Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2002/03:MJU5

En ny djurskyddsmyndighet

---

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens
proposition 2001/02:189 En ny djurskyddsmyndighet.
Propositionen innehåller dels ett förtydligande av
djurskyddslagen (1988:534) vad gäller avkomma till
omhändertagna djur, dels regeringens bedömning att
en ny djurskyddsmyndighet bör inrättas och därmed
sammanhängande förslag om ändringar i
djurskyddslagen (1988:534) och lagen (2000:537) om
märkning och registrering av hundar. Syftet är att
djurskyddet skall förstärkas. Den nya
djurskyddsmyndigheten ges ett övergripande ansvar
för djurskyddet.

I samband med propositionen behandlas sex
följdmotioner med sammanlagt 17 motionsyrkanden samt
5 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2002.
Med anledning av 6 motionsyrkanden (s, m, fp, kd
och mp) föreslår utskottet ett tillkännagivande om
att regeringen bör låta den nya
djurskyddsmyndighetens ansvarsområde även omfatta
livsmedelsproducerande djur. Enligt utskottets
mening talar flera skäl för att djurskyddsfrågorna
bör samlas hos en och samma myndighet.
Ändringarna Regeringen föreslår att ändringarna i
djurskyddslagen föreslås skall träda i kraft den 1
juli 2003. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till lagändringar. Enligt utskottets bedömning kan
dock en djurskyddsmyndighet med ett utvidgat
ansvarsområde inte beräknas kunna påbörja sitt
arbete den 1 juli 2003. Mot bakgrund härav föreslår
utskottet att ikraftträdandet av de i propositionen
föreslagna lagändringarna, som föranleds av
inrättandet av en särskild djurskyddsmyndighet,
senareläggs till den 1 januari 2004.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
lagändringar. Med anledning av sex motionsyrkanden
(s, m, fp, kd och mp) föreslår utskottet ett
tillkännagivande om att regeringen bör låta den nya
djurskyddsmyndighetens ansvarsområde även omfatta
livsmedelsproducerande djur. Enligt utskottets
mening talar flera skäl för att djurskyddsfrågorna
bör samlas hos en och samma myndighet. Övriga
motionsyrkanden avstyrks bl.a. med hänvisning till
vad som redovisas i propositionen och till pågående
arbete inom området.
I betänkandet finns 8 reservationer och 1 särskilt
yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Förtydligande av djurskyddslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i djurskyddslagen (1988:534) såvitt avser
33 §. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:189 punkt 1 i denna del.

2. Djurskyddsmyndigheten

Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534) i
den mån förslaget inte omfattas av vad utskottet
föreslagit ovan, med den ändringen att tidpunkten
för ikraftträdandet bestäms till den 1 januari
2004,
2. lag om ändring i lagen (2000:537) om märkning
och registrering av hundar, med den ändringen att
tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1
januari 2004.
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition
2001/02:189 punkt 1 i återstående del och punkt 2
samt avslår motionerna 2002/03:MJ1 yrkande 1 och
2002/03:MJ487 yrkande 24.
Reservation 1 (m, c)

3. Djurskyddsmyndighetens ansvarsområde

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:MJ2 yrkande 1,
2002/03:MJ3 yrkande 1, 2002/03:MJ4, 2002/03:MJ5
yrkande 1, 2002/03:MJ6 och 2002/03:MJ220.

4. Behörig djurskyddsmyndighet enligt EU:s
direktiv 90/425/EEG

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ5 yrkande
3.

5. Djurskyddstillsyn m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ1
yrkandena 2 och 5, 2002/03:MJ3 yrkandena 2 och 3
samt 2002/03:MJ344 yrkandena 2 och 3.
Reservation 2 (m, fp)
Reservation 3 (kd)

6. God man för djurägare

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ1 yrkande 4.
Reservation 4 (m)

7. Möjlighet för ideella organisationer att
överklaga beslut om försöksdjur

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ5 yrkande 4.
Reservation 5 (fp)

8. Djurskyddsregister

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ1 yrkande 3.
Reservation 6 (m, c)

9. Djurskyddsråd

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ2 yrkande 3.

10. Myndighetens organisation m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ2 yrkande
2 och 2002/03:MJ5 yrkande 2.
Reservation 7 (m)
Reservation 8 (fp, kd)

11. Djurskyddsmyndighetens lokalisering

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ297.

Stockholm den 3 december 2002

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Per Westerberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per
Westerberg (m), Sinikka Bohlin (s), Alf Eriksson
(s), Lennart Fremling (fp), Rolf Lindén (s), Sven
Gunnar Persson (kd), Christina Axelsson (s), Lars
Lindblad (m), Carina Ohlsson (s), Jan Andersson (c),
Jan-Olof Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m),
Christin Nilsson (s), Ann-Kristine Johansson (s),
Anita Brodén (fp), Sven-Erik Sjöstrand (v) och
Gunnar Goude (mp).

2002/03

MJU5

Redogörelse för ärendet

Bakgrund

Regeringen beslutade den 19 april 2000 att bemyndiga
chefen för Jordbruksdepartementet att tillkalla en
särskild utredare med uppdrag att se över hur
djurskyddet skall vara organiserat (dir. 2000:31).
Uppdraget redovisades den 30 november 2000 i
betänkandet Ett förbättrat djurskydd (SOU 2000:108).
Riksdagen har beslutat (bet. 2001/02:MJU2, rskr.
2001/02:106 och 2001/02:107) att medel skall anslås
till en särskild djurskyddsmyndighet. För år 2002
har anslagits 13 miljoner kronor och för åren 2003
och 2004 har anslagits 20 miljoner kronor för vart
och ett av åren. Riksdagen har vidare beslutat med
anledning av förslag i tilläggsbudgeten i 2002 års
ekonomiska vårproposition (bet. 2001/02:FiU21, rskr.
2001/02:326) att ytterligare 15 miljoner kronor
anslås till djurskyddsmyndigheten. När det gäller
myndighetens lokalisering uttalade regeringen hösten
2001 (prop. 2001/02:4) att den nya myndigheten bör
lokaliseras till Skara.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redogörs för regeringens bedömning
att en ny djurskyddsmyndighet bör inrättas för att
förstärka djurskyddet. Den bör vara den centrala
myndigheten för djurskyddstillsynen och därmed ha
ett övergripande ansvar för djurskyddet. Den nya
myndigheten bör även ha det totala
djurskyddsansvaret för icke-livsmedelsproducerande
djur. Propositionen innehåller också regeringens
bedömning om djurskyddsmyndighetens övriga uppgifter
och dess organisation. Regeringen beräknar att
myndigheten skall kunna påbörja sitt arbete den 1
juli 2003.

Förslagen i propositionen har utformats i
samarbete med Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Utskottets överväganden

Djurskyddsmyndigheten m.m.
Utskottets förslag i korthet

I likhet med regeringen anser utskottet att
det finns ett behov av att förstärka
djurskyddet. Med anledning av sex
motionsyrkanden (s, m, fp, kd och mp)
föreslår utskottet ett tillkännagivande till
regeringen om att den nya
djurskyddsmyndighetens ansvarsområde även bör
omfatta livsmedelsproducerande djur. Därmed
bifaller utskottet motionsyrkandena. Enligt
utskottets bedömning kan en
djurskyddsmyndighet med ett utvidgat
ansvarsområde inte beräknas kunna påbörja
sitt arbete den 1 juli 2003 och föreslår mot
bakgrund härav att ikraftträdandet av de i
propositionen föreslagna lagändringarna
senareläggs till den 1 januari 2004.
Utskottet tillstyrker därmed delvis
regeringens förslag till ändringar i
djurskyddslagen och ändringar i lagen om
märkning och registrering av hundar. Därmed
avstyrker utskottet två motionsyrkanden (m,
c) om avslag på propositionen. Med anledning
av sex motionsyrkanden (s, m, fp, kd och mp)
föreslår utskottet ett tillkännagivande till
regeringen om att den nya
djurskyddsmyndighetens ansvarsområde även bör
omfatta livsmedelsproducerande djur. Därmed
bifaller utskottet motionsyrkandena.
Utskottet avstyrker slutligen ett
motionsyrkande (fp) om att den nya
djurskyddsmyndigheten bör utpekas som central
behörig myndighet i enlighet med direktiv
90/425/EEG.

Propositionen

Det i djurskyddslagen (1988:534) fastlagda målet för
ett gott djurskydd är att djur skall behandlas väl
och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Statens
jordbruksverk har enligt sin instruktion bl.a. till
uppgift att säkerställa ett gott hälsotillstånd hos
husdjuren, att genomföra skärpta djurskyddskrav och
att förebygga spridning av samt bekämpa smittsamma
djursjukdomar. Jordbruksverket får meddela de
förelägganden och förbud som behövs för att
djurskyddslagen och de föreskrifter som meddelats
med stöd av lagen skall efterlevas. Jordbruksverket
har hittills också utövat den centrala tillsynen
över efterlevnaden av djurskyddslagen, samordnat
övriga tillsynsmyndigheters verksamhet och vid behov
lämnat råd och hjälp i denna verksamhet. I praktiken
är det emellertid för närvarande i första hand de
lokala och i andra hand de regionala
tillsynsmyndigheterna - dvs. kommunerna respektive
länsstyrelserna - som utövar den operativa tillsynen
över att bestämmelserna i djurskyddslagstiftningen
följs.

I lagstiftningsärendet har uppmärksammats att det
kan sättas i fråga om ett beslut om omhändertagande
även omfattar den avkomma ett djur kan komma att
föda under omhändertagandetiden. För att undanröja
osäkerheten i detta avseende görs ett förtydligande
av 33 § djurskyddslagen. Som en följd av detta
kommer vad som i 33-35 §§ samma lag sägs om
omhändertaget djur att gälla även för den avkomma
ett sådant djur kan komma att föda under tiden för
omhändertagandet.
I utredningen Ett förbättrat djurskydd (SOU
2000:108) föreslås att förutom de frågor som direkt
rör djurskydd på Jordbruksverket, även övriga
djurfrågor inom verkets djuravdelning och
distriktsveterinäravdelning skall överföras till en
ny myndighet. Utredningen föreslår också att de
uppgifter som för närvarande ligger på
Jordbruksverkets djuravdelning och
distriktsveterinäravdelning, Centrala
försöksdjursnämnden och de djurförsöksetiska
nämnderna liksom den regionala och lokala tillsynen
över efterlevnaden av djurskyddslagen förs över till
en ny myndighet, Statens djurskyddsmyndighet. Den
nya myndigheten föreslås därmed få ansvar för bl.a.
tillsynen för såväl livsmedelsproducerande som icke-
livsmedelsproducerande djur.
Enligt regeringen finns det ett behov av att
förstärka djurskyddet. Utredningen har dock inte på
ett övertygande sätt visat att djurskyddet skulle
förstärkas med den i betänkandet föreslagna
myndighetskonstruktionen. Vidare framhålls i
propositionen att ansvaret för den lokala
djurskyddstillsynen inte bör flyttas från kommunerna
till en central djurskyddsmyndighet. Det är
regeringens bedömning, att det inte för närvarande
finns några skäl att bryta integreringen av
livsmedelskedjan och flytta även de
livsmedelsproducerande djuren till en ny
djurskyddsmyndighet. Utredningen föreslår i andra
hand en alternativ myndighet. Enligt regeringens
bedömning skulle en sådan myndighet lämpligen kunna
ha det övergripande ansvaret för den centrala
djurskyddstillsynen beträffande samtliga djur som
omfattas av djurskyddslagen och kunna meddela
föreskrifter och allmänna råd om hur tillsynen skall
bedrivas. Den bör vidare ges i uppdrag att vägleda,
utbilda och stödja de regionala och lokala
tillsynsmyndigheterna samt i övrigt öka deras
kompetens genom att bl.a. anordna konferenser och
olika utbildningar. Vidare bör den vara
föreskrivande myndighet när det gäller de icke-
livsmedelsproducerande djuren. Enligt regeringen bör
den nya myndigheten kallas Djurskyddsmyndigheten och
tillsammans med Jordbruksverket vara behörig
myndighet på central nivå när det gäller
djurskyddsfrågor i landet.

Motionerna

Enligt motion MJ1 (m) bör riksdagen avslå
propositionen såvitt avser inrättandet av en ny
djurskyddsmyndighet. Den svenska
djurskyddslagstiftningen är, enligt motionärerna, i
grunden bra. Det är tillämpningen som i vissa fall
brister och den politiska prioriteringen bör ligga
på detta område. Ännu en myndighet skulle motverka
det eftersträvansvärda i att samla näraliggande
frågor under ett paraply (yrkande 1). Enligt motion
MJ487 (c) har den föreslagna djurskyddsmyndigheten
ett gott syfte dvs. att förstärka djurskyddet. Den
stora frågan är dock om alternativa lösningar på ett
seriöst sätt har beaktats. Det går inte heller att
avgöra om en ny myndighet är det bästa alternativet
sett ur djurskyddssynpunkt. De brister som råder
inom Jordbruksverkets ansvarsområde i dag skulle
lika gärna kunna åtgärdas genom att tilldela
Jordbruksverket erforderliga resurser. En
djurskyddsmyndighet bör därför inte inrättas
(yrkande 24).

Enligt motionerna MJ2 (m) yrkande 1 bör den nya
djurskyddsmyndigheten få ta ett helhetsgrepp på de
frågor som faller under djurskyddslagen, och det
vore därför mycket olyckligt om ansvaret för de
livsmedelsproducerande djuren lades utanför
djurskyddsmyndighetens område. Enligt, motion MJ3
(kd) yrkande 1 blir helhetssynen på livsmedelskedjan
klarare om ansvaret för djurskyddet för samtliga
djur, både vad gäller föreskrifter och tillsyn,
övergår till den nya djurskyddsmyndigheten. Enligt
motion MJ4 (mp) bör det totala ansvaret för samtliga
djur, även de livsmedelsproducerande, överföras till
den nya djurskyddsmyndigheten. ,Enligt MJ5 (fp)
yrkande 1 bör djurskyddsmyndigheten ges ett vidare
ansvarsområde, vilket bör sammanfalla med
djurskyddslagens tillämpningsområde. Av motion , MJ6
(fp) framgår att ansvaret för såväl
livsmedelsproducerande som icke-
livsmedelsproducerande djur bör administreras av
den nya djurskyddsmyndigheten. Avoch motion MJ220
(s) framgår att den nya djurskyddsmyndighetens
ansvarsområde bör utvidgas till att omfatta även
livsmedelsproducerande djur och att myndigheten får
ansvara för samtliga frågor som faller under
djurskyddslagens tillämpningsområdebör den nya
djurskyddsmyndighetens ansvarsområde även omfatta
livsmedelsproducerande djur eftersom ett delat
ansvar mellan den nya djurskyddsmyndigheten och
Jordbruksverket kan vara en nackdel för det samlade
djurskyddsarbetet. Det är viktigt att den nya
djurskyddsmyndigheten får ta ett helhetsgrepp över
de frågor som faller under djurskyddslagen.
Enligt motion MJ5 (fp) yrkande 3 bör den nya
djurskyddsmyndigheten utpekas som den centrala
behöriga myndigheten i enlighet med EU-kravet vad
gäller central behörig myndighet (dir. 90/425/EEG
m.fl.).

Utskottets ställningstagande

Enligt 33 § djurskyddslagen (1988:534) får sedan ett
djur omhändertagits ägaren inte förfoga över det
utan tillstånd av länsstyrelsen. Som regeringen
anför kan det sättas i fråga om ett beslut om
omhändertagande även omfattar den avkomma ett djur
kan komma att föda under omhändertagandetiden. I
likhet med regeringen anser utskottet att det är
angeläget att denna osäkerhet klaras ut. Utskottet
tillstyrker därmed regeringens förslag om ett
förtydligande av 33 § djurskyddslagen. Detta innebär
att vad som sägs i 33-35 §§ samma lag om
omhändertaget djur även skall gälla för den avkomma
ett sådant djur kan komma att föda under tiden för
omhändertagandet.

Utskottet vill framhålla betydelsen av ett gott
djurskydd och en väl fungerande organisation för
djurskyddsarbetet. I likhet med regeringen anser
utskottet att det finns ett behov av att ytterligare
förstärka djurskyddet. Utskottet gör samma bedömning
som regeringen att en ny djurskyddsmyndighet bör
inrättas. Den nya djurskyddsmyndigheten bör bl.a.
ges möjlighet att, efter regeringens bemyndigande,
bevilja tillstånd, meddela föreskrifter m.m. Enligt
utskottets bedömning kan en djurskyddsmyndighet av
nedan förordat slag, med ett utvidgat ansvarsområde,
inte beräknas kunna påbörja sitt arbete den 1 juli
2003. Mot bakgrund härav föreslår utskottet att
ikraftträdandet av de i propositionen föreslagna
lagändringarna som föranleds av inrättandet av en ny
djurskyddsmyndighet senareläggs till den 1 januari
2004.
Därmed tillstyrker utskottet delvis de i
propositionen föreslagna lagändringarna. Motionerna
MJ1 yrkande 1 och MJ487 yrkande 24 avstyrks.
När det gäller ansvarsområdet för den nya
djurskyddsmyndigheten anser utskottet i likhet med
vad som anförts i motionerna MJ2 (m) yrkande 1, MJ3
(kd) yrkande 1, MJ4 (mp), MJ5 (fp) yrkande 1, MJ6
(fp) och MJ220 (s) att djurskyddsfrågorna bör samlas
hos en och samma myndighet. Detta innebär enligt
utskottets mening att en sådan myndighet lämpligen
bör ha det övergripande ansvaret för den centrala
djurskyddstillsynen beträffande samtliga djur som
omfattas av djurskyddslagen och vidare ges i uppdrag
att vägleda, utbilda och stödja de regionala och
lokala tillsynsmyndigheterna. Myndigheten bör
därmed, utöver att vara föreskrivande myndighet när
det gäller de icke-livsmedelsproducerande djuren,
dvs. sällskapsdjur, försöksdjur, pälsdjur
cirkusdjur, djur i djurparker och djur som på annat
sätt förevisas offentligt samt hästar, även ha samma
ansvar för de livsmedelsproducerande djuren.
Ansvaret för allt djurskydd som rör lantbrukets djur
bör således flyttas till djurskyddsmyndigheten. Vad
utskottet anfört med anledning av motionerna MJ2 (m)
yrkande 1, MJ3 (kd) yrkande 1, MJ4 (mp), MJ5 (fp)
yrkande 1, MJ6 (fp) och MJ220 (s) bör ges regeringen
till känna.
I motion MJ5 (fp) yrkande 3 framhålls att den nya
djurskyddsmyndigheten bör utpekas som central
behörig myndighet enligt EU:s direktiv 90/425/EEG.
Utskottet delar motionärens synpunkt att det är
angeläget att Sverige uppfyller direktivet och
kravet på behörig myndighet. Utskottet utgår från
att regeringen kommer att beakta denna fråga i
samband med inrättandet av den nya
djurskyddsmyndigheten. Motion MJ5 (fp) yrkande 3
avstyrks i den mån dess syfte inte kan anses
tillgodosett med vad utskottet anfört.

Djurskyddsmyndighetens uppgifter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker sex motionsyrkanden (m,
kd) om djurskyddstillsynen med hänvisning
till pågående arbete inom Regeringskansliet.
Utskottet avstyrker vidare ett motionsyrkande
(m) om en god man i djurhållningen. Utskottet
avstyrker även ett motionsyrkande (fp) om
möjlighet, med miljöbalken som förebild, att
överklaga beslut som fattas i de
djurförsöksetiska nämnderna och ett yrkande
(m) om ett djurskyddsregister.

Propositionen

Regeringen anser att det finns skäl att förstärka
både den operativa djurskyddstillsynen och den
övergripande centrala tillsynsfunktionen. Enligt
regeringens mening är det lämpligt att föra över det
centrala ansvaret som Jordbruksverket har i dag för
tillsyn enligt djurskyddslagen till en särskild
myndighet, nämligen den nya djurskyddsmyndigheten,
och ge denna myndighet utökade befogenheter när det
gäller djurskyddstillsynen. Den nya myndigheten bör
ges möjlighet att utfärda föreskrifter om hur
tillsynen skall bedrivas i landet.

Frågor om försöksdjur bör föras till en särskild
enhet inom den nya myndigheten. Myndigheten bör
ansvara för att utfärda föreskrifter i fråga om
såväl hållande och skötsel av försöksdjur som den
djurförsöksetiska prövningen. Myndigheten bör även
ha rätt att utfärda föreskrifter när det gäller
andra frågor som har samband med användningen av
försöksdjur, såsom frågor om statistik, utbildning
och destinationsuppfödning. Mot den bakgrunden är
det regeringens bedömning att Centrala
försöksdjursnämnden bör avvecklas. I betänkandet
Offentlig djurskyddstillsyn (SOU 1996:13) påpekade
utredaren att en av grundförutsättningarna för att
kommunerna skall kunna bedriva en effektiv
djurskyddstillsyn är att de har tillgång till
register över djurhållningen i kommunerna. Registren
behövs i första hand för kommunernas
verksamhetsplanering av den regelbundna
djurskyddstillsynen. Också i utredningen Ett
förbättrat djurskydd (SOU 2000:108) understryks att
det är angeläget att regeringen tar ställning till
Jordbruksverkets förslag från år 1999 om ett
djurskyddsregister som omfattar även andra djurslag
än nötkreatur. Regeringen bedömer, i likhet med de
nämnda utredningarna, att en effektiv
djurskyddstillsyn fordrar tillgång till uppgifter om
olika typer av djurhållare. Därför anser regeringen
att ett djurskyddstillsynsregister bör upprättas i
linje med Jordbruksverkets förslag.

Motionerna

Enligt MJ1 (m) bör djurskyddet utgå från en
helhetssyn för hur djuren har det Därför bör
generella funktionskrav införas i stället för
detaljregler (yrkande 5). Det måste dessutom finnas
såväl tillräckligt många djurskyddsinspektörer som
tillräckliga utbildningsresurser för att tillsynen
skall kunna vara effektiv (yrkande 2). Enligt MJ3
(kd) visar flera utredningar att dagens organisation
och djurskyddstillsyn är behäftad med brister.
Regeringen avser att förelägga riksdagen en
proposition i ärendet i början av år 2003. Enligt
motionärerna vore det emellertid angeläget att lösa
en del av dessa frågor i samband med att förslaget
om ny djurskyddsmyndighet behandlas (yrkande 2).
Enligt motionärerna bör regeringen tillsätta en
utredning för att klargöra de ekonomiska
konsekvenserna av motionens förslag till
tillsynsmodell där bl.a. en ny tillsynsenhet på
länsstyrelserna inrättas (yrkande 3). Motsvarande
yrkanden har framförts i motion MJ344 (kd) yrkandena
2 och 3.

Enligt motion MJ1 (m) yrkande 4 bör det finnas en
möjlighet att tillsätta en god man i djurhållning.
Den gode mannen skulle kunna hjälpa till i
kontakterna med myndigheter, samt återupprättandet
av god djurhållning.
Enligt MJ5 (fp) yrkande 4 bör det, med miljöbalken
som förebild, införas en rätt att överklaga beslut
som träffar djuren negativt, då det gäller besluten
i de djurförsöksetiska nämnderna.
Enligt MJ1 (m) yrkande 3 bör inte ett centralt
djurskyddsregister införas, utan de uppskattade
kostnaderna för ett sådant register bör i stället
med fördel användas till utveckling av
djurskyddsinspektörerna.

Utskottets ställningstagande

Som redovisas i propositionen samlades i mars 2002
representanter för Jordbruksdepartementet,
Miljödepartementet, Jordbruksverket,
Livsmedelsverket, länsstyrelserna, Svenska
Kommunförbundet och kommunerna till ett möte om
livsmedels- och djurskyddstillsynen. Mötet
avslutades med att deltagarna enades om ett antal
slutsatser om den allmänna inriktningen av
livsmedels- och djurskyddstillsynen. Enligt
slutsatserna bör huvudmannaskapet för tillsynen
ligga kvar på kommunerna. Utgångspunkten för
samtalen var bl.a. att regelverket skall utformas så
att det bättre överensstämmer med de regler som
gäller för miljötillsynen, att tillsynen i allt
väsentligt finansieras genom avgifter och att
kommunernas inflytande när det gäller avgifternas
storlek förstärks. Respektive verk bör få
föreskriftsrätt, och föreskrifterna skall bl.a.
innehålla miniminivåer för tillsynen och krav på
viss kompetens hos inspektörerna. Utskottet
konstaterar för sin del att regeringen arbetar
vidare med bl.a. frågan om djurskyddstillsyn med
inriktningen att en proposition i ärendet skall
kunna föreläggas riksdagen i början av år 2003.
Utskottet behandlade nyligen (bet. 2001/02:MJU20)
ett antal frågor om djurskyddstillsyn. I det
sammanhanget framhöll utskottet att riksdagen inte
bör föregripa det vidare resultatet av regeringens
arbete på området. Utskottet föreslår att motionerna
MJ1 (m) yrkande 2 och 5, MJ3 (kd) yrkandena 2 och 3,
MJ344 (kd) yrkandena 2 och 3 lämnas utan vidare
åtgärd.

När det gäller de sociala aspekterna i ärenden om
omhändertagande av djur har utskottet vid flera
tillfällen tidigare framhållit vikten av att
tillsynsmyndigheterna agerar på ett så tidigt
stadium som möjligt och vid behov också samarbetar
med t.ex. de sociala myndigheterna (bet.
2001/02:MJU20). Även de organisationer som näringen
tillhandahåller bör kunna spela en viktig roll när
det gäller att förebygga eller avhjälpa
missförhållanden i djurhållningen. Utskottet som
vidhåller sin tidigare uppfattning, är inte berett
att förorda den institutionella lösning som föreslås
i motion MJ1 (m) yrkande 4. Med det anförda
avstyrker utskottet motionen i berörd del.
Som framhålls i propositionen skall den nya
djurskyddsmyndigheten arbeta vidare med den
åtgärdsplan för att stärka djurskyddet inom
försöksdjursområdet som Jordbruksverket och Centrala
försöksdjursnämnden redovisade för regeringen i maj
1999. Som regeringen anför bör den nya
djurskyddsmyndigheten dessutom se över vilka
åtgärder som bör vidtas för att stödja de
djurförsöksetiska nämnderna i deras arbete. En sådan
åtgärd skulle exempelvis kunna vara att bistå
nämnderna med information om alternativa metoder
till djurförsök och att sammanställa uppgifter om
sådana metoder. Utskottet är emellertid inte berett
att föreslå en sådan talerätt som föreslås i motion
MJ5 (fp) yrkande 4. Motionen avstyrks därmed i
berörd del.
Utskottet anser, i likhet med regeringen, att en
effektiv djurskyddstillsyn fordrar tillgång till
uppgifter om olika typer av djurhållare. Utskottet
gör således samma bedömning som regeringen att ett
djurskyddstillsynsregister bör upprättas. Utskottet
förutsätter att regeringen kommer att behandla
frågan i samband med inrättandet av den nya
djurskyddsmyndighetens. Mot bakgrund av det anförda
avstyrker utskottet motion MJ1 (m) yrkande 3.

Djurskyddsråd

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (m) om
att inrätta ett djuretiskt råd.

Propositionen

Vid Jordbruksverket finns i dag ett rådgivande organ
i djurhälso- och djurskyddsfrågor, djurskyddsrådet.
I rådet ingår företrädare för Sveriges
lantbruksuniversitet, länsstyrelserna, Svenska
Kommunförbundet, Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges
Veterinärförbund, Svenska Lantarbetareförbundet,
Förbundet Djurens Rätt och Sveriges
Djurskyddsföreningars Riksförbund. Det är
regeringens bedömning att även den nya
djurskyddsmyndigheten bör ha stöd av ett sådant råd.
I detta bör lämpligen ingå ledamöter med bl.a. etisk
och etologisk kompetens. I sina diskussioner och när
rådet uttalar sig i en fråga, bör rådet basera sig
på den breda kunskap som ledamöterna har,
information från organisationer och enskilda
personer. Rådet bör även ta hänsyn till den
information som finns i den vetenskapliga
litteraturen liksom till den erfarenhet som på olika
sätt samlats nationellt och internationellt. Rådet
bör även kunna göra vissa undersökningar och
utarbeta rapporter om djurskyddsfrågor relevanta för
myndighetens område.

Motionen

Enligt motion MJ2 (m) yrkande 3 bör ett djuretiskt
råd med koppling till Jordbruksdepartementet
inrättas. Rådet bör på eget och andras initiativ ha
uppdraget att ta fram djuretiska studier och
uttalanden rörande förekommande djuranvändning m.m.

Utskottets ställningstagande

Utskottet gör samma bedömning som regeringen att den
nya djurskyddsmyndigheten bör ha ett rådgivande
organ likt det som finns vid Jordbruksverket i dag.
Utskottet delar också regeringens och motionärens
synpunkter att rådet bör diskutera etiska frågor och
att rådet därför bör ha bl.a. etisk kompetens. När
det gäller ett djuretiskt råd kopplat till
Jordbruksdepartementet vill utskottet emellertid
erinra om att riksdagen inte bör göra uttalanden om
regeringens interna arbetsfördelning (RF 7:1). Mot
denna bakgrund avstyrker utskottet motion MJ2 (m)
yrkande 3.

Myndighetens organisation m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker två motionsyrkanden (m,
fp) om att den nya djurskyddsmyndigheten bör
ges huvudansvaret för de internationella
frågorna med hänvisning till att de i
huvudsak kan anses tillgodosedda. Utskottet
avstyrker vidare ett motionsyrkande (s) om
djurskyddsmyndighetens lokalisering.

Motionerna

Enligt motionerna MJ2 (m) yrkande 2 och MJ5 (fp)
yrkande 2 bör den nya djurskyddsmyndigheten ges
huvudansvaret för de internationella arbetet med
djurpolitiska frågor. Den bör också ha en
samordnande funktion vad gäller agerande i
internationella forum.

Enligt MJ297 (s) bör den nya djurskyddsmyndigheten
lokaliseras till Skara för att ytterligare utveckla
kompetensområdet djurmiljö, djurhälsa och djurskydd som
finns samlat i Skara.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas synpunkter vad gäller
vikten av det internationella arbetet inom
djurskyddet. Utskottet kan emellertid konstatera att
det redan i dag inom djuravdelningen på
Jordbruksverket återfinns ett internationellt kansli
som samordnar internationella frågor på djurområdet.
Utskottet förutsätter att den nya
djurskyddsmyndigheten även kommer att få ansvar för
de internationella frågor som faller inom ramen för
myndighetens ansvarsområde. Utskottet föreslår att
motionerna MJ2 (m) yrkande 2 och MJ5 (fp) yrkande 2
lämnas utan riksdagens vidare åtgärd i.

När det gäller myndighetens lokalisering uttalade
regeringen hösten 2001 (prop. 2001/02:4) att,
eftersom myndigheten kommer att ha stort behov av
närhet till forskning, utbildning och etablerad
expertis på djurskyddsområdet, regeringen kommer att
föreslå att den nya myndigheten lokaliseras till
Skara. I Skara finns dels Sveriges
lantbruksuniversitets institution för husdjurens
miljö och hälsa, dels landets enda utbildning för
djurskyddsinspektörer och djursjukvårdare.
Regeringen, som förväntade en god interaktion mellan
djurskyddsmyndighetens verksamhet och forskning och
utbildning, ansåg att lokaliseringen till Skara bör
kunna ge goda förutsättningar för samverkan med
aktiv forskning, grundutbildning samt fort- och
vidareutbildning (se även bet. 2001/02:MJU20). Med
det anförda föreslår utskottet att motion MJ297 (s)
lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Djurskyddsmyndigheten (punkt 2)

av Per Westerberg (m), Lars Lindblad (m), Jan
Andersson (c) och Bengt-Anders Johansson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till
1. lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534) i
återstående del,
2. lag om ändring i lagen (2000:537) om märkning och
registrering av hundar. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2002/03:MJ1 yrkande 1 och 2002/03:MJ487
yrkande 24.

Ställningstagande

Den svenska djurskyddslagstiftningen är i grunden
bra. Det är tillämpningen i vissa fall som brister.
Djurplågeri kan inte hindras med en aldrig så bra
djurskyddsmyndighet, om inte tillsynen och
kontrollen fungerar. Den politiska prioriteringen
bör därför ligga på tillsynens område. Att
prioritera djurskyddet via en ny djurskyddsmyndighet
motverkar sitt syfte eftersom djurskyddsansvaret
delas upp på flera aktörer. Utifrån den utredning
som har genomförts konstaterar regeringen att
Jordbruksverket saknar möjligheter att utfärda
föreskrifter om hur tillsynen skall bedrivas i
landet. Regeringen vill tilldela en ny
djurskyddsmyndighet sådana befogenheter. Den
utredning som har genomförts är dock mycket
bristfällig eftersom Jordbruksverket som alternativ
inte har beaktats på ett seriöst sätt. Fler aktörer
innebär ökad byråkrati, ökade kostnader och en risk
för dubbelarbete. Ännu en myndighet skulle motverka
det eftersträvansvärda i att samla näraliggande
frågor under ett paraply. De brister som i dag råder
inom Jordbruksverkets ansvarsområde skulle kunna
åtgärdas förutsatt att verket tilldelas tillräckliga
resurser. De befogenheter som regeringen föreslår
för den nya djurskyddsmyndigheten skulle likväl
kunna tilldelas Jordbruksverket. Därför finns det
ett stort värde att djurskyddet behålls inom
Jordbruksverket. Vi avvisar därmed regeringens
förslag att inrätta en ny djurskyddsmyndighet.
Därmed bör regeringens förslag till lagändringar
avslås.

2. Djurskyddstillsyn m.m. (punkt 5)

av Per Westerberg (m), Lennart Fremling (fp),
Lars Lindblad (m), Bengt-Anders Johansson (m) och
Anita Brodén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 2. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ1 yrkandena 2 och 5 samt
avslår motionerna 2002/03:MJ3 yrkandena 2 och 3 samt
2002/03:MJ344 yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Djurskyddet måste utgå från en helhetssyn för hur
djuren har det. Antalet centimetrar för en liggplats
säger väldigt lite om djurets välbefinnande.
Helhetsbilden däremot ger en mer korrekt bild av
djurens villkor. Vi anser därför att det bör införas
generella funktionskrav i stället för att som i dag
ha många detaljregler. Det måste finnas såväl
tillräckligt många djurskyddsinspektörer som
tillräckliga utbildningsresurser för att tillsynen
skall kunna bli effektiv. Detta bör ges regeringen
till känna.

3. Djurskyddstillsyn m.m. (punkt 5)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 3. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:MJ3 yrkandena 2 och 3
samt 2002/03:MJ344 yrkandena 2 och 3 samt avslår
motion 2002/03:MJ1 yrkandena 2 och 5.

Ställningstagande

När det gäller tillsynsverksamheten är det angeläget
att lösa en del av dessa frågor i samband med
förslaget om en ny djurskyddsmyndighet och inte
avvakta den av regeringen till år 2003 aviserade
propositionen. En viktig brist i den nuvarande
organisationen är att veterinärerna ibland kan hamna
i en jävssituation då tillsynsobjektet dvs. bonden
också är kund. Detta har också Riksdagens Revisorer
pekat på i sin rapport 2002/03:4, liksom tidigare
EU-kommissionen, Konkurrensrådet och Statskontoret.
I den nya modell som Kristdemokraterna föreslår
skapas ett samband mellan länsstyrelserna och
djurskyddsmyndigheten. Förslaget innebär bl.a. att
en ny tillsynsenhet på länsstyrelserna inrättas och
att jävssituationer inte uppstår lika lätt. Dessutom
undviks att personer utan sällskapsdjur får
finansiera veterinärvård för dessa djur via
skattsedeln. Mot bakgrund av det anförda bör
regeringen tillsätta en utredning för att klargöra
de ekonomiska konsekvenserna av en tillsynsmodell
enligt Kristdemokraternas förslag. Vad ovan anförts
bör ges regeringen till känna.

4. God man för djurägare (punkt 6)

av Per Westerberg (m), Lars Lindblad (m) och
Bengt-Anders Johansson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 4. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ1 yrkande 4.

Ställningstagande

Många fall av konstaterad undermålig skötsel eller
ren vanskötsel av djur kan härledas till sjukdom
eller sociala problem hos ägaren eller djurhållaren.
Det är ofta fråga om människor som tidigare varit
dugliga och framgångsrika men som har drabbats av
personliga motgångar, sjukdom eller andra problem.
För att förbättra möjligheterna att i sådana
situationer finna lösningar som hindrar att
situationen förvärras ytterligare bör en s.k. god
man kunna utses med uppgift att bistå djurhållaren.
Det kan vara fråga om socialt stöd men också om
hjälp i kontakterna med berörda myndigheter. Det är
enligt vår mening en brist i djurskyddet att
kunskapen om den sociala situationen som ofta ligger
bakom misslyckanden i djurhållningen uppmärksammats
i så liten utsträckning. Kunskapen om dessa frågor
skulle kunna leda till en förbättrad djurhållning.
Detta bör ges regeringen till känna.

5. Möjlighet för ideella organisationer att
överklaga beslut om försöksdjur (punkt 7)

av Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 5. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ5 yrkande 4.

Ställningstagande

I dag kan sökande forskare överklaga ett beslut
fattat i en djurförsöksetisk nämnd om beslutet
träffar sökanden negativt. Däremot så finns det
ingen "part" som kan överklaga beslut som träffar
försöksdjuren negativt. Den bakomliggande orsaken är
att djur betraktas som objekt och därför saknar
talerätt. Denna syn är djupt omodern och bör snarast
möjligt fasas ut. För att råda bot på detta bör, med
miljöbalken som förebild, de demokratiska
djurskyddsorganisationerna som har ett viss
medlemsantal ges talerätt och rätt att överklaga
beslut som träffar djuren negativt. Detta bör ges
regeringen till känna.

6. Djurskyddsregister (punkt 8)

av Per Westerberg (m), Lars Lindblad (m), Jan
Andersson (c) och Bengt-Anders Johansson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 6. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ1 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi avstyrker regeringens förslag att inrätta
ett djurskyddsregister med uppgifter om
olika typer av djurhållare. Även om ett
sådant register marginellt skulle kunna
främja djurskyddet, anser vi inte att staten
bör föra register över skötsamma djurägare.
Den uppskattade kostnaden för registret - 15
miljoner kronor - kan i stället med fördel
användas för utveckling av
djurskyddsinspektörerna. Detta bör ges
regeringen till känna.

7. Myndighetens organisation m.m. (punkt 10)

av Per Westerberg (m), Lars Lindblad (m) och
Bengt-Anders Johansson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 7. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ2 yrkande 2 och avslår
motion 2002/03:MJ5 yrkande 2.

Ställningstagande

I propositionen sägs oroväckande lite om det
internationella arbetet. I takt med den ökade
internationaliseringen ökar också det gemensamma
arbetet med djurpolitiska frågor på internationell
nivå. Den ökade internationaliseringen ställer också
krav på att vi har en effektiv
myndighetsorganisation som kan vara pådrivande och
på bästa sätt ta till vara och föra ut de svenska
ståndpunkterna. Den nya djurskyddsmyndigheten bör
därför formas så att den kan vara en internationell
spjutspetsmyndighet inom området. Myndigheten bör
också ges en ledande funktion i det internationella
arbetet liksom fungera som en kunskapsbank då det
gäller det internationella regelverket på det
djurpolitiska området. Vad som anförts ovan bör ges
regeringen till känna.

8. Myndighetens organisation m.m. (punkt 10)

av Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar Persson
(kd) och Anita Brodén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 8. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ5 yrkande 2 och avslår
motion 2002/03:MJ2 yrkande 2.

Ställningstagande

Allt fler djurpolitiska frågor hanteras i dag i
olika internationella forum t.ex. EU. Genom att vara
aktiva och pådrivande i dessa forum främjar vi inte
enbart djurskyddet i vårt eget land utan utökar
också våra möjligheter att utveckla djurskyddet
internationellt. Vi kan även bidra till att höja
djurskyddsmedvetandet i andra länder, inte minst de
länder som vi har handelsförbindelser med. Vi anser
därför att den nya djurskyddsmyndigheten bör få ett
brett uppdrag då det gäller det internationella
arbetet. Myndigheten bör också ges huvudansvaret för
dessa arbetsuppgifter och samordna Sveriges agerande
i t.ex. FN, WTO och inom EU. Detta bör ges
regeringen till känna.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttrande. I rubriken
anges inom parentes vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

Ansvar enligt djurskyddslagen

av Sven Gunnar Persson (kd).
Kristdemokraterna ställer sig bakom utskottets
förslag om att inrätta en djurskyddsmyndighet med
ett övergripande ansvar för den centrala
djurskyddstillsynen beträffande alla djur som
omfattas av djurskyddslagen. Detta innebär att
ansvaret även för de livsmedelsproducerande djuren,
det vill säga lantbrukets djur, flyttas till den nya
djurskyddsmyndigheten. Jag hade önskat att det i
betänkandetexten på ett tydligare sätt framgått att
ansvaret för de livsmedelsproducerande djuren avser
ansvar enligt djurskyddslagen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen (Jordbruksdepartementet) föreslår i
proposition 2001/02:189 att riksdagen antar
regeringens förslag till

1. lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534),
2. lag om ändring i lagen (2000:537) om märkning
och registrering av
hundar.

Följdmotioner

2002/03:MJ1 av Bengt-Anders Johansson och Henrik von
Sydow (m):

1. Riksdagen avslår förslaget om att inrätta en ny
djurskyddsmyndighet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
djurskyddsinspektörer.

3. Riksdagen avslår förslaget om ett s.k.
djurskyddstillsynsregister.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en god man i
djurhållning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av
generella funktionskrav på bekostnad av
detaljstyrning.

2002/03:MJ2 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
djurskyddsmyndighetens ansvarsområde.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om de internationella
frågorna.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättande av ett
djuretiskt råd.

2002/03:MJ3 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att allt djurskydd
även det som rör lantbrukets djur skall flyttas
till djurskyddsmyndigheten och att föreskrifter
utfärdas för djurhållning enligt djurskyddslagen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ny organisation av
djurskyddet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
tillsätta en utredning för att klargöra de
ekonomiska konsekvenserna av en tillsynsmodell i
enlighet med förslagen i motionen.

2002/03:MJ4 av Åsa Domeij och Mikaela Valtersson
(mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att den nya djurskyddsmyndigheten bör ha det totala
djurskyddsansvaret även för livsmedelsproducerande
djur.

2002/03:MJ5 av Birgitta Ohlsson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
djurskyddsmyndighetens ansvarsområde.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om arbetet med
djurpolitiska frågor i internationella forum.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om EU-kravet vad
gäller central behörig myndighet (dir. 90/425/EEG
m.fl.).

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
överklagansmöjlighet, vad gäller besluten i de
djurförsöksetiska nämnderna.

2002/03:MJ6 av Lennart Fremling m.fl. (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad Folkpartiet anser om en ny djurskyddsmyndighet.

Motioner från allmänna motionstiden

2002/03:MJ220 av Jan Emanuel Johansson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om den nya
djurskyddsmyndighetens ansvarsområde och att det
skall utvidgas till att omfatta även
livsmedelsproducerande djur.

2002/03:MJ297 av Kjell Nordström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om den nya
djurskyddsmyndighetens lokalisering.

2002/03:MJ344 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en organisation av
djurskyddet.

3. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning för att klargöra de ekonomiska
konsekvenserna av en tillsynsmodell i enlighet med
förslagen i motionen.

2002/03:MJ487 av Jan Andersson m.fl. (c):

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att avslå
propositionen om en djurskyddsmyndighet.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i
djurskyddslagen (1988:534)

2. Förslag till lag om ändring i
lagen (2000:537) om märkning och
registrering av hundar