Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kostnader vid arkeologiska utgrävningar.
Riksdagens revisorer behandlar i sin rapport 2002/03:RR11 den uppdragsarkeologiska verksamheten och pekar på ett antal problem och oklarheter. Vi vill i den här motionen ta upp ett stort problem som vi anser att regeringen måste uppmärksamma. Det gäller kostnadsansvaret vid arkeologiska utgrävningar.
Kulturminneslagen 2 kap. 11 § är oerhört viktig för att rädda de kulturvärden som tidigare riskerade att åsidosättas vid samhällsutbyggnad.
När kulturminneslagen kom baserade den sig på den dåvarande fornminnesinventeringen. En ny inventering har därför genomförts i stora delar av Sverige. Den har medfört att andelen fornlämningar har ökat kraftigt. Det har också tillkommit ett stort antal nya objekt som numera klassas som fornlämning, t.ex. gammal åkermark, gamla och nyare stengärdesgårdar m.m. Detta medför att omfattande utredningar och oftast utgrävning krävs innan en byggnation kan starta.
Eftersom det är markägaren som skall bekosta utredningar och eventuella grävningar blir detta avgörande för exploatören, som då oftast väljer att avstå från att bygga. Redan i dag finns viss möjlighet att få ersättning om det har varit svårt att förutse att det skulle finnas kulturminnen på fastigheten. Men det räcker inte. Regeringen bör överväga att ändra fördelningen av kostnadsansvaret mellan staten och exploatören. I annat fall är risken uppenbar att en del av det bostadsbyggande som är så angeläget i många av landets kommuner aldrig kommer till stånd.
|
Stockholm den 16 april 2003 |
|
|
Tomas Eneroth (s) |
Carina Adolfsson Elgestam (s) |