Lagutskottets betänkande
2002/03:LU1
Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens
proposition 2002/03:6 Obligatorisk redovisning av
sjukfrånvaro jämte tre motioner som väckts med
anledning av propositionen vari yrkas att riksdagen
skall avslå regeringens lagförslag. Därutöver
behandlas en motion som väckts under den allmänna
motionstiden år 2002.
I propositionen föreslår regeringen vissa
ändringar i årsredovisningslagen (1995:1554) m.fl.
lagar som innebär en skyldighet för privata
arbetsgivare, kommuner och landsting att lämna
uppgifter om anställdas sjukfrånvaro i
årsredovisningen. Syftet med en sådan redovisning är
att öka medvetenheten om sjukfrånvarons fördelning
på olika verksamheter. Ökade kunskaper på området
kan, enligt regeringen, påverka arbetsgivare att
vidta åtgärder för att minska sjukfrånvaron.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli
2003. Regeringen redovisar i propositionen sin
avsikt att införa motsvarande skyldighet för
statliga myndigheter.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
lagförslag och avslår motionerna.
I betänkandet finns en reservation.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i årsredovisningslagen
(1995:1554),
2. lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag,
3. lag om ändring i lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag,
4. lag om ändring i lagen (1997:614) om kommunal
redovisning.
Därmed avslår riksdagen motionerna 2002/03:L1,
2002/03:L2, 2002/03:L3 samt 2002/03:L335.
Reservation (m, fp, kd, c)
Stockholm den 19 november 2002
På lagutskottets vägnar
Inger René
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger
René (m), Marianne Carlström (s), Raimo Pärssinen
(s), Jan Ertsborn (fp), Christina Nenes (s), Hillevi
Larsson (s), Yvonne Andersson (kd), Tasso Stafilidis
(v), Maria Hassan (s), Bertil Kjellberg (m), Rezene
Tesfazion (s), Martin Andreasson (fp), Viviann
Gerdin (c), Anneli Särnblad Stoors (s), Henrik von
Sydow (m), Niclas Lindberg (s) och Johan Löfstrand
(s).
2002/03
LU1
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Regeringen beslutade i december 2000 att ge en
särskild utredare i uppdrag att ta fram en
handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet (den s.k.
HpH-utredningen). På grundval av bl.a. en delrapport
från utredningen som redovisades i juni 2001
presenterade regeringen i budgetpropositionen för år
2002 ett åtgärdsprogram i elva punkter för ökad
hälsa i arbetslivet. Som en punkt i programmet
angavs att det inom den offentliga sektorn kunde bli
aktuellt att genomföra en redovisning av de
anställdas hälsoläge. I januari 2002 presenterade
HpH-utredningen sitt slutbetänkande (SOU 2002:5)
Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet. I
betänkandet föreslogs bl.a. att det i
årsredovisningslagen (1995:1554) skulle införas en
bestämmelse om att uppgift skulle lämnas om
genomsnittlig sjukfrånvaro i årsredovisningen.
Betänkandet innehöll också förslag om att
motsvarande bestämmelse skulle införas för
myndigheter och andra organisationer som inte
omfattas av årsredovisningslagen.
Under våren 2002 tillsattes en arbetsgrupp inom
Regeringskansliet med uppgift att utarbeta förslag
till obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro.
Arbetsgruppen presenterade sitt förslag i maj 2002 i
departementspromemorian (Ds 2002:22) Obligatorisk
redovisning av sjukfrånvaron. Promemorian har
remissbehandlats och ligger till grund för förslagen
i förevarande proposition.
I propositionen föreslår regeringen - efter
hörande av Lagrådet - att riksdagen antar i
propositionen framlagda förslag till ändringar i
årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559)
om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag samt lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag. I propositionen
föreslår regeringen vidare att riksdagen antar i
propositionen framlagt förslag till ändring i lagen
(1997:614) om kommunal redovisning.
Regeringens förslag återfinns i bilaga 1 och
lagförslagen i bilaga 2.
Med anledning av propositionen har tre motioner
väckts. I ärendet behandlar utskottet också en
motion från den allmänna motionstiden år 2002.
Förslagen i motionerna återfinns i bilaga 1.
Utskottets överväganden
Obligatorisk redovisning av
sjukfrånvaro
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag till
ändringar i årsredovisningslagen (1995:1554)
m.fl. lagar samt avslå motionerna. Jämför
reservation (m, fp, kd, c).
Allmän bakgrund
De senaste åren har sjukfrånvaron ökat kraftigt i
Sverige, vilket medför att välfärdsförluster
uppkommer för såväl enskilda människor som för
samhället. Den tilltagande sjukfrånvaron har fått
till följd att utgifterna för sjukpenningen har ökat
väsentligt. Under år 1998 utbetalades 19 miljarder
kronor. För år 2002 beräknas utgifterna för
sjukpenningen uppgå till 46 miljarder kronor, vilket
innebär en ökning med drygt 5,5 miljarder kronor
jämfört med år 2001.
För att möta den kraftiga ökningen av antalet
sjukskrivna och förtidspensionerade presenterade
regeringen hösten 2001 i budgetpropositionen för år
2002 ett åtgärdsprogram i elva punkter för ökad
hälsa i arbetslivet. Programmet tog bl.a. upp
punkter som berör mål för ökad hälsa i arbetslivet,
ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att
förebygga ohälsa samt s.k. hälsobokslut.
I budgetpropositionen för år 2003 redogör
regeringen för den fortsatta strategin för hälsa i
arbetslivet. Regeringen föreslår att ett mål sätts
upp som innebär att frånvaron från arbetslivet på
grund av sjukskrivningar - exklusive
sjuklöneperioden - skall halveras fram till år 2008.
Att minska sjukfrånvaron är, enligt regeringen, en
av de största utmaningarna under mandatperioden.
De förslag som lämnas i den nu aktuella
propositionen om obligatorisk redovisning av
sjukfrånvaro är en del av detta arbete.
Gällande regler om redovisning
Grundläggande bestämmelser om hur bokföring och
redovisning skall vara ordnad i privat verksamhet
finns i bokföringslagen (1999:1078) och i
årsredovisningslagen (1995:1554). Bestämmelser om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag samt försäkringsföretag finns i
lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag respektive lagen (1995:1560)
om årsredovisning i försäkringsföretag. För statlig
verksamhet finns bestämmelser om årsredovisning i
förordningen (2000:605) om årsredovisning och
budgetunderlag och för kommunal verksamhet i lagen
(1997:614) om kommunal redovisning.
De privata arbetsgivarnas skyldighet att upprätta
årsredovisning regleras i 6 kap. 1 §
bokföringslagen. Av bestämmelsen följer att bl.a.
samtliga aktiebolag, ekonomiska föreningar och
handelsbolag i vilka en eller flera delägare är
juridiska personer är skyldiga att avsluta sin
redovisning med en årsredovisning. Undantagna är
vissa mindre företag, bl.a. sådana som drivs i annan
associationsform eller som enskild firma.
De närmare bestämmelserna om årsredovisningens
innehåll och form regleras i årsredovisningslagen,
lagen om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag samt lagen om årsredovisning i
försäkringsföretag. En årsredovisning består av en
balansräkning, en resultaträkning, noter, en
förvaltningsberättelse och i vissa fall en
finansieringsanalys. Balansräkningen,
resultaträkningen och noterna skall upprättas som en
helhet. De skall ge en rättvisande bild av
företagets ställning och resultat. Det skall lämnas
tilläggsupplysningar om det behövs för att en
rättvisande bild skall ges.
I dag saknas uttryckliga lagregler som tar sikte
på uppgifter om personalens sjukfrånvaro. Det finns
dock bestämmelser i de tidigare nämnda
årsredovisningslagarna som innebär att en
årsredovisning skall innehålla andra uppgifter som
är relaterade till personalen. Av räkenskapsårets
personalkostnader skall särskilt anges kostnaden för
löner och andra ersättningar och sociala kostnader.
Årsredovisningslagarna föreskriver också att
upplysningar skall lämnas om medelantalet under
räkenskapsåret anställda personer, med uppgift om
fördelningen mellan kvinnor och män. Uppgifter om
antal anställda och löner lämnas som
tilläggsupplysning i not eller i resultat- och
balansräkningarna. Motsvarande uppgifter för en
koncern skall lämnas i koncernredovisningen. Kravet
på att redovisningen skall ge en rättvisande bild
kan innebära att det blir nödvändigt för den
redovisningsskyldige att lämna också andra uppgifter
om personalen som har betydelse för bolagets
ställning och resultat.
Även primärkommuner, landstingskommuner och
kommunalförbund (fortsättningsvis benämnda kommuner)
är skyldiga att upprätta årsredovisning. Denna
skyldighet följer av 8 kap. 16 § kommunallagen
(1991:900). Regler för årsredovisningen finns som
tidigare nämnts i lagen om kommunal redovisning.
Årsredovisningens delar är i kommunal verksamhet
desamma som i privat. Däremot finns det inte någon
motsvarighet till årsredovisningslagens relativt
omfattande bestämmelser om tilläggsupplysningar. I
kommunernas redovisning är förvaltningsberättelsen i
stället en mer central del i redovisningen. Enligt
lagens 4 kap. 1 § skall i förvaltningsberättelsen
lämnas uppgifter om väsentliga personalförhållanden.
Av förordningen om årsredovisning och
budgetunderlag följer att årsredovisningen för
statliga myndigheter skall bestå av en
resultatredovisning, en resultaträkning, en
balansräkning, en anslagsredovisning, en
finansieringsanalys samt noter. Myndigheterna skall
i årsredovisningen lämna information om förhållanden
av väsentlig betydelse för regeringens uppföljning
och prövning av verksamheten. I förordningen finns
inte någon författningsreglerad skyldighet att lämna
uppgifter om personalförhållanden.
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen vissa ändringar
i årsredovisningslagen m.fl. lagar. Förslagen
innebär att det införs en skyldighet för privata
arbetsgivare, kommuner och landsting att lämna
uppgifter om anställdas sjukfrånvaro i
årsredovisningen. I propositionen redovisas att
regeringen även har för avsikt att i förordningen om
årsredovisning och budgetunderlag införa
bestämmelser som ålägger statliga myndigheter
motsvarande uppgiftsskyldighet. Arbetsgivare med
högst tio anställda omfattas inte av den föreslagna
uppgiftsskyldigheten.
Uppgift skall lämnas om den totala sjukfrånvaron,
sjukfrånvaron hos kvinnor respektive män samt hos
anställda i åldersintervallerna 29 år eller yngre,
30-49 år och 50 år eller äldre. Därutöver föreslås
att även den andel av sjukfrånvaron som avser
sjukfrånvaro som varat i 60 dagar eller mer skall
anges. Det skall inte med utgångspunkt i den
information som lämnas i årsredovisningen gå att
hänföra uppgifter om sjukfrånvaro till en enskild
individ. De som är anställda utomlands omfattas inte
av uppgiftsskyldigheten. Den närmare tillämpningen
av bestämmelsen får avgöras inom ramen för vad som
är god redovisningssed.
I propositionen anför regeringen att de anställdas
frånvaro på grund av sjukdom många gånger medför
betydande kostnader för arbetsgivarna avseende
sjuklöner, produktionsbortfall, vikarier och
utbildningsinsatser. Sjukfrånvaron bland anställda
kan alltså enligt regeringens mening sägas ha
inverkan på produktiviteten och
verksamhetsresultatet i en organisation. Regeringen
anser därför att man kan ha ett redovisningsmässigt
perspektiv på sjukfrånvaron.
Enligt regeringens mening tillgodoser
årsredovisningen bäst det informationsintresse som
ägare till företag, borgenärer, leverantörer m.fl.
intressenter kan ha av uppgifter om sjukfrånvaro. Om
dessa uppgifter får en extern spridning är det
lättare för myndigheter, anställda och andra
intressenter att ta del av dem. För det fall
reglerna görs lika för olika verksamhetsformer
underlättas också jämförelser mellan olika
arbetsgivare. I och med att årsredovisningen i regel
revideras ökar förutsättningen för att de lämnade
uppgifterna är riktiga. Regeringen anser således att
uppgifter om sjukfrånvaro har en plats i en
årsredovisning.
I propositionen redovisas att en allmän
utgångspunkt för förslaget är att uppgifter om
sjukfrånvaro skall vara så enkla som möjligt att ta
fram för arbetsgivarna. Regeringen gör därför
bedömningen att den föreslagna uppgiftsskyldigheten
inte bör bli alltför betungande för arbetsgivarna.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1
juli 2003.
Motionerna
I motion L1 av Jan Ertsborn m.fl. (fp), motion L2 av
Inger René m.fl. (m) och motion L3 av Yvonne
Andersson m.fl. (kd) yrkas avslag på propositionen.
Motionärerna anser att regeringens förslag inte
bidrar till att hejda de snabbt ökande sjuktalen.
För konkreta förslag på hur sjukfrånvaron skall
minskas hänvisar motionärerna till sina respektive
partiers förslag på området. Enligt motionärerna
riktar sig en årsredovisning till externa
intressenter, och det kan därför ifrågasättas om
uppgifter om sjukfrånvaro över huvud taget har någon
plats i en årsredovisning. Motionärerna anser vidare
att den ökade precision i statistiken som skulle
kunna uppnås genom regeringens förslag inte står i
proportion till den ökade byråkrati som förslaget
innebär. Genom de i propositionen framlagda
lagförslagen läggs ytterligare en börda på företagen
i form av administration och kostnader, vilket
drabbar mindre företag hårdast. Motionärerna anser
vidare att det finns en stor risk för att de
uppgifter som skall lämnas om sjukfrånvaron för
kvinnor respektive män samt sjukfrånvaron för
anställda i olika åldersintervall kan få negativa
konsekvenser för enskilda individer från
integritetssynpunkt. Risken är, enligt motionärernas
mening, särskilt stor i små företag.
Siw Wittgren-Ahl och Gunilla Carlsson i Hisings
Backa (s) anser i motion L335 att det bör införas en
obligatorisk skyldighet att redovisa sjukfrånvaro i
företags, kommuners, landstings, organisationers och
myndigheters verksamhetsberättelser. Motionärerna
anser att uppgift bl.a. skall lämnas om
sjukfrånvaron hos kvinnor respektive män.
Utskottets ställningstagande
Förslagen i propositionen är en del av regeringens
åtgärdsprogram för ökad hälsa i arbetslivet.
Utskottet anser att regeringens arbete för att öka
hälsan i arbetslivet är mycket viktigt. En
förutsättning för att arbetsgivare skall kunna vidta
åtgärder för att minska sjukfrånvaron är att de är
medvetna om dess storlek. Enligt utskottet måste
därför medvetenheten om sjukfrånvarons fördelning på
olika verksamheter samt dess orsaker och kostnader
öka. Utskottet delar regeringens bedömning att ökade
kunskaper på området kan påverka arbetsgivare att
vidta åtgärder för att minska sjukfrånvaron.
Utskottet anser således att det bör införas en
skyldighet att lämna uppgifter om anställdas
sjukfrånvaro.
Anställdas frånvaro på grund av sjukdom medför
många gånger betydande kostnader för arbetsgivarna,
vilket innebär att sjukfrånvaron bland anställda har
inverkan på en organisations produktivitet och
verksamhetsresultat. Utskottet anser därför i
motsats till vad som anförts i de med anledning av
propositionen väckta motionerna att man mycket väl
kan ha ett redovisningsmässigt perspektiv på
sjukfrånvaron. Liksom regeringen anser utskottet att
det informationsintresse som olika intressenter har
av uppgifter om sjukfrånvaro bäst tillgodoses genom
att uppgifterna lämnas i årsredovisningen. I
sammanhanget bör påpekas att Lagrådet inte heller
funnit skäl att från principiella utgångspunkter
motsätta sig förslaget.
Mot denna bakgrund anser utskottet - i motsats
till motionärerna i motionerna L1-3 - att uppgifter
om sjukfrånvaro har sin plats i årsredovisningen.
Vad sedan gäller den i motionerna framförda
kritiken mot att förslagen medför onödig byråkrati
vill utskottet peka på att regeringens förslag
innebär att endast ett fåtal indikatorer skall
redovisas. För att underlätta framtagandet av
uppgifterna har förslagen utformats med utgångspunkt
i de rutiner som redan används i Svenskt Näringslivs
och Arbetsgivarverkets frivilliga
tidsanvändningsstatistik. Den ökade tidsåtgången på
grund av förslaget måste enligt utskottets mening
bli marginell i förhållande till den totala
tidsåtgång som årsredovisningslagarnas nuvarande
bestämmelser medför, och investeringskostnaderna bli
relativt försumbara. Utskottet delar regeringens
bedömning att den föreslagna uppgiftsskyldigheten
mot denna bakgrund inte bör bli alltför betungande
för arbetsgivarna.
Andra motionsledes framställda invändningar mot
regeringens förslag gäller risken för att uppgifter
som skall lämnas om sjukfrånvaron för kvinnor
respektive män samt sjukfrånvaron för anställda i
olika åldersintervall kan få negativa konsekvenser
för enskilda individer från integritetssynpunkt.
Motionärerna bedömer att risken är störst i små
företag. Med anledning härav vill utskottet
understryka att uppgift om sjukfrånvaron för kvinnor
respektive män samt sjukfrånvaron för anställda i de
olika åldersintervallen inte skall lämnas om
uppgiften kan hänföras till en enskild individ.
Undantaget tar sikte på verksamheter med relativt få
anställda eller där antalet anställda i en grupp är
litet. Det får avgöras från fall till fall om
omständigheterna är sådana att en uppgift kan
hänföras till någon enskild individ. Risken för
motsatstolkningar bör vägas in vid bedömningen av om
uppgiften skall lämnas eller inte. Utskottet delar
således inte motionärernas farhågor för att
förslaget kan få negativa konsekvenser för enskilda
individer från integritetssynpunkt.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen
antar de i propositionen framlagda lagförslagen och
avslår motionerna L1-3. Motion L335 får härigenom i
huvudsak anses tillgodosedd varför också den
motionen bör avslås.
Reservation
Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro
av Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Yvonne
Andersson (kd), Bertil Kjellberg (m), Martin
Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c) och Henrik
von Sydow (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag till riksdagsbeslut
borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens lagförslag. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2002/03:L1, 2002/03:L2
och 2002/03:L3 samt avslår motion 2002/03:L335.
Ställningstagande
I likhet med regeringen anser vi att det är mycket
angeläget att åtgärder vidtas för att hejda den
snabbt ökande sjukfrånvaron. De förslag som
regeringen lägger fram i förevarande proposition är
emellertid, enligt vår mening, inte ändamålsenliga.
För bättre konkreta åtgärder hänvisar vi till våra
respektive partiers motionsförslag på området.
Regeringens förslag innebär att uppgifterna om
sjukfrånvaron skall lämnas i årsredovisningen. En
årsredovisning riktar sig till externa intressenter,
och vi anser att det kan ifrågasättas om uppgifter
om sjukfrånvaro över huvud taget har någon plats i
en årsredovisning. Vi anser vidare att den ökade
precision i statistiken som skulle kunna uppnås
genom regeringens förslag inte står i proportion
till den ökade byråkrati som förslaget innebär.
Genom förslaget läggs ytterligare en börda på
företagen i form av administration och kostnader,
vilket drabbar mindre företag hårdast. Därutöver
anser vi att det finns en stor risk för att de
uppgifter som skall lämnas om sjukfrånvaron för
kvinnor respektive män samt sjukfrånvaron för
anställda i olika åldersintervall kan få negativa
konsekvenser för enskilda individer från
integritetssynpunkt. Risken är särskilt stor på små
arbetsplatser där det torde vara lätt att
identifiera enskilda personer genom den föreslagna
statistiken.
Sammanfattningsvis anser vi att det finns fler
nackdelar än fördelar med regeringens förslag till
lagändringar och att de därför inte bör genomföras.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
I proposition 2002/03:6 föreslår regeringen
(Justitiedepartementet) - efter hörande av Lagrådet
beträffande lagförslagen 1-3 - att riksdagen antar
de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i årsredovisningslagen
(1995:1554),
2. lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag,
3. lag om ändring i lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag,
4. lag om ändring i lagen (1997:614) om kommunal
redovisning.
Lagförslagen finns i bilaga 2 till betänkandet.
Följdmotioner
2002/03:L1 av Jan Ertsborn m.fl. (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen avslår regeringens lagförslag i
proposition 2002/03:6.
2002/03:L2 av Inger René m.fl. (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen beslutar avslå proposition 2002/03:6 i
dess helhet.
2002/03:L3 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen avslår proposition 2002/03:6.
Motion från allmänna motionstiden
2002/03:L335 av Siw Wittgren-Ahl och Gunilla
Carlsson i Hisings Backa (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om obligatorisk
redovisning av sjukfrånvaro i
verksamhetsberättelser.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att bestämmelser
bör utarbetas vad gäller redovisning av
sjukfrånvaro även för myndigheter och andra
organisationer.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
Bokföringsnämnden bör få i uppgift att utfärda
riktlinjer för beräkningen av sjukfrånvaron.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
1 Förslag till lag om ändring i
årsredovisningslagen (1995:1554)
2 Förslag till lag om ändring i
lagen (1995:1559) om årsredovisning
i kreditinstitut och
värdepappersbolag
3 Förslag till lag om ändring i
lagen (1995:1560) om årsredovisning
i försäkringsföretag
4 Förslag till lag om ändring i
lagen (1997:614) om kommunal
redovisning