Kristdemokraterna föreslår en effektivisering och samordning inom statsförvaltningen, vilket innebär riktade besparingar på ca 104 miljoner kronor år 2002, 119 miljoner kronor år 2003 och 147 miljoner kronor år 2004.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av Finansinspektionens möjligheter till en effektivare finansiering av sin verksamhet i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Nämnden för offentlig upphandling skall samordnas med Konkurrensverket, fr.o.m. andra halvåret 2002.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Riksdagens revisorers verksamhet skall samordnas med Riksrevisionsverket, fr.o.m. andra halvåret 2002.
Riksdagen beslutar att för budgetåret 2002 anvisa anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag enligt uppställning:
|
Anslag, tusental kronor |
Regeringens förslag |
Anslags- |
|
1.2 Riksrevisionsverket1 |
157 300 |
5 700 |
|
1.4 Statskontoret2 |
71 500 |
–16 500 |
|
1.6 SCB |
394 400 |
–15 000 |
|
1.7 Folk- och bostadsstatistik |
78 000 |
–30 000 |
|
1.8 Kammarkollegiet3 |
26 900 |
–6 900 |
|
1.9 Nämnden för offentlig upphandling4 |
7 400 |
–3 700 |
|
1.10 Statens kvalitets- och kompetensråd |
12 100 |
–12 100 |
|
1.11 Ekonomiska rådet |
2 300 |
–2 300 |
|
1.12 Utvecklingsarbete |
17 400 |
–10 000 |
|
90:1 Riksdagens revisorer |
27 100 |
–13 000 |
|
Summa totalt för utgiftsområdet |
8 754 400 |
–103 800 |
1RRV:s verksamhet föreslås slås samman och samordnas med Riksdagens revisorers fr.o.m. andra halvåret 2002. Av Riksdagens revisorers anslag överförs 13 miljoner kronor år 2002 (halva verksamheten), 27,8 miljoner kronor år 2003 och 28,3 miljoner kronor år 2004 till RRV.
2Statskontorets verksamhet föreslås samordnas med Kammarkollegiets.
3Kammarkollegiets verksamhet föreslås samordnas med Statskontorets.
4 NOU:s verksamhet föreslås slås samman och samordnas med Konkurrensverkets fr.o.m. andra halvåret 2002. Vi ökar anslagen jämfört med regeringen med 2,6 miljoner kronor år 2002, 4,9 miljoner kronor år 2003 och 7,2 miljoner kronor år 2004. Av detta överförs 6,3 miljoner kronor år 2002 (halva verksamheten), 12,5 miljoner kronor år 2003 och 15 miljoner kronor år 2004 till Konkurrensverket.
Företrädare för modern institutionell ekonomisk teori hävdar generellt betydelsen av institutioner som lagar, förordningar, normer och sociala konventioner för en sund marknadsekonomi. En ekonomi som vilar på väl fungerande institutioner utmärks av låg osäkerhet. Osäkerhet kostar merarbete, tid och pengar för att kompensera och reducera osäkerheten. En etisk relativism, en defaitism eller en värdenihilism är knappast en bra grund att bygga en marknadsekonomi på. Nobelpristagaren 1993 Douglas North och andra har även betonat äganderättsformer och betydelsen av god etik och fasta institutioner, vilket knappast varit möjligt i en kultur som präglats av något annat än ”du skall icke stjäla”. Den amerikanske ekonomihistorikern David Landes har i arbetet The Wealth and Poverty of Nations från 1998 bl a på nytt lyft fram betydelsen för ekonomisk tillväxt av särskilda kulturella drag och ett etos med betoning på arbetsetik, driftighet, ärlighet, tålamod och ihärdighet. Det tyska undrets huvudingenjörer, Kristdemokraterna och ekonomerna Ludwig Erhardt och Alfred Müller-Armack, arbetade efter kriget fram ett koncept om social marknadsekonomi. Marknadsekonomi behöver ordning och regler för att kunna uppstå och fungera. Denna ordning har inte alstrats spontant utan det har vårt kulturarv försett oss med genom dess betoning på rätt och fel, karaktär, hederlighet, duglighet och arbetsetik. Hayeks ”spontaneuos order” och Schumpeters betoning på innovationsverksamhet förutsätter ett kulturellt klimat som i Västerlandet rimligen knappast skulle kunna ha uppstått utan någon påverkan från det kristna arvet. Värdegrundens betydelse kan svårligen underskattas för att skapa en effektiv och rättsskaffens statsförvaltning och stabila finansmarknader. Samtidigt är målet att all offentlig verksamhet skall kunna utföras utifrån ett mycket gott förvaltarskap med invånarnas gemensamma medel.
Verksamheten inom utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning har två mål. Det ena är att den statliga verksamheten ska skötas korrekt, effektivt och rationellt, och det andra målet är att skapa stabila förutsättningar för det finansiella systemet genom analys, tillsyn och regleringar av de finansiella institutens agerande på marknaden, ett gott konsumentskydd samt förvaltning av statens skuld.
Området Effektiv statsförvaltning rör granskning, ekonomisk styrning och utveckling av den statliga verksamheten samt statliga arbetsgivarfrågor, statistik, prognoser och fastighetsförvaltning. Området Finansiella system och tillsyn omfattar tillsyn och reglering av de finansiella marknaderna, statsskuldsförvaltning, statliga finansierings- och garantiåtaganden, premiepensionsadministration av de fonderade premiepensionerna i det nya inkomstbaserade ålderspensionssystemet, finansiell redovisning, internationellt finansiellt samarbete och tillsyn av spelmarknaden.
I följande anslagsgenomgång förhåller vi oss till regeringens förslag. Ett oförändrat anslag är således detsamma som regeringens:
|
UO 2, förändringar i jämförelse med regeringen (milj. kr) |
2002 |
2003 |
2004 |
|
-7,3 |
-11 |
-14 |
|
|
13 |
28 |
28 |
|
|
1:4 Statskontoret |
-16,5 |
-18 |
-20 |
|
1:6 SCB |
-15 |
-40 |
-70 |
|
1:7 Folk- och bostadsstatistik |
-30 |
-8 |
|
|
1:8 Kammarkollegiet |
-6,9 |
-10 |
-10 |
|
1:9 NOU1 |
-3,7 |
-8 |
-8 |
|
1:10 Statens kvalitetsråd |
-12,1 |
-12 |
-13 |
|
1:11 Ekonomiska rådet |
-2,3 |
-2 |
-2 |
|
1:12 Utvecklingsarbete |
-10 |
-10 |
-10 |
|
90:1 Riksdagens revisorer |
-13 |
-28 |
-28 |
|
Summa |
-103,8 |
-119 |
-147 |
1Överföring till KKV fr.o.m. andra halvåret 2002
1:1 Konjunkturinstitutet (KI) har uppgiften att utarbeta tillförlitliga analyser och prognoser av den ekonomiska utvecklingen. Knappt 8 procent av verksamheten är avgiftsfinansierad. Vi föreslår ett oförändrat anslag på 46 miljoner kronor för 2002, 47 miljoner kronor för 2003 och 48 miljoner kronor för 2004. KI har ett samarbete med Ekonomistyrningsverket (ESV) och Riksgälden i prognosarbetet över statens inkomster och utgifter.
1:2 Riksrevisionsverket (RRV) ska granska, utvärdera och ompröva statens verksamhet samt förbättra redovisningsarbetet i statens förvaltning. Omkring 34 procent av verksamheten är avgiftsfinansierad. De totala beräknade intäkterna 2001 är 79 miljoner kronor.
Kristdemokraterna välkomnar en ny, stark och oberoende revisionsmyndighet under riksdagen i enlighet med förslaget 1999/2000:RS1 Riksdagen och den statliga revisionen. En successivt högre andel avgiftsfinansiering och sammanslagningen med Riksdagens revisorer till år 2004 torde kunna innebära en sammanlagd besparing på 7 miljoner kronor år 2002, 11 miljoner kronor 2003 och 14 miljoner kronor 2004.
1:3 Ekonomistyrningsverket (ESV) har till uppdrag att verka för en effektiv ekonomisk styrning av statens ekonomi. Stöd, metodutveckling och information skall tillhandahållas. Omkring 70 procent av verksamheten är avgiftsfinansierad.
Möjligheten att låta ännu mer av verksamheten blir avgiftsfinansierad bör utredas. Vi föreslår ett oförändrat anslag på 60 miljoner kronor för 2002, 61 miljoner kronor för 2003 och 63 miljoner kronor för 2004.
1:4 Statskontorets specifika del av regeringens effektmål är att 1. ”bidra till en ökad effektivitet i statsförvaltningen”, 2. ”erbjuda myndigheterna stöd på IT- och teleområdet avseende inköpssamordning och tillhandahållande av ramavtal, som skapar bättre villkor och leder till sänkta kostnader”, 3. ”öka kvaliteten i statistik om offentlig sektor”. 32 procent av omsättningen är avgiftsfinansierad. Det totala beräknade beloppet som disponeras av myndigheten är 119 miljoner kronor.
En koncentration och effektivisering av statsförvaltning inom hela utgiftsområdet borde genom en statlig snabbutredning prövas enligt följande riktlinjer.
Statskontorets verksamhet med inriktning på effektivitet i statsförvaltningen borde koncentreras till RRV.
Verksamheten med inriktning på inköpssamordning inom IT- och teleområdet borde kunna föras till Kammarkollegiet, som samordnar andra inköp. Upphandlingsverksamhet inom staten bör skötas av Kammarkollegiet.
Verksamheten med inriktning på statistik om offentlig sektor borde kunna skötas av SCB.
Verksamhet med inriktning på lokalförsörjning borde kunna övertas av Statens fastighetsverk (vars status, avkastningskrav och förändringsmöjligheter får tas upp i särskild ordning).
Ett vässat statskontor borde kunna samordnas (inte nödvändigtvis samgå) med t ex kammarkollegiet, vilket skulle kunna leda till ytterligare effektiviseringsvinster.
Vi föreslår en minskning av anslaget med 17 miljoner kronor år 2002, 18 miljoner kronor år 2003 och 20 miljoner kronor 2004.
1:5 Täckning av merkostnader för lokaler. Staten har betalningsansvar för vissa hyror av tomma lokaler. Genom avveckling av avtal och besparingskrav har kostnaderna halverats på ett år. Orsakerna till denna post och principerna bakom hyresavtal borde ha setts över på ett tidigare stadium. Generellt anser vi att hyror bör belasta de enskilda statliga verken. Nu tycks emellertid denna utgiftspost i det närmaste försvinna under planperioden. Vi anslår detsamma som regeringen för perioden 2002–2004.
1:6 Statistiska centralbyrån (SCB). Uppdraget för SCB är att medelst statistik bidra till ökade kunskaper om tillstånd och utveckling inom en rad samhällsområden. Omkring hälften av verksamheten är avgiftsfinansierad. Det totala beräknade beloppet som disponeras av SCB är 788 miljoner kronor.
SCB:s nuvarande organisation rymmer betydande rollkonflikter. SCB har:
stabsuppgifter åt exempelvis Regeringskansliet och statistikansvariga myndigheter (t ex som statistikutvecklare, metodutvecklare, serviceorgan)
serviceuppgifter (statistikproducent för egen del och för andra, rådgivare, konsult, systemleverantör, partner och vidareförädlare)
beställaruppgifter som ansvarig finansiär i egenskap av statistikansvarig myndighet.
Mot denna bakgrund anser vi att en statlig utredning bör tillsättas med inriktningen att omorganisera SCB. Vi menar att den under riksdagsåret 1993/94 beslutade statistikreformen bör fullföljas. Den innebar en relativt omfattande delegering av ansvar och styrning av statlig statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) till s.k. statistikansvariga myndigheter. Avgränsade sektorsområden eller statistik med en huvudanvändare fördelades till sektormyndigheter, vilka fick ett beställaransvar. En delning skulle kunna innebära att en del får myndighetsuppgifter, en del stabsuppgifter med bl.a. ansvar för databaser och produktion av anslagsfinansierad officiell basstatistik och en del organiseras till ett fristående statistikbolag på samma villkor som andra produktionsbolag. Utöver detta borde det bildas ett råd för Sveriges officiella statistik. Det skall vara en egen myndighet och därmed helt självständigt från SCB. Vi räknar med ett totalt anslag om 379 miljoner kronor år 2002, 365 miljoner kronor 2003 och 336 miljoner kronor 2004.
1:7 Folk- och bostadsstatistik. Denna post på 78 miljoner kronor har ökat kraftigt från fjolårets 10 miljoner kronor, på grund av genomförandet av den registerbaserade Folk- och bostadsräkningen (FoB). Vi har motsatt oss tillvägagångssättet vad gäller yrkesregister och ställer oss i övrigt skeptiska till omfattningen av den nu planerade FoB:n. Vi menar att en besparing på 30 miljoner kronor för år 2002 och 8 miljoner kronor för 2003 är rimlig för att genomföra en begränsad FoB. För 2004 finns inga medel budgeterade för verksamheten.
1:8 Kammarkollegiet (KK) säljer stöd till myndigheter gällande administrativ service, det statliga försäkringssystemet, fond- och förmögenhetsförvaltning och fordringsbevakning. Myndighetsutövning gäller arvsfondsärenden, arvs-, gåvo- och stämpelskatt, auktorisation av tolkar och översättare, inköpssamordning, kanslifunktionen och resegarantier. Omkring 80 procent av verksamheten är avgiftsfinansierad. För den anslagsfinansierade verksamheten redovisades ett anslagssparande på nära 6 miljoner kronor.
Kristdemokraterna har under en längre tid förordat en ökning av avgiftsfinansieringen, och vi kan konstatera att en sådan också har skett. Enligt effektmålen i statsliggaren är ett mål ”att ge sina kunder likvärdig eller bättre service, både kostnads- och kvalitetsmässigt, jämfört med den privata sektorn på de områden där kollegiet har till uppgift att erbjuda ett statligt producerat alternativ till den privata marknaden”. Citatet påkallar behovet av en översyn huruvida verksamheter som konkurrerar med privata alternativ också drar nytta av det statliga anslaget. Den konkurrensutsatta verksamheten bör med jämna mellanrum upphandlas. Vidare bör det undersökas huruvida hanteringen av arvs-, gåvo- och stämpelskatt inte bör överföras till Riksskatteverket. Vidare borde en samordning (inte nödvändigtvis samgående) med t ex Statskontoret kunna leda till ytterligare effektiviseringsvinster. Anslaget kan minskas med 7 miljoner kronor år 2002, 10 miljoner kronor år 2003 och 10 miljoner kronor år 2004.
1:9 Nämnden för offentlig upphandling (NOU). Uppdraget är att medelst tillsyn, utveckling och information effektivisera den offentliga upphandlingen. Verksamheten är inte avgiftsfinansierad. Anslaget är på blygsamma 7 miljoner kronor. Med tanke på att det samlade värdet av all offentlig upphandling i Sverige sannolikt uppgår till mer än 20 procent av BNP (ca 400 miljarder kronor) är det av stor betydelse att statsmakterna skapar ett institutionellt och legalt ramverk som borgar för öppenhet, konkurrens, affärsmässighet och objektivitet. Kritik har framförts mot den nuvarande ordningen, som i stor utsträckning kan förklaras av begränsade resurser, olämplig myndighetsstruktur och avsaknad av sanktionsmöjligheter. De begränsade resurserna belyses av att Nämnden för offentlig upphandling (NOU) med ca 10 anställda utifrån lagen om offentlig upphandling (LOU) skall utöva tillsyn över ca 10 000 upphandlande enheter, som årligen gör ca 200 000 förenklade upphandlingar, 3 500 direktivstyrda upphandlingar samt ett stort antal direktupphandlingar.
Vi menar således att NOU snarast i samband med en resursförstärkning bör övergå till att vara en självständig del av Konkurrensverket. Fördelen med en samordning är att statsmakterna signalerar och fokuserar på den stora betydelsen av tillsynen över den offentliga upphandlingen. En samordning med Konkurrensverket måste ta tillvara den allmänt erkända kompetens och erfarenhet som nu finns hos personalen inom NOU. Ett samgående med Konkurrensverket visar klart och entydigt att upphandlingslagen i första hand är en konkurrenslagstiftning. Med hänsyn till den specifika arten av ärenden och de frågor som skall handläggas är det dock lämpligt att verksamheten inom Konkurrensverkets ramar ges ett stort mått av självständighet. Samtidigt bör marknadsfunktionen och delar av utvecklingsfunktionen separeras från den självständiga delen med kontrollfunktionen.
Anslaget bör höjas så att det uppgår till 10 miljoner kronor för 2002, 12 miljoner kronor för 2003 och 15 miljoner kronor för 2004. Vi föreslår att verksamheten redan år 2002 påbörjar en samordning med Konkurrensverket. År 2002 överförs 6 miljoner kronor, år 2002 överförs 13 miljoner kronor och år 2004 överförs 15 miljoner kronor till Konkurrensverket. Den samordnade verksamheten får totalt ett ökat anslag på 5 miljoner kronor år 2002, 7 miljoner kronor år 2003 och 9 miljoner kronor år 2004.
1:10 Statens kvalitets- och kompetensråd. Uppdraget är att i första hand bidra till att öka genomslagskraften av regeringens förvaltningspolitiska proposition (prop. 1997/98:136 Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst) när det gäller kvalitet, kompetens och etik.
Regeringens förslag till anslag är 12 miljoner kronor. Vi gör bedömningen att uppgifterna om kvalitet, kompetens och etik bör läggas på existerande statliga verk och drar därför in anslaget. Besparingen blir således 12 miljoner kronor år 2002, 12 miljoner kronor år 2003 och 13 miljoner kronor år 2004.
1:11 Ekonomiska rådet. Uppdraget är att ”initiera forskning och utredningsarbete av särskilt intresse för den ekonomiska politikens utformning”. Anslaget är på 2 miljoner kronor. Vi gör bedömningen att dylika satsningar bör rymmas under andra anslag. Besparingen år 2002 blir således 2 miljoner kronor.
1:12 Utvecklingsarbete. Uppdraget är att ”utveckla metoder för styrning och uppföljning av statens resurser” samt ”att utveckla den statliga förvaltningspolitiken”. Förslaget till anslag är på 17 miljoner kronor. Uppgifterna sköts nu av t.ex. RRV och ESV. Forskning bör i större utsträckning göras i samverkan med universitet och högskola. Vi föreslår ett minskat anslag för 2002, 2003 och 2004 med 10 miljoner kronor.
1:13 Arbetsgivarpolitiska frågor. De uppgifter som belastar anslaget är medlemsavgifter för de samnordiska institutionerna, utgivning av författningssamling, uppgifter enligt förordningen om utmärkelsen ”För nit och redighet i rikets tjänst” och Arbetsgivarverkets funktion enligt beredskapsförordningen. Vi föreslår ett oförändrat anslag på 2 miljoner kronor för 2002, 2003 och 2004.
1:14 Statliga tjänstepensioner m.m. Anslaget avser utgifter för personalpensionsförmåner, särskild löneskatt på pensionskostnader m.m. Vi föreslår ett oförändrat anslag på 7 381 miljoner kronor för 2002, 7 331 miljoner kronor för 2003 och 2004.
2:1 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet. Anslaget omfattar statligt utfärdade garantier och väntas under planperioden ge i stort sett nollresultat. Vi föreslår inga förändringar jämfört med regeringen.
2:2 Finansinspektionen (FI). Det övergripande målet är att bidra till stabilitet, effektivitet och ett gott konsumentskydd i den finansiella sektorn. FI:s del av effektmålet är att bidra till stabilitet i det finansiella systemet genom tillsyn av finansiella institut, bidra till konsumentskydd inom det finansiella systemet genom tillsyn av stabiliteten i enskilda institut, genom utarbetande och uppföljning av regler för instituten, information och klagomålshantering samt genom behandling av klagomål av principiell karaktär.
Institut under FI:s tillsyn betalar årligen avgifter enligt förordning 1995:1116. I uppgifterna ingår att ta in avgifter som motsvarar kostnaderna. Finansinspektionen har dock som andra statliga myndigheter ett ramanslag för sin verksamhet, och intäkterna betalas in till statskassan. Avgifterna som tas in är av två slag: ansökningsavgifter och tillsynsavgifter. Ansökningsavgifterna (tillstånd av olika slag för att bedriva finansiell verksamhet, bolagsordningsändringar m.m.) följer avgiftsförordningen och brukar varje år uppgå till ca 7 miljoner kronor. Tillsynsavgifterna anpassas varje år till inspektionens anslag och varierar således. Det är inte möjligt att varje år ”träffa mitt i prick”, så vissa år tas in för lite tillsynsavgifter och andra år för mycket. Över en 5-årsperiod ligger dock tillsynsavgifterna och ansökningsavgifterna i nivå med anslaget. Den avgiftsstruktur som gäller för Finansinspektionen innebär att ett resurstillskott inte påverkar statskassan eftersom ett ökat ramanslag innebär ökade avgifter för institut under tillsyn.
Vi anser att Finansinspektionen som tillsynsmyndighet på sikt bör debitera finansinstituten direkt för sin verksamhet, liknande den modell som tillämpas i Storbritannien. Utvecklingen inom finansmarknaderna ställer höga krav på alla aktörer, inklusive FI. Den snabba tillväxten och kraftigt ökande komplexiteten inom finanssektorn ställer också högre krav på moral och regelefterlevnad. FI:s verksamhetsvolym skulle kunna vara en direkt avspegling av finansmarknadens förmåga att ”reglera sig själv”. En balans mellan avgifter och FI:s verksamhet upprättas, vilka korresponderar med å ena sidan regler och tillsyn och å andra sidan den verkliga efterlevnaden på marknaden. Genom att låta FI självt förfoga över sina intäkter ges också en möjlighet till snabb förnyelse och expansion när så är nödvändigt utan att gå omvägen via statsbudgeten.
I samband med att den gemensamma marknaden utvecklas inom det finansiella området bör även en samordning vad gäller dessa berörda områden ske inom EU och övriga världen. För den kommande treårsperioden föreslås inga förändringar av anslaget. Regeringen bör dock ges i uppdrag att utreda möjligheterna till en mer ändamålsenlig finansiering för Finansinspektionen enligt ovan. Vid ett frikopplande av FI:s verksamhet från statsbudgeten bör naturligtvis utgiftstaket justeras ned motsvarade nuvarande nivå på utgiftsanslaget.
2:3 Insättningsgarantinämnden. Uppdraget är att administrera insättningsgarantisystemet samt det statliga investerarskyddet. Anslaget för år 2002 är på 8 miljoner kronor. Vi föreslår ingen förändring av anslaget.
90:1 Riksdagens revisorer. Uppdraget är att ”verka för en god hushållning av statens medel”.
Anslaget är på 27 miljoner kronor. Under första halvåret 2003 kommer en ny revisionsmyndighet att blidas. Enligt revisorerna kommer den av riksdagen beslutade förändringen av revisionens organisation att leda till ett successivt ökat samarbete med Riksrevisionsverket (RRV).Vi kristdemokrater välkomnar samordningen och föreslår att den påbörjas andra halvåret 2002. Vi överför därför halva anslaget för 2002 och hela för 2003 och 2004 från Riksdagens revisorer till RRV. Den totala överföringen blir 13 miljoner kronor år 2002, 28 miljoner kronor år 2003 och 28 miljoner kronor år 2004.
Vi räknar med att samordningen mellan dessa båda utgiftsområden leder till en besparing på 7 miljoner kronor år 2002, 11 miljoner kronor år 2003 och 14 miljoner kronor år 2004.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Per Landgren (kd) |
|
|
Mats Odell (kd) |
Stefan Attefall (kd) |
|
Harald Bergström (kd) |
Sven Brus (kd) |
|
Göran Hägglund (kd) |
Magnus Jacobsson (kd) |
|
Kenneth Lantz (kd) |
Maria Larsson (kd) |
|
Mikael Oscarsson (kd) |
Désirée Pethrus Engström (kd) |
|
Rosita Runegrund (kd) |
Inger Strömbom (kd) |
|
Rose-Marie Frebran (kd) |