Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att vindkraftverk inte borde omfattas av fastighetsskatt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förenkla bygglovshanteringen för vindkraftverk.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utarbetande av en vindkraftslag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn av miljöskatter och försäkringar som vindkraften omgärdas av.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om intensifiering av överföringskapaciteten från norra till södra Sverige.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bibehållen möjlighet till inmatning på nätet för små producenter till rimligt pris.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om villkoren för vindkraftsetablering och militära intressen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändring av gränsen för småskaliga kraftverk.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en kampanj för grön el.
Energisystemet måste ställas om mot mer uthållig elproduktion och koldioxidutsläppen måste minska. Kyotoprotokollet ska uppfyllas. Vindkraften, som inte kräver några transporter och inte ger några utsläpp, är en viktig komponent i denna process, vilket tyskar, danskar och spanjorer insett. Där satsar man storskaligt på vindkraften, vilket även lett till industriell utveckling. Där finns inte det starka motstånd mot vindkraftverkens utseende som vi har i Sverige, trots att dessa länder är betydligt mer tättbefolkade. I Danmark är vindkraften den näst största exportbranschen, efter livsmedel. Sverige med sina stora ytor, långa kuster och goda vindförhållanden har stora möjligheter. Ändå omgärdas vindkraften här med en rad krångligheter och med en ekonomisk osäkerhet som gör utbyggnaden mycket vansklig. Om utredningsförslaget om gröna certifikat blir verklighet i sin nuvarande form kommer hela branschen att haverera.
Vindpotentialen är enorm i Sverige. Våra långa kuster, fjäll och många öar ger utmärkta möjligheter att storskaligt bygga ut vindkraften och uppfylla målet i Energimyndighetens rapport den 16 maj 2001 ”Vindkraften i Sverige” om 10 TWh vindkraft i näten om 10 år och bidra till Sveriges uppfyllande av Kyotoprotokollet. Denna förnybara resurs får inte blåsa oss förbi utan måste tillvaratas på bästa sätt.
En utbyggnad till 10 TWh på 10 år skulle ge Sverige i storleksordningen 5 000–10 000 personer heltidssysselsättning inom vindkraftsbranschen, inkl. underleverantörer, projektörer, service m.m., beroende på om vi får en eller flera svenska stora tillverkare av vindkraftverk eller om vi måste förlita oss på danska, tyska eller amerikanska vindkraftstillverkares etableringar i Sverige. Med en utbyggnad av i storleksordningen 300 MW per år i tio år (idag har vi totalt 280 MW) skulle vi kunna ge de stora vindkraftsländerna en match, skapa sysselsättning och ge Sverige ett stort bidrag till minskade koldioxidutsläpp och därmed en kraftig förbättring av miljön samt ge ett avsevärt tillskott till elförsörjningen i landet. För att åstadkomma detta med nuvarande låga elpriser krävs statliga insatser, vilket alltid skett vid introduktionen av ny teknik och ny infrastruktur.
För att åstadkomma en nödvändig utveckling av vindkraften i Sverige behöver följande kriterier uppfyllas:
De ekonomiska förutsättningarna måste vara stabila och överblickbara så att den som investerar i vindkraft har rimliga möjligheter att få verksamheten att gå ihop. Modellen med gröna certifikat kan vara en framkomlig väg för framtiden. Däremot skulle de om de som nu är tänkt skulle börja gälla från januari 2003 och med den låga nivå som föreslås i utredningen vara direkt förödande för all vindkraft i Sverige. Modellen har inte fungerat i något annat land där den prövats. Modellen är dyr och medför omfattande administration. Investerarna och långivarna blir osäkra om det går att investera i eller ens låna ut pengar till ett så oprövat och oklart systemskifte. Sverige är ett litet handelsområde med få aktörer och vi menar att vi bör invänta övriga EU och tillsammans införa certifikatshandel om fem till 10 år. I Tyskland har man fast pris för förnybar energi som visat sig mycket framgångsrikt. De har klarat att genomföra detta gentemot EU:s regler, vilket Sverige också bör kunna. Vi föreslår därför att Sverige, i avvaktan på ett gemensamt införande av gröna certifikat i EU, inför fast pris på förnybar energi. Investeringsbidraget bör också bibehållas på nuvarande 15 %.
Vindkraftverken är enligt skattemyndigheterna klassade som fastigheter och har sedan höjningen 1999 en helt orimlig fastighetsbeskattning jämfört med andra elproduktionsanläggningar. Vindkraftverk är maskiner som enligt vår uppfattning inte bör omfattas av fastighetsskatt. I varje fall bör den återgå till nivån före år 1999, dvs produkten av verkets nettoeffekt och max 2 000 kr/kW och inte som idag med nominell effekt och 6 400 kr/kW.
Bygglovshanteringen är idag orimligt lång och ohanterlig. Idag tar processen för verk över 1 MW tre till fyra år i anspråk. Under tiden har leverantörerna utvecklat sina vindkraftverk mot nya modeller, oftast större. Då ska det vara enkelt att gradera upp bygglovet till detta och inte som nu börja om processen på nytt. Lagen bör ändras så att inte vindkraft klassas som miljöfarlig verksamhet.
Kommunerna måste ta över tillståndsgivningen för vindkraftverk. Vi föreslår att regeringen utarbetar en vindkraftslag som tar hänsyn till alla remissinstanser och samtidigt minskar dubbelarbetet hos myndigheterna. I den nya lagen bör framgå att vindkraft är en miljönyttig och önskvärd verksamhet.
De orimliga miljöskatter och miljöskadeförsäkringar som vindkraften i dag omgärdas med bör ses över och anpassas.
Den förstärkning av överföringskapaciteten från norra till södra Sverige som pågår måste intensifieras för att möjliggöra vindkraftsetablering i fjällvärlden där en stor potential finns.
Möjligheten till inmatning på nätet för små producenter till rimligt pris måste säkras. Ellagens paragraf som föreskriver att inmatning från små elproducenter bara får belastas med kostnaden för mätutrustning och mätning av inmatad el bör bibehållas.
I vissa områden, t ex Västergötland, begränsar militären höjden av vindkraftverken i för dessa attraktiva lägen på grund av att de skulle hindra signalspaning. Eftersom ett vindkraftverk är en maskin som med kort varsel kan plockas ner föreslår vi att de hindren ska ses över och att vindkraftverk ska kunna byggas i rimlig höjd med villkoret att de kan plockas ner snabbt i händelse av orostider.
Enligt ellagen sätts gränsen för småskaliga kraftverk till 1 500 kW, en otidsenlig gräns som innebär att flera vindkraftverk som överstiger denna kapacitet måste strypas och köras på lägre effekt, ett helt onödigt resursslöseri. Denna regel bör ändras med hänsyn till teknikutvecklingen.
I en avreglerad elmarknad är kundens val oerhört viktigt och medverkar till omställningen. För att öka intresset för att använda sig av ”grön el” bör regeringen tillsammans med Energimyndigheten initiera en pedagogiskt upplagd kampanj med budskapet att varje kilowatt producerad från förnybara energikällor sparar naturen, hälsan och miljön.
|
Stockholm den 5 oktober 2001 |
|
|
Marianne Andersson (c) |