktion i kraftvärmeverk föreslår regeringen att skatten på bränslen som används för värmeproduktion i sådana anläggningar sänks till den nivå som gäller för industrins användning av bränslen för uppvärmning. Det beräknas med- föra minskade intäkter för energi- och koldioxidskatten på närmare 400 miljoner kronor. Till följd av indirekta budgeteffekter blir den periodiserade nettobudgetförsvagningen något lägre, knappt 300 miljoner kronor.

Samtidigt föreslås vissa andra förändringar i reglerna för kraftvärmebeskattning i syfte att begränsa utrymmet för oönskad skatteplanering. Dessa åtgärder beräknas medföra ökade punkt- skatteintäkter på närmare 800 miljoner kronor. Den periodiserade nettobudgetförstärkningen stannar på knappt 600 miljoner kronor.

Av folkhälsoskäl är det viktigt att priset på cigaretter inte är alltför lågt. Genom att skatten på cigaretter delvis baseras på cigarettpriset ger nuvarande skatteregler lågpriscigaretter en viss konkurrensfördel. För att begränsa denna fördel föreslår regeringen att en minimiskatt på cigaretter införs. Förslaget beräknas medföra att intäkterna av cigarettskatten ökar med 300 miljoner kronor och en nettobudgetförstärkning på drygt 400 miljoner kronor år 2003.

Med bl.a. anledning av Statskontorets rapport om en samlad administration av lönegarantin kommer regeringen att tillsätta en utredning som ska föreslå en ny modell för lönegarantins finansiering. Modellen ska leda till en bibehållen eller förbättrad trygghet för arbetstagaren, ökad samhällsekonomisk effektivitet, en bättre för- delning av kostnader och risker mellan företag eller branscher samt en minskad belastning på de offentliga utgifterna.

87

PROP. 2002/03:1

Förändringar jämfört med föregående år

I tabell 4.10 redovisas budgeteffekterna i för- hållande till föregående budgetår av större beslutade eller tidigare aviserade reformer, samt de nu föreslagna reformerna och besparingarna. Med beaktande av föreslagen finansiering inne- bär förändringarna en utgiftsökning på ca 23 miljarder kronor mellan 2002 och 2004.

Regeringen genomför stora satsningar som riktar sig till framför allt låg- och medelinkomst- tagare. Det sker bl.a. inom områdena vård, skola och omsorg och genom åtgärder riktade till pensionärer och barnfamiljer. Under perioden 2003–2004 genomförs utgiftsminskningar på totalt ca 9,3 miljarder till följd av besparingar, finansiering av utgiftsreformer och avslutande av vissa temporära program. Inkomsterna beräknas sammantaget under dessa två år vara oför- ändrade. Initialt försvagas dock de offentliga finanserna till följd av nya skatteregler.

År 2003 höjs ambitionerna inom hälso- området och inom familjepolitiken. Inkomst- taken inom sjuk- och föräldraförsäkringen kommer att höjas till 10 prisbasbelopp från den 1 juli 2003. Biståndsramen höjs samtidigt som både skolan och högskolan tillförs mer resurser. En allmän förskola för 4- och 5-åringar introduceras. Reformerna medför att de statliga utgifterna, efter föreslagen finansiering, ökar med ca 12 miljarder kronor 2003 i förhållande till 2002.

Under 2004 sker omfattande satsningar på miljöområdet och på infrastrukturen samtidigt som biståndet höjs ytterligare. Vården tillförs också mer resurser.

Sammantaget ökar de statliga utgifterna med ytterligare ca 10 miljarder kronor 2004 till följd av de aviserade förändringarna.

Totalt innebär tidigare beslutade eller aviserade samt de nu föreslagna reformerna efter finansiering, en försvagning av de offentliga finanserna med ca 23 miljarder kronor 2004 i förhållande till 2002.

Tidigareläggningar och utgiftsbegränsande åtgärder

Regeringen befarar att utgiftstaket för 2003 kan komma att överskridas om inte ytterligare utgiftsbegränsande åtgärder vidtas. För att mot- verka ett överskridande tidigareläggs ut- betalningarna av arealersättningen från 2003 till 2002 motsvarande 4 miljarder kronor.

Utgiftsprognosen för 2002 visar att det finns ett utrymme för en tidigareläggning av utgifter i den storleksordningen. För att säkerställa att utgiftstaket för 2002 klaras även efter tidigare- läggningen av arealersättningen har regeringen beslutat att införa ett antal utgiftsbegränsningar. Utgiftsbegränsningarna beräknas sammantaget minska utgifterna med 0,5 miljarder kronor i år.

För 2003 har regeringen för avsikt att fatta beslut om utgiftsbegränsningar som beräknas minska utgifterna med sammantaget ca 1,9 miljarder kronor. De områden som berörs är bl.a. utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet (0,85 miljarder kronor), utgiftsområde 22 Kommunikationer (0,5 miljarder kronor) och utgiftsområde 16 Ut- bildning och universitetsforskning (0,2 miljarder kronor i utgiftsbegränsning för den kvalificerade yrkesutbildningen).

88

PROP. 2002/03:1

Tabell 4.9 Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

Försvagning av offentliga finanser och effekter på takbegränsade utgifter i förhållande till 2002 års ekonomiska vårproposition.

Miljoner kronor

2003

2004

Permanent effekt

UO 1 Riksdagens fastigheter, nytt anslag

50

50

50

UO 2 Riksrevisionen

57

70

70

 

 

 

 

UO 3 Tullverket

15

25

25

 

 

 

 

UO 4 Kriminalvården

250

250

0

UO 4 Polisorganisationen

100

100

100

 

 

 

 

UO 5 Nordiska ministerrådet

31

31

31

 

 

 

 

UO 5 OECD

10

13

13

UO 5 Bidrag till vissa internationella organisationer

99

99

99

 

 

 

 

UO 5 Fredsfrämjande verksamhet

-20

-25

-25

 

 

 

 

UO 8 Migrationsverket

118

98

60

 

 

 

 

UO 8 Utlänningsnämnden

37

37

0

 

 

 

 

UO 9 Fler platser på ungdomshem, SIS

50

35

35

 

 

 

 

UO 9 Sjukvårdsförmåner

105

100

100

UO 9 Finansiering av ohälsosatsning

-186

-186

0

 

 

 

 

UO 10 Allmänna försäkringskassor

501

478

0

 

 

 

 

UO 10 Riksförsäkringsverket

175

175

0

UO 10 Finansiering ohälsosatsning

-275

-252

0

 

 

 

 

UO 13 Finansiering ohälsosatsning

-70

-70

0

 

 

 

 

UO 14 Utbildning; företagshälsovård

15

 

0

UO 14 Arbetsmiljöverket; tillsyn

30

 

0

 

 

 

 

UO 14 Regionala skyddsombud

30

 

0

 

 

 

 

UO 14 Informationssatsning; trepartssamtal

20

 

0

 

 

 

 

UO 17 Kultursektorn

50

150

150

 

 

 

 

UO 18 Äldreombudsmän

46

46

46

 

 

 

 

UO 18 Omstrukturering kommunala bostadsbolag

75

150

150

UO 18 Finansiering via ekobidrag

-75

-150

-150

 

 

 

 

UO 20 Formas, forskning

10

 

0

 

 

 

 

UO 20 Kemikalieinspektionen

5

 

0

UO 21 Energi

361

 

0

 

 

 

 

UO 24 Ett företagsammare Sverige

50

20

0

 

 

 

 

UO 24 Exportfrämjande, ISA ; Östersjösamarbete m. m.

50

125

0

UO 24 Nytt statligt bolag för viss exportkreditgivning

15

 

0

 

 

 

 

UO 25 Del av läkemedelsöverenskommelsen

66

66

66

 

 

 

 

Besparing på anslag för förvaltnings- och investeringsändamål

-1266

-1295

-1322

(0,7%)

 

 

 

 

 

 

 

Summa ökning av takbegränsade utgifter

529

139

-502

Anm. Ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen höjdes 1 juli 2002. Denna reform är inte inkluderad i tabellen. Kostnaden för reformen beräknas uppgå till ca 3 miljarder kronor 2003. En avsättning till garantiverksamhet är framflyttad från 2003 till 2004 och är inte heller inkluderad i tabellen.

89

PROP. 2002/03:1

Fortsättning på tabell 4.9 Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

Försvagning av offentliga finanser och effekter på takbegränsade utgifter i förhållande till 2002 års ekonomiska vårproposition.

Miljoner kronor

2003

2004

Permanent effekt

Inkomstförändringar

 

 

 

 

 

 

 

Höjd koldioxidskatt (+16%), brutto

-730

-730

-730

 

 

 

 

Höjd energiskatt på el (+2,1 öre/kWh) , brutto

-1540

-1540

-1540

Höjd avfallsskatt, brutto

-320

-320

-320

 

 

 

 

Höjd skatt på naturgrus, brutto

-120

-120

-120

 

 

 

 

Höjda grundavdrag, brutto

2600

2600

2600

 

 

 

 

Skattelättnad för vissa byggtjänster, brutto

440

1780

 

 

 

 

 

Sänkt energiskatt på bränslen i kraftvärmeverk, brutto

380

380

380

 

 

 

 

Slopat elavdrag och ändrad proportionering i kraftvärmeverk,

-770

-770

-770

brutto

 

 

 

 

 

 

 

Höjd skatt på lågpriscigaretter, brutto

-300

-300

-300

 

 

 

 

Summa inkomstminskning, brutto (periodiserad effekt)

-360

980

-800

 

 

 

 

Indirekta effekter av inkomstreformer

110

380

810

 

 

 

 

Summa inkomstminskning, netto (periodiserad effekt)

-250

1360

10

Tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting

2300

700

 

 

 

 

 

Fast belopp 200 kronor till kommunerna

1300

 

 

 

 

 

 

Summa inkomstminskningar enligt nationalräkenskaperna

3350

2060

10

Nettoförsvagning av den offentliga sektorns finanser

3879

2199

-492

 

 

 

 

90

PROP. 2002/03:1

Tabell 4.10 Tidigare beslutade och aviserade utgifts- och inkomstförändringar samt nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

Budgeteffekter i förhållande till föregående år. Fullständigt periodiserad redovisning för skatter.

Miljarder kronor.

2003

2004

Utgiftsreformer

 

 

 

 

 

UO 1 Regeringskansliet

0,08

0,10

 

 

 

UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

0,06

0,51

 

 

 

UO 3 Skatt, tull och exekution

0,01

0,01

 

 

 

UO 4 Rättsväsendet

0,30

0,60

UO 7 Internationellt bistånd

1,64

1,43

 

 

 

UO 8 Invandrare och flyktingar

0,09

-0,02

 

 

 

UO 9 Hälso- och sjukvård

1,22

0,88

Varav läkemedelsreform

0,75

0,90

 

 

 

Varav tandvård

0,30

 

 

 

 

UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

1,50

0,9

Varav ohälsosatsning

0,40

0,10

 

 

 

Varav höjt tak i sjukförsäkring (10 prisbasbelopp)

0,77

0,77

 

 

 

UO 11 Pensioner m.m.

2,80

 

 

 

 

Varav höjd garantipension

1,28

 

 

 

 

Varav änkepension

0,80

 

 

 

 

UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

1,11

1,00

Varav mamma/pappamånad

0,50

0,50

 

 

 

Varav höjt tak i föräldraförsäkring (10 prisbasbelopp)

0,39

0,39

 

 

 

Varav höjd grundnivå i föräldraförsäkring

0,10

0,10

UO 13 Arbetsmarknad

1,70

 

 

 

 

UO 14 Arbetsliv

0,10

-0,10

 

 

 

UO 15 Studiestöd

0,80

 

UO 16 Utbildning och forskning

1,73

1,00

 

 

 

Varav skola

1,00

1,00

 

 

 

Varav högskola/forskning

0,73

 

 

 

 

UO 17 Kultur

0,08

0,1

 

 

 

UO 18 Bostäder

0,35

0,12

 

 

 

UO 19 IT-infrastruktur

0,20

 

UO 20 Miljösatsningar

0,15

0,97

 

 

 

UO 21 Energi

0,36

-0,36

 

 

 

UO 22 Infrastrukturstruktursatsningar

0,50

2,60

Lånefinansierade infrastruktursatsningar

1,00

 

 

 

 

UO 23 Jord- och skogsbruk

0,02

0,02

 

 

 

UO 24 Näringsliv

0,18

0,06

UO 25 Allmänna bidrag till kommuner

3,73

2,01

 

 

 

Varav vårdsatsningar

2,00

1,00

 

 

 

Varav maxtaxa inom äldre- och handikappomsorgen

0,12

 

 

 

 

Varav allmän förskola

1,20

 

 

 

 

Övrigt

0,09

0,31

 

 

 

Summa utgiftsreformer

19,79

12,13

91

PROP. 2002/03:1

Fortsättning på tabell 4.10 Tidigare beslutade och aviserade utgifts- och inkomstförändringar samt nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

Budgeteffekter i förhållande till föregående år. Fullständigt periodiserad redovisning för skatter.

Miljarder kronor.

2003

2004

Inkomstreformer

 

 

Höjd koldioxidskatt (+16%), brutto

-0,73

 

 

 

 

Höjd energiskatt på el (+2,1 öre/kWh), brutto

-1,54

 

 

 

 

Höjd avfallsskatt, brutto

-0,32

 

Höjd skatt på naturgrus, brutto

-0,12

 

 

 

 

Höjda grundavdrag som del av grön skatteväxling, brutto

2,60

 

 

 

 

Skattelättnad för vissa byggtjänster, brutto

0,44

1,34

Höjd skatt på lågpriscigaretter, brutto

-0,30

 

 

 

 

Sänkt energiskatt på bränslen i kraftvärmeverk, brutto

0,38

 

 

 

 

Slopat elavdrag och ändrad proportionering i kraftvärmeverk,

-0,77

 

brutto

 

 

 

 

 

Nytt taxeringsförfarande, brutto

0,30

0,20

Skattestrategi, biodrivmedel och alkylatbensin, brutto

1,00