Finansutskottets betänkande
2002/03:FIU3
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Sammanfattning
Finansutskottet behandlar i detta betänkande
förslagen i budgetpropositionen till anslag för
budgetåret 2003 inom utgiftsområde 25 Allmänna
bidrag till kommuner samt de motioner som väckts med
anledning av propositionens förslag.
Anslagen under utgiftsområde 25, som sammanlagt
uppgår till 101 737 miljoner kronor 2002, omfattar
huvuddelen av statens bidrag till kommuner och
landsting. Bidragen lämnas dels i form av ett
allmänt finansiellt stöd till kommuner och
landsting, dels i form av bidrag för att åstadkomma
likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan
kommuner respektive landsting. Bidrag kan även
lämnas till särskilda insatser i vissa kommuner och
landsting. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till fördelning av anslagen inom utgiftsområdet med
den ändringen att anslag 48:1 Generellt statsbidrag
till kommuner och landsting tillförs ytterligare 456
miljoner kronor. Utskottets förslag ryms inom den
ram för utgiftsområde 25 som riksdagen beslutade den
4 december.
Utskottet behandlar i betänkandet också ett antal
andra kommunalekonomiska frågor som förts fram i
motioner under den allmänna motionstiden. Yrkandena
rör hivpreventiv verksamhet i storstadsregionerna,
balanskravet och utjämningssystemet. Samtliga
motionsyrkanden som behandlas i betänkandet
avstyrks.
I betänkandet finns 9 reservationer och 4
särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Anslagen för 2003
Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen
under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommuner enligt efterföljande specifikation.
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition
2002/03:1 utgiftsområde 25 punkt 3 och avslår
motionerna
2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
yrkande 9 i denna del, 2002/03:Fi262 av Fredrik
Reinfeldt m.fl. (m),
2002/03:Fi264 av Lena Ek m.fl. (c),
2002/03:Fi278 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)
yrkande 1 samt
2002/03:Fi284 av Olle Sandahl m.fl. (kd)
yrkandena 1 och 10.
2. Bemyndigande under anslag 48:2 Bidrag
till särskilda insatser i vissa kommuner och
landsting
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003
för reservationsanslag 48:2 Bidrag till särskilda
insatser i vissa kommuner och landsting besluta
om bidrag för främjande av samverkan mellan
kommuner och mellan landsting med
befolkningsminskning som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter om högst 50 000
000 kr under 2004. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:1 utgiftsområde 25 punkt 1.
3. Hivpreventivt arbete i
storstadsregionerna
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Fi219 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s,
fp, c, mp),
2002/03:Fi220 av Tasso Stafilidis (v),
2002/03:Fi260 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, fp,
c, mp) samt
2002/03:L249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
yrkande 15.
Reservation 1 (fp)
4. Tillfälligt sysselsättningsstöd
Riksdagen godkänner att det tillfälliga
sysselsättningsstödet till kommuner och landsting
förlängs. Därmed bifaller riksdagen proposition
2002/03:1 utgiftsområde 25 punkt 2 och avslår
motion
2002/03:Fi287 av Lennart Hedquist m.fl. (m)
yrkande 40.
Reservation 2 (m)
5. Kommunal ekonomi och balanskrav
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Fi221 av Christer Adelsbo och Göran
Persson i Simrishamn (s),
2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande
9,
2002/03:Fi246 av Owe Hellberg (v) yrkande 1,
2002/03:Fi278 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)
yrkandena 2 och 3 samt
2002/03:Fi284 av Olle Sandahl m.fl. (kd)
yrkandena 6 och 8.
Reservation 3 (fp)
Reservation 4 (kd)
Reservation 5 (c)
6. Inkomst- och
kostnadsutjämningssystemet
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Fi204 av Lilian Virgin och Christer
Engelhardt (s),
2002/03:Fi206 av Henrik Westman (m) yrkande 2,
2002/03:Fi222 av Christer Adelsbo och Göran
Persson i Simrishamn (s),
2002/03:Fi224 av Cinnika Beiming m.fl. (s),
2002/03:Fi226 av Anna Lilliehöök (m),
2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena
15 och 16,
2002/03:Fi242 av Kerstin Lundgren (c),
2002/03:Fi246 av Owe Hellberg (v) yrkande 2,
2002/03:Fi290 av Karin Pilsäter m.fl. (fp),
2002/03:N305 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.
(m) yrkande 11,
2002/03:N345 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena
13 och 14,
2002/03:N393 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkandena
4 och 5,
2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl. (fp)
yrkande 18,
2002/03:N398 av Monica Green m.fl. (s) yrkande 4
samt
2002/03:Bo290 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
yrkande 8.
Reservation 6 (m)
Reservation 7 (fp)
Reservation 8 (kd)
Reservation 9 (c)
Stockholm den 10 december 2002
På finansutskottets vägnar
Sven-Erik Österberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-
Erik Österberg (s), Fredrik Reinfeldt (m), Carin
Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson
(s), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Tommy
Waidelich (s), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m),
Agneta Gille (s), Bo Bernhardsson (s), Gunnar
Nordmark (fp), Olle Sandahl (kd), Jörgen Johansson
(c) och Rolf Olsson (v).
Förslag till beslut om anslag för
2003 inom
utgiftsområde 25 Allmänna bidrag
till kommuner
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens
förslag till anslagsfördelning med undantag för
anslag 48:1 Generellt statsbidrag till kommuner och
landsting.
Belopp i 1 000-tal kronor
------------------------------------------------------------
Politikområde RegeringensUtskottets
anslag (anslagstyp) förslag förslagAvvikelse
------------------------------------------------------------
48 Allmänna bidrag till kommuner
-------------------------------------------------------------
48:1Generellt statsbidrag till
kommuner och landsting (ramanslag)42 673 43 129 +456
000 000 000
-------------------------------------------------------------
48:2Bidrag till särskilda insatser i
vissa kommuner och landsting 347 750 347 750
(reservationsanslag)
------------------------------------------------------------
48:3Statligt utjämningsbidrag till
kommuner och landsting (obetecknat 23 759 23 759
anslag) 414 414
------------------------------------------------------------
48:4Bidrag till Rådet för kommunal
redovisning (obetecknat anslag) 500 500
-------------------------------------------------------------
48:5Bidrag för ökad tillgänglighet i
hälso- och sjukvården (ramanslag) 1 250 1 250
000 000
-------------------------------------------------------------
Summa 68 030 68 486
664 664
-------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------
2002/03
FiU3
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I budgetpropositionen för 2003 lämnar regeringen tre förslag
som berör utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2003, i fråga om anslag 48:2 Bidrag till särskilda
insatser i vissa kommuner och landsting, besluta om bidrag
som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på
högst 50 miljoner kronor under 2004. Under 2002 infördes ett
tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting.
Regeringen föreslår att detta stöd förlängs t.o.m. 2003.
Förslaget föranleder ingen lagändring. Regeringen föreslår
också att riksdagen anvisar de fem anslag som finns uppförda
på utgiftsområdet. Regeringens förslag återges i bilaga till
betänkandet.
Samtliga motionsyrkanden återges i bilaga till betänkandet.
Bakgrund
Riksdagen beslutade den 4 december 2002 om utgiftsramar för
statsbudgetens 27 utgiftsområden för budgetåret 2003 (prop.
2002/03:1, bet. 2002/03:FiU1, rskr. 2002/03:24). Vid
riksdagens fortsatta beredning av anslagen inom respektive
utgiftsområde får dessa ramar inte överskridas. För
utgiftsområde 25 fastställde riksdagen ramen till 68 487
miljoner kronor vilket är 456 miljoner kronor mer än vad
regeringen föreslår i budgetpropositionen.
I enlighet med 5 kap. 12 § riksdagsordningen fastställs
samtliga anslag inom ett utgiftsområde genom ett beslut.
Frågor som inte påverkar anslagsbelopp, anslagstyp eller
anslagsvillkor för 2003 behandlas emellertid separat.
Betänkandet är disponerat så att utskottet inleder med en
genomgång av politikens allmänna inriktning så som den
framställs i propositionen och i parti- och
kommittémotionerna.
Politikens allmänna inriktning
Budgetpropositionen
Utgiftsområdet omfattar merparten av statens utgifter för
bidrag till kommuner och landsting. Den beräknade ramen för
utgiftsområdet uppgår till 68 031 miljoner kronor 2003.
Utgiftsutvecklingen framgår av nedanstående tabell.
Utgångspunkten är att det generella statsbidraget och
utjämningssystemet ska utgöra instrumentet för att uppnå
politikens mål dvs. att skapa goda och likvärdiga
förutsättningar för kommuner och landsting att uppnå de
nationella målen inom olika verksamheter. Politiken har varit
inriktad på att värna kvaliteten i vården, skolan och
omsorgen. Politikområdet har tillförts 24 miljarder kronor
sedan 1996. Genom satsningen på vård och omsorg i samband med
minskningarna av försvaret tillförs kommunsektorn 2 miljarder
kronor och genom den särskilda satsningen för att öka
tillgängligheten i sjukvården tillförs sektorn 1,25 miljarder
kronor.
Beslutade förändringar i kommunkontosystemet under 2003
innebär bl.a. att de avgifter som kommuner och landsting
betalat för att täcka uttagen från systemet avskaffas fr.o.m.
2003. Samtidigt minskas det generella statsbidraget med
motsvarande belopp, dvs. med ca 31,4 miljarder kronor.
I budgetpropositionen föreslås ett antal skatteförändringar
som påverkar kommunernas skatteinkomster. För att kommunernas
ekonomi inte ska påverkas föreslår regeringen att det
generella statsbidraget justeras för att neutralisera
skatteförändringarna. Reformeringen av det allmänna
pensionssystemet beräknas öka kommuners och landstings
skatteintäkter med 9,5 miljarder kronor. Avskaffandet av det
särskilda grundavdraget medför ökade skatteintäkter med 2,8
miljarder kronor och höjd garantipension ökade intäkter med
0,1 miljard kronor. En tidigare beslutad höjning av
grundavdraget beräknas minska skatteinkomsterna med 4,3
miljarder kronor. Förslag i budgetpropositionen om en höjning
av grundavdraget beräknas minska kommunernas skatteintäkter
med ytterligare 2,5 miljarder kronor. Vidare föranleder
avskaffandet av inkomstprövning av änkepensioner en minskning
av det generella statsbidraget med 0,2 miljarder kronor.
Jämfört med anvisade medel 2002 är den föreslagna
anslagsramen 30,9 miljarder kronor lägre 2003.
Utgiftsutvecklingen
Miljoner kronor (löpande priser)
---------------------------------------------------------
Utfall Anslag UtgiftsprognosFörslag Beräknat
anslag anslag
2001 2002 2002
2003 2004
----------------------------------------------------------
100 639 101 737 101 616 68 031 70 134
----------------------------------------------------------
Motionerna
Moderata samlingspartiet framhåller i motion
Fi231 att den kommunala
verksamheten bör
koncentreras till de viktigaste uppgifterna. Det finns ett
behov av avregleringar och förändrade ansvarsförhållanden
mellan stat och
kommun. Detta gagnar den kommunala
demokratin och skapar förutsättningar för
effektivisering. De uppgifter som ska åligga kommuner i det
framtida
välfärdssamhället ska skötas inom ramen
för den kommunala självstyrelsen.
Moderata
samlingspartiet föreslår att en översyn görs om uppgiftsfördelningen
mellan stat och kommun, det civila samhället och
gemenskaperna.
Statsbidraget till
kommunerna kan sänkas som en följd av kommunernas ökade
skatteintäkter och som ett resultat av de avregleringar,
effektiviseringar och
besparingar som de moderata
förslagen möjliggör.
Grunden för den
kommunala ekonomin är skatteintäkterna och deras tillväxt.
Det bästa sättet att stärka kommunernas ekonomi och skapa
utrymme för god
service och lägre skatter är därför
att ha en god tillväxt.
Folkpartiet
liberalerna stöder i motion Fi278 regeringens förslag till nivå
på statsbidragen. Detta är nödvändigt i avsaknad av en politik
som ger kommuner
och landsting bästa möjliga
förutsättningar att lösa sina uppgifter. Det
viktiga är att driva en politik för god och stabil tillväxt och
hög
sysselsättning för att ge kommunerna
förutsättningar att klara sina uppgifter
och sin
ekonomi.
Folkpartiet vill avveckla de
kommunala bolagen; endast i undantagsfall ska
kommunal verksamhet bedrivas i bolagsform. Det gäller exempelvis ett
visst
kommunalt bostadsbestånd. Kommunala bolag
används i skatteplaneringssyfte.
Statsbidraget
bör minskas till de kommuner som skatteplanerar och därigenom
minskar de statliga skatteintäkterna.
Det är ett gemensamt ansvar för stat och kommun att få dem som är
långvarigt
socialbidragsberoende ur
fattigdomsfällan. Det bör därför vara ett delat
kostnadsansvar mellan stat och kommun.
Kommunkontosystemet behöver förändras så att det tillgodoser kravet
på
konkurrensneutralitet. Verksamhet som bedrivs
i privat regi men som har
offentlig finansiering
missgynnas genom att avdrag för moms inte medges.
Kristdemokraterna anför i motion Fi284 att kommunsektorn använts
som en
budgetregulator av den socialdemokratiska
regeringen. Statsbidragen har
urholkats och
skatteintäkterna försvagats samtidigt som staten lagt ett ökat
ansvar på kommunerna. Motionärerna föreslår en ökning av
det generella
statsbidraget för att möta de växande
behoven av vård och omsorg.
Motionärerna
framhåller betydelsen av det kommunala självstyret och anser att
statlig ersättning ska utgå i form av generella och inte
specialdestinerade
bidrag. Det gäller bl.a.
regeringens särskilda skolsatsning som
Kristdemokraterna anser bör utformas som en höjning av det
generella
statsbidraget. Det gäller också att öka
kommunsektorns förutsättningar till
egen
försörjning genom att skattebasen breddas.
Kristdemokraterna framhåller behovet av att regeringen utreder frågan
om
kommunkontosystemets effekter på
konkurrensneutralitet mellan verksamhet i egen
regi
och på entreprenad.
Även Centerpartiet
värnar i motion Fi234 om det kommunala självstyret.
Regeringens försök att med specialdestinerade bidrag styra
kommunernas
verksamhet avvisas. Centern anför
också att staten överfört uppgifter till
kommunerna
utan att till fullo kompensera för detta. Centerpartiets förslag
till ny inkomstbeskattning medför en kraftig
förstärkning av den kommunala
skattebasen vilket
förstärker kommunernas ekonomi och minskar beroendet av
statsbidrag.
Motionärerna efterlyser
en översyn av skatteutjämningssystemet och pekar
bl.a. på inslag av regionalpolitik i utjämningssystemet som snarare
bör
tillföras kommunerna över statsbudgeten.
Utskottets överväganden
1 Anslagen för 2003
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 2003
anvisar anslagen
under utgiftsområde 25 Allmänna
bidrag till kommuner i enlighet med
regeringens
förslag (punkt 3), med den ändringen att anslaget för det
generella statsbidraget ökas med 456 miljoner kronor
utöver
regeringens förslag. Motionerna avstyrks.
Bakgrund
Riksdagen har efter förslag av utskottet i betänkande 2002/03:FiU1
den 4
december 2002 beslutat om ramar för
utgiftsområden och om beräkningen av
statens
inkomster för 2003. Ramen för utgiftsområde 25 har därvid lagts fast
till 68 487 miljoner kronor. Utskottet har i det
sammanhanget ställt sig bakom
den samhällsekonomiska
bedömning av det finansiella utrymmet för kommunsektorn
som regeringen gjort i budgetpropositionen (prop. 2002/3:1).
Riksdagen har beslutat i enlighet med motion
Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s,
v, mp) yrkande 12
som bl.a. innebär att den av regeringen föreslagna höjningen
av grundavdraget ökas ytterligare. Denna ökning medför att
kommunernas
skatteintäkter minskas. Riksdagen
har därför beslutat att öka ramen för
utgiftsområdet och har därigenom skapat ett utrymme för en ökad
kompensation
till kommunsektorn med 456 miljoner
kronor utöver regeringens förslag.
Budgetpropositionen
I
budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen ska anvisa anslag
för
2003 under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommuner.
Från och med 2002 omfattas
även utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommuner av indelningen i politikområden. Politikområdet kallas 48
Allmänna
bidrag till kommuner och är identiskt med
utgiftsområde 25.
Utgiftsområdet omfattar
fem anslag. Bidragen lämnas dels i form av ett
allmänt finansiellt stöd till kommuner och landsting, anslag 48:1
Generellt
statsbidrag till kommuner och landsting,
dels i form av ett utjämningsbidrag
för att
åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommuner och
landsting, anslag 48:3 Statligt utjämningsbidrag till
kommuner och landsting.
Utgiftsområdet
omfattar också ett bidrag för särskilda insatser i kommuner
och landsting, anslag 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa
kommuner och
landsting. Syftet med detta anslag är
att skapa möjligheter att tillfälligt
bistå
kommuner som på grund av särskilda omständigheter hamnat i en
särskilt
svår ekonomisk situation. Medel från
anslaget används även till vissa andra
ändamål.
Till detta kommer ett mindre bidrag till Rådet för kommunal
redovisning, anslag 48:4 Bidrag till Rådet för kommunal
redovisning. Därutöver
innehåller utgiftsområdet
sedan 2002 ett anslag syftande till att öka
tillgängligheten i hälso- och sjukvården, anslag 48:5 Bidrag för
ökad
tillgänglighet i hälso- och sjukvården.
Till anslag 48:1 Generellt statsbidrag till
kommuner och landsting föreslås
riksdagen anvisa ett
ramanslag på 42 673 miljoner kronor. Syftet med bidraget
är att utgöra ett allmänt finansiellt stöd till kommuner och
landsting.
Bidraget ska dessutom vara ett
instrument för att genomföra ekonomiska
regleringar mellan staten och kommuner respektive landsting. Anslaget
fördelas
i relation till kommunens eller
landstingets invånarantal. En mindre del av
bidraget till kommunerna fördelas dessutom t.o.m. 2004 utifrån
åldersbaserade
kriterier.
Med anledning av den nationella handlingsplanen för vården höjs det
generella
statsbidraget med 2 miljarder kronor 2003
och med ytterligare 1 miljard kronor
2004.
Regleringar enligt finansieringsprincipen
Vid beräkningen av utgiftsramen har hänsyn
också tagits till de regleringar som föreslås till
följd av finansieringsprincipen.
§
Förändringarna i det s.k. kommunkontosystemet föranleder
en
minskning av det generella statsbidraget fr.o.m.
2003 med 31 357 miljoner
kronor varav 22 003
miljoner kronor för kommunerna och 9 354 för landstingen.
En slutlig reglering av beloppen kommer att göras i
budgetpropositionen för
2004. Genom förändringarna
utökas Riksskatteverkets arbetsuppgifter avseende
kommunkontosystemet. För att finansiera en ökning av anslag
3:1
Riksskatteverket under utgiftsområde 3 Skatt,
tull och exekution, minskas det
generella
statsbidraget med 3 miljoner kronor.
§
§ Införandet av en allmän förskola för 4- och
5-åringar föranleder en
höjning av det generella
statsbidraget till kommunerna med 1 200 miljoner
kronor.
§
§
Införandet av äldreförsörjningsstödet beräknas minska kommunernas
kostnader för socialbidrag. Det generella statsbidraget
till kommunerna minskas
därför med 305 miljoner
kronor 2003.
§
§
Kommunerna får, genom införandet av maxtaxan inom äldreomsorgen,
minskade avgiftsintäkter. Därför höjs det generella
statsbidraget till
kommunerna med 125 miljoner
kronor 2003.
§
§
Införandet av ett nytt rekryteringsbidrag till vuxenstuderande
medför vissa kostnader för kommunerna. Det generella
statsbidraget till
kommunerna höjs därför med 20
miljoner kronor 2003.
§
Sammantaget beräknas dessa förändringar öka nettoresultatet av kommuners
och
landstings kostnader och intäkter med 30 320
miljoner kronor 2003 varför det
generella
statsbidraget minskas med motsvarande belopp.
Regleringar för beslut som påverkar skatteunderlaget
Vid beräkning av utgiftsramen har hänsyn
tagits till beslut och förslag som påverkar
skatteunderlaget.
· De kommunala
skatteintäkterna beräknas öka med 9 500 miljoner kronor till
följd av reformeringen av det allmänna pensionssystemet.
·
· Avskaffandet av det
särskilda grundavdraget medför att de kommunala
skatteintäkterna beräknas öka med 2 800 miljoner kronor.
·
· Höjd garantipension medför ökade
skatteintäkter med 100 miljoner kronor.
·
· Den höjning av grundavdraget för låg- och
medelinkomsttagare samt
pensionärer som 2003
ersätter den skattereduktion som dessa erhållit minskar
de kommunala skatteintäkterna med 4 280 miljoner kronor.
·
· I propositionen föreslås en
ytterligare höjning av grundavdraget som
beräknas minska kommuners och landstings skatteintäkter med ytterligare
2
544 miljoner kronor 2003.
·
· Till följd av att inkomstprövningen av
änkepensioner avskaffas ökar
kommunernas
skatteintäkter med 250 miljoner kronor.
·
Sammantaget beräknas dessa förändringar öka
kommunernas och landstingens
skatteintäkter med
5 826 miljoner kronor 2003 varför det generella
statsbidraget minskas med motsvarande belopp. De ovan redovisade
effekterna på
skatteinkomsterna är förknippade med
viss osäkerhet. Regeringen avser därför
återkomma
i budgetpropositionen för 2004 med förslag till slutlig reglering.
Övriga regleringar av det generella
statsbidraget
· Ytterligare
regleringar av det generella statsbidraget görs bl.a. till följd
av en tidigare överenskommelse om lärarpensioner.
Statsbidraget ökas därför
med 210 miljoner
kronor.
·
· Anslaget
ökas med 69 miljoner kronor då vissa utgifter som tidigare belastat
anslag 13:2 Bidrag till läkemedelsförmånen under
utgiftsområde 9 Hälsovård,
sjukvård och social
omsorg nu kommer att utbetalas över det generella
statsbidraget.
·
·
Regeringen har på basis av underlag från Konsumentverket beslutat
om
förändringar av socialbidragsnormen vilket
medför ökade kostnader för
kommunerna.
Kommunerna kompenseras för detta genom en höjning av det
generella statsbidraget med 50 miljoner kronor.
·
Slutligen minskas anslaget
tillfälligt 2003 för att finansiera en ökning av
anslag 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting
under
samma utgiftsområde.
Till anslag 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa
kommuner och landsting
föreslår regeringen att
riksdagen ska anvisa ett reservationsanslag på 348
miljoner kronor. Anslagsbehållningen vid ingången av 2003 beräknas till 1
440
miljoner kronor.
Syftet med anslaget är att med bidrag skapa möjligheter att tillfälligt
bistå
kommuner och landsting som på grund av
speciella omständigheter hamnat i en
särskilt
svår situation. Delar av anslaget används emellertid även för andra
ändamål.
Regeringen räknar
bl.a. med att 2003 använda 160 miljoner kronor för
omställningsbidrag till landsting med befolkningsminskning.
Riksdagen har
godkänt ett särskilt
statsbidrag för kommuner och landsting med
befolkningsminskning åren 2003 och 2004. Anslag 48:2 Bidrag till
särskilda
insatser i vissa kommuner och landsting
har därför tillförts 200 miljoner
kronor vardera
året. 150 miljoner kronor av dessa beräknas användas för att
stödja kommuner med kraftig befolkningsminskning. För samverkan
mellan kommuner
och landsting beräknas 125
miljoner kronor fördelas perioden 20022004.
Regeringen har beslutat att inrätta ett råd för kommunala analyser
och
jämförelser som bl.a. ska upprätta en
kommunal databas. Kostnaderna för att
driva rådet
beräknas till sammanlagt 13 miljoner kronor under 2003 och 2004.
Kostnaden ska belasta anslaget. För att
förebygga hiv/aids i
storstadsregionerna
avsätter regeringen högst 90 miljoner kronor 2003. Även
kostnader för LSS beräknas under anslaget.
Anslag 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och
landsting
föreslås ökas med 300 miljoner kronor
2003 för att säkerställa att redan
beviljade
bidrag kan betalas ut till de kommuner och landsting som slutit avtal
med staten efter beredning med kommundelegationen.
Till anslag 48:3 Statligt
utjämningsbidrag till kommuner och landsting föreslår
regeringen att riksdagen ska anvisa ett obetecknat anslag på 23 759
miljoner
kronor. Syftet med det statliga
utjämningssystemet för kommuner och landsting
är
att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner
respektive
landsting att bedriva sin verksamhet
oavsett strukturella förhållanden.
Anslaget för utjämningsbidrag motsvarar summan av samtliga bidrag som
kommuner
och landsting får i både inkomst- och
kostnadsutjämningen. Bidraget motsvaras
av avgifter
på statsbudgetens inkomstsida. Inkomst- och kostnadsutjämningen är
statsfinansiellt neutral eftersom summan av bidrag och
avgifter är lika stora.
Till anslag
48:4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning föreslår regeringen
att riksdagen ska anvisa ett obetecknat anslag på 0,5
miljoner kronor. Syftet
med anslaget är att bidra
med ekonomiskt stöd till Rådet för kommunal
redovisning, som är en ideell förening för normbildning i
redovisningsfrågor
för kommuner och landsting.
Till anslag 48:5 Bidrag för ökad
tillgänglighet i hälso- och sjukvården
föreslår
regeringen att riksdagen ska anvisa ett ramanslag på 1 250 miljoner
kronor. Den närmare inriktningen av satsningen regleras
i en överenskommelse
mellan staten och
Landstingsförbundet.
Motionerna
I motion Fi262 av Fredrik Reinfeldt m.fl.
(m) framhålls att partiet satsar på
sänkningar av
kommunalskatten, bl.a. genom en höjning av grundavdraget.
Kommunerna kompenseras fullt ut för dessa förändringar genom
att anslag 48:1
Generellt statsbidrag till
kommuner och landsting ökas med 71,2 miljarder
kronor 2003 och 74,9 miljarder kronor 2004. Moderaternas förslag
förväntas
också leda till minskade kostnader för
kommunerna t.ex. vad avser socialbidrag
och genom
ökad tillväxt. Effekterna av förslagen beräknas leda till besparingar
på 2,8 miljarder kronor 2003 och 14,0 miljarder
kronor 2004. Moderaterna
minskar därför det
generella statsbidraget med 2,5 respektive 9,0 miljarder
kronor.
Folkpartiet stöder i
motion Fi278 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1
regeringens förslag till generellt statsbidrag och de regleringar som
skett
enligt finansieringsprincipen och som
en följd av förändringarna i
skatteunderlaget.
Ytterligare justeringar med 8,5 miljarder kronor föreslås
till följd av motionärernas förslag. Motionärerna föreslår också
en minskning
av statsbidraget med 2,4 miljarder
kronor som kompensation för det
skatteundandragande som sker genom kommunala
koncernbolagsbildningar.
Motionärerna vill minska
anslag 48:2 Bidrag till särskilda insatser i kommuner
och landsting med 257 miljoner. Medel för hiv/aidsförebyggande
åtgärder
(beräknas till 90 miljoner kronor 2003)
föreslås finnas kvar på anslaget. Medel
för kommuner
som har särskilt höga kostnader för LSS föreslås föras över till
utgiftsområde 9. Folkpartiets ram överstiger därmed
regeringens med 8,2
miljarder kronor.
I motion Fi284 av Olle Sandahl m.fl. (kd)
yrkandena 1 och 10 föreslås
statsbidraget höjas med
2 miljarder kronor 2003 och ytterligare 1,5 miljarder
kronor 2004. Därtill tillförs 1 miljard kronor de närmsta två åren
för en
nationell vårdgaranti. De särskilda
tillgänglighetsmedlen som finns på anslag
48:5
föreslås föras till utgiftsområde 9. Kristdemokraternas förslag också
inom
andra områden påverkar kommunernas uppgifter
och inkomster. För detta tillförs
kommunerna 2
miljarder kronor över det generella statsbidraget.
Kristdemokraternas ram är därför 5,2 miljarder kronor större än
regeringens.
I motion Fi264 av Lena Ek
m.fl. (c) föreslås att de 2 miljarder kronor som
regeringen avsätter för en skolsatsning flyttas från utgiftsområde 16
till
utgiftsområde 25. Motionärerna vill vidare
minska anslag 48:2 Bidrag till
särskilda insatser i
kommuner och landsting med 200 miljoner kronor för att i
stället satsa dessa inom regionalpolitiken. Centerpartiet har
förslag också
inom andra områden som påverkar
kommunernas utgifter och inkomster. Av dessa
skäl
minskas det generella statsbidraget till kommunerna med 19,5
miljarder
kronor.
Finansutskottets ställningstagande
De
senaste årens goda utveckling har givit både kommuner och
landsting
förbättrade ekonomiska förutsättningar
både genom ökade skatteintäkter och
ökade
statsbidrag. Kommunernas konsumtionsutgifter beräknas 2002 öka med 1,7
%
och 2003 med 1,3 % för att 2004 mattas av till en
ökning med 0,4 %. Antalet
kommuner och landsting
med ekonomiskt överskott har ökat under de senaste åren.
Prioriteringen av kommunerna och landstingen fortsätter. År
2003 tillförs det
generella statsbidraget 2
miljarder kronor och 2004 ytterligare 1 miljard
kronor i enlighet med den nationella handlingsplanen för hälso- och
sjukvård.
En särskild satsning med 1,25 miljarder
kronor per år 2002(2004 görs också för
att
förbättra tillgängligheten i hälso- och sjukvården. Kommuner och
landsting
har under 1999(2002 erhållit ca 1,3
miljarder kronor i extra skatteintäkter
genom den
s.k. 200-kronan. Denna föreslås i årets budgetproposition förlängas
t.o.m. 2003. Till följd av konjunkturavmattningen och
kommunernas behov av att
behålla och rekrytera
personal infördes 2002 ett tillfälligt
sysselsättningsstöd till kommuner och landsting. Även detta stöd
föreslås
förlängas t.o.m. 2003.
Moderata samlingspartiet föreslår kraftiga skattesänkningar och
avregleringar
som bl.a. ska leda till minskade
kostnader för kommunerna och därför ett
utrymme
att minska statsbidragen med 2,5 respektive 9,0 miljarder kronor 2003
och 2004. De beräkningar Moderaterna redovisar
bedömer utskottet vara
orealistiska. I själva
verket skulle enligt utskottets mening Moderaternas
förslag leda till minskade resurser till kommunerna och svårigheter att
bedriva
en tillfredsställande kommunal verksamhet.
Därtill kommer att Moderaterna
avvisar såväl
förslaget om tillfälligt sysselsättningsstöd som bidraget till
särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. Utskottet
avvisar bestämt en
sådan politik.
Utskottet konstaterar att Folkpartiet liberalerna föreslår en
minskning av
statsbidraget till kommunerna med 2,4
miljarder kronor. Motionärerna hävdar att
kommunala
koncernbildningar leder till att motsvarande skatteintäkter undandras
staten. Utskottet delar inte motionärernas syn på
kommunala koncerner. När det
gäller koncernernas
förhållande till skattelagstiftningen framhöll utskottet
senast i betänkande 2001/02:FiU3 att kommunala bolag givetvis ska
behandlas på
samma sätt som privata bolag. Utskottet
finner inte anledning att ompröva denna
uppfattning.
Motionärerna föreslår också förändringar av
utgiftsområdestillhörighet för LSS-kostnaderna. Utskottet
konstaterar att
kommittén Utjämning av
LSS-kostnader avlämnade sitt slutbetänkande (SOU
2002:103) i november 2002. Utskottet bedömer att kommitténs förslag bör
beredas
innan beslut fattas i frågan.
Kristdemokraterna föreslår i sin motion bidrag till
kommunsektorn som
överstiger de som föreslås i
budgetpropositionen. Detta beror bl.a. på att det
i
Kristdemokraternas budgetalternativ föreslås skattesänkningar som påverkar
de
kommunala skatteinkomsterna. Dessa föreslås
regleras genom höjda statsbidrag
men också genom
att inkomsterna nettoredovisas på inkomsttitel 1111 Fysiska
personers inkomstskatt. Motionärerna föreslår en ram för
utgiftsområdet som
innebär ett nettotillskott till
kommunerna med 2 miljarder kronor 2003 och
ytterligare 1,5 miljarder kronor 2004.
Utskottet vill framhålla att i takt med att ekonomiskt utrymme har
skapats
sedan andra halvan av 1990-talet har
förstärkningar av vård, skola och omsorg
haft hög
prioritet. Sedan 1996 har 24 miljarder kronor tillförts kommunerna.
Tillskottet beräknas öka ytterligare genom satsningar
på vården och skolan.
Riksdagen har i beslutet om
ramarna för 2003 avstyrkt såväl Kristdemokraternas
inriktning av den ekonomiska politiken som deras förslag till ramar
för
utgiftsområde 25. Utskottet ställer sig
därför inte bakom motionärernas
förslag.
Centerpartiets justering av statsbidragen för de
förslag som påverkar
skatteunderlaget innebär en
nettominskning av ramen för utgiftsområdet med 19,5
miljarder kronor. Förslagen till neutraliseringar uppgår till 21,3
miljarder
kronor. Nettoöverföringen till
kommunerna ökar således med 1,8 miljarder
kronor. Centerpartiet avvisar emellertid regeringens skolsatsning på
2
miljarder kronor 2003 vilken redovisas under
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning och föreslår i stället en satsning på skolan genom
höjt
generellt statsbidrag genom utgiftsområde
25.
Centerpartiet avvisar regeringens förslag
om tillfälligt sysselsättningsstöd
vilket
försvagar kommunernas ekonomi. Resultatet av Centerns förslag blir
således att kommunernas resurser minskar. Utskottet
ställer sig avvisande till
detta förslag.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag till anslag inom
utgiftsområde 25 (punkt
3). Utskottet anser att den ökning med 456 miljoner
kronor av ramen för utgiftsområde 25 som riksdagen beslutat om den 4
december
2002 bör föranleda en höjning av
det generella statsbidraget till
kommunsektorn. Utskottet har i betänkande 2002/03:FiU1 tillstyrkt
att
grundavdraget höjs på sätt som föreslås i
motion Fi230 (s, v, mp). Därigenom
reduceras det
kommunala skatteunderlaget. För att kompensera kommunerna för
detta föreslås i betänkandet att dessa tillförs 456 miljoner
kronor. Enligt
utskottets mening bör denna
kompensation regleras över anslag 48:1 Generellt
statsbidrag till kommuner och landsting. I övrigt tillstyrker
utskottet
regeringens förslag till anslag inom
utgiftsområde 25 (punkt 3). Därmed
avstyrks
motionerna Fi262 (m), Fi232 (fp) yrkande 9 i denna del, Fi278 (fp)
yrkande 1, Fi284 (kd) yrkandena 1 och 10 samt Fi264
(c).
2 Bemyndigande under anslag 48:2
Bidrag till särskilda
insatser i vissa kommuner och
landsting
Utskottets förslag i
korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att bemyndiga regeringen att
för
reservationsanslag 48:2 under 2003 besluta om bidrag för främjande
av samverkan mellan kommuner och mellan
landsting med
befolkningsminskning som inklusive
redan gjorda åtaganden innebär
utgifter om högst
50 miljoner kronor under 2004. Därmed tillstyrker
utskottet propositionens punkt 1.
Budgetpropositionen
Regeringen
föreslår i punkt 1 att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2003 för reservationsanslag 48:2 Bidrag till särskilda
insatser i vissa
kommuner och landsting besluta
om bidrag för främjande av samverkan mellan
kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning som inklusive
tidigare
gjorda åtaganden innebär utgifter om högst
50 000 000 kr under 2004.
Finansutskottets ställningstagande
Enligt regeringsformens 9 kap. 10 § får regeringen inte ikläda
staten
ekonomiska förpliktelser utan riksdagens
bemyndigande. För det i propositionen
beskrivna
ändamålet fordras det ett bemyndigande. Mot denna bakgrund
tillstyrker utskottet regeringens förslag till
bemyndigande för
reservationsanslag 48:2 Bidrag
till särskilda insatser i vissa kommuner och
landsting (punkt 1).
3 Hivpreventivt arbete i storstadsregionerna
Utskottets förslag i korthet
Utskottet ställer sig bakom att regeringen 2003 betalar
ut högst 90
miljoner kronor till hivpreventivt
arbete i storstadsregionerna.
Motionsyrkandena
avstyrks.
Jämför reservation 1 (fp).
Bakgrund
Åren
1998, 1999 och 2000 anvisade riksdagen medel för hivpreventivt arbete
i
storstadsregionerna. Medlen har anvisats inom
ramen för anslaget för särskilda
insatser i kommuner
och landsting. I budgetpropositionen för 2001 gjordes ingen
öronmärkning av dessa medel. Riksdagen tog då initiativ till att
medel skulle
öronmärkas även för 2001. I
budgetpropositionen för 2002 aviserade regeringen
att man även för 2002 avsåg att betala ut samma belopp, 84 miljoner
kronor.
I budgetpropositionen för 2003
aviserar regeringen att man avser betala ut
högst
90 miljoner kronor för att förebygga hiv/aids i storstadsregionerna
från
anslag 48:2 Bidrag till särskilda insatser i
vissa kommuner och landsting.
Motionerna
I motion Fi219 av Tasso Stafilidis
m.fl. (v, s, fp, c, mp) begärs
tillkännagivande om att permanenta det specialdestinerade statliga
anslaget
till den preventiva verksamheten mot
hiv/aids. Motionärerna pekar bl.a. på
betydelsen
av frivilligorganisationernas arbete.
I
motion Fi220 av Tasso Stafilidis (v) föreslås att riksdagen ska
ge
regeringen till känna att resurserna för det
öronmärkta hivpreventionsarbetet i
storstadsregionerna bör fördelas på central nivå. Motionären anser
att
nuvarande ordning, där de organ som fördelar
resurserna själva är aktörer på
området, bör
ersättas av en ordning där fördelningen sker på central nivå och
där frivilligorganisationer, kommuner och landsting i
storstadsregionerna får
söka på lika villkor.
Motion Fi260 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, fp,
c, mp) överensstämmer till
sitt innehåll med motion
Fi219.
I motion L249 av Lars Leijonborg
m.fl. (fp) föreslås att riksdagen ska ge
regeringen till känna att öronmärkta statsbidrag för hivprevention ska
finnas
också i fortsättningen. Bakgrunden är att
regeringen betecknar bidragen som
tillfälliga.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet har ovan (avsnitt 1) tillstyrkt att
reservationsanslag 48:2 Bidrag
till särskilda
insatser i vissa kommuner och landsting ska föras upp med 348
miljoner kronor 2003. Insatser som finansierats från detta
anslag de senaste
åren har utgjort ett viktigt
inslag i kampen mot hiv/aids. Arbetet bedrivs med
hjälp av flera frivilligorganisationer som t.ex. Röda korset, RFSL och
Noaks
ark och når på så sätt i stor utsträckning
ut till riskgrupperna. Utskottet
förutsätter att
medlen fördelas på ett sådant sätt så att bästa möjliga effekt
uppnås. I budgetförslaget för 2003 aviserar regeringen att man
2003 kommer att
betala ut upp till 90 miljoner
kronor för hivpreventivt arbete i
storstadsregionerna från anslaget.
Mot
denna bakgrund ställer sig utskottet bakom regeringens inriktning
samt
avstyrker motionerna Fi219 (v, s, fp, c, mp),
Fi220 (v), Fi260 (v, fp, c, mp)
samt L249 yrkande 15
(fp).
4 Tillfälligt sysselsättningsstöd
Utskottsförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
det tillfälliga
sysselsättningsstödet till kommuner
och landsting förlängs och att det
ska utgå även 2003
(punkt 2). Motionsyrkandet avstyrks.
Jämför
reservation 2 (m).
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår i punkt 2 att
riksdagen godkänner att det tillfälliga
sysselsättningsstödet till kommuner och landsting förlängs och att det ska
utgå
även 2003. Förslaget beräknas medföra
minskade inkomster för staten om
sammanlagt ca 3
miljarder kronor under 2003 och 2004.
Motionerna
I motion Fi287 av Lennart
Hedquist m.fl. (m) föreslås att riksdagen beslutar
att upphäva det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och
landsting.
I motion Fi234 av Maud
Olofsson m.fl. (c) bygger inkomstberäkningen på att
det tillfälliga sysselsättningsstödet avskaffas.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet behandlade regeringens förslag i proposition
2001/02:95 ett
tillfälligt sysselsättningsstöd
till kommuner och landsting för 2002 i
betänkandena 2001/02:FiU25 och 2001/02:FiU26. Utskottet tillstyrkte då
med
vissa förtydliganden regeringens förslag i
propositionen. I samband med
behandlingen av
propositionen avvisade utskottet yrkanden med samma innebörd
som den nu aktuella.
Utskottet motiverade sitt ställningstagande med att stödet gör det
möjligt
att stärka kvaliteten i den
kommunala verksamheten och upprätthålla
sysselsättningen samt tidigarelägga planerade nyanställningar.
Därigenom
motverkas en ökning av arbetslösheten
samtidigt som verksamheten stärks inom
sektorer
som har stor betydelse för välfärden. Regeringen anför i
budgetpropositionen att man bedömer att motsvarande stöd
bör utgå även 2003.
Detta motiveras bl.a. av att
man vill förstärka kommunernas ekonomi (se bl.a.
volym 1 s. 28 och 87 samt volym 2 utgiftsområde 25 s. 12 f.).
Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet regeringens
förslag att det
tillfälliga sysselsättningsstödet
till kommuner och landsting förlängs och att
det ska
utgå även 2003 (punkt 2). Därmed avstyrker utskottet motion Fi287 (m)
yrkande 40.
5 Kommunal
ekonomi och balanskrav
Utskottets
förslag i korthet
Utskottet avstyrker
motionsyrkanden om bl.a. balanskravet, precisering
och reglering av finansieringsprincipen och breddning av den kommunala
skattebasen.
Jämför
reservationerna 3 (fp), 4 (kd) och 5 (c).
Motionerna
I motion Fi278 av Karin
Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 2 framhålls betydelsen av
att följa utvecklingen så att kommuner kompenseras på rätt nivå
efter
införandet av maxtaxa inom barnomsorg
och äldreomsorg. Det är enligt
motionärerna
viktigt att följa utvecklingen så att de båda maxtaxesystemen inte
leder till kvalitetsförsämringar.
Motionärerna framhåller vidare i yrkande 3 att det bör utredas hur
stor del
av kostnaderna för socialbidrag som är
direkt beroende av arbetslöshet.
Bakgrunden
till förslaget är att motionärerna anser att det är ett gemensamt
ansvar för stat och kommun att få dem som är långvarigt
socialbidragsberoende
ur fattigdomsfällan.
Kunskaperna behövs för att kunna utveckla åtgärder för att
byta bidrag mot försörjning.
I motion
Fi284 av Olle Sandahl m.fl. (kd) anförs att regeringen under senare
delen av 1990-talet använt kommunerna som en
budgetregulator och att
statsbidragen urholkats
och skatteintäkterna försvagats. Samtidigt har statliga
reformer krävt ett ökat kommunalt ansvarstagande som inte
kompenserats av
finansieringsprincipen. I yrkande
6 framhålls att nuvarande regering och
majoriteten i riksdagen gjort alltför många avsteg från
finansieringsprincipen.
Kommuner och landsting har
inte fått motsvarande kompensation via statsbidrag
för att täcka kostnaderna för de nya uppgifterna. Motionärerna menar
att
finansieringsprincipen behöver lagfästas och ges
ett mer preciserat innehåll.
I yrkande 8 i
samma motion förespråkar motionärerna ett fortsatt arbete med
syfte att öka den kommunala skattebasen så att behovet av
statliga bidrag kan
minskas. Den kommunala
självstyrelsen gagnas enligt motionärerna inte av
specialdestinerade bidrag. Dessa orsakar i stället undanträngningseffekter
inom
flera av kommunernas verksamheter.
I motion Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 9
begär motionärerna att
regeringen ska låta utreda
frågan om förstärkt kommunal skattebas. Genom en
förstärkning av skattebasen ska bl.a. beroendet av statsbidrag
minskas. En
metod som motionärerna framhåller är
att ersätta grundavdraget med en
skatterabatt.
I motion Fi221 av Christer
Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (s)
framhålls att den ekonomiska situationen är svår för många, framför allt
för
små och medelstora kommuner. Motionärerna
konstaterar att det har varit en viss
övervältring
av kostnader från stat till landsting och kommuner och att
kommunernas svårigheter att få ekonomin i balans i kombination
med balanskravet
ibland leder till åtgärder som på
sikt inte är bra för kommunen. Därför bör
kommunernas ekonomiska situation och effekterna av balanskravet ses
över.
Owe Hellberg (v) anför i motion Fi246
yrkande 1 att inte alla kommuner kommer
att kunna
leva upp till balanskravet såsom föreskrivs i kommunallagen. Kommuner
och landsting ska ha sina budgetar i balans senast 2002.
Det är dock oklart vad
som händer i de fall
kommuner inte lever upp till kravet. I lagstiftningen ska
det klargöras vilket åtagande den enskilda kommunen har liksom
statens
skyldigheter att agera och ta sitt
ansvar. Det bör enligt motionären utredas
hur denna
lagstiftning bör utformas.
Finansutskottets
ställningstagande
Frågan om att
precisera finansieringsprincipens innehåll togs upp av
finansutskottet redan hösten 1993 (bet. 1993/94:FiU2) då
utskottet ansåg att
tolkningen och
tillämpningen av principen borde klargöras. I
kompletteringspropositionen 1994 (prop. 1993/94:150, bilaga 7,
s. 33 och 34)
gjorde regeringen ett antal
förtydliganden om principens tillämpning. Där
framgår t.ex. att principen enbart omfattar statligt beslutade åtgärder som
tar
direkt sikte på kommunala verksamheter, att
reglering enbart ska göras för
direkta
ekonomiska effekter och att alla propositioner som påverkar
kommunsektorns verksamhet och ekonomi ska innehålla
en bedömning av de
kommunalekonomiska
konsekvenserna och huruvida finansieringsprincipen är
tillämplig. Finansieringsprincipen omfattar inte statliga åtgärder
som inte tar
direkt sikte på, men ändå får
indirekta ekonomiska effekter för kommunsektorn.
Sådana effekter ska däremot beaktas när en bedömning görs av
statsbidragens
storlek.
I 2001 års ekonomiska vårproposition anförde regeringen att den
tillsammans
med Svenska Kommunförbundet och
Landstingsförbundet tillsatt en arbetsgrupp med
uppgift att diskutera processfrågor avseende tillämpningen
av
finansieringsprincipen. Regeringen avser att
återkomma om resultatet av detta
arbete.
Mot bakgrund av de svårigheter vissa kommuner och
landsting har med att uppnå
ekonomisk balans utsåg
regeringen en utredare med uppgift att göra en översyn
av kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning
och dess
tillämpning. Utredaren skulle enligt
direktivet undersöka behovet av att
ytterligare
förtydliga och eventuellt modifiera balanskravet. Utredningens
resultat, som presenterades i november 2001 (SOU
2001:76), bereds inom
Regeringskansliet.
Regeringen beslutade i november 2002 att förordna
generaldirektör Jane
Cederqvist som generaldirektör
i Finansdepartementet från den 1 januari 2003.
Hennes uppgift blir i första hand att med hjälp av ett särskilt kansli
följa
utvecklingen i kommuner och landsting
som har ekonomiska svårigheter.
Arbetsuppgifterna
handlar om att analysera den ekonomiska situationen i vissa
kommuner och landsting, samt vid behov och i samarbete med
dessa ta fram
program för omstrukturering och
utveckling av verksamheten. Hon kommer att
biträda
den politiska ledningen i Finansdepartementet i bedömningen av behovet
av insatser. Arbetet kommer inledningsvis att inriktas
på att särskilt följa
upp den ekonomiska
situationen i Stockholms läns landsting.
Vad
gäller skattebasen har Kommunförbundet i
Skattebasutredningens
slutrapport (november 2000)
slagit fast att den enskilt viktigaste faktorn för
utvecklingen av kommunernas inkomster är sysselsättningens
utveckling.
Sysselsättningen är också ett centralt
mål för politiken, och en rad åtgärder
vidtas för
att öka sysselsättningen. Kommunförbundet har också pekat på några
andra möjliga förändringar för att bredda skattebasen och
minska kommunernas
beroende av statliga bidrag.
I det nu behandlade förslaget till statsbudget
genomförs två förändringar som bidrar till att minska kommunernas
beroende av
statens bidrag. Det gäller dels
borttagandet av avgiften till
kommunkontosystemet, dels skattereduktionen för allmän pensionsavgift.
Utskottet ser mot bakgrund av det arbete som
pågår ingen anledning att göra
något
tillkännagivande utifrån de här behandlade motionerna. Därmed
avstyrker
utskottet motionerna Fi221 (s), Fi278
(fp) yrkandena 2 och 3, Fi284 (kd)
yrkandena 6
och 8, Fi246 (v) yrkande 1 samt Fi234 (c) yrkande 9.
6 Inkomst- och kostnadsutjämningssystemet
Utskottets förslag i korthet
En kommitté har till uppgift att se över vissa delar av
statsbidrags-
och utjämningssystemet. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet ett
antal motionsyrkanden
om översyn av utjämningssystemet.
Jämför
reservationerna 6 (m), 7 (fp), 8 (kd) och 9 (c).
Budgetpropositionen
I
budgetpropositionen för 2003 konstaterar regeringen att det finns ett
behov
av att kontinuerligt följa upp och utvärdera
utjämningssystemet. En parla-
mentarisk
kommitté för översyn av det kommunala statsbidrags- och
utjämningssystemet (dir. 2001:73) har i uppdrag att
bl.a. se över
träffsäkerheten i
utjämningssystemet, möjligheterna till förenklingar och
effekterna av befolkningsförändringar. Den ska även se
över de s.k.
införandereglerna. Kommittén ska
redovisa sitt uppdrag senast den 1 oktober
2003.
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion Fi231 föreslås
att det kommunala
utjämningssystemet snarast ska
ersättas med ett statligt utjämningssystem som
tydligt belönar tillväxt och kostnadseffektivitet samtidigt som det ger
goda
förutsättningar för alla kommuner med
otillräcklig skattekraft att fullgöra
sina
uppgifter (yrkandena 15 och 16). Motionärerna anser att det
nuvarande
systemet är oförenligt med grundlagens
bestämmelser. Utjämningssystemet tar
bort alla
incitament för kommunerna att själva påverka sin inkomstsituation
genom en förhöjd skattekraft. De hårdast drabbade är
tillväxtkommuner och
aktiva glesbygdskommuner.
Utjämningssystemet har direkt skadliga effekter för
samhällsekonomin. Kommuner med hög förvärvsfrekvens straffas. Kommuner
där nya
jobb skapas straffas. Kommuner som kommer in
i en negativ utvecklingsspiral får
inte högre
intäkter, även om kommunen anstränger sig för att vända denna
utveckling.
På
landstingssidan har Stockholms läns landsting som enda landsting
drabbats
mycket hårt av en mycket långtgående
utjämning som leder till att
inkomstutjämningsavgiften skenat. Landstinget har inte fått behålla
inkomsterna
av sin tillväxt men däremot med råge ta
kostnaderna för den.
I avvaktan på ett
nytt statligt utjämningssystem föreslår motionärerna att
vissa förändringar görs i utjämningssystemet fr.o.m. 2003.
Kommuner och
landsting som har en relativ
skattekraftstillväxt ska få behålla denna.
Kommuner som tappar skattekraft berörs inte utan får som nu kompensation
för
detta. Motionärerna anser att en spärr ska
införas för utjämningsavgiften för
landsting.
Effekten blir att en allt orimligare finansieringssituation för
vissa kommuner och landsting mildras; samtidigt får de
kommuner och landsting
som erhåller stöd inom
utjämningssystemet behålla dessa.
Folkpartiet
liberalerna anför i motion Fi290 att direktiven för den
parlamentariska Kommittén om översyn av inkomst- och
skatteutjämningen är
alltför begränsade.
Kommittén bör därför ges tilläggsdirektiv.
Utjämningssystemet måste bli tydligare. I dag kan en kommun bli starkt
beroende
av hur en viss enskild faktor faller
ut. Inkomstutjämning med nuvarande
konstruktion
ger skenande oförutsedda betalningsflöden. Mot bakgrund av detta
bör kommittén utreda en renodling av systemet, dvs. minska
antalet ingående
faktorer. Inkomst- och
kostnadsutjämning bör ses samlat och inte som i dagens
system separerat. Kommittén bör vidare utreda om utjämningen som helhet
ska ske
genom statens försorg. I ett sådant
uppdrag måste ligga att utreda vilka
förändringar i form av skatteväxlingar och andra förändringar
i
statsbidragssystemet som i så fall skulle vara
nödvändiga för att utjämningen
även i fortsättningen
ska beröra både kostnader och intäkter samt hur staten
skulle ha ekonomiskt utrymme att lösa denna uppgift.
Folkpartiet liberalerna anför i motion Bo290 att systemet för
skatteutjämning
mellan kommuner utgör en hämmande
faktor för bostadsbyggandet (yrkande 8).
Motionärerna anser att kommuner och landsting ska ha likvärdiga
förutsättningar
att bedriva sin kärnverksamhet.
Utjämningen ska dock baseras på tydligt mätbara
strukturella kostnadsskillnader. För flera kommuner uppstår en
s.k.
pomperipossaeffekt, dvs. vid en ökning av
skatteunderlaget får kommunen betala
en avgift
till systemet som är högre än skatteinkomstökningen. Reglerna medför
en utjämningseffekt på mellan 99 och 102 %.
Motionärerna anser att
utjämningsgraden bör
sänkas för att rätta till rådande missförhållanden.
Regelverket måste således reformeras i grunden.
Centerpartiet anför i motion N345 att vissa faktorer från det
kommunala
skatteutjämningssystemet ska föras över
till den statliga regionalpolitiken
(yrkandena 13
och 14). Riksdag och regering ska inte inskränka den kommunala
beslutanderätten. För att det ska fungera måste landets
kommuner så långt som
möjligt också ges
ekonomiska möjligheter till självbestämmande. Det kommunala
skattesystemet handlar om att alla i hela landet ska få likvärdig
tillgång till
skola, vård och omsorg. Systemet ska
utjämna såväl skillnader i skattekraft som
strukturella skillnader. Dagens tekniska lösning kan leda till vissa
effekter
som kan upplevas motverka tillväxt och
förnyelse. Dessa mindre problem måste
justeras för
att systemet ska ha bred förankring och legitimitet.
I motion Fi204 av Lilian Virgin och Christer Engelhardt (s) anförs
att en ö-
faktor bör införas i utjämningssystemet
så att Gotlands kommuns merkostnader
för sjukvården
kan utjämnas. Motionärerna anser att kommunen inte i längden
kommer att klara av finansieringen av sjukvården om den ska ha
en sjukvård som
är likvärdig med övriga landet.
De anser att de speciella förhållanden som
gäller
för sjukvården på Gotland bör uppmärksammas i arbetet med att se
över
utjämningssystemet.
Henrik Westman (m) begär i motion Fi206 ett tillkännagivande om att
dagens
utjämningssystem mellan kommunerna ska
avskaffas (yrkande 2). Om en kommun med
en för
låg egen skattekraft behöver ytterligare resurser ska detta regleras
mellan staten och den enskilda kommunen. Motionären
påpekar att ingen kommun
ska tvingas höja skatten
för att finansiera andra kommuners åtaganden.
Motionären anser att en utjämning mellan kommuner kan behövas, men
att
utjämningen då bör vara objektiv,
någorlunda rättvis, innehålla positiva
incitament
samt ske via statsskatten och inte, som nu, via kommunalskatten.
I motion Fi222 av Christer Adelsbo och Göran Persson i
Simrishamn (s) begärs
ett tillkännagivande om vikten
av att se över kostnadsutjämningens effekter för
små
och medelstora industrikommuner. Motionärerna anför att nuvarande
system
fungerar bra men att det finns en del
brister som bör studeras vid översynen.
Det finns
exempel på industrikommuner som nu har lägre statsbidrag än vad de
hade när nuvarande system infördes. Detta beror på
kostnadsutjämningen mellan
kommunerna.
I motion Fi224 av Cinnika Beiming m.fl. (s) begärs
att grunderna för
byggkostnadsfaktorn i
utjämningssystemet ska uppdateras till de verkliga
förhållandena. Motionärerna anser att faktorn har till uppgift att
kompensera
kommuner med höga byggkostnader. De anser
att om faktorn uppdateras kommer det
att innebära
att samtliga kommuner i Stockholms län får tillägg för höga
byggkostnader.
Anna Lilliehöök
(m) anser i motion Fi226 att det kommunala utjämningssystemet
behöver reformeras. Regelsystemet är komplicerat och har vuxit
och lappats på
under de senaste 20 åren. De olika
kompensations- och bidragsmodellerna ger i
vissa
fall kompensation för samma sak flera gånger eller belastar med
avgift
samtidigt som kompensation utbetalas i någon
annan del av systemet. Motionären
anser att
kostnadsutjämning av olika fördyrande faktorer för kommunal service
behövs. Det är dock viktigt att systemet är trovärdigt
och baseras på fakta.
När och om en kommun
anses behöva bidrag ska detta vara en statlig fråga.
Kommuner ska inte behöva höja skatten för att betala för andra
kommuners
ansvarsområde. Alla regler måste utformas
så att de uppmuntrar och belönar
åtgärder som
leder till tillväxt och positiv utveckling.
Kerstin Lundgren (c) förordar i motion Fi242 att Kommittén för översyn av
det
kommunala statsbidrags- och
utjämningssystemet ska ges tilläggsdirektiv.
Tilläggsdirektiven ska innebära att kommittén förutsättningslöst ska
granska,
pröva och forma ett system som ger
människor likvärdiga möjligheter i hela
landet,
stärker och fördjupar det kommunala självstyret och främjar tillväxt
över hela landet. Ett nytt system bör kunna genomföras
under mandatperioden.
I motion Fi246 av
Owe Hellberg (v) begärs att regeringen utreder
utjämningssystemen och det generella statsbidraget (yrkande 2). Det
kommunala
inkomstutjämningssystemet bör garantera
alla kommuner och landsting 100 % av
den
genomsnittliga skattekraften. Det generella statsbidraget bör i sin
helhet
fördelas utifrån antalet invånare och
åldersstruktur. En utredning och ett
beslut i
frågan är nödvändigt för att bl.a. ta bort de särskilda insatser som i
dag är nödvändiga för att systemet inte fungerar fullt
ut.
I motion N305 av Marietta de
Pourbaix-Lundin m.fl. (m) anförs att det
inomkommunala utjämningssystemet ska avskaffas från den 1 januari 2004
(yrkande
11). Riksdagen bör då ha hunnit
besluta om ett nytt system som stimulerar
ekonomisk
tillväxt samtidigt som det ger tillräckliga bidrag till kommuner och
landsting med otillräcklig skattekraft. Motionärerna
anser att regeringen är
Stockholmsfientlig.
Utjämningssystemet innebär en omflyttning av skattemedel
från en kommun till en annan. Det inomkommunala
utjämningssystemet är så
konstruerat att det
straffar tillväxt var den än uppstår. Ett tiotal kommuner i
Stockholms län drabbas av pomperipossaeffekter i systemet. I
pomperipossa-
kommunerna innebär en nyinflyttad med
fast lön att kommunen måste betala mer än
skatteintäktsökningen i skatteutjämning. Flera kommuner i Stockholms län
får se
stora delar av sina skatteinkomster
utdelas till andra delar av landet.
Invånarna
tror sig betala för att få en bra skola för sina barn eller en värdig
vård för åldrande släktingar. I själva verket används
deras skattepengar till
något annat någon
annanstans i Sverige.
Invånarna i
Stockholmsregionen utgör en femtedel av den svenska befolkningen
och svarar för en dryg fjärdedel av statens samlade
skatteintäkter. Därutöver
bidrar regionens invånare
till övriga landet med totalt ca 10 miljarder kronor
via den kommunala skatteutjämningen.
I
motion N393 av Lars Lindén m.fl. (kd) framhålls betydelsen av
en
långtgående utjämning av de ekonomiska
förutsättningarna för kommuner och
landsting
(yrkandena 4 och 5). Kommunerna ska ha någorlunda likvärdiga
förutsättningar för sin verksamhet och service oberoende
av skattekraft och
opåverkbara strukturella
kostnader. Systemet ska förena en utjämning med
incitament för tillväxt och förnyelse. Det är viktigt att systemet
är
begripligt och demokratiskt förankrat hos
alla kommuner och landsting.
Motionärerna är
kritiska mot kostnadsutjämningens bristande träffsäkerhet. De
anser att utjämningssystemet inte är i enlighet med grundlagens
intentioner om
den kommunala självstyrelsen,
lokaliseringsprincipen och den kommunala
beskattningsrätten. De anser därför att systemet bör ändras till ett
statligt
utjämningssystem.
Martin Andreasson m.fl. (fp) anför i motion N397 att det är dags att
renodla
dagens skatteutjämningssystem och minska
antalet ingående faktorer (yrkande
18).
Utjämningssystemet leder till orimliga följder både för
kommunernas
ekonomi och för medborgarnas situation.
Inkomst- och kostnadsutjämning bör ses
samlat och
inte separerat som i dagens system. Att människor ska ha samma
möjligheter till grundläggande kommunalt finansierad service
oavsett var de bor
i landet är en grundläggande
socialliberal princip. Ett system för utjämning av
de kommunalekonomiska förutsättningarna är både rimligt och
nödvändigt.
Motionärerna anser att
skatteutjämningssystemet ska vara tillväxtfrämjande. Det
gällande systemet är oöverskådligt och innebär att slutresultatet
för den
enskilda kommunen ibland blir starkt
beroende av hur en viss enskild faktor
faller ut.
Inkomstutjämningen med nuvarande konstruktion ger skenande
betalningsflöden. Ett talande exempel är Stockholms läns
landsting, som är den
enda nettobetalaren i
landstingens utjämningssystem. Alla andra landsting är
nettomottagare.
Monica Green m.fl. (s)
anför i motion N398 att det kommunala
utjämningssystemet bidrar till en ökad rättvisa mellan kommunerna (yrkande
4).
Motionärerna anser att det behövs mer samverkan
mellan de mindre kommunerna för
att skapa bättre
förutsättningar för vård, skola och omsorg. På landsbygden
behöver de små skolorna och affärerna bevaras för att servicen ska
tillgodoses.
Skolorna är oerhört viktiga för
byarnas överlevnad. Motionärerna anser att
förutsättningarna för skolor, affärer och annan service på landsbygden bör
ses
över.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat flera motsvarande förslag
bl.a.
hösten 2000 (bet. 2000/01:FiU3), våren 2001
(bet. 2000/01:FiU29), hösten 2001
(bet.
2001/02:FiU3) och senast våren 2002 (2001/02:FiU19) och då
bl.a.
konstaterat:
§ att utskottet återkommande har pekat på att grundlagsfrågan har
prövats
såväl av Lagrådet som av
konstitutionsutskottet. Utskottet har vid ett
flertal tillfällen uttalat att man delar konstitutionsutskottets syn
att
någon omprövning av systemet från
konstitutionella synpunkter inte är
erforderlig,
§
§
att dagens utjämningssystem är väl förenligt med den
kommunala
självstyrelsen. För många kommuner
med låg skattekraft är bidragen från
inkomstutjämningen i själva verket en förutsättning för att principen
om
kommunalt självstyre ska ges ett reellt
innehåll. Utan dessa bidrag vore det
omöjligt
för många kommuner att upprätthålla en nivå på den kommunala
servicen i paritet med landet i övrigt,
§
§ att det inte är aktuellt att
ompröva de grundläggande principerna för det
nuvarande systemet som har ett brett stöd både i den kommunala världen och
i
riksdagen. I stället vill utskottet
understryka den mycket stora betydelse
som
utjämningssystemet har för att skapa likvärdiga ekonomiska
förutsättningar för landets kommuner och
landsting.
§
Utjämningssystemet har varit föremål för ett omfattande utredningsarbete. I
SOU
2000:120 och SOU 2000:127 lämnar utredarna
vissa förslag om utjämningssystemet
och pekar på
behovet av en fortsatt analys av delar av systemet. Regeringen
tillsatte i september 2001 en parlamentarisk kommitté för
att se över vissa
delar av statsbidrags- och
utjämningssystemet. Kommittén för översyn av det
kommunala statsbidrags- och utjämningssystemet (dir.2001:73) ska bl.a.:
§ analysera om målen för
utjämningssystemet uppnås i den del som avser
utjämning för strukturella kostnadsskillnader och vid behov
föreslå
förändringar,
§
§ analysera och lämna förslag till hur
kommuner och landsting med kraftig
befolkningsminskning kan ges likvärdiga förutsättningar att
tillhandahålla
vård, omsorg och utbildning,
§
§ undersöka och
lämna förslag till hantering av de eftersläpningseffekter som
uppstår i vissa kommuner med kraftig befolkningsökning,
§
§ undersöka
möjligheterna till förenklingar av statsbidrags- och
utjämningssystemet,
§
§ lämna förslag till hur intäktsförändringar för
enskilda kommuner och
landsting till följd av
ändringar i statsbidrags- och utjämningssystemet
efter 2004 ska hanteras.
§
Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 oktober
2003.
Utskottet ser ingen anledning
att föregripa det pågående utredningsarbetet
och
avstyrker därför motionerna Fi204 (s), Fi206 (m) yrkande 2, Fi222
(s),
Fi224 (s), Fi226 (m), Fi231 (m) yrkandena 15
och 16, Fi242 (c), Fi246 (v)
yrkande 2, Fi290
(fp), N305 (m) yrkande 11, N345 (c) yrkandena 13 och 14, N393
(kd) yrkandena 4 och 5, N397 (fp) yrkande 18, N398 (s) yrkande 4
och Bo290 (fp)
yrkande 8.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett
följande
reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Hivpreventivt arbete i storstadsregionerna
punkt 3 (fp)
av Karin
Pilsäter och Gunnar Nordmark (fp).
Förslag
till riksdagsbeslut
Vi anser att
utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i
reservation 1 om att de
specialdestinerade statsbidragen för hivprevention i
storstadsregionerna ska finnas kvar. Därmed bifaller riksdagen
motionerna
2002/03:Fi219 av Tasso Stafilidis
m.fl. (v, s, fp, c, mp),
2002/03:Fi260 av Tasso
Stafilidis m.fl. (v, fp, c, mp) och
2002/03:L249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 15 samt avslår
motion
2002/03:Fi220 av Tasso Stafilidis
(v).
Ställningstagande
Vi anser att de ekonomiska förutsättningarna för
hivprevention inte får
försämras. Det vore direkt
förödande att rusta ner hivpreventionen. Regeringen
har flera gånger aviserat att de specialdestinerade statsbidragen
för
hivprevention i storstadsregionerna ska
upphöra. Vi avvisar bestämt en
nedrustning av
den hivpreventiva verksamheten och anser att de
specialdestinerade statsbidragen ska finnas kvar även i
framtiden. Detta bör
riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening.
Med det anförda
föreslår vi att riksdagen bifaller motionerna L249 (fp) yrkande
15, Fi219 (v, s, fp, c, mp) och Fi260 (v, fp, c, mp) samt
avslår motion Fi220
(v).
2. Tillfälligt sysselsättningsstöd punkt 4 (m)
av Fredrik Reinfeldt, Gunnar Axén och
Tomas Högström (alla m).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att
utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i
reservation 2 om att det
tillfälliga sysselsättningsstödet bör upphöra. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi287 av Lennart Hedquist m.fl. (m)
yrkande
40 och
avslår
proposition 2002/03:1 utgiftsområde 25 punkt 2.
Ställningstagande
Vi anser att det
tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och landsting
bör upphävas. De åtgärder som bör sättas in för att stärka
sysselsättningen och
företagandet måste vara av
långsiktig och strukturell natur.
Regeringens uttalade syfte med förslaget till förlängning
av
sysselsättningsstödet är att ge kommunerna ett
ytterligare statligt stöd för
sin verksamhet.
Kommuner kan dock inte bygga sin verksamhet på tillfälliga stöd
utan de behöver tydliga och stabila spelregler för en hållbar
och balanserad
ekonomi. Dessutom är
sysselsättningsstödet inte konkurrensneutralt mellan olika
verksamhetsformer, vilket bl.a. försvårar en rättvis offentlig
upphandling och
försvårar för privat verksamhet.
Även den nu föreslagna förlängningen av det
tillfälliga sysselsättningsstödet
till kommuner
och landsting föreslås avräknas mot skattekontot, dvs. mot
statsbudgetens inkomster. Något skäl till varför denna lösning
väljs redovisas
inte av regeringen. Enligt 17 §
första stycket budgetlagen ska statens
inkomster
och utgifter redovisas brutto på statsbudgeten. Den valda ordningen
kan inte anses vara förenlig med
bruttoredovisningsprincipens krav på att
inkomster som redovisas mot en inkomsttitel på statsbudgeten alltid
ska
budgeteras och redovisas brutto. Finansutskottet
har vid ett flertal tillfällen
i sina betänkanden
betonat bruttoredovisningens betydelse för att öka
statsbudgetens genomsiktlighet i syfte att förbättra riksdagens
möjligheter att
fatta ett välgrundat
budgetbeslut.
Skatteavdrag av detta slag kan
bidra till att tilltron till utgiftstaket som
ett
återhållande styrinstrument urholkas. En utgift som avräknas direkt mot
en
inkomsttitel påverkar inte statsbudgetens
utgiftssida och omfattas därför inte
heller av
utgiftstaket. Därför kommer den inte heller att prövas mot andra
utgifter.
Vi anser att
riksdagen bör avslå regeringens förslag till tillfälligt
sysselsättningsstöd. Därmed bifaller riksdagen motion Fi287 (m)
yrkande 40 och
avslår proposition 2002/03:1
utgiftsområde 25 punkt 2.
3.
Kommunal ekonomi och balanskrav punkt 5 (fp)
av Karin Pilsäter och Gunnar Nordmark (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande
lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Fi278 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 2 och 3 och
avslår motionerna
2002/03:Fi221 av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (s),
2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande
9,
2002/03:Fi246 av Owe Hellberg (v) yrkande 1
samt
2002/03:Fi284 av Olle Sandahl m.fl. (kd)
yrkandena 6 och 8.
Ställningstagande
Vi anser att det efter införandet av
maxtaxa inom barnomsorg och äldreomsorg är
viktigt
att följa utvecklingen så att kommuner kompenseras på rätt nivå. De är
även viktigt att följa utvecklingen så att de båda
maxtaxesystemen inte leder
till
kvalitetsförsämringar i verksamheten. Detta bör riksdagen tillkännage
för
regeringen.
Folkpartiet arbetar för att arbetslösa och socialbidragstagare ska komma
bort
från bidragsberoende. Det är ett gemensamt
ansvar för stat och kommun att få
den som är
långvarigt socialbidragsberoende ur fattigdomsfällan. Det är staten
som ansvarar för arbetsmarknadspolitiken och för
företagandets villkor medan
kommunerna ansvarar
för att sfi, skola och vuxenutbildning har tillräcklig
kvalitet för att människor ska kunna ha en möjlighet på
arbetsmarknaden.
Det bör vara ett delat
kostnadsansvar för stat och kommun för de åtgärder som
krävs för att människor ska kunna gå från bidragsberoende till egen
försörjning
genom arbete. Därigenom undviks
lösningar som innebär att människor flyttas
runt
mellan olika stödsystem. Som stöd för ett fortsatt förändringsarbete
bör
underlag tas fram som visar hur stor del av
socialbidragskostnaderna som är
direkt beroende av
arbetslöshet.
Vad vi anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen. Därmed bifaller
riksdagen motion Fi278 (fp) yrkandena 2 och 3 och avslår övriga här
aktuella
motionsyrkanden.
4. Kommunal ekonomi och balanskrav punkt 5 (kd)
av Olle Sandahl (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande
lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 4. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Fi284 av Olle Sandahl m.fl. (kd) yrkandena 6 och 8 samt
avslår motionerna
2002/03:Fi221
av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (s),
2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 9,
2002/03:Fi246 av Owe Hellberg (v) yrkande 1 och
2002/03:Fi278 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 2 och
3.
Ställningstagande
Den av riksdagen antagna finansieringsprincipen innebär att
statliga beslut som
medför nya kostnader för
kommuner och landsting också ska finansieras av
staten. Detta innebär att ett statligt reformbeslut ska regleras genom
att
nivån på det generella statsbidraget ändras.
Många avsteg har emellertid gjorts
från
finansieringsprincipen sedan den började tillämpas 1993. Kommuner
och
landsting har inte fått kompensation via
statsbidrag för att täcka kostnader
för nya
uppgifter. Jag menar att finansieringsprincipen behöver lagfästas och
ges ett mer preciserat innehåll.
Ett fortsatt arbete för att öka den kommunala skattebasen är
angeläget för
att minska behovet av statliga bidrag
och då i synnerhet riktade bidrag. Den
kommunala
självstyrelsen gagnas inte av specialdestinerade statsbidrag. Dessa
missar kommunernas skiftande behov och
förutsättningar. Specialdestinerade
statsbidrag
leder också till ökade administrativa behov liksom till
undanträngningseffekter vilka underminerar övriga kommunala
behov.
Det jag anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen. Det innebär att jag
tillstyrker motion Fi284 (kd) yrkandena 6 och 8 samt avstyrker övriga
här
aktuella motionsyrkanden.
5. Kommunal ekonomi och balanskrav punkt 5 (c)
av Jörgen Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande
lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 5. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 9
och avslår motionerna
2002/03:Fi221 av
Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (s),
2002/03:Fi246 av Owe Hellberg (v) yrkande 1,
2002/03:Fi278 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 2 och 3 samt
2002/03:Fi284 av Olle Sandahl m.fl. (kd) yrkandena
6 och 8.
Ställningstagande
De flesta välfärdstjänsterna som utnyttjas (
såsom vård, skola omsorg och
socialtjänst ( sker
i kommuners och landstings regi. Det kommunala ansvaret för
välfärden är också grunden för den kommunala
beskattningsrätten och ett
långtgående
utjämningssystem mellan kommuner.
I
takt med att välfärden byggts ut genom nationell lagstiftning har
också
kraven ökat på kommunerna. Kommunernas
möjligheter att finansiera det ökade
ansvaret har
inte ökat i samma takt utan de ökade skatteintäkterna har i stor
utsträckning tillfallit staten. Därigenom har
kommunernas beroende av
statsbidrag ökat.
Regeringen har också ökat andelen specialdestinerade bidrag.
Denna utveckling äventyrar i förlängningen det kommunala
självstyret.
Centerpartiet föreslår en
inkomstskattereform som ersätter grundavdraget med
en skatterabatt. Denna metod ökar kommunernas egen skattebas och
minskar
beroendet av statsbidrag. En fördel
ytterligare med förändringen är att
kommunerna
får behålla ökningen av denna skattebas genom tillväxten i
lönesummorna.
Jag anser att
regeringen bör tillsätta en parlamentarisk utredning som kan
studera hur kommunernas skattebas kan stärkas och beroendet
av statsbidrag
minskas.
Med det anförda föreslår jag att riksdagen bifaller motion 234 (c)
yrkande 9
och avslår övriga här aktuella
motioner.
6. Inkomst- och
kostnadsutjämningssystemet punkt 6 (m)
av Fredrik Reinfeldt, Gunnar Axén och Tomas Högström (alla
m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6
borde ha följande lydelse:
6. Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 6 om det kommunala utjämningssystemet. Därmed
bifaller riksdagen
motionerna
2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 15 och 16,
2002/03: Fi206 av Henrik Westman (m) yrkande 2,
2002/03:Fi226 av Anna Lilliehöök (m) och
2002/03:N305 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) yrkande
11
samt avslår motionerna
2002/03:Fi204 av Lilian Virgin och Christer Engelhardt (s),
2002/03:Fi222 av Christer Adelsbo och Göran Persson i
Simrishamn (s),
2002/03:Fi224 av Cinnika
Beiming m.fl. (s),
2002/03:Fi242 av Kerstin
Lundgren (c),
2002/03:Fi246 av Owe Hellberg (v)
yrkande 2,
2002/03:Fi290 av Karin Pilsäter
m.fl. (fp),
2002/03:N345 av Maud Olofsson m.fl.
(c) yrkande 13 och 14,
2002/03:N393 av Lars
Lindén m.fl. (kd) yrkandena 4 och 5,
2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl. (fp) yrkande 18,
2002/03:N398 av Monica Green m.fl. (s) yrkande 4 samt
2002/03:Bo290 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 8.
Ställningstagande
Vi anser att det kommunala utjämningssystemet snarast ska
ersättas med ett
statligt utjämningssystem.
Systemet ska tydligt belöna tillväxt och
kostnadseffektivitet samtidigt som det ska ge goda förutsättningar för
alla
kommuner med otillräcklig skattekraft att
fullgöra sina uppgifter.
Nuvarande
utjämningssystem innebär en omflyttning av skattemedel från en
kommun till en annan. Utjämningssystemet har direkt
skadliga effekter för
samhällsekonomin. Det tar
bort alla incitament för kommunerna att själva
påverka sin inkomstsituation. De olika kompensations- och bidragsmodellerna
ger
i vissa fall kompensation för samma sak flera
gånger eller belastar med avgift
samtidigt som
kompensation utbetalas i någon annan del av systemet. Systemet
straffar kommuner med hög förvärvsfrekvens.
Flera av kommunerna i Stockholms län drabbas av
pomperipossaeffekter i
systemet. En nyinflyttad
kommunmedlem med fast lön medför att kommunen måste
betala mer än skatteintäktsökningen i skatteutjämning. Flera kommuner
får se
stora delar av sina skatteinkomster
utdelas till andra delar av landet.
Invånarna
tror sig betala för att få en bra skola för sina barn eller en värdig
vård för åldrande släktingar. I själva verket används
deras skattepengar till
något annat någon
annanstans i Sverige.
Stockholms läns
landsting har som enda landsting drabbats mycket hårt av en
mycket långtgående utjämning som leder till att
inkomstutjämningsavgiften
skenat. Landstinget har
inte fått behålla inkomsterna av sin tillväxt men
däremot med råge ta kostnaderna för den.
Invånarna i Stockholmsregionen utgör en femtedel av den svenska
befolkningen
och svarar för en dryg fjärdedel av
statens samlade skatteintäkter. Därutöver
bidrar
regionens invånare till övriga landet med totalt ca 10 miljarder kronor
via den kommunala skatteutjämningen.
Vi anser dock att det kan behövas en utjämning mellan kommuner
och landsting,
men att utjämningen bör vara
objektiv, någorlunda rättvis, innehålla positiva
incitament samt ske via statsskatten och inte, som nu, via kommunalskatten.
Det
är viktigt att systemet är trovärdigt och
baseras på fakta. Om en kommun
behöver bidrag
ska detta vara en statlig fråga. Vi anser att ingen kommun ska
behöva höja skatten för att betala för andra kommuners
ansvarsområde.
Vi föreslår i avvaktan
på ett nytt statligt system att vissa förändringar
görs i utjämningssystemet fr.o.m. 2003. Kommuner och landsting
som har en
relativ skattekraftstillväxt ska få
behålla denna. Kommuner som tappar
skattekraft
ska, som nu, få kompensation för detta. Vi anser vidare att en
spärr ska införas för utjämningsavgiften för landsting.
Effekten av förslaget
blir att en allt orimligare
finansieringssituation för vissa kommuner och
landsting mildras, och samtidigt får de kommuner och landsting som
erhåller
stöd inom utjämningssystemet behålla
dessa.
Vidare anser vi att nuvarande
system inte är förenligt med grundlagens
bestämmelser.
Vad vi anfört här bör
riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen.
Det innebär att vi anser att riksdagen bör bifalla motionerna
Fi231 (m)
yrkandena 15 och 16, Fi206 (m) yrkande
2, Fi226 (m) samt N305 (m) yrkande 11
och avslå
övriga här aktuella motionsyrkanden.
7.
Inkomst- och kostnadsutjämningssystemet punkt 6 (fp)
av Karin Pilsäter och Gunnar Nordmark (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha
följande lydelse:
6. Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 7 om inkomst- och skatteutjämningssystemet.
Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2002/03:Fi290 av Karin Pilsäter m.fl. (fp),
2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl. (fp) yrkande 18 och
2002/03:Bo290 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande
8
samt avslår motionerna
2002/03:Fi204 av Lilian Virgin och Christer Engelhardt (s),
2002/03:Fi206 av Henrik Westman (m) yrkande 2,
2002/03:Fi222 av Christer Adelsbo och Göran Persson i
Simrishamn (s),
2002/03:Fi224 av Cinnika
Beiming m.fl. (s),
2002/03:Fi226 av Anna
Lilliehöök (m),
2002/03:Fi231 av Bo Lundgren
m.fl. (m) yrkandena 15 och 16,
2002/03:Fi242 av
Kerstin Lundgren (c),
2002/03:Fi246 av Owe
Hellberg (v) yrkande 2,
2002/03:N305 av
Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) yrkande 11,
2002/03:N345 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 13 och 14,
2002/03:N393 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkandena 4 och 5
samt
2002/03:N398 av Monica Green m.fl. (s)
yrkande 4.
Ställningstagande
Vi anser att människor ska ha samma möjligheter
till grundläggande kommunalt
finansierad service
oavsett var de bor i landet och vilken inkomstnivå övriga
invånare har i kommunen. Det är en viktig socialliberal princip. Ett
system för
utjämning av de kommunalekonomiska
förutsättningarna är därför både rimligt och
nödvändigt. Utjämningssystemets nuvarande konstruktion leder till
orimliga
följder både för kommunernas ekonomi
och för medborgarnas situation.
Skatteutjämningssystemet ska vara tillväxtfrämjande. Nuvarande konstruktion
ger
i stället skenande betalningsflöden och är så
gott som omöjligt att sätta sig
in i, än mindre
förutse resultatet av. Vi anser därför att dagens
skatteutjämningssystem måste reformeras grundligt.
Vi anser att den parlamentariska Kommittén om
översyn av inkomst- och
skatteutjämningen bör ges
tilläggsdirektiv. De nuvarande direktiven är alltför
begränsade. Kommittén bör utreda en renodling av systemet. Antalet
ingående
faktorer ska minskas. Vi anser att
inkomst- och kostnadsutjämning bör ses
samlat
och inte, som i dagens system, separerat. Utjämningen ska baseras
på
tydligt mätbara strukturella kostnadsskillnader.
Kommittén bör även utreda om
utjämningen som helhet
kan och bör ske genom statens försorg och vilka övriga
förändringar i relationen mellan stat och kommun som då krävs.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen vad vi
redovisat här om det
kommunala
utjämningssystemet. Det innebär att vi anser att riksdagen bör
bifalla motionerna Fi290 (fp), N397 (fp) yrkande 18 och
Bo290 (fp) yrkande 8
och avslå övriga här aktuella
motionsyrkanden.
8. Inkomst- och
kostnadsutjämningssystemet punkt 6 (kd)
av Olle Sandahl (kd).
Förslag
till riksdagsbeslut
Jag anser att
utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i
reservation 8 om det
kommunala utjämningssystemet. Därmed bifaller riksdagen
motion
2002/03:N393 av Lars Lindén m.fl.
(kd) yrkandena 4 och 5
och avslår
motionerna
2002/03:Fi204 av Lilian Virgin och
Christer Engelhardt (s),
2002/03:Fi206 av
Henrik Westman (m) yrkande 2,
2002/03:Fi222 av
Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (s),
2002/03:Fi224 av Cinnika Beiming m.fl. (s),
2002/03:Fi226 av Anna Lilliehöök (m),
2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 15 och 16,
2002/03:Fi242 av Kerstin Lundgren (c),
2002/03:Fi246 av Owe Hellberg (v) yrkande 2,
2002/03:Fi290 av Karin Pilsäter m.fl. (fp),
2002/03:N305 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) yrkande 11,
2002/03:N345 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 13 och
14,
2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl.
(fp) yrkande 18,
2002/03:N398 av Monica Green
m.fl. (s) yrkande 4 samt
2002/03:Bo290 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 8.
Ställningstagande
Jag anser att det
är viktigt med en långtgående utjämning av de ekonomiska
förutsättningarna för kommuner och landsting. Kommunerna ska ha
någorlunda
likvärdiga förutsättningar för sin
verksamhet och service oberoende av
skattekraft
och opåverkbara strukturella kostnader. Systemet ska förena en
utjämning med incitament för tillväxt och förnyelse.
Det är viktigt att
systemet är begripligt och
demokratiskt förankrat hos alla kommuner och
landsting. Jag är dock kritisk mot kostnadsutjämningens
bristande
träffsäkerhet. Jag anser vidare att
utjämningssystemet inte är i enlighet med
grundlagens intentioner om den kommunala självstyrelsen,
lokaliseringsprincipen
och den kommunala
beskattningsrätten. Jag anser därför att systemet bör ändras
till ett statligt utjämningssystem.
Vad jag anfört här om utjämningssystemet bör riksdagen tillkännage
för
regeringen. Jag tillstyrker därmed motion
N393 (kd) yrkandena 4 och 5 samt
avstyrker övriga
här aktuella motionsyrkanden.
9.
Inkomst- och kostnadsutjämningssystemet punkt 6 (c)
av Jörgen Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande
lydelse:
6. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 9 om det kommunala skatteutjämningssystemet. Därmed
bifaller
riksdagen motion
2002/03:N345 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 13 och 14,
samt avslår motionerna
2002/03:Fi204 av Lilian Virgin och Christer Engelhardt (s),
2002/03:Fi206 av Henrik Westman (m) yrkande 2,
2002/03:Fi222 av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn
(s),
2002/03:Fi224 av Cinnika Beiming m.fl.
(s),
2002/03:Fi226 av Anna Lilliehöök (m),
2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 15
och 16,
2002/03:Fi242 av Kerstin Lundgren
(c),
2002/03:Fi246 av Owe Hellberg (v) yrkande
2,
2002/03:Fi290 av Karin Pilsäter m.fl.
(fp),
2002/03:N305 av Marietta de
Pourbaix-Lundin m.fl. (m) yrkande 11,
2002/03:N393 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkandena 4 och 5,
2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl. (fp) yrkande 18,
2002/03:N398 av Monica Green m.fl. (s) yrkande 4
samt
2002/03:Bo290 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) yrkande 8.
Ställningstagande
Jag anser att vissa faktorer från det kommunala
skatteutjämningssystemet ska
föras över till den
statliga regionalpolitiken. Landets kommuner måste så långt
som möjligt ges ekonomiska möjligheter till självbestämmande. Det
kommunala
skattesystemet handlar om att alla i hela
landet ska få likvärdig tillgång till
skola, vård
och omsorg. Systemet ska således utjämna såväl skillnader i
skattekraft som strukturella skillnader. Nuvarande system kan
leda till vissa
effekter som kan upplevas motverka
tillväxt och förnyelse.
Jag anser att
den parlamentariska Kommittén om översyn av inkomst- och
skatteutjämningen ska ges tilläggsdirektiv. Kommittén ska
förutsättningslöst
granska, pröva och forma ett
system som ger människor likvärdiga möjligheter i
hela landet, stärker och fördjupar det kommunala självstyret och
främjar
tillväxt över hela landet. Ett nytt
system bör kunna genomföras under
mandatperioden.
Riksdagen bör tillkännage
för regeringen vad jag har anfört om det kommunala
utjämningssystemet. Det innebär att jag tillstyrker motion N345 (c)
yrkandena
13 och 14 samt avstyrker övriga här
aktuella motionsyrkanden.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av
ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. I
rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag
till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Anslagen för 2003 punkt 1
(m)
av Fredrik Reinfeldt, Gunnar
Axén och Tomas Högström (alla m).
Den 4
december 2002 beslöt en majoritet i riksdagen bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister
att för 2003 fastställa
ramarna för de olika
utgiftsområdena. Beslutet innefattade också en beräkning
av statsbudgetens inkomster för 2003 liksom av skatteförändringar
som påverkar
dessa inkomster.
För budgetåret 2003 gäller därmed att de samlade utgifterna på
utgiftsområde
25 inte får överstiga 68 487
miljoner kronor under riksdagens fortsatta
behandling. Moderata samlingspartiets förslag på utgiftsområdet
överstiger
denna nivå med 62 374 miljoner kronor och
kan således inte tas upp till formell
behandling.
Moderata samlingspartiet har i
parti- och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av politiken avseende den kommunala sektorn och den
kommunala
ekonomin. Vi vidhåller vår uppfattning att
anslagen inom utgiftsområde 25 borde
vara 62
miljarder kronor högre än den ram för utgiftsområdet som riksdagen
efter utskottets förslag beslutat om. Den stora
skillnaden mot den beslutade
ramen beror i huvudsak
på att kommunerna kompenseras för det skattebortfall som
vårt budgetalternativ ger upphov till.
Grunden för den kommunala ekonomin är skatteintäkterna och deras
tillväxt.
Det bästa sättet att stärka
kommunernas ekonomi och skapa utrymme för god
service och lägre skatter är därför att ha en god tillväxt.
Vi anser att den kommunala verksamheten bör koncentreras
till de viktigaste
uppgifterna. Det finns
ett behov av avregleringar och ändrade
ansvarsförhållanden mellan stat och kommun. Dessa förändringar gagnar
den
kommunala demokratin och skapar samtidigt
förutsättningar för effektivisering
av den kommunala
verksamheten. Våra förslag leder till sådana besparingar i
kommunerna att det blir möjligt att minska statsbidragen.
De uppgifter som ska åligga kommuner i det
framtida välfärdssamhället ska
skötas inom ramen
för den kommunala självstyrelsen. Vi föreslår att en översyn
görs av uppgiftsfördelningen mellan stat och kommun, det civila
samhället och
gemenskaperna.
2. Anslagen för 2003 punkt 1 (fp)
av Karin Pilsäter och Gunnar Nordmark (fp).
Riksdagen har den 4 december 2002 som ett
första steg av budgetprocessen
beslutat om ramar
för de 27 utgiftsområdena och en beräkning av statsbudgetens
inkomster för 2003 liksom av skatte- och avgiftsförändringar
som ska träda i
kraft nästa år.
Folkpartiet liberalerna har i motioner föreslagit en
alternativ budget för
2003. För utgiftsområde 25
föreslog vi en ram som är 8,2 miljarder kronor
större än regeringens förslag och 7,8 miljarder kronor större än den ram
som
riksdagen beslutat om för utgiftsområdet.
Vårt förslag till utgiftsram har
avslagits av
riksdagen i budgetprocessens första steg, och vi är nu förhindrade
att fullfölja våra anslagsyrkanden.
Vi anser att den mest centrala uppgiften för att ge kommunerna
goda
förutsättningar att klara sina uppgifter
och sin ekonomi är att driva en
politik för god
och stabil tillväxt och hög sysselsättning.
Vår utgångspunkt är att de kommunala bolagen ska avvecklas. Vi ser också
att
kommunala bolag och koncernbildningar
används i skatteplaneringssyfte.
Statsbidraget
bör minska till kommuner som genom skatteplanering minskar
statens intäkter.
Kostnadsansvaret för LSS bör återgå till staten och
assistansreformen
återupprättas. Därmed ska också,
enligt finansieringsprincipen, 1,2 miljarder
kronor
överföras från utgiftsområde 25 till utgiftsområde 9.
3. Anslagen för 2003 punkt 1 (kd)
av Olle Sandahl (kd).
Riksdagen har den 4 december 2002 som ett första steg av
budgetprocessen
beslutat om såväl ramar för de
27 utgiftsområdena som en beräkning av
statsbudgetens inkomster för 2003 liksom av skatte- och avgiftsförändringar
som
ska träda i kraft nästa år.
För 2003 gäller därmed bl.a. att utgifterna på
utgiftsområde 25 inte får
överstiga 68 487
miljoner kronor. Kristdemokraternas förslag på utgiftsområdet
överstiger denna nivå med 4 761 miljoner kronor och kan således
inte formellt
tas upp till behandling.
Kommunsektorn har använts som en budgetregulator av
regeringen när
statsbidragen har urholkats och
skatteintäkterna har försvagats samtidigt som
staten
lagt ett ökat ansvar på kommunerna. Jag anser att det krävs en ökning
av
det generella statsbidraget för att möta de
växande behoven i vård och omsorg.
Jag anser
att den kommunala självstyrelsen måste stärkas. Statlig ersättning
ska utgå i form av generella och inte specialdestinerade
bidrag. Det gäller
exempelvis regeringens särskilda
skolsatsning som i stället bör utformas som en
höjning av det generella statsbidraget. Det är i sammanhanget också viktigt
att
öka kommunsektorns förutsättningar till egen
försörjning genom att skattebasen
breddas genom en
ökad tillväxt med fler människor i arbete.
4. Anslagen för 2003 punkt 1 (c)
av Jörgen Johansson (c).
Riksdagen
har den 4 december 2002 som ett första steg av budgetprocessen
beslutat om ramar för de 27 utgiftsområdena och en
beräkning av statsbudgetens
inkomster för 2003
liksom av skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i
kraft nästa år. Vårt förslag har därvid fallit. Det är därmed inte
möjligt för
oss att fullfölja vår politik inom
olika utgiftsområden i budgetprocessens
andra steg.
Min uppfattning om de kommunalekonomiska frågorna väljer jag därför
att redovisa i ett särskilt yttrande.
I takt med att välfärden byggts ut genom nationell
lagstiftning har ett ökat
ansvar lagts på
kommunerna. Kommunerna har emellertid inte fått ökade
möjligheter att finansiera verksamheten genom ökade
skatteintäkter. I stället
har kommunerna fått lita
till statsbidrag som i ökande omfattning givits i form
av specialdestinerade bidrag. I förlängningen hotar denna
utveckling det
kommunala självstyret.
Den kommunala verksamheten har under
lågkonjunktur använts som
budgetregulator.
Kommunerna har ålagts uppgifter men har sedan inte fått full
kompensation för de ökade kostnaderna.
Jag anser att det kommunala självstyret måste stärkas, dels genom att
bidrag
lämnas som generella statsbidrag, inte
specialdestinerade, dels genom att
kommunernas
skattebas breddas så att de i högre grad kan försörja sin egen
verksamhet.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
I proposition 2002/03:1 Budgetpropositionen för 2003,
utgiftsområde 25 Allmänna
bidrag till kommuner,
föreslår regeringen:
1. att riksdagen
bemyndigar regeringen att under 2003 för reservationsanslag
48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och
landsting besluta om
bidrag för främjande av
samverkan mellan kommuner och mellan landsting med
befolkningsminskning som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter
om högst 50 000 000 kronor under 2004
(avsnitt 2.8.2).
2. att riksdagen
godkänner att det tillfälliga sysselsättningsstödet till
kommuner och landsting förlängs (avsnitt 2.7),
3. att riksdagen för budgetåret 2003 anvisar anslagen
under utgiftsområde 25
Allmänna bidrag till
kommuner enligt följande uppställning:
Tusental kronor
----------------------------------------------------------
Anslag Anslagstyp
Regeringens
förslag
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
48:1 Generellt statsbidrag till kommuner (ram) 42
673
och landsting
000
----------------------------------------------------------
48:2 Bidrag till särskilda insatser
i vissa kommuner och landsting
(res.) 347 750
----------------------------------------------------------
48:3 Statligt utjämningsbidrag till (obet.) 23 759
kommuner och landsting
414
----------------------------------------------------------
48:4 Bidrag till Rådet för kommunal (obet.) 500
redovisning
----------------------------------------------------------
48:5 Bidrag för ökad tillgänglighet i (ram) 1 250
hälso- och sjukvården
000
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
Summa 68
030
664
----------------------------------------------------------
Motioner från allmänna motionstiden 2002
2002/03:Fi204 av Lilian Virgin och Christer
Engelhardt (s):
Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att hänsyn bör tas till en ö-faktor i
utjämningssystemet för sjukvården.
2002/03:Fi206 av Henrik Westman (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avskaffande av nuvarande
utjämningssystem
mellan kommunerna.
2002/03:Fi219 av Tasso
Stafilidis m.fl. (v, s, fp, c, mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att permanenta det specialdestinerade statliga
anslaget till den preventiva verksamheten mot
hiv/aids.
2002/03:Fi220 av
Tasso Stafilidis (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att anslaget för det öronmärkta
hivpreventionsarbetet i storstadsregionerna bör fördelas på
central nivå.
2002/03:Fi221 av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (s):
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kommunernas ekonomiska
situation.
2. Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
balanskravet.
2002/03:Fi222 av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (s):
Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att se
över kostnadsutjämningens
effekter för
små och medelstora industrikommuner.
2002/03:Fi224 av Cinnika Beiming m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om byggkostnadsfaktorn i
kommunala
kostnadsutjämningssystem.
2002/03:Fi226 av Anna
Lilliehöök (m):
Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av att reformera de kommunala
utjämningssystemen.
2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m):
15. Riksdagen beslutar att genomföra förändringar i det
inomkommunala utjämningssystemet i enlighet med vad som anförs i
motionen (avsnitt 7.6.6).
16. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om att ersätta det
inomkommunala
utjämningssystemet med
ett statligt utjämningssystem (avsnitt 7.6.6).
2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
9. Riksdagen anvisar för
budgetåret 2003 anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning och
utgiftsområde 25
Allmänna bidrag till kommunerna enligt uppställningen i tabell (i denna
del)
Tabell
-------------------------------------------------------------
Folkpartiets ändringsförslag
2003 2004
(miljoner kronor)
-------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------
UO25 Allmänna bidrag till kommuner
+8 234 +8 704
-------------------------------------------------------------
91:1 Generellt statsbidrag till
kommuner +8 491 +8 734
och landsting
-------------------------------------------------------------
91:2 Bidrag till särskilda insatser
i 257 30
vissa kommuner
-------------------------------------------------------------
2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c):
9. Riksdagen begär att
regeringen låter utreda frågan om förstärkt kommunal skattebas (avsnitt
5.3).
2002/03:Fi242
av Kerstin Lundgren (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ge den parlamentariska översynen av inkomst- och
skatteutjämningen
tilläggsdirektiv
syftande till att förutsättningslöst granska, pröva och forma ett system
som ger människor likvärdiga möjligheter i hela landet,
stärker och fördjupar det kommunala självstyret och
främjar tillväxt över hela landet.
2002/03:Fi246 av Owe Hellberg (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kommunallagen och budgetbalanskravet.
2. Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om det generella statsbidraget och det inomkommunala
inkomstutjämningssystemet.
2002/03:Fi260 av Tasso Stafilidis
m.fl. (v, fp, c, mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att permanenta det specialdestinerade statliga anslaget till
den
preventiva verksamheten mot
hiv/aids.
2002/03:Fi262 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):
Riksdagen beslutar att för budgetåret 2003
anvisa anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner m.m.
med följande förändringar i
förhållande till regeringens förslag.
------------------------------------------------------------
UO Anslag, tusental kronor
Regeringens
Förändring
25
förslag
(m)
------------------------------------------------------------
48:1Generellt statsbidrag till
kommuner 42 673 +64 410
och landsting 000 000
------------------------------------------------------------
48:2Bidrag till särskilda
insatser i
vissa kommuner och landsting
347 750 -330
000
------------------------------------------------------------
48:5Bidrag för ökad
tillgänglighet i 1 250 000 -1 250
hälso- och sjukvården
000
------------------------------------------------------------
[B
Totalt
68 030 +62 830
664 000
------------------------------------------------------------
2002/03:Fi264 av Lena Ek
m.fl. (c):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
enligt följande uppställning:
-------------------------------------------------------------
|Anslag (tkr)
|Regeringens|
Anslags- |
|
|förslag |
förändring |
-------------------------------------------------------------
|48:1 Generellt statsbidrag till
kommuner | 42 673 |-19 335|
|och landsting | 000 | 000|
-------------------------------------------------------------
|48:2 Bidrag till särskilda
insatser i | | |
|vissa kommuner och |347 750 |-200
000
|
|
| | |
| landsting | | |
-------------------------------------------------------------
|Summa för utgiftsområdet
| 68 030 |-19 535|
| | 664 | 000|
-------------------------------------------------------------
2002/03:Fi278 av
Karin Pilsäter m.fl. (fp):
1. Riksdagen beslutar om ändring i förhållande till
regeringens förslag gällande anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna
bidrag till kommuner enligt uppställning.