1
Regeringens proposition
2001/02:92
Avskaffande av medborgarskapskrav för
advokater m.fl.
Prop.
2001/02:92
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 17 januari 2002.
Göran Persson
Mona Sahlin
(Näringsdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en ändring i rättegångsbalkens regler om vem
som får antas som ledamot av Sveriges advokatsamfund. Ändringen in-nebär
att det nuvarande kravet på svenskt medborgarskap eller medbor-garskap
i en annan stat inom Europeiska unionen (EU) eller Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES) avskaffas.
Propositionen innehåller också förslag om att kravet på svenskt med-borgarskap
för ledamöter i flottningsstyrelser enligt lagen (1919:426) om
flottning i allmän flottled, allmänningsstyrelser enligt lagen (1952:166)
om häradsallmänningar samt allmänningsstyrelser och ekonominämnder
enligt lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna
tas bort.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2002..Prop. 2001/02:92
2
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut
................................................................. 3
2 Lagtext ......................................................................
........................ 4
2.1 Förslag till ändring i rättegångsbalken ............................... 4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning
i allmän flottled
.................................................................. 7
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1952:166) om
häradsallmänningar ............................................................
8
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1952:167) om
allmänningsskogar i Norrland och Dalarna........................ 9
3 Ärendet och dess
beredning............................................................ 10
4 Advokatverksamhet
........................................................................ 11
5 Ledamöter i flottningsstyrelse
........................................................ 14
6 Ledamöter i allmänningstyrelse
m.m.............................................. 14
7 Ikraftträdande och konsekvenser
.................................................... 15
8 Författningskommentar.........................................................
.......... 16
8.1 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken .............. 16
8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1919:426) om
flottning i allmän flottled.................................................. 16
8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1952:166) om
häradsallmänningar .......................................................... 16
8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1952:167) om
allmänningsskogar i Norrland och Dalarna...................... 17
Bilaga 1 Betänkandets lagförslag
........................................................ 18
Bilaga 2 Förteckning över
remissinstanserna...................................... 24
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 januari 2002 ..... 25.Prop.
2001/02:92
3
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i rättegångsbalken,
2. lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled,
3. lag om ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar,
4. lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norr-land
och Dalarna..Prop. 2001/02:92
4
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till ändring i rättegångsbalken
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 och 7 §§ rättegångsbalken skall ha föl-jande
lydelse.
Lydelse enligt SFS 2001:364 Föreslagen lydelse
8 kap.
2 §
Till ledamot av advokatsamfundet
får endast den antas som
1. är svensk medborgare eller
medborgare i en annan stat inom
Europeiska unionen, Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet
eller i Schweiz,
2. har hemvist i Sverige eller i
en annan stat inom Europeiska
unionen, Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet eller i Schweiz,
3. har avlagt de kunskapsprov
som är föreskrivna för behörighet
till domarämbete,
4. har genomgått för advokat-verksamhet
erforderlig praktisk
och teoretisk utbildning,
5. har gjort sig känd för redbar-het,
och
6. även i övrigt bedöms lämplig
att utöva advokatverksamhet.
Advokatsamfundets styrelse får
i enskilda fall medge undantag
från antagningskraven såvitt gäller
första stycket 1 och 2. Detsamma
gäller antagningskraven enligt för-sta
stycket 3 och 4 beträffande den
som är auktoriserad som advokat i
en annan stat i enlighet med där
gällande bestämmelser.
Den som har genomgått en ut-bildning
som krävs för att bli ad-vokat
i en stat inom Europeiska
unionen, Europeiska ekonomiska
Till ledamot av advokatsamfundet
får endast den antas som
1. har hemvist i Sverige eller i
en annan stat inom Europeiska
unionen, Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet eller i Schweiz,
2. har avlagt de kunskapsprov
som är föreskrivna för behörighet
till domarämbete,
3. har genomgått för advokat-verksamhet
erforderlig praktisk
och teoretisk utbildning,
4. har gjort sig känd för redbar-het,
och
5. även i övrigt bedöms lämplig
att utöva advokatverksamhet.
Advokatsamfundets styrelse får
i enskilda fall medge undantag
från antagningskraven såvitt gäller
första stycket 1. Detsamma gäller
antagningskraven enligt första
stycket 2 och 3 beträffande den
som är auktoriserad som advokat i
en annan stat i enlighet med där
gällande bestämmelser.
Den som har genomgått en ut-bildning
som krävs för att bli ad-vokat
i en stat inom Europeiska
unionen, Europeiska ekonomiska.Prop. 2001/02:92
5
samarbetsområdet eller i Schweiz
och som i Sverige genomgått ett
prov som visar att han har tillräck-liga
kunskaper om den svenska
rättsordningen, skall anses uppfyl-la
kraven enligt första stycket 3
och 4. Detsamma gäller den som
registrerats enligt 2 a § och som
därefter under minst tre år bedrivit
faktisk och regelbunden advokat-verksamhet
i Sverige, under förut-sättning
antingen att verksamheten
huvudsakligen omfattat svensk rätt
eller att, om verksamheten inte
huvudsakligen omfattat svensk
rätt, den registrerade på annat sätt
har förvärvat tillräckliga kunska-per
och erfarenheter för att antas
till ledamot i samfundet.
Den som har blivit auktoriserad
som advokat i Danmark, Finland,
Island eller Norge i enlighet med
där gällande bestämmelser och
som därefter under minst tre år på
ett tillfredsställande sätt har tjänst-gjort
som biträdande jurist på ad-vokatbyrå
i Sverige skall anses
uppfylla kraven enligt första
stycket 3-6.
samarbetsområdet eller i Schweiz
och som i Sverige genomgått ett
prov som visar att han eller hon
har tillräckliga kunskaper om den
svenska rättsordningen, skall anses
uppfylla kraven enligt första
stycket 2 och 3. Detsamma gäller
den som registrerats enligt 2 a §
och som därefter under minst tre år
bedrivit faktisk och regelbunden
advokatverksamhet i Sverige, un-der
förutsättning antingen att verk-samheten
huvudsakligen omfattat
svensk rätt eller att, om verksam-heten
inte huvudsakligen omfattat
svensk rätt, den registrerade på
annat sätt har förvärvat tillräckliga
kunskaper och erfarenheter för att
antas till ledamot i samfundet.
Den som har blivit auktoriserad
som advokat i Danmark, Finland,
Island eller Norge i enlighet med
där gällande bestämmelser och
som därefter under minst tre år på
ett tillfredsställande sätt har tjänst-gjort
som biträdande jurist på ad-vokatbyrå
i Sverige skall anses
uppfylla kraven enligt första
stycket 2-5.
Den som är försatt i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken får inte antas till ledamot. Inte heller får den antas till
le-damot
som enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot juridiskt eller
ekonomiskt biträde i vissa fall är förbjuden att lämna juridiskt eller
eko-nomiskt
biträde.
Lagfaren domare i eller befattningshavare vid domstol eller allmän
åklagare eller kronofogde får inte antas till ledamot; inte heller den som
annars är anställd i en stats eller kommuns tjänst eller hos någon annan
enskild än advokat, om inte advokatsamfundets styrelse medger undan-tag.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 § 1
En advokat, som i sin verksamhet
uppsåtligen gör orätt eller som
annars förfar oredligt, skall uteslu-tas
ur advokatsamfundet. När det
gäller en sådan advokat som avses
i 2 a § skall registreringen upphä-
En advokat, som i sin verksamhet
uppsåtligen gör orätt eller som
annars förfar oredligt, skall uteslu-tas
ur advokatsamfundet. När det
gäller en sådan advokat som avses
i 2 a § skall registreringen upphä-
1 Senaste lydelse 2000:172..Prop. 2001/02:92
6
vas. Är omständigheterna mild-rande,
får i stället varning tilldelas
honom.
Åsidosätter en advokat annars
sina plikter som advokat, får var-ning
eller erinran meddelas ho-nom.
Är omständigheterna synner-ligen
försvårande, får han uteslu-tas
ur samfundet eller, i fråga om
en sådan advokat som avses i
2 a §, hans registrering upphävas.
Tilldelas en advokat varning, får
han, om det finns särskilda skäl,
även åläggas att utge en straffav-gift
till samfundet med lägst ettu-sen
och högst femtiotusen kronor.
vas. Är omständigheterna mild-rande,
får advokaten i stället tillde-las
en varning.
En advokat som annars åsido-sätter
sina plikter som advokat får
meddelas en varning eller erinran.
Är omständigheterna synnerligen
försvårande, får advokaten uteslu-tas
ur samfundet eller, i fråga om
en sådan advokat som avses i
2 a §, registreringen upphävas.
En advokat som tilldelas en var-ning
får, om det finns särskilda
skäl, även åläggas att utge en
straffavgift till samfundet med
lägst ettusen och högst femtiotusen
kronor.
Om det bedöms tillräckligt får disciplinnämnden, i stället för att tillde-la
en advokat erinran, göra ett uttalande om att advokatens åtgärd är fel-aktig
eller olämplig.
Inträder beträffande en advokat
sådan omständighet att han enligt
2 § femte eller sjätte stycket inte
får antas till ledamot av samfun-det,
är han skyldig att genast träda
ur samfundet. Om han inte gör det,
skall styrelsen förordna om hans
uteslutning. Detsamma gäller, om
en advokat inte längre uppfyller
medborgarskapskravet enligt 2 §
första stycket 1 eller hemvistkravet
enligt 2 § första stycket 2 och sty-relsen
inte medger att han får stå
kvar som ledamot av samfundet.
Om en sådan advokat som avses i
2 a § fråntas rätten att uppträda
som advokat i den stat där han är
auktoriserad, skall styrelsen upp-häva
hans registrering.
En advokat är skyldig att genast
träda ur samfundet om det inträf-far
en sådan omständighet som gör
att han eller hon enligt 2 § femte
eller sjätte stycket inte får antas till
ledamot av samfundet. Om advo-katen
inte gör det, skall styrelsen
förordna om hans eller hennes
uteslutning. Detsamma gäller, om
en advokat inte längre uppfyller
hemvistkravet enligt 2 § första
stycket 1 och styrelsen inte med-ger
att han eller hon får stå kvar
som ledamot av samfundet. Om en
sådan advokat som är registrerad
enligt 2 a § fråntas rätten att upp-träda
som advokat i den stat där
han eller hon är auktoriserad, skall
styrelsen upphäva registreringen.
I beslut varigenom någon uteslutits ur samfundet får förordnas att be-slutet
genast skall verkställas. Detsamma gäller ett beslut att upphäva en
registrering.
Brott mot tystnadsplikt enligt 4 § första stycket andra meningen får
inte åtalas av någon annan än Justitiekanslern. Åtal får väckas endast om
det är påkallat från allmän synpunkt.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002..Prop. 2001/02:92
7
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1919:426) om
flottning i allmän flottled
Härigenom föreskrivs att 39 § lagen (1919:426) om flottning i allmän
flottled skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
39 § 2
Styrelsen väljes å flottningsstämma. Av 40 och 40 a §§ följer dock att
styrelseledamot kan utses på annat sätt.
Till styrelseledamot må utses annan person än flottande.
Ledamot av styrelsen skall vara
här i riket bosatt svensk medbor-gare,
där ej för särskilt fall reger-ingen
medgiver undantag.
Ledamot av styrelsen skall vara
bosatt här i landet, där ej för sär-skilt
fall regeringen medgiver un-dantag.
Styrelseledamot må, ändå att den tid, för vilken han blivit utsedd, ej
gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den, som utsett ho-nom.
Avgår av föreningen vald styrelseledamot, innan det tid, för vilken han
blivit vald, gått till ända, och finnes ej ersättare, åligger det övriga
styrel-seledamöter,
såframt styrelsen ej är beslutför med kvarstående ledamöter
eller enligt reglementet fulltalig styrelse alltid skall förefinnas, att
oförd-röjligen
föranstalta om val av ny ledamot.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002.
2 Senaste lydelse 1977:1093..Prop. 2001/02:92
8
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1952:166) om
häradsallmänningar
Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1952:166) om häradsallmänningar
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
23 § 3
Ledamöterna i en allmänningssty-relse
skall vara här i landet bosat-ta
svenska medborgare, om inte
länsstyrelsen för ett särskilt fall
medger något annat. Ledamöterna
får inte vara underåriga eller ha
förvaltare enligt 11 kap. 7 § för-äldrabalken.
Ledamöterna i en allmänningssty-relse
skall vara bosatta här i lan-det,
om inte länsstyrelsen för ett
särskilt fall medger något annat.
Ledamöterna får inte vara under-åriga
eller ha förvaltare enligt 11
kap. 7 § föräldrabalken.
Om en allmänningsstämma beslutar det, får en ledamot av en allmän-ningsstyrelse
skiljas från sitt uppdrag innan tiden för uppdraget har gått
ut.
Om en styrelseledamot avgår innan tiden för uppdraget har gått ut och
det inte finns någon suppleant, skall övriga styrelseledamöter genast se
till att en ny ledamot väljs för den tid som återstår. Om styrelsen ändå är
beslutför och om det inte strider mot bestämmelserna i reglementet, får
valet skjutas upp till nästa ordinarie allmänningsstämma.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002.
3 Senaste lydelse 1990:90..Prop. 2001/02:92
9
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1952:167) om
allmänningsskogar i Norrland och Dalarna
Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1952:167) om allmänningsskogar i
Norrland och Dalarna skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
22 § 4
Ledamöterna i en allmänningssty-relse
eller ekonominämnd skall
vara här i landet bosatta svenska
medborgare, om inte länsstyrelsen
för ett särskilt fall medger något
annat. Ledamöterna får inte vara
underåriga eller ha förvaltare en-ligt
11 kap. 7 § föräldrabalken.
Ledamöterna i en allmänningssty-relse
eller ekonominämnd skall
vara bosatta här i landet, om inte
länsstyrelsen för ett särskilt fall
medger något annat. Ledamöterna
får inte vara underåriga eller ha
förvaltare enligt 11 kap. 7 § för-äldrabalken.
Om den som har utsett en ledamot i en allmänningsstyrelse eller i en
ekonominämnd beslutar det, får ledamoten skiljas från sitt uppdrag innan
tiden för uppdraget har gått ut.
Om en styrelse- eller nämndledamot som är vald av delägarna avgår
innan tiden för uppdraget har gått ut och det inte finns någon suppleant,
skall allmänningsstyrelsen genast se till att en ny ledamot väljs för den
tid som återstår. Om styrelsen eller nämnden ändå är beslutför och om
det inte strider mot bestämmelserna i reglementet, får valet skjutas upp
till nästa ordinarie allmänningsstämma. Om ledamoten har utsetts av
länsstyrelsen skall allmänningsstyrelsen i stället genast göra anmälan dit,
så att en ny ledamot kan utses.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002.
4 Senaste lydelse 1990:91..Prop. 2001/02:92
10
3 Ärendet och dess beredning
Regeringen beslutade den 28 januari 1999 att tillkalla en särskild utreda-re
med uppdrag att göra en översyn av krav på svenskt medborgarskap
och andra krav relaterade till medborgarskap i lagstiftningen (dir.
1999:4). Den 16 mars 1999 förordnade statsrådet Ulrica Messing
riks-dagsledamoten
Ingemar Josefsson till särskild utredare. Sedan den sär-skilde
utredaren i november 1999 anmält att det fortsatta utredningsarbe-tet
borde utföras av en parlamentariskt sammansatt kommitté, beslutade
regeringen att utredningen från och med den 1 februari 2000 skulle utföra
sitt arbete som en parlamentariskt sammansatt kommitté. Kommittén
antog namnet Kommittén om medborgarskapskrav.
Kommittén överlämnade i december 2000 sitt betänkande Medbor-garskapskrav
i svenskt lagstiftning (SOU 2000:106). Kommittén har ana-lyserat
lagar och andra författningar där det ställs krav på medborgarskap
eller andra krav relaterade till medborgarskap. En ledande princip för
kommitténs arbete har varit att lika rättigheter och skyldigheter oavsett
medborgarskap skall gälla i största möjlig utsträckning för landets invå-nare.
Utgångspunkten har varit att medborgarskapskrav i lagstiftningen
skall tas bort om det inte är sakligt motiverat att behålla kraven. Kommit-tén
har bl.a. föreslagit att det medborgarskapskrav som finns för ledamö-ter
i Sveriges advokatsamfund, flottningsstyrelser enligt lagen
(1919:426) om flottning i allmän flottled, allmänningsstyrelser enligt
lagen (1952:166) om häradsallmänningar samt allmänningsstyrelser och
ekonominämnder enligt lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norr-land
och Dalarna tas bort. Kommitténs förslag i denna del finns i bilaga
1.
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-serna
finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena finns
tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr N2001/319/IM).
Kommittén har även föreslagit att krav på svenskt medborgarskap och
andra krav relaterade till medborgarskap skall tas bort i flera andra
för-fattningar.
Dessa förslag är föremål för fortsatt beredning i Regerings-kansliet.
Lagrådet
De lagändringar som föreslås är av enkel beskaffenhet. De innebär att det
nuvarande kravet på särskilt medborgarskap som ställs på ledamöter i
Sveriges advokatsamfund, flottningsstyrelser, allmänningsstyrelser och
ekonominämnder avskaffas. Den tekniska utformningen av lagändringar-na
är också enkel. Regeringen anser därför att det inte finns skäl att in-hämta
Lagrådets yttrande..Prop. 2001/02:92
11
4 Advokatverksamhet
Regeringens förslag: Kravet på svenskt medborgarskap eller med-borgarskap
i en annan stat inom EU eller EES för att antas till ledamot
av Sveriges advokatsamfund avskaffas.
Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser, däribland Sveri-ges
advokatsamfund, har yttrat sig över förslaget. Dessa är positiva till
förslaget eller lämnar det utan erinran. Riksåklagaren har särskilt fram-hållit
vikten av att de formella kraven för advokater korresponderar med
de för rättegångsombud.
Bakgrunden till regeringens förslag: Svensk processrätt förutsätter i
motsats till många utländska system att enskilda personer tillåts föra sin
talan själv inför domstol. Det råder alltså varken något ombudstvång eller
något advokattvång i vårt land. Det finns inte heller något advokatmono-pol
i den bemärkelsen att ett rättegångsombud eller rättegångsbiträde
måste vara advokat. Kraven för att få företräda en person i domstol är
alltså inte knutna till yrkestiteln advokat, utan är istället avhängigt vissa
andra faktiska kvalifikationer (se nedan). I vissa hänseenden är emeller-tid
advokater privilegierade. Det är t.ex. vanligt att främst advokater för-ordnas
till biträden enligt rättshjälpslagen (1996:1619). Som offentlig
försvarare skall enligt 21 kap. 5 § rättegångsbalken (RB) den som är ad-vokat
förordnas. Föreligger särskilda skäl får emellertid annan lämplig
person som avlagt jurist- eller juris kandidatexamen förordnas till offent-lig
försvarare. I första han bör personer som brukar uppträda som rätte-gångsombud
förordnas som offentlig försvarare.
Beträffande rättegångsombud föreskrivs i 12 kap. 2 § RB att som om-bud
får inte brukas annan än den som rätten med hänsyn till redbarhet,
insikter och tidigare verksamhet finner lämplig att vara ombud i målet.
Ombudet skall behärska svenska språket och dessutom ha hemvist i Sve-rige
eller i en annan stat inom EES. Även andra personer får brukas som
ombud om rätten med hänsyn till omständigheterna finner att det är
lämpligt.
Det svenska advokatväsendet regleras i 8 kap. RB. Advokat, i svensk
mening, är endast den som är ledamot av Sveriges advokatsamfund. Det
är alltså bara ledamöter av advokatsamfundet som i Sverige kan utöva
verksamhet under den svenska advokattiteln. För att få antas som leda-mot
av Sveriges advokatsamfund krävs att den sökande är svensk med-borgare
eller medborgare i en annan stat inom EU eller EES. Däremot
finns det inget hinder mot att en person med medborgarskap utanför EU-
eller EES-området verkar i Sverige under den juridiska yrkestitel han
förvärvat i sitt hemland.
Den som är auktoriserad som advokat i en annan stat inom EU och ut-övar
stadigvarande verksamhet i Sverige under sitt hemlands titel, skall
vara registrerad hos advokatsamfundet (8 kap. 2 a § RB). Något motsva-rande
registreringskrav finns inte för personer med medborgarskap utan-för
EU- eller EES-rådet.
Förutom kravet på medborgarskap krävs för den som skall antas som
ledamot i advokatsamfundet att den sökande har hemvist i Sverige eller i.Prop.
2001/02:92
12
en annan stat inom EU eller EES, har avlagt de kunskapsprov som är
föreskrivna för behörighet till domarämbete, har genomgått för
advokat-verksamhet
erforderlig praktisk och teoretisk utbildning, har gjort sig
känd för redbarhet och även i övrigt bedöms lämplig att utöva
advokat-verksamhet.
Advokatsamfundets styrelse får i enskilda fall medge undan-tag
från medborgarskapskravet och hemvistkravet. För den som är aukto-riserad
som advokat i en annan stat enligt de regler som gäller där får
advokatsamfundets styrelse i enskilda fall även medge undantag från
kraven på avlagt kunskapsprov och genomgången utbildning. (Se 8 kap.
2 § första och andra stycket RB).
Den 8 februari 2001 beslutade riksdagen vissa ändringar i 8 kap. 2 §
RB med anledning av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och dess
medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan (prop. 2000/01:55,
bet. 2000/01:UU6, rskr. 2000/01:137). Ändringarna innebär bl.a. att även
den som är medborgare och har hemvist i Schweiz får antas som ledamot
av advokatsamfundet. Enligt riksdagens beslut träder dessa lagändringar i
kraft den dag regeringen bestämmer, vilket väntas ske under våren 2002.
Skälen för regeringens förslag: Sverige är i dag ett land präglat av
kulturell och etnisk mångfald. Utvecklingen under senare år har inneburit
att utlänningar med hemvist i Sverige i stor utsträckning har kommit att
jämställas med svenska medborgare. Enligt regeringens mening bör mål-sättningen
på sikt vara att utlänningar bosatta i Sverige i största möjliga
utsträckning skall åtnjuta lika rättigheter som svenska medborgare. En
utgångspunkt för integrationspolitiken är också att alla som bor i Sverige
skall ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Det är därför
ange-läget
att olika hinder i yrkes- och samhällslivet för personer med utländsk
bakgrund i möjligaste mån undanröjs.
Det gällande medborgarskapskravet för advokater innebär att personer
som är medborgare i ett land utanför EU- eller EES-området normalt inte
har möjlighet att antas som ledamot av Sveriges advokatsamfund och
därmed kunna etablera sig och verka som advokat i Sverige. Även om
det, som påpekats ovan, i och för sig inte finns någonting som hindrar att
en person med medborgarskap utanför EU- eller EES-området verkar i
Sverige under den juridiska yrkestitel han förvärvat i hemlandet, kan det-ta
framstå som ett problem, inte minst mot bakgrund av att många svens-ka
advokatbyråer numera har kontor i utomeuropeiska länder och att ut-omeuropeiska
advokatbyråer har kontor i Sverige.
Sveriges advokatsamfund har i en skrivelse till Kommittén om med-borgarskapskrav
den 16 mars 2000 anfört att det enligt advokatsamfun-dets
mening inte finns tillräckliga skäl att behålla gällande medbor-garskapskrav
för advokater. I skrivelsen anför advokatsamfundet att re-geln
har skapats i klienternas intresse, men att den lämplighetsprövning
som görs i inträdesärendena enligt samfundets uppfattning är tillräcklig
för att säkra kravet på hög kvalitet hos advokaterna. Enligt advokatsam-fundet
kan klienterna rimligen inte ha några synpunkter på medborgar-skap,
så länge advokaten kvalitativt och etiskt motsvarar de mycket högt
ställda krav som gäller för inträde i advokatsamfundet. En utländsk sö-kande
kommer i ett system där medborgarskapskravet är slopat alltjämt
att ha bevisbördan för att han eller hon har de kvalifikationer som krävs
för att antas som ledamot av advokatsamfundet. Detta gäller exempelvis
språkkunskaper, kunskaper om svensk rätt, kunskaper om hur det svens-.Prop.
2001/02:92
13
ka samhället fungerar osv. Advokatsamfundet framhåller också att Sveri-ge
vid en internationell jämförelse ter sig alltmer ensamt om att upprätt-hålla
kravet på medborgarskap för advokater. Advokatsamfundets möj-lighet
att medge dispens från medborgarskapskravet synes ha utnyttjats
mycket sällan. I modern tid har dispens sökts och medgetts endast i en-staka
fall.
Kravet på svenskt medborgarskap för att antas som ledamot av advo-katsamfundet
har tidigare motiverats främst med den viktiga roll som
advokater spelar inom det svenska rättsväsendet (prop. 1985/86:7 s. 25
och prop. 1992/93:64 s. 39). Ett krav på svenskt medborgarskap ansågs
syfta till att tillgodose ett berättigat intresse av erforderliga kunskaper om
svenska rättsförhållanden och insikter i det svenska samhället. Det kan
dock ifrågasättas om ett sådant krav är lämpligt eller ens nödvändigt för
att tillgodose ett sådant intresse. Under en tioårsperiod har nämligen nor-diska
medborgare, medborgare i EES-länder och medborgare i EU-länder
jämställts med svenska medborgare när det gäller behörighetskrav för att
antas som ledamot i advokatsamfundet. När det gäller medborgare i åt-minstone
EU- eller EES-länder finns dock lika lite garantier för att de har
tillräckliga insikter i svenska förhållanden som när det gäller utomeuro-peiska
medborgare. Det föreligger därmed enligt regeringens mening en
omotiverad särbehandling mellan olika kategorier av utlänningar i detta
avseende. Det finns dessutom skäl att anta att många utomeuropeiska
medborgare har goda insikter i svenska förhållanden. Det gäller t.ex. dem
som bott länge i Sverige men valt att behålla sitt utländska medborgar-skap.
Ett annat tidigare åberopat skäl mot att helt avskaffa medborgarskaps-kravet
för advokater har varit upprätthållandet av den s.k. reciprocitets-principen
(se prop. 1992/93:64 s. 39). Principen bygger i nu aktuellt hän-seende
på tanken att medborgarskapskravet inte bör tas bort i Sverige om
vi inte har garantier för att svenska advokater inte möts av medbor-garskapskrav
i andra länder. Som tidigare påpekats är det emellertid nu-mera
endast ett fåtal länder som har kvar ett medborgarskapskrav för
advokater. Inte heller denna grund för att behålla medborgarskapskravet
framstår därför längre som motiverad.
Reglerna om vem som får antas som ledamot av advokatsamfundet
syftar, som tidigare sagts, till att tillgodose allmänhetens behov av
kvali-ficerade
ombud och rättegångsbiträden. Det förhållandet att advokater är
kvalificerade i olika avseenden har stor betydelse för rättssäkerheten och
det allmänna förtroendet för rättsväsendet. Kommittén har, bl.a. med
hänsyn till advokatsamfundets uppfattning i frågan, bedömt att en klient
rimligen inte kan ha några synpunkter på en advokats medborgarskap så
länge advokaten kvalitativt och etiskt motsvarar de mycket högt ställda
krav som gäller för att bli antagen som ledamot av advokatsamfundet.
Regeringen instämmer i denna bedömning. Genom rådande krav för in-träde
i advokatsamfundet finns en garanti för att endast sådana personer
som har förvärvat goda insikter i svensk rätt och svenska samhällsförhål-landen
kommer i fråga som advokater. Det anförda leder till att medbor-garskapskravet
för advokater bör tas bort.
Det bör dock erinras om att regeln i 21 kap. 3 § RB om att utländsk
medborgare eller den som har hemvist utom riket inte får vara försvarare
om det med hänsyn till rikets säkerhet är olämpligt, alltjämt gäller..Prop.
2001/02:92
14
5 Ledamöter i flottningsstyrelse
Regeringens förslag: Kravet på svenskt medborgarskap för styrelse-ledamot
i flottningsstyrelse enligt lagen (1919:426) om flottning i all-män
flottled tas bort.
Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte yttrat sig särskilt i
denna fråga.
Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen (1919:426) om flottning
i allmän flottled har var och en rätt att flotta i allmänna flottleder. De som
flottar i en allmän flottled skall, med vissa undantag, utgöra en
flottnings-förening.
Flottningsföreningen skall ombesörja den allmänna flottningen,
handha och vidmakthålla flottleden och dess tillhörigheter samt uppbära
och redovisa för flottledens nyttjande stadgade flottledsavgifter. Varje
flottningsförening skall ha en flottningsstyrelse som förvaltar föreningens
angelägenheter. Styrelsen väljs normalt på flottningsstämma, där de flot-tande
har rätt att delta. Även den som inte är flottande får utses till
styrel-seledamot.
Ledamot i styrelsen skall vara här i riket bosatt svensk medborgare, om
inte regeringen för särskilt fall medger undantag (39 § tredje stycket la-gen
om flottning i allmän flottled). Kravet på svenskt medborgarskap har
inte motiverats särskilt i förarbetena till bestämmelsen.
Regeringen anser att kravet på svenskt medborgarskap för ledamöter i
flottningsstyrelser är otidsenligt. Det finns inte sakliga skäl för att
upp-rätthålla
ett sådant krav i dag. Villkoret bör därför utmönstras.
6 Ledamöter i allmänningstyrelse m.m.
Regeringens förslag: Kravet på svenskt medborgarskap för ledamöter
i allmänningsstyrelse enligt lagen (1952:166) om häradsallmänningar
och för ledamöter i allmänningsstyrelse och ekonominämnd enligt la-gen
(1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna tas
bort.
Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte yttrat sig särskilt i
denna fråga.
Skälen för regeringens förslag: Med häradsallmänning förstås enligt
lagen (1952:166) om häradsallmänningar av ålder bestående häradsall-männing.
Med allmänningsskog förstås enligt lagen (1952:167) om all-männingsskogar
i Norrland och Dalarna område som avsatts till bespa-ringsskog
vid storskifte i Dalarnas län och Gävleborgs län eller till all-männing
vid avvittring i Västerbottens och Norrbottens län.
En häradsallmänning tillhör ägarna av de fastigheter inom häradet vil-ka
är satta i mantal eller med vilka, enligt vad som har bestämts vid
fas-tighetsbildning,
är förenad rätt till delaktighet i allmänningen. En all-männingsskog
tillhör ägarna av de fastigheter för vilka skogen vid stor-.Prop. 2001/02:92
15
skifte eller avvittring blivit avsatt eller med vilka, enligt vad som har
be-stämts
vid fastighetsbildning, är förenad rätt till delaktighet i skogen.
Delaktighet i häradsallmänningar och allmänningsskogar följer alltså
med äganderätten till en fastighet.
Häradsallmänningar och allmänningsskogar förvaltas av en allmän-ningsstyrelse
som väljs av delägarna. Delägarna i en allmänningsskog
kan också välja en ekonominämnd för att förvalta vissa inkomster av
skogen. Ledamöterna i en allmänningsstyrelse eller ekonominämnd skall
enligt 23 § lagen om häradsallmänningar respektive 22 § lagen om
all-männingsskogar
i Norrland och Dalarna vara här i landet bosatta svenska
medborgare, om inte länsstyrelsen för särskilt fall medger något annat.
Kravet på svenskt medborgarskap har inte motiverats i förarbetena till
bestämmelserna.
Under lång tid har utlänningars förvärv av fast egendom och naturtill-gångar
i Sverige varit föremål för statlig begränsning och kontroll. Före
den 1 januari 1993 krävdes som regel förvärvstillstånd för utlänningar
som skulle köpa fast egendom i Sverige. Numera är dock utlänningar
likställda med svenska medborgare när det gäller rätten att förvärva fast
egendom. Det finns således i dag inte något särskilt hinder för en utlän-ning
att förvärva fast egendom som har del i en häradsallmänning eller
en allmänningsskog.
Det finns visserligen inte något krav på att ledamöterna i allmännings-styrelser
eller ekonominämnder måste vara delägare i häradsallmänning-en
eller allmänningsskogen. Det är dock naturligt att den som äger en
fastighet som har del i en häradsallmänning eller allmänningsskog också
har möjlighet att delta i styrelsen. Med denna utgångspunkt finns det en-ligt
regeringens uppfattning inte sakliga skäl som motiverar att utlän-ningar
i princip utestängs från möjligheten att delta som ledamot i en
allmänningsstyrelse eller ekonominämnd. Medborgarskapskravet i nu
aktuella lagar bör därför tas bort.
7 Ikraftträdande och konsekvenser
De föreslagna ändringarna bör träda i kraft den 1 juli 2002. Ändringarna
medför inte några ekonomiska konsekvenser..Prop. 2001/02:92
16
8 Författningskommentar
8.1 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken
8 kap.
2 §
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 4.
Bestämmelsen innehåller regler om villkoren för att bli antagen som
ledamot av advokatsamfundet. Första stycket ändras på så sätt att kravet
på att den som önskar bli ledamot av Sveriges advokatsamfund skall vara
svensk medborgare eller medborgare i en annan stat inom EU eller EES
avskaffas. Vissa redaktionella ändringar görs också i andra - fjärde
styckena.
7 §
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 4.
I femte stycket görs vissa redaktionella ändringar som bl.a. föranletts
av avskaffandet av medborgarskapskravet i 2 §. Vissa redaktionella änd-ringar
görs också i första - tredje styckena.
8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1919:426) om
flottning i allmän flottled
39 §
Bestämmelsen, som behandlas i avsnitt 5, reglerar frågor om utseende av
styrelseledamöter i flottningsstyrelse.
Tredje stycket ändras på så sätt att kravet att ledamot i styrelsen skall
vara svensk medborgare tas bort. Den som skall utses till styrelseledamot
måste dock, liksom hittills, vara bosatt i Sverige, om inte regeringen för
särskilt fall medger undantag.
8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1952:166) om
häradsallmänningar
23 §
I bestämmelsen, som behandlas i avsnitt 6, ges regler om styrelseledamö-ter
i allmänningsstyrelser för häradsallmänningar.
Första stycket ändras på så sätt att kravet att ledamot i styrelsen skall
vara svensk medborgare tas bort. Den som skall utses till styrelseledamot
måste dock, liksom hittills, vara bosatt i Sverige, om inte länsstyrelsen
för särskilt fall medger undantag..Prop. 2001/02:92
17
8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1952:167) om
allmänningsskogar i Norrland och Dalarna
22 §
I bestämmelsen, som behandlas i avsnitt 6, ges regler om ledamöter i
allmänningsstyrelser och ekonominämnder för allmänningsskogar.
Första stycket ändras på så sätt att kravet att ledamot i allmänningssty-relse
eller ekonominämnd skall vara svensk medborgare tas bort. Den
som skall utses till ledamot i allmänningsstyrelse eller ekonomistyrelse
måste dock, liksom hittills, vara bosatt i Sverige, om inte länsstyrelsen
för särskilt fall medger undantag..Prop. 2001/02:92
Bilaga 1
18
Betänkandets lagförslag
Förslag till ändring i rättegångsbalken
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 och 7 §§ rättegångsbalken skall ha föl-jande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 kap.
2 § 5
Till ledamot av advokatsamfundet
får endast antas den som
1. är svensk medborgare eller
medborgare i en annan stat inom
Europeiska unionen eller Europe-iska
ekonomiska samarbetsområ-det,
2. har hemvist i Sverige eller i
en annan stat inom Europeiska
unionen eller Europeiska ekono-miska
samarbetsområdet,
3. har avlagt de kunskapsprov
som är föreskrivna för behörighet
till domarämbete,
4. har genomgått för advokat-verksamhet
erforderlig praktisk
och teoretisk utbildning,
5. har gjort sig känd för redbar-het,
och
6. även i övrigt bedöms lämplig
att utöva advokatverksamhet.
Advokatsamfundets styrelse får
i enskilda fall medge undantag
från första stycket 1 och 2. Det-samma
gäller antagningskraven
enligt första stycket 3 och 4 beträf-fande
den som är auktoriserad som
advokat i en annan stat i enlighet
med där gällande bestämmelser.
Den som har genomgått utbild-ning
som krävs för att bli advokat i
en stat inom Europeiska unionen
eller Europeiska ekonomiska sam-arbetsområdet
och som i Sverige
genomgått ett prov som visar att
han har tillräckliga kunskaper om
Till ledamot av advokatsamfundet
får endast antas den som
1. har hemvist i Sverige eller i
en annan stat inom Europeiska
unionen eller Europeiska ekono-miska
samarbetsområdet,
2. har avlagt de kunskapsprov
som är föreskrivna för behörighet
till domarämbete,
3. har genomgått för advokat-verksamhet
erforderlig praktisk
och teoretisk utbildning,
4. har gjort sig känd för redbar-het,
och
5. även i övrigt bedöms lämplig
att utöva advokatverksamhet.
Advokatsamfundets styrelse får
i enskilda fall medge undantag
från första stycket 1. Detsamma
gäller antagningskraven enligt för-sta
stycket 2 och 3 beträffande den
som är auktoriserad som advokat i
en annan stat i enlighet med där
gällande bestämmelser.
Den som har genomgått utbild-ning
som krävs för att bli advokat i
en stat inom Europeiska unionen
eller Europeiska ekonomiska sam-arbetsområdet
och som i Sverige
genomgått ett prov som visar att
han har tillräckliga kunskaper om
5 Senaste lydelse 2001:366..Prop. 2001/02:92
Bilaga 1
19
den svenska rättsordningen, skall
anses uppfylla kraven enligt första
stycket 3 och 4. Detsamma gäller
den som registrerats enligt 2 a §
och som därefter under minst tre år
bedrivit faktisk och regelbunden
advokatverksamhet i Sverige, un-der
förutsättning antingen att verk-samheten
huvudsakligen omfattat
svensk rätt eller att, om verksam-heten
inte huvudsakligen omfattat
svensk rätt, den registrerade på
annat sätt har förvärvat tillräckliga
kunskaper och erfarenheter för att
antas till ledamot i samfundet.
Den som har blivit auktoriserad
som advokat i Danmark, Finland,
Island eller Norge i enlighet med
där gällande bestämmelser och
som därefter under minst tre år på
ett tillfredsställande sätt har tjänst-gjort
som biträdande jurist på ad-vokatbyrå
i Sverige skall anses
uppfylla kraven enligt första
stycket 3-6.
den svenska rättsordningen, skall
anses uppfylla kraven enligt första
stycket 2 och 3. Detsamma gäller
den som registrerats enligt 2 a §
och som därefter under minst tre år
bedrivit faktisk och regelbunden
advokatverksamhet i Sverige, un-der
förutsättning antingen att verk-samheten
huvudsakligen omfattat
svensk rätt eller att, om verksam-heten
inte huvudsakligen omfattat
svensk rätt, den registrerade på
annat sätt har förvärvat tillräckliga
kunskaper och erfarenheter för att
antas till ledamot i samfundet.
Den som har blivit auktoriserad
som advokat i Danmark, Finland,
Island eller Norge i enlighet med
där gällande bestämmelser och
som därefter under minst tre år på
ett tillfredsställande sätt har tjänst-gjort
som biträdande jurist på ad-vokatbyrå
i Sverige skall anses
uppfylla kraven enligt första
stycket 2-5.
Den som är försatt i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken får inte antas till ledamot. Inte heller får den antas till
le-damot
som enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot juridiskt och eko-nomiskt
biträde i vissa fall är förbjuden att lämna juridiskt eller ekono-miskt
biträde.
Lagfaren domare eller befattningshavare vid domstol eller allmän
åklagare eller kronofogde får inte antas till ledamot; inte heller den som
annars är anställd i en stats eller kommuns tjänst eller hos någon annan
enskild än advokat, om inte advokatsamfundets styrelse medger undan-tag.
7 § 6
En advokat, som i sin verksamhet uppsåtligen gör orätt eller som annars
förfar oredligt, skall uteslutas ur advokatsamfundet. När det gäller en
sådan advokat som avses i 2 a § skall registreringen upphävas. Är
om-ständigheterna
mildrande, får i stället varning tilldelas honom.
Åsidosätter advokat annars sina plikter som advokat, får varning eller
erinran meddelas honom. Är omständigheterna synnerligen försvårande,
får han uteslutas ur samfundet eller, i fråga om en sådan advokat som
avses i 2 a §, hans registrering upphävas.
Tilldelas en advokat en varning, får han, om det finns särskilda skäl
även åläggas att utge en straffavgift till samfundet med lägst ettusen och
högst femtiotusen kronor.
6 Senaste lydelse 2000:172..Prop. 2001/02:92
Bilaga 1
20
Om det bedöms tillräckligt får disciplinnämnden, i stället för att tillde-la
en advokat erinran, göra ett uttalande om att advokatens åtgärd är fel-aktig
eller olämplig.
Inträder beträffande en advokat
sådan omständighet att han enligt
2 § femte eller sjätte stycket inte
får antas till ledamot av samfun-det,
är han skyldig att genast träda
ur samfundet. Om han inte gör det,
skall styrelsen förordna om hans
uteslutning. Detsamma gäller, om
en advokat inte längre uppfyller
medborgarskapskravet enligt 2 §
första stycket 1 eller hemvistkravet
enligt 2 § första stycket 2 och sty-relsen
inte medger att han får stå
kvar som ledamot av samfundet.
Om en sådan advokat som avses i
2 a § fråntas rätten att uppträda
som advokat i den stat där han är
auktoriserad, skall styrelsen upp-häva
hans registrering.
Inträder beträffande en advokat
sådan omständighet att han enligt
2 § femte eller sjätte stycket inte
får antas till ledamot av samfun-det,
är han skyldig att genast träda
ur samfundet. Om han inte gör det,
skall styrelsen förordna om hans
uteslutning. Detsamma gäller, om
en advokat inte längre uppfyller
hemvistkravet enligt 2 § första
stycket 1 och styrelsen inte med-ger
att han får stå kvar som leda-mot
av samfundet. Om en sådan
advokat som avses i 2 a § fråntas
rätten att uppträda som advokat i
den stat där han är auktoriserad,
skall styrelsen upphäva hans regi-strering.
I beslut varigenom någon uteslutits ur samfundet får förordnas att be-slutet
genast skall verkställas. Detsamma gäller ett beslut att upphäva en
registrering.
Brott mot tystnadsplikt enligt 4 § första stycket andra meningen får
inte åtalas av annan än Justitiekanslern. Åtal får väckas endast om det är
påkallat från allmän synpunkt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003..Prop. 2001/02:92
Bilaga 1
21
Förslag till lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i
allmän flottled
Härigenom föreskrivs att 39 § lagen (1919:426) om flottning i allmän
flottled skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
39 § 7
Styrelsen väljes å flottningsstämma. Av 40 och 40 a §§ följer dock att
styrelseledamot kan utses på annat sätt.
Till styrelseledamot må utses annan person än flottande.
Ledamot av styrelsen skall vara
här i riket bosatt svensk medbor-gare,
där ej för särskilt fall reger-ingen
medgiver undantag.
Ledamot av styrelsen skall vara
här i riket bosatt person, där ej för
särskilt fall regeringen medgiver
undantag.
Styrelseledamot må ändå att den tid, för vilken ha blivit utsedd, ej gått
till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den, som utsett honom.
Avgår av föreningen vald styrelseledamot, innan det tid, för vilken ha
blivit vald, gått till ända, och finnes ej ersättare, åligger det övriga
styrel-seledamöter,
såframt styrelsen ej är beslutför med kvarstående ledamöter
eller enligt regementet fulltalig styrelse alltid skall förefinnas, att
oförd-röjligen
föranstalta om val av ny ledamot.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
7 Senaste lydelse 1977:1093..Prop. 2001/02:92
Bilaga 1
22
Förslag till lag om ändring i lagen (1952:166) om häradsall-männingar
Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1952:166) om häradsallmänningar
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
23 § 8
Ledamöterna i en allmänningssty-relse
skall vara här i landet bosatta
svenska medborgare, om inte läns-styrelsen
för ett särskilt fall med-ger
något annat. Ledamöterna får
inte vara underåriga eller ha för-valtare
enligt 11 kap. 7 § föräldra-balken.
Ledamöterna i en allmänningssty-relse
skall vara bosatta här i lan-det,
om inte länsstyrelsen för ett
särskilt fall medger något annat.
Ledamöterna får inte vara under-åriga
eller ha förvaltare enligt 11
kap. 7 § föräldrabalken.
Om en allmänningsstämma beslutar det, får en ledamot av en allmän-ningsstyrelse
skiljas från sitt uppdrag innan tiden för uppdraget har gått
ut.
Om en styrelseledamot avgår innan tiden för uppdraget har gått ut och
det inte finns någon suppleant, skall övriga styrelseledamöter genast se
till att en ny ledamot väljs för den tid som återstår. Om styrelsen ändå är
beslutför och om det inte strider mot bestämmelserna i reglementet, får
valet skjutas upp till nästa ordinarie allmänningsstämma.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
8 Senaste lydelse 1990:90..Prop. 2001/02:92
Bilaga 1
23
Förslag till lag om ändring i lagen (1952:167) om allmännings-skogar
i Norrland och Dalarna
Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1952:167) om allmänningsskogar i
Norrland och Dalarna skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
22 § 9
Ledamöterna i en allmänningssty-relse
eller ekonominämnd skall
vara här i landet bosatta svenska
medborgare, om inte länsstyrelsen
för ett särskilt fall medger något
annat. Ledamöterna får inte vara
underåriga eller ha förvaltare en-ligt
11 kap. 7 § föräldrabalken.
Ledamöterna i en allmänningssty-relse
eller ekonominämnd skall
vara bosatta här i landet, om inte
länsstyrelsen för ett särskilt fall
medger något annat. Ledamöterna
får inte vara underåriga eller ha
förvaltare enligt 11 kap. 7 § för-äldrabalken.
Om den som har utsett en ledamot i en allmänningsstyrelse eller i en
ekonominämnd beslutar det, får ledamoten skiljas från sitt uppdrag innan
tiden för uppdraget har gått ut.
Om en styrelse- eller nämndledamot som är vald av delägarna avgår
innan tiden för uppdraget har gått ut och det inte finns någon suppleant,
skall allmänningsstyrelsen genast se till att en ny ledamot väljs för den
tid som återstår. Om styrelsen eller nämnden ändå är beslutför och om
det inte strider mot bestämmelserna i reglementet, får valet skjutas upp
till nästa ordinarie allmänningsstämma. Om ledamoten har utsetts av
länsstyrelsen skall allmänningsstyrelsen i stället genast göra anmälan dit,
så att en ny ledamot kan utses.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
9 Senaste lydelse 1990:91..Prop. 2001/02:92
Bilaga 2
24
Förteckning över remissinstanserna
Riksdagsstyrelsen, Riksdagens arvodesnämnd, Sveriges riksbank, Riks-dagens
ombudsmän, Högsta domstolen, Svea hovrätt, Dispaschören,
Härnösands tingsrätt, Regeringsrätten, Kammarrätten i Jönköping, Läns-rätten
i Östergötlands län, Justitiekanslern, Hyres- och arrendenämnden i
Gävle, Domstolsverket, Rättshjälpsnämnden, Riksåklagaren, Ekobrotts-myndigheten,
Rikspolisstyrelsen och SÄPO, Statskontoret, Statistiska
centralbyrån, Migrationsverket, Utlänningsnämnden, Inspektionen för
strategiska produkter, Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försva-rets
radioanstalt, Överstyrelsen för civil beredskap, Styrelsen för psyko-logiskt
försvar, Kustbevakningen, Totalförsvarets forskningsinstitut,
För-svarshögskolan,
Totalförsvarets pliktverk, Försvarets underrättelse-nämnd,
Riksvärderingsnämnden, Granskningsnämnden för försvarsupp-finningar,
Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Statens krigsskade-nämnd,
Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Kronofogdemyndigheten i
Stockholm, Arbetsgivarverket, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i
Västerbottens län, Marknadsdomstolen, Uppsala universitet (juridiska
fakulteten), Lunds universitet (juridiska fakulteten), Centrum för
invand-ringforskning
vid Stockholms universitet (CEIFO), Internationell migra-tion
och etniska relationer vid Malmö högskola, Sametinget, Statens kul-turråd,
Riksantikvarieämbetet, Moderna museet, Ombudsmannen mot
etnisk diskriminering, Integrationsverket, Lantmäteriverket, Statens va-nämnd,
Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, Ar-betsdomstolen,
Jämställdhetsombudsmannen, Patentbesvärsrätten, Olje-krisnämnden,
Elsäkerhetsverket, Vattenfall AB, Stockholms kommun,
Södertälje kommun, Uppsala kommun, Motala kommun, Norrköpings
kommun, Tranås kommun, Karlskrona kommun, Malmö kommun, Trel-leborgs
kommun, Laholms kommun, Göteborgs kommun, Skara kom-mun,
Säffle kommun, Västerås kommun, Orsa kommun, Säters kommun,
Ockelbo kommun, Söderhamns kommun, Sundsvalls kommun, Öster-sunds
kommun, Umeå kommun, Gällivare kommun, Stockholms läns
landsting, Västra Götalands läns landsting, Värmlands läns landsting,
Norrbottens läns landsting, Riddarhusdirektionen, Carnegiestiftelsen,
Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges advokatsam-fund,
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers
Centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO),
JUSEK, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska Röda Korset,
Sveriges Kristna Råd, Svenska kyrkan, Nämndemännens riksförbund,
Samarbetsorganet för invandrarorganisationer (SIOS) och Ung-SIOS..Prop.
2001/02:92
25
Näringsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 januari 2002
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Thalén,
Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Pagrotsky, Östros,
Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén,
Ringholm, Karlsson
Föredragande: statsrådet Sahlin
Regeringen beslutar proposition 2001/02:92 Avskaffande av medborgar-skap
för advokater m.fl.