Skogen har en mycket stor betydelse för Sverige. Bra förutsättningar för skogsnäringen är således bra för Sverige. I denna motion pekar Centerpartiet på viktiga saker för den svenska skogspolitiken. Vi betonar vikten av det enskilda privata ägandet och vill ge möjligheter att stärka detsamma. En översyn av kulturminneslagen och dess effekter för skogsnäringen bör genomföras, dieselskatten för skogsmaskiner bör sänkas, miljöbalkens regler för markavvattning ses över, anslagen till lövskogsplantering höjas och kalkning genomföras. Vidare är satsningar på forskning, utveckling och vidareförädling ett måste.
Det kan med fog sägas att den svenska skogen är en grund för välstånd. Den potentialen måste tas tillvara.
1 Sammanfattning 56
2 Innehållsförteckning 57
3 Förslag till riksdagsbeslut 58
4 Inledning 60
5 Erkänn skogens betydelse för sverige 61
6 Miljömålet ”levande skogar” 61
6.1 Kulturmiljövärden 61
7 Ägarstruktur 62
7.1 Jordförvärslagen 63
7.2 Generationsskiften 63
8 Äganderätt 63
8.1 När allemansrätten missutnyttjas hotas den 64
9 Infrastruktur 64
9.1 Vägar 65
9.2 Täckning för mobiltelefoner 65
10 Sänk dieselskatten för skogsnäringen 66
11 Forskning och utveckling 66
11.1 Stark vidareförädling 66
11.2 Forskning kring svampangrepp 67
11.3 Energiforskning 67
12 Lövskogsplantering 68
13 Kalkning av skogsmark 68
14 Miljöbalken 68
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skogens stora betydelse för Sverige.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av kulturminneslagen och dess effekter för skogsnäringen.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att värna det spridda ägandet av den svenska skogen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en inriktning som stärker det enskilda privata ägandet vid utförsäljning av statlig skog.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att jordförvärvslagen bör utformas så att andelen bolagsskog inte ökar.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en översyn av regler av olika slag som härrör från generationsskiften, i syfte att stärka och ge möjlighet till fortsatt spritt ägande av den svenska skogen, bör genomföras med skyndsamhet.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att värna och stärka den privata äganderätten.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kommersiellt missutnyttjande av allemansrätten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om initiativ för att garantera GSM-täckning.6
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att statens andel och engagemang i forskningsinstitutet Trätek AB inte får minska.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökade resurser till SLU för forskning kring svampangrepp.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av fortsatt forskning kring, och praktisk tillämpning av, energi- och drivmedelsframställning ur skogsråvara.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avsätta mera resurser till plantering och skötsel av lövskog.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öka resurserna till kalkning av vatten och skogsmark.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den sittande Miljöbalkskommittén behöver, både för miljöns och markägarnas skull, i sitt arbete inkludera en översyn av regelverket kring markavvattning.
1 Yrkande 2 hänvisat till KrU.
2 Yrkandena 4, 10 och 12 hänvisade till NU.
3 Yrkande 5 hänvisat till BoU.
4 Yrkande 6 hänvisat till SkU.
5 Yrkande 7 hänvisat till KU.
6 Yrkande 9 hänvisat till TU.
Skogen är en av Sveriges allra viktigaste resurser. Tillväxten i den svenska skogen uppgår till mer än 100 miljoner kubikmeter per år. Under år 2000 avverkades ca 76 miljoner kubikmeter. Sveriges skog har således en nettotillväxt. Sammantaget står skogsindustrin för en stor del av Sveriges export, närmare 94 miljarder kronor årligen. Över hälften av Sveriges nettoexportinkomster kommer från skogsnäringen. Näringen sysselsätter över 90 000 människor i främst gles- och landsbygd och ger arbete åt en mängd företag i andra sektorer. Därtill ger den värdefulla inkomster till landets många skogsägare med ägor av varierande storlek. En tredjedel av landets enskilda privata skogsägare är kvinnor.
Skogen har varit med och lagt grunden för den svenska välfärden och är fortsatt en mycket viktig näring för Sverige vad gäller antalet sysselsatta, men främst för sitt exportvärde. Goda villkor för den samlade skogsnäringen, från liten till stor, är därför mycket viktigt. Detta gäller allt ifrån utbildning till konkurrensförhållanden.
Skogsnäringen har stora möjligheter till en positiv utveckling. Centerpartiet värnar det spridda skogsägandet med allt ifrån familjeskogsbruk till stora koncerner. Skogsbruket verkar på en fri marknad och Centerpartiet tror på markägarnas ansvar och möjligheter att utveckla näringen inom de ramverk som finns för skogsbruket. Det finns i Sverige en stor kunskap och vilja att förvalta skogen på ett bra sätt.
Sveriges skogsägare är viktiga för miljöarbetet och har ett ansvar för att bevara den biologiska mångfalden. Det är positivt att marknadskrafterna genom FSC- och PEFC-certifiering i skogsbruket tar hänsyn till skyddet av den biologiska mångfalden. Samtidigt är det viktigt att slå fast att staten har ett övergripande ansvar för att den enskilde markägaren inte ska hamna i kläm.
Det är ett måste för alla inblandade och berörda, inte minst för markägarna, att det finns långsiktiga och tydliga regler för skyddet av den biologiska mångfalden. Reservatsbildningar måste föregås av ordentliga konsekvensanalyser. När staten pekar ut vissa områden som är särskilt intressanta att bevara är det viktigt att den enskilde markägaren inte drabbas på ett negativt sätt. Staten måste ta sitt ansvar att se till att detta inte sker. Markägaren måste ges skälig ersättning för de miljöinsatser som görs och vid bildandet av olika typer av reservat. Detta kan ske genom ekonomisk kompensation eller genom att ersättningsmark erbjuds. Utan en skälig ersättning försvåras möjligheterna för att få förståelse hos berörda markägare som drabbas av inskränkningar i nyttjandet av sin mark. Centerpartiet anser att detta vore en olycklig utveckling. Ekonomisk kompensation är i vissa fall problematisk. Många markägare som avstår sin mark till reservat eller accepterar andra inskränkningar för att skydda den biologiska mångfalden vill inte ge upp den rörelse som kan vara associerad med användandet av marken. Just mot bakgrund av detta är det viktigt att möjligheten till ersättningsmark prövas noggrant och gärna före det att ekonomisk ersättning erbjuds vid reservatsbildningar. Centerpartiet vill införa en ny modell för bevarande av skyddsvärda skogsområden.
Som nämnts i inledningen har skogsnäringen en mycket stor betydelse för Sverige. Sammantaget står skogsindustrin för en stor del av Sveriges export, närmare 94 miljarder kronor årligen. Över hälften av Sveriges nettoexportinkomster kommer från skogsnäringen. Näringen sysselsätter över 90 000 människor i främst gles- och landsbygd och ger arbete åt en mängd företag i andra sektorer. Därtill ger den värdefulla inkomster till landets många skogsägare med ägor av varierande storlek. Vikten av goda villkor för skogsnäringen kan inte nog betonas. Skogens stora betydelse för Sverige måste erkännas och tydliggöras. Denna insikt måste påverka arbetet på en mängd områden, däribland forskning och utveckling, utbildning, handelspolitik och infrastruktur. Vad som anförs om skogens stora betydelse för Sverige bör ges regeringen till känna.
Under våren 2001 presenterade regeringen propositionen ”Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier” (prop. 2000/01:130). Regeringens förslag till åtgärder under delmål ”Levande skogar” är enligt Centerpartiets tycke inte tillfredsställande. Då riksdagen ännu inte behandlat propositionen och efterföljande motioner avstår Centerpartiet i denna motion från att upprepa de åsikter vi då framförde. Centerpartiets motion behandlade behovet av en bred samhällsekonomisk konsekvensanalys av avsättningarna av skyddsvärd skogsmark, den frivilliga miljöhänsynen i skogsbruket, ersättningsfrågor, en ny modell för bevarande av skyddsvärd skogsmark, realism i målet om död ved, skador på angränsande skog samt behovet av att omformulera etappmålet om kulturmiljövärden i skogsbruket. De uppfattningar som Centerpartiet förde fram finns i motion 2000/01:MJ46 och kan läsas på: http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw/1993/favicon.ico?${BASE}=MOTARKIV0001&${THWIDS}=0.3]10012626631193&${HTML}=MOT_DOK&${THWURLSAVE}=3]10012626631193
Som nämnts ovan behöver etappmålet om kulturmiljövärden i skogsbruket omformuleras. I samband med det har Centerpartiet påpekat vikten av att märka ut och inventera kulturminnen i skogen för att skogsägare inte ska drabbas på ett negativt sätt. Det är motiverat med en översyn av kulturminneslagen, inte minst mot bakgrund av att dagens förhållanden inte kunde förutses när lagen stiftades.
Vid andra fall av inskränkningar av nyttjanderätten, såtillvida de inte räknas som ringa, finns möjlighet till ersättning. Så är inte fallet med kulturminneslagen. Detta är en stor brist. En mer funktionell tillämpning av regelverket samt en bättre dialog mellan myndigheter och skogsägare är önskvärt. Effekterna för skogsnäringen av dagens lagstiftning och tillämpning av densamma är och kommer att bli än mer betydande. Detta sammantaget gör att det är berättigat med en översyn av kulturminneslagen och dess effekter för skogsnäringen. Vad som anförs om en översyn av kulturminneslagen och dess effekter för skogsnäringen bör ges regeringen till känna.
Det spridda ägandet av svensk skog är bra och ska uppmuntras. Centerpartiet värnar det spridda ägandet och familjeskogsbruket. Av Sveriges totala skogsmarksareal om 22,7 miljoner hektar ägs 51 procent av enskilda privata skogsägare, 39 procent av aktiebolag och resterande 10 procent av allmänna ägare (stat, kommuner och kyrka). Det spridda ägandet är en styrka då många får del av skogens avkastning samtidigt som det privata ägandet gör att människor ”känner” mer för sin skog. Det är viktigt att politiska beslut inte försvårar möjligheterna till ett spritt ägande av den svenska skogen. Vad som anförs om att värna det spridda ägandet av den svenska skogen bör ges regeringen till känna.
|
Stora skogsägare i Sverige |
||
|
Skogsägare |
Produktiv skogsmarksareal 1 000 hektar |
|
|
Assi Domän AB |
2 400 |
|
|
SCA Skog AB |
1 600 |
|
|
Stora Enso Skog AB |
1 538 |
|
|
Statens Fastighetsverk¹ |
1 060 |
|
|
Holmen Skog AB |
1 030 |
|
|
Sveaskog AB |
900 |
|
|
Korsnäs AB |
519 |
|
|
Scaninge Timber AB |
400 |
|
|
Fortifikationsverket |
107 |
|
|
Persson Invest Skog AB |
52 |
|
|
Uppsala universitet, stiftelser |
38 |
|
|
Boxholms Skogar AB och Örmo Skogar AB |
36 |
|
|
Koncernen Skogssällskapet |
28 |
|
|
NOT 1. Av Fastighetsverkets skogsmarksareal är 392 000 ha indelade |
||
|
Skogsägargrupp |
||
|
Kyrkan |
398 |
|
|
Kommuner och landsting |
347 |
|
|
Allmänningsskogar i norra Norrland |
325 |
|
|
Besparingsskogar i Dalarna och Hälsingland |
221 |
|
|
Häradsallmänningar |
117 |
|
|
Källa: Skogsstatistisk årsbok 2001 |
||
Staten äger direkt en betydande del av landets skog, vilket framgår av tabellen ovan. Vid de tillfällen skog ur detta innehav ska säljas ut bör möjlighet ges för enskilda aktiva brukare att förvärva delar av denna skog. Det betyder att det är viktigt att vid försäljning tillse att storleken på de skogsområden som ska säljas ut möjliggör förvärv av ovan beskrivna natur. Detta skulle kunna stärka det enskilda ägandet samt sysselsättning och boende på landsbygden. Vad som ovan anförs om en inriktning som stärker det enskilda privata ägandet vid utförsäljning av statlig skog bör ges regeringen till känna.
Jordförvärvsutredningen har i betänkandet ”Ägande och struktur inom jord och skog” (SOU 2001:38) lagt förslag till hur framtidens lagstiftning på området ska se ut. Det får förutsättas att regeringen kommer att lägga fram en proposition till riksdagen i ärendet varför Centerpartiet i detta läge avstår från att djupare gå in på frågan. Viktigt är dock, för att värna det enskilda ägandet, att fastslå att andelen bolagsskog inte bör öka. Detta är en viktig regel varför yrkande om detta läggas redan nu. Vad som anförs om att jordförvärvslagen bör utformas så att andelen bolagsskog inte ökar bör ges regeringen till känna.
En av grundförutsättningarna för att fortsatt ha ett spritt ägande av den svenska skogen och ett levande familjeskogsbruk är att generationsskiften kan genomföras på ett tillfredsställande sätt. De demografiska förhållandena på den svenska landsbygden talar för att detta är en mycket angelägen fråga. Det finns idag många äldre skogsägare. I den stund yngre ska ta vid finns det skattemässiga kostnader som i många fall kan bli mycket betungande. Så betungande att ett övertagande av den äldre generationens skog kan bli mycket svårt. Utfallet av detta blir att företagen köper upp skogen, vilket minskat det spridda ägandet. En översyn av regler av olika slag som härrör från generationsskiften i syfte att stärka och ge möjlighet till fortsatt spritt ägande av den svenska skogen bör genomföras med skyndsamhet. Detta bör ges regeringen till känna.
Sverige har en blandad ägostruktur. Dels finns det stora markägare vad gäller både skog och övrig mark, dels finns det många små markägare. Detta är en bild som är positiv. Det spridda ägandet ska uppmuntras och bevaras. En av grundförutsättningarna för detta är klara regler vad gäller äganderätten.
I det svenska samhället finns idag ett brett stöd för det enskilda ägandet. Själva ägandet ifrågasätts inte från så många håll men det finns många som vill urholka det privata ägandet. Ett tydligt exempel på detta är viljan att försvaga den grundlagsstadgade rätten till ersättning vid ingrepp. Det är en absolut nödvändighet att markägare ges ersättning när skogsmark av olika anledningar tas ur skoglig produktion och omvandlas till reservat och liknande. Det är olyckligt om gränsen för vad en markägare ska acceptera i form av inskränkningar flyttas mot en större grad av tillåtande för denna form av inskränkning. I Centerpartiets miljömålsmotion (se stycket om ”Miljömålet ’Levande skogar’”) finns mer om denna problematik ur markägarnas perspektiv. Ett ensidigt hävdande av det gemensammas intresse framför den enskildes äganderätt riskerar att leda till en ökad misstro mot rättsstaten och till att människor i allt mindre utsträckning känner det personliga ansvaret för sin egendom och den egna miljöpåverkan.
Den privata äganderätten måste skyddas och ständigt försvaras. Äganderätten behöver inte försvagas utan förstärkas. Vad som anförs om att värna och stärka den privata äganderätten bör ges regeringen till känna.
Den svenska äganderätten hotas från gång till annan av kommersiella intressen i allemansrättens namn. Vi menar att det kommersiella missutnyttjandet av allemansrätten är olyckligt från äganderättssynpunkt såväl som från allemansrättens synpunkt. På sikt kan ett kommersiellt missutnyttjande leda till inskränkningar i allemansrätten, då till nackdel för vanliga människor som av olika anledningar rör sig i skog och mark. Den svenska allemansrätten är allt för värdefull för att bli utnyttjad av några få i eget kommersiellt syfte. Vi menar därför att det är viktigt att gränsdragningen mellan normalt utnyttjande och kommersiellt missutnyttjande klargörs på ett tydligt sätt. Markägare måste tillfrågas innan kommersiellt organiserade former av verksamhet företas på berörd mark. Vad som anförs om kommersiellt missutnyttjande av allemansrätten bör ges regeringen till känna.
En bra och välutvecklad infrastruktur är en nödvändighet, inte minst för skogsnäringen. En fungerande skogspolitik kräver en fungerande infrastruktur. Skogforsk beräknar att bara den svenska skogsnäringen årligen förlorar 900 miljoner kronor till följd av de undermåliga vägarna. Det är naturligtvis allvarligt när människors och företags möjligheter begränsas till följd av eftersatt underhåll av det svenska vägnätet. Centerpartiet har under en rad år anslagit mer medel till infrastrukturen än vad regeringen gjort. Detta för att säkerställa en väl fungerande infrastruktur i hela landet. Skogsnäringen är också starkt beroende av god mobiltelefontäckning.
I utredningen ”Enskild eller allmän väg” (SOU 2001:67) föreslås att 16 000 km (totalt 11 000 km då 5 000 km skulle omvandlas från enskilda till statliga) statliga vägar ska omvandlas till enskilda vägar. En sådan överföring kan bli förödande för berörda bygder, företag och människor. En vettigare förändring kunde vara att staten behåller ägandet men i ökad utsträckning köper skötselansvaret från närliggande enskilda vägföreningar/vägsamfälligheter. Vår uppfattning är att tankarna, i SOU 2001:67, på att omvandla statliga vägar till enskilda bör avvisas. Yrkande i detta hänseende återfinns i Centerpartiets jordbruksmotion.
Det eftersatta underhållet av det statliga svenska vägnätet uppgår enligt uppgifter från Vägverket till 13,5 miljarder kronor. Till det kan läggas de kommunala och enskilda vägarnas eftersläpande underhållsbehov. Eftersläpningen skapar olägenheter för människor och företag. Jord- och skogsbruket blir som näringar hårt drabbade av det eftersatta underhållet. Eftersläpningarna måste tas igen och anslagsnivåerna till drift, underhåll, tjälsäkring och rekonstruktion måste vara sådana att eftersläpningar inte tillåts uppstå. Att ta igen det eftersatta underhållet är tyvärr inte gjort över en natt. Centerpartiet menar mot bakgrund av detta att det behövs en 10-årsplan för att ta igen det eftersatta underhållet av det statliga vägnätet. En sådan plan måste utarbetas och påbörjas omedelbart. Yrkande i detta hänseende återfinns i Centerpartiets jordbruksmotion.
De enskilda vägarna är otroligt viktiga för fast- och fritidsboende, turister, företag och hela näringsgrenar. Den svenska skogsindustrin är tillsammans med lantbruksnäringen och i viss mån turismen starkt beroende av ett väl fungerande nät av enskilda vägar. Dessa näringsgrenar är på sina håll i landet dominerande varför ett eftersatt underhåll av det enskilda vägnätet kan få mycket stora negativa regionala och sociala effekter. Vi anser att det är utomordentligt viktigt att det enskilda vägnätet tillförsäkras de resurser som behövs för att ta igen eftersatt underhåll och för att framöver hålla en god standard. Det betyder att anslagen till de enskilda vägarna måste höjas. Yrkande i detta hänseende återfinns i Centerpartiets jordbruksmotion.
Den tunga trafiken sliter hårt på de svenska vägarna. Timmertransporterna är inget undantag. Hårt pressade av bristande lönsamhet och tuffa krav från uppdragsgivarna går många timmertransporter med för tung last. Den tyngre än tillåtna lasten gör att vägnätet slits mer än vad som varit fallet med tillåten last. Förutom att vägarna slits så snedvrids konkurrensvillkoren mellan de åkare som håller sig till tillåten maxlast och de som kör med för tung last. Här åvilar ett stort ansvar på skogsbolag och andra som köper transporttjänster att verkligen se till att maxlasterna inte överskrids.
Mobiltelefonen är ett viktigt arbetsinstrument i skogsnäringen. Dels blir branschen mer och mer högteknologisk, vilket förutsätter god täckning för mobiltelefoner för att kunna koppla upp datorer som finns i skogsmaskinerna, dels är telefonen en säkerhet vid olyckor och andra problem.
Vanlig mobiltelefoni lider av problem med täckningen. Trots förhållandevis god täckning i fråga om befolkning är kvaliteten på förbindelserna på många håll bristfällig, och stora områden lämnas helt utanför täckningskartorna. För många aktiva inom skogsbruket, och för all del andra näringar, innebär detta givetvis bekymmer. För företagare kan mobiltelefontäckningen i många fall avgöra möjligheten att framgångsrikt driva företag.
Regeringen bör ta initiativ till en diskussion med de tre nätägande GSM-operatörerna om hur en god täckning i hela landet ska kunna uppnås. Sådana diskussioner bör bl.a. syfta till att öka samordningen mellan operatörernas utbyggnad och drift av nät i glest befolkade områden. Detta kan t.ex. ske genom att bygga master gemensamt eller genom att öppna näten för samtrafik också från de andra nätägarna i glest befolkade områden. Vad som ovan anförs om initiativ för att garantera GSM-täckning bör ges regeringen till känna.
Precis som jordbruket dras skogsbruket med en tyngre skattebörda än vad som är fallet i konkurrentländerna, till exempel Finland. Dieselskatten är ett mycket tydligt exempel på detta. Centerpartiet vill sänka dieselskatten för jord- och skogsbruket till 1 kr/liter. Det betyder en sänkning från dagens nivå på 304 öre/liter. Detta är viktigt för att säkerställa svensk skogsnärings konkurrensvillkor på en mycket internationaliserad marknad. Yrkande i detta hänseende återfinns i annat sammanhang.
Att stärka forskningen och utvecklingen inom skogsnäringen är viktigt för att fortsatt ha en konkurrenskraftig skogsnäring. Under rubriken ”Stärk vidareförädling” tas frågan om inrättandet av flera ”träcentrum” upp. Utöver denna forskning inriktad på vidareförädling är det angeläget med forskning kring olika former av angrepp på skogen.
Svensk skogsnäring möter allt hårdare konkurrens från Öst- och Centraleuropa. I takt med att dess länder får igång sina sågverk och blir effektiva kommer Sverige att behöva öka förädlingsgraden på trävaran. Att öka förädlingsgraden är inte bara viktigt för att möta konkurrensen. Det är också viktigt mot bakgrund av träråvarans miljömässiga fördelar gentemot många andra material.
Marknadens aktörer har självfallet ett stort ansvar för detta. Samtidigt är det viktigt att slå fast att det är ett samhällsintresse med tanke på skogens stora betydelse för Sverige som land. Skogsbranschen och staten har idag ett samarbete med forskning och utveckling kring en breddad användning av träfiber som bas för olika produkter. Tyngdpunkten har lagts på den trämekaniska industrin.
Nu finns oroande signaler om att staten, som äger 40 procent av det gemensamma forskningsinstitutet Trätek AB, avser att kraftigt minska sitt engagemang i denna verksamhet. Det kan på sikt omöjliggöra fortsatt verksamhet på de tre orter i landet (Stockholm, Skellefteå och Växjö) som nu har denna utvecklingsverksamhet. Statens andel får enligt vår mening inte minska då denna forskning har en utomordentligt stor betydelse för den fortsatta utvecklingen mot en ökad vidareförädling av vår träråvara. Vad som anförs om att statens andel och engagemang i forskningsinstitutet Trätek AB inte får minska bör ges regeringen till känna.
Under sommaren har angreppen från svampen Gremmeniella abietina härjat i Sverige. Cirka 300 000 hektar av Sveriges cirka 9 miljoner hektar rena tallskog har fått besvärande skador till följd av sommarens angrepp. Främst yngre skog drabbas. Skogsstyrelsen menar att det är det svåraste svampangreppet hittills. Kostnaderna i alla led kan komma att uppgå till närmare en miljard. För svensk skogsnäring som helhet bör sommarens angrepp inte utgöra något hot. Om däremot fler härjningar följer och sker över än större områden än vad som nu är fallet finns risken för betydande problem för näringen som helhet. Om det är så att svampangreppen inte är ett hot mot skogsnäringen som helhet så drabbas många enskilda skogsägare mycket hårt.
SLU aviserar att man satsar extra på forskning för att bättre förstå utvecklingen av epidemier och hur svampen påverkar träden. För att möjliggöra en ordentlig forskning kring utvecklingen av epidemier som denna och hur svampen påverkar träden bör mer resurser avsättas till SLU. Vad som anförs om ökade resurser till SLU för forskning kring svampangrepp bör ges regeringen till känna.
Skogen är en viktig resurs i arbetet med att ställa om Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle. Det finns en stor potential till energiutvinning ur den svenska skogen samtidigt som vi har stora tillgängliga arealer. Något att komma ihåg i tider då Sverige importerar sopor för förbränning. Det är av yttersta vikt att forskningen kring, och tillämpningen av, energi- och drivmedelsframställning ur skogsråvara fortsätter. Vad som anförs om vikten av fortsatt forskning kring, och praktisk tillämpning av, energi- och drivmedelsframställning ur skogsråvara bör ges regeringen till känna.
Det är angeläget att få in mer lövinslag i den svenska skogen, speciellt i södra Sverige. Samtidigt finns det en stor oro hos skogsägarna kring lövskogen. I och med att många nyckelbiotoper kan finnas i lövskogen finns en oro för att staten genom olika former av avsättningar ska ta marken ifrån ägarna. Med tanke på regeringens högt ställda mål om skogsavsättningar är detta en befogad oro. Metoden att genom stora avsättningar skydda den biologiska mångfalden kan således motverka sitt syfte vad gäller att få ökade inslag av lövträd. Här kan den nya modell för bevarande av skyddsvärd skogsmark som Centerpartiet föreslog i samband med regeringens miljömålsproposition vara ett betydligt bättre instrument.
För något år sedan stormfälldes stora mängder lövskog i Sverige. Medel avsattes då för återplanteringar. Detta är dock inte nog. Mer medel måste reserveras för olika lövskogsprojekt. Vad som ovan anförs om att avsätta mera resurser till plantering och skötsel av lövskog bör ges regeringen till känna.
Att minska nedfallet av försurande luftföroreningar är en avgörande viktig fråga för skogsbruket, främst i södra Sverige. Att komma till rätta med försurningsproblemen kräver minskade utsläpp av försurande ämnen samtidigt som markernas buffringsförmåga måste öka. Det är också viktigt att få en övergång till drivmedel som inte ger försurande utsläpp. Kalkning och andra åtgärder som syftar till att förbättra markernas värden måste samordnas och ordentliga resurser avsättas. Då återhämtningsprocessen är lång är det viktigt att åtgärder vidtas redan nu och att staten ger ett långsiktigt besked om att kalkning av vatten och skogsmark kommer att fortgå så länge det behövs. Utöver detta besked som Centerpartiet efterlyste i en motion med anledning av regeringens proposition om miljömålen behöver medlen till kalkning av såväl vatten som skogsmark öka. En frisk skog med hög tillväxt är viktig inte bara ur ekonomiskt perspektiv utan också som kolsänka. Vad som anförs om att öka resurserna till kalkning av vatten och skogsmark bör ges regeringen till känna.
Vad gäller markavvattning uppfattas myndigheternas budskap till skogsnäringen vid tillämpningen av miljöbalken som motstridigt i förhållande till skogsvårdslagen och samhällets produktionsmål. Lagstiftningen måste harmonieras så att det praktiska miljöarbetet kan gå hand i hand med produktionsintresset. Myndigheterna måste tala samma språk, annars hamnar skogsägarna i en orimlig situation.
Osäkerheten kring vilka regler som gäller i olika fall, avseende markavvattning och dikesrensning, får till följd att många skogsägare känner sig mycket osäkra på vad som gäller. Detta leder till att nödvändiga rensningar skjuts på framtiden. I sin tur leder detta till minskad produktion och på sikt försämrade avkastningsmöjligheter för skogsägarna. Den sittande Miljöbalkskommittén behöver, både för miljöns och för markägarnas skull, i sitt arbete inkludera en översyn av regelverket kring markavvattning. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 1 oktober 2001 |
|
|
Eskil Erlandsson (c) |
|
|
Sven Bergström (c) |
Birgitta Carlsson (c) |
|
Viviann Gerdin (c) |
Åke Sandström (c) |