Konstitutionsutskottets betänkande
2002/03:KU9

Riksrevisionen - ändringar i regeringsformen(vilande grundlagsbeslut)


Sammanfattning

I detta betänkande anmäls  för  slutligt  beslut det
vilande beslut om de ändringar i regeringsformen och
tryckfrihetsförordningen    som   behövs   för   att
genomföra  riksdagens beslut om  inrättandet  av  en
myndighet    benämnd    Riksrevisionen.    Utskottet
tillstyrker    att    riksdagen    slutligt    antar
lagförslagen.


Innehållsförteckning


Sammanfattning.....................................
Innehållsförteckning...............................
Utskottets förslag till riksdagsbeslut.............
Redogörelse för ärendet............................
Stiftande av grundlag
Vilande beslut
Utskottets överväganden............................
Förslagets innebörd i korthet
Utskottets anmälan och yttrande
Bilaga Regeringens lagförslag......................
1. Förslag till lag om ändring i
regeringsformen...............................
2. Förslag    till    lag    om    ändring    i
tryckfrihetsförordningen                      8

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Riksrevisionen
Riksdagen antar  slutligt  bifogade förslag till
lag om ändring i regeringsformen  och lag om ändring
i tryckfrihetsförordningen.

Stockholm den 17 oktober 2002

På konstitutionsutskottets vägnar


Göran Magnusson

Följande ledamöter har deltagit i  beslutet: Göran
Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund  (s),  Helena
Bargholtz  (fp), Kenth Högström (s), Ingvar Svensson
(kd), Mats Einarsson  (v), Mats Berglind (s), Henrik
S Järrel (m), Anders Bengtsson (s), Kerstin Lundgren
(c),  Helene Petersson (s),  Billy  Gustafsson  (s),
Gustav  Fridolin  (mp),  Mariam  Osman Sherifay (s),
Liselott  Hagberg  (fp), Cecilia Magnusson  (m)  och
Bertil Kjellberg (m).

2002/03

KU9


Redogörelse för ärendet

Stiftande av grundlag

Grundlag  stiftas,  ändras  och  upphävs  genom  två
likalydande riksdagsbeslut.  Det  andra beslutet får
inte  fattas,  förrän det efter det första  beslutet
har hållits val  till riksdagen i hela riket och den
nyvalda riksdagen  har  samlats (8 kap. 15 och 17 §§
regeringsformen).

Konstitutionsutskottet  skall  till  kammaren  för
slutligt  beslut  anmäla  vilande  beslut  i  ärende
angående   grundlag  eller  riksdagsordningen.  Till
anmälan skall  utskottet foga ett yttrande i ärendet
(3 kap. 16 § och 4 kap. 8 § riksdagsordningen).

Vilande beslut


Riksdagen  beslutade   den  12  juni  2002  (prop.
2001/02:73,  bet. 2001/02:KU25,  prot.  2001/02:123)
att som vilande  anta de förslag till lag om ändring
i   regeringsformen    och    lag   om   ändring   i
tryckfrihetsförordningen som finns intagna i bilaga.

Utskottets överväganden

Förslagets innebörd i korthet

Det  vilande  förslaget  till  lag   om   ändring  i
regeringsformen  innebär att förutsättningar  skapas
för inrättande av den nya myndighet under riksdagen,
Riksrevisionen, som  riksdagen  beslutat  om  hösten
2000  (förs.  1999/2000:RS1, bet. 2000/01:KU8, rskr.
2000/01:116-119).   Det  vilande  grundlagsförslaget
innebär att Riksrevisionen  skall  vara en myndighet
under  riksdagen  med  uppgift  att  i enlighet  med
föreskrifter som meddelas i lag svara för granskning
av i huvudsak den verksamhet som bedrivs  av staten,
att Riksrevisionen skall ledas av tre riksrevisorer,
som  väljs av riksdagen samt att det vid myndigheten
också   skall  finnas  en  styrelse,  som  utses  av
riksdagen.  Enligt  det  vilande  förslaget beslutar
riksrevisorerna självständigt, med  beaktande  av de
bestämmelser   som   finns  i  lag,  vad  som  skall
granskas. De beslutar  också  självständigt  och var
för  sig  hur granskningen skall bedrivas. Förslaget
innebär även att det vid myndigheten skall finnas en
styrelse som  utses av riksdagen. Styrelsens uppgift
är  att  följa  granskningsverksamheten,   lämna  de
förslag   och   redogörelser   till   riksdagen  som
granskningsrapporter  och  revisionsberättelser  ger
anledning  till  samt att besluta  om  förslag  till
anslag på statsbudgeten  och  om  årsredovisning för
myndigheten. Förslaget innebär också  att  riksdagen
får  skilja en riksrevisor från uppdraget endast  om
denne  inte längre  uppfyller de krav som gäller för
uppdraget   eller  om  riksrevisorn  har  gjort  sig
skyldig till allvarlig försummelse.

Det vilande förslaget till lag om ändring i 2 kap.
7  §  tryckfrihetsförordningen  innebär  endast  att
riksdagens   revisorer   inte   längre   omnämns   i
paragrafen.

Utskottets anmälan och yttrande


Genom  detta  betänkande  anmäler  utskottet  nu det
vilande  beslutet till kammaren för slutligt beslut.
Med  hänvisning   till  vad  utskottet  anförde  vid
ärendets första behandling tillstyrker utskottet att
riksdagen  slutligt  antar  förslaget  till  lag  om
ändring i regeringsformen  och förslaget till lag om
ändring i tryckfrihetsförordningen.
Bilaga

Regeringens lagförslag


1. Förslag till lag om ändring i
regeringsformen

Härigenom   föreskrivs   att   12    kap.    7   §
regeringsformen[1] skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
12 kap.
7 §
-----------------------------------------------------
Riksdagen          väljer   Riksrevisionen   är   en
revisorer att granska den  myndighet under riksdagen
statliga    verksamheten.  med  uppgift  att granska
Riksdagen kan besluta att  den     verksamhet    som
revisorernas   granskning  bedrivs     av    staten.
skall omfatta också annan  Närmare  bestämmelser  om
verksamhet.     Riksdagen  Riksrevisionen   finns  i
fastställer   instruktion  riksdagsordningen  och  i
för revisorerna.           annan lag. Enligt vad som
föreskrivs  i  sådan  lag
Revisorerna  får  enligt  kan       Riksrevisionens
bestämmelser     i    lag  granskning   avse   också
infordra      handlingar,  annan      än     statlig
uppgifter  och  yttranden  verksamhet.
som       behövs      för
granskningen.               Riksrevisionen  leds  av
tre   riksrevisorer,  som
Närmare  bestämmelser om  väljs    av    riksdagen.
revisorerna    finns    i  Riksrevisorerna  beslutar
riksdagsordningen.         självständigt         med
beaktande      av      de
bestämmelser  som finns i
lag,    vad   som   skall
granskas.   De   beslutar
självständigt och var för
sig    hur   granskningen
skall  bedrivas   och  om
slutsatserna    av    sin
granskning.
Vid   myndigheten  finns
också  en  styrelse,  som
utses    av    riksdagen.
Styrelsens uppgift är att
följa
granskningsverksamheten,
lämna   de   förslag  och
redogörelser         till
riksdagen             som
riksrevisorernas
granskningsrapporter  och
revisionsberättelser  ger
anledning  till  samt att
besluta  om förslag  till
anslag  på  statsbudgeten
och om årsredovisning för
myndigheten.
Riksdagen  får skilja en
riksrevisor          från
uppdraget    endast    om
riksrevisorn  inte längre
uppfyller  de  krav   som
gäller    för   uppdraget
eller om riksrevisorn har
gjort  sig  skyldig  till
allvarlig försummelse.
-----------------------------------------------------
____________

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.
2.   Riksdagen   får  före  ikraftträdandet  välja
riksrevisorer och utse styrelse för Riksrevisionen.
3.  Riksrevisorerna   och  styrelsen  får,  i  den
utsträckning   riksdagsstyrelsen   bestämmer,   före
ikraftträdandet vidta de åtgärder som behövs för att
Riksrevisionens  verksamhet skall kunna påbörjas vid
ikraftträdandet.

**FOOTNOTES**
[1]: Regeringsformen omtryckt 1998:1437.
2.  Förslag  till lag  om  ändring  i  tryckfrihets-
förordningen
Härigenom   föreskrivs    att    2    kap.    7   §
tryckfrihetsförordningen[2]1   skall   ha   följande
lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
2 kap.
7  §[3]2
-----------------------------------------------------
Handling  anses upprättad hos myndighet, när den har
expedierats.  Handling  som ej har expedierats anses
upprättad när det ärende  till vilket den hänför sig
har   slutbehandlats  hos  myndigheten   eller,   om
handlingen  ej hänför sig till visst ärende, när den
har justerats  av  myndigheten  eller  på annat sätt
färdigställts.
I  stället för vad som föreskrives i första stycket
gäller att handling anses upprättad,
1. diarium,  journal  samt  sådant  register  eller
annan   förteckning   som   föres  fortlöpande,  när
handlingen har färdigställts  för  anteckning  eller
införing,
2.  dom  och  annat beslut, som enligt vad därom är
föreskrivet skall  avkunnas  eller  expedieras, samt
protokoll  och annan handling i vad den  hänför  sig
till sådant beslut, när beslutet har avkunnats eller
expedierats,
-----------------------------------------------------
3.    annan    myndighets   3.    annat   myndighets
protokoll    och   därmed  protokoll    och   därmed
jämförliga  anteckningar,  jämförliga  anteckningar,
när     handlingen    har  när     handlingen    har
justerats  av myndigheten  justerats  av myndigheten
eller   på   annat   sätt  eller   på   annat   sätt
färdigställts,   dock  ej  färdigställts,   dock  ej
protokoll  hos riksdagens  protokoll  hos riksdagens
utskott, riksdagens eller  utskott,          kommuns
kommuns  revisorer  eller  revisorer  eller statliga
statliga kommittéer eller  kommittéer    eller   hos
hos  kommunal myndighet i  kommunal    myndighet   i
ärende  som  denna endast  ärende  som  denna endast
bereder till avgörande.    bereder till avgörande.
-----------------------------------------------------
____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.



**FOOTNOTES**
[2]:1 Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1998:1438.
[3]:2 Senaste lydelse 1998:1701.