Bostadsutskottets betänkande
2002/03:BOU2

Bostadsrättsfrågor

Sammanfattning

I   detta   betänkande   behandlar  bostadsutskottet
regeringens förslag i proposition  2002/03:12  Olika
bostadsrättsfrågor     jämte    följdmotioner    och
anknytande motioner från  den  allmänna motionstiden
2002.
Propositionen    avser    främst    ändringar    i
bostadsrättslagen. Efter en utvärdering  av reglerna
som   syftar  till  att  förhindra  förekomsten   av
ekonomiskt  osunda bostadsföretag föreslås att ingen
av  de  två  intygsgivare  som  enligt  lagen  skall
granska bl.a.  den  ekonomiska  planen  skall  få ha
någon  koppling  till det projekt som intyget avser.
Vidare  föreslås  en   precisering  i  lagen  av  de
uppgifter som intygsgivningen  skall  avse. Dessutom
lämnas  förslag  till  en  särskild  bestämmelse  om
intygsgivarnas       skadeståndsansvar      gentemot
bostadsrättsföreningen  och bostadsrättshavarna. När
det  gäller bestämmelserna  om  bostadsrättshavarens
rättigheter  och skyldigheter görs en jämförelse med
de motsvarande  bestämmelserna  i  hyreslagen. Genom
regeringsförslaget preciseras vad som  är att se som
en    andrahandsupplåtelse    och    vidgas    något
möjligheterna   till  en  sådan  upplåtelse.  Vidare
föreslås ett förtydligande  av bestämmelsen om vilka
förändringar  i  lägenheten  som  kräver  styrelsens
tillstånd. Det föreslås att det  i lagen skall anges
att styrelsens tillstånd skall krävas  för  åtgärder
som  innefattar  ingrepp  i  bärande konstruktioner,
ändringar av befintliga ledningar för avlopp, värme,
gas eller vatten eller annan väsentlig förändring av
lägenheten. Vidare föreslås att styrelsen inte skall
få vägra  tillstånd till nu nämnda  åtgärder om inte
åtgärden är till påtaglig skada eller  olägenhet för
föreningen.   En   ny  regel  som  innebär  att   en
bostadsrättsförening  i vissa fall skall ha rätt att
avhjälpa  allvarligare  brister   i   lägenheten  på
bostadsrättshavarens   bekostnad   föreslås   också,
liksom   nya   regler   vid   störningar  i  boendet
motsvarande    dem    som    finns   i   hyreslagen.
Regeringsförslaget omfattar också vissa ändringar av
reglerna  om  förverkande.  Bland   annat  skall  en
bostadsrättshavare  kunna  skiljas  från  lägenheten
efter    upprepade    betalningsförseningar.    Även
bestämmelser om särskilda  villkor  för vissa beslut
tas   upp   i  propositionen.  Det  föreslås   bl.a.
särskilda regler  för  beslut  om ökning av samtliga
insatser.
Propositionens   förslag   omfattar   även   vissa
ändringar  i  syfte  att  säkerställa   de   boendes
intressen   vid   ombildning   från  hyresrätt  till
bostadsrätt.  Därigenom skall klargöras  att  fusion
mellan en bostadsrättsförening  och  ett  aktiebolag
inte  är  möjlig.  Vidare  föreslås en skärpning  av
majoritetsregeln vid ombildning. En bostadshyresgäst
skall  vara folkbokförd på fastigheten  för  att  få
räknas med  i  den kvalificerade majoritet som krävs
för ett beslut om  ombildning.  Ett motsvarande krav
på   folkbokföring  föreslås  gälla  för   en   s.k.
intresseanmälan för ombildning till bostadsrätt.
Lagändringarna  föreslås träda i kraft den 1 april
2003.
Utskottet   föreslår    att   riksdagen   bifaller
regeringens  lagförslag. Utskottet  föreslår  vidare
att riksdagen med anslutning till två motionsförslag
tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad
utskottet anför  i fråga om en bostadsrättsförenings
underrättelseskyldighet  gentemot  socialnämnden med
anledning av att en bostadsrättshavare  sägs  upp på
grund  av  störningar  eller betalningsförsening.  I
övrigt  föreslår  utskottet   att  riksdagen  avslår
motionsförslagen.
Till betänkandet har 14 reservationer fogats.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut



1. Konsumentskyddet vid
bostadsrättsförvärv

Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo1 yrkandena 5
och 6.
Reservation 1 (c)

2. Inflytandet över förändringar i
lägenheten m.m.

Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo3 yrkande 1.

3. Störningar i boendet

Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin
mening   vad  utskottet  anför.  Därmed  bifaller
riksdagen delvis motion 2002/03:Bo3 yrkande 2.
Reservation 2 (m, fp, kd)

4. Andrahandsupplåtelse - rättighetens
omfattning

Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo5 yrkande 1.
Reservation 3 (fp)

5. Andrahandsupplåtelse - lagrummets
lydelse

Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo2 yrkande 1.
Reservation 4 (m)

6. Kontroll över andrahandsupplåtelser och
hyressättning

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo1 yrkande
4 och 2002/03: Bo206.
Reservation 5 (c)

7. Upprepade betalningsförseningar

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i  bostadsrättslagen  (1991:614)  i denna
del  enligt  bilaga  2. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:12  i  denna  del  och avslår
motion 2002/03:Bo3 yrkande 3 i denna del.
Reservation 6 (v)

8. Underrättelse om och återvinning vid
betalningsdröjsmål

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad  utskottet  anför.  Därmed  bifaller
riksdagen  delvis  motion 2002/03:Bo3 yrkande 3 i
denna del.
Reservation 7 (m, fp, kd)

9. Ökning av insatserna

Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo3 yrkande 4.

10. Krav på folkbokföring

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i bostadsrättslagen  (1991:614)  i  denna
del och lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt
till   fastighetsförvärv   för   ombildning  till
bostadsrätt  eller  kooperativ  hyresrätt  enligt
bilaga  2. Därmed bifaller riksdagen  proposition
2002/03:12  i  dessa  delar och avslår motionerna
2002/03:Bo2 yrkandena 2  och  3  i  dessa  delar,
2002/03:Bo4 yrkandena 1 och 2 i dessa delar  samt
2002/03:Bo5 yrkande 2.
Reservation 8 (m, fp)
Reservation 9 (kd)

11. Kravet på kvalificerad majoritet

Riksdagen    avslår    motionerna   2002/03:Bo1
yrkandena 1 och 2, 2002/03: Bo2 yrkandena 2 och 3
i dessa delar, 2002/03:Bo3  yrkande  6,  2002/03:
Bo4   yrkandena   1   och   2   i   dessa  delar,
2002/03:Bo238 yrkande 8, 2002/03: Bo267 yrkandena
32 och 33, 2002/03:Bo290 yrkande 7 samt  2002/03:
Bo291 yrkande 17.
Reservation 10 (m, fp, kd, c)
Reservation 11 (v)

12. Information och kontroll

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo1 yrkande
3 och 2002/03:Bo3 yrkande 5.
Reservation 12 (m, fp, kd) - motiv.
Reservation 13 (c)

13. Förbudet mot dubbelupplåtelse

Riksdagen  avslår  motion 2002/03:Bo238 yrkande
17.
Reservation 14 (m, kd)

14. Rätten till upplåtelse vid ombildning

Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo317 yrkandena
1 och 2.

15. Lagförslagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),
2.   lag  om  ändring  i  lagen   (1973:188)   om
arrendenämnder och hyres
nämnder,
3. lag om ändring i lagen (2002:93) om kooperativ
hyresrätt,
enligt  bilaga  2,  i  den  mån lagförslagen inte
omfattas av vad utskottet föreslagit ovan. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2002/03:12 i denna
del.

Stockholm den 18 december 2002

På bostadsutskottets vägnar


Göran Hägglund

Följande ledamöter har deltagit  i beslutet: Göran
Hägglund (kd), Owe Hellberg (v), Anders  Ygeman (s),
Lilian Virgin (s), Marietta de Pourbaix-Lundin  (m),
Nina  Lundström  (fp), Hans Unander (s), Maria Öberg
(s), Margareta Pålsson  (m), Ingela Thalén (s), Lars
Tysklind (fp), Rigmor Stenmark  (c), Gunnar Sandberg
(s),  Peter  Danielsson  (m),  Sten  Lundström  (v),
Helena  Hillar  Rosenqvist  (mp) och Leif  Jakobsson
(s).
2002/03

BoU2


Redogörelse för ärendet


Ärendet och dess beredning

Regeringen  beslutade  den  19  december   1996  att
tillkalla  en  särskild utredare med uppdrag att  se
över   frågor  om  förvärv   och   pantsättning   av
bostadsrätter samt lämna förslag till ett offentligt
register   över   bostadsrätter   (dir.   1996:108).
Utredningen antog namnet Bostadsrättsutredningen (Ju
1996:10).   I   juni  1998  överlämnade  utredningen
delbetänkandet Bostadsrättsregister  (SOU  1998:80).
Förslagen i detta betänkande har för närvarande inte
blivit  föremål  för  regeringens ställningstagande.
Regeringen  beslutade  den   25  september  1997  om
tilläggsdirektiv genom vilka Bostadsrättsutredningen
fick   i  uppdrag  att  se  över  vissa   delar   av
bostadsrättslagen   (dir.   1997:116).  I  uppdraget
ingick  att  göra  en utvärdering  av  reglerna  som
syftar   till   att  förhindra   ekonomiskt   osunda
bostadsföretag samt  en översyn av bestämmelserna om
bostadsrättshavarens rättigheter  och  skyldigheter.
Utredningen  lämnade i december 1999 slutbetänkandet
Olika     bostadsrättsfrågor      (SOU      2000:2).
Slutbetänkandet har remissbehandlats.

Genom  beslut  den  17  oktober  2002  överlämnade
regeringen   den   i   detta  betänkande  behandlade
propositionen. Regeringen  tar i denna upp de frågor
som     behandlades    i    Bostadsrättsutredningens
slutbetänkande.  I  propositionen behandlas dessutom
de förslag som lämnats i promemorian Ombildning till
bostadsrätt  -  fusion   m.m.  som  utarbetats  inom
Justitiedepartementet   (Ju   2002/2497/L1).   Dessa
förslag avser att skydda  de  boendes  intressen vid
ombildning    från   hyresrätt   till   bostadsrätt.
Remissynpunkter på promemorian har inhämtats vid ett
remissmöte  som  hölls  den  16  april  2002.  Några
remissinstanser  har  också  inkommit med skriftliga
remissvar. Härutöver behandlas  i  propositionen ett
par till regeringen gjorda framställningar  avseende
bostadsrättsfrågor.    Regeringen    har    inhämtat
Lagrådets yttrande, vilket bifogats propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll


Propositionen     avser     främst    ändringar    i
bostadsrättslagen (1991:614)  men  även  ändringar i
lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,
lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv  för
ombildning   till   bostadsrätt   eller   kooperativ
hyresrätt   och   lagen   (2002:93)   om  kooperativ
hyresrätt.

Förslagen omfattar att
·  ingen av de två intygsgivare som enligt lag skall
granska bl.a. den ekonomiska planen  skall  få ha
någon  koppling  till  det  projekt  som  intyget
avser,
·
·  en  precisering görs i lagen av de uppgifter  som
intygsgivningen skall avse,
·
·  en särskild  bestämmelse införs om intygsgivarnas
skadeståndsansvar gentemot bostadsrättsföreningen
och bostadsrättshavarna,
·
·  en precisering  görs  av vad som är att se som en
andrahandsupplåtelse     och     vidgas     något
möjligheterna till en sådan upplåtelse,
·
·  ett förtydligande görs av  bestämmelsen  om vilka
förändringar  i  lägenheten som kräver styrelsens
tillstånd  och att  tillstånd  skall  krävas  för
åtgärder  som   innefattar   ingrepp   i  bärande
konstruktioner, ändringar av befintliga ledningar
för  avlopp, värme, gas eller vatten eller  annan
väsentlig   förändring  av  lägenheten  samt  att
styrelsen inte  skall  få vägra tillstånd till nu
nämnda åtgärder om inte åtgärden är till påtaglig
skada eller olägenhet för föreningen,
·
·  en   ny   regel   införs  som  innebär   att   en
bostadsrättsförening  i  vissa fall skall ha rätt
att avhjälpa allvarligare brister i lägenheten på
bostadsrättshavarens bekostnad,
·
·  nya  regler  införs  om  störningar   i   boendet
motsvarande dem som finns i hyreslagen,
·
·  en  bostadsrättshavare  skall  kunna skiljas från
lägenheten efter upprepade betalningsförseningar,
·
·  särskilda regler införs för beslut  om  ökning av
samtliga insatser,
·
·  genom   regelförändringar   klargörs  att  fusion
mellan en bostadsrättsförening och ett aktiebolag
inte är möjlig,
·
·  en skärpning av majoritetsregeln  vid  ombildning
görs   varigenom   det   skall   krävas   att  en
bostadshyresgäst   skall   vara   folkbokförd  på
fastigheten   för   att  få  räknas  med  i   den
kvalificerade majoritet  som krävs för ett beslut
om ombildning samt att ett  motsvarande  krav  på
folkbokföring    skall    gälla   för   en   s.k.
intresseanmälan för ombildning till bostadsrätt.
·
Lagändringarna föreslås träda  i  kraft  den 1 april
2003.

Utskottets överväganden



Utskottet  behandlar  i detta avsnitt propositionens
förslag och bedömningar  i  allt väsentligt endast i
de delar de mött invändningar i motionerna.

Ekonomisk plan, intygsgivare m.m.


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen    bör    avslå   en   motion    om
bostadsrättsmäklares      informationsansvar,
utbildning,  försäkringstvång   m.m.   Jämför
reservation 1 (c).

Konsumentskyddet vid bostadsrättsförvärv


I propositionen görs överväganden om det  befintliga
skyddssystemet      mot     ekonomiskt     ohållbara
bostadsprojekt.   Det   gäller   bl.a.   frågor   om
tillförlitlig information  till  den  enskilde. Inte
någon av motionerna berör utformningen av de förslag
regeringen lämnat.

I motion 2002/03:Bo1 (c), yrkandena 5  och  6, tas
upp  frågor  om  information  m.m. till den enskilde
bostadssökande  som  genom  mäklare   förvärvar   en
bostadsrätt.   Enligt  förslagen  bör  oregistrerade
bostadsrättsmäklare ha en informationsskyldighet mot
både köpare och  säljare  samt ett ekonomiskt ansvar
för  att  försäljningen  sker   på   ett   för  alla
godtagbart  sätt. Ansvaret bör garanteras genom  ett
försäkringstvång.  Det  bör  också  enligt  motionen
ställas  krav  på  utbildning av bostadsrättsmäklare
som enbart förmedlar bostadsrätter och hyresrätter i
syfte att förmedlingen  skall ske på ett tryggt sätt
och fullt ansvar skall kunna  utkrävas  (förslag  om
tillkännagivande).
Fastighetsmäklarlagen  (1995:400)  syftar i första
hand  till  att  förstärka skyddet för enskilda  som
anlitar  fastighetsmäklare  och  är  tvingande  till
förmån   för    konsumenter.   Fastighetsmäklarlagen
innehåller  flera  civilrättsliga   regler  som  tar
sikte  på  hur   en   mäklare   skall   utföra  sina
förmedlingsuppdrag.   Lagen   innehåller  också   en
näringsrättslig reglering i syfte  att effektivisera
registrerings-    och   tillsynsfunktionerna.    Med
fastighetsmäklare avses enligt fastighetsmäklarlagen
fysiska   personer   som   yrkesmässigt    förmedlar
fastigheter,  delar  av  fastigheter,  byggnader  på
annans mark, tomträtter, bostadsrätter, andelsrätter
avseende lägenhet, arrenderätter  eller hyresrätter.
Varje fastighetsmäklare skall vara  registrerad  hos
Fastighetsmäklarnämnden.  Kravet gäller inte den som
enbart  förmedlar  hyresrätter.   För   registrering
ställs   vissa   krav   bl.a.   på   utbildning  och
försäkring. I detta sammanhang kan nämnas  att  inom
Regeringskansliet  nu  bereds ett förslag om att det
med  några  särskilt  angivna   undantag  skall  bli
obligatoriskt  även  för  de  fastighetsmäklare  som
förmedlar enbart hyresrätter att  registrera sig (Ds
2002:37).
Utskottet har erfarit att regeringen  avser att ge
en   utredning   direktiv   om   en  utvärdering  av
fastighetsmäklarlagen (jfr även bet.  1997/98:LU15).
Eftersom   den   förväntade   översynen  är  allmänt
syftande  och  det således kan förutsättas  att  den
kommer att omfatta  frågor  även  om  konsumentskydd
finns  det  inte  anledning  för  riksdagen  att  nu
närmare överväga de frågeställningar  som  tas upp i
motionen.   Utskottet  avstyrker  således  de  i  c-
motionen upptagna förslagen.

Bostadsrättshavarens rättigheter och
skyldigheter


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen    bör    bifalla    propositionens
lagförslag och avslå motionsförslagen i fråga
om  upprepade  betalningsförseningar.  Jämför
reservation 6 (v).
Riksdagen bör tillkännage  som sin mening för regeringen
vad   utskottet   anför   i   fråga   om   en
bostadsrättsförenings underrättelseskyldighet
gentemot  socialnämnden med anledning  av  en
uppsägning  av en bostadsrättshavare på grund
av  störningar   eller   betalningsförsening,
jämför reservation 2 (m, fp,  kd)  och  7 (m,
fp, kd).
Riksdagen  bör avslå motionsförslagen i fråga
om
·  bostadsrättshavarens     inflytande    över
förändringar i lägenheten m.m.,
·
·  andrahandsupplåtelser    i    vad     avser
rättighetens   omfattning   och  lagrummets
lydelse,   jämför   reservation   3    (fp)
respektive 4 (m),
·
·  kontroll   över  andrahandsupplåtelser  och
hyressättning, jämför reservation 5 (c).
·
Inflytandet över förändringar i lägenheten m.m.
(propositionens avsnitt 5.2.2)

Regeringens  förslag  till  lagändring  avser  bl.a.
fördelningen  av  ansvaret  för  lägenhetens  skick.
Begreppet "stamledningar"  i  bostadsrättslagen, som
används för att definiera vissa  ledningar för vilka
föreningen svarar i stället för bostadsrättshavaren,
föreslås  ersatt med "ledningar som  föreningen  har
försett lägenheten  med  och  som  tjänar fler än en
lägenhet". Föreningens ansvar föreslås  bli utvidgat
till att gälla, förutom de nämnda ledningarna,  även
ventilationskanaler. I propositionen berörs också en
del   andra   frågor  som  gäller  underhåll  av  en
bostadsrättslägenhet  och  sådana förändringar av en
bostadsrätt  som  bostadsrättsföreningen  önskar  se
genomförda.

I motion 2002/03:Bo3  (v)  yrkande 1 tas frågor
upp    som    gäller    en    förstärkning     av
bostadsrättshavarens     inflytande    över    av
föreningen beslutade ändringsåtgärder  som  berör
själva  lägenheten,  t.ex. köksluckor, spis eller
wc   i   samband   med  stambyten   (förslag   om
tillkännagivande).
Bostadsrättshavaren  skall på egen bekostnad hålla
lägenheten  i  gott skick  (inre  underhåll).  Lagen
undantar ansvaret  för  vissa  ledningar. Regeringen
har som framgått ovan föreslagit  vissa ändringar av
denna  regel.  Ytterligare  än  de  i lagen  angivna
undantagen kan göras genom stadgarna  (7  kap.  12 §
bostadsrättslagen).
Bostadsrättslagen   föreskriver   att  beslut  som
innebär  att  en  bostadsrättslägenhet  kommer   att
förändras  eller  i sin helhet behöver tas i anspråk
av  föreningen  med  anledning   av   en  om-  eller
tillbyggnad skall fattas på föreningsstämma  och att
bostadsrättshavaren  skall  ha gått med på beslutet.
Saknas sådant samtycke till ändringen  blir beslutet
ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande
har  gått  med  på  beslutet  och  det dessutom  har
godkänts av hyresnämnden (9 kap. 16 § första stycket
2  bostadsrättslagen). Godkännande skall  lämnas  om
förändringen  är  angelägen  och syftet med åtgärden
inte skäligen kan tillgodoses  på  något  annat sätt
samt     beslutet     inte     är    oskäligt    mot
bostadsrättshavaren. Kan förändringen  anses vara av
liten   betydelse   för   bostadsrättshavaren    får
hyresnämnden  dock  lämna  godkännande,  om åtgärden
inte skäligen kan tillgodoses på något annat sätt (9
kap. 17 § bostadsrättslagen).
På senare tid har genom ett par hovrättsavgöranden
fastställts att 9 kap. 16 § första stycket 2 har ett
vidare   tillämpningsområde   än   vad   som  ibland
antagits.  I  båda  fallen  hade  hyresnämnden  inte
ansett lagrummet tillämpligt.
Byggandet   av   en  balkong  till  lägenheten   i
våningsplanet ovanför har av hovrätten ansett utgöra
en sådan förändring  som  avses  i  lagrummet  (Svea
hovrätts  beslut 2001-03-26, SÖH 118). Likaså utbyte
av  ytskikt   i  badrumväggar  och  -tak,  inklusive
fuktspärr, samt utbyte av toalettstol till sådan som
skall fästas i  vägg (samma hovrätts beslut 2002-11-
06,  SÖH  409).  De   sistnämnda  åtgärderna  skulle
utföras i samband med stamledningsbyte  som  inte är
tillståndspliktigt.
Hovrätten  har  i  det  ovan  nämnda  balkongmålet
uttalat att bostadsrättshavaren åtnjuter  skydd  vid
en  om-  eller  tillbyggnad  som  direkt  berör hans
lägenhet,   även   i  de  fall  förändringen  endast
obetydligt  eller  inte  alls  påverkar  lägenhetens
marknadsvärde. I framför allt städer och stadskärnor
som kännetecknas av  jämförelsevis  höga  priser  på
bostadsrätter  kan  varje  förändring som minskar en
lägenhets trivselvärde och attraktivitet  och därmed
dess    marknadsvärde    få    förhållandevis   stor
genomslagskraft och medföra ekonomiska förluster för
bostadsrättshavaren.  Hovrätten ansåg  bl.a.  därför
att  även  beslut som inte  medför  förändringar  av
själva lägenheten  eller  berör  gemensamma utrymmen
eller förmåner som bostadsrättshavaren  har tillgång
till    men    som    ändå   menligt   inverkar   på
bostadsrättshavarens rätt  genom att lägenheten blir
mindre attraktiv och förlorar  i  värde  skall anses
omfattade av de aktuella skyddsreglerna.
Regeringen  har  i  propositionen  som  sin mening
redovisat  att  balkongmålet inte ger anledning  att
överväga några ändringar av bestämmelsen i 9 kap. 16
§ första stycket 2 bostadsrättslagen.
Enligt  utskottets   mening   finns  det  inte  nu
anledning     att    överväga    förändringar     av
lagstiftningen   i  delar  som  berörs  i  motionen.
Snarare bör riksdagen  avvakta  hur praxis utvecklar
sig.   Utskottet  förutsätter  att  regeringen   vid
lämplig  tidpunkt genomför en utvärdering och att om
denna   ger    anledning    till   en   översyn   av
lagstiftningen genomför en sådan.  Utvärderingen och
en därpå följande översyn bör särskilt vara inriktad
på bostadsrättshavarens rättsliga ställning gentemot
föreningen  dels  när  föreningen behöver  genomföra
förändringar i lägenheten  i samband med stambyte o.
d.,  dels  när  det  inre underhållsansvaret  enligt
stadgarna  ligger på föreningen  och  denna  fullgör
detta ansvar.  Utskottet  förutsätter att regeringen
återkommer till riksdagen med  de slutsatser som kan
dras  av  den  förordade  utvärderingen   eller   de
lagförslag  den  därpå eventuellt följande översynen
ger som resultat.  Med  hänvisning  till  vad som nu
sagts avstyrker utskottet motionsförslaget.

Störningar i boendet (propositionens avsnitt
5.4.2)


Enligt regeringens förslag bör en motsvarighet  till
hyreslagens regler om störningar i boendet införas i
bostadsrättslagen. Bostadsrättsföreningen skall vara
skyldig  att  uppmana  den  störande att se till att
störningarna omedelbart upphör.  Om  störningarna då
inte     upphör,    får    föreningen    säga    upp
bostadsrättshavaren     till     avflyttning.     Är
störningarna  särskilt  allvarliga, skall uppsägning
kunna  ske genast. En tillsägelse  att  upphöra  med
störningarna    skall   kunna   lämnas   genom   ett
rekommenderat brev  till mottagarens vanliga adress.
Tvister   som  rör  störningar   i   boendet   skall
handläggas  med samma skyndsamhet som när det gäller
hyresrätt.  Någon   motsvarighet   till  hyreslagens
regler om underrättelse till socialnämnden  föreslås
inte.

Enligt hyreslagens förverkandebestämmelser  gäller
ett   krav   på  att  hyresvärden  skall  skicka  en
underrättelse till socialnämnden innan en uppsägning
får ske av en  bostadshyresgäst. Undantag gäller när
det är fråga om särskilt allvarliga störningar (42 §
fjärde stycket hyreslagen). En kopia av uppsägningen
skall dock skickas till socialnämnden.
Förslaget i motion  2002/03:Bo3  (v)  yrkande 2
innebär  att en obligatorisk underrättelse  skall
lämnas till  socialnämnden innan en uppsägning på
grund  av  störningar  skall  få  ske.  En  sådan
underrättelse     skall     ange    de    närmare
omständigheter   för   förverkandet    som   görs
gällande. Den senare typen av underrättelse skall
även   lämnas  bostadsrättshavaren  (förslag   om
tillkännagivande).
Samhällsutvecklingen  har  lett  till att alltfler
aktörer   inom   olika   sektorer   i   allt  större
utsträckning  måste ta ett samhälleligt ansvar.  Det
kan ibland gälla  att  självständigt ta ansvar eller
att  på  något  sätt  bidra  till  de  insatser  ett
offentligt  organ  gör.  Inom   hyresrättens  område
gäller  vad  som  närmast  kan  beskrivas   som   en
skyldighet  för  hyresvärden  att  reagera i främsta
rummet  för hyresgästens räkning i förhållande  till
de  sociala   myndigheterna.  Därigenom  tillgodoses
hyresgästens behov  att erhålla adekvat hjälp för de
problem  han  mött.  Därutöver   ges   socialnämnden
möjlighet till insatser som hindrar eller förebygger
att  hyresgästens sociala situation försämras  genom
de  sanktioner  hyresvärden  kan  komma  att  vidta.
Särskilt  gör  sig  härvid  hänsynen till barnen väl
gällande. I sammanhanget bör  uppmärksammas  att  en
del   bostadsbolag   bedriver  ett  närmast  socialt
inriktat arbete med kontakter med de hyresgäster mot
vilka det inkommit klagomål  om störningar eller som
resterar med hyran utan att det  blivit aktuellt att
tillgripa  ett  uppsägningsförfarande.   Ett  sådant
arbete  har  visat sig vara till gagn inte bara  för
hyresgästen utan  även för hyresvärden och samhället
i stort. Enligt utskottets  mening  har i likhet med
många      andra     samhällsaktörer     även     en
bostadsrättsförening   ett   socialt,   samhälleligt
ansvar för sina medlemmar. Är det lämpligt att detta
ansvar kommer till uttryck i form av kontakter eller
annat  samarbete  med  sociala  myndigheter,   andra
kommunala organ eller t.ex. sjukvården bör det kunna
förväntas   att  en  bostadsrättsförening  tar  sitt
ansvar. Naturligtvis  måste de krav som ställs på en
förening genom lagstiftning  utformas  med  tanke på
att de inte blir oskäligt betungande. Frågan  kan  i
en del fall komma att ställa sig olika t.ex. för små
och stora föreningar.
Utskottet  anser  att  det  finns  skäl  att genom
lagstiftning   söka   garantera   att   de   sociala
myndigheterna   blir   uppmärksammade   på  enskilda
bostadsrättshavares   problem.   Således   bör    en
underrättelseskyldighet  för  bostadsrättsföreningen
gentemot  socialnämnden,  på  motsvarande  sätt  som
gäller  vid förverkande av en hyresrätt,  införas  i
bostadsrättslagen.
Utskottet  föreslår att riksdagen med anledning av
motion 2002/03:Bo3  (v)  yrkande  2 tillkännager som
sin mening för regeringen vad utskottet anför.

Andrahandsupplåtelse (propositionens avsnitt
5.5.3)


Det    nuvarande    kravet   för   tillstånd    till
andrahandsupplåtelse,  att bostadsrättshavaren under
viss tid inte har tillfälle  att använda lägenheten,
bör enligt regeringens mening slopas. Tillstånd till
andrahandsupplåtelse skall således  fortsättningsvis
lämnas om bostadsrättshavaren har beaktansvärda skäl
för  upplåtelsen  och  föreningen  inte  har   någon
befogad  anledning att vägra samtycke. När tillstånd
lämnas, skall  det  alltid  begränsas till viss tid.
Förslagen   innebär  inte  några   förändringar   av
bestämmelsen  om tillstånd till andrahandsupplåtelse
av  bostadslägenhet   som  innehas  av  en  juridisk
person.

Förslaget  i  motion 2002/03:Bo5  (fp)  yrkande  1
innebär att bostadsrättshavaren  skall  ges  en  mer
omfattande rätt att upplåta lägenheten i andra hand.
Utgångspunkten     bör    enligt    motionen    vara
bostadsrättshavarens   rätt   att   få  upplåta  sin
lägenhet i andra hand under förutsättning  att detta
inte  är  till  men  för föreningen eller de boende.
Bostadsrättshavaren skall  enligt  förslaget  alltid
anmäla  en  förestående  uthyrning  till föreningens
styrelse. Om styrelsen anser att det  saknas befogad
anledning att tillåta uthyrningen skall den kunna få
uthyrningsfrågan prövad vid hyresnämnden (förslag om
tillkännagivande).
Regeringen har vid beredningen av sitt  förslag om
att  ge  bostadsrättshavaren  ökade möjligheter  att
upplåta sin lägenhet i andra hand gjort en avvägning
mot föreningens intresse av att  kunna  bedriva  sin
verksamhet,  bl.a.  att  få till stånd en fungerande
styrelse, och intresset att motverka spekulationsköp
av bostadsrättslägenheter.  Enligt utskottets mening
är  det  fullt rimligt att bestämmelsen  kommer  att
präglas av en viss restriktivitet till att tillstånd
till     andrahandsupplåtelser      meddelas.     En
grundläggande tanke i bostadsrättslagen  är nämligen
att det skall finnas ett samband mellan boendet  och
innehavet  av  en  bostadsrätt, något som regeringen
också givit uttryck för. Utskottet anser således att
det    inte    kan   komma   i    fråga    att    ge
bostadsrättshavaren     en    större    rätt    till
andrahandsupplåtelse än vad regeringen föreslår. Fp-
motionen om rättighetens omfattning avstyrks därför.
Ett motionsförslag gäller  utformningen av den nya
bestämmelse i bostadsrättslagen  som  skall  reglera
rätten till andrahandsupplåtelse (7 kap. 11 § första
stycket).  I  motionen,  2002/03:Bo2 (m) yrkande  1,
förespråkas att ett annat  begrepp än "beaktansvärda
skäl"  bör  användas eftersom  avsikten  är  att  ge
bostadsrättshavaren  en  mer  omfattande  rätt  till
andrahandsupplåtelse    än    hyreslagen   tillägger
hyresgästen och samma begrepp används  i  den senare
lagens bestämmelse (förslag om tillkännagivande).
Visserligen används i de båda bestämmelserna samma
begrepp  (jfr  40  §  hyreslagen),  men i hyreslagen
finns dock en exemplifiering som visar att det skall
vara  fråga om särskilda situationer då  hyresgästen
har såväl påtagliga skäl att inte använda lägenheten
som skäl att behålla den. Denna uppräkning får anses
vara begränsande. Det kan anmärkas att Lagrådet inte
har  kommenterat  saken.  Enligt  utskottets  mening
finns  det mot den givna bakgrunden inte skäl att gå
motionärerna   till   mötes.   M-motionen   avstyrks
således.

Kontroll över andrahandsupplåtelser och
hyressättning


I   motionerna  2002/03:Bo1  (c)  yrkande  4  och
2002/03:Bo206  (c)  tas upp frågor om föreningens
skyldigheter och möjligheter  att  ingripa mot en
otillåten andrahandsupplåtelse. Det  föreslås att
en   översyn   av   bostadsrättslagen   görs  med
inriktning  på  att  föreningarna  skall ges  ett
utökat  ansvar. Det lämnas också förslag  om  att
bostadsrättsföreningen  skall  ha  ett ansvar för
att   oskäliga   hyror   inte   tas  ut  och  att
bostadsrättslagen  bör  utgöra ett  instrument  i
detta avseende (förslag om tillkännagivande).

Om bostadsrättshavaren  upplåter  sin  lägenhet  i
andra   hand   utan   föreningens   samtycke   eller
hyresnämndens    tillstånd    kan    nyttjanderätten
förverkas.   Uppsägning  får  dock  ske  endast   om
bostadsrättshavaren  låter bli att efter tillsägelse
vidta rättelse utan dröjsmål.  Uppsägning  får  inte
heller  ske om bostadsrättshavaren efter tillsägelse
utan dröjsmål  ansöker om tillstånd till upplåtelsen
och  får  ansökan   beviljad.   Är   nyttjanderätten
förverkad  men sker rättelse innan föreningen  gjort
bruk   av   sin    rätt    till    uppsägning,   kan
bostadsrättshavaren   inte  därefter  skiljas   från
lägenheten. Detsamma gäller  om föreningen inte sagt
upp bostadsrättshavaren inom två  månader  från  den
dag   föreningen   fick   reda   på   den  otillåtna
upplåtelsen.   Nyttjanderätten   kan   inte   heller
förverkas om det som ligger bostadsrättshavaren till
last   är   av  ringa  betydelse  (7  kap.  18-21 §§
bostadsrättslagen).
I 55 d § hyreslagen  finns en särskild bestämmelse
som  bl.a.  innebär en rätt  till  återbetalning  av
överhyra   vid   en   andrahandsupplåtelse   av   en
bostadsrättslägenhet.  Ansökan  måste  ha  kommit in
till  hyresnämnden  inom  tre  månader från det  att
hyresgästen lämnat lägenheten.
Motionärerna  vill  uppenbarligen   slå   vakt  om
tillämpningen  av  den av utskottet tidigare berörda
principen om boende  och  ägande. Lika vällovligt är
syftet  att  stävja  det  uttag   av  överhyror  som
förekommer  vid upplåtelser i andra  hand  av  såväl
bostadsrättslägenheter som hyreslägenheter.
När det gäller  bostadsrätter  finns  bestämmelser
som  avser  att  komma  till  rätta  med  de problem
motionärerna  pekar  på. Utskottet känner tveksamhet
beträffande förslaget  i  de  delar  som  gäller att
föreningen  skulle  ges någon form av utökat  ansvar
att  agera och kontrollera.  Utskottet  är  inte  nu
berett  att  föreslå riksdagen att ta initiativ till
en översyn med  den  inriktning motionsförslagen ger
uttryck för. C-motionerna avstyrks därför.

Upprepade betalningsförseningar (propositionens
avsnitt 5.7.2)


Regeringen       föreslår       att        upprepade
betalningsförseningar  skall  kunna  medföra att  en
bostadsrättshavare    förlorar    sin    rätt   till
återvinning.  Tvister  om  förverkande  på grund  av
upprepade  betalningsförseningar  skall  prövas   av
allmän  domstol. Om en uppsägning beror på upprepade
betalningsförseningar  skall  bostadsrättshavaren ha
rätt att bo kvar i lägenheten till  det månadsskifte
som   inträffar  närmast  efter  tre  månader   från
uppsägningen,     om    inte    domstolen    ålägger
bostadsrättshavaren att flytta tidigare.

I motion 2002/03:Bo3  (v) yrkande 3 i denna del
förespråkas att propositionens  förslag  i  denna
del  skall avslås. Enligt motionen bör föreningen
i stället  kunna  ta  ut  en  straffavgift för de
merkostnader    som    uppstår   på   grund    av
betalningsdröjsmål (förslag om tillkännagivande).
Utskottet   har   när   det   gäller   frågan   om
straffavgifter vid dröjsmål  med  hyra  intagit  den
ståndpunkten  att  det  i vart fall inte bör komma i
fråga   att  ersätta  dagens   sanktionssystem   med
straffavgifter   eftersom   det   ofta  rör  sig  om
hyresgäster  med  dålig  ekonomi och dessa  avgifter
skulle brista i effektivitet  och  dessutom försvåra
många hyresgästers möjligheter att få rätsida på sin
ekonomi  (se bet. 2000/01:BoU3). I detta  sammanhang
bör  uppmärksammas  en  viktig  skillnad  mellan  en
hyresgäst  och  en  bostadsrättshavare.  Den senares
tillgång i form av bostadsrättslägenheten  kan under
vissa  förutsättningar  tas  i anspråk för i princip
alla skulder han har. Se om utmätning i bl.a. 5 kap.
1 § 6 UB. Förverkas bostadsrätten  på  grund  av ett
betalningsdröjsmål      med      årsavgiften     kan
tvångsförsäljning        ske        vid       vilken
bostadsrättsföreningen har rätt att få  betalt för i
princip   alla  de  fordringar  som  uppkommit   mot
bostadsrättshavaren i denna sin egenskap.
Inte  heller   beträffande   bostadsrätter   anser
utskottet att det framstår som om straffavgifter kan
utgöra  ett  verksamt  alternativ till de regler som
innebär  att  en försumlig  bostadsrättshavare  till
slut  måste  lämna  sin  lägenhet.  En  ordning  som
innebär att de  övriga  i föreningen under en längre
tid skall bära kostnaden  för  en eller kanske flera
medlemmars oförmåga att betala i  rätt  tid framstår
inte   som   rimlig.   Utskottet   avstyrker  därför
motionsförslaget.

Underrättelse om och återvinning vid
betalningsdröjsmål (propositionens avsnitt
5.7.4, 5.7.5 och 5.8.2)


Enligt  regeringens  förslag  och  bedömning   skall
återvinningsfristen  börja löpa först när föreningen
har underrättat bostadsrättshavaren  om  möjligheten
att   få   tillbaka   lägenheten  genom  att  betala
årsavgiften    inom    återvinningsfristen.    Någon
skyldighet   att   underrätta    socialnämnden    om
betalningsdröjsmålet    bör    enligt    regeringens
bedömning inte införas. Någon allmänt verkande regel
om att en bostadsrättsförening bör ange orsaken till
en  uppsägning  skall  enligt  regeringens bedömning
inte införas.

På    hyresrättens    område    finns    särskilda
bestämmelser    om   hur   en   underrättelse   till
hyresgästen (återvinningsmeddelande)  skall  se  ut.
Underrättelsen  skall  i fråga om en bostadslägenhet
innehålla upplysning bl.a.  om  att  hyresgästen har
möjligheter att få tillbaka hyresrätten  fastän  han
blivit  uppsagd  och  att återvinning sker genom att
hyran  betalas  inom  tre   veckor   från   det  att
hyresgästen  fick  del av meddelandet, se förordning
(1978:314) om underrättelse och meddelande enligt 12
kap. 44 § jordabalken.  Regeringen  avser  att i ett
senare    sammanhang   återkomma   med   motsvarande
förordningsbestämmelser för bostadsrätter.
På hyresrättens område finns också bestämmelser om
hur ett meddelande  till  socialnämnden  skall se ut
(se  ovan  nämnda  förordning). I detta skall  anges
bl.a.    hyresvärdens    namn,     postadress    och
telefonnummer,  den  förhyrda  lägenhetens   storlek
(antalet  rum),  det  belopp  som  hyresgästen skall
betala för att återvinna hyresrätten  med  angivande
av  förfallodagen  och  den  ränta  som  fordras.  I
återvinningsmeddelandet till hyresgästen skall anges
att    hyresvärden   måste   lämna   meddelande   om
uppsägningen till socialnämnden.
Regeringens  förslag  och bedömning innebär vidare
att  en  bostadsrättshavare   inte   skall   förlora
nyttjanderätten till en bostadslägenhet även om  han
betalar   årsavgiften   efter   återvinningsfristens
utgång, om bostadsrättshavaren på  grund  av sjukdom
eller  liknande  oförutsedd  omständighet har  varit
förhindrad att betala och betalning  sedan har skett
så snart det varit möjligt, dock senast  när  frågan
om   avhysning   avgörs   i  första  instans.  Någon
motsvarighet   till   den   möjlighet   som   enligt
hyreslagen  finns  för  socialnämnden  att  ta  över
betalningsansvaret  bör  enligt  regeringens  mening
inte införas.
I motion 2002/03:Bo3 (v)  yrkande  3  i  denna del
föreslås  en  obligatorisk skyldighet för föreningen
att meddela socialnämnden  innan bostadsrättshavaren
kan   sägas  upp  på  grund  av  att   bostadsrätten
förverkats   med  anledning  av  betalningsdröjsmål.
Socialnämnden skall därvid underrättas om de närmare
omständigheter som utgör grunden för uppsägningen. I
motionen   föreslås    att    också   den   enskilde
bostadsrättshavaren   skall   erhålla    en    sådan
underrättelse    (förslag    om   tillkännagivande).
Förslagen avses att gälla både enstaka och upprepade
betalningsförsummelser. I det  senare fallet kommer,
med  den  utformning  regeringens  lagförslag   har,
frågan  om återvinning inte att bli aktualiserad (se
föregående avsnitt).
Förslaget   i   v-motionen   omfattar   också  att
socialnämnden   skall  ges  möjlighet  att  ta  över
betalningsansvaret   för   den   uppkomna   skulden.
Motionärerna      synes     närmast     avse     att
bostadsrättshavaren  inte  skall  kunna skiljas från
lägenheten om socialnämnden inom återvinningsfristen
skriftligen  har  meddelat  föreningen  att  nämnden
åtagit sig betalningsansvaret,  jfr  44 § hyreslagen
(förslag om tillkännagivande). Förslaget  avses  att
gälla      både      enstaka      och      upprepade
betalningsförsummelser.
Utskottet  har  i  ett  tidigare avsnitt behandlat
frågan    om   bostadsrättsföreningarnas    sociala,
samhälleliga   ansvar.   Enligt   utskottets  mening
framstår      det      följdriktigt      att      en
underrättelseskyldighet    gentemot    socialnämnden
införs för det fall att en bostadsrättshavare kommit
i dröjsmål med sin årsavgift och föreningen därför i
enlighet            med           bostadsrättslagens
förverkandebestämmelser avser att säga upp honom.
De lokala förhållandena  är skiftande och frågorna
om den hjälp som kan ges en  bostadsrättshavare  med
skulder  ställer  sig  olika  bl.a.  beroende på det
förmögenhetsvärde    en    bostadsrätt    har.    De
överväganden som måste göras är självklart  olika om
det är fråga om en lägenhet som är värd miljonbelopp
eller en som praktiskt taget saknar något ekonomiskt
värde.  Det  kan  under vissa förutsättningar finnas
goda  skäl att ge en  bostadsrättshavare  ekonomiskt
stöd så  att  han  kan bo kvar. I andra fall kan det
enda rimliga vara att bostadsrätten överlåts. Det är
både sociala och ekonomiska  perspektiv  som gör sig
gällande.  Det är utskottets mening att lagstiftaren
skall  utgå från  att  socialnämnden  kan  förväntas
vidta verkningsfulla  åtgärder  och  att  det  är av
betydelse  om  nämnden  görs uppmärksam på att någon
ställs inför ett hot om vräkning. Hänsynen till barn
gör sig gällande med avsevärd styrka.
I  likhet  med vad utskottet  tidigare  uttalat  i
fråga om störningar  anser  utskottet  att det finns
skäl  att genom lagstiftning söka garantera  att  de
sociala   myndigheterna   blir   uppmärksammade   på
enskilda bostadsrättshavares problem. Således bör en
underrättelseskyldighet  gentemot  socialnämnden, på
motsvarande  sätt som gäller vid förverkande  av  en
hyresrätt, införas i bostadsrättslagen.
Utskottet föreslår  att riksdagen med anledning av
motion   2002/03:Bo3   yrkande   3   i   denna   del
tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad
utskottet anför.
Enligt   utskottets    mening    bör   frågan   om
socialnämnden  skall  ges  möjlighet  att   ta  över
betalningsansvaret  för  den  skuld  som  uppkommit,
närmast     efter    förebild    från    hyreslagens
bestämmelser,  på  nytt  prövas när effekterna av de
nya  lagbestämmelserna  kan   utvärderas.  Utskottet
anser sig kunna förutsätta att  regeringen  efter en
utvärdering   återkommer   till   riksdagen  med  de
lagförslag eller annars de slutsatser  utvärderingen
har gett upphov till.

Särskilda villkor för vissa beslut


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsförslaget  om
strängare regler för ökning av insatserna.

Ökning av insatserna (propositionens avsnitt
8.1)


Regeringens   förslag    omfattar    att   särskilda
förutsättningar  skall  gälla  för  ett  beslut  som
innebär  att  samtliga  insatser  ökas utan att  det
inbördes förhållandet mellan insatserna  rubbas. För
att  beslutet  skall  vara giltigt skall krävas  att
alla röstberättigade i  föreningen  har  gått med på
det.  Beslutet  skall  också  vara  giltigt  om  två
tredjedelar  av de röstande har gått med på beslutet
och  det  dessutom  har  godkänts  av  hyresnämnden.
Hyresnämnden  skall  godkänna beslutet om detta inte
framstår     som     otillbörligt      mot     någon
bostadsrättshavare.

I  motion  2002/03:Bo3  (v)  yrkande  4  lämnas
förslag   om   att   alla  röstberättigade  måste
godkänna  ett  beslut  om   att   öka  insatserna
(förslag om tillkännagivande).
Ett  beslut  på  föreningsstämma  om   ökning   av
insatserna utan att det inbördes förhållandet rubbas
kan enligt gällande rätt fattas med enkel majoritet.
Särskild  bestämmelse om kvalificerad beslutsordning
finns endast  vad  gäller beslut om att det inbördes
förhållandet mellan  insatserna  rubbas  (se  9 kap.
16 § första stycket 1 bostadsrättslagen).
Ett krav på att alla röstberättigade måste ha gått
med  på  beslutet  bedöms  av regeringen som alltför
långtgående  och  bör  ses  mot   bakgrund   av  att
föreningen  kan  ha  goda  skäl att vilja minska sin
belåning.  Det  kan  bl.a.  vara   fördelaktigt   ur
skattemässig   synvinkel.  Föreningsmedlemmarna  kan
också uppleva det  som  en  fördel  att  satsa  sina
sparade  medel  mot  att årsavgiften sänks. En lägre
belåningsgrad  torde  därutöver  minska  föreningens
utsatthet, om det t.ex. skulle bli svårt att avyttra
bostadsrätterna.
Utskottet, som delar regeringens bedömning, finner
skäl att också framhålla  att hyresnämndens prövning
bör utgöra ett tillräckligt  starkt  skydd  för  den
enskilde   bostadsrättshavaren.   På   anförda  skäl
avstyrker utskottet v-motionen.

Ombildningsfrågor


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen    bör    bifalla    propositionens
lagförslag och avslå motionsförslagen i fråga
om  ett krav på folkbokföring för  ombildning
till  bostadsrätt.  Jämför  reservation 8 (m,
fp) och 9 (kd).
Riksdagen bör avslå motionsförslagen  i fråga
om
-   kravet   på  kvalificerad  majoritet  vid
ombildning    till     bostadsrätt,    jämför
reservation 10 (m, fp, kd, c) och 11 (v),
-    information    och   kontroll,    jämför
reservation 12 (m, fp,  kd)  -  motiv, och 13
(c),
-   förbudet  mot  dubbelupplåtelse,   jämför
reservation 14 (m, kd).

Krav på folkbokföring (propositionens avsnitt
9.2)


Enligt  regeringens förslag skall bostadshyresgäster
vara folkbokförda  på  fastigheten för att få räknas
med i den kvalificerade  majoritet som krävs för ett
beslut om ombildning av hyresrätt  till bostadsrätt.
Motsvarande skall gälla vid en s.k.  intresseanmälan
för ombildning till bostadsrätt.

Förslagen i motionerna 2002/03:Bo2 (m) yrkandena 2
och 3 i dessa delar och 2002/03:Bo5 (fp)  yrkande  2
avser  att  regeringens lagförslag i denna del skall
avslås.
Enligt  förslaget   i   motion   2002/03:Bo4  (kd)
yrkandena  1  och 2 i dessa delar bör  ett  krav  på
folkbokföring införas,  men  en  bostadslägenhet som
saknar  på fastigheten folkbokförd  hyresgäst  skall
inte räknas  med när det för ombildningen nödvändiga
antalet röster  skall  bestämmas.  Förslaget innebär
att    om    en    lägenhet    saknar    folkbokförd
bostadshyresgäst får lägenheten samma status  som om
den är outhyrd. Förslaget omfattar att om fler än en
hyr  en  lägenhet  gemensamt det skall räcka med att
någon av dem är folkbokförd  på fastigheten (förslag
till    riksdagsbeslut   om   lagändring).    Enligt
regeringens förslag omfattas samtliga medhyresgäster
av folkbokföringskravet.
Utskottet  instämmer  i regeringens mening att det
är mycket angeläget att så långt möjligt säkerställa
att ombildningar till bostadsrätt  faktiskt  sker på
de  boendes  villkor  och  att  de  i  huset  boende
hyresgästerna  inte  förbigås  vid ombildningen. Det
finns vissa risker att försök kommer  att  göras för
att  kringgå  ett  krav på folkbokföring. Regeringen
har  i detta sammanhang  pekat  på  folkbokföringens
betydelse   i  andra  sammanhang  och  brottsbalkens
bestämmelse  om   osant  intygande,  vilka  faktorer
kommer att motverka  ett  kringgående.  Ett  krav på
folkbokföring   kommer   i   vissa  situationer  att
försvåra möjligheterna till ombildning. I likhet med
regeringen anser utskottet att  det  är  försvarbart
eftersom    en    ombildning    torde    ha   större
förutsättningar   att   bli   framgångsrik  ju  fler
medlemmar som faktiskt bor i huset.  Utskottet anser
sammanfattningsvis  att  det  finns  anledning   att
ställa  upp  ett  krav  på  att bostadshyresgästerna
skall vara folkbokförda på fastigheten  för  att  få
biträda  ett  beslut om ombildning till bostadsrätt.
Detsamma  bör  gälla  för  att  bostadshyresgästerna
skall  få  räknas  med  i  majoriteten  för  att  en
intresseanmälan skall få göras.
Enligt utskottet  bör således m- och fp-motionerna
i nu behandlade delar inte vinna bifall.
Enligt utskottets mening skulle bostadsrättslagens
och   ombildningslagens    skyddsbestämmelser    mot
ombildningar  som  står  på alltför bräcklig grund i
vissa  fall  försvagas  på  ett  sätt  som  inte  är
acceptabelt, om underlaget för majoritetsberäkningen
sker  på  det  sätt  som  föreslås   i  kd-motionen.
Särskilt  i  vissa  mindre  hus där ett stort  antal
hyresgäster  på  grund  av  tjänstgöring,   studier,
provsamboende   eller   liknande  omständigheter  är
folkbokförda på annan fastighet  skulle  läget kunna
bli   sådant   att  en  på  fastigheten  folkbokförd
minoritet av hyresgäster  skulle  kunna genomföra en
ombildning   trots   majoritetens   motstånd.    Den
föreslagna ordningen är alltså inte önskvärd.
I  det  fallet att två eller flera personer hyr en
lägenhet gemensamt  gäller  i  dag att de måste vara
ense  om  att  rösta ja till en ombildning  för  att
deras röst skall  räknas  som  en  ja-röst (se prop.
1981/82:169    s.   90).   Det   förefaller   därför
konsekvensenligt att folkbokföringskravet kommer att
gälla samtliga innehavare av ett hyreskontrakt.
Utskottet avstyrker  således kd-motionen i båda de
nu behandlade delarna.
Enligt  utskottets  mening   bör   riksdagen  anta
regeringens   förslag   till   lag   om  ändring   i
bostadsrättslagen  och  lag  om ändring i  lagen  om
ombildning   till   bostadsrätt   eller   kooperativ
hyresrätt  i  denna  del. Därmed bifaller  riksdagen
propositionen och avslår m-, kd- och fp -motionerna,
de två först nämnda motionerna i dessa delar.

Kravet på kvalificerad majoritet


I ett flertal motioner föreslås ett återinförande av
kravet  på  enkel  majoritet   för  ombildning  till
bostadsrätt. Det gäller motionerna  2002/03:Bo2  (m)
yrkandena  2  och 3 i dessa delar, 2002/03:Bo238 (m)
yrkande   8,   2002/03:Bo290    (fp)    yrkande    7
(partimotion),  2002/03:Bo4 (kd) yrkandena 1 och 2 i
dessa   delar,  2002/03:Bo291   (kd)   yrkande   17,
2002/03:Bo1 (c) yrkandena 1 och 2 samt 2002/03:Bo267
(c) yrkandena  32 och 33 (partimotion). Alla förslag
utom ett avser att  riksdagen nu skall besluta om de
förordade  lagändringarna.   Tre   av  förslagen  är
utformade  så  att de kommer att få verkningar  även
vad gäller kravet  för en intresseanmälan som gäller
ombildning till kooperativ hyresrätt.

I  motion  2002/03:Bo3   (v)  yrkande  6  föreslås
däremot  att  alla  hyresgäster   i  ett  hus  måste
godkänna  en  ombildning för att denna  skall  kunna
genomföras (förslag om tillkännagivande).
För ombildning till bostadsrätt har tidigare gällt
ett  krav  på  enkel   majoritet   som  innebar  att
hyresgästerna  i  mer  än  hälften  av  de   uthyrda
lägenheterna  måste  vara  för ombildningen (se bet.
1998/99:BoU10). Det nuvarande kravet på kvalificerad
majoritet  -  liksom  tidigare   kravet   på   enkel
majoritet - avser förutsättningarna för både att  en
intresseanmälan  skall  få göras, vilket grundlägger
föreningens  rätt till förköp,  och  att  föreningen
skall kunna besluta  att  förvärva  en  fastighet  i
syfte att en ombildning skall ske. Samtliga motioner
berör förutsättningarna i båda dessa avseenden.
De  regler  som  nu  gäller  för  ombildning  till
bostadsrätt motiveras av att ju fler som deltar i en
ombildning,   desto   större   är   möjligheten  att
övergången  till  bostadsrätt  blir  lyckad.  Vidare
gäller bl.a. att boendet är av en så stor  betydelse
att  det  därför  inte  är rimligt att en ombildning
skall få genomföras om ett större antal hyresgäster,
kanske uppemot hälften, motsätter sig denna.
V-motionens förslag innebär  å  andra sidan att en
enda hyresgäst skulle kunna förhindra en ombildning.
Utskottet  kan  inte  ställa  sig  bakom   en  sådan
ordning.
Utskottets ställningstagande innebär att kravet på
en    kvalificerad    majoritet   bör   gälla   även
fortsättningsvis.   Motionsförslagen    om   ändrade
majoritetsregler avstyrks.

Information och kontroll


I motion 2002/03:Bo3 (v) yrkande 5 lämnas förslag om
att inskrivningsmyndigheten bör få ett större ansvar
för att undersöka att allt gått rätt till i fråga om
ombildningsförfarandet. Myndigheten bör även få till
uppgift   att   informera  berörda  hyresgäster   om
möjligheten att kunna  yttra  sig  innan myndigheten
fattar  sitt beslut om att meddela anteckningsbeslut
eller lagfart (förslag om tillkännagivande).

Också i  motion  2002/03:Bo1  (c) yrkande 3 lämnas
förslag i fråga om den information som hyresgästerna
bör  få.  Enligt  motionärerna  bör  det   genom  en
lagbestämmelse  införas en skyldighet för föreningen
eller hyresvärden  att  ge de boende information och
upplysa dem om sin rättighet  att  avge sin röst vid
ombildning. Bestämmelsen skall enligt förslaget vara
sanktionerad (förslag om tillkännagivande).
Inskrivningsmyndighetens  granskning   är  normalt
formell   och  tar  sikte  på  att  utifrån  ingivna
handlingar kontrollera att lagens krav är uppfyllda.
Myndigheten  kan  begära in kompletterande uppgifter
och,  om särskilda omständigheter  föreligger,  låta
den vars  rätt  berörs  yttra sig. Om det behövs har
myndigheten möjlighet att  hålla sammanträde. Finner
myndigheten att sökandens rätt  är tvistig kan denne
föreläggas att väcka talan vid domstol.
Det har under lagstiftningsärendets beredning inom
Regeringskansliet           diskuterats           om
inskrivningsmyndigheten      (som      prövar     om
intresseanmälan skall antecknas och om lagfart skall
beviljas)  skulle  ha en större utredningsskyldighet
(PM  Ju2002/2497/L1).   Några   ändringar  har  inte
föreslagits.  Den  inskrivningsmyndighet  som  varit
remissinstans   har  framhållit   att   myndighetens
prövning  även fortsättningsvis  bör  vara  formell.
Utskottet delar denna ståndpunkt.
Det finns  en  särskild lagbestämmelse som innebär
att protokollet från  föreningsstämman  där beslutet
om  förvärv  tagits skall innehålla uppgift  om  hur
beräkningen av rösterna har skett. Protokollet skall
hållas tillgängligt  för  hyresgästerna,  dvs.  inte
bara medlemmarna, och fastighetsägaren (9 kap. 19  §
andra  stycket  bostadsrättslagen).  Innan beslut om
förvärv fattas skall en ekonomisk plan upprättas och
hållas tillgänglig för hyresgästerna.  Planen  skall
vara försedd med intyg från intygsgivarna (9 kap. 20
§  bostadsrättslagen). Har inte någon ekonomisk plan
varit   tillgänglig   är  förvärvsbeslutet  ogiltigt
(9 kap. 21 § bostadsrättslagen).  Ansökan om lagfart
skall  då  avslås.  Inskrivningsmyndigheten   kräver
bevis,  enligt vad utskottet under hand inhämtat,  i
form av intyg  från  styrelsen  om  att planen varit
tillgänglig.   Mot  bakgrund  av  de  nu  redovisade
bestämmelserna anser  utskottet  att  det inte finns
skäl att införa ytterligare bestämmelser  som syftar
till att hyresgästerna skall få information  om en i
huset  aktiv  förenings  planer  och  verksamhet som
avser en bostadsrättsomvandling. Det kan erinras att
kravet     på    kvalificerad    majoritet    liksom
folkbokföringskravet,   vilka   utskottet  behandlat
ovan,  har  verkningar som innebär  att  information
sprids i huset  eftersom  det  gäller för föreningen
att få en stor andel av hyresgästerna  att gå med på
omvandlingen.
Utskottet  anser  mot  den  givna  bakgrunden  att
riksdagen  inte  bör  bifalla  någon  av motionerna.
Dessa  avstyrks.  Däremot förutsätter utskottet  att
regeringen sedan de  nya  reglerna  varit i kraft en
tid  utvärderar  dem.  Därvid  bör  de  i motionerna
upptagna    frågeställningarna   ges   en   särskild
belysning. Enligt  utskottets  mening är av särskild
vikt       att      uppmärksamma      frågan      om
inskrivningsmyndighetens   prövningsförfarande  även
fortsättningsvis    bör   vara   endast    formellt.
Regeringen bör återkomma  till  riksdagen  med  sina
slutsatser  av  utvärderingen även om dessa inte ger
anledning till ny lagstiftning.

Förbudet mot dubbelupplåtelse


Enligt förslaget i motion 2002/03:Bo238 (m), yrkande
17, bör förbudet  mot dubbelupplåtelse slopas för de
fall ett kommunalt  bolag  äger ett hus som ombildas
till bostadsrätt så att bolaget  kan  träda  in  som
bostadsrättshavare  och  hyresgästen ha kvar bolaget
som  sin hyresvärd (riksdagsbeslut  om  lagändring).
Frågan berörs inte i regeringens proposition.

Förbudet    mot   dubbelupplåtelse   innebär   att
bostadsrätt inte  får  upplåtas till en lägenhet som
är   upplåten   med   hyresrätt    (4   kap.   3   §
bostadsrättslagen).  Bostadsrätt kan  dock  upplåtas
till  en hyresgäst som  vill  att  lägenheten  skall
omvandlas  till  bostadsrätt.  Förbudet  kan i vissa
fall försvåra ombildningen till bostadsrätt.
Det    totala   förbudet   mot   dubbelupplåtelser
motiveras    bl.a.    med    att   hyresgästerna   i
dubbelupplåtna             lägenheter            där
bostadsrättsupplåtelsen  är den  senare  upplåtelsen
skulle behöva tilläggas fullt  besittningsskydd  och
oinskränkt  bytesrätt.  Sådana  rättigheter har inte
tillförsäkrats       hyresgäster       i       andra
bostadsrättslägenheter.  Särskiljandet  av två typer
av bostadsrättslägenheter i de nämnda avseendena har
befarats leda till osäkerhet med åtföljande risk för
rättsförluster.   Detta   är   grundat  på  tidigare
erfarenheter.
Bostadsrättslagens förbud mot dubbelupplåtelse har
behandlats vid många olika tillfällen.  Bland  annat
skedde  detta  i  en  departementspromemoria om s.k.
bostadsrättsoptioner   m.m.    (Ds    1993:54).    I
promemorian  bedömdes  att  förbudet inte skulle tas
bort eftersom detta skulle kunna innebära oklarheter
och  missförstånd som i sin tur  skulle  kunna  leda
till    rättsförluster     för     hyresgäster     i
bostadsrättslägenheter.  I stället föreslogs att vid
ombildning fastighetsägaren skulle kunna förvärva en
bostadsrättsoption  till  de   lägenheter  som  inte
ombildas  till  bostadsrätter.  Optionen  förutsatte
kapitaltillskott    och   medförde   inflytande    i
föreningen.   När  en  hyresrätt   upphörde   skulle
optionshavaren  kunna  hyra ut på nytt eller ombilda
till  en  bostadsrätt  och   därefter   sälja   den.
Optionerna   i   sig  skulle  kunna  pantsättas  och
överlåtas. Gällde  det  flera optioner i en förening
skulle det ske gemensamt.  Förslaget  har inte förts
fram till riksdagen.
Utskottet   har  flera  gånger  tidigare  avstyrkt
motsvarande   motionsyrkande    (se    bl.a.    bet.
2000/01:BoU3).  Utskottet  har  då ansett - i likhet
med de slutsatser som redovisats i promemorian - att
negativa  effekter  skulle uppstå om  förbudet  togs
bort helt eller delvis.  Ett partiellt förbud skulle
dessutom,  för  att  skydda  hyresgästerna,   behöva
medföra ett förbud för kommunen eller dess bolag att
överlåta bostadsrätten.
Utskottet   finner   inte   anledning   att  ändra
uppfattning   i   frågan.   Utskottet  avstyrker  m-
motionen.

Rätten till upplåtelse vid ombildning


I motion 2002/03:Bo317 (s) yrkande 1 föreslås att en
hyresgäst  skall  ha  rätt att på  vissa  villkor  i
efterhand förvärva sin  lägenhet  till en insats som
bestäms enligt en trappskala där fullt marknadsvärde
behöver  betalas  först  efter  20  år  (förslag  om
tillkännagivande).  I  samma  motion - yrkande  2  -
föreslås att ett dödsbo efter en  hyresgäst skall ha
samma rätt som hyresgästen själv skulle  ha haft att
få     delta     i    ombildningen    (förslag    om
tillkännagivande).    Frågorna    berörs    inte   i
regeringens proposition.

En  bostadsrättsförening  är  skyldig  att upplåta
bostadsrätt till en bostadshyresgäst som är medlem i
föreningen.  En  hyresgäst  som  var  hyresgäst  vid
föreningens förvärv av huset har en principiell rätt
att  bli  medlem  intill  ett  år  efter föreningens
förvärv av huset (2 kap. 8 § bostadsrättslagen).
Vid  en  tillkommande ombildning av  en  hyresrätt
till  bostadsrätt  kan  föreningen  vid  upplåtelsen
förutom  insats  ta  ut  en upplåtelseavgift. En hög
avgift kan innebära att hyresgästen  får betala lika
mycket  som  bostadsrätten  skulle  betinga  vid  en
vanlig   försäljning.   Möjligheterna  att   ta   ut
upplåtelseavgift     är    dock     begränsad     av
bostadsrättslagens bestämmelser.  Sådan  avgift  får
inte  tas  ut  förrän  efter  en  månad från den dag
föreningen  erbjudit hyresgästen att  få  lägenheten
upplåten med  bostadsrätt.  Intill  dess sex månader
gått får avgiften högst motsvara ränta  på  insatsen
(7  kap.  14  §  bostadsrättslagen).  Ett erbjudande
torde föreningen kunna göra först sedan  hyresgästen
blivit  medlem.  Antar en medlem inom viss tid  inte
ett  givet erbjudande  anses  denne  ha  utträtt  ur
föreningen (2 kap. 12 § bostadsrättslagen). Därefter
har hyresgästen inte någon rätt till ombildning.
Det  ligger  i en ombildande bostadsrättsförenings
intresse att de hyresgäster som av olika anledningar
inte  har gått med  i  bostadsrättsföreningen  redan
före fastighetsförvärvet  bestämmer sig så snart som
möjligt  om  de  vill  bli  medlemmar  och  att  det
därefter  inom  viss  tid  avgörs   om  hyresgästens
lägenhet  skall  ombildas  med  bostadsrätt.   Dessa
frågor  avgörs  genom  bostadsrättslagens  regler om
rätt  till  medlemskap och om föreningens skyldighet
att upplåta bostadsrätt  till sina medlemmar. Enligt
utskottets mening kan det  inte anses rimligt att en
hyresgäst under någon längre tid skall kunna avvakta
för att se om ombildningen ekonomiskt  slår  väl  ut
och  så  att säga med facit i hand ha rätt att delta
på i allt  väsentligt  samma  eller liknande villkor
som  gällt  för de ursprungliga bostadsrättshavarna.
Dessa har ju  bestämt sig i ett läge när osäkerheten
varit  större  och   utgjort   grunden  för  att  en
ombildning  över  huvud  taget  kommit  till  stånd.
Utskottet avstyrker därför motionens yrkande 1.
Ett undantag till huvudregeln om att föreningen är
skyldig att upplåta bostadsrätt till  sina medlemmar
som  är  hyresgäster  gäller när det är bestämt  att
hyresförhållandet  skall   upphöra   (4   kap.  6  §
bostadsrättslagen). Om hyresgästen avlider  är detta
ett  sakligt skäl för uppsägning av sådan tyngd  att
dödsboet  normalt  inte har rätt till förlängning av
hyresavtalet. Dödsboet  kan  således  vanligen  inte
utöva hyresrätten någon längre tid efter dödsfallet.
Är frågan om hyresförhållandets bestånd inte avgjord
när   frågan  om  ett  upplåtelseföreläggande  skall
avgöras  avvaktar nämnden att den förstnämnda frågan
avgörs.  Det  finns  särskilda  regler  som  skyddar
makar, sambor, andra samboende  m.fl. som alltså har
rätt  att  överta   hyresrätten  och  få  lägenheten
upplåten med bostadsrätt.
Frågan om vilka rättigheter ett dödsbo skall ha är
vanligen   intressant  i   de   fall   bostadsrätten
representerar  ett  värde som överstiger de avgifter
som är förknippade med upplåtelsen. Ytterst blir det
fråga om vem reglerna  skall gynna - dödsbodelägarna
eller bostadsrättsföreningen  som  kan  tillgodogöra
sig lägenhetens marknadsvärde efter det att dödsboet
lämnat lägenheten. Enligt utskottets mening framstår
det som mest lämpligt att föreningen och  ytterst de
medlemmar  den  består  av  får  dra  nytta  av  den
uppkomna situationen.
En  annan  ordning  skulle  dessutom  föra med sig
problem  när det gäller avgränsningen av ett  dödbos
rätt att hyra  en  lägenhet.  Det  kan nämligen inte
komma i fråga att låta ett dödsbo få  en ovillkorlig
rätt eftersom detta i praktiken skulle  innebära att
hyresrätter  skulle  gå  i arv. En i tiden begränsad
rätt   skulle   skapa   svåra   avgränsningsproblem.
Dessutom  skulle det inte gå att hindra  att  någon,
t.ex. en dödsbodelägare,  bebor lägenheten under den
tid en rätt till förhyrning föreligger. För det fall
att det först efter en längre  tid blir klart att en
ombildning inte kommer till stånd  skulle  dödsboets
(dödsbodelägarens) skyldighet att flytta lätt  komma
att   bli  ifrågasatt.  Utskottet  befarar  att  den
föreslagna  ordningen i förlängningen skulle medföra
alltmer långtgående  krav  på  en  utvidgning av det
besittningsskydd som i dag i princip  upphör  vid en
hyresgästs  död  och att dessa krav till slut skulle
gälla även hus där någon ombildning inte är aktuell.
Ett dödsbos rätt  till  förhyrning skulle dessutom
behöva  göras beroende av att  dödsboet  kan  skaffa
fram erforderligt  kapital. Det anses att ett dödsbo
i allmänhet bör avvecklas  så snart som möjligt. Mot
denna  grundtanke  strider  delvis  den  i  motionen
föreslagna  ordningen  som bygger  på  att  dödsboet
anskaffar ett kapital i  syfte  att ytterst öka sina
tillgångar. Detta resonemang gäller  även  om  någon
dödsbodelägare   avser   att   få   lägenheten   sig
tillskiftad för att bebo den.
Sammantaget  finns enligt utskottets mening sådana
tveksamheter  att  motionsförslaget  inte  heller  i
denna del bör genomföras.
Utskottet   avstyrker   således   båda   motionens
yrkanden.

Lagförslagen i övrigt


Utskottet, som inte finner skäl att närmare redovisa
sina överväganden  beträffande  regeringsförslaget i
de   delar  det  saknas  motstående  motionsförslag,
tillstyrker lagförslagen i dessa delar.

Reservationer



Utskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.


1. Konsumentskyddet vid bostadsrättsförvärv
(punkt 1) (c)

av Rigmor Stenmark (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion 2002/03:Bo1 yrkandena 5 och 6.

Ställningstagande

Det  är  viktigt  att  konsumentskyddet  stärks  vid
förvärv av bostadsrätt och  då  menar  jag  både vid
upplåtelser  och  överlåtelser  genom köp. Jag anser
att   en  översyn  bör  göras  i  fråga   om   vilka
utbildningskrav      som      bör     ställas     på
bostadsrättsmäklare    för    att   förmedling    av
bostadsrätter skall kunna ske på  ett  tryggt  sätt.
Enligt   min   mening   bör   en   mäklare   ha  ett
informationsansvar                          gentemot
bostadsrättsspekulanterna.  Regelsystemet  bör   ses
över  även  i  denna  del.  Också frågorna om vilket
ekonomiskt ansvar en förmedlare  av  upplåtelser och
överlåtelser av bostadsrätter skall ha och hur detta
ansvar skall kunna utkrävas bör göras  till  föremål
för   en   översyn.   En  särskild  aspekt  som  bör
uppmärksammas  är också  vilka  krav  på  försäkring
eller  annan form  av  garantiförpliktelse  som  bör
gälla  för   det  fall  att  mäklarens  ansvar  görs
gällande.  Regeringen   bör  genomföra  den  av  mig
förordade översynen.

Jag  föreslår  att  riksdagen   tillkännager   för
regeringen  som  sin  mening vad jag framför. Därmed
bifaller riksdagen motion  2002/03:Bo1 (c) yrkandena
5 och 6.

2. Störningar i boendet (punkt 3) (m, fp, kd)

av  Göran  Hägglund (kd), Marietta  de  Pourbaix-
Lundin  (m),   Nina   Lundström  (fp),  Margareta
Pålsson  (m),  Lars  Tysklind   (fp)   och  Peter
Danielsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo3 yrkande 2.

Ställningstagande

Utredningens  och  regeringens  bedömningar omfattar
bl.a.  att systemet med meddelande  på  hyresrättens
område i  praktiken  inte fungerar särskilt bra, att
den störande kan känna  sig kränkt av socialnämndens
inblandning och att det kan  uppfattas  som känsligt
för  styrelsen  att  denna  skall  vara skyldig  att
anmäla en granne till nämnden. Mot denna bakgrund är
det rimligt att utforma förverkandereglerna  så  att
det  ligger  på den enskilde bostadsrättshavaren att
ta  kontakt med  de  sociala  myndigheterna  om  han
behöver   hjälp   och   stöd  i  den  situation  som
uppkommit. Det finns inte  heller  skäl att i övrigt
bifalla motionsförslaget.

Vi   föreslår   att   riksdagen  avslår  motion
2002/03:Bo3 (v) yrkande 2.

3. Andrahandsupplåtelse - rättighetens
omfattning (punkt 4) (fp)

av Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion 2002/03:Bo5 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi vill förstärka bostadsrättshavarens  rätt  att få
upplåta sin lägenhet i andra hand. Utgångspunkten  i
lagstiftningen   bör  vara  att  bostadsrättshavaren
skall  få  hyra  ut  sin  lägenhet.  Som  en  allmän
förutsättning bör gälla att uthyrningen inte är till
men varken för föreningen  eller  de  boende. Enligt
gällande  rätt  kan den enskilde bostadsrättshavaren
efter ett nej från  styrelsen  få  saken  prövad vid
hyresnämnden  som  kan  ge honom tillstånd. Vi  vill
vända  på steken. Bostadsrättshavaren  skall  alltid
till föreningen  anmäla  sin  avsikt att hyra ut sin
lägenhet. Föreningen skall i det  fall den anser att
det  finns  skäl  att  förhindra  uthyrningen  kunna
begära  att frågan prövas vid hyresnämnden.  Nämnden
skall kunna  förbjuda uthyrningen, om den finner att
föreningen har  befogad  anledning  att motsätta sig
den.

Regeringen  bör  återkomma till riksdagen  med  de
lagförslag vi förordar.
Vi   föreslår  att  riksdagen   tillkännager   för
regeringen  som  sin  mening  vad vi framför. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo5  (fp)  yrkande
1.

4. Andrahandsupplåtelse - lagrummets lydelse
(punkt 5) (m)

av  Marietta  de  Pourbaix-Lundin  (m), Margareta
Pålsson (m) och Peter Danielsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:Bo2 yrkande 1.

Ställningstagande

Bostadsrätten   har   många   likheter   med  vanlig
äganderätt  av  en  bostad. Bostadsrättshavaren  har
betalat  för  sitt  bostadsförvärv,  i  form  av  en
insats,  och  bär normalt  det  fulla  ansvaret  för
lägenhetens inre  underhåll. Vår grunduppfattning är
därför  att också bostadsrättshavaren  skall  ha  en
vidsträckt   förfoganderätt.  Denna  kan  emellertid
aldrig  bli  så   vidsträckt   som  när  det  gäller
ägarlägenheter,   eftersom   bostadsrätten   är   en
kooperativ upplåtelseform och det därför också finns
ett     föreningsintresse     att     beakta.     En
bostadsrättsförening bör exempelvis kunna  förhindra
att        föreningens        fastighet        genom
andrahandsupplåtelser i praktiken ombildas till  ett
hyreshus.

Mot    den    här    bakgrunden   tillstyrker   vi
propositionens förslag att vidga bostadsrättshavares
rätt till andrahandsuthyrning.  Förslaget  utgör  en
bra  avvägning  mellan bostadsrättshavarens enskilda
intresse   och   föreningsintresset.   Bostadsrätten
tillgodoser    många    människors    önskemål    om
upplåtelseform och  har därför en plats vid sidan av
hyresrätter och en form  som möjliggör direkt ägande
av lägenheter.
Även    om    de    i    propositionen     angivna
förutsättningarna        för       rätten       till
andrahandsupplåtelse  är godtagbara  är  regeringens
lagförslag i fråga om ordval  olämpligt.  Trots  att
regeringen vill ge en något mer vidsträckt rätt till
andrahandsupplåtelse   för   bostadsrättshavaren  än
hyresgästen  har använder regeringen  samma  uttryck
som i hyreslagen,  nämligen "beaktansvärda skäl". Om
propositionens förslag på denna punkt godtas innebär
det att två lagar med parallella bestämmelser givits
likartad utformning  med  delvis olika innebörd. Det
är   olämpligt.   Ett   annat   uttryck    än   just
"beaktansvärda skäl" bör därför väljas.
Regeringen  bör  återkomma med ett nytt förslag  i
denna del.
Vi   föreslår  att  riksdagen   tillkännager   för
regeringen  som  sin  mening  vad vi framför. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo2 (m) yrkande 1.

5. Kontroll över andrahandsupplåtelser och
hyressättning (punkt 6) (c)

av Rigmor Stenmark (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen  motionerna   2002/03:Bo1  yrkande  4  och
2002/03:Bo206.

Ställningstagande

Något som inte tas upp i propositionen är de problem
som är förknippade med att  bostadsrätter  köps  för
att  sedan  hyras  ut  till  ockerpriser.  Ofta sker
uthyrningen   utan   erforderligt   medgivande  från
bostadsrättsföreningen    eller    tillstånd    från
hyresnämnden. De båda problemen, som  delvis  hänger
samman,  har  blivit  allt vanligare på grund av den
akuta bostadsbrist som  råder  på bostadsmarknaden i
många delar av vårt land.

De uttag av oskäliga hyror som görs måste stävjas.
Det   gäller   inte   bara   att   skydda   enskilda
bostadssökande  mot  att betala överhyror.  En  ofta
förbisedd  effekt  är  att  överhyrorna  driver  upp
priserna för alla bostadsrätter men även för småhus.
Hyreslagens bestämmelse  om  att  den  hyresgäst som
betalat en överhyra har rätt att få tillbaka vad han
betalat   för  mycket  är  inte  särskilt  effektiv.
Hyresgästerna  drar  sig för att med tvång framkalla
att  en sådan betalning  görs.  Särskilt  obehagligt
framstår  det att använda lagens möjlighet under ett
pågående hyresförhållande.
Bostadsrättsföreningens styrelse bör mot den givna
bakgrunden  ges  både  möjlighet och skyldighet till
ökad insyn i hyressättningen  vid  uthyrning  av  en
bostadsrättslägenhet  så  att inte kostnaden för ett
pågående boende blir oskälig. Föreningens medgivande
till uthyrningen bör inte kunna  meddelas med mindre
än  att  hyran  är känd och ligger på  en  nivå  som
motsvarar bruksvärdeshyra. Den otillåtna uthyrningen
av  bostadsrättslägenheter   måste   förhindras  och
föreningen bör ges ett ansvar för detta.
Avslutningsvis vill jag nämna att i  Göteborg  har
både privata och allmännyttiga bostadsbolag gjort en
systematisk  genomgång  av varje trappuppgång i sina
hus.  Varje  hyresgäst  som   inte   är  skriven  på
fastigheten  får  ett brev för att förklara  varför.
Att få bort de svarta  andrahandshyreskontrakten har
givits hög prioritet. Jag  tycker att det borde mana
till efterföljd också i bostadsrättsföreningarna.  I
Stockholm     har     undersökningar    visat    att
andrahandshyran   ligger   i   snitt   70   %   över
bruksvärdesnivå, ibland  200  % över; undersökningen
gäller visserligen hyresrätter  men  det  finns skäl
att tro att motsvarande även gäller bostadsrätter.
Regeringen bör återkomma med lagförslag i enlighet
med   vad   jag   ovan   anför   om   ökad  insyn  i
hyressättningen  vid  andrahandsupplåtelse  och  ett
utökat   ansvar  för  bostadsrättsföreningarna   att
motverka otillåtna andrahandsupplåtelser.
Jag  föreslår   att   riksdagen  tillkännager  för
regeringen som sin mening  vad  jag  framför. Därmed
bifaller   riksdagen   motionerna  2002/03:Bo1   (c)
yrkande 4 och 2002/03:Bo206 (c).

6. Upprepade betalningsförseningar (punkt 7)
(v)

av Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen antar inte regeringens förslag till lag om
ändring i bostadsrättslagen  (1991:614) i denna del.
Därmed  avslår  riksdagen proposition  2002/03:12  i
denna del och bifaller  motion 2002/03:Bo3 yrkande 3
i denna del.

Ställningstagande

Hyreslagen  och  bostadsrättslagen  tillämpar  olika
system  för  förverkande   och   återvinning  av  en
hyresrätt  respektive  en  bostadsrätt.  Regeringens
förslag innebär att de båda boendeformerna jämställs
med  utgångspunkt  i  de  regler   som   gäller  för
hyresrätten. Detta är i och för sig ett steg  i rätt
riktning. Tyvärr innebär regeringsförslaget att  det
i  bostadsrättslagen  införs för bostadsrättshavaren
hårdare    regler   när   det    gäller    upprepade
betalningsförseningar,   vilka   regler  medför  att
återvinningsrätten  går  förlorad.  Vi   vill   inte
beträffande  någon  boendeform  göra det lättare att
vräka folk från sina bostäder och  anser  att  denna
del   av  lagförslaget  inte  skall  genomföras.  En
bostadsrättshavare  som  betalt  sina  skulder  till
föreningen  innan  tiden  för återvinningsfristen är
passerad skall inte kunna bli  av  med  sin  bostad.
Detta  oavsett  om  det  är  fråga om en eller flera
förseningar. Ett annat sätt att  lösa  problemen  är
att   föreningen   ges   möjlighet   att  ta  ut  en
"straffavgift" för de merkostnader som  uppstår till
följd av förseningen.

Vi  föreslår  att riksdagen inte antar regeringens
förslag  till lag  om  ändring  i  bostadsrättslagen
(1991:614)   i   denna   del  och  tillkännager  för
regeringen som sin mening  vad  vi  framför.  Därmed
avslår riksdagen proposition 2002/03:12 i denna  del
och  bifaller  motion  2002/03:Bo3  (v)  yrkande 3 i
denna del.

7. Underrättelse om och återvinning vid
betalningsdröjsmål (punkt 8) (m, fp, kd)

av  Göran  Hägglund  (kd),  Marietta de Pourbaix-
Lundin   (m),  Nina  Lundström  (fp),   Margareta
Pålsson  (m),   Lars   Tysklind  (fp)  och  Peter
Danielsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen  avslår  motion 2002/03:Bo3  yrkande  3  i
denna del.

Ställningstagande

En  bostadsrättshavares   betalningsdröjsmål  gäller
vanligen också räntor och amorteringar.  Därmed  kan
lägenheten  komma  att  avyttras  genom  långivarens
agerande. Någon underrättelse krävs inte av  privata
långivare.  Det  är  därför  föga  meningsfullt  att
föreskriva     en     underrättelseskyldighet    för
bostadsrättsföreningen     i     förhållande    till
socialnämnden. Till detta kommer att de åtgärder som
nämnden skulle kunna vidta torde vara avsevärt färre
än    vad    gäller   hyresrätter.   Systemet    med
underrättelse   verkar   i  praktiken  inte  fungera
tillfredsställande när det  gäller  hyresrätter.  Vi
anser  mot  denna  bakgrund att det inte bör införas
någon        underrättelseskyldighet        gentemot
socialnämnden.  Vad  gäller  frågan om socialnämnden
skall  ges möjlighet att ta över  betalningsansvaret
bör uppmärksammas att ekonomisk hjälp att behålla en
bostadsrätt  knappast  kan  bli aktuellt annat än om
det  rör  sig  om helt temporära  problem  eller  om
bostadsrätten  helt  saknar  värde.  I  normalfallet
innebär  regelsystemet   att   bostadsrätten   skall
avyttras. Det är därför inte heller meningsfullt att
i  bostadsrättslagen  inför  en  sådan möjlighet för
socialnämnden. En lagreglering som  innebär  att  de
närmare omständigheterna till en uppsägning på grund
av   förverkande   till  följd  av  en  eller  flera
betalningsförsummelser  anser  vi  vara  onödig.  En
försumlig  bostadsrättshavare  kommer, om inte förr,
genom återvinningsmeddelandet att  få  reda  på  att
uppsägningen  gällt  betalningsdröjsmål. Det vanliga
är att både betalningspåminnelse  sänds  ut  och att
det i uppsägningen anges på vilken grund denna sker.
V-motionens  förslag framstår därför sakna egentligt
ändamål.

Vi  ställer  oss   således  inte  bakom  något  av
förslagen i motion 2002/03:Bo3  yrkande  3  i  denna
del.

8. Krav på folkbokföring (punkt 10) (m, fp)

av   Marietta   de   Pourbaix-Lundin   (m),  Nina
Lundström   (fp),  Margareta  Pålsson  (m),  Lars
Tysklind (fp) och Peter Danielsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen antar inte regeringens förslag till lag om
ändring i bostadsrättslagen  (1991:614)  och  lag om
ändring    i   lagen   (1982:352)   om   rätt   till
fastighetsförvärv  för  ombildning  till bostadsrätt
eller  kooperativ  hyresrätt  i dessa delar.  Därmed
avslår  riksdagen  proposition  2002/03:12  i  dessa
delar och bifaller motionerna 2002/03:Bo2  yrkandena
2 och 3 i dessa delar och 2002/03:Bo5 yrkande 2 samt
bifaller delvis motion 2002/03:Bo4 yrkandena 1 och 2
i dessa delar.

Ställningstagande

Regeringen  föreslår  att  bostadshyresgäster  skall
vara  folkbokförda  på fastigheten för att få räknas
med i den kvalificerade  majoritet som krävs för ett
beslut  om ombildning till  bostadsrätt.  Regeringen
motiverar  detta  med att de boendes intressen skall
tillvaratas. Såsom påpekats under remissbehandlingen
finns det i många fall  legitima skäl för exempelvis
dubbel bosättning. En hyresgäst  kan  av  olika skäl
även  tvingas  bo och folkbokföra sig på annan  ort.
Det  kan  bl.a.  gälla   tingstjänstgöring,  studier
utomlands, vikariat eller  en  långvarig vistelse på
ett sjukhem. Därför är regeringens förslag att kräva
folkbokföring  för  att  få delta i  ett  beslut  om
ombildning en alltför långtgående  inskränkning i de
boendes  rätt  att  vara med och besluta.  Förslaget
innebär  att  även  sådana  hyresgäster  som  enligt
hyreslagens    regler    har     ett    fullständigt
besittningsskydd   inte   har   möjlighet   att   på
föreningsstämman   lägga   en   verksam   röst   för
ombildning. Det bör erinras om att  besittningsskydd
föreligger  endast  i  de  fall  man kan bedöma  att
lägenheten  utgör  hyresgästens egentliga  hem,  låt
vara att hyresgästen  tillfälligt  bor på annan ort,
eller utgör ett nödvändigt bostadskomplement.

Regeringen  anger  i propositionen att  förslagets
konsekvenser    med    tanke     på    syftet    för
ombildningsreglerna är acceptabla. Det är emellertid
lätt  att  göra kopplingen till den  rigida  politik
regeringen   driver    med    syfte   att   försvåra
ombildningar.
Kravet på folkbokföring kommer  i  en del fall att
totalt omöjliggöra ombildning. Det gäller  främst  i
hus  med få lägenheter där så pass många hyresgäster
inte är folkbokförda på fastigheten att det inte går
att uppnå  den  kvalificerade  majoritet lagen i dag
föreskriver. Även om samtliga hyresgäster i huset är
för  en  ombildning  blir den alltså  i  vissa  fall
omöjlig att genomföra  på grund av de regeländringar
regeringen vill genomföra. Det är oacceptabelt ur de
boendes perspektiv.
Konsekvenser, som de ovan beskrivna, är enligt vår
mening inte acceptabla.  Redan i dag är reglerna för
ombildning  alltför  långtgående.   Vi   finner  det
naturligt  att den som vill skall ges möjlighet  att
äga sin bostad.  Intill  dess att ägarlägenheter har
blivit verklighet är bostadsrätten  i  praktiken den
enda upplåtelseform som möjliggör bostadsägande - om
än indirekt - i flerbostadshus.
Det  är  därför  viktigt att möjliggöra ombildning
till bostadsrätt för dem som vill ta ett ökat ansvar
för sitt boende. Det  gäller  inte  minst i förorter
där   det   är   angeläget   att  öka  inslaget   av
bostadsrätter för att på sikt  minska segregationen.
Genom  blandning av olika upplåtelseformer  ökar  de
boendes        valfrihet        samtidigt        som
segregationstendenser   till   följd   av  bristande
mångfald      i      upplåtelseformer     motverkas.
Socialdemokraterna har, med stöd av Miljöpartiet och
Vänsterpartiet,     höjt     kraven      för      en
bostadsrättsförenings   förvärv   av  fastighet  för
ombildning  till  bostadsrätt och för  att  göra  en
intresseanmälan för  sådant  förvärv, till att gälla
minst  två  tredjedelar  av hyresgästerna.  Nu  vill
regeringen ytterligare inskränka  möjligheterna  att
ombilda från hyresrätt till bostadsrätt.
Förslaget  med  krav  på  folkbokföring  bör  inte
genomföras  därför  att  det motverkar möjligheterna
till  ombildning.  Det  torde   dessutom  sakna  den
effektivitet som bör krävas när det  gäller  en lags
måluppfyllelse. Regeringen är inte ens säker på  att
lämnandet    av    oriktiga    uppgifter    i    ett
folkbokföringsärende är straffbart. Vi tror inte att
de individer som medverkar vid oriktiga ombildningar
kommer  att  avhålla  sig från medverkan på grund av
regeringens svaga ord.
Vi föreslår att riksdagen  inte  antar regeringens
förslag  till  lag  om  ändring  i bostadsrättslagen
(1991:614) och lag om ändring i lagen  (1982:352) om
rätt  till  fastighetsförvärv  för  ombildning  till
bostadsrätt  eller  kooperativ  hyresrätt   i  dessa
delar.    Därmed    avslår   riksdagen   proposition
2002/03:12  i dessa delar  och  bifaller  motionerna
2002/03:Bo2 (m)  yrkandena  2  och  3 i dessa delar,
2002/03:Bo5  (fp)  yrkande  2  samt bifaller  delvis
motion 2002/03:Bo4 (kd) yrkandena  1  och  2 i dessa
delar.

9. Krav på folkbokföring (punkt 10) (kd)

av Göran Hägglund (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  10
borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar inte regeringens förslag till lag om
ändring i bostadsrättslagen (1991:614)  och  lag  om
ändring    i   lagen   (1982:352)   om   rätt   till
fastighetsförvärv  för  ombildning  till bostadsrätt
eller  kooperativ  hyresrätt  i dessa delar.  Därmed
avslår  riksdagen  proposition  2002/03:12  i  dessa
delar  och  bifaller  delvis motionerna  2002/03:Bo2
yrkandena  2  och  3  i  dessa   delar,  2002/03:Bo4
yrkandena  1  och  2  i dessa delar och  2002/03:Bo5
yrkande 2.

Ställningstagande

Jag  anser  att  det  bör  införas   ett   krav   på
folkbokföring  med  de  syften som regeringen anger.
Däremot anser jag att detta  krav  inte bör utformas
på  det  sätt som föreslagits i propositionen.  Dess
förslag  försvårar   inte  bara  möjligheterna  till
ombildning   ytterligare    utan   medger   på   ett
synnerligen principvidrigt sätt  att vissa medlemmar
i   en   bostadsrättsförening   vid  föreningsstämma
tillåts rösta nej men inte ja till en ombildning.

Att   regeringen  genom  regeländringar   återigen
angriper  bostadskrisens  symtom,  snarare  än  dess
orsaker,    är   signifikativt   för   den   rådande
bostadspolitikens  avsaknad  av  framåtblickande och
handlingskraft.  Det  är  bristen  på  bostäder  som
skapar  förutsättningar  och incitament  för  falska
bostadsrättsomvandlingar.
I propositionen föreslås  att en bostadshyresgäst,
för att få räknas med i den kvalificerade  majoritet
som  krävs vid en ombildning, skall vara folkbokförd
på fastigheten.
Regeringsförslaget  kommer  att  få  en del mycket
negativa  konsekvenser.  Det  gäller  exempelvis  en
fastighet  med  åtta lägenheter, där tre  lägenheter
bebos av hyresgäster  som  inte  är  folkbokförda på
fastigheten.   Propositionens  förslag  innebär   en
omöjlighet för hyresgästerna  att förvärva huset för
ombildning till bostadsrätt, även  om  de  är totalt
eniga. Det är inte rimligt att göra det  svårare för
de   faktiskt   boende  att  förvärva  ett  hus  för
ombildning bara därför  att  det där förekommer helt
legitima          andrahandsuthyrningar          och
övernattningslägenheter.
Regeringen försvarar de mot en ombildning verkande
konsekvenserna av sitt förslag med att en ombildning
"torde"   ha   större   förutsättningar    att   bli
framgångsrik  ju fler medlemmar som faktiskt  bor  i
huset. Det måste  dock  vara  upp till medlemmarna i
bostadsrättsföreningen att bedöma  förutsättningarna
för   att  en  ombildning  skall  bli  framgångsrik.
Regeringen   använder   således   en   mycket   grov
ammunition   för  att  komma  åt  det  identifierade
problemet.   Denna    innebär    dock    inte    att
folkbokföringskravet   på   något   sätt  eliminerar
möjligheterna   att   ombilda   fastigheter    genom
bulvaner.  Kravet  försvårar,  men  personer kommer,
lika   väl  som  de  kan  underteckna  ett  "falskt"
hyreskontrakt,   att  vara  beredda  att  ändra  sin
folkbokföring om tillräckligt mycket finns att tjäna
på detta. Från propositionen kan i denna del citeras
att    det    tidigare   -    vid    antagande    av
folkbokföringslagen - inte kommit att föreslås någon
särskild      kriminalisering       av      oriktigt
uppgiftslämnande i ett folkbokföringsärende  men att
"det  inte  är  uteslutet  att straffansvar ändå kan
komma  i  fråga".  Som  regeringen  konstaterar  kan
kravet på folkbokföring på  sin  höjd "minska risken
för  kringgående".  Mot  bakgrund  av  den  relativa
trubbigheten   i   folkbokföringskravet,    är   det
angeläget  att  utforma reglerna på ett sådant  sätt
att förutsättningarna inte ytterligare försämras för
de  faktiskt  boende   att   förvärva  ett  hus  för
ombildning till bostadsrätt.
Också  jag  ser  ett  behov  av att  försvåra  för
oseriösa  fastighetsägare att genom  bulvaner  driva
igenom ombildningar  mot  de  boendes vilja, men det
måste  i första hand vara de boendes  intressen  som
skall  tas  till  vara.  Men  varken  propositionens
förslag   till   förändringar   eller   senare   års
riksdagsbeslut   gällande  ombildningar  stärker  de
boendes inflytande.  Alltmer har regeringens politik
inriktats  på att försvåra  ombildningar.  Därigenom
sker ombildningar allt mindre på de boendes villkor.
Kravet  på  kvalificerad  majoritet  har  följts  av
införandet  av   en  plikt  att  söka  tillstånd  av
länsstyrelsen  vid   ombildningar   i  allmännyttans
fastighetsbestånd.  Propositionen genomsyras  av  en
attityd till bostadsrättsombildningar  som  om dessa
mest av allt är ett problem.
Jag  anser  att  endast de som faktiskt bor på  en
fastighet är de som  skall  ha  möjlighet  att driva
igenom    en    ombildning.    Som   konstateras   i
propositionen  är  det svårt att på  ett  annat  mer
precist sätt avgöra  vilka  som  faktiskt  bor på en
fastighet     än    genom    en    avstämning    mot
folkbokföringen.   Ett   folkbokföringskriterium  är
därför  rimligt,  men  detta   bör   också   påverka
beräkningsunderlaget.
Ett    beslut    om    ombildning   skall   enligt
propositionen  fortsättningsvis   vara   giltigt  om
hyresgästerna i minst två tredjedelar av de  uthyrda
lägenheterna  har  gått med på beslutet. Det nya  är
att en bostadshyresgäst, för att få räknas med i den
kvalificerade majoriteten, skall vara folkbokförd på
fastigheten.  Däremot   behöver  bostadshyresgäster,
enligt  propositionen,  inte  vara  folkbokförda  på
fastigheten     för     att     räknas      in     i
beräkningsunderlaget.   I   stället   kommer   dessa
automatiskt  att räknas till dem som röstar nej till
ombildning. Det  strider mot grundläggande principer
att en hyresgäst räknas  in  i  beräkningsunderlaget
utan   att   ha  möjlighet  att  påverka   beslutet.
Bostadslägenheter    som   saknar   på   fastigheten
folkbokförd  hyresgäst   borde  i  detta  sammanhang
jämställas med icke uthyrda  lägenheter,  och därmed
inte tillåtas påverka majoritetsförhållandena.
Bestämmelsen  i  9 kap. 19 § bostadsrättslagen  om
erforderlig  majoritet   vid  ombildningsbeslut  bör
således förändras på ett annat  sätt  än  regeringen
föreslagit. Majoritetskravet bör gälla hyresgästerna
i  de  lägenheter  som  omfattas  av  förvärvet,  är
uthyrda  och, vad gäller bostadslägenheter,  har  på
fastigheten   folkbokförd   hyresgäst.   Motsvarande
ändring  bör  göras  i  3  §  andra  stycket 2 lagen
(1982:352)   om  rätt  till  fastighetsförvärv   för
ombildning   till   bostadsrätt   eller   kooperativ
hyresrätt,      där      bestämmelserna      rörande
intresseanmälan för ombildning finns.
De av mig föreslagna  lagändringarna innebär också
att, om fler hyresgäster  hyr en lägenhet gemensamt,
det skall vara tillräckligt  att  någon  av  dem  är
folkbokförd  på fastigheten för att deras röst skall
få  räknas  med,   för  eller  emot.  Propositionens
folkbokföringskrav som omfattar samtliga hyresgäster
i en lägenhet får oönskade konsekvenser bl.a. för en
familj  där  mannen  och  hustrun  hyr  en  lägenhet
gemensamt men bor på skilda adresser.
Jag föreslår att riksdagen  inte antar regeringens
förslag  till  lag  om  ändring  i bostadsrättslagen
(1991:614) och lag om ändring i lagen  (1982:352) om
rätt  till  fastighetsförvärv  för  ombildning  till
bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt i dessa delar
och  att  riksdagen tillkännager för regeringen  som
sin mening  vad jag framför. Därmed avslår riksdagen
proposition 2002/03:12  i  dessa  delar och bifaller
delvis motionerna 2002/03:Bo4 (kd) yrkandena 1 och 2
i dessa delar, 2002/03:Bo2 (m) yrkandena  2  och 3 i
dessa delar och 2002/03:Bo5 (fp) yrkande 2.

10. Kravet på kvalificerad majoritet (punkt 11)
(m, fp, kd, c)

av  Göran  Hägglund  (kd),  Marietta de Pourbaix-
Lundin   (m),  Nina  Lundström  (fp),   Margareta
Pålsson (m),  Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark
(c) och Peter Danielsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen helt eller  delvis motionerna 2002/03: Bo1
yrkandena 1 och 2, 2002/03:Bo2  yrkandena  2 och 3 i
dessa  delar, 2002/03:Bo4 yrkandena 1 och 2 i  dessa
delar,  2002/03:Bo238   yrkande   8,   2002/03:Bo267
yrkandena  32  och 33, 2002/03:Bo290 yrkande  7  och
2002/03:  Bo291  yrkande   17   samt  avslår  motion
2002/03:Bo3 yrkande 6.

Ställningstagande

Utgångspunkten för den bostadspolitik  vi vill skall
föras är att människor själva skall kunna  välja den
bostad  de önskar. Bostadsmarknaden skall styras  av
människors   efterfrågan   och  fria  val,  inte  av
regleringar   och  politiska  eller   administrativa
beslut. Bostadspolitiken  skall  ge  förutsättningar
för    bevarande    och    utveckling    av    olika
upplåtelseformer som kan tillgodose olika individers
önskemål   i   olika  skeden  av  livet.  En  viktig
målsättning är att boende i flerfamiljshus skall ges
möjlighet att äga  och  förvalta  de  hus  de bebor.
Starka  bostadssociala  skäl talar särskilt för  att
ombildningar  bör  komma  till   stånd   i  ensidigt
sammansatta förortsområden som ofta utgjorde  en del
av   det  s.k.  miljonprogrammet  och  domineras  av
allmännyttiga  hyresrätter.  På  sikt  kan  en sådan
förändring motverka segregation och utanförskap.

Socialdemokraterna,        Miljöpartiet        och
Vänsterpartiet    har   valt   att   försvåra   alla
hyresgästers möjligheter  att  ta  över  sina hus. I
stället  för  anslutning  från  mer  än  hälften  av
hyresgästerna,   krävs  det  numera  två  tredjedels
majoritet  för att  en  förening  skall  kunna  göra
intresseanmälan och för att den skall få förvärva en
fastighet för  att  bilda antingen bostadsrätt eller
kooperativ hyresrätt.  Syftet med denna skärpning är
att försvåra för människor som vill äga och förvalta
sin bostad. Vi har konsekvent hävdat att det utökade
majoritetskravet är omotiverat  och  att  det  skall
vara tillräckligt om mer än hälften av hyresgästerna
är   för   ombildningen.   Kraven   på  kvalificerad
majoritet  måste snarast ersättas av krav  på  enkel
majoritet. Det är värt att notera att Vänsterpartiet
nu tar ytterligare ett steg i motsatt riktning genom
sitt krav på enhällighet bland hyresgästerna för att
dessa gemensamt  skall  kunna förvärva den fastighet
de bebor.
Vi föreslår med hänvisning  till  detta endast att
riksdagen för regeringen tillkännager som sin mening
vad vi framför. Därmed bifaller riksdagen helt eller
delvis motionerna  2002/03:Bo2 (m) yrkandena 2 och 3
i   dessa   delar,  2002/03:Bo238  (m)  yrkande   8,
2002/03:Bo290    (fp)   yrkande   7   (partimotion),
2002/03:Bo4 (kd) yrkandena  1  och  2 i dessa delar,
2002/03:Bo291  (kd)  yrkande  17, 2002/03:Bo267  (c)
yrkandena  32 och 33 (partimotion)  och  2002/03:Bo1
(c) yrkandena 1 och 2 samt avslår motion 2002/03:Bo3
(v) yrkande 6.

11. Kravet på kvalificerad majoritet (punkt 11)
(v)

av Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen  motion  2002/03:Bo3  yrkande 6 och avslår
motionerna   2002/03:Bo1   yrkandena    1   och   2,
2002/03:Bo2   yrkandena  2  och  3  i  dessa  delar,
2002/03:Bo4  yrkandena   1  och  2  i  dessa  delar,
2002/03: Bo238 yrkande 8, 2002/03:Bo267 yrkandena 32
och 33, 2002/03:Bo290 yrkande  7  samt 2002/03:Bo291
yrkande 17.

Ställningstagande

Regeringen      föreslår     en     skärpning     av
förutsättningarna  för  ombildning av hyresrätt till
bostadsrätt genom det av  utskottet redan behandlade
kravet  på  folkbokföring.  Lagändringen  avser  att
komma   till   rätta  med  nu  förekommande   falska
ombildningar  med   mygel   och   förfalskningar  av
namnteckningar och ge dem som i verkligheten  bor på
fastigheten  den avgörande roll som de vederbörligen
skall ha. Det  bör  observeras  att alla boende inte
har ett fritt val när det gäller  frågan  om de vill
bo  kvar  som  hyresgäster eller bostadsrättshavare.
Avgörande för många blir de ekonomiska villkor under
vilka de lever.  För  dem som kommer att bo kvar som
hyresgäster till den bostadsrättsförening som bildas
kan livet försvåras. Dels  blir  de  hyresgäster hos
sina  tidigare  grannar. Dels verkar ett  ekonomiskt
intresse från föreningens sida att "göra sig av med"
de  kvarvarande hyresgästerna.  Hyresgästen  har  en
gång  i  tiden hyrt en lägenhet hos en hyresvärd som
var inriktad på att bedriva uthyrningsverksamhet men
inte av en  hyresvärd  som  har som mål att förvalta
sina ägares egna bostäder där uthyrningsverksamheten
endast är något sekundärt, ofta  med  en  inriktning
att hyresförhållandena skall upphöra. En försäljning
av  en  tidigare  hyresrättslägenhet  i  form av  en
bostadsrätt  kan  ge föreningen betydande inkomster.
Enligt vad vi har erfarit utsätts en del hyresgäster
för trakasserier, övertalning  med  löften  om andra
lägenheter osv. Detta är ingen bra situation, och vi
vill   därför   skärpa   kraven   när   det   gäller
ombildningsvillkoren.  Vi  vill att alla hyresgäster
skall    ge    sitt   godkännande   för    att    en
bostadsrättsförening  skall  kunna  besluta att göra
ett    fastighetsförvärv    för   ombildning    till
bostadsrätt.  För att göra en  intresseanmälan  till
inskrivningsmyndigheten,  vilken anmälan grundlägger
en förköpsrätt, bör motsvarande krav gälla.

Vi   föreslår  att  riksdagen   tillkännager   för
regeringen  som  sin  mening  vad vi framför. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo3  (v) yrkande 6
samt  avslår motionerna 2002/03:Bo1 (c) yrkandena  1
och 2,  2002/03:Bo2  (m)  yrkandena  2 och 3 i dessa
delar, 2002/03:Bo4 (kd) yrkandena 1 och  2  i  dessa
delar,  2002/03:Bo238  (m)  yrkande 8, 2002/03:Bo267
(c) yrkandena 32 och 33, 2002/03:Bo290  (fp) yrkande
7 och 2002/03:Bo291 (kd) yrkande 17.

12. Information och kontroll (punkt 12,
motiveringen) (m, fp, kd)

av  Göran  Hägglund  (kd),  Marietta de Pourbaix-
Lundin   (m),  Nina  Lundström  (fp),   Margareta
Pålsson  (m),   Lars   Tysklind  (fp)  och  Peter
Danielsson (m).

Ställningstagande

Mot   bakgrund   av   de  i  utskottets   betänkande
redovisade bestämmelserna om de handlingar som skall
hållas tillgängliga anser  vi  att  det  inte  finns
tillräckliga    skäl    att    införa    ytterligare
bestämmelser som syftar till att hyresgästerna skall
få information om en i huset aktiv förenings  planer
och  verksamhet som avser en bostadsrättsomvandling.
I övrigt är vi ense med majoriteten.

Vi avstyrker  med  hänvisning till detta v- och c-
motionerna.

13. Information och kontroll (punkt 12) (c)

av Rigmor Stenmark (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  12
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen  motion 2002/03:Bo1 yrkande 3 och bifaller
delvis motion 2002/03:Bo3 yrkande 5.

Ställningstagande

Alla boende  måste  få  ta  del  av  information och
upplysas  om  sin  rättighet att avge sin  röst  vid
ombildning.   Jag  anser   att   hyresvärden   eller
bostadsrättsföreningen  genom  lag  skall åläggas en
skyldighet  att  se  till  att  adekvat  information
lämnas    de    boende.    Den    hyresvärd    eller
bostadsrättsförening    som   inte   uppfyller   sin
skyldighet  bör  bli  föremål   för  någon  form  av
sanktion. En översyn bör göras med  den av mig givna
inriktningen. Jag ställer mig inte heller  främmande
till  att  inskrivningsmyndigheten  kan  behöva  ges
utökade  uppgifter  när  det gäller information  och
kontroll av lagens efterlevnad.  Det  gäller bl.a. i
fråga om den ekonomiska planen och andra  handlingar
varit tillgängliga för de boende.

Jag   föreslår   att  riksdagen  tillkännager  för
regeringen som sin mening  vad  jag  framför. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo1  (c) yrkande 3
och  bifaller delvis motion 2002/03:Bo3 (v)  yrkande
5.

14. Förbudet mot dubbelupplåtelse (punkt 13)
(m, kd)

av  Göran  Hägglund  (kd),  Marietta de Pourbaix-
Lundin  (m),  Margareta  Pålsson  (m)  och  Peter
Danielsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen delvis motion 2002/03:Bo238 yrkande 17.

Ställningstagande

Enligt  vår  mening  behövs   flera   åtgärder   som
underlättar    ombildning    av   hyresrätter   till
bostadsrätter.  Sådan  ombildning   är  av  särskild
betydelse   i   områden   med   en   ensidig  social
sammansättning, vilka områden ofta är  dominerade av
kommunalt ägda hyreshus. Fler bostadsrätter  i dessa
områden kan öka intresset för inflyttning liksom det
kan  öka intresset bland dem som redan bor där  både
för området och för de hus de bebor.

Priset  för  en  ombildning  är starkt beroende av
andelen hyresgäster som vill medverka.  Förbudet mot
dubbelupplåtelse  bör  upphävas  så  att  det   blir
möjligt att upplåta en lägenhet med bostadsrätt till
ett  kommunalt  bostadsbolag  oavsett  ett  pågående
hyresförhållande.  Detta  skulle  innebära  att  det
kommunala  bolaget  kan  ligga  kvar med kapital när
fastigheten  ombildas. Ombildning  skulle  på  detta
sätt kunna bli  möjlig  också  i  de  fall där det i
dagsläget inte finns ett tillräckligt antal  hushåll
med   en  ekonomi  som  tillåter  dem  att  delta  i
ombildningen. De hushåll som förblir hyresgäster kan
tillförsäkras    rätten    att    senare    förvärva
bostadsrätten. I de fall ett hyresförhållande upphör
kan   bostadsrätten   försäljas   på  marknaden  med
inkomster    för   det   kommunala   bostadsbolaget.
Naturligtvis kan bolaget i stället välja att på nytt
hyra ut lägenheten.  Hur  bolaget skall handskas med
de lägenheter som efter hand blir lediga är en fråga
vilken, i enlighet med den  grundlagsfästa principen
om  den  kommunala självstyrelsen,  får  avgöras  av
respektive   kommun   med   hänsyn  till  de  lokala
förhållandena.  Kommunen  kan  t.ex.  använda  dessa
lägenheter  för integrationsändamål  eller  för  att
tillgodose akuta bostadsbehov.
Hyresgästerna   i   de  lägenheter  som  efter  en
ombildning innehas av det  kommunala  bostadsbolaget
skulle  fortsättningsvis  ha  samma  hyresvärd   som
tidigare.      Detta      ger     kontinuitet     åt
hyresförhållandet,  vilket  av   många   hyresgäster
upplevs som tryggt. Hyresgästerna bör dessutom i lag
tillförsäkras    samma    rättigheter    som   andra
hyresgäster, t.ex. vad gäller byte av lägenhet.
Vid riksmötet 1993/94 behandlade riksdagen ett med
m-motionen    i    allt    väsentligt    likalydande
motionsförslag.   På   förslag   av   ett  enhälligt
bostadsutskott gav riksdagen regeringen  till  känna
(bet.  1993/94:BoU21,  rskr.  1993/94:373)  att  det
förslag  som  förts  fram  i  motionen  borde ingå i
regeringens  fortsatta  överväganden beträffande  de
närbesläktade   förslag  som   förts   fram   i   en
departementspromemoria  om bostadsrättsoptioner m.m.
(Ds 1993:54). Regeringen  valde  att inte efterkomma
tillkännagivandet.
Enligt vår mening bör regeringen  nu  åter  ges  i
uppdrag     att    se    över    bestämmelserna    i
bostadsrättslagen  och  hyreslagen i syfte att ändra
förbudet  mot  dubbelupplåtelse  så  att  det  i  en
ombildningssituation  blir  möjligt  att  upplåta en
lägenhet   med   bostadsrätt   till   ett  kommunalt
bostadsbolag,   eller   eventuellt   också  kommunen
direkt,  oaktat att lägenheten är uthyrd.  Vi  anser
alltså att  riksdagen  bör ställa sig bakom vårt och
Kommitténs för hemlösa förslag  till  förändring  av
bostadsrättslagens bestämmelser.
Vi   föreslår   att   riksdagen  tillkännager  för
regeringen som sin mening  vad  vi  framför.  Därmed
bifaller  riksdagen delvis motion 2002/03:Bo238  (m)
yrkande 17.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag



Propositionen

I proposition 2002/03:12 föreslås att riksdagen
antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),

2.   lag   om  ändring   i   lagen   (1973:188)   om
arrendenämnder och hyresnämnder,

3. lag om ändring  i  lagen  (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning  till bostadsrätt
eller kooperativ hyresrätt,

4.  lag  om ändring i lagen (2002:93) om  kooperativ
hyresrätt.


Följdmotioner


2002/03:Bo1 av Rigmor Stenmark m.fl. (c):

1.   Riksdagen    beslutar   att   9   kap.   19   §
bostadsrättslagen  (1991:614)  skall  ges följande
lydelse:   En  bostadsrättsförenings  beslut   att
förvärva ett  hus för ombildning av hyresrätt till
bostadsrätt skall  fattas  på  en föreningsstämma.
Beslutet  är giltigt, om hyresgästerna  i  mer  än
hälften av  de  uthyrda lägenheter som omfattas av
förvärvet  har  gått   med   på   beslutet.  Dessa
hyresgäster     skall     vara     medlemmar     i
bostadsrättsföreningen     och,     vad     gäller
bostadshyresgäster,  folkbokförda  på fastigheten.
Vid beräkningen av antalet lägenheter  tillämpas 1
kap.   5   §   andra   stycket.  Protokollet  från
föreningsstämman skall innehålla  uppgift  om  hur
rösterna har beräknats och hållas tillgängligt för
hyresgästerna och ägaren av huset.

2.  Riksdagen beslutar att 3 § andra stycket 2 lagen
(1982:352)  om  rätt  till  fastighetsförvärv  för
ombildning   till   bostadsrätt  eller  kooperativ
hyresrätt   skall   ges  följande   lydelse:   att
hyresgästerna  i  mer än  hälften  av  de  uthyrda
lägenheterna   skriftligen   har   förklarat   sig
intresserade av  ombildningen,  samt och att dessa
hyresgäster är medlemmar i föreningen  och - om de
är bostadshyresgäster och anmälan avser ombildning
till   bostadsrätt  -  även  är  folkbokförda   på
fastigheten, och

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om hyresvärdars  och
bostadsrättsföreningars              obligatoriska
informationsansvar.

4.  Riksdagen  begär  att regeringen återkommer  med
förslag om ökad insyn  för bostadsrättsföreningens
styrelse        i       hyressättningen        vid
andrahandsuthyrning.

5. Riksdagen begär  att  regeringen  återkommer  med
förslag om bostadsrättsmäklares informationsansvar
samt ekonomiska ansvar.

6.  Riksdagen  begär  att  regeringen gör en översyn
rörande  utbildning  av  särskilda   hyres-  eller
bostadsrättsmäklare.

2002/03:Bo2 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.
(m):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs   om   begreppet
beaktansvärda  skäl  i  7 kap. 11 § första stycket
bostadsrättslagen (1991:614).

2. Riksdagen beslutar om ändring i 3 § andra stycket
lagen  (1982:352) om rätt  till  fastighetsförvärv
för ombildning  till  bostadsrätt eller kooperativ
hyresrätt enligt följande.  "Föreningen skall till
sin anmälan foga ett intyg av föreningens styrelse
om 1. hur många lägenheter som  finns  i den fasta
egendom som anmälan omfattar, 2. att hyresgästerna
i  mer  än  hälften  av  de  uthyrda  lägenheterna
skriftligen  har  förklarat  sig  intresserade  av
ombildningen   och   att   dessa  hyresgäster   är
medlemmar  i  föreningen,  och   3.  att  samtliga
lägenheter  i  en  småhusenhet  som  omfattas   av
anmälan   hyrs   för   något   annat   ändamål  än
fritidsändamål."

3.  Riksdagen  beslutar  om ändring av 9 kap.  19  §
första stycket bostadsrättslagen (1991:614) enligt
följande.  "En  bostadsrättsförenings  beslut  att
förvärva ett hus  för ombildning av hyresrätt till
bostadsrätt skall fattas  på  en  föreningsstämma.
Beslutet  är giltigt, om hyresgästerna  i  mer  än
hälften av  de  uthyrda lägenheter som omfattas av
förvärvet  har  gått   med   på   beslutet.  Dessa
hyresgäster     skall     vara     medlemmar     i
bostadsrättsföreningen. Vid beräkningen av antalet
lägenheter tillämpas 1 kap. 5 § andra stycket."

2002/03:Bo3 av Owe Hellberg och Sten Lundström (v):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ansvaret  för  det
inre lägenhetsunderhållet.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om störningar  i
boendet.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening     vad     i    motionen     anförs     om
betalningsförseningar.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  de  enskilda
bostadsrättsinnehavarnas enskilda insatser.

5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om ett utökat ansvar
för inskrivningsmyndigheten.

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  villkoren  för
ombildning av hyresrätt till bostadsrätt.

2002/03:Bo4 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

1. Riksdagen  beslutar  om  ändring  av  9 kap. 19 §
första  stycket  bostadsrättslagen  (1991:614)   i
enlighet med vad som anförs i motionen.

2.  Riksdagen  beslutar  om  ändring  av  3  § andra
stycket    lagen    (1982:352)    om   rätt   till
fastighetsförvärv för ombildning till  bostadsrätt
eller kooperativ hyresrätt i enlighet med  vad som
anförs i motionen.

2002/03:Bo5 av Nina Lundström m.fl. (fp):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
andrahandsupplåtelse.

2.     Riksdagen    avslår    förslaget    om    att
bostadshyresgäster   skall   vara  folkbokförda  i
fastigheten för att räknas med i den kvalificerade
majoriteten för ombildning till bostadsrätt.


Motioner från allmänna motionstiden


2002/03:Bo206 av Rigmor Stenmark (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs   om   en   översyn   av
bostadsrättslagen i den del som handlar om uthyrning
av lägenhet i andra hand.

2002/03:Bo238 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.
(m):

8. Riksdagen beslutar att återinföra kravet på enkel
majoritet   för  ombildning  till  bostadsrätt   i
enlighet med vad som anförs i motionen.

17.  Riksdagen  beslutar   att   partiellt   upphäva
förbudet  mot dubbelupplåtelse i enlighet med  vad
som anförs i motionen.

2002/03:Bo267 av Maud Olofsson m.fl. (c):

32.   Riksdagen   beslutar   att   9   kap.   19   §
bostadsrättslagen  (1991:614)  skall  ges följande
lydelse:   En  bostadsrättsförenings  beslut   att
förvärva ett  hus för ombildning av hyresrätt till
bostadsrätt skall  fattas  på  en föreningsstämma.
Beslutet  är giltigt, om hyresgästerna  i  mer  än
hälften av  de  uthyrda lägenheter som omfattas av
förvärvet  har  gått   med   på   beslutet.  Dessa
hyresgäster     skall     vara     medlemmar     i
bostadsrättsföreningen.  Vid  beräkning av antalet
lägenheter  tillämpas  1 kap. 5 §  andra  stycket.
Protokollet från föreningsstämman  skall innehålla
uppgift om hur rösterna har beräknats  och  hållas
tillgängligt   för  hyresgästerna  och  ägaren  av
huset.

33. Riksdagen beslutar  att  3 § andra stycket lagen
(1982:352)  om  rätt  till  fastighetsförvärv  för
ombildning  till  bostadsrätt skall  ges  följande
lydelse: att hyresgästerna  i mer än hälften av de
uthyrda lägenheterna skriftligen har förklarat sig
intresserade av en ombildning  av  hyresrätt  till
bostadsrätt,   och   att   dessa   hyresgäster  är
medlemmar i bostadsrättsföreningen.

2002/03:Bo290 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  regelverket för
ombildande av hyresrätt till bostadsrätt.

2002/03:Bo291 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

17.   Riksdagen   beslutar   att   ombildning   till
bostadsrätt skall kunna ske om minst hälften av de
boende anger att de önskar det.

2002/03:Bo317 av Nikos Papadopoulos m.fl. (s):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att eftersläntrare
vid  ombildning  till  bostadsrätt  skall  beredas
tillfälle  att  på  vissa  villkor  förvärva  sina
lägenheter  enligt  en trappskala, innebärande att
fullt marknadsvärde skall  betalas  först efter 20
år.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att dödsbo efter
hyresgäst skall ha samma rätt  som hyresgästen själv
att deltaga i ombildning till bostadsrätt.
Bilaga 2

Regeringens lagförslag