Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör vidta åtgärder för att snarast och fullt ut avskaffa det s.k. sotningsmonopolet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs mot dubbelkörning av systemen för brandsyn och branddokumentation.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utvärdering av den nya lagen gällande kommuners skyldighet att utreda olyckstillbud inom två år.
Sotningen i en kommun kan antingen vara kommunaliserad eller tilldelas privata sotarmästare som får ensamrätt att bedriva sotning inom ett visst område. I båda fallen blir resultatet att sotningsverksamheten bedrivs genom ett monopol. Detta resulterar i höga prisnivåer genom utebliven priskonkurrens, och avsaknad av valfrihet för den enskilde fastighetsägaren. Det s.k. kommunala sotningsmonopolet leder också till utebliven kvalitetskonkurrens. Det har även visat sig att kommunerna inte sköter sina åligganden i enlighet med LOU. Trots att plikt till upphandling föreligger, även i förhållande till kommunens egna bolag, struntar kommunerna ofta i upphandling.
Kritik har under åratal och från många olika aktörer framförts mot det kommunala sotningsmonopolet. Konkurrensverket och Statens räddningsverk är bara två av de remissinstanser som anser att sotningsmonopolet bör avskaffas och att ansvaret för rengöring och besiktning istället bör åligga den enskilde. Frågan har utretts ingående av flera statliga utredningar, senast i SOU 2001:42 där det också föreslås att den enskilde skall ha huvudansvaret för sotning och kontroll.
Trots detta och trots upprepade beställningar från ett enigt försvarsutskott, senast i betänkande 2002/03:FöU1, om att regeringen snarast skall återkomma till riksdagen med förslag om en avveckling av monopolet, föreslås i aktuell proposition att nuvarande system i princip skall bibehållas. Det skall endast bli möjligt för kommunen att i särskilda fall medge enskild eller enskild uppdragstagare att utföra sotning på den egna fastigheten. Folkpartiet liberalerna menar att regeringen istället bör agera i enlighet med försvarsutskottets begäran och snarast vidta åtgärder för att avveckla sotningsmonopolet.
Regeringens argumentation för ett bibehållande av sotningsmonopolet är anmärkningsvärd, speciellt mot bakgrund av vad som i propositionen föreslås angående brandsynen för lokaler. Detta förslag går i rakt motsatt riktning och med tvärsgående argumentation. I den nya lagen föreslås i princip att brandsynen avskaffas för lokaler. Här betonas plötsligt vikten av den enskildes ansvar. Kommunen skall bara kontrollera den branddokumentation som den enskilde fastighetsägaren blir tvungen att regelbundet lämna in. Den kommunala brandsynen som institut avskaffas emellertid inte. Kommunen kan fortfarande utöva brandsyn över de lokaler som omfattas av dokumentationskravet. Hur ofta bestäms av den enskilda kommunen. Vi menar att förslaget på ett tydligt sätt illustrerar regeringens inkonsekvens då man förordar ett bibehållet sotningsmonopol samtidigt som man föreslår att den enskildes ökade ansvar i stort skall ersätta brandsynen.
Folkpartiet liberalerna, liksom ett flertal remissinstanser, är starkt kritiska till att branddokumentation föreslås bli ett obligatorium, samtidigt som möjligheten för kommunerna att också belasta enskilda fastighetsägare och innehavare med kostnader för brandsyn kvarstår. Risken är överhängande att dokumentationen blir både ekonomiskt och administrativt betungande, särskilt för småföretagen. Folkpartiet liberalerna menar att valfrihet för den enskilde bör råda – antingen brandsyn som åläggs kommunen eller branddokumentation som upprättas av den enskilde. Vi motsätter oss dock att mot den enskildes vilja dubbelköra systemen. Det skulle resultera i en tvåhövdad börda för företagen.
I propositionen föreslås att den nya räddningstjänstlagen skall innebära en skyldighet för kommunerna att utreda olyckstillbud, för att fastställa orsakerna till olyckan, olycksförloppet samt hur räddningsinsatsen genomförts. Folkpartiet liberalerna ser ett värde i att kommunerna på detta vis arbetar med uppföljning och utvärdering, i förebyggande syfte.
Flera remissinstanser har dock framfört kritik mot förslaget med hänsyn till de resurser, ekonomiska, tids- och kompetensmässiga, som skulle krävas för att genomföra den nya uppgiften. Folkpartiet liberalerna instämmer i dessa remissinstansers oro. Det nya ansvaret kommer sannolikt att innebära ökade utgifter för kommunerna. Det är därför betydelsefullt att inte någon kostnadsövervältring på kommunerna sker, även om det kan finnas förändringar som går i motsatt riktning. Med utgångspunkt i detta anser vi att regeringen skall utvärdera den nya lagen på denna punkt senast inom två år.
Stockholm den 12 juni 2003 |
|
Allan Widman (fp) |
|
Heli Berg (fp) |
Runar Patriksson (fp) |
Eva Flyborg (fp) |