Arbetsmarknadsutskottets betänkande
2002/03:AU7
Ett utvidgat skydd mot diskriminering
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet
regeringens proposition 2002/03:65 Ett
utvidgat skydd mot diskriminering.
Utskottet tillstyrker propositionen med
vissa redaktionella ändringar.
En ny lag om förbud mot diskriminering
liksom ändringar i lagen (1999:130) om
åtgärder mot etnisk diskriminering i
arbetslivet, lagen (1999:132) om förbud
mot diskriminering i arbetslivet av
personer med funktionshinder, lagen
(1999:133) om förbud mot diskriminering i
arbetslivet på grund av sexuell läggning
och lagen (2001:1286) om likabehandling
av
studenter i högskolan samt följdändringar
i ett antal andra lagar införs som ett
led i genomförandet av två EG-direktiv,
arbetslivsdirektivet (2000/78/EG) och
direktivet mot etnisk diskriminering
(2000/43/EG).
Diskrimineringsbegreppet i lagarna
anpassas till EG-rätten i systematiskt
och språkligt hänseende. En ny
diskrimineringsgrund - "religion eller
annan trosuppfattning" - införs. Nya
bestämmelser anger uttryckligen att
trakass-
erier och instruktioner att diskriminera
en person är former av diskriminering. En
ny enhetlig och gemensam bevisregel
införs som uttrycker EG-rättsliga
principer för bevisprövningen.
Diskrimineringsförbudet i den nya lagen
om förbud mot diskriminering skall gälla
till skydd för en enskild person i fråga
om diskrimineringsgrunderna etnisk
tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning och
funktionshinder i fråga om
arbetsmarknadspolitisk verksamhet, start
eller bedrivande av näringsverksamhet,
yrkesutövning, medlemskap, medverkan och
medlemsförmåner i
arbetstagarorganisationer,
arbetsgivarorganisationer eller
yrkesorganisationer samt varor, tjänster
och bostäder. I fråga om etnisk
tillhörighet och religion eller annan
trosuppfattning skall förbuden också
gälla i fråga om socialtjänst,
socialförsäkring, arbetslöshetsförsäkring
samt hälso- och sjukvård.
Den nya lagen innehåller också
bestämmelser bl.a. om ogiltighet och
skadestånd som påföljder om
diskriminering förekommit. Ombudsmannen
mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen
mot diskriminering på grund av sexuell
läggning och Handikappombudsmannen skall
utöva tillsyn över att lagen följs. Mål
om tillämpningen av förbuden mot
diskriminering och förbudet mot
repressalier skall handläggas som
dispositiva tvistemål.
1999 års diskrimineringslagar skall
gälla även när en arbetsgivare beslutar
om eller vidtar åtgärder som rör
yrkespraktik, utbildning eller
yrkesvägledning. Lagarnas
tillämpningsområde utsträcks på så sätt
att diskrimineringsförbuden och förbudet
mot repressalier skall gälla till förmån
även för den som utan att vara anställd
söker eller genomgår yrkespraktik på en
arbetsplats eller som utför arbete i
egenskap av inhyrd eller inlånad
arbetskraft. Undan-
taget från förbudet mot direkt
diskriminering ändras på det sättet att
förbudet inte gäller vid beslut om
anställning, befordran eller utbildning
för befordran om viss etnisk
tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller
visst funktionshinder är nödvändigt på
grund av arbetets natur eller det
sammanhang där det utförs. Undantaget för
"ideellt eller annat särskilt
intresse" utmönstras ur lagarna.
Den nya lagen om förbud mot
diskriminering och de övriga
lagändringarna skall träda i kraft den 1
juli 2003.
I betänkandet behandlas också 16
motionsyrkanden som väckts med
anledning av propositionen. Dessa
motionsyrkanden tar upp olika frågor om
diskriminering och det uppdrag som den
s.k. Diskrimineringskommittén har att se
över och lämna förslag bl.a. till en
sammanhållen diskrimineringslagstiftning.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
Reservationer har i dessa delar avgetts
av företrädare för Moderaterna,
Folkpartiet, Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Miljöpartiet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1.En sammanhållen
diskrimineringslagstiftning
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:A10 (kd), 2002/03:A11 yrkande
2 (m) och 2002/03:A12 yrkandena 1 i
denna del och 7 (fp).
Reservation 1 (m, fp, kd, c)
2.Genomförande av de två EG-
direktiven
Riksdagen avslår motion 2002/03:A11
yrkande 1 (m).
Reservation 2 (m)
3.Utbildningsväsendet utanför
högskoleområdet
Riksdagen avslår motion 2002/03:A13
yrkande 4 (mp).
Reservation 3 (mp)
4.Begreppet ras
Riksdagen antar de av regeringen
enligt bilaga 2 framlagda förslagen
till
a) lag om förbud mot diskriminering,
såvitt avser 4 §,
b) lag om ändring i lagen (1999:130)
om åtgärder mot etnisk diskriminering
i arbetslivet, såvitt avser 1 § andra
stycket.
Därmed bifaller riksdagen proposition
2002/03:65 punkterna 1 och 2, båda i
denna del, och avslår motion
2002/03:A12 yrkandena 2 och 3 (fp).
Reservation 4 (fp)
5.Skydd mot diskriminering på
grund av kön
Riksdagen avslår motion 2002/03:A13
yrkande 1 (mp).
Reservation 5 (mp)
6.Skydd mot diskriminering på
grund av sexuell identitet
Riksdagen avslår motion 2002/03:A13
yrkande 2 (mp).
Reservation 6 (mp)
7.Skydd för juridiska
personer
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:A12 yrkande 5 (fp) och
2002/03:A13 yrkande 3 (mp).
Reservation 7 (fp)
Reservation 8 (mp)
8.Ansvar för handlingar i
privatlivet
Riksdagen avslår motion 2002/03:A12
yrkande 6 (fp).
Reservation 9 (fp)
9.Preskription
Riksdagen avslår motion 2002/03:A12
yrkande 4 (fp).
Reservation 10 (fp)
10.En sammanslagning av
ombudsmännen
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:A11 yrkande 3 (m) och
2002/03:A12 yrkande 1 i denna del
(fp).
Reservation 11 (m, fp, kd)
11.Avskaffande av
Arbetsdomstolen
Riksdagen avslår motion 2002/03:A11
yrkande 4 (m).
Reservation 12 (m)
12.Lagen om förbud mot
diskriminering i arbetslivet av
personer med funktionshinder m.m.
Riksdagen antar
a) det av regeringen enligt bilaga 2
framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1999:132) om förbud
mot diskriminering i arbetslivet av
personer med funktionshinder med de
ändringarna
att rubriken till lagen skall ha
lydelsen: lagen om förbud mot
diskriminering i arbetslivet på grund
av funktionshinder
och att i den föreslagna 4 b § skall
"8-9 a §§" ersättas av "3-4 a §§",
b) det av utskottet enligt bilaga 3
framlagda förslaget till 2 § lag
(2003:000) om förbud mot
diskriminering,
Därmed bifaller riksdagen proposition
2002/03:65 punkterna 1, i denna del,
och 3.
13.Antagande av lagförslag i
övrigt
Riksdagen antar
dels de av regeringen enligt bilaga 2
framlagda förslagen till
a) lag om förbud mot
diskriminering, i den mån förslaget inte
omfattas av vad utskottet föreslagit
ovan,
b) lag om ändring i lagen
(1999:130) om åtgärder mot etnisk
diskriminering i arbetslivet, i den mån
förslaget inte omfattas av vad utskottet
föreslagit ovan,
c) lag om ändring i lagen
(1999:133) om förbud mot diskriminering i
arbetslivet på grund av sexuell läggning,
d) lag om ändring i lagen
(2001:1286) om likabehandling av
studenter i högskolan,
e) lag om ändring i högskolelagen
(1992:1434),
f) lag om ändring i lagen
(1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering,
dels de av utskottet enligt bilaga 3
framlagda förslagen till
g) lag om ändring i lagen
(1994:749) om Handikappombudsmannen,
h) lag om ändring i lagen
(1974:371) om rättegången i
arbetstvister,
i) lag om ändring i lagen
(1999:678) om utstationering av
arbetstagare,
j) lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100).
Därmed bifaller riksdagen proposition
2002/03:65 punkterna 1 och 2, båda i
denna del, samt 4-11.
Stockholm den 20 maj 2003
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Anders Karlsson
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Anders Karlsson (s), Margareta
Andersson (c), Laila Bjurling (s), Anders
G Högmark (m), Erik Ullenhag (fp),
Christer Skoog (s), Sonja Fransson (s),
Stefan Attefall (kd), Lars Lilja (s),
Tina Acketoft (fp), Berit Högman (s),
Henrik Westman (m), Britta Lejon (s), Ulf
Holm (mp), Tobias Billström (m), Anders
Wiklund (v) och Mariam Osman Sherifay
(s).
2002/03
AU7
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Den 29 juni respektive den 27 november
2000 antog Europeiska unionens råd
direktivet 2000/43/EG om genomförandet av
principen om likabehandling av personer
oavsett deras ras eller etniska ursprung
(direktivet mot etnisk diskriminering)
respektive direktivet 2000/78/EG om
inrättande av en allmän ram för
likabehandling i arbetslivet
(arbetslivsdirektivet).
Direktivet mot etnisk diskriminering
skall vara genomfört i medlemsstaterna
senast den 19 juli 2003 och
arbetslivsdirektivet senast den 2
december 2003 med undantag för
diskriminering på grund av ålder och
funktionshinder där sista datum är den 2
december 2006.
Den 21 december 2000 beslutade
regeringen att tillkalla en särskild
utredare med uppdrag att lämna förslag
till hur de två direktiven skall
genomföras i Sverige. Utredningen, som
antog namnet Diskrimineringsutredningen
2001, lade i maj 2002 fram betänkandet
Ett utvidgat skydd mot diskriminering
(SOU 2002:43). Betänkandet har
remissbehandlats.
Lagrådet har yttrat sig över
regeringens förslag till lagstiftning och
föreslagit vissa ändringar. Regeringen
har i huvudsak följt Lagrådets
synpunkter. Regeringens lagförslag har
fogats till betänkandet, bilaga 2.
Utskottet har även fått ta emot en
skrivelse från Handikappombudsmannen med
anledning av förslagen om en ny lag om
förbud mot diskriminering och lag om
ändring i lagen (1999:132) om förbud mot
diskriminering i arbetslivet av personer
med funktionshinder.
Med anledning av propositionen har det
väckts fyra motioner.
Bakgrund
En grundläggande princip om människors
lika värde kommer till uttryck i bl.a. 1
kap. 2 och 9 §§ och 2 kap. 15 §
regeringsformen.
I Sverige finns i dag flera lagar med
det direkta syftet att förbjuda
diskriminering. Fyra av dessa gäller i
arbetslivet, i meningen relationen mellan
arbetsgivare och arbetstagare. Dessa är
jämställdhetslagen (1991:433), lagen
(1999:130) om åtgärder mot etnisk
diskriminering i arbetslivet, lagen
(1999:132) om förbud mot diskriminering i
arbetslivet av personer med
funktionshinder och lagen (1999:133) om
förbud mot diskriminering i arbetslivet
på grund av sexuell läggning. De tre
sistnämnda kallas ofta 1999 års lagar.
Härutöver gäller lagen (2001:1286) om
likabehandling av studenter i högskolan.
Den lagen gäller inom högskolan och avser
diskrimineringsgrunderna kön, etnisk
tillhörighet, funktionshinder och sexuell
läggning. Dessutom finns lagen (2002:293)
om förbud mot diskriminering av
deltidsarbetande arbetstagare och
arbetstagare med tidsbegränsad
anställning.
Lagarna innehåller förbud mot direkt
och indirekt diskriminering som
utformats med EG-rätten som förebild.
Vid sidan av de särskilda lagarna mot
diskriminering finns ett förbud mot olaga
diskriminering enligt 16 kap. 9 §
brottsbalken.
Som nämnts ovan beslutade regeringen
den 21 december 2000 att tillkalla en
särskild utredare med uppdrag att lämna
förslag till hur direktivet mot
etnisk diskriminering och
arbetslivsdirektivet skall genomföras i
Sverige.
Den 31 januari 2002 tillkallade
regeringen därtill en parlamentarisk
kommitté med uppdrag att överväga
möjligheterna till en gemensam
lagstiftning mot diskriminering som
omfattar alla eller flertalet
diskrimineringsgrunder och
samhällsområden. Enligt direktiven till
den parlamentariska kommittén (dir.
2002:11) och tilläggsdirektiv till
Diskrimineringsutredningen 2001 (dir.
2002:12) skall kommittén ta över
uppdraget att lämna förslag till hur
bestämmelserna om åldersdiskriminering i
arbetslivsdirektivet skall genom-
föras i Sverige och att överväga om ett
skydd mot diskriminering av juridiska
personer bör införas.
Den parlamentariska kommittén, som har
tagit namnet Diskrimineringskommittén,
har därutöver i uppdrag att
överväga en gemensam
lagstiftning mot diskriminering som
omfattar alla eller flertalet
diskrimineringsgrunder och
samhällsområden,
överväga om skydd mot
missgynnande av personer med
funktionshinder på grund av bristande
tillgänglighet bör införas på andra
samhällsområden än i arbetslivet och
högskolan,
överväga om ett skydd mot
diskriminering av alla s.k. transpersoner
bör införas,
överväga om regler om aktiva
åtgärder bör införas i arbetslivet för
andra diskrimineringsgrunder än kön och
etnisk tillhörighet,
överväga om regler om aktiva
åtgärder bör införas på
utbildningsområdet när det gäller andra
utbildningsformer än högskoleutbildning,
för dem som fullgör värnplikt eller
civilplikt samt på andra samhällsområden,
överväga om regler om positiv
särbehandling på grund av etnisk till-
hörighet bör införas i arbetslivet,
överväga om det, mot bakgrund av
vad kommittén i övrigt kommer fram till,
finns skäl att ersätta straffbestämmelsen
om olaga diskriminering i 16 kap. 9 §
brottsbalken med någon annan typ av
reglering,
överväga om och i så fall i
vilken utsträckning det är möjligt att ut-
mönstra termen ras ur de författningar
där den förekommer,
behandla termen sexuell läggning
i lagstiftningen och överväga om detta
begrepp bör ersätta termerna
homosexualitet och homosexuell läggning i
författningar där detta kan bli aktuellt,
se över ansvarsområden och
uppgifter för Jämställdhetsombudsmannen,
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering,
Handikappombudsmannen och Ombudsmannen
mot diskriminering på grund av sexuell
läggning,
överväga en samordning eller
sammanslagning av några av eller samtliga
dessa ombudsmän samt om den eller de
framtida ombudsmannainstitutioner som
föreslås skall vara underställda
regeringen eller riksdagen,
överväga behovet av något eller
några särskilda organ med de uppgifter
som Jämställdhetsnämnden och Nämnden mot
diskriminering har i dag och i vilka
former en sådan verksamhet i så fall
skall bedrivas och
överväga hur domstolsprocessen i
diskrimineringsmål skall utformas.
Kommittén skall lämna de förslag till
författningsändringar och andra
åtgärder som uppdraget kan ge anledning
till.
Kommittén skall redovisa uppdraget
senast den 1 december 2004.
I februari 2003 gjorde riksdagen
dessutom, när det gäller frågan om forum
i processer om diskriminering i
arbetslivet, ett tillkännagivande till
regeringen av innebörd att
Diskrimineringskommittén noga bör
överväga de olika förslag som har förts
fram i denna fråga (bet. 2002/03:AU3,
rskr. 2002/03:104).
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag till en
ny lag om förbud mot diskriminering och
förslag till ändringar i 1999 års lagar,
lagen om likabehandling av studenter i
högskolan samt följdändringar i ett antal
andra lagar.
Den föreslagna lagstiftningen är ett
led i genomförandet av två EG-direktiv,
arbetslivsdirektivet (2000/78/EG) och
direktivet mot etnisk diskriminering
(2000/43/EG).
Diskrimineringsbegreppet i lagarna
föreslås anpassas till EG-rätten i
systematiskt och språkligt hänseende. En
ny diskrimineringsgrund - "religion eller
annan trosuppfattning" - föreslås. Att
trakasserier och instruktioner att
diskriminera en person är former av
diskriminering skall enligt förslaget
uttryckligen framgå av lagarna. Vidare
föreslås en ny uttrycklig bevisregel som
uttrycker EG-rättsliga principer för
bevisprövningen.
Såvitt gäller den nya lagen om förbud
mot diskriminering föreslås följande.
Diskrimineringsförbud skall gälla i
förhållande till en enskild person i
fråga om diskrimineringsgrunderna etnisk
tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning och
funktionshinder i fråga om
arbetsmarknadspolitisk
verksamhet,
start eller bedrivande av
näringsverksamhet,
yrkesutövning,
medlemskap, medverkan och
medlemsförmåner i
arbetstagarorganisationer,
arbetsgivarorganisationer eller
yrkesorganisationer och
varor, tjänster och bostäder.
Därutöver föreslås
diskrimineringsförbud som gäller etnisk
tillhörighet och religion eller annan
trosuppfattning i fråga om
socialtjänsten, färdtjänst,
riksfärdtjänst och
bostadsanpassningsbidrag,
socialförsäkringen och
anslutande bidragssystem,
arbetslöshetsförsäkringen och
hälso- och sjukvård och annan
medicinsk verksamhet.
Lagen innehåller också förslag till
bestämmelser om ogiltighet och skadestånd
som påföljder om diskriminering
förekommit. Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering (DO), Ombudsmannen mot
diskriminering på grund av sexuell
läggning (HomO) och Handikappombudsmannen
(HO) skall enligt förslaget utöva tillsyn
över att lagen följs. Mål om
tillämpningen av förbuden mot
diskriminering och förbudet mot
repressalier föreslås handläggas enligt
vad som är föreskrivet i rättegångsbalken
om rättegången i tvistemål där förlikning
om saken är tillåten, dvs. i tingsrätt
som första instans.
Det föreslås också ändringar i 1999 års
lagar. Lagarna skall gälla även när en
arbetsgivare beslutar om eller vidtar
åtgärder som rör yrkespraktik, utbildning
eller yrkesvägledning. Lagarnas
tillämpningsområde utsträcks på så sätt
att diskrimineringsförbuden och förbudet
mot repressalier skall gälla till förmån
även för den som utan att vara anställd
söker eller genomgår yrkes-
praktik på en arbetsplats eller som utför
arbete i egenskap av inhyrd eller inlånad
arbetskraft. Undantaget från förbudet mot
direkt diskriminering ändras på det
sättet att förbudet inte gäller vid
beslut om anställning, befordran eller
utbildning för befordran om viss etnisk
tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller
visst funktionshinder är nödvändigt på
grund av arbetets natur eller det
sammanhang där det utförs. Undantaget för
"ideellt eller annat särskilt intresse"
utmönstras ur lagarna.
Den nya lagen om förbud mot
diskriminering och de övriga
lagändringarna föreslås träda i kraft den
1 juli 2003.
Utskottets överväganden
Bara några av de yrkanden som tas upp i
de motioner som väckts med anledning av
propositionen tar sikte på de konkreta
lagförslag som läggs fram i
propositionen. Flertalet av yrkandena
avser i stället frågor som omfattas av
det uppdrag som givits till
Diskrimineringskommittén. I det följande
kommer utskottet därför i huvudsak att
uppehålla sig vid de förslag som berörs i
motionerna.
1. Sättet att genomföra de två
EG-direktiven m.m.
Utskottets förslag i korthet
I detta avsnitt behandlar utskottet
frågan om hur de båda direktiven skall
genomföras samt ett antal yrkanden som
tar upp frågan om
Diskrimineringskommitténs arbete med en
samordnad diskrimineringslagstiftning.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att genomförandet skall ske
genom en ny civilrättslig lag som
kompletterar nuvarande lagar och genom
anpassningar i de äldre
diskrimineringslagarna och avslår
samtliga motionsyrkanden.
Jämför reservationerna 1 (m, fp, kd, c)
och 2 (m).
Propositionen
Såväl arbetslivsdirektivet som direktivet
mot etnisk diskriminering ställer upp
krav på skydd mot diskriminering på
samhällsområden där det i dag inte finns
särskilda uttryckliga
diskrimineringsförbud i lag. Direktiven
omfattar bl.a. vissa frågor inom
arbetslivet som, utöver det som i t.ex.
1999 års lagar avses med termen
arbetsliv, även omfattar frågor som rör
yrkesutövning, verksamhet som
egenföretagare, yrkesutbildning,
yrkesvägledning, yrkespraktik som ligger
utanför relationen
arbetsgivare/arbetstagare men ändå berör
yrkes- och arbetslivet samt medlemskap i
t.ex. fackliga organisationer. Utöver
detta
gäller direktivet mot etnisk
diskriminering utbildningsområdet även
utanför högskoleområdet, varor och
tjänster inklusive bostäder, och vad som
i det
etniska direktivet benämns socialt skydd
och sociala förmåner, t.ex.
socialförsäkringen och hälso- och
sjukvård.
Eftersom nuvarande lagstiftning - 1999
års lagar, lagen om likabehandling av
studenter i högskolan och bestämmelserna
i brottsbalken - inte fullt ut täcker
dessa samhällsområden föreslås att de
båda direktiven genomförs
genom ny lagstiftning.
En ny civilrättslig lag med förbud mot
diskriminering införs. Lagen föreslås ge
skydd - på samhällsområden utanför
relationen arbetsgivare/arbetstagare och
högskolan - i fråga om
arbetsmarknadspolitisk
verksamhet,
start eller bedrivande av
näringsverksamhet,
yrkesutövning,
medlemskap, medverkan och
medlemsförmåner i
arbetstagarorganisationer,
arbetsgivarorganisationer och
yrkesorganisationer,
tillhandahållande av varor,
tjänster och bostäder,
socialtjänsten, färdtjänst,
riksfärdtjänst och bostadsanpassnings
bidrag,
socialförsäkringen och
anslutande bidragssystem,
arbetslöshetsförsäkringen och
hälso- och sjukvården och annan
medicinsk verksamhet.
Övriga lagar med förbud mot
diskriminering - dvs. 1999 års lagar och
lagen om likabehandling av studenter i
högskolan - ändras och anpassas till
EG-rätten och den nya lagen om förbud mot
diskriminering.
Motioner
Moderaterna anför i kommittémotion A11
att det så snart det är praktiskt möjligt
bör införas en sammanhållen, tydlig och
enhetlig lagstiftning rörande
diskriminering (yrk. 2). I avvaktan på en
sådan lag bör, för att uppfylla
direktiven, regler införas i befintliga
lagar så långt det är möjligt och övriga
regler i en provisorisk lag som skall
upphöra i samband med att en ny enhetlig
lag införs (yrk. 1).
I kommittémotion A12 framhåller
Folkpartiet att partiet inte har några
invändningar mot lagförslagen men att det
tydligt bör klargöras att förslaget
endast kan ses som en övergångslösning i
avvaktan på en samlad diskrimineringslag
(yrk. 1 delvis). I det fortsatta arbetet
med att ta fram en sådan lagstiftning -
ett arbete som åvilar
Diskrimineringskommittén - är det viktigt
att regeringen vidtar lämpliga åtgärder
för att ge kommittén förutsättningar för
att kunna fullgöra sitt uppdrag på ett
tillfredsställande sätt (yrk. 7).
Kristdemokraterna förklarar i
kommittémotion A10 att partiet accepterar
den föreslagna lagstiftningen. Partiet
anser dock att dessa lagar liksom
direktiven som ligger till grund för dem
skall införlivas i
Diskrimineringskommitténs
arbete.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tar först upp de yrkanden som
avser en sammanhållen diskrimineringslag
och Diskrimineringskommitténs fortsatta
arbete. Kommittén har, som framgått ovan,
i uppdrag att se över och lämna förslag
bl.a. till en sammanhållen
diskrimineringslagstiftning. Uppdraget
kan beskrivas som en i det närmaste total
översyn av den svenska lagstiftningen
till skydd mot diskriminering, såväl de
civilrättsliga som de straffrättsliga
reglerna.
Utskottet anser att det är viktigt att
Diskrimineringskommittén skall ha så stor
handlingsfrihet som möjligt. En naturlig
utgångspunkt för kommitténs arbete bör
därför vara att den skall ges möjlighet
att utföra sitt arbete på ett så
förutsättningslöst sätt som möjligt inom
de ramar som kommittédirektiven ställer
upp. Kommittén kan komma att föreslå små
eller stora förändringar i den nuvarande
strukturen hos diskrimineringslagarna.
Hur den svenska lagstiftningen med skydd
mot diskriminering kan komma att se ut i
framtiden är därmed i dag en öppen fråga.
Det finns flera tänkbara modeller. När
det gäller möjligheten att införa en
gemensam lag för alla
diskrimineringsgrunder och
samhällsområden kan konstateras att
Diskrimineringsutredningen 2001 inte haft
i uppdrag att behandla
könsdiskriminering. Inte heller i fråga
om åldersdiskriminering har utredningen
haft anledning att lägga fram förslag.
Redan med hänsyn till att
könsdiskriminering och ålders
diskriminering således måste utredas
vidare är en samlad antidiskrimi
neringslag för alla
diskrimineringsgrunder i dag inte möjlig.
En gemensam lag för de andra
diskrimineringsgrunderna skulle bli ett
provisorium som föregrep det
utredningsarbete som
Diskrimineringskommittén har framför sig.
Som utskottet återkommer till nedan
förväntas EU-kommissionen inom kort att
komma med förslag till ny EG-rättslig
diskrimineringslagstiftning när det
gäller könsdiskriminering, förslag som
Diskrimineringskommittén får beakta i
sitt fortsatta arbete. Det finns i dag
inte heller, som framgår i kommande
avsnitt, underlag för att införa ett
diskrimineringsförbud som gäller för hela
utbildningsväsendet.
Med hänvisning till det anförda
avstyrks motionerna A10 (kd), A11
yrkande 2 (m) och A12 yrkandena 1 delvis
och 7 (fp).
Utskottet övergår nu till att behandla
Moderaternas yrkande om hur de båda
direktiven skall införlivas med svensk
lag i avvaktan på en eventuell samordnad
lagstiftning. Enligt utskottets mening
finns det uppenbara nackdelar med en
sådan modell som Moderaterna förespråkar.
Bland annat skulle regler om
diskriminering få arbetas in i ett mycket
stort antal författningar där sådana
regler i dag inte alls förekommer. Detta
skulle gälla t.ex. arbetsmarknadspolitik,
näringsverksamhet, handel med varor,
utbyte av tjänster, sociala förmåner och
de olika delarna av utbildningsväsendet.
Nya bestämmelser
eller hänvisningar till särskild
diskrimineringslagstiftning skulle
dessutom
behövas i frågor som t.ex. vad som menas
med diskriminering, skadestånd, processen
i diskrimineringsmål och tillsynen. Redan
arbetet med att identifiera de
författningar som skulle beröras skulle
bli omfattande; sannolikt finns det inte
i alla fall lämpliga lagar där
diskrimineringsförbud och andra tvingande
regler kan placeras. Med en sådan lösning
skulle lagstiftningen dess-
utom bli svåröverskådlig och risken finns
att skyddet på olika samhällsområden fick
en icke enhetlig utformning. En sådan
metod skulle inte heller till-
godose kraven på att de som skall skyddas
av reglerna lätt skall kunna ta reda på
vad som gäller. Vid sidan av detta finns
det en risk att en sådan "vertikal"
teknik skulle kunna komma att påverka
Diskrimineringskommitténs
ställningstaganden i frågan om en
sammanhållen diskrimineringslagstiftning
för alla samhällsområden på ett olyckligt
sätt.
Utskottet anser därför att det i
avvaktan på Diskrimineringskommitténs
förslag och beredningen av dessa inte
finns skäl att nu förändra de gällande
bestämmelserna och den för många invanda
systematiken mer än vad som är absolut
nödvändigt för att genomföra de båda
direktiven. Utskottet ansluter sig därför
till regeringens bedömningar i fråga om
sättet att genomföra de båda direktiven.
Motion A11 yrkande 1 (m) avstyrks.
2. Diskriminering inom
utbildningsväsendet m.m.
Utskottets förslag i korthet
I detta avsnitt behandlar utskottet ett
motionsyrkande om att utvidga
diskrimineringsförbudet till den del av
utbildningsområdet som ligger utanför
högskoleområdet. Utskottet ansluter sig
till regeringens bedömning om att en
sådan utvidgning bör anstå till dess
frågan har utretts ytterligare och
avstyrker motionen.
Jämför reservation 3 (mp).
Propositionen
Det är angeläget att ha en
diskrimineringslagstiftning som gäller
för hela utbildningsväsendet även utanför
högskoleområdet och att EG-direktiven
genomförs fullt ut. Det är dock
väsentligt att detta görs på ett väl
genomtänkt sätt och att hänsyn tas till
de förhållanden som gäller inom denna del
av samhället. När det gäller
utbildningsområdet finns det ett antal
grundläggande frågor om utformningen av
diskrimineringslagstiftningen som
Diskrimineringsutredningen 2001 inte har
behandlat i en sådan omfattning att det i
nuläget är meningsfullt att föreslå en ny
lagstiftning. Regeringen avser i stället
att återkomma senare med förslag i denna
del.
Motioner
Ulf Holm och Mona Jönsson (mp) anser i
motion A13 att det är en brist att
propositionen inte innehåller förslag om
skydd mot diskriminering inom
utbildningsväsendet. Regeringen bör
därför skyndsamt återkomma med ett
förslag till riksdagen om lagstiftning
inom detta område (yrk. 4).
Utskottets ställningstagande
I dag finns det, som framgått ovan, skydd
mot diskriminering för högskolestuderande
i lagen om likabehandling av studenter i
högskolan. Med de ändringar som föreslås
i den här behandlade propositionen kommer
skyddet för högskolestuderande att
motsvara direktivens krav.
Det etniska direktivet gäller
emellertid även för utbildningsväsendet
utanför högskolan. För det offentliga
skolväsendet finns det i dag vissa
allmänna bestämmelser i skollagen
(1985:1100) om lika tillgång till
utbildning och om skyldigheten för alla
som verkar inom skolan att främja
aktningen för varje människas egenvärde
och då särskilt verka för jämställdhet
mellan könen samt aktivt motverka alla
former av kränkande behandling såsom
mobbning och rasistiska beteenden. Dessa
bestämmelser motsvarar emellertid inte de
krav på skydd som direktiven ställer upp.
Utskottet kan instämma i vad
motionärerna anför om att det är en brist
att propositionen inte innehåller förslag
till lagstiftning som ger ett
tillfredsställande skydd mot
diskriminering inom hela
utbildningsväsendet. Det är angeläget att
det inom utbildningsområdet införs ett
skydd motsvarande det som finns inom
andra områden i samhället. Avsaknaden av
ett sådant skydd innebär att Sverige inte
fullt ut lyckas införliva de båda
direktiven.
Det är emellertid av stor betydelse att
en sådan lagstiftning, när den införs, är
väl genomtänkt och tar hänsyn till de
särskilda förhållanden som gäller inom
utbildningsområdet. Om så inte blir
fallet riskerar en sådan lag att inte bli
ett effektivt redskap i arbetet att
motverka diskriminering.
Som konstateras i propositionen är det
några grundläggande frågor som har
betydelse för utformningen av
diskrimineringslagstiftningen inom detta
område som inte har behandlats av
Diskrimineringsutredningen 2001 i en
omfattning som är nödvändigt för att det
skall vara möjligt att föreslå en ny
lagstiftning.
Enligt vad utskottet erfarit avser
emellertid regeringen att snarast
tillsätta en särskild utredare med
uppgift att skyndsamt belysa vissa frågor
som är nödvändiga för att den kommande
lagstiftningen skall kunna utformas på
ett sådant sätt att den väl kan fylla
sitt syfte.
Utskottet som förutsätter att
regeringen återkommer med förslag i denna
del så snart det är möjligt anser att
motionen får anses vara tillgodosedd med
vad som här anförts.
Motion A13 yrkande 4 (mp) avstyrks.
3. Diskrimineringsgrunderna
Utskottets förslag i korthet
I detta avsnitt behandlar utskottet
propositionens förslag om att införa
gemensamma begrepp och definitioner för
de olika diskrimineringsgrunderna och
att föra in en ny diskrimineringsgrund
"religion eller annan trosuppfattning"
i den nya lagen om förbud mot
diskriminering, 1999 års lagar och
lagen om likabehandling av studenter i
högskolan. Utskottet behandlar också
motionsyrkanden om användningen av
begreppet ras och om skydd mot
diskriminering på grund av kön
respektive sexuell identitet. Utskottet
tillstyrker
propositionen och avslår
motionsyrkandena.
Jämför reservationerna 4 (fp), 5 (mp)
och 6 (mp).
Propositionen
Begreppen och definitionerna av de olika
diskrimineringsgrunderna bör i princip
vara desamma i de här behandlade lagarna.
De diskriminerings-
grunder som de olika lagarna föreslås ge
skydd åt är etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning och funktionshinder.
Med etnisk tillhörighet avses i lagen
(1999:130) om åtgärder mot etnisk
diskriminering i arbetslivet och i den
nya lagen om förbud mot diskriminering
att någon tillhör en grupp av personer
som har samma nationella eller etniska
ursprung, ras eller hudfärg. Motsvarande
definition införs i lagen (2001:1286) om
likabehandling av studenter i högskolan
med den skillnaden att ordet "ras" inte
tas med. Det anförda innebär att
begreppet trosbekännelse bryts ur det
nuvarande begreppet etnisk tillhörighet
(se nedan).
Religion eller annan trosuppfattning
införs som en självständig
diskrimineringsgrund i lagen om åtgärder
mot etnisk diskriminering i arbetslivet,
lagen om likabehandling av studenter i
högskolan och i den nya lagen om förbud
mot diskriminering. Lagen om åtgärder mot
etnisk diskriminering i
arbetslivet byter namn till lagen om
åtgärder mot diskriminering i arbetslivet
på grund av etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning.
Med sexuell läggning i den nya lagen om
förbud mot diskriminering avses - på
samma sätt som enligt lagen (1999:133) om
förbud mot diskriminering i arbetslivet
på grund av sexuell läggning och lagen om
likabehandling av studenter i högskolan -
homosexuell, bisexuell och heterosexuell
läggning.
Med funktionshinder i den nya lagen om
förbud mot diskriminering avses - på
samma sätt som enligt lagen (1999:132) om
förbud mot diskriminering i arbetslivet
av personer med funktionshinder och lagen
om likabehandling av studenter i
högskolan - varaktiga fysiska, psykiska
eller begåvningsmässiga begränsningar av
en persons funktionsförmåga som till
följd av en skada eller en sjukdom fanns
vid födelsen, har uppstått därefter eller
kan förväntas uppstå.
Motioner
Folkpartiet yrkar i kommittémotion A12
att ordet ras tas bort ur förslagen till
lag om förbud mot diskriminering och lag
om ändring i lagen om åtgärder mot etnisk
diskriminering i arbetslivet (yrk. 2 och
3).
I motion A13 anser Ulf Holm och Mona
Jönsson (mp) att den föreslagna lagen om
förbud mot diskriminering även borde
omfatta diskriminerings-
grunden kön (yrk. 1) och att begreppet
"sexuell läggning" borde ersättas med
"sexuell identitet" (yrk. 2).
Utskottets ställningstagande
Begreppet ras
Förutom i de här behandlade lagarna
förekommer termen ras i flera
internationella konventioner och andra
överenskommelser som Sverige har ingått
samt på flera andra håll i den nationella
lagstiftningen, bl.a. i regeringsformen
och i brottsbalkens bestämmelse om olaga
diskriminering (16 kap. 9 § BrB).
Frågan om lämpligheten av att använda
ordet "ras" har återkommande och i olika
sammanhang varit föremål för
överväganden. Exempelvis uttalade
riksdagen våren 1998 att det inte finns
någon vetenskaplig grund för att dela in
människor i skilda raser och ur biologisk
synpunkt följaktligen inte heller grund
för att använda ordet ras om människor
(bet. 1997/98:KU29, rskr. 1997/98:185).
Mot bakgrund av uttalandet fick 1999 års
diskrimineringsutredning bl.a. i uppdrag
att analysera i vilken utsträckning det
är möjligt och lämpligt att utmönstra
termen ras ur olika
författningsbestämmelser.
Utredningen - som lade fram sina
slutsatser i betänkandet Ett effektivt
diskrimineringsförbud - Om olaga
diskriminering och begreppen ras och
sexuell läggning (SOU 2001:39) - uttalade
att det föreligger starka skäl för en
utmönstring, eller i förekommande fall
ett utbyte, av ordet ras i lagstiftningen
och att detta också är möjligt. Eftersom
ordet ras förekommer i lagstiftning av
varierande karaktär var det dock, enligt
utredaren, inte uteslutet att det kan
finnas skäl att välja olika sätt i olika
författningar för att beskriva den krets
av personer som lagstiftningen i fråga
avser att skydda. Utredningen behandlade
emellertid inte frågan om i vad mån
användningen av termen ras i olika
författningar bygger på konventioner
eller andra internationella
överenskommelser. Denna fråga borde
enligt utredningen utredas närmare.
Sistnämnda fråga har lämnats till den
ovan nämnda Diskrimineringskommittén. I
direktiven till kommittén uttalas bl.a.
att frågan om en eventuell utmönstring av
ordet ras i lagtext är komplicerad. Den
rymmer flera olika aspekter. I Sverige
har ordet ras ofta tolkats i biologiska
termer, medan det i många andra länder,
framför allt de anglosaxiska, sedan länge
haft en annan innebörd. Därför bör
innebörden av ordet ras, framför allt i
de konventioner och andra internationella
dokument som Sverige är bundet av,
klargöras innan ställning kan tas till om
det är möjligt och lämpligt att utmönstra
detta ord ur olika författningar. Det bör
även belysas om en utmönstring kan ha
några
negativa konsekvenser.
När det gäller genomförandet av
direktivet mot etnisk diskriminering
anges i direktivets artikel 1 att syftet
är att fastställa en ram för bekämpningen
av diskriminering på grund av ras eller
etniskt ursprung för att genomföra
principen om likabehandling i
medlemsstaterna. I direktivet sägs att EU
förkastar de teorier som försöker slå
fast att det finns olika människoraser
och att användningen av termen "ras" i
direktivet inte innebär ett accepterande
av
sådana teorier. Texten i direktivet har,
enligt propositionen, tillkommit på
initiativ av Sverige.
I propositionen anför regeringen att
den, mot bakgrund av
Diskrimineringskommitténs uppdrag, nu
inte tar ställning till om ordet "ras"
skall utmönstras ur alla lagarna.
Eftersom begreppet ras används i
direktivet föreslås att ordet ras tills
vidare skall vara kvar i lagen om
åtgärder mot etnisk diskriminering i
arbetslivet och att även den nya lagen om
förbud mot diskriminering skall innehålla
ordet ras. Det finns dock, enligt
regeringen, nu inte skäl för att i lagen
om likabehandling av studenter inom
högskolan föra in ordet ras.
Som riksdagen uttalat tidigare finns
det inte någon vetenskaplig grund för att
dela in människor i skilda raser och ur
biologisk synpunkt följaktligen inte
heller grund för att använda ordet ras om
människor. Olyckligtvis används ordet i
dag ibland i sammanhang, och som uttryck
för idéer, som enligt utskottet väcker
olust. Ordet används olyckligtvis också i
några svenska författningar och i olika
internationella konventioner. Att byta ut
ordet i dessa är emellertid inte helt
enkelt utan kräver en rad överväganden av
olika slag.
Eftersom Diskrimineringskommittén har i
uppdrag att överväga dessa frågor anser
utskottet dock, i likhet med regeringen,
att kommitténs arbete bör avvaktas innan
slutlig ställning tas till hur ordet
"ras" skall utmönstras ur lagstiftningen.
Motion A12 yrkandena 2 och 3 (fp)
avstyrks därför.
Utskottet återkommer i avsnitt 8 nedan
till frågan om antagande av
propositionens lagförslag.
Skydd mot diskriminering på grund av kön
I dag finns regler mot diskriminering på
grund av kön i jämställdhetslagen och i
lagen om likabehandling av studenter i
högskolan. Något skydd utanför
arbetslivet eller högskolan motsvarande
det som föreslås i den nya lagen om
förbud mot diskriminering finns inte, och
några sådana förslag har inte heller
lämnats av Diskrimineringsutredningen
2001. I stället har den ovan nämnda
Diskrimineringskommittén fått i uppdrag
att bl.a. överväga en gemensam
lagstiftning mot diskriminering som
omfattar alla eller flertalet
diskrimineringsgrunder, däribland kön.
Det finns här anledning att påminna om
att det inom EU pågår ett arbete med att
utveckla skyddet mot diskriminering på
grund av kön. Under 2002 har det
genomförts ändringar i det s.k.
likabehandlingsdirektivet från 1976.
Dessa ändringar skall vara genomförda i
medlemsstaterna senast hösten 2005.
Arbetet med att förbereda förslag till
hur de reglerna fullt ut skall genomföras
i Sverige har tilldelats
Diskrimineringskommittén. Det kan här
också nämnas att EU-kommissionen planerar
att under 2003 lägga fram ett förslag
till ett nytt direktiv om jämställdhet
mellan kvinnor och män. Enligt
utredningsdirektiven till
Diskrimineringskommittén skall den även
följa det arbetet och i sina förslag
beakta om lagändringar är nödvändiga
eller lämpliga till följd av utvecklingen
inom EU.
Enligt vad utskottet erfarit pågår ett
arbete inom Regeringskansliet med ta fram
tilläggsdirektiv till kommittén som bl.a.
har till syfte att påskynda
arbetet med de frågor som avser
diskrimineringsgrunden kön.
Mot bakgrund av det anförda anser
utskottet att det inte finns anledning
att föregripa Diskrimineringskommitténs
arbete. Motion A13 yrkande 1 (mp)
avstyrks.
Skydd mot diskriminering på grund av
sexuell identitet
I arbetslivsdirektivet anges att
diskrimineringsförbudet gäller för
sexuell läggning. Någon definition av
begreppet lämnas emellertid inte i
direktivet. I motiveringen till kommis
sionens förslag till rådets direktiv om
inrättande av allmänna ramar för
likabehandling i arbetslivet, KOM (1999)
565, anges att en klar skiljelinje bör
dras mellan sexuell läggning och sexuellt
beteende.
Enligt kommissionen omfattas enbart
sexuell läggning av direktivet.
Som framgått ovan preciseras begreppet
sexuell läggning som homosexuell, bi
sexuell och heterosexuell läggning i
lagarna om förbud mot diskriminering i
arbetslivet på grund av sexuell läggning
och om likabehandling av studenter i
högskolan. I förarbetena till lagen om
likabehandling av studenter i högskolan
framhålls dock att begreppet sexuell
läggning även inkluderar transsexualism
(prop. 2001/02:27). Motsvarande uttalande
finns inte i förarbetena till lagen om
förbud mot diskriminering i arbetslivet
på grund av sexuell läggning.
Utskottet anser inte att det finns
anledning att befara att definitionen av
begreppet sexuell läggning i de båda
lagarna skulle vara mindre omfattande än
det som innefattas i
diskrimineringsgrunden sexuell läggning i
arbetslivsdirektivet. Definitionen i
lagarna kan därför alltjämt användas, och
det är också lämpligt att en motsvarande
definition förs in i den nya lagen om
förbud mot diskriminering som
propositionen föreslår.
Utskottet vill också hänvisa till att
frågan om ett skydd mot diskriminering av
s.k. transpersoner omfattas av det
uppdrag som Diskrimineringskommittén har.
Mot bakgrund härav anser utskottet att
det inte finns anledning att före-
gripa kommitténs arbete i denna del.
Motion A13 yrkande 2 (mp) avstyrks.
Övrigt
Genom Handikappombudsmannens skrivelse
har det väckts en fråga om lydelsen av
rubriken till lagen (1999:132) om
diskriminering i arbetslivet av personer
med funktionshinder. Utskottet återkommer
till denna fråga i avsnitt 8 Antagande av
lagförslag.
I övrigt ansluter sig utskottet till
regeringens förslag i fråga om
diskrimineringsgrunderna och
definitionerna av dessa.
4. Diskrimineringsbegreppet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet ansluter sig till regeringens
förslag om att införa ett gemensamt
diskrimineringsbegrepp i den nya lagen
om förbud mot diskriminering, 1999 års
lagar och lagen om likabehandling av
studenter i högskolan.
Propositionen
Allmänt
Lagstiftningen mot diskriminering
föreslås utgå från ett gemensamt
diskrimineringsbegrepp som i grunden
hämtas från EG-rätten. Med direkt
diskriminering, indirekt diskriminering,
trakasserier och instruktioner att
diskriminera avses detsamma i den nya
lagen om förbud mot diskriminering, 1999
års
lagar och lagen om likabehandling av
studenter i högskolan.
Diskrimineringsbegreppet förutsätter inte
en avsikt att diskriminera.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering avses att en
enskild person missgynnas genom att
behandlas sämre än någon annan behandlas,
har behandlats eller skulle ha behandlats
i en jämförbar situation, om
missgynnandet har samband med etnisk
tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder.
Diskrimineringsbegreppet bygger liksom
i de nu gällande lagarna om förbud mot
diskriminering på uttrycken missgynnande,
jämförelse (likartad situation) och
orsakssamband.
Med missgynnande avses på samma sätt
som i dag varje förfarande som innebär
skada eller nackdel för den enskilde.
Avgörande är att en negativ
effekt inträder, inte vilken orsak som
kan ligga bakom missgynnandet. I
förhållande till nuvarande bestämmelser
har den ändringen gjorts att missgynnande
uttrycks med orden "behandla sämre än" i
stället för "behandla mindre förmånligt
än". Någon ändring i sak är dock inte
avsedd.
Med jämförelsen menas att ett
missgynnande bara kan konstateras genom
en jämförelse med hur någon eller några
andra personer har blivit behandlade i en
"jämförbar situation". Det naturliga är
att jämförelsen görs med någon annan
faktiskt existerande person. Om det inte
finns någon verklig person att jämföra
med kan det vara tillräckligt med en
hypotetisk (fiktiv) person. I förhållande
till 1999 års lagar och lagen om
likabehandling av studenter i högskolan
har, för att få bättre överensstämmelse
med direktivens lydelse, termen "likartad
situation" ersatts med "jämförbar
situation". Någon ändring i sak är dock
inte avsedd.
Lagarna föreslås också bli ändrade på
så sätt att jämförelsen skall göras med
"någon annan" i stället för som i dag med
en person som har en "annan etnisk
tillhörighet" etc. Därmed kommer
diskrimineringsförbudet att omfatta ett
otillbörligt hänsynstagande till etnisk
tillhörighet etc.
För att ett missgynnande skall kunna
utgöra diskriminering är det tillräckligt
att missgynnandet har samband med
diskrimineringsgrunden, vilket innebär
att det räcker att diskrimineringsgrunden
kan ha varit en av flera orsaker till
handlandet. Orsakssambandet finns när
diskriminering av en person har samband
med hans eller hennes egen tillhörighet
till någon av de skyddade grupperna. Det
föreligger också när handlandet har
anknytning till någon
annans etniska tillhörighet etc., eller
en "felaktigt förmodad" tillhörighet till
en skyddad grupp.
Skyddet mot diskriminering är inte
absolut. Frågan om undantag från
diskrimineringsförbuden behandlas nedan i
avsnitt 7 Ändringar i 1999 års lagar.
Indirekt diskriminering
Med indirekt diskriminering avses att en
enskild person missgynnas genom
tillämpning av en bestämmelse, ett
kriterium eller ett förfaringssätt som
framstår som neutralt men som i praktiken
särskilt missgynnar personer med viss
etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller
visst funktionshinder. Detta gäller dock
inte om bestämmelsen, kriteriet eller
förfaringssättet kan motiveras av ett
berättigat mål och medlen är lämpliga och
nödvändiga för att uppnå målet.
Diskrimineringsbegreppet bygger liksom
i den nuvarande lagstiftningen på
uttrycken missgynnande, jämförelse och
intresseavvägning.
Den närmare innebörden av uttrycket
missgynnande motsvarar det som
anförts ovan om direkt diskriminering.
När det gäller jämförelsen kan ett
kriterium, en bestämmelse eller ett
förfaringssätt endast innebära ett
missgynnande om personer ur en grupp som
omfattas av diskrimineringsförbudet
särskilt missgynnas. Det som är avgörande
är hur stor del av de grupper som jämförs
som kan uppfylla respektive inte uppfylla
de uppställda kraven. Det är de faktiska
förhållandena som skall bedömas, inte vad
som kan vara teoretiskt möjligt. Endast
om en mycket större andel av den skyddade
gruppen än av den andra gruppen drabbas
kan det
sägas att gruppen har missgynnats
särskilt. Vid denna bedömning skall det
inte gå att använda sig av en hypotetisk
jämförelseperson.
Förbudet mot indirekt diskriminering är
inte absolut. Det rör sig inte om
diskriminering om arbetsgivaren kan visa
att den bestämmelse, det kriterium eller
det förfaringssätt som tillämpats kan
motiveras av ett berättigat mål och
medlen är lämpliga och nödvändiga för att
uppnå målet. Denna bedömning är den s.k.
intresseavvägningen. För att nå en bättre
språklig överensstämmelse med direktiven
i denna del föreslås att det nuvarande
uttryckssättet "detta gäller såvida
syftet med bestämmelsen, kriteriet eller
förfaringssättet kan motiveras av sakliga
skäl och åtgärden är lämplig och
nödvändig för att syftet skall uppnås"
ersätts med satsen "detta gäller dock
inte om bestämmelsen, kriteriet eller
förfaringssättet kan motiveras av ett
berättigat mål och medlen är lämpliga och
nödvändiga för att uppnå målet".
Trakasserier
Trakasserier skall anses som en
uttrycklig och fristående form av
förbjuden diskriminering. Med
trakasserier avses ett uppträdande som
kränker en persons värdighet och som har
samband med etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning eller funktionshinder.
Uppträdandet skall innebära
missgynnande i form av skada eller obehag
och på så sätt kränka den enskildes
värdighet. Helt bagatellartade skillnader
i bemötande bör inte betraktas som
missgynnande och därmed trakasserier. Det
bör vara fråga om märkbara och tydliga
kränkningar.
Uppträdandet skall vara oönskat. Det är
den utsatte som avgör om beteendet eller
handlingarna är oönskade och kränkande.
Den som trakasserar måste emellertid ha
insikt om den etniska tillhörigheten etc.
och att beteendet upplevs som kränkande.
Ett handlingssätt eller bemötande skall
ha ett orsakssamband med den
diskrimineringsgrund som är aktuell för
att utgöra trakasserier i lagarnas
mening. Liksom vid de andra typerna av
diskriminering är det inte nödvändigt att
det är en anknytning till den utsattes
egen tillhörighet till någon av de
skyddade grupperna. Det kan även vara en
anknytning till någon annans
etniska tillhörighet etc., eller en
"felaktigt förmodad" tillhörighet till en
skyddad grupp.
Instruktioner att diskriminera
Ett nytt förbud införs i såväl den nya
lagen om förbud mot diskriminering som
övriga här behandlade lagar. Med
instruktioner att diskriminera avses
order eller instruktioner att
diskriminera en person genom direkt
diskriminering, indirekt diskriminering
eller trakasserier som
en arbetsgivare lämnar åt en
arbetstagare eller till den som utan att
vara anställd söker eller fullgör
yrkespraktik på en arbetsplats,
en högskola lämnar åt en
arbetstagare vid högskolan, eller
lämnas åt någon som står i
lydnads- eller beroendeförhållande till
den som lämnar ordern eller instruktionen
eller som gentemot denna
åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.
Sådana instruktioner är diskriminering om
instruktionerna leder till ett
missgynnande av en eller flera personer
som har samband med etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning eller funktionshinder.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ansluter sig till
propositionens förslag om
diskrimineringsbegrepp m.m.
5. Bevisfrågor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet ställer sig i detta avsnitt
bakom propositionens förslag om att
införa en gemensam och enhetlig
bevisregel i den nya lagen om förbud
mot diskriminering, 1999 års lagar och
i lagen om likabehandling av studenter
i högskolan.
Propositionen
Nuvarande bestämmelser om bevisning i
1999 års lagar och lagen om
likabehandling av studenter i högskolan
ersätts med en gemensam och fristående
bevisregel som också föreslås bli intagen
i den nya lagen om förbud mot
diskriminering. Enligt bevisregeln
ankommer det på den som anser sig ha
blivit diskriminerad (käranden) eller
utsatt för repressalier att visa
omständigheter som ger anledning att anta
att han eller hon blivit diskriminerad
eller utsatt för repressalier; om
käranden lyckas med detta är det
svaranden som skall visa att
diskriminering eller repressalier inte
förekommit.
Utskottets ställningstagande
Den reglering med delad bevisbörda som
finns i 1999 års lagar,
jämställdhetslagen och lagen om
likabehandling av studenter i högskolan
motsvarar redan i dag EG-rättens krav på
bevislättnader.
Förslaget att ta in regleringen om
bevisbördan i en gemensam och enhetlig
bestämmelse som på ett tydligare sätt
språkligt anknyter till den EG-rättsliga
bevisregeln innebär alltså inte någon
ändring i sak i förhållande till vad som
redan gäller enligt de nyss nämnda
lagarna. Bevisprövningen kommer att gå
till på samma sätt som angetts hittills.
EG-domstolens praxis kommer precis som i
dag att vara styrande, och de uttalanden
som gjorts i tidigare
lagstiftningsärenden är alltjämt giltiga.
Med det anförda ansluter sig utskottet
till regeringens förslag om införandet av
en enhetlig och gemensam bevisregel i
respektive lag.
6.1. Tillämpningsområdet för den nya
lagen om förbud mot diskriminering m.m.
Utskottets förslag i korthet
I detta avsnitt behandlar utskottet
propositionens förslag om
tillämpningsområdet för den nya lagen
om förbud mot diskriminering samt tre
motionsyrkanden som rör frågan om
förbud mot diskriminering av juridiska
personer och ansvar för handlingar av
privatpersoner. Utskottet tillstyrker
propositionen och avslår
motionsyrkandena.
Jämför reservationerna 7 (fp), 8 (mp)
och 9 (fp).
Propositionen
Allmänt
För att täcka de områden som inte
omfattas av 1999 års lagar och lagen om
likabehandling av studenter i högskolan
införs det en ny lag om förbud mot
diskriminering. Lagen föreslås gälla i
förhållande till enskilda personer för
diskrimineringsgrunderna etnisk
tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning och
funktionshinder i fråga om de områden som
angetts ovan under rubriken
Propositionens huvudsakliga innehåll. I
propositionen läggs det inte fram något
förslag om skydd för juridiska personer.
Det läggs inte heller fram något förslag
om ansvar för handlingar i privatlivet.
Om dessa frågor avser regeringen att
återkomma senare.
Arbetsmarknadspolitisk verksamhet
Med arbetsmarknadspolitisk verksamhet
avses förmedling av arbete hos den
offentliga arbetsförmedlingen eller annan
som bedriver arbetsförmedling och andra
insatser inom den arbetsmarknadspolitiska
verksamheten.
Det föreslagna diskrimineringsförbudet
vid arbetsförmedling är avsett att
omfatta förmedlingens urval bland
arbetssökande (platsförmedling) och andra
åtgärder hos länsarbetsnämnden eller
arbetsförmedlingen som kan ha betydelse
för om en arbetssökande skall få ett
arbete.
Med andra insatser inom den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten
avses all handläggning hos
arbetsförmedlingen av ärenden som rör en
arbetssökande eller arbetstagare och som
gäller vägledning, anvisningar till
arbetsmarknadspolitiska program eller
andra insatser inom den arbetsmarknads-
politiska verksamheten.
Diskrimineringsförbudet föreslås avse
alla åtgärder som kan ha betydelse för
den enskildes möjligheter att ta del av
arbetsmarknadsservicen. Här innefattas
obehöriga hänsyn till någon av
diskrimineringsgrunderna vid
beslutsfattande, all formell och
informell handläggning av ärenden -
inklusive
underlåtenhet att agera eller omotiverat
förhalande av beslut eller åtgärder - och
trakasserande bemötanden.
Diskrimineringsförbudet innebär inte
hinder mot tillämpning av bestämmelser
som är ett led i strävanden att främja
lika möjligheter oavsett
etnisk tillhörighet.
Start och bedrivande av näringsverksamhet
Förbudet mot diskriminering vid start
eller bedrivande av näringsverksamhet
omfattar ett skydd för enskilda personer.
Juridiska personer omfattas inte.
Förbudet gäller vid beviljande av
ekonomiskt stöd samt vid prövning av
tillstånd, registrering eller liknande.
Det går inte att uttömmande ange alla
situationer som bör falla under förbudet.
Avsikten är att det bör sträcka sig
utöver vad som är nödvändigt för själva
verksamheten och omfatta även
omständigheter som är av stor betydelse
för verksamhetens utövande.
Diskrimineringen kan bestå av såväl
åtgärder som underlåtenhet att vidta
åtgärder eller på annat sätt agera som
kan ha betydelse för den enskildes
möjligheter att erhålla ett stöd eller
ett tillstånd. I detta inbegrips be
slutsfattande och faktiskt handlande, all
formell och informell handläggning av
ärenden - inklusive underlåtenhet att
agera eller omotiverat förhalande av
beslut eller åtgärder - och trakasserande
bemötanden.
Förslaget syftar dock inte till att
skapa en rätt för någon att starta eller
bedriva näringsverksamhet utöver vad som
följer av gällande rätt.
Yrkesutövning
Förbudet mot diskriminering vid
yrkesutövning avser både fall där det för
inträde till eller utövande av ett visst
yrke ställs krav på viss behörighet eller
på legitimation, auktorisation,
registrering, tillstånd eller liknande
eller där
sådana omständigheter inte är ett
formellt krav men likväl kan ha betydelse
för utövandet av yrket.
Exempel på de situationer som bör falla
under diskrimineringsförbudet är inte
uttömmande. Även andra situationer än de
som nu nämnts där liknande frågor som kan
ha betydelse för en enskild persons
möjligheter att utöva ett visst yrke bör
omfattas.
Förbudet omfattar beslutsfattande, all
formell och informell handläggning av
ärenden - inklusive underlåtenhet att
agera eller omotiverat förhalande av
beslut eller åtgärder - och trakasserande
bemötanden.
Medlemskap, medverkan och medlemsförmåner
i arbetstagarorganisationer,
arbetsgivarorganisationer eller
yrkesorganisationer
Förbudet innebär att en arbetstagar
organisation, arbetsgivarorganisation
eller yrkesorganisation inte får
diskriminera någon i fråga om medlemskap,
medverkan eller förmåner som erbjuds
medlemmarna.
Med medlemskap avses beviljande och
upphörande av medlemskap och med
medverkan menas deltagande i
organisationen eller i den verksamhet som
organisationen bedriver. Ingen skall
nekas att delta i organisationen eller i
verksamheten och ingen skall heller
behöva utsättas för trakasserier. Vad
slutligen gäller förmåner som
organisationen tillhandahåller
medlemmarna bör detta innefatta allt som
kan anses vara till nytta för medlemmen
och som utgår på grund av medlemskapet.
Skyddet omfattar på samma sätt som vid
start och bedrivande av näringsverksamhet
bara enskilda personer och inbegriper
t.ex. beslut, bemötande men även
underlåtenhet att vidta åtgärder.
Varor, tjänster och bostäder
Förbudet omfattar ett skydd mot
diskriminering för enskilda personer vid
yrkesmässigt tillhandahållande av varor,
tjänster och bostäder.
Med vara avses ett objekt som är
omsättningsbart. Med tjänst avses något
som någon gör eller utför åt någon annan
mot ersättning. Lån och försäkringar är
exempel på tjänster som omfattas av
diskrimineringsförbudet.
Med bostad avses alla former av boende,
såväl permanenta bostäder som tillfälliga
bostäder och fritidsbostäder. Det innebär
att begreppet bostad omfattar både fast
och lös egendom. Förbudet mot
diskriminering i fråga om bostad gäller
oavsett om det är fråga om köp, hyra
eller någon annan upplåtelseform.
Varan, tjänsten eller bostaden skall
tillhandahållas yrkesmässigt. Av detta
följer att transaktioner som sker helt
privat ligger utanför lagens
tillämpningsområde. Med tillhandahållande
avses köp, byte, upplåtelse och gåva. Med
ett tillhandahållande av varor, tjänster
och bostäder avses således den civil
rättsliga transaktionen, dvs. själva
vverlåtelsen eller upplåtelsen.
Bestämmelsen ger dock inget skydd mot
missgynnande av personer med
funktionshinder på grund av bristande
tillgänglighet. Det är alltså inte
diskriminering enligt den föreslagna be
stämmelsen om t.ex. en vara, tjänst eller
bostad är fysiskt svårtillgänglig för en
funktionshindrad på grund av att en butik
eller byggnad saknar hissar.
Socialtjänsten m.m.
Diskrimineringsförbudet omfattar insatser
inom socialtjänsten och tillstånd till
färdtjänst och riksfärdtjänst samt
bostadsanpassningsbidrag. Till begreppet
socialtjänst hänförs inte enbart
verksamhet enligt socialtjänstlagen
(1980:620) utan även närliggande
verksamheter som regleras enligt annan
lagstiftning. En precisering av begreppet
socialtjänst ges i 2 § lagen (2001:454)
om behandling av personuppgifter inom
socialtjänsten.
Såväl den verksamhet som utgörs av
handläggning av ett ärende
(myndighetsutövning) som faktiska hand
lingar, t.ex. information, rådgivning,
uppsökande verksamhet, hemhjälp och
verksamhet i behandlingshem, bör omfattas
av förbudet. Även fysiska eller juridiska
personer som genom avtal med en kommun
fullgör insatser inom socialtjänstens
område omfattas av
diskrimineringsförbudet.
Socialförsäkringen och anslutande
bidragssystem
Diskrimineringsförbudet omfattar
socialförsäkringen och anslutande
bidragssystem. Vilka förmåner och vem som
omfattas av socialförsäkringen framgår av
socialförsäkringslagen (1999:799). Av
socialförsäkringslagen framgår att rätten
till en förmån skall grundas på antingen
bosättning eller förvärvsarbete i
Sverige.
Utöver det som i socialförsäkringslagen
definieras som socialförsäkring finns det
vissa anslutande bidragssystem som
administreras av Riksförsäkringsverket
och försäkringskassorna och i vissa fall
av andra myndigheter som också omfattas
av lagens förbud.
Förbudet omfattar såväl handläggning av
ett ärende (myndighetsutövning) som
faktiska handlingar. Det bör gälla i verk
samheten som sådan och avse sådant som en
enskild persons rätt till försäk
ringsersättningar och bidrag, dessas
räckvidd och innehåll. Villkoren för att
få tillgång till en ersättning eller ett
bidrag liksom kvaliteten och omfattningen
skall vara lika oberoende av sökandens
etniska tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning.
Arbetslöshetsförsäkringen
Diskrimineringsförbudet omfattar
arbetslöshetskassornas handhavande av
alla frågor som gäller försäkringen,
t.ex. ansökan och beviljande av ersätt
ning,
ersättningens storlek, karenstid, ersätt
ningstidens längd, avdrag på
dagpenningen, avstängning från rätt till
ersättning, nedsättning av ersättning och
utfärdande av intyg. Uppräkningen är inte
uttömmande. Även frågor om medlemskap i
en arbetslöshetskassa, medlemsavgifter
och s.k. särskild uttaxering till en
arbetslöshetskassa inbegrips. Förbudet
omfattar beslutsfattande, all formell och
informell handläggning av ärenden -
inklusive underlåtenhet att agera eller
omotiverat förhalande av beslut eller
åtgärder - och trakasserande bemötanden.
Utanför diskrimineringsförbudets
räckvidd faller i princip övriga frågor
som omfattas av lagen (1997:239) om
arbetslöshetskassor. Frågor om
föreningarnas bildande, registrering,
tillsyn över a-kassorna och statsbidrag
till kassorna, vilka regleras i den
lagen, rör inte den enskildes
förhållanden och omfattas inte av lagens
diskrimineringsförbud.
Hälso- och sjukvård och annan medicinsk
verksamhet
Utöver åtgärder för att medicinskt före
bygga, utreda och behandla sjukdomar och
skador omfattar hälso- och sjukvård även
sjuktransporter, omhändertagande av
avlidna, företagshälsovård, skolhälsovård
och studerandehälsovård. Därutöver
omfattas exempelvis åtgärder med
anledning av kroppsfel och barnafödande,
funktionsförbättrande och funktions
uppehållande behandling för personer med
funktionshinder. Även tandvård omfattas.
För att täcka in även de områden som kan
falla utanför begreppet hälso- och
sjukvård föreslås förbudet omfatta
förutom hälso- och sjukvård även "annan
medicinsk verksamhet".
Diskrimineringsförbudet omfattar såväl
handläggning av ett ärende
(myndighetsutövning) som faktiska
handlingar. Hälso- och sjukvårdsområdet
skiljer sig dock i viss mån från övriga
ovan behandlade områden genom att
lagstiftningen på detta område inte har
karaktären av rättighetslagstiftning.
Förbudet kan t.ex. avse sådant som
tillgången till vård, dess räckvidd och
innehåll samt avgiftsbetalning.
Motioner
I kommittémotion A12 framhåller
Folkpartiet att följderna av att låta
förbudet mot diskriminering i framtiden
eventuellt även omfatta handlingar av
privatpersoner noga bör analyseras innan
ett sådant förbud skulle kunna anses
lämpligt att införa (yrk. 6).
I samma motion anser Folkpartiet att
regeringen alltför lättvindigt behandlar
frågan om att utsträcka skyddet mot
diskriminering även till juridiska
personer. Om en sådan utvidgning av
förbudet skall göras krävs en noggrann
och allsidig belysning av de principiella
konsekvenserna på andra
lagstiftningsområden och i förhållande
till tankarna på att utsträcka förbudet
till privatpersoner, detta för att
undvika att förbuden får oönskade
konsekvenser (yrk. 5).
I motion A13 anser Ulf Holm och Mona
Jönsson (mp) att den föreslagna
lagen om förbud mot diskriminering borde
omfatta ett förbud mot diskriminering av
juridiska personer (yrk. 3).
Utskottets ställningstagande
Med anledning av såväl Folkpartiets som
Ulf Holms och Mona Jönssons
motioner vill utskottet hänvisa till att
frågan om ett förbud mot diskriminering
av juridiska personer omfattas av den
ovan nämnda Diskrimineringskommitténs
uppdrag.
Med hänsyn härtill och då kommittén har
att förutsättningslöst överväga denna och
övriga frågor om den framtida
diskrimineringslagstiftningen anser
utskottet att kommitténs arbete inte bör
föregripas.
Motionerna A12 yrkande 5 (fp) och A13
yrkande 3 (mp) avstyrks.
Som konstateras både i propositionen
och i Folkpartiets motion råder det inte
någon tvekan om att diskrimineringen är
utbredd även vid handlingar som företas
inom privatlivet.
När det gäller handlingar som företas
mellan privatpersoner intar dessa enligt
direktivet mot etnisk diskriminering en
särställning. Enligt direktivet skall
nämligen skyddet för privat- och
familjelivet samt transaktioner som sker
i det sammanhanget respekteras. Det är
också bl.a. av det skälet och mot
bakgrund av det nuvarande
beredningsunderlaget som regeringen valt
att föreslå ett diskrimineringsförbud som
endast omfattar yrkesmässigt
tillhandahållande av varor, tjänster och
bostäder.
Enligt utskottet är det emellertid
viktigt att understryka att all
diskriminering, oavsett i vilket
sammanhang som den förekommer, är
oacceptabel. Det är därför mycket
välkommet att regeringen aviserar att den
avser att ytterligare överväga frågan i
vilken utsträckning och under vilka
förutsättningar handlingar företagna av
en privatperson bör omfattas av
diskrimineringsförbuden. Utskottet, som
inte anser att det finns något skäl för
riksdagen att föregripa detta arbete,
avstyrker motion A12 yrkande 6 (fp).
I övrigt ansluter sig utskottet till
vad regeringen anfört i fråga om
tillämpningsområdet för den nya lagen mot
diskriminering. Utskottet återkommer till
frågan om antagande av lagförslagen i den
följande framställningen.
6.2. Frågor om förbud mot repressalier
samt bestämmelser om sanktioner,
rättegång, tillsyn m.m. i den nya lagen
om förbud mot diskriminering
Utskottets förslag i korthet
I detta avsnitt behandlar utskottet
propositionens förslag om en ny lag om
förbud mot diskriminering i fråga om
repressalier, skadestånd och
ogiltighet, tillsyn, rättegång,
preskription och sekretess m.m.
Utskottet behandlar också ett
motionsyrkande om preskription.
Utskottet ansluter sig till
propositionens förslag och avstyrker
motionsyrkandet.
Jämför reservation 10 (fp).
Propositionen
I den nya lagen om förbud mot
diskriminering föreslås att det införs
ett förbud mot repressalier samt
bestämmelser om tillsyn, rättegång,
ogiltighet och skadestånd m.m.
Den som påstås ha diskriminerat någon
enligt denna lag får inte utsätta en
enskild person för repressalier på grund
av att han eller hon anmält eller påtalat
diskrimineringen eller medverkat i en
utredning om denna.
En rättshandling, ett avtal eller en
bestämmelse i ett avtal skall, på begäran
av den som diskriminerats på ett sätt som
är förbjudet enligt lagen, kunna jämkas
eller förklaras ogiltig.
Den som diskriminerar någon eller
utsätter någon för repressalier på ett
sätt som är förbjudet enligt lagen skall
betala skadestånd för den kränkning som
diskrimineringen eller repressalierna
innebär. Om en arbetstagare diskriminerar
någon eller utsätter någon för
repressalier skall skadeståndet betalas
av den som har arbetstagaren i sin
tjänst.
Tillsynen över lagens efterlevnad skall
utövas av DO, HomO och HO. Ombudsmännen
skall försöka förmå dem som omfattas av
diskrimineringsförbuden att frivilligt
följa lagen.
Rättegången i mål om tillämpning av
förbuden mot diskriminering och
repressalier skall handläggas som
dispositiva tvistemål.
DO, HomO och HO får som part föra talan
för den enskilde som anser sig ha blivit
diskriminerad eller utsatt för
repressalier, om den personen medger det.
I mål som handläggs enligt den nya
lagen om förbud mot diskriminering får
domstolen förordna att vardera parten
skall bära sin rättegångskostnad, om den
som anser sig ha blivit diskriminerad
eller utsatt för repressalier förlorat
målet och hade skälig anledning att få
tvisten prövad. Detta gäller dock inte
när någon av ombudsmännen som part för
talan.
När någon av ombudsmännen för talan
behandlas den enskilde som part i
rättegången i fråga om jävsförhållanden,
personlig inställelse samt hörande under
sanningsförsäkran och andra frågor om
bevisning.
Vid tillämpning av reglerna om pågående
rättegång i 13 kap. 6 § rättegångsbalken
skall en enskild person och DO, HomO
respektive HO anses som en enda part när
det gäller talan avseende diskriminering
av personen i fråga.
Talan skall väckas inom två år efter
det att den påtalade handlingen företogs
eller en skyldighet senast skulle ha full
gjorts. I annat fall är rätten till
talan förlorad (preskription).
Sekretess i mål enligt den nya lagen
gäller hos domstolarna, DO, HomO och HO
för uppgift om enskilds personliga eller
ekonomiska förhållanden om det kan antas
att den enskilde eller någon närstående
till den enskilde lider avsevärd skada
eller betydande men om uppgiften röjs.
Motion
Folkpartiet pekar i kommittémotion A12
(yrk. 4) på att de preskriptionsfrister
som finns i dagens diskrimineringslagar
som reglerar arbetslivet är beroende av
hur och om de fackliga organisationerna
agerar. Partiet anser att en sådan
ordning inte är tillfredsställande och
förordar att det införs enhetliga
preskriptionsbestämmelser i de olika
diskrimineringslagarna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tolkar Folkpartiets synpunkter
på de föreslagna
preskriptionsbestämmelserna som att
partiet vill införa enhetliga
preskriptionsbestämmelser för de
arbetsrättsliga respektive de allmänt
civilrättsliga regleringarna som
motsvarar de som föreslås i den nya lagen
om förbud mot diskriminering.
Utskottet kan konstatera att de
preskriptionsbestämmelser som i dag finns
i 1999 års lagar - som rör förhållandena
mellan arbetsgivare och arbetstagare - i
huvudsak knyter an till de frister m.m.
som gäller för övriga arbetsrättsliga
tvister. Utskottet kan i nuläget inte se
något skäl att anpassa fristerna i de
arbetsrättsliga lagarna till vad som
föreslås i den nya lagen.
Preskriptionsreglerna i 1999 års lagar
har till skillnad från den nya lagen ett
nära samband med det arbetsrättsliga
tvisteförhandlingssystemet, där den
faktiska tiden för att väcka talan blir
beroende av om och när förhandling sker.
Dessutom skulle ett införande av en
generell tvåårig preskriptionsfrist
innebära oacceptabelt långa frister t.ex.
vid tvister om ogiltigförklarande av
uppsägning.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker
utskottet motion A12 yrkande 4 (fp).
Utskottet ansluter sig även i övrigt
till regeringens förslag om förbud mot
repressalier, skadestånd och ogiltighet,
tillsyn, rättegång, preskription och
sekretess i den nya lagen om förbud mot
diskriminering.
7. Ändringar i 1999 års lagar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet ställer sig i detta avsnitt
bakom propositionens förslag om vissa
ändringar i 1999 års lagar. Lagarna
skall bl.a. gälla även när en
arbetsgivare beslutar om eller vidtar
åtgärder som rör yrkespraktik,
utbildning eller yrkesvägledning.
Lagarnas tillämpningsområde utsträcks
också på så sätt att
diskrimineringsförbuden och förbudet
mot repressalier skall gälla till
förmån även för den som utan att vara
anställd söker eller genomgår
yrkespraktik på en arbetsplats och för
inhyrd eller inlånad personal. Även
undantaget från förbudet mot direkt
diskriminering ändras.
Propositionen
1999 års lagar föreslås ändras så att
diskrimineringsförbudet gäller även när
arbetsgivaren beslutar om eller vidtar
annan åtgärd som rör utbildning,
yrkesvägledning eller yrkespraktik.
Lagarnas tillämpningsområde utsträcks
också på så sätt att
diskrimineringsförbuden gäller till
förmån även för den som utan att vara
anställd söker eller fullgör yrkespraktik
på en arbetsplats.
Undantaget från diskrimineringsförbuden
dndras. Förslaget innebär att förbudet
mot direkt diskriminering inte gäller vid
beslut om anställning, befordran eller
utbildning för befordran om viss etnisk
tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller
visst funktionshinder är nödvändigt på
grund av arbetets natur eller det
sammanhang där det utförs. Undantaget för
"ideellt eller annat särskilt intresse"
utmönstras ur lagarna.
Förbudet mot repressalier utsträcks
till att omfatta skydd även för den som
utan att vara anställd fullgör
yrkespraktik på en arbetsplats och för
inhyrd
eller inlånad personal. Förbudet gäller
när den som kan åberopa förbudet anmält
eller påtalat diskriminering eller
medverkat i en utredning enligt lagen.
Arbetsgivarens skyldighet att utreda
och vidta åtgärder mot trakasserier
utsträcks till att omfatta även det fall
att någon som fullgör yrkespraktik på en
arbetsplats utan att vara anställd eller
är inhyrd eller inlånad personal anser
sig ha blivit utsatt.
Bestämmelserna om arbetsgivares
uppgiftsskyldighet bl.a. i förhållanden
som kan vara av betydelse för
ombudsmännens tillsyn ändras på så sätt
att förbehållet om att arbetsgivare inte
får betungas onödigt genom
uppgiftsskyldigheten tas bort.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar de i propositionen
framförda synpunkterna vad avser
ändringar i 1999 års lagar.
8. Antagande av lagförslagen
Utskottets förslag i korthet
I detta avsnitt ansluter sig utskottet
med vissa justeringar till de av
regeringen framlagda lagförslagen.
Av den föregående framställningen framgår
att utskottet ansluter sig till de
bedömningar som ligger bakom de av
regeringen framlagda lagförslagen.
Med anledning av Handikappombudsmannens
skrivelse till utskottet har fråga väckts
om rubriken till lagen (1999:132) om
förbud mot diskriminering i arbetslivet
av personer med funktionshinder på ett
riktigt sätt anger den personkrets som
skyddas av lagen. Lagen omfattar inte
enbart den funktionshindrade själv utan
även personer med anknytning till honom
eller henne. Utskottet anser därför att
lagens rubrik bör ges följande lydelse:
lagen om förbud mot diskriminering i
arbetslivet på grund av funktionshinder.
Utskottet föreslår också en redaktionell
ändring i nyss nämnda lag. Förslag om
detta lämnas i utskottets förslag till
riksdagsbeslut.
Ändringen av rubriken till lagen om
förbud mot diskriminering i arbetslivet
av personer med funktionshinder
föranleder följdändringar i förslaget
till lag om förbud mot diskriminering
(2003:000) samt i förslagen till
ändringar i lagen (1974:371) om
rättegången i arbetstvister,
sekretesslagen (1980:100), lagen
(1994:749) om Handikappombudsmannen och
lagen (1999:678) om utstationering av
arbetstagare. Förslag om detta lämnas i
utskottets förslag till riksdagsbeslut.
Med de justeringar som angetts ovan
anser utskottet att riksdagen bör bifalla
propositionen.
9. Övriga frågor
Utskottets förslag i korthet
I detta avsnitt behandlar utskottet tre
motionsyrkanden som tar upp frågor om
en sammanslagning av ombudsmännen och
avskaffande av Arbetsdomstolen.
Samtliga yrkanden avstyrks.
Jämför reservationerna 11 (m, fp, kd)
och 12 (m).
Motioner
I kommittémotion A11 (yrk. 3) föreslår
Moderaterna att de nuvarande fyra
ombudsmännen slås samman till en gemensam
myndighet.
Motsvarande yrkande framställs av
Folkpartiet i kommittémotion A12 (yrk. 1
delvis).
I kommittémotion A11 förklarar
Moderaterna att de är principiella
motståndare till specialdomstolar och
partssammansatta domstolar. Som en följd
av detta ställningstagande föreslås att
Arbetsdomstolen läggs ned och att dess
uppgifter överförs till det allmänna
domstolsväsendet (yrk. 4).
Utskottets ställningstagande
Motionsförslag om en samordning eller
sammanslagning av ombudsmän som är
underställda regeringen har behandlats av
riksdagen vid ett flertal tillfällen
tidigare. Senast så skedde var i
konstitutionsutskottet i samband med
behandlingen av budgetpropositionen för
år 2003 (bet. 2002/03:KU1).
Konstitutionsutskottet noterade då att
regeringen givit Diskrimineringskommittén
i uppdrag att bl.a. överväga dessa frågor
och ansåg att resultatet av detta
utredningsarbete borde avvaktas. Mot den
bakgrunden avstyrktes motionerna.
Arbetsmarknadsutskottet, som inte
finner anledning att göra någon annan
bedömning, avstyrker motionerna A11
yrkande 3 (m) och A12 yrkande 1 i denna
del (fp).
Vad avslutningsvis gäller Moderaternas
yrkande om att Arbetsdomstolen skall
avskaffas kan utskottet konstatera att
liknande yrkanden har behandlats vid ett
flertal tidigare tillfällen. Utskottet
anser nu liksom tidigare att det inte är
aktuellt att lägga ned Arbetsdomstolen.
Moderaternas förslag i motion A11 yrkande
4 (m) avstyrks.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges
inom parentes vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas
i avsnittet.
1.En sammanhållen
diskrimineringslagstiftning (punkt 1)
(m, fp, kd, c)
av Margareta Andersson (c), Anders G
Högmark (m), Erik Ullenhag (fp),
Stefan Attefall (kd), Tina Acketoft
(fp), Henrik Westman (m) och Tobias
Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som framförs
under Ställningstagande i reservation 1.
Riksdagen bifaller därmed motionerna
2002/03:A10 (kd), 2002/03:A11 yrkande 2
(m) och 2002/03:A12 yrkandena 1 i denna
del och 7 (fp).
Ställningstagande
Vi har vid ett flertal tillfällen
tidigare framhållit att vi förordar att
det så snart som det är möjligt införs en
sammanhållen, tydlig och enhetlig
lagstiftning mot diskriminering. En sådan
lagstiftning skulle omfatta alla eller
flertalet diskrimineringsgrunder och på
det sättet sända en tydlig signal till
alla berörda parter att all
diskriminering är att bedöma som lika
allvarlig från lagstiftarens sida. En
samlad lagstiftning blir också lättare
att överblicka för dem som skall tillämpa
lagen. Frågan om en samordnad
lagstiftning utreds för närvarande av den
s.k. Diskrimineringskommittén, och vi
anser att det är viktigt att kommittén
får så stor handlingsfrihet som möjligt i
sitt arbete. På samma gång vill vi
understryka att de förslag som läggs fram
i den här behandlade propositionen bör
ses som en nödvändig lagstiftning i
avvaktan på en samlad
antidiskrimineringslag.
Vad som anförts ovan bör ges regeringen
till känna. Vi tillstyrker därför
motionerna A10 (kd), A11 yrkande 2 (m)
och A12 yrkandena 1 i denna del och 7
(fp).
2.Genomförande av de två EG-direktiven
(punkt 2) (m)
av Anders G Högmark (m), Henrik
Westman (m) och Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som framförs
under Ställningstagande i reservation 2.
Riksdagen bifaller därmed motion
2002/03:A11 yrkande 1 (m).
Ställningstagande
För att uppfylla direktivens krav på
skydd mot diskriminering krävs
otvivelaktigt att det genomförs vissa
ändringar och tillägg i svensk
lagstiftning. Enligt vår mening är det
mest ändamålsenligt att sådana ändringar,
när så är möjligt, förs in i befintlig
lagstiftning. En sådan
lagstiftningsteknik medför att redan
etablerade regelverk inom skilda
sakområden kan hållas någorlunda samlade,
vilket i sin tur underlättar för dem som
skall tillämpa reglerna. I de fall detta
inte är möjligt anser vi att reglerna bör
föras samman i en provisorisk lag som
upphör att gälla samtidigt som en
kommande samordad
diskrimineringslagstiftning träder i
kraft.
Vad som anförts ovan bör ges regeringen
till känna. Vi tillstyrker därför motion
A11 yrkande 1 (m).
3.Utbildningsväsendet utanför
högskoleområdet (punkt 3) (mp)
av Ulf Holm (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som framförs
under Ställningstagande i reservation 3.
Riksdagen bifaller därmed motion
2002/03:A13 yrkande 4 (mp).
Ställningstagande
Jag anser att det är en brist att
propositionen inte innehåller något
förslag om att utvidga
diskrimineringsförbudet till den del av
utbildningsområdet som ligger utanför
högskoleområdet. Förutom att det är
angeläget att utbildningssektorn får ett
skydd mot diskriminering som motsvarar
det inom övriga delar av samhället
innebär det också att Sverige inte fullt
ut genomför EG-direktiven.
Jag anser därför att regeringen
skyndsamt bör återkomma till riksdagen
med förslag om ett diskrimineringsförbud
inom detta område.
Vad som anförts ovan bör ges regeringen
till känna. Jag tillstyrker därför motion
A13 yrkande 4 (mp).
4.Begreppet ras (punkt 4) (fp)
av Erik Ullenhag (fp) och Tina
Acketoft (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar de av regeringen
enligt bilaga 2 framlagda förslagen
till
a) lag om förbud mot diskriminering,
såvitt avser 4 § med den ändringen att
1. skall ha följande lydelse: "Etnisk
tillhörighet: att någon tillhör en
grupp av personer som har samma
nationella eller etniska ursprung
eller hudfärg."
b) lag om ändring i lagen (1999:130)
om åtgärder mot etnisk diskriminering
i arbetslivet, med den ändringen att 1
§ andra stycket skall ha följande
lydelse: "Med etnisk tillhörighet
avses att någon tillhör en grupp av
personer som har samma nationella
eller etniska ursprung eller hudfärg."
Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:A12 yrkandena 2 och 3 (fp) och
avslår proposition 2002/03:65
punkterna 1 och 2, båda i denna del.
Ställningstagande
Regeringen använder ordet ras, som helt
borde utmönstras ur svensk lagstiftning,
på ett inkonsekvent sätt i de här
behandlade lagarna. Trots att regeringen
framhåller det värdefulla i att använda
samma begrepp och definitioner i de olika
lagarna väljer den att låta definitionen
av begreppet etnisk tillhörighet ha olika
ordalydelser i de olika lagarna. I
anslutning till lagen om förbud mot
diskriminering och lagen om åtgärder mot
etnisk diskriminering i arbetslivet
anförs att ordet ras tills vidare skall
finnas med i definitionen medan det i
anslutning till lagen om likabehandling
av studenter i högskolan anförs att det
som avses med "ras" ingår i definitionen
utan att ordet behöver nämnas. Detta är
direkt ologiskt och innebär att
regeringen argumenterar mot sig själv.
Eftersom ordet ras av allt att döma
inte behövs anser vi att det naturliga är
att på samma sätt som i lagen om
likabehandling av studenter i högskolan
utmönstra ordet "ras" ur alla de här
behandlade lagarna. De berörda
lagförslagen bör ändras i enlighet med
detta.
Vad som anförts ovan innebär att motion
A12 yrkandena 2 och 3 (fp) tillstyrks och
att propositionen avstyrks i motsvarande
delar.
5.Skydd mot diskriminering på grund av
kön (punkt 5) (mp)
av Ulf Holm (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som framförs
under Ställningstagande i reservation 5.
Riksdagen bifaller därmed motion
2002/03:A13 yrkande 1 (mp).
Ställningstagande
I dag finns det likvärdiga skydd mot
diskriminering i arbetslivet och inom
högskolan för diskrimineringsgrunderna
kön, etnisk tillhörighet, funktionshinder
och sexuell läggning. I propositionen
föreslås en utvidgning av
diskrimineringsförbudet avseende samtliga
dessa diskrimineringsgrunder, med
undantag av kön, till en rad nya
samhällsområden. Därmed blir det
uppenbart att det saknas ett
tillfredsställande skydd mot
diskriminering på grund av kön utanför
arbetslivet och högskolan. Om det inte
införs ett motsvarande skydd mot
könsdiskriminering nu kommer det t.ex.
att bli förbjudet för en näringsidkare
eller en myndighet att missgynna en
person med anledning av dennes etniska
tillhörighet etc. samtidigt som samma
handlingssätt kommer att vara tillåtet om
missgynnandet har samband med en persons
kön.
Jag anser av den anledningen att
diskrimineringsgrunden kön också bör
omfattas av den nya lagstiftningen. Om så
inte sker är risken överhängande att det
kan ta flera år innan Sverige får ett
effektivt och brett lagligt skydd mot
könsdiskriminering.
Vad som anförts ovan bör ges regeringen
till känna. Jag tillstyrker därför motion
A13 yrkande 1 (mp).
6.Skydd mot diskriminering på grund av
sexuell identitet (punkt 6) (mp)
av Ulf Holm (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs
under Ställningstagande i reservation 6.
Riksdagen bifaller därmed motion
2002/03:A13 yrkande 2 (mp).
Ställningstagande
Enligt min uppfattning är det inte
tillräckligt att den föreslagna
lagstiftningen bara ger skydd mot
missgynnanden av personer som har samband
med deras sexuella läggning. Begreppet
sexuell läggning omfattar inte t.ex.
transpersoner som i dag är en grupp som
utsätts för diskriminering i såväl
samhället i stort som arbetslivet. För
att diskrimineringsförbudet även skall
omfatta transpersoner m.fl. som
diskrimineras på grund av sin
könsidentitet bör förbudet utvidgas till
att omfatta "sexuell identitet" i stället
för bara "sexuell läggning".
Vad som anförts ovan bör ges regeringen
till känna. Jag tillstyrker därför motion
A13 yrkande 2 (mp).
7.Skydd för juridiska personer (punkt 7)
(fp)
av Erik Ullenhag (fp) och Tina
Acketoft (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som framförs
under Ställningstagande i reservation 7.
Riksdagen bifaller därmed motion
2002/03:A12 yrkande 5 (fp) och avslår
motion 2002/03:A13 yrkande 3 (mp).
Ställningstagande
Syftet med diskrimineringslagstiftningen
är att försvara principen om alla
människors lika värde och rättigheter och
att ge människor som blivit kränkta genom
diskriminering en möjlighet till
upprättelse. Därför är också
diskrimineringsskyddet kopplat till olika
egenskaper som bara kan ägas av människor
av kött och blod: etnisk tillhörighet,
hudfärg, religion, sexuell läggning och
så vidare. Att utsträcka
diskrimineringsförbuden till att också
avse företag, intresseorganisationer och
andra juridiska personer vore ett
betydande principiellt genombrott för
tanken att brott som grundar sig på att
fysiska personers rättigheter kränks
också skall kunna tillämpas på juridiska
personer. Detta
banar vägen för att också andra slags
brott mot person blir tillämpliga på
juridiska personer, t.ex. lagstiftningen
om förtal och förolämpning, något som
svensk lagstiftning hittills stått
främmande för på grund av de konsekvenser
detta skulle få bl.a. för den fria
opinionsbildningen.
Regeringen förbigår helt och hållet
dessa komplikationer i propositionen. I
stället räknas bara de skäl upp som talar
för att brott som innebär kränkning av en
fysisk persons rättigheter också skall
tillämpas på juridiska personer, men
problemet är att dessa skäl är lika
tillämpliga även på förtal, förolämpning
och ett flertal andra brott mot person i
svensk lagstiftning. Regeringens
lättvindiga behandling i denna del är
oroväckande, och en prövning av frågan
förutsätter även en noggrann och allsidig
belysning av de principiella
konsekvenserna på andra
lagstiftningsområden.
Vad som anförts ovan bör ges regeringen
till känna. Vi tillstyrker därför motion
A12 yrkande 5 (fp) och avstyrker motion
A13 yrkande 3 (mp).
8.Skydd för juridiska personer (punkt 7)
(mp)
av Ulf Holm (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som framförs
under Ställningstagande i reservation 8.
Riksdagen bifaller därmed motion
2002/03:A13 yrkande 3 (mp) och avslår
motion 2002/03:A12 yrkande 5 (fp).
Ställningstagande
Problemet med diskrimineringen av
invandrarföretagare är välkänt och har
bl.a. behandlats av utredningen om
företagande för personer med utländsk
bakgrund i betänkandet Invandrare som
företagare - För lika möjligheter och
tillväxt (SOU 1999:49). Där konstateras
att behovet av skydd mot diskriminering
vid tillgången till och villkoren för
finansiering, försäkringar, anskaffande
av lokaler och i olika situationer vid
bedrivandet av själva verksamheten är
omfattande.
Regeringen konstaterar också i
propositionen att det finns anledning att
anta att diskriminering av en juridisk
person ofta bottnar i en fördomsfull
inställning gentemot en fysisk person i
företaget eller föreningen, exempelvis
dess utländske ägare eller annan
företrädare och att ett av syftena med
diskrimineringslagstiftningen är just att
motverka sådana attityder.
Att inte låta juridiska personer
omfattas av samma skydd som enskilda
personer blir dessutom inkonsekvent.
Exempelvis skulle en mäklare som
missgynnar ett företag därför att t.ex.
ägaren eller företrädaren för företaget
har anknytning till någon av de skyddade
grupperna inte göra sig skyldig till
diskriminering, medan samma handlingssätt
från mäklarens sida gentemot en enskild
person skulle innebära en överträdelse av
diskrimineringsförbuden.
Mot bakgrund av det anförda anser jag
att det inte finns några vägande skäl som
talar mot att redan nu låta juridiska
personer omfattas av
diskrimineringsförbuden på samma sätt som
enskilda personer.
Vad som anförts ovan bör ges regeringen
till känna. Jag tillstyrker därför motion
A13 yrkande 3 (mp) och avstyrker motion
A12 yrkande 5 (fp).
9.Ansvar för handlingar i privatlivet
(punkt 8) (fp)
av Erik Ullenhag (fp) och Tina
Acketoft (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som framförs
under Ställningstagande i reservation 9.
Riksdagen bifaller därmed motion
2002/03:A12 yrkande 6 (fp).
Ställningstagande
Vi hyser inga tvivel om att
diskrimineringen är utbredd också vid
handlingar som företas inom privatlivet,
till exempel när det gäller rumsuthyrning
i privatbostäder. Vi ställer oss dock
tveksamma till om lagstiftning i detta
fall är ett önskvärt medel för att komma
till rätta med problemet. Det finns en
balanspunkt mellan intresset att motverka
diskriminering och behovet av ett skydd
för människors privatliv, och det kan
ifrågasättas om fördomar och inskränkthet
i privatlivet skall kunna angripas på
samma sätt som t.ex. fall av
diskriminering i arbetslivet.
Komplikationerna med att utsträcka
diskrimineringsförbudet till att även
gälla privatpersoners handlingar blir
särskilt stora om man dessutom inför det
ovan i reservation 7 berörda förbudet mot
diskriminering av juridiska personer
samtidigt som man, vilket bl.a. DO
förespråkar, låter diskrimineringsskyddet
omfatta även den som deltar på marknadens
utbudssida. I sin förlängning skulle det
kunna leda till att företag skulle kunna
stämma privatpersoner som inte vill
handla i deras butiker, vilket är en
situation som ligger mycket långt från
diskrimineringslagstiftningens
ursprungliga tanke - att försvara
enskilda människors rättigheter.
Vad som anförts ovan bör ges regeringen
till känna. Vi tillstyrker därför motion
A12 yrkande 6 (fp).
10. Preskription (punkt 9) (fp)
av Erik Ullenhag (fp) och Tina
Acketoft (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som framförs
under Ställningstagande i reservation 10.
Riksdagen bifaller därmed motion
2002/03:A12 yrkande 4 (fp).
Ställningstagande
Enligt dagens diskrimineringslagar är de
frister som ombudsmännen har att rätta
sig efter om de vill agera beroende av
hur och om en facklig organisation
agerar. En sådan ordning är inte
tillfredsställande. Enligt vår mening bör
det vara ett krav att de regler som avgör
inom vilken tid och på vilket sätt en
person som anser sig ha blivit
diskriminerad har att göra sina anspråk
gällande är klara och tydliga. Det är
därför beklagligt att regeringen i
samband med förslaget om att införa en ny
diskrimineringslag som gäller utanför
arbetslivet inte tagit tillfället i akt
att göra en generell översyn av
preskriptionsbestämmelserna.
Eftersom behovet av mer enhetliga och
lättillgängliga regler kvarstår anser vi
att regeringen snarast bör göra en
översyn av de här behandlade
preskriptionsbestämmelserna och återkomma
till riksdagen med förslag till nya
regler.
Vad som anförts ovan bör ges regeringen
till känna. Vi tillstyrker därför motion
A12 yrkande 4 (fp).
11. En sammanslagning av
ombudsmännen (punkt 10) (m, fp, kd)
av Anders G Högmark (m), Erik Ullenhag
(fp), Stefan Attefall (kd), Tina
Acketoft (fp), Henrik Westman (m) och
Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs
under Ställningstagande i reservation 11.
Riksdagen bifaller därmed motionerna
2002/03:A11 yrkande 3 (m) och 2002/03:A12
yrkande 1 i denna del (fp).
Ställningstagande
Som framgått av reservation 1 ovan anser
vi att det så snart som det är möjligt
bör genomföras en sammanhållen
lagstiftning mot diskriminering. I
samband därmed bör även de olika
ombudsmännen, dvs.
Jämställdhetsombudsmannen,
Handikappombudsmannen, Ombudsmannen mot
etnisk diskriminering och Ombudsmannen
mot diskriminering på grund av sexuell
läggning slås samman till en gemensam
myndighet.
Vad som anförts ovan bör ges regeringen
till känna. Vi tillstyrker därför
motionerna A11 yrkande 3 (m) och A12
yrkande 1 i denna del (fp).
12. Avskaffande av
Arbetsdomstolen (punkt 11) (m)
av Anders G Högmark (m), Henrik
Westman (m) och Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som framförs
under Ställningstagande i reservation 12.
Riksdagen bifaller därmed motion
2002/03:A11 yrkande 4 (m).
Ställningstagande
Vi är av princip motståndare till
förekomsten av alla former av
specialdomstolar och partssammansatta
domstolar i det svenska rättsväsendet.
Som en följd av detta anser vi att
Arbetsdomstolen bör läggas ned och att
domstolens uppgifter förs över till det
allmänna domstolsväsendet.
Vad som anförts ovan bör ges regeringen
till känna. Vi tillstyrker därför motion
A11 yrkande 4 (m).
Särskilt yttrande
Utskottets beredning av ärendet har
föranlett följande särskilda yttrande.
Ett utvidgat skydd mot diskriminering (c)
av Margareta Andersson (c).
Den utvidgning av diskrimineringsförbuden
som föreslås i den här behandlade
propositionen är ett välkommet steg i
rätt riktning. Det är emellertid viktigt
att framhålla att den bara bör ses som en
tillfällig anordning i avvaktan på den
sammanhållna diskrimineringslagstiftning
som Diskrimineringskommittén för
närvarande utreder. En sådan lag skulle
på ett tydligt sätt markera att
diskriminering inte kan accepteras. Lagen
skulle också utgöra ett kraftfullt och
användbart verktyg för de olika
ombudsmännen i deras arbete. Med en
sammanhållen lagstiftning, som omfattar
större delen av samhällslivet, skulle
även de fem ombudsmannafunktionerna DO,
JämO, HomO, HO och BO kunna samordnas i
en myndighet under riksdagen. På det
sättet skulle ombudsmännen bli ett
kraftfullare redskap än vad de är i dag.
Genom den nya lagen om förbud mot
diskriminering blir det möjligt att
stävja diskriminering inom en stor del av
samhällslivet även utanför arbetslivet
och högskolan. Det är emellertid viktigt
att komma ihåg att det fortfarande finns
grupper och samhällsområden som står utan
skydd mot diskriminering.
Utbildningsområdet utanför
högskoleområdet omfattas exempelvis inte.
Såväl gamla som unga personer kan, nu som
förr, särbehandlas utan att det utgör
diskriminering. För andra grupper är det
skydd som ges i lagstiftningen
otillräckligt. Diskrimineringsgrunden kön
omfattas t.ex. inte av den nya
lagen, vilket leder till att det inte
finns något skydd för denna grupp utanför
arbetslivet och högskolan. Vad gäller de
funktionshindrade omfattas de till viss
del av den nya lagen. Dock har de
fortfarande inte ett tillfredsställande
skydd. Exempelvis är det inte
diskriminering om en funktionshindrad
utestängs till följd av bristande
tillgänglighet. Som en jämförelse kan
nämnas att det i USA i snart 30 år har
funnits lagstiftning som förbjuder
diskriminering bl.a. på den grunden. En
person som inte kan delta i samhället på
grund av bristande tillgänglighet kan få
rätten till detta prövad av en oberoende
instans. Jag anser därför att det bör
införas en utvidgad rätt för
funktionshindrade till de sociala och
andra förmåner som krävs för att de skall
kunna delta i samhället på likvärdiga
villkor. Regeringen bör därför låta
utreda möjligheten att utvidga
diskrimineringsförbuden i enlighet med
vad jag anfört ovan. Regeringen bör också
låta utreda möjligheterna att ersätta
regleringar av den offentliga
verksamheten med individuellt utkrävbara
rättigheter för bl.a. funktionshindrade.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
2002/03:65:
1. Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
lag om förbud mot diskriminering.
2. Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1999:130) om åtgärder
mot etnisk diskriminering i
arbetslivet.
3. Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1999:132) om förbud
mot diskriminering i arbetslivet av
personer med funktionshinder.
4. Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1999:133) om förbud
mot diskriminering i arbetslivet på
grund av sexuell läggning.
5. Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (2001:1286) om
likabehandling av studenter i
högskolan.
6. Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om
ändring i högskolelagen (1992:1434).
7. Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1999:131) om
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering.
8. Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1994:749) om
Handikappombudsmannen.
9. Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1974:371) om
arbetstvister.
10. Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1999:678) om
utstationering av arbetstagare.
11. Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om
ändring i sekretesslagen (1980:100).
Följdmotioner
2002/03:A10 av Annelie Enochson m.fl.
(kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
Diskrimineringskommitténs uppdrag.
2002/03:A11 av Anders G Högmark m.fl.
(m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
genomförande av de två EG-direktiven om
diskriminering.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
införande av en enhetlig lagstiftning
rörande diskriminering.
3. Riksdagen tillkännager som sin mening
vad i motionen anförs om att slå samman
de fyra ombudsmännen mot diskriminering
till en gemensam myndighet.
4. Riksdagen tillkännager som sin mening
vad i motionen anförs om förekomsten av
specialdomstolar respektive
partssammansatta domstolar.
2002/03:A12 av Erik Ullenhag m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
en sammanhållen
diskrimineringslagstiftning och ett
sammanförande av ombudsmannaämbeten.
2. Riksdagen avslår regeringens förslag
till utformning av 4 § 1 lagen om
förbud mot diskriminering och beslutar
att lagrummet ges följande lydelse: "1.
Etnisk tillhörighet: att någon tillhör
en grupp av personer som har samma
nationella eller etniska ursprung eller
hudfärg".
3. Riksdagen avslår regeringens förslag
till utformning av 1 § 2 st. Lagen
(1999:130) om åtgärder mot etnisk
diskriminering i arbetslivet och
beslutar att lagrummet ges följande
lydelse: "Med etnisk tillhörighet avses
att någon tillhör en grupp av personer
som har samma nationella eller etniska
ursprung eller hudfärg".
4. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
preskriptionsbestämmelser i
diskrimineringslagstiftningen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
diskriminering av juridiska personer.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
förbud mot diskriminerande handlingar i
privatlivet.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
Diskrimineringskommitténs fortsatta
arbete.
2002/03:A13 av Ulf Holm och Mona Jönsson
(mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförts
om att kön skall utgöra
diskrimineringsgrund.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att könsidentitet skall utgöra
diskrimineringsgrund.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
skydd för juridiska personer.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
diskriminering inom
utbildningsväsendet.
bilaga 2
Regeringens lagförslag
Regeringen har följande förslag till
lagtext.
1. Förslag till lag om förbud mot
diskriminering
Härigenom föreskrivs1 följande.
Lagens ändamål
1 § Denna lag har till ändamål att
motverka diskriminering som har samband
med någon av diskrimineringsgrunderna
etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder.
Andra bestämmelser med förbud mot
diskriminering
2 § Bestämmelser om förbud mot
diskriminering finns också i
- jämställdhetslagen (1991:433),
- lagen (1999:130) om åtgärder mot
diskriminering i arbetslivet på grund av
etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning,
- lagen (1999:132) om förbud mot
diskriminering i arbetslivet av personer
med funktionshinder,
- lagen (1999:133) om förbud mot
diskriminering i arbetslivet på grund av
sexuell läggning, och
- lagen (2001:1286) om likabehandling av
studenter i högskolan.
I 16 kap. 9 § brottsbalken finns
bestämmelser om olaga diskriminering.
Definitioner
Diskriminering
3 § I denna lag avses med
diskriminering
1. direkt diskriminering: att en enskild
person missgynnas genom att behandlas
sämre än någon annan behandlas, har
behandlats eller skulle ha behandlats i
en jämförbar situation, om missgynnandet
har samband med etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning eller funktionshinder,
2. indirekt diskriminering: att en
enskild person missgynnas genom
tillämpning av bestämmelser, kriterier
eller förfaringssätt som framstår som
neutrala men som i praktiken särskilt
missgynnar personer med viss etnisk
tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller
visst funktionshinder, såvida inte
bestämmelserna, kriterierna eller för
faringssätten kan motiveras av
berättigade mål och medlen är lämpliga
och nödvändiga för att uppnå målet,
3. trakasserier: ett uppträdande som
kränker en persons värdighet och som har
samband med etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning eller funktionshinder,
4. instruktioner att diskriminera: order
eller instruktioner att diskriminera en
person enligt 1-3 som lämnas åt någon som
står i lydnads- eller beroendeförhållande
till den som lämnar ordern eller
instruktionen eller som gentemot denna
åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.
Etnisk tillhörighet, sexuell läggning och
funktionshinder
4 § I denna lag avses med
1. etnisk tillhörighet: att någon
tillhör en grupp av personer som har
samma nationella eller etniska ursprung,
ras eller hudfärg,
2. sexuell läggning: homosexuell,
bisexuell eller heterosexuell läggning,
3. funktionshinder: varaktiga fysiska,
psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons
funktionsförmåga som till följd av en
skada eller en sjukdom fanns vid
födelsen, har uppstått därefter eller kan
förväntas uppstå.
Förbud mot diskriminering
Arbetsmarknadspolitisk verksamhet
5 § Diskriminering som har samband med
etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder av arbetssökande eller
arbetstagare är förbjuden
1. vid förmedling av arbete hos den
offentliga arbetsförmedlingen eller annan
som bedriver arbetsförmedling, och
2. i fråga om andra insatser inom den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten.
Diskrimineringsförbudet innebär dock
inte hinder mot tillämpning av
bestämmelser som är ett led i strävanden
att främja lika möjligheter oavsett
etnisk tillhörighet.
Start eller bedrivande av
näringsverksamhet
6 § Diskriminering som har samband med
etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder är förbjuden i fråga om
ekonomiskt stöd, tillstånd, registrering
eller liknande som behövs eller kan ha
betydelse för att en enskild person skall
kunna starta eller bedriva
näringsverksamhet.
Yrkesutövning
7 § Diskriminering som har samband med
etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder är förbjuden i fråga om
behörighet, legitimation, auktorisation,
registrering, godkännande eller liknande
som behövs eller kan ha betydelse för att
en enskild person skall kunna utöva ett
visst yrke.
Medlemskap m.m.
8 § Diskriminering som har samband med
etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder är förbjuden i fråga om
1. medlemskap eller medverkan i en
arbetstagarorganisation, arbets
givarorganisation eller
yrkesorganisation, och
2. förmåner som en sådan organisation
tillhandahåller sina medlemmar.
Varor, tjänster och bostäder
9 § Diskriminering som har samband med
etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder är förbjuden vid
yrkesmässigt tillhandahållande av varor,
tjänster eller bostäder.
Socialtjänsten m.m.
10 § Diskriminering som har samband
med etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning är förbjuden i
fråga om
1. insatser inom socialtjänsten, och
2. tillstånd till färdtjänst och
riksfärdtjänst samt bostadsanpassnings
bidrag.
Socialförsäkringssystemet
11 § Diskriminering som har samband
med etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning är förbjuden i
fråga om socialförsäkringen och
anslutande bidragssystem.
Arbetslöshetsförsäkringen
12 § Diskriminering som har samband
med etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning är förbjuden i
fråga om arbetslöshetsförsäkringen.
Hälso- och sjukvården
13 § Diskriminering som har samband
med etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning är förbjuden i
hälso- och sjukvård och annan medicinsk
verksamhet.
Förbud mot repressalier
14 § Den som påstås ha diskriminerat
någon enligt denna lag får inte utsätta
en enskild person för repressalier på
grund av att han eller hon anmält eller
påtalat diskrimineringen eller medverkat
i en utredning om denna.
Ogiltighet och skadestånd
Ogiltighet
15 § Om någon diskrimineras genom en
bestämmelse i ett avtal på ett sätt som
är förbjudet enligt denna lag, skall
bestämmelsen jämkas eller förklaras
ogiltig om den som diskriminerats begär
det. Har bestämmelsen sådan betydelse för
avtalet att det inte skäligen kan krävas
att detta i övrigt skall gälla med
oförändrat innehåll, får avtalet jämkas
även i annat hänseende eller i sin helhet
förklaras ogiltigt.
Diskrimineras någon på ett sätt som är
förbjudet enligt denna lag genom
uppsägning av ett avtal eller genom en
annan sådan rättshandling, skall
rättshandlingen förklaras ogiltig om den
som diskriminerats begär det.
Skadestånd
16 § Den som diskriminerar någon på
ett sätt som är förbjudet enligt denna
lag skall betala skadestånd för den
kränkning som diskrimineringen innebär.
Om en arbetstagare diskriminerar någon
skall skadeståndet betalas av den som har
arbetstagaren i sin tjänst.
17 § Den som utsätter någon för
repressalier på ett sätt som är förbjudet
enligt 14 § skall betala skadestånd för
den kränkning som repressalierna innebär.
Om en arbetstagare utsätter någon för
repressalier skall skadeståndet betalas
av den som har arbetstagaren i sin
tjänst.
18 § Om det är skäligt kan skadestånd
enligt 16 eller 17 § sättas ned eller
helt falla bort.
Tillsyn
19 § Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering, Ombudsmannen mot
diskriminering på grund av sexuell
läggning och Handikappombudsmannen skall
se till att denna lag följs.
Ombudsmännen skall försöka förmå dem som
omfattas av förbuden mot diskriminering
och repressalier att frivilligt följa
lagen.
Rättegången
Tillämpliga regler
20 § Mål om tillämpningen av förbuden
mot diskriminering och förbudet mot
repressalier enligt denna lag skall
handläggas enligt vad som är föreskrivet
i rättegångsbalken om rättegången i
tvistemål där förlikning om saken är
tillåten.
Domstolen får dock förordna att vardera
parten skall bära sin rättegångskostnad,
om den som anser sig ha blivit
diskriminerad eller utsatt för
repressalier förlorat målet och hade
skälig anledning att få tvisten prövad.
Detta gäller dock inte när någon av
ombudsmännen för talan som part enligt 22
§.
Bevisbörda
21 § Om den som anser sig ha blivit
diskriminerad eller utsatt för
repressalier visar omständigheter som ger
anledning att anta att han eller hon
blivit diskriminerad eller utsatt för
repressalier, är det svaranden som skall
visa att diskriminering eller
repressalier inte förekommit.
Rätt att föra talan
22 § I en tvist enligt denna lag får
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering,
Ombudsmannen mot diskriminering på grund
av sexuell läggning eller
Handikappombudsmannen som part föra talan
för en enskild som anser sig ha blivit
diskriminerad eller utsatt för
repressalier, om den personen medger det.
Om ombudsmannen för sådan talan får
ombudsmannen i samma rättegång föra också
annan talan som ombud för den personen.
Preskription m.m.
23 § En talan i en tvist enligt denna
lag skall väckas inom två år efter det
att den påtalade handlingen företogs
eller en skyldighet senast skulle ha full
gjorts. I annat fall är rätten till talan
förlorad.
24 § Vad som finns föreskrivet i
rättegångsbalken om part beträffande
jävsförhållande, pågående rättegång,
personlig inställelse samt hörande under
sanningsförsäkran och andra frågor som
rör bevisningen skall även gälla den för
vilken Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering, Ombudsmannen mot
diskriminering på grund av sexuell
läggning eller Handikappombudsmannen för
talan enligt denna lag.
Vad som gäller enligt rättegångsbalken om
pågående rättegång för en enskild som för
talan enligt denna lag gäller även en
ombudsman som för talan som part för den
enskilde enligt denna lag.
25 § Rättens avgörande i ett mål där
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering,
Ombudsmannen mot diskriminering på grund
av sexuell läggning eller
Handikappombudsmannen för talan för en
enskild har rättskraft i förhållande till
denna person. Avgörandet får överklagas
av den enskilde.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
2003.
2. Förslag till lag om ändring i lagen
(1999:130) om åtgärder mot etnisk
diskriminering i arbetslivet
Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen
(1999:130) om åtgärder mot etnisk
diskriminering i arbetslivet
dels att 3 § skall upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 3 § skall
utgå,
dels att rubriken till lagen, 1, 2,
4-10, 12-14, 16, 17, 24 och 36 §§ samt
rubriken närmast efter 7 § skall ha
följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas fem
nya paragrafer, 1 a, 1 b, 9 a, 9 b och
36 a §§, samt närmast före 9 a, 9 b och
36 a §§ nya rubriker, av följande
lydelse.
Lag om åtgärder mot diskriminering i
arbetslivet på grund av etnisk
tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag har till Denna lag har till
ändamål att i fråga ändamål att i fråga
om arbete, om arbete,
anställningsvillkor anställningsvillkor
och andra och andra
arbetsvillkor samt arbetsvillkor samt
utvecklingsmöjlighe utvecklingsmöjlighe
ter i arbetet ter i arbetet
främja lika främja lika
rättigheter och rättigheter och
möjligheter oavsett möjligheter oavsett
etnisk tillhörighet etnisk till
(etnisk mångfald i hörighet, religion
arbetslivet). eller annan
trosuppfattning.
Med etnisk
tillhörighet avses
att någon tillhör
en grupp av per
soner som har samma
nationella eller
etniska ursprung,
ras eller hudfärg.
1 a §
Den som utan att
vara anställd söker
eller fullgör
yrkespraktik på en
arbetsplats skall
anses som
arbetssökande
respektive arbets
tagare vid
tillämpning av
förbuden mot
diskriminering och
repressalier i 8-9
b §§, 10 § 3 och 12
§ samt
bestämmelserna i
13-16 och 18-20 §§.
Den hos vilken
praktiken söks
eller fullgörs
skall anses som ar
betsgivare.
1 b §
Den som utan att
vara anställd utför
arbete på en
arbetsplats som
inhyrd eller
inlånad arbetskraft
skall anses som
arbetstagare vid
tillämpning av
bestämmelserna i
12, 13 och 18-20
§§.
Den hos vilken
arbetet utförs
skall anses som
arbetsgivare.
2 §
Arbetsgivare och Arbetsgivare och
arbetstagare skall arbetstagare skall
samverka för att samverka för att
främja etnisk främja lika
mångfald i rättigheter och
arbetslivet. De möjligheter i ar
skall särskilt betslivet oavsett
motverka alla etnisk
former av etnisk tillhörighet,
diskriminering. religion eller
annan
trosuppfattning. De
skall särskilt
motverka alla
former av
diskriminering som
avses i denna lag.
4 §
Arbetsgivaren Arbetsgivaren
skall inom ramen skall inom ramen
för sin verksamhet för sin verksamhet
bedriva ett bedriva ett
målinriktat arbete målinriktat arbete
för att aktivt för att aktivt
främja etnisk främja lika
mångfald i arbets rättigheter och
livet. möjligheter i
arbetslivet oavsett
etnisk
tillhörighet,
religion eller
annan
trosuppfattning.
Närmare föreskrifter om arbetsgivarens
skyldigheter enligt första stycket finns
i 5-7 §§.
5 §
Arbetsgivaren Arbetsgivaren
skall genomföra skall genomföra
sådana åtgärder som sådana åtgärder som
med hänsyn till med hänsyn till
arbetsgivarens arbetsgivarens
resurser och resurser och
omständigheterna i omständigheterna i
övrigt kan krävas övrigt kan krävas
för att för att
arbetsförhållandena arbetsförhållandena
skall lämpa sig för skall lämpa sig för
alla arbetstagare alla arbetstagare
oberoende av etnisk oavsett etnisk
tillhörighet. tillhörighet,
religion eller
annan
trosuppfattning.
6 §
Arbetsgivaren Arbetsgivaren
skall vidta åt skall vidta åt
gärder för att gärder för att
förebygga och för förebygga och för
hindra att någon hindra att någon
arbetstagare ut arbetstagare ut
sätts för etniska sätts för
trakasserier eller trakasserier eller
för repressalier på repressalier enligt
grund av en anmälan denna lag.
om etnisk
diskriminering.
7 §
Arbetsgivaren Arbetsgivaren
skall verka för att skall verka för att
personer med olika personer oavsett
etnisk tillhörighet etnisk till
ges möjlighet att hörighet, religion
söka lediga eller annan
anställningar. trosuppfattning ges
möjlighet att söka
lediga
anställningar.
Förbud mot etnisk Förbud mot
diskriminering i diskriminering
arbetslivet
8 §
En arbetsgivare En arbetsgivare
får inte missgynna får inte missgynna
en arbetssökande en arbetssökande
eller en eller en
arbetstagare genom arbetstagare genom
att behandla honom att behandla honom
eller henne mindre eller henne sämre
förmånligt än än arbetsgivaren
arbetsgivaren behandlar, har be
behandlar eller handlat eller
skulle ha behandlat skulle ha behandlat
personer med annan någon annan i en
etnisk tillhörighet jämförbar situa
i en likartad tion, om
situation, om inte missgynnandet har
arbetsgivaren visar samband med etnisk
att missgynnandet tillhörighet,
saknar samband med religion eller
etnisk annan
tillhörighet. trosuppfattning.
Förbudet gäller
inte om be
handlingen är
berättigad av hän
syn till ett sådant
ideellt eller annat
särskilt intresse
som uppenbarligen
är viktigare än
intresset av att
förhindra etnisk
diskriminering i
arbetslivet.
9 §
En arbetsgivare En arbetsgivare
får inte missgynna får inte missgynna
en arbetssökande en arbetssökande
eller arbetstagare eller en
genom att tillämpa arbetstagare genom
en bestämmelse, ett att tillämpa en
kriterium eller ett bestämmelse, ett
förfaringssätt som kriterium eller ett
framstår som förfaringssätt som
neutralt men som i framstår som
praktiken särskilt neutralt men som i
missgynnar personer praktiken särskilt
med en viss etnisk missgynnar personer
tillhörighet. Detta med en viss etnisk
gäller såvida inte tillhörighet,
syftet med be religion eller
stämmelsen, annan
kriteriet eller för trosuppfattning.
faringssättet kan Detta gäller dock
motiveras av inte om
sakliga skäl och bestämmelsen,
åtgärden är lämplig kriteriet eller
och nödvändig för förfaringssättet
att syftet skall kan motiveras av
uppnås. ett berättigat mål
och medlen är
lämpliga och nödvän
diga för att uppnå
målet.
Trakasserier
9 a §
En arbetsgivare
får inte diskri
minera en
arbetssökande eller
en arbetstagare
genom att
trakassera honom
eller henne.
Med trakasserier
avses i denna lag
uppträdande i
arbetslivet som
kränker en
arbetssökandes
eller en
arbetstagares
värdighet och som
har samband med
etnisk tillhörig
het, religion eller
annan
trosuppfattning.
Instruktioner att
diskriminera
9 b §
En arbetsgivare
får inte lämna
order eller
instruktioner till
en arbetstagare om
diskriminering av
en person enligt
8-9 a §§.
10 §
Förbuden mot Förbuden i 8-9 b
etnisk diskrimine §§ gäller när
ring i 8 och 9 §§ arbetsgivaren
gäller när arbets
givaren
1. beslutar i en anställningsfråga, tar
ut en arbetssökande till anställ
ningsintervju eller vidtar annan åtgärd
under anställningsförfarandet,
2. beslutar om befordran eller tar ut
arbetstagare till utbildning för
befordran,
3. beslutar om
eller vidtar annan
åtgärd som rör
yrkespraktik,
4. beslutar om
3. tillämpar löne- eller vidtar annan
eller andra an åtgärd som rör
ställningsvillkor, annan utbildning
eller
4. leder och yrkesvägledning,
fördelar arbetet
eller 5. tillämpar löne-
eller andra an
5. säger upp, ställningsvillkor,
avskedar, permitte
rar eller vidtar 6. leder och
annan ingripande fördelar arbetet
åtgärd mot en eller
arbetstagare.
7. säger upp,
avskedar, permitte
rar eller vidtar
annan ingripande
åtgärd mot en
arbetstagare.
Förbudet mot
direkt diskrimine
ring gäller inte
vid beslut om an
ställning,
befordran eller
utbildning för
befordran om viss
etnisk
tillhörighet,
religion eller
annan
trosuppfattning är
nödvändig på grund
av arbetets natur
eller det samman
hang där det
utförs.
12 §
En arbetsgivare En arbetsgivare
får inte utsätta en får inte utsätta en
arbetstagare för arbetstagare för
repressalier på repressalier på
grund av att grund av att
arbetstagaren har arbetstagaren har
anmält anmält
arbetsgivaren för arbetsgivaren för
etnisk diskriminering,
diskriminering. påtalat
diskriminering
eller medverkat i
en utredning enligt
denna lag.
13 §
En arbetsgivare En arbetsgivare
som får kännedom om som får kännedom om
att en arbetstagare att en arbetstagare
anser sig ha blivit anser sig ha blivit
utsatt för etniska utsatt för
trakasserier av en trakasserier som
annan arbetstagare avses i 9 a § andra
skall utreda stycket av en annan
omständigheterna arbetstagare skall
kring de uppgivna utreda
trakasserierna och omständigheterna
i förekommande fall kring de uppgivna
vidta de åtgärder trakasserierna och
som skäligen kan i förekommande fall
krävas för att vidta de åtgärder
förhindra fortsatta som skäligen kan
trakasserier. krävas för att
förhindra fortsatta
trakasserier.
14 §
Ett avtal är Ett avtal är
ogiltigt i den ut ogiltigt i den ut
sträckning som det sträckning som det
föreskriver eller föreskriver eller
medger sådan etnisk medger sådan
diskriminering som diskriminering som
är förbjuden enligt avses i 8-10 §§.
denna lag.
16 §
Om en Om en
arbetssökande eller arbetssökande eller
en arbetstagare en arbetstagare
diskrimineras genom diskrimineras genom
att arbetsgivaren att arbetsgivaren
bryter mot förbuden bryter mot förbuden
i 8 eller 9 §§ och i 8, 9, 9 a eller 9
10 § punkterna 1 b § och 10 § 1-3,
och 2, skall arbets skall arbetsgivaren
givaren betala betala skadestånd
skadestånd till den till den
diskriminerade för diskriminerade för
den kränkning som den kränkning som
diskrimineringen diskrimineringen
innebär. innebär.
17 §
Om en arbetstagare Om en arbetstagare
diskrimineras genom diskrimineras genom
att arbetsgivaren att arbetsgivaren
bryter mot förbuden bryter mot förbuden
i 8 eller 9 §§ och i 8, 9, 9 a eller 9
10 § punkterna 3-5, b § och 10 § 4-7,
skall arbetsgivaren skall arbetsgivaren
betala skadestånd betala skadestånd
till arbetstagaren till arbetstagaren
för den förlust som för den förlust som
uppkommer och för uppkommer och för
den kränkning som den kränkning som
diskrimineringen diskrimineringen
innebär. innebär.
24 §
En arbetsgivare är En arbetsgivare är
skyldig att på skyldig att på
uppmaning av uppmaning av
Ombudsmannen mot Ombudsmannen mot
etnisk etnisk
diskriminering diskriminering
lämna de uppgifter lämna de uppgifter
om förhållandena i om förhållandena i
arbetsgivarens arbetsgivarens
verksamhet som kan verksamhet som kan
vara av betydelse vara av betydelse
för ombudsmannens för ombudsmannens
tillsyn enligt tillsyn enligt
21 §. En 21 §. En
arbetsgivare är arbetsgivare är
vidare skyldig att vidare skyldig att
lämna uppgifter när lämna uppgifter när
ombudsmannen ombudsmannen
biträder en begäran biträder en begäran
av en enskild av en enskild
arbetssökande eller arbetssökande eller
arbetstagare enligt arbetstagare enligt
11 §. Arbetsgivare 11 §. Finns sär
får inte betungas skilda skäl är
onödigt genom arbetsgivaren inte
uppgiftsskyldighete skyldig att lämna
n. Finns särskilda ut uppgifter.
skäl är
arbetsgivaren inte
skyldig att lämna
ut uppgifter.
36 §
Mål om tillämpningen av 8-10 och 12-20
§§ skall handläggas enligt lagen
(1974:371) om rättegången i
arbetstvister.
Därvid anses som Därvid anses som
arbetstagare också arbetstagare också
arbetssökande och arbetssökande och
som arbetsgivare den som söker eller
också den som någon fullgör
har sökt arbete yrkespraktik eller
hos. utför arbete på en
arbetsplats som
inhyrd eller
inlånad arbets
kraft. Den hos
vilken praktik söks
eller fullgörs
eller arbete söks
eller utförs anses
som arbetsgivare.
Andra stycket gäller också när reglerna
om tvisteförhandling i lagen (1976:580)
om medbestämmande i arbetslivet tillämpas
i en tvist enligt 8-10 och 12-20 §§.
Bevisbörda
36 a §
Om den som anser
sig ha blivit
diskriminerad eller
utsatt för re
pressalier visar
omständigheter som
ger anledning att
anta att han eller
hon blivit
diskriminerad eller
utsatt för
repressalier, är
det arbetsgivaren
som skall visa att
diskriminering
eller repressalier
inte förekommit.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
2003.
3. Förslag till lag om ändring i lagen
(1999:132) om förbud mot diskriminering i
arbetslivet av personer med
funktionshinder
Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen
(1999:132) om förbud mot diskriminering i
arbetslivet av personer med
funktionshinder
dels att 3, 4, 5, 6, 8, 9, 10, 12, 13,
18 och 24 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas fem
nya paragrafer, 2 a, 2 b, 4 a, 4 b, och
24 a §§ samt närmast före 4 a, 4 b och 24
a §§ nya rubriker, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 a §
Den som utan att
vara anställd söker
eller fullgör
yrkespraktik på en
arbetsplats skall
anses som
arbetssökande
respektive arbets
tagare vid
tillämpning av
förbuden mot
diskriminering och
repressalier i 3-4
b §§, 5 § 3 och 8 §
samt bestämmelserna
i 9-12 och
14-16 §§.
Den hos vilken
praktiken söks
eller fullgörs
skall anses som ar
betsgivare.
2 b §
Den som utan att
vara anställd utför
arbete på en
arbetsplats som
inhyrd eller
inlånad arbetskraft
skall anses som
arbetstagare vid
tillämpning av
bestämmelserna i 8,
9 och 14-16 §§.
Den hos vilken
arbetet utförs
skall anses som
arbetsgivare.
3 §
En arbetsgivare En arbetsgivare
får inte missgynna får inte missgynna
en arbetssökande en arbetssökande
eller en eller en
arbetstagare med arbetstagare genom
funktionshinder att behandla honom
genom att behandla eller henne sämre
honom eller henne än arbetsgivaren
mindre förmånligt behandlar, har be
än arbetsgivaren handlat eller
behandlar eller skulle ha behandlat
skulle ha behandlat någon annan i en
personer utan jämförbar situa
sådant tion, om
funktionshinder i missgynnandet har
en likartad si samband med
tuation, om inte funktionshinder.
arbetsgivaren visar
att missgynnandet
saknar samband med
funktionshindret.
Förbudet gäller
inte om be
handlingen är
berättigad av hän
syn till ett sådant
ideellt eller annat
särskilt intresse
som uppenbarligen
är viktigare än
intresset av att
förhindra
diskriminering i
arbetslivet av
personer med funk
tionshinder.
4 §
En arbetsgivare En arbetsgivare
får inte missgynna får inte missgynna
en arbetssökande en arbetssökande
eller en eller en
arbetstagare med arbetstagare genom
visst funktions att tillämpa en
hinder genom att bestämmelse, ett
tillämpa en be kriterium eller ett
stämmelse, ett förfaringssätt som
kriterium eller ett framstår som
förfaringssätt som neutralt men som i
framstår som praktiken särskilt
neutralt men som i missgynnar personer
praktiken särskilt med visst
missgynnar personer funktionshinder
med sådant jämfört med
funktionshinder personer utan
jämfört med sådant funk
personer utan tionshinder. Detta
sådant funk gäller dock inte om
tionshinder. Detta bestämmelsen,
gäller såvida inte kriteriet eller
syftet med förfaringssättet
bestämmelsen, kri kan motiveras av
teriet eller ett berättigat mål
förfaringssättet och medlen är
kan motiveras av lämpliga och
sakliga skäl och åt nödvändiga för att
gärden är lämplig uppnå målet.
och nödvändig för
att syftet skall
uppnås.
Trakasserier
4 a §
En arbetsgivare
får inte diskri
minera en
arbetssökande eller
en arbetstagare
genom att
trakassera honom
eller henne.
Med trakasserier
avses i denna lag
uppträdande i
arbetslivet som
kränker en
arbetssökandes
eller en
arbetstagares
värdighet och som
har samband med
funktionshinder.
Instruktioner att
diskriminera
4 b §
En arbetsgivare
får inte lämna
order eller
instruktioner till
en arbetstagare om
diskriminering av
en person enligt
8-9 a §§.
5 §
Förbuden mot Förbuden mot
diskriminering i 3 diskriminering i
och 4 §§ gäller när 3-4 b §§ gäller när
arbetsgivaren arbetsgivaren
1. beslutar i en anställningsfråga, tar
ut en arbetssökande till anställ
ningsintervju eller vidtar annan åtgärd
under anställningsförfarandet,
2. beslutar om befordran eller tar ut en
arbetstagare till utbildning för
befordran,
3. beslutar om
eller vidtar annan
åtgärd som rör
yrkespraktik,
4. beslutar om
eller vidtar annan
åtgärd som rör
annan utbildning
eller
yrkesvägledning,
3. tillämpar löne- 5. tillämpar löne-
eller andra an eller andra an
ställningsvillkor, ställningsvillkor,
4. leder och 6. leder och
fördelar arbetet fördelar arbetet
eller eller
5. säger upp, 7. säger upp,
avskedar, permitte avskedar, permitte
rar eller vidtar rar eller vidtar
annan ingripande annan ingripande
åtgärd mot en åtgärd mot en
arbetstagare. arbetstagare.
Förbudet mot
direkt diskrimine
ring gäller inte
vid beslut om an
ställning,
befordran eller
utbildning för
befordran om ett
visst
funktionshinder är
nödvändigt på grund
av arbetets natur
eller det
sammanhang där det
utförs.
6 §
Förbudet i 3 § Förbudet i 3 §
gäller även då ar gäller även då ar
betsgivaren vid betsgivaren vid
anställning, be anställning, be
fordran eller fordran eller
utbildning för utbildning för
befordran genom att befordran genom att
vidta stöd- och an vidta stöd- och an
passningsåtgärder passningsåtgärder
kan skapa en kan skapa en
situation för en situation för en
person med funk person med funk
tionshinder som är tionshinder som är
likartad med den jämförbar med den
för personer utan för personer utan
sådant funk sådant funk
tionshinder och det tionshinder och det
skäligen kan krävas skäligen kan krävas
att arbetsgivaren att arbetsgivaren
vidtar sådana vidtar sådana
åtgärder. åtgärder.
8 §
En arbetsgivare En arbetsgivare
får inte utsätta en får inte utsätta en
arbetstagare för arbetstagare för
repressalier på repressalier på
grund av att grund av att
arbetstagaren har arbetstagaren har
anmält anmält
arbetsgivaren för arbetsgivaren för
diskriminering diskriminering,
enligt denna lag. påtalat
diskriminering
eller medverkat i
en utredning enligt
denna lag.
9 §
En arbetsgivare En arbetsgivare
som får kännedom om som får kännedom om
att en arbetstagare att en arbetstagare
anser sig ha blivit anser sig ha blivit
utsatt för utsatt för
trakasserier på trakasserier som
grund av avses i 4 a § andra
funktionshinder av stycket av en annan
en annan ar arbetstagare skall
betstagare skall utreda om
utreda ständigheterna
omständigheterna kring de uppgivna
kring de uppgivna trakasserierna och
trakasserierna och i förekommande fall
i förekommande fall vidta de åtgärder
vidta de åtgärder som skäligen kan
som skäligen kan krävas för att
krävas för att förhindra fortsatta
förhindra fortsatta trakasserier.
trakasserier.
Med trakasserier
på grund av
funktionshinder
avses sådant upp
trädande i
arbetslivet som
kränker en
arbetstagares
integritet och som
har samband med
arbetstagarens
funktionshinder.
10 §
Ett avtal är Ett avtal är
ogiltigt i den ut ogiltigt i den ut
sträckning det sträckning som det
föreskriver eller föreskriver eller
medger sådan diskri medger sådan
minering som är diskriminering som
förbjuden enligt avses i 3-6 §§.
denna lag.
12 §
Om en Om en
arbetssökande eller arbetssökande eller
en arbetstagare en arbetstagare
diskrimineras genom diskrimineras genom
att arbetsgivaren att arbetsgivaren
bryter mot förbuden bryter mot förbuden
i 3 eller 4 § och 5 i 3, 4, 4 a eller 4
§ 1 eller 2 eller 6 b § och 5 § 1-3
§, skall eller 6 §, skall ar
arbetsgivaren be betsgivaren betala
tala skadestånd skadestånd till den
till den diskrimine diskriminerade för
rade för den den kränkning som
kränkning som diskrimineringen
diskrimineringen innebär.
innebär.
13 §
Om en arbetstagare Om en arbetstagare
diskrimineras genom diskrimineras genom
att arbetsgivaren att arbetsgivaren
bryter mot förbuden bryter mot förbuden
i 3 eller 4 § och i 3, 4, 4 a eller 4
5 § 3-5, skall b § och 5 § 4-7,
arbetsgivaren skall arbetsgivaren
betala skadestånd betala skadestånd
till arbetstagaren till arbetstagaren
för den förlust som för den förlust som
uppkommer och för uppkommer och för
den kränkning som den kränkning som
diskrimineringen diskrimineringen
innebär. innebär.
18 §
En arbetsgivare är skyldig att på
uppmaning av Handikappombudsmannen lämna
de uppgifter om förhållandena i
arbetsgivarens verksamhet som kan vara av
betydelse för ombudsmannens tillsyn
enligt 17 §.
En arbetsgivare är vidare skyldig att
lämna uppgifter när Handikappombudsmannen
biträder en begäran av en enskild
arbetssökande eller arbetstagare enligt 7
§.
Arbetsgivaren får Finns det
inte betungas särskilda skäl är
onödigt genom arbetsgivaren inte
uppgiftsskyldig skyldig att lämna
heten. Finns det ut uppgifter.
särskilda skäl är
arbetsgivaren inte
skyldig att lämna
ut uppgifter.
24 §
Mål om tillämpningen av 3-6 och 8-16 §§
skall handläggas enligt lagen (1974:371)
om rättegången i arbetstvister.
Därvid anses som Därvid anses som
arbetstagare också arbetstagare också
arbetssökande och arbetssökande och
som arbetsgivare den som söker eller
också den som någon fullgör
har sökt arbete yrkespraktik eller
hos. utför arbete på en
arbetsplats som
inhyrd eller
inlånad arbets
kraft. Den hos
vilken praktik söks
eller fullgörs
eller arbete söks
eller utförs anses
som arbetsgivare.
Andra stycket gäller också när reglerna
om tvisteförhandling i lagen (1976:580)
om medbestämmande i arbetslivet tillämpas
i en tvist enligt 3-6 och 8-16 §§.
Bevisbörda
24 a §
Om den som anser
sig ha blivit
diskriminerad eller
utsatt för re
pressalier visar
omständigheter som
ger anledning att
anta att han eller
hon blivit
diskriminerad eller
utsatt för
repressalier, är
det arbetsgivaren
som skall visa att
diskriminering
eller repressalier
inte förekommit.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
2003.
4. Förslag till lag om ändring i lagen
(1999:133) om förbud mot diskriminering i
arbetslivet på grund av sexuell läggning
Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen
(1999:133) om förbud mot diskriminering i
arbetslivet på grund av sexuell läggning
dels att 3, 4, 5, 7, 8, 9, 11, 12, 17
och 23 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas fem
nya paragrafer, 2 a, 2 b, 4 a, 4 b och 23
a §§, samt närmast före 4 a, 4 b och 23 a
§§ nya rubriker, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 a §
Den som utan att
vara anställd söker
eller fullgör
yrkespraktik på en
arbetsplats skall
anses som ar
betssökande
respektive arbets
tagare vid
tillämpning av
förbuden mot
diskriminering och
repressalier i
3-4 b §§, 5 § 3 och
7 § samt
bestämmelserna i
8-11 och 13-15 §§.
Den hos vilken
praktiken söks
eller fullgörs
skall anses som ar
betsgivare.
2 b §
Den som utan att
vara anställd utför
arbete på en
arbetsplats som
inhyrd eller
inlånad arbetskraft
skall anses som
arbetstagare vid
tillämpning av
bestämmelserna i 7,
8 och 13-15 §§.
Den hos vilken
arbetet utförs
skall anses som
arbetsgivare.
3 §
En arbetsgivare En arbetsgivare
får inte missgynna får inte missgynna
en arbetssökande en arbetssökande
eller en eller en
arbetstagare genom arbetstagare genom
att behandla honom att behandla honom
eller henne mindre eller henne sämre
förmånligt än än arbetsgivaren
arbetsgivaren behandlar, har be
behandlar eller handlat eller
skulle ha behandlat skulle ha behandlat
personer med annan någon annan i en
sexuell läggning i jämförbar situa
en likartad tion, om
situation, om inte missgynnandet har
arbetsgivaren visar samband med sexuell
att missgynnandet läggning.
saknar samband med
den missgynnades
sexuella läggning.
Förbudet gäller
inte om be
handlingen är
berättigad av hän
syn till ett sådant
ideellt eller annat
särskilt intresse
som uppenbarligen
är viktigare än
intresset av att
förhindra
diskriminering i
arbetslivet på
grund av sexuell
läggning.
4 §
En arbetsgivare En arbetsgivare
får inte missgynna får inte missgynna
en arbetssökande en arbetssökande
eller en eller en
arbetstagare med arbetstagare genom
viss sexuell lägg att tillämpa en
ning genom att bestämmelse, ett
tillämpa en be kriterium eller ett
stämmelse, ett förfaringssätt som
kriterium eller ett framstår som
förfaringssätt som neutralt men som i
framstår som praktiken särskilt
neutralt men som i missgynnar personer
praktiken särskilt med viss sexuell
missgynnar personer läggning. Detta
med den sexuella gäller dock inte om
läggningen. Detta bestämmelsen,
gäller såvida inte kriteriet eller
syftet med förfaringssättet
bestämmelsen, kan motiveras av
kriteriet eller ett berättigat mål
förfaringssättet och medlen är
kan motiveras av lämpliga och
sakliga skäl och nödvändiga för att
åtgärden är lämplig uppnå målet.
och nödvändig för
att syftet skall
uppnås.
Trakasserier
4 a §
En arbetsgivare
får inte diskri
minera en
arbetssökande eller
en arbetstagare
genom att
trakassera honom
eller henne.
Med trakasserier
avses i denna lag
uppträdande i
arbetslivet som
kränker en
arbetssökandes
eller en
arbetstagares
värdighet och som
har samband med
sexuell läggning.
Instruktioner att
diskriminera
4 b §
En arbetsgivare
får inte lämna
order eller
instruktioner till
en arbetstagare om
diskriminering av
en person enligt
3-4 a §§.
5 §
Förbuden mot Förbuden mot
diskriminering i 3 diskriminering i
och 4 §§ gäller när 3-4 b §§ gäller när
arbetsgivaren arbetsgivaren
1. beslutar i en anställningsfråga, tar
ut en arbetssökande till anställ
ningsintervju eller vidtar annan åtgärd
under anställningsförfarandet,
2. beslutar om befordran eller tar ut en
arbetstagare till utbildning för
befordran,
3. beslutar om
eller vidtar annan
åtgärd som rör
yrkespraktik,
4. beslutar om
eller vidtar annan
åtgärd som rör
annan utbildning
eller
yrkesvägledning,
3. tillämpar löne- 5. tillämpar löne-
eller andra an eller andra an
ställningsvillkor, ställningsvillkor,
4. leder och 6. leder och
fördelar arbetet fördelar arbetet
eller eller
5. säger upp, 7. säger upp,
avskedar, permitte avskedar, permitte
rar eller vidtar rar eller vidtar
annan ingripande annan ingripande
åtgärd mot en åtgärd mot en
arbetstagare. arbetstagare.
Förbudet mot
direkt diskrimine
ring gäller inte
vid beslut om an
ställning,
befordran eller
utbildning för
befordran om viss
sexuell läggning är
nödvändig på grund
av arbetets natur
eller det sam
manhang där det ut
förs.
7 §
En arbetsgivare En arbetsgivare
får inte utsätta en får inte utsätta en
arbetstagare för arbetstagare för
repressalier på repressalier på
grund av att grund av att
arbetstagaren har arbetstagaren har
anmält anmält
arbetsgivaren för arbetsgivaren för
diskriminering diskriminering,
enligt denna lag. påtalat
diskriminering
eller medverkat i
en utredning enligt
denna lag.
8 §
En arbetsgivare En arbetsgivare
som får kännedom om som får kännedom om
att en arbetstagare att en arbetstagare
anser sig ha blivit anser sig ha blivit
utsatt för utsatt för
trakasserier på trakasserier som
grund av sexuell avses i 4 a § andra
läggning av en stycket av en annan
annan arbetstagare arbetstagare skall
skall utreda utreda om
omständigheterna ständigheterna
kring de uppgivna kring de uppgivna
trakasserierna och trakasserierna och
i förekommande fall i förekommande fall
vidta de åtgärder vidta de åtgärder
som skäligen kan som skäligen kan
krävas för att krävas för att
förhindra fortsatta förhindra fortsatta
trakasserier. trakasserier.
Med trakasserier
på grund av sexuell
läggning avses
sådant uppträdande
i arbetslivet som
kränker en
arbetstagares
integritet och som
har samband med ar
betstagarens
sexuella läggning.
9 §
Ett avtal är Ett avtal är
ogiltigt i den ut ogiltigt i den ut
sträckning det sträckning som det
föreskriver eller föreskriver eller
medger sådan diskri medger sådan
minering som är diskriminering som
förbjuden enligt avses i 3-5 §§.
denna lag.
11 §
Om en Om en
arbetssökande eller arbetssökande eller
en arbetstagare en arbetstagare
diskrimineras genom diskrimineras genom
att arbetsgivaren att arbetsgivaren
bryter mot förbuden bryter mot förbuden
i 3 eller 4 § och 5 i 3, 4, 4 a eller 4
§ 1 eller 2, skall b § och 5 § 1-3,
arbetsgivaren skall arbetsgivaren
betala skadestånd betala skadestånd
till den till den
diskriminerade för diskriminerade för
den kränkning som den kränkning som
diskrimineringen diskrimineringen
innebär. innebär.
12 §
Om en arbetstagare Om en arbetstagare
diskrimineras genom diskrimineras genom
att arbetsgivaren att arbetsgivaren
bryter mot förbuden bryter mot förbuden
i 3 eller 4 § och i 3, 4, 4 a eller 4
5 § 3-5, skall b § och 5 § 3-7,
arbetsgivaren skall arbetsgivaren
betala skadestånd betala skadestånd
till arbetstagaren till arbetstagaren
för den förlust som för den förlust som
uppkommer och för uppkommer och för
den kränkning som den kränkning som
diskrimineringen diskrimineringen
innebär. innebär.
17 §
En arbetsgivare är skyldig att på
uppmaning av Ombudsmannen mot
diskriminering på grund av sexuell
läggning lämna de uppgifter om för
hållandena i arbetsgivarens verksamhet
som kan vara av betydelse för
ombudsmannens tillsyn enligt 16 §.
En arbetsgivare är vidare skyldig att
lämna uppgifter när ombudsmannen biträder
en begäran av en enskild arbetssökande
eller arbetstagare enligt 6 §.
Arbetsgivaren får Finns det
inte betungas särskilda skäl är
onödigt genom arbetsgivaren inte
uppgiftsskyldig skyldig att lämna
heten. Finns det ut uppgifter.
särskilda skäl är
arbetsgivaren inte
skyldig att lämna
ut uppgifter.
23 §
Mål om tillämpningen av 3-5 och 7-15 §§
skall handläggas enligt lagen (1974:371)
om rättegången i arbetstvister.
Därvid anses som Därvid anses som
arbetstagare också arbetstagare också
arbetssökande och arbetssökande och
som arbetsgivare den som söker eller
också den som någon fullgör
har sökt arbete yrkespraktik eller
hos. utför arbete på en
arbetsplats som
inhyrd eller
inlånad arbets
kraft. Den hos
vilken praktik söks
eller fullgörs
eller arbete söks
eller utförs anses
som arbetsgivare.
Andra stycket gäller också när reglerna
om tvisteförhandling i lagen (1976:580)
om medbestämmande i arbetslivet tillämpas
i en tvist enligt 3-5 och 7-15 §§.
Bevisbörda
23 a §
Om den som anser
sig ha blivit
diskriminerad eller
utsatt för re
pressalier visar
omständigheter som
ger anledning att
anta att han eller
hon blivit
diskriminerad eller
utsatt för
repressalier, är
det arbetsgivaren
som skall visa att
diskriminering
eller repressalier
inte förekommit.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
2003.
5. Förslag till lag om ändring i lagen
(2001:1286) om likabehandling av
studenter i högskolan
Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen
(2001:1286) om likabehandling av
studenter i högskolan
dels att 1-5, 7-9 och 13 §§ skall ha
följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas tre
nya paragrafer, 8 a, 8 b och 17 a §§ samt
närmast före 8 a, 8 b och 17 a §§ nya
rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag har till Denna lag har till
ändamål att på ändamål att på
högskoleområdet högskoleområdet
främja lika främja lika
rättigheter för rättigheter för
studenter och sö studenter och sö
kande och att kande och att
motverka diskrimi motverka diskrimi
nering på grund av nering på grund av
könstillhörighet, könstillhörighet,
etnisk etnisk
tillhörighet, tillhörighet,
sexuell läggning religion eller
och annan
funktionshinder. trosuppfattning,
sexuell läggning
och
funktionshinder.
2 §
I denna lag avses med
högskola: ett universitet eller en
högskola som har staten, en kommun eller
ett landsting som huvudman och som
omfattas av högskolelagen (1992:1434)
samt en enskild utbildningsanordnare som
har tillstånd att utfärda examina enligt
lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda
vissa examina,
student: den som är antagen till och
bedriver grundläggande högskoleutbildning
eller forskarutbildning enligt
högskolelagen eller utbildning som kan
leda fram till en examen som en enskild
utbildningsanordnare får utfärda enligt
lagen om tillstånd att utfärda vissa
examina; den som är anställd som
doktorand skall dock inte anses som
student vid tillämpningen av denna lag,
sökande: den som i vederbörlig ordning
har anmält att han eller hon vill antas
till grundläggande högskoleutbildning
eller forskarutbildning enligt
högskolelagen eller till utbildning som
kan leda fram till en examen som en
enskild utbildningsanordnare får utfärda
enligt lagen om tillstånd att utfärda
vissa examina,
etnisk etnisk
tillhörighet: att tillhörighet: att
någon tillhör en någon tillhör en
grupp av personer grupp av personer
som har samma som har samma
hudfärg, nationella hudfärg eller
eller etniska nationella eller
ursprung eller tros etniska ursprung,
bekännelse,
sexuell läggning: homosexuell, bisexuell
eller heterosexuell läggning,
funktionshinder: varaktiga fysiska,
psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av funktionsförmågan som
till följd av en skada eller en sjukdom
fanns vid födelsen, har uppstått därefter
eller kan förväntas uppstå.
3 §
En högskola skall En högskola skall
inom ramen för sin inom ramen för sin
verksamhet bedriva verksamhet bedriva
ett målinriktat ett målinriktat
arbete för att arbete för att
aktivt främja aktivt främja
studenters lika studenters lika
rättigheter oavsett rättigheter oavsett
deras könstillhörighet,
könstillhörighet, etnisk tillhörig
etniska het, religion eller
tillhörighet, annan
sexuella läggning trosuppfattning,
eller sexuell läggning
funktionshinder. eller funktions
hinder.
Närmare föreskrifter om högskolans
skyldigheter enligt första stycket finns
i 4 och 5 §§.
4 §
En högskola skall En högskola skall
vidta åtgärder för vidta åtgärder för
att förebygga och att förebygga och
förhindra att en förhindra att
student utsätts för studenter eller
ett uppträdande som sökande utsätts för
kränker hans eller trakasserier. Med
hennes integritet i trakasserier avses
högskolestudierna, i denna lag ett
om uppträdandet har uppträdande som
samband med kränker en students
eller en sökandes
värdighet i
högskolestudierna,
- studentens om uppträdandet har
etniska samband med
tillhörighet
(etniska - etnisk
trakasserier), tillhörighet
(etniska tra
kasserier),
- studentens - religion eller
sexuella läggning annan
(trakasserier på trosuppfattning
grund av sexuell (trakasserier på
läggning), grund av religion
eller annan
- studentens trosuppfattning),
funktionshinder
(trakasserier på - sexuell läggning
grund av funk (trakasserier på
tionshinder), eller grund av sexuell
läggning),
- studentens
könstillhörighet - funktionshinder
eller är av sexuell (trakasserier på
natur (sexuella grund av
trakasserier). funktionshinder),
eller
- könstillhörighet
eller är av sexuell
natur (sexuella
trakasserier).
5 §
En högskola skall En högskola skall
varje år upprätta varje år upprätta
en plan som skall en plan som skall
innehålla en innehålla en
översikt över de översikt över de
åtgärder som behövs åtgärder som behövs
för att främja för att främja
studenters lika studenters lika
rättigheter oavsett rättigheter oavsett
deras könstillhörighet,
könstillhörighet, etnisk
etniska tillhörig tillhörighet, reli
het, sexuella gion eller annan
läggning eller funk trosuppfattning,
tionshinder och för sexuell läggning
att förebygga och eller
förhindra funktionshinder och
trakasserier enligt för att förebygga
4 §. Planen skall och förhindra
vidare innehålla en trakasserier enligt
redogörelse för 4 §. Planen skall
vilka av dessa åt vidare innehålla en
gärder som redogörelse för
högskolan avser att vilka av dessa
påbörja eller åtgärder som hög
genomföra under det skolan avser att
kommande året. påbörja eller
genomföra under det
kommande året.
En redovisning av hur de planerade
åtgärderna enligt första stycket har
genomförts skall tas in i efterföljande
års plan.
7 §
En högskola får En högskola får
inte missgynna en inte missgynna en
student eller en student eller en
sökande genom att sökande genom att
behandla honom behandla honom
eller henne mindre eller henne sämre
förmånligt än än högskolan
högskolan behandlar behandlar, har be
eller skulle ha handlat eller
behandlat personer skulle ha behandlat
med annan någon annan i en
könstillhörighet, jämförbar situa
annan etnisk tion, om miss
tillhörighet, annan gynnandet har sam
sexuell läggning band med
eller utan könstillhörighet,
funktionshinder i etnisk tillhörig
en likartad situa het, religion eller
tion, om inte annan
högskolan visar att trosuppfattning,
missgynnandet sexuell läggning
saknar samband med eller funktions
könstillhörigheten, hinder.
den etniska
tillhörigheten, den
sexuella läggningen
eller
funktionshindret.
Förbudet gäller inte, om behandlingen är
berättigad av hänsyn till ett särskilt
intresse som uppenbarligen är viktigare
än intresset av att förhindra
diskriminering i högskolan.
8 §
En högskola får En högskola får
inte missgynna en inte missgynna en
student eller en student eller en
sökande genom att sökande genom att
tillämpa en tillämpa en
bestämmelse, ett bestämmelse, ett
kriterium eller ett kriterium eller ett
förfaringssätt som förfaringssätt som
framstår som framstår som
neutralt men som i neutralt men som i
praktiken särskilt praktiken särskilt
missgynnar personer missgynnar personer
med en viss med viss köns
könstillhörighet, tillhörighet,
en viss etnisk etnisk
tillhörighet, en tillhörighet,
viss sexuell lägg religion eller
ning eller ett annan
visst trosuppfattning,
funktionshinder. eller sexuell lägg
Detta gäller dock ning eller visst
inte om bestäm funktionshinder.
melsen, kriteriet Detta gäller dock
eller förfarings inte om bestäm
sättet objektivt melsen, kriteriet
kan motiveras av eller förfarings
ett berättigat mål sättet objektivt
och medlen är kan motiveras av
lämpliga och nöd ett berättigat mål
vändiga för att och medlen är
uppnå målet. lämpliga och nöd
vändiga för att
uppnå målet.
Trakasserier
8 a §
En högskola får
inte diskriminera
en student eller en
sökande genom att
trakassera honom
eller henne.
Instruktioner att
diskriminera
8 b §
En högskola får
inte lämna order
eller instruktioner
till en
arbetstagare hos
högskolan om
diskriminering av
en student eller en
sökande enligt
7-8 a §§.
9 §
Förbuden mot Förbuden mot
direkt och indirekt diskriminering i
diskriminering i 7 7-8 b §§ skall
och 8 §§ skall gälla, när en hög
gälla, när en skola
högskola
1. beslutar om tillträde till
högskoleutbildning eller vidtar någon
annan åtgärd som har betydelse för
tillträdet,
2. beslutar om examination eller gör
någon annan bedömning av en
studieprestation,
3. beslutar eller gör någon annan
liknande bedömning i fråga om
a) tillgodoräknande av utbildning,
b) anstånd med studier eller
fortsättning av studier efter
studieuppehåll,
c) byte av handledare,
d) indragning av handledare och andra
resurser vid forskarutbildning,
e) utbildningsbidrag för doktorander,
eller
4. vidtar en ingripande åtgärd mot en
student.
13 §
Staten, en kommun eller ett landsting
som är huvudman för en högskola och en
enskild utbildningsanordnare som har
tillstånd att utfärda examina enligt
lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda
vissa examina skall betala skadestånd för
den kränkning som en student eller en sö
kande har blivit utsatt för genom att
högskolan har åsidosatt
- skyldigheten enligt 6 § att utreda och
vidta åtgärder mot trakasserier mot
studenter,
- förbuden i 7 - förbuden i 7, 8,
eller 8 § och 9 § 8 a eller 8 b § och
eller 10 § mot 9 § eller 10 § mot
diskriminering av diskriminering av
studenter eller studenter eller
sökande, sökande,
- förbudet i 11 § mot att utsätta
studenter eller sökande för repressalier.
Om det är skäligt, kan skadeståndet
sättas ned eller helt falla bort.
Bevisbörda
17 a §
Om den som anser
sig ha blivit
diskriminerad eller
utsatt för
repressalier visar
omständigheter som
ger anledning att
anta att han eller
hon blivit
diskriminerad eller
utsatt för
repressalier, är
det högskolan som
skall visa att
diskriminering
eller repressalier
inte förekommit.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
2003.
6. Förslag till lag om ändring i
högskolelagen (1992:1434)
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 a §
högskolelagen (1992:1434) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
5 a §1
I lagen I lagen
(2001:1286) om lika (2001:1286) om lika
behandling av behandling av
studenter i hög studenter i hög
skolan finns skolan finns
bestämmelser om att bestämmelser om att
högskolorna inom högskolorna inom
ramen för sin ramen för sin
verksamhet skall verksamhet skall
bedriva ett mål bedriva ett mål
inriktat arbete för inriktat arbete för
att aktivt främja att aktivt främja
lika rättigheter lika rättigheter
för studenter och för studenter och
sökande oavsett sökande oavsett
deras köns könstillhörighet,
tillhörighet, etnisk
etniska tillhörighet,
tillhörighet, religion eller
sexuella läggning annan
och funktions trosuppfattning,
hinder. sexuell läggning
eller
funktionshinder.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
2003.
7. Förslag till lag om ändring i lagen
(1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering
Härigenom föreskrivs att 1-5 §§ lagen
(1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag har till Denna lag har till
ändamål att ändamål att
motverka etnisk motverka
diskriminering. Med diskriminering som
etnisk har samband med
diskriminering etnisk
avses att en person tillhörighet,
eller en grupp av religion eller
personer missgynnas annan
i förhållande till trosuppfattning.
andra eller på
annat sätt utsätts
för orättvis eller
kränkande be
handling på grund
av ras, hudfärg,
nationellt eller
etniskt ursprung
eller trosbe
kännelse.
2 §
Regeringen utser Regeringen utser
en ombudsman som en ombudsman som
skall verka för att skall verka för att
etnisk dis diskriminering som
kriminering inte har samband med
förekommer i etnisk
arbetslivet eller tillhörighet,
på andra områden av religion eller
samhällslivet. annan
trosuppfattning
inte förekommer i
arbetslivet eller
på andra områden av
samhällslivet.
3 §
Ombudsmannen skall Ombudsmannen skall
genom råd och på genom råd och på
annat sätt medverka annat sätt medverka
till att den som till att den som
utsatts för etnisk utsatts för
diskriminering kan diskriminering kan
ta till vara sina ta till vara sina
rättigheter. rättigheter.
Ombudsmannen skall Ombudsmannen skall
vidare genom vidare genom
överläggningar med överläggningar med
myndigheter, myndigheter,
företag och orga företag och orga
nisationer samt nisationer samt
genom opini genom opini
onsbildning, onsbildning,
information och på information och på
annat liknande sätt annat liknande sätt
ta initiativ till ta initiativ till
åtgärder mot etnisk åtgärder mot
diskriminering. diskriminering.
4 §1
Ombudsmannen skall Ombudsmannen skall
särskilt motverka särskilt motverka
att arbetssökande att arbetssökande
utsätts för etnisk utsätts för
diskriminering. Om diskriminering. Om
budsmannen skall budsmannen skall
också i kontakt med också i kontakt med
arbetsgivare och arbetsgivare och be
berörda ar rörda arbets
betstagarorganisati tagarorganisationer
oner främja ett främja ett gott
gott förhållande förhållande mellan
mellan olika et olika etniska
niska grupper i grupper i
arbetslivet. arbetslivet.
5 §2
Ombudsmannen skall Ombudsmannen skall
utöva tillsyn över utöva tillsyn över
efterlevnaden av efterlevnaden av
lagen (1999:130) om lagen (1999:130) om
åtgärder mot etnisk åtgärder mot dis
diskriminering i ar kriminering i
betslivet och lagen arbetslivet på
(2001:1286) om lika grund av etnisk
behandling av tillhörighet,
studenter i hög religion eller
skolan i enlighet annan
med bestämmelserna trosuppfattning,
i lagarna. lagen (2001:1286)
om likabehandling
av studenter i hög
skolan och lagen
(2003:000) om
förbud mot diskri
minering i enlighet
med bestämmelserna
i lagarna.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
2003.
8. Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:749) om Handikappombudsmannen
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen
(1994:749) om Handikappombudsmannen skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §1
Handikappombudsmannen har till uppgift
att bevaka frågor som angår
funktionshindrade personers rättigheter
och intressen. Målet för ombudsmannens
verksamhet skall vara att personer med
funktionshinder ges full delaktighet i
samhällslivet och jämlikhet i
levnadsvillkor.
Handikappombudsmannens verksamhet skall
avse uppföljning och utvärdering i frågor
som anges i första stycket.
Handikappombudsman Handikappombudsman
nen skall enligt nen skall enligt
lagen (1999:132) om lagen (1999:132) om
förbud mot förbud mot
diskriminering i diskriminering i
arbetslivet av arbetslivet av
personer med personer med
funktionshinder och funktionshinder,
lagen (2001:1286) lagen (2001:1286)
om likabehandling om likabehandling
av studenter i av studenter i
högskolan se till högskolan och lagen
att lagarna följs (2003:000) om
och äger även rätt förbud mot
att för en enskild diskriminering se
arbetssökande eller till att lagarna
arbetstagare eller följs och äger även
en student eller rätt att för en
sökande föra talan enskild föra talan
i tvister angående i tvister angående
tillämpningen av tillämpningen av
lagarna. lagarna.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
2003.
9. Förslag till lag om ändring i lagen
(1974:371) om rättegången i arbetstvister
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 §
lagen (1974:371) om rättegången i
arbetstvister1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
3 §2
Tvist som skall handläggas enligt denna
lag får i stället genom avtal hänskjutas
till avgörande av skiljemän. Detta gäller
dock inte fall som avses i 31 § första
eller tredje stycket lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet. Inte heller
får avtal som före tvistens uppkomst träf
fats om att tvisten skall avgöras av
skiljemän utan förbehåll om rätt för
parterna att klandra skiljedomen, göras
gällande i tvist om föreningsrätt eller i
tvist enligt
1. jämställdhetslagen (1991:433),
2. lagen 2. lagen
(1999:130) om (1999:130) om
åtgärder mot etnisk åtgärder mot
diskriminering i diskriminering i
arbetslivet, arbetslivet på
grund av etnisk
tillhörighet,
religion eller
annan
trosuppfattning,
3. lagen (1999:132) om förbud mot
diskriminering i arbetslivet av personer
med funktionshinder,
4. lagen (1999:133) om förbud mot
diskriminering i arbetslivet på grund av
sexuell läggning, eller
5. lagen (2002:293) om förbud mot
diskriminering av deltidsarbetande
arbetstagare och arbetstagare med
tidsbegränsad anställning.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
2003.
10. Förslag till lag om ändring i lagen
(1999:678) om utstationering av
arbetstagare
Härigenom föreskrivs1 att 5 och 10 §§
lagen (1999:678) om utstationering av
arbetstagare skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §2
En arbetsgivare skall, oavsett vilken
lag som annars gäller för anställ
ningsförhållandet, tillämpa följande
bestämmelser för utstationerade ar
betstagare:
- 2 §, 5 § andra och tredje stycket, 7 §
första och andra stycket, 16, 17, 24,
27-29, 31 och 32 §§ semesterlagen
(1977:480),
- 2 §, 4 § första stycket och 16-22 §§
föräldraledighetslagen (1995:584),
- 15 och 16 §§, 17 § 2-5 samt 21-28 §§
jämställdhetslagen (1991:433),
- 3, 8 och 9 §§, - 8-9 b §§, 10 §
10 § 2-5 samt 11-20 2-7 samt 11-20 §§
§§ lagen (1999:130) lagen (1999:130) om
om åtgärder mot åtgärder mot
etnisk diskriminering i
diskriminering i arbetslivet på
arbetslivet, grund av etnisk
tillhörighet,
- 2-4 §§, 5 § 2-5 religion eller
och 6-16 §§ lagen annan
(1999:132) om trosuppfattning,
förbud mot
diskriminering i - 2, 3-4 b §§, 5 §
arbetslivet av per 2-7 och 6-16 §§
soner med lagen (1999:132) om
funktionshinder, förbud mot
diskriminering i
- 2-4 §§, 5 § 2-5 arbetslivet av per
och 6-15 §§ lagen soner med
(1999:133) om funktionshinder,
förbud mot
diskriminering i - 2, 3-4 b §§, 5 §
arbetslivet på 2-7 och 6-15 §§
grund av sexuell lagen (1999:133) om
läggning samt förbud mot
diskriminering i
arbetslivet på
grund av sexuell
läggning samt
- 2-7 §§ lagen (2002:293) om förbud mot
diskriminering av deltidsarbetande
arbetstagare och arbetstagare med
tidsbegränsad anställning.
Vid utstationering gäller även
bestämmelserna i arbetstidslagen
(1982:673) och arbetsmiljölagen
(1977:1160) samt, när det gäller arbets
givare som bedriver uthyrning av
arbetskraft, 4, 6 och 7 §§ lagen
(1993:440) om privat arbetsförmedling och
uthyrning av arbetskraft. Vad som sägs i
första och andra stycket hindrar inte att
arbetsgivaren tillämpar bestämmelser
eller villkor som är förmånligare för
arbetstagaren.
10 §
Mål om tillämpningen av 5 § första
stycket samt 7 § handläggs enligt lagen
(1974:371) om rättegången i
arbetstvister. Därvid gäller
- 33 § semesterlagen (1977:480) om
preskription,
- 23 § andra stycket
föräldraledighetslagen (1995:584) om
rättegången,
- 46-56 §§ jämställdhetslagen (1991:433)
om rätt att föra talan, gemensam
handläggning och om preskription m.m.,
- 37, 38, 40, 41 - 36 a-38, 40, 41
och 43 §§ lagen och 43 §§ lagen
(1999:130) om (1999:130) om
åtgärder mot etnisk åtgärder mot dis
diskriminering i kriminering i
arbetslivet om rätt arbetslivet på
att föra talan och grund av etnisk
om preskription tillhörighet,
m.m., religion eller
annan
trosuppfattning om
bevisbörda, rätt
att föra talan och
preskription m.m.,
- 25, 26, 28, 29 - 24 a-26, 28, 29
och 31 §§ lagen och 31 §§ lagen
(1999:132) om (1999:132) om
förbud mot diskrimi förbud mot diskrimi
nering i nering i
arbetslivet av arbetslivet av
personer med personer med
funktionshinder om funktionshinder om
rätt att föra talan bevisbörda, rätt
och om preskription att föra talan och
m.m. samt preskription m.m.
samt
- 24, 25, 27, 28 - 23 a-25, 27, 28
och 30 §§ lagen och 30 §§ lagen
(1999:133) om (1999:133) om
förbud mot diskrimi förbud mot diskrimi
nering i nering i
arbetslivet på arbetslivet på
grund av sexuell grund av sexuell
läggning om rätt läggning om
att föra talan och bevisbörda, rätt
om preskription att föra talan och
m.m. preskription m.m.
Talan får föras vid tingsrätten i ort
där arbetstagaren är eller har varit
utstationerad.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
2003.
11. Förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 20 och
21 §§ sekretesslagen (1980:100)1 skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 kap.
20 §2
Sekretess gäller hos domstol, för
uppgift om enskilds personliga eller
ekonomiska förhållanden om det kan antas
att den enskilde eller någon närstående
till den enskilde lider avsevärd skada
eller betydande men om uppgiften röjs,
1. i mål om kollektivavtal,
2. i mål om 2. i mål om
tillämpningen av la tillämpningen av la
gen (1982:80) om gen (1982:80) om
anställningsskydd, anställningsskydd,
lagen (1976:580) om lagen (1976:580) om
medbestämmande i medbestämmande i
arbetslivet, arbetslivet,
31-33 §§ lagen 31-33 §§ lagen
(1994:260) om of (1994:260) om of
fentlig fentlig
anställning, anställning,
4-11 §§ lagen 4-11 §§ lagen
(1994:261) om (1994:261) om
fullmaktsanställ fullmaktsanställ
ning, 15-28 §§ ning, 15-28 §§
jämställdhetslagen jämställdhetslagen
(1991:433), 8-20 §§ (1991:433), 8-20 §§
lagen (1999:130) om lagen (1999:130) om
åtgärder mot etnisk åtgärder mot dis
diskriminering i kriminering i
arbetslivet, arbetslivet på
3-16 §§ lagen grund av etnisk
(1999:132) om tillhörighet,
förbud mot religion eller
diskriminering i annan
arbetslivet av trosuppfattning,
personer med 3-16 §§ lagen
funktionshinder, (1999:132) om
3-15 §§ lagen förbud mot diskri
(1999:133) om minering i
förbud mot arbetslivet av
diskriminering i personer med
arbetslivet på funktionshinder,
grund av sexuell 3-15 §§ lagen
läggning, 6-11 och (1999:133) om
13 §§ lagen förbud mot
(2001:1286) om diskriminering i
likabehandling av arbetslivet på
studenter i hög grund av sexuell
skolan samt 3-7 §§ läggning, 6-11 och
lagen (2002:293) om 13 §§ lagen
förbud mot diskri (2001:1286) om
minering av likabehandling av
deltidsarbetande ar studenter i hög
betstagare och skolan, 3-7 §§
arbetstagare med lagen (2002:293) om
tidsbegränsad förbud mot
anställning. diskriminering av
deltidsarbetande
arbetstagare och
arbetstagare med
tidsbegränsad
anställning samt
5-18 §§ lagen
(2003:000) om
förbud mot diskri
minering.
I fråga om uppgift i allmän handling
gäller sekretessen i högst tjugo år.
21 §3
Sekretess gäller hos följande
myndigheter för uppgift om enskilds per
sonliga eller ekonomiska förhållanden, om
det kan antas att den enskilde eller
någon närstående till den enskilde lider
skada eller men om uppgiften röjs:
1. Jämställdhetsombudsmannen eller
Jämställdhetsnämnden i ärende enligt
jämställdhetslagen (1991:433) och lagen
(2001:1286) om likabehandling av
studenter i högskolan samt, hos
Jämställdhetsombudsmannen, i annat ärende
som rör rådgivning åt enskild,
2. Ombudsmannen 2. Ombudsmannen
mot etnisk mot etnisk
diskriminering i diskriminering i
ärende enligt lagen ärende enligt lagen
(1999:130) om (1999:130) om
åtgärder mot etnisk åtgärder mot
diskriminering i diskriminering i
arbetslivet och arbetslivet på
lagen (2001:1286) grund av etnisk
om likabehandling tillhörighet, reli
av studenter i hög gion eller annan
skolan samt i annat trosuppfattning,
ärende som rör lagen (2001:1286)
rådgivning åt om likabehandling
enskild, av studenter i
högskolan och lagen
(2003:000) om
förbud mot diskri
minering samt i
annat ärende som
rör rådgivning åt
enskild,
3. Nämnden mot 3. Nämnden mot
diskriminering i diskriminering i
ärende enligt lagen ärende enligt lagen
(1999:130) om (1999:130) om
åtgärder mot etnisk åtgärder mot
diskriminering i diskriminering i
arbetslivet, lagen arbetslivet på
(1999:132) om grund av etnisk
förbud mot tillhörighet,
diskriminering i religion eller
arbetslivet av annan
personer med funk trosuppfattning,
tionshinder och lagen (1999:132) om
lagen (1999:133) om förbud mot
förbud mot diskriminering i
diskriminering i arbetslivet av
arbetslivet på personer med
grund av sexuell funktionshinder och
läggning, lagen (1999:133) om
förbud mot
diskriminering i ar
betslivet på grund
av sexuell lägg
ning,
4. Handikappombuds 4. Handikappombuds
mannen i ärende mannen i ärende
enligt lagen enligt lagen
(1999:132) om (1999:132) om
förbud mot förbud mot
diskriminering i ar diskriminering i ar
betslivet av betslivet av
personer med funk personer med funk
tionshinder och tionshinder, lagen
lagen (2001:1286) (2001:1286) om
om likabehandling likabehandling av
av studenter i studenter i hög
högskolan samt i skolan och lagen
verksamhet enligt (2003:000) om
lagen (1994:749) om förbud mot
Handi diskriminering samt
kappombudsmannen, i verksamhet enligt
lagen (1994:749) om
Handikapp
ombudsmannen,
5. Ombudsmannen 5. Ombudsmannen
mot diskriminering mot diskriminering
på grund av sexuell på grund av sexuell
läggning i ärende läggning i ärende
enligt lagen enligt lagen
(1999:133) om (1999:133) om
förbud mot diskri förbud mot diskri
minering i minering i
arbetslivet på arbetslivet på
grund av sexuell grund av sexuell
läggning och lagen läggning, lagen
(2001:1286) om (2001:1286) om
likabehandling av likabehandling av
studenter i studenter i
högskolan samt i högskolan och lagen
annat ärende som (2003:000) om
rör rådgivning åt förbud mot diskri
enskild, minering samt i
annat ärende som
rör rådgivning åt
enskild,
6. Konsumentombudsmannen i ärende enligt
lagen (1997:379) om försöksverksamhet
avseende medverkan av Konsumentombuds
mannen i vissa tvister.
I fråga om uppgift i allmän handling
gäller sekretessen i högst tjugo år.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
2003.
bilaga 3
Utskottets lagförslag
Utskottet har följande förslag till
lagtext.
1. Förslag till lag om förbud mot
diskriminering
Regeringens förslag Utskottets förslag
2 §
Bestämmelser om Bestämmelser om
förbud mot förbud mot
diskriminering diskriminering
finns också i finns också i
- jämställdhetslage - jämställdhetslage
n (1991:433), n (1991:433),
- lagen (1999:130) - lagen (1999:130)
om åtgärder mot om åtgärder mot
diskriminering i diskriminering i
arbetslivet på arbetslivet på
grund av etnisk grund av etnisk
tillhörighet, tillhörighet,
religion eller religion eller
annan annan
trosuppfattning, trosuppfattning,
- lagen (1999:132) - lagen (1999:132)
om förbud mot om förbud mot
diskriminering i diskriminering i
arbetslivet av arbetslivet på
personer med grund av
funktionshinder, funktionshinder,
- lagen (1999:133) - lagen (1999:133)
om förbud mot om förbud mot
diskriminering i diskriminering i
arbetslivet på arbetslivet på
grund av sexuell grund av sexuell
läggning, och läggning, och
- lagen - lagen
(2001:1286) om (2001:1286) om
likabehandling av likabehandling av
studenter i studenter i
högskolan. högskolan.
I 16 kap. 9 § I 16 kap. 9 §
brottsbalken finns brottsbalken finns
bestämmelser om bestämmelser om
olaga olaga
diskriminering. diskriminering.
2. Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:749) om Handikappombudsmannen
Regeringens förslag Utskottets förslag
1 §1
Handikappombudsmannen har till uppgift
att bevaka frågor som angår
funktionshindrade personers rättigheter
och intressen. Målet för ombudsmannens
verksamhet skall vara att personer med
funktionshinder ges full delaktighet i
samhällslivet och jämlikhet i
levnadsvillkor.
Handikappombudsmannens verksamhet skall
avse uppföljning och utvärdering i frågor
som anges i första stycket.
Handikappombudsman Handikappombudsman
nen skall enligt nen skall enligt
lagen (1999:132) om lagen (1999:132) om
förbud mot förbud mot
diskriminering i diskriminering i
arbetslivet av arbetslivet på
personer med grund av
funktionshinder, funktionshinder,
lagen (2001:1286) lagen (2001:1286)
om likabehandling om likabehandling
av studenter i av studenter i
högskolan och lagen högskolan och lagen
(2003:000) om (2003:000) om
förbud mot förbud mot
diskriminering se diskriminering se
till att lagarna till att lagarna
följs och äger även följs och äger även
rätt att för en rätt att för en
enskild föra talan enskild föra talan
i tvister angående i tvister angående
tillämpningen av tillämpningen av
lagarna. lagarna.
3. Förslag till lag om ändring i lagen
(1974:371) om rättegången i arbetstvister
Regeringens förslag Utskottets förslag
1 kap.
3 §2
Tvist som skall handläggas enligt denna
lag får i stället genom avtal hänskjutas
till avgörande av skiljemän. Detta gäller
dock inte fall som avses i 31 § första
eller tredje stycket lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet. Inte heller
får avtal som före tvistens uppkomst träf
fats om att tvisten skall avgöras av
skiljemän utan förbehåll om rätt för
parterna att klandra skiljedomen, göras
gällande i tvist om föreningsrätt eller i
tvist enligt
1. jämställdhetslagen (1991:433),
2. lagen (1999:130) om åtgärder mot
diskriminering i arbetslivet på grund av
etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning,
3. lagen 3. lagen
(1999:132) om (1999:132) om
förbud mot förbud mot
diskriminering i diskriminering i
arbetslivet av per arbetslivet på
soner med grund av
funktionshinder, funktionshinder,
4. lagen (1999:133) om förbud mot
diskriminering i arbetslivet på grund av
sexuell läggning, eller
5. lagen (2002:293) om förbud mot
diskriminering av deltidsarbetande
arbetstagare och arbetstagare med
tidsbegränsad anställning.
4. Förslag till lag om ändring i lagen
(1999:678) om utstationering av
arbetstagare
Regeringens förslag Utskottets förslag
5 §2
En arbetsgivare skall, oavsett vilken
lag som annars gäller för anställ
ningsförhållandet, tillämpa följande
bestämmelser för utstationerade ar
betstagare:
- 2 §, 5 § andra och tredje stycket, 7 §
första och andra stycket, 16, 17, 24,
27-29, 31 och 32 §§ semesterlagen
(1977:480),
- 2 §, 4 § första stycket och 16-22 §§
föräldraledighetslagen (1995:584),
- 15 och 16 §§, 17 § 2-5 samt 21-28 §§
jämställdhetslagen (1991:433),
- 8-9 b §§, 10 § 2-7 samt 11-20 §§ lagen
(1999:130) om åtgärder mot diskriminering
i arbetslivet på grund av etnisk
tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning,
- 2, 3-4 b §§, 5 § - 2, 3-4 b §§, 5 §
2-7 och 6-16 §§ 2-7 och 6-16 §§
lagen (1999:132) om lagen (1999:132) om
förbud mot förbud mot
diskriminering i diskriminering i
arbetslivet av per arbetslivet på
soner med grund av
funktionshinder, funktionshinder,
- 2, 3-4 b §§, 5 § 2-7 och 6-15 §§ lagen
(1999:133) om förbud mot diskriminering i
arbetslivet på grund av sexuell läggning
samt
- 2-7 §§ lagen (2002:293) om förbud mot
diskriminering av deltidsarbetande
arbetstagare och arbetstagare med
tidsbegränsad anställning.
Vid utstationering gäller även
bestämmelserna i arbetstidslagen
(1982:673) och arbetsmiljölagen
(1977:1160) samt, när det gäller arbets
givare som bedriver uthyrning av
arbetskraft, 4, 6 och 7 §§ lagen
(1993:440) om privat arbetsförmedling och
uthyrning av arbetskraft. Vad som sägs i
första och andra stycket hindrar inte att
arbetsgivaren tillämpar bestämmelser
eller villkor som är förmånligare för
arbetstagaren.
10 §
Mål om tillämpningen av 5 § första
stycket samt 7 § handläggs enligt lagen
(1974:371) om rättegången i
arbetstvister. Därvid gäller
- 33 § semesterlagen (1977:480) om
preskription,
- 23 § andra stycket
föräldraledighetslagen (1995:584) om
rättegången,
- 46-56 §§ jämställdhetslagen (1991:433)
om rätt att föra talan, gemensam
handläggning och preskription m.m.,
- 36 a-38, 40, 41 och 43 §§ lagen
(1999:130) om åtgärder mot diskriminering
i arbetslivet på grund av etnisk
tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning om bevisbörda, rätt att
föra talan och preskription m.m.,
- 24 a-26, 28, 29 - 24 a-26, 28, 29
och 31 §§ lagen och 31 §§ lagen
(1999:132) om (1999:132) om
förbud mot diskrimi förbud mot diskrimi
nering i nering i
arbetslivet av arbetslivet på
personer med grund av
funktionshinder om funktionshinder om
bevisbörda, rätt bevisbörda, rätt
att föra talan och att föra talan och
preskription m.m. preskription m.m.
samt samt
- 23 a-25, 27, 28 och 30 §§ lagen
(1999:133) om förbud mot diskriminering i
arbetslivet på grund av sexuell läggning
om bevisbörda, rätt att föra talan och
preskription m.m.
Talan får föras vid tingsrätten i ort
där arbetstagaren är eller har varit
utstationerad.
5. Förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100)
Regeringens förslag Utskottets förslag
9 kap.
20 §2
Sekretess gäller hos domstol, för
uppgift om enskilds personliga eller
ekonomiska förhållanden om det kan antas
att den enskilde eller någon närstående
till den enskilde lider avsevärd skada
eller betydande men om uppgiften röjs,
1. i mål om kollektivavtal,
2. i mål om 2. i mål om
tillämpningen av la tillämpningen av la
gen (1982:80) om gen (1982:80) om
anställningsskydd, anställningsskydd,
lagen (1976:580) om lagen (1976:580) om
medbestämmande i medbestämmande i
arbetslivet, arbetslivet,
31-33 §§ lagen 31-33 §§ lagen
(1994:260) om of (1994:260) om of
fentlig fentlig
anställning, anställning,
4-11 §§ lagen 4-11 §§ lagen
(1994:261) om (1994:261) om
fullmaktsanställ fullmaktsanställ
ning, 15-28 §§ ning, 15-28 §§
jämställdhetslagen jämställdhetslagen
(1991:433), 8-20 §§ (1991:433), 8-20 §§
lagen (1999:130) om lagen (1999:130) om
åtgärder mot dis åtgärder mot dis
kriminering i kriminering i
arbetslivet på arbetslivet på
grund av etnisk grund av etnisk
tillhörighet, tillhörighet,
religion eller religion eller
annan annan
trosuppfattning, trosuppfattning,
3-16 §§ lagen 3-16 §§ lagen
(1999:132) om (1999:132) om
förbud mot diskri förbud mot diskri
minering i minering i
arbetslivet av arbetslivet på
personer med grund av
funktionshinder, funktionshinder,
3-15 §§ lagen 3-15 §§ lagen
(1999:133) om (1999:133) om
förbud mot förbud mot
diskriminering i diskriminering i
arbetslivet på arbetslivet på
grund av sexuell grund av sexuell
läggning, 6-11 och läggning, 6-11 och
13 §§ lagen 13 §§ lagen
(2001:1286) om (2001:1286) om
likabehandling av likabehandling av
studenter i hög studenter i hög
skolan, 3-7 §§ skolan, 3-7 §§
lagen (2002:293) om lagen (2002:293) om
förbud mot förbud mot
diskriminering av diskriminering av
deltidsarbetande deltidsarbetande
arbetstagare och arbetstagare och
arbetstagare med arbetstagare med
tidsbegränsad tidsbegränsad
anställning samt anställning samt
5-18 §§ lagen 5-18 §§ lagen
(2003:000) om (2003:000) om
förbud mot diskri förbud mot diskri
minering. minering.
I fråga om uppgift i allmän handling
gäller sekretessen i högst tjugo år.
21 §3
Sekretess gäller hos följande
myndigheter för uppgift om enskilds per
sonliga eller ekonomiska förhållanden, om
det kan antas att den enskilde eller
någon närstående till den enskilde lider
skada eller men om uppgiften röjs:
1. Jämställdhetsombudsmannen eller
Jämställdhetsnämnden i ärende enligt
jämställdhetslagen (1991:433) och lagen
(2001:1286) om likabehandling av
studenter i högskolan samt, hos
Jämställdhetsombudsmannen, i annat ärende
som rör rådgivning åt enskild,
2. Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering i ärende enligt lagen
(1999:130) om åtgärder mot diskriminering
i arbetslivet på grund av etnisk
tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, lagen (2001:1286) om
likabehandling av studenter i högskolan
och lagen (2003:000) om förbud mot diskri
minering samt i annat ärende som rör
rådgivning åt enskild,
3. Nämnden mot 3. Nämnden mot
diskriminering i diskriminering i
ärende enligt lagen ärende enligt lagen
(1999:130) om (1999:130) om
åtgärder mot åtgärder mot
diskriminering i diskriminering i
arbetslivet på arbetslivet på
grund av etnisk grund av etnisk
tillhörighet, tillhörighet,
religion eller religion eller
annan annan
trosuppfattning, trosuppfattning,
lagen (1999:132) om lagen (1999:132) om
förbud mot förbud mot
diskriminering i diskriminering i
arbetslivet av arbetslivet på
personer med grund av funktions
funktionshinder och hinder och lagen
lagen (1999:133) om (1999:133) om
förbud mot förbud mot
diskriminering i ar diskriminering i ar
betslivet på grund betslivet på grund
av sexuell lägg av sexuell lägg
ning, ning,
4. Handikappombuds 4. Handikappombuds
mannen i ärende mannen i ärende
enligt lagen enligt lagen
(1999:132) om (1999:132) om
förbud mot förbud mot
diskriminering i ar diskriminering i ar
betslivet av betslivet på grund
personer med funk av funktionshinder,
tionshinder, lagen lagen (2001:1286)
(2001:1286) om om likabehandling
likabehandling av av studenter i hög
studenter i hög skolan och lagen
skolan och lagen (2003:000) om
(2003:000) om förbud mot
förbud mot diskriminering samt
diskriminering samt i verksamhet enligt
i verksamhet enligt lagen (1994:749) om
lagen (1994:749) om Handikapp
Handikapp ombudsmannen,
ombudsmannen,
5. Ombudsmannen mot diskriminering på
grund av sexuell läggning i ärende enligt
lagen (1999:133) om förbud mot diskri
minering i arbetslivet på grund av
sexuell läggning, lagen (2001:1286) om
likabehandling av studenter i högskolan
och lagen (2003:000) om förbud mot diskri
minering samt i annat ärende som rör
rådgivning åt enskild,
6. Konsumentombudsmannen i ärende enligt
lagen (1997:379) om försöksverksamhet
avseende medverkan av Konsumentombuds
mannen i vissa tvister.
I fråga om uppgift i allmän handling
gäller sekretessen i högst tjugo år.
_______________________________
1 Jfr rådets direktiv 2000/43/EG om
genomförandet av principen om
likabehandling av personer oavsett deras
ras eller etniska ursprung (EGT L 180,
19.7.2000, s. 22, Celex 3000LO43) och
rådets direktiv 2000/78/EG om inrättande
av en allmän ram för likabehandling i
arbetslivet (EGT L 303, 2.12.2000, s. 16,
Celex 3000LOO78; rättelse av rubriken EGT
L 2, 5.1.2001, s. 42, Celex 3000LOO78R
(01)).
1 Jfr rådets direktiv 2000/43/EG om
genomförandet av principen om
likabehandling av personer oavsett deras
ras eller etniska ursprung (EGT L 180,
19.7.2000, s. 22, Celex 3000LO43) och
rådets direktiv 2000/78/EG om inrättande
av en allmän ram för likabehandling i
arbetslivet (EGT L 303, 2.12.2000, s. 16,
Celex 3000LOO78; rättelse av rubriken EGT
L 2, 5.1.2001, s. 42, Celex 3000LOO78R
(01)).
1 Jfr rådets direktiv 2000/78/EG om
inrättande av en allmän ram för
likabehandling i arbetslivet (EGT L 303,
2.12.2000, s. 16, Celex 3000LOO78;
rättelse av rubriken EGT L 2, 5.1.2001,
s. 42, Celex 3000LOO78R (01)).
1 Jfr rådets direktiv 2000/78/EG om
inrättande av en allmän ram för
likabehandling i arbetslivet (EGT L 303,
2.12.2000, s. 16, Celex 3000LOO78;
rättelse av rubriken EGT L 2, 5.1.2001,
s. 42, Celex 3000LOO78R (01)).
1 Jfr rådets direktiv 2000/43/EG om
genomförandet av principen om
likabehandling av personer oavsett deras
ras eller etniska ursprung (EGT L 180,
19.7.2000, s. 22, Celex 3000LO43) och
rådets direktiv 2000/78/EG om inrättande
av en allmän ram för likabehandling i
arbetslivet (EGT L 303, 2.12.2000, s. 16,
Celex 3000LOO78; rättelse av rubriken EGT
L 2, 5.1.2001, s. 42, Celex 3000LOO78R
(01)).
1 Senaste lydelse 2001:1288.
1 Senaste lydelse 2001:1296.
2 Senaste lydelse 2001:1296.
1 Senaste lydelse 2001:1287.
1 Lagen omtryckt 1977:520.
2 Senaste lydelse 2002:295.
1 Jfr rådets direktiv 2000/43/EG om
genomförandet av principen om
likabehandling av personer oavsett deras
ras eller etniska ursprung (EGT L 180,
19.7.2000, s. 22, Celex 3000LO43) och
rådets direktiv 2000/78/EG om inrättande
av en allmän ram för likabehandling i
arbetslivet (EGT L 303, 2.12.2000, s. 16,
Celex 3000LOO78; rättelse av rubriken EGT
L 2, 5.1.2001, s. 42, Celex 3000LOO78R
(01)).
2 Senaste lydelse 2002:294.
1 Lagen omtryckt 1992:1474.
2 Senaste lydelse 2002:296.
3 Senaste lydelse 2002:1124.
1 Senaste lydelse 2001:1287.
2 Senaste lydelse 2002:295.
2 Senaste lydelse 2002:294.
2 Senaste lydelse 2002:296.
3 Senaste lydelse 2002:1124.