Socialutskottets betänkande

2002/03:SOU16

Vissa alkohol- och tobaksfrågor

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition
2002/03:87 Vissa alkohol- och tobaksfrågor och en
motion som väckts med anledning av propositionen.
Vidare behandlas tre motionsyrkanden i olika
alkoholreklamfrågor från den allmänna motionstiden
2002.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i
propositionen, vilka bl.a. innefattar en ändring i 4
kap. 11 § alkohollagen (1994:1738) som innebär att
förbudet gällande marknadsföring av alkoholdrycker
till konsumenter ändras till att avse drycker som
innehåller mer än 15 volymprocent alkohol. Samtliga
motionsyrkanden avstyrks.
Lagändringarna föreslås träda i kraft, vad gäller
ovan närmare redovisade ändring, den 15 maj 2003 och
i övrigt den 1 juli 2003 respektive den 30 september
2003.
I betänkandet finns en reservation.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Inköp av alkoholdrycker

Riksdagen antar 6 kap. 5 § regeringens förslag
till lag om ändring i alkohollagen (1994:1738).
Riksdagen avslår motion 2002/03:So46 yrkande 1.
Reservation (m) - delvis

2. Partihandel med alkoholdrycker

Riksdagen antar regeringens förslag till
ändring i ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna till lagen (2001:414) om
ändring i alkohollagen (1994:1738). Riksdagen
avslår motion 2002/03:So46 yrkande 2.

Reservation (m) - delvis

3. Alkoholreklam

Riksdagen antar 4 kap. 11 § regeringens förslag
till lag om ändring i alkohollagen (1994:1738).
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So46 yrkande
3, 2002/03:So293, 2002/03:So455 yrkande 6 och
2002/03:So494.
Reservation (m) - delvis

4. Lagförslaget i övrigt

Riksdagen antar dels regeringens förslag till lag
om ändring i tobakslagen (1993:581), dels
regeringens förslag till lag om ändring i
alkohollagen (1994:1738) i den mån lagförslaget inte
omfattas av vad utskottet föreslagit ovan.

Stockholm den 10 april 2003

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid
Burman (v), Chatrine Pålsson (kd), Kristina
Zakrisson (s), Margareta Israelsson (s), Cristina
Husmark Pehrsson (m), Conny Öhman (s), Catherine
Persson (s), Carl-Axel Johansson (m), Marina
Pettersson (s), Gabriel Romanus (fp), Kenneth
Johansson (c), Christer Engelhardt (s), Anne Marie
Brodén (m), Elina Linna (v), Kerstin-Maria Stalin
(mp), Martin Nilsson (s) och Marita Aronson (fp).

2002/03

SoU16

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlas regeringens proposition
2002/03:87 Vissa alkohol- och tobaksfrågor. I
propositionen föreslås att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring i
alkohollagen (1994:1738) och lag om ändring i
tobakslagen (1993:581) Regeringens förslag till
beslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag
återges i bilaga 2. I betänkandet behandlas vidare
den motion som väckts med anledning av propositionen
samt tre motioner från allmänna motionstiden 2002.
Förslagen i motionerna återges i bilaga 1.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ett förtydligande i
alkohollagen (1994:1738) om att den som har
stadigvarande tillstånd för servering skall kunna
använda drycker från sitt eget lager även vid
servering utanför det ordinarie serveringsstället.
Vidare föreslås en ändring i samma lag av innebörd
att den som har medgivits rätt att bedriva
partihandel med alkoholdrycker med stöd av tidigare
gällande bestämmelser på området ges möjlighet att
fortsätta sin verksamhet till utgången av år 2005.

I propositionen föreslår regeringen också en
ändring av 4 kap. 11 § alkohollagen (1994:1738) och
redovisar i övrigt sin syn på behovet av åtgärder på
alkoholreklamområdet mot bakgrund av Marknadsdomsto-
lens dom den 5 februari 2003 i det s.k.
Gourmetmålet. Bestämmelsen föreslås träda i kraft
den 15 maj 2003.
Slutligen föreslås en ändring i tobakslagen
(1993:581) som är föranledd av Europaparlamentets
och rådets direktiv 2001/37/EG av den 5 juni 2001 om
tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra
författningar om tillverkning, presentation och
försäljning av tobaksvaror (EGT L 194, 18.7.2001, s.
26, Celex 32001L0037) - märkningsdirektivet.
Ändringen syftar till att möjliggöra ingripanden mot
överträdelser av förbudet i direktivet mot vilsele-
dande produktbeskrivningar.

Utskottets överväganden

Inköp av alkoholdrycker i vissa fall

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till
ändring i 6 kap. 5 § alkohollagen. Ett
motionsyrkande om att rätten att få köpa
spritdrycker, vin och starköl hos annan än
Systembolaget AB skall utvidgas till att
omfatta även andra än de med stadigvarande
serveringstillstånd bör avslås.

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen att det genom
ett förtydligande i alkohollagen (1994:1738)
klargörs att det endast är den som enbart har
tillstånd för servering i slutet sällskap vid ett
enstaka tillfälle eller under en enstaka tidsperiod
som är hänvisad till att göra inköp av de
spritdrycker, vin och starköl som behövs för
verksamheten hos detaljhandelsbolaget (Systembolaget
Aktiebolag).

Motionen

I motion So46 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om inköp av alkoholdrycker i
vissa fall (yrkande 1). Motionärerna anför att det
föreslagna förtydligandet är bra men att även de som
har tillfälliga serveringstillstånd vid vissa
tillfällen bör få göra sina inköp från andra
leverantörer än Systembolaget AB. Enligt
motionärerna kan detta, under förutsättning att
tillståndet prövas seriöst, knappast bli en länk för
försäljning från tillverkare och partihandel till
konsumenter som påverkar folkhälsan på ett negativt
sätt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom det i propositionen
föreslagna förtydligandet i alkohollagen då detta nu
leder till att bestämmelsen uttryckligen får den
betydelse som var avsedd redan i det tidigare
lagstiftningsärendet (prop. 2000/01:97, bet.
2000/01:SoU19, rskr. 2000/01:260). Utskottet
tillstyrker således förslaget till lag om ändring i
6 kap. 5 § alkohollagen (1994:1738). Utskottet delar
inte motionärernas uppfattning i motion So46 (m)
yrkande 1 att även de som har tillstånd för
servering i slutet sällskap vid ett enstaka
tillfälle eller under en enstaka tidsperiod också
skall få köpa spritdrycker, vin och starköl hos
annan än Systembolaget AB. Motionsyrkandet avstyrks.

Partihandel med alkoholdrycker i
vissa fall

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag till ändring i
punkt 2 i ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna till lagen (2001:414)
om ändring i alkohollagen. Ett motionsyrkande
om att riksdagen bör ge regeringen till känna
att övergångsbestämmelserna inte kan
förlängas ytterligare utöver nu aktuell
förlängning bör avslås.

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen att
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till
lagen (2001:414) om ändring i alkohollagen
(1994:1738) ändras på så sätt att den som har
medgivits rätt att bedriva partihandel med alko-
holdrycker med stöd av tidigare gällande
bestämmelser ges möjlighet att fortsätta sin
verksamhet till utgången av år 2005. Regeringen
anför att genom lagen (1999:1001) om ändring i
alkohollagen (1994:1738) ersattes tillstånden för
partihandel med alkoholdrycker med en koppling till
godkännande som upplagshavare eller registrering som
varumottagare enligt lagen (1994:1564) om alko-
holskatt (prop. 1998/99:134, bet. 1999/2000:SoU4,
rskr. 1999/2000: 42). Av ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna till ändringslagen följde
att partihandelstillstånd som före den 1 januari
2000 hade meddelats annan än den som var godkänd som
upplagshavare eller registrerad som varumottagare
enligt lagen om alkoholskatt skulle fortsätta att
gälla, dock längst till utgången av år 2001. Då det
hade upplysts att det fortfarande vid utgången av år
2001 skulle komma att finnas ett inte ringa antal
näringsidkare som innehade partihandelstillstånd för
alkoholdrycker men som saknade godkännande eller
registrering enligt lagen om alkoholskatt beslöt
riksdagen på regeringens förslag att förlänga över-
gångstiden till utgången av år 2003 (prop.
2000/01:97, bet. 2000/01:SoU19, rskr. 2000/01:260).

Vidare anför regeringen att Statens
folkhälsoinstitut har uppmärksammat regeringen på
att det vid utgången av år 2003 kommer att finnas
uppskattningsvis fyrtio innehavare av
partihandelstillstånd som fortfarande saknar
godkännande eller registrering enligt lagen om
alkoholskatt. Enligt regeringen bör dessa
näringsidkare skäligen kunna fortsätta sin
verksamhet även efter utgången av år 2003.
Övergångstiden för dem bör lämpligen förlängas till
utgången av år 2005. I sammanhanget måste emellertid
beaktas att det nu förflutit flera år sedan den nya
ordningen för rätten till partihandel infördes.
Regeringen avser därför att ge Statens
folkhälsoinstitut i uppdrag att redovisa skälen till
varför ifrågavarande tillståndshavare ännu inte har
kunnat erhålla godkännande eller registrering enligt
lagen om alkoholskatt. I uppdraget bör också ingå
att klargöra om det eventuellt kan föreligga något
behov av att permanenta rätten till partihandel utan
någon koppling till godkännande eller registrering
enligt lagen om alkoholskatt.

Motionen

I motion So46 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om partihandel med
alkoholdrycker i vissa fall (yrkande 2). Motionä-
rerna pekar på att det, trots att lagen infördes
1999, fortfarande finns näringsidkare med
partihandelstillstånd för alkoholdrycker som saknar
godkännande eller registrering enligt lagen om
alkoholskatt. Vidare har riksdagen tidigare, på
begäran av regeringen, förlängt giltighetstiden för
övergångsbestämmelserna från 2001 till 2003.
Motionärerna anför att problemet uppenbarligen
kvarstår eftersom det nu föreslås att riksdagen
skall förlänga dessa bestämmelser till utgången av
2005. Detta ger inte ett intryck av en ansvarsfull
alkoholpolitik. Enligt motionärerna bör
övergångsbestämmelserna inte förlängas ytterligare
efter 2005.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker förslaget till ändring i
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till
lagen (2001:414) om ändring i alkohollagen.
Utskottet noterar med tillfredsställelse att
regeringen avser att ge Statens folkhälsoinstitut i
uppdrag att redovisa skälen för dröjsmålet med
införandet av det nya regelsystemet fullt ut.
Utskottet har förståelse för motionärernas
synpunkter i motion So46 (m) yrkande 2. Något
tillkännagivande från riksdagens sida är dock inte
erforderligt. Motionsyrkandet avstyrks.

Alkoholreklam i tryckta skrifter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till
lag om ändring i 4 kap. 11 § alkohollagen som
innebär att förbudet gällande marknads-föring
av alkoholdrycker till konsumenter ändras
till att avse drycker som innehåller mer än
15 volymprocent alkohol. Utskottet avstyrker
ett motionsyrkande om att förslaget till
ändring skall avslås. Utskottet avstyrker
även motionsyrkanden från allmänna
motionstiden gällande olika reklamfrågor,
främst med hänvisning till att de får anses
tillgodosedda med pågående arbete på området.

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen, mot bakgrund av
utgången i det s.k. Gourmetmålet, att lagregleringen
av marknadsföring av vissa alkoholdrycker i
periodiska skrifter m.m. begränsas så att det anges
att förbudet gäller spritdrycker samt vin som
innehåller mer än 15 volymprocent alkohol.
Regeringen bedömer att det, utöver den nu föreslagna
ändringen, närmare bör utredas vilka ytterligare
lagändringar som kan vidtas för att begränsa
möjligheterna att införa alkoholreklam i tryckta
skrifter. En särskild utredare med uppdrag att
närmare se över vilka lagändringar som kan göras bör
därför tillsättas. Regeringen avser att snarast
möjligt återkomma till riksdagen med förslag till
ändring av lagstiftningen om förbud mot kommersiella
annonser som används vid marknadsföring av
alkoholdrycker i tryckta skrifter.

Regeringen anför i propositionen att alkoholreklam
syftar till att främja efterfrågan på
alkoholdrycker. Även om det också finns flera andra
alkoholpolitiska styrmedel är möjligheten att
begränsa marknadsföringen ett viktigt
alkoholpolitiskt instrument. Marknadsföring har ofta
stor genomslagskraft, och även om den inte får rikta
sig särskilt till barn och ungdomar kan det befaras
att unga är särskilt påverkbara beträffande de
budskap som förs fram även i marknadsföring som
riktar sig till något äldre åldersgrupper. De se-
naste årens ökande totalkonsumtion av alkohol i
landet tillsammans med vetskapen om att det är
ungdomar mellan 18 och 25 år som dricker mest
alkohol och att den genomsnittliga debutåldern
sjunkit är oroande. Enligt regeringen bör därför
alla tänkbara åtgärder vidtas för att motverka den
utvecklingen och främja den framtida folkhälsan.
Bestämmelser som begränsar möjligheterna att göra
reklam för alkoholdrycker bidrar till att skydda
folkhälsan. Vidare anser regeringen att mycket tunga
folkhälsoskäl talar för att alkoholreklam även i
framtiden skall begränsas avsevärt. Därför måste
varje förändring av det i nuvarande lagstiftning
stadgade reklamförbudet ske med stor försiktighet
och vägas mot eventuella folkhälsoeffekter. Med
hänsyn till vikten av skyddet för folkhälsan är det
därför nödvändigt att sätta den lägsta volymprocent
som nu bedöms möjlig som gräns. Mot bakgrund av
Marknadsdomstolens dom föreslår regeringen därför
att reklam i tryckt skrift endast får göras för
drycker med en alkoholhalt på högst 15 volymprocent.
Den föreslagna volymprocenten förekommer för övrigt
som gräns också för vad som förstås med starkvin i
lagen (1994:1565) om beskattning av viss privat-
införsel (se 1 §), lagen (1994:1551) om frihet från
skatt vid import m.m. (se 4 §) och lagen (1999:445)
om exportbutiker (se 3 §) samt för det belopp som
skall tas ut per liter enligt lagen (1994:1564) om
alkoholskatt (se 3-5 §§).
Det är regeringens uppfattning att den föreslagna
regleringen bidrar till att skydda folkhälsan.
Förslaget är också proportionerligt med hänsyn till
det mål som eftersträvas, dvs. i avvägningen mellan
skyddet för folkhälsan och den fria rörligheten för
varor och tjänster. Det har ännu inte synts några
tendenser till att företeelsen alkoholreklam i
tryckta skrifter skulle ha ökat sedan Mark-
nadsdomstolen meddelade sin dom i Gourmetmålet, men
regeringens uppfattning är ändå att det är angeläget
- mot bakgrund av vikten av skyddet för folkhälsan -
att förbudet kan träda i kraft så snart som möjligt.
I propositionen anförs också att det trots den nu
föreslagna lagändringen är nödvändigt att de konse-
kvenser domen får för de svenska reglerna analyseras
ytterligare. Det bör övervägas om det är möjligt att
införa mer ingripande begränsningar i rätten till
marknadsföring av alkoholdrycker i kommersiella
annonser i tryckta skrifter utan att för den skull
komma i konflikt med EG-rätten eller den
tryckfrihetsrättsliga regleringen. Utan att
förekomma en utredning vill regeringen peka på att
alternativ som kan undersökas är att t.ex. införa
särskilda krav på utformningen eller innehållet i
annonserna eller ytterligare begränsningar i fråga
om i vilka tidningar reklamen får förekomma, t.ex.
om den tillåtna reklamen kan begränsas till tid-
ningar, vilkas huvudsakliga innehåll har anknytning
till mat och dryck. EG-rätten medger undantag från
kravet på fri rörlighet av varor och tjänster då det
är motiverat av bl.a. folkhälsoskäl. Utredaren skall
i sitt arbete utgå från den vikt som måste läggas
vid skyddet för folkhälsan. Regeringen anför också
att det är dess avsikt att snarast möjligt återkomma
i frågan.

Motionerna

I motion So46 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)
yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag till
lag om ändring av 4 kap. 11 § alkohollagen
(1994:1738) om förbud att genom kommersiella
annonser i periodiska tidskrifter marknadsföra
alkoholdrycker som innehåller mer än 15 volymprocent
alkohol (yrkande 3). Motionärerna anför att missbruk
av alkohol kan motverkas mer effektivt än genom den
förbudsmentalitet som hittills inte visat sig vara
ändamålsenlig ur folkhälsosynpunkt. Vidare anförs
att regeringen inte kan visa att det finns ett
samband mellan reklam i tidskrifter och de skadliga
effekter som överkonsumtion av alkohol medför. Att
fortsätta att lägga kraft på att införa reklamförbud
för alkohol där volymprocenten blir gränssättande
kommer vidare att leda till nya
gränsdragningsproblem, vilket inte leder till bättre
alkoholvanor eller bättre folkhälsa. I ett Europa
där rörligheten och umgängeskulturen kommer att öka
än mer kan, enligt motionärerna, missbruk av alkohol
endast långsiktigt motverkas genom information,
upplysning och attitydförändringar. Regeringens
förslag i denna del bör därför avslås, och riksdagen
bör uppdra åt regeringen att inleda samtal om att
med frivillighet som grund reglera reklam för
alkoholhaltiga drycker i tidningar och tidskrifter.

I motion So455 av Göran Magnusson m.fl. (s, fp, kd,
v, c, mp) begärs tillkännagivande om marknadsföring
av alkoholdrycker (yrkande 6). Motionärerna anför
att marknadsföringen av alkoholdrycker om möjligt
bör helt avvecklas.

I motion So293 av Håkan Juholt (s) begärs
tillkännagivande om alkoholreklam. Motionären anför
att spritreklam i tidningar, radio och TV inte kan
försvaras utifrån några aspekter. Riksdagen måste
åter uttala att annonsering och annan reklam för
alkohol ej skall vara tillåten i svenska medier.

I motion So494 av Carina Hägg (s) begärs
tillkännagivande om att förbudet mot alkoholreklam i
tidningar och tidskrifter bör skärpas. Enligt
motionären behöver sanktionssystemet mot
alkoholreklam ses över och göras mer ändamålsenligt.
Vidare bör lagen kompletteras med bestämmelser om
lättölsreklam som innebär att kännetecken inte får
förekomma som kan förväxlas och därigenom utnyttjas
för att kringgå förbudet mot kommersiell
alkoholanvändning.

Bakgrund m.m.

Särskilda regler för marknadsföring av
alkoholhaltiga drycker till konsumenter finns i 4
kap. 8-13 §§ alkohollagen. Reglerna omfattar endast
alkoholdrycker, dvs. drycker som innehåller mer än
2,25 volymprocent alkohol. Alkoholdrycker får inte
marknadsföras genom kommersiella annonser i tid-
ningar (med undantag för folköl), radio eller TV,
enligt 1 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen (TF) och
1 kap. 12 § yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Vid
marknadsföring på annat sätt, dvs. på annat sätt än
genom kommersiell annons i tidningar, radio eller
TV, ställs det i lagen upp ett krav på särskild
måttfullhet. Vad som är särskild måttfullhet har
definierats främst genom Konsumentverkets riktlinjer
på området (KOVFS 1979:5 och 6). Alkohollagen
innehåller också en särskild bestämmelse om att
marknadsföring av alkoholdrycker inte får rikta sig
särskilt till eller skildra barn och ungdomar
(4 kap. 8 § andra stycket alkohollagen).

Socialutskottet behandlade senast våren 2002 i
betänkande 2001/02:SoU6 Alkoholpolitik, vartill
hänvisas, motionsyrkanden rörande alkoholreklam (s.
25 ff.). Utskottet anförde i sin bedömning bl.a.
följande (s. 27).

Alkohollagens olika bestämmelser om
marknadsföring till konsumenter är enligt
utskottets mening uttryck för att marknadsföring
av alkoholdrycker skall ske med restriktivitet.
Något tillkännagivande med anledning av motion
So616 (s, v, kd, c, fp, mp) yrkande 5 är därför
inte erforderligt.

Vad beträffar motion So629 (fp) yrkande 2
angående indirekt alkoholreklam anser utskottet
att riksdagen inte bör ta något initiativ till
åtgärder. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Aktuella motioner avstyrktes. Till betänkandet
fogades i denna del reservationer från dels m, dels
v och mp. Riksdagen följde utskottet (prot.
2001/02:72 och 73).

Regeringen har i ett beslut den 18 mars 2003 (dir.
2003:33) tillkallat en särskild utredare för att
föreslå begränsningar av marknadsföringen till
konsumenter i tryckta skrifter av alkoholdrycker.
Vid utformandet av sina förslag skall utredaren utgå
ifrån en hög hälsoskyddsnivå. Uppdraget skall
redovisas till regeringen senast den 1 juli 2003.

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis konstaterar utskottet att regeringen i
nu aktuellt lagstiftningsärende agerat med den
skyndsamhet som situationen kräver. Utskottet delar
till fullo regeringens bedömning att möjligheten att
begränsa marknadsföringen av alkoholdrycker är ett
viktigt alkoholpolitiskt instrument. Utskottet delar
även uppfattningen att den nu föreslagna regleringen
bidrar till att skydda folkhälsan och att mycket
tunga folkhälsoskäl talar för att alkoholreklam även
i framtiden skall begränsas avsevärt. Utskottet gör
samma bedömning som regeringen vad gäller skälen för
den nu föreslagna bestämmelsen. Utskottet ställer
sig således bakom förslaget till lag om ändring i 4
kap. 11 § alkohollagen. Följaktligen avstyrker
utskottet motion So46 (m) yrkande 3. Utskottet ser
vidare positivt på att regeringen skyndsamt har
tillkallat en särskild utredare för att föreslå
begränsningar av marknadsföringen till konsumenter i
tryckta skrifter av alkoholdrycker. Mot bakgrund av
här aktuellt lagförslag och det arbete som nu
initierats på området får motionerna So455 (s, fp,
kd, v, c, mp) yrkande 6, So293 (s) och So494 (s)
anses i huvudsak tillgodosedda.

Utskottet tillstyrker även i övrigt förslaget till
lag om ändring i alkohollagen.

Lagförslaget i övrigt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till
lag om ändring i 15 § tobakslagen (1993:581).

Propositionen

Regeringen föreslår en ändring i 15 § tobakslagen
(1993:581) som möjliggör ingripanden enligt det
marknadsrättsliga sanktionssystemet mot förbudet i
14 b § samma lag mot vilseledande pro-
duktbeskrivningar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker lagförslaget.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservation. I rubriken anges inom parentes
vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Inköp av alkoholdrycker m.m. (punkterna 1, 2
och 3)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel
Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1, 2
och 3 borde ha följande lydelse:

1. Riksdagen antar 6 kap. 5 § regeringens förslag
till lag om ändring i alkohollagen (1994:1738) samt
tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed
motion 2002/03:So46 yrkande 1.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till ändring
i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till
lagen (2001:414) om ändring i alkohollagen
(1994:1738) samt tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Riksdagen
bifaller därmed motion 2002/03:So46 yrkande 2
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Riksdagen
bifaller därmed motion 2002/03:So46 yrkande 3 och
avslår dels 4 kap. 11 § regeringens förslag till lag
om ändring i alkohollagen (1994:1738), dels
motionerna 2002/03:So293, 2002/03:So455 yrkande 6
och 2002/03:So494.

Ställningstagande

Vi anser, i enlighet med yrkande 1 i vår motion, att
det föreslagna förtydligandet i 6 kap. 5 §
alkohollagen är bra men att även de som enbart har
tillfälliga serveringstillstånd för vissa tillfällen
bör få göra sina inköp från andra leverantörer än
Systembolaget AB. Enligt vår mening kan detta, under
förutsättning att tillståndet prövas seriöst,
knappast bli en länk för försäljning från
tillverkare och partihandel till konsumenter som
påverkar folkhälsan på ett negativt sätt.

Vi har noterat att det, trots att de nya reglerna
infördes 1999, fortfarande finns näringsidkare med
partihandelstillstånd för alkoholdrycker som saknar
godkännande eller registrering enligt lagen
(1994:1564) om alkoholskatt. Dessutom har riksdagen
tidigare, på begäran av regeringen, förlängt
giltighetstiden för övergångsbestämmelserna från
2001 till 2003. Som vi uppfattar det kvarstår
problemet uppenbarligen eftersom det nu föreslås att
riksdagen skall förlänga dessa bestämmelser till ut-
gången av 2005. Detta ger inte ett intryck av en
ansvarsfull alkoholpolitik.Vi anser inte, i enlighet
med yrkande 2 i vår motion, att övergångsbestäm-
melserna bör förlängas ytterligare efter 2005.
Vidare anser vi, i enlighet med yrkande 3 i vår
motion, att riksdagen bör avslå regeringens förslag
om förbud att genom kommersiella annonser i
periodiska tidskrifter marknadsföra alkoholdrycker
som innehåller mer än 15 volymprocent alkohol. Detta
eftersom missbruk av alkohol kan motverkas mer
effektivt än genom den förbudsmentalitet som
hittills inte visat sig vara ändamålsenlig från
folkhälsosynpunkt. Vi anser inte heller att
regeringen har kunnat visa att det finns ett samband
mellan reklam i tidskrifter och de skadliga effekter
som överkonsumtion av alkohol medför. Att fortsätta
att lägga kraft på att införa reklamförbud för
alkohol där volymprocenten blir gränssättande kommer
vidare att leda till nya gränsdragningsproblem,
vilket inte ger bättre alkoholvanor eller bättre
folkhälsa. I ett Europa där rörligheten och
umgängeskulturen kommer att öka än mer kan, enligt
vår mening, missbruk av alkohol endast långsiktigt
motverkas genom information, upplysning och
attitydförändringar. Regeringens förslag i denna del
bör därför avslås och riksdagen bör uppdra åt
regeringen att inleda samtal om att med frivillighet
som grund reglera reklam för alkoholhaltiga drycker
i tidningar och tidskrifter som vänder sig till barn
och ungdom under 18 år.
Vad vi nu anfört bör riksdagen, med bifall till
motion So46 (m), som sin mening ge riksdagen till
känna.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

2002/03:87:

1. Regeringen föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring i
alkohollagen (1994:1738).

2. Regeringen föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring i
tobakslagen (1993:581).

Följdmotioner

2002/03:So46 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inköp av
alkoholdrycker i vissa fall.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om partihandel med
alkoholdrycker i vissa fall.

3. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring av 4 kap. 11 § alkohollagen (1994:1738) om
förbud att genom kommersiella annonser i
periodiska tidskrifter marknadsföra alkoholdrycker
som innehåller mer än 15 volymprocent alkohol.

Motioner från allmänna motionstiden

2002/03:So293 av Håkan Juholt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om alkoholreklam.

2002/03:So455 av Göran Magnusson m.fl. (s, fp, kd,
v, c, mp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om marknadsföring
av alkoholdrycker.

2002/03:So494 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att förbudet mot
alkoholreklam i tidningar och tidskrifter skärps.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i
alkohollagen (1994:1738)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 11 § och 6 kap. 5
§ alkohollagen (1994:1738) samt punkt 2 i
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till
lagen (2001:414) om ändring i nämnda lag skall ha
följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------

4 kap.
11 §[1]
-----------------------------------------------------
Vid marknadsföring av Vid marknadsföring av
spritdrycker, vin eller alkoholdrycker som
starköl till konsumenter innehåller mer än 15
får inte användas kom- volymprocent alkohol till
mersiella annonser i konsumenter får inte
periodiska skrifter eller användas kommersiella
andra skrifter på vilka annonser i periodiska
tryckfrihetsförordningen skrifter eller andra
är tilllämplig och som skrifter på vilka tryck-
med avseende på ordningen frihetsförordningen är
för utgivningen är jäm- tillämplig och som med
förbara med periodiska avseende på ordningen för
skrifter. Detta gäller utgivningen är jämförbara
dock inte i fråga om med periodiska skrifter.
skrifter som Detta gäller dock inte i
tillhandahålls endast på fråga om skrifter som
försäljningsställen för tillhandahålls endast på
sådana drycker. försäljningsställen för
sådana drycker.
-----------------------------------------------------

6 kap.
5 §[2]
-----------------------------------------------------
Den som har Den som har
serveringstillstånd får serveringstillstånd får
köpa spritdrycker, vin köpa spritdrycker, vin
och starköl som behövs och starköl som behövs
för rörelsen endast av för rörelsen endast av
den som har rätt att be- den som har rätt att be-
driva partihandel med driva partihandel med
varan eller av detaljhan- varan eller av detaljhan-
delsbolaget. Den som har delsbolaget. Den som
tillstånd för servering i enbart har tillstånd för
slutet sällskap vid ett servering i slutet
enstaka tillfälle eller sällskap vid ett enstaka
under en enstaka tillfälle eller under en
tidsperiod får dock göra enstaka tidsperiod får
motsvarande inköp endast dock göra motsvarande
hos detaljhandelsbolaget. inköp endast hos detalj-
handelsbolaget.
-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**
[1]: Senaste lydelse 1999:1001.
[2]: Senaste lydelse 2001:414.

-----------------------------------------------------
2. 2.
Partihandelstillstånd, Partihandelstillstånd,
som före ikraftträdandet som före ikraftträdandet
har meddelats annan än har meddelats annan än
den som avses i 4 kap. den som avses i 4 kap.
1 § första stycket i dess 1 § första stycket i dess
nya lydelse, skall efter nya lydelse, skall efter
ikraftträdandet fort- ikraftträdandet fort-
farande gälla, dock farande gälla, dock
längst till utgången av längst till utgången av
år 2003. Härvid gäller 7 år 2005. Härvid gäller 7
kap. 1 § tredje stycket kap. 1 § tredje stycket
och 4 § samt 8 kap. 1 § i och 4 § samt 8 kap. 1 § i
paragrafens lydelse före paragrafens lydelse före
ikraftträdandet. Tull- ikraftträdandet. Tull-
verket får ha direktåt- verket får ha direktåt-
komst till uppgifter om komst till uppgifter om
sådana tillstånd i sådana tillstånd i
Alkoholinspektionens Statens
register. folkhälsoinstituts
register.
-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 15 maj 2003 i fråga
om 4 kap. 11 § och i övrigt den 1 juli 2003.

Förslag till lag om ändring i
tobakslagen (1993:581)

Härigenom föreskrivs att 15 § tobakslagen
(1993:581)[3]1 skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------

15 §[4]2
-----------------------------------------------------
En marknadsföringsåtgärd En marknadsföringsåtgärd
som strider mot 14 § som strider mot 14-14 b
eller 14 a § skall vid §§ skall vid
tillämpningen av 4, 14 tillämpningen av 4, 14
och 19 §§ och 19 §§
marknadsföringslagen marknadsföringslagen
(1995:450) anses vara (1995:450) anses vara
otillbörlig mot konsu- otillbörlig mot konsu-
menter. En marknads- menter. En
föringsåtgärd som strider marknadsföringsåtgärd som
mot 14 § första stycket strider mot 14 § första
andra och tredje meningen stycket andra och tredje
eller meningen eller
14 a § första stycket 2 14 a § första stycket 2
kan medföra marknads- kan medföra mark-
störningsavgift enligt nadsstörningsavgift
bestämmelserna i 22-28 §§ enligt bestämmelserna i
marknadsföringslagen. 22-28 §§ marknads-
föringslagen.
-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 30 september 2003.

**FOOTNOTES**
[3]:1 Lagen omtryckt 1996:941
[4]:2 Senaste lydelse 2002:811