Utgiftsområde 15 Studiestöd

<div class="sidhuvud_publikation">Utbildningsutskottets betänkande</div><div class="sidhuvud_beteckning">2002/03:UBU2</div><h1>Utgiftsområde 15 Studiestöd</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"><pre>
Sammanfattning

I  betänkandet  behandlas  regeringens  förslag till
anslag  m.m.  inom  utgiftsområde 15 Studiestöd  för
budgetåret  2003.  I  samband  därmed  behandlas  35
motionsyrkanden  från  allmänna  motionstiden  2002.
Utskottets  ställningstaganden   i   anslagsfrågorna
gäller under förutsättning av att riksdagen beslutar
att  utgiftsramen  för  utgiftsområde 15  Studiestöd
skall vara 21 599 680 000 kr (bet. 2002/03:FiU1).

Utskottet  tillstyrker  ett   motionsyrkande  från
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet,
som  innebär  att  anslaget  till rekryteringsbidrag
till  vuxenstuderande  minskas  med   250   miljoner
kronor.  I  övrigt tillstyrker utskottet regeringens
förslag    till    anslagsbelopp    och    avstyrker
oppositionspartiernas   budgetalternativ.   Anslaget
till  studiehjälp  tillförs 300 miljoner kronor  som
skall göra det möjligt för regeringen att föreskriva
att   studiebidrag   i   studiehjälpssystemet    får
utbetalas  i  tio  månader  per  år  i  stället  för
nuvarande nio.
Lagändringar  som regeringen föreslagit tillstyrks
enhälligt. Sekretesslagen  ändras så att sekretessen
som  nu gäller i ärenden om studiestöd  också  skall
gälla   i   ärenden   om   rekryteringsbidrag   till
vuxenstuderande.  I  studiestödslagen görs ändringar
för  att  studiebidrag  och   extra   tillägg   inom
studiehjälpssystemet  skall kunna utbetalas även för
tid då studier inte bedrivs  samt  för  att förenkla
dels   beräkningen  av  återstående  lånetid,   dels
proceduren   vid   nedsättning   av   årsbelopp  för
låntagare  som  på  nytt  får  studiestöd. Lagen  om
rekryteringsbidrag till vuxenstuderande kompletteras
med regler om skyldighet för försäkringskassorna att
lämna   Centrala   studiestödsnämnden    (CSN)   och
Överklagandenämnden   för   studiestöd  (ÖKS)  vissa
uppgifter   som   behövs  för  administrationen   av
rekryteringsbidraget.
Moderata       samlingspartiet,       Folkpartiet,
Kristdemokraterna   och  Centerpartiet  redovisar  i
särskilda   yttranden  sina   budgetalternativ   för
utgiftsområdet.  Moderaterna  och  Folkpartiet  vill
avskaffa   rekryteringsbidraget.   Moderaterna  vill
lägga  in  de  medel  som  regeringen  beräknat  för
rekryteringsbidrag och för bidrag till studier under
kortare  tid  (25:8 Bidrag till vissa organisationer
m.m.) i studiemedelsanslaget,  som de dock anser kan
minskas med 335 miljoner kronor på grund av en lägre
prognos för antalet vuxenstuderande. Folkpartiet har
också  en  lägre prognos för antalet  studerande  än
regeringen,   samtidigt   som   partiet   vill  höja
totalbeloppet  i studiemedlen med 200 kr per  månad,
höja  fribeloppet   från   250   till   300   %   av
prisbasbeloppet och sänka den högre bidragsnivån för
vuxenstuderande  på  gymnasienivå från 82 till 60 %.
Folkpartiet  vill  kraftigt  minska  anslaget  25:8.
Kristdemokraterna   beräknar   lägre   anslag   till
studiemedel och studiemedelsräntor  mot  bakgrund av
en mindre utbyggnad av högskoleutbildningen. De vill
behålla  den  del  av anslaget 25:8 som fördelas  av
Statens   institut  för   särskilt   utbildningsstöd
(Sisus) men  ta bort de medel som fördelas av LO och
TCO.  Centerpartiet   vill   minska   anslaget  till
studiehjälp med de 300 miljoner kronor  som  avsatts
för utökningen till utbetalning tio månader per år.
Utskottet     avstyrker     också     ett    antal
motionsyrkanden  om  villkoren  för studiehjälp  och
studiemedel, bl.a. fribeloppet, bidragsdelens  andel
av studiemedlen och tolvterminersgränsen för att  få
studiemedel.
I  betänkandet  finns sammanlagt nio reservationer
(m, fp, kd och c).

</pre><pre>
Utskottets förslag till riksdagsbeslut



Med hänvisning till  de  motiveringar  som  framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Sekretesslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i sekretesslagen (1980:100).

2. Studiestödslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i studiestödslagen (1999:1395).

3. Lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag
till vuxenstuderande

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring  i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag
till vuxenstuderande.

4. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd
för budgetåret 2003, m.m.

Riksdagen
a)  godkänner  att  under  2003  lån  tas  upp  i
Riksgäldskontoret för studielån intill ett belopp
om 120 900 000 000 kr (avsnitt 4.1.3); därmed
bifaller riksdagen proposition 2002/03:1 utg.omr.
15 punkt 4,
b)   bemyndigar  regeringen  att  under  2003 för
ramanslaget  25:7 Bidrag till vissa studiesociala
ändamål beställa  produktion  av studielitteratur
som  inklusive tidigare gjorda åtaganden  innebär
utgifter   på   högst  4 000 000  kr  efter  2003
(avsnitt 4.1.7); därmed
bifaller riksdagen proposition 2002/03:1 utg.omr.
15 punkt 5,
c)  anvisar - under  förutsättning  att riksdagen
bifaller finansutskottets förslag till utgiftsram
för utgiftsområdet - anslagen under utgiftsområde
15  Studiestöd enligt uppställningen i  bilaga  4
till detta betänkande; därmed
bifaller  riksdagen  motion 2002/03:Fi230 yrkande
5,
bifaller delvis proposition 2002/03:1 utg.omr. 15
punkt 6 och
avslår motionerna
2002/03:Ub338 yrkandena 3, 4, 8 och 11,
2002/03:Ub452 yrkande 11,
2002/03:Ub504,
2002/03:Ub558 yrkandena 1, 2 och 3 samt
2002/03:Fi232 yrkande 17 i denna del.

5. Studiehjälpen

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub340 och
2002/03:Ub452 yrkandena 3 och 4.
Reservation 1 (kd)

6. Studiebidragssystemet för ungdomar

Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub348.

7. Inkomstprövningen vid beviljande av
studiemedel (fribeloppet)

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub237,
2002/03:Ub297 yrkande 2,
2002/03:Ub338 yrkande 7,
2002/03:Ub452 yrkande 6 och
2002/03:Ub487 yrkande 2.
Reservation 2 (m, fp, kd)

8. Tolvterminersregeln vid beviljande av
studiemedel

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub262,
2002/03:Ub338 yrkande 9,
2002/03:Ub452 yrkande 8 och
2002/03:Ub476.
Reservation 3 (m, fp, c)
Reservation 4 (kd)

9. Den övre åldersgränsen för studiemedel

Riksdagen avslår motion  2002/03:Ub452  yrkande
7.
Reservation 5 (kd)

10. Bidragsandelen i studiemedel

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub452 yrkande 2 och
2002/03:Ub489 yrkande 2.
Reservation 6 (kd)
Reservation 7 (c)

11. Principen om studiemedelsbelopp i
direkt proportion till uppnådda poäng

Riksdagen  avslår  motion 2002/03:Ub338 yrkande
5.
Reservation 8 (fp)

12. Försäljning av studielånsstocken på
marknaden

Riksdagen avslår motion  2002/03:Ub284  yrkande
1.

13 "Först-till-kvarn-systemet" vid
beviljande av rekryteringsbidrag till
vuxenstuderande

Riksdagen  avslår  motion 2002/03:Ub490 yrkande
7.
Reservation 9 (kd)

14. Korttidsstudiestöd

Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub432.

15. Tilläggslån för småbarnsföräldrar

Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub382.

16. Villkoren för studiemedel efter
graviditet

Riksdagen avslår motion  2002/03:Sf238  yrkande
3.

17. Teckenspråksutbildning för föräldrar
m.m.

Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub255 yrkandena  1
och 2.



Stockholm den 26 november 2002

På utbildningsutskottets vägnar


Jan Björkman

Följande  ledamöter  har  deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig  (v), Ulf Nilsson
(fp)*,  Gunilla  Carlsson  i  Tyresö  (m)*,  Majléne
Westerlund  Panke  (s),  Agneta Lundberg (s),  Inger
Davidson (kd)*, Nils-Erik  Söderqvist  (s), Per Bill
(m)*,  Louise Malmström (s), Ana Maria Narti  (fp)*,
Sofia Larsen  (c)*,  Sören  Wibe (s), Mikael Damberg
(s), Mikaela Valtersson (mp),  Christer  Adelsbo (s)
och Tobias Billström (m)*.
*  Har  ej deltagit i beslutet under förslagspunkt
4.


</pre><pre>
2002/03

UbU2

</pre><pre>
Utskottets överväganden


Inledning

Regeringen   har   i  budgetpropositionen  för  2003
föreslagit  att utgiftsramen  för  utgiftsområde  15
Studiestöd skall fastställas till 21 849 680 000 kr.
Finansutskottet   har  den  21  november  beslutat
föreslå  riksdagen  att   bifalla   en  motion  från
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet,
enligt  vilken utgiftsramen för detta  utgiftsområde
skall fastställas till ett 250 miljoner kronor lägre
belopp.   Riksdagen    väntas    fatta   beslut   om
utgiftsramarna    den    4    december.   Utskottets
ställningstaganden till anslagsbeloppen gäller under
förutsättning    att    riksdagen    beslutar    att
utgiftsramen  för  utgiftsområde  15 Studiestöd  för
2003 skall vara 21 599 680 000 kr.
Den  reform av studiestödssystemet  (med  undantag
för studiehjälpen)  som  genomfördes den 1 juli 2001
innebär  att  särskilt  vuxenstudiestöd  (svux)  och
särskilt  vuxenstudiestöd   för  arbetslösa  (svuxa)
skall   upphöra  vid  halvårsskiftet   2003.   Dessa
studiestöd har inte lämnats till nya vuxenstuderande
efter den 30 juni 2001.
På förslag av regeringen i proposition 2001/02:161
Rekryteringsbidrag till vuxenstuderande (bet. UbU15,
rskr. 312)  införs den 1 januari 2003 ett bidrag som
skall  komplettera   studiestödssystemet  och  kunna
användas som ett verktyg  i  kommunernas  uppsökande
verksamhet  för att stimulera vuxna till studier  på
grundskole- och  gymnasienivå.  Rekryteringsbidraget
vänder sig till personer som är eller kan väntas bli
arbetslösa  eller  som  har  något  funktionshinder.
Särskilt utbildningsbidrag (ubs) upphör med utgången
av   år   2002.   I   förordningen   (2002:744)   om
rekryteringsbidrag   till   vuxenstuderande    finns
övergångsbestämmelser  när  det  gäller personer som
under 2002 haft ubs.

I det följande tar utskottet först  upp  regeringens
redovisning   av   resultaten   för  utgiftsområdet.
Därefter  behandlas regeringens förslag  till  vissa
lagändringar  och  regeringens  förslag  till anslag
inom utgiftsområdet samt motionsyrkanden med förslag
om  ändringar av anslagsbelopp eller anslagsvillkor.
Sist  tar  utskottet upp motionsyrkanden med förslag
om    ändringar    i    befintliga    regler    inom
studiestödsområdet   och  motionsyrkanden  om  vissa
andra frågor.


Resultat


Resultatinformation om  studiestödet  lämnas  i  det
avsnitt   av   budgetpropositionen  som  handlar  om
utgiftsområde        16        Utbildning        och
universitetsforskning,   och  där  bedömningarna  om
politikområdet Utbildningspolitik redovisas.

Regeringen   redovisar   utvecklingen   av   antalet
mottagare av de olika studiestöden  de  tre  senaste
åren,   andelen   kvinnor  av  dessa  år  2001  samt
utbetalda belopp 2001  dels i form av bidrag, dels i
form  av  lån.   Det totala  antalet  mot-tagare  av
studiestöd minskade  från  2000 till 2001 med knappt
18 000.  Andelen  kvinnor var  högre  än  50  %  för
samtliga   studiestödsformer    med   undantag   för
studiehjälpen,  dvs.  studiestödet  för  ungdomar  i
gymnasial  utbildning.  Särskilt  stor  var  andelen
kvinnor   bland   dem  som  fick   olika   slag   av
vuxenstudiestöd.

Drygt  2 000 fler  elever  fick  studiehjälp  2001
jämfört  med   året  innan.  Antalet  som  fick  det
behovsprövade extra  tillägget  minskade  med  12 %,
medan  antalet  som  fick inackorderingstillägg (som
huvudsakligen ges elever  i fristående skolor) ökade
med drygt 4,5 %.
Antalet studerande som fick  studiemedel ökade med
nästan 20 000 personer, av vilka majoriteten, liksom
tidigare, var kvinnor. Drygt 53  %  var  yngre än 25
år.   Antalet   studiemedelstagare   som   läste  på
grundskole-  och  gymnasienivå  ökade  med ca 10 000
personer  och  antalet  som  läste på eftergymnasial
nivå  med  drygt  11 000  personer.  Det  senare  är
framför  allt  ett  resultat  av  den  utbyggnad  av
högskoleutbildningen  som  skett  under  de  senaste
åren.
Under   andra   halvåret   2001,   då   ett   nytt
studiemedelssystem trädde i kraft,  fick  drygt 30 %
av   de   vuxna   som  läste  på  grundskole-  eller
gymnasienivå studiemedel med högre bidragsdel (ca 82
% av totalbeloppet i stället för ca 34,5 % ). Av dem
som  läste på grundskolenivå  med  studiemedel  hade
nästan 76 % den högre bidragsnivån.
Benägenheten  att  utnyttja  studielån sjönk bland
vuxna som studerade på grundskole-  och gymnasienivå
och  låg  2001  på  drygt 70 %, en minskning  med  5
procentenheter. Bland  studiemedelstagare  som läste
på eftergymnasial nivå låg lånebenägenheten  kvar på
84 %. Högst andel låntagare, drygt 89 %, fanns bland
utlandsstuderande.  Det nya tilläggslån som infördes
med det nya studiestödssystemet utnyttjades av drygt
12 600 personer.
Antalet låntagare i  studiestödssystemet var den 1
januari  2001  drygt  1,4 miljoner  personer.  Deras
skuld till Centrala studiestödsnämnden (CSN) uppgick
vid samma tillfälle till  145  miljarder  kronor. År
2001  fick  ca  247 000  låntagare  anstånd med  sin
återbetalning,  vilket  är ungefär samma  andel  som
året innan.
Regeringen  gör  bedömningen   att   den  minskade
lånebenägenheten bland studerande på grundskole- och
gymnasienivå  hänger samman med de regelförändringar
som infördes i  och  med  studiemedelsreformen 2001,
framför   allt   de   skärpta  återbetalningskraven,
höjningen   av   bidragsandelen    och   det   höjda
fribeloppet.
De      olika      vuxenstudiestöden,     särskilt
vuxenstudiestöd (svux), särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa  (svuxa) och  särskilt  utbildningsbidrag
(ubs),  befann   sig   år   2001   under  avveckling
respektive  utfasning.  Antalet  mottagare   av  ubs
minskade  med  cirka  17 500  personer  och  antalet
studerande  med  svux eller svuxa med ungefär 22 000
personer.  I det sistnämnda  talet  ingår  svux  vid
vissa naturvetenskapliga  och  tekniska utbildningar
(NT-svux)  samt  svux  vid  vissa lärarutbildningar.
Någon nyantagning till utbildning  med  NT-svux  har
inte skett efter höstterminen 1998.
Regeringen  gör  bedömningen  att  minskningen  av
antalet  mottagare av vuxenstudiestöd är en följd av
att Kunskapslyftet fasats ut samt av det förbättrade
sysselsättningsläget.
Ubs upphör vid utgången av 2002 och svux och svuxa
vid halvårsskiftet  2003.  Regeringen avser att inom
kort   vidta   nödvändiga  förändringsåtgärder   med
anledning av att ubs försvinner.

Sekretesslagen


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta  regeringens  förslag till
ändring i sekretesslagen så att den sekretess
som gäller i ärenden om studiestöd även skall
gälla  i  ärenden om rekryteringsbidrag  till
vuxenstuderande.

Gällande bestämmelser

Enligt 9 kap.  5  § sekretesslagen (1980:100) gäller
sekretess i ärenden  om  studiestöd  för  uppgift om
enskilds  personliga  eller ekonomiska förhållanden,
om det kan antas att den  enskilde lider skada eller
men om uppgiften röjs.

Rekryteringsbidrag  till vuxenstuderande  omfattas
inte av studiestödslagen  (1999:1395)  utan regleras
särskilt  i  lagen  (2002:624) om rekryteringsbidrag
till vuxenstuderande.

Propositionen

Regeringen  föreslår att  sekretess  skall  gälla  i
ärenden om rekryteringsbidrag  till  vuxenstuderande
på  samma  sätt som i ärenden om studiestöd.  Därför
föreslås en  ändring  i  9  kap.  5  § andra stycket
sekretesslagen (1980:100). Ändringen föreslås  träda
i kraft den 1 januari 2003.

Lagförslaget   återges   i  bilaga  2  till  detta
betänkande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen  antar  regeringens
förslag   till   lag  om  ändring  i  sekretesslagen
(1980:100).


Studiestödslagen


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta  regeringens  förslag till
ändringar   i  studiestödslagen  (1999:1395).
Ändringarna  innebär   att   regeringen   får
bestämma  att studiehjälp får lämnas även för
annan tid än  studietid,  något som möjliggör
att studiebidrag och extra  tillägg  lämnas i
tio  månader  av året i stället för nuvarande
nio  månader.  Vidare  förenklas  sättet  att
beräkna  för vilket  antal  studieveckor  som
studielån  kan  beviljas  fr.o.m.  det år den
sökande  fyller  41  år.  Den  som  tar  emot
studiestöd  skall  kunna  få  nedsättning  av
årsbeloppet för återbetalning av tidigare lån
utan att behöva ansöka särskilt om det.

Gällande bestämmelser

Enligt  2 kap. 6 § studiestödslagen (1999:1395)  får
studiehjälp  lämnas för de delar av ett läsår då den
studerande  bedriver   studier.   Regeringen  har  i
studiestödsförordningen (2000:655)  föreskrivit  att
ett  läsår  i gymnasieskolan skall anses omfatta nio
månader.  Studiehjälp  lämnas  därför  eleverna  där
under nio månader av året.

I  3  kap.  9  §  studiestödslagen  föreskrivs  en
begränsning  av rätten till studielån fr.o.m. det år
en studerande  fyller  41 år. Andra stycket av denna
paragraf  reglerar  hur  tidigare   studielån  skall
behandlas  vid beräkningen av hur länge  ytterligare
studielån kan beviljas. I övergångsbestämmelser till
den   nya   studiestödslagen    (1999:1395)    finns
motsvarande  bestämmelser  om  hur studiestöd enligt
den tidigare studiestödslagen (1973:349) eller lagen
(1983:1030)   om   särskilt   vuxenstudiestöd    för
arbetslösa  skall  räknas  med  vid  beräkningen  av
återstående  studielånetid  enligt  3 kap. 9 § i den
nya lagen.
Efter  ansökan  av låntagaren får årsbeloppet  för
återbetalning av studielån  sättas  ner (4 kap. 12 §
studiestödslagen).

Propositionen

Regeringen   redovisade   i   2001   års  ekonomiska
vårproposition  (prop. 2000/01:100) sin  avsikt  att
studiebidrag till  gymnasiestuderande  fr.o.m.  2003
skulle  utgå  under  tio  månader  av året. Eftersom
studiehjälpssystemet för närvarande  är  föremål för
översyn   (dir.   2002:47)   anser   regeringen  det
olämpligt   att   nu   göra   några  mer  ingripande
förändringar  i  studiestödslagen.  Därför  föreslår
regeringen att riksdagen, genom ett tillägg i 2 kap.
6  § studiestödslagen,  skall  bemyndiga  regeringen
eller  den  myndighet  som regeringen bestämmer, att
föreskriva  att studiebidrag  och  extra  tillägg  i
studiehjälpssystemet  får lämnas även för tid då den
studerande inte bedriver studier.

Regeringen   föreslår   vidare    förenklingar   i
bestämmelserna  om  hur  återstående  lånetid  skall
beräknas för den som fyller 41 år eller mera.
Slutligen föreslår regeringen att årsbeloppet  för
återbetalning  av  tidigare mottagna studielån skall
få  sättas ned för den  som  tar  emot  studiehjälp,
studiemedel eller utbildningsbidrag för doktorander,
utan  att  han  eller hon behöver ansöka särskilt om
detta.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1
januari 2003.
Lagförslaget  återges   i   bilaga  2  till  detta
betänkande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen  antar  regeringens
förslag    till    ändringar    i   studiestödslagen
(1999:1395). Det är angeläget att  reglerna  när det
gäller   beräkningen   av   återstående  lånetid  är
begripliga för de studerande  och  inte  skapar  mer
administrativt   arbete   hos   CSN  än  nödvändigt.
Utskottet utgår från att den pågående  översynen  av
studiehjälpssystemet  kommer att resultera i förslag
senare   om   mer  genomgripande   förändringar   av
studiestödslagen.


Lagen om rekryteringsbidrag till
vuxenstuderande


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag om två
nya paragrafer  i lagen om rekryteringsbidrag
till vuxenstuderande.  De  nya bestämmelserna
motsvarar  dem  som  finns i studiestödslagen
dels   när   det   gäller   skyldighet    för
läroanstalt   att   till   CSN   lämna  vissa
uppgifter    som    är   av   betydelse   för
tillämpningen av lagen,  dels  när det gäller
skyldighet  för  allmän försäkringskassa  att
lämna CSN vissa uppgifter.

Gällande bestämmelser

I studiestödslagen  (1999:1395)  finns  i 6 kap. 6 §
ett bemyndigande för regeringen eller den  myndighet
som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om
en  läroanstalts  skyldighet  att till CSN lämna  de
uppgifter som är av betydelse för  tillämpningen  av
studiestödslagen   eller  av  föreskrifter  som  har
meddelats med stöd av den lagen. I 6 kap. 7 § första
stycket studiestödslagen  föreskrivs  skyldighet för
allmän försäkringskassa att enligt bestämmelser  som
regeringen      meddelar     lämna     CSN     eller
Överklagandenämnden  för studiestöd de uppgifter som
har betydelse för tillämpningen  av studiestödslagen
och föreskrifter som har meddelats med stöd av den.

Några motsvarande bestämmelser finns  inte i lagen
(2002:624)      om      rekryteringsbidrag      till
vuxenstuderande.

Propositionen

Regeringen  föreslår  att  det i lagen (2002:624) om
rekryteringsbidrag   till   vuxenstuderande    skall
införas  bestämmelser som motsvarar dem som finns  i
6 kap. 6 § och 7 § första stycket studiestödslagen.

Lagen om  rekryteringsbidrag  till vuxenstuderande
skall, enligt riksdagens beslut våren  2002, träda i
kraft den 1 januari 2003.
Lagförslaget   återges   i  bilaga  2  till  detta
betänkande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen  antar  regeringens
förslag till ändringar i lagen om rekryteringsbidrag
till vuxenstuderande.


Anslag m.m. för budgetåret 2003


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen för
budgetåret 2003 inom utgiftsområde 15
Studiestöd anvisar följande belopp under
anslagen (ramanslag):
25:1 Studiehjälp m.m.        3 010 960 000 kr
25:2 Studiemedel m.m.  11 034 219 000 kr
25:3          Studiemedelsräntor         m.m.
5 585 224 000 kr
25:4 Rekryteringsbidrag         1 778 992 000
kr
25:5           Vuxenstudiestöd           m.m.
64 365 000 kr
25:6 Bidrag till kostnader vid viss
gymnasieutbildning och
vid  viss  föräldrautbildning  i  teckenspråk
60 520 000 kr
25:7 Bidrag till vissa studiesociala  ändamål
25 450 000 kr
25:8  Bidrag  till  vissa organisationer m.m.
39 959 000 kr
Riksdagen bör vidare godkänna regeringens
förslag om upplåning för studielån och ge
regeringen det begärda bemyndigandet att
under 2003 beställa produktion av viss
studielitteratur.
Jämför särskilda yttranden 1 (m), 2 (fp), 3
(kd) och 4 (c).

Propositionen

Regeringens förslag till  anslagsbelopp 2003 framgår
av bilaga 3 till detta betänkande.

Regeringen föreslår att riksdagen  under  anslaget
25:1  Studiehjälp  m.m.  för  budgetåret  2003 skall
anvisa ett ramanslag på 3 010 960 000 kr.
Beloppet  är  beräknat  utifrån  bedömningen   att
404 000  elever  kommer att få studiebidrag år 2003.
Anslaget har tillförts  300  miljoner kronor för att
finansiera förändringen att studiebidrag  och  extra
tillägg skall kunna lämnas under tio månader per år.
Regeringen  föreslår  att riksdagen under anslaget
25:2  Studiemedel  m.m. för  budgetåret  2003  skall
anvisa ett ramanslag på 11 034 219 000 kr.
Beloppet under anslaget  är beräknat för ett lägre
antal studerande än regeringen tidigare planerat för
år 2003. Det sammanhänger med att utbyggnaden av den
grundläggande högskoleutbildningen  nu  föreslås bli
mindre  än tidigare planerat. Denna fråga  behandlas
närmare  i  utskottets  betänkande  2002/03:UbU1  om
utgiftsområde        16        Utbildning        och
universitetsforskning.   Anslagsbeloppet  har  också
utökats för att finansiera studiemedel till ett ökat
antal   studerande   i   polisutbildning   och   för
studerande  i en ny utbildning  av  brandmän.  Dessa
båda  utbildningar   finansieras   i   övrigt  under
utgiftsområdena 4 Rättsväsendet respektive 6 Försvar
samt beredskap mot sårbarhet. Vidare har  regeringen
beräknat att prisbasbeloppets förändring kommer  att
öka  kostnaderna  under studiemedelsanslaget med 214
miljoner kronor 2003  och  att  genomsnittskostnaden
per studiemedelstagare blir lägre  än  vad som legat
till grund för tidigare beräkningar. Det  sistnämnda
hänger samman med att höjningen av fribeloppet  (den
inkomst  som  studiemedelstagaren  kan  ha  utan att
studiemedlen reduceras) inte har visat sig leda till
så  stor  ökning  av kostnaderna för studiebidrag  i
studiemedelssystemet  som regeringen räknade med när
höjningen föreslogs (prop.  1999/2000:10, bet. UbU7,
rskr. 96). Anslagsbeloppet har  också  justerats med
anledning   av   Riksförsäkringsverkets  beslut   om
reglering av statlig pensionsavgift för 2000.
Regeringen föreslår  att  riksdagen under anslaget
25:3  Studiemedelsräntor m.m.  för  budgetåret  2003
skall anvisa ett ramanslag på 5 585 224 000 kr.
Anslaget  avser  räntor  på  och  avskrivningar av
studielån  som  lämnats inom ramen för  studiemedel,
särskilt    vuxenstudiestöd     (svux),     särskilt
vuxenstudiestöd    för   arbetslösa   (svuxa)   samt
kostnader för avskrivning och inlösen av vissa äldre
typer av studielån.
Regeringen föreslår  att  riksdagen under anslaget
25:4  Rekryteringsbidrag för budgetåret  2003  skall
anvisa ett ramanslag på 2 028 992 000 kr.
Riksdagen  beslutade  vid  föregående riksmöte att
det   den   1   januari   2003  skall  införas   ett
rekryteringsbidrag     som     skall     komplettera
studiestödssystemet och kunna användas som verktyg i
kommunernas uppsökande verksamhet  för att stimulera
vuxna  till studier på grundskole- och  gymnasienivå
(prop. 2001/02:161,  bet.  UbU15,  rskr.  312).  Som
framgått  tidigare  i detta betänkande omfattas inte
rekryteringsbidraget   av   studiestödslagen,   utan
regleras i en särskild lag. Rekryteringsbidraget  är
i sin helhet ett bidrag och skall vid heltidsstudier
utgå  med samma belopp som studiemedel eller med ett
förhöjt   belopp  på  122,5  %  av  totalbeloppet  i
studiemedel.   Samtidigt   som  rekryteringsbidraget
införs     upphör     studiestödsformen     särskilt
utbildningsbidrag (ubs).  I  propositionen  meddelas
att  regeringen  avser  att  inom kort lämna förslag
till hur rekryteringsbidraget  skall  betraktas  vid
beräkning   av  inkomst  när  man  skall  fastställa
bostadsbidrag    och   återbetalningsskyldighet   av
underhållsstöd.
Regeringen föreslår  att  riksdagen under anslaget
25:5 Vuxenstudiestöd m.m. för  budgetåret 2003 skall
anvisa ett ramanslag på 64 356 000 kr.
Anslaget finansierar svux och svuxa för studerande
som före den 1 juli 2001 hade påbörjat  studier  med
sådant studiestöd. Svux och svuxa upphör helt den 30
juni 2003.
Regeringen  föreslår  att riksdagen under anslaget
25:6    Bidrag    till    kostnader     vid     viss
gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i
teckenspråk  för  budgetåret  2003  skall anvisa ett
ramanslag på 60 520 000 kr.
Anslaget  finansierar  bidrag  till kostnader  för
resor  och boende för döva och hörselskadade  elever
vid riksgymnasierna i Örebro samt för elever vid Rh-
anpassad      gymnasieutbildning     i     Göteborg,
Kristianstad, Stockholm och Umeå. Vidare finansieras
med  detta  anslag   kostnader   för  anordnande  av
teckenspråksutbildning för föräldrar  och  kostnader
för deltagande i sådan utbildning.
Regeringen  föreslår  att riksdagen under anslaget
25:7  Bidrag  till vissa studiesociala  ändamål  för
budgetåret 2003  anvisar ett ramanslag på 25 450 000
kr.
Anslaget  används  för  stöd  till  produktion  av
studielitteratur   för   högskolestuderande  som  är
synskadade, rörelsehindrade  eller  dyslektiker. Det
disponeras  av  Talboks- och punktskriftsbiblioteket
(TPB), som i samverkan  med  andra  bibliotek  skall
förse   synskadade  och  andra  läshandikappade  med
litteratur.     Antalet     studerande    som    får
studielitteratur  genom  TPB  ökade  kraftigt  under
2001,  samtidigt som nyproduktionen  per  studerande
minskade  något,  dels  på  grund  av en effektivare
organisation,  dels  på  grund  av att inlånen  från
andra    talboksbibliotek    i    världen     ökade.
Anslagsbeloppet  för  2003  har justerats endast med
index för prisförändringar.
Regeringen föreslår att riksdagen  under  anslaget
25:8  Bidrag  till  vissa  organisationer  m.m.  för
budgetåret   2003  skall  anvisa  ett  ramanslag  på
39 959 000 kr.
Anslaget  finansierar  bidrag  vid  studier  under
kortare    tid    och    ersätter    den    tidigare
studiestödsformen   korttidsstudiestöd.    Riksdagen
beslutade våren 2001 (prop. 2000/01:107, bet. UbU18,
rskr.  228) att studiestödsformen korttidsstudiestöd
skulle ersättas  av  bidrag  som  skulle fördelas av
Landsorganisationen  i Sverige (LO),  Tjänstemännens
Centralorganisation (TCO)  samt Statens institut för
särskilt utbildningsstöd (Sisus).
Regeringen   begär  också  att   riksdagen   skall
godkänna   att   under    2003   lån   tas   upp   i
Riksgäldskontoret för studielån intill ett belopp om
120,9  miljarder  kronor.  Vidare  begär  regeringen
bemyndigande  att under 2003  för  ramanslaget  25:7
Bidrag  till vissa  studiesociala  ändamål  beställa
produktion   av   studielitteratur   som   inklusive
tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på  högst
4 miljoner kronor efter 2003.

Motioner

I  en  gemensam  motion föreslår Socialdemokraterna,
Vänsterpartiet och  Miljöpartiet att riksdagen under
anslaget 25:4 Rekryteringsbidrag  skall  anvisa  250
miljoner  kronor mindre än vad regeringen föreslagit
i budgetpropositionen  (mot.  2002/03:Fi230  yrkande
5).

Moderata   samlingspartiet   föreslår   i   motion
2002/03:Ub558  att  anslagen till rekryteringsbidrag
(25:4) och till bidrag vid studier under kortare tid
(25:8) skall avskaffas  och  medlen  som  regeringen
budgeterat på dessa anslag föras över till  anslaget
25:2   Studiemedel   m.m.  Liksom  tidigare  avvisar
Moderaterna  rekryteringsbidraget.  Partiet  har  en
annan   prognos    än    regeringen    för   antalet
vuxenstuderande  och anser att det samlade  anslaget
25:2 därför kan minskas med 335 miljoner kronor.
Folkpartiet vill  enligt  motionerna 2002/03:Ub338
yrkande  11  och 2002/03: Fi232  yrkande  17  minska
anslaget  25:2  Studiemedel  m.m.  med  385 miljoner
kronor. Beloppet  är  beräknat utifrån en lägre nivå
på  antalet  vuxenstuderande  än  regeringen  utgått
från, samt från  vissa förändringar av villkoren för
studiemedel. Totalbeloppet  bör  enligt  Folkpartiet
höjas  med 200 kr per månad för alla, vilket  medför
en kostnad  på  200 miljoner kronor, som kompenseras
av att den högre  bidragsnivån  vid  vuxenstudier på
gymnasienivå sänks till 60 % av totalbeloppet  (mot.
2002/03:Ub338   yrkandena   3   och   4).  Det  s.k.
fribeloppet skall enligt Folkpartiet höjas  från 250
till  300  %  av prisbasbeloppet (mot. 2002/03:Ub338
yrkande  8).  Folkpartiet,  som  liksom  Moderaterna
motsatt  sig  införande   av   rekryteringsbidraget,
föreslår   att   anslaget   25:4  Rekryteringsbidrag
minskas  med  2 028 miljoner  kronor.   Vidare  vill
Folkpartiet  minska anslaget 25:8 Bidrag till  vissa
organisationer med 15 miljoner kronor.
Kristdemokraterna  föreslår i motion 2002/03:Ub452
yrkande  11  att  anslaget   25:2  Studiemedel  m.m.
minskas  med 23 miljoner kronor  och  anslaget  25:3
Studiemedelsräntor  m.m.   med  2  miljoner  kronor,
vilket  motiveras  av  att partiet vill se en mindre
utbyggnad  av  högskoleutbildningen  än  regeringen.
Vidare föreslår  Kristdemokraterna att anslaget 25:8
Bidrag till vissa  organisationer m.m. skall minskas
med  31  959  000 kr. Det  stöd  för  studier  under
kortare  tid som  fördelas  av  Sisus  skall  enligt
motionärerna kvarstå.
Centerpartiet  föreslår i motion 2002/03:Ub504 att
anslaget  25:1  Studiehjälp  m.m.  minskas  med  300
miljoner kronor.  Partiet  säger nej till den tionde
månaden med studiebidrag i studiehjälpssystemet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  föreslår att riksdagen  anvisar  anslagen
under    utgiftsområde    15    Studiestöd    enligt
sammanställningen  i  bilaga 4 till detta betänkande
och därmed bifaller förslaget i motion 2002/03:Fi230
och      avslår     Moderaternas,      Folkpartiets,
Kristdemokraternas och Centerpartiets förslag.

Riksdagen   bör  enligt  utskottets  mening  också
godkänna   att   under    2003   lån   tas   upp   i
Riksgäldskontoret för studielån intill ett belopp om
120,9  miljarder  kronor  samt   ge  regeringen  det
bemyndigande  som  begärts att under  2003  beställa
produktion   av   studielitteratur   som   inklusive
tidigare gjorda åtaganden  innebär utgifter på högst
4 miljoner kronor efter 2003.
Utskottet delar den bedömning  som  görs  i motion
2002/03:Fi230  yrkande  5 att det finns utrymme  för
att minska anslaget 25:4  Rekryteringsbidrag med 250
miljoner kronor, utan att detta  får någon effekt på
verksamheten. I övrigt bör riksdagen anvisa anslagen
med de belopp som regeringen föreslagit.
Utökningen  av  studiehjälpen så att  studiebidrag
och extra tillägg får  lämnas  under  tio månader av
året är betydelsefull för att stärka barnfamiljernas
situation.
Införandet     den     1     januari    2003    av
rekryteringsbidrag till vuxenstuderande  är  viktigt
för  att stimulera de personer som har allra svårast
att våga  steget  tillbaka  till studier att ändå ta
det. Rekryteringsbidraget är  ett  viktigt  inslag i
den   strategi  för  vuxnas  lärande  som  riksdagen
godkände  våren  2001 (prop. 2000/01:72, bet. UbU15,
rskr. 229).
Behovet av stöd  för studier under kortare tid har
visat sig bl.a. genom  att efterfrågan under år 2002
har  varit  större  än  det   anslag   som  hittills
anvisats.      Regeringen      har      därför     i
budgetpropositionen,    avsnittet    Tilläggsbudget,
föreslagit    att   anslaget   Bidrag   till   vissa
organisationer  m.m.  (som innevarande år har numret
25:7) för budgetåret 2002 skall ökas med 15 miljoner
kronor. Detta förslag behandlas  av finansutskottet.
Utbildningsutskottet anser inte att det är motiverat
att  inför 2003 avskaffa detta anslag  eller  minska
det belopp som regeringen har föreslagit.
Utskottet  är  inte  heller  berett att ställa sig
bakom  den försämring av villkoren  för  studiemedel
till vuxenstuderande  på gymnasienivå som föreslås i
Folkpartiets budgetförslag.

Studiehjälpen


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att  riksdagen skall avslå
Kristdemokraternas  förslag   om   rätt   att
bedriva  studier i gymnasieskolan upp till 25
års ålder  och  därvid  få  samma  studiestöd
oavsett ålder. Riksdagen bör inte uttala  sig
för  att  studiebidragets  belopp skall höjas
till 1 050 kr per månad från 1 juli 2004, och
inte heller för utbetalning av studiebidraget
för december senast den 15 december.
Jämför reservation 1 (kd).

Gällande bestämmelser

Elever i gymnasieskolan är vanligen  högst 20 år och
har rätt till studiehjälp. Från och med höstterminen
det år då eleven fyller 20 år har han  eller  hon  i
stället rätt till studiemedel.

Gymnasieskolan  är avsedd att påbörjas av ungdomar
efter     avslutad    grundskoleutbildning     eller
motsvarande  och fram t.o.m. första kalenderhalvåret
det år de fyller  20  år.  På  grund  av  uppehåll i
studierna   under   gymnasieutbildningen   kan   det
förekomma att elever i gymnasieskolan är äldre än 20
år.
Enligt  studiestödsförordningen (2000:655) betalas
studiehjälp  ut  månadsvis  i  efterskott.  CSN  har
föreskrivit  att  studiehjälp  betalas  ut den sista
bankdagen  i  varje  månad.  Studiemedel betalas  ut
förskottsvis varje månad.

Motioner

Kristdemokraterna  föreslår  i motion  2002/03:Ub452
ett  tillkännagivande till regeringen  om  att  alla
skall   ges   rätt  till  gymnasiestudier,  som  den
enskilde   fritt    skall    kunna   förlägga   inom
tidsperioden  16  till 25 års ålder,  och  att  alla
elever i gymnasieskolan  skall  ha samma studiestöd,
som motionärerna vill kalla gymnasiebidrag  (yrkande
3).  Studiebidraget  för  gymnasieelever  bör enligt
motionärerna  höjas till 1 050 kr per månad  fr.o.m.
den 1 juli 2004 (yrkande 4).

I motion 2002/03:Ub340  (m)  begär  motionären att
studiebidraget  till  gymnasieungdomar för  december
månad  skall betalas ut  den  15  december,  så  att
ungdomarna kan köpa julklappar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

En studerande  som  är  20  år  eller  mer  får  i
studiemedelssystemet  ett  större  studiebidrag än i
studiehjälpssystemet.  Bidragsdelen  i   studiemedel
för en period av fyra veckor är i dag  2 288 kr, mer
än  dubbelt  så  mycket  som det gymnasiebidrag  som
Kristdemokraterna förordar.  För  den som fortsätter
studier i gymnasieskolan efter 20 års  ålder  är det
alltså en ekonomisk fördel att få studiestöd i  form
av    studiemedel   i   stället   för   studiehjälp.
Studiehjälpssystemet  är  baserat på att föräldrarna
har försörjningsansvar för  sina  barn. För ett barn
som   går   i   gymnasieskolan  upphör  föräldrarnas
försörjningsansvar när barnet fyller 21 år.
Den som har avbrutit  studier i gymnasieskolan får
i mån av plats tas in på nytt. För detta finns ingen
åldersgräns. Möjligheter  att  slutföra  en avbruten
gymnasieutbildning   finns  också  inom  ramen   för
vuxenutbildningen.
Riksdagen bör enligt utskottets mening inte uttala
sig  om tidpunkter och  former  för  utbetalning  av
studiehjälp,         något         som        enligt
studiestödsförordningen bestäms av CSN.

Studiebidragssystemet för ungdomar


Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till den pågående översynen av
studiehjälpssystemet bör riksdagen avslå en
motion om översyn av studiebidragssystemet
för ungdomar.

Motioner

Enligt  motion  2002/03:Ub348  (s)  bör   regeringen
kartlägga konsekvenserna av att studiebidraget  till
gymnasieelever   inte  utgår  under  årets  samtliga
månader. Det kan exempelvis visa sig vara nödvändigt
att överväga om inte  en  utökning  av studiehjälpen
till  årets  samtliga månader är mer prioriterat  än
ytterligare  generella   höjningar   av   nivån  för
barnbidrag, flerbarnstillägg och studiehjälp,  heter
det i motionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionen med
hänvisning  till  att  en  översyn  av studiehjälpen
pågår och skall redovisas i december 2002. Utredaren
skall   bl.a.   klargöra  studiehjälpens  roll   som
studiestöd   i  relation   till   olika   ekonomiska
samhällsstöd, främst på det familjepolitiska området
(dir. 2002:47).


Inkomstprövningen vid beviljande av
studiemedel (fribeloppet)


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  föreslår   att   riksdagen  avslår
motioner  om avskaffande av inkomsttaket  för
beviljande av studiemedel (fribeloppet).
Jämför reservation 2 (m, fp, kd).

Gällande bestämmelser

Studiemedel  med fullt belopp får lämnas bara om den
studerandes inkomst  under  ett  kalenderhalvår inte
överstiger  ett  visst  belopp  (fribeloppet).   Vid
heltidsstudier om 20 veckor under ett kalenderhalvår
är fribeloppet 125 % av prisbasbeloppet. Hösten 2002
är fribeloppet vid sådana studier 47 375 kr.

Om   den   studerande   har  större  inkomster  än
fribeloppet, reduceras studiemedlen  med 50 % av den
överskjutande  inkomsten. Hösten 2002 innebär  detta
att rätten till studiemedel upphör helt om inkomsten
under andra halvåret uppgår till 110 134 kr.

Motioner

Moderata   samlingspartiet    föreslår    i   motion
2002/03:Ub487 yrkande 2 att fribeloppsgränsen  skall
avskaffas  helt. Samma förslag framförs i motionerna
2002/03:Ub237  och  2002/03:Ub297  (båda  m). Liksom
tidigare  hänvisar motionärerna till att studenterna
bör kunna minska  sin  skuldsättning genom inkomster
av arbete.

Folkpartiet  vill  enligt   motion   2002/03:Ub338
yrkande  7  att  regeringen  skall  återkomma   till
riksdagen  med en strategi för hur fribeloppsgränsen
skall avskaffas.
Kristdemokraterna      anser     enligt     motion
2002/03:Ub452 yrkande 6 att det skall vara fritt för
studenter  att  komplettera  studiemedlen  med  eget
arbete, utan att bidragsdelen påverkas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Reformen av studiemedelssystemet  den  1 juli 2001
innebar  bl.a. att fribeloppet höjdes kraftigt.  Med
de  regler   som  gäller  i  dag  finns  det  enligt
utskottets mening goda möjligheter för studenter att
begränsa sin skuldsättning om de har arbetsinkomster
vid  sidan av studiemedlen.  Om  alla  som  bedriver
studier  skulle  ha  rätt  till  studiemedel oavsett
övriga  inkomster,  kan kostnaden för  statsbudgeten
förväntas bli stor.

Tolvterminersregeln vid beviljande
av studiemedel


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden   om
generösare dispensgivning  när det gäller att
få studiemedel utöver tolv terminer.
Jämför reservationerna 3 (m, fp) och 4 (kd).

Gällande bestämmelser

För studier på högskolenivå och annan eftergymnasial
nivå lämnas studiemedel vid  studier på heltid under
sammanlagt högst 240 veckor, vilket  motsvarar  tolv
terminer.  Studiemedel  får lämnas för längre tid om
det   finns   synnerliga   skäl    (3   kap.   8   §
studiestödslagen, 1999:1395).

Enligt de regler som gällde före den  1  juli 2001
kunde studiemedel utöver tolv terminer lämnas om det
fanns särskilda skäl.

Motioner

Folkpartiet vill enligt motion 2002/03:Ub338 yrkande
9 att regeringen skall återkomma till riksdagen  med
förslag  om generösare dispensregler. Det finns risk
för personliga tragedier, om studenter efter ett par
år   med   andra    studier   påbörjar   en   längre
högskoleutbildning,    som     inte     ryms    inom
tolvterminersgränsen. Folkpartiet anser också att en
generösare dispensgivning skall göra det möjligt att
få  studiemedel  för  åtminstone  viss  del  av   en
forskarutbildning.   I   motion  2002/03:Ub262  (fp)
förordar   motionären   större    generositet    vid
dispensgivningen. Hon påpekar att även avtrappningen
av  lånemöjligheten för den som är 41 år eller äldre
kan slå hårt och tvinga till studieavbrott.

Kristdemokraterna   föreslår   också,   i   motion
2002/03:Ub452  yrkande  8,  att de tidigare reglerna
för dispens från tolvterminersregeln (särskilda skäl
i  stället för synnerliga skäl)  skall  återinföras.
Motionärerna  anser  att  alla  som har gått fyra år
eller  mera  på  en  lång sammanhängande  utbildning
skall kunna få dispens  enligt  de tidigare reglerna
för att kunna slutföra sin utbildning.
I motion 2002/03:Ub476 (s) framför  motionären oro
för  att  de  många  studenter, som läst t.ex.  kemi
eller   biologi  innan  de   blivit   antagna   till
läkarutbildning,  inte  vågar påbörja den om de inte
på  förhand  vet  att  de  kommer   att   kunna   få
studiemedel hela tiden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Högskoleverket har genom en enkät till universitet
och högskolor tagit reda på hur lärosätena ser på de
nya  villkoren för dispens från tolvterminersregeln.
Verket  har  sammanställt  synpunkterna i en rapport
(Högskoleverket   2002:18R).  För   egen   del   gör
Högskoleverket  reflexionen   att  informationen  om
högskoleutbildningar   och   om  studiestödssystemet
måste förbättras, inte minst till  grupper  som ännu
inte befinner sig i högskoleutbildning.
Skärpningen   av   villkoren   för   dispens  från
tolvterminersgränsen skall ses mot bakgrund  av  att
praxis   tidigare  var  sådan  att  många  studenter
räknade med  att  få  studiestöd  under 2-3 terminer
utöver   huvudregeln.   Detta   ledde   till   långa
studietider och stor skuldsättning. Dispens  för att
få studiemedel utöver tolv terminer gavs dock med de
tidigare  reglerna bara om studenten hade kommit  så
långt i sin  utbildning  att  det återstod högst två
terminer för att nå studiemålet (tre terminer om det
gällde läkarutbildning). En av  grundprinciperna för
det nya studiestödssystemet är att studieskulderna i
normalfallet skall betalas tillbaka. Riksdagen antog
hösten  1999  den  nya studiestödslagen  utan  några
reservationer vare sig  mot skärpningen av villkoret
för  dispens  från  tolvterminersregeln   eller  mot
begränsningen  av lånemöjligheten för studenter  som
är  41 år eller äldre  (bet.  1999/2000:UbU7,  rskr.
96).  Utskottet  delar Högskoleverkets bedömning att
det  behövs  förbättrad  information  till  blivande
studenter,  så   att   de   förstår   villkoren  för
studiestöd  och  kan  planera  sina studier  på  ett
realistiskt sätt.

Den övre åldersgränsen för
studiemedel


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå  ett motionsyrkande  om
översyn   av   den  övre  åldersgränsen   för
studiemedel.
Jämför reservation 5 (kd).

Gällande bestämmelser

Studiemedel får  lämnas längst t.o.m. det kalenderår
då  den  studerande   fyller  50  år  (3  kap.  3  §
studiestödslagen,  1999:1395).  Studielån  kan  inte
beviljas   därefter,   men    regeringen    har    i
studiestödsförordningen  (2000:655)  föreskrivit att
studiebidrag kan lämnas den som är mellan  50 och 55
år  för  yrkesinriktad  utbildning inom områden  där
brist på utbildad arbetskraft råder eller kan väntas
råda (3 kap. 2 §). Vilka  utbildningar  som omfattas
av  denna  möjlighet  har  fastställts  särskilt  av
regeringen.

Motioner

Kristdemokraterna  anser enligt motion 2002/03:Ub452
yrkande  7  att det bör  göras  en  översyn  av  50-
årsgränsen. De hänvisar till att genomsnittsåldern i
samhället blir  allt högre, att vi ständigt talar om
livslångt lärande och att pensionsåldern har höjts.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

En   höjning  av  den   övre   åldersgränsen   för
studiemedel skulle medföra ökade utgifter för staten
som det inte finns utrymme för.

Bidragsandelen i studiemedel


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå  motionsyrkanden om att
studiebidragets   andel   av    studiemedlens
totalbelopp skall höjas.
Jämför reservationerna 6 (kd) och 7 (c).

Gällande bestämmelser

Studiebidraget utgör för närvarande  drygt  34  % av
totalbeloppet  i  studiemedel  (3  kap. 11 och 12 §§
studiestödslagen, 1999:1395).

Motioner

Kristdemokraterna anser att bidragsandelen  till att
börja med skall höjas till 36 %. På sikt skall  dock
gälla  principen  hälften  bidrag,  hälften  lån. De
föreslår   i  motion  2002/03:Ub452  yrkande  2  ett
tillkännagivande till regeringen om detta.

Centerpartiet   föreslår  i  motion  2002/03:Ub489
yrkande 2 att bidrag och lån skall utgöra vardera 50
% av totalbeloppet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Vid reformen 2001  av  studiestödssystemet  höjdes
den ordinarie bidragsandelen från ca 28 % till drygt
34  %  av totalbeloppet. Samtidigt infördes en högre
bidragsnivå  på  82  %  för  personer över 25 år som
studerar  på  grundskole-  eller  gymnasienivå.  För
bidragen  på  den högre nivån  avsätts  en  särskild
resursram.  Inför   studiestödsreformen   beräknades
kostnaden  för studiebidrag öka med ca 2,1 miljarder
kronor exklusive  pensionsavgifter (prop. 1999/2000:
10 s. 135). Under andra  halvåret 2001 kunde 30 % av
alla  studiemedelstagare som  läste  på  grundskole-
eller   gymnasienivå    beviljas   bidrag   på   82-
procentsnivån. Många studiemedelstagare som läste på
gymnasienivå var ungdomar   i  åldern  20-24  år som
inte är berättigade till den högre bidragsnivån.
En  höjning  av  den generella bidragsnivån enligt
motionärernas    förslag     skulle     inte    vara
statsfinansiellt möjlig utan att villkoren  i övrigt
för   studiemedel   i  stället  försämras  avsevärt.
Utskottet är inte berett att förorda något sådant.

Studiemedelsbelopp i direkt
proportion till uppnådda
studieresultat


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå ett  motionsyrkande  om
"peng  per  poäng",   dvs.   att  studiemedel
utbetalas med utgångspunkt i hur  många poäng
studenten tagit under en termin.
Jämför reservation 8 (fp).

Motioner

Folkpartiet förordar i motion 2002/03:Ub338  yrkande
5   att  studiemedelssystemet  görs  mer  flexibelt.
Studiemedelsbeloppet   skall   enligt   motionärerna
ställas  i  direkt  relation  till  antalet uppnådda
högskolepoäng.   Modellen  skulle  uppmuntra   flit,
samtidigt som även  den  student som bara har klarat
ett fåtal poäng skulle kunna  fortsätta sina studier
utan att bli helt utan ekonomiskt stöd.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Riksdagen har behandlat motsvarande  yrkande flera
gånger    tidigare,    senast   våren   2002   (bet.
2001/02:UbU2).  Liksom tidigare  hänvisar  utskottet
till att ett system  med "peng per poäng" övervägdes
av Studiestödsutredningen,  som  kom  fram  till att
nackdelarna övervägde fördelarna. Ett sådant  system
skulle  bl.a. ytterligare kunna locka studenter  att
välja lätta  kurser  och utbildningar framför sådana
som anses mer krävande, vilket inte är önskvärt.

Försäljning av studielånsstocken på
marknaden


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om att
möjligheten att försälja studielånsstocken på
marknaden skall övervägas.

Motionen

I motion 2002/03:Ub284  (kd)  yrkande  1 förordas en
utredning  av  möjligheten att försälja den  samlade
studielånsstocken    på    marknaden,   dock   under
förutsättning  att villkoren  för  studenterna  blir
lika fördelaktiga  som  i  dagens  situation,  eller
bättre.   Detta   skulle  enligt  motionärerna  vara
ekonomiskt fördelaktigt för staten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Samma förslag har  behandlats  vid  de tre senaste
riksmötena.  Liksom  tidigare  anser  utskottet  att
motionärernas idé är orealistisk.

"Först-till-kvarn-systemet" vid
beviljande av rekryteringsbidrag
till vuxenstuderande


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen    bör   avslå   ett   yrkande   om
avskaffande      av       principen       att
rekryteringsbidrag beviljas i den ordning som
ansökningarna kommer in.
Jämför reservation 9 (kd).

Gällande bestämmelser

Rekryteringsbidrag  till vuxenstuderande beviljas  i
mån  av  tillgång  på  medel.   CSN  fastställer  en
resursram för varje kommun. Om en  kommun  inte  kan
rekrytera    studerande   i   den   omfattning   som
resursramen medger,  kan  CSN  omfördela  medel till
andra  kommuner. Rekryteringsbidrag beviljas  i  den
ordning  som  ansökningarna kommer in till CSN (s.k.
först-till-kvarn-princip).

Motionen

Kristdemokraterna  anser enligt motion 2002/03:Ub490
yrkande   7   att   först-till-kvarn-principen   gör
systemet både oförutsägbart och orättvist.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Riksdagen behandlade ett motsvarande yrkande förra
året     i    samband    med    propositionen     om
rekryteringsbidrag  (prop.  2001/02:161, bet. UbU15,
rskr. 312). Utskottet hänvisade  då  till  värdet av
att   kommunen   kan   ge   den  sökande  besked  om
studieplats   och   rekryteringsbidrag   vid   samma
tillfälle. Rekryteringsbidraget införs den 1 januari
2003.  Om  beslut om rekryteringsbidrag  inte  skall
fattas successivt  allteftersom ansökningarna lämnas
in,   blir   det  nödvändigt   att   ha   gemensamma
ansökningstider  och  principer  för urval mellan de
personer  som  söker  bidraget.  Det  skulle  enligt
utskottets mening försämra den flexibilitet  som bör
prägla kommunernas arbete med vuxnas lärande.

Korttidsstudiestöd


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen     bör     inte     göra     något
tillkännagivande om fortsatt utökat stöd till
korttidsstudier.

Motionen

I motion 2002/03:Ub432 (s) påtalar motionärerna  att
efterfrågan  på  korttidsstudiestöd  i dess nya form
innevarande  år  har  varit  större än vad  anslaget
räcker   till,   och  att  regeringen   därför   har
föreslagit att anslaget  ökas med 15 miljoner kronor
på tilläggsbudget.  De föreslår ett tillkännagivande
till regeringen om att det  är  viktigt att fortsatt
utökat  stöd  kommer  till  stånd  för   att  stärka
människors  möjligheter till utveckling via  kortare
kompletterande studier.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår  att riksdagen avslår yrkandet om
tillkännagivande.

Liksom motionärerna  anser  utskottet  att  stödet
till studier under kortare tid spelar en viktig roll
för att ge människor tillgång till fortsatt lärande,
vilket är angeläget ur demokratisk synpunkt och  för
att minska klyftor i samhället. Utskottet utgår från
att    regeringen   delar   den   uppfattningen.   I
budgetarbetet  måste  dock  behovet av studiestöd av
olika  slag  vägas  mot  varandra   och   mot  andra
angelägna behov.

Tilläggslån för småbarnsföräldrar
och studiemedel vid graviditet


Utskottets förslag i korthet

Med  hänsyn  till  den pågående studiesociala
utredningen      bör     riksdagen      avslå
motionsyrkanden  om   att   tilläggslån  till
studiemedlen skall kunna beviljas på grund av
att man har småbarn att försörja  och  om att
studiemedelssystemet inte skall missgynna den
som blir gravid.

Gällande bestämmelser

Tilläggslån   kan  i  studiemedelssystemet  beviljas
studerande som  under de tolv månaderna närmast före
studiernas början  har  haft  en inkomst som uppgått
till minst 415 % av prisbasbeloppet  (3  kap.  12  §
studiestödsförordningen,    2002:655).    Dock   kan
tilläggslån lämnas först fr.o.m. det kalenderår  den
studerande fyller 25 år.

Motioner

Enligt  motion  2002/03:Ub382 (s) har unga föräldrar
som  studerar och  som  saknar  arbetslivserfarenhet
ingen  möjlighet till extra studiestöd. Detta sänder
enligt    motionärens     mening     signalen    att
småbarnsföräldrar  inte  skall studera i  högskolan.
Följden  blir att de antingen  avstår  från  studier
eller väntar  med  att skaffa barn. Motionären anser
att en ökad möjlighet  till  extra studiestöd därför
behövs.

I motion 2002/03:Sf238 (kd)  yrkande  3  sägs  att
studiemedelssystemet  bör  ändras  så  att  det inte
automatiskt  straffar  den  som presterar mindre  på
grund av barnafödande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

En  studiesocial  utredning har  relativt  nyligen
tillsatts (dir. 2002:120).  Utredningen  skall,  mot
bakgrund   av   de   studerandes  skiftande  sociala
situation,      kartlägga      samspelet      mellan
studiestödssystemet  och  andra  förmånssystem   som
bl.a.          socialförsäkringssystemet         och
bostadsbidragssystemet.     I     direktiven    till
utredningen nämns bl.a. att studerande  som får barn
under studietiden kan hamna i en ekonomisk situation
som försvårar fortsatta studier.

Teckenspråksutbildning för föräldrar


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen     bör     inte     begära     att
teckenspråksutbildningen för föräldrar (TUFF)
skall utvidgas till att även omfatta perioden
då    barnen    går   i   grundskolan   eller
specialskolan.

Gällande bestämmelser

I  förordningen  (1997:1158)   om   statsbidrag  för
teckenspråksutbildning  för  vissa föräldrar  (TUFF)
föreskrivs att TUFF i första hand  skall  ges  innan
barnet  nått  skolåldern  och  att den bör ges under
loppet av fyra år. Föräldrar till  yngre  barn skall
prioriteras.

Motionen

Enligt  motion  2002/03:Ub255  (m) bör TUFF utvidgas
att   även   omfatta  perioden  då  barnet   går   i
grundskolan   eller   specialskolan   (yrkande   1).
Föräldrarna till  döva  och hörselskadade barn skall
kunna   vara  språkgivare  för   sina   egna   barn,
framhåller  motionärerna.  De  anser  också  att det
behövs  ökade  forskningsinsatser  för att kartlägga
barnets kommunikationsmiljö (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionen.

Riksdagen  behandlade  en likalydande  motion  vid
förra  riksmötet  (bet.  2001/02:UbU2   s.  24  samt
2001/02:UbU1  s.  33). Skolverket har i uppdrag  att
följa och utvärdera  TUFF och skall lämna en slutlig
redovisning  den  1 oktober  2004.  Utskottet  anser
liksom tidigare att Skolverkets slutliga redovisning
bör  inväntas.  Den  nya  skolutvecklingsmyndigheten
kommer  att  under  anslaget   25:3   Utveckling  av
skolväsende       och      barnomsorg      disponera
forskningsmedel.   Utskottet    utgår    från    att
myndigheten liksom tidigare Skolverket kommer att ha
ansvar  för  att  forskning  kommer  till stånd inom
angelägna  områden  där  kunskap  saknas  eller   är
bristfällig.    Även    andra   myndigheter,   t.ex.
Vetenskapsrådet  och Forskningsrådet  för  arbetsliv
och socialvetenskap,  har  medel  för att finansiera
forskning  som  respektive  råd  bedömer   vara   av
tillräcklig kvalitet och angelägenhetsgrad.</pre><pre>
Reservationer


Utskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Studiehjälpen (punkt 5)  - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub452 yrkandena 3 och 4 och avslår motion
2002/03:Ub340.

Ställningstagande

Enligt   min  och  Kristdemokraternas   mening   bör
utbildningssystemet  förändras  så att alla ges rätt
till tre års gymnasiestudier, som den enskilde fritt
skall kunna förlägga under tiden från 16 till 25 års
ålder.  Alla elever i gymnasieskolan  bör  ha  samma
studiestöd,    lämpligen    kallat   gymnasiebidrag.
Beloppet för detta studiestöd  bör  den  1 juli 2004
höjas    till    1 050    kr   per   månad.   Liksom
utskottsmajoriteten anser jag att riksdagen inte bör
uttala sig om tider och former  för  utbetalning  av
studiebidrag.


2. Inkomstprövningen vid beviljande av
studiemedel (fribeloppet) (punkt 7) - m, fp,
kd

av  Ulf  Nilsson  (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö
(m), Inger Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria
Narti (fp) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs
i    reservationen.   Därmed   bifaller    riksdagen
motionerna
2002/03:Ub297 yrkande 2,
2002/03:Ub338 yrkande 7 och
2002/03:Ub452 yrkande 6
och bifaller delvis motionerna
2002/03:Ub237 och
2002/03:Ub487 yrkande 2.

Ställningstagande

Systemet   med  inkomstprövning  vid  beviljande  av
studiemedel  bör avskaffas. Det skall vara fritt för
studenter att  komplettera  studiemedlen med inkomst
av  eget arbete och på så sätt  kunna  begränsa  sin
skuldsättning.  Fribeloppet bör successivt höjas för
att på sikt avskaffas helt. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med  förslag till en strategi för hur
detta avskaffande skall komma till stånd.

3. Tolvterminersregeln vid beviljande av
studiemedel (punkt 8) - m, fp, c

av Ulf Nilsson (fp),  Gunilla  Carlsson  i Tyresö
(m),  Per  Bill  (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia
Larsen (c) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub338 yrkande 9 och
bifaller delvis motionerna
2002/03:Ub262,
2002/03:Ub452 yrkande 8 och
2002/03:Ub476.

Ställningstagande

Begränsningar  av  rätten   till  studiemedel  måste
finnas, inte minst av ekonomiska skäl. Vi anser dock
att skärpningen av villkoren  för att få studiemedel
utöver tolv terminer har gått för  långt.  Studenter
som   efter  en  eller  ett  par  terminers  studier
påbörjar  en  längre  högskoleutbildning (exempelvis
till läkare) bör genom  dispens kunna få studiemedel
för att slutföra denna, även  om de haft studiemedel
i  tolv terminer. Det finns en risk  att  de  annars
inte  slutför  studierna,  och  resultatet  kan  bli
personliga  tragedier.  Även  framöver bör det också
vara möjligt att åtminstone till viss del finansiera
studier   i  forskarutbildningen  med   studiemedel,
vilket också  kräver  en  generösare  dispensgivning
från tolvterminersgränsen.


4. Tolvterminersregeln vid beviljande av
studiemedel (punkt 8) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub452   yrkande   8   och   bifaller  delvis
motionerna
2002/03:Ub262,
2002/03:Ub338 yrkande 9 och
2002/03:Ub476.

Ställningstagande

Jag anser att skärpningen av villkoren  för  att  få
studiemedel utöver tolv terminer har gått för långt.
Många  studenter  riskerar  att tvingas avbryta sina
studier  för  att  de inte får studiemedel,  framför
allt  de  som  läser  vid  längre  utbildningar  och
tidigare  har  studerat på  högskolan.  Genom  detta
kommer  studenternas   ekonomiska  bakgrund  att  få
större betydelse för möjligheten att fullfölja långa
universitetsutbildningar,  vilket  motverkar arbetet
med  att  bryta den sociala snedrekryteringen.  Alla
som  har  gått   fyra   år  eller  mer  på  en  lång
sammanhållen utbildning skall  enligt  min mening ha
möjlighet att få dispens enligt de tidigare reglerna
för att kunna slutföra sin utbildning. Villkoret  om
synnerliga    skäl   för   att   få   dispens   från
tolvterminersregeln bör ändras tillbaka till krav på
särskilda skäl.


5. Den övre åldersgränsen för studiemedel
(punkt 9) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub452 yrkande 7.

Ställningstagande

I vårt samhälle där genomsnittsåldern generellt blir
allt  högre, där vi ständigt talar om det  livslånga
lärandet  och där pensionsåldern har höjts, finns en
åldersgräns  för  när man senast kan påbörja studier
och  få  studiemedel.  Kristdemokraterna  menar  att
denna åldersgräns  kan  ifrågasättas och föreslår en
översyn på området.


6. Bidragsandelen i studiemedel (punkt 10) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  10
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub452 yrkande 2 och bifaller delvis motion
2002/03:Ub489 yrkande 2.

Ställningstagande

Studiestödssystemet måste  konstrueras  så att många
attraheras av högre studier, samtidigt som  systemet
uppmuntrar  till  personligt ansvarstagande för  den
egna  och  därmed  också   indirekt  för  samhällets
ekonomi. Bidragsdelen i studiemedel  bör  höjas till
36  %  av  totalbeloppet. På sikt bör dock principen
hälften lån, hälften bidrag gälla.


7. Bidragsandelen i studiemedel (punkt 10)  - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  10
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub489 yrkande 2 och bifaller delvis motion
2002/03:Ub452 yrkande 2.

Ställningstagande

Redan efter ett år med  det nya studiemedelssystemet
kan  Centerpartiet konstatera  att  regeringen  bara
kommer  halvvägs.  Återbetalningen  stramas  upp och
återbetalningstakten   höjs,   men   skuldbördan  är
fortfarande   i   det  närmaste  lika  stor.   Högre
utbildning  är  en  god  investering  både  för  den
enskilda studenten och  för samhället. Det är därför
självklart att staten bör  subventionera  en  del av
den  enskildes kostnader för studier och dela risken
med honom  eller henne. Jag anser att bidrag och lån
skall  utgöra   vardera  50  %  av  totalbeloppet  i
studiemedel. Detta  förslag  innebär att skuldbördan
blir hanterlig för alla studenter,  vilket också gör
det lättare för personer från studieovana hem att ta
steget in i högskolan. Så fort samhällsekonomin  ger
utrymme är det prioriterat att höja totalbeloppet  i
studiemedelssystemet.


8. Principen om studiemedelsbelopp i direkt
proportion till uppnådda poäng (punkt 11) -
fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub338 yrkande 5.

Ställningstagande

Studiemedelssystemet  måste  enligt  vår mening blir
mer  flexibelt och följsamt i förhållande  till  den
enskilda  studenten.  Studiemedel  bör utbetalas med
utgångspunkt  i  hur  många  högskolepoäng  som  den
studerande  tar  under  en  termin,   så   att  fler
avklarade poäng leder till en successiv upptrappning
av  studistödet  -  ett system med "peng per poäng".
Modellen uppmuntrar flit  men  gör det också möjligt
för  studenter  med  en  tillfällig  svacka  i  sina
studier att fortsätta sin  utbildning  på lägre fart
utan att bli helt utan ekonomiskt stöd.


9. "Först-till-kvarn-systemet" vid beviljande
av rekryteringsbidrag till vuxenstuderande
(punkt 13) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  13
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen delvis motion
2002/03:Ub490 yrkande 7.

Ställningstagande

En stor  brist med systemet med rekryteringsbidrag
till  vuxenstuderande   är   det  "först-till-kvarn-
system" som beslutats. Det är enligt vår mening både
oförutsebart och orättvist och bör ändras.

Särskilda yttranden



Utskottets  beredning  av  ärendet   har   föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges  inom
parentes  vilken  punkt  i  utskottets  förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.


1. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd för
budgetåret 2003, m.m. (punkt 4) - m

av  Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per  Bill  (m)
och Tobias Billström (m).

Moderata    samlingspartiet   har   i   parti-   och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken  och budgetpolitiken samt andra
utgiftsramar än dem som  finansutskottet  föreslagit
riksdagen att fastställa. Ett övergripande  mål  för
den  ekonomiska  politiken  bör  vara att möjliggöra
ökad tillväxt. Då måste utgiftskvoten  sänkas.  Våra
förslag  syftar  till  att skapa förutsättningar för
ett  ekonomiskt,  kulturellt   och  socialt  växande
Sverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger alla
större  möjligheter  till  ett  rikare   liv.   Vårt
alternativ    framgår    av    reservation    8    i
finansutskottets betänkande 2002/03:
FiU1. För utgiftsområde 15 innebär det en utgiftsram
som   är  335  miljoner  kronor  lägre  än  den  som
regeringen  föreslagit, och 85 miljoner kronor lägre
än den som finansutskottet nu föreslår.

Vi avvisar  liksom  tidigare  rekryteringsbidraget
till   vuxenstuderande.  De  medel  som   regeringen
föreslagit     under     särskilda    anslag    till
rekryteringsbidrag  och  till  bidrag  till  studier
under  kortare tid vill vi  överföra  till  anslaget
25:2 Studiemedel  m.m. Detta ligger i linje med vårt
förslag  under  utgiftsområde   16   Utbildning  och
universitetsforskning     om    att    samla    alla
vuxenutbildningar under ett  anslag.  Eftersom  svux
och  svuxa  befinner  sig  under avveckling omfattas
inte  anslaget  25:5  Vuxenstudiestöd  m.m.  av  vår
strukturförändring.  Vi  har  en  annan  prognos  än
regeringen för antalet vuxenstuderande och anser att
studiemedelsanslaget  därför  kan  minskas  med  335
miljoner kronor.

2. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd för
budgetåret 2003, m.m. (punkt 4) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Folkpartiet  har  i  parti-   och   kommittémotioner
förordat  en  annan  inriktning  av  den  ekonomiska
politiken    och    budgetpolitiken    samt    andra
utgiftsramar än dem som finansutskottet nyligen  har
föreslagit  riksdagen  att  fastställa.  Folkpartiet
liberalernas  budgetförslag  för  år 2003 innebär  i
sina   huvuddrag   sänkta  skatter  på  arbete   och
företagande i syfte  att  uppnå  en  långsiktig  och
uthållig  tillväxt.  Det  syftar  också till en mera
rättvis  skattepolitik för bl.a. barnfamiljer.  Våra
utgiftsökningar avser främst bistånd, utbildning och
forskning,   vård   och  omsorg,  förbättringar  för
handikappade, åtgärder  mot  ohälsan samt satsningar
på miljö och rättssäkerhet. Vårt  alternativ framgår
av  reservation  9  i  finansutskottets   betänkande
2002/03:FiU1.  För utgiftsområde 15 innebär  det  en
utgiftsram som är 2 428 miljoner kronor lägre än den
som regeringen föreslagit, och 2 178 miljoner kronor
lägre än den som finansutskottet nu föreslår.

Vi  avvisar liksom  tidigare  rekryteringsbidraget
till  vuxenstuderande,   som  vi  anser  innebär  en
orättvisa gentemot dem som  väljer  att studera före
25  års  ålder. Hela beloppet för rekryteringsbidrag
bör  tas  bort  från  utgiftsramen.  Utgifterna  för
studiemedel  påverkas av att vi antar en något lägre
nivå på antalet  studerande än regeringen. Samtidigt
påverkas anslagsbeloppet  av  följande  förändringar
som  vi  föreslår.  Vi  vill  höja  totalbeloppet  i
studiemedel för alla studerande med 200 kr per månad
och  höja  fribeloppet  från  250  till  300   %  av
prisbasbeloppet.    Den   högre   bidragsnivån   för
vuxenstudier på gymnasienivå  kan  sänkas  till 60 %
mot  nuvarande  82  %.  En  högre  lånedel  anser vi
acceptabel  med  tanke på de avskrivningsmöjligheter
som  reglerna  medger   vid   högre   studier.   För
vuxenstudier   på  grundskolenivå  skall  den  högre
bidragsnivån fortsätta  att vara 82 %. I samband med
regeringens     förslag     om     införande      av
rekryteringsbidrag  föreslog  Folkpartiet  vid förra
riksmötet     att    tilläggslån,    förutom    till
funktionshindrade,  i  första  hand  skall  beviljas
småbarnsföräldrar,   eftersom   dessa  ofta  behöver
längre tid på sig för att genomföra  studierna (mot.
2001/02:Ub23   yrkande   4).  Särskilt  ensamstående
föräldrar, ofta kvinnor, kan  ha svårt att fullfölja
sina studier på grund av ekonomiska  problem. Det är
fortfarande Folkpartiets uppfattning att denna grupp
måste ha rätt till tilläggslån. Vi anser  också  att
bidraget  till  korttidsstudier  kan  minskas med 15
miljoner  kronor.  Vid  sidan av studiestödet  skall
enligt Folkpartiets uppfattning  ett års studier för
lite   äldre   studerande   kunna   finansieras   av
kompetenskonton  eller  med  lån  av  det   allmänna
pensionssystemet.

3. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd för
budgetåret 2003, m.m. (punkt 4) - kd

av Inger Davidson (kd).

Kristdemokraterna  har i parti- och kommittémotioner
förordat  en  annan  inriktning  av  den  ekonomiska
politiken    och    budgetpolitiken    samt    andra
utgiftsramar än dem som  finansutskottet nyligen har
föreslagit       riksdagen      att      fastställa.
Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på att
långsiktigt            förbättra            Sveriges
tillväxtförutsättningar  genom strukturella reformer
för  minskad  ohälsa,  förbättrad  lönebildning  och
strategiska skattesänkningar på arbete och sparande.
Därigenom    skapas    förutsättningar    för    att
sysselsättningen   ska  kunna   öka   i   en   sådan
utsträckning att välfärden  tryggas  för  alla. Våra
reformer  och  ekonomiska  satsningar syftar framför
allt  till  att  sänka  skatterna   på   arbete  och
företagande,  öka valfriheten inom familjepolitiken,
återupprätta  rättsväsendet,  stärka  pensionärernas
ekonomiska situation  och förbättra infrastrukturen.
Vårt  alternativ  framgår   av   reservation   10  i
finansutskottets    betänkande   2002/03:FiU1.   För
utgiftsområde 15 innebär det en utgiftsram som är 57
miljoner  kronor  lägre   än   den   som  regeringen
föreslagit och 193 miljoner kronor högre  än den som
finansutskottet nu föreslår.

Vi  beräknar  anslaget 25:2 Studiemedel m.m.  till
ett  belopp  som är  23  miljoner  kronor  lägre  än
regeringen har föreslagit, eftersom vi räknar med en
mindre utbyggnad  av  högskoleutbildningen  2003  än
regeringen  gör.  Därför  kan  också  anslaget  25:3
Studiemedelsräntor   m.m.  minskas  med  2  miljoner
kronor.   Anslaget   25:8    Bidrag    till    vissa
organisationer m.m. vill vi minska med 31 959 000 kr
eftersom  vi anser att rätten att fördela studiestöd
av  skattemedel   inte   skall   ges  till  fackliga
organisationer.  Under  anslaget skall  däremot  det
belopp  som  fördelas  av Sisus  enligt  vår  mening
finnas kvar.

4. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd för
budgetåret 2003, m.m. (punkt 4) - c

av Sofia Larsen (c).

Centerpartiet  har  i  parti-  och  kommittémotioner
förordat  en  annan  inriktning  av  den  ekonomiska
politiken    och    budgetpolitiken    samt    andra
utgiftsramar än dem som  finansutskottet nyligen har
föreslagit riksdagen att fastställa.  Centerpartiets
budgetförslag   för   2003   innebär   att  vi  vill
åstadkomma  en  socialt,  ekonomiskt  och ekologiskt
hållbar utveckling. De största uppgifterna  under de
kommande  åren  är att skapa förutsättningar för  en
ekonomiskt  och  socialt   uthållig  tillväxt  genom
satsning bl.a. på företagande  och  högre utbildning
och   forskning.   Vårt   alternativ   framgår    av
reservation   11   i   finansutskottets   betänkande
2002/03:FiU1.  För utgiftsområde 15 innebär  det  en
utgiftsram som är  300  miljoner kronor lägre än den
som regeringen föreslagit  och  50  miljoner  kronor
lägre än den som finansutskottet nu föreslår.

Vi  anser att anslaget 25:1 Studiehjälp m.m.   kan
minskas  med  de  300 miljoner kronor som regeringen
avsatt  för att kunna  föreskriva  att  studiebidrag
skall utbetalas  i  tio månader per år i stället för
nuvarande nio.

5. Principen om studiemedelsbelopp i direkt
proportion till uppnådda poäng (punkt 11) -
m

av Gunilla Carlsson  i  Tyresö  (m), Per Bill (m)
och Tobias Billström (m).
Det   finns   flera   olika   sätt   att  förändra
studiemedelssystemet så att det blir mer  flexibelt.
"Peng per poäng" skulle kunna vara ett sådant sätt.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag


</pre><pre>
Propositionen

Regeringen     har     i    proposition    2002/03:1
Budgetpropositionen för 2003,
utgiftsområde 15 Studiestöd, föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens  förslag till lag
om ändring i sekretesslagen (1980:100),

2. att riksdagen antar regeringens förslag  till lag
om ändring i studiestödslagen (1999:1395),

3. att riksdagen antar regeringens förslag till  lag
om     ändring     i     lagen    (2002:624)    om
rekryteringsbidrag till vuxenstuderande,

4. att riksdagen godkänner att  under  2003  lån tas
upp  i Riksgäldskontoret för studielån intill  ett
belopp om 120 900 000 000 kr (avsnitt 4.1.3),

5. att riksdagen  bemyndigar  regeringen  att  under
2003   för  ramanslaget  25:7  Bidrag  till  vissa
studiesociala   ändamål   beställa  produktion  av
studielitteratur  som  inklusive  tidigare  gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst
4 000 000 kr efter 2003 (avsnitt 4.1.7),

6.  att  riksdagen  för  budgetåret   2003   anvisar
anslagen  under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt
uppställningen i bilaga 3 till detta betänkande.

Lagförslagen  återfinns  som  bilaga  2  till  detta
betänkande.

</pre><pre>
Motioner från allmänna
motionstiden


2002/03:Ub237 av Cristina Husmark Pehrsson (m):

Riksdagen   beslutar   att  avskaffa  fribeloppet  i
enlighet med vad som anförs i motionen.

2002/03:Ub255 av Cristina Husmark Pehrsson (m):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om vikten av utökad
teckenspråksutbildning för föräldrar.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening    vad   i   motionen   anförs   om   ökade
forskningsinsatser   för   att  kartlägga  barnets
kommunikationsmiljö.

2002/03:Ub262 av Yvonne Ångström (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om större flexibilitet när det
gäller     tilldelning     av     studiestöd     för
högskolestuderande.

2002/03:Ub284 av Tuve Skånberg och Per Landgren
(kd):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  att  utreda
alternativet att utförsälja  studielånsstocken  på
marknaden.

2002/03:Ub297 av Lars Lindblad och Peter Danielsson
(m):

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om borttagandet  av
fribeloppsgränsen.

2002/03:Ub338 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om en höjning av
totalbeloppet med 200 kr per månad.

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om studiemedel till
vuxenstuderande.

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  etablerandet av
principen "peng per poäng".

7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att  regeringen
skall återkomma till riksdagen med en strategi för
hur fribeloppsgränsen skall avskaffas.

8.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad i motionen anförs  om  en  höjning  av
fribeloppsgränsen   från   250   till   300  %  av
basbeloppet.

9.  Riksdagen  begär att regeringen återkommer  till
riksdagen med förslag om generösare dispensregler.

11. Riksdagen anvisar  för  budgetåret 2003 anslagen
under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar
i förhållande till regeringens förslag som framgår
av i motionen redovisad uppställning.

2002/03:Ub340 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i  motionen  anförs  om  att   det   förlängda
barnbidraget  till  gymnasiestuderande  ungdomar för
december månad bör utbetalas senast den 15 december.

2002/03:Ub348 av Carina Adolfsson Elgestam och
Carina Ohlsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs   om   en   översyn   av
studiebidragssystemet för ungdomar.

2002/03:Ub382 av Johan Löfstrand (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  i  motionen anförs om studiemedelssystemet
och småbarnsföräldrar.

2002/03:Ub432 av Sonja Fransson och Gunilla Carlsson
i Hisings Backa (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen  anförs  om  vikten  av  att  stärka
människors    möjligheter    till    studier   genom
korttidsstudiestöd.

2002/03:Ub452 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen    anförs    om   höjd
studiebidragsdel     för     universitets-     och
högskolestudier.

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätten att bedriva
gymnasiestudier för ungdomar mellan 16 och 25 år.

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  en  höjning  av
studiebidraget   för   gymnasieelever   på  1  050
kr/månad.

6.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs om ett avskaffande av
inkomsttaket     utan    att    bidragsdelen     i
studiebidraget påverkas.

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om en översyn av den
bortre åldersgränsen för studiemedel.

8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att återinföra  de
tidigare    reglerna   för   dispens   för   extra
studiemedel.

11. Riksdagen anvisar  för  budgetåret 2003 anslagen
under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar
i förhållande till regeringens förslag som framgår
av i motionen redovisad uppställning.

2002/03:Ub476 av Conny Öhman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs om behov  av  en  översyn  av
dispensreglerna i studiemedelssystemet.

2002/03:Ub487 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.
(m):

2.  Riksdagen  beslutar  avskaffa  fribeloppsgränsen
helt, i enlighet med vad som anförs i motionen.

2002/03:Ub489 av Sofia Larsen m.fl. (c):

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad som i motionen anförs om att införa ett
nytt studiemedelsförslag där bidrag och lån  skall
utgöra vardera 50 % av totalbeloppet.

2002/03:Ub490 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avskaffande av 50-
veckorsgränsen för studiestöd.

2002/03:Ub504 av Sofia Larsen m.fl. (c):

Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen under
utgiftsområde  15  Studiestöd  med  de  ändringar  i
förhållande till regeringens förslag  som framgår av
i motionen redovisad uppställning.

2002/03:Ub558 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.
(m):

1. Riksdagen anvisar till utgiftsområde  15,  anslag
25:2 Studiemedel för budgetåret 2003 1 733 951 000
kr  utöver vad regeringen föreslagit eller således
12 768 170 000 kr.

2. Riksdagen  beslutar  avskaffa  utgiftsområde  15,
anslag  25:4 Rekryteringsbidrag i enlighet med vad
som anförs i motionen.

3. Riksdagen  beslutar  avskaffa  utgiftsområde  15,
anslag  25:8  Bidrag  till  vissa organisationer i
enlighet med vad som anförs i motionen.

2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v, mp):

5.  Riksdagen anvisar för budgetåret  2003  anslagen
under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar
i förhållande till regeringens förslag som framgår
av i motionen redovisad uppställning.

2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

17. Riksdagen  anvisar  för budgetåret 2003 anslagen
under    utgiftsområde    15     Studiestöd    och
utgiftsområde        16       Utbildning       och
universitetsforskning    med    de   ändringar   i
förhållande till regeringens förslag  som  framgår
av i motionen redovisad uppställning (delvis).

2002/03:Sf238 av Tuve Skånberg (kd):

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  att   utforma
studiemedelssystemet  så att det inte missgynnar den
som blir gravid.


</pre><pre>
Bilaga 2

Regeringens lagförslag


1. Förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100)


2. Förslag till lag om ändring i
studiestödslagen (1999:1395)





3. Förslag till lag om ändring i lagen (2002:624) om
rekryteringsbidrag till vuxenstuderande
Bilaga 3

Regeringens och riksdagspartiernas förslag till anslag för år 2003
inom utgiftsområde 15 Studiestöd



Belopp i 1 000-tal kronor
-------------------------------------------------------------------------------
Politikområde                          Anslags-RegeringensMotionärernas avvikel
förslag                   förslag
Anslag                                 typ
-------------------------------------------------------------------------------

(s, v,
mp)       (m)    (fp)      (kd)      (c)
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
25     Utbildningspolitik
-------------------------------------------------------------------------------
25:1  Studiehjälp m.m.                 (ram)  3 010 960
-------------------------------------------------------------------------------
25:2  Studiemedel m.m.                 (ram)     11 034            +1 733    -3
219               951     000
-------------------------------------------------------------------------------
25:3  Studiemedelsräntor m.m.          (ram)  5 585 224
-------------------------------------------------------------------------------
25:4  Rekryteringsbidrag               (ram)  2 028 992    -250    -2 028  -2 0
000       992     000
-------------------------------------------------------------------------------
25:5  Vuxenstudiestöd m.m.             (ram)     64 356
-------------------------------------------------------------------------------
25:6  Bidrag till kostnader vid viss
gymnasieutbildning
och vid viss                  (ram)     60 520
föräldrautbildning i teckenspråk
-------------------------------------------------------------------------------
25:7  Bidrag till vissa studiesociala  (ram)     25 450
ändamål
-------------------------------------------------------------------------------
25:8  Bidrag till vissa organisationer (ram)     39 959           -39 959 -15 0
m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet                         21 849    -250  -335 000  -2 4
680     000               000
-------------------------------------------------------------------------------

Bilaga 4

Utskottets förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 15 Studiestöd


Företrädarna för (m), (fp),  (kd) och (c) har avstått
från  att  delta i beslutet om anslag  (se  särskilda
yttrandena 1-4).

Belopp i 1 000-tals kronor
--------------------------------------------------------
Politikområde, anslag RegeringensUtskottets
Avvikelse
och (anslagstyp)
förslag   förslag
--------------------------------------------------------
-----------------------------------------------
25  Utbildningspolitik
--------------------------------------------------------
25:1 Studiehjälp m.m. (ram)  3 010 960 3 010 960
--------------------------------------------------------
25:2 Studiemedel m.m. (ram)     11 034    11 034
219       219
--------------------------------------------------------
24:3 Studiemedelsräntor m.m. 5 585 224 5 585 224
(ram)
--------------------------------------------------------
25:4 Rekryteringsbidrag      2 028 992 1 778 992  - 250
(ram)                                          000
--------------------------------------------------------
25:5 Vuxenstudiestöd m.m.       64 356    64 356
(ram)
-------------------------------------------------------
25:6 Bidrag till kostnader vid
viss gymnasieutbildning
och vid viss
föräldrautbildning i
teckenspråk (ram)         60 520    60 520
--------------------------------------------------------
25:7 Bidrag till vissa
studiesociala ändamål
(ram)                      25 450    25 450
--------------------------------------------------------
25:8 Bidrag till vissa
organisationer m.m.
(ram)                      39 959    39 959
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
Summa för                  21 849    21 599  - 250
utgiftsområdet                680       680    000
--------------------------------------------------------



</pre>