Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av beloppsgräns för betalningsförsummelser och en översyn av gallringstider.
Uppgifter i ett kreditupplysningsregister om en försenad eller utebliven betalning kan få mycket stora konsekvenser för den enskilde. En sådan uppgift kan i mycket hög grad påverka den enskildes vardagliga frihet. Det kan t.ex. gälla hyra av bostad eller byte av elleverantör. Ur integritetssynpunkt bör därför kreditupplysning inte innehålla uppgifter om enstaka mindre betalningsförseningar. Det är dessutom i många fall fråga om förstagångsgäldenärer och det rör sig ofta om mindre belopp. I vissa fall kan det också vara så att betalningsförseningar beror på omständigheter som gäldenären inte rådde över eller på missförstånd från gäldenärens sida. Anledningen till betalningsförsummelsen behöver alltså inte bero på bristande betalningsvilja eller bristande betalningsförmåga.
Allt fler unga människor klarar inte att betala sina räkningar i tid. I åldrarna 18–25 år har i dag drygt 6 % betalningsanmärkningar. Det är också i den här åldersgruppen som antalet anmärkningarna ökar snabbast.
För unga människor som är i det skedet i livet att man vill skaffa bostad, telefonabonnemang, ta lån eller göra möbelinköp på kredit kan en betalningsanmärkning vara mycket allvarlig. Finns man i kronofogens register är man också exponerad för alla som begär kreditupplysning.
Från och med den 1 oktober 2001 har ändringar gjorts i sekretesslagen så att vissa uppgifter kommer att omfattas av sekretess hos kronofogdemyndigheten. Syftet är att komma till rätta med problemet att uppgifter om enstaka betalningsförsummelser ska leda till konsekvenser som beskrivits ovan. Sekretessen inträder i princip i och med att betalning sker och målet kan anses avslutat. Sekretess gäller dock inte om en person vid fler än ett tillfälle inte betalat sina skulder inom föreskriven tid. I klartext betyder det att om en person får mer än en betalningsanmärkning under loppet av två år så omfattas inte dessa uppgifter av sekretesskyddet.
Den förändrade lagstiftningen som beskrivits ovan tycker vi är ett steg i rätt riktning. Det är dock inte tillräckligt. Kreditupplysningar kommer även i fortsättningen att innehålla uppgifter om enstaka mindre betalningsförseelser om än i mindre omfattning än tidigare. Vi anser därför att det är nödvändigt att se över möjligheten att införa en beloppsgräns under vilken betalningsförsummelser över huvud taget inte ska bli föremål för registrering i kreditupplysningsregister. En beloppsgräns kan var knuten till en enskild skuld eller till ett sammanlagt skuldbelopp. I sammanhanget anser vi också att man bör överväga att förkorta gallringstiderna för mindre betalningsförsummelser.
Översynen av beloppsgränser och gallringstid ska göras med beaktande av personlig integritet och med beaktande av vilka uppgifter som anses vara nödvändiga, adekvata och relevanta i ett kreditupplysningsregister. Vad som ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
|
Stockholm den 16 oktober 2002 |
|
|
Marie Engström (v) |
|
|
Lennart Beijer (v) |
Siv Holma (v) |
|
Johan Lönnroth (v) |
Per Rosengren (v) |
|
Gunilla Wahlén (v) |