Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder ochstudentbostäder

<div class="sidhuvud_publikation">Bostadsutskottets betänkande</div><div class="sidhuvud_beteckning">2002/03:BOU9</div><h1>Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder ochstudentbostäder</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"><pre>
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas regeringens proposition 2002/03:98
Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och
studentbostäder samt fem motioner väckta med anledning av
propositionen. Finansutskottet har avgivit ett yttrande i ärendet.
Regeringen föreslår i propositionen att en ny investeringsstimulans
till fastighetsägare införs för att tillfälligt minska
produktionskostnaden för nya bostäder. Stimulansen skall kunna utgå
vid byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder. Byggandet
kan ske genom nyproduktion eller ombyggnad av lokalfastigheter.
Stimulansen, som tillförs fastighetsägaren genom kreditering av dennes
skattekonto, skall i princip motsvara skillnaden mellan den icke
avdragsgilla ingående mervärdesskatt som fastighetsägaren betalat vid
byggandet, dvs. 25 % av beskattningsunderlaget, och den mervärdesskatt
som fastighetsägaren skulle ha betalat om mervärdesskattesatsen i
stället varit 6 %. Investeringsstimulansen skall utgå till projekt som
har påbörjats eller kommer att påbörjas under perioden 1 januari 2003-
31 december 2006.
Den nya stimulansen föreslås kunna utgå till hyresbostäder i
tillväxtområden med bostadsbrist eller till nya studentbostäder på
eller i anslutning till orter där det finns universitet eller
högskola. Investeringsstimulansen omfattar lägenheter som inte är
större än 70 m2; men stimulansen utgår för högst 60 m2 per lägenhet.
För att kunna få den föreslagna stimulansen bör det krävas att den
sökande visar att projektet bidrar till ett långsiktigt hållbart
byggande. Stöd lämnas inte till projekt med direktverkande elvärme.
Ytterligare ett krav är att byggprojektet till sin karaktär är ägnat
att säkerställa rimliga boendekostnader.
I de väckta motionerna m, fp, kd, c yrkas avslag på propositionen i
dess helhet. Vissa förslag om alternativa åtgärder för att öka
bostadsproduktionen m.m. läggs även fram i dessa motioner. I en s-
motion föreslås en alternativ utformning av den geografiska
avgränsningen av de områden där stimulansen skall kunna utgå.
Bostadsutskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om kreditering på skattekonto samt godkänner den föreslagna
utformningen av en tillfällig stimulans vid byggande av mindre
hyresbostäder och studentbostäder. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
Till betänkandet har fogats 12 reservationer och 2 särskilda
yttranden.</pre><pre>
Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.      En ny investeringsstimulans
        Riksdagen antar regeringens förslag enligt bilaga 2 till
lag om kreditering på skattekonto av belopp som beviljats för byggande
av mindre hyresbostäder och studentbostäder samt godkänner den
föreslagna utformningen av en tillfällig stimulans vid byggande av
mindre hyresbostäder och studentbostäder. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:98 punkterna 1 och 2 och avslår motionerna
2002/03:Bo9, 2002/03:Bo10 yrkande 1, 2002/03:Bo11 yrkande 1,
2002/03:Bo12 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:Bo13 yrkande 1.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2.      Ändrade momsregler för byggande
        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkande 2,
2002/03:Bo12 yrkandena 3 och 4 och 2002/03:Bo13 yrkande 2.
Reservation 2 (m) - motiv
Reservation 3 (fp)
Reservation 4 (kd)
Reservation 5 (c)

3.      Andra skatteåtgärder för bostäder
        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkandena 3 och 4,
2002/03:Bo11 yrkandena 2 och 4 och 2002/03:Bo12 yrkande 5.
Reservation 6 (m)
Reservation 7 (fp)
Reservation 8 (kd)
Reservation 9 (c)

4.      Övriga byggstimulerande åtgärder
        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkande 5,
2002/03:Bo11 yrkande 3 och 2002/03:Bo12 yrkande 6.
Reservation 10 (m)
Reservation 11 (kd)
Reservation 12 (c)
Stockholm den 20 maj 2003
På bostadsutskottets vägnar
Göran Hägglund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Hägglund (kd), Owe
Hellberg (v), Anders Ygeman (s), Lilian Virgin (s), Marietta de
Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp), Hans Unander (s), Maria
Öberg (s), Margareta Pålsson (m), Ingela Thalén (s), Lars Tysklind
(fp), Rigmor Stenmark (c), Gunnar Sandberg (s), Peter Danielsson (m),
Sten Lundström (v), Helena Hillar Rosenqvist (mp) och Leif Jakobsson
(s).</pre><pre>
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlas regeringens proposition 2002/03:98
Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och
studentbostäder samt fem motioner väckta med anledning av
propositionen.
I ärendet har finansutskottet avgivit ett yttrande, 2002/03:FiU2y. Två
skrivelser, från fastighetsbolaget Duvkullen respektive Svenska
Studentbostadsföreningen, har inkommit till utskottet med anledning av
propositionen.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen beskriver propositionens huvudsakliga innehåll som följer.
För att främja byggande av mindre hyreslägenheter och studentbostäder
föreslås i denna proposition en investeringsstimulans som innebär att
kostnaderna vid nyproduktion sänks.
Den föreslagna investeringsstimulansen minskar fastighetsägarens
kostnader för anordnande av mindre hyreslägenheter och studentbostäder
med ett belopp motsvarande skillnaden mellan den mervärdesskatt som
fastighetsägaren betalat till säljaren vid inköp av varor och tjänster
som avser den stödberättigade delen av bygg- eller ombyggnadsprojektet
och den mervärdesskatt som fastighetsägaren skulle ha betalat till
säljaren om mervärdesskattesatsen skulle ha varit 6 procent. Beloppet
krediteras fastighetsägarens skattekonto i efterhand.
Ett tak införs för hur stort belopp per kvadratmeter lägenhetsyta som
kan tillgodoföras fastighetsägarens skattekonto. Taket bör vara
detsamma för hyresbostäder och studentlägenheter och bör vara 2 500
kronor i Stockholmsregionen, 2 000 kronor i Göteborgs- och
Malmöregionerna samt 1 500 kronor i övriga tillväxtregioner.
Investeringsstimulansen bör endast bli aktuell för lägenheter som inte
är större än 70 m2, men utgå för högst 60 m2. Byggprojektet bör till
sin karaktär vara inriktat att säkerställa rimliga boendekostnader och
det bör krävas att fastighetsägaren kan visa att projektet bidrar till
ett långsiktigt hållbart byggande. Projekt där fastigheten
huvudsakligen värms upp med direktverkande elvärme bör inte komma i
fråga.
Denna investeringsstimulans skall kunna utgå till projekt som påbörjas
under perioden den 1 januari 2003 - den 31 december 2006. Vissa
förändringar i befintliga bidragssystem blir aktuella.
Det föreslagna systemet har anmälts till Europeiska kommissionen
enligt EG-fördragets regler om statsstöd. Åtgärderna kan träda i kraft
först sedan kommissionen har gett sitt godkännande.</pre><pre>
Utskottets överväganden
Inledning
Regeringen lägger i proposition 2002/03:98 fram två förslag för
riksdagens avgörande. Det gäller dels ett förslag till lag om
kreditering på skattekonto av belopp som beviljats för byggande av
mindre hyresbostäder och studentbostäder, dels en begäran om
godkännande av den föreslagna utformningen av en tillfällig
investeringsstimulans vid byggande av mindre hyresbostäder och
studentbostäder. I de motioner som väckts med anledning av
propositionen finns förutom ställningstaganden till regeringsförslagen
även förslag till vissa alternativa åtgärder för att åstadkomma ett
ökat bostadsbyggande m.m. Utskottet inleder med att ta ställning till
de i propositionen framlagda förslagen samt de direkt motstående
motionsförslagen och behandlar därefter de förslag som avser andra
typer av åtgärder.
En ny investeringsstimulans
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag till lag om kreditering på
skattekonto av belopp som beviljats för byggande av mindre
hyresbostäder och studentbostäder (bilaga 2) och godkänna den
föreslagna utformningen av en tillfällig investeringsstimulans vid
byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder samt avslå de
motstående motionsförslagen. Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c) och
särskilt yttrande 1 (m, fp, c).
Propositionen
Regeringen beskriver sitt förslag till en ny investeringsstimulans vid
byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder som följer.
En ny investeringsstimulans till fastighetsägare införs för att
tillfälligt minska produktionskostnaden för nya bostäder. Stimulansen
skall kunna utgå vid byggande av mindre hyresbostäder och
studentbostäder. Byggandet kan ske genom nyproduktion eller ombyggnad
av lokalfastigheter.
Investeringsstimulansen skall utgå till projekt som har påbörjats
eller kommer att påbörjas under perioden 1 januari 2003--31 december
2006.
Investeringsstimulansen skall tillgodoföras fastighetsägarna genom
kreditering på sådant skattekonto som har upprättats för dem enligt
3 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483).
Regeringen redovisar vidare följande bedömning av
investeringsstimulansens omfattning och inriktning.
Den nya stimulansen bör utgå till fastighetsägare som anordnar
hyresbostäder i tillväxtområden med bostadsbrist eller nya
studentbostäder på eller i anslutning till orter där det finns
universitet eller högskola. En förutsättning bör vara att projektet
genomförs med stöd av förordningen (1992:986) om statlig
bostadsbyggnadssubvention.
Investeringsstimulansen bör omfatta lägenheter som inte är större än
70 m2; dock bör stimulansen utgå för högst 60 m2 per lägenhet.
För att kunna få den föreslagna stimulansen bör det krävas att den
sökande visar att projektet bidrar till ett långsiktigt hållbart
byggande. Stöd bör inte lämnas till projekt med direktverkande
elvärme.
Ytterligare ett krav bör vara att byggprojektet till sin karaktär är
ägnat att säkerställa rimliga boendekostnader, vilket i
Stockholmsregionen innebär en årshyra som i normalfallet inte
överstiger 1 100 kr/m2/år, i Göteborgs- och Malmöregionerna
1 000 kr/m2/år och i övriga landet 900 kr/m2/år. Länsstyrelsen bör
särskilt beakta att de kalkylerade inflyttningshyrorna för såväl
hyres- som studentbostäder är rimliga samt att den av sökanden angivna
hyresnivån framstår som hållbar även på längre sikt.
Länsstyrelsen bör avslå projekt som inte uppfyller de krav som ställs,
t.ex. genom att de kalkylerade inflyttningshyrorna inte är rimliga
eller därför att det inte finns miljöplan eller annat jämförbart
underlag som styrker att projektet är långsiktigt hållbart.
I likhet med det befintliga investeringsbidraget till byggande av
hyresbostäder bör inga andra former av kategoriboende än
studentbostäder omfattas av förslaget. De bostäder som byggs till
följd av den nya investeringsstimulansen bör förmedlas genom den
kommunala bostadsförmedlingen eller i samarbete med kommunen.
Kommunerna bör använda sig av möjligheterna att styra förmedlingen av
hyresbostäder på ett aktivt sätt, för att minska hemlöshet,
bostadssociala problem och segregation.
Vad gäller storleken på stimulansen innebär regeringens förslag
följande.
Det belopp som skall tillgodoföras fastighetsägaren genom kreditering
av dennes skattekonto skall motsvara skillnaden mellan den icke
avdragsgilla ingående mervärdesskatt som fastighetsägaren betalat till
en entreprenör eller till en tillhandahållare av varor och tjänster
vid byggandet, dvs. 25 procent av beskattningsunderlaget, och den
mervärdesskatt som fastighetsägaren skulle ha betalat om
mervärdesskattesatsen i stället varit 6 procent. Samma förutsättningar
gäller för fastighetsägare som erlagt mervärdesskatt till staten på
grund av uttagsbeskattning för byggnadsarbete på fastighet med egen
personal enligt 2 kap. 8 § mervärdesskattelagen.
Krediteringen får dock högst uppgå till ett visst belopp per
kvadratmeter (takbelopp).
Regeringen gör vidare följande bedömning av de korrigeringar av
reglerna för investeringsbidrag som bör göras med anledning av
införandet av den nya investeringsstimulansen.
För de hyresbostäder som kommer att omfattas av den nya
investeringsstimulansen bör det nuvarande investeringsbidraget
reduceras till 40 procent av nuvarande stödnivå.
Beslutshanteringen för investeringsbidraget till byggande av
hyresbostäder bör förenklas så att länsstyrelserna kan bedöma varje
enskilt ärende för sig. Detta innebär att nuvarande ordning med tre
beslutstillfällen per år bör upphöra. Ett krav på rimliga
boendekostnader bör införas tillsammans med en möjlighet att helt
avslå byggprojekt som inte uppfyller de krav som ställs, t.ex. på
grund av att de kalkylerade inflyttningshyrorna inte är rimliga eller
att det inte finns en miljöplan eller annat jämförbart underlag som
styrker att projektet är långsiktigt hållbart.
Investeringsbidraget för studentlägenheter bör upphöra i samband med
att den föreslagna investeringsstimulansen träder i kraft.
Beslut om investeringsbidrag som fattats för projekt som påbörjats
fr.o.m. den 1 januari 2003 enligt regler som gällt innan reglerna om
kreditering av skattekontot trätt i kraft bör återkallas om
fastighetsägaren efter ikraftträdandet söker den nya
investeringsstimulansen. Samtidigt bör ett nytt beslut om
investeringsbidrag till den reducerade nivån fattas. För sådana
projekt bör ansökan om investeringsstimulansen ha kommit in till
länsstyrelsen inom sex månader från ikraftträdandet.
I fråga om förfarandet vid ansökan om investeringsstimulans görs
följande bedömning.
Ansökan om investeringsstimulansen bör ges in till och prövas av
länsstyrelsen. Länsstyrelsen bör till Riksskatteverket lämna de
uppgifter som behövs för att fastighetsägarens skattekonto skall kunna
krediteras.
Slutligen föreslår regeringen vad gäller ikraftträdandet av den
föreslagna lagen följande.
Regeringen ges bemyndigande att besluta när den föreslagna lagen om
kreditering på skattekonto skall träda i kraft.
Motionerna
Fem motioner har väckts med anledning av propositionen. I fyra av
dessa yrkas avslag på propositionen i dess helhet. Endast i en motion
lämnas förslag som utgår från att den nya investeringsstimulansen bör
införas med vissa förändringar i bidragsförutsättningarna.
I motion 2002/03:Bo9 (s) - som utgår från att regeringsförslaget i
huvudsak bör genomföras - föreslås att riksdagen skall förorda att en
annan geografisk avgränsning görs av de områden där
investeringsstimulansen skall kunna utgå. Enligt propositionen skall
den nya investeringsstimulansen endast utgå i tillväxtområden med
bostadsbrist. Motionären anser att de lokala arbetsmarknadsområdena,
som i dag finns kopplade till tillväxtavtalen, i stället bör utgöra
grund för avgränsningen.
I motionerna 2002/03:Bo10 (c) yrkande 1, 2002/03:Bo11 (m) yrkande 1,
2002/03:Bo12 (kd) yrkande 1 och 2002/03:Bo13 (fp) yrkande 1 föreslås
att proposition 2002/03:98 i sin helhet skall avslås av riksdagen.
Till stora delar sammanfaller avslagsmotiveringarna. I första hand
anförs olika principiella invändningar mot användningen av
tidsbegränsade bidragssystem för att stimulera bostadsbyggandet.
Därutöver riktas även kritik mot flera av de föreslagna
förutsättningarna för bidrag och mot regeringens beredning av ärendet.
Den principiella utgångspunkten för avslagsyrkandena är att riktade
och tidsbegränsade bidragssystem inte löser problemen på bygg- och
bostadsmarknaden. Tidigare försök med investeringsstöd har inte givit
avsedd effekt. Det bostadssektorn i stället behöver är generella och
långsiktiga villkor för byggandet. I motionerna förs fram olika
förslag om förändrade skattevillkor m.m. Dessa förslag behandlar
utskottet i särskilda avsnitt. Däremot tar utskottet i detta
sammanhang upp ett förslag i motion 2002/03:Bo12 (kd) yrkande 2 om att
riksdagen skall göra ett tillkännagivande med innebörden att statens
åtgärder för att främja bostadsbyggandet skall orienteras bort från
tidsbegränsade och extraordinära insatser.
Kritiken mot de föreslagna förutsättningarna för
investeringsstimulansen i motionerna 2002/03:Bo10-Bo13 tar bl.a. upp
kraven på lägenhetsstorlek, boendekostnader, hållbart byggande samt
geografisk avgränsning. I flera av motionerna framhålls att
regeringens förslag om en begränsning av stödet till smålägenheter
stämmer dåligt med de bostadsbehov som finns. Efterfrågan är i många
områden i lika hög utsträckning inriktad på större lägenheter. De av
regeringen föreslagna villkoren för hyreskostnad, hållbarhet och
geografisk avgränsning anses vara mycket oklara och ge stort
tolkningsutrymme. Dessutom anses de vara ett uttryck för en statlig
detaljstyrning i frågor som bäst avgörs av kommuner eller byggherrar.
Kritiken mot en bristande beredning av regeringens förslag framkommer
framför allt i motion 2002/03:Bo11 (m). Motionärerna anser att
regeringen inte borde ha lagt fram ett lagförslag med ett
ikraftträdande "den dag regeringen bestämmer" utan i stället borde ha
avvaktat tills ett bestämt datum kunde ha förordats. Tidigare
riksdagsbehandlingar av liknande förslag anses visa att en ordning med
ett obestämt ikraftträdande endast bör tillämpas i undantagsfall.
Motionärerna tar också upp frågan om hur de ekonomiska effekterna av
investeringsstimulansen bör redovisas på statsbudgeten. I och med att
investeringsstödet bokförs på statsbudgetens intäktssida i form av
minskade skatteintäkter borde utgiftstaket reduceras i motsvarande mån
enligt motionärernas tolkning av budgetlagen.
Den sistnämnda frågan har också väckts vid bostadsutskottets beredning
av detta ärende. Efter förslag av utskottets m-ledamöter - med
hänvisning till denna frågeställning - har utskottet berett
finansutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen jämte
motioner. Finansutskottets yttrande 2002/03:FiU2y finns som bilaga 3
fogat till detta betänkande.
Finansutskottets yttrande
Finansutskottet tar i sitt yttrande, 2002/03:FiU2y, främst upp frågan
om den budgetmässiga hanteringen av förslagen i propositionen.
Utskottet konstaterar att vissa synpunkter på huruvida systemet med
kreditering på skattekonto är förenligt med budgetlagen visserligen
redovisas i en av motionerna men att några direkta yrkanden inte finns
i denna fråga. Finansutskottet avstår därför från att yttra sig över
motionerna. De två frågor i propositionen som behandlas i yttrandet
avser slutdatum för stödet respektive stödets förhållande till
budgetlagen. Behandlingen av den sistnämnda frågan föranleds också av
att den aktualiserats i en skrivelse från tre m-ledamöter som bilagts
bostadsutskottets förfrågan till finansutskottet om yttrande.
Stödet avser projekt som påbörjas under perioden 1 januari 2003-31
december 2006. Regeringen beräknar att utbetalningen av stödet kommer
att omfatta åren 2004-2008. Finansutskottet anser mot denna bakgrund
att riksdagen bör fastställa ett slutdatum för utbetalandet av stödet,
förslagsvis den 31 december 2008.
Finansutskottet framhåller att regeringens avsikt när stödet
aviserades i budgetpropositionen för 2003 var att om möjligt ge det i
form av reducerad mervärdesskatt. Detta visade sig vara svårt att
förena med EG-lagstiftningen. Inkomstbortfallet för staten skulle
emellertid blivit detsamma som med det nu valda systemet. Kreditering
av skattekonto behöver enligt finansutskottets uppfattning inte anses
var mer svårförenligt med budgetlagen än den riktade
mervärdesskattesänkning som hade varit alternativet. Vidare anför
finansutskottet beträffande budgetlagens krav på bruttoredovisning att
det inte finns några preciserade regler för hur detta krav skall
tolkas. Tolkningen formas i stället av den praxis som riksdagen
etablerar genom beslut. Riksdagen har tidigare med brett stöd godkänt
att bidrag ges i form av kreditering av skattekonto. Finansutskottet
ser ingen anledning att nu göra en annorlunda tolkning av lagen om
statsbudget. Utskottet har således inga invändningar mot den
utformning av stödet som regeringen föreslår.
I en avvikande mening till yttrandet framför finansutskottets
ledamöter m, fp och c uppfattningen att det föreslagna systemet med
kreditering av skattekontot tveklöst strider mot budgetlagens princip
om bruttoredovisning. Regeringen borde enligt dessa ledamöter justera
ned utgiftstaket med samma belopp som det föreslagna stödet.
Bostadsutskottets ställningstagande
Behovet av en investeringsstimulans
Bostadsutskottet har under senare år vid flera tillfällen framhållit
att utvecklingen på bostadsmarknaden i flera avseenden ger anledning
till oro. Situationen varierar emellertid starkt mellan olika delar av
landet. Ytterligheterna är de orter där det framstått som nödvändigt
att riva en del av bostadsbeståndet respektive de delar av landet där
en omfattande bostadsbrist drivit fram orimligt långa bostadsköer,
höga överlåtelsepriser på villor och bostadsrätter och en omfattande
svart handel med hyreskontrakt. Bakgrunden till dagens situation står
till stor del att finna i 1990-talets ekonomiska problem och en
bostadssektor som inte tillräckligt snabbt förmått anpassa sig till de
nya förutsättningarna.
Det har under de senaste åren stått klart att bostadsbyggandet i vissa
delar av landet är otillräckligt och delvis har en inriktning som inte
svarar mot efterfrågan. Produktionen har i alltför stor utsträckning
varit inriktad på bostäder till en kostnad som gör att de inte kan
efterfrågas av stora delar av befolkningen. Behovet av ett större
utbud av hyresbostäder med rimliga hyror har blivit alltmer uppenbart.
För att åstadkomma en bostadsproduktion som bättre svarar mot en bred
efterfrågan är det nödvändigt att alla berörda parter samverkar för
att både öka antalet nybyggda lägenheter och samtidigt pressa tillbaka
kostnaderna.
Statens ansvar gäller framför allt de ekonomiska och legala ramarna
för bostadsförsörjningen. På det ekonomiska området har flera olika
stödformer använts under de senaste åren i syfte att förbättra de
ekonomiska förutsättningarna för bostadsproduktionen. Genom statliga
insatser har också olika pilotprojekt kommit till stånd som visar att
det är möjligt att få ned såväl bygg- som boendekostnaderna långt
under de nivåer som varit vanliga i nyproduktionen under senare år. På
det legala området pågår för närvarande flera utredningar som kan få
betydelse för planering och byggande av bostäder, bl.a. en omfattande
översyn av plan- och bygglagstiftningen.
Det helt avgörande för att bostadsbyggandet både till omfattning och
inriktning skall kunna motsvara efterfrågan är emellertid att de
parter som mer direkt är engagerade i bostadsproduktionen aktivt
medverkar till en effektivare byggprocess. Det är nödvändigt att
kommuner med hög efterfrågan ökar sina ansträngningar att förbättra
förutsättningarna för ett ökat bostadsbyggande, bl.a. genom en aktiv
plan- och markpolitik. Bostadsföretagen, såväl allmännyttiga som
privata, måste öka ansträngningarna att genom en effektiv
kostnadskontroll i alla led ställa krav som kan leda fram till rimliga
boendekostnader i de nyproducerade bostäderna. Slutligen måste
byggbranschen påtagligt öka ansträngningarna att motsvara de krav som
ställs på sänkta produktionskostnader samtidigt som kvaliteten på
bostäderna inte får stå tillbaka.
Det är mot denna bakgrund som regeringens förslag om en ny
investeringsstimulans för att främja byggandet av mindre hyresbostäder
och studentbostäder bör ses. Inte som en åtgärd som på egen hand skall
kunna lösa problemen på bostadsmarknaden utan som en av flera åtgärder
som verkar i samma riktning och som sammantaget kan bidra till ett
bostadsutbud som bättre kan svara mot de behov som finns.
Det kan konstateras att det i fyra av de fem motioner som väckts med
anledning av propositionen yrkas avslag på regeringens förslag i dess
helhet. Den övergripande frågan för bostadsutskottet blir därför om en
ny investeringsstimulans är en åtgärd som aktivt kan bidra till att
den rådande efterfrågan på bostäder bättre tillgodoses.
Utskottet anser att övervägande skäl talar för att en ny
investeringsstimulans får en klart positiv inverkan både på
bostadsbyggandets omfattning och inriktning. Några bärande argument
för motsatsen förs inte fram i de motioner - (m), (fp), (kd) och (c) -
som yrkar avslag på regeringens förslag. Varje åtgärd som sänker
kostnadsläget förbättrar naturligtvis förutsättningarna för
bostadsproduktionen. Det är här också fråga om en relativt betydande
ekonomisk stimulans genom att den motsvarar effekterna av en kraftig
sänkning av mervärdesskatten på byggandet. Det kan givetvis alltid
hävdas att en större stimulans givit ännu bättre förutsättningar för
en höjd produktionsnivå. Mot bakgrund av det rådande statsfinansiella
läget anser emellertid utskottet att stödets omfattning får anses vara
väl avvägt.
En återkommande principiell invändning i motionerna är att det
föreslagna stödet brister i långsiktighet och att byggmarknaden
behöver generella och långsiktiga spelregler. Det är emellertid
viktigt att samtidigt kunna arbeta med olika tidsperspektiv när ett
samhällsproblem kräver insatser. Detta gäller alla politikområden men
gör sig kanske i än högre grad gällande för bostadspolitiken.
Samtidigt som de grundläggande förutsättningarna bör ha en långsiktig
bärighet måste även åtgärder kunna vidtas på kortare sikt för att
snabbt vända utvecklingen i rätt riktning. I budgetpropositionen
uttalades målsättningen att bostadsproduktionen under fyraårsperioden
2003-2006 bör uppgå till totalt 120 000 bostäder. Med den
produktionsnivå som för närvarande råder kommer inte detta mål att
kunna uppnås. Det är därför angeläget att snabbt få i gång de
byggprojekt som kan startas med kort varsel och att de planer som
gäller bostadsproduktionen under de närmaste åren slutförs. Den
föreslagna investeringsstimulansen kan påskynda en nödvändig och snabb
höjning av produktionsnivåerna i de delar av landet där bostadsbristen
är som störst.
Förutsättningarna för stödet
Som framgått ovan finns det endast i en av motionerna förslag om
ändrade förutsättningar för stödet i förhållande till
regeringsförslaget. Bostadsutskottet kommenterar emellertid även
kortfattat vissa av de invändningar mot stödvillkoren som framkommer i
de motioner som yrkar avslag på propositionen i dess helhet.
I flera av de motioner som yrkar avslag på propositionen hävdas att
det är fel att inrikta stödet på mindre lägenheter. På vissa orter
anses behovet av stora lägenheter vara väl så stort. Bostadsutskottet
kan instämma i att det finns efterfrågan på i princip alla typer av
lägenheter på orter där bostadsbristen är som störst. Den lägenhetstyp
som varit kanske mest eftersatt i bostadsproduktionen under senare år
är emellertid små och billiga lägenheter. En inriktning på mindre
lägenheter ger också bättre möjlighet till en snabb ökning av antalet
nyproducerade lägenheter. Det bör också påpekas att en ökning av en
viss typ av bostäder genom flyttkedjor också påverkar utbudet av andra
bostadstyper. Vidare vill utskottet erinra om att den föreslagna
stödkonstruktionen medger att stöd utöver det generella räntestödet
kan utgå även för större lägenheter i samma projekt genom det
befintliga investeringsbidraget. Det är enligt utskottets mening
angeläget att efterstäva en varierad sammansättning av
lägenhetsstorlekarna i nya bostadsområden, inte minst för att
förebygga de problem som kan uppkomma med en ensidig
hushållssammansättning.
I motion 2002/03:Bo9 (s) förordas en annan geografisk avgränsning av
de områden där stimulansen skall kunna utgå. I stället för
propositionens förslag att stimulansen skall inriktas på hyresbostäder
i tillväxtområden med bostadsbrist eller nya studentbostäder på eller
i anslutning till orter där det finns universitet eller högskola anser
motionären att stimulansen skall kopplas till lokala
arbetsmarknadsområden. Förslaget motiveras med att en sådan
utgångspunkt ger möjlighet till en helhetssyn på de regionala
förhållandena. Utskottet vill i denna fråga hänvisa till att även
regeringens förslag lämnar utrymme för en anpassning av
områdesavgränsningen utifrån en regional bedömning av var behovet av
stimulans föreligger. Regeringen framhåller att respektive
länsstyrelse måste göra en samlad bedömning av den ekonomiska
situationen i regionen, kommunen och kommundelen,
befolkningsutvecklingen, antalet outhyrda eller osålda bostäder,
prisutvecklingen, m.m. Länsstyrelserna skall också kunna samråda med
andra statliga organ i frågan. Boverket kommer att få regeringens
bemyndigande att utfärda anvisningar för tillämpningen av
bestämmelserna om stimulansens geografiska avgränsning.
Utskottet vill även ta upp regeringens bedömning att bostäder som
byggs med stöd av investeringsstimulansen bör förmedlas genom den
kommunala bostadsförmedlingen eller i samarbete med kommunen. Det bör
i detta sammanhang erinras om att lagen (2000:1383) om kommunernas
bostadsförsörjningsansvar ställer krav på att en kommun skall anordna
bostadsförmedling om det behövs för att främja bostadsförsörjningen. I
förarbetena till denna lag (prop. 2001/02:26) konstaterades att
behovet av en bostadsförmedling sannolikt kommer vara störst på
bristorterna. Det kan mot denna bakgrund förutsättas att de kommuner
där den nya investeringsstimulansen till hyresbostäder skall kunna
utgå, dvs. kommuner där bostadsbrist föreligger, beaktar de krav som
ställs genom den aktuella lagen på inrättande av bostadsförmedling.
Utskottet vill också erinra om att lagen ger regeringen möjlighet att
förelägga en kommun att anordna kommunal bostadsförmedling.
Flera av de förutsättningar som föreslås gälla för den nya
investeringsstimulansen kommer att ges en närmare precisering i
arbetet med förordning och föreskrifter. Samtidigt är det rimligt att
förordningen lämnar ett visst utrymme för länsstyrelserna att göra en
helhetsbedömning i det enskilda ärendet.
Utskottet kan inte dela den kritik som förs fram i flera motioner och
som innebär att flera oklara och krångliga förutsättningar och villkor
kommer att gälla för stimulansen. Det får förutsättas att regeringen
och de berörda myndigheterna i det forsatta arbetet utformar
regelsystemet på ett tydligt och enhetligt sätt. Regeringen aviserar
också att en utvärdering kommer att göras av den nya stimulansen,
bl.a. i fråga om förutsättningarna för den praktiska handläggningen av
stödet.
Bostadsutskottet har sammanfattningsvis inga invändningar mot de
principiella förutsättningar för stimulansen som redovisas i
propositionen. Utskottet vill emellertid i detta sammanhang också helt
kort kommentera två skrivelser som inkommit under beredningen av detta
ärende och som tar upp vissa frågor om stödets inriktning.
Det gäller dels en skrivelse från fastighetsbolaget Duvkullen om
möjligheten att erhålla stöd för ombyggnad av vindar i
bostadsfastigheter så att nya lägenheter skapas, dels en skrivelse
från Svenska Studentbostadsföreningen angående de villkor som är
avsedda att tillämpas för stöd till byggande av studentbostäder.
Bostadsutskottet vill inte utesluta att vissa av de frågor som väcks i
dessa skrivelser, liksom frågor som framförts i andra sammanhang, bör
föranleda fortsatta överväganden om den närmare utformningen av de
förutsättningar som bör gälla för att fastighetsägare skall kunna ta
del av den nya investeringsstimulansen. Däremot är utskottet inte
berett att i detta sammanhang föreslå förändrade villkor i förhållande
till dem regeringen förordat. Villkoren för stödet kan bl.a. behöva
stämmas av mot förutsättningarna för byggandet i andra avseenden.
Skulle sådana överväganden leda fram till behov av reviderade
stödvillkor som förutsätter riksdagens godkännande får regeringen
återkomma med förslag om detta.
Beredningen av ärendet
Vissa frågor av beredningskaraktär eller av mer principiell natur har
uppkommit i samband med utskottets behandling av den aktuella
propositionen. Det gäller dels regeringens förslag att den nya lagen
om kreditering av investeringsstimulansen direkt till en
fastighetsägares skattekonto skall träda i kraft den dag regeringen
bestämmer, dels frågan om huruvida systemet med kreditering på
skattekonto är förenligt med budgetlagen. Dessutom har förslag lämnats
om att ett sista datum för utbetalande av stödet bör fastställas.
Frågan om regeringsförslagets förenlighet med budgetlagen har, som
framgått ovan, tagits upp i finansutskottets yttrande till
bostadsutskottet. Finansutskottet framhåller att mer preciserade
regler som ger ledning för budgetlagens tolkning i det aktuella
hänseendet inte föreligger. Tolkningen formas i stället av den praxis
som etableras av riksdagens beslut. Utskottet hänvisar till att en
motsvarande ordning tidigare med brett stöd godkänts av riksdagen och
ser ingen anledning att nu göra en annan tolkning av lagen.
Finansutskottet har således inga invändningar mot den utformning av
stödet som regeringen föreslår.
Den aktualiserade frågan om den budgetmässiga hanteringen av förslagen
i propositionen och hur budgetlagen skall tolkas vad gäller systemet
med kreditering av skattekonto får främst anses ligga inom
finansutskottets kompetensområde. Bostadsutskottet ser inga skäl att
göra en annorlunda bedömning än finansutskottet i denna fråga.
Den andra fråga som finansutskottet tar upp i sitt yttrande gäller
slutdatum för utbetalning av stödet. Utskottet konstaterar att
regeringen beräknar att stödet kommer att utgå under åren 2004-2008
och endast ha marginell inverkan på statsbudgeten det sista året. För
att säkerställa att någon belastning på statsbudgeten inte uppkommer
efter 2008 förordar finansutskottet att riksdagen fastställer ett
slutdatum, förslagsvis den 31 december 2008, för utbetalande av
stödet.
Bostadsutskottet kan instämma i att det finns behov att säkerställa
att utbetalningarna av stödet inte drar ut på tiden. Den av
finansutskottet förordade ordningen kan emellertid medföra vissa
problem. Avsikten är att den nya stimulansen skall kunna samordnas med
det befintliga investeringsbidraget för nybyggnad av bostäder som
upplåts med hyresrätt i områden med bostadsbrist. Detta innebär att
även vissa villkor för ansökan om respektive utbetalning av stöd kan
behöva samordnas. För det befintliga investeringsbidraget gäller att
projektet skall färdigställas senast två år från dagen för
påbörjandet. Bidrag betalas ut efter särskild ansökan sedan projektet
har färdigställts. Sådan ansökan skall ha kommit in till länsstyrelsen
senast sex månader efter färdigställandet. Utskottet har erfarit att
regeringen avser att föreskriva motsvarande villkor i förordningen för
den nya stimulansen. Med den avsedda lösningen med ett sista datum för
ansökan om utbetalning av stödet uppnås i princip samma resultat som
finansutskottet förordat, nämligen att begränsa tidsperioden för
utbetalning av stödet. De tidsgränser som avses gälla för
färdigställande av projektet respektive ansökan om utbetalning innebär
emellertid att det inte kan uteslutas att stimulansen i begränsad
utsträckning påverkar även statsbudgeten för 2009. Ett sista datum för
utbetalande av stödet enligt finansutskottets förslag bör därför
enligt bostadsutskottets mening inte nu fastställas genom ett
riksdagsbeslut.
Vad gäller förslaget om att riksdagen skall anta ett lagförslag med
ett obestämt ikraftträdande, dvs. med ikraftträdande den dag
regeringen bestämmer, kan det konstateras att denna ordning har
tillämpats vid ett flertal tidigare tillfällen.
Konstitutionsutskottet har senast våren 2002 redovisat sin inställning
avseende ett regeringsförslag om ett obestämt ikraftträdande av vissa
lagar inom skatteområdet (yttr. 2001/02:KU4y). I detta yttrande anförs
bl.a. att ett obestämt ikraftträdande inte är tillfredsställande ur
informationssynpunkt. Konstitutionsutskottet framhåller att det är
angeläget att möjligheten att bemyndiga regeringen att bestämma dagen
för lagens ikraftträdande används restriktivt och inte tillämpas annat
än i undantagsfall. Motiven för det obestämda ikraftträdandet bör i
dessa fall noga anges i förarbetena. I det aktuella yttrandet överlät
konstitutionsutskottet avslutningsvis till skatteutskottet att avgöra
om de skäl som åberopats var så starka att de motiverade det begärda
bemyndigandet.
Enligt bostadsutskottets mening bör som huvudprincip vid all
lagstiftning gälla att ett obestämt ikraftträdande bör undvikas.
Huvudprincipen bör endast frångås om godtagbara skäl för detta kan
åberopas. Regeringen har vad gäller det nu aktuella lagförslaget
lämnat en utförlig redovisning av skälen för den föreslagna ordningen.
I propositionen anförs följande i denna fråga.
Regeringen avser att fatta beslut om att förordningen om den nya
investeringsstimulansen skall träda i kraft den 1 juli 2003. Förslagen
i denna proposition har dock anmälts till Europeiska kommissionen för
godkännande i enlighet med EG-fördragets artikel 88.3. Ett sådant
godkännande måste erhållas innan reglerna kan träda i kraft.
Godkännande förutsätts kunna ske i sådan tid att såväl lagen om
kreditering på skattekontot som den tänkta förordningen kan träda i
kraft vid nämnda tidpunkt. Det går dock inte att med säkerhet ange när
ett godkännande kan föreligga. Det finns en risk för att ett
godkännande lämnas senare än riksdagens beslut och att den föreslagna
ikraftträdandetidpunkten inte kan hållas. Detta innebär att det inte
går att säkert ange en tidpunkt för när den föreslagna lagen om
kreditering skall träda i kraft.
Då det är fråga om en tillfällig och tidsbegränsad stimulans som
administrativt i hög grad kommer att samordnas med nuvarande
investeringsbidrag är det angeläget att lagen kan träda i kraft så
snart som möjligt efter det att kommissionen gett sitt godkännande.
Med hänsyn till detta är det lämpligast att i lagen bemyndiga
regeringen att bestämma dagen för ikraftträdandet.
Tidpunkten för ikraftträdandet får dock endast betydelse för det datum
då kreditering på skattekontot tidigast kan ske.
Enligt bostadsutskottets bedömning får de av regeringen angivna skälen
för den föreslagna ordningen i frågan om ikraftträdandet anses vara
godtagbara.
Med hänvisning till det ovan anförda om behovet av en
investeringsstimulans, förutsättningarna för stödet samt beredningen
av ärendet anser utskottet att riksdagen bör anta regeringens förslag
till lag om kreditering på skattekonto av belopp som beviljats för
byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder samt godkänna den
föreslagna utformningen av en tillfällig stimulans vid byggande av
mindre hyresbostäder och studentbostäder. Motionerna 2002/03:Bo9 (s),
2002/03:Bo10 (c) yrkande 1, 2002/03:Bo11 (m) yrkande 1, 2002/03:Bo12
(kd) yrkandena 1 och 2 samt 2002/03:Bo13 (fp) yrkande 1 avstyrks.
Övriga frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
ändrade momsregler för byggande. Jämför reservationerna 2 (m), 3 (fp),
4 (kd) och 5 (c).
andra skatteåtgärder för bostäder. Jämför reservationerna 6 (m), 7
(fp), 8 (kd) och 9 (c).
övriga byggstimulerande åtgärder. Jämför reservationerna 10 (m), 11
(kd) och 12 (c).
Jämför även särskilt yttrande 2 (m, fp, kd, c).
I motionerna 2002/03:Bo10-Bo13 som yrkar avslag på propositionen i
dess helhet läggs även fram ett antal yrkanden som närmast får ses som
alternativa åtgärder för att stimulera byggandet av bostäder.
Utskottet behandlar först de förslag som är inriktade på momsregler
för byggandet, därefter andra skatteåtgärder för bostäder och
avslutningsvis övriga förslag om byggstimulerande åtgärder.
Ändrade momsregler för byggande
I motion 2002/03:Bo10 (c) yrkande 2 föreslås att en utvärdering skall
genomföras av den höjning av byggmomsen som genomfördes i samband med
1990 års skattereform. Motionärerna anser att denna momshöjning fick
negativa konsekvenser för bygg- och bostadsmarknaden.
Regeringen bör enligt motion 2002/03:Bo12 (kd) yrkande 3 inom EU verka
för att möjliggöra en generell byggmomssänkning i Sverige. I motionen
konstateras att de nuvarande EU-reglerna medför svårigheter att införa
en lägre moms på byggandet. I avvaktan på en ändring av dessa regler
bör det enligt motionens yrkande 4 införas en skattereduktion vid
nyproduktion av flerbostadshus motsvarande halverad byggmoms.
Motionärerna framhåller att denna reduktion bör ses som en del av
skattesystemet och inte som ett riktat bidrag till byggsektorn.
I motion 2002/03:Bo13 (fp) anförs att Folkpartiets ståndpunkt är att
mervärdesskatten inte skall användas i konsumtions- och
produktionsstimulerande syften utan vara så generell som möjligt. En
generell skattenivå skulle möjliggöra en sänkning till 20-21 %. Mot
denna bakgrund föreslås i motionens yrkande 2 att riksdagen skall
anmoda regeringen att påskynda den pågående översynen av reglerna om
reducerade mervärdesskattesatser m.m. (dir. 2002:141).
Flertalet av de förslag som är inriktade på olika skatteåtgärder har
tidigare under riksmötet behandlats och avstyrkts av skatteutskottet
eller finansutskottet samt avslagits av riksdagen. Bostadsutskottet
kan konstatera att förslagen i den nu aktuella propositionen inte i
sig ger skäl till något ändrat ställningstagande i dessa frågor.
Utskottet har därför inte för avsikt att i detta sammanhang ånyo
redovisa mer utförliga motiveringar för ett avslag utan hänvisar i
första hand till tidigare ställningstaganden från de utskott som har
det primära beredningsansvaret för skattefrågorna.
Vad gäller förslagen om ändrade momsregler för byggande togs dessa
senast upp i skatteutskottets betänkande 2002/03:SkU10.
Skatteutskottet hänvisade bl.a. till den pågående översynen av
reglerna om reducerade mervärdesskattesatser m.m. Regeringen tillsatte
denna utredning i slutet av 2002. Enligt utredningens direktiv skall
ett delbetänkande redovisas i början av år 2004 och ett slutbetänkande
senast den 1 februari 2005. Bostadsutskottet förutsätter att dessa
tidgränser har bestämts med utgångspunkt i utredningsuppdragets
omfattning och inriktning. Utskottet ser därför inte skäl att
tillstyrka förslaget i motion 2002/03:Bo13 (fp).
Bostadsutskottet avstyrker även de övriga förslagen om ändrade
momsregler för byggande m.m. Det kan från ett bostadspolitiskt
perspektiv framstå som svårförståeligt att samtidigt framhålla de
negativa konsekvenserna av den nuvarande nivån för byggmomsen och
avstyrka ett förslag som i praktiken motsvarar sänkning av skattenivån
till 6 %. Det förslag som läggs fram i motion 2002/03:Bo10 (c) om en
utvärdering av byggmomsförändring i 1990 års skattereform framstår
knappast som ett meningsfullt alternativ. Förslaget i motion
2002/03:Bo12 (kd) om en skattereduktion motsvarande halverad byggmoms
skulle innebära en till storleken betydligt mindre stimulans av
bostadsbyggandet än det aktuella regeringsförslaget.
Andra skatteåtgärder för bostäder
Under denna rubrik tar utskottet upp motionsförslag om
fastighetsskatt, skatt på fastighetsförvaltning och på uthyrning av
privatbostad samt förslag om generella skattesänkningar.
I motion 2002/03:Bo10 (c) anförs med hänvisning till att en sänkt
byggmoms sannolikt inte kan uppnås på kort sikt att andra åtgärder bör
vidtas för att sänka bygg- och boendekostnaderna via beskattningen.
Motionärerna föreslår att fastighetsskatten för hyreshus och
uttagsskatten på fastighetsförvaltning i egen regi bör slopas (yrkande
3 respektive 4).
Enligt motion 2002/03:Bo11 (m) kan riktade bidrag av den typ som nu är
aktuell ifrågasättas ur ett principiellt perspektiv. I stället för ett
riktat bidrag bör regeringen återkomma med förslag om generella
skattesänkningar i syfte att öka nyproduktionen av bostäder (yrkande
2). Vidare föreslås att gränsen för skattebefrielse vid uthyrning av
stadigvarande del av privatbostad höjs (yrkande 4). Enligt motionen
kommer en möjlighet till skattefri uthyrning att kraftigt öka antalet
tillgängliga bostäder för unga.
Fastighetsskatten bör enligt motion 2002/03:Bo12 (kd) yrkande 5
avskaffas och ersättas av en kommunal fastighetsavgift. Detta skulle
enligt motionärerna ge betydligt bättre förutsättningar för lönsamhet
i hyresfastigheter.
Även i dessa frågor har de utskott som har det primära
beredningsansvaret för skattefrågor avstyrkt motsvarande förslag under
innevarande riksmöte. Motsvarande förslag om fastighetsskatt
avstyrktes således av skatteutskottet senast i betänkande
2002/03:SkU9. Skatteutskottet avstyrkte vidare förslag om helt eller
delvis skattefri uthyrning av privatbostad i betänkande 2002/03:SkU7.
Förslag om slopad uttagsskatt på fastighetsförvaltning avstyrktes av
finansutskottet i betänkande 2002/03:FiU1. Bostadsutskottet anser inte
att den nu aktuella propositionen ger skäl till annan bedömning av
motionsförslagen i dessa frågor. Utskottet avstyrker också förslaget i
motion 2002/03:Bo11 (m) om en begäran om förslag till generella
skattesänkningar.
Övriga byggstimulerande åtgärder
Ett reformerat bruksvärdessystem skulle enligt motion 2002/03:Bo10 (c)
underlätta produktionen av hyreshus. Motionärerna anser bl.a. att
nyproduktionen bör undantas från systemets regler. Riksdagen bör
enligt motionens yrkande 5 begära att regeringen utarbetar förslag om
ökad flexibilitet i bruksvärdessystemet.
Enligt motion 2002/03:Bo11 (m) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet av färre
regler, ökad konkurrens och förenklad planhantering i syfte att öka
produktionen av bostäder. Motionärerna anser bl.a. att möjligheterna
att överklaga detaljplaner och bygglov bör begränsas samt att
Konkurrensverket bör ges en starkare ställning.
Riksdagen bör enligt motion 2002/03:Bo12 (kd) yrkande 6 begära att
regeringen vidtar åtgärder för att förbättra studenternas
bostadssituation. Enligt motionen bör bl.a. tilldelningen av nya
studieplatser ske med beaktande av bostadsmöjligheterna,
skattereglerna för uthyrning av del av bostad ändras och vissa
akutlösningar som användning av mobila bostäder utformas.
Förslag som i huvudsak motsvarar de tre aktuella yrkandena om olika
byggstimulerande åtgärder har tidigare behandlats av bostadsutskottet
och avslagits av riksdagen.
Frågor om ett reformerat bruksvärdessystem behandlade utskottet senast
i betänkande 2002/03:BoU7. Utskottet hänvisade då till en
trepartsöverenskommelse mellan Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna
Sverige och SABO om reformerad hyressättning samt regeringens planer
på att tillsätta en utredning med utgångspunkt i denna
överenskommelse. Regeringen har därefter den 16 april i år fattat
beslut om direktiven för denna utredning (dir. 2003:52). Något
tillkännagivande i enlighet med motion 2002/03:Bo10 (c) yrkande 5 är
således inte erforderligt.
De relativt allmänt inriktade förslagen i motion 2002/03:Bo11 (m)
yrkande 3 har behandlats av utskottet och avstyrkts av riksdagen i
olika sammanhang under innevarande riksmöte. Utskottet kan bl.a.
hänvisa till betänkande 2002/03:BoU4 där frågor om planprocessen
behandlades. Ett flertal förslag i dessa frågor avstyrktes med
hänvisning till det inom PBL-kommittén pågående arbetet med en översyn
av plan- och bygglagen.
De frågor om studenternas bostadssituation som tas upp i motion
2002/03:Bo12 (kd) yrkande 6 behandlades av utskottet i betänkande
2002/03:BoU1. I detta betänkande hänvisade utskottet bl.a. till att
regeringen klargjort att tilldelningen av nya högskoleplatser i
fortsättningen skall kopplas till krav på kommunerna att
tillhandahålla bostäder för studenterna. Det bör också erinras om att
det nu aktuella förslaget om en ny investeringsstimulans kommer att
innebära att stödet för produktion av nya studentbostäder förbättras.
Sammanfattningsvis kan konstateras att inte heller i fråga om
motionsförslagen om byggstimulerande åtgärder ger det nu aktuella
ärendet anledning för utskottet att ompröva sina tidigare, mer
utförligt redovisade, ställningstaganden. Motionerna 2002/03:Bo10 (c)
yrkande 5, 2002/03:Bo11 (m) yrkande 3 och 2002/03:Bo12 (kd) yrkande 6
avstyrks således.</pre><pre>
Reservationer

1.      En ny investeringsstimulans, punkt 1 (m, fp, kd, c)
        av Göran Hägglund (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Nina Lundström (fp), Margareta Pålsson (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor
Stenmark (c) och Peter Danielsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag enligt bilaga 2 till lag om
kreditering på skattekonto av belopp som beviljats för byggande av
mindre hyresbostäder och studentbostäder samt godkänner inte den
föreslagna utformningen av en tillfällig stimulans vid byggande av
mindre hyresbostäder och studentbostäder och tillkännager för
regeringen som sin mening vad som anförts i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Bo10 yrkande 1, 2002/03:Bo11
yrkande 1, 2002/03:Bo12 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:Bo13 yrkande 1
och avslår proposition 2002/03:98 punkterna 1 och 2 och motion
2002/03:Bo9.
Ställningstagande
Det råder i dag en stark obalans på den svenska bostadsmarknaden. På
många orter svarar utbudet inte alls mot efterfrågan. Obalansen slår
åt båda hållen med bostadsöverskott i vissa delar av landet och en
omfattande bostadsbrist i storstäderna och på många andra orter.
Efter en lång rad år med en otillräcklig bostadsproduktion satte
regeringen i höstas upp ett mål om en produktionsnivå om 30 000
lägenheter per år under en fyraårsperiod samtidigt som planerna på ett
nytt bidrag aviserades. Det kan emellertid konstateras att regeringen
slagit in på helt fel väg om målet är att förbättra förutsättningarna
för bostadsproduktionen. Genom sitt agerande har regeringen bidragit
till att bostadsbyggandet under det senaste halvåret stagnerat i
avvaktan på vilka åtgärder som skall presenteras. Trots den mycket
omfattande remisskritiken mot det tidigare presenterade förslaget i en
promemoria från Finansdepartementet återkommer regeringen nu med ett i
huvudsak oförändrat förslag.
I den aktuella propositionen läggs fram förslag om ett nytt riktat och
tidsbegränsat bidrag som sägs syfta till att öka bostadsproduktionen
på orter med bostadsbrist. Vad regeringen inte tycks ha insett är att
denna typ av åtgärder inte utgör en lösning på problemen. Det är
snarare så att riktade och tidsbegränsade insatser från statens sida
bidragit till den nuvarande obalansen på bostadsmarknaden. Bygg- och
bostadssektorn har under en lång period starkt vänt sig mot de
ständigt förändrade villkoren för bostadsproduktionen och i stället
efterfrågat långsiktigt hållbara regler och förutsägbara villkor för
sektorn. Det är nu hög tid för riksdag och regering att svara upp mot
denna begäran.
I de aktuella motionerna från m, fp, kd och c framförs en rad
invändningar mot regeringens förslag och motiv för riksdagen att avslå
propositionen i dess helhet. Dessa invändningar av både principiell
och mer sakinriktad natur sammanfaller i stor utsträckning. Här skall
endast kortfattat sammanfattas några av dessa tungt vägande argument.
De tyngsta argumenten handlar om behovet av långsiktigt förutsägbara
och generella spelregler för bostadssektorn. Våra partier har i andra
sammanhang lagt fram ett flertal förslag med denna inriktning. Det
handlar här om ett brett spektrum av åtgärder inom bl.a. skatteområdet
för att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för
bostadsförvaltning. Det handlar också om att i flera avseenden
reformera de detaljerade regelsystem som i dag styr byggande och
förvaltning av bostäder. Vi har under flera år bl.a. förespråkat
förändringar inom bruksvärdessystemet för att ge bättre
förutsättningar för nyproduktion av hyresbostäder. Det kan nu
konstateras att parterna på hyresmarknaden, trots ett tidigare
motstånd från regeringspartiet, nu enats om att åtgärder med denna
inriktning är nödvändiga om inte hyresrätten på sikt skall försvinna
som upplåtelseform.
Vårt motstånd mot att införa nya riktade bidrag har också sin grund i
att denna typ av åtgärder alltid får en styrande inverkan på vilken
typ av bostäder som produceras. Staten ställer upp en rad villkor om
bostadens upplåtelseform, utformning och storlek. Vi anser att det
självklart i stället är bostadskonsumenternas egen efterfrågan som
skall tillåtas slå igenom. Endast med denna utgångspunkt kan man på
sikt uppnå en bostadsmarknad i balans.
Den nu aktuella propositionen visar upp ett brett spektrum av
samtidigt detaljerade och otydligt formulerade förutsättningar som
skall gälla för att man skall komma i fråga för det nya bidraget. En
omfattande kritik har också framkommit från bostadsmarknadens parter
mot dessa villkor.
Endast smålägenheter skall kunna få fullt stöd trots att Boverket bara
några dagar efter det att propositionen presenterades gick ut med ett
pressmeddelande om att bristen på större lägenheter nu är lika
allvarlig. Krav på en högsta hyresnivå föreslås gälla trots att
regeringen i propositionen inte lyckas förklara hur detta krav står i
överensstämmelse med reglerna i bruksvärdessystemet. I stället "utgår
regeringen från att parterna på hyresmarknaden kommer att hantera den
nu diskuterade problematiken på ett lämpligt sätt". Den geografiska
avgränsningen av områden där bidrag kan utgå är ytterst oklart
formulerad. De enskilda länsstyrelserna förutsätts göra denna
avgränsning utifrån "en samlad bedömning av den ekonomiska situationen
i regionen, kommunen och kommundelen, befolkningsutvecklingen, antalet
outhyrda eller osålda bostäder, prisutveckling m.m.". Ett krav på
hållbart byggande och boende föreslås kopplas till bidragsgivningen
innebärande att en miljöplan och en kostnadsanalys baserad på
livscykelbedömningar skall redovisas. Till viss del anger emellertid
regeringen att dessa krav i ett inledande skede "får tolkas som en
målsättning".
Listan på oklara och krångliga bidragsvillkor skulle kunna göras
betydligt längre. Osäkerheten om de sammantagna bidragvillkoren kommer
dessutom att flerfaldigas eftersom ett och samma projekt i
fortsättningen förutsätts kunna få stöd enligt tre olika regelsystem,
dvs. räntestöd enligt förordningen om statlig
bostadsbyggnadssubvention, det befintliga statliga
investeringsbidraget för nybyggnad av bostäder som upplåts med
hyresrätt i områden med bostadsbrist samt det nu föreslagna systemet
med bidrag i form av kreditering på skattekonto. Detta är regeringens
svar på bostadssektorns begäran om enkla och långsiktigt hållbara
spelregler.
Vi har under beredningen av detta ärende kunnat konstatera att ett
flertal företrädare för olika delar av bygg- och bostadssektorn
reagerat starkt mot den föreslagna stödformen. Här skall endast nämnas
de reaktioner som inkommit till utskottet från Svenska
Studentbostadsföreningen som konstaterar att regeringens förslag inte
kommer att medföra någon stimulans till byggandet av studentbostäder.
Förslagen anses snarare leda till en stagnation av nyproduktionen.
Sammanfattningsvis anser vi att riksdagen helt bör avslå regeringens
proposition samt tillkännage för regeringen vad som ovan anförts.
Detta innebär samtidigt ett bifall till motionerna 2002/03:Bo10 (c)
yrkande 1, 2002/03:Bo11 (m) yrkande 1, 2002/03:Bo12 (kd) yrkandena 1
och 2 samt 2002/03:Bo13 (fp) yrkande 1 och ett avslag på motion
2002/03:Bo9 (s).

2.      Ändrade momsregler för byggande, punkt 2 - motiveringen (m)
        av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson (m)
och Peter Danielsson (m).
Ställningstagande
Vi anser att de aktuella motionsförslagen om ändrade momsregler för
byggande m.m. bör avslås av riksdagen. Förslag med denna inriktning
bör i stället beredas i sitt skattepolitiska sammanhang.

3.      Ändrade momsregler för byggande, punkt 2 (fp)
        av Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo13 yrkande 2
och avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkande 2 och 2002/03:Bo12
yrkandena 3 och 4.
Ställningstagande
Vi har ovan avvisat regeringens förslag om ett riktat bidrag som skall
efterlikna en sänkt mervärdesskatt på byggande. Folkpartiet
liberalernas principiella ståndpunkt är att mervärdesskatten inte
skall användas i konsumtions- eller produktionsstimulerande syften
utan vara så generell som möjligt. De många undantag från
normalskattesatsen som införts under senare år urholkar skattebasen
och har lett till snedvridningar i konsumtion och produktion. Dessutom
styrs människors konsumtion efter statsmakternas politiska
prioriteringar. Undantagen från normalskattesatsen har nu en sådan
omfattning att den generella skattesatsen skulle kunna sänkas till 20-
21 % om alla särregler togs bort. Vi vill därför betona vikten av att
den av riksdagen initierade översynen av reglerna om reducerade
mervärdesskattesatser m.m. påskyndas så att vägen mot en enhetlig moms
ånyo kan inledas.
En generell sänkning av mervärdesskatten skulle avsevärt sänka
kostnaderna för byggande och boende utan de negativa konsekvenser som
olika riktade bidrag alltid medför. Den skulle därför innebära ett
viktigt steg på vägen mot en bostadspolitik där bostadskonsumenternas
egna önskemål blir styrande för vad som byggs.
Vi anser mot denna bakgrund att riksdagen skall bifalla förslaget i
motion 2002/03:Bo13 (fp) yrkande 2 om att regeringen påskyndar
översynen av reglerna om reducerade mervärdesskattesatser i syfte att
lägga fram förslag om en enhetlig och sänkt mervärdesskatt. Övriga
motionsförslag i detta avsnitt avstyrks.

4.      Ändrade momsregler för byggande, punkt 2 (kd)
        av Göran Hägglund (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo12 yrkandena
3 och 4 och avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkande 2 och 2002/03:Bo13
yrkande 2.
Ställningstagande
Bostäder beskattas både som konsumtion och kapital. Detta sker inte
för någon annan vara eller tjänst, och det strider helt mot
principerna för skattesystemets uppbyggnad. Effekterna av detta är att
över 60 % av kostnaderna för en ny bostad är skatter när full
fastighetsskatt börjar betalas. Skattetrycket på bostadsbyggande och
bostadsinnehav måste sänkas för att främja nyproduktionen. Byggmomsen
bör därför halveras, inledningsvis för flerbostadshus. Därutöver bör
fastighetsskatten avskaffas.
EG-lagstiftningen på skatteområdet medför svårigheter att införa en
lägre moms på byggande. Riksdagen bör därför begära att regeringen
agerar inom EU för att möjliggöra en sänkning, såsom skett för andra
varor. Tills vidare bör skattesänkningen på byggandet åstadkommas
genom att fastighetsägaren efter deklaration erhåller en
skattereduktion som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs.
10 % av byggkostnaden. En sådan skattereduktion skulle, till skillnad
från regeringens förslag om en riktad investeringsstimulans, fungera
på samma sätt som sänkt moms. Den skulle således gälla all
nyproduktion av flerbostadshus, vara utan tidsbegränsning samt kunna
hanteras obyråkratiskt och utan osäkerhet om den utbetalas eller ej.
Skattereduktionen skulle med denna inriktning vara en del av
skattesystemet och inte ytterligare ett i raden av bidrag riktade till
byggsektorn.
Kristdemokraterna har i sitt budgetalternativ föreslagit en sådan
minskad skatt motsvarande en halverad byggmoms. Helårseffekten för
2003 av den föreslagna skattereduktionen beräknades i höstas till 1,9
miljarder kronor. För 2004 beräknades den till 2,1 miljarder kronor.
Det jag nu anfört om ändrade momsregler för byggande bör riksdagen med
bifall till motion 2002/03:Bo12 (kd) yrkandena 3 och 4 tillkännage för
regeringen som sin mening. Övriga motionsyrkanden som behandlats i
detta avsnitt avstyrks.

5.      Ändrade momsregler för byggande, punkt 2 (c)
        av Rigmor Stenmark (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo10 yrkande 2
och avslår motionerna 2002/03:Bo12 yrkandena 3 och 4 och 2002/03:Bo13
yrkande 2.
Ställningstagande
Fram till 1971 var bostadsbyggande helt momsbefriat. Därefter införde
regeringen byggmoms på 12,5 % som sedan fördubblades till 25 % i och
med 1990-talets skattereform. Detta skedde under kraftiga protester
från byggbranschen och hyresgäströrelsen som inte trodde att det
investeringsbidrag som i stället infördes skulle kunna kompensera de
väsentligt förhöjda kostnader som denna momshöjning innebar.
Utvecklingen visade att de fick rätt.
Nu har även regeringen insett de negativa konsekvenser för bygg- och
bostadsmarknaden som momshöjningen orsakade. Regeringen drar
emellertid helt fel slutsats om nödvändiga åtgärder när den ånyo
föreslår ett riktat investeringsbidrag som kompensation. I stället
borde regeringen inledningsvis låta genomföra en generell utvärdering
av den höjning av momsen på byggande som infördes i och med 1990 års
skattereform. Därefter finns ett bättre underlag för vidare
ställningstaganden om vilka åtgärder som bör vidtas för att mildra de
negativa effekterna av dagens höga byggmoms.
Vad jag nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 2002/03:Bo10
(c) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna. Övriga
motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt avstyrks.

6.      Andra skatteåtgärder för bostäder, punkt 3 (m)
        av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson (m)
och Peter Danielsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo11 yrkandena
2 och 4 och avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkandena 3 och 4 och
2002/03:Bo12 yrkande 5.
Ställningstagande
Decennier av regleringar och subventioner har resulterat i en icke
fungerande bostadsmarknad för hyresrätter. Varje nyinrättat stöd
tenderar att snarast förvärra situationen. Vad som i stället krävs är
avregleringar och skattesänkningar som ger förutsättningar för en
fungerande bostadsmarknad där människors efterfrågan blir styrande.
Moderata samlingspartiet har vid ett flertal tillfällen lagt fram
förslag med denna inriktning. Vi har för avsikt att utveckla dessa
förslag och återkomma i ett sammanhang som ger tillfälle till en mer
sammanhållen beredning av de skatte- respektive bostadspolitiska
frågorna. Vi anser emellertid att riksdagen bör ta detta tillfälle i
akt att framhålla för regeringen att den i stället för nya förslag om
riktade bidrag bör återkomma med förslag om generella skattesänkningar
som kan förbättra förutsättningarna för bostadsbyggande. Även
regeringens förslag avseende studentbostäder bör föranleda ett
uttalande från riksdagen.
Bostadssituationen för många studenter är besvärlig, och då framför
allt i de större universitetsstäderna Stockholm, Uppsala och Lund.
Bostadsbristen har blivit ett hot mot valfriheten och i förlängningen
även mot tillväxten. Det är därför av yttersta vikt att åtgärder
vidtas så att studentbostäder omedelbart kan erbjudas landets
bostadslösa studerande. Ett sätt att snabbt få fram många bostäder är
att göra det mer attraktivt att hyra ut ett eller flera rum i sin
privata bostad. Dagens skatteregler för uthyrning av privatbostäder är
dock ett hinder för detta. I princip skall alla hyresintäkter
beskattas, och många drar sig för det extra besvär det innebär att
hyra ut.
Med en skattelagstiftning som gör det mer intressant att hyra ut
privatbostäder skulle många fler erbjuda bostäder åt studenter. Enligt
en undersökning som Stockholms Handelskammare låtit genomföra kan
andelen stockholmare som hyr ut privatbostäder öka från dagens 2 %
till 9 %. Uppskattningsvis kan således 55 000 stockholmare tänka sig
att hyra ut delar av sin bostad, om det vore mer ekonomiskt
fördelaktigt.
För att underlätta för unga och studerande att få tag på en bostad bör
gränsen för skattefri uthyrning av del i privatbostad höjas.
Riksdagen bör med bifall till motion 2002/03:Bo11 (m) yrkandena 2 och
4 tillkännage det ovan anförda som sin mening. Förslag om
fastighetsskatt bör beredas i annat sammanhang.

7.      Andra skatteåtgärder för bostäder, punkt 3 (fp)
        av Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo11 yrkande 4
och avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkandena 3 och 4, 2002/03:Bo11
yrkande 2 och 2002/03:Bo12 yrkande 5.
Ställningstagande
Riksdagen bör bifalla förslaget i motion 2002/03:Bo11 (m) yrkande 4 om
en höjd gräns vid uthyrning av del i stadigvarande privatbostad. Detta
yrkande sammanfaller med förslag som tidigare framförts av
Folkpartiet.
En ökad möjlighet till skattefrihet vid uthyrning av rum i
privatbostäder skulle göra det möjligt att snabbt få fram betydligt
fler lagliga hyresrum. Det skulle både effektivisera användningen av
det befintliga bostadsbeståndet och råda bot på den allra mest akuta
bostadsbristen, inte minst för studenter.
De övriga aktuella förslagen om skatteåtgärder för bostäder avstyrks i
avvaktan på en mer sammanhållen beredning av frågor om fastighetsskatt
m.m.

8.      Andra skatteåtgärder för bostäder, punkt 3 (kd)
        av Göran Hägglund (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo12 yrkande 5
och avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkandena 3 och 4 och 2002/03:Bo11
yrkandena 2 och 4.
Ställningstagande
Under det senaste dryga decenniet har uttaget av fastighetsskatt
stigit från 6 till 24 miljarder kronor om året. För flerbostadshusen
uppgår fastighetsskatten under 2003 till 3,4 miljarder kronor.
Kristdemokraterna håller fast vid sitt tidigare framförda förslag om
att fastighetsskatten bör avskaffas och ersättas med en kommunal
fastighetsavgift om maximalt 800 kr per lägenhet och år. Uttaget av
skatt/avgift minskar med detta förslag med cirka 1,5 miljarder kronor
per år för flerbostadshusen. Detta kommer framför allt de regioner
till godo där bostadsbrist råder, eftersom det är där taxeringsvärdena
skenat i väg de senaste åren. En avskaffad fastighetsskatt skulle ge
betydligt bättre förutsättningar för lönsamhet i hyresfastigheter och
därmed öka intresset för nyproduktion av bostäder.
Riksdagen bör med bifall till motion 2002/03:Bo12 (kd) yrkande 5
tillkännage för regeringen att fastighetsskatten skall avskaffas och
ersättas av en kommunal fastighetsavgift. Övriga motionsyrkanden
avstyrks.

9.      Andra skatteåtgärder för bostäder, punkt 3 (c)
        av Rigmor Stenmark (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo10 yrkandena
3 och 4 och avslår motionerna 2002/03:Bo11 yrkandena 2 och 4 och
2002/03:Bo12 yrkande 5.
Ställningstagande
Sedan 1990-talets skattereform beskattas nya bostäder både som
konsumtion (genom moms) och kapital (genom fastighetsskatt). Detta har
lett till ett överuttag av skatter inom bostadssektorn som i sin tur
bidragit till dagens bostadsbrist. För att förändra dagens
bostadssituation finns två alternativa lösningar inom skatteområdet.
Den ena är att förändra reglerna för byggmoms. Problemet med denna
lösning är att EG:s momsdirektiv i nuläget sannolikt hindrar en
momssänkning på detta område. Även om regeringen inom EU skulle agera
för att på sikt åstadkomma en förändring av momsdirektivet skulle det
inte hjälpa i den akuta situation med bostadsbrist som vi nu befinner
oss i.
Den andra lösningen, som inte utesluter att regeringen samtidigt
agerar i momsfrågan, är att sänka andra skatter som bidrar till de
höga bygg- och boendekostnaderna. Fastighetsskatten och uttagsskatten
på fastighetsförvaltning omfattas inte av de begränsningar som EG-
lagstiftningen lägger på den nationella utformningen av
mervärdesskatten. Det är därför fullt möjligt att snabbt förbättra de
långsiktiga villkoren för boende och byggande genom åtgärder på dessa
områden.
Jag anser att fastighetsskatten på hyreshus bör slopas. Uttagsskatten
på fastighetsskötsel i egen regi bör omedelbart kunna avvecklas. Dessa
båda åtgärder skulle påtagligt öka intresset för nyproduktion av
hyreslägenheter och därmed bidra till att motverka bostadsbristen.
Vad jag nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 2002/03:Bo10
(c) yrkandena 3 och 4 tillkännage för regeringen som sin mening.
Övriga motionsförslag i detta avsnitt avstyrks.

10.     Övriga byggstimulerande åtgärder, punkt 4 (m)
        av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson (m)
och Peter Danielsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo11 yrkande 3
och avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkande 5 och 2002/03:Bo12 yrkande
6.
Ställningstagande
I motion 2002/03:Bo11 (m) yrkas avslag på propositionen i dess helhet
men det läggs också fram förslag om den huvudsakliga inriktningen av
de åtgärder som måste vidtas i stället. Vi anser att riksdagen skall
ställa sig bakom motionens förslag om ett tillkännagivande om behovet
av färre regler, ökad konkurrens och förenklad planprocess.
Flera åtgärder måste vidtas för att skapa en fungerande
bostadsmarknad. Det behövs generella skattesänkningar som gör det
billigare att bygga och bo. Kostnadsdrivande och fördyrande regler
måste avskaffas. Likaså måste åtgärder vidtas som leder till en ökad
konkurrens inom byggsektorn. Skattepolitiken måste utformas så att den
inte missgynnar företagare som inte utnyttjar svartarbete. Samtidigt
måste politiken läggas om så att alla kortsiktiga, illa genomtänkta
och snedvridande subventioner och bidrag inom bostadsområdet snarast
avvecklas.
Byggandet drabbas hårt av skattetrycket genom hög beskattning av
arbete, höga energiskatter och Europas högsta byggmoms. Vi vill sänka
det totala skattetrycket och successivt avveckla fastighetsskatten.
Förändringar i dagens hyressättningssystem måste till för att det
skall bli intressant att bygga och förvalta nya hyreslägenheter. En
investering i ett hyreshus måste ge långsiktig avkastning. Regeringen
måste acceptera att bostadsföretag drivs med vinstsyfte i likhet med
vad som gäller i andra branscher.
I dag kan en detaljplan överklagas i tre instanser. Många
överklaganden görs med syftet att fördröja en plan. Även själva
bygglovet kan överklagas i ända upp till fyra instanser. Med dagens
lagstiftning kan således plan- och byggprocessen fördröjas i åratal
med höga kostnader, eller uteblivet bygge, som följd. Förenklingar i
plan- och byggprocessen måste genomföras snarast. Naturligtvis skall
rätten och möjligheten att överklaga både detaljplaner och bygglov
kvarstå, men omfattningen i vilken man i dag kan överklaga måste
begränsas.
Konkurrensen inom hela byggsektorn är bristfällig. Det gäller alla led
från byggmaterialproducenter till totalentreprenörer. Många år av
subventionspolitik har reducerat förutsättningarna för fri konkurrens.
Det krävs nu ett flertal åtgärder som kan skapa goda förutsättningar
för alla att konkurrera på lika villkor. Bland dessa åtgärder kan
nämnas att Konkurrensverket bör ges en starkare ställning med ökad
möjlighet att ingripa med hjälp av konkurrenslagen.
Vad vi nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 2002/03:Bo11 (m)
yrkande 3 tillkännage för regeringen som sin mening. I den mån övriga
motionsyrkanden inte kan anses vara tillgodosedda med det anförda
avstyrks de.

11.     Övriga byggstimulerande åtgärder, punkt 4 (kd)
        av Göran Hägglund (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo12 yrkande 6
och avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkande 5 och 2002/03:Bo11 yrkande
3.
Ställningstagande
Bostadssituationen för studenter har under flera år varit bekymmersam
på många universitets- och högskoleorter. De åtgärder som regeringen
föreslagit för att förbättra situationen har emellertid varit
kortsiktiga och otillräckliga. Regeringen har således vid upprepade
tillfällen under de senaste åren ändrat villkoren för stödet till
studentbostadsbyggandet. Investeringsbidraget har avvecklats och
därefter förlängts och utökats. Ryckighet och kortsiktighet har blivit
regel snarare än undantag i regeringens politik. Ett genomförande av
det nu aktuella förslaget skulle ånyo innebära att förutsättningarna
för byggande av studentbostäder förändrades. I tidningsartiklar och i
en skrivelse till bostadsutskottet har företrädare för
studentbostadsbolagen konstaterat att inte heller det nya förslaget
ger godtagbara förutsättningar för byggande av studentbostäder. Ett
genomförande av förslaget bedöms snarare leda till stagnation än
nyproduktion.
Det som nu krävs är att både staten och kommunerna tar sitt ansvar för
bostadssituationen för högskolestudenterna. För statens del handlar
det främst om att skapa långsiktiga och hållbara förutsättningar för
allt byggande. Den viktigaste förutsättningen för att studenter skall
kunna skaffa egna bostäder är en ökning av det totala
bostadsbyggandet. Det är bristen på bostäder i samhället i stort som
försämrat studenters boendesituation. Det som måste till är därför ett
brett spektrum av åtgärder inriktade på bl.a. lindrad beskattning och
ett förenklat regelverk.
En åtgärd som mer direkt avser studenternas bostadssituation är att
tilldelningen av nya studieplatser inom högskola och universitet bör
ske med beaktande av hur bostadsmöjligheterna ser ut i den aktuella
kommunen. Det behövs också vissa riktade skatteåtgärder som snabbt
skulle kunna förbättra tillgången på studentbostäder. Många studenter
skulle kunna erbjudas att hyra in sig hos villaägare och hos andra med
stora bostäder. Dagens skatteregler gör emellertid att intresset för
att hyra ut del av en privatbostad är mycket begränsat. Genom
förändrade skatteregler på inkomster från uthyrning av en del av
bostad skulle det för många bli ekonomiskt intressant att hyra ut till
studerande som är i behov av ett rum.
Mot bakgrund av hur situationen ser ut på många studieorter finns
också behov av andra åtgärder som snabbt kan anpassa utbudet av
studentbostäder till efterfrågan. En sådan åtgärd kan vara att mobila
bostadsenheter placeras i anslutning till högskolor och universitet
där trycket på bostäder är stort. Staten bör bidra till att utveckla
nya former för sådana lösningar. Detta kräver också en aktiv medverkan
från kommunerna genom att de ger tillstånd att placera mobila bostäder
på kommunal mark som inte skall bebyggas under överskådlig tid.
Det nu anförda bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening. Det innebär i första hand ett bifall till motion 2002/03:Bo12
(kd) yrkande 6.

12.     Övriga byggstimulerande åtgärder, punkt 4 (c)
        av Rigmor Stenmark (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo10 yrkande
5, bifaller delvis motion 2002/03:Bo12 yrkande 6 och avslår motion
2002/03:Bo11 yrkande 3.
Ställningstagande
En av de viktigaste förutsättningarna för att få i gång en tillräcklig
nyproduktion av hyresbostäder är att bruksvärdessystemet reformeras i
flera avseenden. Bruksvärdessystemet bör göras mer flexibelt och
fungera som det var tänkt när det infördes - ett system byggt på
avtalsfrihet, men med ett starkt besittningsskydd. Centerpartiet har
sedan länge förespråkat att nyproduktion skall undantas från
bruksvärdessystemet. Den nuvarande tillämpningen av systemet ger
hyresgästerna möjlighet att efter sex månader få till stånd en
prövning av hyran. För en fastighetsägare är detta en stor
osäkerhetsfaktor. Hela kalkylen kan spricka om en inflyttningshyra,
som framstått som nödvändig för ett projekt, i efterhand kan komma att
sänkas. Därför bör de hyresavtal som tecknas vid nyproduktion inte
kunna omprövas i efterhand.
Hyresgästernas Riksförbund, Sveriges Fastighetsägare och SABO är
överens om att en särbehandling av nybyggda fastigheter bör införas i
hyressättningssystemet. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning
med uppgift att överväga denna och andra frågor i bruksvärdessystemet.
Mot bakgrund av den stora bristen på hyresbostäder är det angeläget
att prioritera frågan om villkoren för hyressättning i nyproduktionen.
Regeringen bör återkomma med förslag i frågan så snart som ett
beslutsunderlag föreligger.
Jag anser vidare att riksdagen bör tillkännage för regeringen att det
är nödvändigt att vidta åtgärder för att förbättra bostadssituationen
för studenter. På flera högskole- och universitetsorter är situationen
nu alarmerande. Studenter tvingas tacka ner till studieplatser
eftersom boendefrågan inte kan lösas. Regeringens förslag om att
omvandla det befintliga investeringsbidraget till studentbostäder till
en annan typ av bidrag utgör inte någon lösning på problemen. Svenska
Studentbostadsföreningen har i en skrivelse till bostadsutskottet
varnat för att ett genomförande av regeringsförslaget i stället
riskerar att leda till en stagnation av nyproduktionen av
studentbostäder.
Centerpartiet har i olika sammanhang lagt fram förslag om åtgärder för
att förbättra studenternas bostadssituation. Liknande förslag förs
fram i en av de nu aktuella motionerna. Jag anser att regeringen i
samarbete med de berörda kommunerna bör pröva alla förslag som kan
leda till ett större utbud av studentbostäder. Det kan handla om att
skapa ett förenklat regelverk för studentbostäderna för att underlätta
produktionen av enkla och billiga bostäder. Förslaget om att utveckla
ett system med mobila bostadsenheter bör prövas. Kommunerna bör
underlätta uppförandet av studentbostäder genom att ställa kommunal
mark till förfogande. Detta gäller även för staten som är en stor
markägare i flera av de aktuella kommunerna. Staten bör även ta hänsyn
till bostadstillgången för studenter när nya högskoleplatser skall
fördelas.
Vad som ovan anförts om ökad flexibilitet i bruksvärdessystemet till
förmån för nyproduktion och om bostadssituationen för studenter bör
riksdagen med bifall till motion 2002/03:Bo10 (c) yrkande 5 och delvis
bifall till motion 2002/03:Bo12 (kd) yrkande 6 tillkännage för
regeringen som sin mening.
Särskilda yttranden

1.      En ny investeringsstimulans, punkt 1 (m, fp, c)
        Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp),
Margareta Pålsson (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c) och
Peter Danielsson (m) anför:
Vi har som framgått tidigare i en reservation yrkat avslag på den
aktuella propositionen i dess helhet. Utöver de argument som framförs
i denna reservation vill vi framhålla att regeringens förslag som det
konstruerats inte är förenligt med budgetlagen. Regeringen borde
enligt principerna om bruttoredovisning samtidigt med förslaget om
kreditering på skattekonto ha lagt fram ett förslag om att
utgiftstaket för statsbudgeten skall justeras ned med ett belopp som
motsvarar kostnaderna för det nya stödet. Budgetlagens tillämpning i
det aktuella avseendet får emellertid i första hand anses vara en
fråga som bör övervägas i finansutskottet. Vi vill därför hänvisa till
den avvikande mening som företrädarna för våra partier i
finansutskottet står bakom och som finns bilagd i det yttrande
finansutskottet avgivit i detta ärende (bilaga 3 i detta betänkande).
Vi ansluter oss helt till deras bedömning att regeringens agerande
visar på en avsaknad av respekt för budgetlagens principer och leder
till att målet om en stramhet i statsfinanserna blir alltmer
urvattnat.

2.      Övriga byggstimulerande åtgärder m.m. (m, fp, kd, c)
        Göran Hägglund (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina
Lundström (fp), Margareta Pålsson (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor
Stenmark (c) och Peter Danielsson (m) anför:
I detta ärende har motioner avgivits av m, fp, kd, c som i huvudsak
sammanfaller i kritiken av regeringens förslag och i yrkandena om att
riksdagen skall avslå propositionen i dess helhet. I övrigt har
motionerna delvis olika inriktningar vad gäller de förslag om
alternativa åtgärder som vi valt att aktualisera i detta sammanhang.
Vi vill emellertid klargöra att inget av våra partier har haft
avsikten att i det aktuella ärendet presentera våra fullständiga
alternativ till åtgärder för att stimulera bostadsproduktionen. Det
innebär att vi inte heller i våra reservationer har redovisat vår
inställning i alla frågor som aktualiserats genom andra partiers
motionsförslag. Från vår utgångspunkt har detta ärende i första hand
handlat om att försöka vinna stöd för vårt avslagsförslag på
propositionen. En mer fullständig redovisning av våra bostadspolitiska
alternativ har redovisats i respektive partis motioner.</pre><pre></pre><pre>
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2002/03:98 Åtgärder för att främja byggande av mindre
hyresbostäder och studentbostäder:

1.      Riksdagen antar regeringens förslag till lag om kreditering
på skattekonto av belopp som beviljats för byggande av mindre
hyresbostäder och studentbostäder.
2.      Riksdagen godkänner den föreslagna utformningen av en
tillfällig investeringsstimulans vid byggande av mindre hyresbostäder
och studentbostäder (avsnitt 5.1, 5.3 och 6).
Följdmotioner
2002/03:Bo9 av Carina Adolfsson Elgestam (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att lokala arbetsmarknadsområden skall vara kriterium för
investeringsstöd och inte tillväxtregioner.
2002/03:Bo10 av Rigmor Stenmark m.fl. (c):

1.      Riksdagen beslutar avslå regeringens proposition 2002/02:98
Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och
studentbostäder.
2.      Riksdagen beslutar att hos regeringen begära en generell
utvärdering av den höjning av momsen på byggande som infördes i och
med 1990 års skattereform.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att slopa fastighetsskatten på hyreshus.
4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att slopa uttagsskatten på fastighetsförvaltning i
egen regi.
5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att göra bruksvärdessystemet mer flexibelt till
förmån för nyproduktion av hyreshus.
2002/03:Bo11 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):

1.      Riksdagen avslår regeringens proposition 2002/03:98
Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och
studentbostäder.
2.      Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen
med förslag om generella skattesänkningar för att öka nyproduktionen
av bostäder.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av färre regler, ökad konkurrens och
förenklad planprocess i syfte att öka nyproduktionen av bostäder.
4.      Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen
med förslag om att gränsen för skattebefrielse vid uthyrning av
stadigvarande del av privatbostad höjs.
2002/03:Bo12 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

1.      Riksdagen avslår proposition 2002/03:98.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att statens åtgärder för att främja
bostadsbyggandet skall orienteras bort från tidsbegränsade och
extraordinära insatser.
3.      Riksdagen begär att regeringen inom EU verkar för att
möjliggöra en generell byggmomssänkning i Sverige.
4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om skattereduktion vid nyproduktion av flerbostadshus
motsvarande halverad byggmoms.
5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om avskaffad fastighetsskatt och en kommunal
fastighetsavgift.
6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om åtgärder för att förbättra studenters
boendesituation.
2002/03:Bo13 av Nina Lundström m.fl. (fp):

1.      Riksdagen avslår proposition 2002/03:98 Åtgärder för att
främja byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om att Fi 2002:11 Utredningen om översyn av
reglerna om reducerade mervärdesskatter m.m. påskyndas. </pre><pre>
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om kreditering på skattekonto av belopp som beviljats
för byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder
Härigenom föreskrivs följande.
Det belopp som en länsstyrelse beviljat en fastighetsägare för
byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder skall, om det
anges i beslutet, tillgodoföras fastighetsägaren genom kreditering på
sådant skattekonto som har upprättats för denne enligt 3 kap. 5 §
skattebetalningslagen (1997:483).

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Bilaga 3
Yttrande från finansutskottet
</pre>