Regeringens proposition 2001/02:1

Budgetpropositionen för 2002

Förslag till statsbudget för budgetåret 2002, reviderad finansplan, budgetpolitiska mål, ändrade anslag för budgetåret 2001, skattefrågor m.m.

Regeringens proposition 2001/02:1

Budgetpropositionen för 2002

Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 6 § regeringsformen sitt förslag till statsbudget för bud- getåret 2002 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlig- het med de specifikationer som fogats till förslaget.

Stockholm den 6 september 2001

Göran Persson

Bosse Ringholm

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisar regeringen en reviderad finansplan, budgetpolitiska mål, en prognos för budgeten för 2001 samt lämnar förslag till ändrade och nya anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2001.

Regeringen redovisar förslag till utgiftstak för staten för åren 2001-2004 fördelat på de av riksdagen fastställda utgiftsområdena och ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. I bilaga 1 redovisas specifikation av statsbudgetens anslag och inkomsttitlar för budgetåret 2002.

PROP. 2001/02:1

Förslag till statsbudget för budgetåret 2002

Utgifter m.m.

Tusental kronor

Utgiftsområde

1

Rikets styrelse

7 284 122

Utgiftsområde

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

8 754 408

Utgiftsområde

3

Skatt, tull och exekution

8 057 645

Utgiftsområde

4

Rättsväsendet

23 640 823

Utgiftsområde

5

Internationell samverkan

1 162 290

Utgiftsområde

6

Totalförsvar

45 810 094

Utgiftsområde

7

Internationellt bistånd

15 043 822

Utgiftsområde

8

Invandrare och flyktingar

5 238 643

Utgiftsområde

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

31 128 910

Utgiftsområde

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

108 357 018

Utgiftsområde

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

33 534 500

Utgiftsområde

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

49 841 000

Utgiftsområde

13

Arbetsmarknad

58 915 236

Utgiftsområde

14

Arbetsliv

1 047 542

Utgiftsområde

15

Studiestöd

22 567 335

Utgiftsområde

16

Utbildning och universitetsforskning

41 446 670

Utgiftsområde

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

8 106 670

Utgiftsområde

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

9 529 248

Utgiftsområde

19

Regional utjämning och utveckling

3 563 125

Utgiftsområde

20

Allmän miljö- och naturvård

3 124 563

Utgiftsområde

21

Energi

2 132 055

Utgiftsområde

22

Kommunikationer

24 468 615

Utgiftsområde

23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

14 338 984

Utgiftsområde

24

Näringsliv

3 410 185

Utgiftsområde

25

Allmänna bidrag till kommuner

98 898 914

Utgiftsområde

26

Statsskuldsräntor m.m.

63 326 700

Utgiftsområde

27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

23 055 000

Summa utgiftsområden

 

715 784 317

Minskning av anslagsbehållningar

1 199 200

Summa utgifter

 

 

716 983 317

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto

9 126 000

Kassamässig korrigering

 

-8 700 000

Summa

 

 

717 409 317

4

PROP. 2001/02:1

Inkomster m.m.

Tusental kronor

Inkomsttyp 1000

Skatter m.m.

648 189 927

Inkomsttyp 2000

Inkomster av statens verksamhet

47 990 976

Inkomsttyp 3000

Inkomster av försåld egendom

15 001 000

Inkomsttyp 4000

Återbetalning av lån

2 369 535

Inkomsttyp 5000

Kalkylmässiga inkomster

8 186 000

Inkomsttyp 6000

Bidrag m.m. från EU

11 010 300

 

 

 

Summa inkomster

732 747 738

Beräknat lånebehov

-15 338 421

Summa

717 409 317

.

5

PROP. 2001/02:1

Innehållsförteckning

1

Reviderad finansplan.............................................................................................

19

 

1.1

Tillväxt och rättvisa...............................................................................

19

 

1.2

Det ekonomiska läget............................................................................

20

 

1.2.1

Internationell ekonomisk utveckling...................................................

20

 

1.2.2

Svensk ekonomisk utveckling...............................................................

21

 

1.2.3

Kalkyler för 2003 och 2004...................................................................

23

 

1.3

Den ekonomiska politiken....................................................................

23

 

1.3.1

Sunda offentliga finanser ......................................................................

23

 

1.3.2

Stabila priser och låga räntor.................................................................

25

 

1.3.3

En väl fungerande lönebildning............................................................

27

 

1.4

Den ekonomiska politiken i EU...........................................................

28

 

1.5

En politik för full sysselsättning...........................................................

28

 

1.5.1

Sverige – en kunskapsnation.................................................................

29

 

1.5.2

En konkurrenspolitik för lägre priser och ökad tillväxt .....................

29

 

1.5.3

Regionalpolitik och infrastruktur.........................................................

30

 

1.6

En god välfärd........................................................................................

31

 

1.6.1

Vård, skola och omsorg ........................................................................

31

 

1.6.2

Trygga barn är Sveriges framtid............................................................

32

 

1.6.3

De äldres trygghet – solidaritet mellan generationer..........................

33

 

1.6.4

Den generella välfärden.........................................................................

33

 

1.7

Rättvisa skatter ......................................................................................

34

 

1.8

Ett ekologiskt hållbart Sverige..............................................................

37

 

1.9

Ett Sverige för alla .................................................................................

38

2

Förslag till riksdagsbeslut.....................................................................................

43

3

Lagförslag..............................................................................................................

55

3.1Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på

förvärvsinkomster vid 2003 års taxering, m.m. ...................................

55

3.2Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

 

fastighetsskatt........................................................................................

56

3.3

Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)..............

58

3.4Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av viss

privatinförsel..........................................................................................

62

3.5Förslag till lag om ändring i lagen (2001:493) om ändring i lagen

(1994:1744) om allmän pensionsavgift ................................................

63

3.6Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän

 

pensionsavgift........................................................................................

64

3.7

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi ...

65

3.8Lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal

mellan de nordiska länderna .................................................................

76

7

PROP. 2001/02:1

3.9Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig

 

förmögenhetsskatt................................................................................

77

3.10

Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)..........

78

3.11Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad

ålderspension.........................................................................................

79

3.12Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig

ålderspensionsavgift..............................................................................

80

3.13Förslag till lag om ändring i lagen (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa fall vid 2000-

 

 

2003 års taxeringar ................................................................................

81

 

3.14

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall ......

82

 

3.15

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)...........

83

4

Budgetpolitiska mål och statsbudgeten ..............................................................

89

 

4.1

Budgetpolitiska mål ..............................................................................

89

 

4.1.1

Utgiftstak för staten .............................................................................

90

 

4.1.2

Beräkning av den offentliga sektorns utgifter.....................................

92

 

4.1.3

Överskott i offentliga sektorns finanser .............................................

93

 

4.2

Makroekonomiska förutsättningar......................................................

93

 

4.3

Politiska prioriteringar..........................................................................

94

 

4.4

Statsbudgetens utveckling..................................................................

100

 

4.4.1

Uppföljning av statsbudgeten för 2001.............................................

101

 

4.4.2

Statsbudgetens inkomster ..................................................................

102

 

4.4.3

Statsbudgetens utgifter.......................................................................

103

4.4.4Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och statsskulden106

 

4.5

Kommunsektorns finanser.................................................................

111

 

4.6

Ålderspensionssystemet.....................................................................

111

 

4.7

Den offentliga sektorns finanser........................................................

112

 

4.8

Budgeteringsmarginalen och saldoutrymmet....................................

113

5

Inkomster ...........................................................................................................

117

 

5.1

Inledning..............................................................................................

117

 

5.1.1

Antaganden om den makroekonomiska utvecklingen m.m.............

119

 

5.1.2

Regeländringar ....................................................................................

119

 

5.1.3

Osäkerheten i skatteberäkningarna ...................................................

121

 

5.2

Offentliga sektorns skatter – periodiserad redovisning ...................

121

 

5.2.1

Inkomstskatt hushåll ..........................................................................

121

 

5.2.2

Inkomstskatt företag ..........................................................................

125

 

5.2.3

Socialavgifter och allmän pensionsavgift...........................................

126

 

5.2.4

Egendomsskatter.................................................................................

127

 

5.2.5

Skatt på varor och tjänster..................................................................

128

 

5.2.6

Restförda skatter m.m. .......................................................................

132

 

5.3

Offentliga sektorns inkomster enligt nationalräkenskaperna..........

132

 

5.4

Statsbudgetens inkomster – kassamässig redovisning......................

133

 

5.4.1

Skatter..................................................................................................

133

 

5.4.2

Övriga inkomster................................................................................

136

 

5.4.3

Ändrad redovisning av inkomsttitlar.................................................

137

 

5.4.4

Uppföljning av statsbudgetens inkomster budgetåret 2001.............

137

 

5.5

Kommunsektorns skatter...................................................................

137

 

5.6

Skattekvoten........................................................................................

138

6

Utgifter

...............................................................................................................

143

8

 

 

PROP. 2001/02:1

6.1

Utgiftsprognos 2001 ...........................................................................

143

6.2

Takbegränsade utgifter 2001...............................................................

143

6.3

Utgifternas fördelning på utgiftsområden 2002-2004 ......................

148

6.3.1De takbegränsade utgifternas förändring jämfört med 2001 års

 

 

ekonomiska vårproposition ................................................................

151

 

6.4

Genomgång av utgiftsområden ..........................................................

154

7

Bemyndiganden och övriga ekonomiska förpliktelser .....................................

167

 

7.1

Finansiering av investeringar och rörelsekapital ...............................

167

 

7.1.1

Låneramar för 2002 .............................................................................

167

 

7.1.2

Räntekontokrediter för 2002..............................................................

168

 

7.1.3

Sjunde AP-fonden...............................................................................

169

 

7.1.4

Övrig utlåning från Riksgäldskontoret..............................................

170

 

7.2

Statliga garantier..................................................................................

171

 

7.2.1

Garantimodellen..................................................................................

171

 

7.2.2

Hanteringen av äldre garantier ...........................................................

171

 

7.2.3

Undantag från hantering enligt garantimodellen ..............................

174

 

7.3

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser....................................

174

 

7.4

Bemyndigande för ramanslag..............................................................

177

8

Skattefrågor.........................................................................................................

181

 

8.1

Inledning..............................................................................................

181

 

8.2

Skatter på förvärvsinkomster..............................................................

182

 

8.2.1

Fortsatt inkomstskattereform............................................................

182

 

8.2.2

Höjda grundavdrag som del i grön skatteväxling..............................

184

8.2.3Skattelättnader för pensionärer och omläggning av särskilda

 

skattereduktionen................................................................................

184

8.2.3.1

Åtgärdernas allmänna inriktning........................................................

184

8.2.3.2

Utvidgning av den särskilda skattereduktionen ................................

185

8.2.3.3

Högre allmänt grundavdrag istället för särskild skattereduktion.....

186

8.2.4

Inkomstskatten för år 2002 ................................................................

188

8.2.5

Skattereduktion för fackföreningsavgift............................................

190

8.2.6

Regionalt nedsatta socialavgifter........................................................

190

8.2.7

Förmånsbeskattning av miljövänliga bilar .........................................

191

8.2.8

Det fasta beloppet vid beskattningen av förvärvsinkomster ............

191

8.2.9

Beskattningen av sjömän i det nordiska skatteavtalet.......................

192

8.3

Fastighetsbeskattning .........................................................................

192

8.3.1

Fastighetsskatten för småhus och bostadshyreshus .........................

192

8.3.2

Omräkningsförfarandet vid fastighetstaxeringen .............................

193

8.3.3Successivt genomslag av höjda taxeringsvärden vid

 

fastighetsbeskattningen.......................................................................

194

8.4

Förmögenhetsskatt .............................................................................

194

8.5

Företagsskattefrågor ...........................................................................

195

8.5.1

Beskattning av investmentföretag och värdepappersfonder.............

195

8.5.2

Utdelningar och kapitalvinster på företagsägda andelar ...................

196

8.5.3

Vissa småföretagsinriktade skattefrågor ............................................

197

8.6

Energi- och miljöskatter m.m.............................................................

197

8.6.1

En fortsatt grön skatteväxling ............................................................

197

8.6.1.1

Höjd koldioxidskatt på bränslen........................................................

198

8.6.1.2

Höjd energiskatt på el.........................................................................

199

8.6.1.3

Skattesatsuppräkning efter prisutvecklingen (indexering)...............

199

9

PROP. 2001/02:1

 

8.6.1.4

Höjd avfallsskatt .................................................................................

200

 

8.6.2

Fordonsskatt på jordbrukstraktorer..................................................

200

 

8.6.3

Alkylatbensin ......................................................................................

200

 

8.6.4

Skattestrategi för alternativa drivmedel.............................................

201

 

8.6.5

Justeringar i svavelskatten ..................................................................

202

 

8.6.6

Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror............................

202

 

8.6.7

Övriga punktskattefrågor...................................................................

203

 

8.7

Mervärdesskatt....................................................................................

204

 

8.7.1

Sänkt mervärdesskatt på böcker och tidskrifter................................

204

 

8.7.2

Beskattningen av kravmärkta livsmedel.............................................

205

 

8.8

Andra förslag i särpropositioner under hösten 2001........................

205

 

8.9

Finansiella effekter..............................................................................

205

9

Tilläggsbudget.....................................................................................................

212

 

9.1

Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för 2001 ......................

212

 

9.2

Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar........................................

212

 

9.3

Tilläggsbudget per utgiftsområde ......................................................

216

 

9.3.1

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse.........................................................

216

 

9.3.2

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning...............

217

 

9.3.3

Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd .............................

220

 

9.3.4

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet..........................................................

220

9.3.5Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan 222

9.3.6

Utgiftsområde 6

Totalförsvar ............................................................

222

9.3.7

Utgiftsområde 7

Internationellt bistånd ...........................................

224

9.3.8

Utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar ......................................

224

9.3.9

Utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg ................

225

9.3.10Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

handikapp ............................................................................................

 

225

9.3.11

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad.....................................................

226

9.3.12

Utgiftsområde 14 Arbetsliv................................................................

227

9.3.13

Utgiftsområde 15 Studiestöd .............................................................

227

9.3.14 Utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning.................

228

9.3.15 Utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid...............

229

9.3.16Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

 

 

byggande..............................................................................................

230

 

9.3.17

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling.....................

231

 

9.3.18

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ...............................

231

 

9.3.19

Utgiftsområde 21 Energi....................................................................

232

 

9.3.20

Utgiftsområde 22 Kommunikationer................................................

232

 

9.3.21

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk.............................................

234

 

9.3.22

Utgiftsområde 24 Näringsliv..............................................................

237

 

9.3.23

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ..........................

239

10

Revision av EU-medel........................................................................................

243

 

10.1

Bakgrund .............................................................................................

243

10.2Utgångspunkter för Sveriges agerande rörande revisionsrättens

iakttagelser...........................................................................................

243

10.3Iakttagelser i rapporten för 1999 presenterade under 2000 samt

svenskt agerande i rådet......................................................................

244

Bilagor

10

PROP. 2001/02:1

Bilaga 1 Specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster 2002 Bilaga 2 Svensk ekonomi

Bilaga 3 Avstämning av målet om en halvering av antalet socialbidragsberoende Mellan 1999-2004

Bilaga 4 Nya riktlinjer för konsumentprisindex

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 september 2001

11

PROP. 2001/02:1

Tabellförteckning

Utgifter m.m...................................................................................................................

4

Inkomster m.m...............................................................................................................

5

1.1

 

Skattesänkningar och reformer för 2002................................................................

20

1.2

 

Försörjningsbalans...................................................................................................

21

1.3

 

Nyckeltal..................................................................................................................

22

1.4

 

Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling....................................................

22

1.5

 

De tre kalkylerna .....................................................................................................

23

1.6

 

Offentliga finanserna 1994–2002............................................................................

24

1.7

 

Skolpengar................................................................................................................

29

1.8

 

Vårdsatsningen.........................................................................................................

32

1.9

 

Reformer för barnen................................................................................................

32

1.10

Skatteåtgärder. Periodiserade nettoeffekter för offentlig sektor år 2001 och

 

 

 

tillkommande effekter år 2002.............................................................................

37

2.1

Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag

 

 

för budgetåret 2001 ..............................................................................................

46

4.1

Utgiftstak för staten.................................................................................................

90

4.2

Den offentliga sektorns finansiella sparande ..........................................................

90

4.3

Av riksdagen beslutade budgetpolitiska mål...........................................................

90

4.4

Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten........................................................

91

4.5

Utgiftstak för staten.................................................................................................

92

4.6

Utgiftstak för offentlig sektor.................................................................................

93

4.7

Makroekonomiska förutsättningar..........................................................................

94

4.8

Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar ...................................................

97

4.9

Tidigare beslutade och nu föreslagna eller aviserade utgifts- och

 

 

 

inkomstförändringar ............................................................................................

99

4.10

Budgetsaldo och statsskuld 2001.........................................................................

102

4.11

Statsbudgetens inkomster ....................................................................................

102

4.12

Statsbudgetens utgifter 2000–2004......................................................................

103

4.13

Utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten 2000–2004.............................

104

4.14

Budgeteringsmarginalen och förändring av takbegränsade utgifter jämfört med

 

 

föregående år.......................................................................................................

105

4.15

Statsbudgetens saldo och statsskulden................................................................

107

4.16

Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter .......................

108

4.17

Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande .......................................

109

4.18

Kommunsektorns finanser...................................................................................

111

4.19

Ålderspensionssystemet.......................................................................................

112

4.20

Den offentliga sektorns finanser .........................................................................

113

4.21

Saldoutrymme och budgeteringsmarginal 2002-2004 ........................................

114

5.1

Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns inkomster enligt

 

 

 

NR och statsbudgetens inkomster...................................................................

117

5.2

Differenser jämfört med vårpropositionen för offentliga sektorns periodiserade

 

 

skatter, offentliga sektorns skatter enligt NR samt statsbudgetens skatter...

118

12

 

 

PROP. 2001/02:1

5.3

Antaganden och förändringar jämfört med vårpropositionen.............................

119

5.4

Kommunal inkomstskatt: årlig förändring 1999–2002.........................................

119

5.5

Bruttoeffekter av regeländringar 1999–2004.........................................................

120

5.6

Inkomstskattereformen 2000–2002.......................................................................

121

5.7

Den offentliga sektorns skatteintäkter 1999–2004...............................................

123

5.8

Årlig förändring av kommunal inkomstskatt på grund av regeländringar m.m..124

5.9

Skattesatser och omräkning för fastigheter 1996–2002........................................

127

5.10

Prisutveckling på småhus......................................................................................

128

5.11

Fastighetsskatt fördelat på fastighetstyp.............................................................

128

5.12

Införselkvoter 2001–2004.....................................................................................

130

5.13

Skatt på energi .......................................................................................................

131

5.14

Specifikation av restförda skatter m.m. ...............................................................

132

5.15

Periodiserade skatter, skatter enligt NR samt skattekvoten ..............................

133

5.16

Offentliga sektorns totala inkomster enligt NR.................................................

133

5.17

Statsbudgetens skatter ..........................................................................................

134

5.18

Statsbudgetens inkomster 2000–2004..................................................................

135

5.19

Utvecklingen av skatteunderlaget 1999–2004.....................................................

138

5.20

Underliggande årlig förändring av kommunsektorns skatter ............................

138

5.21

Skattekvoten 1998, förändring av skattekvoten 1990–1998 samt skattepliktiga

 

 

transfereringars inverkan på skattekvoten för ett urval av OECD-länder .....

139

5.22

Skattekvot enligt nationalräkenskaperna (NR) och periodiserad skattekvot ...

139

6.1

Statsbudgetens utgifter 2001..................................................................................

143

6.2

Takbegränsade utgifter 2001...................................................................................

144

6.3

Prognos för takbegränsade utgifter 2001 ..............................................................

147

6.4

Större omflyttningar mellan utgiftsområden under utgiftstaket 2002-2004.......

148

6.5

Utgiftstak och takbegränsade utgifter 2002 - 2004...............................................

150

6.6

Förändring av takbegränsade utgifter mellan 2001 års ekonomiska

 

 

 

vårproposition och budgetpropositionen för 2002. .........................................

153

7.1

Låneram år 2002 ......................................................................................................

167

7.2

Investeringslån och låneramar 1997 - 2001 ...........................................................

168

7.3

Räntekontokrediter 2001 och kreditramar för år 2002.........................................

169

7.4

Övriga kreditramar..................................................................................................

171

7.5

Sammanfattande redovisning av åtgärder för hantering av äldre garantier

 

 

 

i enlighet med garantimodellen..........................................................................

173

7.6

Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende 2002.....

176

8.1

Grundavdrag år 2003...............................................................................................

187

8.2

Grundavdrag år 2003...............................................................................................

187

8.3

Skiktgränser och brytpunkter år 2001 respektive år 2002 enligt regeringens

 

 

 

förslag ..................................................................................................................

188

8.4

Skatteförändringar för löntagare i olika inkomstlägen år 2002 enligt regeringens

 

 

förslag. Kronor per månad .................................................................................

189

8.5

Energiskattehöjningar samt indexuppräkning för vissa bränslen och el

 

 

 

för år 2002 ...........................................................................................................

199

8.6

Nuvarande och föreslagna skattesatser på vissa bränslen och el..........................

200

8.7

Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet i BP 2002 m.m. .............................

209

 

 

Bruttoeffekter, periodiserade nettoeffekter för offentlig sektor

 

 

 

år 2002-2004 samt varaktiga effekter för offentlig sektor................................

209

9.1

Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar............................................................

212

13

PROP. 2001/02:1

Diagramförteckning

 

1.1 Utgiftstaket 1997–2004 ...........................................................................................

25

1.2

Månadskostnaden för ett villalån på 500 000 kronor med 5 årig bindningstid

 

 

1994–2001..............................................................................................................

26

1.3

Svenska kronan mot euron sedan den introducerades...........................................

26

1.4

Den egentliga och den formella skattekvoten 1980–2004.....................................

35

1.5

Socialbidragstagare, 1990–2000...............................................................................

39

1.6

Förändring av justerad disponibel inkomst för inkomstgrupper till följd av

 

 

förslag i vårpropositionen och budgetpropositionen.........................................

40

1.7

Förändring av justerad disponibel inkomst för kvinnor och män till följd av

 

 

förslag i vårpropositionen och budgetpropositionen.........................................

40

4.1

Statsbudgetens utveckling 1989–2004 ...................................................................

101

4.2

Statsskuld i miljarder kronor och som andel av BNP...........................................

110

5.1

Beskattningsbara realisationsvinster och 3 procent av BNP 1988–2004.............

122

5.2

Årlig förändring av företagens inkomstskatt 1990–1999 samt beräknad

 

 

utveckling 2000–2001 .........................................................................................

125

5.3

Mervärdesskatt uppdelad efter användning...........................................................

129

5.4

Hushållens konsumtionsutgifter uppdelade i varugrupper..................................

129

5.5

Kommun- och landstingsskatter............................................................................

138

6.1

Utgiftsprognos 2001 jämfört med anvisade medel i

 

 

budgetpropositionen för 2001 ...........................................................................

144

7.1

Myndigheternas investeringslån juni 1993 - juni 2001 .........................................

168

7.2

Saldo på myndigheternas räntekonto perioden juni 1997 - juni 2001 .................

169

8.1

Grundavdrag enligt gällande regler (streckad linje) samt enligt förslaget

 

 

(heldragen linje) beräknat utifrån 2003 års prisbasbelopp...............................

187

15

1 Reviderad finansplan

PROP. 2001/02:1

1 Reviderad finansplan

1.1Tillväxt och rättvisa

Budgetpropositionen för 2002 är ett led i en långsiktig politik för uthållig tillväxt, arbete och rättvisa. Full sysselsättning är det övergripande målet för den ekonomiska politiken.

Den kraftiga internationella konjunkturned- gången medför att svensk ekonomisk tillväxt mattas av. Svensk ekonomi står dock på en stabil grund. Tack vare uppoffringar från svenska fol- ket under mitten av 90-talet har Sverige sunda offentliga finanser och låga prisökningar. Där- med är det möjligt att nästa år genomföra refor- mer och skattesänkningar på sammanlagt 44 mil- jarder kronor.

Under mandatperioden har en rad beslut som ökar rättvisan fattats. Sysselsättningen har ökat och mer resurser satsats på utbildning. Fler är anställda i skolan, vården och omsorgen. Pensio- nerna har höjts och bostadstillägget har ökat. Maxtaxa införs nästa år på dagis och fritids. Barnbidraget har höjts till 950 kronor. Stora av- betalningar har gjorts på statsskulden.

Svensk ekonomi

Svensk ekonomi beräknas i år växa med 1,7 pro- cent. Det är obetydligt under den genomsnittliga tillväxten de senaste 20 åren, men likväl en bety- dande avmattning jämfört med förra året. Av- mattningen beror till stor del på den svaga inter- nationella ekonomiska utvecklingen. Sverige är ett litet, öppet och exportberoende land och därmed känsligt för den internationella nedgång- en. Under 2001 drivs den svenska tillväxten av en stabil hemmamarknad.

Svensk ekonomi står stark inför den interna- tionella konjunkturnedgången. De senaste årens strama och ansvarsfulla budgetpolitik har lagt grunden för dagens situation med låg inflation, överskott i såväl de offentliga finanserna som i bytesbalansen. Statsskulden har genom denna politik minskats markant under senare år och under 2001 vänds den offentliga nettoskulden till en nettoförmögenhet.

En ekonomisk politik för tillväxt och rättvisa

Den ekonomiska politiken är fortsatt inriktad på full sysselsättning och ökat välstånd genom en god och uthållig ekonomisk tillväxt. En förut- sättning för att detta skall uppnås är stabila priser och sunda offentliga finanser. Målet om 2 pro- cents överskott i de offentliga finanserna över en konjunkturcykel ligger fast, liksom utgiftstaken.

Målet om 4 procents öppen arbetslöshet upp- nåddes under 2000. Nu står sysselsättningsmålet i fokus. År 2004 skall andelen reguljärt sysselsat- ta mellan 20 och 64 år vara 80 procent. Regering- en har vidare satt upp rättvisemålet att antalet socialbidragsberoende skall halveras mellan 1999 och 2004. Båda dessa mål ligger inom räckhåll.

Reformer för tillväxt och rättvisa

Nu genomförs de reformer för ökad sysselsätt- ning, uthållig tillväxt och rättvisa som regeringen tidigare aviserat för 2002. Maxtaxan i förskole- verksamheten och skolbarnsomsorgen genom- förs och vården, skolan och omsorgen tillförs ökade resurser.

19

PROP. 2001/02:1

Föräldraförsäkringen förlängs och grundnivån höjs samtidigt som kontaktdagarna införs. Ar- betsskadeförsäkringen förbättras och insatser görs mot såväl deltidsarbetslöshet som långtids- sjukskrivning. Maxtaxa och förbehållsbelopp in- förs i äldreomsorgen.

Bostadstillägget för pensionärer höjs och tandvården tillförs ytterligare resurser. Rättsvä- sendet förstärks och biståndet höjs. Flykting- mottagandet tillförs mer resurser. Bostadsbyg- gandet stimuleras i tillväxtregionerna. Särskilda medel satsas i storstäderna.

En studiemedelsreform genomförs och hög- skolan tillförs mer resurser. Väntetiderna i vår- den skall kortas och stora miljöinsatser görs. In- satser görs för att främja hälsan i arbetslivet.

Skatter för tillväxt och rättvisa

Den starka grunden i form av stora överskott i de offentliga finanserna och låga prisökningar medför att det utöver reformerna finns utrymme både för stora avbetalningar på den offentliga sektorns skuld och skattesänkningar riktade mot låg- och medelinkomsttagare. Därigenom stärks hushållens köpkraft vilket är särskilt viktigt i det rådande konjunkturläget. Samtidigt sänks mar- ginalskatterna.

Under 2000 och 2001 har en kompensation för hälften av egenavgifterna genomförts. Reger- ingen föreslår nu en kompensation för ytterliga- re en fjärdedel av egenavgifterna. Samtidigt skall andelen som betalar statlig skatt begränsas. Dessutom föreslås en skattelättnad för fackföre- ningsavgiften och avgiften till arbetslöshetskas- san samt att skatten för pensionärerna sänks. Momsen på böcker och tidskrifter sänks.

Regeringen föreslår även att fastighetsskatte- satsen skall sänkas ytterligare för såväl småhus som hyreshus. Samtidigt föreslås en höjning av gränsen för förmögenhetsskatten. Regeringen föreslår dessutom ytterligare ett steg i den gröna skatteväxlingen på 2 miljarder kronor.

Tabell 1.1 Skattesänkningar och reformer för 2002

Miljarder kronor

Reformer

21

 

 

Skattesänkningar

23

 

 

Skatterna är viktiga styrmedel för övergången till ett ekologiskt hållbart samhälle. Av miljöskäl fö-

reslår regeringen vidare en skattestrategi för bio- drivmedel och sänkt förmånsbeskattning för miljövänliga bilar. Socialavgifterna sätts ned i stödområde A av regionalpolitiska skäl.

Samarbetet

Regeringen arbetar för att skapa största möjliga uppslutning för en politik för full sysselsättning. Arbetsmarknadens parter har en viktig roll i det- ta sammanhang.

Budgetpropositionen bygger på en överens- kommelse mellan den socialdemokratiska reger- ingen, vänsterpartiet och miljöpartiet, vilka står bakom riktlinjerna för den ekonomiska politi- ken, budgetpolitiken, utgiftstaken, tilläggsbud- geten för 2001 och de nu föreslagna och avisera- de skatteförändringarna.

Samarbetet berör fem områden – ekonomi, sysselsättning, rättvisa, jämställdhet samt miljö – och innefattar både konkreta förslag och långsik- tiga åtaganden inför framtiden. Genom detta samarbete bekräftas att det finns en politisk ma- joritet för en ekonomisk politik som är inriktad på full sysselsättning, ett offentligt överskott om 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel och prisstabilitet. Politiken syftar vidare till jämlikhet, jämställdhet och ekologisk hållbarhet.

1.2Det ekonomiska läget

Under slutet av 2000 och under 2001 har den globala tillväxten försvagats betydligt. Som en följd av den svenska ekonomins exportberoende dämpas därmed den svenska tillväxten. I år be- räknas svensk BNP öka med 1,7 procent. Nästa år bedöms tillväxten bli 2,4 procent.

1.2.1Internationell ekonomisk utveckling

Den globala konjunkturnedgången har fördju- pats under våren och sommaren. Den sker sam- tidigt i de större regionerna och länderna. Ned- gången beror framför allt på ett snabbt efter- frågebortfall och fallande investeringar inom bl.a. IKT-sektorn (informations- och kommunika- tionsteknik). Den ekonomiska tillväxten i värl- den väntas uppgå till 2,4 procent i år och till 3,4

20

procent nästa år. Det är den lägsta tillväxten på tio år. Osäkerheten om den internationella ut- vecklingen är dock stor.

Avmattningen i Förenta staterna har känne- tecknats av fallande investeringar och en snabb och kraftig lageranpassning. I år väntas ekono- min växa med 1,6 procent. Den privata konsum- tionen beräknas bli relativt god då hushållen fortfarande har en bra inkomstutveckling. Bety- dande penning- och finanspolitiska stimulansåt- gärder väntas leda till en återhämtning till en till- växt på 2,7 procent nästa år.

Utvecklingen i den japanska ekonomin är mycket oroande med negativ tillväxt, deflation, en historiskt hög arbetslöshet och stora struk- turproblem i ekonomin, inte minst inom bank- systemet. Den snabbt stigande statsskulden ut- gör ytterligare en orosfaktor. Japans samlade produktion förutses falla med 1,2 procent i år och med ytterligare 0,3 procent nästa år. Pen- ningpolitikens utformning är av central betydel- se. Den bör kunna bära en större börda.

I EU-området är avmattningen särskilt påtag- lig i Tyskland samt i länder med stor IKT-sektor, bl.a. Finland och Nederländerna. Efter att ha växt med 3 procent förra året förutses BNP i Tyskland öka med knappt 1 procent i år och med drygt 1,5 procent nästa år. Sammantaget bedöms tillväxten i EU-området till knappt 2 procent i år och till drygt 2 procent nästa år bl.a. till följd av genomförda och antagna räntesänk- ningar i euroområdet. Finanspolitiken väntas bi- dra till att dämpa konjunkturnedgången genom att de automatiska stabilisatorerna tillåts verka.

Den snabba och kraftiga nedgången i många för Sverige viktiga handelsländer och inom sek- torer som IKT och motorfordon, medför att förutsättningarna för svensk export försämras påtagligt.

Regeringen föreslår en höjd ambitionsnivå i export- och investeringsfrämjandet 2002 till 2004. Utrikesförvaltningen kommer också att i högre grad prioritera svenska ekonomiska intres- sen.

1.2.2Svensk ekonomisk utveckling

Svensk ekonomi mattas av betydligt till följd av den internationella konjunkturnedgången. Förra året ökade BNP med 3,6 procent. I år beräknas tillväxten till 1,7 procent. År 2002 förutses till- växten bli 2,4 procent.

PROP. 2001/02:1

Sedan 1995 har tillväxten legat på i genomsnitt ca 3 procent. Det är en betydligt högre tillväxt än den föregående tjugoårsperioden 1974 till 1994 då den genomsnittliga tillväxten var ca 1,5 pro- cent. Jämfört med de sex senaste årens ekono- miska utveckling är 2001 ett svagt år. Men ur ett historiskt perspektiv är tillväxten i år inte an- märkningsvärt låg.

Exporten av framför allt teleprodukter och motorfordon har under slutet av 2000 och i bör- jan av 2001 fallit kraftigt. Den internationella nedgången inom IKT-sektorn drabbar Sverige hårt. Trots en förväntad uppgång under hösten väntas varuexporten minska med 1,9 procent i år. Tjänsteexporten stiger dock bl.a. på grund av den ökade turismen i Sverige. Sammantaget be- räknas exporten minska med 0,4 procent i år och öka med 5,2 procent nästa år.

Hushållen har en stark finansiell ställning samtidigt som inkomsterna ökar till följd av en väl fungerande lönebildning, skattesänkningar och reformer som t.ex. maxtaxan. I år beräknas den reala disponibla inkomsten öka med 4,3 pro- cent och nästa år med hela 5,4 procent. Detta är den största ökningen sedan mitten av 1960-talet. En del av utrymmet antas användas för ett ökat sparande.

Den offentliga konsumtionen beräknas öka med drygt 1 procent i år och nästa år. Det är framför allt den kommunala konsumtionen, vård, skola och omsorg, som står för ökningen till följd av ökade skatteinkomster och höjda statsbidrag. Den kommunala konsumtionen vän- tas öka med 1,5 procent i år och 1,4 procent näs- ta år.

Tabell 1.2 Försörjningsbalans

 

 

Procentuell

 

 

Mdkr

volymförändring

 

 

2000

2000

2001

2002

Hushållens konsumtionsutgifter

3 1051

3,01

1,6

2,7

Offentliga konsumtionsutgifter

548

0,11

1,2

1,1

Fasta bruttoinvesteringar

356

4,5

4,3

4,9

 

 

 

 

 

Lagerbidrag2

17

0,6

–0,3

–0,2

Export

987

9,8

–0,4

5,2

 

 

 

 

 

Import

876

9,7

–1,0

5,5

 

 

 

 

 

BNP

2 083

3,6

1,7

2,4

 

 

 

 

 

1Utvecklingen 2000 påverkas av att Svenska kyrkan fr.o.m. 2000 ingår i hus- hållssektorn. Siffrorna visar utvecklingen exklusive denna effekt.

2Bidrag till BNP-tillväxten.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Investeringarna beräknas växa i samma utsträck- ning som förra året. Nästa år väntas en viss ök-

21

PROP. 2001/02:1

ning av investeringstakten. Förutsättningarna för ökade bostadsinvesteringar bedöms vara goda de närmaste åren.

Konjunkturavmattningen medför att närings- livet justerar ner sina lager. Detta bidrar till att tillväxten försvagas.

Tabell 1.3 Nyckeltal

Förändring från föregående år i procent, om annat ej anges

 

2000

2001

2002

KPI1

1,3

2,6

1,7

Kostnadstimlön

3,8

3,5

3,5

 

 

 

 

Öppen arbetslöshet2

4,7

3,9

3,8

Arbetsmarknadspolitiska program2

2,6

2,4

2,2

Antal sysselsatta

2,2

1,7

0,5

 

 

 

 

Real disponibel inkomst3

2,6

4,3

5,4

Hushållens nettosparkvot, nivå3

2,0

4,4

6,8

Bytesbalans4

2,9

2,3

2,6

Tysk ränta 10-års statsobligation1

5,3

4,9

5,0

Svensk ränta 10-års statsobligation1

5,4

5,2

5,2

TCW-index1

125

134

130

1Årsgenomsnitt

2Andel av arbetskraften, årsgenomsnitt

3Utvecklingen 2000 påverkas av att Svenska kyrkan fr.o.m. 2000 ingår i hus- hållssektorn. Siffrorna visar utvecklingen exklusive denna effekt. I sparkvoten ingår sparande i avtalspensioner.

4Procent av BNP

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksbanken och Fi- nansdepartementet

Sysselsättning och arbetslöshet

Trots den ekonomiska avmattningen har antalet sysselsatta ökat kraftigt det senaste året. Första halvåret i år ökade antalet sysselsatta med drygt

100 000 jämfört med motsvarande period förra året. Samtidigt har varslen om uppsägning ökat under året, framför allt inom industrin. Antalet nyanmälda lediga platser vid landets arbetsför- medlingar har varit färre i år än förra året.

Den goda utvecklingen under det första halv- året har medfört att sysselsättningsprognosen för innevarande år har revideras upp något i för- hållande till 2001 års ekonomiska vårproposition. Den reguljära sysselsättningsgraden för personer mellan 20 och 64 år förutses stiga till 78,2 pro- cent nästa år, mätt som årsgenomsnitt.

I juli 2001 var den reguljära sysselsättnings- graden 79,9 procent. Även om sysselsättningen varierar mycket under året visar detta att målet om 80 procent ligger inom räckhåll.

I samband med att sysselsättningen har stigit har även arbetskraftsutbudet ökat. Samtidigt som arbetslösheten legat runt 4 procent det för- sta halvåret i år, vilket är ca 1 procentenhet lägre än första halvåret 2000, har bristen på arbetskraft minskat. Fortfarande är dock bristen relativt hög inom vissa sektorer och regioner.

Även om arbetslösheten det första halvåret i år sjönk i 19 av 21 län kvarstår de regionala skill- naderna i arbetslöshetsnivåer. Lägst var arbets- lösheten i Jönköpings, Kronobergs och Stock- holms län medan den var fortsatt hög i bland annat Gävleborgs och Norrbottens län.

Den prognostiserade utvecklingen av syssel- sättningen och arbetskraftsutbudet medför att arbetslösheten i riket som helhet sjunker till 3,8 procent nästa år, mätt som årsgenomsnitt. Inga generella bristsituationer förväntas uppstå.

Tabell 1.4 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling

 

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Antal sysselsatta1

3 927

3 986

3 963

3 922

3 979

4 068

4 159

4 230

4 251

varav näringslivet1

2 633

2 697

2 698

2 695

2 735

2 805

2 888

2 952

2 952

varav offentliga myndigheter1

1 290

1 287

1 263

1 223

1 240

1 260

1 264

1 272

1 292

Andelen reguljärt sysselsatta mellan 20 och 64 år2

74,2

74,8

74,7

73,9

74,6

75,9

77,2

78,2

78,2

Öppen arbetslöshet3

8,0

7,7

8,1

8,0

6,5

5,6

4,7

3,9

3,8

Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program3

5,4

4,6

4,7

4,5

4,1

3,3

2,6

2,4

2,2

Kostnadstimlön4

2,4

3,3

6,0

4,5

3,8

3,4

3,8

3,5

3,5

Produktivitetsutveckling i näringslivet4

3,8

2,5

1,3

3,9

2,9

1,8

2,2

1,0

2,4

Anm. I AKU fördes anställda i kyrkan över från kommunala myndigheter till näringslivets tjänstesektor först i år. Till följd av detta är antalet sysselsatta i offentlig sektor överskattat med ca 22 000 personer år 2000.

1 Tusental personer.

2 Reguljärt sysselsatta i åldern 20–64 år i procent av befolkningen i den åldersgruppen. 3 I procent av arbetskraften.

4 Årlig procentuell förändring.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.

22

Osäkerheten om den internationella konjunktu- ren är dock stor. Regeringen följer löpande ar- betsmarknadsläget och har beredskap för att vid- ta åtgärder om så skulle visa sig nödvändigt.

1.2.3Kalkyler för 2003 och 2004

För åren 2003 och 2004 görs inga prognoser. Istället görs en kalkyl där svensk ekonomi går mot ett normalt resursutnyttjande. Osäkerheten i bedömningen av den framtida konjunkturut- vecklingen är dock stor. Därför kompletteras baskalkylen med två sidokalkyler. I baskalkylen beräknas BNP 2003 och 2004 stiga med 2,6 pro- cent respektive 2,3 procent.

Tillväxten förklaras till största delen av ökad produktivitet. Sysselsättningen bedöms endast växa med ca 0,3 procent per år. Den svaga ut- vecklingen av antalet sysselsatta förklaras av att den demografiska utvecklingen verkar återhål- lande på grund av att andelen personer i åldrarna 16–19 år respektive 55–64 år ökar. Dessa ålders- grupper har betydligt lägre sysselsättningsgrad än genomsnittet på grund av studier och pensio- neringar.

Den öppna arbetslösheten beräknas ligga på 4,0 procent 2004. Den reguljära sysselsättnings- graden för befolkningen mellan 20 och 64 år uppgår då till 78,3 procent, dvs. något under re- geringens mål. Regeringen avser att fortsätta be- driva en långsiktig politik inriktad på tillväxt och rättvisa så att sysselsättningsmålet uppnås.

I högtillväxtkalkylen kan svensk ekonomi växa i en högre takt än i baskalkylen utan att det uppstår överhettningsproblem eftersom arbets- marknaden antas fungera bättre än i baskalkylen. Därmed uppnås sysselsättningsmålet.

I lågtillväxtkalkylen antas den nuvarande kon- junkturavmattningen bli mer utdragen vilket le- der till att sysselsättningen faller och den öppna arbetslösheten stiger. År 2003 inleds en åter- hämtning som fortsätter under 2004 men syssel- sättningsgraden är fortfarande lägre än i basal- ternativet år 2004 och den öppna arbetslösheten är högre. Det offentliga sparandet försämras till följd av den svaga konjunkturen, men mätt över en konjunkturcykel uppnås de budgetpolitiska målen. Utgiftstaken klaras efter smärre utgifts- begränsningar.

PROP. 2001/02:1

Tabell 1.5 De tre kalkylerna

 

2001

2002

2003

2004

BNP, procentuell förändring

 

 

 

 

Basalternativet

1,7

2,4

2,6

2,3

 

 

 

 

 

Lågtillväxtalternativet

1,2

0,6

2,3

2,9

 

 

 

 

 

Högtillväxtalternativet

1,7

2,8

3,6

3,0

 

 

 

 

 

Reguljär sysselsättningsgrad1

 

 

 

 

Basalternativet

78,2

78,2

78,3

78,3

Lågtillväxtalternativet

77,9

76,7

76,8

77,4

 

 

 

 

 

Högtillväxtalternativet

78,2

78,5

79,4

80,0

 

 

 

 

 

 

Offentligt finansiellt sparande, procent av BNP

 

 

 

 

 

 

 

Basalternativet

4,6

2,1

2,2

2,3

 

 

 

 

 

Lågtillväxtalternativet

4,3

0,9

0,7

1,3

 

 

 

 

 

Högtillväxtalternativet

4,6

2,3

2,9

3,3

1Antalet sysselsatta i åldern 20–64 år, exklusive sysselsatta i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program, i procent av befolkningen i den åldersgruppen

1.3Den ekonomiska politiken

Målet för den ekonomiska politiken är full sys- selsättning och ökat välstånd genom en god och uthållig ekonomisk tillväxt. Sunda offentliga fi- nanser, stabila priser och en väl fungerande löne- bildning är förutsättningar för att målet skall kunna nås.

1.3.1Sunda offentliga finanser

Två mål styr finans- och budgetpolitiken. De of- fentliga finanserna skall uppvisa ett överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel och de statliga utgifterna skall inte överstiga de uppsatta utgiftstaken.

Saldomålen

En god välfärd kräver starka offentliga finanser. Det finns en rad skäl för detta:

-Budgetkrisen i början av 1990-talet visar hur utsatt välfärden blir när den offentliga sektorn är beroende av stor upplåning på kapitalmarknaden för att finansiera löpande underskott.

23

PROP. 2001/02:1

-Andelen äldre kommer att öka kraftigt i framtiden. Därmed ökar utgifterna för pen- sioner, vård och omsorg, samtidigt som in- komsterna ökar långsammare till följd av att andelen personer i arbetsför ålder mins- kar. Genom starka offentliga finanser und- viks smärtsamma besparingar.

-För att kunna bedriva en aktiv stabilise- ringspolitik utan att underskotten blir för stora behövs en säkerhetsmarginal så att fi- nanspolitiken kan bidra till att dämpa kon- junktursvängningarna.

Regering och riksdag har lagt fast ett överskotts- mål för de offentliga finanserna om 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Ut- ifrån detta långsiktiga mål fastställs sedan preci- serade mål för varje år beroende på konjunktur- läge och resursutnyttjande i svensk ekonomi. Målen har sedan de infördes efter regeringsskif- tet 1994 klarats och överträffats samtliga år.

Innevarande år är överskottsmålet 2,5 procent av BNP. Även i år beräknas målet uppfyllas med stor marginal. Konjunkturavmattningen påver- kar inte de offentliga finanserna i år i någon nämnvärd omfattning. Detta beror på att av- mattningen framför allt drabbar exportindustrin medan hemmamarknaden och sysselsättningen utvecklas bättre.

Överskottet i de offentliga finanserna beräk- nas i år till 4,6 procent av BNP. Därmed minskas den offentliga sektorns nettoskuld i år med nära 100 miljarder kronor.

År 2002 är målet för de offentliga finanserna ett överskott på 2,0 procent av BNP. Mot bak- grund av konjunkturläge och resursutnyttjande i svensk ekonomi bör detta mål ligga fast. Därmed finns ett betydande utrymme för offensiva åt- gärder för tillväxt och rättvisa.

Regeringens politik innebär nya utgifter och sänkta skatter motsvarande 44 miljarder kronor nästa år. Överskottet beräknas efter dessa förslag hamna på 2,1 procent av BNP, dvs. strax över målet. Om tillväxten av konjunkturmässiga skäl väsentligen skulle avvika från den nu prognosti- serade kommer motsvarande avvikelse från överskottsmålet att tolereras.

Under 2001 beräknas skatteinkomsterna bli tillfälligt stora till följd av periodiseringseffekter. Det medför att skatteinkomsten även före de nu föreslagna åtgärderna om ca 1 procent av BNP minskar kraftigt 2002 som andel av BNP.

Den offentliga sektorns skuld

Genom överskott i de offentliga finanserna stärks den offentliga sektorns finansiella netto- ställning. I år ersätts nettoskulden av en netto- förmögenhet. Förmögenhetsökningen ligger till största delen i pensionssystemet.

Statsskulden påverkas förutom av statens fi- nansiella sparande även av andra förändringar som till exempel försäljningar av aktier. Stats- skulden minskas med 349 miljarder kronor mel- lan 1998 och 2002.

Inom EU används den konsoliderade brutto- skulden, den s.k. Maastrichtskulden, för att jäm- föra olika länders skulder i den offentliga sek- torn. Bruttoskulden är summan av alla offentliga skulder. Därefter konsolideras den genom att bl.a. AP-fondens innehav av statliga obligationer dras ifrån. Den svenska Maastrichtskulden be- räknas i år hamna strax över 50 procent av BNP. Sverige har en betydligt lägre skuldsättningsgrad än EU-genomsnittet.

Tabell 1.6 Offentliga finanserna 1994–2002

Procent av BNP

 

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Utgiftskvot

67,3

64,3

62,3

60,5

58,0

57,6

55,4

54,5

54,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inkomstkvot

56,4

56,7

59,3

58,9

60,1

59,3

59,5

59,1

56,3

Skattekvot1

47,3

48,3

51,3

51,7

52,9

52,9

53,4

53,7

50,8

Finansiellt sparande

-10,8

-7,7

-3,1

-1,6

2,1

1,7

4,1

4,6

2,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Överskottsmål

 

 

 

-3,0

0,0

0,5

2,0

2,5

2,0

Nettoskuld

21,0

26,1

26,6

24,0

20,6

10,4

2,0

-7,2

-9,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Konsoliderad bruttoskuld2

76,2

76,2

76,0

74,5

71,8

65,2

55,6

52,3

49,7

1Inklusive skatter till EU

2För 2002 är nettoskuld och konsoliderad bruttoskuld beräknade utifrån antagandet om 2 procents överskott i de offentliga finanserna. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

24

Utgiftstaken

Regeringen och riksdagen har sedan budgetpro- cessen reformerades 1996 arbetat med utgiftstak för de statliga utgifterna. Systemet har på det hela taget fungerat väl och har bidragit till sane- ringen av de offentliga finanserna och därmed till den goda ekonomiska utvecklingen.

Utgiftstaken förhindrar att tillfälligt högre in- komster används för att bekosta varaktigt högre utgifter. Därigenom undviks smärtsamma bespa- ringar när konjunkturen försämras. Genom en stram budgetpolitik kan utlovade reformer genomföras trots ekonomisk avmattning.

Utgiftstaken bestäms tre år i förväg. De statli- ga utgifterna får sedan inte överskrida dessa. Ut- giftstaken har klarats samtliga år. Regeringens bedömning är att även utgiftstaket 2001 kommer att klaras med marginal.

Mellan 2001 och 2002 höjs utgiftstaket enligt tidigare beslut med 25 miljarder kronor. Ut- rymmet används för bl.a. maxtaxa inom barnom- sorgen, maxtaxa och förbehållsbelopp inom äld- reomsorgen, miljösatsningar, ökade resurser till skolan, vården och omsorgen, en studiemedels- reform, utbyggnad av högskolan och satsningar på rättsväsendet

För att det statliga utgiftstaket för 2002 inte skall överskridas kommer regeringen att genom- föra tidigareläggningar av utgifter till 2001. Vida- re avser regeringen att vidta andra utgiftsbegrän- sande åtgärder. Utgiftstaket skall klaras.

Mellan 2002 och 2003 höjs utgiftstaket enligt tidigare beslut med 30 miljarder kronor. Ut- rymmet används bl.a. för ökat bistånd, höjda pensioner, en utbyggd föräldraförsäkring, allmän förskola och ytterligare satsningar på skolan, vården och omsorgen.

Mellan 2003 och 2004 höjs utgiftstaket enligt tidigare beslut med ytterligare 33 miljarder kro- nor. Utrymmet används bl.a. för att ytterligare öka biståndet, insatser för vård och hälsa samt kraftiga satsningar på miljö och infrastruktur.

En särskilt oroande utveckling bland de statli- ga utgifterna utgörs av kostnaderna för sjukför- säkringen. Antalet personer som uppbär sjuker- sättning har sedan 1997 ökat kraftigt. Sjuktalen är nu till och med över den höga nivå som rådde i början av 1990-talet. Regeringen ser mycket allvarligt på denna utveckling, inte minst ur ett mänskligt perspektiv. Regeringen föreslår därför ett antal åtgärder syftande till minskad ohälsa.

PROP. 2001/02:1

Ett annat område där kostnadsutvecklingen varit oroande är läkemedel. Här kommer dock i enlighet med avtal mellan regeringen och Lands- tingsförbundet att ske strukturella förändringar. Landstingen kommer att få instrument att hejda den oroande kostnadsutvecklingen.

Diagram 1.1 Utgiftstaket 1997–2004

Procent av BNP

50

 

 

 

 

 

 

 

45

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

35

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

 

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

Källa: Finansdepartementet

 

 

 

 

 

 

Det statliga utgiftstaket (rensat från tekniska ju- steringar) ökar med ca 140 miljarder kronor mel- lan 1997 och 2004. Samtidigt minskar det som andel av BNP från ca 41 procent till ca 35 pro- cent. Inom ramen för utgiftstaken har stora re- former varit möjliga samtidigt som den offentli- ga sektorns skuld minskas. Reformer som syftar till tillväxt och rättvisa har prioriterats.

I utvärderingen av budgetprocessen har bl.a. föreslagits en regel för budgeteringsmarginalens minsta nivå. Regeringen bereder för närvarande utredningens förslag.

1.3.2Stabila priser och låga räntor

Riksbanken bedriver penningpolitiken självstän- digt. Den av riksdagen fastlagda övergripande uppgiften för penningpolitiken är prisstabilitet. Riksbanken har definierat prisstabilitet som att ökningen av konsumentprisindex skall begränsas till 2 procent med en tolerans på 1 procentenhet uppåt och nedåt.

Regeringen stöder penningpolitikens inrikt- ning och står bakom inflationsmålet.

Stabila priser är en grundläggande förutsätt- ning för en framgångsrik ekonomisk politik. En hög och oväntad inflation har negativa fördel- ningseffekter. Dessutom försämrar hög inflation förutsättningarna för en uthålligt hög tillväxt

25

PROP. 2001/02:1

och därmed också för en stabilt hög sysselsätt- ning.

Inflationen har stigit under året och ligger för närvarande över målet på 2 procent, men inom det intervall som omger målet. Knappt en pro- centenhet kan hänföras till stigande priser på bensin, olja, el och kött. Dessa prisökningar har en i huvudsak tillfällig karaktär. Därmed väntas inflationen falla till ca 2 procent i mitten av nästa år och ligga kvar på den nivån resten av året.

UND1X är ett inflationsmått där de direkta effekterna av förändrade räntor, skatter och sub- ventioner har exkluderats från KPI. Riksbanken har förtydligat att det i huvudsak är bedömning- en av UND1X på upp till två års sikt som avgör utformningen av penningpolitiken. I år beräknas UND1X öka med 2,6 procent. Nästa år väntas UND1X öka med 1,8 procent.

En översyn har nyligen gjorts av konsument- prisindex för att klargöra principerna för index- beräkningen. Regeringen lämnar vissa riktlinjer för det fortsatta arbetet med konsumentprisin- dex i bilaga 4.

Räntan

De internationella räntorna har fallit till följd av den globala avmattningen. Samtidigt har för- väntningarna om en snar återhämtning alltmer skjutits på framtiden. Nedgången har varit störst i Förenta staterna där konjunkturnedgången in- leddes.

Under 2001 har den Förenta staternas cen- tralbank kraftigt sänkt sin styrränta från 6,5 pro- cent till 3,5 procent i syfte att åter få fart på den ekonomiska aktiviteten. De svenska kort- räntorna har stigit något.

Svenska långräntor har i stort följt den inter- nationella trenden. Ränteskillnaden mot Tysk- land är fortsatt liten. Detta innebär att månads- kostnaden för ett villalån på en halv miljon kronor har fallit med ca 2 000 kronor sedan hös- ten 1994.

Diagram 1.2

Månadskostnaden för ett villalån på 500 000

kronor med 5 årig bindningstid 1994–2001

 

 

Kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

4000

 

 

 

 

 

 

 

 

3500

 

 

 

 

 

 

 

 

3000

 

 

 

 

 

 

 

 

2500

 

 

 

 

 

 

 

 

2000

 

 

 

 

 

 

 

 

1500

 

 

 

 

 

 

 

 

1000

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

 

Källa: EcoWin

 

 

 

 

 

 

 

Kronan

Kronans försvagning under 2000 har fortsatt även i år. En förklaring till detta kan vara kapital- utflöden i samband med den svenska börsned- gången. Ändringar i svenska placerares portföljer kan också ha haft en viss inverkan, liksom den svaga exportkonjunkturen och fallande priser på viktiga svenska exportvaror som teleprodukter, motorfordon och papper.

Regeringens uppfattning är att den svenska kronans nuvarande värde inte återspeglar styrkan i svensk ekonomi.

Diagram 1.3 Svenska kronan mot euron sedan den introdu- cerades

9,60

 

 

 

 

9,40

 

 

 

 

9,20

 

 

 

 

9,00

 

 

 

 

8,80

 

 

 

 

8,60

 

 

 

 

8,40

 

 

 

 

8,20

 

 

 

 

8,00

 

 

 

 

kv 1

kv 3

kv 1

kv 3

kv 1

 

1999

 

2000

2001

Källa: EcoWin

EMU

Införandet av EU:s gemensamma valuta euron utgör ett historiskt och betydelsefullt steg i den europeiska integrationen. Valutaunionen påver-

26

kar i hög utsträckning Sverige både ekonomiskt och politiskt, även om vi inte är med i den.

Den 1 januari 2002 kommer sedlar och mynt i euro att införas i valutaunionen. Det är viktigt för tillväxten och stabiliteten i hela Europa att EMU-projektet blir en framgång. Ett fram- gångsrikt införande av valutan är avgörande för medborgarnas och företagens förtroende.

Sverige har valt att inte delta i valutaunionen från starten. Sverige håller dock dörren öppen för ett senare inträde. Ett beslut om deltagande måste ha ett brett folkligt stöd och skall under- ställas svenska folket för prövning i en folkom- röstning.

En utredning har tillsatts om finanspolitikens förutsättningar vid ett svenskt deltagande i valu- taunionen. Denna utredning analyserar bl.a. om finanspolitiken behöver ytterligare instrument (t.ex. s.k. buffertfonder) för att klara stabilise- ringen av ekonomin om den svenska konjunktu- ren skulle avvika från unionens.

Det är för närvarande inte aktuellt att delta i det europeiska växelkurssamarbetet ERM2.

1.3.3En väl fungerande lönebildning

En väl fungerande lönebildning är av avgörande betydelse för en fortsatt god sysselsättningsut- veckling.

Regeringens sysselsättningsmål är att syssel- sättningsgraden bland personer i åldrarna 20–64 år skall öka till 80 procent 2004. Måttliga nomi- nella löneökningar är en förutsättning för att målet skall uppnås.

Under de senaste 5 åren har reallönerna i ge- nomsnitt ökat med 3,8 procent per år. Det kan jämföras med 1980-talet då de genomsnittliga årliga reallöneökningarna endast uppgick till mindre än 0,5 procent. Samtidigt har den nomi- nella löneökningstakten under de senaste 5 åren endast varit ungefär hälften så stor som på 1980- talet.

De senaste årens utveckling har visat att mått- liga nominella löneökningar och ett ökat an- svarstagande av arbetsmarknadens parter skapar goda förutsättningar för att förena kraftigt sti- gande sysselsättning och fallande arbetslöshet med en god reallöneutveckling. Viktiga faktorer bakom den förbättrade lönebildningen är till- komsten av samarbetsavtal och Medlingsinstitu- tet samt förbättrad lagstiftning.

PROP. 2001/02:1

Medvetenheten om de samband som finns mellan sysselsättning, produktivitetstillväxt och reallöneutveckling har ökat. Ingen löntagare be- höver längre riskera att de löneökningar som förhandlas fram gröps ur av en okontrollerad in- flationsutveckling.

Denna utveckling ligger väl i linje med grund- idéerna i den traditionella svenska modell som tidigare visat sig framgångsrik. Dessutom har konkurrensen på många marknader skärpts och arbetsgivarna har blivit allt mer medvetna om de begränsade möjligheterna att övervältra kostna- derna på konsumenterna. Fortfarande ligger dock priserna på många marknader över nivåerna i övriga Europa. Regeringen bedriver därför en aktiv konkurrenspolitik.

Arbetsmarknadspolitiken har de senaste åren i ökad utsträckning inriktats på att minska risken för flaskhalsar samtidigt som speciella insatser görs för att de personer som under lång tid varit utan arbete skall komma tillbaka till den reguljä- ra arbetsmarknaden. Betydande satsningar har dessutom genomförts inom utbildningsområdet i syfte att öka tillgången på kvalificerad arbets- kraft.

Avmattningen av konjunkturen har inneburit att risken för flaskhalsar har minskat. För vissa yrkeskategorier är emellertid fortfarande bristen på arbetskraft relativt hög. När konjunkturen åter blir starkare finns det risk för att trycket uppåt på lönerna blir stort, särskilt för de mest eftertraktade grupperna på arbetsmarknaden och i de snabbast växande regionerna. De problem som det kan medföra måste på lämpligt sätt kunna hanteras av arbetsmarknadens parter.

Det är av stor vikt att samtliga parter på ar- betsmarknaden fullt ut tar tillvara de förbättrade förutsättningarna för en väl fungerande löne- bildning. Det samlade utfallet av 2001 års avtals- rörelse kommer att få en avgörande betydelse för den framtida utvecklingen på arbetsmarknaden. Det kommer också att ha stor betydelse för möj- ligheten att åter skapa en svensk modell i dess bästa mening med uthålligt hög tillväxt, god real- lönetillväxt, rättvis fördelning och stabilt låg ar- betslöshet.

Lönebildningen har en stor påverkan på många områden. Parterna har ett speciellt ansvar för att motverka löneskillnader på grund av kön. Det är en av jämställdhetspolitikens viktigaste frågor och sedan årsskiftet är den nya jämställd- hetslagen ett stöd för parterna i detta arbete.

27

PROP. 2001/02:1

1.4Den ekonomiska politiken i EU

Sverige deltar aktivt i det ekonomisk-politiska samarbetet i EU. Under det första halvåret var Sverige ordförande i EU och drev på arbetet för full sysselsättning i unionen. Viktiga steg togs bland annat i arbetet för en integrerad europeisk finansmarknad och för att hantera utmaningen med åldrande befolkningar i unionen.

Full sysselsättning är EU:s viktigaste ekono- miska och sociala målsättning. Vid sitt möte i Lissabon i mars 2000 lade Europeiska rådet fast ett nytt strategiskt mål för unionen: att skapa världens mest dynamiska och konkurrenskrafti- ga kunskapsdrivna ekonomi med hållbar eko- nomisk tillväxt, fler och bättre jobb samt ökad social sammanhållning till 2010.

Detta mål följs upp varje år. Detta skedde för första gången i Stockholm i mars 2001. Samtliga EU-länder bedömdes utifrån 12 kriterier. Inom 5 av dessa områden var Sverige bästa land. Det är viktigt att denna process fortsätter vid nästa toppmöte i Barcelona våren 2002.

Sysselsättningsgraden i EU skall vara 67 pro- cent 2005 och 70 procent 2010. Bland kvinnor skall sysselsättningsgraden vara 57 procent 2005 och 60 procent 2010. Särskilda mål finns nu ock- så för de äldre i arbetskraften.

En strategi för hållbar utveckling i EU antogs vid toppmötet i Göteborg i juni 2001. Denna strategi innebär att EU strävar efter en utveck- ling som är hållbar ur såväl ekonomisk som soci- al och ekologisk synvinkel.

Ett utvidgat EU ökar förutsättningarna för tillväxt och välfärd för hela Europas befolkning. Den inre marknaden kommer att omfatta mer än 400 miljoner personer, vilket ger utrymme för ett bättre utnyttjande av produktionsresurser och ökad effektivitet och därmed ett högre väl- stånd.

Under det svenska ordförandeskapet i EU drevs arbetet i förhandlingarna med kandidat- länderna framåt. Vid toppmötet i Göteborg fast- ställdes att de första kandidatländerna skall kun- na vara medlemmar i unionen 2004.

Den ekonomiska politiken i EU måste fort- satt inriktas mot målet på medellång sikt om ba- lans eller överskott i de offentliga finanserna. Härigenom möjliggörs en penningpolitik som främjar hög tillväxt och sysselsättning. På kort sikt bör de s.k. automatiska stabilisatorerna tillå- tas verka.

EU måste hålla en hög takt i arbetet med eko- nomiska reformer. Det gäller både på produkt- marknaden och på finansmarknaden. Det gäller också arbetet med att nå bättre fungerande ar- betsmarknader som möjliggör full sysselsättning. Satsningar i utbildningssystemet är centrala för att underlätta steget mot en mer kunskapsbase- rad ekonomi i unionen.

1.5En politik för full sysselsättning

Den bästa politiken för en ökad välfärd går ge- nom ökad sysselsättning. Den ekonomiska poli- tiken är fortsatt inriktad mot full sysselsättning. De statliga utgifterna ökar nästa år med ca 25 miljarder kronor, varav ca 20 miljarder kronor utgörs av reformer. Samtidigt sänks skatterna med ca 23 miljarder kronor. Därmed ökar köp- kraften betydligt nästa år. Detta förstärks av re- formernas rättviseprofil.

Skattesänkningar riktade mot låg- och medel- inkomsttagare i kombination med maxtaxere- formen inom barnomsorgen innebär kraftigt sänkta marginaleffekter och stimulerar arbets- kraftsutbudet. Parallellt sker stora satsningar på utbildning och arbetsmarknadspolitik i syfte att förbättra kompetensen och öka utbudet av kvali- ficerad arbetskraft. Möjligheten att fortsätta ar- beta efter 65 år kan också på sikt öka sysselsätt- ningen.

För att minska diskrimineringen i arbetslivet har regeringen ambitionen att i den kommande upphandlingspropositionen föreslå att antidis- krimineringsklausuler införs från den 1 juli 2002.

Fortsatt låga prisökningar ökar köpkraften hos konsumenterna samtidigt som de möjliggör en låg ränta vilket bidrar till en god ekonomisk utveckling. En ökad inhemsk och internationell konkurrens på såväl produktmarknaden som fi- nansmarknaden kan bidra till ännu lägre priser. Därmed kan tillväxten stimuleras ytterligare samtidigt som Sverige kan ta ytterligare steg mot full sysselsättning.

Utgångspunkter för regeringens arbete i ar- betstidsfrågan är att det är angeläget att korta ar- betstiderna och att öka individernas inflytande över arbetstidens förläggning. Frågan är för när- varande föremål för en parlamentarisk utredning.

Regeringen avser att återkomma med ett för- slag angående en försöksverksamhet med ett s.k. friår under perioden 2002–2004. Ambitionen är

28

att friåret skall införas från den 1 januari 2002 i tio kommuner.

1.5.1Sverige – en kunskapsnation

Kunskap är ett kraftfullt och nödvändigt verktyg för tillväxt och rättvisa. Kunskapssamhället skall stå öppet för alla. Utbildning är ett nödvändigt verktyg för jämlikhet och utveckling.

Införandet av maxtaxa, rätten till förskoleplats för barn till arbetslösa eller föräldralediga och allmän förskola för 4- och 5-åringar ökar rättvi- san och ger fler tillgång till förskolan. De kom- muner som ansluter sig till maxtaxan ges också extra medel för att säkra kvaliteten i verksamhe- ten och vidareutbilda personalen.

Svensk skola uppvisar goda resultat i interna- tionella jämförelser. Samtidigt står skolan inför svårigheter och utmaningar. Mer än var tionde elev som slutar grundskolan är inte behörig till gymnasieskolan. Ojämlikhet i skolan leder till ett ojämlikt samhälle. Detta är inte acceptabelt. Alla elever måste få goda grundläggande kunskaper, dvs. lära sig läsa, skriva och räkna.

Det behövs mer personal i skolan. Nästa år tas ett nytt steg i den mångmiljardsatsning på skolan som inletts i år. Tilldelningen ökar varje år fram till dess att nivån 5 miljarder kronor är nådd 2006. Det riktade bidraget ger möjlighet att an- ställa ca 15 000 fler lärare eller annan personal i skolan och på fritids. Regeringens satsning på IT i skolan har bidragit till att snart 60 000 lärare har kompetensutvecklats.

Tabell 1.7 Skolpengar

Miljarder kronor

2001

2002

2003

2004

2005

2006

0,5

1,5

2,5

3,5

4,5

5,0

 

 

 

 

 

 

Kunskapslyftet är en unik satsning som gett många vuxna chansen till fortsatt lärande. Sats- ningen på vuxnas lärande fortsätter efter Kun- skapslyftet. För att stödja vuxnas lärande kom- mer ett nytt studiebidrag att införas.

Den 1 juli i år höjdes studiebidragets andel av studiemedlen. Dessutom höjdes fribeloppet och studiemedlen har gjorts pensionsgrundande.

Högskolan expanderar med 100 000 platser mellan 1997 och 2003 vilket skapar starka hög- skolor som fungerar som kraftcentra för utveck- lingen i hela Sverige. Regeringens långsiktiga mål

PROP. 2001/02:1

är att 50 procent av en årskull skall ha börjat på högskolan senast vid 25 års ålder.

Utbyggnaden har inriktats mot naturveten- skap och teknik, med en fördubbling av exami- nationen inom teknikområdet under 1990-talet. Nu kommer även behovet av välutbildad perso- nal inom vård, utbildning och andra områden att komma i förgrunden. Universitet och högskolor ges därför möjlighet att omfördela resurser. Re- surser motsvarande ca 4 000 platser används för satsningar på lärarutbildning samt distansutbild- ning.

Sverige är det land i världen som satsar störst andel av BNP på forskning och utveckling. Sta- ten har ett särskilt ansvar för att garantera forsk- ningens frihet samt för att stödja forskarutbild- ning och den vitala grundforskning som styrs av forskarna själva. De statliga anslagen till forsk- ning ökar med närmare 1,5 miljarder kronor fram till 2003. Forskarutbildningen är strategiskt viktig i ett långsiktigt tillväxtperspektiv.

För att öka mångfalden och minska snedre- kryteringen krävs en mer aktiv rekrytering från universitet och högskolor. Distansutbildningen byggs ut och ett nätuniversitet bildas. En rekry- teringsdelegation inrättas. Pedagogiken förnyas. Universitet och högskolor måste erbjuda bättre möjligheter för invandrade akademiker att kom- plettera utbildningen så att den blir gångbar i Sverige. Diskriminering av studenter förbjuds.

Som en del av den gröna skatteväxlingen har resurser avsatts för kompetensutveckling i ar- betslivet. Regeringen kommer under våren 2002 att presentera ett förslag med ikraftträdande den 1 juli 2002.

1.5.2En konkurrenspolitik för lägre priser och ökad tillväxt

Ekonomiska reformer på produkt- och kapital- marknaderna i syfte att stärka konkurrensen är en del av regeringens politik för tillväxt och rätt- visa. Bättre fungerande marknader gynnar kon- sumenterna genom lägre priser, bättre kvalitet och ett ökat utbud av varor och tjänster.

Reformerna bidrar också till att minska infla- tionstrycket i ekonomin, vilket skapar utrymme för högre tillväxt. Den svenska regeringen strä- var efter att fortsätta förstärka konkurrensen så att konsumentpriserna i Sverige kan sjunka till den genomsnittliga prisnivån i EU.

29

PROP. 2001/02:1

Sedan mitten av 1980-talet har en rad åtgärder genomförts för att öka konkurrensen och för- bättra marknadernas funktionssätt. Reformer för att öka konkurrensen måste dock ses som en på- gående process där en viktig fas i reformarbetet är att utvärdera och åtgärda eventuella negativa effekter som kan förekomma, till exempel i form av otydliga spelregler.

I maj 2000 presenterade regeringen proposi- tionen Konkurrenspolitik för förnyelse och mångfald. Regeringen anser det mycket angelä- get att konkurrenslagstiftningen blir så effektiv som möjligt för att värna konkurrensen på marknaderna och därmed bidra till ökad konsu- mentnytta i form av lägre priser och ett större utbud. Konkurrenspolitiken skärps löpande för att öka konkurrensen och ge lägre priser för konsumenterna.

-Med utgångspunkt från Kartellbekämp- ningsutredningens förslag återkommer reger- ingen med förslag i syfte att skärpa konkur- renslagen ytterligare när det gäller kartellbekämpning.

-Konkurrensverket undersöker för närva- rande om det finns etableringshinder i de- taljhandeln och om det finns regionala skillnader i pris och service. Regeringen kommer att överväga vilka initiativ som är påkallade.

-Regeringen kommer att vidta åtgärder mot den bristande konkurrens som råder på in- rikesflygets område. En utredning om marknadssituationen för inrikesflyget är tillsatt. Sverige kommer att aktivt verka i EU för att reglerna för slotsfördelning blir mer flexibla och öppnar för ökad konkur- rens.

-Regeringen gör en genomgripande översyn av organisationen och lagstiftningen på järnvägsområdet mot bakgrund av utveck- lingen mot en ökad konkurrens och en ökad internationalisering av järnvägstrafi- ken.

-Regeringen avser att uppdra åt Post- och telestyrelsen att särskilt följa tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förord- ning om tillträde till accessnät och att före- slå åtgärder i syfte att ge förordningen största möjliga genomslagskraft.

-Regeringen avser återkomma med förslag för att öka konkurrensen på elmarknads- området.

-Regeringens kommer att öppna hela gas- marknaden för konkurrens redan 2003 med hänsyn tagen till ingångna avtal och Energi- myndighetens analyser.

-Regeringen kommer att vidta åtgärder för att förbättra konkurrensen på fjärrvärme- området. Regeringen anser det vara av vikt att prisinformation är transparent och lätt- tillgänglig, t.ex. på fjärrvärmeområdet.

-Konkurrensen inom byggsektorn är för svag. Regeringen undersöker behovet av yt- terligare åtgärder för att öka konkurrensen.

-Bankernas ensamrätt att ta emot inlåning bör avskaffas eller begränsas.

-Tidsåtgången för överföring av pengar mel- lan banker bör minskas ytterligare. Reger- ingen följer utvecklingen och avser att åter- komma med lagförslag om detta bedöms som nödvändigt.

-Genomförandet av all inre marknadslag- stiftning skall ske utan dröjsmål. Sverige skall även fortsättningsvis klara målet från toppmötet i Stockholm om att genomföra 98,5 procent av lagstiftningen inom över- enskommen tid.

-Regeringen inleder ett arbete för att främja importen, ett arbete som också medverkar till att öka konkurrenstrycket och sänka den svenska prisnivån.

-Regeringen kommer med oförminskad kraft att driva frihandelsprinciperna inom såväl EU som internationellt. Att än mer öppna upp EU:s marknad för import, inte minst från tredje världen, är inte bara en viktig del i regeringens utvecklingspolitik utan också av väsentlig betydelse för ökad konkurrens och lägre priser i Sverige

1.5.3Regionalpolitik och infrastruktur

Hela Sverige skall växa. Det är viktigt att ta till- vara den potential och utvecklingskraft som finns hos människor och företag i hela landet. De senaste åren har skillnaderna mellan olika de- lar av landet ökat. Storstäderna har haft en stark ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt sam- tidigt som befolkningen stagnerar eller minskar i

30

övriga landet. En minskande befolkning i delar av landet innebär att solidariteten och tilltron till välfärdssamhället utsätts för ett starkt tryck.

Den ekonomiska politiken inriktas på att ta tillvara hela landets resurser. De lokala arbets- marknadsregionerna måste fungera väl i hela lan- det. Människor och företag måste ha tillgång till kommersiell och offentlig service i tillräcklig omfattning för att kunna leva ett gott liv.

För att stimulera småföretagandet samt främja utvecklingen av lokal service i de delar av landet som har de största geografiska lägesnackdelarna föreslår regeringen att det införs en lättnad i so- cialavgifterna för vissa företag inom stödområde A. Regeringen kommer dessutom att i en sär- skild proposition presentera ytterligare åtgärder för tillväxt och livskraft i hela landet.

En god infrastruktur är av stor betydelse för Sveriges tillväxtförutsättningar. Regeringen avser att under hösten lägga fram en inriktnings- proposition för infrastrukturen för perioden 2004 till 2015.

För att påbörja angelägna infrastrukturinve- steringar föreslår regeringen att nya resurser om 2 miljarder kronor 2002, 3 miljarder kronor 2003 och ytterligare 3 miljarder kronor 2004 skall till- föras. Då dessa investeringar är tidigareläggning- ar bör resurser för detta tillföras genom lån i Riksgäldskontoret. För 2004 tillförs därutöver ytterligare anslagsmedel om 2,8 miljarder kro- nor.

PROP. 2001/02:1

nomiska utvecklingen är god undviks besparing- ar när konjunkturen försvagas.

Regeringen kan trots den ekonomiska av- mattningen genomföra de reformer som utlo- vats. Skolan, vården och omsorgen stärks, max- taxereformen genomförs, föräldraförsäkringen byggs ut. ATP-pensionerna höjs, biståndet lika- så. Nästa steg i den särskilda skolsatsningen tas. Utbyggnaden av högskolan fortsätter. Rätts- väsendet tillförs nya resurser. Bostadsbyggandet stimuleras.

Migrationsverket tillförs ökade resurser för att korta handläggningstider och därmed minska väntetiderna i asylmottagningen. 167 miljoner kronor tillförs kultursektorn, bl.a. till kulturmil- jövård och regionala museer. Dessutom föreslås ytterligare resurser till Rikskvinnocentrum, till konsumentområdet och ekologiskt lantbruk. Momsen på böcker och tidskrifter sänks för att öka läsandet.

I den ekonomiska vårpropositionen föreslog regeringen ett rättvisemål, att halvera antalet so- cialbidragsberoende mellan 1999 och 2004. På samma sätt som konvergensprogrammet och ar- betslösheten har stämts av årligen kommer re- geringen årligen att stämma av utvecklingen inom socialbidragsområdet. I bilaga 3 görs en första sådan avstämning. Genom en ökad syssel- sättning och en politik för rättvisa och trygghet kommer antalet personer som är beroende av so- cialbidrag att minska.

1.6En god välfärd

Välfärdspolitiken syftar till ett tryggare Sverige. Trygghet skapar möjligheter till utveckling och stigande välstånd. En god välfärd är därför en god investering för samhället som helhet. Till- växt och rättvisa är varandras förutsättning. Ge- nom en utbyggnad av välfärden stärks jämställd- heten.

Nittiotalets ekonomiska kris gjorde bespa- ringar nödvändiga även inom centrala välfärds- områden. Denna utveckling har de senaste åren kunnat vändas i takt med att ett ökat resursut- rymme har skapats av den ökande sysselsätt- ningen.

Utbyggnaden av välfärden har finansierats fullt ut samtidigt som den har genomförts i en långsiktigt uthållig takt. Genom att undvika allt för stora kostnader och reformer när den eko-

1.6.1Vård, skola och omsorg

Vården, skolan och omsorgen är välfärdens kär- na. Den kommunala sektorns skatteinkomster har ökat kraftigt till följd av den ökade syssel- sättningen.

Vården, skolan och omsorgen behöver stärkas ytterligare. Regeringen föreslår därför att de 200 kronor som alla betalar i statlig inkomstskatt går till kommunerna även nästa år. Därmed tillförs kommuner och landsting ytterligare 1,3 miljar- der kronor.

På lång sikt är egna och stigande skatteintäk- ter till kommuner och landsting den bästa garan- ten för en bra skola, vård och omsorg. Antalet anställda i den kommunala sektorn har sedan 1998 ökat med 19 000 personer. Dessutom ökar sysselsättningen i olika typer av entreprenads- verksamhet åt kommuner och landsting.

31

PROP. 2001/02:1

Samtidigt som den kommunala ekonomin i sin helhet stärks finns det kommuner och lands- ting som har särskilda svårigheter på grund av befolkningsminskning, obalanser i åldersstruktu- ren och en svag regional utveckling. För dessa kommuner och landsting görs särskilda insatser för att möjliggöra omställning och långsiktigt hållbara åtgärder för att nå en ekonomi i balans. Ansvaret för genomförandet av de åtgärder som krävs för att nå ekonomisk balans åvilar berörda kommuner och landsting.

Förutom allmänna resurser i form av skatter och generella statsbidrag tillförs kommuner och landsting ytterligare resurser kommande år, som ett resultat av den särskilda vårdsatsning som ti- digare är beslutad. Totalt handlar det om ett ex- tratillskott på 9 miljarder kronor under perioden 2001 till 2004. Dessa resurser till vården och om- sorgen har i huvudsak frigjorts genom neddrag- ningar i försvarsmakten.

Tabell 1.8 Vårdsatsningen

Miljarder kronor

2001

2002

2003

2004

1

1

3

4

 

 

 

 

Satsningarna syftar till att utveckla primärvården samt sjukvårdsinsatserna i äldreomsorgen och psykiatrin. Utöver detta tillkommer en särskild satsning på 3,75 miljarder kronor under perioden 2002–2004 för att minska väntetiderna i vården. I år tillförs 55 miljoner kronor för att bryta tren- den mot ökande långtidssjukskrivningar. Nästa år avsätts 100 miljoner kronor för detta ändamål. Regeringen föreslår ytterligare åtgärder för att minska den ökade ohälsan. Dessa redogörs för nedan.

Ett antal problem har konstaterats när det gäller kommunkontosystemet. Regeringen avser att våren 2002 lämna en proposition med förslag till ett nytt system, med en statlig i stället för kommunal finansiering, vilket kan träda i kraft den 1 januari 2003. Övergången skall vara kost- nadsneutral för staten och kommunsektorn. Det innebär att det generella statsbidraget till kom- muner och landsting 2003 kommer att reduceras med ett belopp som motsvarar kommunernas och landstingens inbetalningar till kommunkon- tosystemet. Eventuella överföringar till kom- munsektorn eller staten skall ske med aktiva po- litiska beslut.

1.6.2Trygga barn är Sveriges framtid

Situationen för dagens unga och barnfamiljer har stor betydelse för det framtida Sverige. Under de närmaste åren görs därför betydande jämlikhets- och jämställdhetssatsningar för barnen och deras familjer.

Barnbidraget har de senaste åren höjts i flera omgångar och är idag 950 kronor per barn och månad. Flerbarnstillägget har höjts i motsvaran- de takt. Dagens barnbidrag är den högsta nomi- nella och reala nivån sedan barnbidragen inför- des. I år har barn till arbetssökande givits rätt till förskoleverksamhet. Samtidigt infördes kon- taktdagar i den tillfälliga föräldrapenningen.

Nästa år blir en rad reformer verklighet. Den första januari 2002 införs maxtaxan i barnom- sorgen. Högst 1 140 kronor i månaden, eller 3 procent av inkomsten kommer det då att kosta att ha ett barn på dagis i de kommuner som del- tar.

Tabell 1.9 Reformer för barnen

Miljoner kronor

 

2001

2002

2003

2004

Maxtaxa m.m.

150

4 400

5 600

5 600

Mamma-/Pappamånad

 

 

1 000

1 000

 

 

 

 

 

Barnbidragshöjning

2 500

2 500

2 500

2 500

 

 

 

 

 

Kontaktdagar

60

160

280

280

Höjd grundnivå i föräldra-

 

200

300

400

försäkringen

 

 

 

 

 

 

 

 

Höjt tak i föräldraförsäkringen

 

240

480

 

 

 

 

 

Studiehjälp

 

 

300

300

 

 

 

 

 

Summa reformer

2 710

7 260

10 220

10 560

Maxtaxan innebär både ökad köpkraft för barn- familjerna och sänkta marginaleffekter vilket gör det lättare att kombinera förvärvsarbete och för- äldraskap. För att kvalitetssäkra barnomsorgen i de kommuner som väljer att införa maxtaxan till- förs dessa 500 miljoner kronor.

Nästa år träder också förlängningen av föräld- raförsäkringen i kraft genom att ytterligare en s.k. pappa- respektive mammamånad införs. Dessutom fördubblas grundnivån i föräldraför- säkringen. Samtidigt införs rätt till barnomsorg för barn till föräldrar som är föräldralediga med yngre syskon.

År 2003 höjs grundnivån i föräldraförsäkring- en ytterligare. Taket i föräldraförsäkringen höjs till 10 basbelopp från den 1 juli 2003 om det statsfinansiella läget så tillåter. Dessutom utvid-

32

gas studiebidraget till att utgå i tio månader istäl- let för nio månader som idag. Allmän förskola för 4- och 5-åringar införs 2003.

Sammantaget ökar statens totala ekonomiska stöd till barnfamiljer till följd av beslutade eller aviserade reformer med ca 11 miljarder kronor mellan 2000 och 2004.

1.6.3De äldres trygghet – solidaritet mellan generationer

Sverige skall vara ett land som kännetecknas av solidaritet mellan individer, grupper och genera- tioner. De senaste åren har en rad reformer genomförts för pensionärer. Bostadstilläggen för pensionärer har höjts i flera omgångar. Nästa år höjs de ytterligare.

Regeringen föreslår nu också en riktad skatte- sänkning för pensionärer som motsvarar cirka 100 kronor i månaden.

I det nya pensionssystemet kommer från och med 2002 inkomstpensionerna att räknas upp med ett index baserat på inkomstutvecklingen för landets löntagare. På regeringens förslag kommer även ATP-pensionärerna födda 1936 och tidigare att få del av denna uppräkning. Ut- över den priskompensation som dagens uppräk- ning av prisbasbeloppet ger, kan ATP- pensionärerna därmed räkna med en viss real ökning av pensionen för 2002.

Många äldre drabbas av höga behandlings- kostnader inom tandvården. För att lindra effek- terna har tandvårdsstödet i år förstärkts med 100 miljoner kronor. Det räcker inte. Tandvårdsstö- det föreslås därför i enlighet med tidigare utlo- vade reformer att höjas med ytterligare 300 mil- joner kronor nästa år, och med ytterligare 300 miljoner kronor 2003. Därmed handlar det om en sammanlagd nivåhöjning på 700 miljoner kronor.

För att ge de personer som behöver äldreom- sorg pengar över när avgifterna är betalda införs ett förbehållsbelopp i äldreomsorgen. Detta för- behållsbelopp är den lägsta summa som pensio- närer ska ha kvar att leva på när äldreomsorgsav- giften är betald. Dessutom införs ett tak på avgiften i äldreomsorgen.

PROP. 2001/02:1

1.6.4Den generella välfärden

Rätt utformade social- och arbetsmarknadsför- säkringar bidrar till tillväxt och ger trygghet för individen. Genom försäkringarnas koppling till förvärvsarbete främjas eget arbete och försörj- ning.

Det är angeläget att bevara och utveckla den generella välfärden. Antalet personer som får 80 procent i socialförsäkringarna har minskat de se- naste åren, i takt med att lönerna har stigit. Re- geringen avser att föreslå en höjning av taken i såväl sjuk- som föräldraförsäkringen från 7,5 basbelopp till 10 basbelopp från den 1 juli 2003 om det statsfinansiella läget så medger. Därmed stärks den generella välfärden.

Arbetslöshetsförsäkringen skiljer sig från so- cialförsäkringarna genom att vara en omställ- ningsförsäkring mellan två arbeten. Den första juli i år höjdes taket i a-kassan med 100 kronor under de hundra första dagarna. Ändå är det många löntagare som med dagens nya nivå på taket inte får ett 80-procentigt skydd vid arbets- löshet.

Regeringen avser att höja taket i arbetslöshets- försäkringen även 2002 under förutsättning att det statsfinansiella läget så tillåter. Härvid är det viktigt att alla försäkrade får del av höjningen. Regeringen avser att följa upp och utvärdera ef- fekterna av förslaget i propositionen En rättvisa- re och tydligare arbetssäkring inför en eventuell förändring.

En strategi för ökad hälsa i arbetslivet

Drygt 100 000 personer har för närvarande varit sjukskrivna under längre tid än ett år. Ungefär en tredjedel av dessa har varit sjukskrivna under mer än två år. Enskilda individer drabbas av li- dande och kostnader genom den ökade ohälsan.

Det ökande antalet sjukskrivningar har samti- digt medfört att utgifterna för sjukpenning har ökat dramatiskt. Under 1998 utbetalades ca 20 miljarder kronor. År 2002 beräknas utgifterna uppgå till närmare 50 miljarder kronor.

Denna utveckling måste vändas. Individen skall ställas i centrum och arbetsgivarens ansvar för ohälsan skall göras tydligare. Ingen skall pas- sivt behöva gå sjukskriven i månader. Regeringen föreslår därför ett elvapunktsprogram för att för- bättra arbetsvillkoren och minska ohälsan i

33

PROP. 2001/02:1

arbetslivet varvid särskilt kvinnors villkor skall uppmärksammas.

-Nationella mål för ökad hälsa i arbetslivet skall tas fram.

-Regeringen kommer att ta initiativ till tre- partssamtal mellan regeringen och arbets- marknadens parter för att skapa samsyn och samordna insatserna för att främja hälsa i arbetslivet. Arbetsorganisation, ledarskap och inflytande över den egna arbetssitua- tionen är centralt för en bra och hälsosam arbetsmiljö.

-Regeringen kommer att inleda ett arbete med att ge arbetsgivaren starkare ekono- miska drivkrafter att ta ett större ansvar för arbetsvillkoren och för att integrera det fö- rebyggande och rehabiliterande arbetet i verksamheten.

-Arbetsmiljöarbetet kommer att utvecklas vidare. Metodutvecklingen inom företags- hälsovården skall stärkas och en vidareut- bildning av regionala skyddsombud kom- mer att genomföras. Ett led i ett sådant arbeta kan vara att utveckla arbetsmiljöcer- tifieringen.

da försök hos några av de stora offentliga arbetsgivarna för att förebygga och minska sjukfrånvaron.

-Kunskaperna om sjukskrivningsprocessens orsaker, samband och konsekvenser behö- ver förbättras. Regeringen avser att åter- komma med åtgärder för utvecklad forsk- ning och förbättrad statistik.

-En viktig del i arbetet för ökad hälsa i ar- betslivet är en väl fungerande hälso- och sjukvård. Den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården in- nebär att 9 miljarder kronor tillförs hälso- och sjukvården under perioden 2001–2004. Landstingen kommer dessutom att under perioden tillföras sammanlagt 3 miljarder kronor för att öka tillgängligheten till be- handling i hälso- och sjukvården.

Regeringen kommer att löpande följa utveck- lingen inom detta område.

1.7Rättvisa skatter

-Hälsobokslut, en redovisning av de anställ- Skatternas främsta syfte är att finansiera välfär-

das hälsoläge hos den enskilde offentlige arbetsgivaren kommer att införas. Förut- sättningarna för att få till stånd motsvaran- de redovisning även i privata verksamheter skall undersökas. Därigenom tas ett första steg mot en mer utvecklad personalekono- misk redovisning.

-Regeringen kommer att inleda ett arbete med att förnya den administrativa hanter- ingen av sjukfall som bedöms ligga i risk- zonen för långtidssjukskrivning samt av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Väl fungerande individanpassade rehabiliter- ingsåtgärder behöver sättas in.

-Gällande regler kommer att justeras för att höja kvaliteten i rehabiliteringsarbetet.

-Mönstret för sjukskrivning visar betydande variationer över landet. Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket skall ges i uppdrag att lämna förslag till utveckling av formerna för sjukskrivningsprocessen.

-Problemen med långa sjukskrivningar är särskilt stora bland anställda i den offentliga sektorn. Regeringen avser att inleda särskil-

den. För att kunna erbjuda alla en bra vård, skola och omsorg måste skatterna vara relativt höga.

Utformningen av skattesystemet har stor be- tydelse. Skattepolitiken skall stimulera till arbete och investeringar, till en uthållig utveckling och till minskade ekonomiska och sociala klyftor. Regeringen kan aldrig acceptera att de redan väl- beställda i samhället får stora skattesänkningar på bekostnad av kvaliteten i vård, skola och om- sorg eller att klyftorna i samhället ökar kraftigt.

På skatteområdet är regeringens ambition att sänka skatterna för låg- och medelinkomsttaga- re, minska marginaleffekter och stimulera om- ställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle.

Den formellt sett lägre skattekvoten i början av 1990-talet innebar att skatteuttaget försköts framåt i tiden. Den egentliga skattekvoten, dvs. den formella skattekvoten plus underskottet i de offentliga finanserna visar hur mycket skatt som måste betalas för att välfärden skall vara finansie- rad.

34

Diagram 1.4 Den egentliga och den formella skattekvoten 1980–2004

65

 

 

 

 

63

 

 

 

 

61

 

Egentlig skattekvot

 

59

 

 

 

 

57

 

 

 

 

55

 

 

 

 

53

 

 

 

 

51

 

 

 

 

49

 

 

 

 

47

Formell skattekvot

 

 

45

 

 

 

 

1980

1985

1990

1995

2000

Globaliseringens betydelse för skatter

Den fortgående globaliseringen ställer det svenska skattesystemet inför betydande utma- ningar. Kunskaperna om hur de svenska skatte- baserna påverkas av en alltmer internationalise- rad omvärld är dock ofullständiga och behöver förbättras. Regeringen har därför tillsatt en ut- redning för att analysera globaliseringens bety- delse för olika skattebaser.

För att undvika skadlig skattekonkurrens är det viktigt att ta politiska initiativ till samarbete mellan länder. Regeringen bedriver därför ett ak- tivt arbete i bl.a. EU för ett ökat samarbete län- der emellan.

En första överenskommelse om en gemensam syn i EU på beskattningen av sparande uppnåd- des för knappt ett år sedan. Den innebär att alla medlemsländer antingen ska ta ut källskatt eller lämna upplysningar om EU-medborgares bank- tillgodohavanden från 2003. Under Sveriges ord- förandeskap har EU påbörjat diskussioner med länder utanför EU för att bekämpa skatteflykt och illojal skattekonkurrens.

Sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare

Under mandatperioden har regeringen inlett en reform, som syftar till att sänka skatterna för framförallt låg- och medelinkomsttagare. Re- formen består av två delar. Dels en stegvis kom- pensation för egenavgifterna, dels en successiv minskning av andelen skattebetalare, som betalar statlig skatt på förvärvsinkomster över den s.k. brytpunkten, till 15 procent. Därigenom mins-

PROP. 2001/02:1

kar marginalskatterna för låg- och medelin- komsttagare samtidigt som köpkraften stärks.

I dag betalar alla löntagare egenavgifter till pensionssystemet. Egenavgifterna utgår på in- komster upp till ca 300 000 kronor. Egenavgif- terna är på 7 procent och bidrar till högre margi- nalskatter för framför allt låg- och medelin- komsttagare. Egenavgifterna är en central del i det reformerade pensionssystemet, som social- demokraterna och de fyra borgerliga opposi- tionspartierna står bakom.

För att minska marginaleffekterna och stärka köpkraften har en kompensation för effekterna av egenavgifterna påbörjats. Detta har skett ge- nom att regeringen i två steg har infört en skatte- reduktion. I år kompenseras löntagarna för hälf- ten av egenavgifterna.

Regeringen föreslår nu ett ytterligare steg i denna reform. Skatten på förvärvsinkomster från 2002 och framåt bör sänkas genom att skattere- duktionen utökas så att den kompenserar för 75 procent av egenavgifterna.

Reformen har en god fördelningspolitisk pro- fil då egenavgifterna utgör en tyngre börda för låg- och medelinkomsttagarna.

I samband med skattereformen 1990/91 for- mulerades ambitionen att högst 15 procent av inkomsttagarna skulle betala statsskatt på för- värvsinkomst. I dag utgår statsskatt på inkoms- ter över den så kallade nedre brytpunkten på 271 500 kronor. Andelen skattebetalare som har inkomster över denna gräns beräknas i år uppgå till ca 18 procent.

Regeringen har såväl 2000 som 2001 höjt gränsen för statlig skatt. Regeringen föreslår nu att ytterligare ett steg skall tas även i denna del. Brytpunkten för 2002 kommer att ligga vid 290 100 kronor. Därmed beräknas andelen som betalar statlig inkomstskatt bli 17 procent.

Regeringen avser att hösten 2002 göra en be- dömning av det samhällsekonomiska utrymmet för ett slutförande av inkomstskattereformen 2003.

Sänkt skatt för pensionärer

Kompensationen för egenavgifterna är riktad till löntagarna då dessa betalar egenavgifter. Pensio- närer betalar inte egenavgifter. För att kompen- sera pensionärerna för de besparingar som genomfördes under 1990-talet föreslås istället en särskild skattesänkning för pensionärerna.

35

PROP. 2001/02:1

Skattesänkningen medför att så gott som alla pensionärer får cirka 100 kronor mer i månaden från och med den 1 januari 2002. Även folkpen- sionärer med så låga inkomster att de idag inte betalar någon skatt omfattas av förslaget.

Skattelättnad för fackföreningsavgiften

Skattelättnad för fackföreningsavgiften är en vik- tig reform ur ett rättviseperspektiv. År 1993 av- skaffades avdragsrätten för fackföreningsavgif- ter. Därmed missgynnades löntagarnas bidrag till den fackliga verksamheten jämfört med arbetsgi- varnas bidrag till sina organisationer. De offent- liga finanserna medger nu att regeringen kan fö- reslå en skattereduktion för fackförenings- avgifter och för avgifter till arbetslöshetskassan från den 1 januari 2002.

Sänkt fastighetsskatt

Fastighetsskatten är en del av kapitalinkomstbe- skattningen och en viktig inkomstkälla för sta- ten. Den beräknas i år ge intäkter på mer än 20 miljarder kronor som bidrar till att finansiera den offentliga välfärden.

Fastighetsbeskattningens utformning har ana- lyserats av Fastighetsbeskattningskommittén. Kommitténs slutbetänkande har remissbehand- lats och regeringen bereder för närvarande de olika förslagen. En ny utredning om fastighets- skatt bör ges möjlighet att pröva lösningar som kan innebära avsteg från nu gällande principer för fastighetsbeskattningen under förutsättning att de fördelningsmässiga konsekvenserna är ac- ceptabla.

De senaste åren har priserna på villor och and- ra bostäder ökat kraftigt på många håll i Sverige. I år har taxeringsvärdena till följd av detta stigit kraftigt i de områden där huspriserna har stigit som mest. För att minska effekterna av de höga taxeringsvärdena har riksdagen beslutat att sänka skatten på småhus från 1,5 till 1,2 procent och skatten på hyreshus från 1,2 till 0,7 procent. Dessutom beslutade riksdagen att höja fribelop- pet i förmögenhetsskatten.

Regeringen har tagit fram ett förslag om en begränsningsregel i fastighetsskatten. Begräns- ningsregeln innebär att hushåll med normala in- komst- och förmögenhetsförhållanden maximalt ska betala 5 procent av sin inkomst i fastighets-

skatt. Regeln avses gälla från och med inkomst- året 2001.

Prisutvecklingen på bostadsmarknaden har va- rit kraftigare än vad som tidigare har kunnat för- utses. Därför föreslår regeringen att fastighets- skatten sänks ytterligare, från 1,2 till 1,0 procent för småhus. Regeringen föreslår även att fastig- hetsskatten på hyreshus sänks från 0,7 till 0,5 procent. Sänkningarna föreslås gälla retroaktivt från innevarande år. Hyresgästorganisationerna och fastighetsägarna har ett stort ansvar för att denna retroaktiva skattesänkning medför lägre hyror.

Fastighetstaxeringsutredningen har föreslagit att omräkningsförfarandet vid fastighetstaxe- ringen ersätts med en förenklad fastighetstaxe- ring mitt emellan de allmänna fastighetstaxering- arna. Regeringen aviserar nu ett förslag med denna inriktning. Vidare kommer regeringen se- nast nästa år att föreslå regler som innebär att höjda taxeringsvärden inte får omedelbart ge- nomslag på uttaget av fastighetsskatt.

Dessutom föreslår regeringen att fribeloppen i förmögenhetsskatten höjs, från 1 till 1,5 miljoner kronor för ensamstående respektive från 1,5 till 2 miljoner kronor för sambeskattade par. Denna förändring föreslås träda i kraft vid 2003 års tax- ering. Regeringen avser att tillsätta en särskild utredning för att se över utformningen av för- mögenhetsbeskattningen i ett längre perspektiv.

Sänkta företagsskatter

Starka och livskraftiga företag är av avgörande betydelse för att Sverige skall vara en nation som präglas av tillväxt och rättvisa. Regeringen före- slår nu ett antal skattesänkningar som ytterligare bidrar till att förbättra företagsklimatet i Sverige.

De gap som i dag växer mellan regioner och landsändar i Sverige är oroväckande. Regeringen föreslår därför en nedsättning av socialavgifter i stödområde A, med 15 procent på lönesumman upp till ca 850 000 kronor. Därigenom gynnas företagandet i dessa regioner.

Regeringen föreslår även att momsen på böcker och tidskrifter sänks från 25 till 6 pro- cent. Det är av stor vikt att denna sänkning leder till motsvarande sänkning av priset i handeln och inte försvinner i ökade marginaler. Förlagen och detaljhandeln har ett särskilt stort ansvar för det- ta. Regeringen avser att löpande följa utveckling-

36

PROP. 2001/02:1

en av försäljningspriserna. Målet med sänkning- en är att öka läsandet.

Tabell 1.10 Skatteåtgärder. Periodiserade nettoeffekter för offentlig sektor år 2001 och tillkommande effekter år 2002

Miljarder kronor

 

2001

2002

Inkomstskatter och socialavgifter

 

 

Totalt 3:e steget i inkomstskattereformen

 

-13,2

 

 

 

Kompensation för allmän pensionsavgift

 

-10,8

 

 

 

Uppjustering av skiktgränser

 

-2,4

Skattelättnad pensionärer

-0,3

-1,6

 

 

 

Skattereduktion fackföreningsavgifter

 

-3,5

 

 

 

Sänkt förmånsvärde miljövänliga bilar 40 procent

 

-0,04

Omvandling 200-kronan till kommunal skatt för 20011

 

0,0

Nedsättning av socialavgifter i stödområde A

 

-0,6

 

 

 

Fastighets- och förmögenhetsskatt

 

 

Sänkt fastighetsskatt småhus till 1,0 procent

-2,2

-0,2

 

 

 

Sänkt fastighetsskatt hyreshus till 0,5 procent

-1,1

-0,2

 

 

 

Slopad omräkning m.m.2

 

0,0

Höjda fribelopp till 1,5/2,0 mkr

 

-1,8

 

 

 

Kapitalinkomstskatter

 

 

 

 

 

Sänkt schablonintäkt investmentbolag

 

-0,2

Alkoholskatter

 

 

 

 

 

Sänkt skatt på vin

 

-0,6

 

 

 

Mervärdesskatt

 

 

Sänkt skattesats på böcker och tidskrifter till 6 procent

 

-1,3

 

 

 

Fordonsskatter

 

 

Sänkt fordonsskatt på traktorer

 

-0,05

 

 

 

Grön skatteväxling

 

 

 

 

 

Höjt grundavdrag med 900 kronor

 

-2,0

 

 

 

Höjd koldioxidskatt med 8 öre

 

0,93

 

 

 

Höjd energiskatt på el med 1,2 öre

 

0,91

 

 

 

Höjd avfallsskatt

 

0,16

 

 

 

Övriga miljömotiverade punktskatteåtgärder

 

 

Sänkt skatt alkylatbensin2

 

0,0

Skattestrategi för biodrivmedel3

 

0,0

Övrigt

 

 

Tekniska justeringar i avfallsskattelagen

 

-0,06

 

 

 

Differentiering av förseningsavgift

 

-0,05

Sjöfartsstöd

 

-1,3

Totalt

-3,7

-24,7

Periodiseringseffekter

3,7

1,5

Effekter på budgetsaldot

0,0

-23,2

 

 

 

1Omvandlingen ger ingen effekt för offentlig sektor som helhet men innebär att 1,3 mdkr förs över från staten till kommunerna.

2Vid en snabb lösning på de tekniska problem som är förknippade med denna åtgärd skulle den få effekt redan under 2002.

3Åtgärden får effekt fr.o.m. 2003.

Skatten på investmentbolag bör sänkas så att skatten på dessa bolag likställs med skatten på värdepappersfonder. Idag är schablonintäkten för investmentbolag 2 procent. Regeringen före- slår en sänkning till 1,5 procent. Därmed skapas neutralitet och rättvisa i beskattningen mellan olika ägarformer.

I dag kan en och samma företagsvinst beskat- tas både i dotterföretaget och i moderföretaget. Företagens vinster bör endast beskattas en gång i företagssektorn. Därför bör kapitalvinstbeskatt- ningen på näringsbetingade andelar i bolagssek- torn avskaffas. Regeringen bedriver ett intensivt arbete med dessa frågor, men frågornas omfatt- ning och komplexitet innebär att ett lagförslag tidigast kan läggas fram under våren 2002.

1.8Ett ekologiskt hållbart Sverige

Sverige skall fortsätta att vara ett föregångsland i omställningen till hållbar utveckling. Regering- ens övergripande mål för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.

Grön skattestrategi

Regeringens gröna skattestrategi omfattar fort- satt grön skatteväxling och ytterligare miljörela- tering av skattesystemet även i andra avseenden. En viktig utgångspunkt för strategin är målet att begränsa utsläppen av de gaser som bidrar till växthuseffekten, framför allt koldioxid. Genom att bidra till en effektivare energianvändning kan skatteväxlingen också underlätta en avveckling av kärnkraften. Regeringen föreslår att strategin med grön skatteväxling skall fortsätta. För 2002 föreslås en skatteväxling på ca 2 miljarder kro- nor.

Skatteväxlingen består i att energiskatten på el höjs med 1,2 öre per kWh. Dessutom höjs kol- dioxidskatten med 15 procent. Industrin, jord-, skogs- och vattenbruk undantas dock från höj- ningen medan effekten för bensin och diesel ne- utraliseras genom lika stora sänkningar av ener- giskatten. Vidare höjs avfallsskatten med 15 procent. Intäkterna används för att finansiera en höjning av grundavdragen i inkomstskatten med 900 kronor.

37

PROP. 2001/02:1

Dessutom föreslår regeringen ett antal skatte- förändringar som bidrar till att förstärka om- vandlingen till ett ekologiskt hållbart samhälle:

-Svavelskatten föreslås höjas genom att gränsen för uttag av svavelskatt sänks så att skatten tas ut redan vid en svavelhalt på 0,05 procent.

-För att stimulera användandet av tjänstebi- lar med miljömässigt klara fördelar föreslås sänkt förmånsvärde med 40 procent för dessa.

biologisk mångfald och till stöd till en ekologisk hållbar utveckling förstärks kraftigt.

För att kunna bedöma om de föreslagna åt- gärderna för att nå miljökvalitetsmålen är effek- tiva måste arbetet följas upp och utvärderas. I propositionen lade därför regeringen också fram en strategi för uppföljning, utvärdering och rap- portering av målen.

Regeringen anser att den nationella uppfölj- ningen av miljökvalitetsmålen skall baseras på ett begränsat antal indikatorer. Även om en sådan redovisning inte är heltäckande visar den om

-En utredning tillsätts för att se över for- miljöarbetet går i rätt riktning och i rätt takt. För

merna för sänkt skatt på alkylatbensin med ambitionen att skattesänkningen skall träda i kraft under 2002.

-Miljöinsatserna i jordbruket förstärks.

-Koldioxidskatt skall ej tas ut på koldioxid- neutrala drivmedel.

att uppföljningen av målen skall bli sammanhål- len och överblickbar är det också viktigt att sy- stemet inte blir för omfattande.

Regeringen avser att varje år översiktligt rap- portera till riksdagen hur arbetet med miljökvali- tetsmålen fortskrider. En sådan redovisning bör omfatta ett urval av indikatorer som återkommer

-Möjlighet ges till befrielse från såväl energi- varje år. Med vissa intervall bör denna årliga re-

som koldioxidskatt för pilotprojekt avseen- de alternativa drivmedel.

-Möjligheterna att sänka momsen på krav- märkta livsmedel utreds.

-Stockholmsberedningen bör ges tilläggsdi- rektiv att utreda frågan om hur använd- ningen av trängselavgifter i trafiken kan genomföras.

Gröna nyckeltal och miljömål

Sedan 1999 års ekonomiska vårproposition re- dovisas gröna nyckeltal som ett komplement till de ekonomiska nyckeltalen. Syftet med gröna nyckeltal är att spegla den nationella utveckling- en för viktiga miljöproblem på ett enkelt och in- formativt sätt. Gröna nyckeltal utgör därmed ett instrument för att nå det övergripande målet om att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta.

I april 2001 lämnade regeringen en miljömåls- proposition med förslag till mätbara delmål och åtgärdsstrategier för att uppnå 14 av de 15 miljö- kvalitetsmål som riksdagen antagit. Målen inne- bär att den biologiska mångfalden i skogs- och odlingslandskapet samt i havsmiljön skall bevaras genom förstärkt skydd. Föreslagna åtgärder in- nebär också att krafttag tas mot kemikaliesam- hället samt att förorenade markområden som utgör en uppenbar risk för människors hälsa och miljö saneras. Resurserna till forskning om bl.a.

dovisning kompletteras med en fördjupad utvär- dering.

Växthuseffekten och det globala arbetet kring klimatfrågor ger skäl till förstärkta insatser mot klimatförändringarna. Ett informationsprogram om klimatfrågan påbörjas 2002. Programmet omfattar 30 miljoner kronor per år under tre år. Regeringen föreslår också ett nytt statsbidrag till klimatinvesteringsprogram. Programmen skall innehålla åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser, d.v.s. åtgärder framförallt inom energi-, avfalls- och transportsektorerna. Sam- manlagt satsas 900 miljoner kronor på det nya klimatstödet under treårsperioden. Regeringen avser återkomma beträffande det femtonde mil- jökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan i en kommande klimatproposition.

1.9Ett Sverige för alla

En uthålligt god ekonomisk tillväxt är en förut- sättning för ökad rättvisa och minskade klyftor. Tillväxten skapar ökade resurser och fler arbets- tillfällen. Men tillväxt är i sig ingen garanti för ökad rättvisa. Förutom en tillväxtfrämjande ekonomisk politik krävs därför en aktiv rättvise- politik.

Rättvisepolitiken behövs eftersom klyftorna i samhället fortfarande är stora. Människors bak- grund, etniska tillhörighet och kön får inte avgö-

38

ra deras möjligheter att påverka sina livsvillkor. Många människor har inte tillgång till utveck- ling, jobb och utbildning på samma villkor som andra.

En central rättvisefråga är att de invandrare som kommer till Sverige måste ha möjligheten att bli fullt ut integrerade i samhället. Därför har resurser satsats på reformer inom bland annat utbildnings- och arbetsmarknadsområdet för att underlätta och skapa förutsättningar för invand- rare att delta i arbetslivet. Resurser satsas också på att motverka diskriminering och det antirasis- tiska arbetet förstärks. Skillnaden i levnadsvillkor är stora mellan olika bostadsområden i storstä- derna. Genom storstadspolitiken fördelas resur- ser till de mest utsatta områdena.

Ett annat viktigt område är den sociala sned- rekryteringen. Det är fortfarande betydligt van- ligare att barn till föräldrar med högre utbildning studerar vidare än att andra barn gör det. De se- naste årens satsningar på utbyggnaden av hög- skolan och ett reformerat utbildningssystem syf- tar till att bryta det mönstret.

Reformer för ökad jämställdhet mellan kvin- nor och män är en annan central del av rättvise- politiken. Därför är det viktigt att alla förslag som regeringen lägger analyseras ur ett jäm- ställdhetsperspektiv.

Många människor lever idag på marginalen och har svårt att få vardagen att gå ihop. Barnfa- miljer och särskilt ensamstående föräldrar, ung- domar och invandrare är speciellt utsatta.

Höga marginaleffekter leder till att drivkraf- ten att arbeta mer, studera, byta arbete eller gå från bidrag till arbete försvagas. För att minska klyftorna i samhället måste dessa hinder motver- kas.

Marginaleffekterna har successivt minskat un- der senare delen av 1990-talet, bland annat som en följd av reformer i skatte- och bidragssyste- men. Marginaleffekterna är emellertid fortfaran- de alltför höga för många hushåll. Införandet av maxtaxa i barnomsorgen, det tredje steget i kompensationen för egenavgifterna och höj- ningen av skiktgränsen kommer ytterligare att bidra till minskade marginaleffekter.

Halvera antalet socialbidragsberoende

Regeringen har satt upp rättvisemålet att halvera socialbidragsberoendet mellan 1999 och 2004.

PROP. 2001/02:1

Antalet socialbidragsberoende ökade kraftigt under 90-talet.

Diagram 1.5 Socialbidragstagare, 1990–2000

Antal helårsekvivalenter

160 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

00

Källa: Statisktiska centralbyrån

 

 

 

 

 

 

 

 

Ökningen av socialbidragsberoendet under 90- talet är en indikator på minskad rättvisa och väl- färd i det svenska samhället. Socialbidragsbero- ende skapar utanförskap och resignation, gör människor mer ofria och ökar klyftorna i sam- hället. Utvecklingen har redan vänt, men mycket återstår att göra. Tillväxten måste komma alla till del. Det gäller även de mest utsatta.

Halveringen av socialbidragsberoendet skall göras från 1999 års nivå, som var den senaste statistik som var tillgänglig då målet formulerades. För att kunna jämföra olika år behöver socialbidragsberoendet räknas om till helårsekvivalenter. Antalet helårsekvivalenter beror på hur lång tid och med hur stora belopp personer uppbär socialbidrag.

Socialbidragsberoendet uppgick 1999 till ca 115 000 helårsekvivalenter. År 2000 minskade socialbidragsberoendet med drygt 12 procent, till omkring 101 000 helårsekvivalenter. I bilaga 3 görs en avstämning av målet.

Det viktigaste verktyget för att uppnå målet om en halvering av socialbidragsberoendet är låg arbetslöshet, en ökning av sysselsättningsgraden och en reducering av oönskad deltid. När fler människor har arbete, kan också fler leva på sin lön. En egen försörjning är grundläggande, både för att komma ur socialbidragsberoendet och för möjligheten att leva ett självständigt liv.

Kampen mot arbetslöshet och för ökad sys- selsättning är därför avgörande när det gäller att bryta bidragsberoendet. Mycket av insatserna handlar om att förbättra möjligheterna för utsat- ta grupper att kunna skaffa jobb. Sverige har inte råd - varken mänskligt eller ekonomiskt - att ställa dessa grupper utanför.

39

PROP. 2001/02:1

Rätten till arbete och en god nivå på den gene- rella välfärden är de viktigaste insatserna för att minska socialbidragsberoendet. En del av social- bidragsberoendet kan förklaras av att deltidsar- betande och visstidsanställda, ofta ensamstående föräldrar, inte klarar sig på sin lön. Sänkta margi- nalskatter för låginkomsttagare och införandet av en maxtaxa inom barnomsorgen bidrar till att minska klyftorna i samhället.

Målet att halvera socialbidragsberoendet kom- mer, liksom tidigare mål om att halvera den öppna arbetslösheten och att uppnå 80 procents reguljär sysselsättning, att i hög utsträckning på- verka inriktningen av politiken de närmaste åren.

Diagram 1.6 Förändring av justerad disponibel inkomst för inkomstgrupper till följd av förslag i vårpropositionen och budgetpropositionen

Procentuell förändring

4,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

 

 

 

Inkomstgrupper (deciler)

 

 

 

 

Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar

 

 

 

 

Fördelningspolitisk analys

De reformer som genomförs under 2002 gynnar framför allt låg- och normalinkomsttagare. Den fördelningspolitiska profilen illustreras i diagram 1.6.

I beräkningarna ingår inkomstskatteföränd- ringar, skattelättnad för pensionärer, skattere- duktion för fackföreningsavgifter samt föränd- ringar i förmögenhets- och fastighetsskatt. Dess- utom ingår nu realiserade utgiftsförändringar som presenterades i samband med vårproposi- tionen.

När alla personer delas in i 10 lika stora grup- per (decilgrupper) efter inkomst, kan föränd- ringen för de olika inkomstgrupperna analyseras. I decil 1 finns de med lägst inkomster, i decil 10 de med högst. Förslagen gynnar kvinnor mer än män.

Diagram 1.7 Förändring av justerad disponibel inkomst för kvinnor och män till följd av förslag i vårpropositionen och budgetpropositionen

Procentuell förändring

3,5

3,0

2,5

2,0

1,5

1,0

0,5

0,0

Kvinnor

Män

Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar

 

40

2

Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2001/02:1

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

såvitt avser den ekonomiska politiken och förslag till statsbudget för budgetåret 2002

1.godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen för- ordar (kapitel 1),

2.fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten till 791 miljarder kronor 2001, 809 miljarder kronor 2002, 844 miljarder kronor 2003 och 878 miljarder kronor 2004 (avsnitt 4.1.1),

och 2004 som riktlinje för regeringens bud- getarbete (avsnitt 6.3, tabell 6.5),

10.bemyndigar regeringen att för 2002 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investering- ar i anläggningstillgångar som används i sta-

tens verksamhet intill ett belopp av 22 500 000 000 kronor (avsnitt 7.1),

11.bemyndigar regeringen att för 2002 besluta om krediter för myndigheters räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 17 500 000 000 kronor (avsnitt 7.1),

3.godkänner beräkningen av de offentliga ut- 12. bemyndigar regeringen att för 2002 vad av-

gifterna för åren 2002-2004 (avsnitt 4.1.2),

4.bemyndigar regeringen att under budget- året 2002 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning (avsnitt 4.4.4),

5.godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för budgetåret 2002 (avsnitt 4.4.4),

6.godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 2002 (avsnitt 5.4 och bilaga 1),

7.godkänner beräkningen av förändringar av anslagsbehållningar för budgetåret 2002 (avsnitt 6.3, tabell 6.5),

8.beslutar om fördelning av utgifter för bud- getåret 2002 på utgiftsområden i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 6.3, ta- bell 6.5),

9.godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för åren 2003

ser Sjunde AP-fondens verksamhet dels be- sluta om lån i Riksgäldskontoret för inve- steringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten intill ett belopp av 15 000 000 kronor, dels besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 90 000 000 kronor (avsnitt 7.1),

13.godkänner att infrianden av garantier till internationella finansieringsinstitut även framdeles täcks med anslag (avsnitt 7.2.3),

14.bemyndigar regeringen att besluta om en obegränsad kredit i Riksgäldskontoret för garantier till internationella finansieringsin- stitut (avsnitt 7.2.3),

15.bemyndigar regeringen att under 2002, med de begränsningar som följer av 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudge- ten, besluta att ett ramanslag, med undan- tag för anslag anvisade för förvaltningsän- damål, får överskridas om ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner in-

43

PROP. 2001/02:1

väntas samt om överskridandet ryms inom utgiftstaket för staten (avsnitt 7.4),

såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2001

16.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 2 Samhällsekono- mi och finansförvaltning uppförda raman- slaget 2:8 Kapitalhöjning i Nordiska inve- steringsbanken (avsnitt 9.3.2),

17.bemyndigar regeringen att ersätta de eko- nomiska förpliktelser staten har i form av kapitaltäckningsgaranti till Venantius AB med en kreditgaranti intill ett belopp av 22 000 000 000 kronor, där varje enskild ga- ranti får ha en löptid på upp till 10 år (av- snitt 9.3.2),

18.bemyndigar regeringen att besluta om en obegränsad kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose behovet av en separat garanti- reserv för de kreditgarantier till Venantius AB som ersätter bolagets kapitaltäcknings- garanti (avsnitt 9.3.2),

19.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 6 Totalförsvar uppförda ramanslaget 6:3 Materiel, anlägg- ningar samt forskning och teknikutveckling

(avsnitt 9.3.6),

20.bemyndigar regeringen att under 2001, så- vitt avser det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda ramanslaget 22:7

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden in- nebär utgifter på högst 2 500 000 000 kro- nor under 2002 –2008 (avsnitt 9.3.11),

21.godkänner att 1 150 000 000 kronor från inkomsttitel 1428 Energiskatt förs till Riks- gäldskontoret för tillfällig förvaltning (av- snitt 9.3.12),

22.bemyndigar regeringen att under 2001, så- vitt avser det under utgiftsområde 21 Ener- gi uppförda ramanslaget 35:3 Bidrag till in- vesteringar i elproduktion från förnybara energikällor, besluta om bidrag som inklusi- ve tidigare gjorda åtaganden innebär utgif- ter på högst 168 000 000 kronor under 2002 (avsnitt 9.3.19),

23.godkänner den föreslagna användningen av de under utgiftsområde 22 Kommunikatio-

ner uppförda anslagen 36:2 Väghållning och statsbidrag och 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter (avsnitt 9.3.20),

24.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 22 Kommunika- tioner uppförda anslaget 36:10 Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdel- ning från AB Swedcarrier (avsnitt 9.3.20),

25.bemyndigar regeringen att under 2001, så- vitt avser det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande när- ingar uppförda ramanslaget 43:5 Arealer- sättning och djurbidrag m.m., besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtagan- den innebär utgifter på högst 4 968 000 000 kronor under 2002 (avsnitt 9.3.21),

26.bemyndigar regeringen att under 2001 så- vitt, såvitt avser det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med an-slutande

näringar uppförda ramanslaget 44:1 Åtgär- der för landsbygdens miljö och struktur, be- sluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 4 180 000 000 kronor efter 2001 (avsnitt 9.3.21),

27.bemyndigar regeringen att under 2001 så- vitt, såvitt avser det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med an-slutande näringar uppförda ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtagan- den innebär utgifter på högst 4 770 000 000 kronor efter 2001 (avsnitt 9.3.21),

28.godkänner ändrade ramar för utgiftsområ- den samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i tabell 2.1,

såvitt avser skattefrågor

29.antar regeringens förslag till lag om beräk- ning av viss inkomstskatt på förvärvsin- komster vid 2003 års taxering m.m.,

30.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1984:1052) om statlig fastighets- skatt,

31.antar regeringens förslag till lag om ändring

ifordonsskattelagen (1988:327),

32.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel,

44

33.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (2001:493) om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,

34.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1994:1744) om allmän pensionsav- gift,

35.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1994:1776) om skatt på energi,

36.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1996:1512) om dubbelbeskattnins- avtal mellan de nordiska länderna,

37.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1997:323) om statlig förmögen- hetsskatt,

38.antar regeringens förslag till lag om ändring

iskattebetalningslagen (1997:483),

PROP. 2001/02:1

39.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1998:674) om inkomstgrundad ål- derspension,

40.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1998:676) om statlig ålderspen- sionsavgift,

41.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska per- soner i vissa fall vid 2000–2003 års taxering- ar,

42.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1999:673) om skatt på avfall,

43.antar regeringens förslag till lag om ändring

iinkomstskattelagen (1999:1229).

45

PROP. 2001/02:1

Tabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för budgetåret 2001

Tusental kronor

Utgiftsområde

Anslags-

 

Belopp enligt

Förändring av

Ny ram/

 

nummer

 

statsbudget 2001

ram/ anslag

Ny anslagsnivå

1

 

Rikets styrelse

5 345 253

6 595

5 351 848

 

 

 

 

 

 

 

27:1

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, ramanslag

5 670

302

5 972

 

 

 

 

 

 

 

27:4

Radio- och TV-verket, ramanslag

1 0847

105

10 952

 

 

 

 

 

 

 

27:5

Granskningsnämnden för radio och TV, ramanslag

8 164

96

8 260

 

 

 

 

 

 

 

45:1

Sametinget, ramanslag

16 303

1 773

18 076

 

 

 

 

 

 

 

46:1

Allmänna val, ramanslag

26 400

12 000

38 400

 

 

 

 

 

 

 

46:2

Justitiekanslern, ramanslag

12 820

500

13 320

 

 

 

 

 

 

 

46:3

Datainspektionen, ramanslag

26 664

1 428

28 092

 

 

 

 

 

 

 

46:5

Valmyndigheten, ramanslag

3 450

3 000

6 450

 

 

 

 

 

 

 

90:1

Kungliga hov- och slottsstaten, ramanslag

84 094

1 858

85 952

 

 

 

 

 

 

 

90:3

Riksdagens förvaltningskostnader, ramanslag

440 649

4 727

445 376

 

 

 

 

 

 

 

90:4

Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen,

45 756

2 001

47 757

 

 

ramanslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

90:5

Regeringskansliet m.m., ramanslag

3 292 249

-11 195

3 281 054

 

 

 

 

 

 

 

90:6

Stöd till politiska partier, ramanslag

145 200

-10 000

135 200

 

 

 

 

 

 

2

 

Samhällsekonomi och finansförvaltning

1 311 355

801 056

2 112 411

 

1:1

Konjunkturinstitutet, ramanslag

44 036

-12

44 024

 

 

 

 

 

 

 

1:2

Riksrevisionsverket, ramanslag

152 140

4 504

156 644

 

 

 

 

 

 

 

1:3

Ekonomistyrningsverket, ramanslag

58 475

794

59 269

 

 

 

 

 

 

 

1:4

Statskontoret, ramanslag

72 054

-3 674

68 380

 

 

 

 

 

 

 

1:5

Täckning av merkostnader för lokaler, ramanslag

8 800

-7 000

1 800

 

 

 

 

 

 

 

1:6

Statistiska centralbyrån, ramanslag

380 003

-7 974

372 029

 

 

 

 

 

 

 

1:8

Kammarkollegiet, ramanslag

3 1049

-1 270

29 779

 

 

 

 

 

 

 

1:9

Nämnden för offentlig upphandling, ramanslag

7 235

154

7 389

 

 

 

 

 

 

 

1:10

Statens kvalitets- och kompetensråd, ramanslag

10 954

136

11 090

 

 

 

 

 

 

 

2:2

Finansinspektionen, ramanslag

136 486

2 444

138 930

 

 

 

 

 

 

 

2:4

Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, ramanslag

254 102

-3 194

250 908

 

2:7

Avgift för Stadshypotekskassans grundfond, ramanslag

5 400

-2 000

3 400

 

2:8

Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken, ramanslag

18700

315000

333700

 

 

 

 

 

 

 

2:10

Avsättning för garantiverksamhet, ramanslag

0

501 400

501 400

 

 

 

 

 

 

 

9:1

Riksdagens revisorer, ramanslag

2 4623

1 748

26 371

 

 

 

 

 

 

3

 

Skatteförvaltning och uppbörd

6 204 248

11 056

6 215 304

 

3:1

Riksskatteverket, ramanslag

439 232

484

439 716

 

 

 

 

 

 

 

3:2

Skattemyndigheterna, ramanslag

4 594 628

9 466

4 604 094

 

 

 

 

 

 

 

3:3

Tullverket, ramanslag

1 170 388

1 106

1 171 494

 

 

 

 

 

 

4

 

Rättsväsendet

24 746 166

-1 830

24 744 336

 

3:1

Kronofogdemyndigheterna, ramanslag

1 361 669

970

1 362 639

 

 

 

 

 

 

 

4:1

Polisorganisationen, ramanslag

13 068 318

-102 498

12 965 820

 

 

 

 

 

 

 

4:2

Säkerhetspolisen, ramanslag

534 382

-10 500

523 882

 

 

 

 

 

 

 

4:3

Åklagarorganisationen, ramanslag

729 777

-6 988

722 789

 

 

 

 

 

 

 

4:4

Ekobrottsmyndigheten, ramanslag

304 285

8 784

313 069

 

 

 

 

 

 

46

PROP. 2001/02:1

Utgiftsområde

Anslags-

 

Belopp enligt

Förändring av

Ny ram/

 

nummer

 

statsbudget 2001

ram/ anslag

Ny anslagsnivå

 

4:5

Domstolsväsendet m.m., ramanslag

3 515 117

32 880

3 547 997

 

 

 

 

 

 

 

4:6

Kriminalvården, ramanslag

4 151 078

-4 190

4 146 888

 

4:7

Brottsförebyggande rådet, ramanslag

42 405

1 580

43 985

 

4:8

Rättsmedicinalverket, ramanslag

189 386

270

189 656

 

 

 

 

 

 

 

4:9

Gentekniknämnden, ramanslag

2 842

-10

2 832

 

 

 

 

 

 

 

4:10

Brottsoffermyndigheten, ramanslag

19 852

172

20 024

 

 

 

 

 

 

 

4:12

Rättshjälpskostnader m.m., ramanslag

730 000

75 000

805 000

 

 

 

 

 

 

 

4:13

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m., ramanslag

10 399

2 700

13 099

5

 

Utrikesförvaltning och internationell samverkan

2 919 785

103 238

3 023 023

 

5:1

Utrikesförvaltningen, ramanslag

1 827 468

31 425

1 858 893

 

 

 

 

 

 

 

5:4

Bidrag till vissa internationella organisationer, ramanslag

452 817

72 000

524 817

 

 

 

 

 

 

 

5:8

Svenska institutet, ramanslag

55 451

-438

55 013

 

5:16

Inspektionen för strategiska produkter, ramanslag

17 404

251

17 655

6

 

Totalförsvar

46 526 105

0

46 526 105

 

 

 

 

 

 

 

6:1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m., ramanslag

18 969 792

300 000

19 269 792

 

 

 

 

 

 

 

6:2

Fredsfrämjande truppinsatser, ramanslag

1 081 762

172 063

1 253 825

 

 

 

 

 

 

 

6.3

Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveck-

22 527 833

-300 000

22 227 833

 

 

ling, ramanslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6:4

Funktionen Civil ledning, ramanslag

488 507

-3 407

485 100

 

 

 

 

 

 

 

6:5

Funktionen Försörjning med industrivaror, ramanslag

40 000

-15 000

25 000

 

 

 

 

 

 

 

6:6

Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst,

593 809

-94 280

499 529

 

 

ramanslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6:10

Funktionen Telekommunikationer m.m., ramanslag

199 000

-60 716

138 284

 

 

 

 

 

 

 

6:11

Funktionen Postbefordran, ramanslag

3000

-3000

0

 

6:12

Funktionen Transporter, ramanslag

163 000

-705

162 295

 

 

 

 

 

 

 

6:13

Funktionen Energiförsörjning, ramanslag

220 569

-7 470

213 099

 

 

 

 

 

 

 

6:19

Nämnder m.m., ramanslag

12 019

-1 485

10 534

 

 

 

 

 

 

 

7:3

Statens räddningsverk: Ersättning för verksamhet vid

13 431

14 000

27 431

 

 

räddningstjänst m.m., ramanslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7

 

Internationellt bistånd

14 859 011

-95 606

14 763 405

 

 

 

 

 

 

 

8:1

Biståndsverksamhet, reservationsanslag

13 496 884

-100 000

13 396 884

 

8:2

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida),

451 213

4 394

455 607

 

 

ramanslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

 

Invandrare och flyktingar

4 979 878

575 380

5 555 258

 

10:1

Integrationsverket, ramanslag

83 731

1 746

85 477

 

 

 

 

 

 

 

10:4

Hemutrustningslån, ramanslag

21 227

-10 000

11 227

 

 

 

 

 

 

 

10:5

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, ramanslag

12 474

335

12 809

 

 

 

 

 

 

 

12:1

Migrationsverket, ramanslag

473 031

38 887

511 918

 

 

 

 

 

 

 

12:2

Mottagande av asylsökande, ramanslag

1 207 335

518 000

1 725 335

 

 

 

 

 

 

 

12:4

Utlänningsnämnden, ramanslag

75 483

1 412

76 895

 

12:5

Offentligt biträde i utlänningsärenden, ramanslag

57 913

25 000

82 913

9

 

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

29 374 625

463 479

29 838 104

 

 

 

 

 

 

 

13:2

Bidrag för läkemedelsförmånen, ramanslag

16 137 000

394 000

16 531 000

 

 

 

 

 

 

 

13:4

Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik,

36 165

-194

35 971

 

 

ramanslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

47

PROP. 2001/02:1

 

 

 

 

Utgiftsområde

Anslags-

 

Belopp enligt

Förändring av

Ny ram/

 

nummer

 

statsbudget 2001

ram/ anslag

Ny anslagsnivå

 

13:5

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, ramanslag

21 837

-67

21 770

 

 

 

 

 

 

 

13:7

Socialstyrelsen, ramanslag

476 577

12 288

488 865

 

 

 

 

 

 

 

14:4

Folkhälsoinstitutet, ramanslag

120 275

3 488

123 763

 

 

 

 

 

 

 

14:5

Smittskyddsinstitutet, ramanslag

152 869

-2 146

150 723

 

 

 

 

 

 

 

14:6

Institutet för psykosocial medicin, ramanslag

13 249

882

14 131

 

 

 

 

 

 

 

14:8

Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder, ramanslag

77 500

50 000

127 500

 

 

 

 

 

 

 

15:1

Barnombudsmannen, ramanslag

8 565

110

8 675

 

 

 

 

 

 

 

15:2

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor,

6 980

164

7 144

 

 

ramanslag

 

 

 

 

16:9

Statens institut för särskilt utbildningsstöd, ramanslag

20 781

191

20 972

 

16:10

Handikappombudsmannen, ramanslag

15 247

-106

15 141

 

 

 

 

 

 

 

18:2

Statens institutionsstyrelse, ramanslag

604 233

-7 052

597 181

 

 

 

 

 

 

 

26:1

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap:

24 212

-367

23 845

 

 

Förvaltning, ramanslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

26:2

Forskningrådet för arbetsliv och socialvetenskap:

237 443

12 288

249 731

 

 

forskning, ramanslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

105 049 802

2 439 948

107 489 750

 

 

 

 

 

 

 

19:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m., ramanslag

41 425 000

2 450 000

43 875 000

 

 

 

 

 

 

 

19:7

Riksförsäkringsverket, ramanslag

750 506

-10 052

740 454

 

 

 

 

 

 

13

 

Arbetsmarknad

62 212 003

-64 629

62 147 374

 

22:1

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, ramanslag

4 458 277

-23 118

4 435 159

 

 

 

 

 

 

 

22:2

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd,

38 487 136

-42000

38 445 136

 

 

ramanslag

 

 

 

 

22:4

Särskilda insatser för arbetshandikappade, ramanslag

6 975 607

-433 367

6 542 240

 

 

 

 

 

 

 

22:8

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering,

20 093

489

20 582

 

 

ramanslag

 

 

 

 

22:12

Bidrag till lönegarantiersättning, ramanslag

530 000

433 367

963 367

 

 

 

 

 

 

14

 

Arbetsliv

8 522 971

7 561

8 530 532

 

 

 

 

 

 

 

23:1

Arbetsmiljöverket, ramanslag

550 413

-1 913

548 500

 

23:2

Arbetslivsinstitutet, ramanslag

321 318

8 532

329 850

 

23:4

Arbetsdomstolen, ramanslag

18 158

1 087

19 245

 

 

 

 

 

 

 

23:8

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell

3 816

225

4 041

 

 

läggning (Homo), ramanslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24:1

Jämställdhetsombudsmannen, ramanslag

18 942

-370

18 572

 

 

 

 

 

 

15

 

Studiestöd

21 621 806

40 720

21 662 526

 

 

 

 

 

 

 

25:2

Studiemedel m.m., ramanslag

8 478 256

720

8 478 976

 

 

 

 

 

 

 

25:4

Vuxenstudiestöd m.m., ramanslag

5 812 172

40 000

5 852 172

 

 

 

 

 

 

16

 

Utbildning och universitetsforskning

34 695 518

-390 800

34 304 718

 

 

 

 

 

 

 

25:1

Statens skolverk, ramanslag

305 737

7 297

313 034

 

 

 

 

 

 

 

25:5

Statens institut för handikappfrågor i skolan, ramanslag

213 948

1 258

215 206

 

25:7

Specialskolemyndigheten och resurscenter, ramanslag

338 118

16 726

354 844

 

25:9

Sameskolstyrelsen, ramanslag

29 666

1 034

30 700

 

 

 

 

 

 

 

25:12

Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och

114 540

-16 681

97 859

 

 

gymnasieskola, ramanslag

 

 

 

 

25:14

Statens skolor för vuxna, ramanslag

40 427

3 689

44 116

 

 

 

 

 

 

 

25:73

Universitets och högskolors premier för de statliga avtals-

1 164 969

-395 360

769 609

 

 

försäkringarna, ramanslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

48

PROP. 2001/02:1

Utgiftsområde

Anslags-

 

Belopp enligt

Förändring av

Ny ram/

 

nummer

 

statsbudget 2001

ram/ anslag

Ny anslagsnivå

 

25:74

Högskoleverket, ramanslag

168 899

-507

168 392

 

 

 

 

 

 

 

25:75

Verket för högskoleservice, ramanslag

12 790

628

13 418

 

 

 

 

 

 

 

25:76

Centrala studiestödsnämnden, ramanslag

369 495

-1 600

367 895

 

25:78

Internationella programkontoret för utbildningsområdet,

39 711

-2 952

36 759

 

 

ramanslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

26:2

Vetenskapsrådet: Förvaltning, ramanslag

100 722

-3 468

97 254

 

 

 

 

 

 

 

26:4

Institutet för rymdfysik, ramanslag

41 710

-602

41 108

 

 

 

 

 

 

 

26:5

Kungl. biblioteket, ramanslag

228 004

-1 003

227 001

 

26:6

Polarforskningssekretariatet, ramanslag

23 170

435

23 605

 

26:7

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU,

12 154

306

12 460

 

 

ramanslag

 

 

 

17

 

Kultur, medier, trossamfund och fritid

7 823 684

-13 087

7 810 597

 

 

 

 

 

 

 

2:1

Lotteriinspektionen, ramanslag

28 878

2 793

31 671

 

 

 

 

 

 

 

26:1

Statens ljud- och bildarkiv, ramanslag

35 092

396

35 488

 

 

 

 

 

 

 

27:1

Statens biografbyrå, ramanslag

9 172

73

9 245

 

27:2

Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland,

23 454

-2 250

21 204

 

 

obetecknat anslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

28:1

Statens kulturråd, ramanslag

37 503

-16

37 487

 

28:2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt in-

243 379

5 500

248 879

 

 

ternationellt kulturutbyte och samarbete, ramanslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

28:5

Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus

779 264

-5 000

774 264

 

 

och Svenska rikskonserter, obetecknat anslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

28:12

Talboks- och punktskriftsbiblioteket, ramanslag

62 529

144

62 673

 

 

 

 

 

 

 

28:15

Statens konstråd, ramanslag

5 558

259

5 817

 

28:20

Konstnärsnämnden, ramanslag

10 176

56

10 232

 

28:22

Riksarkivet och landsarkiven, ramanslag

256 913

-3 502

253 411

 

 

 

 

 

 

 

28:24

Språk- och folkminnesinstitutet, ramanslag

26 489

-1 983

24 506

 

 

 

 

 

 

 

28:25

Svenskt biografiskt lexikon, ramanslag

3 878

-44

3 834

 

 

 

 

 

 

 

28:26

Riksantikvarieämbetet, ramanslag

163 934

-7 210

156 724

 

 

 

 

 

 

 

28:28

Centrala museer: Myndigheter, ramanslag

665 966

-2 021

663 945

 

28:33

Riksutställningar, ramanslag

38 046

1 131

39 177

 

29:1

Ungdomsstyrelsen, ramanslag

16 829

-1 413

15 416

 

 

 

 

 

 

18

 

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

11 121 740

385 327

11 507 067

 

 

 

 

 

 

 

31:1

Boverket, ramanslag

135 765

-1 417

134 348

 

31:3

Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader,

13 383

134

13 517

 

 

ramanslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

31:4

Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet,

600 000

400 000

1 000 000

 

 

ramanslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

31:8

Statens geotekniska institut, ramanslag

25 284

615

25 899

 

 

 

 

 

 

 

31:9

Lantmäteriverket, ramanslag

416 323

-7 623

408 700

 

31:10

Statens va-nämnd, ramanslag

6 519

-776

5 743

 

 

 

 

 

 

 

32:1

Länsstyrelserna m.m., ramanslag

1 864 659

-5 714

1 858 945

 

 

 

 

 

 

 

34:2

Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet, ramanslag

5 169

108

5 277

 

 

 

 

 

 

19

 

Regional utjämning och utveckling

4 214 453

779

4 215 232

 

 

 

 

 

 

 

33:1

Allmänna regionalpolitiska åtgärder, ramanslag

1 675 350

-16 000

1 659 350

 

 

 

 

 

 

 

33:5

Transportbidrag, ramanslag

336 000

16 000

352 000

 

33:6

Glesbygdsverket, ramanslag

25 103

779

25 882

 

 

 

 

 

 

49

PROP. 2001/02:1

Utgiftsområde

Anslags-

 

Belopp enligt

Förändring av

Ny ram/

 

nummer

 

statsbudget 2001

ram/ anslag

Ny anslagsnivå

20

 

Allmän miljö- och naturvård

22 04 522

-46 807

2 157 715

 

 

 

 

 

 

 

26:1

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls-

43 744

361

44 105

 

 

byggande: Förvaltningskostnad, ramanslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

34:1

Naturvårdsverket, ramanslag

307 138

650

307 788

 

 

 

 

 

 

 

34:2

Miljöövervakning m.m., ramanslag

226 495

-23 000

203 495

 

 

 

 

 

 

 

34:3

Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden,

848 461

-24 125

824 336

 

 

ramanslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

34:4

Sanering och återställning av förorenade områden,

151 755

-4 700

147 055

 

 

ramanslag

 

 

 

 

34:6

Kemikalieinspektionen, ramanslag

81 733

1 739

83 472

 

 

 

 

 

 

 

34:9

Statens strålskyddsinstitut, ramanslag

90 888

3 774

94 662

 

 

 

 

 

 

 

34:10

Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader,

83 617

-1 506

82 111

 

 

ramanslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

21

 

Energi

2 262 347

8 172

2 270 519

 

 

 

 

 

 

 

35:1

Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader,

120 235

8 172

128 407

 

 

ramanslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22

 

Kommunikationer

24 680 313

267 242

24 947 555

 

34:1

Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti-

223 077

882

223 959

 

 

tut m.m., ramanslag

 

 

 

 

36:2

Väghållning och statsbidrag, ramanslag

13 892 925

12 326

13 905 251

 

36:3

Banverket: Administration, ramanslag

747 449

-169 594

577 855

 

 

 

 

 

 

 

36:4

Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter, ramanslag

6 611 495

424 591

7 036 086

 

 

 

 

 

 

 

36:11

Rikstrafiken: Administration, ramanslag

10 687

492

11 179

 

 

 

 

 

 

 

36:14

Statens väg- och transportforskningsinstitut, ramanslag

32 680

-1 964

30 716

 

 

 

 

 

 

 

36:15

Statens institut för kommunikationsanalys, ramanslag

44 861

225

45 086

 

37:1

Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa

11 365

284

11 649

 

 

myndighetsuppgifter, ramanslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

37:2

Upphandling av samhällsåtaganden, ramanslag

153 484

-3 000

150 484

 

37:4

Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst

144 000

3 000

147 000

 

 

enligt avtal, ramanslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

23

 

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

13 666 515

36 975

13 703 490

 

25:1

Sveriges lantbruksuniversitet, ramanslag

1 200 121

-46 012

1 154 109

 

 

 

 

 

 

 

41:1

Skogsvårdsorganisationen, ramanslag

290 056

2 086

292 142

 

 

 

 

 

 

 

42:1

Statens veterinärmedicinska anstalt, ramanslag

98 706

1 823

100 529

 

 

 

 

 

 

 

42:4

Centrala försöksdjursnämnden, ramanslag

8 283

-702

7 581

 

 

 

 

 

 

 

42:5

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,

90 950

13 000

103 950

 

 

ramanslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

43:1

Statens jordbruksverk, ramanslag

297 056

9 456

306 512

 

 

 

 

 

 

 

43:2

Statens utsädeskontroll, ramanslag

1 073

-320

753

 

 

 

 

 

 

 

43:3

Statens växtsortnämnd, ramanslag

1 449

519

1 968

 

43:7

Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.,

77 600

47 000

124 600

 

 

ramanslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

43:8

Fiskeriverket, ramanslag

66 516

21 625

88 141

 

43:16

Åtgärder inom livsmedelsområdet, ramanslag

22 000

-11 500

10 500

50

PROP. 2001/02:1

Utgiftsområde

Anslags-

 

Belopp enligt

Förändring av

Ny ram/

 

nummer

 

statsbudget 2001

ram/ anslag

Ny anslagsnivå

24

 

Näringsliv

3 461 299

10 454

3 471 753

 

 

 

 

 

 

 

26:1

Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader,

111 927

-1 083

110 844

 

 

ramanslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

38:1

Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltningskostna-

203 537

10 300

213 837

 

 

der, ramanslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

38:2

Näringslivsutveckling, ramanslag

195 062

-1 000

194 062

 

 

 

 

 

 

 

38:3

Myndigheten för analyser, omvärldsbevakning och utvär-

70 000

20

70 020

 

 

deringar: Förvaltningskostnader, ramanslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

38:4

Turistfrämjande, ramanslag

80 590

95

80 685

 

 

 

 

 

 

 

38:5

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersök-

160 833

4 580

165 413

 

 

ningsverksamhet m.m., ramanslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

38:8

Patentbesvärsrätten, ramanslag

13 897

40

13 937

 

 

 

 

 

 

 

38:11

Elsäkerhetsverket, ramanslag

38 942

-144

38 798

 

 

 

 

 

 

 

38:13

Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader, ramanslag

18 280

687

18 967

 

 

 

 

 

 

 

38:16

Konkurrensverket, ramanslag

73 378

2 262

75 640

 

38:20

Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda före-

45 000

-5 000

40 000

 

 

tag m.m., ramanslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

39:1

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndig-

18 234

479

18 713

 

 

hetsverksamhet, ramanslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

39:2

Kommerskollegium, ramanslag

57 567

293

57 860

 

 

 

 

 

 

 

39:5

Investeringsfrämjande, ramanslag

66 077

-718

65 359

 

40:1

Marknadsdomstolen, ramanslag

5 612

1 180

6 792

 

 

 

 

 

 

 

40:2

Konsumentverket, ramanslag

90 972

-1 388

89 584

 

 

 

 

 

 

 

40:3

Allmänna reklamationsnämnden, ramanslag

18 191

472

18 663

 

 

 

 

 

 

 

40:4

Fastighetsmäklarnämnden, ramanslag

7 679

-621

7 058

 

 

 

 

 

 

25

 

Allmänna bidrag till kommuner

99 502 913

1 671 181

101 174 094

 

91:3

Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting,

19 190 233

1 671 181

20 861 414

 

 

obetecknat anslag

 

 

 

 

 

Summa

 

6 216 404

 

51

3

Lagförslag

PROP. 2001/02:1

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2003 års taxering, m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid 2003 års taxering skall för fysiska personer den del av den statliga in- komstskatten på förvärvsinkomst som enligt 65 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) anges till ett fast belopp om 200 kronor i stället utgöra en kom- munal inkomstskatt. Vid tillämpning av lagen (1997:324) om begränsning av skatt skall denna skatt dock anses utgöra statlig inkomstskatt.

2 § Av den sammanlagda inkomstskatten enligt 1 § skall 66,5 procent utgöra skatt till kommuner och 33,5 procent skatt till landsting. Därvid skall en kommun som inte ingår i ett landsting behandlas som om den även utgjorde ett landsting.

3 § Ett totalt preliminärt belopp avseende den sammanlagda inkomstskatten skall fastställas av regeringen. Fördelning skall ske till kommunerna respektive landstingen med ett enhetligt belopp per invånare den 1 november 2001. Ut- betalning skall under 2002 göras av skattemyndigheten med en tolftedel per månad på sätt som närmare föreskrivs i 4 § fjärde stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

4 § En slutavräkning av inkomstskatten skall ske när den årliga taxeringen år 2003 har avslutats. Därvid skall de bestämmelser tillämpas som gäller slutav- räkning av kommunalskattemedel enligt 4 § femte stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

5 § Skattemyndighetens beslut enligt 3 och 4 §§ får överklagas hos regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

55

PROP. 2001/02:1

3.2Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

3 §1

Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår

a) 1,2 procent av:

a) 1,0 procent av:

taxeringsvärdet avseende småhusenhet,

det omräknade bostadsbyggnadsvärdet och det omräknade tomtmarksvär- det avseende småhus på lantbruksenhet,

75 procent av marknadsvärdet avseende privatbostad i utlandet, b) 0,7 procent av: b) 0,5 procent av:

taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsen- het för bostäder, värderingsenhet för bostäder under uppförande, värderings- enhet avseende tomtmark som hör till dessa bostäder samt annan värderings- enhet avseende tomtmark som är obebyggd,

c) 1,0 procent av:

taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsen- het för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värderings- enhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler,

d) 0,5 procent av:

taxeringsvärdet avseende industrienhet och elproduktionsenhet.

Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige, bostäder och har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före det fastighetstaxe- ringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock ingen fastighetsskatt på bostadsdelen för det fastighetstaxeringsåret och de fyra följande kalenderåren och halv fastighetsskatt för de därpå följande fem kalenderåren enligt vad som närmare föreskrivs i femte stycket. Detsamma gäller färdigställd eller om- byggd sådan byggnad, för vilken värdeår inte har åsatts vid ny fastighetstaxe- ring, men som skulle ha åsatts ett värdeår motsvarande året före det fastig- hetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, om ny fastighetstaxering då hade företagits.

För fastighet, som avses i 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), skall fastighetens andel av taxeringsvärdet på annan samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskat- ten om samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.

Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari byggna- den inte kunnat användas eller uthyras. Har så varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon nedsättning dock inte ske.

Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa de- lar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel. Den

1 Senaste lydelse 2000:950.

56

PROP. 2001/02:1

nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra stycket skall såvitt av- ser småhusenhet beräknas på den del av taxeringsvärdet som belöper på värde- ringsenhet som avser småhuset med tillhörande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga de- lar småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen på den del av taxeringsvärdet som belöper på värde- ringsenhet som avser bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset.

Denna lag träder i kraft den 31 december 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering. För den del av beskattningsåret som infaller före ut- gången av år 2000 tillämpas de procenttal som gäller vid 2001 års taxering.

57

PROP. 2001/02:1

3.3Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)

Härigenom föreskrivs att 9, 23, 25 och 25 a §§ fordonsskattelagen (1988:327) samt punkten E i bilaga 1 till nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 §2

Följande fordon är inte skattepliktiga om de enligt vägtrafikregistret är av en årsmodell som är trettio år eller äldre

1.motorcyklar,

2.personbilar,

3.andra lastbilar än sådana som är vägavgiftspliktiga enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon,

4.bussar.

Påhängsvagnar med en skattevikt över 3 000 kilogram är inte skattepliktiga, om de dras uteslutande av personbilar, lastbilar eller bussar som kan drivas med dieselolja eller av sådana fordon som avses i 21 § andra stycket 2.

Jordbrukstraktorer som avses i 20 § är inte skattepliktiga. Detsamma gäller motorredskap och tunga terrängvagnar som är att anse som jordbrukstraktorer enligt 25 § första stycket respektive 25 a § första stycket.

23 §

Om en jordbrukstraktor tillfälligt

Om en jordbrukstraktor tillfälligt

skall användas på sådant sätt att den

skall användas på sådant sätt att den

blir att anse som en trafiktraktor,

blir att anse som en trafiktraktor,

skall tilläggsskatt betalas beräknad ef-

skall fordonsskatt betalas enligt bilaga

ter skillnaden i skattesats enligt bilaga

1 för trafiktraktorer. Fordonsskatten

1 för trafiktraktorer och jordbruks-

skall vid varje tillfälle betalas för en

traktorer. Tilläggsskatten skall vid var-

tidsperiod om 15 dagar. För den tid

je tillfälle betalas för en tidsperiod

fordonsskatt betalats får traktorn an-

om 15 dagar. För den tid tilläggsskatt

vändas som en trafiktraktor.

betalats får traktorn användas som

 

en trafiktraktor.

 

25 §3

Ett motorredskap beskattas som

Ett motorredskap är att anse som

en jordbrukstraktor, om det har en

en jordbrukstraktor, om det har en

tjänstevikt som inte överstiger 2 000

tjänstevikt som inte överstiger 2 000

kilogram.

kilogram.

Om en bil har byggts om till motorredskap klass II, beskattas den dock som trafiktraktor. Detsamma gäller för motorredskap med tjänstevikt över 2 000 kilogram som används för transport av gods på andra vägar än enskilda, om transporterna inte är begränsade till sådana som anges i 22 § andra stycket.

2Senaste lydelse 2001:567.

3Senaste lydelse 1996:1409.

58

PROP. 2001/02:1

Andra skattepliktiga motorredskap än de som avses i första och andra styckena beskattas på sätt som fram- går av bilaga 1, E 3.

Andra motorredskap än de som avses i första och andra styckena be- skattas på sätt som framgår av bilaga 1, E 2.

25 a §4

En tung terrängvagn beskattas som

En tung terrängvagn är att anse

en jordbrukstraktor om den inte an-

som en jordbrukstraktor om den

vänds för transport av gods på andra

inte används för transport av gods på

vägar än enskilda. Detsamma gäller

andra vägar än enskilda. Detsamma

om en tung terrängvagn endast an-

gäller om en tung terrängvagn endast

vänds på sätt som anges i 22 § andra

används på sätt som anges i 22 § and-

stycket 1 eller 2 a, b eller d.

ra stycket 1 eller 2 a, b eller d.

I andra fall beskattas en tung ter-

Andra tunga terrängvagnar än de

rängvagn på sätt som framgår av bi-

som avses i första stycket beskattas på

laga 1, E 4.

sätt som framgår av bilaga 1, E 3.

Nuvarande lydelse

 

 

Bilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327)5

Fordonsskatt

 

 

Fordonsslag

Skattevikt, Skatt, kronor

 

kilogram

 

grundbelopp tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen

E

Traktorer m.m.

 

 

 

 

1

Traktor klass I (trafiktraktor)

0–

1 300

370

0

 

 

1 301–

3 000

425

55

 

 

3 001–

7 000

1 360

95

 

 

7 001–

 

5 160

168

2

Traktor klass II (jordbrukstraktor)

0–

 

225

0

3

Motorredskap som inte beskattas enligt punk-

2 001–

 

1 000

0

 

terna 1–2

 

 

 

 

4Tung terrängvagn, som inte beskattas enligt punkt 2

med två hjulaxlar

2

001–

6 000

300

35

 

6

001–

14 000

1 700

70

 

14

001–

 

7 300

200

4Senaste lydelse 1994:1777.

5Senaste lydelse 2000:1325.

59

PROP. 2001/02:1

 

med tre eller flera hjulaxlar

2 001–

6 000

300

30

 

 

6

001–

14 000

1 500

50

 

 

14

001–

18 000

5 500

130

 

 

18

001–

 

10 700

170

F

Släpvagnar

 

 

 

 

 

60

PROP. 2001/02:1

Föreslagen lydelse

Bilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327)

Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikt, Skatt, kronor

 

kilogram

 

 

grundbelopp tilläggsbelopp

 

 

för varje helt

 

 

hundratal ki-

 

 

lo-

 

 

gram över den

 

 

lägsta vikten i

 

 

klassen

E

Traktorer m.m.

 

 

 

 

 

1

Traktor klass I (trafiktraktor)

 

0–

1 300

370

0

 

 

1

301–

3 000

425

55

 

 

3

001–

7 000

1 360

95

 

 

7

001–

 

5 160

168

2

Motorredskap som inte beskattas enligt punkt 1

2 001–

 

1 000

0

3

Tung terrängvagn

 

 

 

 

 

 

med två hjulaxlar

2 001–

6 000

300

35

 

 

6

001–

14 000

1 700

70

 

 

14

001–

 

7 300

200

 

med tre eller flera hjulaxlar

2 001–

6 000

300

30

 

 

6

001–

14 000

1 500

50

 

 

14

001–

18 000

5 500

130

 

 

18

001–

 

10 700

170

F

Släpvagnar

 

 

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

61

PROP. 2001/02:1

3.4Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:1565) om beskattning av viss pri- vatinförsel skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §6

Skatt enligt 1 § skall inte tas ut till den del införseln uppgår till högst följan-

de kvantiteter

 

1. 1 liter spritdryck,

1. 2 liter spritdryck,

2.6 liter starkvin,

3.26 liter vin,

4.32 liter starköl,

5.400 cigaretter, 200 cigariller, 100 cigarrer eller 550 gram röktobak. Bestämmelser om hinder för den som inte fyllt 20 år att föra in spritdryck-

er, vin och starköl i landet finns i 4 kap. 2 § alkohollagen (1994:1738). En be- stämmelse om förbud för den som inte fyllt 18 år att föra in tobaksvaror i lan- det finns i 13 § tobakslagen (1993:581).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för varor som har förts in till Sverige före ikraftträdandet.

6 Senaste lydelse 2000:1153.

62

PROP. 2001/02:1

3.5Förslag till lag om ändring i lagen (2001:493) om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1744) om allmän pensionsav- gift7

dels att 4 § i stället för dess lydelse enligt lagen (2001:493) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,

dels att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (2001:493) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,

dels att det skall införas en ny övergångsbestämmelse till lagen (2001:493) om ändring i nämnda lag av följande lydelse.

Lydelse enligt 2001:493

Föreslagen lydelse

4 §

Avgift skall inte betalas av den som har sådana inkomster som avses i 3 §, om inkomsterna understiger 27 procent av det för året gällande pris- basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Avgift skall inte heller betalas på så- dan inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersätt- ning som anges i 2 kap. 5 § 17 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ål- derspension.

Denna lag träder i kraft den 1 ja- nuari 2003.

Avgift skall inte betalas av den som har sådana inkomster som avses i 3 §, om inkomsterna understiger 40,3 procent av det för året gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

1.Denna lag träder i kraft den 1 ja- nuari 2002 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.

2.De äldre bestämmelserna i 4 § första stycket gäller vid 2003 års taxe- ring, dock skall avgift inte betalas av den som har sådana inkomster som avses i 3 §, om inkomsterna understi- ger 29,3 procent av det för året gällan- de prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381)om allmän försäkring.

7 Senaste lydelse av lagens rubrik 1997:936.

63

PROP. 2001/02:1

3.6Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift8 skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt förslag i denna proposi-

Föreslagen lydelse

tion

 

4 §

Avgift skall inte betalas av den som har sådana inkomster som avses i 3 §, om inkomsterna understiger 40,3 procent av det för året gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Avgift skall inte betalas av den som har sådana inkomster som avses i 3 §, om inkomsterna understiger 40,3 procent av det för året gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Avgift skall inte heller betalas på så- dan inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersätt- ning som anges i 2 kap. 5 § 17 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ål- derspension.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

8 Senaste lydelse av lagens rubrik 1997:936.

64

PROP. 2001/02:1

3.7Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi att 2 kap. 1 och 10 §§, 3 kap. 2 §, 6 a kap. 1 och 2 §§, 9 kap. 5 § och 11 kap. 3 och 10 §§ skall ha följande lydelse.

2 kap.

1 §9

Nuvarande lydelse

Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

 

 

KN-nr

Slag av bränsle

Skattebelopp

 

 

 

 

 

Energiskatt

Koldioxidskatt

1.

2710 00 26,

Bensin som

 

 

 

 

2710 00 27,

uppfyller krav för

 

 

 

 

2710 00 29

 

 

 

 

 

eller

 

 

 

 

 

2710 00 32

 

 

 

 

 

 

a) miljöklass 1

3 kr 26 öre

1 kr 24 öre

4 kr 50 öre

 

 

 

per liter

per liter

per liter

 

 

b) miljöklass 2

3 kr 29 öre

1 kr 24 öre

4 kr 53 öre

 

 

 

per liter

per liter

per liter

2.

2710 00 26,

Annan bensin

3 kr 92 öre

1 kr 24 öre

5 kr 16 öre

 

2710 00 34

än som avses

per liter

per liter

per liter

 

eller

under 1

 

 

 

 

2710 00 36

 

 

 

 

3.

2710 00 51,

Eldningsolja,

 

 

 

 

2710 00 55,

dieselbrännolja,

 

 

 

 

2710 00 69

fotogen, m.m.

 

 

 

 

eller

som

 

 

 

 

2710 00 74 –

 

 

 

 

 

2710 00 78

 

 

 

 

 

 

a) har försetts med

688 kr per m3

1 527 kr per m3

2 215 kr per m3

 

 

märkämnen eller ger

 

 

 

 

 

mindre än 85

 

 

 

 

 

volymprocent destillat

 

 

 

 

 

vid 350oC,

 

 

 

 

 

b) inte har försetts med

 

 

 

 

 

märkämnen och ger

 

 

 

 

 

minst 85 volymprocent

 

 

 

 

 

destillat vid 350oC,

 

 

 

 

 

tillhörig

 

 

 

 

 

miljöklass 1

1 512 kr per m3

1 527 kr per m3

3 039 kr per m3

 

 

miljöklass 2

1 739 kr per m3

1 527 kr per m3

3 266 kr per m3

 

 

miljöklass 3 eller inte

2 039 kr per m3

1 527 kr per m3

3 566 kr per m3

 

 

tillhör någon miljöklass

 

 

 

4.ur 2711 12 11– Gasol som används för 2711 19 00

a) drift av motordrivet

0 kr per

1 264 kr per

1 264 kr per

9 Senaste lydelse 2001:518.

65

PROP. 2001/02:1

 

 

fordon, fartyg eller luft-

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

 

 

fartyg

 

 

 

 

 

b) annat ändamål än som

134 kr per

1 606 kr per

1 740 kr per

 

 

avses under a

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

5.

ur 2711 29 00

Metan som används för

 

 

 

 

 

a) drift av motordrivet

0 kr per

1 039 kr per

1 039 kr per

 

 

fordon, fartyg eller luft-

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

 

 

fartyg

 

 

 

 

 

b) annat ändamål än som

223 kr per

1 144 kr per

1 144 kr per

 

 

avses under a

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

6.

2711 11 00,

Naturgas som används

 

 

 

 

2711 21 00

för

 

 

 

 

 

a) drift av motordrivet

0 kr per

1 039 kr per

1 039 kr per

 

 

fordon, fartyg eller luft-

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

 

 

fartyg

 

 

 

 

 

b) annat ändamål än som

223 kr per

1 144 kr per

1 144 kr per

 

 

avses under a

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

7.

2701, 2702

Kolbränslen

293 kr per

1 329 kr per

1 622 kr per

 

eller 2704

 

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

8.

2713 11 00–

Petroleumkoks

293 kr per

1 329 kr per

1 622 kr per

 

2713 12 00

 

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § första stycket 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

För kalenderåret 2002 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.

Föreslagen lydelse

Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

 

KN-nr

Slag av bränsle

Skattebelopp

 

 

 

 

 

Energiskatt

Koldioxidskatt

Summa skatt

1.

2710 00 26,

Bensin som

 

 

 

 

2710 00 27,

uppfyller krav för

 

 

 

 

2710 00 29

 

 

 

 

 

eller

 

 

 

 

 

2710 00 32

 

 

 

 

 

 

a) miljöklass 1

3 kr 16 öre

1 kr 46 öre

4 kr 62 öre

 

 

 

per liter

per liter

per liter

 

 

b) miljöklass 2

3 kr 19 öre

1 kr 46 öre

4 kr 65 öre

 

 

 

per liter

per liter

per liter

2.

2710 00 26,

Annan bensin

3 kr 84 öre

1 kr 46 öre

5 kr 30 öre

 

2710 00 34

än som avses

per liter

per liter

per liter

 

eller

under 1

 

 

 

 

2710 00 36

 

 

 

 

3.

2710 00 51,

Eldningsolja,

 

 

 

 

2710 00 55,

dieselbrännolja,

 

 

 

 

2710 00 69

fotogen, m.m.

 

 

 

 

eller

som

 

 

 

 

2710 00 74–

 

 

 

 

 

2710 00 78

 

 

 

 

 

 

a) har försetts med

707 kr per m3

1 798 kr per m3

2 505 kr per m3

 

 

märkämnen eller ger

 

 

 

 

 

mindre än 85

 

 

 

66

PROP. 2001/02:1

 

 

volymprocent destillat

 

 

 

 

 

vid 350oC,

 

 

 

 

 

b) inte har försetts med

 

 

 

 

 

märkämnen och ger

 

 

 

 

 

minst 85 volymprocent

 

 

 

 

 

destillat vid 350oC,

 

 

 

 

 

tillhörig

 

 

 

 

 

miljöklass 1

1 323 kr per m3

1 798 kr per m3

3 121 kr per m3

 

 

miljöklass 2

1 557 kr per m3

1 798 kr per m3

3 355 kr per m3

 

 

miljöklass 3 eller inte

1 865 kr per m3

1 798 kr per m3

3 662 kr per m3

 

 

tillhör någon miljöklass

 

 

 

4. ur 2711 12 11–

Gasol som används för

 

 

 

 

2711 19 00

 

 

 

 

 

 

a) drift av motordrivet

0 kr per

1 298 kr per

1 298 kr per

 

 

fordon, fartyg eller luft-

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

 

 

fartyg

 

 

 

 

 

b) annat ändamål än som

138 kr per

1 890 kr per

2 028 kr per

 

 

avses under a

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

5.

ur 2711 29 00

Metan som används för

 

 

 

 

 

a) drift av motordrivet

0 kr per

1 067 kr per

1 067 kr per

 

 

fordon, fartyg eller luft-

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

 

 

fartyg

 

 

 

 

 

b) annat ändamål än som

229 kr per

1 346 kr per

1 575 kr per

 

 

avses under a

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

6.

2711 11 00,

Naturgas som används

 

 

 

 

2711 21 00

för

 

 

 

 

 

a) drift av motordrivet

0 kr per

1 067 kr per

1 067 kr per

 

 

fordon, fartyg eller luft-

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

 

 

fartyg

 

 

 

 

 

b) annat ändamål än som

229 kr per

1 346 kr per

1 575 kr per

 

 

avses under a

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

7.

2701, 2702

Kolbränslen

301 kr per

1 564 kr per

1 865 kr per

 

eller 2704

 

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

8.

2713 11 00–

Petroleumkoks

301 kr per

1 564 kr per

1 865 kr per

 

2713 12 00

 

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § första stycket 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

För kalenderåret 2003 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 §10

För kalenderåret 2002 och efter-

För kalenderåret 2003 och efter-

följande kalenderår skall energiskatt

följande kalenderår skall energiskatt

och koldioxidskatt betalas med be-

och koldioxidskatt betalas med be-

lopp som efter en årlig omräkning

lopp som efter en årlig omräkning

motsvarar de i 1 § angivna skattebe-

motsvarar de i 1 § angivna skattebe-

loppen multiplicerade med det jäm-

loppen multiplicerade med det jäm-

förelsetal, uttryckt i procent, som

förelsetal, uttryckt i procent, som

10 Senaste lydelse 2000:1155.

67

PROP. 2001/02:1

anger förhållandet mellan det all-

anger förhållandet mellan det all-

männa prisläget i juni månad året

männa prisläget i juni månad året

närmast före det år beräkningen av-

närmast före det år beräkningen av-

ser och prisläget i juni 2000.

ser och prisläget i juni 2001.

Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skatte- belopp som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår. Beloppen avrundas till hela kronor och ören.

3kap. 2 §

För torvbränsle, kolbränsle, petroleumkoks och andra fasta eller gasformiga produkter tas svavelskatt ut med 30 kronor per kilogram svavel i bränslet.

För flytande bränslen tas svavel-

För flytande bränslen tas svavel-

skatt ut med 27 kronor per kubik-

skatt ut med 27 kronor per kubik-

meter för varje tiondels viktprocent

meter för varje tiondels viktprocent

svavel i bränslet. Vid bestämning av

svavel i bränslet. Vid bestämning av

skatten på grund av svavelinnehållet,

skatten på grund av svavelinnehållet,

mätt som viktprocent svavel i bräns-

mätt som viktprocent svavel i bräns-

let, skall avrundning göras uppåt till

let, skall avrundning göras uppåt till

närmaste tiondels viktprocent.

närmaste tiondels viktprocent. Om

 

svavelinnehållet överstiger 0,05 vikt-

 

procent men inte 0,2 viktprocent skall

 

dock avrundning göras till 0,2 vikt-

 

procent.

Svavelskatt tas inte ut för ett fly-

Svavelskatt tas inte ut för ett fly-

tande eller gasformigt bränsle om

tande eller gasformigt bränsle om

dess svavelinnehåll är högst 0,1 vikt-

dess svavelinnehåll är högst 0,05

procent.

viktprocent.

6 a kap.

1 §11

Nuvarande lydelse

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, skall helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål

Bränsle som inte

Befrielse från

Befrielse från

Befrielse

 

ger befrielse

energiskatt

koldioxid-

från svavel-

 

 

 

skatt

skatt

1. Förbrukning för annat

 

100 procent

100 procent

100 procent

ändamål än motordrift eller

 

 

 

 

uppvärmning eller i en pro-

 

 

 

 

cess där bränslet i allt vä-

 

 

 

 

sentligt används för annat

 

 

 

 

ändamål än motordrift eller

 

 

 

 

uppvärmning

 

 

 

 

11 Senaste lydelse 2001:518.

68

PROP. 2001/02:1

Ändamål

Bränsle som inte

Befrielse från

Befrielse från

Befrielse

 

ger befrielse

energiskatt

koldioxid-

från svavel-

 

 

 

skatt

skatt

2. Förbrukning i tåg eller

Bensin, bränsle

100 procent

100 procent

100 procent

annat spårbundet färdmedel

som avses i 2 kap.

 

 

 

 

1 § första stycket

 

 

 

 

3 b och 3 och 4 §§

 

 

 

3. Förbrukning i skepp, när

Bensin, bränsle

100 procent

100 procent

100 procent

skeppet inte används för

som avses i 2 kap.

 

 

 

privat ändamål

1 § första stycket

 

 

 

 

3 b och 3 och 4 §§

 

 

 

4. Förbrukning i båt för vil-

Bensin, bränsle

100 procent

100 procent

100 procent

ken medgivande enligt

som avses i 2 kap.

 

 

 

2 kap. 9 § eller fartygstill-

1 § första stycket

 

 

 

stånd enligt fiskelagen

3 b och 3 och 4 §§

 

 

 

(1993:787) meddelats, när

 

 

 

 

båten inte används för pri-

 

 

 

 

vat ändamål

 

 

 

 

5. Förbrukning i

Annan bensin än

100 procent

100 procent

100 procent

a) luftfartyg, när luftfarty-

flygbensin (KN-nr

 

 

 

get inte används för privat

2710 00 26) och

 

 

 

ändamål

bränsle som avses

 

 

 

 

i2 kap. 1 § första

 

 

 

 

stycket 3 b och 3

 

 

 

 

och 4 §§.

 

 

 

b) luftfartyg, när luftfarty-

Andra bränslen än

100 procent

100 procent

100 procent

get används för privat än-

flygbensin och

 

 

 

damål eller i luftfartygsmo-

flygfotogen (KN-

 

 

 

torer i provbädd eller i

nr 2710 00 51)

 

 

 

liknande anordning

 

 

 

 

6. Förbrukning vid fram-

 

100 procent

100 procent

100 procent

ställning av mineraloljepro-

 

 

 

 

dukter, kolbränslen, petro-

 

 

 

 

leumkoks eller andra

 

 

 

 

produkter för vilka skatte-

 

 

 

 

plikt har inträtt för tillver-

 

 

 

 

karen

 

 

 

 

7. Förbrukning vid fram-

Bränsle som avses i

100 procent

100 procent

ställning av skattepliktig

2 kap. 1 § första

 

 

 

elektrisk kraft, med de be-

stycket 3 b och 3

 

 

 

gränsningar som följer av

och 4 §§

 

 

 

3 §

 

 

 

 

8. Om skattebefrielse inte

Andra bränslen än

100 procent

100 procent

följer av tidigare punkter,

kolbränslen och

 

 

 

förbrukning i metallurgiska

petroleumkoks

 

 

 

processer

 

 

 

 

69

PROP. 2001/02:1

Ändamål

Bränsle som inte

Befrielse från

Befrielse från

Befrielse

 

ger befrielse

energiskatt

koldioxid-

från svavel-

 

 

 

skatt

skatt

9. Om skattebefrielse inte

Bensin, råtallolja,

100 procent

65 procent

följer av tidigare punkter,

bränsle som avses i

 

 

 

förbrukning för annat än-

2 kap. 1 § första

 

 

 

damål än drift av motor-

stycket 3 b och 3

 

 

 

drivna fordon vid tillverk-

och 4 §§

 

 

 

ningsprocessen i industriell

 

 

 

 

verksamhet

 

 

 

 

10. Om skattebefrielse inte

Bensin, råtallolja,

100 procent

65 procent

följer av tidigare punkter,

bränsle som avses i

 

 

 

förbrukning för annat än-

2 kap. 1 § första

 

 

 

damål än drift av motor-

stycket 3 b och 3

 

 

 

drivna fordon vid växthus-

och 4 §§

 

 

 

uppvärmning i yrkesmässig

 

 

 

 

växthusodling

 

 

 

 

11. Om skattebefrielse inte

Bensin, råtallolja,

100 procent

65 procent

följer av tidigare punkter,

bränsle som avses i

 

 

 

förbrukning för annat än-

2 kap. 1 § första

 

 

 

damål än drift av motor-

stycket 3 b och 3

 

 

 

drivna fordon i yrkesmässig

och 4 §§

 

 

 

jordbruks-, skogsbruks-

 

 

 

 

eller vattenbruksverksam-

 

 

 

 

het

 

 

 

 

12. Om skattebefrielse inte

 

100 procent

följer av tidigare punkter,

 

 

 

 

förbrukning i sodapannor,

 

 

 

 

lutpannor, metallurgiska

 

 

 

 

processer eller i processer

 

 

 

 

för framställning av andra

 

 

 

 

mineraliska ämnen än me-

 

 

 

 

taller

 

 

 

 

13. Förbrukning vid till-

Andra bränslen än

100 procent

65 procent

verkningsprocessen i gruv-

bränsle som avses i

 

 

 

industriell verksamhet för

2 kap. 1 § första

 

 

 

drift av andra motordrivna

stycket 3 b

 

 

 

fordon än personbilar, last-

 

 

 

 

bilar och bussar

 

 

 

 

Föreslagen lydelse

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, skall helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

70

PROP. 2001/02:1

Ändamål

Bränsle som inte

Befrielse från

Befrielse från

Befrielse

 

ger befrielse

energiskatt

koldioxid-

från svavel-

 

 

 

skatt

skatt

1. Förbrukning för annat

 

100 procent

100 procent

100 procent

ändamål än motordrift eller

 

 

 

 

uppvärmning eller i en pro-

 

 

 

 

cess där bränslet i allt vä-

 

 

 

 

sentligt används för annat

 

 

 

 

ändamål än motordrift eller

 

 

 

 

uppvärmning

 

 

 

 

2. Förbrukning i tåg eller

Bensin, bränsle

100 procent

100 procent

100 procent

annat spårbundet färdmedel

som avses i 2 kap.

 

 

 

 

1 § första stycket

 

 

 

 

3 b och 3 och 4 §§

 

 

 

3. Förbrukning i skepp, när

Bensin, bränsle

100 procent

100 procent

100 procent

skeppet inte används för

som avses i 2 kap.

 

 

 

privat ändamål

1 § första stycket

 

 

 

 

3 b och 3 och 4 §§

 

 

 

4. Förbrukning i båt för vil-

Bensin, bränsle

100 procent

100 procent

100 procent

ken medgivande enligt

som avses i 2 kap.

 

 

 

2 kap. 9 § eller fartygstill-

1 § första stycket

 

 

 

stånd enligt fiskelagen

3 b och 3 och 4 §§

 

 

 

(1993:787) meddelats, när

 

 

 

 

båten inte används för pri-

 

 

 

 

vat ändamål

 

 

 

 

5. Förbrukning i

 

 

 

 

a) luftfartyg, när luftfarty-

Annan bensin än

100 procent

100 procent

100 procent

get inte används för privat

flygbensin (KN-nr

 

 

 

ändamål

2710 00 26) och

 

 

 

 

bränsle som avses i

 

 

 

 

2 kap. 1 § första

 

 

 

 

stycket 3 b och 3

 

 

 

 

och 4 §§.

 

 

 

b) luftfartyg, när luftfarty-

Andra bränslen än

100 procent

100 procent

100 procent

get används för privat än-

flygbensin och

 

 

 

damål eller i luftfartygsmo-

flygfotogen (KN-

 

 

 

torer i provbädd eller i

nr 2710 00 51)

 

 

 

liknande anordning

 

 

 

 

6. Förbrukning vid fram-

 

100 procent

100 procent

100 procent

ställning av mineraloljepro-

 

 

 

 

dukter, kolbränslen, petro-

 

 

 

 

leumkoks eller andra

 

 

 

 

produkter för vilka skatte-

 

 

 

 

plikt har inträtt för tillver-

 

 

 

 

karen

 

 

 

 

71

PROP. 2001/02:1

Ändamål

Bränsle som inte

Befrielse från

Befrielse från

Befrielse

 

ger befrielse

energiskatt

koldioxid-

från svavel-

 

 

 

skatt

skatt

7. Förbrukning vid fram-

Bränsle som avses i

100 procent

100 procent

ställning av skattepliktig

2 kap. 1 § första

 

 

 

elektrisk kraft, med de be-

stycket 3 b och 3

 

 

 

gränsningar som följer av

och 4 §§

 

 

 

3 §

 

 

 

 

8. Om skattebefrielse inte

Andra bränslen än

100 procent

100 procent

följer av tidigare punkter,

kolbränslen och

 

 

 

förbrukning i metallurgiska

petroleumkoks

 

 

 

processer

 

 

 

 

9. Om skattebefrielse inte

Bensin, råtallolja,

100 procent

70 procent

följer av tidigare punkter,

bränsle som avses i

 

 

 

förbrukning för annat än-

2 kap. 1 § första

 

 

 

damål än drift av motor-

stycket 3 b och 3

 

 

 

drivna fordon vid tillverk-

och 4 §§

 

 

 

ningsprocessen i industriell

 

 

 

 

verksamhet

 

 

 

 

10. Om skattebefrielse inte

Bensin, råtallolja,

100 procent

70 procent

följer av tidigare punkter,

bränsle som avses i

 

 

 

förbrukning för annat än-

2 kap. 1 § första

 

 

 

damål än drift av motor-

stycket 3 b och 3

 

 

 

drivna fordon vid växthus-

och 4 §§

 

 

 

uppvärmning i yrkesmässig

 

 

 

 

växthusodling

 

 

 

 

11. Om skattebefrielse inte

Bensin, råtallolja,

100 procent

70 procent

följer av tidigare punkter,

bränsle som avses i

 

 

 

förbrukning för annat än-

2 kap. 1 § första

 

 

 

damål än drift av motor-

stycket 3 b och 3

 

 

 

drivna fordon i yrkesmässig

och 4 §§

 

 

 

jordbruks-, skogsbruks-

 

 

 

 

eller vattenbruksverksam-

 

 

 

 

het

 

 

 

 

12. Om skattebefrielse inte

 

100 procent

följer av tidigare punkter,

 

 

 

 

förbrukning i sodapannor,

 

 

 

 

lutpannor, metallurgiska

 

 

 

 

processer eller i processer

 

 

 

 

för framställning av andra

 

 

 

 

mineraliska ämnen än me-

 

 

 

 

taller

 

 

 

 

13. Förbrukning vid till-

Andra bränslen än

100 procent

70 procent

verkningsprocessen i gruv-

bränsle som avses i

 

 

 

industriell verksamhet för

2 kap. 1 § första

 

 

 

drift av andra motordrivna

stycket 3 b

 

 

 

fordon än personbilar, last-

 

 

 

 

bilar och bussar

 

 

 

 

72

 

 

 

 

 

 

PROP. 2001/02:1

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

2 §12

 

 

 

Om råtallolja förbrukas för ända-

Om råtallolja förbrukas för ända-

mål som anges i 1 § 9–11 medges be-

mål som anges i 1 § 9–11 medges be-

frielse från energiskatten med ett be-

frielse från energiskatten med ett be-

lopp som motsvarar den energiskatt

lopp som motsvarar den energiskatt

och 65 procent av den koldioxidskatt

och 70 procent av den koldioxidskatt

som tas ut på bränsle enligt 2 kap.

som tas ut på bränsle enligt 2 kap.

1 § första stycket 3 a.

 

 

1 § första stycket 3 a.

 

 

 

 

 

9 kap.

 

 

 

 

 

 

5 §13

 

 

 

Om värme har levererats för till-

Om värme har levererats för till-

verkningsprocessen

i

industriell

verkningsprocessen

i

industriell

verksamhet eller

för

yrkesmässig

verksamhet eller

för

yrkesmässig

jordbruks-, skogsbruks- eller vatten-

jordbruks-, skogsbruks- eller vatten-

bruksverksamhet,

medger beskatt-

bruksverksamhet,

medger beskatt-

ningsmyndigheten efter ansökan av

ningsmyndigheten efter ansökan av

den som framställt värmen återbe-

den som framställt värmen återbetal-

talning av

 

 

 

ning av

 

 

 

1. energiskatten på elektrisk kraft,

1. energiskatten på elektrisk kraft,

och

 

 

 

och

 

 

 

2. energiskatten och 65 procent av

2. energiskatten och 70 procent av

koldioxidskatten

bränsle, dock

koldioxidskatten

bränsle, dock

inte bensin, råtallolja eller bränsle

inte bensin, råtallolja eller bränsle

som avses i 2 kap. 1 § första stycket

som avses i 2 kap. 1 § första stycket

3 b,

 

 

 

3 b,

 

 

 

som förbrukats vid framställning

som förbrukats vid framställning

av värmen.

 

 

 

av värmen.

 

 

 

Bestämmelserna i första stycket 2

Bestämmelserna i första stycket 2

tillämpas även på råtallolja, dock att

tillämpas även på råtallolja, dock att

återbetalning av energiskatt medges

återbetalning av energiskatt medges

till ett belopp som motsvarar den

till ett belopp som motsvarar den

energiskatt och 65 procent av den

energiskatt och 70 procent av den

koldioxidskatt som tas ut på bränsle

koldioxidskatt som tas ut på bränsle

som avses i 2 kap. 1 § första stycket

som avses i 2 kap. 1 § första stycket

3 a.

 

 

 

3 a.

 

 

 

Har beslut om preliminär skattesats meddelats enligt 9 kap. 9 b § medges återbetalning enligt den lägre koldioxidskattesats eller, beträffande råtallolja, energiskattesats som följer av beslutet.

11 kap.

3 §14

Energiskatten utgör

1. 0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling,

12Senaste lydelse 2001:518.

13Senaste lydelse 2000:1155.

14Senaste lydelse 2000:1155.

73

PROP. 2001/02:1

2.12,5 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som avses under 1 och som förbrukas i kom- muner som anges i 4 §,

3.15,8 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de som anges i 4 §, och

4.18,1 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i övriga fall.

För elektrisk kraft som under ti- den den 1 november–den 31 mars förbrukas i elektriska pannor som ingår i en elpanneanläggning vars in- stallerade effekt överstiger 2 mega- watt, utgör dock energiskatten

1.14,8 öre per kilowattimme vid förbrukning i kommuner som anges

i4 § för annat ändamål än industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller yrkesmässig växthusodling, och

2.18,1 öre per kilowattimme vid förbrukning för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de som anges i 4 §.

För kalenderåret 2002 och efter- följande kalenderår skall de i första och andra styckena angivna skattebe- loppen räknas om på det sätt som i fråga om skatt på bränslen anges i 2 kap. 10 §. Belopp som anges i tion- dels ören skall dock avrundas till hela tiondels ören.

2.14,0 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som avses under 1 och som förbrukas i kom- muner som anges i 4 §,

3.17,4 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de som anges i 4 §, och

4.19,8 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i övri- ga fall.

För elektrisk kraft som under ti- den den 1 november–den 31 mars förbrukas i elektriska pannor som ingår i en elpanneanläggning vars installerade effekt överstiger 2 me- gawatt, utgör dock energiskatten

1.16,4 öre per kilowattimme vid förbrukning i kommuner som anges

i4 § för annat ändamål än industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller yrkesmässig växthusodling, och

2.19,8 öre per kilowattimme vid förbrukning för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de som anges i 4 §.

För kalenderåret 2003 och efter- följande kalenderår skall de i första och andra styckena angivna skattebe- loppen räknas om på det sätt som i fråga om skatt på bränslen anges i 2 kap. 10 §. Belopp som anges i tion- dels ören skall dock avrundas till hela tiondels ören.

10 §15

Avdrag får göras även för energiskatt och koldioxidskatt på

1.bränsle som beskattas enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b, om bränslet förbrukats vid framställning av skattepliktig elektrisk kraft i en gasturbinan- läggning som har en sammanlagd installerad generatoreffekt av minst fem megawatt, under förutsättning att värme inte samtidigt nyttiggjorts,

2.annat bränsle än som avses under 1, dock inte råtallolja, om bränslet för- brukats vid framställning av skattepliktig elektrisk kraft, med de begränsning- ar som följer av andra och femte styckena.

Avdrag enligt första stycket 2 får vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning göras för energiskatt och koldioxidskatt på den del av bränslet som förbrukats för framställning av

15 Senaste lydelse 2001:518.

74

PROP. 2001/02:1

skattepliktig elektrisk kraft och för hälften av energiskatten på den del av bränslet som förbrukats för framställning av nyttiggjord värme.

Avdrag får göras även för energiskatt på råtallolja om den förbrukats vid framställning av skattepliktig elektrisk kraft, med de begränsningar som följer av fjärde och femte styckena.

Avdrag enligt tredje stycket får vid samtidig produktion av värme och skat- tepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning göras för hela energiskatten på den del av bränslet som förbrukats för framställning av skattepliktig elekt- risk kraft och för energiskatt med ett belopp som motsvarar hälften av den energiskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a på den del av bränslet som förbrukats för framställning av nyttiggjord värme.

Avdrag enligt första–fjärde styckena får göras endast i den mån avdrag inte gjorts enligt 9 § första stycket 4 eller 7 kap. 1 § första stycket 4 i fall som avses

i 6 a kap. 1 § 7 eller 2, 3 eller 4 §.

 

Den som yrkesmässigt levererar

Den som yrkesmässigt levererar

elektrisk kraft som i Sverige fram-

elektrisk kraft som i Sverige fram-

ställts i ett vindkraftverk får göra av-

ställts i ett vindkraftverk får göra av-

drag med ett belopp som svarar mot

drag med ett belopp som svarar mot

den skatt som skall betalas enligt 3 §

18,1 öre per kilowattimme.

första stycket 4.

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Äldre föreskrifter gäller fortfa- rande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

75

PROP. 2001/02:1

3.8Lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna

Härigenom föreskrivs att punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4.16 Bestämmelsen i artikel 31

4. Bestämmelsen i artikel 31 punkt

punkt 3 i avtalet skall också tillämpas

3 i avtalet skall också tillämpas vid

vid 2002 års taxering. Vid 1999–2002

2002 och 2003 års taxeringar. Vid

års taxeringar skall artikel 26 punkt 2

1999–2003 års taxeringar skall artikel

i avtalet inte gälla i fall då artikel 31

26 punkt 2 i avtalet inte gälla i fall då

punkt 3 i avtalet tillämpas.

artikel 31 punkt 3 i avtalet tillämpas.

Vad som föreskrivs i första stycket skall, oberoende av bestämmelserna i bilaga 2 till denna lag, också gälla för inkomst som person med hemvist i Sverige uppbär för arbete ombord på danskt skepp i internationell färjetrafik mellan Sverige och Danmark om

skeppet är registrerat i det danska internationella skeppsregistret (DIS),

arbetsgivaren har hemvist i Danmark, och

personen var anställd ombord på ett danskt skepp någon gång under ja- nuari månad år 2001.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

16 Senaste lydelse 2001:411.

76

PROP. 2001/02:1

3.9Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhets- skatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §17

Skatten beräknas på den beskattningsbara förmögenheten. Beskattningsbar förmögenhet är den del av den skattepliktiga förmögenhe-

ten som överstiger ett fribelopp. Den beskattningsbara förmögenheten av- rundas nedåt till helt tusental kronor.

Fribeloppet uppgår till

 

1. 1 000 000 kronor för fysisk per-

1. 1 500 000 kronor för fysisk per-

son, dödsbo, familjestiftelse samt för

son, dödsbo, familjestiftelse samt för

fall som avses i 21 § första stycket 4,

fall som avses i 21 § första stycket 4,

2. 1 500 000 kronor för fall som

2. 2 000 000 kronor för fall som

avses i 21 § första stycket 1–3, och

avses i 21 § första stycket 1–3, och

3. 25 000 kronor för annan juridisk person än dödsbo och familjestiftelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års taxering.

17 Senaste lydelse 2000:1422.

77

PROP. 2001/02:1

3.10Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 kap.

3 §18

De allmänna skattetabellerna skall ange skatteavdraget på olika inkomstbe- lopp, beräknade för en månad eller kortare tid, och grundas på att

1.inkomsten är oförändrad under inkomståret,

2.arbetstagaren endast kommer att taxeras för den inkomst som anges i ta- bellen,

3.arbetstagaren inte skall betala någon annan skatt eller avgift än kommu- nal inkomstskatt, statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster, begravningsav- gift enligt begravningslagen (1990:1144), avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till re- gistrerat trossamfund,

4. arbetstagaren vid inkomsttaxe-

4. arbetstagaren vid inkomsttaxe-

ringen inte medges något annat av-

ringen inte medges något annat av-

drag än avdrag för 50 % av avgift en-

drag än avdrag för 25 % av avgift en-

ligt lagen om allmän pensionsavgift

ligt lagen om allmän pensionsavgift

och grundavdrag, och att

och grundavdrag, och att

5. arbetstagaren medges skattereduktion för allmän pensionsavgift enligt

65 kap. 10 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Skattetabellerna skall ange skatteavdraget med utgångspunkt från att kom- munal inkomstskatt, begravningsavgift enligt begravningslagen och avgift som avses i lagen om avgift till registrerat trossamfund beräknas efter en samman- lagd skatte- och avgiftssats i hela krontal.

Av tabellerna skall också framgå skatteavdraget för den som inte är skyldig att betala allmän pensionsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för inkomståret 2002.

18 Senaste lydelse 2000:1004.

78

PROP. 2001/02:1

3.11Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

2 §19

För varje år som en person har va-

För varje år som en person har va-

rit försäkrad och har haft inkomster

rit försäkrad och har haft inkomster

här i landet som är pensionsgrun-

här i landet som är pensionsgrun-

dande, skall hans eller hennes pen-

dande, skall hans eller hennes pen-

sionsgrundande inkomst fastställas.

sionsgrundande inkomst fastställas.

Detta gäller dock endast om sum-

Detta gäller dock endast om sum-

man av de inkomster som är pen-

man av de inkomster som är pen-

sionsgrundande uppgått till minst 27

sionsgrundande uppgått till minst

procent av det för intjänandeåret gäl-

40,3 procent av det för intjänande-

lande prisbasbeloppet enligt lagen

året gällande prisbasbeloppet enligt

(1962:381) om allmän försäkring.

lagen (1962:381) om allmän försäk-

 

ring.

Fastställande enligt första stycket skall inte göras för år före det år då den försäkrade fyllt 16 år. För det år då den försäkrade har avlidit skall pensions- grundande inkomst inte fastställas i annat fall än om överföring av pensions- rätt för premiepension till den avlidnes make skall göras för det året. För den som är född år 1937 eller tidigare skall pensionsgrundande inkomst inte heller fastställas för år efter det då den försäkrade har fyllt 64 år eller för tidigare år under vilket han eller hon hela året har uppburit hel ålderspension enligt den- na lag eller enligt lagen om allmän försäkring.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

2.De nya bestämmelserna tillämpas första gången vid fastställande av pen- sionsgrundande inkomster för år 2003.

3.Äldre bestämmelser gäller vid fastställande av pensionsgrundande in- komster för år 2002, dock skall pensionsgrundande inkomster endast faststäl- las om summan av de inkomster som är pensionsgrundande uppgått till minst 29,3 procent av det för intjänandeåret gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

19 Senaste lydelse 2000:1008.

79

PROP. 2001/02:1

3.12Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsav- gift skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §20

Avgift beräknas inte på ersättning

Avgift beräknas inte på ersättning

enligt 2 § om ersättningen tillsam-

enligt 2 § om ersättningen tillsam-

mans med annan inkomst av anställ-

mans med annan inkomst av anställ-

ning och inkomst av annat förvärvs-

ning och inkomst av annat förvärvs-

arbete understiger 27 procent av det

arbete understiger 40,3 procent av

för året gällande prisbasbeloppet en-

det för året gällande prisbasbeloppet

ligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om

enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om

allmän försäkring.

allmän försäkring.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

2.De nya bestämmelserna tillämpas första gången på avgifter som beräknas för år 2003.

3.Äldre bestämmelser gäller vid beräkning av avgifter för år 2002, dock skall avgift inte beräknas på ersättning enligt 2 § om ersättningen tillsammans med annan inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete under- stiger 29,3 procent av det för året gällande prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

20 Senaste lydelse 2000:1009.

80

PROP. 2001/02:1

3.13Förslag till lag om ändring i lagen (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa fall vid 2000-2003 års taxeringar

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa fall vid 2000–2003 års taxe- ringar21 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §22

Skyldighet att lämna självdeklaration till ledning för 2001–2003 års taxe- ringar gäller endast om den uppburna pensionen överstiger följande belopp:

a) för gift skattskyldig: 138,1 pro-

a) för gift skattskyldig: 139,69

cent av prisbasbeloppet enligt 1 kap.

procent av prisbasbeloppet enligt

6 § lagen (1962:381) om allmän för-

1 kap. 6 § lagen (1962:381) om all-

säkring och

män försäkring och

b) för annan skattskyldig: 155,9

b) för annan skattskyldig: 157,49

procent av prisbasbeloppet.

procent av prisbasbeloppet.

Beloppet i första stycket b) gäller också för gift skattskyldig som under nå- gon del av året har fått folkpension som ogift.

Vid bedömningen av deklarationsskyldigheten enligt denna paragraf räknas barnpension och vårdbidrag inte som folkpension.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års taxering.

21Senaste lydelse av lagens rubrik 2000:791.

22Senaste lydelse 2000:1010.

81

PROP. 2001/02:1

3.14Förslag till lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1999:673) om skatt på avfall skall ha

följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

4 §

Avfallsskatt skall betalas med

Avfallsskatt skall betalas med

250 kronor per ton avfall.

288 kronor per ton avfall.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

82

PROP. 2001/02:1

3.15Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 §, 39 kap. 14 §, 63 kap. 3 och 4 §§ samt 65 kap. 5 och 10 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

5 §23

Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster skall beräknas på den be- skattningsbara förvärvsinkomsten. Denna skall beräknas på följande sätt.

Summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet mins- kas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt hundratal kronor och är den taxerade förvärvsinkomsten.

Från den taxerade förvärvsin-

Från den taxerade förvärvsin-

komsten dras 50 procent av sådana

komsten dras 25 procent av sådana

avgifter enligt lagen (1994:1744) om

avgifter enligt lagen (1994:1744) om

allmän pensionsavgift som avser be-

allmän pensionsavgift som avser be-

skattningsåret, avrundat uppåt till

skattningsåret, avrundat uppåt till

helt hundratal kronor, samt grund-

helt hundratal kronor, samt grund-

avdrag eller särskilt grundavdrag och

avdrag eller särskilt grundavdrag och

sjöinkomstavdrag. Avdragen skall

sjöinkomstavdrag. Avdragen skall

göras i nu nämnd ordning. Det åter-

göras i nu nämnd ordning. Det åter-

stående beloppet är den beskatt-

stående beloppet är den beskatt-

ningsbara förvärvsinkomsten.

ningsbara förvärvsinkomsten.

39 kap.

14 §24

För investmentföretag och värdepappersfonder gäller, utöver vad som föl- jer av övriga bestämmelser i denna lag, följande:

1. Kapitalvinster på delägarrätter skall inte tas upp och kapitalförluster på

delägarrätter får inte dras av.

2. Ett belopp som för helt år mot-

2. Ett belopp som för helt år mot-

svarar 2 procent för investmentföretag

svarar 1,5 procent av värdet på del-

och 1,5 procent för värdepappersfon-

ägarrätter vid beskattningsårets in-

der av värdet på deras delägarrätter

gång skall tas upp. Egna aktier eller

vid beskattningsårets ingång skall tas

optioner, terminer eller liknande in-

upp. Egna aktier eller optioner, ter-

strument vars underliggande till-

miner eller liknande instrument vars

gångar består av investmentföreta-

underliggande tillgångar består av in-

gets sådana aktier skall inte inräknas i

vestmentföretagets sådana aktier

underlaget.

skall inte inräknas i underlaget.

3. Utdelning som företaget eller

3. Utdelning som företaget eller

fonden lämnar skall dras av, dock inte

fonden lämnar skall dras av. Sådan

med så högt belopp att det uppkommer

utdelning av andelar i ett dotterbolag

ett underskott. Sådan utdelning av an-

som avses i 42 kap. 16 § skall dock

delar i ett dotterbolag som avses i 42

inte dras av. Värdepappersfonder får

23Senaste lydelse 2000:1003.

24Senaste lydelse 2000:1341.

83

PROP. 2001/02:1

kap. 16 § skall dock inte dras av.

dra av utdelning till annan än andels-

Värdepappersfonder får dra av ut-

ägare i fonden med högst ett belopp

delning till annan än andelsägare i

som motsvarar 2 procent av fondens

fonden med högst ett belopp som

värde vid utgången av beskattnings-

motsvarar 2 procent av fondens vär-

året.

de vid utgången av beskattningsåret.

 

Den utdelning som skall dras av enligt första stycket 3 skall dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser.

Nuvarande lydelse

63 kap.

3 §25

För dem som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret upp- går grundavdraget till följande belopp.

Taxerad förvärvsinkomst

överstiger inte 1,86 prisbasbelopp

överstiger 1,86 men inte 2,89 pris- basbelopp

Grundavdrag

0,27 prisbasbelopp

0,27 prisbasbelopp ökat med 25 pro- cent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten översti- ger 1,86 prisbasbelopp

överstiger 2,89 men inte 3,04 pris- basbelopp

överstiger 3,04 men inte 5,615 pris- basbelopp

0,5275 prisbasbelopp

0,5275 prisbasbelopp minskat med

10 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 3,04 prisbasbelopp

överstiger 5,615 prisbasbelopp

0,27 prisbasbelopp

Föreslagen lydelse

63 kap.

3 §

För dem som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret upp- går grundavdraget till följande belopp.

Taxerad förvärvsinkomst

överstiger inte 1,86 prisbasbelopp

överstiger 1,86 men inte 2,89 pris- basbelopp

Grundavdrag

0,403 prisbasbelopp

0,403 prisbasbelopp ökat med 25 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten översti- ger 1,86 prisbasbelopp

25 Senaste lydelse 2000:1003.

84

För dem som är obegränsat skatt- skyldiga bara under en del av be- skattningsåret är grundavdraget en tolftedel av 0,293 prisbasbelopp för varje kalendermånad eller del av ka- lendermånad som de är obegränsat skattskyldiga.

PROP. 2001/02:1

överstiger 2,89 men inte 3,04 pris- basbelopp

överstiger 3,04 men inte 3,66 pris- basbelopp

överstiger 3,66 men inte 5,615 pris- basbelopp

överstiger 5,615 men inte 6,41 pris- basbelopp

överstiger 6,41 prisbasbelopp

Nuvarande lydelse

0,6605 prisbasbelopp

0,6605 prisbasbelopp minskat med

10 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 3,04 prisbasbelopp

0,5985 prisbasbelopp minskat med 14 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 3,66 prisbasbelopp

0,3248 prisbasbelopp minskat med 4 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 5, 615 prisbasbelopp

0,293 prisbasbelopp

Föreslagen lydelse

4 §26

För dem som är obegränsat skatt- skyldiga bara under en del av be- skattningsåret är grundavdraget en tolftedel av 0,27 prisbasbelopp för varje kalendermånad eller del av ka- lendermånad som de är obegränsat skattskyldiga.

65 kap.

5 §27

För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster

200 kronor,

20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en nedre skiktgräns, och

5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en övre skiktgräns.

Skiktgränserna bestäms med ut-

Skiktgränserna bestäms med ut-

gångspunkt i en nedre skiktgräns på

gångspunkt i en nedre skiktgräns på

252 000 kronor vid 2002 års taxering

273 800 kronor vid 2003 års taxering

och en övre skiktgräns på 390 400

och en övre skiktgräns på 414 200

kronor vid 2002 års taxering.

kronor vid 2003 års taxering.

Vid de därpå följande taxeringarna uppgår skiktgränserna till skiktgränserna för det föregående taxeringsåret multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt

26Senaste lydelse 2000:1003.

27Senaste lydelse 2000:1003.

85

Skattereduktion skall göras med 75 procent av allmän pensionsavgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift som avser beskatt- ningsåret. Skattereduktionen skall avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

PROP. 2001/02:1

i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni andra året före taxeringsåret och prisläget i juni tredje året före taxeringsåret plus två procentenheter. Skiktgränserna fastställs av regeringen före utgången av andra året före taxeringsåret och avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

10 §28

Skattereduktion skall göras med 50 procent av allmän pensionsavgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift som avser beskatt- ningsåret. Skattereduktionen skall avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års taxering om inte annat följer av punkterna 2–3.

2.De nya bestämmelserna i 63 kap. 3 § tillämpas första gången vid 2004 års taxering.

3.Äldre bestämmelser i 63 kap. 3 § gäller vid beräkning av grundavdrag vid 2003 års taxering, dock skall 0,293 prisbasbelopp tillämpas i stället för 0,27 prisbasbelopp och 0,5505 prisbasbelopp tillämpas i stället för 0,5275 prisbas- belopp.

28 Senaste lydelse 2000:1003.

86

4

Budgetpolitiska mål och statsbudgeten

PROP. 2001/02:1

4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten

I detta kapitel redovisas de av riksdagen besluta- de budgetpolitiska målen och regeringens förslag till tekniska justeringar av utgiftstaken för staten åren 2001–2004. I kapitlet redovisas även reger- ingens prövning av målet för den offentliga sek- torns finansiella sparande för 2002 mot bak- grund av konjunkturläget. Därefter redovisas centrala förutsättningar för budgetberäkningar- na, såsom makroekonomiska antaganden samt förslag till nya beslut och tidigare fattade beslut med budgetmässiga konsekvenser.

Vidare redogörs översiktligt för statsbudge- tens utveckling samt kommunsektorns och ålderspensionssystemets finanser. Kapitlet avslutas med en redovisning av hur budgetberäkningarna förhåller sig till de budgetpolitiska målen. En detaljerad redovisning av statsbudgetens inkomster och utgifter återfinns i kapitel 5 och 6. Beräkningar för de delar av statsbudgeten som varken klassificeras som inkomster eller utgifter (exempelvis myndigheters in- och utlåning i Riks- gäldskontoret) redovisas i detta kapitel.

4.1Budgetpolitiska mål

Budgetpolitiken är inriktad på två övergripande och fleråriga mål, dels utgiftstaket för staten, dels den offentliga sektorns finansiella sparande (saldomålet). De uppsatta målen har klarats samtliga år. De budgetpolitiska mål som riksda- gen har beslutat ligger fast. Målen kan samman- fattas på följande sätt:

1.De takbegränsade utgifterna skall rymmas inom beslutade utgiftstak för staten.

2.Den offentliga sektorns finansiella sparande skall uppgå till 2 procent av bruttonational-

produkten (BNP) i genomsnitt över en konjunkturcykel.

Riksdagen fastställer tre år i förväg ett utgiftstak som sätter en övre gräns för statens utgifter. Ut- giftstaket för staten omfattar dels de egentliga utgifterna på statsbudgeten exklusive stats- skuldsräntor (utgiftsområde 1–25 samt 27), dels utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten samt en budgeteringsmarginal. De utgifter som utgiftstaket omfattar kallas tak- begränsade utgifter och utgörs av faktiskt för- brukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. Skillnaden mellan ut- giftstaket och de takbegränsade utgifterna utgör budgeteringsmarginalen.

Budgeteringsmarginalen utgör en buffert mot såväl makroekonomisk osäkerhet som den osä- kerhet som finns kring redan fattade ekonomis- ka beslut. Prognososäkerheten är alltid betydan- de och ökar med avståndet till prognos- horisonten. Om budgeteringsmarginalen tas i anspråk innebär det att överskottet i de offentli- ga finanserna försämras i motsvarande mån.

Utgiftstaket för staten är ett mycket viktigt budgetpolitiskt åtagande för riksdagen och re- geringen och främjar trovärdigheten i den eko- nomiska politiken. Budgetpolitiken blir mer långsiktig och mer förutsägbar genom att ramen för statens utgifter bestäms för tre år framåt i ti- den. Därigenom kan utgiftstaken förhindra att tillfälligt högre inkomster används för att finan- siera varaktigt högre utgifter. Genom utgiftsta- ket ges riksdag och regering förbättrade möjlig- heter till kontroll och styrning över anvisade medel och utgiftsutvecklingen. Utgiftstaket för staten leder även till att behovet av prioriteringar

89

PROP. 2001/02:1

mellan utgiftsområden tydliggörs, att en utveck- ling där skatteuttaget måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll förebyggs och att Re- geringskansliets interna budgetarbete kan styras mer effektivt. Dessutom stärks omvärldens till- tro till den svenska budgetpolitiken.

Ett tak för statens utgifter infördes i samband med införandet av den nya budgetprocessen 1997. Utgiftstaket har klarats under samtliga år, även om vissa utgiftsbegränsande åtgärder under åren 1998–2000 var nödvändiga för att undvika ett överskridande. I tabell 4.1 redovisas fastställ- da utgiftstak för åren 1997–2000 och utfallet för de takbegränsade utgifterna. År 2000 blev utgif- terna 5 miljarder kronor lägre än det fastställda utgiftstaket.

Tabell 4.1 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

 

1997

1998

1999

2000

Utgiftstak för staten

723,0

720,0

753,0

765,0

Takbegränsade utgifter (utfall)

689,9

718,0

751,5

760,0

Det andra budgetpolitiska målet, som avser den offentliga sektorns finansiella sparande, omfattar hela den offentliga sektorn som den definieras i nationalräkenskaperna. Förutom staten ingår även ålderspensionssystemet och kommunsek- torn. Den offentliga sektorns finansiella sparan- de visar den förändring i den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet som beror på reala transaktioner. Finansiella transaktioner, såsom köp och försäljning av aktier och andra finansiel- la tillgångar, påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar av tillgångar och skulder.

Tabell 4.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP

 

1997

1998

1999

2000

Målet för den offentliga

-3,0

0,0

0,5

2,0

sektorns finansiella sparande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

-2,0

2,1

1,7

4,1

 

 

 

 

 

Den demografiska utvecklingen kan förväntas leda till ökade resurskrav på den offentliga sek- torn efter 2010. Med ett överskott på 2 procent av BNP ökar den offentliga nettoförmögenheten de närmaste åren, vilket förbättrar möjligheterna att möta sådana krav.

Målen för den offentliga sektorns sparande har hittills överträffats med god marginal. En förklaring till det gynnsamma utfallet är att

svensk ekonomis potentiella produktionsnivå och därmed BNP-tillväxten har blivit högre än väntat utan att det hotat inflationsmålet. Dess- utom har skatteintäkterna blivit högre än förvän- tat. År 2000 uppgick överskottet för den offent- liga sektorns finanser preliminärt till ca 85 miljarder kronor eller till 4,1 procent av BNP, vilket var betydligt högre än målet på 2 procent.

Erfarenheterna av de preciserade budgetpoli- tiska målen är mycket goda. De utgiftstak för staten och de årsvisa mål för den offentliga sek- torns finansiella sparande som riksdagen tidigare fastställt för åren 2001–2004 ligger fast och re- dovisas i tabell 4.3. Regeringen föreslår emeller- tid i denna proposition att de tidigare fastställda nivåerna för åren 2001–2004 skall justeras till följd av vissa budgettekniska f