Trafikutskottets betänkande

2001/02:TU12

Vissa frågor om sjömäns vilotid

---

Sammanfattning

I detta betänkande tillstyrker utskottet regeringens
förslag till lag om ändring i lagen (1998:958) om
vilotid för sjömän samt vissa andra lagförslag
(prop. 2001/02:108). Genom lagändringarna, som
föreslås träda i kraft den 30 juni 2002, införlivas
två EG-direktiv i svensk lagstiftning.

Införlivandet av det s.k. vilotidsdirektivet
kräver bl.a. en begränsning av dispensregeln i 4 §
vilotidslagen. Det betyder t.ex. att det inte längre
skall vara möjligt att avtala bort den särskilda
bestämmelsen om att sjömän som är under 18 år skall
ha rätt till minst nio timmars sammanhängande
nattvila. För införlivandet av det s.k.
tillsynsdirektivet krävs bl.a. en ny bestämmelse som
innebär att tillsynen av utländska fartygs
efterlevnad av vilotidsbestämmelserna skall kunna
utövas genom såväl flaggstats- som
hamnstatskontroll.
Slutligen tillstyrker utskottet regeringens
förslag om att det i vilotidslagen skall införas en
möjlighet att i kollektivavtal bestämma om undantag
från lagens vilotidsgränser för vaktgående sjömän på
fartyg som enbart anlöper svenska, dock inte
gotländska, hamnar.
Utskottets betänkande är enhälligt.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Lagförslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till
a) lag om ändring i lagen (1998:958) om
vilotid för sjömän,
b) lag om ändring i fartygssäkerhetslagen
(1988:49),
c) lag om ändring i mönstringslagen
(1983:929),
d) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
e) lag om ändring i sjömanslagen (1973:282).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:108.

Stockholm den 14 maj 2002

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Monica
Öhman (s), Sven Bergström (c), Anders G Högmark (m),
Jarl Lander (s), Hans Stenberg (s), Johnny Gylling
(kd), Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder (s), Lars
Björkman (m), Monica Green (s), Inger Segelström
(s), Stig Eriksson (v), Tuve Skånberg (kd), Mikael
Johansson (mp), Kenth Skårvik (fp), Jan-Evert
Rådhström (m) och Sture Arnesson (v).

2001/02

TU12

Redogörelse för ärendet

Inom den europeiska gemenskapen har antagits två
direktiv om vilotid alternativt arbetstid för
sjömän. Båda direktiven skall vara införlivade i
medlemsstaternas nationella regelverk senast den 30
juni 2002.

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till lag om ändring i lagen (1998:958) om
vilotid för sjömän samt vissa ytterligare
lagändringar som alla syftar till att
införliva två EG-direktiv i svensk
lagstiftning. Dessutom tillstyrker utskottet
ett förslag om undantag från
begränsningsreglerna vad gäller vilotid för
vaktgående sjömän på passagerarfartyg som
enbart anlöper svenska, dock inte gotländska,
hamnar.

Gällande bestämmelser och deras
bakgrund

I Sverige lagregleras inte sjömäns arbetstider på
det sätt som gäller för arbetsmarknaden i övrigt. I
stället har lagstiftaren valt att lagstifta om
sjömäns vilotider. Enligt lagen (1998:958) om
vilotid för sjömän (vilotidslagen) gäller i
sammanfattning följande.

Vilotiden under en tjugofyratimmarsperiod får inte
understiga tio timmar. Den får delas upp i högst två
perioder, varav den ena måste vara minst sex timmar.
Tiden mellan två viloperioder får inte överstiga
fjorton timmar. Kortare raster räknas i sammanhanget
inte som vilotid.
"Dygnsvilan" enligt ovanstående måste enligt en
"veckoregel" kompletteras med ytterligare minst sju
timmars vila under vilken sjudagarsperiod som helst.
En sjudagarsperiod innehåller totalt 168 timmar. Av
dessa måste alltså minst 77 timmar avsättas för
vila. Arbetstiden får därmed under perioden totalt
uppgå till högst 91 timmar. Allt arbete utöver 40
timmar i veckan - normalarbetstid - benämns
överskjutande tid. För sådan tid gäller att
ersättning skall lämnas i form av fritid i hamn
eller på sätt som fastställs i kollektivavtal.
Vilotidslagen är i stora delar dispositiv. Sålunda
kan parterna genom kollektivavtal bestämma om
undantag från lagens tillämpning, dock inte vad
gäller beslut om säkerhetsbesättning och, i fråga om
vaktgående personal, vilotidsbestämmelserna i 4 §.
Vilotidslagen infördes den 1 oktober 1998 efter
riksdagsbeslut våren samma år (prop. 1997/98:128,
bet. 1997/98:TU12, rskr. 1997/98:261). Därmed
anpassades till svensk lagstiftning två
internationella konventioner, ILO-konventionen (nr
180) om sjömäns arbetstid och bemanningen på fartyg
samt Internationella sjöfartsorganisationens
reviderade s.k. STCW-konvention om minsta tillåtna
vilotid för vakthavande befäl och vaktgående
besättningsman.

Regeringens förslag

Inledning

Inom den europeiska gemenskapen har antagits två
direktiv om vilotid alternativt arbetstid för
sjömän. Direktiven skall vara införlivade i
medlemsstaternas nationella regelverk senast den 30
juni 2002. Det ena direktivet, som i propositionen
benämns vilotidsdirektivet, grundar sig på ett avtal
ingånget mellan arbetsgivar- och
arbetstagarorganisationerna på europeisk nivå. Det
andra direktivet, som benämns tillsynsdirektivet,
gäller kontroll av efterlevnaden av
vilotidsdirektivet.

Införlivande av vilotidsdirektivet

För införlivandet av vilotidsdirektivet krävs enligt
regeringens bedömning ändringar av gällande svensk
lagstiftning i följande avseenden.

Dispensregeln i vilotidslagen måste begränsas och
endast gälla vilotidsbestämmelserna i 4 § samma lag.
Det betyder att det inte längre skall vara möjligt
att avtala bort den särskilda bestämmelsen i 5 § om
att sjömän som är under 18 år skall ha rätt till
minst nio timmars sammanhängande nattvila. Det skall
heller inte vara möjligt att avtala bort reglerna om
att det skall finnas en arbetsordning (9 §) samt om
att anteckningar skall föras om vilotid (10 §).
Nämnda dispensbegränsningar föranleder ändrad
lydelse av 4 § vilotidslagen.
Vidare krävs enligt regeringen vissa ändringar i
fartygssäkerhetslagen (1988:49). Sålunda föreslås en
regel (10 kap. 5 §) av innebörd att det vid
besiktning av fartyg även skall undersökas om
bestämmelserna i vilotidslagen efterlevs. Dessutom
föreslås vissa regler om hur sådan undersökning
skall gå till (10 kap. 8 a §) och om möjligheter att
förbjuda ett fartygs resa när vilotidsbestämmelserna
inte efterlevs (11 kap. 1 §).
Härutöver fordras en ny bestämmelse (20 a §) i
mönstringslagen (1983:929) om skyldighet för
arbetsgivaren att bekosta sjömäns
läkarundersökningar samt en ny föreskrift i 58 §
sjömanslagen (1973:282) om skyldighet för
befälhavare att tillhandahålla viss lagstiftning
ombord.

Införlivande av tillsynsdirektivet

Tillsynsdirektivets införlivande föranleder enligt
propositionen följande lagändringar.

I vilotidslagen föreslås en bestämmelse (7 a §) om
att utländska fartyg som används i affärsdrift och
som anlöper svensk hamn skall iaktta klausulerna
1-12 i det avtal som bifogas vilotidsdirektivet.
Innebörden av detta är i korthet att efterlevnaden
av vilotidsbestämmelserna skall kunna bli föremål
inte bara för flaggstatskontroll utan även för
hamnstatskontroll.
I fartygssäkerhetslagen föreslås en
tilläggsbestämmelse (10 kap. 8 §) om att det vid
fartygsinspektioner också skall undersökas om
bestämmelserna i vilotidslagen efterlevs. I samma
lag föreslås en ny bestämmelse (10 kap. 8 a
§) om kontroll av arbetsordning och anteckningar i
samband med inspektion av utländskt fartyg samt om
vad tillsynsmyndigheten skall göra vid misstanke om
brott mot vilotids- eller arbetstidsbestämmelser.
Också tilläggsbestämmelsen i 11 kap. 1 § om
kvarhållande (jfr ovan) betingas av
tillsynsdirektivets införlivande i svensk
lagstiftning.
Slutligen föreslås ett nytt lagrum (7 kap. 43 §) i
sekretesslagen (1980:100) om sekretess för uppgifter
som kommer fram vid tillsyn enligt
fartygssäkerhetslagen och som kan skada
uppgiftslämnaren om de röjs.

Möjlighet till undantag för viss lokal trafik

Efter det att vilotidslagen trädde i kraft den 1
oktober 1998 har, enligt vad som redovisas i
propositionen, vissa rederier som bedriver lokal
sjöfart i skrivelser till Regeringskansliet begärt
ändring i vilotidslagen eller möjlighet till dispens
från gällande regler.

Företagen har hävdat att vilotidslagen omöjliggör
en effektiv och väl anpassad schemaläggning, att den
medför fler arbetsresor för besättningarna och att
den leder till ökade rekryteringsproblem. Enligt
rederierna är vilotidslagen anpassad till den "stora
sjöfarten" med drift dygnet runt och ett vaktsystem
med flera personer per befattning. Skillnaden mellan
denna sjöfart och den lokala sjöfarten är, anför
regeringen, att de flesta sjömän som arbetar i den
lokala passagerartrafiken torde fungera som
vakthavande i fartygssäkerhetslagens mening. Därmed
saknas för närvarande möjlighet att utnyttja
undantagsmöjligheterna i 3 § vilotidslagen, alltså
att i kollektivavtal bestämma om andra vilotider än
de lagstiftade.

Mot denna bakgrund föreslår
regeringen att det i vilotidslagen
skall införas en möjlighet att i
kollektivavtal bestämma om undantag
från lagens vilotidsgränser för
vaktgående sjömän på fartyg som
enbart anlöper svenska, dock inte
gotländska, hamnar. I motiveringen
anför regeringen att det beträffande
sådana fartyg bör finnas ett större
partsinflytande över avsteg från
vilotidsgränserna för vaktgående
sjömän. Den trafik som kan komma i
fråga är sådan som går inomskärs och
i övrigt mellan svenska hamnar.
Denna trafik gör korta resor med
täta hamnanlöp. Därmed borde den
kunna rymmas inom den möjlighet till
undantag som ILO-konventionen nr 180
öppnar och som medger mer frekventa
och längre ledighetsperioder. Den
föreslagna nya undantagsmöjligheten
för lokal sjötrafik föreslås ges ett
nytt lagrum, 3 a §, i vilotidslagen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen
föreslår i den nu behandlade propositionen. Detta
betyder att utskottet tillstyrker regeringens
förslag till dels lag om ändring i lagen (1998:958)
om vilotid för sjömän, dels lag om ändring i
fartygssäkerhetslagen (1988:49), dels lag om ändring
i mönstringslagen (1983:929), dels lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100) och dels lag om ändring i
sjömanslagen (1973:282).

Genom vilotidslagen (1998:958), som trädde i kraft
den 1 oktober 1998, genomfördes i svensk
lagstiftning två konventioner, nämligen dels ILO-
konventionen (nr 180) om sjömäns arbetstid och
bemanningen på fartyg, dels en reviderad STCW-
konvention med föreskrifter om minsta tillåtna
vilotid för vakthavande befäl och vaktgående
besättningsman. I bilaga till dessa konventioner
finns en modell för hur register över sjömännens
dagliga arbets- eller vilotid skall föras (jfr s.
74-75 i propositionen). Med särskild hänvisning till
denna modell vill utskottet peka på betydelsen av en
rationellt och tidsenligt utformad administration av
arbets- och vilotidsfrågorna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 2001/02:108 Vissa
frågor om sjömäns vilotid att riksdagen antar
regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1998:958) om vilotid
för sjömän,
2. lag om ändring i fartygssäkerhetslagen
(1988:49),
3. lag om ändring i mönstringslagen (1983:929),
4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
5. lag om ändring i sjömanslagen (1973:282).
Lagförslagen är fogade som bilaga 2 till
betänkandet.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i
lagen (1998:958) om vilotid för
sjömän

2. Förslag till lag om ändring i
fartygssäkerhetslagen (1988:49)

3. Förslag till lag om ändring i
mönstringslagen (1983:929)

4. Förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100)

5. Förslag till lag om ändring i sjömanslagen
(1973:282)